Handelshögskola i Riga, Lettland
Betänkande 1992/93:UU33
Utrikesutskottets betänkande
1992/93:UU33
Handelshögskola i Riga, Lettland (prop. 1992/93:150, bil. 7, Utbildningsdepartementet, D 2, kompletteringspropositionen)
Innehåll
1992/93 UU33
Ärendet
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag i proposition 1992/93:150, bilaga 7, Utbildningsdepartementet, D 2, om bidrag till upprättandet av en handelshögskola i Riga, jämte motion väckt i anledning av förslaget.
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1992/93:150, bilaga 7, Utbildningsdepartementet, D 2, följande förslag:
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att bidra till upprättandet av en handelshögskola i Riga i enlighet med vad som förordas i propositionen, 5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamhetens omfattning som anges i propositionen för budgetåren 1993/94--1995/96.
Motionen
1992/93:U25 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående beredningen av en handelshögskola i Riga och att regeringen återkommer med ett nytt förslag i frågan.
Bakgrund
För treårsperioden 1990/91--1992/93 avsattes 1 miljard kronor för att stödja den djupgående samhällsomvandlingen i de tidigare statshandelsländerna i Central- och Östeuropa. Fr.o.m. budgetåret 1992/93 har ett särskilt verksamhetsområde, littera G, under tredje huvudtiteln, upprättats för detta samarbete. Syftet med samarbetet är att stödja länderna i Central- och Östeuropa i deras strävan att bygga demokratiska institutioner, att utveckla marknadsekonomiska strukturer och att förbättra miljön, särskilt i Östersjön. En viktig uppgift är även att bistå de baltiska staterna att befästa sin nationella suveränitet.
I enlighet med riksdagens beslut koncentreras de svenska bilaterala ansträngningarna till länderna i vårt närområde medan samarbetet med övriga länder huvudsakligen löper via multilaterala kanaler. Sverige har kommit att inta en ledande roll i samarbetet med grannländerna Estland, Lettland och Litauen. Sverige har därigenom också i en rad sammanhang förmått att starkare engagera andra länder till förmån för Baltikum.
Riksdagen har vidare slagit fast (senast i utrikesutskottets betänkande 1992/93:UU16) att kunskapsöverföring skall prioriteras som biståndsform i det bilaterala samarbetet. Denna inriktning har bedömts utgöra den mest strategiska insatsen med de resurser som står till förfogande. Avsikten är att länderna skall få hjälp i arbetet med att förnya sina samhällsstrukturer och bygga upp en egen kompetens inom olika områden. Insatser efterfrågas särskilt i fråga om utbildning och rådgivning på ett antal områden som understödjer och förstärker reformprocessen.
I proposition 1992/93:150, bilaga 7, framhålls vikten av att initiera och stödja långsiktiga satsningar på utbildningsområdet vid sidan av de kunskapsinsatser som behövs för det pågående reformarbetet. Insatser för att förstärka den högre utbildningen är av fundamental betydelse för utveckling av näringslivet i de baltiska staterna.
För närvarande bedrivs i statlig regi ekonomiutbildning i Lettland vid de ekonomiska fakulteterna vid Lettlands universitet och vid Tekniska högskolan. Dessa utbildningsanstalter har såväl ekonomiska problem som förnyelseproblem. På privat initiativ har startats en avgiftsbelagd tvåårig vidareutbildning, med oviss framtid, vid Tekniska högskolan. Den vänder sig till redan yrkesverksamma med akademisk utbildning. I Estland och Litauen finns motsvarande utbildningar med liknande problem.
Sveriges nuvarande samarbete med Baltikum på utbildningsområdet består dels av olika större och mindre enstaka samarbetsprojekt inom olika områden mellan svenska universitet och högskolor och baltiska, dels av projekt finansierade genom Svenska institutet (SI). De medel som SI disponerar, 23 miljoner kronor, har under innevarande år fördelats på samarbetsprojekt på högskoleområdet. Fördelningen har skett utifrån en geografisk prioritering på närområdet, dvs. Polen, Baltikum och S:t Petersburg, samt utifrån en ämnesmässig prioritering mot projekt med inriktning på demokratisering, marknadsekonomi och ekologi. Ca 13 miljoner kronor har gått till projekt, 3 miljoner kronor till stipendier, 4,5 miljoner kronor till expertutbyte samt 2 miljoner kronor till samarbetsprojekt på det icke-akademiska området.
Behovet av kraftfulla och snabba insatser på utbildningsområdet, särskilt sådana som leder till en förstärkning av ländernas ekonomi, har visat sig vara mycket stort. I propositionen anförs att utbildningar anpassade till marknadsekonomi och demokratiskt statsskick prioriteras särskilt av de baltiska staterna.
Mot bakgrund av det stora behovet av kvalificerad högskoleutbildning i Baltikum väcktes ett förslag vid Östersjörådets första session i Köpenhamn i mars 1992 att inrätta en s.k. Eurofakultet för juridik, ekonomi och förvaltning i Baltikum för studenter från hela regionen. Östersjörådet är ett forum för att främja och fördjupa samarbetet mellan länderna kring Östersjön och består av Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige, Tyskland och EG-kommissionen. Rådet, som leds av deltagarländernas utrikesministrar, tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att följa upp förslaget. EG-kommissionen påtog sig ansvaret för att koordinera arbetsgruppens verksamhet.
Östersjörådets arbetsgrupp för Eurofakulteten har tillsatt en kommitté bestående av representanter för alla medlemmar för att undersöka en lämplig lokalisering av Eurofakulteten. Efter besök vid universiteten i Tartu, Riga och Vilnius i september 1992 rekommenderades enhälligt Riga. Arbetsgruppen tillsatte i december 1992 en projektgrupp bestående av representanter för alla deltagande universitet från medlemsländerna för att utarbeta ett konkret projektförslag. Detta projektförslag godkändes vid Östersjörådets andra session i Helsingfors i mars 1993.
Enligt projektförslaget kommer Eurofakulteten att finansieras med nationella bidrag från medlemsländerna samt av EG-kommissionen via Tempusprogrammet (Trans-European Mobility Scheme for University Studies). De nationella bidragen administreras av resp. lands deltagande universitet.
Eurofakulteten kommer att vara en paraplyorganisation för att koordinera verksamheten inom de olika ämnesområdena, dvs. juridik, ekonomi och förvaltning. Ett tiotal universitet har hittills meddelat intresse av att delta i Eurofakulteten.
Förslaget om en Eurofakultet har mottagits med stort intresse från svensk sida och ligger i linje med Handelshögskolans i Stockholm (HHS) tidigare framförda förslag om att etablera en svensk handelshögskola i Riga, Lettland.
Då båda projekten väl överensstämde med inriktningen på regeringens program för samarbetet med Central- och Östeuropa fick HHS i uppgift att närmare utreda förutsättningarna för att upprätta en handelshögskola i Riga som ett svenskt bidrag till Eurofakulteten. För detta ändamål avsattes för budgetåret 1992/93 2 miljoner kronor under anslaget Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. HHS utredning har resulterat i ett projektförslag som ligger till grund för regeringens föreliggande proposition.
Sammanfattning av propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:150, bilaga 7, att riksdagen bemyndigar regeringen att bidra till upprättandet av en handelshögskola i Riga, Lettland, i enlighet med vad som förordas i propositionen samt att riksdagen skall godkänna de riktlinjer för verksamhetens omfattning för budgetåren 1993/94--1995/96 som anges i propositionen.
Enligt det förslag som Handelshögskolan i Stockholm presenterat skall utbildningen vid handelshögskolan i Riga vända sig till unga studenter utan tidigare akademisk utbildning. Efter utbildningen skall dessa som nyckelpersoner -- i verksamma företag eller vid etableringen av nya företag -- kunna hjälpa till att bygga upp näringslivet i de baltiska staterna. Utbildningen skall i inledningsskedet rikta sig till studenter i Lettland, men avsikten är att den på sikt också skall vända sig till studenter i Estland och Litauen. Målet är att så småningom även utveckla utbildningsprogram med inriktning på företagsekonomi och företagsledning för anställda i företag och förvaltning. 50 studenter avses antas det första året; det årliga intaget av studenter beräknas därefter vara 100.
Utbildningen skall omfatta kurser i bl.a. ekonomi, juridik, administration, statistik och engelska. Utbildningen är tvåårig med ca 45 utbildningsveckor per år, vilket innebär snabbare examinering än i t.ex. Sverige. Kursinnehåll och pedagogisk uppläggning avses skräddarsys för att bli så effektiv och ändamålsenlig som möjligt. Undervisningen kommer att bedrivas på engelska. Lärarna skall inledningsvis hämtas från universitet och högskolor i Sverige, men i projektet ingår även utbildning av lettiska lärare. HHS står i ett första skede som huvudman för verksamheten. Avsikten är att ansvaret för utbildningen efter hand skall övergå till Lettland.
Svenska institutet, som lämnat synpunkter på HHS projektförslag, har -- med anledning av att projektet innebär att det från svensk sida är en part som på ett mycket direkt sätt kommer att leda verksamheten -- framhållit vikten av medverkan av även andra svenska universitet och högskolor. SI har vidare påpekat att stöd till ett enskilt projekt av den nu aktuella storleksordningen bör medföra att andra projekt riktade mot Lettland måste prioriteras lägre för att balansera biståndets geografiska inriktning. Riga har hittills, jämfört med grannländernas universitetsorter, erhållit en mindre andel stöd ur SI:s anslag.
HHS har kostnadsberäknat verksamheten till 122 275 000 kr för perioden 1993/94--2002/03. I beräkningarna ingår kostnader för lärare, utveckling av kurser, antagning, vissa studentkostnader, ledning och administration, inredning och utrustning samt lokaler. Regeringen gör bedömningen att projektet skall kunna genomföras till en något lägre kostnad än i det av HHS framlagda förslaget.
I propositionen framhålls att projektet bör bedrivas med viss flexibilitet i planeringen. En första planerings- och utbildningsperiod bör enligt regeringen omfatta budgetåren 1993/94--1995/96. Kostnaderna för denna period beräknas i propositionen uppgå till sammanlagt högst 45 000 000 kr, varav högst 15 000 000 kr avser lokal- och hyreskostnader för projektet i dess helhet, dvs. t.o.m. budgetåret 2002/03. Kostnaderna kommer att belasta tredje huvudtiteln, anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Som framgår av proposition 1992/93:100 bilaga 4, har regeringen beräknat att högst 10 000 000 kr av de medel som föreslagits till Svenska institutet för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln, anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, skall ianspråktas av projektet. Utrikesutskottet har behandlat Svenska institutets medelsanvisning för östsamarbete inom ramen för sitt betänkande 1992/93:UU16.
Då medel för programmet Samarbete med Central- och Östeuropa endast omfattar treårsperioden 1992/93--1994/95 och handelshögskoleprojektet enligt HHS plan sträcker sig fram t.o.m. budgetåret 2002/03 bör enligt regeringen medel härför anvisas senare av riksdagen. I proposition 1992/93:150, bilaga 7, föreslås att en analys görs i samband med budgetarbetet hösten 1995 som kan utgöra underlag för beslut om förändringar i verksamheten under perioden 1996/97--2002/03. Regeringen anför att Eurofakultetsprojektets utveckling, ett svenskt EG-medlemskap samt möjligheterna att finna alternativa finansieringsmöjligheter då kan komma att påverka kommande ställningstaganden. Regeringen avser vidare att tillkalla en referensgrupp med internationell vetenskaplig förankring med uppgift att ge vägledning inför regeringens fastställande av villkoren för verksamheten samt att följa igångsättningen av projektet.
Motionen
I en socialdemokratisk utskottsgruppsmotion, 1992/93:U25, refereras inledningsvis till Socialdemokraternas tidigare tillkännagivna (i bl.a. motion 1992/93:U251) kritik av regeringens sätt att hantera samarbetet med Baltikum och Central- och Östeuropa. Hanteringen av det aktuella ärendet ger ytterligare stöd för denna kritik, anförs det i motion U25 (s).
Motionärerna anser inte att det är riksdagens uppgift att ta ställning till särskilda biståndsprojekt. Riksdagens uppgift är att fastställa övergripande prioriteringar och ange hanteringsordning. I U25 (s) ifrågasätts även om det är regeringens uppgift att bereda denna typ av ärenden.
Det föreslagna projektet som sådant inger också betänkligheter, hävdas det i motion U25 (s). Det ifrågasätts i motionen om projektet kan anses uppfylla grundläggande krav på t.ex. kostnadseffektivitet. Den i propositionen angivna lokal- och hyreskostnaden bör enligt motionärerna rimligen ligga på det mottagande landet, dvs. Lettland. I propositionen redovisas inte heller vilka privata resurser som Handelshögskolan i Stockholm har mobiliserat.
Institutionssamarbete är svårt, anförs det vidare i motion U25 (s). Regeringen har i propositionen underlåtit att redogöra för den lettiska sidans möjlighet att ta fullt institutionellt och finansiellt ansvar för skolan inom rimlig tid. Genom den föreslagna utformningen av projektet skulle handelshögskolan i Riga vara en gren av HHS, sägs det i motionen. Det ifrågasätts om projektet, som av motionärerna karaktäriseras som "givarlandsgrundat", därmed skulle vara hållbart på lång sikt.
Motionärerna säger sig dela de synpunkter som Svenska institutet redovisat i sitt remissyttrande. Konsekvenserna av regeringens förslag för det samlade svenska stödet till Baltikum bör utredas, sägs det vidare i motion U25 (s).
Motionärerna fäster dock stor vikt vid att den lettiska regeringen ställt sig positiv till projektet. Mot denna bakgrund och eftersom projektet rör ett angeläget ämne bör riksdagen enligt motion U25 (s) ej fatta beslut som blockerar vidare beredning av stöd till en handelshögskola i Riga. Det finns enligt motionen förutsättningar för att förnyad beredning, inbegripet en undersökning av möjligheterna till breddad, t.ex. samnordisk, finansiering, skulle kunna resultera i ett bättre genomtänkt förslag.
Utskottet
Utskottet har i sina tidigare överväganden (senast i bet. 1992/93:UU16) markerat att det svenska samarbetet med Baltikum, vid sidan av det finansiella stödet, är inriktat på kunskapsöverföring. Detta innebär att utbildning i en eller annan form är ett centralt inslag i de allra flesta insatser. Utskottet har även tidigare uttryckt förhoppningen att svenska högskolor och universitet i olika former skall kunna engagera sig i ansträngningarna att stödja utbildningsinstitutioner på olika nivåer i de åter självständiga baltiska staterna.
Utskottet delar regeringens bedömning av behovet att även initiera och stödja långsiktiga satsningar på utbildningsområdet. Enligt vad utskottet inhämtat prioriterar de baltiska republikerna själva särskilt utbildning på det ekonomiska området. Sådana insatser kan enligt utskottets uppfattning spela en viktig roll i utvecklingen av näringslivet i dessa stater.
I motion U25 (s) anges att kostnaden per elev vid handelshögskolan i Riga kommer att bli mycket hög, ca 200 000 kr per elev. Enligt vad utskottet erfarit är denna uppgift något missvisande. Givetvis innebär det en extra omkostnad att verksamheten vid högskolan kommer att drivas med lärare som under de första åren måste hämtas utomlands. Även utvecklingen av för Lettland relevant kurslitteratur och kursplaner bedöms utgöra en betydande kostnad i ett inledningsskede. Några "stordriftsfördelar" kan knappast heller förväntas av en utbildning om 100 studenter per år.
Den beräknade utbildningskostnaden per student i Riga kan dock inte, enligt vad utskottet inhämtat, uppfattas som generellt jämförbar med motsvarande årskostnader för ekonomutbildning i Sverige. I kalkylen för Rigaprojektet ingår kostnader för studentantagning, bibliotek, datorer, lokaler, lärarutbildning, viss forskarutbildning m.m, som vid svenska universitet finansieras vid sidan av de anslag som normalt utgör grund för beräkningar av utbildningskostnad per student vid ekonomlinjer. Utskottet förutsätter dock att regeringen i sina fortsatta kontakter överväger om inte vissa av de uppräknade kostnaderna, såsom studentantagning och lokaler, skulle kunna finansieras och administreras lokalt.
För att successivt kunna överföra ansvaret för skolan till letterna kommer betydande resurser att satsas på lärarutbildning. Avsikten är också att, inom givna ekonomiska ramar, på sikt bedriva viss forskarutbildning för att ge högskolan en långsiktigt stabil och utvecklingsbar grund. Utskottet noterar vidare den intensiva uppläggningen av studierna, med ett läsår omfattande elva månader i Riga jämfört med ca åtta månader i Sverige.
Utskottet noterar att regeringen avser tillsätta en referensgrupp med internationell vetenskaplig förankring vars uppgift blir att ge vägledning inför regeringens fastställande av de villkor som avses gälla för den i propositionen förordade verksamheten. Gruppen skall också följa igångsättningen av handelshögskolan i Riga. I propositionen anges att det avtal som förutses tecknas mellan HHS och regeringen bör reglera bl.a. följande: krav på prestationer krav på uppföljning och utvärdering avgränsning av statens ansvar att verksamheten skall bedrivas i samarbete med andra svenska och baltiska universitet och högskolor med relevant kompetens att verksamheten skall utgöra Sveriges bidrag till Östersjörådets Eurofakultet.
Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhäva betydelsen av att universitet och högskolor i Sverige, som har kompetens på särskilda områden, engageras i projektet. Utskottet noterar att ansvaret för verksamheten efter hand är avsett att övergå till Lettland. Utbildningen av lettiska lärare ingår enligt vad utskottet erfarit bl.a. som en del i utvecklingen av förutsättningar för ett lettiskt övertagande av verksamheten. Utskottet vill mot denna bakgrund betona vikten av att samtliga parter från lettisk sida, som kommer att delta i projektet, redan i en tidig fas blir fullt delaktiga i detta och att därmed förutsättningar redan från början skapas för att så snart det är praktiskt möjligt överföra det samlade institutionella och akademiska ansvaret för handelshögskolan i Riga på mottagarlandet.
I motion U25 (s) aktualiseras frågan om eventuell breddad finansiering av projektet. Utskottet får därvid notera att det i propositionen framhålls att projektet bör bedrivas med en viss flexibilitet i planeringen. En första planerings- och utbildningsperiod föreslås omfatta budgetåren 1993/94--1995/96. Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att därefter göra en utvärdering av projektet för att på grundval av en sådan fatta beslut om förändringar i verksamheten under perioden 1996/97--2002/03. Eurofakultetens utveckling, ett svenskt EG-medlemskap samt möjligheterna att finna alternativa finansieringsformer kan därvid komma att påverka regeringens ställningstaganden.
Enligt vad utskottet inhämtat har svenskt näringsliv uttryckt intresse för förslaget att upprätta en handelshögskola i Riga. HHS gör enligt uppgift bedömningen att det finns möjlighet att på sikt -- när högskolan väl kommit i gång -- attrahera viss företagsfinansiering till projektet. Även utländsk finansiering bör vara möjlig. Utskottet noterar att det mot denna bakgrund bör finnas goda förutsättningar att med tiden minska statens bidrag. Vidare kan noteras att HHS redan i dag har erfarenhet av att driva en verksamhet med betydande privat finansiering och en begränsad andel statsbidrag.
I fråga om möjligheterna till samfinansiering noterar utskottet att projektet redan under den inledande planeringsperioden kan uppfattas som samfinansierad på europeisk nivå i så måtto att handelshögskolan i Riga är avsedd att utgöra ett svenskt bidrag till Östersjörådets s.k. Eurofakultet. Övriga nordiska länder kommer enligt vad utskottet erfarit att stödja andra delar av Eurofakulteten. Först i ett senare skede, t.ex. i samband med utvärderingen av Rigaprojektets första planeringsperiod, kommer det att bli möjligt att teckna en mer heltäckande bild av omfattningen av det samlade nordiska bidraget till Eurofakulteten.
Enligt vad som framgår av propositionen har den lettiska regeringen åtagit sig att ställa en byggnad till förfogande samt bekosta driften av denna. Hyreskostnader för byggnaden torde därför inte behöva bestridas av den svenska staten. Bidragsramen för perioden 1993/94--1995/96 anges i propositionen till högst 45 miljoner kronor. Utskottet, som förutsätter att regeringen tillvaratar alla möjligheter att pressa kostnaderna, tillstyrker detta förslag. Vad avser den följande perioden får ställningstagande som regeringen föreslår ske i anslutning till prövningen av budgeten för 1996/97.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag samt avstyrker motion U25 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bemyndigande att riksdagen med avslag på motion 1992/93:U25 i berörd del bemyndigar regeringen att bidra till upprättandet av en handelshögskola i Riga i enlighet med vad som förordas i propositionen,
res. (s) - delvis
2. beträffande riktlinjer för verksamheten att riksdagen med avslag på motion 1992/93:U25 i berörd del godkänner de riktlinjer för verksamhetens omfattning som anges i propositionen för budgetåren 1993/94--1995/96.
res. (s) - delvis
Stockholm den 25 maj 1993
På utrikesutskottets vägnar
Alf Wennerfors
I beslutet har deltagit: Nic Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Håkan Holmberg (fp) och Eivor Husing (s).
Reservation
Bemyndigande m.m. (mom. 1 och 2)
Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Viola Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Eivor Husing (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "I motion U25 (s)" och på s. 8 slutar med "avstyrker motion U25 (s)" bort ha följande lydelse:
Beredningen av förslaget om att upprätta en handelshögskola i Riga har emellertid enligt utskottets uppfattning ej skett på sätt som är förenligt med den hanteringsordning för Sveriges biståndssamarbete som riksdag och regering fastslagit. Enligt denna skall de verkställande biståndsmyndigheterna, i enlighet med de riktlinjer för samarbetet som riksdag och regering angivit, självständigt fatta beslut om användningen av de resurser som ställs till deras förfogande. Utskottet noterar att regeringen i detta fall valt att själv bereda ärendet och att vända sig till riksdagen med HHS projektförslag. Riksdagens uppgift är emellertid att sätta övergripande prioriteringar och ange hanteringsordning; inte att ta ställning till enskilda projekt.
Även projektförslaget som sådant inger enligt utskottets uppfattning betänkligheter. Den angivna kostnaden är mycket stor, 122 miljoner kronor, vilket gör att det finns skäl att ifrågasätta om projektet uppfyller grundläggande krav på kostnadseffektivitet och långsiktig hållbarhet. Enligt utskottet bör t.ex. en utgift som lokal- och hyreskostnaden i första hand bäras av mottagarlandet. Vidare saknar utskottet i regeringens förslag en redovisning av vilka privata resurser som HHS har mobiliserat.
Regeringen har i förslaget inte redogjort för den lettiska sidans möjligheter att ta fullt institutionellt och finansiellt ansvar för skolan inom rimlig tid. Utskottet har under sina överväganden inhämtat ytterligare information om projektet, men finner inte desto mindre att det i sin nuvarande utformning -- där Rigahögskolan kommer att fungera som en gren av HHS -- huvudsakligen har karaktären av att vara givarlandsgrundat. Detta är enligt utskottets uppfattning ingen god grund för att säkerställa projektets långsiktiga hållbarhet.
Utskottet noterar Svenska institutets synpunkter på projektet, bl.a. den nödvändiga nedprioriteringen av andra projekt i Lettland som följer av föreliggande förslag, liksom behovet av att engagera andra högskolor i Rigaprojektet. Utskottet, som i huvudsak delar institutets synpunkter, anser det mot denna bakgrund motiverat att utreda konsekvenserna av förslaget för det samlade svenska stödet till Baltikum.
Som betonades inledningsvis delar utskottet regeringens bedömning om behovet av att prioritera utbildningsinsatser inom ramen för det svenska samarbetet med Baltikum. Utskottet fäster också stor vikt vid att den lettiska sidan ställt sig positiv till Rigaprojektet. Utskottet anser dock att projektet kräver ytterligare beredning, varvid ett bättre genomtänkt förslag skulle kunna komma till stånd. I sammanhanget bör då även möjligheterna undersökas av en breddad, eventuellt samnordisk, finansiering.
dels att momenten 1 och 2 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bemyndigande att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U25 i berörd del och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande riktlinjer för verksamheten att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U25 i berörd del och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.