Utbildningsutskottets betänkande2001/02:UBU6

Hälsa, lärande och trygghet

Sammanfattning

Utskottet  behandlar  i detta betänkande proposition
2001/02:14 Hälsa, lärande  och trygghet och motioner
som väckts med anledning av  denna  samt  ett  antal
motioner    angående    elevhälsa,    skolhälsovård,
elevernas arbetsmiljö och barns och ungdomars  hälsa
och  ohälsa  från allmänna motionstiden 2001. Vidare
behandlas i betänkandet också ett antal motioner som
rör mobbning,  möjligheten  att  flytta  elever  som
mobbar   andra  elever  till  en  annan  skola  samt
huruvida brott  som begås i skolan bör polisanmälas.
Utskottet   föreslår    att    riksdagen    bifaller
regeringens     förslag    och    avslår    samtliga
motionsyrkanden.

I propositionen  föreslår  regeringen en ändring i
skollagen   som  innebär  att  skolhälsovård   skall
anordnas för eleverna i förskoleklassen.
Propositionen  redovisar  att regeringen avser att
ta initiativ till en översyn  av  arbetsmiljölagen i
syfte att förtydliga elevernas inflytande  över  sin
arbetsmiljö  i  skolan. Regeringen redogör också för
sin   bedömning   av    elevhälsa   som   ett   eget
verksamhetsområde  där skolhälsovård,  elevvård  och
specialpedagogiska  insatser  ingår.  Utgångspunkten
för bedömningen är skolans  ansvar för  att skapa en
god  lärande miljö för elevernas  kunskapsutveckling
och personliga  utveckling.  Arbetet  med  elevhälsa
förutsätter en hög grad av samverkan mellan  skolans
olika  delar  och personalgrupper samt att det finns
allsidig kompetens  för detta arbete i skolan. Innan
förslag om införande av verksamhetsområdet elevhälsa
presenteras  bör dock,  enligt  regeringens  mening,
vissa frågor beredas ytterligare.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från  Moderata  samlingspartiet,  Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Skolhälsovård för förskoleklassen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i skollagen (1985:1000), såvitt avser 14
kap. 1, 3 och 7 a §§.

2. Hälsokontroller för alla sexåringar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub9 yrkande 1.

3. Arbetsmiljö

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub9 yrkande
3, 2001/02:Ub214 yrkande 2, 2001/02:Ub222 yrkande
14,  2001/02:Ub322   yrkande   3,  2001/02:Ub439,
2001/02:Ub446   yrkande   18   och  2001/02:So634
yrkande 15.
Reservation 1 (m)  delvis
Reservation 2 (kd)  delvis
Reservation 3 (fp)  delvis

4. Verksamhetsområdet elevhälsa

Riksdagen    avslår    motionerna   2001/02:Ub8
yrkandena 1 och 2, 2001/02:
Ub9    yrkandena    2   och   5,   2001/02:Ub216,
2001/02:Ub489, 2001/02:So617  yrkandena  1  och 2
samt 2001/02:So634 yrkande 6.
Reservation 1 (m)  delvis
Reservation 2 (kd)  delvis
Reservation 3 (fp)  delvis

5. Kompetens- och kunskapsutveckling

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub10
yrkandena 5 och  6,  2001/02:Ub11 yrkandena 1 och
2, 2001/02:Ub334 samt 2001/02:So271 yrkande 2.
Reservation 3 (fp)  delvis

6. Barns och ungdomars hälsa och ohälsa

Riksdagen    avslår   motionerna    2001/02:Ub8
yrkandena 3 och 4, 2001/02:Ub9 yrkandena 4 och 6,
2001/02:Ub11 yrkande  3, 2001/02:Ub322 yrkande 7,
2001/02:Ub468  yrkande  2,   2001/02:Ub527   samt
2001/02:So612 yrkande 7.
Reservation 1 (m)  delvis
Reservation 2 (kd)  delvis
Reservation 4 (c)  delvis

7. Mobbning och annan kränkande behandling

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub232
yrkandena  1  och 2, 2001/02:Ub246, 2001/02:Ub322
yrkande  4,  2001/02:Ub324  yrkandena  2  och  3,
2001/02:Ub435  yrkandena  1 och 4, 2001/02:Ub443,
2001/02:Ub462    yrkandena   1,    2    och    4,
2001/02:Ub516,  2001/02:A211   yrkande   16  samt
2001/02:A228 yrkande 14.
Reservation 1 (m)  delvis
Reservation 2 (kd)  delvis
Reservation 4 (c)  delvis

8. Information till föräldrar i samband med
mobbning

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Ub462 yrkande
3.
Reservation 5 (m, kd, c)

9. Flyttning av elever som mobbar och andra
åtgärder

Riksdagen   avslår   motionerna    2001/02:Ub10
yrkandena  1  och 3, 2001/02:Ub217, 2001/02:Ub221
yrkande    34,    2001/02:Ub222    yrkande    11,
2001/02:Ub225  yrkandena   1,   6,   7   och   8,
2001/02:Ub233     yrkande    4,    2001/02:Ub304,
2001/02:Ub324 yrkande 1, 2001/02:Ub367, 2001/02:
K284  yrkande  4, 2001/02:So634  yrkande  7  samt
2001/02:A229 yrkande 23.
Reservation 6 (m, fp)  delvis
Reservation 2 (kd)  delvis

10. Polisanmälning av brott i skolan

Riksdagen   avslår    motionerna   2001/02:Ub10
yrkande   2,   2001/02:Ub222   yrkande   12   och
2001/02:Ub225 yrkande 5.
Reservation 6 (m, fp)  delvis

Stockholm den 7 mars 2002

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman


Följande ledamöter  har  deltagit  i  beslutet:  Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m),  Eva  Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne
Andersson (kd), Per Bill (m), Torgny Danielsson (s),
Tomas Eneroth  (s),  Lennart  Gustavsson (v), Erling
Wälivaara (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar
Goude  (mp), Sofia Jonsson (c),  Ulf  Nilsson  (fp),
Agneta Lundberg (s) och Anders Sjölund (m).

2001/02

UbU6


Redogörelse för ärendet



Regeringen  beslutade den 23 juli 1998 att tillkalla
en  särskild  utredare  med  uppdrag  att  kartlägga
elevvårdens  och   skolhälsovårdens  verksamhet  och
funktion samt överväga lämpliga åtgärder i syfte att
höja   verksamhetens  kvalitet   och   effektivitet.
Utredaren  överlämnade  i  mars 2000 sitt betänkande
Från dubbla spår till elevhälsa    i  en  skola som
främjar  lust  att  lära, hälsa och utveckling  (SOU
2000:19).  Ytterligare   underlag   för  regeringens
bedömningar har varit rapporten Elevens  framgång  
skolans  ansvar  (Ds  2001:19)  av expertgruppen för
ökad måluppfyllelse och elever i  behov  av särskilt
stöd samt Barnombudsmannens rapporter från  1998 och
2001.

I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop.
2001/02:14)   föreslår   regeringen   en  ändring  i
skollagen  (1985:1100) som innebär att skolhälsovård
skall  anordnas   för  eleverna  i  förskoleklassen.
Vidare   föreslås  att   om   en   elev   deltar   i
förskoleklassen    skall    den    första   allmänna
hälsokontrollen äga rum när eleven går där. Detsamma
föreslås  gälla  för  elever i sådan utbildning  som
motsvarar förskoleklassen  och  som bedrivs av någon
annan än en fristående skola. Regeringen  har bedömt
förslaget  vara  av sådan beskaffenhet att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.
Propositionen innehåller  också  en bedömning från
regeringen  vad  gäller att en översyn  utifrån  ett
elevperspektiv   bör   göras   av   arbetsmiljölagen
(1977:1160) i syfte  att  bl.a. förtydliga elevernas
inflytande över arbetsmiljön  i  skolan.  Regeringen
redogör   också   för   sin   bedömning  vad  gäller
elevhälsan som ett eget verksamhetsområde  samt  vad
detta bör innehålla.
Med  anledning  av propositionen har fyra motioner
väckts.  Därtill  behandlas   i  ärendet  ett  antal
motioner  väckta  under  den  allmänna  motionstiden
2001.  Förslagen i propositionen  och  i  motionerna
återges   i   bilaga  1.  Regeringens  förslag  till
lagändringar finns i bilaga 2.
Socialutskottet  har  beretts  tillfälle  att avge
yttrande  men  avstått  från att yttra sig i ärendet
(protokoll 2001/02:13, § 6).
Utöver de delar av propositionen  som  redovisas i
detta  betänkande  presenterar  regeringen även  ett
antal bedömningar som inte underställs riksdagen för
beslut  och  som  inte  heller  har föranlett  några
motionsyrkanden.  Dessa bedömningar  rör:  samverkan
mellan kommun och landsting,  individuell  planering
för   varje  elev,  sekretessfrågor  i  skolan  samt
utvecklingsinsatser   som  bör  utföras  av  Statens
skolverk.

Utskottets överväganden


Skolhälsovård för förskoleklassen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att   riksdagen   antar
regeringens förslag  till  ändring av 14 kap.
1,  3  och  7  a  §§  skollagen  (1985:1100).
Ändringen  innebär  att  skolhälsovård  skall
anordnas   för  eleverna  i  förskoleklassen.
Detsamma  skall  gälla  för  elever  i  sådan
utbildning  som motsvarar förskoleklassen och
som  bedrivs av  en  fristående  skola  eller
annan  enskild  huvudman.  För  de elever som
deltar i utbildningen i förskoleklassen skall
den första allmänna hälsokontrollen  äga  rum
under året i förskoleklassen.

Gällande bestämmelser

Enligt  14  kap.  1  §  skollagen  (1985:1100) skall
skolhälsovård anordnas för eleverna  i  grundskolan,
gymnasieskolan,    särskolan,   specialskolan    och
sameskolan. Vidare får  skolhälsovård  anordnas  för
eleverna i förskoleklassen. Av 14 kap. 7 a § framgår
att  skolan,  för  elever i sådana fristående skolor
som  avses  i  9 kap. skollagen  (med  undantag  för
sådana internationella  skolor  som avses i 9 kap. 5
§),  skall erbjuda skolhälsovård som  motsvarar  den
som ges  åt  eleverna inom motsvarande skolform inom
det offentliga skolväsendet. Eleverna skall erbjudas
hälsokontroller   i   skolan  enligt  14  kap.  3  §
skollagen.   Detta  innebär   att   varje   elev   i
grundskolan skall  erbjudas att genomgå tre allmänna
hälsokontroller, jämnt  fördelade  under  skoltiden.
Den första kontrollen skall äga rum första läsåret.

Propositionen

Regeringen  menar  att  det  då de flesta sexåringar
finns i förskoleklass inom skolans  organisation  är
naturligt att ansvaret för deras hälsovård förs över
dit.  Regeringen föreslår därför att skolhälsovården
utökas    till    att    omfatta   även   elever   i
förskoleklassen.   Även  fristående   skolor   skall
erbjuda   skolhälsovård   till   eleverna   i   sina
förskoleklasser.   Den  första  hälsokontrollen  som
tidigare har ägt rum  under det första läsåret i den
obligatoriska  skolan föreslås  i  stället  äga  rum
under förskoleklassåret för de sexåringar som börjat
i förskoleklass.  Regeringen menar att en överföring
av hälsovårdsansvaret  bör  ske  i  samverkan mellan
landstingen och de kommuner som ingår  i  respektive
landsting.  Utgångspunkten  bör vara att eleverna  i
förskoleklassen totalt sett inte  skall  erbjudas en
hälsovård som är av mindre omfattning eller sämre än
den  de  erbjuds  i  dag. Dessutom bör en diskussion
föras  om hur samarbetet  mellan  barnhälsovård  och
skolhälsovård  bör struktureras vid överförandet och
i framtiden. Ändringarna  i skollagen föreslås träda
i kraft den 1 juli 2003.

Motion

Moderaterna  menar  att  regeringens   förslag   att
skolhälsovården  skall  ta  ansvar  för  eleverna  i
förskoleklasserna   är  ett  steg  i  rätt  riktning
eftersom de flesta, men  inte alla, sexåringar går i
förskoleklass. I motionen framhåller moderaterna att
det  är  viktigt  att inte några  sexåringar  hamnar
mellan stolarna. Moderaterna  förutsätter därför att
ansvaret för hälsokontroll m.m.  av  alla sexåringar
överförs till skolhälsovården. Moderaterna  föreslår
att  riksdagen  ger  regeringen  till  känna som sin
mening  vad i motionen anförs om att samla  ansvaret
för hälsokontroller  m.m.  för  alla sexåringar inom
skolhälsovården (mot. 2001/02:Ub9 yrk. 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  ändring  av 14 kap. 1, 3 och 7  a  §§
skollagen  (1985:1100). Utskottet  utgår  ifrån  att
kommuner och landsting i samband med överföringen av
ansvaret för förskoleklasserna även kommer att finna
lösningar på frågan om hälsovården för de sexåringar
som  inte  går   i   förskoleklass   och  att  dessa
sexåringar inte skall erbjudas en sämre hälsovård än
de som går i förskoleklass. Inget barn  skall  hamna
mellan  stolarna och inte få tillgång till hälsovård
motsvarande   dagens   nivå.  Utskottet  förutsätter
således  att  nuvarande  nivå   på   barnhälsovården
upprätthålls  och att huvudmännen i uppdelningen  av
ansvaret  tar ställning  till  vem  som  kommer  att
utföra vilka  moment  av  vården, t.ex. vaccinering.
Motion 2001/02:Ub9 yrkande  1 bör, enligt utskottets
mening, avslås.


Elevernas arbetsmiljö


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkandena om arbetsmiljö.
Jämför reservationerna  1  (m),  2 (kd) och 3
(fp).

Gällande bestämmelser

Sedan 1991 omfattas alla elever av arbetsmiljölagens
bestämmelser om att förebygga ohälsa  och olycksfall
i arbetet (1977:1160). För tillsyn av frågor som rör
elevernas     miljö     och    hälsa    finns    tre
tillsynsmyndigheter  med delvis  olika  uppdrag  och
utgångspunkter,    nämligen     Statens    skolverk,
Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.  Bestämmelser
om  elevskyddsombud finns i 6 kap. 17 och  18  §§  i
ovan nämnda lag samt i 6 a § arbetsmiljöförordningen
(1977:1166). Elevskyddsombud, som utses av eleverna,
medverkar  i  skolans  skyddsverksamhet och har rätt
till den information som  behövs  för  uppdraget. De
har  också  rätt till ledighet från skolarbetet  för
att fullgöra  uppdraget.  Elevmedverkan  gäller dock
inte  elever  i  lägre  årskurser  än  årskurs  7  i
grundskolan.

Propositionen

Regeringen menar att elevernas arbetsmiljö ofta inte
undersöks  utifrån samma kriterier som när de vuxnas
arbetsmiljö granskas. När elevernas miljö diskuteras
är det i samband  med undervisningens resultatet men
mera  sällan utifrån  elevernas  rätt  till  en  god
arbetsmiljö. Regeringen anser att elevernas roll och
deltagande  i arbetsmiljöarbetet behöver förtydligas
och stärkas.  Skolan  som  elevernas arbetsmiljö bör
bli  föremål  för särskild uppmärksamhet  genom  ett
antal åtgärder.  Regeringen  avser  att ta initiativ
till   en   översyn   av  arbetsmiljölagen  ur   ett
elevperspektiv  i  syfte  att  förtydliga  elevernas
inflytande över sin  arbetsmiljö i skolan. Samtidigt
bör berörda myndigheters  tillsyn  i  frågor som rör
elevers miljö och hälsa ses över bl.a.  i  syfte att
åstadkomma en ökad samsyn och samordning. Regeringen
informerar  vidare  om  att föreskrifter kommer  att
meddelas    av    Skolverket   i    samarbete    med
Arbetsmiljöverket om formerna för elevskyddsombudens
medverkan i arbetsmiljöarbetet. Myndigheterna kommer
också att se över den utbildning som elevskyddsombud
och övriga elever får  i  arbetsmiljöfrågor. Berörda
myndigheter  skall  också  utforma  ett  förslag  om
statistikuppföljning av flickors  och pojkars ohälsa
och arbetsmiljö för att fylla det behov  av basfakta
som föreligger.

Motioner

Moderaterna begär i motion 2001/02:Ub9 yrkande 3 ett
tillkännagivande om att skolhälsovården bör  ges ett
särskilt   ansvar   för   arbetsmiljöfrågor  ur  ett
elevperspektiv. I det översynsarbete  som regeringen
har   för   avsikt   att  initiera  bör  prövas   om
skolhälsovården skall  ges  ett  särskilt ansvar när
det  gäller  att betrakta arbetsmiljöfrågor  ur  ett
elevperspektiv.   Skolhälsovårdens  erfarenheter  av
elevers  arbetsmiljö   måste   ges  ökad  betydelse.
Moderaterna menar också att man  vid utformningen av
skolans arbetsmiljö alltid skall sträva  mot  att ge
de bästa förutsättningarna för elevernas fysiska och
psykiska  hälsa. Det är viktigt med diskussioner  om
arbetsmiljön  bland  elever i klass- och elevråd och
deras synpunkter bör tas till vara bättre än vad som
i dag görs.

I ett antal motioner  begärs  tillkännagivanden om
elevernas  inflytande  över arbetsmiljön  i  skolan.
Centerpartiet menar i motion 2001/02:Ub322 yrkande 3
att elevers inflytande på  arbetsmiljön behöver öka.
Exempelvis skulle inflytandet  kunna  stärkas  genom
att rättigheterna för elevskyddsombuden i 6 kap.  18
§  arbetsmiljölagen  utökades  till att likna de som
gäller för övriga skyddsombud. Elever  bör  i  tidig
ålder  ges  möjlighet  att  påverka  och  vara med i
utformningen  av  skolmiljön.  Ett  yrkande  om  att
elevskyddsombuden borde få utökade rättigheter finns
också  i  motion 2001/02:Ub439 (s). Motionären menar
att det vore  rimligt  att  eleverna  har lika många
representanter  som  personalen  i  skyddskommittén.
Folkpartiet framhåller i motion 2001/02:
Ub222  yrkande 14 att trots att skolelever  omfattas
av arbetsmiljölagen  så  finns det brister i skolans
arbetsmiljö, både när det  gäller  den  psykosociala
och fysiska arbetsmiljön. Folkpartiet menar  att det
är självklart att även elever och lärare skall ha en
arbetsplats  som  uppfyller  kraven på en acceptabel
arbetsmiljö. I motion 2001/02:Ub214  (kd)  yrkande 2
begärs  ett tillkännagivande att det är viktigt  att
stärka elevernas  inflytande  över  sin arbetsmiljö.
Motionärerna   framhåller  att  många  unga   känner
maktlöshet över  att  inte kunna påverka sin dagliga
skolmiljö. En god atmosfär  skapas  bl.a.  genom att
eleverna  blir tagna på allvar, att det finns  vuxna
som är intresserade  av vad  eleverna tycker och hur
deras förslag till en bättre arbetsmiljö ser ut.
I   motion   2001/02:So634    yrkande   15   begär
Folkpartiet ett tillkännagivande  att Skolverket bör
ta  fram  gemensamma  riktlinjer och handlingsplaner
för    hur   arbetsmiljöarbetet    skall    bedrivas
nationellt,  inom  varje kommun och varje skolenhet.
Syftet är att arbetsmiljön skall bli bra och säker.
Kristdemokraterna menar att en god fysisk miljö är
viktig ur pedagogisk  synvinkel (mot. 2001/02:Ub446,
yrk. 18). Miljön påverkar  inte bara barnens fysiska
hälsa  utan också deras psykiska  tillstånd.  Elever
har rätt att kräva en bra arbetsmiljö.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.  Utskottet  vill  dock understryka
att  en  god  arbetsmiljö  i  skolan  är  en  viktig
förutsättning   för   elevernas  lärande  och  deras
psykiska och fysiska hälsa. Elevernas engagemang för
en bättre skolmiljö och  deras delaktighet i arbetet
för att förbättra miljön är  nödvändigt  för  att nå
bästa   möjliga   resultat.   I  miljöarbetet  måste
elevperspektivet vara en självklar utgångspunkt.

Utskottet  konstaterar  att  regeringen   har  för
avsikt  att initiera en översyn av arbetsmiljölagen.
Syftet är  bl.a. att förtydliga elevernas inflytande
över   arbetsmiljön    i    skolan.   Dessutom   har
Skollagskommittén i uppdrag att  se  över  frågor om
arbetsmiljön (dir. 1999:15). Enligt direktiven skall
kommittén  göra  en  översyn,  och vid behov föreslå
förändringar,  av  gällande regler  för  att  stärka
barns,  ungdomars och  vuxnas  säkerhet,  skydd  och
trygghet   i   barnomsorgs-   och  skolverksamheten,
särskilt  avseende  arbetsmiljölagstiftningen   samt
hälso-  och  sjukvårdslagstiftningen. Inom ramen för
uppdraget     kommer    kommittén    att    behandla
bestämmelserna      om      elevskyddsombud      och
elevskyddsombudens   inflytande  på  arbetsmiljön  i
skolan. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast
den  16  december  2002.   Utöver   detta   hänvisar
utskottet  till  det  uppdrag  till  Skolverket  och
Arbetsmiljöverket  om  att  meddela  föreskrifter om
elevskyddsombudens  uppgifter  och  utbildning   som
aviseras    i   propositionen.   Slutligen   erinrar
utskottet om  att  den fysiska skolmiljön primärt är
ett kommunalt ansvar.

Elevhälsa  ett nytt
verksamhetsområde


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår  att   riksdagen   avslår
motionsyrkandena  avseende elevhälsa som  ett
nytt verksamhetsområde.
Jämför reservationerna  1  (m),  2 (kd) och 3
(fp).

Propositionen

Regeringen anser att elevhälsa bör  ses som ett eget
verksamhetsområde  där skolhälsovård,  elevvård  och
specialpedagogiska  insatser   ingår.   Arbetet  med
elevhälsa   bör   ses   som   en   del   av  skolans
lärandeuppdrag  och det samlade arbetet för  en  god
hälsa. Det förebyggande  arbetet bör betonas. Lokala
mål  och  strategier  bör  finnas   för  arbete  med
elevhälsa.  För  elevhälsans verksamhet  bör  finnas
allsidig kompetens som svarar mot elevernas behov av
stödinsatser. Regeringen menar dock att vissa frågor
som rör elevhälsan bör beredas ytterligare innan ett
förslag om införande av verksamhetsområdet elevhälsa
kan presenteras. I  en  sådan  beredning ingår bl.a.
att utarbeta erforderliga förslag  till  ändringar i
skollagen (1985:1100) och sekretesslagen (1980:100).
Regeringen   har   för  avsikt  att  återkomma  till
riksdagen när beredningen  är  avslutad men lämnar i
propositionen    sin   syn   på   utvecklingen    av
elevhälsoarbetet.   En   elevhälsa,   bestående   av
elevvårdande verksamhet, specialpedagogiska insatser
och  skolhälsovårdens  verksamhet,  bör  i  ett nära
samarbete med den pedagogiska professionen skapa  de
bästa  förutsättningarna att arbeta med skolans hela
lärandemiljö.  Tydliga  mål  för verksamheten och en
medveten    användning   av   skolans    pedagogiska
kompetens, tillsammans  med de kompetenser som finns
inom elevhälsan, är förutsättningar  för  att  bästa
möjliga   resultat   uppnås.  Regeringen  menar  att
utgångspunkterna för elevhälsan  bör vara att skolan
är en plats för lärande och utveckling,  att lärande
och  hälsa  påverkas  av  delaktighet,  självkänsla,
inflytande  och  möjligheter  att  påverka samt  att
relationer  och samverkan i skolan är  centrala  för
skolans möjlighet att uppfylla sina mål.

Enligt regeringen  bör  uppgiften  för  elevhälsan
vara  densamma  som för skolan som helhet, dvs.  att
främja  lärande,  att   överföra   och  gestalta  de
grundläggande  värdena samt i samarbete  med  hemmen
främja   elevernas    harmoniska   utveckling   till
ansvarskännande  människor   och  samhällsmedlemmar.
Inriktningen  mot  förebyggande  och  hälsofrämjande
insatser är viktig.  Elevhälsa handlar om att främja
hälsa hos alla elever  men ha fokus på elever som är
i  behov  av  stöd  och  hjälp   för  sitt  lärande.
Kunskapsmålen  betonas  mycket  tydligt   i  skolans
verksamhet  men  skolan  har  även  en  uppgift  att
utveckla  elevens alla möjligheter till ett rikt liv
och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk
hälsa.
Regeringen  understryker  också  att  en likvärdig
utbildning förutsätter att stöd ges till  de  elever
som av olika anledningar har svårt att nå målen  för
utbildningen. Stödet bör utformas efter en analys av
elevens  behov  och  får  inte  vara  beroende av en
medicinsk  diagnos.  De elever som behöver  särskilt
stöd har enligt skollagen en ovillkorlig rätt att få
det. Enligt regeringens  mening  bör  det  särskilda
stödet  utformas så att hela skolan som lärandemiljö
blir en del  av  stödstrukturen  och att stödet inte
endast  överförs  till  specialister.   Självklart
skall  individuell  hjälp  kunna ges till en enskild
elev men åtgärderna måste även  ses  som en del i en
helhet.
Regeringen framhåller att elevhälsans organisation
och ledning kan se olika ut i kommunerna. Rektorn är
den  som har ansvaret för elevhälsans verksamhet  på
skolan.   Rektorn  är  också  ansvarig  för  skolans
resursfördelning  och måste ha en god kunskap om hur
de  olika  behoven  fördelar  sig.  Vidare  bör  det
kvalitets-  och  utvecklingsarbete   som  bedrivs  i
kommunen och i skolan även omfatta elevhälsan.
Regeringen menar att det är viktigt  att det finns
tillgång  till  en allsidig grundkompetens  för  att
eleverna skall kunna  få  professionell hjälp med de
olika svårigheter som kan beröra deras skolgång. Mot
bakgrund av den problembild som finns när det gäller
barns  och  ungdomars  hälsa  och   ohälsa   är  det
regeringens   bedömning   att   kommuner  och  andra
skolhuvudmän i första hand bör ha kompetens inom det
omvårdande, det medicinska, det psykologiska och det
specialpedagogiska området samt det sociala arbetets
område   för   att   kunna   arbeta   med   sociala,
känslomässiga,  inlärningsbetingade och neurologiskt
betingade problem  hos barn och ungdomar. Regeringen
framhåller  att  kommunen  respektive  skolan  själv
avgör  omfattning  och   inriktning  på  elevhälsans
sammansättning och kompetens. Skolhuvudmännen kan ha
anledning att se över den  inbördes  fördelningen av
kompetenser  inom elevhälsan så att den  svarar  mot
elevernas  behov.   Organisationen   för  elevhälsan
kommer utifrån lokala behov och förutsättningar  att
behöva vara varierande och flexibel.
Regeringen  menar att det finns skäl som talar för
att det bör finnas  ett  forum  i  skolan där beslut
fattas om insatser för enskilda elever  i  behov  av
särskilt  stöd  och  om  disciplinära  åtgärder. Hur
detta forum skall organiseras bör avgöras  på  lokal
nivå.  Beslut  om  insatser  för  elever  i behov av
särskilt  stöd  är en viktig uppgift inom ramen  för
rektors pedagogiska  ledarskap.  Inget  hindrar dock
att  andra  skolledare, lärare eller övrig  personal
arbetar med planering,  förberedelse eller utförande
av beslut som fattas av rektor. Arbetet med elever i
behov av särskilt stöd är en viktig strategisk fråga
som   rör   hela   den   pedagogiska   verksamhetens
utformning som rektor är ytterst ansvarig för.

Motioner

Det är enligt Moderaterna  inte  rimligt att tro att
alla  skolor  klarar av att anställa  skolsköterskor
och annan personal  för elevhälsa. Fristående skolor
som inte kan erbjuda skolhälsovård skall inte heller
ges ersättning för sådan  i det offentliga bidraget.
Elever skall, oberoende av  vilken skola de valt, ha
rätt till grundläggande likvärdig skolhälsovård, och
motionärerna    föreslår    att   riksdagen    skall
tillkännage som sin mening att  elever  i fristående
skolor  skall  ges  rätt  att  få tillgång till  den
kompetens som finns inom kommunens  elevhälsa, om en
fristående    skola    inte    själv   kan   erbjuda
skolhälsovård (mot. 2001/02:Ub9 yrk. 2).

Moderaterna menar vidare att det  är  rimligt  att
det  för  elevhälsan  finns  allsidig  kompetens som
svarar  mot  elevernas  behov av stödinsatser  (mot.
2001/02:Ub9,  yrk.  5).  Det  kan  finnas  skäl  att
definiera vad t.ex. en kurator och psykolog skall ha
för basansvar, motsvarande det som skolhälsovården i
dag har med kvalitetssäkringar m.m. Elevhälsan skall
vara till för alla barn, men  i synnerhet för vissa.
Det   är  bra  om  elevhälsan  har  ett   nationellt
basåtagande  med  krav på inriktning av insatser och
kvalitetsnivåer  eftersom   detta   kan   leda  till
förbättrade  förutsättningar  för  att  arbeta   med
hälsofrämjande     insatser,     även     ur     ett
folkhälsoperspektiv.  I  övrigt avvaktar Moderaterna
kommande   förslag  vad  gäller   verksamhetsområdet
elevhälsa.
Kristdemokraterna  välkomnar  i motion 2001/02:Ub8
regeringens proposition om elevhälsa  men  menar att
det saknas en analys av begreppet trygghet.  Att  ha
eller  sakna trygghet påverkar såväl hälsan hos barn
som deras  möjligheter  till  lärande,  och  det bör
därför  vara  tryggheten i barns uppväxtförhållanden
som  fokuseras  i   arbetet  med  att  förbättra  de
grundläggande villkoren  för  lärande och hälsa. Man
menar också att en politik för att främja trygghet i
skolan kräver en politik som stöder familjen och som
ger    föräldrarna   mer   tid   med   sina    barn.
Kristdemokraterna  begär tillkännagivande om vad som
anförs  om  barns  trygghet   (yrk.   1).   För  att
förbättra möjligheterna för föräldrarna  att närvara
i skolan föreslår Kristdemokraterna också  införande
av ytterligare en kontaktdag (yrk. 2).

I flera motioner tas frågan om skolhälsovårdens  dimensionering
och innehåll upp. I motion 2001/02:Ub216 (kd) begärs
ett  tillkännagivande  om  att  skolhälsovården  bör
förstärkas.   Motionärerna   menar   att  det  finns
tendenser  till  ökad  mobbning  och en hårdare  och
tuffare skolmiljö samtidigt som skolhälsovården  har
försämrats.  Detta  går främst ut över de elever som
kommer från familjer  med  sämre förutsättningar och
många av de unga med problem  saknar  bra  kontakter
med  vuxenvärlden. Även i motion 2001/02:So617  (kd)
yrkande   2   begärs  ett  tillkännagivande  om  att
basverksamheter   som   barnhälsovård,   skola   och
barnomsorg  utanför  hemmet  skall  ha beredskap att
tillsammans med föräldrar möta och hantera barns och
ungdomars  psykiska problem. I motion  2001/02:Ub489
(s)  begär  motionärerna   ett  tillkännagivande  om
vikten av skolsköterskor i skolan. Man menar att det
för många elever kan kännas  lättare  att  vända sig
till skolsköterskan med sina problem än att kontakta
kurator eller psykolog. För att det skall vara  lätt
för   eleven  att  ta  denna  första  kontakt  måste
funktionen  vara tillgänglig för alla elever på alla
skolor.

I motion 2001/02:So634 yrkande 6 begär Folkpartiet
motionärerna   ett   tillkännagivande  om  förstärkt
skolhälsovård.  Man menar  att  skolhälsovård  skall
finnas    för    alla    elever    i    grundskolan,
gymnasieskolan,   särskolan,    specialskolan    och
sameskolan.  Även  fristående  skolor  skall inrätta
skolhälsovård  motsvarande  den som finns  inom  det
offentliga skolväsendet. I skolhälsovården skall det
enligt   motionärerna   finnas   skolsköterska   och
skolläkare som kan knyta till sig också skolpsykolog
och skolkurator. Skolhälsovården har också en viktig
roll när det gäller att fånga upp  och  hjälpa  barn
och  ungdomar  med  hälsoproblem  och andra behov av
särskilt stöd.
I  motion 2001/02:So617 (kd) yrkande  1  framhålls
att barn  och  ungdomar  med  psykiska problem skall
kunna  identifieras  tidigt och få  stöd  och  hjälp
innan grav psykisk ohälsa har utvecklats. Personalen
som arbetar nära barnen i skola och barnomsorg är en
viktigt  grupp  som  bör  ges  möjlighet  till  ökad
kunskap om barn och stöd för att kunna se dessa barn
och deras behov.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   anser   att  samtliga   här   redovisade
motionsyrkanden bör avslås.

I propositionen presenteras  en  bred  satsning på
att  främja  lärande,  understryka  de grundläggande
värdena  och att främja elevernas utveckling.  Genom
att skolhälsovård,  elevvård  och specialpedagogiska
insatser   betraktas   som   en  helhet   förbättras
möjligheten för skolan att uppnå sina mål. Utskottet
delar   regeringens   uppfattning    att   det   nya
verksamhetsområdet elevhälsa skall främja  hälsa hos
alla elever men ha fokus på elever som är i behov av
stöd  och  hjälp  för  sitt  lärande.  Utskottet har
erfarit  att  elever i vissa fall står utan  stöd  i
avvaktan  på  medicinsk  utredning.  Utskottet  vill
därför understryka  att  det  särskilda stödet skall
utgå från elevens behov och inte  vara  beroende  av
att  en  medicinsk  diagnos  har ställts. Har eleven
behov  av  stöd  skall  detta  således   erbjudas  i
avvaktan   på  eventuell  sådan  diagnos.  Utskottet
understryker  att varje kommun och skola redan i dag
bör  utarbeta individuella  handlingsplaner  som  är
tydliga  och  utvecklingsbara  för  att  stödja  och
vägleda  elever,  vårdnadshavare,  lärare, arbetslag
och  skola. Det är viktigt att alla elever  får  den
hjälp  och  det stöd som är nödvändigt för att klara
målen i skolan och för att ge en bra lärandemiljö. I
detta  arbete,   liksom   i   andra  sammanhang,  är
samspelet  med  föräldrarna  viktigt.   Former   för
kontakter med föräldrar måste finnas. Inte minst för
de barn och unga, som har behov av särskilt stöd kan
ett  nära  och  förtroendefullt samarbete mellan hem
och skola vara av  avgörande  betydelse  för barnens
möjligheter till en trygg skolgång. Utskottet  menar
att  den  förebyggande och hälsofrämjande inriktning
som det nya  verksamhetsområdet elevhälsa kommer att
få leder till  att  de  elever  som  är  i  behov av
särskilt  stöd  uppmärksammas  tidigare  och i högre
utsträckning får sina behov tillgodosedda. Utskottet
framhåller  också att de 5 miljarder kronor   (prop.
2001/02:1, bet.  2001/02:UbU1, rskr. 2001/02:97) som
riksdagen  beslutat   skall  avsättas  för  att  öka
personaltätheten i skolan  också  kommer att påverka
elevhälsans område positivt genom att  fler  vuxna i
skolan  av olika kategorier förbättrar möjligheterna
att identifiera och vidta åtgärder för att hjälpa de
elever som  är  i  behov av särskilt stöd. Utskottet
har  med  tillfredsställelse   erfarit   att   många
kommuner  valt  att använda delar av de nya resurser
som  anslagits  till   fler  vuxna  i  skolan,  till
elevhälsa.  Det  har handlat  om  såväl  ytterligare
specialpedagoger  och   skolsköterskor   som   t.ex.
skolkuratorer  och  psykologer. Utskottet vill också
understryka betydelsen  av att eleverna i skolan kan
känna sig trygga. En  trygg  miljö är viktig för att
kunna tillgodogöra sig nya kunskaper. Med hänvisning
till att vissa frågor kommer att beredas ytterligare
föreslår utskottet att riksdagen  avslår  motionerna
2001/02:Ub8 yrkande 1 och 2001/02:So617 yrkande 1.
Utskottet  har  ingen  annan  uppfattning  än   de
motionärer   som   framhåller   vikten   av  en  väl
fungerande  och  tillräckligt utbyggd elevhälsovård.
Då  avsikten  enligt   regeringens  förslag  är  att
elevhälsovården  skall  ingå   i  verksamhetsområdet
elevhälsa föreslår dock utskottet  att  riksdagen, i
avvaktan   på  regeringens  förslag  om  elevhälsans
slutliga  innehåll,  avslår  motionerna  2001/02:Ub9
yrkandena 2  och  5,  2001/02:Ub216,  2001/02:Ub489,
2001/02:
So617 yrkande 2 samt 2001/02:So634 yrkande 6.
När  det  gäller yrkandet om ytterligare  en  s.k.
kontaktdag  beslutade  riksdagen  i  mars  2001  att
införa   rätt   för    föräldrar   till   tillfällig
föräldrapenning under en  dag per barn och år när de
avstår från förvärvsarbete  i  samband  med  besök i
barnets  skola  eller  fritidshem (prop. 2000/01:44,
bet.  2000/01:SfU10,  rskr.  2000/01:169).  Reglerna
trädde   i  kraft  den  1  juli   2001.   Regeringen
deklarerade också sin avsikt att följa effekterna av
förslaget   och  att  efter  en  viss  tid  göra  en
utvärdering  av   reformen.  Med  anledning  av  ett
motionsyrkande uttryckte  socialförsäkringsutskottet
förståelse   för   önskemålet   att    införa    två
kontaktdagar       per       barn       och      år.
Socialförsäkringsutskottet menade dock att  det inte
fanns  finansiellt utrymme för detta. Utskottet  har
ingen anledning  att  nu göra en annan bedömning vad
gäller införandet av en  andra kontaktdag. Utskottet
menar också att det kan vara  rimligt att i fråga om
antalet  kontaktdagar  avvakta  att   den  aviserade
utvärderingen   presenterats.   Utskottet   föreslår
därför   att  riksdagen  avslår  motion  2001/02:Ub8
yrkande 2.

Elevhälsans kompetens- och
kunskapsutveckling


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår
yrkandena  om  elevhälsans   kompetens-   och
kunskapsutveckling.
Jämför reservation 3 (fp).

Propositionen

Regeringens   bedömning   är   att   kompetens-  och
kunskapsutveckling      bör      stimuleras     inom
verksamhetsområdet elevhälsa. Skolverkets befintliga
medel för kompetensutveckling bör  riktas  även till
personal inom elevhälsan. Regeringen framhåller  att
ansvaret  för  kompetensutveckling  är  fördelat  på
olika     befattningshavare    och    nivåer    inom
skolsystemet.    Staten    ställer   resurser   till
förfogande för kunskapsbildningen  hos  den personal
som  arbetar  inom skola och fritidshem, dels  genom
det  generella  statsbidraget  till  kommunen,  dels
genom  resurser till  högskolan  för  att  genomföra
grundläggande utbildning, påbyggnadsutbildningar och
annan  kompetensutveckling.   Staten  ställer  också
särskilda medel till förfogande  för  insatser  inom
bristområden  av  annat slag inom skolans område där
nationell   uppföljning    visar    på    behov   av
kompetensutveckling.  Detta sker främst genom  medel
som  Statens  skolverk  disponerar.   Det   är  dock
arbetsgivaren    kommuner  och landsting  som  har
huvudansvaret   för   att   personalen    får    den
kompetensutveckling  som  var  och  en  behöver. Den
enskilde  arbetstagaren har enligt regeringen  också
ett tydligt  ansvar  att följa med utvecklingen inom
sitt  arbetsområde  och  kontinuerligt  förnya  sina
kunskaper. Regeringen menar att elevhälsans personal
bör omfattas av de medel  som  Skolverket disponerar
för kompetensutveckling då det är fråga om generella
insatser som rör hela skolans utveckling.  Behov  av
individuellt  motiverad utbildning och yrkesinriktad
utbildning inom  medicin  eller  psykia-tri bör dock
enligt   regeringens  mening  vara  en   fråga   för
arbetsgivaren  och den enskilde arbetstagaren att ta
ansvar för.

Motioner

Folkpartiet menar  att  regeringens  förslag  att ge
alla    lärare   specialpedagogisk   kompetens   och
inriktningen  att  hela skolan utgör en stödstruktur
för de elever som behöver  det  är  lovvärt, men man
vill  poängtera  att  många  elever  har  behov   av
stödundervisning  som  ges  individuellt  eller i en
mindre grupp (mot. 2001/02:Ub10, yrk. 5). Att lärare
har  övergripande  kunskaper  i specialpedagogik  är
mycket   bra,   men   det   stöd   som  elever   med
inlärningssvårigheter eller funktionshinder  behöver
kräver    lärare    med   specialiserad   kompetens.
Folkpartiet  menar  att   det   är   olyckligt   att
speciallärarutbildningen  lagts ned och att det bara
erbjuds  en  specialpedagogutbildning   med   större
inriktning   mot   handledning   av   andra  lärare,
samordning  och  utredning,  dvs. mindre mot  direkt
undervisning av elever i behov  av stöd. Folkpartiet
föreslår  att utbildningen till speciallärare  skall
återupptas  (mot.  2001/02:Ub10,  yrk.  6). I motion
2001/02:Ub334   (kd)   menar   motionären   att   en
grundläggande    utbildning,   som   fullföljs   med
regelbunden fortbildning,  om att se och tolka barns
signaler och på så sätt känna  igen ett utsatt barn,
bör införas för all personal som  kommer  i  kontakt
med  barn.  Ytterligare fortbildning för personal  i
skolan   föreslås   i   motion   2001/02:Ub11   (c).
Motionärerna  begär ett tillkännagivande om att barn
som har inlärningsproblem  eller  är hyperaktiva bör
utredas grundligt för att se om problemen  bottnar i
avsaknad   av   sensomotorisk   träning   (yrk.  1).
Motionärerna  menar  att  det krävs fortbildning  av
personal i skolan, så att de  upptäcker  och förstår
barnens    problem.    I    de   flesta   fall   kan
specialutbildade pedagoger klara  den sensomotoriska
träningen bara de har rätt diagnos (yrk. 2).

I  motion  2001/02:So271  (c)  yrkande   2   begär
motionärerna  en  översyn  av  kriterierna för vilka
barn  som  skall få del av resurser  till  barn  med
särskilda behov.  Man  menar  att det finns för lite
resurser för barn som har det svårt i skolan. En del
barn har det svårt även om inte familjen har direkta
sociala,   ekonomiska   eller  medicinska   problem.
Dessutom  stör  de  andra barn  och  gör  arbetet  i
klassen extra jobbigt för lärarna. För de här barnen
finns  väldigt  lite  resurser  och  det  gör  deras
situation ännu svårare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att   samtliga  här  redovisade
motionsyrkanden avslås.

Utskottet  anförde  i betänkande  2000/01:UbU3  En
förnyad     lärarutbildning      att     den     nya
lärarutbildningen innebär att den specialpedagogiska
kompetensen bland alla lärare i skolorna  kommer att
förstärkas     mycket     påtagligt     genom    att
specialpedagogik   skall   ingå   i   det   allmänna
utbildningsområdet för alla lärarstuderande. Den nya
utbildningen   ger   också   möjlighet   att   välja
specialpedagogik  som inriktning och specialisering.
Utskottet har också  behandlat  frågan  i betänkande
2001/02:UbU1 och även då uttalade utskottet  att den
nya  lärarutbildningen på ett mycket påtagligt  sätt
kommer    att   förstärka   den   specialpedagogiska
kompetensen bland alla lärare i skolan. Utskottet är
fortfarande  av  denna  uppfattning.  När det gäller
kompetensutveckling för lärare och annan personal är
det  föreskrivet  i  skollagen  (2  kap.  7  §)  att
kommunerna  som  arbetsgivare  har ansvar för detta.
Staten    kan    dock    på    olika   sätt   stödja
kompetensutveckling, t.ex. genom  att ge bidrag till
särskilda  insatser. Utskottet vill  erinra  om  att
regeringen i  budgetpropositionen  för  2000  avsatt
sammanlagt      500      miljoner     kronor     för
utvecklingsinsatser inom skolväsendet under perioden
20002002, bl.a. för kompetensutveckling  av  lärare
inom det specialpedagogiska området. Utskottet  vill
också  peka  på att Skollagskommittén (dir. 1999:15)
har uppdrag som  berör  elever  i  behov av särskilt
stöd. Kommittén skall bl.a. analysera  hur  termerna
elevens rätt respektive kommunens skyldighet används
i  skollagen  och  vid behov föreslå de förändringar
som krävs för en ökad tydlighet vad gäller termernas
innebörd.
Utskottet  delar regeringens  uppfattning  att  de
medel som avsatts  för utveckling av skolväsende och
barnomsorg     genom    riksdagens     beslut     om
budgetpropositionen  för 2002 också bör kunna riktas
till personal inom elevhälsovården.  Det ankommer på
Skolverket att avgöra vilka satsningar  som  behöver
göras   på   nationell  nivå  och  på  skolorna  att
organisera  undervisning   av   elever  i  behov  av
särskilt  stöd.  Frågan  om  stöd  till   barn   med
särskilda   behov   har   också   behandlats  i  det
föregående    under    Elevhälsa        ett    nytt
verksamhetsområde.
Utskottet  erinrar  om att fortbildning av skolans
personal  är  ett  kommunalt  ansvar.  Detta  ansvar
innebär  enligt  utskottet   att  all  personal  som
arbetar med barn i behov av särskilt  stöd  skall ha
en lämplig och tillräcklig utbildning för att  klara
sin arbetsuppgift.

Frågor om barns och ungdomars hälsa
och ohälsa


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår
motionerna angående barns och ungdomars hälsa
och ohälsa.
Jämför reservationerna 1  (m),  2  (kd) och 4
(c).

Motioner

Ett antal yrkanden, både som väckts  i  anledning av
propositionen  och  under den allmänna motionstiden,
gäller  olika frågor som  rör  barns  och  ungdomars
hälsa och ohälsa.

Moderaterna  begär  i motion 2001/02:Ub9 yrkande 4
ett tillkännagivande om  kontakt med skolhälsovården
vid    omfattande    frånvaro.   Man    menar    att
skolhälsovården bör kopplas in för elever med längre
frånvaro eller många timmars  frånvaro  spridda över
tiden.  Det  finns ibland orsaker till frånvaro  som
måste åtgärdas  i  tid,  och detta kan vara ett sätt
att nå elever som inte själva  söker  hjälp. I samma
motion framhåller Moderaterna att det behövs  större
förståelse  och  insikt  om  vad mat och rörelse kan
betyda för eleverna (yrk. 6).  Skolmåltiden  bör  få
ett annat fokus än vad den har i vissa frågor. Fokus
på  måltiderna bör ge bättre hälsa, liksom samarbete
med hemmen.  Med  stöd av skolhälsovårdens kompetens
kan  också viktig information  om  barns  behov  vad
gäller  mat  spridas. Skolans arbete bör planeras så
att    flera   barn    får    vardagsmotion.    Även
Kristdemokraterna   menar  att  idrottens  roll  för
elevernas hälsa bör lyftas  fram  (mot. 2001/02:Ub8,
yrk.   3).   Fysisk  aktivitet  och  rörelse   måste
genomsyra all  skolans verksamhet eftersom rörelsens
betydelse  såväl  för  barnens  hälsa  som  för  den
teoretiska   inlärningen    finns   klart   påvisad.
Kristdemokraterna  föreslår  också   att  regeringen
skall  återkomma med förslag till åtgärder  för  att
stärka folkhälsan  bland  ungdomar.  Regeringen  bör
lämna  förslag  beträffande de möjligheter som krävs
för  att  vårda  nära  relationer  under  de  första
levnadsåren. Detta  är  grunden för den trygghet som
leder till bättre möjligheter till hälsa och lärande
(yrk. 4).
Centerpartiet  menar  att  skolan  har  en  viktig
uppgift   i   att   förebygga   ätstörningar   (mot.
2001/02:Ub322,   yrk.   7).   En   lugn   miljö    i
skolmatsalarna,       bra      skolmåltider      och
hemkunskapsundervisning  är alla viktiga delar i att
förebygga    ätstörningar.   En    väl    fungerande
skolhälsovård  och samarbete med sociala myndigheter
är också viktiga  delar.  Centerpartiet föreslår att
regeringen  ges  i  uppdrag  att   skapa  ekonomiska
resurser   för   framtagande   av  information   och
utbildning angående ätstörningar och hälsa. I motion
2001/02:Ub468   (kd)   yrkande   2   föreslås    att
skolhälsovården     skall     ges     ansvar     för
informationsinsatser  om  könssjukdomar.  Motionären
menar  att  ungdomar  har  rätt  till  professionell
kunskap  för  att inte hamna i oönskade graviditeter
eller råka ut för smitta. I motion 2001/02:Ub527 (s)
menar motionären  att  ljudnivån  i barnomsorgs- och
skolmiljö  är  ett  problem för såväl  personal  som
barn.  Detta kan leda  till  tinnitus,  och  det  är
därför angeläget  att  regeringen  följer  frågan om
barns arbetsmiljö i barnomsorg och skola.
Ett  antal  utredningar  begärs  också.  I  motion
2001/02:Ub11  (c)  yrkande  3  begär motionärerna en
utredning  om  hur  stress påverkar  barn,  eftersom
stress  är  ett  stort  samhällsproblem.   I  motion
2001/02:So612  (kd)  yrkande 7 föreslår motionärerna
att  regeringen  skall tillsätta  en  utredning  som
skall sammanställa  vad  som  gjorts och vad som kan
göras för att förebygga allergier  bland skolelever.
De  menar  att  det i skola och förskola  förekommer
stora allergiproblem  och  att  många av de drabbade
har svårt att tillgodogöra sig undervisningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att  samtliga  här   redovisade
motionsyrkanden avslås.

Utskottet   menar   att   det   är   viktigt   att
skolhälsovården,  ibland  som  en  av flera aktörer,
kopplas in då en elev uppvisar omfattande  frånvaro,
och utskottet utgår också ifrån att sådana kontakter
tas när det anses lämpligt och framhåller att det är
skolans  ansvar  att  se  till  att så sker. Det  är
däremot inte lämpligt med någon definitiv  regel för
hur   personal   i   skolan   skall  agera  i  olika
situationer.  När  det  gäller  yrkandet   att   öka
förståelsen  för  matens och rörelsens betydelse för
elevernas hälsa vill  utskottet  framhålla att såväl
föräldrar som skola har en viktig  roll som främjare
av en god livsstil och ett ansvar för  att  motverka
fysisk  inaktivitet  och  osunda matvanor hos barnen
respektive eleverna. Utskottet  vill  också  peka på
kursplanen för ämnet idrott och hälsa, där det bl.a.
sägs  att  eleverna  i slutet av det nionde skolåret
skall förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa.
Ämnet syftar till att  utveckla  elevernas  fysiska,
psykiska  och  sociala förmåga samt att ge kunskaper
om  den  egna  livsstilens   betydelse  för  hälsan.
Utskottet anser att yrkandet är tillgodosett.
När  det  gäller  ökningen av andelen  överviktiga
menar  utskottet att det  är  viktigt  att  motverka
utvecklingen    genom    ett   folkhälsoarbete   som
kraftfullt   lyfter   fram  betydelsen   av   fysisk
aktivitet. Folkhälsoinstitutet genomförde under 2001
på regeringens uppdrag  tillsammans  med  ett  stort
antal  myndigheter  och  organisationer  ett fysiskt
aktivitetsår.  Målsättningen  var att öka kunskapen,
intresset och förutsättningarna för fysisk aktivitet
och  rörelse för alla. Avsikten  är  att  satsningen
skall  vara  långsiktig.  Även  mat och matvanor har
stor betydelse för den ökande övervikten  bland barn
och  ungdomar samt för olika former av ätstörningar.
Förebyggande  insatser  görs  av Folkhälsoinstitutet
och Statens livsmedelsverk, bl.a. i syfte att få ett
bättre  kunskapsunderlag  om  barns   och  ungdomars
kostvanor och fysiska aktivitet.
I budgetpropositionen för 2002 aviserar regeringen
att skolan skall ges stöd i arbetet med att utveckla
och stimulera barns attityder till fysisk aktivitet.
Regeringen avser att ta initiativ till  att  det  på
nationell  nivå  inrättas  ett resurscentrum med den
beskrivna inriktningen.
Nationella   folkhälsokommittén    har    i   sitt
slutbetänkande  Hälsa  på  lika villkor  nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat förslag till
nationella  folkhälsomål  samt  strategier  för  hur
målen skall uppnås. Utskottet kan konstatera att ett
omfattande   arbete   bedrivits   inom   ramen   för
Nationella  folkhälsokommitténs   uppdrag   när  det
gäller  hälsotillståndet  i  allmänhet hos barn  och
ungdomar.  Att  barn  skall  ha trygga  och  jämlika
uppväxtvillkor  anges  som  ett  av   de  föreslagna
folkhälsomålen men även under de flesta  andra målen
behandlas  barns  och  ungdomars  villkor. Kommittén
framhåller   bl.a.   vikten   av  en  hälsofrämjande
förskola och skola. Utskottet har med stort intresse
tagit   del   av   utvecklingen   mot   fler    s.k.
hälsofrämjande skolor och förskolor, som nu pågår  i
kommunerna.  Regeringen  avser att senare i år lägga
fram en folkhälsoproposition  med nationella mål för
en hållbar utveckling och en hälsa på lika villkor.
Socialutskottet har tidigare  uttalat  att arbetet
för att förebygga allergier och annan överkänslighet
måste   intensifieras   genom  t.ex.  miljöåtgärder,
satsning     på     forskning     och     kraftfulla
informationssatsningar till bl.a. föräldrar  och  de
personalgrupper    som   arbetar   med   barn.   Ett
folkhälsoarbete  pågår  på  området,  bl.a.  med  en
nationell handlingsplan mot allergi under ledning av
Statens folkhälsoinstitut. I budgetpropositionen för
år 2002 anges att  ett  av de områden som kommer att
kräva uppmärksamhet under  de kommande åren är barns
och ungdomars hälsa med tonvikt  lagd på bl.a. astma
och allergi (utg.omr. 9).
Genom motion 2001/02:Ub527 yrkande 7 har utskottet
erfarit    att    det    råder    oklarheter   kring
försäkringsförhållandena  vad  gäller   hörselskada.
Utskottet  har  inte  möjlighet  att  uttala  sig  i
försäkringsfrågan  men  vill  understryka  att  höga
ljudnivåer    är   ett   sådant   område   som   bör
uppmärksammas  i   det   arbete  med  att  förbättra
arbetsmiljön som pågår i skolorna.  Problemet kommer
att kunna belysas ytterligare genom den förstärkning
av elevhälsan som föreslås i detta betänkande.

Mobbning m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår
yrkandena avseende mobbning.
Jämför reservationerna 1  (m), 2 (kd), 4 (c),
5 (m, kd, c) och 6 (m, fp).

Motioner

Ett stort antal motionsyrkanden behandlar frågor som
rör  mobbning. Flera av dessa  rör  bekämpningen  av
mobbning  generellt  medan  andra  rör mer specifika
frågor  såsom skyldigheten för skolorna  att  ha  en
plan att  motverka  mobbning, möjligheten att flytta
den  elev  som  mobbar  till   en  annan  skola  och
skyldighet att polisanmäla brott som begås i skolan.

I   motion   2001/02:Ub435   yrkande    1    begär
Kristdemokraterna  ett tillkännagivande om att målet
för bekämpningen av  mobbning  och  annan  kränkande
behandling  skall  vara  att  inte  något barn eller
någon ung människa skall utsättas för  mobbning. Det
är  samhällets  obetingade skyldighet att  skapa  en
trygg, utvecklande  och värdig miljö för ungdomarna.
Kristdemokraterna  menar   också   att   det   finns
anledning  att varna för ett samband mellan mobbning
och  annat våld  (yrk.  4)  eftersom  undersökningar
visar  att våld och mobbning är nära förknippade med
varandra.  Våldsskildringsrådet har till uppgift att
informera  och   sprida  kunskap  bland  lärare  och
barnomsorgspersonal   om  hur  medievåldet  påverkar
barn. En översyn bör göras  av  dess  verksamhet och
direktiven förtydligas.
Även  Centerpartiet begär ett tillkännagivande  om
att nolltolerans mot våld och mobbning måste införas
omedelbart  i  skolan  (mot. 2001/02:Ub322, yrk. 4).
För  att klara målsättningen  måste  det  framgå  av
skollagen   att   lärare   och  övrig  personal  som
upptäcker  mobbning  har skyldighet  att  rapportera
detta till rektor. Det  är  också  viktigt  att  det
förebyggande  arbetet  fungerar  bra.  Även i motion
2001/02:Ub516  (s)  begärs ett tillkännagivande  vad
avser nollvision mot  mobbning.  Motionärerna  menar
att  en  obligatorisk skolgång ställer särskilt höga
krav  på  skolans   ambition   att  forma  ett  gott
arbetsklimat och att mobbning berör de mest centrala
grundläggande   värderingar   och   rättigheter    i
samhället.  I  motion  2001/02:A228  (m)  yrkande 14
begär  motionärerna  ett tillkännagivande om  tidiga
reaktioner i skolan mot  barn som kränker andra barn
eller  vuxna.  Motionärerna   menar   att  attityder
grundläggs hos barn redan i ung ålder och att skolan
tillsammans med föräldrarna har ett stort ansvar för
hur  barn ser på och tilltalar varandra.  Man  måste
vara vaksam  på  sådant  beteende hos barnen redan i
förskolan.   Kristdemokraterna    begär   i   motion
2001/02:A211 yrkande 16 ett tillkännagivande  om att
man   i  samband  med  den  nationella  kampanj  som
regeringen  startat  särskilt skall uppmärksamma och
åtgärda   den   könsrelaterade    mobbningen.    Den
könsrelaterade  mobbningen,  t.ex. i form av könsord
som  är  vanligt förekommande på  skolgårdar,  måste
uppmärksammas  som  den  kränkande  handling den är.
Åtgärder för att förebygga och komma  till rätta med
könsrelaterad mobbning måste inrymmas i varje skolas
åtgärdsplan mot mobbning.
I  motionerna 2001/02:Ub232 (m) yrkande  1  och  i
2001/02:Ub462    (m)    yrkande    1    begärs   ett
tillkännagivande om att skollagen ändras  så  att en
elev ges rätt att juridiskt ställa skolan till svars
när   skolan   genom   underlåtelse   eller   aktiva
handlingar  kränkt  elevens rättigheter. I lag eller
förarbeten måste förtydligas  vilka  krav  samhället
ställer   på   skolans  arbete  för  att  förebygga,
upptäcka och stoppa mobbning. I motion 2001/02:Ub232
(m) yrkande 2 menar motionären att alla skolor måste
åläggas   att   arbeta    efter   forskningsbaserade
åtgärdsprogram   mot   mobbning.    Enligt    motion
2001/02:Ub462  (m)  yrkande  2 bör det vara upp till
varje  skola  att avgöra vilket  åtgärdsprogram  mot
mobbning man vill  använda men kravet måste vara att
det  program  som  väljs  ger  dokumenterad  effekt.
Motionären menar också  (yrk.  4)  att riksdagen som
sin mening bör ge regeringen till känna att modeller
som  bygger på medling mellan dem som  utsätter  och
den  som  utsätts  för  mobbning  förstärker  ojämna
maktförhållanden mellan elever.
I motion  2001/02:Ub246  (m)  begärs att skollagen
ses över i syfte att under en kortare tid möjliggöra
avstängning av elever som mobbar  annan  elev  under
resa till och från skolan.
I   motion   2001/02:Ub324  (m)  yrkande  2  begär
motionären  tillkännagivande   om   behovet  av  ett
regionalt  nät  av  mobbningskonsulenter  som  skall
överföra kunskap och  ge  skolor  hjälp  i  enskilda
mobbningsfall. Detta kan hanteras av Skolverket  och
finansieras  exempelvis  genom  ett  nytt  anslag. I
yrkande  3,  samma  motion,   menar  motionären  att
elevskyddsombud  skall inrättas. Ombuden skall kunna
kräva åtgärder och ytterst stänga skolan när arbetet
inte fungerar. I motion  2001/02:Ub443 (s) yrkas att
kamratstödjare bör införas i alla skolor. Kamratstöd
i skolan är en metod som bygger  på  att  unga vuxna
anställs  som goda förebilder för barn och ungdomar.
Arbetet inkluderar,  förutom att göra skolan till en
miljö att trivas i, också  förebyggande insatser mot
mobbning,  skolk,  droger  och   kriminalitet  bland
eleverna.
I  motion  2001/02:Ub462  (m)  yrkande   3   anser
motionären att föräldrar skall informeras när barnen
berörs  av  mobbning  i skolan. Motionären menar att
det  är  nödvändigt  att  involvera   föräldrarna  i
arbetet  eftersom  de är huvudansvariga för  barnens
väl och också ansvariga  för sina barns agerande mot
andra.
I motion 2001/02:Ub233 yrkande 4 menar Moderaterna
att elever som mobbar andra skall kunna flyttas till
en annan skola. Varje skola  skall  ha  klara regler
och  arbeta för att förebygga och ingripa  mot  alla
tendenser  till  mobbning.  Varje  barn har rätt att
känna sig välkommet och tryggt i skolan.  Skolan har
ansvar  för  att  snabbt tillsammans med föräldrarna
reda ut fall av mobbning.
Centerpartiet anser  i motion 2001/02:K284 yrkande
4 att möjligheten för skolledningen  att i särskilda
fall  skilja  utövarna  av mobbning och trakasserier
från den ordinarie undervisningen  måste förbättras.
Den sociala miljön i skolan är grundläggande för hur
barns  liv  gestaltar  sig. Kränkande behandling  är
därför  ett stort problem.  Det  är  allvarligt  att
många känner  en  otrygghet inför att vara i skolan.
Särskilt olyckligt är detta utifrån skolplikten.
Folkpartiet menar  i  motion 2001/02:Ub222 yrkande
11 att elever skall kunna flyttas från en grundskola
för  undervisning på annan  plats  under  en  längre
eller  kortare  tid  om  de  gör  sig  skyldiga till
allvarliga  förseelser  som  kränkning och  våld.  I
motionerna 2001/02:Ub225 yrkande 7 och 2001/02:
Ub10    yrkande    3    begär    Folkpartiet     ett
tillkännagivande om att grundskoleförordningen skall
ändras   så   att   det  står  klart  att  en  sådan
tvångsförflyttning  är   möjlig.   I   2001/02:Ub225
yrkande  8 menar Folkpartiet också att skolan  skall
ha en skyldighet att erbjuda alternativ undervisning
för de elever  som  flyttas från sin skola. I motion
2001/02:A229 yrkande 23 menar Folkpartiet att de som
mobbar skall kunna tvingas byta skola för att man på
så sätt skall splittra mobbargäng och skydda utsatta
offer för allvarlig mobbning. Folkpartiet framhåller
att den elev som mobbar  naturligtvis  skall få stöd
för att kunna komma ur sitt destruktiva beteende och
garanteras  bra undervisning även om han  eller  hon
flyttas från  sin skola. Det är angeläget att arbeta
på lång sikt med  att lösa problemet i samarbete med
eleven,  elevens  föräldrar  och  med  professionell
hjälp utifrån.
I  motion  2001/02:Ub324   (m)   yrkande  1  begär
motionären ett tillkännagivande om att  skolan skall
kunna  stänga  av  våldsbenägna  elever  som sprider
skräck och oro och i motion 2001/02:Ub304 (kd) yrkas
att  skollagen  ändras  så att kommuner skall  kunna
omplacera elever mellan olika  skolor.  Lagändringar
som möjliggör att elever som mobbar kan flyttas till
en   annan   skola   begärs   också   i   motionerna
2001/02:So634 (fp) yrkande 7, 2001/02:Ub217 (kd) och
2001/02:Ub367 (s).
I  motion 2001/02:Ub10 yrkande 1 begär Folkpartiet
att riksdagen  skall  tillkännage att regeringen bör
återkomma  med  förslag  om   hur  det  förebyggande
arbetet  mot  mobbning  skall bedrivas.  Folkpartiet
menar  att  skolorna inte har  tillräckligt  stöd  i
lagstiftningen  i  sitt arbete mot mobbning. För att
eleverna skall få ett  effektivt  skydd mot mobbning
måste   skärpningar   och   förtydliganden    göras.
Folkpartiet  menar  att  alla  skolor måste ha anti-
mobbningsplaner   och   att  Skolverket   skall   ha
sanktionsmöjligheter mot  skolor  och  rektorer  som
inte   upprättar   en   åtgärdsplan   mot  mobbning.
Lärarbristen  måste  stävjas  så  att eleverna  inte
lämnas åt sig själva i lärarlös undervisning. Vidare
måste   elever   få   utökat   stöd   i   form    av
specialundervisning  enskilt  eller  i mindre grupp,
läxläsningshjälp och skolverksamhet under  loven.  I
motion 2001/02:Ub225 yrkande 1 menar Folkpartiet att
Skolverket skall kunna vidta sanktioner mot kommuner
vars  skolor  saknar  antimobbningsplaner.  Det  har
visat  sig  vara viktigt att man när en kris uppstår
redan har en  beredskap  och  tydliga regler för vad
som skall göras. I en annan motion från Folkpartiet,
2001/02:Ub221     yrkande     34,     begärs     ett
tillkännagivande   om   att  skolformsförordningarna
skall ses över för att skolornas arbete mot mobbning
skall   underlättas.   I  motionen   hänvisas   till
Skolverkets nationella kvalitetsgranskning från 1999
av skolors arbete mot mobbning  och  annan kränkande
behandling.  I  denna  granskning  ifrågasattes   om
skolorna  får  rätt  stöd  för  att  kunna  motverka
mobbning.  I  motion  2001/02:Ub225  yrkande 6 begär
också Folkpartiet ett tillkännagivande om att lärare
skall   vara   skyldiga  att  rapportera  våld   och
kränkande behandling  till  rektor.  Skollagen måste
tydligare  formulera  att  det  är  rektorn  som  är
ansvarig för att vidta åtgärder mot mobbning. Det är
viktigt   att   förtydligandet  åtföljs  av   större
befogenheter för rektor att ingripa.
Folkpartiet begär  i  motion 2001/02:Ub222 yrkande
12 ett tillkännagivande om  att  brott  som  begås i
skolan   alltid  skall  polisanmälas.  I  motionerna
2001/02:Ub225  yrkande  5 och 2001/02:Ub10 yrkande 2
begär Folkpartiet vidare  att regeringen lägger fram
förslag till ändring av skollagen  så  att  kommuner
åläggs  att  polisanmäla  elever  som  ägnar  sig åt
brottslig  verksamhet. Brott är brott också i skolan
och  skall  alltid   polisanmälas.  Skollagen  borde
tvinga kommunerna att  i  sina skolplaner ha rutiner
för polisanmälningar vid brottslig verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med bestämdhet  framhålla  att  varje
form  av  kränkande  behandling  är  otillåten och i
strid  med  de grundläggande värden som  gäller  för
skolan.  Skolans   arbete   skall   präglas   av  en
nolltolerans   mot  mobbning.  Detta  gäller  mellan
elever, mellan vuxna  och  mellan  vuxna och elever.
Enligt utskottets bedömning bör emellertid  samtliga
motionsyrkanden  om  åtgärder  mot mobbning i skolan
avslås av riksdagen av följande skäl.

Tydliga   förskrifter  mot  mobbning   och   annan
kränkande behandling  finns  i skolans styrdokument,
såsom skollag och läroplaner.  Enligt  1  kap.  2  §
skollagen  (1985:1100) är den som verkar inom skolan
skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande
behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Skolhuvudmannen,  eller,  efter  delegation, rektorn
har  ansvar  för  att  verksamheten bedrivs  på  ett
sådant  sätt  att en tillfredsställande  arbetsmiljö
säkerställs. Däri  ligger  att  kränkande behandling
inte får förekomma.
I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet  (Lpo  94) och för
de  frivilliga  skolformerna (Lpf 94) framhålls  att
skolan skall främja  förståelse  för andra människor
och   förmåga   till   inlevelse.   Tendenser   till
trakasserier       skall       aktivt      bekämpas.
Främlingsfientlighet  och intolerans  skall  bemötas
med kunskap, öppen diskussion  och  aktiva insatser.
Det betonas att alla som verkar i skolan skall hävda
de grundläggande värden som anges i skollagen  och i
läroplanerna  och  klart  ta  avstånd  från  det som
strider mot dem.
Rektor  har  enligt Lpo 94 och Lpf 94 ett särskilt
ansvar för att upprätta,  genomföra,  följa  upp och
utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga
och  motverka  alla  former av kränkande behandling,
såsom  mobbning  och  rasistiska   beteenden,  bland
elever och anställda.
En   arbetsgrupp   inom   Utbildningsdepartementet
redovisade   i  september  2001  en   utredning   om
läroplanerna   som    styrinstrument    (Samverkande
styrning,  Ds 2001:48). Utredningens rapport  bereds
för närvarande inom Regeringskansliet.
Utbildningsdepartementet  driver sedan hösten 2001
ett  antimobbningsprojekt, Tillsammans.  Syftet  med
projektet  är  att samla och visa på de goda krafter
som arbetar i och  utanför  skolan, för att motverka
och   förebygga   mobbning   och   annan   kränkande
behandling. I första hand riktar sig  kampanjen till
skolpersonal men även elever och föräldrar  ingår  i
målgruppen.  Till  stöd  för  skolans arbete har ett
antal  aktiviteter  genomförts  under   höstterminen
2001,  bl.a.  har  ett  antal  konferenser  hållits.
Kampanjen kommer att avslutas i oktober 2002.
Skolverket   kommer   under   våren  2002  att  på
regeringens uppdrag påbörja ett arbete med att lyfta
fram exempel på handlingsprogram  och arbetssätt mot
kränkande  behandling som genom utvärderingar  eller
forskning visat  att  de minskat mobbning och skapat
goda lär- och arbetsmiljöer  i  skolan. Verket skall
också  ge  stöd  till  skolorna  med  att   granska,
utvärdera  och  förbättra  sitt arbete mot kränkande
behandling.   I   uppdraget   ingår    vidare    att
sammanställa och sprida ett referensmaterial som kan
användas  i  förskolor  och  skolor  för  att stötta
utveckling  av  både det förebyggande och åtgärdande
arbetet mot kränkande  behandling och i utarbetandet
av handlingsprogram i skolan. Skolverket skall också
utarbeta allmänna råd för  arbetet  med att motverka
alla  former  av  kränkande behandling och  med  att
upprätta handlingsprogram.  Slutligen  skall  man ta
fram   en   forsknings-   och   kunskapsöversikt  om
kränkande  behandling  och  mobbning   och  därefter
identifiera  de kunskapsluckor som finns.  Uppdraget
skall redovisas senast den 1 december 2003.
Utskottet  vill   betona  vikten  av  förebyggande
insatser  i  arbetet mot  mobbning.  Ett  öppet  och
förtroendefullt  klimat  mellan elever och vuxna gör
att  förutsättningarna  för   att   tidigt  upptäcka
mobbning förbättras. Innehållet i och  genomförandet
av skolornas handlingsprogram för att förebygga  och
motverka  alla former av kränkande behandling, såsom
mobbning och  rasistiska beteenden, bland elever och
anställda spelar  en stor roll för hur framgångsrikt
arbetet är.

Utskottet har under  föregående  riksmöten (senast i
bet.  1999/2000:UbU15  och 2000/01:UbU13)  haft  att
behandla  motionsyrkanden   som   motsvarar   de  nu
aktuella.   Utskottet   har   då  framfört  som  sin
uppfattning att rutiner och förhållningssätt för hur
lärare och övrig personal skall  förebygga  mobbning
och hantera problemen när de upptäcker mobbning samt
hur   kommunikationen  mellan  rektorn,  personalen,
eleverna  och  föräldrarna skall skötas bör beslutas
lokalt.

Med    fler    vuxna     i    skolan    förbättrar
förutsättningarna  för  att upptäcka  och  förhindra
mobbning.  Utskottet  erinrar   om   bidraget   till
personalförstärkningar  i  skola  och fritidshem som
infördes      genom     riksdagens     beslut     om
budgetpropositionen  för 2001 (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99).  För  2001  uppgick
bidraget  till  500 miljoner kronor och 2002 till  1
500 miljoner kronor.  Avsikten är att bidraget skall
öka  med  1 miljard kronor  årligen  tills  nivån  5
miljarder är  nådd.  När  satsningen  nått sin fulla
omfattning har den lett till att personalen i skolor
och fritidshem ökat med 15 000 anställda.
Vad  gäller  kraven om ökad tydlighet i  skolornas
möjlighet att bekämpa  mobbning  hänvisar  utskottet
till  Skollagskommitténs  arbete med att utreda  och
föreslå hur en ökad rättssäkerhet  för  eleverna kan
åstadkommas.   Kommittén  skall  vid  behov  föreslå
förändringar för  att  stärka  barns  och  ungdomars
skydd    och    trygghet    i    barnomsorgs-    och
skolverksamheten.    Kränkande    behandling   pekas
särskilt ut i direktiven. Som nämnts skall kommittén
redovisa sitt arbete den 16 december 2002.
Av Skolverkets nationella kvalitetsgranskning från
1999 framgår att de flesta av de granskade  skolorna
hade någon form av handlingsprogram för hur mobbning
och   i   vissa   fall  andra  former  av  kränkande
behandling skulle hanteras. Av granskningen framgick
att handlingsplanen  i  några fall var resultatet av
ett ingående arbete som engagerat  vuxna och elever,
men  oftare bestod den av en samling  standardfraser
som inte  föregåtts av någon process i skolan. Dessa
handlingsplaner,  till  skillnad  från de som aktivt
utarbetats  i  skolan,  användes  sällan.  Utskottet
anser att regeringens initiativ att  ge Skolverket i
uppdrag  att på nytt granska handlingsplanerna,  och
dessutom lyfta  fram goda exempel, är ett värdefullt
inslag  i  bekämpningen   av   mobbning.  Frågan  om
sanktionsmöjligheter  mot  skolor  som  inte  följer
bestämmelserna   på   skolans   område   utreds   av
Skollagskommittén.
Utskottet    menar    att   rutiner   för    t.ex.
rapporteringsskyldigheten  till  rektor om förekomst
av mobbning, rutiner för kontakter  med  föräldrarna
till den som utsätts för mobbning eller till den som
mobbar, vilka metoder som en skola vill använda  för
att  bekämpa  mobbning och huruvida man vill ha stöd
från någon utanför  den  egna  skolan  i arbetet mot
mobbning bör beslutas lokalt på respektive  skola  i
samband  med utarbetandet av handlingsprogrammet mot
mobbning.  Utskottet understryker vikten av ett nära
samarbete med  berörda  föräldrar  när  barn  mobbas
eller utsätter andra för mobbning.
Vad  gäller  yrkandet  om  en översyn av Rådet mot
skadliga   våldsskildringars  (Våldsskildringsrådet)
verksamhet       aviserade        regeringen       i
budgetpropositionen för 2002 att en modernisering av
rådets  uppdrag  skall  göras  så  att  det   bättre
anpassas  efter dagens problembild. Regeringen menar
att det också  kan  finnas  skäl  att se över rådets
sammansättning.   Arbete   med   detta  pågår   inom
Regeringskansliet.
När  det  gäller frågan om att flytta  elever  som
mobbar andra elever anför utskottet följande. Regler
om     disciplinära     åtgärder     för     elevers
tillrättaförande  finns  i grundskoleförordningen (6
kap. 9 och 10 §§) respektive gymnasieförordningen (6
kap. 2125 §§). Bestämmelser  om avstängning av elev
från   undervisningen   finns  endast   vad   gäller
gymnasieskolans elever. En  gymnasieelev får stängas
av  från  undervisningen under  högst  tre  terminer
utöver den  när  beslutet  meddelas. Avstängning får
användas  vid  upprepade  förseelser  eller  vid  en
allvarlig förseelse om eleven  inte  har bättrat sig
eller  om  elevens  uppförande  kan  antas   inverka
skadligt  på  andra  elever eller om det finns andra
särskilda skäl. För en  elev i grundskolan som gjort
sig  skyldig  till  upprepade  förseelser  eller  en
allvarligare förseelse  skall saken dels anmälas för
rektorn, dels hänskjutas  till elevvårdskonferensen.
Konferensen   skall   efter  kontakt   med   elevens
vårdnadshavare försöka  få  eleven  att  bättra  sig
genom   åtgärder   som  är  avpassade  till  elevens
individuella förhållanden.  Om  detta  inte  hjälper
skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet  till
styrelsen   för   övervägande   om  lämplig  åtgärd.
Utskottet anser att det är viktigt  att  avstängning
som  en  ren  repressiv åtgärd mot en elev som  inte
bättrat     sig    genom     de     åtgärder     som
elevvårdskonferensen beslutat inte bör få förekomma.
En eventuell  flyttning av en elev skall vara en del
i en väl genomtänkt  plan  för  att  få  eleven  att
bättra  sig  och  inte utsätta kamrater eller lärare
för     mobbning,     övergrepp      eller     fara.
Socialtjänstlagens   stadganden  om  anmälningsplikt
skall beaktas.
I fråga om skyldigheten att polisanmäla våldsbrott
i skolan vill utskottet  framhålla  att  samma lagar
bör  gälla  i  skolan  som i samhället i övrigt.  En
skyldighet för skolan att  alltid  polisanmäla  allt
våld  i  skolan  är  därför inte rimlig eftersom det
inte  finns  någon generell  skyldighet  att  anmäla
brott.  En bedömning  bör  i  stället  göras  i  det
enskilda  fallet.  Utskottet vill dock framhålla att
allvarlig brottslighet  i  skolan skall anmälas till
polisen. Skolan skall inte vara en fristad för dem
som begår brott.
Avslutningsvis bör nämnas  att utskottet anser att
frågorna  om  hur  man  skall  kunna  förebygga  och
åtgärda  mobbning  i  skolan är av  sådan  vikt  att
utskottet  den  6  mars  2001   höll   en  offentlig
utfrågning   i   ämnet,  med  särskild  tonvikt   på
forskningen om mobbning.

Reservationer



Utskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Verksamhetsområdet elevhälsa,
m.m. (punkterna 3, 4, 6 och 7)  m


av  Beatrice  Ask  (m),  Per Bill (m),  Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till rikdsdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under  punkterna 3,
4, 6 och 7 borde ha följande lydelse:

3. Arbetsmiljö

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub9 yrkande 3
samt avslår motionerna  2001/02:Ub214  yrkande 2,
2001/02:Ub222  yrkande 14, 2001/02:Ub322  yrkande
3, 2001/02:Ub439,  2001/02:Ub446  yrkande  18 och
2001/02:So634 yrkande 15.

4. Verksamhetsområdet elevhälsa

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub9 yrkandena 2
och   5   samt  avslår   motionerna   2001/02:Ub8
yrkandena 1  och 2, 2001/02:Ub216, 2001/02:Ub489,
2001/02:So617    yrkandena    1    och   2   samt
2001/02:So634 yrkande 6.

6. Barns och ungdomars hälsa och ohälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub9 yrkandena 4
och   6  samt   avslår   motionerna   2001/02:Ub8
yrkandena   3  och  4,  2001/02:Ub11  yrkande  3,
2001/02:Ub322 yrkande 7, 2001/02:Ub468 yrkande 2,
2001/02:Ub527 samt 2001/02:So612 yrkande 7.

7. Mobbning och annan kränkande
behandling

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  1. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub232
yrkandena  1  och 2, 2001/02:Ub246, 2001/02:Ub324
yrkande 2, 2001/02:Ub462  yrkandena  1 och 2 samt
2001/02:A228  yrkande  14  och  avslår motionerna
2001/02:Ub322 yrkande 4, 2001/02:Ub324 yrkande 3,
2001/02:Ub435  yrkandena 1 och 4,  2001/02:Ub443,
2001/02:Ub462  yrkande   4,   2001/02:Ub516  samt
2001/02:A211 yrkande 16.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet menar att  utformningen  av
skolans  arbetsmiljö  alltid skall sträva mot att ge
de bästa förutsättningar  för  elevernas fysiska och
psykiska hälsa. Därigenom skapas förutsättningar för
lärande.   Det   är  viktigt  med  diskussioner   om
arbetsmiljön bland  elever i klass- och elevråd, och
vi  tror  att deras synpunkter  kan  tas  till  vara
bättre än vad  som  görs i dag. Det är också viktigt
att understryka att skolhälsovårdens erfarenheter av
elevers  arbetsmiljö måste  ges  ökad  betydelse.  I
översynsarbetet  av  arbetsmiljölagen finns skäl att
pröva om inte skolhälsovården  bör  ges ett särskilt
ansvar     när     det     gäller    att    betrakta
arbetsmiljöfrågor.  Studier från  arbetsplatser  för
vuxna har visat att möjligheterna till inflytande på
sitt arbete har stor  betydelse  för  arbetstagarnas
hälsa.  Motsvarande  gäller för skolans elever.  Det
finns således ett uppenbart  samband mellan arbetets
organisation  och  kultur  som påverkar  hälsan.  Vi
menar  därför  att  det går att  se  samband  mellan
skolhälsovårdens och företagshälsovårdens uppgifter.
Detta understryker ytterligare  behovet  av  att  ge
skolhälsovården  ökad  betydelse i detta sammanhang.
Vad vi här har anfört bör  riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och  därmed bifalla motion
2001/02:Ub9 yrkande 3.

Moderaterna menar att elever oberoende  av  vilken
skola  de valt har rätt till grundläggande likvärdig
skolhälsovård.  I  skolpengen  för friskolors elever
skall det ingå resurser för elevhälsa.  Det bör vara
möjligt  att köpa denna tjänst om inte skolan  själv
kan samla nödvändig kompetens. Förutsättningarna att
ordna skolhälsovården  kan  variera,  t.ex.  kan det
vara  svårt  för  en  liten  skola  att klara av att
anställa  skolsköterskor  och  annan  personal   för
elevhälsa. Eleverna i fristående skolor skall därför
ges  rätt  att  få  tillgång  till den kompetens som
finns  inom kommunens elevhälsa,  om  en  fristående
skola  inte  själv  kan  erbjuda  sådan.  Fristående
skolor som inte kan erbjuda skolhälsovård skall inte
heller ges  ersättning  för  sådan  i det offentliga
bidraget.  Moderaterna  menar  vidare  att  det  kan
finnas  skäl att definiera vad t.ex. en kurator  och
psykolog  skall  ha  för  basansvar, motsvarande den
skolhälsovården har. Elevhälsan  skall vara till för
alla barn, men i synnerhet för vissa.  Det är bra om
elevhälsan har ett nationellt basåtagande  med  krav
på inriktning av insatser och kvalitetsnivåer. Detta
kan  leda  till  förbättrade förutsättningar för att
arbeta  med hälsofrämjande  insatser,  även  ur  ett
folkhälsoperspektiv.  Vad  vi  här  har  anfört  bör
riksdagen  tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla  motion  2001/02:Ub9  yrkandena 2
och 5.
Vad  gäller  barns och ungdomars hälsa och  ohälsa
menar vi att för att hitta elever som är i riskzonen
och mår dåligt av  olika  skäl måste frånvaro tas på
stort allvar i skolan. Skolhälsovården  borde därför
med automatik kopplas in för elever med längre eller
många timmars frånvaro spridda över tiden.  Det  kan
vara  ett  sätt  att nå elever som inte själva söker
hjälp. Moderaterna  vill också peka på att det finns
relativt enkla insatser  som  kan  göra att barnen
mår  bättre och lär sig mer i skolan. Att  äta  rätt
samt att  naturligtvis  röra  sig  är sådant som bör
uppmuntras. Det behövs dock en större förståelse och
insikt  om  vad  det  kan  betyda för eleverna.  Med
hänsyn tagen till alarmerande  rapporter om övervikt
bland   barn   borde   större   fokus   sättas    på
skolmåltiderna.  Fokus  på  måltiderna bör ge bättre
hälsa, liksom samarbete med hemmen.  Vidare menar vi
att skolans arbete bör planeras så att fler barn får
vardagsmotion.   Det   kan   handla   om  vuxenledda
aktiviteter,   men   också   om  raster  som  medger
utevistelse, bättre skolgårdsplanering  m.m.  Vad vi
här   har   anfört  bör  riksdagen  tillkännage  för
regeringen som  sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub9 yrkandena 4 och 6.
Vad gäller arbetet  mot mobbning menar Moderaterna
att det är viktigt med  tidiga  reaktioner  mot barn
som  beter  sig kränkande mot andra, genom tillmälen
eller  antastande.   Attityder   grundläggs  tidigt.
Skolan  och  föräldrarna har tillsammans  ett  stort
ansvar för hur  barn  ser på och tilltalar varandra.
Könsord   och   nedsättande    tillmälen   är   inte
acceptabelt   beteende.   Moderaterna    anser   att
skollagen  måste  ändras  så  att en elevs rätt  att
juridiskt ställa skolan till svars  när skolan genom
underlåtelse eller aktiva handlingar  kränkt elevens
rättigheter regleras. I lag och förarbeten måste det
förtydligas vilka krav samhället ställer  på skolans
arbete   för  att  förebygga,  upptäcka  och  stoppa
mobbning.  Skolorna  skall  också åläggas att arbeta
efter forskningsbaserade åtgärdsprogram.  Regeringen
bör    snarast    se    till    att   kunskapen   om
forskningsbaserade   åtgärdsprogram   sprids   genom
utbildningssatsningar till alla skolor. Det bör vara
upp till varje skola att  avgöra  vilken  metod  och
vilken  form  av åtgärdsprogram man vill använda men
det måste vara  ett  krav att metoden och programmet
har en dokumenterad effekt.  Moderaterna  vill också
understryka  att skolan har en skyldighet att  agera
vid  mobbning  i  samband  med  skolskjuts.  Det  är
viktigt att skolan  i  lag ges möjligheter att sätta
gränser och avstänga de  elever  som mobbar eller på
annat  sätt uppträder olämpligt i skolskjutsen  från
att åka  skolskjuts.  Vad  vi  här  har  anfört  bör
riksdagen  tillkännage för regeringen som sin mening
och   därmed   bifalla    motionerna   2001/02:Ub232
yrkandena  1  och  2,  2001/02:Ub246,  2001/02:Ub324
yrkande 2, 2001/02:Ub462  yrkandena  1  och  2  samt
2001/02:A228 yrkande 14.

2. Verksamhetsområdet elevhälsa,
m.m. (punkterna 3, 4, 6, 7 och 9) 
kd


av  Yvonne  Andersson  (kd)  och Erling Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkterna  3,
4, 6, 7 och 9 borde ha följande lydelse:

3. Arbetsmiljö

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  2. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub446 yrkande
18 samt avslår motionerna  2001/02:Ub9 yrkande 3,
2001/02:Ub214  yrkande  2, 2001/02:Ub222  yrkande
14, 2001/02:Ub322 yrkande  3,  2001/02:Ub439  och
2001/02:So634 yrkande 15.

4. Verksamhetsområdet elevhälsa

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub8 yrkandena 1
och   2   samt   avslår   motionerna  2001/02:Ub9
yrkandena 2 och 5, 2001/02:Ub216,  2001/02:Ub489,
2001/02:So617    yrkandena    1    och   2   samt
2001/02:So634 yrkande 6.

6. Barns och ungdomars hälsa och ohälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller    riksdagen    motionerna   2001/02:Ub8
yrkandena  3  och 4 och 2001/02:So612  yrkande  7
samt avslår motionerna  2001/02:Ub9  yrkandena  4
och 6, 2001/02:Ub11 yrkande 3, 2001/02:
Ub322  yrkande  7,  2001/02:Ub468  yrkande 2 samt
2001/02:Ub527.

7. Mobbning och annan kränkande
behandling

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub435
yrkandena  1  och 4 samt 2001/02:A211 yrkande  16
samt avslår motionerna  2001/02:Ub232 yrkandena 1
och  2, 2001/02:Ub246, 2001/02:Ub322  yrkande  4,
2001/02:Ub324  yrkandena  2 och 3, 2001/02:Ub443,
2001/02:Ub462 yrkandena 1, 2 och 4, 2001/02:Ub516
samt 2001/02:
A228 yrkande 14.

9. Flyttning av elever som mobbar och andra
åtgärder

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller   riksdagen  motion  2001/02:Ub304  samt
avslår motionerna 2001/02:Ub10 yrkandena 1 och 3,
2001/02:Ub217,    2001/02:Ub221    yrkande    34,
2001/02:Ub222 yrkande 11, 2001/02:Ub225 yrkandena
1,   6,   7   och  8,  2001/02:Ub233  yrkande  4,
2001/02:Ub324    yrkande     1,    2001/02:Ub367,
2001/02:K284 yrkande 4, 2001/02:So634  yrkande  7
samt 2001/02:A229 yrkande 23.

Ställningstagande

Kristdemokraterna  menar  att en god fysisk miljö är
viktig   ur   pedagogisk   synvinkel.    En   fräsch
funktionell skolmiljö inbjuder både till arbete  och
ansvarstagande.  Miljön  påverkar  inte bara barnens
fysiska  hälsa utan också deras psykiska  tillstånd.
Allergiproblem   hos  barn  och  ungdomar  kan  ofta
härledas till att  de  vistas i undermåliga lokaler.
Städrutinerna   måste   utformas    så    att   även
allergikänsliga barn kan vistas i lokalerna utan att
deras besvär förvärras. Elever har rätt att kräva en
bra arbetsmiljö. Vad vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 18.

Kristdemokraterna   menar  att  propositionen   om
elevhälsa saknar en analys av begreppet trygghet. En
sådan analys behövs för  att  se  helheten.  Att  ha
eller  sakna trygghet påverkar såväl hälsan hos barn
som deras  möjligheter  till  lärande,  och  det bör
därför  vara  tryggheten i barns uppväxtförhållanden
som  fokuseras  i   arbetet  med  att  förbättra  de
grundläggande villkoren  för lärande och hälsa. Barn
har ett stort behov av vuxenkontakt men vi menar att
de vuxna inte alltid anser  sig ha tid att sitta ned
och  lyssna  på barnen. Den elevvårdande  personalen
får allt oftare  ta  emot  barnens uppdämda behov av
gemenskap med vuxna, och de  fyller  här  en  viktig
roll.  Familjen  är  dock  den avgörande faktorn för
barnets  trygghet  även  i skolmiljön,  och  skolans
personal  kan  aldrig  ersätta   föräldrarna,   bara
komplettera.  Om  barnet  är otryggt hemma är det en
omöjlighet  för  skolan  att  uppnå  den  nödvändiga
trygghetskänslan. Kristdemokraterna  menar också att
en  politik för att främja trygghet i skolan  kräver
en  politik   som   stöder   familjen  och  som  ger
föräldrarna mer tid med sina barn. För att förbättra
möjligheterna för föräldrarna  att  närvara i skolan
vill  vi dessutom införa ytterligare en  kontaktdag.
Vad vi  här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen  som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub8 yrkandena 1 och 2.
Kristdemokraterna   menar   vidare   att   det  är
anmärkningsvärt att propositionen helt ignorerar den
fysiska  aktivitetens  betydelse trots att rörelsens
betydelse  såväl  för  barnens  hälsa  som  för  den
teoretiska   inlärningen   finns    klart   påvisad.
Idrottens roll för elevernas hälsa bör  lyftas fram.
Fysisk  aktivitet  och  rörelse måste genomsyra  all
skolans verksamhet. Den fysiska aktiviteten får inte
enbart förekomma under idrottslektionerna  utan även
inom  andra  ämnen.  Vi  anser  också  att ungdomars
hälsomedvetande  behöver stärkas då ungdomars  hälsa
är en framtidsfråga.  Regeringen  bör  återkomma med
förslag  till  åtgärder  för  att  stärka folkhälsan
bland   ungdomar.   Utöver  regeringens  förslag   i
propositionen   vill   vi   understyrka   att   även
familjerna  måste  stärkas   för  att  stärka  barns
trygghet.    En   mängd   forskning   och    samlade
erfarenheter  visar   att   nära   relationer   till
föräldrar  och  en  trygg  uppväxt  skapar  de bästa
förutsättningarna för att också må bra i vuxenlivet.
Regeringen  bör  därför  lämna  förslag  beträffande
möjligheter  som krävs för att vårda nära relationer
under de första  levnadsåren.  Vad vi här har anfört
bör  riksdagen  tillkännage för regeringen  som  sin
mening  och  därmed   bifalla   motion   2001/02:Ub8
yrkandena 3 och 4.
Kristdemokraterna  vill också peka på att  en  god
fysisk   miljö  är  viktig   också   ur   pedagogisk
synvinkel.  En fräsch funktionell skolmiljö inbjuder
både till arbete och ansvarstagande. Miljön påverkar
inte bara barnens  fysiska  hälsa  utan  också deras
psykiska  tillstånd.  Allergiproblem  hos  barn  och
ungdomar  kan  ofta  härledas  till att de vistas  i
undermåliga   lokaler.   Vi  menar  att   forskning,
utbildning och information  måste  få ökade resurser
för  att vända trenden med ett ökat antal  allergier
bland  skolbarn. En utredning bör tillsättas som får
till uppgift att sammanställa vad som gjorts och vad
som kan  göras  för  att  förebygga  allergier bland
skolelever.  Vad  vi  här  har anfört bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:So612 yrkande 7.
När det gäller mobbning anser vi att samhället har
ett  ovillkorligt  ansvar  för  att  barn  och  unga
skyddas från övergrepp. Målet  kan  därför inte vara
att minska mobbningen utan måste vara att inte något
barn  eller  någon  ung människa skall utsättas  för
mobbning. I verksamheter  som  samhället  skapar för
unga  människor  får det inte råda minsta tvivel  om
att  deras  trygghet   och   välbefinnande   är   en
prioriterad    angelägenhet.    Den   könsrelaterade
mobbningen  i form av könsord etc.  som  är  vanligt
förekommande  på  skolgårdar måste uppmärksammas som
den kränkande handling  den  är.  Åtgärder  för  att
förebygga  och  komma  till  rätta med könsrelaterad
mobbning måste inrymmas i varje   skolas åtgärdsplan
mot  mobbning.  Vidare  pekar  Kristdemokraterna  på
kopplingen  mellan  mobbning  och  grövre  våld  och
brottslighet.  Mobbning har gradvis utvecklats  till
att  innefatta grövre  våldshandlingar.  Filmvåldet,
videovåldet  och  de  våldsamma  data- och TV-spelen
spelar  en  allt  större  roll  som  normöverförare.
Våldsskildringsrådet har till uppgift  att informera
och     sprida     kunskap    bland    lärare    och
barnomsorgspersonal   om  hur  medievåldet  påverkar
barn. Vi anser att en översyn  av  rådets verksamhet
behöver göras och direktiven förtydligas. Vad vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage  för regeringen
som   sin   mening  och  därmed  bifalla  motionerna
2001/02:Ub435  yrkandena  1  och 4 samt 2001/02:A211
yrkande 16.
Kristdemokraterna   menar   också   att   det   är
samhällets obetingade skyldighet att skapa en trygg,
utvecklande   och   värdig  miljö  för   ungdomarna.
Skollagen bör ändras  så  att möjlighet finns så att
fler elever som mobbar kan flyttas till annan skola.
Vad vi här har anfört bör riksdagen  tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla  motion
2001/02:Ub304.

3. Arbetsmiljö, m.m. (punkterna 3, 4
och 5)  fp


av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna  3,
4 och 5 borde ha följande lydelse:

3. Arbetsmiljö

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  3. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:222 yrkande
14  och  2001/02:So634  yrkande  15  samt  avslår
motionerna  2001/02:Ub9  yrkande 3, 2001/02:Ub214
yrkande 2, 2001/02:Ub322 yrkande 3, 2001/02:Ub439
samt 2001/02:Ub446 yrkande 18.

4. Verksamhetsområdet elevhälsa

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad som framförts i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:So634 yrkande 6
samt avslår  motionerna  2001/02:Ub8  yrkandena 1
och 2, 2001/02:
Ub9    yrkandena    2   och   5,   2001/02:Ub216,
2001/02:Ub489 samt 2001/02:
So617 yrkandena 1 och 2.

5. Kompetens- och kunskapsutveckling

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  3. Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub10
yrkandena  5  och   6   samt   avslår  motionerna
2001/02:Ub11  yrkandena  1  och 2,  2001/02:Ub334
samt 2001/02:So271 yrkande 2.

Ställningstagande

Folkpartiet vill fästa uppmärksamheten  på att trots
att  svenska skolelever omfattas av arbetsmiljölagen
så har  brister i skolans arbetsmiljö avslöjats, när
det gäller  både  den  psykosociala  och den fysiska
arbetsmiljön.    Allergiframkallande    skollokaler,
bullriga  miljöer  och olycksdrabbade skolgårdar  är
exempel på problem i  den  fysiska  arbetsmiljön. Än
mer skrämmande är det att så många elever är utsatta
för våld och mobbning i skolan. Det är  ett  problem
som  måste  tas  på  djupaste allvar. För mig är det
självklart att även elever  och  lärare  skall ha en
arbetsplats  som  uppfyller  kraven på en acceptabel
arbetsmiljö. Folkpartiet menar  också att Skolverket
bör    ta    fram    gemensamma    riktlinjer    och
handlingsplaner  för  hur  arbetsmiljöarbetet  skall
bedrivas  nationellt,  inom varje  kommun  och  inom
varje skolenhet, så att  det  tillfredsställer  alla
barns  och  anställdas  berättigade krav på en säker
och bra arbetsmiljö. Vad  jag  här  har  anfört  bör
riksdagen  tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla  motionerna 2001/02:Ub222 yrkande
14 och 2001/02:
So634 yrkande 15.

Jag  menar  också  att   skolhälsovården   behöver
förstärkas. Skolhälsovården har en viktig roll  inom
elevhälsan  när  det gäller att fånga upp och hjälpa
barn och ungdomar  med  hälsoproblem och andra behov
av särskilt stöd, t.ex. barn  i  missbrukarfamiljer.
Nedrustningen  som  genomförts inom  skolhälsovården
har   också   medfört   en    ökad   belastning   på
barnpsykiatrin  då  barn,  vars  problem  skulle  ha
kunnat klaras av inom skolhälsovården,  tvingas söka
sig   dit   i   stället.  Detta  menar  jag  är  ett
samhällsekonomiskt  resursslöseri.  Vad  jag här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen  som
sin  mening  och därmed bifalla motion 2001/02:So634
yrkande 6.
Det är i och  för  sig lovvärt att alla lärare ges
specialpedagogisk  kompetens   men   jag  vill  ändå
poängtera    att   många   elever   har   behov   av
stödundervisning  som  ges  individuellt  eller i en
mindre  grupp.  Att  alla  lärare  har  övergripande
kunskaper i specialpedagogik är mycket bra,  men det
stöd  som  elever  med  inlärningssvårigheter  eller
funktionshinder    behöver    kräver    lärare   med
specialiserad kompetens. Det är mycket olyckligt att
speciallärarutbildningen  lagts ned och att  det  nu
bara erbjuds en specialpedagogutbildning  med större
inriktning   mot   handledning   av   andra  lärare,
samordning  och  utredning,  dvs. mindre mot  direkt
undervisning av elever i behov  av stöd. Folkpartiet
föreslår   därför   att   en  speciallärarutbildning
inrättas.  Vad  jag  här  har anfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub10 yrkandena 5 och 6.

4. Barns och ungdomars hälsa och
ohälsa, m.m. (punkterna 6 och 7)  c


av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag  under  punkterna 6
och 7 borde ha följande lydelse:

6. Barns och ungdomars hälsa och ohälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 4. Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub11
yrkande 3 och 2001/02:Ub322 yrkande 7 samt avslår
motionerna  2001/02:Ub8   yrkandena   3   och  4,
2001/02:Ub9  yrkandena  4  och  6,  2001/02:Ub468
yrkande   2,   2001/02:Ub527  samt  2001/02:So612
yrkande 7.

7. Mobbning och annan kränkande
behandling

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  4. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub322
yrkande  4  samt  avslår motionerna 2001/02:Ub232
yrkandena 1 och 2,  2001/02:Ub246,  2001/02:Ub324
yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub435 yrkandena  1 och
4,  2001/02:Ub443,  2001/02:Ub462 yrkandena 1,  2
och  4, 2001/02:Ub516,  2001/02:A211  yrkande  16
samt 2001/02:A228 yrkande 14.

Ställningstagande

Centerpartiet  vill  peka på att stress är ett stort
samhällsproblem som påverkar  hälsan  hos  både barn
och  vuxna.  Barn  behöver  känna lugn och ro, känna
igen  sig och veta var de kan  söka  trygghet.  Barn
behöver tid att utvecklas i sin egen takt, vara barn
och leka.  Det bör utredas hur stress påverkar barn.
Vad jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som  sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub11 yrkande 3.

Jag menar vidare  att skolan har en viktig uppgift
i  att  förebygga  ätstörningar.  En  lugn  miljö  i
skolmatsalarna,      bra       skolmåltider      och
hemkunskapsundervisning är alla  viktiga delar i att
förebygga ätstörningar. En fungerande  skolhälsovård
och samarbete med sociala myndigheter är också några
viktiga   delar.   En   osund  kroppsfixering  skall
motarbetas genom ett aktivt  arbete  med  attityder.
Skolans sex- och samlevnadsundervisning bör också ta
upp  ungas  hälsa.  Regeringen bör få i uppdrag  att
skapa  ekonomiska  resurser   för   framtagande   av
information och utbildning angående ätstörningar och
hälsa.   Vad   jag  här  har  anfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub322 yrkande 7.
Centerpartiet menar att skolan skall förmedla alla
människors lika  rättigheter och värde samt tolerans
gentemot sina medmänniskor. En nolltolerans för våld
och mobbning i skolan  måste omedelbart införas. För
att  klara den målsättningen  skall  det  framgå  av
skollagen   att   lärare   och  övrig  personal  som
upptäcker  mobbning  har skyldighet  att  rapportera
till rektor för åtgärder.  Det  är också viktigt att
det förebyggande arbetet fungerar bra  att eleverna
blir sedda och att bryta anonymiteten.  Vad  jag här
har  anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som   sin   mening   och   därmed   bifalla   motion
2001/02:Ub322 yrkande 4.

5. Information till föräldrar i
samband med mobbning (punkt 8)  m,
kd, c


av Beatrice  Ask  (m), Yvonne Andersson (kd), Per
Bill  (m),  Erling  Wälivaara   (kd),   Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c) och  Anders
Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbelsut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8. Information till föräldrar i samband med
mobbning

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  5. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub462 yrkande
3.

Ställningstagande

Moderata  samlingspartiet,   Kristdemokraterna   och
Centerpartiet  anser  att  det  krävs engagemang och
konsekventa  gemensamma  förhållningssätt  hos  alla
skolans medarbetare för att  förebygga, upptäcka och
åtgärda  mobbning.  Det  är  också   nödvändigt  att
involvera    föräldrarna    i    arbetet.    De   är
huvudansvariga för barnens väl, känner dem bäst  och
upptäcker  när  något  är fel. De är också ansvariga
för  sina barns agerande  mot  andra.  Därför  måste
informationsflödet   mellan   skolan  och  föräldrar
fungera  smidigt.  Föräldrar  skall  således  alltid
informeras när barnen berörs av mobbning. Vad vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage  för regeringen
som   sin   mening   och   därmed   bifalla   motion
2001/02:Ub462 yrkande 3.


6. Flyttning av elever som mobbar
och andra åtgärder (punkterna 9 och
10)  m, fp


av  Beatrice  Ask  (m),  Per  Bill (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson  (fp)  och Anders
Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att utskottets förslag under punkterna  9
och 10 borde ha följande lydelse:

9. Flyttning av elever som mobbar och andra
åtgärder

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  6. Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub10
yrkandena  1 och  3,  2001/02:Ub221  yrkande  34,
2001/02:Ub222    yrkande    11,     2001/02:Ub225
yrkandena 1, 6, 7 och 8, 2001/02:Ub233 yrkande 4,
2001/02:So634 yrkande 7 samt 2001/02:A229 yrkande
23    och    avslår   motionerna   2001/02:Ub217,
2001/02:Ub304,     2001/02:Ub324    yrkande    1,
2001/02:Ub367 samt 2001/02:K284 yrkande 4.

10. Polisanmälning av brott i skolan

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  6. Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub10
yrkande   2,   2001/02:Ub222   yrkande   12   och
2001/02:Ub225 yrkande 5.

Ställningstagande

Moderaterna och Folkpartiet  anser  att  elever  som
mobbar  andra skall kunna flyttas från den skola där
offret går.  I  dag  finns  på  grundskolan  bara en
möjlighet att visa ut en elev från klassrummet under
ett  undervisningspass.  Naturligtvis skall den  som
mobbar  få  stöd  för  att  kunna   komma   ur  sitt
destruktiva     beteende    och    garanteras    bra
undervisning, även om han eller hon flyttas från sin
skola. Det är angeläget  att arbeta på lång sikt med
att lösa problemet, i samarbete  med eleven, elevens
föräldrar och med professionell hjälp  utifrån.  Vad
vi  här  har  anfört  bör  riksdagen tillkännage för
regeringen  som  sin  mening  och   därmed   bifalla
motionerna  2001/02:Ub10  yrkande  3,  2001/02:Ub222
yrkande   11,  2001/02:Ub225  yrkandena  7  och   8,
2001/02:
So634 yrkande 7 samt 2001/02:A229 yrkande 23.

Vi   menar    att    alla    skolor    måste    ha
antimobbningsplaner.  Det har visat sig vara viktigt
att man när en kris uppstår  redan  har en beredskap
och tydliga regler för vad som skall göras. Reglerna
skall  vara  kristallklara och de skall  efterlevas.
Varje skola skall ha klara regler och arbeta för att
förebygga  och   ingripa   mot   alla  tendenser  av
mobbning.  Skolan  har  ett  ansvar för  att  snabbt
tillsammans  med  föräldrarna  reda   ut   fall   av
mobbning.    Skolverket    skall    självfallet   ha
sanktionsmöjligheter  mot  skolor  och rektorer  som
inte  upprättar en sådan åtgärdsplan.  Vidare  skall
lärarbristen  stävjas så att eleverna inte lämnas åt
sig själva i lärarlös  undervisning  så  ofta  som i
dag.  Elever  måste  också  få utökat stöd i form av
specialundervisning enskilt eller  i  mindre  grupp,
läxläsningshjälp och skolverksamhet under loven.  Vi
menar också att skolformsförordningarna bör ses över
för  att underlätta skolornas arbete mot mobbning. I
Skolverkets nationella kvalitetsgranskning från 1999
av skolors  arbete  mot mobbning och annan kränkande
behandling   ifrågasätts    om    bestämmelserna   i
skolformsförordningarna  ger skolor  rätt  stöd  för
sina   myndighetsbeslut.   Skollagen   måste   t.ex.
tydligare  formulera  att  det   är  rektor  som  är
ansvarig  för att vidta åtgärder mot  mobbning.  Med
nuvarande lagstiftning  kan rektor och kommun skjuta
över ansvaret på varandra  och för en förälder eller
elev är det svårt att ta reda på var i den kommunala
organisationen  ansvaret ligger.  Lärare  och  övrig
skolpersonal måste  ges en skyldighet att rapportera
våld och kränkande behandling  till  rektor.  Det är
viktigt att förtydligandet av rektors ansvar åtföljs
av  större befogenheter för rektor att ingripa.  Vad
vi här  har  anfört  bör  riksdagen  tillkännage för
regeringen   som   sin  mening  och  därmed  bifalla
motionerna  2001/02:Ub10  yrkande  1,  2001/02:Ub221
yrkande 34, 2001/02:Ub225  yrkandena  1  och  6 samt
2001/02:Ub233 yrkande 4.
Vi  menar också att brott som begås i skolan skall
polisanmälas.  De flesta anmälningar av våldsbrott i
skolan anmäls av de elever som utsätts för dem eller
av  deras  föräldrar.   Endast   en   tredjedel   av
anmälningarna   görs   av   personalen   på  skolan.
Skollagen   borde   tvinga  kommunerna  att  i  sina
skolplaner  ha  rutiner   för  polisanmälningar  vid
brottslig verksamhet. Det borde  vara  en skyldighet
för rektor att polisanmäla brott i skolan.  Brott är
brott  också i skolan och skall alltid polisanmälas.
Vad vi här  har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen  som   sin   mening  och  därmed  bifalla
motionerna  2001/02:Ub10  yrkande  2,  2001/02:Ub222
yrkande12 samt 2001/02:Ub225 yrkande 5.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet
föreslår regeringen att riksdagen  antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner


Följdmotioner


2001/02:Ub8 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om barns trygghet.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om föräldramedverkan
i skolan.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  den  fysiska
aktivitetens   betydelse   för   barns  hälsa  och
möjlighet till lärande.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  folkhälsa bland
ungdomar.

2001/02:Ub9 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att samla ansvaret
för hälsokontroller  m.m. för alla sexåringar inom
skolhälsovården.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om skolhälsovården
för elever i fristående skolor.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att  ge
skolhälsovården    ett    särskilt    ansvar   för
arbetsmiljöfrågor ur ett elevperspektiv.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  kontakt  med
skolhälsovården vid omfattande frånvaro.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt utredning
avseende verksamhetsområdet elevhälsa.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mat  och rörelse i
skolan.

2001/02:Ub10 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening att regeringen bör återkomma med förslag om
hur  det förebyggande  arbetet  mot  mobbning  bör
bedrivas, enligt vad som anförs i motionen.

2.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag till ändring  av skollagen så att kommuner
åläggs att polisanmäla  elever  som  ägnar  sig åt
brottslig verksamhet.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att
grundskoleförordningen  skall  ändras  så  att det
står  klart att det är möjligt att tvångsförflytta
en elev  från  skolan  om  han  eller  hon gör sig
skyldig till grova kränkningar.

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad som i motionen anförs  om  att  elevers
behov  av  individuellt  stöd, eller stöd i mindre
grupp, måste tillgodoses.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
utbildningen till speciallärare skall återupptas.

2001/02:Ub11 av Birgitta Sellén och Gunnel Wallin
(c):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att barn som har
inlärningsproblem eller är hyperaktiva bör utredas
grundligt  för  att  se  om  problemen  bottnar  i
avsaknad av sensomotorisk träning.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om fortbildning av
personal i skolan  för  att  kunna hjälpa barn som
behöver särskild träning.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  utreda hur
stress påverkar våra barn.


Motioner från allmänna motionstiden


2001/02:Ub214 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad som i motionen anförs  om vikten av att
stärka elevernas inflytande över sin arbetsmiljö.

2001/02:Ub216 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    som    i   motionen   anförs   om   förstärkt
skolhälsovård.

2001/02:Ub217 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen  anförs  om behovet av nya regler
så  att  skolor vid behov kan förflytta  elever  som
utsätter andra elever för mobbning.

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

34. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att  se  över
skolformsförordningarna    för    att   underlätta
skolornas arbete mot mobbning.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att elever skall
kunna flyttas  från en grundskola för undervisning
på annan plats under  en  längre eller kortare tid
om de gör sig skyldiga till  allvarliga förseelser
som kränkning och våld.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att brott i skolan
alltid skall polisanmälas.

14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbetsmiljön.

2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att Skolverket
skall kunna vidta  sanktioner  mot  kommuner  vars
skolor saknar antimobbningsplaner.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om att skollagen
skall   ändras   så   att   kommuner  åläggs   att
polisanmäla  elever  som ägnar  sig  åt  brottslig
verksamhet.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen anförs om att lärare
skall  vara  skyldiga  att   rapportera  våld  och
kränkande behandling till rektorn.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som   i   motionen   anförs   om  att
grundskoleförordningen  skall  ändras  så  att det
står  klart att det är möjligt att tvångsförflytta
en elev från skolan om han eller hon kränker andra
människor.

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  skolans
skyldighet att erbjuda alternativ undervisning för
de elever som flyttas från sin skola.

2001/02:Ub232 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  skollagen
ändras så att en elevs rätt  att  juridiskt ställa
skolan  till svars, när skolan genom  underlåtelse
eller    aktiva    handlingar    kränkt    elevens
rättigheter, förs in där.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att alla skolor
skall   åläggas  arbeta   med   forskningsbaserade
åtgärdsprogram mot mobbning.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om arbetet för  att
förebygga och ingripa vid mobbning.

2001/02:Ub246 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa
Thalén Finné (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  vikten  av  att  se  över
skollagen   i   syfte   att  under  en  kortare  tid
möjliggöra avstängning av  elever  som  mobbar annan
elev under resa till och från skolan.

2001/02:Ub304 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om att ändra lagen  så  att
kommuner skall kunna  omplacera  elever mellan olika
skolor.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  liknande
villkor    vad    gäller     inflytandefrågor    i
arbetsmiljölagen även skall gälla för elever.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en nolltolerans
mot våld och mobbning.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om  att  skapa
ekonomiska resurser för framtagande av information
och utbildning angående ätstörningar och hälsa.

2001/02:Ub324 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs  om att skolan
skall  kunna  stänga  av  våldsbenägna elever  som
sprider skräck och oro.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av ett
regionalt  nät  av  mobbningskonsulenter som skall
överföra kunskap och  ge  skolor  hjälp i enskilda
mobbningsfall.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i motionen anförs om inrättande av
särskilda elevskyddsombud.

2001/02:Ub334 av Gunilla Tjernberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  behovet  av  att personal
inom förskola och skola får den utbildning som krävs
i att tidigt se och kunna tolka barns situation.

2001/02:Ub367 av Hillevi Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att skollagen bör förändras så att möjligheterna att
flytta en elev inte enbart skall bero på
organisatoriska och ekonomiska svårigheter utan även
på att skolan inte kan garantera personalens och de
övriga elevernas säkerhet.

2001/02:Ub435 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om en nollvision som
mål i arbetet för att motverka mobbning.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om information om
våldets konsekvenser.

2001/02:Ub439 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om elevers  inflytande  på
arbetsmiljön i skolan.

2001/02:Ub443 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om  kamratstödjare  i alla
skolor.

2001/02:Ub446 av Alf Svensson m.fl. (kd):

18.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön
i skolan.

2001/02:Ub462 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i motionen anförs om att kunskapen
om forskningsbaserade  åtgärdsprogram mot mobbning
via  utbildningssatsningar  sprids  till  Sveriges
alla skolor.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som i motionen anförs om att det  bör
vara  upp  till  varje  skola  att  avgöra  vilket
åtgärdsprogram  mot mobbning man vill använda, men
kravet måste vara  att  det  program som väljs ger
dokumenterad effekt.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i motionen anförs om att föräldrar
skall informeras  när  barnen berörs av mobbning i
skolan.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om att modeller
som   bygger   på    medling   förstärker   ojämna
maktförhållanden mellan elever.

2001/02:Ub468 av Ulla-Britt Hagström (kd):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
skolhälsovården       ges       ansvaret       för
informationsinsatser om könssjukdomar.

2001/02:Ub489 av Kristina Zakrisson och Birgitta
Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av  skolsköterskor i
skolorna.

2001/02:Ub516 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om behovet av en  nollvision
mot mobbning.

2001/02:Ub527 av Rune Berglund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hörselskada orsakad av höga
ljudnivåer i skola och barnomsorg.

2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att förbättra
möjligheten för skolledningen att i särskilda fall
skilja utövarna av mobbning och trakasserier  från
den ordinarie undervisningen.

2001/02:So271 av Margareta Andersson och Gunnel
Wallin (c):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om en  översyn  av
kriterierna för vilka  barn  som  skall  få del av
resurser till barn med särskilda behov.

2001/02:So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

7.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en
utredning  om  förebyggandet  av  allergier  bland
skolelever,  i  enlighet  med  vad  som  anförs  i
motionen.

2001/02:So617 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
kompetensutveckling för personal som arbetar  nära
barn i skola och barnomsorg.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
basverksamheter  som  barnhälsovård,   skola   och
barnomsorg  utanför  hemmet skall ha beredskap att
tillsammans med föräldrar  möta  och hantera barns
och ungdomars psykiska problem.

2001/02:So634 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   förstärkt
skolhälsovård.

7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  lagändringar för
att möjliggöra flytt av elever som  utsätter andra
för grova kränkningar.

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att ta fram en
nationell  handlingsplan för  arbetsmiljöarbete  i
skolan.

2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):

16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad som i motionen anförs  om  att  man  i
samband   med    antimobbningkampanjen    särskilt
uppmärksammar den könsrelaterade mobbningen.

2001/02:A228 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs om tidiga reaktioner
i  skolan mot barn som kränker  andra  barn  eller
vuxna.

2001/02:A229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad  som  i  motionen  anförs om åtgärder mot
mobbning.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag


Förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100)