Grundlagsfrågor (Betänkande 1988/89:KU11 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande

1988/89: KU11

Grundlagsfrågor

1988/89

KU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner från den allmänna motionstiden 1988. I
flertalet fall gäller yrkandena utredning av eller förslag om ändring i
regeringsformen. Framställningen har delats upp i följande avsnitt.

1. Övergång till republik

2. Egendomsrätt och avtalsfrihet

3. Närings- och yrkesfrihet

4. Föräldrarätt

5. Lagstiftningens etiska grund

6. Rättssäkrare lagstiftningsförfarande

7. Konstitutionell kontroll

8. Politisk åsiktsregistrering

9. Mötesfriheten

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I ärendet föreligger sex .
reservationer beträffande övergång till republik (vpk), egendomsrätt (m, fp,
c), avtalsfrihet (m), närings- och yrkesfrihet (m, fp, c), föräldrarätt (m) och
politisk åsiktsregistrering (vpk). Ett särskilt yttrande (m) har avgetts
angående konstitutionell kontroll.

Motionerna

1987/88:K202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad
äganderätt i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad
avtalsfrihet i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad
närings- och yrkesfrihet i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:K203 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att frågan om verkan av kränkning av grundlagen blir föremål för
utredning.

1987/88:K208 av Inga-Britt Johansson och Berit Löfstedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
mötesfriheten.

1 Riksdagen 1988/89. 4 sami Nr 11

1987/88:K209 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att frågor om grundlagsskyddade fri- och rättigheter
och konstitutionell kontroll bör utredas och prövas i ett sammanhang inom
den ram som har angivits i motionen.

1987/88:K210 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till grundlagsskyddad närings- och yrkesfrihet
i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:K212 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om grundlagsskyddad
egendomsrätt i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om grundlagsskyddad
närings- och yrkesfrihet i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:K216 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
anta motionens förslag till ändring i regeringsformen.

-• :i-:' st .ii •! ’ ' ■ i ‘ •

1987/88:K218 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av 8 kap.
18 § regeringsformen att utvidgning sker av skyldigheten att höra lagrådet,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådant tillägg i 8 kap. 19 §
tredje stycket regeringsformen jämte följdlag att minimifrister införs för
författningars ikraftträdande.

1987/88:K221 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som vilande anta följande som motionärernas
förslag betecknade Förslag till lag om ändring i regeringsformen (se
motionen)

2. att riksdagen beslutar att såsom vilande anta förslaget - i överensstämmelse
med ovan föreslagen ändring i regeringsformen 1 kap. 3 § - att
successionsordningen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till följdändringar i lagtext i
övrigt och till reglering av andra förhållanden som kan föranledas av beslut
om övergång till republik.

1987/88:K227 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar anta det i
motionen anförda tillägget till regeringsformens 1 kap. 2 §, varav framgår att
lagstiftningen skall ha sin grund i den kristna etiken och dess normgivning.

1987/88:K228 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om författningsmässig reglering av föräldrarätten
i grundlagen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So642.

1987/88:K229 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring av regeringsformens andra kapitel så att föräldrarätten
i ovan nämnda artikel 2 blir grundlagsfäst.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:U540.

1988/89: KU 11

Utskottet

1988/89: KU 11

1. Övergång till republik
Motionen

Lars Werner m.fl. (vpk) föreslår i motion K221 att riksdagen beslutar om
övergång till republik. Motionärerna hänvisar till utförliga motiveringar i de
motioner som avgivits under tidigare år, den senaste 1986/87:K204, och
föreslår ändringar i regeringsformen.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare vid ett stort antal tillfällen behandlat motsvarande
motionsyrkanden. Senast skedde det hösten 1987 (KU 1987/88:9) då
yrkandet liksom tidigare avstyrktes under erinran om den ståndpunkt
angående statsformen som intogs vid 1974 års författningsreform. Utskottet
gör samma bedömning nu och avstyrker motion K221.

2. Egendomsrätt och avtalsfrihet
Motionerna

I motion K212 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) hävdas att utvecklingen under de
senaste åren tydligt visat på behovet av ett förstärkt skydd för egendomsrätten
i grundlagen. Då utformningen av skyddet för äganderätten övervägs bör
enligt motionärerna samtidigt beskattningsmaktens gränser fastställas. Regeringsformen
bör utformas som ett positivt erkännande av egendomsrätten.
Det bör enligt motionen också klart deklareras vilka inskränkningar i
äganderätten som får ske i vanlig lag.

Liknande synpunkter framförs i motion K202 av Carl Bildt m.fl. (m), i
vilken det också sägs att det finns ett starkt samband mellan äganderätten och
avtalsfriheten och att denna utgör en viktig del i många andra grundläggande
fri- och rättigheter såsom exempelvis föreningsfriheten och näringsfriheten.
Avtalsfriheten bör enligt motionärerna ges grundlagsskydd, eftersom den
har en sådan stor betydelse för vårt samhällsskick.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt
skydd i grundlagen för egendomsrätten. Beträffande frågans bakgrund
hänvisas till utskottets betänkande från hösten 1987 (KU 1987/88:9). Det
finns enligt utskottets mening inte heller nu någon anledning till riksdagsinitiativ
i denna fråga. Motionerna K202 yrkande 3 och K212 yrkande 1
avstyrks.

Som framhålls i motion K202 måste avtalsfriheten, även om den i
allmänhet betraktas som given, begränsas i vissa avseenden. Utskottet finner
det inte befogat med ett riksdagsinitiativ i fråga om grundlagsreglering av
avtalsfriheten. Motion K202 yrkande 4 avstyrks.

1 * Riksdagen 1988189. 4 sami. Nr 11

3. Närings- och yrkesfrihet

1988/89:KU11

Motionerna

I motion K210 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till grundlagsskyddad närings- och yrkesfrihet.
I motionerna K202 av Carl Bildt m.fl. (m) samt K212 av Carl Bildt m.fl.
(m, fp, c) begärs utredning av ett sådant grundlagsskydd.

I motionerna hävdas att friheten att starta företag är en omistlig del i ett
marknadsekonomiskt system. Närings- och yrkesfriheterna är i dag delvis
kringskurna av monopol, bidragsbestämmelser, långtgående reglerings- och
styråtgärder, auktorisationskrav, etableringskontroll och liknande företeelser.
Rätten att driva näringsverksamhet och utöva ett yrke är enligt
motionärerna så grundläggande att den förtjänar ett starkt stöd i vår
konstitution.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om grundlagsskydd för
närings- och yrkesfriheten. Beträffande frågans bakgrund hänvisas till
utskottets betänkande från hösten 1987 (KU 1987/88:9). Utskottet avstyrkte
då liksom tidigare motionsyrkandena med motiveringen att ytterligare
erfarenheter av reformerna på fri- och rättighetsområdet borde avvaktas
innan initiativ togs till förändringar.

Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker motionerna K202
yrkande 5, K210 och K212 yrkande 2.

4. Föräldrarätt

Motionerna

I motion K228 av Nils Carlshamre m.fl. (m) begärs en utredning av
förutsättningarna för att, som i många andra länder, grundlagsfästa föräldrarätten.
Motionärerna uttalar att det visserligen finns fall då barn riskerar att
fara illa, och där avsteg måste göras från grundprincipen om föräldrars rätt
att bestämma över sina barns vård och fostran, men att det i så fall får regleras
i lagen om vård av unga (LVU). Förslag om grundlagsfäst föräldrarätt begärs
också i motion K229 av Alf Svensson (c).

Utskottets bedömning

Beträffande frågans bakgrund hänvisas till utskottets betänkande från hösten
1987 (KU 1987/88:9). Utskottet gör samma bedömning nu som tidigare av
svårigheterna att utforma en grundlagsregel om föräldrars rätt till vårdnaden
om sina minderåriga barn på ett sådant sätt att den ger ett verkligt skydd för
vårdnadsrätten men ändå inte kommer i konflikt vare sig med föräldrabalkens
regler om vårdnad eller med föreskrifter om samhällsvård. Utskottet
avstyrker motionerna K228 och K229.

5. Lagstiftningens etiska grund

Motionen

I motion K227 av Alf Svensson (c) begärs ett tillägg till 1 kap. 2 §
regeringsformen varav det skulle framgå att lagstiftningen skall ha sin grund i
den kristna etiken och dess normgivning. I motionen sägs att varje samhälle
behöver ett etiskt minimum, en bas för den samhälleliga verksamheten. Med
den kristna etiken som grund, sägs det i motionen, finns basen för att bygga
upp det mjuka, hänsynsfulla och trygga samhället, där omtanken om
medmänniskan och respekten för det absoluta människovärdet blir vägledande.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening skulle den föreslagna grundlagsbestämmelsen vara
svårförenlig med det skydd för religionsfriheten som ges i regeringsformen.
Motion K227 avstyrks.

6. Rättssäkrare lagstiftningsförfarande
Motionen

Förslag om förändring av regeringsformens regler för lagrådsprövning begärs
i motion K218 av Bengt Harding Olson (fp). Enligt motionärens mening
underlät regeringen under föregående riksmöte i flera fall på ett flagrant sätt
att underställa lagförslag lagrådets granskning. För att undvika nya sådana
fall erfordras, hävdas det i motionen, att lagrådsgranskning görs obligatorisk
för samtliga förslag till grundlagsändring samt för de övriga lagförslag som
enligt nuvarande regler i 8 kap. 18 § regeringsformen bör lagrådsgranskas.

I motion K218 begärs dessutom förslag om grundlagsreglering av minimifrister
för författningars ikraftträdande. Enligt motionären har problemen
med sent publicerade författningar tilltagit i styrka trots konstitutionsutskottets
envist upprepade kritik. En regel bör därför införas i regeringsformen.
Den bör få riktlinjekaraktär av innebörd att lagar eller kungörelser får träda i
kraft först efter generöst rådrum för medborgarna. Närmare bestämmelser
om exakta och författningsanpassade minimifrister bör sedan intas i särskild
lag.

Gällande rätt m.m.

För att avge yttrande över lagförslag skall det enligt 8 kap. 18 § regeringsformen
finnas ett lagråd med domare i högsta domstolen och regeringsrätten.
Lagrådsremiss beslutas av regeringen, men möjlighet finns också för
riksdagsutskott att höra lagrådet med stöd av 4 kap. 10 § i riksdagsordningen.

Lagrådets uppgifter består i att undersöka hur ett lagförslag förhåller sig
till grundlagarna och rättsordningen i övrigt samt hur förslagets föreskrifter
förhåller sig till varandra och till rättssäkerhetens krav. Lagrådet skall vidare

1988/89:KU11

överväga om förslaget är utformat så att det kan antas tillgodose angivna
syften och vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Vilka lagförslag som i princip bör lagrådsgranskas anges i 8 kap. 18 §
regeringsformen. Grundlagsregeln om när lagrådet bör höras har försetts
med några undantag. Remiss till lagrådet kan underlåtas om lagrådets
hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller om
remissen skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men
skulle uppkomma. I de fall regeringen utan att ha inhämtat lagrådets
yttrande föreslår riksdagen att stifta lag som anges i nämnda lagrum skall
regeringen samtidigt redovisa skälen till att lagrådet inte har hörts.

Nuvarande system för lagrådsgranskning tillkom genom lagstiftning som
trädde i kraft den 1 januari 1980. Det ersatte då en ordning som hade
beslutats 1971 och som innebar att det inte fanns någon skyldighet att höra
lagrådet. Före 1971 hade det emellertid funnits en sådan skyldighet bl.a. när
det gällde civilrättslig och straffrättslig lagstiftning.

Utskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1978/
79:39) att det nya systemet för lagrådsgranskning kunde karaktäriseras som
ett mellanting mellan ett obligatoriskt system och ett system med en helt
fakultativ granskning. Enligt utskottet borde det nya systemet leda till att
lagrådet inom ramen för sin kapacitet får granska alla de lagförslag som
behöver dess granskning men inga andra.

Bestämmelser om kungörande av vissa lagar och vissa andra författningar
finns bl.a. i 8 kap. 19 § regeringsformen, i lagen (1976:633) om kungörande
av lagar och andra författningar och i författningsförordningen. En redogörelse
för dessa bestämmelser lämnas i en bilaga till konstitutionsutskottets
betänkande 1986/87:33.

Utskottet uttalade i sitt betänkande KU 1975/76:51 att som allmän riktlinje
bör gälla att en författning skall träda i kraft först efter erforderligt rådrum
för information om författningens innehåll m.m. Utskottet förordade att
planeringen av arbetet med nya lagar och andra förordningar skedde med
utgångspunkt i att om möjligt minst fyra veckor bör förflyta mellan en
författnings kungörande och dess ikraftträdande. Om detta var ogörligt
borde helst åtminstone två veckor skilja kungörandet och ikraftträdandet.
Kortare tid än en vecka borde komma i fråga endast i undantagsfall. Till de
absoluta minimikraven hörde enligt utskottet att en författning skall
kungöras på ett sådant sätt att möjlighet föreligger för envar som berörs av
författningen att ta del av författningens innehåll innan den träder i kraft.

Statsrådsberedningen har i en den 6 december 1976 dagtecknad promemoria
om rutinerna vid handläggningen av regeringsärendena m.m. beträffande
ikraftträdandetiden förklarat sig förorda att den då gällande allmänna
minimitiden av en vecka mellan kungörandet (dvs. utkomstdagen från
trycket) och ikraftträdandet förlängs med en vecka och samtidigt understrukit
att denna ”tvåveckorsfrist” skall anses som en minimitid. Om möjligt
borde tiden vara längre och - liksom hittills - ikraftträdandet sättas till en
bestämd dag. I den senaste upplagan av den av statsrådsberedningen utgivna
s.k. Gröna boken, som innehåller riktlinjer för författningsskrivning, har
uttalats att tiden mellan det att en författning utkommer från trycket och
författningens ikraftträdande bör vara minst fyra veckor. Det sägs vidare att
endast i undantagsfall bör tiden sättas kortare än två veckor.

1988/89: KU 11

Utskottets bedömning

1988/89:KU11

Utskottet har årligen i sitt granskningsbetänkande behandlat såväl frågan om
remisser till lagrådet som publiceringen av lagar och förordningar i Svensk
författningssamling. Utskottet fann vid granskningen av 1987 års lagpropositioner
(KU 1987/88:40) att 103 av 117 propositioner hörde till lagrådets
område. Av dessa hade 63 remitterats till lagrådet. Som skäl för att avstå från
lagrådsremiss hade liksom tidigare i de flesta fall hänvisats till undantagsbestämmelsen
att lagrådets hörande saknar betydelse på grund av frågans
beskaffenhet. Den andra undantagsbestämmelsen, nämligen att lagrådets
hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men
skulle uppkomma, hade åberopats i två fall därutöver. I ett fall hade som skäl
för att avstå åberopats att lagstiftningsärendet var brådskande. Utskottet
erinrade om att endast de skäl som föreskrivs i någon av de nämnda
undantagsbestämmelserna kan åberopas till stöd för att avstå från lagrådsgranskning.
I övrigt föranledde granskningen i denna del inte något uttalande
från utskottets sida.

Det nuvarande systemet för lagrådsgranskning är baserat på ett förslag av
rättighetsskyddsutredningen (SOU 1978:34). Utskottet finner inte anledning
frångå sitt tidigare ställningstagande att det på ett lämpligt sätt tillgodoser de
krav som måste ställas i sammanhanget och allmänt sett är välövervägt.
Motion K218 yrkande 1 avstyrks därför.

I granskningsbetänkande 1987/88:40 konstaterade utskottet att det jämfört
med 1986 hade skett en nedgång under 1987 både i andelen och antalet
sent utkomna författningar. Andelen författningar som utkommit två veckor
före ikraftträdandet eller senare var dock 30 %, vilket var samma andel som
1985 och endast något under genomsnittet för de senaste tio åren. 153
författningar hade under 1987 utkommit av trycket sju dagar eller kortare tid
före ikraftträdandet. Jämfört med tidigare år innebar detta enligt utskottet
en klar förbättring.

Utskottet uttalade att även om det i förhållande till närmast föregående år
skett en viss förbättring i författningsutgivningen, var det angeläget att
ytterligare ansträngningar gjordes för att nedbringa antalet sent publicerade
författningar. Utskottet upprepade sitt tidigare påpekande att regeringens
arbetsplanering måste vara sådan att anhopning undviks i riksdagsarbetet
nära inpå de tilltänkta tidpunkterna för ikraftträdande av de framlagda
förslagen. Ett belysande exempel på de problem som annars kan uppstå var
enligt utskottet de i motion K218 nämnda ändringarna i lagen om arvsskatt
och gåvoskatt (SFS 1987:1206) som kom att publiceras först den 29
december, tre dagar före ikraftträdandet den 1 januari 1988. Även om
justitiedepartementet genom särskilda insatser informerade om innebörden
av familjerättsreformen var det enligt utskottet helt otillfredsställande att
den aktuella författningen i realiteten inte fanns tillgänglig före ikraftträdandetidpunkten.

Utskottet delar motionärens uppfattning att korta ikraftträdandetider är
helt oacceptabla i ett rättssamhälle, eftersom tiden för att informera om
författningarnas innehåll blir otillräcklig och det kan bli omöjligt att anpassa
sig till det nya rättsläget. Som framhållits vid upprepade tillfällen i

granskningsbetänkandena är det angeläget att ytterligare ansträngningar
sker såväl i regeringskansliet som i riksdagen för att undvika förseningar i
författningsutgivningen. Utskottet kommer att ägna frågan fortsatt uppmärksamhet
i granskningsarbetet, men finner inte att det nu är befogat med
något riksdagsinitiativ av det slag som förordas i motion K218 yrkande 4.

7. Konstitutionell kontroll

Motionerna

De mänskliga fri- och rättigheternas ställning i Sverige behandlas i motion
K209 av Margit Gennser (m). I motionen sägs att om rättssäkerhet och
rättstrygghet i verklig mening skall komma de svenska medborgarna till del
måste tre saker ske. För det första bör de personella fri- och rättigheterna i
grundlagen utgöra en uttalad utgångspunkt för varje bedömning rörande
processuella tvångsmedel och deras användning. För det andra bör skyddet
för fri- och rättigheter fullständigas och utvidgas. Ett minimikrav är att
Europakonventionen görs direkt tillämplig för svenska domstolar. För det
tredje bör den konstitutionella kontrollen av grundlagsskyddade fri- och
rättigheter förbättras så att den nödvändiga domstolsprövningen kan göras
mera allmänt i Sverige i stället för som nu i Strasbourg.

I motion K203 ställs frågan om skyddet av grundläggande fri- och
rättigheter i regeringsformen bör innefatta garanti för att åtgärder som
vidtagits från någon myndighets sida i strid med grundlagsskyddet icke får
åberopas i en brottmålsrättegång. Bakgrunden till motionen är en dom i
högsta domstolen i ett rattfyllerimål. I målet åberopades som bevis ett
blodprov som inte på föreskrivet sätt tagits av läkare eller sjuksköterska,
utan av en laboratorieassistent. I motionen hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att frågan om verkan av kränkning av grundlagen blir
föremål för utredning.

Yttranden

De juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund har yttrat sig
över motion K203. Fakultetsstyrelsen i Uppsala vill med utgångspunkt i
motionsyrkandet fästa utskottets uppmärksamhet på risken, att skyddet för
medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter urholkas genom föreskrifter,
vilka tänjt normgivningsmakten till det yttersta, och genom rättstillämpning,
varigenom bevis, som tillkommit med åsidosättande av en i lag till
skydd för grundläggande fri- och rättigheter given föreskrift, godtagits. Den
aktuella motionen ger emellertid icke fakultetsstyrelsen anledning att nu
överväga, hur en för medborgarna säkrare ordning kunde vinnas.

I yttrandet från juridiska fakulteten i Lund sägs att svaret på den i
motionen inledningsvis ställda frågan är så självklart att man kanske bör
uppfatta den som retorisk. En tilltalad i en brottmålsprocess är naturligtvis
berättigad att åberopa alla omständigheter som talar till hans förmån. Detta
gäller oavsett om en omständighet har anknytning till regeringsformen eller
om den innefattar påståenden om fel begångna av statliga myndigheter.

1988/89: KU 11

I yttrandet framhålls beträffande det i motionen nämnda målet, att högsta
domstolen, som motionären påpekar, gjort en mycket diskutabel bedömning
i en konkret rättstillämpningsfråga. Enligt fakultetsstyrelsen kan man dock
hysa tvekan, huruvida man av det enstaka rättsfallet kan dra några vittgående
slutsatser om rättsläget i stort. Motionären tycks, sägs det i yttrandet, tillmäta
fallet en alltför stor principiell betydelse och överdriva fallets konsekvenser
för rättstillämpningen.

Vidare sägs i fakultetens yttrande att även om man kan kritisera högsta
domstolens rättstillämpning i fallet NJA 1986 s. 489, så är rättsläget i de
frågor som motionären berör knappast så oklart som denne vill göra
gällande.

Utskottets bedömning

Utskottet vill erinra om att lagrådets yttrande enligt bestämmelserna i 8 kap.
18 § regeringsformen bör inhämtas över lagförslag som innebär begränsning
av de medborgerliga fri- och rättigheterna. Lagrådets granskning skall bl.a.
avse hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt.

Frågan om Europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige
behandlades i utskottets betänkande 1987/88:38. Utskottet fann då att man
inte hade anledning frångå sin tidigare ståndpunkt att inte förorda att
Europakonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning. Mot utskottets
betänkande fanns i denna del tre reservationer (m, fp, c). I samtliga hävdades
att regeringen redan nu borde initiera ett fortsatt utredningsarbete. I en av
reservationerna (m) framfördes dessutom att en genomgång av svensk
lagstiftning i syfte att bringa den i överensstämmelse med Europakonventionen
och Europadomstolens avgöranden borde kompletteras med överväganden
om möjligheterna till och lämpligheten av att Europakonventionen
införlivas med svensk rätt, t.ex. genom s.k. inkorporation.

Utskottet finner inte anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande
vad gäller frågan om inkorporation av Europakonventionen i svensk
lagstiftning. Enligt utskottets mening finns det inte heller i övrigt någon
anledning till riksdagsinitiativ i de frågor som berörs i motion K209.

Beträffande den i motion K203 resta frågan om verkan av kränkning av
grundlagen noterar utskottet att varken de juridiska fakulteterna i Uppsala
eller Lund som yttrat sig över motionen föreslagit någon förändring av
lagstiftningen. Detta trots att de i vissa stycken funnit högsta domstolens
rättstillämpning i det i motionen nämnda fallet diskutabel. Utskottet delar
den av juridiska fakulteten i Lund framförda åsikten att det refererade
rättsfallet inte bör tillmätas alltför stor principiell betydelse. Motion K203
avstyrks.

8. Politisk åsiktsregistrering
Motionen

1988/89: KU 11

2 kap. 3 § regeringsformen har följande lydelse: ”Anteckning om medborgare
i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans

politiska åskådning.” I motion K216 av Lars Werner m.fl. (vpk) sägs att
formuleringen ”enbart på hans politiska åskådning” ger utrymme för
godtycke och rättsosäkerhet. Tydligast har detta enligt motionärerna framkommit
i samband med den s.k. personalkontrollen. Människor som deltagit
i politiska demonstrationer och andra fullt lagliga aktiviteter kan registreras,
och därvid kan den registrerades politiska uppfattning också markeras.
Förbudet mot åsiktsregistrering bör därför enligt motionen markeras genom
en ändring i 2 kap. 3 § regeringsformen.

Utskottets bedömning

Frågan om personalkontrollens utformning skall behandlas av utredningen
om översyn av den svenska säkerhetspolisen. Justitieutskottet avstyrkte i sitt
betänkande 1987/88:23 motionsyrkanden om en översyn och nyreglering av
personalkontrollen med hänvisning till det pågående utredningsarbetet.

Personalkontrollen har vid flera tillfällen behandlats i utskottets granskningsbetänkande.
I samband med årets granskning (KU 1987/88:40) konstaterade
utskottet att det var värdefullt att personalkontrollsystemet nu ses
över. Enligt utskottets mening bör resultatet av det pågående utredningsarbetet
avvaktas innan frågan om eventuella ändringar i grundlagen på detta
område aktualiseras. Motion K216 avstyrks därför.

9. Mötesfriheten

Motionen

I motion K208 av Inga-Britt Johansson och Berit Löfstedt (s) påpekas att allt
fler kommuner nu säljer ut sina inomhustorg och affärscentra till försäkringsbolag
och andra privata näringsidkare. Dessa är, sägs det i motionen, i vart
fall när det gäller politiska partier, i många fall inte villiga att lämna tillstånd
till möten och man har i realiteten alltså infört en kraftig inskränkning i rätten
att fritt sprida sitt budskap. Enligt motionärerna bör tillstånd till torgmöten
och liknande arrangemang endast kunna ges av polisen enligt de regler som
nu gäller för allmän plats. Regeringen bör således överväga vilka åtgärder
som behöver vidtas för att komma till rätta med frågan.

Utskottets övervägande

En motion av motsvarande innebörd från allmänna motionstiden 1987
behandlades i utskottets betänkande om ändringar i tryckfrihetsförordningen
m.m. tidigare i år. Beträffande frågans bakgrund hänvisas till det
betänkandet (KU 1987/88:36).

Utskottet fann då inte anledning till något särskilt yttrande i frågan.
Bakgrunden var att utskottet inhämtat att justitiedepartementet hade för
avsikt att under hösten 1988 lägga fram en lagrådsremiss vari den i motionen
upptagna frågan behandlas. Enligt vad utskottet inhämtat kommer denna
lagrådsremiss att läggas fram inom kort. Det finns enligt utskottets mening
därför nu ingen anledning till riksdagsinitiativ i frågan. Motion K208
avstyrks.

1988/89: KU 11

Hemställan

1988/89: KU 11

Utskottet hemställer

1. beträffande övergång till republik

att riksdagen avslår motion 1987/88:K221,

2. beträffande egendomsrätt

att riksdagen avslår motion 1987/88:K202 yrkande 3 och motion
1987/88:K212 yrkande 1,

3. beträffande avtalsfrihet

att riksdagen avslår motion 1987/88:K202 yrkande 4,

4. beträffande närings- och yrkesfrihet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K202 yrkande 5, 1987/
88:K210 samt 1987/88:K212 yrkande 2,

5. beträffande föräldrarätt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: K228 och 1987/88:K229,

6. beträffande lagstiftningens etiska grund
att riksdagen avslår motion 1987/88:K227,

7. beträffande rättssäkrare lagstiftningsförfarande

att riksdagen avslår motion 1987/88:K218 yrkandena 1 och 4,

8. beträffande konstitutionell kontroll

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K203 och 1987/88:K209,

9. beträffande politisk åsiktsregistrering
att riksdagen avslår motion 1987/88:K216,

10. beträffande mötesfriheten

att riksdagen avslår motion 1987/88:K208.

Stockholm den 22 november 1988
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s),
Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), tredje vice talman Bertil
Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny
Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar
(vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Stig Bertilsson (m) och
Ingela Mårtensson (fp).

Reservationer

1988/89:KU11

1. Övergång till republik (mom. 1)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”motion K221” bort ha följande lydelse:

Monarkin är en rest från det feodala ståndssamhället och strider mot
principerna för ett demokratiskt statsskick och om alla människors lika
värde. Även om konungens makt formellt sett är begränsad saknar monarkin
inte maktpolitisk betydelse. Den är en ideologisk maktfaktor som tjänar att
bevara en borgerlig livshållning och motverka strävandena mot jämlikhet
och solidaritet. Några godtagbara skäl för att bevara monarkin har inte
anförts. Statschefen är en av landets främsta företrädare och dennes
uppgifter är således av stor betydelse. Det är därför enligt utskottets mening
viktigt att statschefen är väl förankrad i landets politiska liv. Utskottet anser
med hänsyn till det goda anseende riksdagens talman har i alla politiska läger
att denne bör vara rikets statschef. Utskottet tillstyrker således motion
K221.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande övergång till republik
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K221 yrkandena 1—3

a) som vilande antar de ändringar av regeringsformen som framgår av
bilaga 1,

b) som vilande antar det i bilaga 1 upptagna förslaget till lag om
upphävande av successionsordningen,

c) hos regeringen hemställer om förslag till följdändringar i andra
författningar och till reglering av andra förhållanden som kan föranledas av
beslutet om övergång till republik.

2. Egendomsrätt (mom. 2)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Elisabeth
Fleetwood (m), Bengt Kindbom (c), Stig Bertilsson (m) och Ingela Mårtensson
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har utvecklingen under de senaste åren tydligt
visat på behoven av ett förstärkt skydd för egendomsrätten i grundlagen.

Frågan om hur skyddet för äganderätten skall stärkas hänger självfallet
samman med hur denna rätt skall definieras. Den juridiska innebörden är
inte helt klar. Det finns inte i svensk lagstiftning över huvud taget några
bestämmelser om vad äganderätten egentligen är. Det betyder dock inte att
äganderätten skulle sakna rättslig innebörd.

De oklarheter som för närvarande råder vad gäller skyddet av äganderätten
i regeringsformen bör undanröjas. I stället bör regeringsformen utformas
som ett positivt erkännande av egendomsrätten. Det bör också klarare

redovisas vilka inskränkningar i äganderätten som får ske i vanlig lag.

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion K212 yrkande 1 att
en utredning bör ske i syfte att klarlägga hur äganderättens ställning kan
förstärkas i regeringsformen. Detta arbete bör snarast påbörjas och bedrivas
skyndsamt.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande egendomsrätt
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K212 yrkande 1 och med
anledning av motion 1987/88:K202 yrkande 3 ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört.

3. Avtalsfrihet (mom. 3)

Anders Björck, Elisabeth Fleetwood och Stig Bertilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Sorn
framhålls” och slutar med ”yrkande 4 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det ett starkt samband mellan äganderätt
och avtalsfrihet. Avtalsfriheten utgör också en viktig del i många andra
grundläggande fri- och rättigheter såsom exempelvis föreningsfrihet och
näringsfrihet. Det finns dock en klar tendens till fortlöpande inskränkningar i
avtalsfriheten. Något grundlagsskydd finns inte för avtalsfriheten. Tvärtom
öppnar regeringsformen utrymme för reglering bl.a. om ”rätt till fast och lös
egendom, om avtal samt om bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser”.
Reglering kan också ske bl.a. gällande ”in- eller utförsel av varor, av pengar
eller andra tillgångar, tillverkning, kommunikationer, kreditgivning, näringsverksamhet,
ransonering eller utformning av byggnader, anläggningar
och bebyggelsemiljö”.

Avtalsfriheten måste begränsas i vissa avseenden. Lika klart är att
avtalsfriheten i ett demokratiskt styrt samhälle med marknadsekonomi i
princip är oundgänglig. Avtalsfriheten bör enligt utskottets mening ges
grundlagsskydd eftersom den har en sådan stor betydelse för vårt samhällsskick.
En utredning bör göras om grundlagsskyddad avtalsfrihet. Utskottet
tillstyrker motion K202 yrkandena 3 och 4 samt motion K212 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande avtalsfrihet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K202 yrkande 4 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Närings- och yrkesfrihet (mom. 4)

Anders Björck (m). Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Elisabeth
Fleetwood (m). Bengt Kindbom (c), Stig Bertilsson (m) och Ingela Mårtensson
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det givet att näringsfriheten måste vara försedd
med undantag på grund av bl.a. säkerhets-, miljö-, hälsovårds- och arbetar -

1988/89: KU 11

skyddsintressen, men själva grundtanken att varje medborgare skall ha frihet
att driva näring och välja yrke är i sig så betydelsefull att besväret med att
utforma undantagsbestämmelser förefaller försumbart. Mot denna bakgrund
är det angeläget att de gränser som skall gälla för närings- och
yrkesfriheten fastställs. En utredning bör därför kartlägga i vilka avseenden
dessa friheter kan ges ett skydd i grundlagen.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande närings- och yrkesfrihet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K212 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1987/88:K202 yrkande 5 och 1987/88:K210
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Föräldrarätt (mom. 5)

Anders Björck, Elisabeth Fleetwood och Stig Bertilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet gör”
och slutar med ”och K229” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör för barnens bästa förutsättningarna prövas
för att som i många andra länder grundlagsfästa föräldrarätten. Regeringen
bör därför ges i uppdrag att skyndsamt låta utreda denna fråga. Också de
konsekvensändringar som skulle erfordras i annan lagstiftning bör samtidigt
utredas. I de fall då barnen riskerar fara illa genom föräldrars vållande måste
självklart avsteg göras från grundprincipen om föräldrars rätt att bestämma
över sina barns vård och fostran. Även detta bör regleras i särskild
författning, t.ex. i lagen om vård av unga (LVU).

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande föräldrarätt

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:K228 och 1987/
88:K229 ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

6. Politisk åsiktsregistrering
Bo Hammar (vpk) anser

aels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas åsikt att formuleringen ”enbart på hans
politiska åskådning” i 2 kap. 3 § regeringsformen ger utrymme för godtycke
och rättsosäkerhet. Människor som deltagit i politiska demonstrationer och
andra fullt lagliga aktiviteter kan, som exempelvis är fallet vid den s.k.
personalkontrollen, registreras, och därvid kan den registrerades politiska
uppfattning också markeras. Det finns starka skäl att förmoda att förbudet
mot politisk åsiktsregistrering därmed uppluckras till stort men för många
människor i vårt land.

Förbudet mot åsiktsregistrering bör därför som framhålls i motion K216
markeras genom en ändring i 2 kap. 3 § regeringsformen.

1988/89: KU11

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande politisk åsiktsregistrering
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K216 som vilande antar
den ändring av regeringsformen som framgår av bilaga 2.

Särskilt yttrande
Konstitutionell kontroll (mom. 8)

Anders Björck, Elisabeth Fleetwood och Stig Bertilsson (alla m) anför:

Vad gäller den i motion K209 berörda frågan om införlivande av Europakonventionen
i svensk lagstiftning vill vi erinra om de moderata ledamöternas
ställningstagande när frågan om Europakonventionen och rätten till domstolsprövning
i Sverige behandlades tidigare i år. I reservationerna 5 och 6 till
utskottets betänkande KU 1987/88:38 föreslogs att riksdagen som sin mening
gav till känna att regeringen borde föranstalta om en allmän genomgång av
svensk lagstiftning i syfte att bringa den i överensstämmelse med Europakonventionen
och Europadomstolens avgöranden. Denna genomgång borde
kompletteras med överväganden om möjligheterna till och lämpligheten av
att Europakonventionen införlivades med svensk rätt, t.ex. genom s.k.
inkorporation.

1988/89: KU11

1 Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

1988/89: KU11

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen dels att 5 kap. 5 och 7 §§
skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 3 och 5 §§, 5 kap. 2-4 och 6 §§ skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

Regeringsformen, successions- Regeringsformen och tryckfriordningen
och tryckfrihetsförord- hetsförordningen är rikets grundningen
är rikets grundlagar. lagar.

5 §

Konungen eller drottning, som enligt
successionsordningen innehar
Sveriges tron, är rikets statschef.

Vad i denna regeringsform är stadgat
om konungen skall, om drottning
är statschef, gälla henne.

Riksdagens talman är rikets statschef.

5 kap.
2 §

Som statschef får endast den
tjänstgöra som är svensk medborgare
och har fyllt tjugofem år. Han får
icke samtidigt vara statsråd eller utöva
uppdrag såsom talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samråda med
statsministern, innan han reser utrikes.

Är konungen av sjukdom, utrikes
resa eller annan orsak hindrad att
fullgöra sina uppgifter, inträder enligt
gällande tronföljd medlem av
konungahuset, som ej är hindrad, för
att såsom tillfällig riksföreståndare
fullgöra statschefens uppgifter.

Utslocknar kungahuset, utser riksdagen
en riksföreståndare att fullgöra
statschefens uppgifter tills vidare.
Riksdagen utser samtidigt en vice
riksföreståndare.

Som statschef får endast den
tjänstgöra som är svensk medborgare.
Hon eller han får icke samtidigt
vara statsråd.

Statschefen
statsministern,
reser utrikes.

skall samråda med
innan hon eller han

3 §

4 §

Är riksdagens talman av sjukdom,
utrikes resa eller annan orsak hindrad
att fullgöra sina uppgifter som
statschef inträder den av riksdagens
vice talmän, som är närmast i rang
och ej är förhindrad, för att såsom
tillförordnad statschef fullgöra statschefens
uppgifter.

Avlider riksdagens talman fullgöres
statschefsfunktionen av den av
riksdagens vice talmän sorn är närmast
i rang och ej är förhindrad, till
dess nyval av talman företagits.

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

Detsamma gäller, om konungen
dör eller avgår och tronföljaren ännu
ej har fyllt tjugofem år.

Har konungen under sex månader
utan avbrott varit hindrad att fullgöra
sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra
dem skall regeringen anmäla det
till riksdagen. Riksdagen bestämmer
om konungen skall anses ha avgått.

Riksdagen kan utse någon att efter
regeringens förordnande tjänstgöra
som tillfällig riksföreståndare när ingen
med behörighet enligt 3 eller 4 §
kan tjänstgöra.

Talmannen eller, vid förfall för
honom, vice talman tjänstgör efter
regeringens förordnande som tillfällig
riksföreståndare, när ingen annan
behörig kan tjänstgöra.

Konungen kan ej åtalas för sina
gärningar. Riksföreståndare kan ej
åtalas för sina gärningar som statschef.

Om riksdagens talman och vice
talmän är förhindrade att tjänstgöra
skall, så länge hindret består, sorn
tillförordnad statschef tjänstgöra den
av riksdagens ledamöter som längst
tid har varit ledamot av riksdagen.

7 S

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

2 Förslag till
Lag om upphävande av successionsordningen

Härigenom föreskrivs att successionsordningen skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1991.

1988/89: KU11

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen att 2 kap. 3 § skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Anteckning om medborgare i allmänt
register får ej utan hans samtycke
grundas enbart på hans politiska
åskådning.

Föreslagen lydelse
Anteckning om medborgare i allmänt
register får ej utan hans samtycke
grundas på hans politiska
åskådning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1988/89: KU 11

Bilaga 2