Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 2022/23:KU10
Konstitutionsutskottets betänkande 2022/23:KU10 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Inledning och sammanfattning Konstitutionsutskottets granskning Enligt 13 kap. 1 § regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska stats- rådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska utskottet enligt 13 kap. 2 § meddela riksdagen vad det har funnit värt att uppmärksamma vid sin granskning. I det betänkande som nu läggs fram behandlar utskottet vissa allmänna, administrativt inriktade granskningar av regeringsarbetet. Vid granskningarna har utskottet haft tillgång till bl.a. material som har tagits fram av utskottets kansli och av Regeringskansliet. Delar av det skriftliga utredningsmaterialet redovisas i bilaga 1.1–9.3. Vissa resultat av granskningen I betänkandet finns en redogörelse för regeringsskiftena i november 2021 och efter valet 2022. Redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. I avsnittet Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet. Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2021, bl.a. underprotokollen från Försvarsdepartementet och Miljödepartementet. Utskottet uppmärksammar förekomsten av sent utfärdade författningar samt beslutsmotiveringen i ett ärende om utlämnande av handling. Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av länsstyrelsernas beslut om upplåtelse av jakt respektive avlysning av jakt, 1 2022/23:KU10 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING vilka handläggs inom Näringsdepartementet. De överklagade besluten innehåller inte sällan yrkanden om inhibition. Det är viktigt att eventuella yrkanden om inhibition prövas skyndsamt, särskilt om en verkställighet är nära förestående i tid och om beslutet bedöms kunna medföra en icke reparabel skada eller en rättsförlust av stor betydelse för klaganden. Utskottet konstaterar att yrkanden om inhibition många gånger inte tas upp till prövning förrän regeringen slutligt prövar överklagandet, och vid den tidpunkten kan inhibitionsyrkandet ha förlorat sin betydelse. Utskottet finner skäl att framhålla vikten av att kravet på skyndsamhet iakttas när det gäller yrkanden om inhibition och att eventuella behov av förändringar eller anpassningar av handläggningsrutinerna för inhibitionsyrkanden ses över. Utskottet lyfter också fram vikten av att i alla lägen eftersträva en så enkel, snabb och kostnadseffektiv handläggnings- och beslutsprocess som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts och utan onödig tidsutdräkt i ärendet. Frågan om talerätt i de aktuella ärendena framstår inte som särskilt svårtolkad och bör kunna hanteras i omedelbar anslutning till att ett överklagande överlämnas till Regeringskansliet. Förekomsten av upplysningar i regeringens förordningar om bemyndigande eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter har granskats. Utskottet konstaterar att det numera anges i Regeringskansliets egna riktlinjer att det när en ny förordning tas fram bör övervägas om den ska innehålla en sådan upplysning. Granskningen visar också att andelen förordningar som innehåller en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats har ökat väsentligt, vilket enligt utskottet är positivt. Samtidigt finns det stora skillnader mellan departementen. Värdet av att det framgår av en förordning vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats gäller självfallet oavsett vilket departement som är ansvarigt. De kriterier som ligger till grund för departementens bedömningar bör enligt utskottet vara desamma för alla departement, och utskottet förutsätter att iakttagelserna i granskningen följs upp inom Regeringskansliet för att säkerställa att så är fallet. En annan granskning har omfattat en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS). Ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes 2018 och syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit såväl tids- som effektivitets- vinster i författningsarbetet. Tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och själva kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men Regeringskansliet bör framöver vara uppmärksamt på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Slutligen betonar utskottet vikten av säkerhet i kungörandesystemet och att det finns en beredskap för det fall det skulle uppkomma driftstörningar. I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som Regeringskansliet remitterade under 2016–2017 och 2020– 2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms mest ändamålsenlig för de frågor som ska 2 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING 2022/23:KU10 utredas. Som utskottet tidigare uttalat är det regeringens sak att avgöra hur utredningar bör bedrivas, t.ex. val av utredningsform. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats i betänkanden i SOU-serien, departements- promemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, utkast till lagrådsremisser, underlag från en myndighet och underlag från EU- kommissionen. Departementspromemorior i Ds-serien och andra promemorior från Regeringskansliet svarade för drygt 50 procent av det totala remissunderlaget. Även betänkanden i SOU-serien och underlag från en myndighet svarade för förhållandevis stora andelar, medan utkast till lagrådsremisser och underlag från EU-kommissionen var mindre vanligt förekommande. Under de år som granskats minskade andelen departements- promemorior i Ds-serien medan andelen andra promemorior från Regerings- kansliet ökade förhållandevis mycket. En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av externt framtaget underlag. I granskningen uppmärksammas också skillnader mellan departementen i detta avseende. Utskottet konstaterar att det finns fördelar med olika typer av remissunderlag, som att utredningsarbetet kan komma i gång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien och andra promemorior från Regeringskansliet än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt kan det konstateras att utredningskapaciteten inom Regerings- kansliet är begränsad och att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som t.ex. vid externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen, och det finns inte heller eventuella avvikande meningar att redovisa. Utskottet uppmärksammar även skillnaden på departementspromemorior i Ds- serien och andra promemorior från Regeringskansliet. Utskottet framhåller värdet av att i efterhand kunna ta del av det underlag som har remitterats och legat till grund för regeringens beslut, särskilt när det är fråga om förordningar och lagförslag. Att samtliga underlag som remitteras numera finns tillgängliga på regeringens webbplats är positivt och ökar även möjligheten för andra än remissinstanserna att bidra med synpunkter. Samtidigt innebär publiceringar i SOU-serien och Ds-serien en bättre tillgänglighet och underlättar för den som i efterhand vill ta del av underlaget, t.ex. för att studera förarbeten till en lag. Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Granskningen har varit inriktad på hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna oavsett i vilken form de ges. De åtgärder som vidtagits inom Regeringskansliet för att åstadkomma en bättre samordning och helhetssyn vid styrningen av länsstyrelserna uppmärksammas och utskottet ser positivt på dessa. I sitt 3 2022/23:KU10 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING ställningstagande framhåller utskottet även vad det tidigare uttalat om betydelsen av att berörda statliga myndigheter samarbetar med länsstyrelserna. I den mån det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna faller det på regeringen att vidta styrningsåtgärder som säkerställer att samarbete kommer till stånd. Slutligen har utskottet granskat beredningen av förslag till EU- förordningar. Enligt utskottet bör valet av beredningsform för svenska ståndpunkter beträffande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan medföra svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, också i fall då det skulle vara motiverat. Likväl är det av största betydelse att det i dessa fall företas en gedigen beredning som ger ett fullödigt underlag. Utskottet noterar att det förekommer en kombination av olika beredningsåtgärder, bl.a. kontinuerliga inhämtanden av synpunkter och kontakter mellan Regerings- kansliet och berörda myndigheter. Vidare kan svarstiderna vara mycket korta. Utskottet framhåller det angelägna i att externa beredningsåtgärder vidtas så fort som möjligt för att ge myndigheter och andra bästa möjliga förutsättningar att bidra med relevant och högkvalitativ information. Regeringskansliet har i granskningen lämnat redogörelser för beredningsåtgärder över förslag till förordningar. Redogörelserna talar för att det finns utvecklade arbetssätt som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna, och utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används. 4 2022/23:KU10 Innehållsförteckning Utskottets anmälan .......................................................................................... 7 1 Regeringsskiften .......................................................................................... 8 Regeringsskiftet november 2021 ................................................................ 8 Regeringsskiftet 2022 .............................................................................. 10 Utskottets ställningstagande ..................................................................... 12 2 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation ............. 13 Ärendet..................................................................................................... 13 Regeringens sammansättning ................................................................... 13 Regeringsarbetets organisation ................................................................ 14 Utskottets ställningstagande ..................................................................... 16 3 Regeringsprotokollen ................................................................................. 17 Ärendet..................................................................................................... 17 Utredning i ärendet .................................................................................. 17 Utskottets ställningstagande ..................................................................... 20 4 Vissa förvaltningsärenden .......................................................................... 21 Ärendet..................................................................................................... 21 Utredning i ärendet .................................................................................. 21 Utskottets ställningstagande ..................................................................... 30 5 Bemyndiganden eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter ............... 32 Ärendet..................................................................................................... 32 Utredning i ärendet .................................................................................. 32 Utskottets ställningstagande ..................................................................... 39 6 Elektroniskt kungörande i Svensk författningssamling.............................. 40 Ärendet..................................................................................................... 40 Utredning i ärendet .................................................................................. 40 Utskottets ställningstagande ..................................................................... 48 7 Regeringens remissunderlag ...................................................................... 49 Ärendet..................................................................................................... 49 Utredning i ärendet .................................................................................. 49 Utskottets ställningstagande ..................................................................... 67 8 Regeringens styrning av länsstyrelserna .................................................... 70 Ärendet..................................................................................................... 70 Utredning i ärendet .................................................................................. 70 Utskottets ställningstagande ..................................................................... 80 9 Beredning av förslag till EU-förordningar ................................................. 82 Ärendet..................................................................................................... 82 Utredning i ärendet .................................................................................. 82 Utskottets ställningstagande ..................................................................... 93 Utredningsmaterial ....................................................................................... 95 Bilaga 1.1 ................................................................................................... 95 Bilaga 1.2 ................................................................................................. 135 Bilaga 2.1 .................................................................................................177 Bilaga 3.1 .................................................................................................477 Bilaga 3.2 .................................................................................................479 Bilaga 4.1 .................................................................................................482 Bilaga 4.2 .................................................................................................487 Bilaga 5.1 .................................................................................................489 Bilaga 6.1 .................................................................................................493 5 2022/23:KU10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga 6.2 ................................................................................................. 497 Bilaga 7.1 ................................................................................................. 500 Bilaga 7.2 ................................................................................................. 509 Bilaga 7.3 ................................................................................................. 515 Bilaga 8.1 ................................................................................................. 518 Bilaga 9.1 ................................................................................................. 523 Bilaga 9.2 ................................................................................................. 535 Bilaga 9.3 .................................................................................................538 Sakregister 2000/01–2021/22 ..................................................................... 541 Tabeller Tabell 2.1 Tjänstgörande i Regeringskansliet 2000–2022 ............................ 14 Tabell 2.2 Tjänstgörande per departement 2014–2021 ................................. 15 Tabell 2.3 Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 2000– 2022 .............................................................................................................. 16 Tabell 5.1 Beslutade förordningar fördelade per år ...................................... 37 Tabell 5.2 Beslutade förordningar fördelade per departement ...................... 38 Tabell 6.1 Kungjorda lagar och förordningar i SFS ...................................... 44 Tabell 6.2 Kungjorda lagar och förordningar i SFS per departement ........... 44 Tabell 6.3 Genomsnittlig handläggningstid .................................................. 45 Tabell 6.4 Genomsnittlig handläggningstid per departement ....................... 46 Tabell 7.1 Regeringskansliets remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021 .............................................................................................................. 57 Tabell 7.2 Departementens remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021 .............................................................................................................. 58 Tabell 7.3 Ansvarig för Regeringskansliets remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021 ..................................................................................... 59 Tabell 7.4 Ansvarig för departementens remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021 .............................................................................................. 59 Tabell 8.1 Uppdrag givna i regleringsbrev ................................................... 77 Tabell 8.2 Uppdrag till länsstyrelserna givna i särskild ordning ................... 78 6 2022/23:KU10 Utskottets anmälan Konstitutionsutskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den granskning som redovisas i detta betänkande enligt 13 kap. 2 § regeringsformen. Stockholm den 15 december 2022 På konstitutionsutskottets vägnar Ida Karkiainen Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Matheus Enholm (SD), Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP) och Lars Johnsson (M). Ida Karkiainen (S) har inte deltagit i behandlingen av avsnitten 2–9. Peter Hedberg (S) har deltagit i besluten i dessa avsnitt. 7 2022/23:KU10 1 Regeringsskiften I detta avsnitt redogörs för regeringsskiftet i november 2021 och regeringsskiftet efter valet 2022. Utskottet har i tidigare gransknings- betänkanden redovisat de regeringsskiften som ägt rum under enkammar- riksdagens tid: 1976 (KU 1976/77:44 s. 4), 1978 (KU 1978/79:30 s. 3), 1979 (KU 1979/80:50 s. 3), 1981 (KU 1981/82:35 s. 3), 1982 (KU 1982/83:30 s. 3), 1986 (KU 1985/86:25 s. 3), 1990 (1989/90:KU30 s. 7), 1991 (1991/92:KU30 s. 5), 1994 (1994/95:KU30 s. 10), 1996 (1996/97:KU25 s. 8), 2006 (2006/07:KU10 s. 6), 2014 (2014/15:KU10 s. 8), 2018–2019 (2019/20:KU10 s. 9) och juni–juli 2021 (2021/22:KU10 s. 10). Processen vid ett regeringsskifte regleras i 6 kap. regeringsformen. När en statsminister ska utses kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med de vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. Regeringsskiftet november 2021 En promemoria om regeringsskiftet i november 2021 har upprättats av riksdagsdirektören, bilaga 1.1. Promemorian anmäldes i kammaren den 25 januari 2022 (prot. 2021/22:58). Av promemorian framgår följande. Regeringsbildningsprocess ett Onsdagen den 10 november 2021 inkom statsminister Stefan Löfven (S) med sitt entledigande. Riksdagens talman Andreas Norlén entledigade samma dag statsministern och övriga statsråd från deras befattningar och erinrade dem om att de uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering tillträtt. Ett pressmeddelande skickades med information om entledigandet och ytterligare ett pressmeddelande med tidsangivelser för talmannens möten med företrädarna för riksdagspartierna. Torsdagen den 11 november hölls enskilda samtal mellan talmannen och partiföreträdarna. Samtalen hölls i partistorleksordning enligt följande: Magdalena Andersson (S), Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Annie Lööf (C), Nooshi Dadgostar (V), Ebba Busch (KD), Nyamko Sabuni (L) samt Per Bolund och Märta Stenevi (MP). Efter samtalen överlade talmannen med de vice talmännen Åsa Lindestam (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Kerstin Lundgren (C) om det fortsatta arbetet i regeringsbildningsprocessen. Talmannen informerade även kungen. Talmannen höll en pressträff där han informerade om att han gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Magdalena Andersson skulle rapportera om resultatet av sitt sonderings- uppdrag till talmannen senast tisdagen den 16 november. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. 8 1 REGERINGSSKIFTEN 2022/23:KU10 Tisdagen den 16 november hade Magdalena Andersson och talmannen ett telefonmöte vid vilket Magdalena Andersson uppgav att hon önskade mer tid för sonderingsuppdraget. Talmannen beviljade en förlängning av uppdraget till måndagen den 22 november. En avstämning skulle dessförinnan ske per telefon under fredagen den 19 november. Talmannen höll en överläggning med de vice talmännen följd av ett informationstillfälle med kungen. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Fredagen den 19 november gav Magdalena Andersson talmannen en lägesrapport. Måndagen den 22 november gav Magdalena Andersson en slutrapport till talmannen. Hon meddelade att hon bedömde att hon kunde bilda en regering som skulle tolereras av riksdagen. Regeringen skulle bestå av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Talmannen kallade till pressträff och meddelade att han avsåg att lägga fram förslaget om Magdalena Andersson som statsminister till kammaren samma dag. Förslaget till statsminister bordlades i kammaren en första gång den 22 november, vilket följdes av en andra bordläggning den 23 november. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Onsdagen den 24 november 2021 kl. 9 prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Resultatet av omröstningen: 117 för godkännande 174 för avslag 57 avstod 1 frånvarande. Mindre än hälften av riksdagens ledamöter hade röstat mot förslaget. Riksdagen hade alltså utsett Magdalena Andersson till statsminister. Talmannen undertecknade och överlämnade därefter förordnandet för statsministern i plenisalen. På eftermiddagen samma dag hölls omröstningen om budgeten 2022 och regeringens förslag förlorade. Efter budget- omröstningen valde Miljöpartiet att lämna regeringen, vilket språkrören meddelade talmannen per telefon innan de gav beskedet offentligt vid en pressträff. Senare samma dag kom Magdalena Andersson till talmannen med en begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister. Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Regeringsbildningsprocess två På förmiddagen torsdagen den 25 november höll talmannen samtal med partiföreträdarna per telefon, förutom med Socialdemokraternas partiledare och Miljöpartiets språkrör som hade framfört sina synpunkter till talmannen dagen före. Efter samtalen överlade talmannen med de vice talmännen om det fortsatta arbetet i regeringsbildningsprocessen. Talmannen informerade även kungen. Talmannen kallade till pressträff samma dag och informerade vid pressträffen om att han på nytt föreslog att riksdagen skulle utse Magdalena 9 2022/23:KU10 1 REGERINGSSKIFTEN Andersson till statsminister. Hennes avsikt var att bilda en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna. Förslaget till statsminister bordlades i kammaren en första gång den 25 november, vilket följdes av en andra bord- läggning den 26 november. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Fredagen den 26 november informerade talmannen kungen. Måndagen den 29 november 2021 kl. 13 prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Resultatet av omröstningen: 101 för godkännande 173 för avslag 75 avstod. Mindre än hälften av riksdagens ledamöter hade röstat mot förslaget. Riks- dagen hade alltså utsett Magdalena Andersson till statsminister. Talmannen undertecknade och överlämnade därefter förordnandet för statsministern i plenisalen. Regeringsskiftet Tisdagen den 30 november 2021 lämnade Magdalena Andersson sin regeringsförklaring i kammaren och anmälde för riksdagen de statsråd som hon hade utsett att tillsammans med henne ingå i regeringen. Den tillträdande regeringen höll en pressträff i Sammanbindningsbanan i riksdagen. Regerings- skiftet ägde rum vid en skifteskonselj som leddes av statschefen på Kungliga slottet. Även kronprinsessan närvarade. Vid konseljen redogjorde talmannen för sitt förslag till statsminister och riksdagens beslut. Därefter konstaterade kungen att regeringsskiftet ägt rum. Regeringsskiftet 2022 Val till riksdagen hölls söndagen den 11 september 2022. En promemoria om regeringsskiftet efter valet 2022 har upprättats av riksdagsdirektören, bilaga 1.2. Promemorian anmäldes i kammaren den 16 november 2022 (prot. 2022/23:21). Av promemorian framgår följande. Regeringsbildningsprocessen Torsdagen den 15 september 2022 kom statsminister Magdalena Andersson till talman Andreas Norlén med en begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister. Talmannen entledigade samma dag statsministern och övriga statsråd från deras befattningar och erinrade dem om att de uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering tillträtt. Fredagen den 16 september skickades ett pressmeddelande ut där det framgick att talmannen under måndagen den 19 september skulle samtala enskilt med företrädare för alla riksdagspartier förutom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns entledigande. 10 1 REGERINGSSKIFTEN 2022/23:KU10 Måndagen den 19 september höll talmannen samråd med partiföreträdarna: Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Annie Lööf (C), Nooshi Dadgostar (V), Per Bolund (MP), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L). Efter samtalen överlade talmannen med de vice talmännen Åsa Lindestam (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Kerstin Lundgren (C) om det fortsatta arbetet i regeringsbildningsprocessen. Talmannen informerade även kungen. Samma dag höll talmannen en pressträff där han informerade om att han gett Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Efter pressträffen skickades ett pressmeddelande ut där det framgick att Ulf Kristersson skulle rapportera om resultatet av sitt sonderingsuppdrag till den nya riksdagens talman. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Måndagen den 26 september samlades den nyvalda riksdagen, och Andreas Norlén omvaldes till talman. Vid en pressträff informerade talmannen om att Ulf Kristersson skulle ha ett avstämningsmöte med talmannen på onsdagen den 28 september. Onsdagen den 28 september mötte talmannen Ulf Kristersson för avstämning och överlade sedan med de vice talmännen i det nyvalda talmanspresidiet Kenneth G Forslund (S), Julia Kronlid (SD) och Kerstin Lundgren (C). Talmannen informerade även kungen. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Onsdagen den 5 oktober gav Ulf Kristersson talmannen en delrapport vid ett telefonmöte. Onsdagen den 12 oktober fick talmannen en rapport av Ulf Kristersson. Han önskade en förlängning av sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Fredagen den 14 oktober gav Ulf Kristersson talmannen en slutrapport. Han meddelade att han bedömde att han kunde bilda en regering som skulle tolereras av riksdagen. Regeringen skulle bestå av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Talmannen kallade till pressträff och meddelade att han avsåg att lägga fram förslaget om Ulf Kristersson som statsminister till kammaren samma dag. Förslaget till statsminister bordlades i kammaren en första gång den 14 oktober, vilket följdes av en andra bordläggning den 15 oktober. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare. Måndagen den 17 oktober kl. 11 prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Resultatet av omröstningen: 176 för godkännande 173 för avslag Mindre än hälften av riksdagens ledamöter hade röstat mot förslaget. Riksdagen hade alltså utsett Ulf Kristersson till statsminister. 11 2022/23:KU10 1 REGERINGSSKIFTEN Regeringsskiftet Tisdagen den 18 oktober lämnade Ulf Kristersson sin regeringsförklaring i kammaren och anmälde de övriga statsråden för riksdagen. Den tillträdande regeringen höll en pressträff i Sammanbindningsbanan i riksdagen. Regerings- skiftet ägde rum vid en skifteskonselj som leddes av statschefen på Kungliga slottet. Även kronprinsessan närvarade. Vid konseljen redogjorde talmannen för sitt förslag till statsminister och riksdagens beslut. Talmannen överlämnade förordnandet till statsministern. Därefter konstaterade kungen att regerings- skiftet ägt rum. Utskottets ställningstagande Redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. 12 2022/23:KU10 2 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation Ärendet Som ett led i den granskning som konstitutionsutskottet enligt 13 kap. 1 § regeringsformen har till uppgift att genomföra följer utskottet regeringens sammansättning och utvecklingen av Regeringskansliets organisation. Vad gäller regeringens sammansättning redovisas uppgifter om statsrådsförordnanden och förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen för perioden fr.o.m. den 1 oktober 2021 t.o.m. utgången av oktober 2022. Vidare uppmärksammas dokumentation av statsråds åtagande om att medverka i konstitutionsutskottets granskning även efter det att statsrådsuppdraget har upphört. Vad gäller regeringsarbetets organisation redovisas statistiska uppgifter om antalet tjänstgörande i Regeringskansliet i september 2022. Utvecklingen över tid redovisas också. Underlag för granskningen finns i bilaga 2.1. Regeringens sammansättning Regeringen består enligt 6 kap. 1 § regeringsformen av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utser de övriga statsråden och bland dem, enligt 7 kap. 1 §, chefer för departementen. Enligt 7 kap. 5 § kan statsministern också förordna att ett ärende eller en grupp ärenden som hör till ett visst departement ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen. Under den aktuella perioden entledigades den 10 november 2021 Stefan Löfven som statminister och han ledde från den dagen en övergångsregering. Den 24 november 2021 utsågs Magdalena Andersson till statsminister, men hon avgick samma dag då Miljöpartiet valde att lämna regeringen. Den 29 november 2021 utsågs Magdalena Andersson på nytt till statminister. I samband med regeringsskiftet den 30 november 2021 utsågs 22 andra statsråd (se vidare bilaga 2.1). Den 15 september 2022 entledigades Magdalena Andersson från sitt uppdrag som statsminister och hon ledde därefter en övergångsregering. Den 6 oktober 2022 entledigades Lena Hallengren. Samma dag utsågs statsrådet Ardalan Shekarabi att vara chef för Socialdepartementet. I samband med regeringsskiftet den 18 oktober 2022 tillträdde Ulf Kristersson som statsminister och utsåg 23 andra statsråd (se vidare bilaga 2.1). Statsministrarna i respektive regering har fattat beslut om förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen. Förordnandena återfinns i bilaga 2.1. Bilagan innehåller vidare samtliga utsedda statsråds åtagande att medverka i konstitutionsutskottets granskning. 13 2022/23:KU10 2 REGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION Redogörelser för regeringsskiftet i november 2021 och regeringsskiftet efter valet 2022 finns i föregående avsnitt. Regeringsarbetets organisation I september 2022 fanns det totalt 4 996 tjänstgörande i Regeringskansliet. Siffran inkluderar alla kommittéanställda och anställda vid utlands- myndigheterna. Undantas dessa uppgick antalet till 3 960. Av tabell 2.1 framgår även antalet tjänstgörande i Regeringskansliet över tid. Tabell 2.1 Tjänstgörande i Regeringskansliet 2000–2022 Exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna År Totalt Inkl. UD Exkl. UD 2000 – – 2 435 2001 – – 2 550 2002 – – 2 558 2003 – 3 550 2 659 2004 4 621 3 642 2 734 2005 4 598 3 615 2 766 2006 4 567 3 608 2 829 2007 4 571 3 590 2 842 2008 4 796 3 854 3 109 2009 4 885 4 068 3 322 2010 4 486 3 723 2 995 2011 4 325 3 594 2 846 2012 4 522 3 704 2 951 2013 4 577 3 722 2 989 2014 4 682 3 747 2 999 2015 4 537 3 685 2 975 2016 4 642 3 777 3 046 2017 4 826 3 838 3 073 2018 4 733 3 818 3 021 2019 4 576 3 710 2 933 2020 4 658 3 779 2 988 2021 4 755 3 889 3 095 2022 4 996 3 960 3 189 Kommentar: Tabellen visar antalet tjänstgörande i Regeringskansliet i september månad. En sammanställning över antalet tjänstgörande före 2000 finns i bet. 2021/22:KU10 s. 14. Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 10 november 2022 (se bilaga 2.1) och bet. 2021/22:KU10 s. 14. Som framgår av tabellen ökade i huvudsak antalet tjänstgörande fram till 2009, då antalet tjänstgörande uppgick till 4 885. Antalet har därefter varit lägre fram till i september i år. Detsamma gäller även när kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna exkluderas. Mellan september 2021 och september 2022 ökade det totala antalet anställda med 241 och uppgick således till 4 996, 14 2 REGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION 2022/23:KU10 vilket är det högsta antalet hittills. Även om kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna exkluderas ökade antalet mellan 2021 och 2022. Enligt Regeringskansliet förklaras ökningen bl.a. av förstärkningar inför ordförandeskapet i EU. Av tabell 2.2 nedan framgår antalet tjänstgörande per departement samt inom Statsrådsberedningen och förvaltningsavdelningen exklusive kommitté- anställda och anställda vid utlandsmyndigheterna. Uppgifterna avser september månad respektive år. Tabell 2.2 Tjänstgörande per departement 2014–2021 Dep. 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 21–22 SB 180 173 183 186 183 196 207 201 234 33 Ju 328 340 379 381 373 367 369 366 347 –19 UD 748 710 731 765 797 777 791 794 771 –23 Fö 163 135 132 133 134 116 121 115 126 11 S 270 219 229 224 218 190 187 215 217 2 Fi 455 445 465 465 467 491 436 469 467 –2 U 197 187 196 199 185 170 173 173 163 –10 Ku 85 105 116 115 111 92 92 97 94 –3 L1 141 – – – – – – – – – M2 152 196 182 184 178 164 160 167 162 –5 N3 286 448 446 468 437 272 274 268 268 0 I4 – – – – – – 165 152 160 8 A 145 113 123 131 126 161 164 171 154 –17 FA 597 614 595 587 609 552 640 701 797 96 Totalt 3 747 3 685 3 777 3 838 3 818 3 710 3 779 3 889 3 960 71 Kommentar: Tabellen visar antalet tjänstgörande i Regeringskansliet exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna i september månad uppdelat per departement. Motsvarande uppgifter för tiden före 2014 finns i äldre betänkanden, se vidare bet. 2021/22:KU10 s. 15. 1 Jordbruksdepartementet bytte den 1 januari 2011 namn till Landsbygdsdepartementet. Vid årsskiftet 2014/15 blev det en del av Näringsdepartementet. 2 Miljödepartementet hette mellan den 1 januari 2015 och den 1 april 2019 Miljö- och energidepartementet. 3 Landsbygdsdepartementet blev den 1 januari 2015 en del av Näringsdepartementet. 4 Infrastrukturdepartementet bildades den 1 april 2019. Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 10 november 2022 (se bilaga 2.1) och bet. 2021/22:KU10 s. 15. Av tabellen framgår att antalet tjänstgörande har ökat mest vid förvaltningsavdelningen och Statsrådsberedningen. Vidare framgår att antalet tjänstgörande har minskat mest vid UD, Justitiedepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. Politiskt tillsatta tjänstemän Med politiskt tillsatta tjänstemän avses – politiskt sakkunniga i Regeringskansliet med funktion som planeringschef, stabschef, presschef, pressekreterare, politiskt sakkunnig, vilka omfattas av Avtal om anställningsvillkor för politiskt sakkunniga samt politiskt timanställd brevskrivare eller talskrivare i Regeringskansliet 15 2022/23:KU10 2 REGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION – statssekreterare som omfattas av Avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl., även kabinettssekreteraren räknas till denna grupp. Därtill kommer statsministern och statsråden. Dessa är inte tjänstemän i traditionell mening och ingår därför inte i definitionen politiskt tillsatta tjänstemän. I september 2022 uppgick antalet politiskt tillsatta tjänstemän till 157 (tabell 2.3). Av dessa var 34 statssekreterare. Tabell 2.3 Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 2000–2022 År Politiskt tillsatta tjänstemän varav statssekreterare Statsråd inkl. statsministern 2000 136 24 17 2001 146 25 20 2002 145 25 20 2003 172 27 22 2004 167 27 23 2005 181 30 22 2006 190 28 22 2007 161 33 22 2008 173 34 22 2009 177 34 22 2010 176 34 21 2011 174 35 24 2012 168 35 24 2013 172 35 24 2014 172 34 24 2015 161 33 24 2016 172 34 24 2017 178 37 24 2018 182 33 23 2019 170 34 23 2020 179 37 23 2021 179 38 22 2022 157 34 23 Kommentar: Tabellen visar antalet politiskt tillsatta tjänstemän och statsråd i september månad. Timanställda politiskt sakkunniga ingår inte i tabellen. Motsvarande uppgifter för tiden före 2000 finns i bet. 2001/02:KU10 s. 9. Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 10 november 2022 (se bilaga 2.1) och bet. 2021/22:KU10 s. 16. Av tabellen framgår utvecklingen av antalet politiskt tillsatta tjänstemän sedan 2000. Mellan september 2021 och september 2022 minskade antalet med 22 personer. Utskottets ställningstagande Granskningen ger inte anledning till någon kommentar av utskottet. 16 2022/23:KU10 3 Regeringsprotokollen Ärendet I granskningen har en översiktlig genomgång gjorts av regeringens huvud- protokoll för perioden januari–december 2021. En översiktlig genomgång har även gjorts av Försvarsdepartementets underprotokoll (serie A och serie B) respektive Miljödepartementets underprotokoll (serie A) för samma period. Till grund för granskningen har legat dels aktuella protokoll, dels en promemoria som upprättats inom Miljödepartementet, bilaga 3.1. Vidare redovisas statistik över antalet avgjorda regeringsärenden. Statistiken är grundad på en sammanställning från Statsrådsberedningen av antalet regeringsärenden som avgjordes vid regeringssammanträden under 2021, bilaga 3.2. Utredning i ärendet Gällande ordning Regeringsprotokollen I 7 kap. 6 § regeringsformen föreskrivs att protokoll ska föras vid regerings- sammanträden. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut som ska expedieras ska för att bli gällande skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar (7 kap. 7 § regeringsformen). Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att en tjänsteman i särskilda fall ska få skriva under beslut som ska expedieras. Närmare bestämmelser om protokollföringen vid regeringssammanträden finns i förordningen (2007:725) om beslut och protokoll hos regeringen. Enligt 10 § ska protokollet vid ett regeringssammanträde bestå av ett huvudprotokoll och ett underprotokoll för varje departement. Underprotokollet för varje departement ska delas in i två serier, serie A och serie B. De delar av underprotokollet som innehåller uppgifter för vilka sekretess kan gälla bildar serie B. Övriga delar bildar serie A. Av 11 § samma förordning följer att huvudprotokollet från ett regeringssammanträde ska innehålla uppgifter om vilka statsråd som är närvarande, vem som är ordförande och vem som är protokollförare. Huvudprotokollet ska även innehålla en förteckning över de ärenden som handläggs vid sammanträdet och för varje ärende en uppgift om vilket statsråd som är föredragande. Underprotokollen ska för varje ärende återge det beslut som har expedierats eller som finns i ett koncept (12 § förordningen om beslut och protokoll hos regeringen). Skiljaktiga meningar ska också antecknas i underprotokollen. Statsrådsberedningen har tagit fram promemorian Gula boken – Beslut och protokoll hos regeringen (SB PM 2012:2, rev 2020 II). Promemorian 17 2022/23:KU10 3 REGERINGSPROTOKOLLEN behandlar bl.a. utformningen av regeringens beslut samt arbetet med ärende- förteckningar och protokoll vid regeringssammanträden. Regeringens beslut i de ärenden som ett departement har haft uppe till behandling vid ett regeringssammanträde tas in i departementets underprotokoll (Gula boken s. 38). Ärendeförteckningarna tas däremot inte in där, utan de ska finnas som bilagor till huvudprotokollet. Av Gula boken framgår att när det gäller förvaltningsärenden bör ärendemeningen i ärendeförteckningen formuleras så att den inte föregriper regeringens beslut (s. 36). Själva underprotokollet består av en huvudtext med bilagor (Gula boken s. 38). Huvudtexten innehåller oftast bara uppgiften att regeringen ”fattar de beslut som framgår av bilagda handlingar”, medan bilagorna kan vara omfattande och avse en rad olika beslut. Utfärdande av författningar Enligt 8 kap. 19 § regeringsformen ska en beslutad lag utfärdas av regeringen så snart som möjligt. Av samma paragraf följer också att lagar ska kungöras så snart som möjligt. Det senare gäller också förordningar, om inte annat anges i lag. Med utfärdande av en lag avses det regeringsbeslut genom vilket författningen får sin slutliga utformning. Begreppet kungörande avser den dag då författningen publiceras. Statsrådsberedningen har tagit fram promemorian Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning (Ds 2014:1). Enligt Gröna boken bör det datum då en författning ska träda i kraft normalt sättas så att författningen kan komma ut från trycket i SFS minst fyra veckor före ikraftträdandet (s. 101). En författning bör endast i speciella undantagsfall komma ut från trycket senare än två veckor före ikraftträdandet. Sedan den 1 april 2018 kungörs lagar och förordningar elektroniskt genom att de publiceras på Svensk författnings- samlings (SFS) webbplats. Tidsangivelserna fyra respektive två veckor får numera i stället anses avse tiden mellan publiceringen på webbplatsen och ikraftträdandet (bet. 2019/20:KU10 s. 21). Motivering av beslut I 32 § förvaltningslagen finns bestämmelser om motivering av beslut. Enligt första stycket ska ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Det innebär att beslutsmotiveringen ska innehålla information om det författningsmässiga stödet för beslutet. Trots att regeringen inte är en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening anses att regeringen i förvaltningsärenden bör följa de principer som lagen ger uttryck för (Gula boken s. 42). 18 3 REGERINGSPROTOKOLLEN 2022/23:KU10 Tidigare granskning Inom ramen för granskningen av regeringsprotokollen har utskottet ofta uppmärksammat tiden mellan kungörande och ikraftträdande av författningar. Utskottet har då understrukit vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet och att regeringen – i den mån den råder över beslutsprocessen – vidtar nödvändiga planeringsåtgärder för att leva upp till detta (se bl.a. bet. 2012/13:KU10 s. 12 f.). Enligt utskottet bör tiden mellan kungörelse och ikraftträdande vara minst fyra veckor och endast i speciella undantagsfall mindre än två veckor. Dessutom är det självklart ett minimikrav att författningar inte kungörs efter ikraftträdandet (se bl.a. bet. 2012/13:KU10 s. 12 f., bet. 2014/15:KU10 s. 14 f., bet. 2015/16:KU10 s. 12 f., bet. 2016/17:KU10 s. 12 f., bet. 2017/18:KU10 s. 15 f., bet. 2018/19:KU10 s. 13 f., bet. 2019/20:KU10 s. 20 f. och bet. 2020/21:KU10 s. 19 f.). Utskottet har också framhållit att redan fyra veckor är snävt tilltaget med hänsyn till behovet av tid för att enskilda och myndigheter ska ges möjlighet att inrätta sig efter de kommande förändringarna (bet. 2012/13:KU10 s. 57). Särskilt viktigt är detta enligt utskottet när det gäller bestämmelser som innebär pålagor för enskilda (se bl.a. bet. 2016/17:KU10 s. 18). Iakttagelser vid den nu aktuella granskningen Sent utfärdade författningar Vid granskningen av regeringsprotokollen har kansliet gjort vissa iakttagelser när det gäller författningar som har publicerats kort tid före ikraftträdandet. Under 2021 kungjordes 15 författningar på Försvarsdepartementets område. Av dessa kungjordes 9 författningar mindre än fyra veckor före ikraftträdandet. Inga av dessa författningar kungjordes mindre än två veckor före ikraftträdandet. Under 2021 kungjordes 60 författningar på Miljödepartementets område. Av dessa kungjordes 19 författningar mindre än fyra veckor före ikraftträdandet. Av dessa kungjordes en (1) författning mindre än två veckor före ikraftträdandet. En förteckning över aktuella författningar finns tillgängliga i utskottets akt (dnr 369-2022/23). Formulering i beslut om att ta del av allmän handling I Miljödepartementets underprotokoll finns ett beslut som avser en begäran om att få ta del av allmänna handlingar (underprotokoll 43, dnr M2021/02231). I beslutet avslås begäran med motiveringen ”De handlingar som ni har begärt att få ta del av är inte allmänna handlingar”. Laghänvisning saknas. 19 2022/23:KU10 3 REGERINGSPROTOKOLLEN Promemoria från Regeringskansliet Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt kommentarer till dels hur motiveringen i regeringsbeslutet om att få ta del av allmänna handlingar lever upp till kravet på klargörande motivering (jfr 32 § förvaltningslagen), dels övriga iakttagelser i promemorian. Som svar fick utskottet den 3 november 2022 en promemoria som upprättats inom Miljödepartementet (bilaga 3.1.). I promemorian anför Miljödepartementet att begäran i det aktuella utlämnandeärendet avsåg initialt även andra handlingar än de som omfattas av regeringsbeslutet. Dessa lämnades ut då handlingarna bedömdes vara allmänna handlingar. Vidare anförs att regeringen inte är en förvaltnings- myndighet i förvaltningslagens mening. Trots det bör de principer som lagen ger uttryck för följas i regeringens förvaltningsärenden. I detta fall, anser Miljödepartementet, kunde motiveringen i regeringsbeslutet ha varit mer klargörande. Vidare anför Miljödepartementet att promemorian inte ger anledning till några kommentarer i övrigt. Antalet avgjorda regeringsärenden I promemorian från Statsrådsberedningen redovisas att det under 2021 avgjordes totalt 5 313 regeringsärenden vid regeringssammanträden (bilaga 3.2). Den största ärendegruppen var anställningsärenden, följt av reglerings- brev samt anslags- och bidragsärenden. Jämfört med 2020 ökade antalet regeringsärenden med 130. Den ärendegrupp som ökade mest i antal var anställningsärenden (+248) och den ärendegrupp som minskade mest i antal var överklaganden (–122). Utskottets ställningstagande Utskottet vill framhålla sin tidigare uppfattning om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet för att berörda ska hinna anpassa sig till de nya bestämmelserna. När det gäller det i granskningen uppmärksammade beslutet om att avslå en begäran om att ta del av en allmän handling noterar utskottet att Regeringskansliet i sitt svar ansett att motiveringen kunde ha varit mer klargörande. Utskottet instämmer i det. Genomgången av regeringsprotokollen ger i övrigt inte anledning till något uttalande av utskottet. 20 2022/23:KU10 4 Vissa förvaltningsärenden Ärendet Som ett led i konstitutionsutskottets granskning går utskottet varje år igenom någon eller några grupper av förvaltningsärenden. Årets granskning avser överklaganden till regeringen av länsstyrelsernas beslut om upplåtelse av jakt respektive beslut om avlysning av jakt. Det har gjorts en översiktlig genomgång av de ärenden som avgjordes av regeringen under 2019–2021 och som avsåg överklaganden till regeringen av länsstyrelsernas beslut om upplåtelse av jakt respektive avlysning av jakt. Det är fråga om totalt 14 ärenden. Till grund för granskningen har även legat två promemorior som upprättats inom Näringsdepartementet, bilaga 4.1–2. Utredning i ärendet Gällande ordning Förvaltningslagen Förvaltningslagen (2017:900) innehåller bestämmelser om handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheter och handläggningen av förvaltnings- ärenden hos domstolar. Regeringen är inte en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening. Trots detta har det ansetts viktigt att regeringen i förvaltningsärenden följer de principer som förvaltningslagen ger uttryck för (se bl.a. Statsrådsberedningens promemoria Gula boken – Beslut och protokoll hos regeringen [SB PM 2012:2, rev. 2020 II] s. 42). Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. grunderna för god förvaltning: legalitet, objektivitet och proportionalitet (5 §), service (6 §), tillgänglighet (7 §) och samverkan (8 §). Förvaltningslagen innehåller också vissa allmänna krav på handläggningen av ärenden. Enligt 9 § ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Handläggningen ska som huvudregel vara skriftlig. Uttrycket att ett ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt innebär bl.a. att ärendet inte ska belastas med onödig skriftväxling eller utredning som medför en omotiverad fördröjning av avgörandet. Handläggningen av ett ärende ska anpassas efter ärendets art och det är främst den enskildes intresse av enkelhet som bestämmelsen syftar till att tillgodose. I kravet på snabbhet ligger också att ett ärende bör tas upp till avgörande så snart som möjligt efter det att utredningen i ärendet har avslutats. Kravet på att ett ärende ska handläggas så kostnadseffektivt som möjligt ska förstås i vid bemärkelse och avse kostnader för såväl det allmänna som den enskilde. Samtidigt markeras i bestämmelsen att effektivitetshänsyn inte får vara ensamt avgörande eller ges sådan vikt att förfarandet kommer att präglas i sådan grad av effektivitetssynpunkter att andra mer konkreta handlingsregler, t.ex. om opartiskhet, utredning, 21 2022/23:KU10 4 VISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN dokumentation eller kommunikation, åsidosätts. Effektivitetshänsyn måste alltså balanseras mot den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet och intresset av att ett beslut ska grundas på ett korrekt underlag och bli riktigt i sak. (Se Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen – En kommentar [Juno, version 1A, 2022-05-06], kommentar till 9 §.) I förvaltningslagen finns också bestämmelser om beredningen av ärenden, t.ex. utredning och kommunikation. Enligt 23 § första stycket ska en myndighet se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. I 25 § första stycket anges som huvudregel att innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Det kan dock endast undantagsvis bli aktuellt för en överinstans som överväger att fatta ett visst beslut att på nytt kommunicera material som redan har kommunicerats inom ramen för handläggningen av det ärende i första instans som det överklagade beslutet avser (prop. 2016/17:180 s. 162). Förvaltningslagen innehåller även bestämmelser om myndigheternas beslut. Följaktligen anges bl.a. i 32 § första stycket att ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Det finns särskilda undantag från huvudregeln om obligatorisk motivering i 32 § andra stycket förvaltningslagen. Ett syfte med regleringen av motiveringsskyldighet är att säkerställa grundläggande rättssäkerhetskrav. För att allmänhetens tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet ska kunna upprätthållas krävs att myndigheterna kan visa att besluten de fattar inte är grundade på godtycke utan har en relevant rättslig grund och är väl underbyggda. Vetskapen om att en motivering måste ges främjar också en omsorgsfull, saklig och enhetlig prövning av ärendena. (Se prop. 2016/17:180 s. 187.) Förvaltningslagen innehåller även vissa särskilda bestämmelser om olika åtgärder för beslutsmyndigheten respektive överinstansen. Enligt 45 § första stycket är det beslutsmyndighetens uppgift att pröva om ett överklagande har kommit in i rätt tid. I förekommande fall ska beslutsmyndigheten enligt 46 § första stycket skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen. Kravet på skyndsamhet i 46 § första stycket preciserar det allmänna krav på snabb handläggning som följer av 9 §. Att överklagandet ska överlämnas skyndsamt innebär att myndigheten så snart det kan ske, sedan rättidsprövningen har gjorts, ska överlämna handlingarna till överinstansen. Genom bestämmelsen markeras även att myndigheten inte i onödan ska dröja med att ta ställning i rättidsfrågan. (Se prop. 2016/17:180 s. 336.) Riksdagens ombudsmän (JO) har uttalat att ett överklagande från beslutsmyndigheten till överinstansen regelmässigt bör överlämnas inom en 22 4 VISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2022/23:KU10 vecka från det att överklagandet kom in till beslutsmyndigheten (se redog. 2002/03:JO1 s. 359 f.). Enligt 48 § förvaltningslagen får en överinstans bestämma att ett överklagat beslut tills vidare inte ska gälla. Denna reglering av s.k. inhibition avser sådana beslut som träder i kraft omedelbart, även om de överklagas. Att ett beslut gäller omedelbart innebär att beslutet får verkställas direkt även om det har överklagats till en högre instans. För en klagande kan det emellertid vara av stor betydelse att det överklagade beslutet inte blir gällande förrän det har prövats av den högre instansen, särskilt om det finns risk för att verkställigheten av beslutet medför skador eller andra negativa effekter för den som påverkas av beslutet som är mycket svåra eller rent av omöjliga att reparera i efterhand. I annat fall skulle värdet för klaganden av att få framgång med sitt överklagande i praktiken kunna minska eller helt utebli. (Se prop. 2016/17:180 s. 274.) Ett yrkande om inhibition bör i normalfallet kunna prövas i direkt anslutning till att yrkandet kommer in till överinstansen, dvs. inom några dagar. Särskilt viktig är en skyndsam prövning i de fall beslutet bedöms ha stor betydelse för den klagande, effekterna av en verkställighet inte kan återställas och en verkställighet planeras ske snart. Om kommunikation eller andra utredningsåtgärder bedöms nödvändiga kan det finnas skäl att avvakta något med prövningen. Det kan dock sällan finnas skäl att dröja mer än någon vecka med att pröva en inhibitionsfråga. (Se Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen – En kommentar [Juno, version 1A, 2022-05-06], kommentar till 48 §.) Föreskrifter om upplåtelse av jakt respektive avlysning av jakt Rennäringslagen (1971:437) innehåller särskilda bestämmelser om nyttjanderättsupplåtelser på renbetesfjällen och på sådan kronomark1 ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara disposition (32–34 §§). I fråga om dessa marker får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta om upplåtelse av nyttjanderätt (33 §). En allmän förutsättning är enligt 32 § att upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln. Avser upplåtelsen rätt till jakt eller fiske krävs det dessutom att upplåtelsen är förenlig med god viltvård eller fiskevård och att den kan ske utan besvärande intrång i rätten till jakt eller fiske enligt 25 §. I 34 § anges att upplåtelsen ska ske mot avgift, om det inte finns särskilda skäl för avgiftsfrihet. Influtna medel ska fördelas mellan Samefonden och den sameby som berörs av upplåtelsen (se även 6 § rennäringsförordningen [1993:384]). Närmare bestämmelser om upplåtelser av småviltsjakt och fiske finns i 3 § rennäringsförordningen.2 Denna bestämmelse är utformad så att upplåtelse ska ske under vissa närmare angivna förhållanden. 1 Med kronomark avses enligt 3 § rennäringslagen mark som antingen tillhör eller vid utgången av juni 1992 tillhörde staten. 2 Med småvilt avses fåglar, t.ex. ripa, men även vissa däggdjur som hare, räv och grävling. 23 2022/23:KU10 4 VISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN Av 33 § rennäringslagen och 2 § rennäringsförordningen framgår att frågor om upplåtelse av nyttjanderätt enligt 32 § rennäringslagen prövas av länsstyrelsen.1 Länsstyrelsens beslut om upplåtelse av nyttjanderätt enligt 32 § rennäringslagen får överklagas hos regeringen. Beslut som avser upplåtelse av rätt till jakt eller fiske får överklagas endast av sameby (99 § tredje stycket rennäringslagen och 36 § andra stycket rennäringsförordningen). Det följer av 101 § rennäringslagen att ett beslut av en länsstyrelse om upplåtelse av nyttjanderätt enligt rennäringslagen gäller även om det har överklagats, om inte regeringen beslutar något annat. Regeringen kan alltså besluta att länsstyrelsens beslut inte ska gälla i avvaktan på den slutliga prövningen (s.k. inhibition). Jordbruksverket har meddelat föreskrifter om upplåtelser av rätt till småviltsjakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen (8 § rennäringsförordningen och SJVFS 1993:95). Enligt 5 § i Jordbruksverkets föreskrifter får länsstyrelsen i upplåtelsen av nyttjanderätt förbehålla sig rätten att avlysa särskilt område från den upplåtna jakten för att förhindra störningar i renskötseln. Avlysningar innebär begränsningar i möjligheten till jakt och gäller enskilda jaktområden under särskilda tider. Avlysningar kan ske under en pågående jaktsäsong. Exempelvis anges det i ett beslut med villkor om upplåtelse av småviltsjakt och viss jaktträning med hund på renbetesfjäll i Jämtlands län för jaktåret 2022/2023, meddelat den 9 maj 2022 av Länsstyrelsen i Jämtlands län (dnr 613-1163-2022), att avlysningar under pågående säsong i normalfallet meddelas senast fem dagar innan avlysning börjar gälla. I beslutet anges även att avlysning kan komma att ske med kortare varsel när det finns hinder för upplåtelse. Renmarkskommittén Det har i olika sammanhang uppmärksammats tillämpningssvårigheter i den gällande rennäringslagstiftningen. Exempelvis innebär ett avgörande från Högsta domstolen (NJA 2020 s. 3), den s.k. Girjasdomen, att rennäringslagstiftningen inte längre är generellt tillämplig för alla samebyar. Rennäringslagen anses också innehålla oklara eller ålderdomliga begrepp och en ofullständig reglering av bl.a. skadeståndsfrågor. Det har anförts att det behövs en ny, modern och tydlig renskötsellag som har en effektiv systematik och är anpassad till rättsutvecklingen. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i maj 2021 att en parlamentariskt sammansatt kommitté bl.a. ska lämna ett förslag till en ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen (dir. 2021:35). I juni 2022 beslutade 1 I 102 § rennäringslagen anges att länsstyrelsens åligganden enligt rennäringslagen fullgörs i fråga om Västernorrlands län av Länsstyrelsen i Västerbottens län och i fråga om Dalarnas län och Gävleborgs län av Länsstyrelsen i Jämtlands län. 24 4 VISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2022/23:KU10 regeringen om tilläggsdirektiv för kommittén (dir. 2022:58). Kommittén har antagit namnet Renmarkskommittén (N 2021:02). Renmarkskommittén ska redovisa en del av sitt uppdrag senast den 31 augusti 2023. Uppdraget i övriga delar ska slutredovisas senast den 20 maj 2025. Skriftlig fråga Den 19 januari 2011 svarade dåvarande landsbygdsministern på en skriftlig fråga (fr. 2010/11:223) om vilka åtgärder han avsåg att vidta för att säkerställa en gynnsam utveckling för den svenska småviltsjakten. I svaret angavs bl.a. att enligt 4 § jaktlagen (1987:259) ska allt vilt vårdas i syfte att främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. I fråga om småviltsjakten på renbetesfjällen och på kronomark ovan odlingsgränsen gäller enligt 3 § rennäringsförordningen (1993:384) att länsstyrelsen får upplåta sådan jakträtt om någon olägenhet av betydelse inte uppkommer för rennäringen och om jakten inte inverkar menligt på miljön, turismen eller andra intressen. För att sådan menlig inverkan inte ska uppstå och för att anpassa jakttrycket får länsstyrelsen begränsa jakten på lämpligt sätt. Detta sker exempelvis genom en indelning i jaktområden av varierande storlek, begränsning av det antal vilt som varje jägare får fälla, begränsning av det antal jägare som får jaga inom varje område och avlysning av jakten inom ett område där jakttrycket inte bör öka. Statsrådet anförde att den svenska jakten så långt som möjligt bör förbli en regional och nationell angelägenhet, att det finns möjligheter till lokal hänsyn och att det är positivt att myndigheterna prövar de möjligheterna. Enligt statsrådet säkerställdes den gynnsamma utveckling som frågeställaren efterfrågade genom nämnda bestämmelser och rättstillämpning. Gemensam beredning av regeringsärenden Gemensam beredning av regeringsärenden regleras i 15 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Enligt bestämmelsen ska regeringsärenden som faller inom flera departements verksamhetsområden beredas i samråd med övriga berörda statsråd. Detta gäller också inom ett departement när ett ärende berör mer än ett statsråd. I Statsrådsberedningens promemoria Samrådsformer i Regeringskansliet (SB PM 2012:1, rev. 2020) avsnitt 2.3 Förfarandet vid gemensam beredning anges bl.a. följande. Gemensam beredning ska inledas så tidigt som möjligt. Den gemensamma beredningen måste alltid äga rum i så god tid före beslutet att de berörda statsråden har en reell möjlighet att föra fram sina synpunkter och påverka ärendets beredning och avgörande. Hur den gemensamma beredningen rent praktiskt ska gå till – om samrådet ska ske muntligen eller skriftligen, i vilken utsträckning och på vilket sätt träffade överenskommelser ska dokumenteras etc. – får avgöras från fall till fall. För förvaltningsärendenas del gäller dock att en uppgift om den gemensamma beredningen antecknas på utkastet till regeringsbeslutet (konceptet). 25 2022/23:KU10 4 VISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN I Statsrådsberedningens promemoria Gula boken – Beslut och protokoll hos regeringen (SB PM 2012:2 rev. 2020 II) anges bl.a. att om ett förvaltningsärende behandlas enligt reglerna om gemensam beredning, ska det antecknas på konceptet – lämpligen under departementsnamnet i dokumenthuvudet – vilka andra departement eller enheter i departementet som deltar i beredningen. Koncepten sparas och binds in särskilt. (Se Gula boken avsnitt 2.5.1, 2.5.2 och 2.7.1.) Tidigare granskning Hösten 2021 granskade konstitutionsutskottet handläggningen av s.k. gruvärenden inom Näringsdepartementet (bet. 2021/22:KU10 s. 22 f.). Granskningen avsåg handläggningstiden och andra förvaltningsrättsliga aspekter, såsom rätten till partsinsyn, en myndighets utredningsansvar och kravet på kommunikation med part. Flera av ärendena uppvisade långa handläggningstider. Vilken handläggningstid som krävs i ett ärende måste enligt utskottet hänga samman med behovet av relevanta handläggnings- och beredningsåtgärder. Utskottet anförde att sett till tidsåtgången mellan olika åtgärder framstod handläggningstiderna som omotiverat långa i flera av ärendena. Utskottet uttalade att den förvaltningsrättsliga principen att ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts även ska följas av regeringen i förvaltningsärenden. Det rör sig i grunden enligt utskottet om rättssäkerhet för den enskilde. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster. Vidare framhöll utskottet att kravet på kommunikation med part är en viktig del i utredningsansvaret och att det innebär en aktivitetsplikt för myndigheten oberoende av en begäran från en part om att få ta del av inkomna handlingar. Utskottet förutsatte att Regeringskansliet vidtog nödvändiga åtgärder för att förbättra hanteringen av gruvärenden och konstaterade att de åtgärder som dittills hade vidtagits visserligen gick i rätt riktning, men att ytterligare åtgärder föreföll vara nödvändiga för att de principer som kommer till uttryck i förvaltningslagen ska få ett fullgott genomslag. Hösten 2018 avsåg utskottets granskning av regeringens handläggning av vissa förvaltningsärenden ansökningar om markupplåtelse som överklagats till regeringen och handlagts inom Näringsdepartementet (bet. 2018/19:KU10 s. 17 f.). I flera ärenden hade handläggningstiderna varit långa. Utskottet framhöll bl.a. att det är viktigt att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt, i synnerhet när det gäller överklagandeärenden eftersom ärendena många gånger redan pågått under en lång tid. Utskottet har också flera gånger tagit upp frågan om motivering av regeringens beslut och framhållit att motiveringar är särskilt viktiga för att en fast och enhetlig praxis ska kunna upprätthållas inom förvaltningen (se bet. 1990/91:KU30 s. 17 och bet. 1991/92:KU30 s. 24 med där gjorda hänvisningar samt bet. 1998/99:KU10 s. 63). 26 4 VISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2022/23:KU10 Iakttagelser vid den nu aktuella genomgången m.m. En genomgång har gjorts av de regeringsärenden om överklagande av beslut om upplåtelse av jakt respektive beslut om avlysning av jakt som avgjordes under 2019–2021. Totalt rör det sig om 14 ärenden som handlades inom Näringsdepartementet. Genomgången av ärendena har avsett handläggningstiden och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Gjorda iakttagelser redovisas under särskilda rubriker nedan. Överlämning av överklaganden I 46 § första stycket förvaltningslagen anges att beslutsmyndigheten skyndsamt ska överlämna ett överklagande och övriga handlingar i ärendet till överinstansen. Av genomgången framgår att det i flera ärenden (N2020/02575, N2020/02348 och N2021/02548) tog en vecka eller mer innan ärendet överlämnades från en länsstyrelse till Näringsdepartementet. Handläggning av yrkanden om inhibition Som anges i redogörelsen ovan ska ett yrkande om inhibition, dvs. att ett överklagat beslut tills vidare inte ska gälla, handläggas skyndsamt. Enligt uttalanden i den juridiska doktrinen kan det sällan finnas skäl att dröja mer än någon vecka med att pröva en inhibitionsfråga. I ett antal ärenden (N2020/02130, N2021/02145, N2021/02296, N2021/02347 och N2021/02357) tog det flera veckor, och i något fall över en månad, från det att ärendet som innehöll ett yrkande om inhibition kom in till Näringsdepartementet till dess att regeringen fattade ett beslut. I flera fall blev inhibitionsyrkanden inaktuella för att regeringens beslut fattades först efter utgången av den tidsperiod som var aktuell i det överklagade ärendet. Motivering av beslut om inhibition Enligt 32 § första stycket förvaltningslagen ska ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. I ett ärende (N2021/02145) saknades till synes en klargörande beslutsmotivering i ett beslut om avslag av ett yrkande om inhibition. Tidsåtgång i handläggnings- respektive beslutsprocessen Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (9 § förvaltningslagen). I två granskade ärenden (N2021/02057 och N2021/02128) gick det emellanåt flera veckor mellan olika handläggningsåtgärder respektive kommunicering med part i ärendet. I ett av ärendena (N2021/02057) tog det också mer än en och en halv månad från det att ärendet var klart för avgörande till dess att regeringen fattade beslut i ärendet. 27 2022/23:KU10 4 VISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN Kommunicering med part Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet (25 § första stycket förvaltningslagen). I ett ärende (N2020/02130) hade kompletterande uppgifter som tillförts ärendet under handläggningen i Näringsdepartementet inte kommunicerats med klaganden. Klaganden, en sameby, hade hos länsstyrelsen ansökt om att vissa områden skulle avlysas för småviltsjakt under ett antal olika perioder. Länsstyrelsen beviljade samebyns ansökan om avlysning delvis för en av perioderna genom en markering i ett datasystem. Vid en senare tidpunkt, efter det att överklagandet hade överlämnats till regeringen, fattade länsstyrelsen beslut i fråga om en senare period i ansökan. Under handläggningen i Näringsdepartementet inhämtades kompletterande uppgifter om vilken period som avsågs i det överklagade beslutet från länsstyrelsen. Den kompletterande uppgiften kommunicerades inte med klaganden. Begäran om komplettering En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver (23 § första stycket förvaltningslagen). I ett ärende (N2021/02358) begärdes inledningsvis viss skriftlig komplettering (fullmakt) av det uppgivna ombudet, men i efterhand godtogs en muntlig uppgift i behörighetsfrågan. Överklagandet i ärendet togs sedermera inte upp till prövning av regeringen på grund av att klagandena inte hade talerätt eftersom endast samebyar har rätt att överklaga. Promemorior från Regeringskansliet Utskottet har genom skrivelser som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 27 oktober och den 29 november 2022 promemorior som har upprättats inom Näringsdepartementet (bilaga 4.1–2). I frågorna och svaren berörs olika delar i handläggnings- och beslutsprocessen. För att underlätta överskådligheten redovisas svaren under särskilda rubriker nedan. Överlämning av överklaganden Det har i vissa fall tagit en vecka eller mer innan ett ärende överlämnats från en länsstyrelse till Näringsdepartementet. Det har bedömts handla om enstaka fall där den aktuella länsstyrelsen inte överlämnat överklagandena skyndsamt. Det har därför inte ansetts finnas behov av att ta kontakt med länsstyrelsen för att upplysa om det skyndsamhetskrav som gäller. Handläggning av yrkanden om inhibition I ett antal ärenden har det tagit flera veckor och i något fall över en månad från det att ärendet som innehållit ett yrkande om inhibition har kommit in till Näringsdepartementet till dess att regeringen fattat ett beslut. I flera fall har 28 4 VISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2022/23:KU10 inhibitionsyrkanden blivit inaktuella då regeringens beslut fattats först efter utgången av den tidsperiod som var aktuell i det överklagade ärendet. I svaren anförs följande om dessa iakttagelser. När ett överklagat beslut överlämnas till regeringen granskas samtliga handlingar. Av en promemoria om ärendehantering i Näringsdepartementet, som är avsedd att vara ett hjälpmedel vid beredning av ärenden, framgår att regeringen snarast möjligt bör ta ställning till ett yrkande om att ett överklagat beslut tills vidare inte ska gälla (inhibition). Ett yrkande om inhibition ska handläggas skyndsamt. Hur snabbt en överinstans kan pröva ett yrkande om inhibition varierar beroende på omständigheterna. När det gäller regeringens prövning av inhibitionsyrkanden ska även sådana regeringsbeslut beredas gemensamt. Av detta följer att handläggningstiden för regeringens prövning av ett yrkande om inhibition många gånger inte kan uppfylla den tidsram om några dagar som utskottet hänvisar till i sin utredning. I vissa ärenden var det inte möjligt att inhibera underinstansernas avgöranden i överklagade delar. Samebyarnas yrkanden om inhibition hade visserligen kunnat förstås som begäran om interimistiskt beslut. Någon grund för regeringen att med stöd av 48 § förvaltningslagen eller rennäringslagen (1971:437) förordna interimistiskt i avvaktan på den slutliga prövningen i dessa ärenden fanns emellertid inte (jfr prop. 2016/17:180 s. 274 f.). I ett ärende bedömdes det finnas behov av att kommunicera överklagandet med samebyns motpart före prövningen av inhibitionsyrkandet. När kommuniceringen var genomförd kunde ärendet prövas slutligt. Motivering av beslut om inhibition I fråga om iakttagelsen att det i ett beslut om inhibition inte fanns någon klargörande beslutsmotivering anförs följande i svaren. Det ligger i inhibitionsprövningens natur att det är fråga om en preliminär bedömning, som ofta baseras på ett ofullständigt underlag. Vilken motivering som lämnas varierar från fall till fall. Tidsåtgång i handläggnings- respektive beslutsprocessen När det gäller iakttagelsen att det i vissa ärenden har uppstått en längre tidsåtgång i handläggnings- respektive beslutsprocessen anförs följande i svaren. Samtliga regeringsbeslut i de ärenden som ingår i granskningen har varit föremål för gemensam beredning. Regeringsbeslutet i ärende N2021/02057 gemensambereddes med budgetavdelningen på Finansdepartementet, naturmiljöenheten på Miljödepartementet samt enheten för civila samhället och nationella minoriteter på Kulturdepartementet. Regeringsbesluten i övriga ärenden bereddes med dessa enheter samt med grundlagsenheten på Justitiedepartementet. Samtliga beslut har också varit föremål för politisk samordning. 29 2022/23:KU10 4 VISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN I ett ärende krävdes en inledande analys av om regeringen var rätt instans att överpröva beslutet eller om överklagandet i stället skulle överlämnas till allmän förvaltningsdomstol (jfr 99 § rennäringslagen). I samma ärende bidrog det förhållandet att en ny landsbygdsminister tillträdde vid regeringsskiftet den 30 november 2021 till att beslut i ärendet fattades först den 9 december 2021, trots att skriftväxlingen avslutades den 21 oktober 2021. I ett annat ärende berodde frånvaron av handläggningsåtgärder under en period om nästan tre månader på att klaganden hade begärt anstånd. Kommunicering med part Det har i ett ärende förekommit att kompletterande uppgifter som tillförts ärendet under handläggningen i Näringsdepartementet inte har kommunicerats med klaganden. Så har skett när kommunicering har bedömts vara uppenbart obehövligt (jfr 25 § förvaltningslagen). I det ärendet hade länsstyrelsen inte upprättat något skriftligt beslut. För att ingen oklarhet skulle finnas beträffande ramen för regeringens prövning togs kontakt med länsstyrelsen. Enligt en tjänsteanteckning i ärendet bekräftades den uppgift som redan framgick av akten, dvs. att länsstyrelsens avlysningsåtgärd endast avsåg perioden den 25 augusti–7 september 2020. Det bedömdes därför uppenbart obehövligt att kommunicera tjänsteanteckningen med klaganden. Begäran om komplettering När ett överklagande kommer in görs det alltid en bedömning av om överklagandet är komplett. Denna bedömning omfattar bl.a. att ta ställning till om det finns behov av att inhämta en fullmakt. Bedömningen av om ett överklagande är komplett görs som en första åtgärd innan det görs närmare överväganden om ärendet. Det är en ordning som ofta bidrar till en effektiv handläggning. I ett ärende gav ombudet i samband med överklagandet in en fullmakt för endast en av klagandena. Under den fortsatta handläggningen kunde det konstateras att klagandena inte hade talerätt. Utskottets ställningstagande Utskottets granskning av förvaltningsrättsliga aspekter av regeringens handläggning och beslut i överklagade ärenden om upplåtelse eller avlysning av jakt har föranlett vissa iakttagelser som ger anledning till följande uttalanden. De överklagade besluten innehåller inte sällan yrkanden om inhibition och kan avse perioder som ligger i nära tidsmässig anslutning till överklagandet. Mot denna bakgrund är det angeläget att Regeringskansliet är vaksamt på och vid behov följer upp att länsstyrelserna skyndsamt överlämnar överklagade ärenden till regeringen för prövning. Vidare är det viktigt att eventuella yrkanden om inhibition prövas skyndsamt, särskilt om en verkställighet är nära förestående i tid och om beslutet bedöms kunna medföra en icke reparabel skada eller en rättsförlust av stor betydelse för klaganden. Utskottet 30 4 VISSA FÖRVALTNINGSÄRENDEN 2022/23:KU10 konstaterar att yrkanden om inhibition många gånger inte tas upp till prövning förrän regeringen slutligt prövar överklagandet, och vid den tidpunkten kan inhibitionsyrkandet ha förlorat sin betydelse. Som skäl till handläggnings- tiderna hänvisar Regeringskansliet bl.a. till ordningen med gemensam beredning. Utskottet finner därför skäl att framhålla vikten av att kravet på skyndsamhet iakttas när det gäller yrkanden om inhibition och att eventuella behov av förändringar eller anpassningar av handläggningsrutinerna för inhibitionsyrkanden ses över. Utskottet ställer sig vidare något frågande till det som anförs i Regeringskansliets svar till utskottet om utrymmet att förordna interimistiskt när det gäller fråga om inhibition. Med anledning av iakttagelserna i granskningen finner utskottet också skäl att lyfta fram att det är viktigt att det i alla lägen eftersträvas en så enkel, snabb och kostnadseffektiv handläggnings- och beslutsprocess som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts och utan onödig tidsutdräkt i ärendet. Det finns därvid särskild anledning att uppmärksamma att frågan om talerätt i dessa ärenden inte framstår som särskilt svårtolkad och bör kunna hanteras i omedelbar anslutning till att ett överklagande överlämnas till Regerings- kansliet. 31 2022/23:KU10 5 Bemyndiganden eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter Ärendet Konstitutionsutskottet har under hösten 2022 granskat förekomsten av upplysningar om bemyndiganden eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter. En genomgång har mot denna bakgrund gjorts av de grund- författningar som beslutats av regeringen under riksmötena 2014/15–2021/22. Syftet med genomgången har varit att ta reda på i vilken utsträckning regeringen i förordningarna ger en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats i det enskilda fallet. Granskningen har inte avsett om det åberopade bemyndigandet har utgjort en korrekt grund för regeringens normgivningskompetens i det enskilda fallet. Till grund för granskningen har legat den nämnda genomgången och en promemoria som har upprättats inom Statsrådsberedningen, bilaga 5.1. Utredning i ärendet Gällande ordning Normgivningsmakten Normgivningsmakten, dvs. rätten att besluta om rättsregler som gäller generellt och som är bindande för enskilda och myndigheter, är enligt 8 kap. regeringsformen (RF) fördelad mellan riksdagen och regeringen. Sådana rättsregler kallas i regeringsformen för föreskrifter. Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lagar och av regeringen genom förordningar (8 kap. 1 § RF). Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner. Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning. Det område där i första hand riksdagen har normgivningskompetensen kallas det primära lagområdet. Hit hör enligt 8 kap. 2 § RF bl.a. den civilrättsliga lagstiftningen, föreskrifter som är betungande för enskilda och föreskrifter om kommunernas ställning. Av bestämmelsens andra stycke följer att det också av andra bestämmelser i regeringsformen och andra grundlagar kan följa att en föreskrift med ett visst innehåll ska meddelas genom lag. Sådana bestämmelser finns exempelvis i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Inom det primära lagområdet görs i sin tur skillnad mellan sådan normgivningskompetens som riksdagen kan delegera till regeringen (det delegeringsbara eller fakultativa området, 8 kap. 3–5 §§ RF) respektive normgivningskompetens som riksdagen inte kan delegera till regeringen (det obligatoriska lagområdet). 32 5 BEMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER 2022/23:KU10 Till det obligatoriska lagområdet hör bl.a. grundlagarna och riksdags- ordningen, den civilrättsliga lagstiftningen, föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter, föreskrifter om skatt och föreskrifter om konkurs eller utsökning. Även domstolarnas rättskipningsuppgifter tillhör det obligatoriska lagområdet. Även inom det obligatoriska lagområdet kan delegering emellertid ske om det gäller föreskrifter om anstånd med att fullgöra förpliktelser (8 kap. 4 §) och lagars ikraftträdande och tillämpning (8 kap. 5 §). Inom det delegeringsbara eller fakultativa lagområdet kan riksdagen överlåta delar av sin normgivningskompetens. Delegationsmöjligheterna är i huvudsak begränsade till vissa områden som anges uttryckligen i regerings- formen. Riksdagens bemyndiganden ska som huvudregel ges i lag och rikta sig till regeringen. Ett bemyndigande formuleras ofta ”Regeringen får meddela föreskrifter om…”. I samband med att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne kan riksdagen också medge att regeringen i sin tur bemyndigar en myndighet under regeringen eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet, s.k. subdelegation (8 kap. 10 § RF). Bemyndigandet formuleras i sådana fall normalt ”Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om…”. Riksdagen kan i samband med ett normgivningsbemyndigande till regeringen också bestämma att föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av bemyndigandet ska underställas riksdagen för prövning (8 kap. 6 § RF). Regeringen har härutöver enligt 8 kap. 7 § RF en egen normgivnings- kompetens, dvs. en rätt att meddela föreskrifter utan delegering. Det gäller dels regeringens s.k. primärområde, vilket innefattar en rätt att meddela föreskrifter om verkställighet av lag (första stycket 1), dels den s.k. restkompetensen (första stycket 2). Med verkställighetsföreskrifter avses dels tillämpningsföreskrifter av administrativt slag, dels föreskrifter som kompletterar en lag utan att tillföra den något väsentligt nytt. Restkompetensen innebär att regeringen får meddela föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Till restkompetensen hör sådana offentligrättsliga föreskrifter som inte rör förhållandet mellan enskilda och det allmänna utan avser de statliga myndigheternas organisation, arbetsuppgifter och inre verksamhetsformer. Till restkompetensen hör också sådana före- skrifter som visserligen rör förhållandet mellan enskilda och det allmänna men som ur den enskildes synpunkt inte är betungande utan gynnande eller neutrala. Även utan ett subdelegationsmedgivande från riksdagen kan regeringen bemyndiga en myndighet under regeringen eller riksdagen att meddela föreskrifter i frågor som omfattas av regeringens primära normgivnings- kompetens eller av restkompetensen (8 kap. 11 § RF). Regeringen kan bestämma att en föreskrift beslutad av en myndighet eller en kommun med stöd av en sådan delegering av regeringen ska underställas regeringen för prövning (8 kap. 12 § RF). 33 2022/23:KU10 5 BEMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne (8 kap. 8 § RF). Regeringens rätt att meddela föreskrifter kan därmed sammanfattningsvis grunda sig antingen på att riksdagen i lag har bemyndigat regeringen att meddela föreskrifter i ett ämne eller på en egen normgivningskompetens som följer direkt av grundlagen. Upplysning om bemyndigande eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter Enligt författningssamlingsförordningen (1976:725) ska en myndighet under regeringen när den beslutar om en författning bl.a. i ingressen till författningen lämna uppgift om vilket bemyndigande myndighetens beslutanderätt grundar sig på (18 b § första stycket). Någon motsvarande rättsligt reglerad skyldighet finns inte för regeringen när regeringen beslutar om en föreskrift med stöd av ett bemyndigande eller annat lagstöd. Våren 2003 föreslog dåvarande Riksdagens revisorer att det i ingressen till en förordning skulle anges vilket bemyndigande eller annat lagstöd som hade utnyttjats (förslag 2002/03:RR20 s. 91 f.). Riksdagens revisorer anförde att det skulle ge ökad klarhet om den rättsliga grunden för regeringens normgivning om det i en förordning angavs vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. Behovet av att regeringen klargör vilket eller vilka bemyndiganden en förordning stöds på var enligt revisorerna särskilt stort i vissa sammanhang, exempelvis då särskilda rättsverkningar knyts till beslut meddelade med stöd av bemyndiganden. Regeringen anförde att den avsåg att förändra lagstiftningstekniken så att det normalt framgår av förordningar eller av fotnoter till förordningar vilket eller vilka bemyndiganden som har utnyttjats (skr. 2003/04:168 s. 38 f.). Även om ett absolut krav på att redovisa vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats enligt regeringen inte kunde ställas upp var det regeringens målsättning att även i svårutredda fall ange vilket bemyndigande eller vilken grund i övrigt som har utnyttjats. En rutin som innebär att föreskrifter hänvisar till bakomliggande bemyndiganden hade enligt regeringen flera fördelar (skr. s. 41 f.). Den som söker information i en viss fråga kan följa de bemyndiganden som har lämnats i en författning och på så sätt få en överblick över vilka föreskrifter som behandlar frågan. Riksdagen kan också på ett enkelt sätt kontrollera hur normgivningsbemyndiganden till regeringen och myndigheter har utnyttjats. Frågan var, anförde regeringen, emellertid inte okomplicerad. För det första kan flera olika bemyndiganden ligga till grund för bestämmelserna i en och samma förordning, och dessa bemyndiganden behöver inte finnas i en och samma lag. Hänvisningarna till bemyndigandena kan i sådana fall enligt regeringen bli komplicerade. För det andra kan den rättsliga grunden för en specifik bestämmelse ibland härledas till flera olika bemyndiganden som skulle kunna åberopas vid sidan av varandra. Regeringen konstaterade dessutom att det också förekommer att riksdagen lagstiftar inom områden som 34 5 BEMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER 2022/23:KU10 i princip tillhör regeringens restkompetens och i lagen föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter i ämnet. Det kan i sådana fall vara svårt att avgöra om regeringens normgivningskompetens grundar sig direkt på restkompetensen eller på bemyndigandet. Det kan vidare enligt regeringen ibland vara svårt att avgöra om en föreskrift ska anses utgöra en verkställighetsföreskrift eller en föreskrift som faller inom regeringens restkompetens. Vid beredningen av ärendet underströk konstitutionsutskottet värdet av att grunden för normgivningen redovisas men ansåg att revisorernas förslag i allt väsentligt fick anses tillgodosett genom regeringens uttalade avsikt att ändra lagstiftningstekniken så att relevanta bemyndiganden normalt framgår av förordningarna (bet. 2004/05:KU2 s. 15). Hösten 2011 granskade utskottet regeringens arbete med normgivnings- frågor (bet. 2011/12:KU10 s. 40 f.) Regeringen anförde som svar på en av utskottets frågor att frågan om att förändra rutinerna så att grunden för norm- givningen redovisas i en förordning fortfarande övervägdes inom Regerings- kansliet. Utskottet påpekade att det då hade gått sju år sedan det nämnda uttalandet om en förändrad lagstiftningsteknik och anförde att normgivnings- frågor är av stor betydelse. Utskottet underströk åter värdet av att det på ett eller annat sätt framgår av en förordning vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. Utskottets granskning av regeringens arbete med normgivningsfrågor fortsatte hösten 2012 (bet. 2012/13:KU10 s. 58 f.). Granskningen omfattade då slumpvis utvalda förordningar beslutade vid två departement under två år. Utskottet konstaterade bl.a. att det i några av de granskade förordningarna hade angetts att det rört sig om verkställighetsföreskrifter men att det därutöver inte i någon granskad förordning hade angetts vilket bemyndigande som hade utnyttjats. Av Regeringskansliets svar på utskottets frågor framgick bl.a. att när en förordning delas inom Regeringskansliet brukar det i delningens missiv anges vilket normgivningsbemyndigande förslaget stöder sig på. Frågan om huruvida det också i förordningarna skulle anges vilket bemyndigande som utnyttjats var, anfördes det, fortfarande föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Utskottet underströk på nytt värdet av att det på ett eller annat sätt framgår av en förordning vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. Regeringskansliets riktlinjer Gröna boken Statsrådsberedningen har utarbetat Gröna boken – Riktlinjer för författnings- skrivning (Ds 2014:1). I den nu gällande versionen, som 2014 ersatte tidigare riktlinjer för författningsskrivning, har bl.a. avsnittet om normgivnings- bemyndiganden utökats jämfört med tidigare versioner. I Gröna boken anges nu bl.a. följande (s. 88 f.): När en helt ny förordning tas fram (en grundförfattning) bör det övervägas om förordningen bör innehålla en upplysning om vilket bemyndigande 35 2022/23:KU10 5 BEMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER eller annat lagstöd som har utnyttjats för bestämmelserna i förordningen. En sådan upplysning tydliggör kopplingen mellan olika författningar. Konstitutionsutskottet har understrukit värdet av att det framgår av en förordning vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats (bet. 2012/13:KU10 s. 78). En upplysning om lagstödet för förordningen tas in i någon av de första paragraferna och kan utformas enligt något av exemplen nedan. Av redovisningen följer sedan ett antal exempel på hur en upplysning om bemyndiganden kan utformas, beroende på om den aktuella förordningen är meddelad med stöd av regeringens egen normgivningskompetens enligt regeringsformen eller med stöd av ett eller flera bemyndiganden i lag. Riktlinjerna var avsedda att börja tillämpas på lagstiftningsprodukter fr.o.m. det riksdagsår som började hösten 2014 (Gröna bokens förord). Propositionshandboken I Statsrådsberedningens promemoria Propositionshandboken (Ds 1997:1) som innehåller anvisningar för propositionsarbetet i Regeringskansliet, konstateras att de förslag som läggs fram i en proposition ofta kräver föreskrifter av regeringen (s. 59). Det anges att utkast till sådana föreskrifter bör utarbetas parallellt med arbetet med en propositions avsnitt med skälen för regeringens förslag. Annars kan det enligt handboken bli svårt att efteråt åstadkomma en författning som stämmer överens med vad riksdagen har beslutat och man sparar mycket arbete när regeringens föreskrifter så småningom ska meddelas. Iakttagelser vid den aktuella granskningen Granskningens genomförande Regeringskansliets nämnda riktlinjer för författningsskrivning, om att i nya förordningar ta in en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som utnyttjats för bestämmelserna i förordningen, var avsedda att tillämpas fr.o.m. början av riksmötet 2014/15. En genomgång har mot denna bakgrund gjorts av samtliga grundförordningar (dvs. inte förordningar som innebär ändringar av en redan befintlig förordning) som beslutats av regeringen från starten av riksmötet 2014/15 t.o.m. riksmötet 2021/22 (per den 25 september 2022). Genomgången omfattar förordningar beslutade inom samtliga departements ansvarsområden. Utformningen av upplysningar om vilket bemyndigande som har utnyttjats Vid genomgången har det undersökts i vilken utsträckning grund- förordningarna innehåller en upplysning om vilket stöd regeringen har haft för sitt normgivningsbeslut. I de fall en sådan upplysning har funnits är denna i princip uteslutande formulerad enligt modellen ”Förordningen är meddelad med stöd av…” där det lagrum anges som utgör det rättsliga stödet för regeringens normgivnings- kompetens i det enskilda fallet. Har ett uttryckligt bemyndigande getts av riksdagen i en viss lag anges därmed detta lagrum (exempelvis ”Förordningen 36 5 BEMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER 2022/23:KU10 är meddelad med stöd av 9 kap. 6 § smittskyddslagen [2004:168]”). Omfattas den fråga som regleras i förordningen i stället av regeringens restkompetens görs hänvisningen till 8 kap. 7 § RF. Det är också relativt vanligt att olika bemyndiganden har utnyttjats för olika bestämmelser i en förordning. En upplysning om vilka bemyndiganden som utnyttjats kan då vara mer omfattande. Förekomsten av upplysningar i de genomgångna förordningarna Totalt beslutades under den undersökta perioden 800 grundförfattningar, fördelade på samtliga fackdepartement. Av dessa innehåller 384 (48 procent) en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. I tabell 5.1 redovisas hur många förordningar som beslutades respektive år under den undersökta perioden, med uppgift om hur många av dessa som innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. Genomgången gör inte anspråk på att vara fullständig. Det kan ha förekommit ytterligare förordningar. Tabell 5.1 Beslutade förordningar fördelade per år Antal respektive andel beslutade förordningar med upplysning om utnyttjat bemyndigande eller annat lagstöd År Totalt antal beslutade Antal förordningar med förordningar upplysning Andel förordningar med upplysning (%) 2014 26 4 15 2015 100 15 15 2016 100 26 26 2017 89 37 42 2018 120 60 50 2019 77 32 42 2020 94 63 67 2021 110 79 72 2022 84 68 81 Kommentar: Tabellen omfattar endast grundförfattningar. Uppgifter för 2014 avser antalet beslutade förordningar fr.o.m. inledningen av riksmötet 2014/15. Uppgifterna för 2022 avser antalet beslutade förordningar per den 25 september 2022. Av genomgången har framgått att knappt hälften av det totala antalet förordningar innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden eller annat lagstöd som legat till grund för regeringens normgivning. Andelen förordningar med en sådan upplysning har med undantag för 2019 ökat varje år sedan riktlinjerna infördes 2014. Sedan 2020 har majoriteten av förordningarna innehållit en sådan upplysning. I tabell 5.2 redovisas hur de beslutade förordningarna fördelar sig per ansvarigt departement, med uppgift om i vilken utsträckning förordningarna innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. 37 2022/23:KU10 5 BEMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER Tabell 5.2 Beslutade förordningar fördelade per departement Antal respektive andel beslutade förordningar med upplysning om utnyttjat bemyndigande eller annat lagstöd Departement Totalt antal beslutade Antal förordningar förordningar med upplysning Andel förordningar med upplysning (%) Arbetsmarknadsdep. 37 25 68 Finansdepartementet 162 81 50 Försvarsdepartementet 11 4 36 Infrastrukturdep. 85 54 64 Justitiedepartementet 127 33 26 Kulturdepartementet 43 29 67 Miljödepartementet 50 48 96 Näringsdepartementet 63 39 62 Socialdepartementet 128 37 29 Utbildningsdep. 80 30 37 Utrikesdepartementet 14 4 29 Kommentar: Tabellen omfattar endast grundförfattningar. Uppgifter för 2014 avser antalet beslutade förordningar fr.o.m. inledningen av riksmötet 2014/15. Uppgifterna för 2022 avser antalet beslutade förordningar per den 25 september 2022. Av redovisningen framgår att antalet beslutade förordningar varierar mellan de olika departementen, liksom hur många av dessa som innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. Störst andel förordningar med upplysning har Miljödepartementet (96 procent) medan Justitiedepartementet har minst andel (26 procent). Vid genomgången av förordningarna har vidare noterats att förordningar med myndighetsinstruktioner inte i något fall, oberoende av vilket departement som är ansvarigt, innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats. Promemoria från Regeringskansliet Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 27 oktober 2022 en promemoria som har upprättats inom Statsrådsberedningen (bilaga 5.1). Av svarspromemorian framgår i huvudsak följande. Den aktuella riktlinjen i Gröna boken (Ds 2014:1) är en rekommendation till departementen att överväga behovet av en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats när en ny förordning tas fram. Behovet av en sådan upplysning varierar beroende på bl.a. förordningens längd, komplexitet och materiella innehåll. Det är upp till varje departement att i det enskilda fallet bedöma huruvida en upplysning om bemyndigande eller annat lagstöd bör tas in i en förordning. På rättsområden där det finns ett stort antal bemyndiganden har det många gånger ansetts värdefullt att ge en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som utnyttjats. I förordningar som kompletterar eller ansluter till en lag förekommer det att det anges i en inledande paragraf att så är fallet. Kopplingen mellan en lag och en förordning kan också tydligt framgå av 38 5 BEMYNDIGANDEN ELLER ANNAT LAGSTÖD FÖR REGERINGENS FÖRESKRIFTER 2022/23:KU10 enskilda bestämmelser i förordningen. En särskild upplysning om vilket bemyndigande som utnyttjats har då inte alltid bedömts nödvändig. Ett annat skäl till att det kan ha ansetts obehövligt med en upplysning är att det är fråga om föreskrifter som uppenbarligen faller inom regeringens restkompetens eller utgör verkställighetsföreskrifter. Det anförs att det inte finns någon särskild anvisning i Gröna boken för hur upplysningar om bemyndiganden eller annat lagstöd ska användas i förordningar med myndighetsinstruktioner. Det är även här upp till varje departement att i det enskilda fallet bedöma huruvida en upplysning om bemyndigande eller annat lagstöd bör tas in i en förordning. Det påpekas att förordningar med myndighetsinstruktioner ofta meddelas med stöd av regeringens restkompetens. Som svar på utskottets fråga om tillämpningen av riktlinjerna har följts upp inom Regeringskansliet anförs det att samtliga förordningar granskas av Statsrådsberedningens granskningskansli. En del i detta arbete är att granska förekomsten av upplysningsbestämmelser. Riktlinjerna följs således upp i den dagliga verksamheten när nya grundförfattningar tas fram och när det görs ändringar i befintliga upplysningsbestämmelser. Det finns inte någon redovisning av denna uppföljning. Utskottets ställningstagande Att det i en förordning anges vilket bemyndigande eller annat lagstöd regeringen har utnyttjat för sin normgivning möjliggör en överblick över vilka föreskrifter som behandlar en viss fråga. Det ger dessutom riksdagen en möjlighet att kontrollera hur normgivningsbemyndiganden till regeringen och myndigheter har utnyttjats. Utskottet kan konstatera att sedan en granskning av förekomsten av sådana upplysningar senast genomfördes av utskottet har rutinerna i regeringens normgivningsarbete förändrats så att det nu i de egna riktlinjerna anges att det i varje enskilt fall bör övervägas om en hänvisning bör tas in i en ny förordning. Granskningen har också visat att en utveckling har skett som innebär att andelen förordningar som innehåller en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats har ökat väsentligt. Detta är enligt utskottet positivt. Utskottet kan samtidigt konstatera att det är stora skillnader mellan de olika departementen när det gäller i vilken utsträckning de beslutade förordningarna innehåller en upplysning om utnyttjat bemyndigande. Vad utskottet tidigare uttalat om värdet av att det framgår av en förordning vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats gäller självfallet oavsett vilket departement som är ansvarigt. Även om det är varje departement som i det enskilda fallet bedömer behovet av upplysningsbestämmelser bör således de kriterier som ligger till grund för dessa bedömningar enligt utskottet vara desamma för alla departement. Utskottet förutsätter att iakttagelserna i utskottets granskning följs upp inom Regeringskansliet för att säkerställa att så är fallet. 39 2022/23:KU10 6 Elektroniskt kungörande i Svensk författningssamling Ärendet Konstitutionsutskottet har under hösten 2022 granskat elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS). Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt ordningen med elektroniska kungöranden av författningar har förändrat författningsarbetet. I granskningen har det gjorts en översiktlig genomgång av lagar och förordningar som kungjordes i SFS under juni och december 2017 samt juni och december 2021. Det är fråga om totalt 1 057 författningar. Genomgångens upplägg och gjorda iakttagelser redovisas under en särskild rubrik nedan. Till grund för granskningen har legat den nämnda genomgången och två promemorior som upprättats inom Statsrådsberedningen, bilaga 6.1–2. Utredning i ärendet Gällande ordning Normgivningsmakten I regeringsformen finns bestämmelser om normgivningsmakten. Med normgivningsmakten förstås rätten att besluta om rättsregler, dvs. sådana regler som gäller generellt och som är bindande för enskilda och myndigheter. Dessa regler kallas i 8 kap. regeringsformen för föreskrifter. Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter. Regeringsformen skiljer mellan utfärdande och kungörande av en författning. Med utfärdande (promulgation) avses att författningen får sin slutliga form genom att regeringen vid ett sammanträde beslutar att ta in den i en författningssamling. Med kungörande avses att den beslutade författningen publiceras eller på annat sätt görs känd och allmänt tillgänglig. Utfärdandet kan ses som normgivningsförfarandets slutpunkt, medan kungörandet främst är en praktisk process. Enligt 8 kap. 19 § regeringsformen ska en beslutad lag utfärdas av regeringen så snart som möjligt. Både lagar och förordningar ska enligt bestämmelsen kungöras så snart som möjligt. Lagen om kungörande av lagar och andra författningar Lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar (nedan kungörandelagen) innehåller bestämmelser om hur författningar som har beslutats av riksdagen eller regeringen eller av en myndighet under regeringen eller riksdagen ska kungöras. 40 6 ELEKTRONISKT KUNGÖRANDE I SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 2022/23:KU10 Enligt 4 § första stycket ska lagar och förordningar som regel kungöras i SFS. Av bestämmelsens andra och tredje stycke följer att regeringen i undantagsfall får besluta att en författning ska kungöras på något annat sätt än genom ett införande i SFS. I 5 § föreskrivs att regeringen ska se till att SFS publiceras elektroniskt på en särskild webbplats och att en författning ska anses kungjord när den har publicerats i SFS på webbplatsen. Enligt förarbetena till kungörandelagen kan kungörandet definieras som en åtgärd som vidtas dels för att sprida kännedom om en författning och därigenom rent faktiskt möjliggöra för medborgarna att tillämpa och följa den, dels för att göra författningen offentlig (se prop. 1975/76:112 s. 32 f.). Författningen kan sägas bli en del av gällande lagstiftning först när kungörandet har skett. För att det ska vara möjligt att inrätta sig efter ändringar i rättsreglerna ska en författning träda i kraft först efter det att en viss tid har hunnit förflyta från kungörandet. Det finns en grundläggande presumtion att alla känner till innehållet i gällande författningar. Presumtionen uppstår i och med att författningen kommer ut från trycket (numera publiceras på den särskilda webbplatsen) och motiveras främst med att det annars skulle bli mycket svårt att bevisa enskildas subjektiva insikt om att en bestämmelse överträds. Det ställs dessutom vanligen höga krav på den enskilde att informera sig om gällande bestämmelser. Det går normalt inte att skylla på bristande kännedom om rättsreglerna. Ett uteblivet eller felaktigt kungörande kan å andra sidan leda till att en författning inte kan tillämpas. (Se prop. 2015/16:157 s. 8.) Författningssamlingsförordningen m.m. I författningssamlingsförordningen (1976:725) finns närmare bestämmelser om formerna för utgivningen av en författningssamling. Följaktligen anges i 3 § att bestämmelser om vem som är utgivare av SFS finns i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.1 I 3 a § författningssamlingsförordningen föreskrivs att en författning som ska kungöras i SFS ska föras in i den författningssamlingen i ett elektroniskt dokumentformat som innebär att författningen till form och innehåll stämmer överens med vad som har beslutats. Enligt 3 b § ska Regeringskansliet ansvara för säkerheten på webbplatsen för SFS och i det elektroniska system som används för kungörande i SFS. Författningar kan kungöras i SFS alla dagar på året (4 §). Tillstånd till elektronisk publicering av SFS meddelas av utgivaren eller den som han eller hon bestämmer. I fråga om författning som utfärdas av regeringen får tillstånd meddelas sedan en chefstjänsteman inom det departement där ärendet har handlagts, eller den som han eller hon bestämmer, har godkänt att författningen trycks eller publiceras (19 §). 1 Enligt 5 c § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet är rättschefen i Statsrådsberedningen utgivare av SFS. 41 2022/23:KU10 6 ELEKTRONISKT KUNGÖRANDE I SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING Av 20 § följer att varje författning ska kungöras för sig i SFS och att det för varje författning ska framgå vilken dag den har publicerats i SFS. Enligt Tillkännagivande om elektronisk publicering av Svensk författningssamling (SFS 2018:159) ska författningar som kungörs i SFS och utfärdas fr.o.m. den 1 april 2018 kungöras genom att publiceras elektroniskt i SFS på en särskild webbplats med adressen svenskforfattningssamling.se. Reformen om införande av elektroniskt kungörande Den nuvarande ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes i april 2018. Dessförinnan kungjordes alla författningar som utfärdades av regeringen i en tryckt publikation, Svensk författningssamling (SFS), som gavs ut genom regeringens försorg. I april 2016 överlämnade regeringen sin proposition 2015/16:157 Elektroniskt kungörande av författningar till riksdagen. Som skäl för att införa ett elektroniskt kungörande anfördes att det på så sätt skulle bli möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till gällande lagar och förordningar via internet. Det anfördes också att förslaget även innebar en anpassning av formerna för kungörande av lagar och förordningar till den tekniska utvecklingen i samhället. Genom förslaget skulle dessutom möjligheterna för enskilda att ta del av innehållet i en författning förbättras, vilket skulle öka rättssäkerheten. Förslaget att inte längre kungöra lagar och förordningar i pappersform skulle medföra ytterligare positiva effekter i form av minskade kostnader för tryckning och distribution av författningssamlingen och en minskad miljöpåverkan. Det framhölls också bl.a. att ett elektroniskt kungörande skulle göra det möjligt att förkorta tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och själva kungörandet. I motsvarande mån skulle tiden från kungörande till ikraftträdande kunna bli längre, något som riksdagens konstitutionsutskott vid flera tillfällen har efterlyst (se bl.a. bet. 2012/13:KU10). Detta skulle – inte minst kring årsskiftet, när tidsmarginalerna kan vara små – minska de ibland förekommande svårigheterna att kungöra författningar i tillräckligt god tid innan de ska träda i kraft. Det skulle också vara fördelaktigt vid brådskande lagstiftning som föranleds av extraordinära förhållanden. (Se prop. 2015/16:157 s. 16.) I fråga om säkerhet anförde regeringen specifika överväganden och utvecklade sin bedömning i ett särskilt avsnitt (se prop. 2015/16:157 s. 13 f. och 28 f.). Regeringen konstaterade i huvudsak följande. En mycket god säkerhet och tillgänglighet är en förutsättning för ett elektroniskt kungörande. Tillgängligheten på internet medför att det elektroniska systemet är utsatt för diverse risker. Det är därför viktigt att systemet i alla avseenden håller en hög säkerhetsnivå. Säkerhetstänkandet behöver omfatta olika nivåer och olika områden. Fysiska hjälpmedel för att lagra, bearbeta och i övrigt hantera digitala data måste skyddas mot förstörelse 42 6 ELEKTRONISKT KUNGÖRANDE I SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 2022/23:KU10 och yttre påverkan. Det måste också finnas goda rutiner för hur arbetet med publiceringen av SFS organiseras och hur information hanteras internt. Kungjorda författningar på internet måste skyddas mot externa hot som t.ex. manipulation av innehåll och tillgänglighetsattacker. Det krävs också att ett avbrott, en ändring eller annan påverkan i kungörandesystemet snabbt upptäcks och åtgärdas. För att uppnå en god säkerhetsnivå som garanterar allmänheten tillgänglighet till autentiska författningstexter krävs också att det genomförs bl.a. en kontinuerlig översyn av säkerheten i systemet för elektroniskt kungörande av författningar genom risk- och säkerhetsanalyser. Risken för olika typer av angrepp riktade mot det elektroniska systemet diskuterades även i konsekvensanalysen. Det anfördes att risken för brottsliga angrepp kunde minimeras genom en effektiv kontroll och ett kontinuerligt säkerhetsarbete samt att det i ett elektroniskt system dessutom finns möjlighet att spåra och upptäcka olika former av intrång, vilket skapar förutsättningar för att i efterhand reda ut vad som hänt och vidta de åtgärder som kan behövas. (Se prop. 2015/16:157 s. 35.) I fråga om handläggningstider i författningsarbetet noterades i konsekvensanalysen att förslaget om elektroniskt kungörande av författningar skulle möjliggöra att produktionsarbetet inom Regeringskansliet ordnades på ett mer effektivt sätt och tog mindre arbetstid i anspråk. Det förhållandet att ett elektroniskt system på sikt skulle föra med sig mer ändamålsenliga och rationella arbetsmetoder inom Regeringskansliet ansågs i sin tur kunna leda till kortare handläggningstider i författningsarbetet. (Se prop. 2015/16:157 s. 35.) Iakttagelser vid genomgången En genomgång har gjorts av de lagar och förordningar som kungjordes i SFS under juni och december 2017 samt juni och december 2021. Det är fråga om totalt 1 057 författningar. Närmare uppgifter om respektive författning har inhämtats från den tryckta versionen av SFS i fråga om lagar och förordningar som kungjordes i juni och december 2017, och genom digitala sökningar på webbplatsen svenskforfattningssamling.se i fråga om lagar och förordningar som kungjordes elektroniskt i juni och december 2021. Genomgången har avsett tiden mellan regeringens beslut om utfärdande av en lag eller förordning till själva kungörandet av författningen. Nedan följer en närmare redogörelse för de iakttagelser som har gjorts. Under juni och december 2017 kungjordes sammanlagt 491 lagar och för- ordningar i SFS. Motsvarande period 2021, dvs. juni och december, kungjordes sammanlagt 566 lagar och förordningar elektroniskt i SFS. Av de sammanlagt 1 057 kungjorda författningar som varit föremål för genomgången var 512 lagar och 545 förordningar. (Se tabell 6.1.) 43 2022/23:KU10 6 ELEKTRONISKT KUNGÖRANDE I SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING Tabell 6.1 Kungjorda lagar och förordningar i SFS Antal kungjorda lagar respektive förordningar i SFS under juni och december 2017 samt under juni och december 2021 Lagar Förordningar Totalt 2017 Juni 171 121 292 December 101 98 199 Totalt 272 219 491 2021 Juni 155 174 329 December 85 152 237 Totalt 240 326 566 Summa 2017 och 2021 512 545 1057 Källa: Svensk författningssamling (2017) respektive svenskforfattningssamling.se (2021). I tabell 6.2 redovisas för respektive departement (i sammanhanget jämställs Statsrådsberedningen med ett departement) i Regeringskansliet det sammanlagda antalet kungjorda lagar och förordningar för juni och december 2017 respektive under juni och december 2021. Av tabellen framgår bl.a. att Finansdepartementet hade det högsta och Utrikesdepartementet det lägsta antalet kungjorda lagar och förordningar i SFS. Tabell 6.2 Kungjorda lagar och förordningar i SFS per departement Antal kungjorda lagar och förordningar i SFS under juni och december 2017 respektive juni och december 2021, totalsumma per departement Departement 2017 2021 Arbetsmarknadsdepartementet 32 21 Finansdepartementet 164 139 Försvarsdepartementet 6 10 Infrastrukturdepartementet - 58 Justitiedepartementet 102 133 Kulturdepartementet 22 12 Miljödepartementet 28 26 Näringsdepartementet 52 34 Socialdepartementet 44 78 Statsrådsberedningen - 1 Utbildningsdepartementet 35 47 Utrikesdepartementet 6 7 Summa 491 566 Kommentar: Statsrådsberedningen jämställs med ett departement. Infrastrukturdepartementet inrättades 2019 och tog då över vissa av de frågor som tidigare hanterades av Näringsdepartementet, Finansdepartementet samt det dåvarande Miljö- och energidepartementet. I samband med att energifrågorna flyttades till Infrastrukturdepartementet 2019 ändrade Miljö- och energidepartementet namn till Miljödepartementet. Källa: Svensk författningssamling (2017) respektive svenskforfattningssamling.se (2021). Vidare framgår det av det granskade materialet att den genomsnittliga handläggningstiden räknat från regeringens beslut om utfärdande av en lag eller förordning till själva kungörandet av författningen i SFS uppgick till 10,3 dagar under juni och december 2017 och till 4,2 dagar under juni och december 2021. Detta resultat, som visas i tabell 6.3 i vilken även den genomsnittliga handläggningstiden per månad anges, ger underlag för bedömningen att den 44 6 ELEKTRONISKT KUNGÖRANDE I SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 2022/23:KU10 genomsnittliga handläggningstiden i författningsarbetet har minskat markant sedan ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes. Tabell 6.3 Genomsnittlig handläggningstid Antal dagar från beslut om utfärdande till kungörande av en författning i SFS under juni och december 2017 samt juni och december 2021, medeltal År Juni December Totalt 2017 11,1 9,2 10,3 2021 4,0 4,6 4,2 Källa: Svensk författningssamling (2017) respektive svenskforfattningssamling.se (2021). Av det granskade materialet framgår också att det inte förekommer någon större skillnad mellan de olika författningsslagen, dvs. mellan lagar och förordningar, när det gäller den genomsnittliga handläggningstiden räknat från regeringens beslut om utfärdande av en lag eller förordning till själva kungörandet av författningen i SFS. Den genomsnittliga handläggningstiden uppgick för lagar till 9,8 dagar under 2017 och 4,1 dagar under 2021 och för förordningar till 10,9 dagar under 2017 och 4,4 dagar under 2021. I tabell 6.4 nedan redovisas den genomsnittliga handläggningstiden för respektive departement. Av uppgifterna i tabellen framgår att den genomsnittliga handläggningstiden i författningsarbetet har minskat i samtliga departement. En särskilt stor minskning noteras när det gäller Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Dessa departement hade förhållandevis långa genomsnittliga handläggningstider innan ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes. Vidare noteras en mindre minskning hos Miljödepartementet och Finansdepartementet. Dessa departement hade också relativt korta genomsnittliga handläggningstider i författningsarbetet före reformen med elektroniskt kungörande av författningar. Uppgifterna i tabellen visar också att det fortfarande (2021) förekommer variationer mellan departementens genomsnittliga handläggningstider. Exempelvis är den genomsnittliga handläggningstiden två dagar längre i Miljödepartementet än i Socialdepartementet. Variationerna mellan departementen har dock minskat betydligt jämfört med tidigare (2017). Genomgången visar också att den maximala handläggningstiden i författningsarbetet har minskat sedan ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes. Den längsta tiden från regeringens beslut om utfärdande till själva kungörandet uppgick till 19 dagar i juni 2017, 15 dagar i december 2017, 13 dagar i juni 2021 och 13 dagar i december 2021. På motsvarande sätt var den kortaste tiden från regeringens beslut om utfärdande av en lag eller förordning till själva kungörandet av författningen i SFS åtta dagar i juni respektive december 2017 och inte mer än en dag i juni respektive december 2021. 45 2022/23:KU10 6 ELEKTRONISKT KUNGÖRANDE I SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING Tabell 6.4 Genomsnittlig handläggningstid per departement Antal dagar från beslut om utfärdande till kungörande av en författning i SFS, medeltal per departement Departement 2017 2021 Differens Arbetsmarknadsdepartementet 11,2 4,3 -6,9 Finansdepartementet 8,9 3,9 -5,0 Försvarsdepartementet 12,5 3,8 -8,7 Infrastrukturdepartementet - 5,1 - Justitiedepartementet 11,5 4,3 -7,2 Kulturdepartementet 11,5 4,9 -6,6 Miljödepartementet 10,1 5,4 -4,7 Näringsdepartementet 10,8 3,9 -6,9 Socialdepartementet 10,3 3,4 -6,9 Statsrådsberedningen - 6,0 - Utbildningsdepartementet 10,5 4,6 -5,9 Utrikesdepartementet 14,2 5,0 -9,2 Kommentar: Statsrådsberedningen jämställs med ett departement. Infrastrukturdepartementet inrättades 2019 och tog då över vissa av de frågor som tidigare hanterades av Näringsdepartementet, Finansdepartementet samt det dåvarande Miljö- och energidepartementet. I samband med att energifrågorna flyttades till Infrastrukturdepartementet 2019 ändrade Miljö- och energidepartementet namn till Miljödepartementet. Källa: Svensk författningssamling (2017) respektive svenskforfattningssamling.se (2021). Uppgifterna i tabell 6.2 och tabell 6.4 sammantagna talar för att det inte finns något direkt samband mellan antalet författningar och den genomsnittliga handläggningstiden i departementen. En längre genomsnittlig handläggnings- tid i ett departement sammanfaller alltså inte med ett stort antal författningar. Promemorior från Regeringskansliet Utskottet har genom skrivelser som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 27 oktober och den 29 november 2022 promemorior som har upprättats inom Statsrådsberedningen (bilaga 6.1–2). Av svaren framgår i huvudsak följande. Ordningen med elektroniskt kungörande av författningar har förändrat handläggningsrutinerna i författningsarbetet. Det tidigare förfarandet för tillstånd till tryckning (s.k. trycklov), vilket innebar att behörig tjänsteman på ett departement signerade ett pappersexemplar av en författning varefter detta skickades till Statsrådsberedningens granskningskansli för att signeras av där behörig tjänsteman, har ersatts av ett motsvarande digitalt godkännande- förfarande i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. Även den tidigare tryckningsprocessen har helt ersatts av ett digitalt handhavande i systemet. Den grafiska hantering som tidigare utfördes av tryckeriet sker nu helt inom Regeringskansliet, vilket bl.a. inneburit att en grafisk kontrollfunktion har införts. När det gäller tiden mellan utfärdande och kungörande av författningar före respektive efter den genomförda reformen om elektroniskt kungörande av författningar noteras att tidigare gavs häften med Svensk författningssamling (SFS) vanligtvis ut varje helgfri tisdag, och för att en författning skulle komma 46 6 ELEKTRONISKT KUNGÖRANDE I SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 2022/23:KU10 med i den ordinarie utsändningen behövde trycklov meddelas senast fem arbetsdagar tidigare. Elektroniskt kungörande i SFS kan ske varje dag. I normalfallet har tiden mellan utfärdande och kungörande kortats ned med cirka en vecka i förhållande till det tidigare kungörandeförfarandet. Vid brådskande författningsutgivning, t.ex. på grund av extraordinära förhållanden, är det numera möjligt att kungöra en författning redan samma dag som det ovan nämnda godkännandeförfarandet är avslutat. Det förekommer variationer mellan de olika departementens handläggningstider i författningsarbetet. När behörig tjänsteman på ett departement har godkänt publicering av en författning överförs den automatiskt i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar till Statsrådsberedningens granskningskansli för tillståndsgivning och vidare hantering inför publicering. I normalfallet publiceras författningen på webbplatsen svenskforfattningssamling.se senast tre arbetsdagar efter att dokumentet har överförts till granskningskansliet. Författningar som ingår i ett s.k. författningspaket, t.ex. flera författningar som är kopplade till ett och samma lagstiftningsärende, hanteras och publiceras samlat. När ett departement har ett författningspaket kan detta medföra att (den genomsnittliga) tidsåtgången, t.ex. när det gäller godkännandeförfarandet, blir längre än i normalfallet. På motsvarande sätt kan ett ärende med brådskande författningsutgivning från ett departement förkorta (den genomsnittliga) tidsåtgången. Det har inte förekommit några driftstörningar eller oplanerade avbrott i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. Det har, t.ex. i samband med programuppdateringar, förekommit planerade avbrott i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. Dessa har förlagts till kvällar eller helger och pågått i cirka tio minuter per tillfälle. Webbplatsen svenskforfattningssamling.se är fristående från detta informationssystem och berörs inte av sådana avbrott. Det har vid några tillfällen förekommit driftstörningar på webbplatsen. Störningarna har fått till följd att webbplatsen svarat något långsammare än normalt och, i några enstaka fall, att den eller delar av den inte har gått att nå. Det har då rört sig om kortare avbrott. Driftstörningarna har inte påverkat publiceringen av författningar på webbplatsen. Det har gjorts risk- och sårbarhetsanalyser i fråga om såväl webbplatsen svenskforfattningssamling.se som informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. När det gäller driften av webbplatsen har förebyggande åtgärder i första hand kommit till uttryck i kravställningen vid anskaffande och införande av webbplatsen. Webbplatsen har konstruerats så att dess innehåll är svårt att manipulera. Driftleverantören har vidtagit åtgärder för god driftstabilitet och har infört särskilda funktioner för övervakning och larm. Utöver detta bedrivs ett fortlöpande arbete med att följa och se över de tekniska förutsättningarna för webbplatsens robusthet och funktionalitet. När det gäller informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar har åtgärder vidtagits för att stärka miljön kring systemet. Om en driftstörning 47 2022/23:KU10 6 ELEKTRONISKT KUNGÖRANDE I SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING skulle uppstå och systemet av den anledningen inte fungerar är det möjligt att genom en manuell hantering publicera författningar på webbplatsen. Om Regeringskansliets koppling mot internet inte fungerar finns det förberedda alternativa åtgärder för publicering på webbplatsen. Om webbplatsen svenskforfattningssamling.se inte skulle fungera finns en möjlighet att kungöra författningar på en annan myndighets webbplats. I en sådan situation kommer det på webbplatsen svenskforfattningssamling.se att finnas en hänvisning till den andra myndighetens webbplats. Om internet upphör att fungera helt kungörs författningar på annat sätt, t.ex. i radio eller tv. Författningar som har kungjorts på en annan myndighets webbplats eller på annat sätt bekantgörs så snart det är möjligt på webbplatsen svenskforfattningssamling.se. Det har inte gjorts någon samlad utvärdering av hur produktionsarbetet i Regeringskansliet har påverkats av införandet av elektroniskt kungörande av författningar. Det kan dock konstateras att de effektiviseringar som förutsattes vid reformen av de förändrade publiceringsrutinerna har uppnåtts. Tidskrävande åtgärder som tidigare var en del av processen mellan utfärdandet och kungörandet behöver alltså inte längre utföras. Exempel på sådana åtgärder är överförande av pappershandlingar mellan tjänstemän inom Regeringskansliet, sändandet och mottagandet av pappershandlingar till och från tryckeriet samt den efterföljande avdragsläsningen inför tryck. Utskottets ställningstagande Utskottet noterar att 2018 års reform med elektroniskt kungörande av författningar har inneburit förhållandevis omfattande förändringar i Regeringskansliets handläggningsrutiner i författningsarbetet, framför allt en ökad digital hantering. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att reformen har inneburit såväl tids- som effektivitetsvinster i författningsarbetet. Exempelvis har den genomsnittliga handläggningstiden minskat påtagligt sedan ordningen med elektroniskt kungörande av författningar infördes. Vidare har tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och själva kungörandet förkortats genom reformen. Denna utveckling är givetvis positiv. Inte desto mindre bör Regeringskansliet framöver vara uppmärksamt på eventuell förekomst av omotiverade variationer mellan de olika departementens handläggningstider i författningsarbetet. Slutligen vill utskottet betona vikten av säkerhet i kungörandesystemet och att det finns en beredskap för det fall det skulle uppkomma driftstörningar. Vad Regeringskansliet har redovisat i denna del ger inte anledning till någon kommentar av utskottet. 48 2022/23:KU10 7 Regeringens remissunderlag Ärendet Konstitutionsutskottet har under hösten granskat regeringens remissunderlag. En kartläggning har gjorts av de dokument som Regeringskansliet remitterade under 2016, 2017, 2020 och 2021. Dokumenten har delats upp i sådana som tagits fram internt inom Regeringskansliet eller externt av t.ex. en särskild utredare, en kommitté eller en myndighet. Genomgångens upplägg och gjorda iakttagelser beskrivs längre fram och i ett antal tabeller, bilaga 7.1. Syftet med kartläggningen är att på en övergripande nivå få en bild av de underlag som Regeringskansliet har remitterat, om det funnits några skillnader mellan departementen och om det skett några förändringar över tid. Frågor av intresse är vilka överväganden som kan ligga bakom valet av remissunderlag och vilka fördelar respektive nackdelar som kan finnas med olika typer av remissunderlag. Till grund för granskningen har även legat två promemorior som upprättats inom Statsrådsberedningen, bilaga 7.2–3. Utredning i ärendet Gällande ordning m.m. Regeringsarbetet och regeringsärenden Regeringens uppgift är att styra riket under ansvar inför riksdagen (1 kap. 6 § regeringsformen). I uppgiften att styra riket ligger att regeringen lägger fram förslag till riksdagsbeslut (om t.ex. nya lagar och användningen av statens medel) och förser riksdagen med ett nödvändigt beslutsunderlag. Själva regeringsarbetet regleras närmare i 7 kap. regeringsformen. Bestämmelserna är avsiktligt knapphändigt utformade. Enligt förarbetena till regeringsformen bör regeringens arbetsformer inte göras till föremål för en ingående grundlagsreglering som tynger regeringsarbetet med formaliteter och hindrar en anpassning av arbetet till växlande förhållanden (prop. 1973:90 s. 179). En allmän utgångspunkt bör därför vara att visa återhållsamhet med att binda regeringens arbetsformer. Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträden (7 kap. 3 § regeringsformen). Med regeringsärenden avses alla ärenden i vilka regeringen fattar beslut. Regeringsärenden brukar delas in i två typer: styrelse- ärenden och förvaltningsärenden. Regeringen styr riket genom att avgöra styrelseärenden. Som exempel på sådana ärenden kan nämnas uppdrag till myndigheter, kommittédirektiv, lagrådsremisser, propositioner, skrivelser, förordningar, utfärdande av lagar och internationella överenskommelser. Förvaltningsärenden rör regeringens funktion som beslutsfattare i enskilda 49 2022/23:KU10 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG ärenden och kan avse t.ex. utnämningar, dispenser och tillstånd. Förvaltnings- ärenden prövas av regeringen antingen som första instans eller efter ett överklagande. Av 7 kap. 1 § regeringsformen följer att för att bereda regeringsärenden och biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det finnas ett regeringskansli. I kansliet ingår departement för olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen, och statsministern utser bland statsråden chefer för departementen. Enligt förarbetena bör själva systemet med departement slås fast i grundlagen, men med detta bör man i det väsentliga göra halt (prop. 1973:90 s. 181). Även själva förfarandet vid beredningen av regeringsärenden regleras endast i begränsad omfattning i regeringsformen. Detta förfarande överens- stämmer med den allmänna målsättningen om handlingsfrihet för varje regering. Enligt 7 kap. 2 § regeringsformen ska vid beredningen av regeringsärenden behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. I motiven framhålls att det är ett karakteristiskt och betydelsefullt inslag i den svenska politiska besluts- processen att det som ett led i beredningen av regeringsärenden i stor utsträckning inhämtas yttranden från myndigheter, organisationer och andra enskilda sammanslutningar (prop. 1973:90 s. 287). Utredningsarbetet Inledning Enligt förarbetena till regeringsformen bör det förhållandet att regeringen är slutligt ansvarig för utformningen och innebörden av de förslag som läggs fram för riksdagen föra med sig att det ytterst är upp till regeringen att avgöra hur detta utredningsarbete bör bedrivas (prop. 1973:90 s. 288). Därför får det anses vara regeringens sak att avgöra sådana frågor som om ett utrednings- uppdrag ska anförtros en kommitté, en särskild utredare eller en myndighet och att ange de riktlinjer efter vilka arbetet ska bedrivas. Ett utredningsarbete kan också bedrivas internt inom Regeringskansliet. Kommittéväsendet Kommittéväsendet, eller utredningsväsendet, berörs inte särskilt i regerings- formen. Skälet till detta är att kommittéväsendet normalt sett är ett led i beredningen av regeringsärenden, och hur detta ska gå till är en angelägenhet för regeringen. Allmänna bestämmelser om kommittéer och särskilda utredare finns i kommittéförordningen (1998:1474). Enligt 1 § kommittéförordningen tillämpas förordningen på kommittéer som har tillkallats på grund av ett regeringsbeslut och som har ett utredningsuppdrag. Vad som sägs i 50 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10 förordningen om kommittéer och om ordförande i kommittéer gäller också särskilda utredare, om inte något annat framgår av sammanhanget. Av 12 kap. 1 § regeringsformen följer att de statliga förvaltnings- myndigheterna i regel lyder under regeringen. Detta gäller även kommittéer och särskilda utredare eftersom de utgör myndigheter. En kommitté består av en ordförande och av en eller flera andra ledamöter, och ordföranden leder kommitténs arbete (2 och 3 §§). Av kommitté- förordningen framgår vidare att en kommitté kan biträdas av bl.a. sakkunniga, experter och sekreterare (4 §). Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, ett statsråd utser och entledigar ordförande och andra ledamöter och beslutar om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén (24 §). Enligt 13 § kommittéförordningen ska kommittén redovisa sitt uppdrag i ett eller flera betänkanden. Ledamöter får foga reservationer och särskilda yttranden till kommitténs betänkande och sakkunniga får foga särskilda yttranden till kommitténs betänkande (19 och 20 §§). Om kommittén går med på det, får den som är expert foga ett särskilt yttrande till kommitténs betänkande i frågor som omfattas av expertuppdraget (21 §). Enligt 22 § kommittéförordningen ska betänkanden tryckas och ges ut i serien Statens offentliga utredningar (SOU-serien). Kommittéhandboken Statsrådsberedningen har tagit fram Kommittéhandboken (Ds 2000:1), som innehåller information och riktlinjer för kommittéordförande, särskilda utredare, kommittésekreterare och andra inom kommittéväsendet. I handboken framhålls att de svenska departementen är små jämfört med sina motsvarigheter i andra länder och att huvuddelen av arbetet med att förbereda större reformer görs inom kommittéväsendet. Det framgår vidare att kommittéerna har till uppgift att ta fram fakta, analysera framtagen information och lägga fram förslag, att på detta sätt förbereds åtskilliga av regeringens åtgärder på olika områden och att kommittéväsendets roll därför måste ses mot bakgrund av regeringens. Därutöver påpekas i handboken att kommittéerna lyder under regeringen och att det är regeringen som ger dem deras uppdrag. Det betonas dock att kommittéerna arbetar och lägger fram resultatet av sitt arbete i eget namn. Det framhålls vidare att tillkallandet av en kommitté är ett uttryck för en planering på ganska lång sikt och en politiskt betydelsefull handling. Kommittéer beskrivs i handboken som myndigheter som har bildats tillfälligt för att skaffa underlag för ett politiskt ställningstagande. Det anges vidare att regeringen i direktiven beslutar om de närmare formerna för utredningsarbetet. När det gäller själva direktiven anges att innehållet varierar från fall till fall. Ibland är direktiven ganska vida och ger därmed stor frihet åt kommittén. I andra fall lägger direktiven snäva band på kommitténs handlings- frihet. Det anges i handboken att avgörande är här bl.a. vilka politiska beslut som finns. Det framhålls vidare att ett utredningsuppdrag ibland grundas på 51 2022/23:KU10 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG ett riksdagsbeslut och att kärnan i direktiven då utgörs av vad riksdagen har sagt i frågan. Enligt Kommittéhandboken har kommittéväsendet flera förtjänster. Bland annat nämns att arbete i kommittéform är ett sätt att ta till vara det kunnande i en viss fråga som finns på olika håll i samhället. Det innebär också att den parlamentariska oppositionen och olika intressegrupper ges tillfälle att på ett tidigt stadium komma in i reformarbetet. Vidare framhålls att politiker och specialister ges goda förutsättningar för ett fruktbart samarbete med varandra. I frågor där en bred politisk enighet är önskvärd kan kommittén också fungera som ett forum för kompromisser och samförstånd i politiska frågor. Som exempel nämns grundlagsändringar. Slutligen framhålls att regeringen får en värdefull kontrollstation i reformarbetet genom att ett kommittéförslag kan sändas ut på remiss till myndigheter och andra och bli föremål för en offentlig debatt. Av handboken framgår vidare att kommittéväsendet inte alltid erbjuder de lämpligaste utredningsformerna. Som exempel nämns att särskilt frågor av begränsad räckvidd eller av teknisk art ofta utreds effektivare t.ex. inom en förvaltningsmyndighet eller ett departement. Propositionshandboken Den av Statsrådsberedningen utarbetade Propositionshandboken (Ds 1997:1) innehåller anvisningar för propositionsarbetet i Regeringskansliet. I handboken ges exempel på underlag eller förslag som kan ligga till grund för en proposition. Förslag som har arbetats fram inom Regeringskansliet läggs enligt handboken normalt fram i en s.k. departementspromemoria som tas in i departementsserien (Ds-serien). Remissarbetet För att inhämta upplysningar och yttranden skickas förslag ofta ut på remiss. Statsrådsberedningen har gett ut promemorian Svara på remiss – hur och varför? Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) för att underlätta remissarbetet både utanför och inom Regeringskansliet. I promemorian anges att Regeringskansliet varje år skickar ut många betänkanden och andra förslag på remiss. Möjligheten att yttra sig över ett förslag står för övrigt alltid öppen för var och en som har synpunkter på det. I denna del framhålls i promemorian att betänkanden i SOU-serien och departementspromemorior i Ds-serien som regel finns tillgängliga i elektronisk form på regeringens webbplats. Studie av departementspromemorior och andra typer av remissunderlag I en artikel i Svensk Juristtidning behandlar f.d. justitierådet och professorn Bertil Bengtsson lagstiftarens användning av interna promemorior, framför allt departementspromemorior, och deras värde som rättskälla (Bengtsson, Om departementspromemorior, SvJT 2010, s. 105). Departementspromemorior 52 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10 och andra promemorior framtagna inom Regeringskansliet har enligt Bertil Bengtsson vissa påtagliga fördelar för en regering. Förfarandet är billigt, enkelt och behändigt eftersom arbetet, till skillnad från proceduren kring tillsättandet av en kommitté eller en särskild utredare, kan komma igång snabbt och det mer informella utredningsarbetet kan klaras av på kortare tid. Dessutom har det ansvariga departementet en annan kontroll över vad som föreslås och kan bestämma om en promemoria ska publiceras eller inte och i vilken form. Det senare gäller oavsett om promemorian har tagits fram internt inom Regeringskansliet eller av en extern person. Samtidigt konstateras i artikeln att det råder delade meningar om departementspromemoriornas värde som rättskälla. Enligt Bertil Bengtsson har dessa promemorior vissa brister som rättskälla eller förarbeten. Bland annat är de ofta mindre genomarbetade än betänkanden i SOU-serien. Som exempel nämns den situationen att en fråga anses brådskande och att en promemoria därför tas fram på kort tid. Vid framtagandet av en sådan promemoria finns en risk att den juridiska analysen blir ytlig och att fokus hamnar på den reform som ska genomföras. Därmed kan en förenklad bild komma att ges av det rättsläge som man vill ändra. En annan brist är enligt Bengtsson att sakkunniga eller experter inte medverkar vid framtagandet av en departementspromemoria. Därmed blir det svårare att få en bild av de praktiska problemen på området. Även om företrädare för t.ex. myndigheter och organisationer kan kontaktas under arbetets gång menar Bengtsson att dessa kontakter blir ytligare och att de tillfrågade inte har anledning att känna samma ansvar för resultatet av utredningen eftersom deras åsikter på sin höjd kommer att redovisas anonymt och i korthet. En annan brist som lyfts fram i artikeln är att eventuella avvikande meningar inte framgår av en departements- promemoria. Som exempel nämns att en extern utredare eller annan medverkande jurist inte kan reservera sig i promemorian, även om det framlagda förslaget ter sig mindre lämpligt från juridisk synpunkt eller av andra skäl. Därmed saknar bl.a. remissinstanserna möjlighet att väga motstående argument mot varandra. Ibland framgår dock sådana invändningar av en promemoria. Vidare framhålls i artikeln att det kan vara svårt för författaren av en promemoria att på ett övertygande sätt motivera ett förslag som författaren inte själv står bakom, och därmed riskerar diskussionen om rättsfrågorna att bli mindre nyanserad. Sammantaget framhåller Bertil Bengtsson att en departementspromemorias värde som rättskälla kan växla både med ämnet och med de närmare omständigheterna kring promemorians tillkomst. Av betydelse är bl.a. vem eller vilka som anlitas för uppdraget, hur brådskande uppdraget är och vilken politisk prägel förslaget har. Motsvarande resonemang kan enligt Bengtsson föras när det gäller departementspromemoriornas värde som verktyg i lagstiftningsprocessen. I denna del tillkommer också den oklarhet som kan finnas om ett förslags innebörd utifrån politisk synpunkt, dvs. dolda motsättningar om promemorians innehåll kan negativt påverka promemorians kvalitet och ställa till problem om de framträder i ett senare skede. Samtidigt 53 2022/23:KU10 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG framhålls att departementspromemorior om de hanteras på rätt sätt kan fylla en viktig funktion i lagstiftningen. Som exempel nämns att det är bråttom att åstadkomma en reform eller att lösa ett akut problem. Ett annat exempel är om det endast rör sig om smärre lagändringar. En departementspromemoria kan också med fördel användas inledningsvis i ett omfattande lagstiftningsarbete. En sådan promemoria kan t.ex. belysa vissa allmänna frågor i det kommande arbetet och dra upp huvudlinjer för arbetets uppläggning. Om det däremot gäller ett större lagstiftningsprojekt som omedelbart ska genomföras, kan departementspromemorior enligt Bengtsson verka otillräckliga. Det gäller särskilt om ett förslag kan väntas bli omstritt av politiska eller andra skäl. Vidare framhåller Bertil Bengtsson att när det gäller internt framtagna promemorior ska skillnaden mellan dessa promemorior och departements- promemorior i Ds-serien inte överdrivas. Av principiella skäl anser han dock att man kan ställa sig skeptisk till detta sätt att förbereda viktigare lagreformer. Han framhåller att förslagets närmare innebörd länge kommer att bli känt bara inom en begränsad krets, framför allt utvalda remissinstanser, och att någon allmän debatt om en kontroversiell reform inte kommer till stånd i detta skede. Enligt Bengtsson synes förfarandet bara passa vid ändringar av närmast lagteknisk natur. Han menar vidare att som självständig rättskälla lär dessa opublicerade promemorior ha en obetydlig auktoritet.1 Tidigare granskning Remissväsendet Hösten 2021 granskade konstitutionsutskottet remissväsendets utveckling (bet. 2021/22:KU10 s. 80 f.). Granskningen avsåg remisser från tre departement, Försvarsdepartementet, Miljödepartementet och Utbildnings- departementet, under 1999–2020. I granskningen uppmärksammades även remissunderlaget. Utvecklingen hade enligt granskningen gått mot att en allt mindre andel av det underlag som remitterades utgjordes av externt framtagna betänkanden från kommittéväsendet och att departementspromemorior publicerade i Ds-serien efter 2008 nästan helt hade upphört samtidigt som det blivit allt vanligare att departementen remitterade promemorior som hade utarbetats av tjänstemän inom Regeringskansliet. Vidare hade antalet remissunderlag som utarbetats av myndigheter sjunkit. I Regeringskansliets svar på konstitutionsutskottets frågor om remiss- underlaget framhölls att valet av underlag som remitteras varierar både över tid och mellan departement. Det var enligt Regeringskansliet inte möjligt att peka på någon enskild orsak som kan förklara utfallet vid ett givet tillfälle. Vidare anfördes att vilken form ett beredningsunderlag får avgörs av vad som bedöms vara mest ändamålsenligt i det enskilda fallet. Omständigheter som 1 När det gäller internt framtagna promemorior, som inte ingår i Ds-serien, kan noteras att vid artikelns tillkomst publicerade Regeringskansliet inte dessa promemorior. Numera finns dessa promemorior i regel att tillgå på regeringens webbplats. Frågan behandlas närmare nedan i avsnittet Iakttagelser vid den nu aktuella genomgången. 54 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10 kan påverka detta är bl.a. frågans omfattning och komplexitet, om det behövs någon särskild expertkunskap vid framtagandet av förslagen samt hur brådskande det är att få en förändring på plats. Vidare uppgavs att samtliga promemorior som remitteras numera publiceras på regeringen.se och att Regeringskansliets övergång till en elektronisk hantering av remisser har inneburit att behovet av att trycka departementspromemorior i Ds-serien minskat. Antalet departementspromemorior som trycktes i den serien hade under de senaste fem åren varierat mellan 30 och 68 per år. I sitt ställningstagande pekade utskottet på gjorda iakttagelser när det gällde remissunderlaget och att det egenproducerade remissunderlaget i regel hade kortare svarstid och remitterades till färre instanser än det remissunderlag som hade utarbetats av externa aktörer. Utskottet framhöll värdet av att i efterhand kunna ta del av det underlag som har remitterats och legat till grund för regeringens beslut. Detta gällde enligt utskottet särskilt när det är fråga om förordningar och lagförslag. Att samtliga underlag som remitteras numera finns tillgängliga på regeringen.se var enligt utskottet positivt och det ökade även möjligheten för andra än remissinstanserna att bidra med synpunkter genom att inkomma med spontansvar. Utskottet framhöll samtidigt att publiceringar i SOU-serien och Ds-serien innebär en bättre tillgänglighet och underlättar för den som i efterhand vill ta del av underlaget, t.ex. för att studera förarbeten till en lag. Kommittéväsendet Kommittéväsendets roll och arbetsformer har behandlats av konstitutions- utskottet vid några tillfällen (bet. 1990/91:KU7, bet. 1997/98:KU31, bet. 1998/99:KU26 och bet. 2004/05:KU3). Hösten 1990 påminde utskottet om att det vid flera tillfällen understrukit det angelägna i att slå vakt om det värdefulla inslag i beslutsprocessen som den offentliga utredningsverksamheten utgör (bet. 1990/91:KU7 s. 10). Vidare framhöll utskottet på nytt att effektivitets- kravet och en allsidig belysning i de flesta fall bäst tillgodoses om skilda politiska meningsriktningar får påverka utredningsarbetet – såsom sker i parlamentariska utredningar (se även bet. KU 1983/84:1, bet. KU 1984/85:35 och bet. KU 1985/86:5). Även under senare år har utskottet tagit upp olika aspekter av kommittéväsendet i sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. I denna del kan nämnas utskottets granskningar av utsedda samordnare inom olika politikområden och det parlamentariska inslaget i utredningsväsendet (bet. 2015/16:KU10 s. 42 f. och bet. 2016/17:KU10 s. 57 f.). Utskottet gjorde en vidare granskning av kommittéväsendet hösten 2017 (bet. 2017/18:KU10 s. 49 f.). Av den granskningen framgick att andelen särskilda utredare hade varierat över tid och att den ökat under 2000-talet. I sitt ställningstagande framhöll utskottet inledningsvis att det är regeringens sak att avgöra hur de utredningar bör bedrivas som anses behövas som underlag för regeringens beslut. Det ligger alltså på regeringen att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange 55 2022/23:KU10 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG riktlinjerna för arbetet. Det politiska beslut som ligger till grund för att den aktuella utredningsuppgiften bör utföras är enligt utskottet naturligtvis en utgångspunkt i dessa sammanhang. Mot bakgrund av kommittéväsendets grundläggande betydelse gav granskningen dock anledning till vissa reflektioner och kommentarer från utskottets sida. Utskottet förde bl.a. ett resonemang om när en särskild utredare respektive en kommitté kan vara att föredra. Även utredningarnas parlamentariska inslag och sammansättning i övrigt ingick i granskningen. Bland annat framgick det av granskningen att andelen tjänstemän i Regeringskansliet som biträdde en utredning som sakkunniga eller experter hade ökat. Utskottet underströk i denna del att det kan finnas ett värde i att en utredning biträds av sakkunniga och experter med blandad bakgrund, vilket är en av de grundläggande fördelarna med kommittéväsendet. Iakttagelser vid den nu aktuella genomgången Genomgångens upplägg En övergripande kartläggning har gjorts för att identifiera de dokument som Regeringskansliet remitterade under 2016, 2017, 2020 och 2021. De valda åren täcker delar av de två senaste mandatperioderna. För att kunna identifiera dokumenten har en genomgång gjorts av de remissunderlag som lades ut på regeringens webbplats under den aktuella tidsperioden. De identifierade dokumenten har därefter klassificerats enligt följande: – betänkanden i SOU-serien – departementspromemorior i Ds-serien – andra promemorior från Regeringskansliet – utkast till lagrådsremisser – underlag från en myndighet – underlag från Europeiska kommissionen (kommissionen). Genomgången har varit inriktad på fördelningen av remissunderlagen utifrån gjord gruppering dels samlat inom Regeringskansliet, dels mellan departementen. Det har även uppmärksammats om det skett några förändringar över tid. Totalt rör det sig om 1 180 dokument. Remissunderlagens innehåll och omfattning har inte gåtts igenom. Vissa mer generella iakttagelser har dock gjorts. Vidare har inte heller den fortsatta behandlingen av remissunderlagen studerats. En fråga som däremot har gåtts igenom är om de identifierade remissunderlagen tagits fram internt eller externt. Med internt framtaget remissunderlag avses dokument som har tagits fram inom Regeringskansliet. Det rör sig om departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet och utkast till lagrådsremisser. När det gäller departementspromemorior och andra promemorior från Regerings- kansliet ska dock nämnas att i de fall en promemoria skrivits under av en extern person har den bedömts som ett externt framtaget remissunderlag. 56 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10 Därutöver avses med externt framtaget remissunderlag dokument som har tagits fram av en särskild utredare eller en kommitté (dvs. betänkanden i SOU- serien), en myndighet eller kommissionen. Generella iakttagelser Under den aktuella tidsperioden remitterade Regeringskansliet totalt 1 180 dokument. Som framgår av tabell 7.1 nedan har antalet remitterade dokument ökat för varje år, från 242 år 2016 till 371 år 2021. En handfull departement svarade för en stor andel av remitteringen, medan andra departement endast remitterade några enstaka dokument per år.1 Genomgången visar vidare att av de totalt 1 180 dokument som Regerings- kansliet remitterade var 28 procent (337) betänkanden i SOU-serien, 14 procent (161) departementspromemorior i Ds-serien, 39 procent (459) andra promemorior från Regeringskansliet, 2 procent (27) utkast till lagrådsremisser, 14 procent (162) underlag från en myndighet och 3 procent (34) underlag från kommissionen. De flesta gruppers andelar av remiss- underlagen har varit relativt konstanta under den aktuella tidsperioden (se tabell 7.1 nedan). Andelen departementspromemorior har dock minskat medan andelen andra promemorior från Regeringskansliet ökat förhållandevis mycket. Av genomgången framgår vidare att flera av de olika gruppernas andelar av remissunderlagen har varierat mellan departementen (se tabell 7.2 nedan och tabell 1–4 i bilaga 7.1). Gjorda iakttagelser i redovisade delar behandlas närmare nedan under rubriken Olika typer av remissunderlag. Tabell 7.1 Regeringskansliets remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021 År Remissunderlag Totalt antal Bet. (SOU) Dep. prom. (Ds) Underlag från EU- kom. Andra prom. från RK Utkast till lagråds- rem. Underlag från en myndig- het 2016 32 % (77) 17 % (41) 29 % (69) 3 % (8) 17 % (42) 2 % (5) 100 % (242) 2017 30 % (80) 23 % (60) 30 % (79) 1 % (3) 14 % (38) 2 % (6) 100 % (266) 2020 25 % (75) 9 % (26) 52 % (158) 2 % (6) 11 % (34) 1 % (2) 100 % (301) 2021 28 % (105) 9 % (34) 41 % (153) 3 % (10) 13 % (48) 6 % (21) 100 % (371) Summa 28 % (337) 14 % (161) 39 % (459) 2 % (27) 14 % (162) 3 % (34) 100 % (1 180) 1 Statsrådsberedningen remitterade under den aktuella tidsperioden inte något dokument. 57 2022/23:KU10 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG Tabell 7.2 Departementens remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021 Departe- ment Remissunderlag Totalt antal Bet. (SOU) Dep. prom. (Ds) Underlag från EU- kom. Andra prom. från RK Utkast till lagråds- rem. Underlag från en myndig- het A 33 % (10) 57 % (17) 7 % (2) – (0) – (0) 3 % (1) 100 % (30) Fi 18 % (53) 5 % (16) 63 % (185) 2 % (6) 11 % (31) 1 % (3) 100 % (294) Fö 54 % (7) 7,5 % (1) 31 % (4) – (0) – (0) 7,5 % (1) 100 % (13) I 12 % (12) 3 % (3) 52 % (52) – (0) 25 % (25) 8 % (8) 100 % (100) Ju 42 % (98) 27 % (63) 20 % (47) 6 % (13) 4 % (9) 1 % (2) 100 % (232) Ku 44 % (18) 22 % (9) 10 % (4) – (0) 24 % (10) – (0) 100 % (41) M 17 % (25) 2 % (3) 35 % (52) – (0) 38 % (55) 8 % (12) 100 % (147) N 33 % (24) 14 % (10) 22 % (16) 2 % (1) 25 % (18) 4 % (3) 100 % (72) S 34 % (52) 21 % (32) 36 % (55) 3 % (5) 6 % (9) – (1) 100 % (154) U 45 % (36) 6,5 % (5) 41 % (33) – (0) 6,5 % (5) 1 % (1) 100 % (80) UD 12 % (2) 12 % (2) 53 % (9) 12 % (2) – (0) 11 % (2) 100 % (17) Summa 28 % (337) 14 % (161) 39 % (459) 2 % (27) 14 % (162) 3 % (34) 100 % (1 180) Kommentar: Namnet på Miljödepartementet var under 2016 och 2017 Miljö- och energidepartementet, men under 2019 bytte departementet namn till Miljödepartementet och energifrågorna flyttades till Infrastrukturdepartementet. Till det nybildade Infrastrukturdepartementet flyttades även vissa andra frågor som tidigare hade hanterats av Näringsdepartementet. Av genomgången framgår vidare att av de 1 180 dokument som remitterades under den aktuella tidsperioden var 50 procent (594) internt framtagna medan 50 procent (586) tagits fram externt (se tabell 7.3 nedan). Andelen internt respektive externt framtaget remissunderlag varierade något under perioden. Under 2020–2021 var andelen internt framtaget underlag högre och externt framtaget underlag lägre än under 2016–2017. Det förekom även variationer mellan departementen (se tabell 7.4 nedan och tabell 5–8 i bilaga 7.1). Gjorda iakttagelser i redovisade delar behandlas närmare nedan under rubriken Internt respektive externt framtaget remissunderlag. 58 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10 Tabell 7.3 Ansvarig för Regeringskansliets remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021 År Ansvarig för framtaget remissunderlag Totalt antal Internt Externt 2016 45 % (110) 55 % (132) 100 % (242) 2017 46 % (122) 54 % (144) 100 % (266) 2020 59 % (178) 41 % (123) 100 % (301) 2021 50 % (184) 50 % (187) 100 % (371) Summa 50 % (594) 50 % (586) 100 % (1 180) Tabell 7.4 Ansvarig för departementens remissunderlag 2016, 2017, 2020 och 2021 Departement Ansvarig för framtaget remissunderlag Totalt antal Internt Externt A 63 % (19) 37 % (11) 100 % (30) Fi 69 % (203) 31 % (91) 100 % (294) Fö 31 % (4) 69 % (9) 100 % (13) I 48 % (48) 52 % (52) 100 % (100) Ju 39 % (91) 61 % (141) 100 % (232) Ku 29 % (12) 71 % (29) 100 % (41) M 37 % (54) 63 % (93) 100 % (147) N 32 % (23) 68 % (49) 100 % (72) S 58 % (90) 42 % (64) 100 % (154) U 48 % (38) 52 % (42) 100 % (80) UD 71 % (12) 29 % (5) 100 % (17) Summa 50 % (594) 50 % (586) 100 % (1 180) Olika typer av remissunderlag Betänkanden i SOU-serien Som har nämnts ovan visar genomgången att 28 procent (337) av de 1 180 dokument som Regeringskansliet remitterade under den aktuella tidsperioden avsåg betänkanden i SOU-serien (se tabell 7.1 ovan). Andelen sådana betänkanden har varit relativt konstant under perioden. Under 2016, 2017, 2020 respektive 2021 utgjorde dessa 32 procent (77), 30 procent (80), 25 procent (75) respektive 28 procent (105) av de remitterade underlagen. Genomgången visar dock på stora skillnader mellan departementen (se tabell 7.2 ovan och tabell 1–4 i bilaga 7.1). Som exempel kan nämnas Finansdepartementet och Justitiedepartementet, som båda remitterade ett förhållandevis stort antal dokument. Av de dokument som Finans- departementet remitterade under den aktuella perioden avsåg 18 procent betänkanden i SOU-serien medan motsvarande uppgift för Justitie- departementet var 42 procent. När det gäller Justitiedepartementet minskade dock andelen sådana betänkanden betydligt under 2020 för att sedan öka igen under 2021. Även Miljödepartementet och Infrastrukturdepartementet remitterade förhållandevis många dokument under den aktuella tidsperioden. 59 2022/23:KU10 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG I likhet med Finansdepartementet utgjorde betänkanden i SOU-serien en förhållandevis liten andel av departementens remissunderlag. Andelen betänkanden i SOU-serien som Socialdepartementet remitterade var relativt konstant. Av de dokument som departementet sammantaget remitterade utgjorde drygt 30 procent betänkanden. Under den aktuella tidsperioden remitterade Försvarsdepartementet och Kulturdepartementet förhållandevis få dokument, men av dessa utgjorde betänkanden i SOU-serien en stor grupp. När det gäller övriga departement varierade andelen sådana betänkanden av remissunderlagen under den aktuella perioden. När det gäller själva utredningsformen visar genomgången att betänkandena i SOU-serien framför allt har tagits fram av särskilda utredare. Även om betänkandenas innehåll inte har studerats kan det noteras att några betänkanden har rört förhållandevis begränsade ämnesområden medan andra varit av mer omfattande slag. Departementspromemorior och andra promemorior från Regeringskansliet När det gäller promemorior som har tagits fram inom Regeringskansliet rör det sig om två typer av dokument: promemorior som har publicerats i Ds- serien (s.k. departementspromemorior) respektive andra interna promemorior som tagits fram inom Regeringskansliet. De promemorior som inte publiceras i Ds-serien finns med några enstaka undantag tillgängliga på regeringens webbplats under fliken remisser. Dessa promemorior liknar varandra i uppbyggnaden och har också ibland uttryckligen getts benämningen promemoria. Härutöver har i några enstaka fall remissunderlaget endast utgjorts av ett förslag till förordningstext som tagits fram inom ett departement. I denna del ska också nämnas att det framgår av regeringens webbplats att vissa dokument som tagits fram inom Regeringskansliet har utformats enligt ett promemoriaformat som tagits fram särskilt inom Regeringskansliet. Dessa promemorior ingår alltså inte i Ds-serien men finns på webbplatsen presenterade tillsammans med departementspromemorior under fliken Departementsserien och promemorior. Av genomgången framgår att av de totalt 1 180 dokument som remitterades under den aktuella tidsperioden avsåg 14 procent (161) departements- promemorior och 39 procent (459) andra promemorior från Regeringskansliet (se tabell 7.1 ovan). Det innebär att de två grupperna svarade för 53 procent (620) av det totala remissunderlaget. De två gruppernas andelar av de remitterade dokumenten varierade dock under perioden. De senaste två åren har andelen departementspromemorior minskat medan andelen andra promemorior från Regeringskansliet har ökat. Under 2016, 2017, 2020 respektive 2021 utgjorde departementspromemorior 17 procent (41), 23 procent (60), 9 procent (26) respektive 9 procent (34) av remissunderlagen. Motsvarande uppgift för andra promemorior från Regeringskansliet var 29 procent (69), 30 procent (79), 52 procent (158) respektive 41 procent (153). Genomgången visar även på stora skillnader mellan departementen och i vissa fall inom ett departement över tid (se tabell 7.2 ovan och tabell 1–4 i 60 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10 bilaga 7.1). Som exempel kan nämnas Finansdepartementet och Justitie- departementet. Av de dokument som Finansdepartementet remitterade under den aktuella tidsperioden var 5 procent departementspromemorior och 63 procent andra promemorior från Regeringskansliet. Till skillnad från Finansdepartementet remitterade Justitiedepartementet en förhållandevis stor andel departementspromemorior. Av de dokument som departementet remitterade var 27 procent departementspromemorior medan andra promemorior från Regeringskansliet utgjorde 20 procent av remissunderlagen. Samtidigt kan här noteras att departementspromemoriornas andel av Justitie- departementets remissunderlag minskade under 2020–2021 medan andra promemoriors andel ökade. Infrastrukturdepartementet, Miljödepartementet och Utbildningsdepartementet remitterade, i likhet med Finansdepartementet, en förhållandevis stor andel andra promemorior från Regeringskansliet och en liten andel departementspromemorior. Över hälften av de dokument som Socialdepartementet remitterade utgjordes av departementspromemorior och andra promemorior från Regeringskansliet. Här kan också noteras att andelen andra promemorior från Regeringskansliet ökade i betydande omfattning under 2020 och 2021 medan andelen departementspromemorior minskade under samma period. När det gäller innehållet i departementspromemorior och andra promemorior från Regeringskansliet kan det noteras att flera promemorior har varit ganska kortfattade med begränsade lagförslag medan andra har varit av mer omfattande slag med t.ex. förslag till ny lagstiftning. I regel har departementspromemorior varit mer omfattande än andra promemorior från Regeringskansliet men även den senare gruppen har ibland innehållit till synes ingripande eller omfattande lagförslag. Bland annat remitterade några departement under 2020 flera promemorior med olika förslag med anledning av coronapandemin. Vidare noteras när det gäller gruppen andra promemorior från Regeringskansliet att det ofta framgår av en promemorias första sida vilket departement som har tagit fram dokumentet. Ibland finns även uppgift om vilken enhet inom ett departement som tagit fram promemorian. När det gäller en del av dessa promemorior saknas det dock helt uppgift om ansvarigt departement. Därutöver noteras att en handfull av promemoriorna i denna grupp inte finns tillgängliga på regeringens webbplats. Utkast till lagrådsremisser Av genomgången framgår att av de 1 180 dokument som remitterades under den aktuella tidsperioden avsåg 2 procent (27) utkast till lagrådsremisser (se tabell 7.1 ovan). Gruppens andel av remissunderlagen låg under tidsperioden förhållandevis konstant mellan 1 och 3 procent. Genomgången visar dock på vissa skillnader mellan departementen (se tabell 7.2 ovan och tabell 1–4 i bilaga 7.1). Av de dokument som Justitiedepartementet remitterade utgjorde utkast till lagrådsremisser 6 procent (13) av remissunderlagen. Över hälften av departementen remitterade inte något utkast till lagrådsremiss. 61 2022/23:KU10 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG Underlag från en myndighet m.m. Nästan samtliga dokument i denna grupp har tagits fram av en myndighet. I några enstaka fall har ett dokument tagits fram av flera myndigheter, ett tillsatt råd, en intresseorganisation eller ett företag. Oftast har det remitterade under- laget haft sin grund i ett regeringsuppdrag i form av ett särskilt beslut eller ett regleringsbrev. I några fall har t.ex. en myndighet på eget initiativ lämnat in en framställan till det ansvariga departementet med förslag till åtgärder eller ändringar inom ett visst område. Dessutom har Regeringskansliet i ett par enstaka fall remitterat en ansökan i ett förvaltningsärende. Samtliga dessa dokument ingår i gruppen underlag från en myndighet. Som har nämnts ovan visar genomgången att 14 procent (162) av de 1 180 dokument som Regeringskansliet remitterade under den aktuella tidsperioden avsåg underlag från en myndighet (se tabell 7.1 ovan). Gruppens andel av Regeringskansliets remissunderlag var förhållandevis konstant under perioden. Under 2016, 2017, 2020 respektive 2021 var 17 procent (42), 14 procent (38), 11 procent (34) respektive 13 procent (48) underlag från en myndighet. Genomgången visar dock på stora skillnader mellan departementen (se tabell 7.2 ovan och tabell 1–4 i bilaga 7.1). Som exempel kan nämnas Miljödepartementet och Justitiedepartementet, som båda remitterade ett förhållandevis stort antal dokument. Av de dokument som Miljödepartementet remitterade var drygt vart tredje (38 procent) remissunderlag ett underlag från en myndighet. Gruppens andel av departementets remissunderlag minskade dock kraftigt under 2020 och 2021. Av Justitiedepartementets remissunderlag var underlag från en myndighet betydligt mindre vanligt förekommande (4 procent). Infrastrukturdepartementet, Kulturdepartementet och Närings- departementet remitterade, i likhet med Miljödepartementet, en förhållandevis stor andel dokument som tagits fram av en myndighet. Slutligen noteras att de remitterade underlagen från en myndighet ofta finns tillgängliga på regeringens webbplats. Ibland hänvisas till dokumentet via en länk till myndighetens webbplats. Av genomgången framgår att några av dessa länkar inte längre är aktuella. Dessutom saknas i några fall såväl själva dokumentet som en länk till dokumentet. Underlag från kommissionen Av genomgången framgår att av de 1 180 dokument som Regeringskansliet remitterade under den aktuella tidsperioden avsåg 3 procent (34) underlag från kommissionen. I dessa fall remitterades alltså endast själva förslaget från kommissionen. Gruppens andel av Regeringskansliets remissunderlag var relativt konstant. Under 2016, 2017, 2020 respektive 2021 utgjorde dessa 2 procent (5), 2 procent (6), 1 procent (2) respektive 6 procent (21) av samtliga remissunderlag (se tabell 7.1 ovan). Även när det gäller denna grupp visar genomgången på skillnader mellan departementen (se tabell 7.2 ovan och tabell 1–4 i bilaga 7.1). Av de dokument som Miljödepartementet remitterade var 8 procent av remissunderlagen 62 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10 underlag från kommissionen. Detsamma gäller för Infrastrukturdepartementet. I de flesta övriga departement förekom det endast någon enstaka gång att ett förslag från kommissionen var ett remissunderlag. Slutligen ska nämnas att det framgår av genomgången att förslag från kommissionen om ändringar i EU:s rättsakter har hanterats på olika sätt inom Regeringskansliet. I redovisade fall ovan har endast själva förslaget från kommissionen remitterats. I andra fall har ett internt eller externt underlag (i form av ett betänkande, en departementspromemoria, en annan promemoria från Regeringskansliet eller ett underlag från en myndighet) tagits fram med anledning av ett förslag om ändringar i en rättsakt som därefter remitterats. Internt respektive externt framtaget remissunderlag Som har nämnts ovan visar genomgången att av de 1 180 dokument som Regeringskansliet remitterade under den aktuella tidsperioden togs hälften fram internt medan den andra hälften togs fram externt (se tabell 7.3 ovan). De internt framtagna remissunderlagen har i huvudsak avsett olika promemorior från Regeringskansliet, medan det externt framtagna remissunderlaget framför allt utgjorts av betänkanden i SOU-serien och underlag från myndigheter. Som har framgått ovan ökade andelen internt framtaget remissunderlag något under perioden 2020–2021 jämfört med 2016–2017, medan det externt framtagna remissunderlaget minskade något. Även i denna del visar genomgången på stora skillnader mellan departementen (se tabell 7.4 ovan och tabell 5–8 i bilaga 7.1). Som exempel kan nämnas Finansdepartementet och Justitiedepartementet. Av samtliga dokument som Finansdepartementet remitterade under den aktuella perioden var knappt 70 procent internt framtagna. Justitiedepartementet remitterade däremot en förhållandevis stor andel externt framtagna dokument. Av samtliga dokument som det departementet remitterade under den aktuella perioden var ca 60 procent externt framtagna. Under 2020 minskade dock gruppens andel av Justitiedepartementets remissunderlag kraftigt för att sedan öka under 2021. Försvarsdepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet remitterade, i likhet med Justitiedepartementet, en förhållandevis stor andel externt framtagna dokument. Andra departement, som Arbetsmarknadsdepartementet och Utrikesdepartementet, remitterade framför allt internt framtagna dokument. När det gäller Infrastruktur- departementet, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet var andelarna internt respektive externt framtaget remissunderlag ganska jämnt fördelade. Som redovisats tidigare har ibland en extern person fått ett utrednings- uppdrag eller i uppdrag att biträda ett departement i en viss fråga. Om en departementspromemoria har skrivits under av en extern person har promemorian setts som ett externt framtaget remissunderlag. Genomgången visar att 22 procent (35) av de totalt 161 departementspromemorior som remitterades under den aktuella perioden skrevs under av en extern person. Även i denna del visar genomgången på stora skillnader mellan 63 2022/23:KU10 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG departementen. Justitiedepartementet remitterade under den aktuella perioden sammantaget 63 departementspromemorior och av dessa skrevs 41 procent (26) under av en extern person. Övriga departement remitterade inga eller endast några enstaka sådana departementspromemorior. Av genomgången framgår vidare att även andra promemorior från Regeringskansliet ibland skrivits under av en extern person. I dessa fall har alltså en extern person fått ett utredningsuppdrag eller i uppdrag att biträda ett departement i en viss fråga. Sammantaget rör det sig om en handfull dokument, varav merparten härrör från Justitiedepartementet. Slutligen ska nämnas att det ibland framgår av en departementspromemoria eller en annan promemoria från Regeringskansliet att dokumentet har tagits fram av en arbetsgrupp inom det ansvariga departementet. Några promemorior som tagits fram av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet har också skrivits under av en tjänsteman vid departementet. Promemorior från Regeringskansliet Svar den 27 oktober 2022 Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett antal frågor. Som svar överlämnades den 27 oktober 2022 en promemoria som har upprättats inom Statsrådsberedningen (bilaga 7.2). Bland annat begärde utskottet svar på följande frågor om mer generella iakttagelser som gjorts vid genomgången av remissunderlagen: – Vilka överväganden görs när det gäller valet av remissunderlag (betänkanden i SOU-serien, departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, utkast till lagrådsremisser, underlag från en myndighet och underlag från kommissionen)? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med de olika formerna av remissunderlag? – Av genomgången framgår att olika typer av remissunderlag är olika vanliga i departementen och i vissa fall även inom ett departement över tid. Det gäller särskilt betänkanden (i SOU-serien), departements- promemorior (i Ds-serien), andra promemorior från Regeringskansliet och underlag från en myndighet. Vilka kommentarer kan göras kring dessa skillnader? – Genomgången visar också på skillnader mellan departementen och i vissa fall även inom ett departement över tid när det gäller andelen internt respektive externt framtaget remissunderlag. Vilka kommentarer kan göras kring dessa skillnader? I svarspromemorian framhålls att vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms mest ändamålsenlig för de frågor som ska utredas. Som exempel på omständigheter av betydelse anges frågornas omfattning, komplexitet och politiska eller principiella betydelse, behovet av särskild expertkunskap eller representation av olika intressen samt hur brådskande det är att få en ändring på plats. Kommittéer eller särskilda 64 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10 utredare väljs typiskt sett för att förbereda större reformer (redovisas i SOU- serien), och utredningsformen lämpar sig väl för större och komplexa frågeställningar och sådana frågeställningar som kräver medverkan av olika experter eller en bred representation av olika intressen. I andra fall kan en fråga utredas internt i Regeringskansliet, med eller utan externt biträde (redovisas i Ds-serien eller andra promemorior från Regeringskansliet). En fördel med interna utredningar är att de typiskt sett har kortare ledtider och därmed lättare kan anpassas exempelvis utifrån nytillkomna frågeställningar. Om en fråga är särskilt brådskande eller om behovet av remittering gäller en begränsad fråga som uppkommer i ett sent skede i ett lagstiftningsärende remitteras ibland ett utkast till lagrådsremiss eller proposition. Ett uppdrag till en myndighet kan vara lämpligt vid framtagandet av förslag som avser en tydligt avgränsad fråga inom myndighetens ansvarsområde. Enligt svarspromemorian är det svårt att dra några säkra slutsatser om orsakerna till de variationer som finns inom och mellan departement, inte minst eftersom det är stora skillnader mellan departementens ansvarsområden och de politiska prioriteringarna förändras över tid. Utskottet begärde även svar på ett antal frågor om specifikt departements- promemorior och andra interna promemorior. Av svarspromemorian framgår bl.a. följande. Typiskt sett vägs inte departementspromemoriors och andra interna promemoriors betydelse som rättskälla in i valet av utredningsform. Det framhålls vidare att även andra interna promemorior än departements- promemorior publiceras på regeringens webbplats och är sökbara (regeringen.se, Departementsserien och promemorior) och att interna promemorior dessutom registreras i ett ärende och arkiveras. Innan de interna promemoriorna gjordes tillgängliga på redovisat sätt var frågeställningen om underlagets betydelse som rättskälla mer aktuell. Internt utredningsarbete i Regeringskansliet kan presenteras i departementspromemorior i Ds-serien eller andra promemorior från Regeringskansliet. Om remitteringen gäller en begränsad fråga som uppkommer i ett sent skede i ett lagstiftningsärende remitteras ibland ett utkast till lagrådsremiss eller proposition. Underlagen kan tas fram av en arbetsgrupp eller av enskilda tjänstemän inom ett departement. När så sker är det inte nödvändigt att formalisera uppdraget i ett särskilt beslut. Underlag som tas fram på detta sätt är interna produkter och Regeringskansliet svarar således för innehållet. Sådana produkter gemensambereds därför enligt Statsråds- beredningens riktlinjer om samrådsformer i Regeringskansliet, SB PM 2012:1 (rev. 2021 II). Ett uppdrag kan också lämnas till en s.k. bokstavsutredare. Då formaliseras uppdraget genom ett regeringskanslibeslut. Uppdragsbeskrivningen gemen- sambereds och läggs som en bilaga till promemorian. I många fall är bokstavsutredaren inte anställd vid departementet utan får uppdraget eftersom han eller hon har särskild sakkunskap. En extern person som redovisar ett 65 2022/23:KU10 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG bokstavsuppdrag gör det ofta i eget namn och svarar därmed själv för innehållet. Vid bedömningen av om en promemoria ska ges ut i Ds-serien eller inte kan flera av de aspekter som tidigare redovisats aktualiseras. Att en extern person redovisar ett bokstavsuppdrag i eget namn medför normalt att promemorian ges ut i Ds-serien. På regeringens webbplats under fliken Departementsserien och promemorior publiceras som utgångspunkt samtliga departements- promemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, utkast till lagrådsremisser och propositioner samt remissunderlag som tagits fram av en myndighet på Regeringskansliets uppdrag. I enstaka fall kan remiss- underlag av det angivna slaget av förbiseende inte ha gjorts tillgängliga på regeringens webbplats. När det gäller utformningen av gruppen andra promemorior från Regerings- kansliet framhålls att det ansvariga departementet framgår av promemorians inledande sammanfattning och av publiceringsplatsen på regeringens webb- plats men att det ansvariga departementet i enstaka fall av förbiseende kan ha utelämnats på första sidan. Slutligen framgår det av svarspromemorian att en departementspromemoria numera inte skrivs under av en tjänsteman i Regeringskansliet. Utskottet begärde även svar på en fråga om remittering av förslag från kommissionen. I denna del framhålls i svarspromemorian att det avgörs från fall till fall om det finns ett behov av att remittera ett förslag från kommissionen. I stället för formell remiss skickas ibland EU-förslag för synpunkter till berörda myndigheter. Normalt sett skickas endast förslaget ut, dvs. det tas inte fram något särskilt underlag. Promemorior om hur EU- rättsakter ska omhändertas i svensk rätt remitteras regelmässigt. Svar den 29 november 2022 Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt svar på ett par kompletterande frågor. Som svar överlämnades den 29 november 2022 en promemoria som har upprättats inom Statsrådsberedningen (bilaga 7.3). På utskottets fråga om en promemoria som har tagits fram av en bokstavs- utredare utifrån en tryckfrihetsrättslig aspekt behandlas annorlunda än en promemoria som tagits fram internt inom Regeringskansliet framhålls i svarspromemorian att en bokstavsutredares uppdrag är att biträda ett departement med att utreda en viss fråga. Även om bokstavsutredaren inte är anställd i Regeringskansliet rör det sig om ett internt utredningsarbete. En promemoria som har tagits fram av en bokstavsutredare blir därmed en allmän handling i samband med att den remitteras, publiceras eller på annat sätt upprättas. Utskottet begärde även svar på frågan vilka kriterier som ligger till grund för bedömningen av om ett förslag från kommissionen ska remitteras eller inte. Om det finns behov av att inhämta synpunkter på ett förslag från 66 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10 kommissionen kan det enligt promemorian ske på olika sätt. I vissa fall väljs ett remissförfarande. Det är det alternativ som typiskt sett väljs när det finns anledning att närmare analysera de frågor som förslaget väcker. I andra fall ges olika intressenter mer formlöst möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag. Det förekommer också att synpunkter inhämtas genom en löpande dialog, ett s.k. EU-sakråd eller andra mötesformer. Omständigheter av betydelse för bedömningen av hur synpunkter bör inhämtas är bl.a. processens tidsramar, förslagets komplexitet, antalet berörda, påverkan på svenska förhållanden, förhandlingssituationen och förslagets rättsliga betydelse. Utskottets ställningstagande Syftet med granskningen har varit att på en övergripande nivå få en bild av de underlag som Regeringskansliet remitterat under den studerade perioden, om det funnits några skillnader mellan departementen och om det skett några förändringar över tid. Frågor av intresse är vilka överväganden som kan ligga bakom valet av remissunderlag och vilka fördelar respektive nackdelar som kan finnas med olika typer av remissunderlag. Konstitutionsutskottet vill inledningsvis hänvisa till tidigare uttalanden från utskottet om att det är regeringens sak att avgöra hur de utredningar bör bedrivas som anses behövliga som underlag för regeringens beslut. Det innebär att regeringen har att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange riktlinjerna för arbetet. Regeringen har alltså att avgöra om ett utredningsuppdrag ska anförtros en kommitté, en särskild utredare eller en myndighet eller bedrivas internt inom Regeringskansliet. Som framhålls i svaren från Regeringskansliet får valet av remissunderlag i första hand styras av vilken utredningsform som bedöms vara mest ändamålsenlig utifrån de frågor som ska utredas. Flera omständigheter kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed de olika remissunderlagen (betänkanden i SOU-serien, departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, utkast till lagrådsremisser, underlag från en myndighet och underlag från kommissionen). Som exempel kan nämnas frågornas omfattning, komplexitet och politiska eller principiella betydelse. Även behovet av särskild expertkunskap, representation av olika intressen och hur brådskande det är att få en ändring på plats kan vara av betydelse. Betänkanden i SOU-serien tas fram av en kommitté eller en särskild utredare. Som utskottet tidigare framhållit lämpar sig denna utredningsform väl för att förbereda större reformer eller när utredningsarbetet avser omfattande, komplexa eller principiella frågeställningar. Utredningsformen är vidare att föredra om utredningsarbetet kräver medverkan av experter eller en bred representation av olika intressen. Remitteringen av ett betänkande i SOU-serien medför också att förslag och eventuella reservationer eller särskilda yttranden i ett tidigt skede blir föremål för en offentlig debatt. I de fall där en bred politisk enighet är önskvärd kan en kommitté med parlamentarisk sammansättning fungera som forum för kompromisser och samförstånd i politiska frågor. Frågor av 67 2022/23:KU10 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG begränsad räckvidd eller av teknisk art utreds i regel effektivare av en myndighet eller internt inom Regeringskansliet. Ett uppdrag till en myndighet kan vara lämpligt om utredningsarbetet rör en tydligt avgränsad fråga inom myndighetens ansvarsområde. Ett utkast till lagrådsremiss kan vara att föredra om utkastet rör en begränsad fråga som har uppkommit i ett sent skede i ett lagstiftningsärende. När det sedan gäller själva remissunderlagen ger granskningen anledning till följande reflektioner och kommentarer från utskottets sida. Av granskningen framgår att Regeringskansliet under den studerade perioden remitterade totalt 1 180 dokument och att antalet remitterade dokument ökade för varje år. Departementspromemorior i Ds-serien och andra promemorior från Regeringskansliet svarade för drygt 50 procent av det totala remissunderlaget (14 respektive 39 procent). Även betänkanden i SOU-serien och underlag från en myndighet svarade för förhållandevis stora andelar (28 respektive 14 procent), medan utkast till lagrådsremisser och underlag från kommissionen var mindre vanligt förekommande (2 respektive 3 procent). Fördelningen mellan olika typer av remissunderlag var relativt konstant under den studerade perioden. Andelen departementspromemorior i Ds-serien minskade dock medan andelen andra promemorior från Regeringskansliet ökade förhållandevis mycket. En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar också att andelen internt framtaget underlag var högre och andelen externt framtaget underlag lägre 2020–2021 än 2016– 2017. Remissunderlagen togs alltså under den granskade perioden i allt större utsträckning fram inom Regeringskansliet. Granskningen visar vidare att en handfull departement har svarat för en stor andel av remissunderlagen. Som exempel kan nämnas Finansdepartementet och Justitiedepartementet, som båda remitterade ett förhållandevis stort antal dokument. Justitiedepartementet remitterade under den aktuella perioden framför allt betänkanden i SOU-serien och departementspromemorior i Ds- serien, medan en stor andel av de dokument som Finansdepartementet remitterade avsåg andra promemorior från Regeringskansliet. Även Miljö- departementet och Infrastrukturdepartementet remitterade förhållandevis många dokument under den aktuella tidsperioden. Båda departementen remitterade framför allt andra promemorior från Regeringskansliet men även underlag från en myndighet. Delas remissunderlagen upp i internt och externt framtaget underlag kan det konstateras att Finansdepartementet under den aktuella perioden framför allt remitterade internt framtaget remissunderlag medan Justitiedepartementet och Miljödepartementet remitterade en förhållandevis stor andel externt framtagna dokument. I sammanhanget kan noteras att några departement under 2020 remitterade flera internt framtagna promemorior med olika förslag med anledning av coronapandemin, vilket delvis kan förklara ökningen av internt framtagna remissunderlag under den granskade perioden. 68 7 REGERINGENS REMISSUNDERLAG 2022/23:KU10 När det gäller olika typer av remissunderlag kan utskottet konstatera att det kan finnas flera fördelar för en regering att remittera departements- promemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet och underlag från en myndighet. Utredningsarbetet kan i regel komma igång snabbare och på kortare tid än vid framtagandet av ett betänkande i SOU- serien. Därmed kan de nämnda remissunderlagen också vara att föredra i de fall det är bråttom att åstadkomma en förändring på ett visst område eller att lösa ett akut problem. När det gäller promemorior framtagna inom Regerings- kansliet har dessutom det ansvariga departementet en annan kontroll över vad som föreslås och kan bestämma om en promemoria ska publiceras eller inte och i vilken form. Samtidigt kan det konstateras att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad och att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som t.ex. betänkanden i SOU- serien. Till skillnad från formellt tillsatta utredningar saknas det dessutom vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet medverkan från externa experter eller en bred representation av olika intressen, och det finns inte heller eventuella avvikande meningar att redovisa. Som framgått görs i granskningen skillnad på departementspromemorior i Ds-serien och andra promemorior från Regeringskansliet. Utskottet vill med anledning av vad som framkommit i granskningen framhålla värdet av att i efterhand kunna ta del av det underlag som har remitterats och legat till grund för regeringens beslut. Detta gäller särskilt när det är fråga om förordningar och lagförslag. Att samtliga underlag som remitteras numera finns tillgängliga på regeringens webbplats är som utskottet tidigare framhållit positivt och det ökar även möjligheten för andra än remissinstanserna att bidra med synpunkter genom att inkomma med spontansvar. Samtidigt innebär publiceringar i SOU- serien och Ds-serien en bättre tillgänglighet och underlättar för den som i efterhand vill ta del av underlaget, t.ex. för att studera förarbeten till en lag. 69 2022/23:KU10 8 Regeringens styrning av länsstyrelserna Ärendet Konstitutionsutskottet har under hösten 2022 granskat regeringens styrning av länsstyrelserna. Granskningen har varit inriktad på hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels regleringsbrev, dels andra regeringsuppdrag. Vidare berörs i granskningen regeringens beredning av regleringsbrev och andra uppdrag till länsstyrelserna. Till grund för granskningen ligger bl.a. en skrivelse från Regeringskansliet med svar på frågor från utskottet, bilaga 8.1. Utredning i ärendet Gällande ordning Regeringens styrning av förvaltningen Regeringsformen m.m. Av 1 kap. 6 § regeringsformen framgår att regeringen styr riket. Av 12 kap. 1 § regeringsformen framgår att de statliga förvaltnings- myndigheter som inte är myndigheter under riksdagen lyder under regeringen. I detta ligger bl.a. att det är i relationen mellan regeringen och myndigheten som det finns en lydnadsplikt, inte i förhållandet mellan ett enskilt statsråd och myndigheten. I förarbetena anges att föreskrifter från regeringen ska riktas till myndigheten som sådan, inte till en enskild tjänsteman hos myndigheten (SOU 1972:15 s. 195). En begränsning av regeringens direktivrätt finns i 12 kap. 2 § regeringsformen. Där anges att ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag. Regeringen förfogar även över andra instrument i sin styrning och uppföljning av statliga myndigheter och verksamheter. Styrning kan ske genom bestämmelser som gäller för samtliga eller flera myndigheter. Sådana generella bestämmelser återfinns bl.a. i myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, internrevisionsförordningen (2006:1228) samt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Det finns också styrinstrument som riktar sig till enskilda myndigheter. Regeringen beslutar genom förordningar om instruktioner för myndigheterna. Andra styrinstrument har en stark koppling till den statliga budgetprocessen. I de årliga regleringsbreven för myndigheterna anger regeringen de finansiella förutsättningarna för olika verksamheter samt i förekommande fall 70 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10 tillkommande mål, krav på återrapportering och uppdrag. Regeringen beslutar även om särskilda uppdrag till myndigheter vid sidan av regleringsbreven. Det förekommer även informella kontakter mellan regeringen och Regeringskansliet å ena sidan och myndigheter å den andra. Sådana kontakter används löpande för att utbyta information och kunskap om olika frågor samt för att förtydliga innebörden av formella styrsignaler. Uttalanden i propositioner I 2010 års förvaltningspolitiska proposition framhöll regeringen att styrningen av statliga myndigheter och verksamheter bör vara tydlig och resultatinriktad (prop. 2009/10:175). Med tydlig avsågs att myndighetens uppdrag ska preciseras genom att regeringen anger uppgifter, regler och i förekommande fall mål och prioriteringar. Mål och uppgifter till myndigheterna skulle formuleras så att respektive myndighet själv skulle råda över eller ha rimliga möjligheter att genomföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt. Den årliga styrningen av myndigheterna skulle inriktas mot verksamhetens resultat utifrån det instruktionsenliga uppdraget. Regeringens ambition var att skapa förutsättningar för en styrning som var långsiktig och i högre grad anpassad till myndigheternas verksamheter och regeringens styrbehov. För vissa myndigheter kunde regeringens styrning vara detaljerad, medan den för andra myndigheter kunde vara mer övergripande. Styrningen borde således i hög grad ta hänsyn till varje verksamhets specifika karaktär och utformas så att den bäst gynnade syftet med respektive verksamhet. I propositionen angavs också att myndigheternas instruktioner är ett grund- läggande instrument i regeringens styrning. Till skillnad från myndighets- förordningen (2007:515) och andra författningar som gäller flera myndigheter ska en myndighets instruktion tydliggöra den enskilda myndighetens uppdrag. Den ska formuleras i termer som svarar mot myndighetens befogenheter. I varje instruktion ska som regel myndighetens ansvarsområde, uppgifter, ledningsform och andra förhållanden som är specifika för myndigheten regleras. Detaljeringsgraden i instruktionen kan variera från myndighet till myndighet. Vissa krav kan uttryckas tämligen detaljerat. Uppgifter som är tidsbegränsade eller som kan förväntas ändras inom en närmare framtid, mål, liksom uppgifter eller uppdrag där regeringen ser behov av att vara utförlig i beskrivningen är exempel på sådant som vanligtvis inte regleras i instruktionen utan i annat beslut. I budgetpropositionen för 2022 anförde regeringen att det följer av den svenska förvaltningsmodellen att Sverige har organisatoriskt fristående myndigheter med begränsad självständighet, och att regeringen inför riksdagen hålls ansvarig för de myndigheter som lyder under regeringen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 s. 59). Ordningen förutsätter enligt regeringen en bra uppföljning av myndigheternas resultat och verksamhet, och att regeringen ingriper om den bedömer att myndigheterna inte sköter sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen ansåg att det är angeläget att ytterligare utveckla styrningen och uppföljningen av myndigheterna. Regeringens 71 2022/23:KU10 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA bedömning var att styrningen av statsförvaltningen ska vara långsiktig, strategisk, helhetsinriktad, sammanhållen, verksamhetsanpassad och tillits- baserad. Det innebar bl.a. att detaljstyrning och onödig administration bör undvikas, att myndigheternas kärnverksamhet ska värnas, att stats- förvaltningens organisering ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv, samt att myndigheternas roll-, uppgifts- och ansvarsfördelning ska vara tydlig. Regeringens styrning av länsstyrelserna Instruktion Länsstyrelserna fick 2017 en ny instruktion genom förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion. Enligt 1 § ansvarar länsstyrelserna för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning någon annan myndighet inte har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Länsstyrelsernas generella uppdrag är enligt 2 § att 1. verka för att nationella mål får genomslag i länet, samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar 2. utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande samt inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser 3. främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen dels om det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels om händelser som inträffat i länet 4. inom sin verksamhet främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet 5. ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt dem. Dessa paragrafer ger uttryck för regeringens syfte med länsstyrelserna och grundidén om den statliga samordnade länsförvaltningen. Av 3 § framgår att länsstyrelserna bl.a. har uppgifter i fråga om allmänna val, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, hållbar samhällsplanering och boende, energi och klimat, kulturmiljö, skydd mot olyckor, krisberedskap, civilt försvar och höjd beredskap, naturvård samt miljö- och hälsoskydd, lantbruk och landsbygd, fiske, folkhälsa, jämställdhet samt integration. Ytterligare uppgifter för länsstyrelserna framgår av 4–6 §§. En del av dessa uppgifter gäller endast vissa länsstyrelser. Regleringsbrev m.m. Varje länsstyrelse har ett enskilt regleringsbrev som innehåller uppgifter om låneram och krediter. För länsstyrelserna finns även ett gemensamt regleringsbrev som anger uppdrag och återrapporteringskrav i huvudsak kopplade till anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. 72 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10 Eftersom länsstyrelserna bedriver verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden är det också vanligt att uppdrag som riktar sig till länsstyrelserna återfinns i andra myndigheters regleringsbrev. I dessa fall sker återrapporteringen i normalfallet till respektive sakmyndighet, som i sin tur rapporterar till regeringen. Utöver de uppdrag länsstyrelserna får i regleringsbreven kan regeringen när som helst under året, genom särskilda regeringsbeslut, ge länsstyrelsen ytterligare uppdrag. Regeringskansliet I bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet anges att Finansdepartementet har ansvar för länsstyrelserna när det gäller förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden samt för länsstyrelserna som myndigheter. I ansvaret ingår även länsindelningen i fråga om förvaltnings- ärenden och ändrad regional ansvarsfördelning i fråga om lagstiftningsärenden. Någon närmare definition av innebörden av detta ansvar ger inte förordningen. Vid Finansdepartementet finns enheten för statlig förvaltning. Det finns också inom Regeringskansliet en interdepartemental arbetsgrupp för länsstyrelsefrågor. Ansvaret för sakfrågor och för verksamhet som finansieras på annat sätt än genom förvaltningsanslaget vilar på respektive fackdepartement. Budgetpropositionen för 2021 I budgetpropositionen för 2021 anges att regeringens styrning av länsstyrelserna ska kännetecknas av en helhetssyn (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 s. 59 f.). Regeringen hade sett ett behov av att principerna som bör ligga till grund för styrningen av länsstyrelserna görs mer transparenta och kända. Vägledande vid prövningen av vilka uppgifter och uppdrag som länsstyrelserna skulle ansvara för borde enligt regeringens mening vara att de – kräver kunskap om lokala och regionala förhållanden – innebär statlig närvaro i olika delar av landet – omfattas av länsstyrelsernas roll som statens företrädare i länen – kräver geografisk närhet till brukare, allmänhet eller företag – omfattar fler statliga sektorer och beslut i vilka flera statliga intressen ska hanteras i samma ställningstagande – ställer krav på samordning av olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser – syftar till att främja länets utveckling. Utredning och granskning av styrningen av länsstyrelserna Länsstyrelseutredningen Regeringen tillsatte 2002 en särskild utredare som skulle se över den ekonomiska styrningen av länsstyrelsernas verksamhet och bedöma om 73 2022/23:KU10 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA nuvarande styrsystem och fördelning av ansvaret för styrningen gav tillräckliga förutsättningar för en effektiv verksamhet. År 2004 lämnade utredningen betänkandet Det ofullständiga pusslet (SOU 2004:14 till regeringen. Utredningen bedömde att styrsystemet och fördelningen av ansvaret för styrningen av länsstyrelserna inte gav tillräckliga förutsättningar för en effektiv verksamhet. Utredningen lämnade därför en rad olika förslag till förändringar. Utredningen såg ett behov av en mer samlad styrning från Regeringskansliets sida och föreslog bl.a. en ändring i departementsförordningen (1982:1177) för att ge Finansdepartementet en tydligare samordningsroll utifrån principen om den samordnade statliga länsförvaltningen. Utredningen såg också ett behov av att utveckla dels länsstyrelsernas regleringsbrev, dels andra myndigheters regleringsbrev som berör länsstyrelserna, för att skapa en helhetsbild av länsstyrelsernas totala verksamhet och finansiering. Utredningen föreslog bl.a. att länsstyrelsernas regleringsbrev skulle renodlas genom att vissa uppgifter överfördes till instruktionen och att alla uppdrag som rör länsstyrelserna skulle samlas i länsstyrelsernas regleringsbrev. Riksrevisionens granskning Under 2019 granskade Riksrevisionen regeringens styrning av länsstyrelserna. Resultatet av granskningen redovisades i rapporten Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna (RiR 2019:2). I rapporten anförde Riksrevisionen att den omständigheten att länsstyrelserna är 21 fristående myndigheter med ett brett uppdrag gör det till en särskild utmaning för regeringen att styra dem. Det har i olika sammanhang påtalats att länsstyrelserna inte ges förutsättningar att bedriva en långsiktig och hållbar verksamhet. Förändringar av länsstyrelsernas organisation har diskuterats under många år, men det har inte gjorts några förändringar av grundstrukturen. Vidare angavs i rapporten att länsstyrelserna under hösten 2017 hade fått en helt ny förordning med myndighetsinstruktion. I och med den nya instruktionen halverades antalet paragrafer samtidigt som nya förordningar kom till på andra departement. Avsikten var att rensa i instruktionen vilket skulle bidra till att stärka ägarskapet för frågorna. Riksrevisionens övergripande slutsats var att regeringen inte hade ett tillräckligt utvecklat helhetsperspektiv på styrningen av länsstyrelserna. Många av de problem som då varit kända i snart 15 års tid kvarstod. Styrningen av länsstyrelserna var i flera avseenden otydlig. Den var utspridd i många uppdrag och förordningar och i ett mycket omfattande regleringsbrev. Styrningen av länsstyrelserna följde också samma mall som för andra myndigheter, utan att tillräcklig hänsyn togs till att länsstyrelserna hade ett betydligt bredare uppdrag och att de inte var inte 1, utan 21 olika myndigheter. 74 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10 Granskningen visade vidare att de olika departementen genom den gemensamma beredningen kom överens om innehållet i länsstyrelsernas regleringsbrev, men att inget departement kunde avgöra om uppdrag inom ett område var viktigare än inom något annat område. Regeringskansliet hade ett forum för samordning i länsstyrelsefrågor, men det användes inte för att göra helhetsbedömningar över departementsgränserna. Av granskningen framgick vidare att Regeringskansliet inte hade en komplett och sammanhållen bild av vilka uppdrag länsstyrelserna hade och hur de finansierades. Regleringsbrevet gav en begränsad bild. Regeringskansliet ansåg att behovet av överblick tillgodosågs via processen för gemensam beredning. Enligt Riksrevisionen riskerade dock den överblick som man kunde få genom den gemensamma beredningen att inte vara tillräcklig som underlag för en långsiktig och strategisk analys av länsstyrelserna. Det saknades t.ex. sammanställningar av de uppdrag som regeringen hade gett länsstyrelserna på andra sätt än genom regleringsbrevet. Det gjorde det svårt för regeringen att få en helhetsbild av styrningen av länsstyrelserna. I rapporten angavs att eftersom länsstyrelserna bedrev verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden var det vanligt att uppdrag som riktade sig till länsstyrelserna återfanns i andra myndigheters regleringsbrev. Enligt uppgift till Riksrevisionen kunde antalet uppdrag som länsstyrelserna fick via andra myndigheter uppskattas till ca 50 per år. Riksrevisionen försökte i granskningen få uppgifter från Regeringskansliet om hur många ytterligare regeringsuppdrag – utöver de som lämnades i regleringsbrevet – länsstyrelserna fick årligen. Det fanns inte någon förteckning över sådana uppdrag. Genom att revisionen begärde in uppgifter från departementen framkom att antalet uppdrag som regeringen årligen gett till en eller flera länsstyrelser vid sidan av regleringsbrevet hade varierat mellan 5 och 22 under den senaste tioårsperioden. I rapporten anfördes att vilka departement som deltog i beredningen av beslut som rörde länsstyrelserna berodde på vad frågan gällde. De departement som var berörda av beslutet skulle alltid delta i beredningen. Om det var fråga om regleringsbrev eller texter i budgetpropositionen skulle underlaget beredas med samtliga departement. Samtliga uppdrag som berörde länsstyrelserna skulle dessutom beredas med enheten för statlig förvaltning vid Finansdepartementet (SFÖ). För att skapa en bättre helhetsbild av länsstyrelsernas uppgifter och finansiering rekommenderade Riksrevisionen att regeringen strävade efter att så långt som möjligt samla uppdragen till länsstyrelserna i det gemensamma regleringsbrevet. I sin skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning instämde regeringen i flera av problemformuleringarna (skr. 2018/19:117). Regeringen delade Riksrevisionens syn på behovet av att stärka helhetsperspektivet i styrningen av länsstyrelserna. 75 2022/23:KU10 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA Vidare konstaterade regeringen att myndighetsstyrningen skulle vara långsiktig, strategisk och verksamhetsanpassad och utgå från ett helhets- perspektiv, med tillit och förtroende som grund. Regeringen avsåg därför att fortsätta arbetet med att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i länsstyrelsernas regleringsbrev. Som ett led i detta kunde Regeringskansliets interdepartementala arbetsgrupp för länsstyrelsefrågor användas i en högre utsträckning för att stärka helhetsperspektivet i regeringens styrning av länsstyrelserna. Regeringen såg flera fördelar med att samla länsstyrelsernas uppdrag i regleringsbrevet. Samtidigt kunde det finnas verksamhetsmässiga skäl som talade för att länsstyrelserna fick särskilda uppdrag under året. Konstitutionsutskottet uttalade med anledning av regeringens skrivelse att det framgick av granskningsrapporten att styrningen av länsstyrelserna var svår att överblicka bl.a. för att den kom till uttryck i ett flertal olika dokument: förordningar, ett gemensamt regleringsbrev, särskilda regleringsbrev och uppdrag (bet. 2019/20:KU2). Utskottet framhöll vikten av att länsstyrelserna gavs goda förutsättningar att planera sin verksamhet och att förutsebarheten ökade. Utskottet ansåg att länsstyrelserna borde ges större möjligheter att vid genomförandet av uppdrag ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Utskottet noterade att det framgick av förordningen med länsstyrelse- instruktion att länsstyrelserna skulle verka för att nationella mål fick genomslag i länet, samtidigt som hänsyn skulle tas till regionala förhållanden och förutsättningar, och utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektors- övergripande samt inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Utskottet betonade att de berörda statliga myndigheterna behövde samarbeta med länsstyrelserna. Det var en förutsättning för att länsstyrelserna skulle kunna fullgöra sitt uppdrag som samordnare. Sammantaget välkomnade utskottet de åtgärder som regeringen avsåg att vidta med anledning av granskningsrapporten och noterade att regeringen instämde i flera av problemformuleringarna. Utskottet ansåg att det var angeläget att regeringen förbättrade sin styrning av länsstyrelserna och skaffade sig en samlad bild av deras uppdrag. För att åstadkomma detta borde regeringen vidta åtgärder utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Genomgång av uppdrag till länsstyrelserna Regleringsbrev I det årliga gemensamma regleringsbrevet anges att länsstyrelserna bedriver verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden. I regleringsbrevet behandlas i huvudsak anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Anslaget beräknas finansiera cirka hälften av länsstyrelsernas verksamhet. Övrig finansiering sker från andra anslag och inomstatliga bidrag. 76 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10 I tabell 8.1 nedan finns sammanställt antalet uppdrag som redovisats i det gemensamma regleringsbrevet för länsstyrelserna för budgetåren 2016–2022. Antalet nya uppdrag varierar mellan 46 och 64 per år. De senaste åren har antalet legat runt 55. Någon tydlig förändring över tid kan inte utläsas. Tabell 8.1 Uppdrag givna i regleringsbrev Budgetår 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 46 53 64 53 57 55 56 Antal nya uppdrag 29 26 35 Antal pågående uppdrag Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Totalt 86 81 91 Kommentar: Tabellen omfattar endast uppdrag som i regleringsbreven finns under rubriken Uppdrag. I regleringsbreven för budgetåren 2020–2022 redovisades förutom nya uppdrag även pågående uppdrag givna i tidigare regleringsbrev och i särskild ordning. Därmed framgår av regleringsbreven till synes det samlade antalet uppdrag vid utgången av dessa budgetår. För budgetåren 2016–2019 fanns ingen sådan redovisning i regleringsbreven, utan endast nya uppdrag redovisades. I tabell 8.1 redovisas antalet pågående uppdrag 2020–2022 som tidigare getts i regleringsbrev, dvs. pågående uppdrag om getts i särskild ordning ingår inte (se vidare nedan). Som framgår varierar antalet mellan 26 och 35. Tillsammans med de nya uppdragen i regleringsbreven för dessa år varierar antalet uppdrag mellan 86 och 91. Genomgången av regleringsbreven visar vidare att för budgetåren 2016– 2017 och 2020–2022 redovisas de nya uppdragen fördelade på olika ändamål. För budgetåren 2018–2019 redovisas uppdragen i stället fördelade på ansvarigt departement och ändamål. Exempelvis finns i regleringsbrevet för 2022 totalt 13 uppdrag som avser olika nationella mål. Det rör sig t.ex. om att länsstyrelserna ska leda det regionala arbetet med genomförandet av energi- och klimatstrategierna, arbeta för att skydda dricksvattenförsörjningen och att förstärka tillsynen av alkohol, tobak och andra nikotinprodukter. Vidare finns i regleringsbrevet 23 uppdrag som är samordnande och sektorsövergripande, t.ex. att utveckla myndighets- samverkan när det gäller statlig närvaro och service och att redovisa hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ha tillämpats. Sju uppdrag gäller främjandet av länets utveckling. Vidare gäller sju uppdrag frågor om tillsyn, t.ex. ska länsstyrelserna redovisa hur tillsynen och tillsynsvägledningen enligt miljöbalken har utvecklats sedan föregående år. Av regleringsbrevet för 2019 framgår att de största andelarna uppdrag föll inom Miljö- och energidepartementets och Näringsdepartementets ansvars- områden. Motsvarande information om ansvarigt departement finns alltså inte i regleringsbreven efter 2019. 77 2022/23:KU10 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA Regeringsuppdrag givna i särskild ordning Som framgår ovan framkom vid Riksrevisionens granskning 2019 att antalet uppdrag som regeringen årligen gett till en eller flera länsstyrelser vid sidan av regleringsbrevet varierade mellan 5 och 22 under den senaste tioårsperioden. På regeringens webbplats redovisas olika regeringsuppdrag som getts i särskild ordning. Av tabell 8.2 framgår hur många sådana uppdrag riktade till länsstyrelser som för varje kalenderår redovisats på regeringens webbplats. Som framgår ovan finns i regleringsbreven för 2020–2022 även pågående uppdrag givna i särskild ordning redovisade. Av tabell 9.2 framgår även antalet sådana pågående uppdrag för respektive år. Tabell 8.2 Uppdrag till länsstyrelserna givna i särskild ordning Kalenderår 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 11 7 9 6 15 20 9 Antal uppdrag redovisade på regeringens webbplats 6 22 17 Antal pågående uppdrag Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Totalt 21 42 26 Av tabell 8.2 framgår att antalet uppdrag som regeringen under ett år gett länsstyrelserna i särskild ordning, dvs. inte i regleringsbrevet, varierat mellan 6 och 20. Under 2020 och 2021 har antalet varit högst 15 respektive 20 uppdrag. Under 2021 var det totala antalet uppdrag, dvs. nya uppdrag och sedan tidigare pågående uppdrag, högst: 42 uppdrag. Promemoria från Regeringskansliet Utskottet begärde i en skrivelse till Regeringskansliet svar på ett antal frågor. Som svar fick utskottet den 27 oktober 2022 en promemoria från Finans- departementet (bilaga 8.1). Utskottet ställde bl.a. en fråga om hur arbetet bedrivs med att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i regleringsbrevet för länsstyrelserna. Utskottet frågade också om regeringen bedriver något arbete för att i samla fler av uppdragen till länsstyrelserna i regleringsbrevet för länsstyrelserna. I promemorian anförs att enheten för statlig förvaltning ansvarar för den sammanhållna styrningen av länsstyrelserna. Samtliga förslag till uppdrag till länsstyrelserna bereds med enheten. I samband med dessa beredningar övervägs om det föreslagna uppdraget i stället kan lämnas i regleringsbrevet. I svaret hänvisar man till det som anförs i skrivelsen om Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av länsstyrelserna om att det kan finnas verksamhetsmässiga skäl som talar för att uppdrag beslutas i särskild ordning (skr. 2018/19:117 s. 5). 78 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10 För att länsstyrelserna ska få en samlad bil av aktuella uppdrag innehåller deras regleringsbrev, i likhet med övriga myndigheters regleringsbrev, en bilaga där samtliga pågående uppdrag anges inklusive uppdrag som beslutats i särskild ordning. Vidare för enheten för statlig förvaltning löpande en förteckning över de uppdrag som ges i särskild ordning. Arbetet med att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i länsstyrelsernas regleringsbrev bedrivs framför allt i samband med den årliga beredningen av regleringsbrevet för nästkommande år. Eftersom flertalet departement i samband med denna beredning för fram förslag på uppdrag till länsstyrelserna har Finansdepartementets enhet för statlig förvaltning infört en särskild process för beredningen. I inledningsskedet av beredningen skickar enheten för statlig förvaltning anvisningar till Regeringskansliets interdepartementala arbetsgrupp för länsstyrelsefrågor. Av dessa anvisningar framgår bl.a. att regeringens bedömningar i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av länsstyrelserna (skr. 2018/19:117) ska ligga till grund för arbetet med länsstyrelsernas regleringsbrev. En av dessa bedömningar är att detaljerings- graden och antalet uppdrag i regleringsbrevet bör minska. Av anvisningarna framgår vidare att uppdragen ska vara kortfattade. Enheten för statlig förvaltning för under beredningen en kontinuerlig dialog med de enheter som fört fram förslag på uppdrag för att de föreslagna uppdragen inte ska bli fler än vad som är nödvändigt och inte heller alltför detaljerade. Som ett resultat av denna dialog kan t.ex. närliggande eller delvis överlappande uppdrag slås samman. Arbetet bedöms resultera i en tydligare process för framtagande av regleringsbrevet, där utgångspunkterna för regeringens styrning av länsstyrelserna får större genomslag. Det bedöms även bidra till att skapa en samlad bild av regeringens styrning av länsstyrelserna. Alltför många detaljerade uppdrag riskerar att försämra länsstyrelsernas förutsättningar att prioritera och genomföra sina uppgifter enligt förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion. Genom att förslag på uppdrag som ska ges till länsstyrelsen hanteras i den särskilda process som används för beredningen av regleringsbreven skapas en bättre överblick. Att samla länsstyrelsernas uppdrag i regleringsbrevet kan också bidra till en helhetssyn i regeringens styrning av länsstyrelserna. Regeringens avsikt att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i länsstyrelsernas regleringsbrev ligger i linje med regeringens politik för myndighetsstyrning (skr. 2018/19:117 s. 5 och prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.5). Vid framtagandet av regleringsbrevet prövas lämpligheten av varje enskilt uppdrag utifrån de principer som enligt regeringen bör vara vägledande vid prövningen av vilka uppgifter och uppdrag som länsstyrelserna ska ansvara för (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.2). Utskottet frågade också om hur uppdrag till länsstyrelserna bereds. I promemorian anförs att oavsett om uppdrag till länsstyrelserna beslutas i särskild ordning eller i regleringsbrevet ska beredningen följa de bestämmelser 79 2022/23:KU10 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA och rutiner som gäller för beredningen av regeringsärenden i Regerings- kansliet. Det betyder bl.a. att ett regeringsärende som faller inom flera departements verksamhetsområden ska handläggas inom det departement dit ärendet huvudsakligen hör och beredas i samråd med övriga berörda statsråd (se 15 § förordningen [1996:1515] med instruktion för Regeringskansliet och Statsrådsberedningens promemoria Samrådsformer i Regeringskansliet, SB PM 2012:1 [rev. 2021 II]). Det departement som tar fram förslag till uppdrag till en eller flera länsstyrelser ansvarar således för att berörda departement inkluderas i beredningen. Särskilda uppdrag till länsstyrelserna bereds alltid med enheten för statlig förvaltning vid Finansdepartementet. De särskilda uppdrag som denna enhet handlägger och som berör länsstyrelsernas roll och funktionssätt bereds alltid med den interdepartementala arbetsgruppen för länsstyrelsefrågor. Av promemorian framgår vidare att länsstyrelserna under perioden 2020– 2022 fått flera särskilda uppdrag med anledning av såväl spridningen av sjukdomen covid-19 som Rysslands invasion av Ukraina. Detta är en följd av länsstyrelsernas geografiska områdesansvar på regional nivå och särskilda samordningsansvar vid fredstida krissituationer. Pandemin har påverkat länsstyrelsernas verksamhet och lett till utmaningar inom flera av deras verksamhetsområden, vilket lett till att statssekreteraren med ansvar för länsstyrelserna att inför framtagandet av regleringsbrevet för 2022 skickade ett brev till övriga statssekreterare. I brevet uppmanades departementen att noga överväga sina förslag på uppdrag till regleringsbrevet för att ge länsstyrelserna utrymme att hantera dessa utmaningar. Utskottets ställningstagande Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna oavsett om uppdragen ges i regleringsbrevet eller i särskild ordning. Utskottet noterar att regeringen har infört en särskild process för beredningen av förslag till uppdrag i regleringsbrevet för länsstyrelserna. Vidare noterar utskottet att förslagen till uppdrag vid sidan av regleringsbrevet alltid bereds med enheten för statlig förvaltning vid Finansdepartementet och att uppdrag som berör länsstyrelsernas roll och funktionssätt också bereds med den interdepartementala arbetsgruppen för länsstyrelsefrågor. Reglerings- brevet för länsstyrelserna innehåller numera också en bilaga där samtliga pågående uppdrag anges inklusive uppdrag som beslutats i särskild ordning. Utskottet ser positivt på dessa åtgärder som ett led i att åstadkomma en bättre samordning och helhetssyn vid styrningen av länsstyrelserna. Utskottet vill i sammanhanget liksom tidigare framhålla att det är en förutsättning för att länsstyrelserna ska kunna fullgöra sin funktion som samordnare att berörda statliga myndigheter samarbetar med länsstyrelserna. I den mån det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med 80 8 REGERINGENS STYRNING AV LÄNSSTYRELSERNA 2022/23:KU10 länsstyrelserna i den utsträckning som krävs faller det på regeringen att vidta styrningsåtgärder som säkerställer att samarbete kommer till stånd. 81 2022/23:KU10 9 Beredning av förslag till EU-förordningar Ärendet Konstitutionsutskottet har under hösten granskat Regeringskansliets beredning av Europeiska kommissionens, kommissionens, förslag till EU- förordningar. Granskningen gäller om de åtgärder som vidtagits kan anses leva upp till det beredningskrav som kommer till uttryck i regeringsformen, dvs. om behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda förvaltnings- myndigheter m.fl. Till grund för granskningen har legat bl.a. två promemorior från Regerings- kansliet, bilaga 9.1–2. Utredning i ärendet Gällande ordning Regeringsformens beredningskrav I 7 kap. 2 § regeringsformen föreskrivs att vid beredningen av regerings- ärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommunerna. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. I motiven framhålls att det är ett karakteristiskt och betydelsefullt inslag i den svenska politiska beslutsprocessen att det som ett led i beredningen av regeringsärendena i stor utsträckning inhämtas yttranden från myndigheter, organisationer och andra enskilda sammanslutningar (prop. 1973:90 s. 287). Enligt 7 kap. 3 § regeringsformen avgörs regeringsärenden, med vissa undantag som gäller verkställighet inom Försvarsmakten, vid regerings- sammanträden. Huvudregeln är att alla ärenden som inkommer till Regerings- kansliet eller som initieras där är regeringsärenden. Beslutsformen är kollektiv. I princip gäller att systemet med ministerstyre i regeringsärenden är okänt för regeringsformen. Ett statsråd kan alltså inte på egen hand besluta i regeringsärenden. Ett undantag från den tidigare nämnda huvudregeln är s.k. regeringskansliärenden, vilka avgörs av ett enskilt statsråd. Statsrådet fattar då inte beslut i egenskap av medlem av regeringen utan som chef i Regerings- kansliet. I många fall kan beslutanderätten i regeringskansliärenden överlåtas till tjänstemän i Regeringskansliet. Såsom varande chefer i Regeringskansliet har statsråden då i uppgift att på en övergripande nivå tillse att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. I betänkandet EG och våra grundlagar (SOU 1993:14) ägnade Grundlags- utredningen inför EG särskild uppmärksamhet åt de konsekvenser för regeringen och regeringsarbetet som var förknippade med överlåtelse av beslutsbefogenheter till EG, numera EU (s. 176 f.). Inledningsvis hänvisade utredningen till bestämmelsen i 7 kap. 3 § regeringsformen, enligt vilken 82 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10 regeringsärenden avgörs vid regeringssammanträde. Därtill konstaterade utredningen när det gäller beredningen av regeringsärenden vid ett svenskt EG-medlemskap att en stor del av regeringens arbete kommer att ägnas åt frågor om hur Sverige bör agera under den gemensamma berednings- och beslutsprocessen inom EG. Utredningen påpekade att det torde bli fråga om att t.ex. lämna instruktioner eller riktlinjer såväl till de svenska tjänstemän som förhandlar i arbetsgrupper inför rådsbehandlingen som till statsråd som representerar landet vid rådets sammanträden. Vidare konstaterade utredningen att när det gäller instruktioner till svenska förhandlare var det så att instruktionsgivningen enligt dåvarande förhållanden skedde till den som företräder Sverige vid mellanstatliga förhandlingar i form av riktlinjer från det ansvariga statsrådet eller, på grundval av den arbetsordning som gäller för respektive departement, från departementet. Därtill konstaterade utredningen att ett statsråds deltagande i ett rådsmöte ur svensk konstitutionell synvinkel inte utgör ett regeringsärende och att beslutsfattandet i rådet sker i enlighet med bestämmelserna i de gemenskapsfördrag som Sverige tillträtt, och beslutens bindande kraft uppstår för svensk del på grund av att riksdagen med stöd av grundlagen överlåtit beslutanderätt till gemenskaperna. Konstitutionsutskottet har uttalat att ett statsråds deltagande i ministerrådet inte i formell mening utgör ett regeringsärende (bet. 2004/05:KU10 s. 86 f.). Valet av beredningsform i fråga om svenska ståndpunkter som rör utkast till EG-direktiv (numera EU-direktiv) bör dock vara grundat på samma överväganden som vid beredning av regeringsärenden. Utskottet har senare (bet. 2009/10:KU10 s. 104 f.) framhållit betydelsen av att arbetet med framtagande av svenska ståndpunkter och instruktioner sker på ett sätt som i möjligaste mån svarar mot det beredningskrav som föreskrivs i regerings- formen. Propositionshandboken Propositionshandboken (Ds 1997:1, rev. april 2021), som Statsråds- beredningen har utarbetat, innehåller anvisningar för propositionsarbetet i Regeringskansliet. I handboken slås fast att det är beredningskravet i 7 kap. 2 § regerings- formen som styr behovet av remissbehandling (s. 29). Det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar och yttranden är att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss. Regeringen kan även skaffa sig information på annat sätt, främst genom remissmöten och genom att hämta in underhands- synpunkter. Alla komplicerade lagstiftningsärenden ska regelmässigt föregås av remissbehandling. Remissmöten kan dock i sådana fall användas som en del av beredningsförfarandet, om ärendet har föregåtts av tidigare utredningar och remissförfaranden. Det understryks i handboken att det endast är i verkliga undantagssituationer som regeringen i stället för remissbehandling eller remissmöte kan ta kontakt med berörda myndigheter under hand och ha överläggningar med dessa. 83 2022/23:KU10 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR Enligt propositionshandboken (s. 30) kan remissbehandling, såvitt nu är av intresse, framstå som obehövlig främst vid smärre kompletteringar av ny lagstiftning, vid följdändringar och i andra begränsade tekniska frågor. Det framhålls att det tekniska kontrollarbetet blir extra viktigt när lagändringar, administrativa förutsättningar och kostnadsberäkningar inte har prövats av remissinstanser. Underhandskontakter med myndigheter och andra får då bli desto noggrannare för att regeringsformens beredningskrav enligt 7 kap. 2 § regeringsformen ska kunna uppfyllas. Delningarna blir enligt propositions- handboken (s. 31) också särskilt betydelsefulla och det blir ofta nödvändigt att dela med fler myndigheter än vanligt. Beredning av EU-frågor I EU-chefens riktlinjer Beredning och riksdagsförankring av EU-frågor, 2022:1, avsnitt 1.1, anges att yttranden från berörda förvaltningsmyndigheter och andra relevanta aktörer vid behov ska inhämtas, företrädesvis tidigt under förhandlingens gång. Som framgått ovan föreskrivs i regeringsformens 7 kap. 2 § att vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även samman- slutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. Riktlinjerna ersatte i mars 2022 cirkulär 3 som gällt sedan den 10 mars 2014. I de tidigare riktlinjerna uttalades bl.a. att av regeringsformen framgår att regeringen vid beredningen av regeringsärenden ska inhämta upplysningar och yttranden från berörda förvaltningsmyndigheter och, i den mån det behövs, även från kommuner, sammanslutningar och enskilda (avsnitt 1.5). Detta sker vanligtvis genom att regeringen remitterar förslag till nya eller ändringar i författningar. För att ta till vara remissinstansernas kompetens och expertkunskap i ett skede då innehåll och omfattning av reglerna tas fram bör departementen involvera berörda aktörer redan under förhandlingens gång, t.ex. genom att etablera en berednings- eller referensgrupp i syfte att följa en enskild förhandling eller sakfråga. På förhand etablerade berednings- eller referensgrupper bör kunna tas i bruk med kort varsel och dialogen kan när så är lämpligt ske elektroniskt. Berednings- eller referensgruppen bör vara verksam under både förhandlings- och genomförandefasen. Berednings- eller referensgrupper som sammankallas i ett tidigt skede skapar förutsättningar för att svenska ståndpunkter utarbetas utifrån en fullödig förståelse av förslagets konsekvenser och för en effektivare förhandling utifrån svenska förhållanden. Detta möjliggör tidsvinster i samband med att rättsakten sedan ska genomföras. Tilläggas kan att EU-frågor gemensambereds inom Regeringskansliet enligt riktlinjerna i Statsrådsberedningens promemoria Samrådsformer i Regeringskansliet (SB PM 2012:1, rev 2021). Den gemensamma beredningen inom Regeringskansliet berörs inte i denna granskning. 84 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10 Tidigare granskning Generellt om beredningskravet i 7 kap. 2 § RF Hösten 2008 granskade utskottet beredningskravet för regeringsärenden (bet. 2008/09:KU10 s. 46 f.). Granskningen var inriktad på rutiner i fråga om inhämtande av yttranden och upplysningar och visade att muntliga synpunkter som förs fram på remissmöten i regel dokumenteras genom minnes- anteckningar eller tjänsteanteckningar. Utskottet framhöll bl.a. att genom att låta förslag och pågående ärenden komma myndigheter, organisationer och andra till del kan de bli allsidigt belysta och konsekvenserna av dem så långt möjligt kända på förhand. Utskottet erinrade om att det i regeringsformen inte föreskrivs någon särskild form för hur inhämtande av upplysningar och yttranden ska ske samt uttalade att den konstitutionella praxis som utvecklats, bl.a. vägledd av utskottets granskning, för vissa ärendetyper såsom lagförslag innebär ett i huvudsak preciserat beredningskrav. Vidare uttalade utskottet att det inte framkommit något som föranledde någon invändning från utskottets sida mot de beredningsförfaranden som normalt tillämpas i Regeringskansliet. Hösten 2009 fortsatte utskottet sin granskning av beredningskravet (bet. 2009/10:KU10 s. 32 f.). Utskottet underströk vikten av en omsorgsfull dokumentation som förutsättning för en efterföljande kontroll och för att uppnå den öppenhet och spårbarhet som eftersträvas. I ställningstagandet uppmärksammade utskottet även vad det tidigare uttalat, dvs. att avsaknaden av skriftligt berednings- och beslutsunderlag riskerade att försvåra insynen i Regeringskansliets och regeringens arbete och beslutsfattande. Beredning av frågor i EU-samarbetet Hösten 2004 granskade utskottet remissberedningen av svenska ståndpunkter inför ministerrådets beslut om EG-direktiv (bet. 2004/05:KU10 s. 74 f.). Utskottet uttalade följande i sitt ställningstagande (s. 86 f.): De övergripande riktlinjerna för beredningen av regeringsärenden ges i 7 kap. regeringsformen. Av 7 kap. 1 § framgår att det för beredning av regeringsärendena skall finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Enligt 7 kap. 3 § avgörs regeringsärenden av regeringen vid regeringssammanträde. Ett statsråds deltagande i ett möte med ministerrådet utgör emellertid inte i formell mening ett regeringsärende. Bestämmelsen i 7 kap. 2 § regeringsformen om beredningen av regeringsärenden är därmed inte direkt tillämplig på beredningen av svenska ståndpunkter i förhandlingar rörande EG-direktiv. Närmare bestämmelser om Regeringskansliets uppgifter ges emellertid i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Förutom uppgiften att bereda regeringsärenden åligger det enligt 1 § Regeringskansliet att i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet. Som tidigare har framgått har det vidare inför Sveriges anslutning till EU understrukits att remissförfarandet kommer att ha kvar sin betydelsefulla roll i det svenska beredningsarbetet även när det gäller ärenden inom EU-samarbetet. Riktlinjerna för beredningen i Regeringskansliet av svenska ståndpunkter i EU-frågor har visserligen tillkommit genom formlöst beslutsfattande. Enligt utskottets mening bär dock chefen för 85 2022/23:KU10 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR Regeringskansliet, dvs. statsministern, konstitutionellt sett ansvaret för att rutinerna för beredning i Regeringskansliet av svenska ståndpunkter beträffande direktivförslag är utformade på ett sådant sätt att olika berättigade intressen kan tillvaratas genom remissförfaranden. – – – Enligt utskottets mening kan remissförfaranden under olika stadier av förhandlingsprocessen inom EU fylla olika funktioner som tillvaratar delvis skilda intressen. Remissberedning av direktivförslag ger för det första, framför allt under ett tidigt stadium, svenska remissinstanser möjlighet att få gehör för egna synpunkter på vad den färdigförhandlade slutprodukten bör innehålla. Denna funktion hos det svenska remissförfarandet förefaller vara väl tillgodosedd när det gäller flertalet av de beredningsförfaranden som utskottet har granskat. Remissberedning av förslag till direktivtexter kan emellertid även, inte minst i ett avslutande skede av förhandlingsprocessen, ge remissinstanser möjlighet att överblicka vilka konsekvenser det slutligen antagna direktivet faktiskt kommer att medföra för svenska förhållanden. Det är utskottets uppfattning att synpunkter från myndigheter och andra berörda instanser kan utgöra ett värdefullt underlag, t.ex. när det gäller att bedöma vilka lagstiftningsåtgärder riksdagen kommer att behöva vidta efter det att ministerrådet har antagit ett EG-direktiv. Utskottet vill också kraftigt understryka vikten av att riksdagsorgan vid samråd före antagandet av direktivet ges möjlighet att ta del av sådana synpunkter, i den mån sådana synpunkter inte tidigare har redovisats för riksdagen och inte heller framstår som obefogade. – – – Valet av beredningsform i fråga om svenska ståndpunkter rörande utkast till EG-direktiv bör enligt utskottets uppfattning vara grundat på samma överväganden som vid beredningen av regeringsärenden. Det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar och yttranden är att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss. Regeringen kan även skaffa sig information på annat sätt, främst genom remissmöten och genom att inhämta underhandssynpunkter. Det är dock vedertaget att komplicerade lagstiftningsärenden regelmässigt skall föregås av traditionell remiss- behandling. Vid beredningen i Regeringskansliet av ursprungliga direktiv- förslag som kommissionen lägger fram skall därför enligt utskottets mening traditionellt remissförfarande tillämpas i samma utsträckning som vid lagstiftningsärenden. Utskottet har i samband med tidigare granskning uttalat att ett skriftligt förfarande är och alltid bör vara det normala sättet att inhämta synpunkter från utomstående under beredningen av ett lagförslag. Planeringen av ett ärende bör vara så god att inte remissmöten måste tillgripas på grund av bristande tid. Ett remissmöte kan däremot fylla en funktion först och främst för att komplettera ett skriftligt remiss- förfarande (1999/2000:KU10 s. 24). I tillägg härtill vill utskottet betona vikten av att underhandssynpunkter av det aktuella slaget dokumenteras. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för förhandlingsprocessen i EU kan medföra svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande under senare skeden av denna process, också i fall då detta skulle vara motiverat. Exempelvis skulle detta kunna vara fallet då kommissionens ursprungliga förslag har genomgått omfattande förändringar med följdverkningar för lagstiftningsbehovet i Sverige. Mot den anförda bakgrunden vill utskottet emellertid understryka att underhandskontakter med myndigheter och andra intressenter i sådana fall kan ersätta remissbehandling av traditionellt slag endast då detta är 86 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10 oundgängligen påkallat av de tidsramar som gäller för ministerrådets antagande av ett direktiv eller i andra undantagssituationer. I sin granskning hösten 2008 uppmärksammade utskottet beredningen av direktiv och rambeslut inom EU-samarbete (bet. 2008/09:KU10 s. 65 f.). I den del som avsåg direktiv erinrade utskottet bl.a. om sina tidigare uttalanden som innebär att valet av beredningsform i fråga om svenska ståndpunkter rörande utkast till EG-direktiv bör vara grundat på samma överväganden som vid beredning av regeringsärenden och att det är vedertaget att komplicerade lagärenden regelmässigt ska föregås av traditionell remissbehandling. (Rambeslut förekommer inte längre.) Hösten 2010 framhöll utskottet (bet. 2010/11:KU10 s. 97) betydelsen av att arbetet med framtagande av svenska ståndpunkter och instruktioner sker på ett sätt som i möjligaste mån svarar mot beredningskravet. Den då aktuella granskningen visade bl.a. att remittering av förslagen till myndigheter och organisationer skett i drygt hälften av de granskade fallen. Såväl mer formlös inhämtning av synpunkter från myndigheter som formell remittering för att inhämta synpunkter från privaträttsliga subjekt bör, anförde utskottet, så långt möjligt användas för att utforma välgrundade och för svenska intressen ändamålsenliga ståndpunkter och instruktioner. Hösten 2018 granskade utskottet regeringens användning av s.k. EU- sakråd, som är en arbetsmetod för att ta vara på expertis i sakfrågor inom civilsamhället och hos andra samhällsaktörer (bet. 2018/19:KU10 s. 109 f.). I granskningen framkom att det inte är avsikten att EU-sakråden ska ersätta andra former för samråd eller sedvanliga remissförfaranden, utan de ska vara ett komplement för att fördjupa och bredda regeringens kunskap och perspektiv i sakfrågor och för att höja kvaliteten i regeringens underlag. Utskottet ansåg liksom tidigare att det är väsentligt att arbetet med att ta fram svenska ståndpunkter i EU-frågor sker på ett sätt som i möjligaste mån svarar mot det i regeringsformen föreskrivna beredningskravet. I detta arbete kan EU-sakråden ge regeringen ett bredare underlag för sina bedömningar, anförde utskottet. Utskottet pekade dock på vikten av att användningen av EU- sakråd inte leder till att de sedvanliga formerna för beredning inte genomförs på ett adekvat sätt. Liksom tidigare ansåg utskottet vidare att en omsorgsfull dokumentation av uppgifter som inhämtats från myndigheter är en nödvändig förutsättning för en efterföljande kontroll. Även uppgifter som inhämtas från olika organisationer bör dokumenteras. Ett bristfälligt skriftligt berednings- och beslutsunderlag riskerar att försvåra insynen i Regeringskansliets och regeringens arbete och beslutsfattande. I den mån vad som framkommer vid EU-sakråden ligger till grund för den fortsatta beredningen av ärenden är det enligt utskottet lika viktigt att dokumentera vad som framkommer vid EU- sakråden som det är viktigt att dokumentera det som framkommer vid andra beredningsformer. 87 2022/23:KU10 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR EU-förordningar som omfattas av granskningen Under 2021 kungjordes ett 80-tal förordningar som beslutats av rådet eller Europaparlamentet och rådet, i Europeiska unionens officiella tidning, EUT- L (I Lagstiftningsakter). Granskningen omfattar ett urval av dessa, se bilaga 9.3. EU:s förordningar är bindande rättsakter som (i vart fall i huvudsak) blir tillämpliga i medlemsstaterna utan att införlivas i nationell lagstiftning. Detta skiljer förordningar från direktiv och rambeslut som utskottet granskat tidigare, vilka ska införlivas i nationell lagstiftning. Promemorior från Regeringskansliet Utskottet har genom skrivelser som sänts till Regeringskansliet begärt svar på vissa frågor. Som svar överlämnades den 27 oktober och den 29 november 2022 promemorior som upprättats inom Statsrådsberedningen. Externa beredningsåtgärder Av Regeringskansliets svar framgår att 7 av de 27 förordningsförslagen inte föranlett några externa beredningsåtgärder; det gäller bl.a. förordning 2021/840 om inrättande av program för utbyte, stöd och utbildning för att skydda euron mot förfalskning och förordningen om utvidgning av tillämpningsområdet av den förordningen. Vidare har det beträffande 1 förslag enbart hållits ett EU-sakråd. Vad avser de sju aktuella förslagen har dessa, anför Regeringskansliet, inte bedömts direkt beröra några externa intressenter, inte bedömts påverka befintliga svenska lagar eller andra föreskrifter eller inte bedömts avse annat än begränsade tekniska frågor. Det har därför inte funnits skäl att vidta några externa beredningsåtgärder. Vad avser förordning (EU) 2021/241 har inte heller detta förslag bedömts direkt beröra några externa intressenter eller påverka befintliga svenska lagar eller föreskrifter. Det har därför inte ansetts behövligt att inhämta några upplysningar eller synpunkter. Ett sakråd med kopplingar till vissa frågor i det aktuella förslaget hade dock redan planerats. Det ansågs då lämpligt att informera om förslaget och ge möjlighet att lämna synpunkter. Angående vissa förslag till förordningar förekom löpande kontakter mellan Regeringskansliet och berörda myndigheter medan förhandlingarna om förordningarna pågick inom rådsstrukturen, ofta i kombination med andra åtgärder: – Förslaget till sedermera förordning 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/2014. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gavs vid månadsavstämningar mellan Regeringskansliet och myndigheten möjlighet att lämna syn- punkter under tiden förordningen förhandlades. Detta bedömdes vara ett effektivt sätt att inhämta synpunkter. Myndigheten informerade i sin tur 88 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10 andra myndigheter vid sina s.k. EU-referensgruppsmöten som den håller i varje halvår. – Förslaget till sedermera förordning 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymd- programbyrå och om upphävande av vissa närmare angivna förordningar. Regeringskansliet förde under förhandlingarna en löpande dialog med Rymdstyrelsen (som bl.a. baserade sina synpunkter på förslaget utifrån samverkan med Försvarets materielverk, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut). Regeringskansliet hade behov av att fortlöpande inhämta synpunkter på de ändringar i texterna som framfördes under olika stadier under förhandlingarna. – Förslaget till sedermera förordning 2021/784 av den 29 april 2021 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. Under förhandlings- arbetet gavs berörda myndigheter fortlöpande möjlighet att lämna synpunkter på Sveriges ståndpunkter. I de flesta fallen var beredningstiden mycket kort, ofta 1–3 dagar, beroende på arbetstempot i förhandlingarna. – Förslaget till sedermera förordning 2021/887 av den 20 maj 2021 om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum. Inför behandling av förordningen i rådet har synpunkter inhämtats från relevanta aktörer. Skriftliga synpunkter inhämtades därutöver i samband med rådsmöten, med olika svarstider, beroende på när nytt underlag tillställts medlemsstaterna. – Förslaget till sedermera förordning 2021/1148 av den 7 juli 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. Inför framtagandet av faktapromemoria till riksdagen inhämtades skriftliga synpunkter från berörda myndigheter. Svarstiden var mellan 7 och 14 dagar. Vidare gavs berörda myndigheter fortlöpande möjlighet att lämna synpunkter på Sveriges ståndpunkter under förhandlingsarbetet. Svarstiden var i de flesta fall relativt kort beroende på arbetstempot i förhandlingarna. Tiden var i normalfallet några dagar men i vissa fall ännu kortare. – Förslaget till sedermera förordning 2021/1149 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för inre säkerhet. Inför framtagandet av fakta- promemoria till riksdagen inhämtades skriftliga synpunkter från berörda myndigheter. Svarstiden var mellan 7 och 14 dagar. Under förhandlings- arbetet gavs vidare berörda myndigheter fortlöpande möjlighet att lämna synpunkter på Sveriges ståndpunkter. Svarstiden var i de flesta fall relativt kort beroende på arbetstempot i förhandlingarna. Tiden var i normalfallet några dagar men i vissa fall ännu kortare. – Förslaget till sedermera förordning 2021/1529 av den 15 september 2021 om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III). Synpunkter inhämtades muntligt och i vissa delar skriftligt. Svarstiden var 89 2022/23:KU10 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR i de flesta fall relativt kort beroende på arbetstempot i förhandlingarna. Tiden var i normalfallet några dagar men i vissa fall ännu kortare. – Beträffande förslaget till sedermera förordning 2021/1755 av den 6 oktober 2021 om inrättande av brexitjusteringsreserven publicerades en faktapromemoria i januari 2021. Sveriges ståndpunkter i faktapromemoria bereddes med Ekonomistyrningsverket (ESV) beträffande förvaltningen av det föreslagna systemet. ESV fick förslaget till förordning och utkast till Sveriges ståndpunkter för synpunkter med cirka en veckas svarstid. Regeringskansliet har därefter haft en löpande dialog med myndigheten om förslaget. – Förslaget till sedermera förordning 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013, gällde en av tre förordningar som kommissionen presenterade den 1 juni 2018 i ett reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2020. I det inledande skedet av förhandlingarna inhämtades skriftligt underlag från Statens jordbruksverk avseende förslaget i sin helhet med en svarstid på några veckor. Underlaget användes i arbetet med att utforma Sveriges övergripande ståndpunkter. Under förhandlings- arbetet har synpunkter inhämtats från Statens jordbruksverk och Ekonomistyrningsverket inför framtagande av instruktioner och skriftliga synpunkter. Svarstiden var 1–5 dagar. Representanter från Närings- departementet, Statens jordbruksverk, länsstyrelserna, Lantbrukarnas Riksförbund och rådgivningsorganisationer för jordbrukssektorn har deltagit i den samrådsgrupp Statens jordbruksverk sammankallar. Syftet med samrådsgruppen har varit att stämma av aktuella frågor i jordbruks- politiken, förvaltningen av innevarande period men även förhandlings- frågor. Vad gäller vissa delar av förslaget har Statens jordbruksverk inom ramen för samrådsgruppen inhämtat synpunkter från näringen, såväl muntligen som skriftligen. Två sakråd har hållits om genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, till vilka intressenter för drygt nittio berörda myndigheter och organisationer från näringen och civilsamhället bjudits in. Vid ett av sakråden deltog 31 organisationer och myndigheter och 16 organisationer valde att lämna synpunkter på reformförslaget skriftligt. – Förslaget till sedermera förordning 2021/2282 av den 15 december 2021 om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU presenterades av EU-kommissionen den 31 januari 2018. Förslaget remitterades till 55 remissinstanser den 13 februari 2018 med svarstid den 12 mars 2018. I samband med rådsarbetsgrupps- förhandlingarna förekom kontakter mellan Regeringskansliet och berörda expertmyndigheter. 90 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10 Vissa förordningsförslag var föremål för remiss under sommartid: – Förslaget till sedermera förordning 2021/444 av den 11 mars 2021 om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor och om upphävande av förordning (EU) nr 1294/2013. Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 6 juni 2018. Förslaget remitterades den 28 juni 2018 med svarstid den 20 augusti 2018. – Förslaget till sedermera förordning 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av vissa närmare angivna förordningar. Kommissionen presenterade förslaget till förordning i juni 2018. Programmet för den inre marknaden omfattar flera tidigare separata program och insatser inom bl.a. konkurrenskraft, växt-, djur-, livsmedels- och foderområdet, konsumentskydd samt statistik. För de delar som rör små- och medelstora företags konkurrenskraft bereddes Svenskt Näringsliv, Företagarna och Tillväxtverket möjlighet att komma in med skriftliga synpunkter under perioden den 16 juli till den 31 september 2018. – När det gäller växt-, djur-, livsmedels- och foderområdet har yttranden löpande under förhandlingarna inhämtats från berörda myndigheter, dvs. Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket. Tidigt i förhandlingarna, under andra halvåret 2018, begärdes skriftliga underlag vid sex tillfällen. Yttrande begärdes även i januari 2019. I augusti 2019 begärdes yttranden med anledning av Europaparlamentets förslag till ändringar. Under 2020, i slutet av förhandlingarna, begärdes skriftliga yttranden vid ytterligare ett tillfälle. De skriftliga yttrandena har vid behov kompletterats genom muntliga kontakter med berörda myndigheter. – Ett skriftligt yttrande inhämtades från Konsumentverket avseende de delar i programmet som gällde konsumentskydd. Konsumentverkets yttrande är daterat den 29 september 2018. – Ett skriftligt yttrande inhämtades från SCB avseende statistikdelarna i programmet inför den första diskussionen i rådsarbetsgruppen för statistik. Yttrandet omfattade bilaga II om europeisk statistik samt de skälsatser och artiklar som berörde bilaga II. Svarstiden var tre veckor. – Förslaget till sedermera förordning 2021/847 av den 20 maj 2021 om inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet och om upphävande av förordning (EU) nr 1286/2013. Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 8 juni 2018. Förslaget remitterades den 29 juni 2018 och remissinstanserna skulle lämna svar den 20 augusti 2018. – Förslaget till sedermera förordning 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren. Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 11 juni 2018. Förslaget remitterades den 18 juni 2018 med svarstid den 29 juni 2018. 91 2022/23:KU10 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR – Förslaget till sedermera förordning 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för yttre åtgärder presenterades av kommissionen den 29 maj 2018; förslaget remitterades den 5 juli med svarstid den 12 september 2018. Därutöver hölls ett s.k. EU-sakråd den 27 september 2019. – Förslaget till sedermera förordning 2021/1077 av den 24 juni 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, remitterades den 25 juni med svarstid den 20 augusti 2018. – Förslaget till sedermera förordning 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 presenterades av kommissionen i juni 2018. Ett skriftligt remissförfarande ägde rum mellan den 5 juli och den 12 september 2018. Därutöver bjöds ett sjuttiotal externa aktörer in till ett sakråd den 4 september 2018 där förslaget presenterades och aktörerna gavs möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. – Förslaget till sedermera förordning 2021/1147 av den 7 juli 2021 om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden, beträffande vilket det även genomfördes ett sakråd den 15 oktober 2018. Den 5 juli 2018 remitterades kommissionens förslag. Svarstiden var tio veckor. Förslaget diskuterades även vid de regelbundna mötena i övervakningskommittén för AMIF 2018–2020 som då bestod av representanter för ett antal statliga myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Det har även förekommit att förslag presenterats för berörda myndigheter vid ett möte och skriftliga synpunkter, förslaget till sedermera förordning 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013. Skriftliga synpunkter inkom från flera av myndigheterna inom två veckor. Val av form av extern beredningsåtgärd Valet av form av extern beredningsåtgärd hänger samman med rättsaktens karaktär och förhandlingssituationen. Rör ett förslag förhållanden av mer komplex karaktär inhämtas ofta skriftliga synpunkter. Svarstiden bestäms med hänsyn till när underlaget behövs för regeringens förhandling och till att myndigheten ska ha möjlighet att lämna meningsfulla synpunkter. Svarstiden är vanligen mellan fem och tio veckor. Om synpunkter behöver inhämtas snabbt inhämtas de ofta muntligen. Det är relativt vanligt att förnyad inhämtning sker löpande under förhandlingens gång, oavsett vilken typ av inhämtning som i ett första skede kommit till användning. 92 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR 2022/23:KU10 Eventuella skillnader i relevans och i övrigt i kvalitet Enligt Regeringskansliet finns det ingen tydlig koppling mellan valet av beredningsåtgärd och synpunkternas kvalitet. Valet av förfarande styrs, anför Regeringskansliet, av rättsaktens karaktär och förhandlingssituationen. Genom att inhämta skriftliga synpunkter ges intressenterna möjlighet att närmare överväga det aktuella förslaget, vilket särskilt kan vara en fördel när förhållandena är av mer komplex karaktär. Ett inhämtande av muntliga synpunkter ger i stället möjlighet att resonera med intressenterna kring förslagen och förhandlingsläget samt överväga olika förhandlingsalternativ. Synpunkter som inhämtats muntligen varierar mer i karaktär än efter skriftlig inhämtning. Utskottets ställningstagande Valet av beredningsform för svenska ståndpunkter beträffande förslag till EU- förordningar bör enligt utskottets uppfattning vara grundat på samma över- väganden som vid beredningen av regeringsärenden. Det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar och yttranden är att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss. Regeringen kan även inhämta information på annat sätt, främst genom remissmöten och genom att begära in underhands- synpunkter. Det är dock vedertaget att komplicerade lagstiftningsärenden regelmässigt ska föregås av traditionell remissbehandling. Vid beredningen i Regeringskansliet av förordningsförslag som kommissionen lägger fram bör därför, enligt utskottets mening, huvudregeln vara att traditionellt remiss- förfarande tillämpas i samma utsträckning som vid lagstiftningsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för besluts- processen i EU kan medföra svårigheter att tillämpa ett traditionellt remiss- förfarande, också i fall då detta skulle vara motiverat. Det är av största betydelse att det i dessa fall likväl företas en gedigen beredning som ger ett fullödigt underlag, så att det utformas välgrundade och för svenska intressen ändamålsenliga ståndpunkter och instruktioner inför förhandlingar och beslut i rådet. Härvid beaktar utskottet särskilt att EU-förordningar blir direkt tillämpliga i medlemsstaterna. Utskottet noterar att det, i vad som framstår som mer omfattande eller komplexa ärenden, liksom då förslaget förändras under förhandlingsarbetets gång, förekommer en kombination av olika åtgärder, bl.a. kontinuerliga inhämtanden av synpunkter och kontakter mellan Regeringskansliet och berörda myndigheter m.fl. Det förekommer att svarstider som lämnas för berörda myndigheter m.fl. som Regeringskansliet inhämtar synpunkter från är mycket korta. Framför allt gällande förslag som kommissionen lägger fram under sommartid kan det förekomma mycket korta svarstider. Även när det gäller korta svarstider inser utskottet att det ofta finns ett samband med framför allt tidsramarna för beslutsprocessen i EU. Samtidigt vill utskottet framhålla det angelägna i att externa beredningsåtgärder vidtas så fort som möjligt, då det är viktigt att ge myndigheter m.fl. bästa möjliga 93 2022/23:KU10 9 BEREDNING AV FÖRSLAG TILL EU-FÖRORDNINGAR förutsättningar att bidra med relevant och högkvalitativ information. Analys av huruvida enskilda förslag ska föranleda extern beredning och i så fall vilken form av beredning, är viktig för att inte rutinmässigt ta myndigheter m.fl. i anspråk gällande förslag som det inte finns skäl att bereda externt; analysen bör dock genomföras skyndsamt och hålla en god balans till den svarstid som lämnas myndigheter m.fl. Uppgifterna i de närmare redogörelser som lämnats i svarspromemoriorna från Regeringskansliet för beredningsåtgärder över förslag till förordningar och under beslutsprocessen i EU, talar för att det finns utvecklade arbetssätt som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och för- handlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används för beredning av EU-förordningar. Utskottet vill påminna om vikten av att dokumentera det som framkommer vid andra beredningsformer än traditionellt remiss- förfarande. 94 2022/23:KU10 Utredningsmaterial Bilaga 1.1 95 [OCR-text]: | Konstitutionsutskottet | ink 2022 -01- 24 | onr /13 2022-01-20 Dnr 1103-2021/22 Promemoria om regeringsbildningsprocessen och regeringsskiftet i november 2021 Regeringsbildningsprocess ett Onsdagen den 10 november 2021 inkom statsminister Stefan Löfven (S) med sitt entledigande (bilaga 1). Riksdagens talman Andreas Norlén entledigade samma dag statsministern och övriga statsråd från deras befattningar och erinrade dem om att de uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering tillträtt. Beslutet om entledigande översändes till statsministern och de övriga statsråden (bilaga 2). Ett pressmeddelande skickades med information om entledigandet (bilaga 3). Samma dag skickades ytterligare ett pressmeddelande ut med tidsangivelser för talmannens möten med företrädarna för riksdagspartierna samt en pressträff den efterföljande dagen (bilaga 4). Torsdagen den 11 november hölls enskilda samtal mellan talmannen och partiföreträdarna för att ta fram förslag till ny statsminister enligt följande tidsschema: Kl. 10.00—10.20 Magdalena Andersson (5) Kl1. 10.30-10.50 Ulf Kristersson (M) Kl. 11.00—-11.20 Jimmie Åkesson (SD), digitalt Kl. 11.30—-11.50 Annie Lööf (C) KI. 12,30—12.50 Nooshi Dadgostar (V) KI. 13.00—-13.20 Ebba Busch (KD), digitalt KI. 13.30—-13.50 Nyamko Sabuni (L), digitalt Kl. 14.00—-14.20 Per Bolund, per telefon, och Märta Stenevi (MP). Efter samtalen överlade talmannen med de vice talmännen Åsa Lindestam (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Kerstin Lundgren (C) om det fortsatta arbetet i regeringsbildningsprocessen. Talmannen informerade även kungen. Klockan 15.45 höll talmannen en pressträff där han informerade om att han gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Efter pressträffen skickades ett pressmeddelande ut (bilaga 5) där det framgick att Magdalena Andersson skulle rapportera om resultatet av sitt sonderingsuppdrag till talmannen senast tisdagen den 16 november. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare (bilaga 6). Tisdagen den 16 november hade Magdalena Andersson och talmannen ett telefonmöte vid vilket Magdalena Andersson uppgav att hon önskade mer tid för sonderingsuppdraget, Talmannen beviljade en förlängning av uppdraget till måndagen den 22 november. En avstämning skulle dessförinnan ske per telefon under fredagen den 19 november. Talmannen höll en överläggning med de vice talmännen följd av ett informationstillfälle med kungen. Ett pressmeddelande skickades ut (bilaga 7) samt en skrivelse från talmannen till samtliga partiföreträdare (bilaga 8). Fredagen den 19 november gav Magdalena Andersson talmannen en lägesrapport. Måndagen den 22 november gav Magdalena Andersson en slutrapport till talmannen. Hon meddelade att hon bedömde att hon kunde bilda en regering som skulle tolereras av riksdagen. Regeringen skulle bestå av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Talmannen kallade till pressträff (bilaga 9) och meddelade att han avsåg att lägga fram förslaget om Magdalena Andersson som statsminister till kammaren kl. 14.00 samma dag (bilaga 10). Förslaget till statsminister bordlades i kammaren en första gång den 22 november, vilket följdes av en andra bordläggning den 23 november. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare (bilaga 11). 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 96 [OCR-text]: Onsdagen den 24 november kl. 9.00 prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Resultatet av omröstningen: 117 för godkännande 174 för avslag 57 avstod 1 frånvarande. Mindre än hälften av riksdagens ledamöter hade röstat mot förslaget. Riksdagen hade alltså utsett Magdalena Andersson till statsminister. Talmannen undertecknade och överlämnade därefter förordnandet för statsministern i plenisalen (bilaga 12). På eftermiddagen samma dag hölls omröstningen orm budgeten 2022 och regeringens förslag förlorade. Efter budgetomröstningen valde Miljöpartiet att lämna regeringen, vilket språkrören meddelade talmannen per telefon innan de gav beskedet offentligt vid en pressträff. Klockan 17.00 kom Magdalena Andersson till talmannen med begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister (bilaga 13). Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Ett pressmeddelande skickades ut (bilaga 14). En skrivelse där talmannen entledigade Magdalena Andersson skickades till regeringen (bilaga 15). Regeringsbildningsprocess två På förmiddagen torsdagen den 25 november höll talmannen samtal med partiföreträdarna per telefon, förutom med Socialdemokraternas partiledare och Miljöpartiets språkrör som hade framfört sina synpunkter till talmannen dagen före. Efter samtalen överlade talmannen med de vice talmännen om det fortsatta arbetet i regeringsbildningsprocessen. Talmannen informerade även kungen. Talmannen kallade till pressträff samma dag (bilaga 16) och informerade vid pressträffen om att han på nytt föreslog att riksdagen skulle utse Magdalena Andersson till statsminister (bilaga 17). Hennes avsikt var att bilda en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna. Förslaget till statsminister bordlades i kammaren en första gång den 25 november, vilket följdes av en andra bordläggning den 26 november. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare (bilaga 18). Fredagen den 26 november informerade talmannen kungen. Måndagen den 29 november kl. 13.00 prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Resultatet av omröstningen: 101 för godkännande 173 för avslag 75 avstod. Mindre än hälften av riksdagens ledamöter hade röstat mot förslaget. Riksdagen hade alltså utsett Magdalena Andersson till statsminister. Talmannen undertecknade och överlämnade därefter förordnandet för statsministern i plenisalen (bilaga 19). Ett pressmeddelande skickades ut med information om riksdagens godkännande av talmannens förslag att utse Magdalena Andersson till statsminister och om hålltider för anmälan om regeringens sarnmansättning samt skifteskonselj påföljande dag (bilaga 20). Regeringsskiftet Tisdagen den 30 november kl. 9.30 lämnade Magdalena Andersson sin regeringsförklaring i kammaren och anmälde för riksdagen de statsråd som hon hade utsett att tillsammans med henne ingå i regeringen. Klockan 10.45 höll den tillträdande regeringen en pressträff i Sammanbindningsbanan i riksdagen. Talmannen bjöd regeringen och de vice talmännen på lunch i riksdagen kl. 11.30. Regeringsskiftet ägde rum kl. 13.00 vid en skifteskonselj som leddes av statschefen på Kungliga slottet. Även kronprinsessan närvarade. Vid konseljen redogjorde talmannen för sitt förslag till UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 97 [OCR-text]: statsminister och riksdagens beslut (bilaga 21). Därefter konstaterade kungen att regeringsskiftet ägt rum. IngvgAattson Riksdagsdirektör 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 98 [OCR-text]: Bilagor till promemoria om regeringsbildningsprocessen och regeringsskiftet november 2021 Bilaga 1 Statsministerns begäran om entledigande 10 november 2021 Jag begär härmed att bli entledigad från befattningen som statsminister. Stefan Löfven Bilaga 2 Skrivelse till statsministern och övriga statsråd 10 november 2021 Statsminister Stefan Löfven (S) har denna dag begärt att få bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister. I enlighet med 6 kap. 8 och 9 $$ regeringsformen entledigar jag därför statsministern och övriga statsråd. Jag erinrar om bestämmelsen i 6 kap. 11 $ regeringsformen som föreskriver att entledigade regerings- ledamöter uppehåller sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt. Åndreas Norlén Talman Bilaga 3 Pressmeddelande: Statsministern begär entledigande hos talmannen 10 november 2021 Statsminister Stefan Löfven (S) kommer att lämna in sin begäran om entledigande som statsminister till talmannen i dag onsdag den 10 november. Talmannen tar emot statsminister Stefan Löfven (S) den 10 november klockan 12.30. Mötet äger rum på talmannens kontor i riksdagen. När talmannen beviljar statsministerns begäran om entledigande kommer han samtidigt be statsministern att leda en övergångsregering. Därefter vidtar talmannens arbete med att ta fram förslag till ny statsminister som riksdagen röstar om. Information om detta arbete kommer under onsdagen. Fotopool Vid inledningen av talmannens möte med statsministern ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Pressackreditering och annan praktisk information För att arbeta i Riksdagshuset måste du ha riksdagens pressackreditering, antingen en ordinarie eller en tillfällig som gäller för en dag. Information om pressackreditering och annan praktisk information för journalister och fotografer finns på riksdagens webbplats. Bilaga 4 UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 99 [OCR-text]: Pressmeddelande: Talmannen inleder arbetet med regeringsbildningen 10 november 2021 Talman Andreas Norlén inleder arbetet med regeringsbildningen genom samtal med partiföreträdare den 11 november. Statsminister Stefan Löfven (S) har i dag lämnat in sin begäran om entledigande som statsminister till talmannen och talmannen har beviljat den. Statsministera leder nu en övergångsregering och talmannen inleder arbetet med att ta fram förslag till ny statsminister som riksdagen röstar om. Talmannen kommer att samtala enskilt med företrädare för riksdagspartierna samt hålla avstämning med de vice talmännen och informera statschefen om arbetet. Mötena med partiföreträdarna äger rum på talmannens kontor (om inte annat anges) torsdag den 11 november enligt följande tider: 10.00-10.20 Socialdemokraterna 10.30-10.50 Moderaterna 11.00-11.20 Sverigedemokraterna (digitalt) 11.30-11.50 Centerpartiet 12.30-12.50 Vänsterpartiet 13.00-13.20 Kristdemokraterna (digitalt) 13.30-13.50 Liberalerna (digitalt) 14.00-14.20 Miljöpartiet Pressträff Efter dessa samtal kommer talmannen att hålla en pressträff i riksdagens presscenter, Västra riksdagshuset, preliminär tid klockan 15.45. Fotopool Vid inledningen av talmannens möten med partiföreträdarna ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Webb-tv Pressträffen med talmannen går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Information på riksdagens webbplats På riksdagens webbplats finns aktuell information om talmannens arbete med regeringsbildningen. Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Vänligen observera vikten av att undvika trängsel i samband med pressträffar och talmannens möten med partiföreträdare. Munskydd kommer att finnas tillgängliga i samband med dessa. Bilaga 5 Pressmeddelande: Talmannen ger sonderingsuppdrag till Magdalena Andersson 11 november 2021 Talman Andreas Norlén har i dag, efter samtal med företrädare för riksdagspartierna och en överläggning med de vice talmännen, gett Magdalena Andersson (5) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. - I dag har jag gett Magdalena Andersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen, Beslutet vilar på vad som framkommit under dagens samtal, säger talman Andreas Norlén. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 100 [OCR-text]: Magdalena Andersson ska senast tisdag den 16 november rapportera sitt uppdrag till talmannen. Om talmannen då finner att han kan föreslå Magdalena Andersson till statsminister kommer han att lägga fram förslaget samma dag. Den första bordläggningen sker också samma dag och den andra bordläggningen sker onsdag den 17 november. Omröstningen planeras äga rum torsdag den 18 november klockan 12.00. Planeringen är preliminär och vid behov kan tidsplanen komma att justeras. Bakgrund Statsminister Stefan Löfven (S) begärde sitt entledigande som statsminister den 10 november och leder nu, enligt reglerna i regeringsformen, en övergångsregering. Talmannen inledde samma dag sitt uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Bilaga 6 Skrivelse till samtliga partiföreträdare 11 november 2021 Jag har i dag haft möten med företrädare för samtliga riksdagspartier och överlagt med de vice talmännen. Jag har givit Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson 1 uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Jag har informerat statschefen H.M. Konungen. Magdalena Andersson kommer att ge mig en rapport senast tisdagen den 16 november 2021. Andreas Norlén Talman Bilaga 7 Pressmeddelande: Talmannen förlänger Magdalena Anderssons sonderingsuppdrag 16 november 2021 Vid ett telefonmöte med talman Andreas Norlén den 16 november gav Magdalena Andersson (S) en rapport om sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen förlängde uppdraget till den 22 november. En avstämning av uppdraget ska dessförinnan ske per telefon under fredagen den 19 november. - Under vårt möte informerades jag om att sonderingsuppdraget går framåt men behöver ytterligare någon tid. Jag är mån om att Sverige skyndsamt ska få en ny regering men arbetet bör samtidigt inte forceras. Jag har därför givit Magdalena Andersson ytterligare några dagar till hennes uppdrag, säger talman Andreas Norlén efter mötet. Magdalena Andersson fick den 11 november i uppdrag av talmannen att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som riksdagen kan tolerera och uppdraget har förlängts. Magdalena Andersson ska ge en lägesrapport fredagen den 19 november och ska senast måndag den 22 november klockan 13.00 slutrapportera sitt uppdrag till talmannen. Om talmannen då finner att han kan föreslå Magdalena Andersson till statsminister kommer han att lägga fram förslaget samma dag. Den första bordläggningen sker också samma dag och den andra bordläggningen sker tisdag den 23 UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 101 [OCR-text]: november. Omröstningen planeras äga rum onsdag den 24 november klockan 09.00. Planeringen är preliminär och vid behov kan tidsplanen komma att justeras. Bilaga 8 Skrivelse till samtliga partiföreträdare 16 november 2021 Jag har i dag haft ett telefonmöte med Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. Hon har önskat en förlängning av sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Jag har beviljat en förlängning. Jag har haft en överläggning med de vice talmännen och informerat statschefen H.M. Konungen. Magdalena Andersson kommer att ge mig en lägesrapport fredagen den 19 november och en slutrapport senast måndagen den 22 november 2021. Andreas Norlén Tallman Bilaga 9 Pressmeddelande: Pressträff med talmannen 22 november 2021 Måndag den 22 november håller talman Andreas Norlén pressträff för att informera om regeringsbildningen. Tid: måndag den 22 november klockan 13.15 Plats: Riksdagens presscenter, Västra riksdagshuset Bilaga 10 föreslår Magdalena Andersson till statsminister Pressmeddelande: Talma 22 november 2021 e Talman Andreas Norlén har i dag den 22 november föreslagit riksdagen att till ny statsminister utse Magdalena Andersson (S), som avser att bilda en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. - Jag har i dag tagit del av Magdalena Anderssons slutrapport av sonderingsuppdraget hon haft och har därefter till kammaren lagt fram förslaget om Magdalena Andersson som statsminister, sade talman Andreas Norlén vid en pressträff i riksdagen. Måndag den 22 november lade talmannen fram sitt förslag om statsminister till kammaren. Förslaget bordlades då en första gång. Den andra bordläggningen sker tisdag den 23 november och omröstningen äger rum onsdag den 24 november klockan 09.00, Om Magdalena Andersson då blir vald till statsminister planeras för hennes regeringsförklaring och anmälan om statsråd i regeringen för kammaren fredag den 26 november. Skifteskonselj äger då rum samma dag. Bilaga 11 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 102 [OCR-text]: Skrivelse till samtliga partiföreträdare 22 november 2021 Jag kommer i dag att lägga fram Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister. Socialdemokraterna avser att bilda en regering tillsammans med Miljöpartiet. Förslaget till statsminister läggs fram samt bordläggs i kammaren en första gång den 22 november, vilket följs av en andra bordläggning den 23 november. Förslaget prövas sedan av riksdagen den 24 november. Andreas Norlén Tallman Bilaga 12 Förordnande av statsminister 24 november 2021 Riksdagen har denna dag godkänt mitt förslag att till statsminister utse Magdalena Andersson (5). I enlighet med 6 kap. 6 $ andra stycket regeringsformen förordnar jag därför henne till statsminister. På riksdagens vägnar Andreas Norlén Talman Bilaga 13 Statsministerns begäran om entledigande 24 november 2021 Jag begär härmed att bli entledigad från befattningen som statsminister. Magdalena Andersson Bilaga 14 Pressmeddelande: Talmannen har godkänt Magdalena Anderssons begäran om entledigande 24 november 2021 Talman Andreas Norlén har tagit emot en begäran om entledigande från befattningen som statsminister av Magdalena Andersson (S) och har godkänt denna. Talmannen kommer nu att ta kontakt med partiledarna för att diskutera situationen och återkommer med besked om den fortsatta processen under torsdag eftermiddag. Bilaga 15 UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 103 [OCR-text]: Skrivelse från talmannen till regeringen 24 november 2021 Tillträdande statsminister Magdalena Andersson (S) har denna dag begärt att få bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister, I enlighet med 6 kap. 8 $ regeringsformen entledigar jag därför henne. Andreas Norlén Talman Bilaga 16 Pressmeddelande: Pressträff med talmannen 25 november 2021 Torsdag den 25 november håller talman Andreas Norlén pressträff för att informera om regeringsbildningen. Tid: torsdag den 25 november klockan 14.30 Plats: Riksdagens presscenter, Västra riksdagshuset Bakgrund Statsminister Stefan Löfven (S) begärde sitt entledigande som statsminister den 10 november och leder nu, enligt reglerna i regeringsformen, en övergångsregering. Riksdagen godkände den 24 november talmannens förslag att välja Magdalena Andersson (5) till statsminister. Magdalena Andersson begärde sitt entledigande samma dag vilket talmannen beviljade. Talmannen har ett uppdrag att ta fram ctt förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Stefan Löfven (S) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Bilaga 17 Pressmeddelande: Talmannen bar godkänt Magdalena Anderssons begäran om entledigande 25 november 2021, uppdaterat 26 november 2021 Talman Andreas Norlén har i dag den 25 november på nytt föreslagit riksdagen att till statsminister utse Magdalena Andersson (S), som avser att bilda regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna., Talman Andreas Norlén samtalade under torsdagen den 25 november per telefon med företrädare för riksdagens partier samt överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Därefter har talmannen på nytt föreslagit riksdagen att välja Magdalena Andersson till statsminister. Förslaget bordlades samma dag. Den andra bordläggningen sker fredag den 26 november. Omröstningen äger rum måndag den 29 november klockan 13.00. Bilaga 18 Skrivelse till samtliga partiföreträdare 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 104 [OCR-text]: 25 november 2021 Jag har i dag lagt fram Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister. Avsikten är att bilda en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna. Förslaget till statsminister lades fram samt bordlades i kammaren en första gång den 25 november, vilket följs av en andra bordläggning den 26 november. Förslaget prövas sedan av riksdagen den 29 november. Andreas Norlén Talman Bilaga 19 Förordnande av statsminister 29 november 2021 Riksdagen har denna dag godkänt mitt förslag att till statsminister utse Magdalena Andersson (5). I enlighet med 6 kap. 6 $ andra stycket regeringsformen förordnar jag därför henne till statsminister. På riksdagens vägnar Andreas Norlén Talman Bilaga 20 Pressmeddelande: Hålltider för regeringsskiftet 30 november 29 november 2021 Måndagen den 29 november godkände riksdagen talman Andreas Norléns förslag att utse Magdalena Andersson (S) till statsminister. Regeringsskiftet sker tisdagen den 30 november. Detta är gemensam pressinformation från Kungl. Hovstaterna, Sveriges riksdag och Regeringskansliet. Statsministern ger kommentarer Kl. 08.50 ger statsministern kommentarer på utegården 1 Björnen, Regeringskansliet. Plats intas kl. 08.30. Inpassering sker mellan kl. 08.00-08.30 via Rödbodgatan 6. Föranmälan krävs (begränsat antal platser) till Nina Kefi, pressamordnare Statsrådsberedningen, nina.kefiöregeringskansliet.se, senast måndag kl. 15.30. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Statsministern avger regeringsförklaring Kl. 09.30 avger statsministern i riksdagens kammare sin regeringsförklaring och anmäler vilka statsråd som ska ingå i regeringen. Pressträff i riksdagen | Statsministern håller därefter en pressträff i Sammanbindningsbanan, Ostra riksdagshuset, cirka kl. 10.45. Plats intas kl. 10.30. Riksdagens pressackreditering krävs. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 105 [OCR-text]: Föranmälan till pressträffen (begränsat antal platser): Via e-post till Nina Kefi, pressamordnare Statsrådsberedningen, nina .kefi(Wregeringskansliet.se, senast måndag kl. 15.30. Fototillfälle på Riksplan Fototillfälle på Riksplan cirka kl. 12.40 när den tillträdande regeringen lämnar riksdagen för promenad till Kungl. Slottet. Plats intas kl. 12.20, inpassering via Södra Helgeandstrappan. Riksdagens pressackreditering krävs. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Föranmälan till fototillfället på Riksplan (begränsat antal platser): Via e-post till Nina Kefi, pressamordnare Statsrådsberedningen, nina.kefi(Mregeringskansliet.se, senast måndag kl. 15.30. Skifteskonselj på Kungl. Slottet Det formella regeringsskiftet sker kl. 13.00 vid en särskild konselj på Kungl. Slottet med H.M. Konungen som ordförande. H.K.H. Kronprinsessan, talmannen och den nya regeringen närvarar. Pool för foto-, film- och ljudupptagning. Ackreditering (begränsat antal platser): Via e-post till Kungl. Hovstaternas informationsavdelning: press(Mroyalcourt.se senast tisdag morgon kl. 09.00. Media som erhållit ackreditering till konseljen samlas vid Södra slottsvalvet, Slottsbacken, kl. 12.00. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Fototillfälle på Lejonbackens terrass Fototillfälle för ackrediterad media arrangeras efter konseljens slut på Lejonbackens terrass, cirka kl. 13.40, Inpassering från Mynttorget senast kl. 13.10. Föranmälan till fototillfället på Lejonbackens terrass (begränsat antal platser): Via e-post till Nina Kefi, pressamordnare Statsrådsberedningen, nina.kefi(Mregeringskansliet.se, senast måndag kl. 15.30. Bilaga 21 Redogörelse vid skifteskonseljen 30 november 2021 Eders Majestät! Den 10 november 2021 inkom Stefan Löfven (S) med begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister. Jag entledigade därför samma dag statsministern och övriga statsråd från deras befattningar. Samtidigt erinrade jag dem om att de uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering tillträtt. Den 11 november 2021 samrådde jag enskilt med företrädare för varje partigrupp inom riksdagen. Den 22 november 2021 föreslog jag riksdagen att utse Magdalena Andersson (S) till statsminister i en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Riksdagen godkände förslaget på förmiddagen den 24 november 2021 och jag utfärdade på riksdagens vägnar förordnande för Magdalena Andersson (S) som statsminister. På eftermiddagen samma dag inkom Magdalena Andersson (S) med begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister eftersom Miljöpartiet valt att lämna regeringen. Jag entledigade därför henne samma dag. Därmed avbröts i förtid den 52:a regeringsbildningen efter det moderna statsministerämbetets inrättande. Den 25 november 2021 samrådde jag enskilt med företrädare för varje partigrupp inom riksdagen, På eftermiddagen den dagen föreslog jag riksdagen att utse Magdalena Andersson (S) till statsminister i en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 106 [OCR-text]: Riksdagen godkände förslaget den 29 november 2021. Jag har på riksdagens vägnar utfärdat förordnande för Magdalena Andersson (S) som Sveriges 34:e statsminister. Hon har i riksdagen tidigare i dag avgivit sin regeringsförklaring och anmält de av henne utsedda statsråden. Överläggningar med de vice talmännen har hållits löpande. Jag har också återkonunande informerat Eders Majestät om processen. I och med denna konselj avslutas Sveriges 53:e regeringsbildningsprocess sedan 1876. Andreas Norlén Talman Överläggningar med de vice talmännen « 11 november « 16 november s 22 november s 24 november e 25 november Information till kangen « 11 november se 16 november o 22 november e 24 november eo 25 november 26 november UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 107 [OCR-text]: r 21 laga | t inister VERIGES RIKSDAG TALMANNEN 2021 -1i- i 0 ov CHOO Soros ann annnmrnnsssonesnererenes sotänrnnensn Jag begär härmed att bli entledigad från befattningen som statsminister. Stockholm den 10 november 2021 Stefan elefonväxelk; 08-405 10 00 ostadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 sökseadress: Herkulesgatan 17 Webb: www. regeringen. .se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 108 [OCR-text]: B il Ag4& od Stockholm den 10 november 2021 Dnr 493--2021/22 Till Statsministern och övriga stat Statsminister Stefan Löfven (S) har denna dag begärt att få bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister, I enlighet med 6 kap. 8 och 9 6$ regeringsformen entledigar jag därför statsmini och övriga statståd. Jag erinrar om bestämmelsen i 6 kap. 11 $ regeringsformen som föreskriver att edigade regeringsledamöter uppehåller sina befattningar till dess en ny gering har tillträtt. ad Andreas Norlén Tallman Talmannen -786 40 00 = www.riksdagen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 109 [OCR-text]: SVERIGES ' S I 2 Start / Press / Pressmeddelanden / Pressmeddelande: Statsministern begär entledigande hos talmannen ressmeddelande Publicerat: 10 november 2021 klockan 11.34 Statsminister Stefan Löfven (S) kommer att lämna in sin begäran om entledigande som statsminister till talmannen i dag onsdag den 10 november. Talmannen tar emot statsminister Stefan Löfven (S) den 10 november klockan 12.30. Mötet äger rum på talmannens kontor i riksdagen. När talmannen beviljar statsministerns begäran om entledigande kommer han samtidigt be statsministern att leda en övergångsregering. Därefter vidtar talmannens arbete med att ta fram förslag till ny statsminister som riksdagen röstar om. Information om detta arbete kommer under onsdagen. Fotopool Vid inledningen av talmannens möte med statsministern ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Pressackreditering och annan praktisk information För att arbeta i Riksdagshuset måste du ha riksdagens pressackreditering, antingen en ordinarie eller en tillfällig som gäller för en dag. Information om pressackreditering och annan praktisk information för journalister och fotografer finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering ntakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 110 [OCR-text]: SVERIGES cn RIKSDAG Pressmeddelande Publicerat: 10 november 2021 klockan 15.08 Uppdaterat: 10 november 2021 klockan 15.20 Talman Andreas Norlén inleder arbetet med regeringsbildningen genom samtal med partiföreträdare den 11 november. Statsminister Stefan Löfven (S) har i dag lämnat in sin begäran om entledigande som statsminister till talmannen och talmannen har beviljat den. Statsministern leder nu en övergångsregering och talmannen inleder arbetet med att ta fram förslag till ny statsminister som riksdagen röstar om. Talmannen kommer att samtala enskilt med företrädare för riksdagspartierna samt hålla avstämning med de vice talmännen och informera statschefen om arbetet. Mötena med partiföreträdarna äger rum på talmannens kontor (om inte annat anges) torsdag den 11 november enligt följande tider: 10.00-10.20 Socialdemokraterna 10.30-10.50 Moderaterna 11.00-11.20 Sverigedemokraterna (digitalt) 11.30-11.50 Centerpartiet 12.30-12.50 Vänsterpartiet 13.00-13.20 Kristdemokraterna (digitalt) 13.30-13.50 Liberalerna (digitalt) 14.00-14.20 Miljöpartiet Pressträff Efter dessa samtal kommer talmannen att hålla en pressträff i riksdagens presscenter, Västra riksdagshuset, preliminär tid klockan 15.45. Fotopool UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 111 [OCR-text]: Vid inledningen av talmannens möten med partiföreträdarna ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Webb-tv Pressträffen med talmannen går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb- tv. Riksdagens webb-tv Information på riksdagens webbplats På riksdagens webbplats finns aktuell information om talmannens arbete med regeringsbildningen. Regeringsbildning hösten 2021 Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Vänligen observera vikten av att undvika trängsel i samband med pressträffar och talmannens möten med partiföreträdare. Munskydd kommer att finnas tillgängliga i samband med dessa. Pressackreditering ontakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00 All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 112 [OCR-text]: Start / Press / / Pressmeddelande: Talmannen ger sonderingsuppdrag till Magdalena Andersson Pressmeddelande Publicerat: 11 november 2021 klockan 16.07 Talman Andreas Norlén har i dag, efter samtal med företrädare för riksdagspartierna och en överläggning med de vice talmännen, gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. - I dag har jag gett Magdalena Andersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Beslutet vilar på vad som framkommit under dagens samtal, säger talman Andreas Norlén. Magdalena Andersson ska senast tisdag den 16 november rapportera sitt uppdrag till talmannen. Om talmannen då finner att han kan föreslå Magdalena Andersson till statsminister kommer han att lägga fram förslaget samma dag. Den första bordläggningen sker också samma dag och den andra bordläggningen sker onsdag den 17 november. Omröstningen planeras äga rum torsdag den 18 november klockan 12.00. Planeringen är preliminär och vid behov kan tidsplanen komma att justeras. Bakgrund Statsminister Stefan Löfven (S) begärde sitt entledigande som statsminister den 10 november och leder nu, enligt reglerna i regeringsformen, en övergångsregering. Talmannen inledde samma dag sitt uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Webb-tv Pressträffen med talmannen går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 113 [OCR-text]: Information på riksdagens webbplats På riksdagens webbplats finns aktuell information om talmannens arbete med regeringsbildningen. Regeringsbildning hösten 2021 Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Vänligen observera vikten av att undvika trängsel i samband med pressträffar och talmannens möten med partiföreträdare. Munskydd kommer att finnas tillgängliga i samband med dessa. Pressackreditering Kontakt Talmannens presstelefon: 08-786 44 00 All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 114 [OCR-text]: Stockholm den 11 novernber 2021 r 319-2021/22 Till samtliga partiföreträdare Jag har i dag haft möten med företrädare för samtliga riksdagspartier och överla med de vice talmännen. Jag har givit Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Jag har informerat statschefen H.M. Konungen. Magdalena Andersson kommer att ge mig en rapport senast tisdagen den 16 november 2021. Aridreas Norlén Tallman Talmannen SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm + Telefon 08-786 40 00 » www.riksdagense UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 115 [OCR-text]: SVERIGES 6 "laga 7 RIKSDAG ' Start / Press / / Pressmeddelande: Talmannen förlänger Magdalena Anderssons sonderingsuppdrag Pressmeddelande Publicerat: 16 november 2021 klockan 10.15 Vid ett telefonmöte med talman Andreas Norlén den 16 november gav Magdalena Andersson (S) en rapport om sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen förlängde uppdraget till den 22 november. En avstämning av uppdraget ska dessförinnan ske per telefon under fredagen den 19 november. - Under vårt möte informerades jag om att sonderingsuppdraget går framåt men behöver ytterligare någon tid. Jag är mån om att Sverige skyndsamt ska få en ny regering men arbetet bör samtidigt inte forceras. Jag har därför givit Magdalena Andersson ytterligare några dagar till hennes uppdrag, säger talman Andreas Norlén efter mötet. Magdalena Andersson fick den 11 november i uppdrag av talmannen att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som riksdagen kan tolerera och uppdraget har förlängts. Magdalena Andersson ska ge en lägesrapport fredagen den 19 november och ska senast måndag den 22 november klockan 13.00 slutrapportera sitt uppdrag till talmannen. Om talmannen då finner att han kan föreslå Magdalena Andersson till statsminister kommer han att lägga fram förslaget samma dag. Den första bordläggningen sker också samma dag och den andra bordläggningen sker tisdag den 23 november. Omröstningen planeras äga rum onsdag den 24 november klockan 09.00. Planeringen är preliminär och vid behov kan tidsplanen komma att justeras. Bakgrund 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 116 [OCR-text]: Statsminister Stefan Löfven (S) begärde sitt entledigande som statsminister den 10 november och leder nu, enligt reglerna i regeringsformen, en övergångsregering. Talmannen arbetar nu med sitt uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Information på riksdagens webbplats På riksdagens webbplats finns aktuell information om talmannens arbete med regeringsbildningen. Regeringsbildning hösten 2021 Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Talmannens presstelefon: 08-786 44 00 All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 117 [OCR-text]: ÉB il AGA S Stockholm den 16 november 2021 r 596—-2021/22 Till samtliga partiföreträdare Jag har i dag haft ett telefonmöte med Socialdemokraternas partiledare agdalena Andersson. Hon har önskat en förlängning av sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Jag har beviljat en förlängning. Jag har haft en överläggning med de vice talmännen och informerat statschefen H.M. Konungen, Magdalena Andersson kommer att ge mig en lägesrapport fredagen den 19 november och en slutrapport senast måndagen den 22 november 2021. Andreas Norlén Talman Talmannen - a smarmbe eden sl ANENENNNSSNESUNRNNE NEUE SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm « Telefon 08-786 40 00 + www.riksdagen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 118 [OCR-text]: Start / Press / Pressmeddelanden / Pressträff med talmannen Pressmeddelande Publicerat: 22 november 2021 klockan 10.30 Måndag den 22 november håller talman Andreas Norlén pressträff för att informera om regeringsbildningen. Tid: Måndag den 22 november klockan 13.15 Plats: Riksdagens presscenter, Västra riksdagshuset Information på riksdagens webbplats På riksdagens webbplats finns aktuell information om talmannens arbete med regeringsbildningen. Regeringsbildning hösten 2021 Pressträffen med talmannen går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb- tv. Webb-tv Bakgrund Statsminister Stefan Löfven (S) begärde sitt entledigande som statsminister den 10 november och leder nu, enligt reglerna i regeringsformen, en övergångsregering. Talmannen arbetar nu med sitt uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 119 [OCR-text]: Bilaga /O Pressmeddelande: Talmannen föreslår Magdalena Andersson till statsminister Pressmeddelande Publicerat: 22 november 2021 klockan 14.36 Talman Andreas Norlén har i dag den 22 november föreslagit riksdagen att till ny statsminister utse Magdalena Andersson (95), som avser att bilda en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. - Jag har i dag tagit del av Magdalena Anderssons slutrapport av sonderingsuppdraget hon haft och har därefter till kammaren lagt fram förslaget om Magdalena Andersson som statsminister, sade talman Andreas Norlén vid en pressträff i riksdagen. Måndag den 22 november lade talmannen fram sitt förslag om statsminister till kammaren. Förslaget bordlades då en första gång. Den andra bordläggningen sker tisdag den 23 november och omröstningen äger rum onsdag den 24 november klockan 09.00. Om Magdalena Andersson då blir vald till statsminister planeras för hennes regeringsförklaring och anmälan om statsråd i regeringen för kammaren fredag den 26 november. Skifteskonselj äger då rum samma dag. information på riksdagens webbplats På riksdagens webbplats finns aktuell information om talmannens arbete med regeringsbildningen. Regeringsbildning hösten 2021 Pressträffen med talmannen går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv: Pressträff med talman Andreas Norlén Bakgrund 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 120 [OCR-text]: Statsminister Stefan Löfven (S) begärde sitt entledigande som statsminister den 10 november och leder nu, enligt reglerna i regeringsformen, en övergångsregering. Talmannen arbetar nu med sitt uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Kontakt Talmannens presstelefon: 08-786 44 00 All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 121 [OCR-text]: B: lage /I Stockholm den 22 november 2021 Dnr 641--2021/22 Till samtliga partiföreträdare Jag komrner i dag att lägga fram Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister. Socialdemokraterna avser att bilda en regering tillsammans med Miljöpartiet. Förslaget till statsminister läggs fram samt bordläggs i kammaren en första gång den 22 november, vilket följs av en andra bordläggning den 23 november. Förslaget prövas sedan av riksdagen den 24 november. hr i Andréas ”orlén | Tallman Talmannen SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm » Telefon 08-786 40 00 +» www.riksdagen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 122 [OCR-text]: Bil |2 ” SVERIGES ' RIKSDAG Stockholm den 24 november 2021 Dor 646-2021/22 Förordnande av statsminister Riksdagen har denne dag godkänt mitt förslag att till statsminister utse Magdalena Andersson (8). I enlighet med 6 kap. 6 $ andra stycket regeringsformen förordnar jag därför henne till statsminister. På riksdatens vägnar $$ EL - Andreas Norlén =. 0 0 Talmannen SVERIGES RIKSDAG 4100 12 Stockholm » » Telefon 08-786 40 00 « www.riksdagense UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 123 [OCR-text]: Bila a / fs FORE EAA | SVERIGES RIKSDAG TALMANNEN = eringskanslie | 2091 41-24 > DIBriB ön dennes SN Jag begär härmed att bli entledigad från befattningen som statsminister. Stockholm den 24 nove 2021 ud bön i 3 Magdalena Andersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 109 33 Stockholr Besöksadress: Jakobsgalan 24 Webb: www.regerlngen.ee E-post: fl.registratorQregeringskensllet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 124 [OCR-text]: SVERIGES : ot RIKSDAG | Start / Press / Pressmeddelanden / Pressmeddelande: Talmannen har godkänt Magdalena Anderssons begäran om entledigande Pressmeddelande Publicerat: 24 november 2021 klockan 18.02 Talman Andreas Norlén har tagit emot en begäran om entledigande från befattningen som statsminister av Magdalena Andersson (5) och har godkänt denna. Talmannen kommer nu att ta kontakt med partiledarna för att diskutera situationen och återkommer med besked om den fortsatta processen under torsdag eftermiddag. ontakt Talmannens presstelefon: 08-786 44 00 All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 125 [OCR-text]: Stockholm den 24 november 2021 Till Regeriwgen Tillträdande statsminister Magdalena Andersson (8) bar denna dag begärt att få bli entledigad från sitt uppdrag sorh statsminister. I enlighet med 6 kap. 8 $ regeringsformen eatledigar jag dårför henne. Talman Talmannen SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm + Telefon 08-786 40 00 » www.riksdagense 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 126 [OCR-text]: SVERIGES i RIKSDAG ' Start / Press / / Pressinbjudan: Pressträff med talmannen Pressmeddelande Publicerat: 25 november 2021 klockan 11.50 Torsdag den 25 november håller talman Andreas Norlén pressträff för att informera om regeringsbildningen. Tid: Torsdag den 25 november klockan 14.30 Plats: Riksdagens presscenter, Västra riksdagshuset Information på riksdagens webbplats På riksdagens webbplats finns aktuell information om talmannens arbete med regeringsbildningen. Regeringsblldning hösten 2021 Webb-tv Pressträffen med talmannen går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb- tv. Riksdagens webb-tv Bakgrund Statsminister Stefan Löfven (S) begärde sitt entledigande som statsminister den 10 november och leder nu, enligt reglema i regeringsformen, en övergångsregering. Riksdagen godkände den 24 november talmannens förslag att välja Magdalena Andersson (S) till statsminister. Magdalena Andersson begärde sitt entledigande samma dag vilket talmannen beviljade. Talmannen har ett uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 127 [OCR-text]: statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Stefan Löfven (S) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbpliats. Pressackreditering ontakt Talmannens presstelefon: 08-786 44 00 All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 128 [OCR-text]: SVERIGES : | - i Star / Press / Pressmeddelanden / Pressmeddelande: Talmannen föreslår på nytt Magdalena Andersson till statsminister Pressmeddelande Publicerat: 25 november 2021 klockan 15.33 Uppdaterat: 26 november 2021 klockan 11.59 Talman Andreas Norlén har i dag den 25 november på nytt föreslagit riksdagen att till statsminister utse Magdalena Andersson (S), som avser att bilda regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna. Talman Andreas Norlén samtalade under torsdagen den 25 november per telefon med företrädare för riksdagens partier samt överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Därefter har talmannen på nytt föreslagit riksdagen att välja Magdalena Andersson till statsminister. Förslaget bordlades samma dag. Den andra bordläggningen sker fredag den 26 november. Omröstningen äger rum måndag den 29 november klockan 13.00. Information på riksdagens webbplats På riksdagens webbplats finns aktuell information om talmannens arbete med regeringsbildningen. Regeringsbildning hösten 2021 Webb-tv Pressträffen med talmannen går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb- tv. Webb-tv Bakgrund UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 129 [OCR-text]: Statsminister Stefan Löfven (S) begärde sitt entledigande som statsminister den 10 november. Riksdagen godkände den 24 november talmannens förslag att välja Magdalena Andersson (S) till statsminister. Magdalena Andersson begärde sitt entledigande samma dag vilket talmannen beviljade. Talmannen har ett uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överllägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Stefan Löfven (S) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Kontakt Talmannens presstelefon: 08-786 44 00 All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 130 [OCR-text]: Bilaga 18 I SVERIGES RIKSDAG Stockholm den 25 november 2021 Dnr 690-2021/22 Till samtliga partiföreträdare Jag har i dag lagt fram Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister. Avsikten är att bilda en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna. Förslaget till statsminister lades fram samt bordlades i kammaren en första gång den 25 november, vilket följs av en andra bordläggning den 26 november. Förslaget prövas sedan av riksdagen den 29 november. Andreas Norlén I / Talman Talmannen SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm = Telefon 08-786 40 00 « www.iksdagense UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 131 [OCR-text]: Bilaga 7 SVERIGES RIKSDAG Stockholm den 29 november 2021 Dnr 699-2021/22 Förordnande av statsminister Riksdagen har denna dag godkänt mitt förslag att till statsminister utse Magdalena Andersson (5). I enlighet med 6 kap. 6 $ andra stycket regeringsformen förordnar jag därför henne till stataminister. - . - i oo Å ii 227 Andreas Nerdéa” / Talmanh ; Talmannen SVERIGES RIKSDAG 10012 Stockholm + Telefon 08-786 40.00 » wwwriksdagense 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 132 [OCR-text]: Publicerat: 29 november 2021 klockan 14.10 Måndagen den 29 november godkände riksdagen talman Andreas Norléns förslag att utse Magdalena Andersson ($S) till statsminister. Regeringsskiftet sker tisdagen den 30 november. Detta är gemensam pressinformation från Kungl. Hovstaterna, Sveriges riksdag och Regeringskansliet. Statsministern ger kommentarer KI. 08.50 ger statsministem kommentarer på utegården i Björnen, Regeringskansliet. Plats intas kl. 08.30. Inpassering sker mellan kl. 08.00-08.30 via Rödbodgatan 6. Föranmälan krävs (begränsat antal platser) till Nina Kefi, pressamordnare Statsrådsberedningen, nina.kefiQregeringskansliet.se, senast måndag kl. 15.30. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Statsministern avger regeringsförklaring Kl. 09.30 avger statsministern i riksdagens kammare sin regeringsförklaring och anmäler vilka statsråd som ska ingå i regeringen. Pressträff i riksdagen Statsministern håller därefter en pressträff i Sammanbindningsbanan, Östra riksdagshuset, cirka kl. 10.45. Plats intas kl. 10.30. Riksdagens pressackreditering krävs. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Föranmälan till pressträffen (begränsat antal platser): Via e-post till Nina Kefi, pressamordnare Statsrådsberedningen, nina.kefiQregeringskansliet.se, senast måndag kl. 15.30. Information om riksdagens pressackreditering Fototilifälle på Riksplan UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 133 [OCR-text]: Fototillfälle på Riksplan cirka kl. 12.40 när den tillträdande regeringen lämnar riksdagen för promenad till Kungl. Slottet. Plats intas kl. 12.20, inpassering via Södra Helgeandstrappan. Riksdagens pressackreditering krävs. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Föranmälan till fototillfället på Riksplan (begränsat antal platser): Via e-post till Nina Kefi, pressamordnare Statsrådsberedningen, nina .kefiQregeringskansliet.se, senast måndag kl. 15.30. Information om riksdagens pressackreditering Skifteskonselj på Kungl. Slottet Det formella regeringsskiftet sker kl. 13.00 vid en särskild konselj på Kungl. Slottet med H.M. Konungen som ordförande. H.K.H. Kronprinsessan, talmannen och den nya regeringen närvarar. Pool för foto-, film- och ljudupptagning. Ackreditering (begränsat antal platser): Via e-post till Kungl. Hovstaternas informationsavdelning: press(Qroyalcourt.se senast tisdag morgon kl. 09.00. Media som erhållit ackreditering till konseljen samlas vid Södra slottsvalvet, Slottsbacken, kl. 12.00. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Fototillfälle på Lejonbackens terrass Fototillfälle för ackrediterad media arrangeras efter konseljens slut på Lejonbackens terrass, cirka kl. 13.40. Inpassering från Mynttorget senast kl. 13.10. Föranmälan till fototillfället på Lejonbackens terrass (begränsat antal platser): Via e- post till Nina Kefi, pressamordnare Statsrådsberedningen, nina.kefiQregeringskansliet.se, senast måndag kl. 15.30. ontakt Talmannens presstelefon: 08-786 44 00 All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 134 [OCR-text]: B ikga Stockholm den 30 november 2021 Dur 713--2021/22 Eders Majestät! Den 10 november 2021 inkom Stefan Löfven ($S) med begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister. Jag entledigade därför samms dag statsministern och övriga statsråd från deras befattningar. Samtidigt erinrade jag dem om att de uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering tillträtt. Den 11 november 2021 samrådde jag enskilt med företrädare för varje partigrupp inom riksdagen Den 22 november 2021 föreslog jag riksdagen att utse Magdalena Andersson (5) till statsminister i en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Riksdagen godkände förslaget på förmiddagen den 24 noveraber 2021 och jag utfärdade på riksdagens vägnar förordnande för Magdalena Andersson ($) som statsrninister. På eRermiddagen samma dag inkom Magdalena Andersson (S) med begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister eftersom Miljöpartiet valt att lämna regeringen. Jag entledigade därförbhenrne samma dag. Därmed avbröts i förtid den 52:a regeringsbildningen efter det moderna statsministerämbetets inrättande. Den 25 november 2021 samrådde jag enskilt med företrädare för varje partigrupp inom riksdagen. På eftermiddagen den dagen föreslog jag riksdagen att utse Magdalena Andersson (S) till statsminister i en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna. Riksdagen godkände förslaget den 29 november 2021. Jag har på riksdagens vägnar utfärdat förordnande för Magdalena Andersson (S) som Sveriges 34:e statsminister. Hon har i riksdagen tidigare i dag avgivit sin rezeringsförklaring och anmält de av henne utsedda statsråden. Överläggningar med de vice talmännen har hållits löpande. Jag har också återkommande informerat Eders Majestät om processen. I och med denna konselj avstitgsSverig.: 3:eTegeringsbildningsprocess sedan 1876. Aydreas Norlén Talman Talmannen SVERIGES RIKSDAG 4100 22 Stockholm + Telefon 08-786 40 00 » www.riksdagen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 1.2 135 [OCR-text]: 2022-11-14 11 åå etfter val erinrade dem om att de upp entledigande översändes til skickades ut denna dag, del utskottet titutions er hd ehåll I statsmin s om avsåg att inleda Fredagen den 16 september s talmannen unde entledi gande. Måndagen den 19 september informerades i ett pressmeddelande (bilaga 6) om tiderna för nens samråd med partiföreträdarna samma dag: talman 10.30 Ulf Kristersson (M) tiden för möt ber 2022 10.55 Jimmie Åkesson (SD) 11.20 Annie Lööf (C) 11.45 Nooshi Dadgostar (V) [2.10 Per Bolund (MP) 13.00 Ebba Busch (KD) 13.25 Johan Pehrson (L) Efter samtalen överlade talmannen med de vice talmännen Åsa Lindestam Fornarve (V) och Kerstin Lundgren (C) om det fortsatta arbetet i regeringsbildningsprocessen. Talmannen informerade även kungen. Klockan 14.30 höll talmannen en pressträff om att han gett Ulf Kristersson (M) i uppdr som kan tolereras av riksdagen. framgick att Ulf Kristersson skul riksdagens talman. En skrivelse avstämningsmöte med talmannen på onsda mötte talmannen Ulf Kristersson för avstämning och överl med de vice talmännen i det nyvalda talmanspresidtet Kenneth G Forslund (5), Julia Kronli mannen informerad If Kristersson skulle avge en delrapport om sonderingsuppdraget att bilda en en onsdagen den 5 oktober och en slutrapport onsdagen den 12 Onsdagen den 28 septer Kerstin Lundgren (C). Ta 11) där det framkom att U regering som kan tolereras av riksdag mber le rapport från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare (bila Måndagen den 26 september samlades den nyvalda riksdagen, och Andreas Norlén omvald talman. Vid en pressträff (bilaga 9) informerade talmannen om att Ulf Kristersson skulle ha ett gen den 28 september klockan 11.00 (bilaga 10). lade sedan rag att sondera förutsättni e även kungen. Ett pressmeddelande skicka oktober. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare (bilaga 12). Onsdagen den 5 oktober gav Ulf Kristersson talmannen en delrapport vid essmeddelande (bilaga 13) att uppdraget skulle slutrapporteras Talmannen konstaterade 1 ett pr kommande onsdag den 12 oktober. Onsdagen den 12 oktober fick talmannen en rapport av Ulf Kristersson. Han önskade en förlängning av sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. är han informerac ngarna för att bilda en regering Efter pressträffen skickades ett pressmeddelande ut (bilaga 7) era om resultatet av sitt sonderingsuppdrag till den nya ga | | | | Ink 2022 -11- 14 | Dnr 870-2022/23 | romemoria om regeringsbildningsprocessen och regeringsskiftet Torsdagen den 15 september 2022 klockan 11.00 kom statsminister Magdalena Andersson till talman Andreas Norlén med begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister (bilaga 1). Talmannen entledigade samma dag statsministern och övriga statsråd från deras befattningar och er sina befattningar till dess att en ny regering tillträtt. Beslut istern och de övriga statsråden (bilaga 2). Två pressmeddelanden et med statsministern (bilaga 3), dels om att talmannen samtal med företrädarna för riksdagens partier efter helgen (bilaga 4). kickades ett pressmeddelande ut (bilaga 5) där det framgick att r måndagen den 19 september skulle samtala enskilt med företrädare för alla riksdagspartier förutom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns et om (S), Lotta Johnsson där det 8). es till d ett telefonmöte. (SD) och es ut (bilaga 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 136 [OCR-text]: Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Ett pressmeddelande (bilaga 14) skickades ut där talmannen meddelade att han beslutat att förlänga sonderingsuppdraget med två dagar till fredagen den 14 oktober. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare (bilaga 15). Fredagen den 14 oktober gav Ulf Kristersson talmannen en slutrapport. Han meddelade att han bedömde att han kunde bilda en regering som skulle tolereras av riksdagen. Regeringen skulle bestå av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Talmannen överlade med de vice talmännen och informerade kungen. Talmannen kallade till pressträff (bilaga 16) och meddelade att han avsåg att lägga fram förslaget om Ulf Kristersson som statsminister till kammaren klockan 13.30 samma dag (bilaga 17 och bilaga 18). Förslaget till statsminister bordlades i kammaren en första gång den 14 oktober, vilket följdes av en andra bordläggning den 15 oktober. En skrivelse från talmannen skickades till samtliga partiföreträdare (bilaga 19). Måndagen den 17 oktober klockan 11.00 prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Resultatet av omröstningen: 176 för godkännande 173 för avslag Mindre än hälften av riksdagens ledamöter hade röstat mot förslaget. Riksdagen hade alltså utsett Ulf Kristersson till statsminister (bilaga 20). Ett pressmeddelande skickades ut med information inför regeringsskiftet (bilaga 21). Regeringsskiftet Tisdagen den 18 oktober klockan 9.30 lämnade Ulf Kristersson sin regeringsförklaring i kammaren och anmälde de övriga statsråden för riksdagen. Klockan 10.30 höll den tillträdande regeringen en pressträffi Sammanbindningsbanan i riksdagen. Talmannen bjöd regeringen och de vice talmännen på lunch i riksdagen klockan 11.30. Regeringsskiftet ägde rum klockan 13.00 vid en skifteskonselj som leddes av statschefen på Kungliga slottet. Även kronprinsessan närvarade. Vid konseljen redogjorde talmannen för sitt förslag till statsminister och riksdagens beslut (bilaga 22). Talmannen överlämnade förordnandet till statsministern (bilaga 23). Därefter konstaterade kungen att regeringsskiftet ägt rum. Ingvar Mattson NN Riksdagsdirektör UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 137 [OCR-text]: Bilagor till promemoria om regeringsbildningsprocessen efter valet 2022 Bilaga 1 Statsministerns begäran om entledigande 15 september 2022 Jag begär härmed att bli entledigad från befattningen som statsminister. Magdalena Andersson Bilaga 2 Skrivelse till statsministern och övriga statsråd 15 september 2022 Statsminister Magdalena Andersson (S) har denna dag begärt att få bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister. I enlighet med 6 kap. 8 och 9 $$ regeringsformen entledigar jag därför statsministern och övriga statsråd. Jag erinrar om bestämmelsen i 6 kap. 11 $ regeringsformen som föreskriver att entledigade regerings- ledamöter uppehåller sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt. Andreas Norlén Talman Bilaga 3 Pressmeddelande: Talmannen tar emot begäran om entledigande 15 september 2022 Riksdagens talman Andreas Norlén möter i dag den 15 september klockan 11 statsminister Magdalena Andersson (S) i riksdagen. Magdalena Andersson (S) har aviserat att hon avser lämna in en begäran om entledigande till talmannen. Information om den fortsatta processen kommer att lämnas efter talmannens möte med statsministern. Fotopool Vid inledningen av talmannens möte med statsministern ordnas en begränsad fotopool (TT och TV4). Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Bilaga 4 Pressmeddelande: Talmannen inleder process för regeringsbildning 15 september 2022 Riksdagens talman Andreas Norlén inleder processen med att ta fram förslag till ny statsminister. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 138 [OCR-text]: Statsminister Magdalena Andersson (S) begärde i dag den 15 september sitt entledigande som statsminister och talmannen har beslutat om detta. Magdalena Andersson leder nu, enligt reglerna i regeringsformen, en övergångsregering. Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen kommer efter helgen att samtala enskilt med företrädare för riksdagspartierna. Närmare information om tider för dessa möten kommer senare. - Efter statsministeromröstningen 2018 gav jag partierna någon dag för eftertanke och förberedelser innan den första talmansrundan ägde rum. Det är lämpligt att göra på samma sätt nu. Den här gången har vi dessutom ett mycket jämnt valresultat och Valmyndigheten har aviserat att det slutliga valresultatet ska bli färdigt i helgen. Då är det formellt sett rimligt att invänta det, säger talman Andreas Norlén. Den process som inleds av talman Andreas Norlén kommer att föras vidare efter talmansvalet den 26 september och den nyvalda riksdagen kommer därefter att ta ställning när det finns ett förslag. Bilaga 5 Pressmeddelande: Talmannen träffar partiföreträdare 16 september 2022 Riksdagens talman Andreas Norlén samråder på måndag den 19 september med partiföreträdare. Detta är ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Statsminister Magdalena Andersson (S) begärde den 15 september sitt entledigande som statsminister och talmannen har beslutat om detta. Magdalena Andersson leder nu, enligt reglerna i regeringsformen, en övergångsregering. Mot bakgrund av detta har talmannen inlett uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Samråd med partiföreträdare Talmannen kommer under måndagen att samtala enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns begäran om entledigande. Mötena äger rum på talmannens kontor med start klockan 10.30. Närmare tider kommer att meddelas senare. Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen. Pressträff En pressträff med talmannen 1 riksdagens presscenter planeras preliminärt till klockan 14.30. Fotopool Vid inledningen av talmannens möten med partiföreträdarna ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Bilaga 6 Pressmeddelande: Information om talmannens samråd med partiföreträdare 19 september 2022 Riksdagens talman Andreas Norlén samråder i dag måndag den 19 september med partiföreträdare. Talmannen samtalar enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns begäran om entledigande. Mötena äger rum på UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 139 [OCR-text]: talmannens kontor. Partiföreträdarna är kallade till samtal enligt partiernas storleksordning i den befintliga riksdagen som valdes 2018 samt utifrån vissa praktiska hänsynstaganden. 10.30 Moderaterna 10.55 Sverigedemokraterna 11.20 Centerpartiet 11.45 Vänsterpartiet 12.10 Miljöpartiet 13.00 Kristdemokraterna 13.25 Liberalerna Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen. Pressträff En pressträff med talmannen i riksdagens presscenter planeras preliminärt till klockan 14.30. Bilaga 7 Pressmeddelande: Talmannen ger sonderingsuppdrag till Ulf Kristersson 19 september 2022 Talman Andreas Norlén har i dag, efter samtal med företrädare för riksdagspartierna och en överläggning med de vice talmännen, gett Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. — Ulf Kristersson har i dag fått mitt uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Han ska rapportera sitt uppdrag till den nya riksdagens talman, säger Andreas Norlén. Den nya riksdagens talman kommer därefter att informera om den fortsatta regeringsbildningen. Bilaga 8 Skrivelse till samtliga partiföreträdare 19 september 2022 Jag har i dag haft möten med företrädare för samtliga riksdagspartier förutom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum 1 samband med statsministerns begäran om entledigande. Jag har överlagt med de vice talmännen. Jag har givit Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Jag har informerat statschefen H.M. Konungen. Ulf Kristersson kommer att rapportera sitt uppdrag till den nya riksdagens talman. Andreas Norlén Talman Bilaga 9 Pressmeddelande: Pressträff med talmannen 26 september 2022 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 140 [OCR-text]: Riksdagens talman håller pressträff måndagen den 26 september. Plats: Riksdagens presscenter Tid: Efter talmansvalet, tidigast klockan 11.45 Vid pressträffen kommer talmannen att ge besked om nästa steg i arbetet med att ta fram förslag till ny statsminister. Bilaga 10 Pressmeddelande: Talmannen aviserar nästa steg i regeringsbildningen 26 september 2022 Andreas Norlén har valts till talman för valperioden 2022-2026. Talmannen kommer nu att fortsätta arbetet med att ta fram förslag till ny statsminister. Den 19 september gav talmannen Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Efter att riksdagen i dag åter valt Andreas Norlén till talman fortsätter han arbetet och har kallat Ulf Kristersson till en avstämning av sonderingsuppdraget. Det sker onsdag den 28 september klockan 11. Bilaga 11 Pressmeddelande: Nästa steg i regeringsbildningen 28 september 2022 Talman Andreas Norlén har i dag haft ett avstämningsmöte med Ulf Kristersson (M) om det pågående sonderingsuppdraget. I nästa steg ska Ulf Kristersson avge en delrapport till talmannen den 5 oktober och en slutrapport avges den 12 oktober. Talmannen mötte Ulf Kristersson för avstämning och överlade därefter med de vice talmännen i det nya talmanspresidiet, samt informerade statschefen. — Jag har i dag fått en rapport om det pågående sonderingsuppdraget och därefter satt en tidsgräns för uppdraget som helhet, samt angett datum för en delrapport nästa vecka. Beslutet tar hänsyn till både vikten av att processen fortskrider framåt och till den tid som krävs för de fortsatta förhandlingarna, utifrån vad Ulf Kristersson i dag redogjort för, säger Andreas Norlén, Ulf Kristersson fick den 19 september i uppdrag av talmannen att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Efter att riksdagen åter valt Andreas Norlén till talman fortsätter nu arbetet med regeringsbildningen. Bilaga 12 Skrivelse till samtliga partiföreträdare 28 september 2022 Jag har i dag haft möte med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Jag har sedan överlagt med de vice talmännen och informerat statschefen H.M. Konungen. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 141 [OCR-text]: Ulf Kristersson kommer att ge mig en delrapport om sonderingsuppdraget att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen onsdagen den 5 oktober och en slutrapport onsdagen den 12 oktober 2022. Andreas Norlén Talman Bilaga 13 Pressmeddelande: Nästa steg i regeringsbildningen 5 oktober 2022 Talman Andreas Norlén har i dag fått en delrapport av Ulf Kristersson (M) om sonderingarna av förutsättningarna för att bilda regering. Uppdraget ska, som tidigare aviserats, slutrapporteras till talmannen den 12 oktober. Ulf Kristersson fick den 19 september i uppdrag av talmannen att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som riksdagen kan tolerera. Uppdraget ska slutrapporteras till talmannen vid ett möte på talmannens kontor den 12 oktober klockan 11. Talmannen kommer efter mötet den 12 oktober att ge besked om den fortsatta processen. Bilaga 14 Pressmeddelande: Talmannen förlänger Ulf Kristerssons sonderingsuppdrag 12 oktober 2022 Vid ett möte med talman Andreas Norlén den 12 oktober gav Ulf Kristersson (M) en rapport om sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen förlängde uppdraget till den 14 oktober. - Under vårt möte informerades jag om att sonderingsuppdraget går framåt men behöver ytterligare en kort tid. Jag är mån om att Sverige ska få en ny regering så snart som möjligt men arbetet bör samtidigt inte forceras. På samma sätt som Stefan Löfven fick förlängt uppdrag med två dagar i januari 2019 innan han slutrapporterade har jag nu givit Ulf Kristersson ytterligare två dagar, säger talman Andreas Norlén efter mötet. Ulf Kristersson ska senast fredag den 14 oktober klockan 11 slutrapportera sitt uppdrag till talmannen. Om talmannen då finner att han kan föreslå Ulf Kristersson till statsminister kommer han att lägga fram förslaget samma dag. Den första bordläggningen sker också samma dag och den andra bordläggningen sker lördag den 15 oktober. Omröstningen planeras i så fall äga rum måndag den 17 oktober. Planeringen är preliminär och vid behov kan tidsplanen komma att justeras. Bilaga 15 Skrivelse till samtliga partiföreträdare 12 oktober 2022 Jag har i dag fått en rapport av Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Han har önskat en förlängning av sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Jag har beslutat att förlänga sonderingsuppdraget med två dagar. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 142 [OCR-text]: Ulf Kristersson ska senast fredag den 14 oktober klockan 11 slutrapportera sitt uppdrag till mig. Andreas Norlén Talman Bilaga 16 Pressmeddelande: Pressträff om regeringsbildningen 14 oktober 2022 Riksdagens talman Andreas Norlén inbjuder till pressträff fredagen den 14 oktober. Plats: Riksdagens presscenter Tid: Tidigast klockan 11.45 Vid pressträffen kommer talmannen att ge besked om nästa steg i arbetet med att ta fram förslag till ny statsminister. Bilaga 17 Pressmeddelande: Talmannens förslag till statsminister 14 oktober 2022 Talman Andreas Norlén kommer i dag den 14 oktober föreslå riksdagen att till ny statsminister utse Ulf Kristersson (M), som avser att bilda en regering bestående av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. — Jag har i dag haft ett möte med Ulf Kristersson där han slutrapporterat sitt sonderingsuppdrag. Jag kommer att lägga fram förslaget om Ulf Kristersson som statsminister i kammaren idag, säger talman Andreas Norlén. Fredagen den 14 oktober klockan 13.30 lägger talmannen fram sitt förslag om statsminister i kammaren. Förslaget bordlägges då också en första gång. Den andra bordläggningen sker lördagen den 15 oktober klockan 11 och omröstningen äger rum måndagen den 17 oktober klockan 11. Om Ulf Kristersson då blir utsedd till statsminister kommer han att avge sin regeringsförklaring och anmäla vilka statsråd som ska ingå i regeringen för kammaren tisdagen den 18 oktober klockan 9.30. Skifteskonselj äger 1 så fall rum samma dag klockan 13. Bilaga 18 Talmannens inledning vid pressträff den 14 oktober 2022 14 oktober 2022 Talman Andreas Norlén höll fredagen den 14 oktober en pressträff om regeringsbildningen. Talmannen berättade att han avsåg att lägga fram förslag i kammaren om att utse Ulf Kristersson (M) som statsminister. Det talade ordet gäller UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 143 [OCR-text]: Välkomna till den här pressträffen! Låt mig inleda med att kort rekapitulera vad som hänt i regeringsfrågan sedan valdagen den 11 september. Torsdagen den 15 september begärde statsminister Magdalena Andersson sitt entledigande och jag beslutade om detta. Därefter inleddes processen med att bilda Sveriges 53:e regering och utse Sveriges 35:e statsminister sedan det moderna statsministerämbetet inrättades år 1876. Jag inväntade det slutliga valresultatet från Valmyndigheten innan jag måndagen den 19 september genomförde en så kallad talmansrunda. Därefter gav jag Moderaternas partiledare Ulf Kristersson uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Skälet var att detta under samtalen förordats av partiledare från partier som tillsammans förfogar över mer än hälften av mandaten 1 riksdagen. Måndagen den 26 september samlades den nya riksdagen för första gången och jag omvaldes som talman, vilket jag fortfarande är glad och ödmjukt tacksam för. Efter riksmötets öppnande kallade jag Ulf Kristersson till ett möte för att stämma av arbetet med sonderingsuppdraget. Jag gav honom därefter två veckor för fortsatta sonderingar. Han avgav en rapport efter en vecka, den 5 oktober, och en ny rapport den 12 oktober. Då redovisade han att förhandlingarna i princip var slutförda, men att vissa, mindre frågor återstod att lösa. På samma sätt som Stefan Löfven fick förlängt uppdrag med två dagar i januari 2019 innan han slutförde sin process gav jag Ulf Kristersson ytterligare 48 timmar. Jag har sagt hela tiden att jag strävar efter att driva processen framåt, för att Sverige ska få en regering så snabbt som möjligt, samtidigt som jag inte vill forcera arbetet på ett sätt som gör att partierna inte hinner slutföra sina förhandlingar. Ulf Kristersson har nu redovisat för mig att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har nått en överenskommelse om hur Sverige ska styras under de kommande fyra åren. Överenskommelsen innebär bland annat att dessa partier, med 176 mandat, är redo att rösta för att han ska utses till Sveriges statsminister. Förslaget till statsminister får inte ha 175 mandat emot sig. Klockan 13.30 idag kommer jag därför att föreslå riksdagen att Ulf Kristersson ska utses till Sveriges 35:e statsminister. Han har för avsikt att bilda en regering som består av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Förslaget bordläggs samtidigt en första gång. Förslaget bordläggs för andra gången på lördag klockan 11 och riksdagen tar sedan ställning till förslaget på måndag klockan 11. Om riksdagen godkänner mitt förslag kommer Ulf Kristersson att avge sin regeringsförklaring inför riksdagen klockan 09.30 dagen därpå och samtidigt anmäla vilka övriga statsråd som ska ingå i regeringen. Därefter äger regeringsskiftet rum samma dag klockan 13, vid en skifteskonselj under ledning av Hans Majestät Konungen på Stockholms slott. I så fall har Sveriges 53:e regering tillträtt. Detta innebär då också att regeringsbildningen kommer att ha tagit 37 dagar, om man räknar från valdagen till dagen för skifteskonseljen. Jag har noterat att det diskuteras om detta är långt eller kort. Var och en får förstås göra sin egen bedömning. För egen del konstaterar jag att det delvis beror på vad man jämför med. Å ena sidan är 37 dagar längre än den genomsnittliga, svenska regeringsbildningens 19 dagar och längre än vi var vana vid före 2018. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 144 [OCR-text]: Å andra sidan tog regeringsbildningen efter valet 2018 134 dagar. 37 är ungefär en fjärdedel av 134, dvs mycket kortare. Varje process har sina särskilda förutsättningar och den processen skiljer sig från dagens på flera sätt, vilket självklart har påverkat tidsåtgången. Jag noterar också att vi sett långa regeringsbildningar i många andra europeiska länder. I Nederländerna — aktuellt apropå veckans statsbesök — tog det nio månader att bilda den nuvarande regeringen. I Belgien har det tagit ännu längre tid. Bildandet av den nuvarande tyska regeringen föregicks av förhandlingar i ett par månader. 2017 tog det 123 dagar att bilda regering i Norge. Det här följer en europeisk trend som innebär att regeringsbildningar generellt sett tar längre tid och blir mer komplicerade. Jag tror att vi i Sverige kanske kommer att få vänja oss vid att regeringsbildningar även framöver kan ta längre tid än det historiska genomsnittet. Det talar också för att nutida jämförelser med länder som liknar Sverige kan vara mer relevanta än historiska svenska jämförelser. Bilaga 19 Skrivelse till samtliga partiföreträdare 14 oktober 2022 Jag kommer i dag att lägga fram Moderaternas partiledare Ulf Kristersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister. Moderaterna avser att bilda en regering tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna. Förslaget till statsminister läggs fram samt bordläggs i kammaren en första gång den 14 oktober, vilket följs av en andra bordläggning den 15 oktober. Förslaget prövas sedan av riksdagen den 17 oktober. Åndreas Norlén Talman Bilaga 20 Pressmeddelande: Ulf Kristersson godkändes som statsminister 17 oktober 2022 Måndagen den 17 oktober godkände riksdagen talmannens förslag att utse Ulf Kristersson (M) till statsminister. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt. Voteringsresultatet i kammaren: Ja: 176 Nej: 173 Avstår: 0 Frånvarande: 0 Så röstade partierna Socialdemokraterna Ja — O röster, Nej — 107 röster, Avstår — 0 röster, Frånvarande — 0 Sverigedemokraterna UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 145 [OCR-text]: Ja — 73 röster, Nej — O röster, Avstår — 0 röster, Frånvarande — 0 Moderaterna Ja — 68 röster, Nej — O röster, Avstår — O röster, Frånvarande — 0 Vänsterpartiet Ja — O röster, Nej — 24 röster, Avstår — O röster, Frånvarande — 0 Centerpartiet Ja — O röster, Nej — 24 röster, Avstår — 0 röster, Frånvarande — 0 Kristdemokraterna Ja — 19 röster, Nej — 0 röster, Avstår — 0 röster, Frånvarande — 0 Miljöpartiet Ja — O röster, Nej — 18 röster, Avstår — 0 röster, Frånvarande — 0 Liberalerna Ja — 16 röster, Nej — 0 röster, Avstår — 0 röster, Frånvarande — 0 Dokument Voteringsprotokoll Webb-tv Prövningen av talmannens förslag till statsminister tolkades till teckenspråk. Sändningen går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Vad händer nu? Eftersom förslaget till statsminister godkändes av riksdagen ska statsministern så snart det kan ske efter utnämningen anmäla vilka personer som ska ingå i regeringen. Därefter tillträder regeringen vid en så kallad konselj på slottet där statschefen, det vill säga kungen, är ordförande. Talmannen deltar också vid konseljen. Bakgrund Söndagen den 11 september var det val till riksdagen. Den 15 september begärde statsminister Magdalena Andersson (S) att få sluta sitt uppdrag som statsminister och talmannen beslutade om detta. Talmannen har ett uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Magdalena Andersson (S) statsminister 1 övergångsregeringen som består av företrädare för Socialdemokraterna. Bilaga 21 Pressmeddelande: Hålltider för regeringsskiftet 17 oktober 2022 Måndagen den 17 oktober röstade riksdagen för talman Andreas Norléns förslag att utse Ulf Kristersson (M) till statsminister. Regeringsskiftet sker tisdagen den 18 oktober. Detta är gemensam pressinformation från Kungl. Hovstaterna, Sveriges riksdag och Regeringskansliet. Regeringsförklaring 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 146 [OCR-text]: Tisdagen den 18 oktober klockan 9.30 avger den tillträdande statsministern en regeringsförklaring i kammaren och anmäler vilka övriga statsråd som ska ingå i regeringen. Pressträff i riksdagen - Den tillträdande statsministern håller därefter en pressträff i Sammanbindningsbanan, Östra riksdagshuset, cirka klockan 10.30. Plats intas klockan 10.15. Riksdagens pressackreditering krävs. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Fototillfälle på Riksplan Ett fototillfälle på Riksplan äger rum cirka klockan 12.45 när den tillträdande regeringen lämnar riksdagen för promenad till Kungl. Slottet. Plats intas klockan 12.25, inpassering via Södra Helgeandstrappan. Riksdagens pressackreditering krävs. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Skifteskonselj Det formella regeringsskiftet sker klockan 13.00 vid en särskild konselj på Kungl. Slottet med H.M. Konungen som ordförande. H.K.H. Kronprinsessan, talmannen och den nya regeringen närvarar. Talmannen överlämnar vid konseljen förordnandet att vara statsminister till Ulf Kristersson. Kungen konstaterar därefter att regeringsskifte har ägt rum. Medieposition för foto-, film- och ljudupptagning samt skrivande reportrar 1 konseljsalen. Fototillfälle på Lejonbackens terrass Fototillfälle för ackrediterad media arrangeras efter konseljens slut på Lejonbackens terrass, cirka klockan 13.40. Inpassering från Mynttorget senast klockan 13.10. Bilaga 22 Redogörelse vid skifteskonseljen 18 oktober 2022 Eders Majestät! Den 15 september 2022 inkom Magdalena Andersson (S) med begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister. Jag entledigade därför samma dag statsministern och övriga statsråd från deras befattningar. Samtidigt erinrade jag dem om att de uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering tillträtt. Den 19 september 2022 samrådde jag enskilt med företrädare för varje partigrupp inom riksdagen. Den 14 oktober 2022 föreslog jag riksdagen att utse Ulf Kristersson (M) till statsminister i en regering bestående av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Riksdagen godkände förslaget den 17 oktober 2022. Ulf Kristersson (M) har i riksdagen tidigare i dag avgett sin regeringsförklaring och anmält de övriga statsråden. Överläggningar med de vice talmännen har hållits löpande. Jag har också återkommande informerat Eders Majestät om processen. Enligt 6 kap. 6 $ andra stycket regeringsformen utfärdar talmannen förordnande för statsministern på riksdagens vägnar. För att tydliggöra att regeringsskiftet sker vid konseljen är min avsikt att överlämna förordnandet i samband med denna skifteskonselj. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 147 [OCR-text]: I och med denna konselj tillträder Sveriges 53:e regering och Sveriges 35:e statsminister sedan det moderna statsministerämbetet inrättades 1876. Andreas Norlén Talman Bilaga 23 Förordnande av statsminister 18 oktober 2022 Riksdagen godkände den 17 oktober 2022 mitt förslag att till statsminister utse Ulf Kristersson (M). I enlighet med 6 kap. 6 $ andra stycket regeringsformen förordnar jag därför honom till statsminister. På riksdagens vägnar Andreas Norlén Talman Överläggningar med de vice talmännen e 19 september e 28 september e 12 oktober e 14 oktober Information till kungen e 19 september e 28 september e 12 oktober e 14 oktober 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 148 [OCR-text]: I SVERIGES RIKSDAG | | TALMANNEN 2022 -09- 15 | Diarienr... ö Statsministern Riksdagens talman Jag begär härmed att bli entledigad från befattningen som statsminister. Stockholm den 15 septemper 2022 Magdalena Andersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www. regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 149 [OCR-text]: Bb laga ÅL SVERIGES RIKSDAG Stockholm den 15 september 2022 Dnr 2653—-2021/22 Till Statsministern och övriga statsråd Statsminister Magdalena Andersson (S) har denna dag begärt att få bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister. I enlighet med 6 kap. 8 och 9 $$ regeringsformen entledigar jag därför statsminister och övriga statsråd. Jag erinrar om bestämmelsen i 6 kap. 11 $ regeringsformen som föreskriver att entledigade regeringsledamöter uppebåtfer sina befattningar till dess en ny regering pi tillträtt. / / Talman Talmannen 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 150 [OCR-text]: Start / Press / Pressmeddelanden / Pressmeddelande: Talmannen tar emot begäran om entledigande Pressmeddelande Talmannen tar emot begaran om entledigande Publicerat: 15 september 2022 klockan 10.15 Riksdagens talman Andreas Norlén möter i dag den 15 september klockan 11 statsminister Magdalena Andersson (S) i riksdagen. Magdalena Andersson (S) har aviserat att hon avser lämna in en begäran om entledigande till talmannen. Information om den fortsatta processen kommer att lämnas efter talmannens möte med statsministern. Fotopool Vid inledningen av talmannens möte med statsministern ordnas en begränsad fotopool (TT och TV4). Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet Kontakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00 SVERIGES ' RIKSDAG UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 151 [OCR-text]: SVERIGES ö ilaga 7 Start / Press / Pressmeddelanden / Talmannen inleder process för regeringsbildning Pressmeddelande Talmannen inleder process för regeringsbildning Publicerat: 15 september 2022 klockan 11.38 Riksdagens talman Andreas Norlén inleder processen med att ta fram förslag till ny statsminister. Statsminister Magdalena Andersson (S) begärde i dag den 15 september sitt entledigande som statsminister och talmannen har beslutat om detta. Magdalena Andersson leder nu, enligt reglerna i regeringsformen, en övergångsregering. Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen kommer efter helgen att samtala enskilt med företrädare för riksdagspartierna. Närmare information om tider för dessa möten kommer senare. - Efter statsministeromröstningen 2018 gav jag partierna någon dag för eftertanke och förberedelser innan den första talmansrundan ägde rum. Det är lämpligt att göra på samma sätt nu. Den här gången har vi dessutom ett mycket jämnt valresultat och Valmyndigheten har aviserat att det slutliga valresultatet ska bli färdigt i helgen. Då är det formellt sett rimligt att invänta det, säger talman Andreas Norlén. Den process som inleds av talman Andreas Norlén kommer att föras vidare efter talmansvalet den 26 september och den nyvalda riksdagen kommer därefter att ta ställning när det finns ett förslag. När en ny statsminister utses Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 152 [OCR-text]: Bilaga 5 Start / Press / Pressmeddelanden / Pressmeddelande: Talmannen träffar partiföreträdare Pressmeddelande Talmannen träffar partiföreträdare Publicerat: 16 september 2022 klockan 15.34 Riksdagens talman Andreas Norlén samråder på måndag den 19 september med partiföreträdare. Detta är ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Statsminister Magdalena Andersson (S) begärde den 15 september sitt entledigande som statsminister och talmannen har beslutat om detta. Magdalena Andersson leder nu, enligt reglerna i regeringsformen, en övergångsregering. Mot bakgrund av detta har talmannen inlett uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Samråd med partiföreträdare Talmannen kommer under måndagen att samtala enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns begäran om entledigande. Mötena äger rum på talmannens kontor med start klockan 10.30. Närmare tider kommer att meddelas senare. Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen. Pressträff En pressträff med talmannen i riksdagens presscenter planeras preliminärt till klockan 14.30. Fotopool Vid inledningen av talmannens möten med partiföreträdarna ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 153 [OCR-text]: Start / Press / Pressmeddelanden / Pressmeddelande: Information om talmannens samråd med partiföreträdare Pressmeddelande Pressmeddelande: Information om talmannens samråd med partiföreträdare Publicerat: 19 september 2022 klockan 08.39 Riksdagens talman Andreas Norlén samråder i dag måndag den 19 september med partiföreträdare. Talmannen samtalar enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns begäran om entledigande. Mötena äger rum på talmannens kontor. Partiföreträdarna är kallade till samtal enligt partiernas storleksordning i den befintliga riksdagen som valdes 2018 samt utifrån vissa praktiska hänsynstaganden. 10.30 Moderaterna 10.55 Sverigedemokraterna 11.20 Centerpartiet 11.45 Vänsterpartiet 12.10 Miljöpartiet 13.00 Kristdemokraterna 13.25 Liberalerna Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen. Pressträff En pressträff med talmannen i riksdagens presscenter planeras preliminärt till klockan 14.30. Fotopool 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 154 [OCR-text]: Vid inledningen av talmannens möten med partiföreträdarna ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Praktisk information för arbete i anslutning till arbete i anslutning till riksdagsvalet 2022 Kontakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00 SVERIGES RIKSDAG All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 155 [OCR-text]: RIKSDAG "7 Start / Press / Pressmeddelanden / Pressmeddelande: Talmannen ger sonderingsuppdrag till Ulf Kristersson Pressmeddelande Pressmeddelande: Talmannen ger sonderingsuppdrag till Ulf Kristersson Publicerat: 19 september 2022 klockan 15.56 Talman Andreas Norlén har i dag, efter samtal med företrädare för riksdagspartierna och en överläggning med de vice talmännen, gett Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. — Ulf Kristersson har i dag fått mitt uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Han ska rapportera sitt uppdrag till den nya riksdagens talman, säger Andreas Norlén. Den nya riksdagens talman kommer därefter att informera om den fortsatta regeringsbildningen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Valet 2022 Pressackreditering Praktisk information för arbete i anslutning till arbete i anslutning till riksdagsvalet 2022 Kontakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 156 [OCR-text]: | 5 b laga SVERIGES RIKSDAG Stockholm den 19 september 2022 Dnr 2668-2021/22 Till samtliga partiföreträdare Jag har i dag haft möten med företrädare för samtliga riksdagspartier förutom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum 1 samband med statsministerns begäran om entledigande. Jag har överlagt med de vice talmännen. Jag har givit Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Jag har informerat statschefen H.M. Konungen. Ulf Kristersson kommer att rapportera sitt uppdrag till den nya riksdagens talman, Fd Talmannen SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm » Telefon 08-786 40 00 » www.riksdagen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 157 [OCR-text]: Start / Press / Pressmeddelanden / Pressinbjudan: Pressträff med talmannen Pressmeddelande Pressinbjudan: Pressträff med talmannen Publicerat: 26 september 2022 klockan 11.17 Riksdagens talman håller pressträff måndagen den 26 september. Plats: Riksdagens presscenter Tid: Efter talmansvalet, tidigast klockan 11.45 Vid pressträffen kommer talmannen att ge besked om nästa steg i arbetet med att ta fram förslag till ny statsminister. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet 2022 Kontakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00. SVERIGES RIKSDAG All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 158 [OCR-text]: Bilaga 10 Start / Aktuellt / Talmannen aviserade nästa steg i regeringsbildningen Aktuellt Talmannen aviserade nästa steg i regeringsbildningen Publicerad: 26 september 2022 klockan 14.31 Andreas Norlén har valts till talman för valperioden 2022-2026. Talmannen kommer nu att fortsätta arbetet med att ta fram förslag till ny statsminister. Den 19 september gav talmannen Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Efter att riksdagen i dag åter valt Andreas Norlén till talman fortsätter han arbetet och har kallat Ulf Kristersson till en avstämning av sonderingsuppdraget. Det sker onsdag den 28 september klockan 1. Webb-tv Efter talmansvalet höll Andreas Norlén en pressträff. Talmannens pressträff går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv: Pressträff med talmannen Mer information Valet 2022 Pressackreditering RIKSDAG : All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 159 [OCR-text]: SVERIGES 12.7 Bilaga II Start / Press / Pressmeddelanden / Pressmeddelande: Nästa steg i regeringsbildningen = Pressmeddelande Pressmeddelande: Nästa steg i regeringsbildningen Publicerat: 28 september 2022 klockan 12.12 Talman Andreas Norlén har i dag haft ett avstämningsmöte med Ulf Kristersson (M) om det pågående sonderingsuppdraget. I nästa steg ska Ulf Kristersson avge en delrapport till talmannen den 5 oktober och en slutrapport avges den 12 oktober. Talmannen mötte Ulf Kristersson för avstämning och överlade därefter med de vice talmännen i det nya talmanspresidiet, samt informerade statschefen. — Jag har i dag fått en rapport om det pågående sonderingsuppdraget och därefter satt en tidsgräns för uppdraget som helhet, samt angett datum för en delrapport nästa vecka. Beslutet tar hänsyn till både vikten av att processen fortskrider framåt och till den tid som krävs för de fortsatta förhandlingarna, utifrån vad Ulf Kristersson i dag redogjort för, säger Andreas Norlén. Ulf Kristersson fick den 19 september i uppdrag av talmannen att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Efter att riksdagen åter valt Andreas Norlén till talman fortsätter nu arbetet med regeringsbildningen. Valet 2022 Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet 2022 Kontakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 160 [OCR-text]: 6 il Aga / Wi SVERIGES RIKSDAG Stockholm den 28 september 2022 Dnr 45—-2022/23 Till samtliga partiföreträdare Jag har i dag haft möte med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Jag har sedan överlagt med de vice talmännen och informerat statschefen H.M. Konungen. Ulf Kristersson kominer att ge mig en delrapport om sonderingsuppdraget att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen onsdagen den 5 oktober och en sluträppor/önsdagen deg 12 oktober 2022. Talmannen SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm + Telefon 08-786 40 00 + www.riksdagen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 161 [OCR-text]: SVERIGES RIKSDAG : Start / Press / Pressmeddelanden / Pressmeddelande: Nästa steg i regeringsbildningen Pressmeddelande Nästa steg i regeringsbildningen Publicerat: 5 oktober 2022 klockan 09.29 Talman Andreas Norlén har i dag fått en delrapport av Ulf Kristersson (M) om sonderingarna av förutsättningarna för att bilda regering. Uppdraget ska, som tidigare aviserats, slutrapporteras till talmannen den 12 oktober. Ulf Kristersson fick den 19 september i uppdrag av talmannen att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som riksdagen kan tolerera. Uppdraget ska slutrapporteras till talmannen vid ett möte på talmannens kontor den 12 oktober klockan 11. Talmannen kommer efter mötet den 12 oktober att ge besked om den fortsatta processen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet 2022 Valet 2022 Kontakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00 SVERIGES RIKSDAG 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 162 [OCR-text]: RIKSDAG 5: Bilaga /4 Start / Press / Pressmeddelanden / Pressmeddelande: Talmannen förlänger Ulf Kristerssons sonderingsuppdrag Pressmeddelande Talmannen förlänger Ulf Kristerssons sonderingsuppdrag Publicerat: 12 oktober 2022 klockan 11.31 Vid ett möte med talman Andreas Norlén den 12 oktober gav Ulf Kristersson (M) en rapport om sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen förlängde uppdraget till den 14 oktober. - Under vårt möte informerades jag om att sonderingsuppdraget går framåt men behöver ytterligare en kort tid. Jag är mån om att Sverige ska få en ny regering så snart som möjligt men arbetet bör samtidigt inte forceras. På samma sätt som Stefan Löfven fick förlängt uppdrag med två dagar i januari 2019 innan han slutrapporterade har jag nu givit Ulf Kristersson ytterligare två dagar, säger talman Andreas Norlén efter mötet. Ulf Kristersson ska senast fredag den 14 oktober klockan 11 slutrapportera sitt uppdrag till talmannen. Om talmannen då finner att han kan föreslå Ulf Kristersson till statsminister kommer han att lägga fram förslaget samma dag. Den första bordläggningen sker också samma dag och den andra bordläggningen sker lördag den 15 oktober. Omröstningen planeras i så fall äga rum måndag den 17 oktober. Planeringen är preliminär och vid behov kan tidsplanen komma att justeras. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. » Pressackreditering » Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet 2022 » Valet 2022 Kontakt UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 163 [OCR-text]: EB "laga [5 SVERIGES '? RIKSDAG : Stockholm den 12 oktober 2022 Dnr 353-—-2022/23 Till samtliga partiföreträdare Jag har i dag fått en rapport av Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Han har önskat en förlängning av sitt uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Jag har beslutat att förlänga sonderingsuppdraget med två dagar. Ulf Kristersson ska senast fredag den 14 oktober klockan 11 slutrapportera sitt uppdrag till mig. Andreas Norlén Talman Talmannen SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm » Telefon 08-786 40 00 « www.riksdagen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 164 [OCR-text]: RIKSDAG = SVERIGES ören Bi laga / Cb Start / Press / Pressmeddelanden / Pressträff om regeringsbildningen Pressmeddelande Pressträff om regeringsbildningen Publicerat: 14 oktober 2022 klockan 09.14 Riksdagens talman Andreas Norlén inbjuder till pressträff fredagen den 14 oktober. Plats: Riksdagens presscenter Tid: Tidigast klockan 11.45 Vid pressträffen kommer talmannen att ge besked om nästa steg i arbetet med att ta fram förslag till ny statsminister. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. « Pressackreditering » Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet 2022 » Valet 2022 Kontakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 165 [OCR-text]: RIKSDAG = Start / Press / Pressmeddelanden / Talmannens förslag till statsminister Pressmeddelande Talmannens förslag till statsminister Publicerat: 14 oktober 2022 klockan 11.55 Talman Andreas Norlén kommer i dag den 14 oktober föreslå riksdagen att till ny statsminister utse Ulf Kristersson (M), som avser att bilda en regering bestående av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. — Jag har i dag haft ett möte med Ulf Kristersson där han slutrapporterat sitt sonderingsuppdrag. Jag kommer att lägga fram förslaget om Ulf Kristersson som statsminister i kammaren idag, säger talman Andreas Norlén. Fredagen den 14 oktober klockan 13.30 lägger talmannen fram sitt förslag om statsminister i kammaren. Förslaget bordlägges då också en första gång. Den andra bordläggningen sker lördagen den 15 oktober klockan 11 och omröstningen äger rum måndagen den 17 oktober klockan 11. Om Ulf Kristersson då blir utsedd till statsminister kommer han att avge sin regeringsförklaring och anmäla vilka statsråd som ska ingå i regeringen för kammaren tisdagen den 18 oktober klockan 9.30. Skifteskonselj äger i så fall rum samma dag klockan 13. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsformulär finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet Kontakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 166 [OCR-text]: RIKSDAG Bilaga 18 Start / Aktuellt / Talmannens inledning vid pressträff den 14 oktober 2022 Aktuellt Talmannens inledning vid presstraftf den 14 oktober 2022 Publicerad: 14 oktober 2022 klockan 13.14 Talman Andreas Norlén höll fredagen den 14 oktober en pressträff om regeringsbildningen. Talmannen berättade att han avsåg att lägga fram förslag i kammaren om att utse Ulf Kristersson (M) som statsminister. Det talade ordet gäller Välkomna till den här pressträffen! Låt mig inleda med att kort rekapitulera vad som hänt i regeringsfrågan sedan valdagen den 11 september. Torsdagen den 15 september begärde statsminister Magdalena Andersson sitt entledigande och jag beslutade om detta. Därefter inleddes processen med att bilda Sveriges 53:e regering och utse Sveriges 35:e statsminister sedan det moderna statsministerämbetet inrättades år 1876. Jag inväntade det slutliga valresultatet från Valmyndigheten innan jag måndagen den 19 september genomförde en så kallad talmansrunda. Därefter gav jag Moderaternas partiledare Ulf Kristersson uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Skälet var att detta under samtalen förordats av partiledare från partier som tillsammans förfogar över mer än hälften av mandaten i riksdagen. Måndagen den 26 september samlades den nya riksdagen för första gången och jag omvaldes som talman, vilket jag fortfarande är glad och ödmjukt tacksam för. Efter riksmötets öppnande kallade jag Ulf Kristersson till ett möte för att stämma av arbetet med sonderingsuppdraget. Jag gav honom därefter två veckor för fortsatta sonderingar. Han avgav en rapport efter en vecka, den 5 oktober, och en ny rapport den 12 oktober. Då redovisade han att förhandlingarna i princip var slutförda, men att vissa, mindre frågor återstod att lösa. På samma sätt som Stefan Löfven fick förlängt UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 167 [OCR-text]: uppdrag med två dagar i januari 2019 innan han slutförde sin process gav jag Ulf Kristersson ytterligare 48 timmar. Jag har sagt hela tiden att jag strävar efter att driva processen framåt, för att Sverige ska få en regering så snabbt som möjligt, samtidigt som jag inte vill forcera arbetet på ett sätt som gör att partierna inte hinner slutföra sina förhandlingar. Ulf Kristersson har nu redovisat för mig att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har nått en överenskommelse om hur Sverige ska styras under de kommande fyra åren. Överenskommelsen innebär bland annat att dessa partier, med 176 mandat, är redo att rösta för att han ska utses till Sveriges statsminister. Förslaget till statsminister får inte ha 175 mandat emot sig. Klockan 13.30 idag kommer jag därför att föreslå riksdagen att Ulf Kristersson ska utses till Sveriges 35:e statsminister. Han har för avsikt att bilda en regering som består av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Förslaget bordläggs samtidigt en första gång. Förslaget bordläggs för andra gången på lördag klockan 11 och riksdagen tar sedan ställning till förslaget på måndag klockan 11. Om riksdagen godkänner mitt förslag kommer Ulf Kristersson att avge sin regeringsförklaring inför riksdagen klockan 09.30 dagen därpå och samtidigt anmäla vilka övriga statsråd som ska ingå i regeringen. Därefter äger regeringsskiftet rum samma dag klockan 13, vid en skifteskonselj under ledning av Hans Majestät Konungen på Stockholms slott. I så fall har Sveriges 53:e regering tillträtt. Detta innebär då också att regeringsbildningen kommer att ha tagit 37 dagar, om man räknar från valdagen till dagen för skifteskonseljen. Jag har noterat att det diskuteras om detta är långt eller kort. Var och en får förstås göra sin egen bedömning. För egen del konstaterar jag att det delvis beror på vad man jämför med. Å ena sidan är 37 dagar längre än den genomsnittliga, svenska regeringsbildningens 19 dagar och längre än vi var vana vid före 2018. Å andra sidan tog regeringsbildningen efter valet 2018 134 dagar. 37 är ungefär en fjärdedel av 134, dvs mycket kortare. Varje process har sina särskilda förutsättningar och den processen skiljer sig från dagens på flera sätt, vilket självklart har påverkat tidsåtgången. Jag noterar också att vi sett långa regeringsbildningar i många andra europeiska länder. I Nederländerna — aktuellt apropå veckans statsbesök — tog det nio månader att bilda den nuvarande regeringen. I Belgien har det tagit ännu längre tid. Bildandet av den nuvarande tyska regeringen föregicks av förhandlingar i ett par månader. 2017 tog det 123 dagar att bilda regering i Norge. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 168 [OCR-text]: Det här följer en europeisk trend som innebär att regeringsbildningar generellt sett tar längre tid och blir mer komplicerade. Jag tror att vi i Sverige kanske kommer att få vänja oss vid att regeringsbildningar även framöver kan ta längre tid än det historiska genomsnittet. Det talar också för att nutida jämförelser med länder som liknar Sverige kan vara mer relevanta än historiska svenska jämförelser. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 169 [OCR-text]: - S S Bilaga 19 RIKSDAG Stockholm den 14 oktober 2022 Dnr 409-2022/23 Till samtliga partiföreträdare Jag kommer i dag att lägga fram Moderaternas partiledare Ulf Kristersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister. Moderaterna avser att bilda en regering tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna. Förslaget till statsminister läggs fram samt bordläggs i kammaren en första gång den 14 oktober, vilket följs av en andra bordläggning den 15 oktober. Förslaget prövas sedan av riksdagen den 17 oktober. Andreas Norlén Talman Talmannen SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm + Telefon 08-786 40 00 « www.riksdagen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 170 [OCR-text]: Start / Aktuellt / Ulf Kristersson godkändes som statsminister Ulf Kristersson godkändes som statsminister Publicerad: 17 oktober 2022 klockan 12.11 Måndagen den 17 oktober godkände riksdagen talmannens förslag att utse Ulf Kristersson (M) till statsminister. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt. Voteringsresultatet i kammaren: Ja: 176 Nej: 173 Avstår: 0 Frånvarande: 0 Så röstade partierna Socialdemokraterna Ja — 0 röster, Nej — 107 röster, Avstår — O röster, Frånvarande — 0 Sverigedemokraterna Ja — 73 röster, Nej — O röster, Avstår — O röster, Frånvarande — 0 Moderaterna Ja — 68 röster, Nej — O röster, Avstår — 0 röster, Frånvarande — 0 Vänsterpartiet Ja — 0 röster, Nej — 24 röster, Avstår — O röster, Frånvarande — 0 Centerpartiet Ja — 0 röster, Nej — 24 röster, Avstår — 0 röster, Frånvarande — 0 UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 171 [OCR-text]: Kristdemokraterna Ja — 19 röster, Nej — O röster, Avstår — 0 röster, Frånvarande — 0 Miljöpartiet Ja — 0 röster, Nej — 18 röster, Avstår — O röster, Frånvarande — 0 Ciberalerna Ja — 16 röster, Nej — O röster, Avstår — O röster, Frånvarande — 0 Dokument Webb-tv Prövningen av talmannens förslag till statsminister tolkades till teckenspråk. Sändningen går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv: Prövning av förslag till statsminister Vad händer nu? Eftersom förslaget till statsminister godkändes av riksdagen ska statsministern så snart det kan ske efter utnämningen anmäla vilka personer som ska ingå i regeringen. Därefter tillträder regeringen vid en så kallad konselj på slottet där statschefen, det vill säga kungen, är ordförande. Talmannen deltar också vid konseljen. Bakgrund Söndagen den 11 september var det val till riksdagen. Den 15 september begärde statsminister Magdalena Andersson (S) att få sluta sitt uppdrag som statsminister och talmannen beslutade om detta. Talmannen har ett uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Magdalena Andersson (S) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Socialdemokraterna. Mer information Valet 2022 Så bildas en ny regering 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 172 [OCR-text]: Kontakt Riksdagsinformation, telefon 020-349 000, e-post riksdagsinformationQriksdagen.se. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 173 [OCR-text]: Start / Press / Pressmeddelanden / Hålltider för regeringsskiftet Pressmeddelande Hålltider för regeringsskiftet Publicerat: 17 oktober 2022 klockan 16.00 Måndagen den 17 oktober röstade riksdagen för talman Andreas Norléns förslag att utse Ulf Kristersson (M) till statsminister. Regeringsskiftet sker tisdagen den 18 oktober. Detta är gemensam pressinformation från Kungl. Hovstaterna, Sveriges riksdag och Regeringskansliet. Regeringsförklaring Tisdagen den 18 oktober klockan 9.30 avger den tillträdande statsministern en regeringsförklaring i kammaren och anmäler vilka övriga statsråd som ska ingå i regeringen. Pressträff i riksdagen Den tillträdande statsministern håller därefter en pressträff i Sammanbindningsbanan, Östra riksdagshuset, cirka klockan 10.30. Plats intas klockan 10.15. Riksdagens pressackreditering krävs. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Föranmälan till pressträffen (begränsat antal platser): Via e-post till Helena Walentowicz, pressekreterare hos Moderaterna, helena.walentowicz(Måmoderaterna.se, senast tisdagen den 18 oktober klockan 9.00. Pressackreditering Fototillfälle på Riksplan Ett fototillfälle på Riksplan äger rum cirka klockan 12.45 när den tillträdande regeringen lämnar riksdagen för promenad till Kungl. Slottet. Plats intas klockan 12.25, inpassering via Södra Helgeandstrappan. Riksdagens pressackreditering krävs. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Föranmälan till fototillfället (begränsat antal platser): Via e-post till Helena Walentowicz, pressekreterare hos Moderaterna, helena.walentowicz(Mmoderaterna.se, senast tisdagen den 18 oktober klockan 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 174 [OCR-text]: 9.00. Pressackreditering Skifteskonselj Det formella regeringsskiftet sker klockan 13.00 vid en särskild konselj på Kungl. Slottet med H.M. Konungen som ordförande. H.K.H. Kronprinsessan, talmannen och den nya regeringen närvarar. Talmannen överlämnar vid konseljen förordnandet att vara statsminister till Ulf Kristersson. Kungen konstaterar därefter att regeringsskifte har ägt rum. Medieposition för foto-, film- och ljudupptagning samt skrivande reportrar i konseljsalen. Ackreditering (begränsat antal platser): Via e-post till Kungl. Hovstaternas informationsavdelning: press(Qroyalcourt.se senast tisdagen den 18 oktober klockan 10.00. Media som fått beviljad ackreditering till konseljen samlas vid Södra slottsvalvet, Slottsbacken, klockan 12.00. Säkerhetskontroll kommer att genomföras. Fototillfälle på Lejonbackens terrass Fototillfälle för ackrediterad media arrangeras efter konseljens slut på Lejonbackens terrass, cirka klockan 13.40. Inpassering från Mynttorget senast klockan 13.10. Föranmälan till fototillfället på Lejonbackens terrass (begränsat antal platser): Via e-post till Regeringskansliets presstjänst, (e-post till jenny.ryderstedtQregeringskansliet.se), senast tisdagen den 18 oktober klockan 9.00. Kontakt Talmannens pressekreterare, 08-786 44 00 All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 175 [OCR-text]: ÅS SVERIGES ö. laga LL RIKSDAG Stockholm den 18 oktober 2022 Dnr 450-2022/23 Eders Majestät! Den 15 september 2022 inkom Magdalena Andersson (S) med begäran om att bli entledigad från befattningen som statsminister. Jag entledigade därför samma dag statsministern och övriga statsråd från deras befattningar. Samtidigt erinrade jag dem om att de uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering tillträtt. Den 19 september 2022 samrådde jag enskilt med företrädare för varje partigrupp inom riksdagen. Den 14 oktober 2022 föreslog jag riksdagen att utse Ulf Kristersson (M) till statsminister 1 en regering bestående av företrädare för Moderatema, Kristdemokraterna och Liberalerna. Riksdagen godkände förslaget den 17 oktober 2022. Ulf Kristersson (M) har i riksdagen tidigare i dag avgett sin regeringsförklaring och anmält de övriga statsråden. Överläggningar med de vice talmännen har hållits löpande. Jag har också återkommande informerat Eders Majestät om processen. Enligt 6 kap. 6 & andra stycket regeringsformen utfärdar talmannen förordnande för statsministern på riksdagens vägnar. För att tydliggöra att regeringsskiftet sker vid konseljen är min avsikt att överlämna förordnandet i samband med denna skifteskonselj. I och med denna konselj tillträder Sveriges 53:e regering och Sveriges 35:e statsminister sedan det moderna statsministerämbetet inrättades 1876. Andreas Norlén Talman Talmannen SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm » Telefon 08-786 40 00 + www.riksdagen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 176 [OCR-text]: | SVERIGES '; Ör laga 23 RIKSDAG Stockholm den 18 oktober 2022 Dnr 449—-2022/23 Förordnande av statsminister Riksdagen godkände den 17 oktober 2022 mitt förslag att till statsminister utse Ulf Kristersson (M). I enlighet med 6 kap. 6 $ andra stycket regeringsformen förordnar jag därför honom till statsminister. På riksdagens vägnar Andreas Norlén Talman Talmannen SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm » Telefon 08-786 40 00 + www.riksdagen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 2.1 177 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-11-10 SB2022/01192 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation Härmed överlämnas en promemoria med bilagor från Statsrådsberedningen. Regeringskansliets kontaktperson i ärendet är rättssakkunniga Jenni Nordquist, Statsrådsberedningen. Per Hall Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 178 [OCR-text]: Promemoria 2 bilagor Regeringskansliet 2022-11-10 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation Denna promemoria har upprättats med anledning av en skrivelse från konstitutionsutskottet till Regeringskansliet i utskottets granskningsärende Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation. Konstitutionsutskottet har begärt följande. 1. Samtliga förordnanden och entlediganden av statsråd samt förordnanden enligt 7 kap. 5 $ regeringsformen som meddelats fr.o.m. den 1 oktober 2021 t.o.m. utgången av oktober månad 2022. 2. Åtaganden att medverka i konstitutionsutskottets granskning för samtliga statsråd som förordnats under ovannämnda period. 3. Uppgrfter om antalet tjänstgörande (inklusive resp. exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna) i Regeringskansliet 2022 totalt samt uppdelade per departement. I samband med uppgrfterna önskas en kommentar till eventuella större förändringar av antalet tjänstgörande vid olika departement. 4. Upparfter om antalet politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 2022. Utskottet har angett att uppgrfterna om antalet tjänstgörande och antalet politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet ska vara jämförbara med de uppgfter som överlämnades till utskottet 1 förra årets granskning (se bet. 2021/22: KU10 s. 166-170). Uppgifterna bör således avse september 2022. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 179 [OCR-text]: 1. Förordnanden och entlediganden av statsråd samt förordnanden enligt 7 kap. 5 & regeringsformen Efterfrågade handlingar återfinns som bilaga 1 till denna promemoria. 2. Åtaganden att medverka i konstitutionsutskottets granskning Efterfrågade handlingar återfinns som braga 2 till denna promemoria. 3. Antalet tjänstgörande Nedanstående tabell visar antalet tjänstgörande i Regeringskanslet, inklusive politiskt anställda, kommittéanställda och anställda som tjänstgör vid utlandsmyndigheter, 1 september 2022. Jämfört med september 2021 har antalet tjänstgörande ökat med 241!. Antal tjänstgörande, inklusive kommitté- och utl. anställda SB 244 Ju 431 UD 1 301 Fö 144 S 309 Fi 562 U 210 M 194 N 309 Ku 126 A 178 | 191 FA 797 Totalt 4 996 I tabellen redovisas antalet tjänstgörande, vilket innebär att deltidsarbetande redovisas som en tjänstgörande. Nedanstående tabell visar antalet tjänstgörande, inklusive politiskt anställda, i Regeringskanshet i september 2022. Kommittéanställda och anställda som tjänstgör vid utlandsmyndigheter ingår inte. "Ökningen mellan 2021 och 2022 förklaras framför allt av förstärkningar inför ordförandeskapet i EU samt ett ökat antal tjänstgörande inom utredningsväsendet. Vidare har det skett förändringar i organisationen av Regeringskansliet till följd av regeringsskiftet i slutet av 2021 vilka trädde i kraft den 1 februari 2022. 2 (4) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 180 [OCR-text]: Antal tjänstgörande, exklusive kommitté- och utl. anställda SB 234 Ju 347 UD 171 Fö 126 S 217 Fi 467 U 163 M 162 N 268 Ku 94 A 154 | 160 FA 197 Totalt 3 960 I tabellen redovisas antalet tjänstgörande, vilket innebär att deltidsarbetande redovisas som en tjänstgörande. Jämfört med september 2021 har antalet ökat med 717. 4. Antalet politiskt tillsatta tjänstemän Med politiskt tillsatta tjänstemän avses: — Politiskt sakkunniga i Regeringskansliet med funktion som planeringschef, stabschef, presschef, pressekreterare och politiskt sakkunnig, vilka omfattas av Avtal om anställningsvillkor för politiskt sakkunniga samt politiskt timanställda brevskrivare eller talskrivare i Regeringskansliet. — Statssekreterare och kabinettsekreteraren, vilka omfattas av Avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl. 2 Ökningen mellan 2021 och 2022 förklaras framför allt av förstärkningar inför ordförandeskapet i EU. 3 (4) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 181 [OCR-text]: Antalet tjänstgörande i september 2022 i de olika kategorierna redovisas här: Antal politiskt tillsatta Politiskt sakkunniga 123 Statssekreterare 34 Totalt 157 Statsråd och statsminister 23 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 182 [OCR-text]: Bilaga 1 Förordnande 5 BROAR V/ UY 0 7 2021-11-30 Statsministern Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Morgan Johansson att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Justitiedepartementet. Magdalena Andersson Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 183 [OCR-text]: Förordnande 2021-11-30 SEB ROR /0 IYOT Statsministern Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Lena Hallengren att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Socialdepartementet. Magdål ersson Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 184 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SPo) OR lo 4 Ö + 2021-11-30 Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Peter Hultqvist att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Försvatsdepartementet. agdalen :s$On Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 185 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SBOOU f0 I YO F 2021-11-30 Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Mikael Damberg att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Finansdepartementet. Magdaleka Andersson Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 186 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SBA OR I / Ö/ YO 2021-11-30 Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Ardalan Shekarabi att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 187 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SEO Yo / YO + 2021-11-30 Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Anders Ygeman att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Mag efrsson Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 188 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SBo 0 / OMOF 2021-11-30 Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Ann Linde att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Utrikesdepartementet. fagdaléng A HMMM Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www,regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 189 [OCR-text]: Statsministern Förordnande 2021-11-30 Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Anna Ekström att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Utbildningsdepartementet. Magd ersson Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 190 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SAOL ) lo JYp + 2021-11-30 Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Annika Strandhäll att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Miljödepartementet. agdal rsson Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 191 [OCR-text]: Statsministern | Förordnande BVÖ / Oo +T 2021-11-30 Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Tomas Eneroth att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Infrastrukturdepartementet. Ma SSÖN Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 192 [OCR-text]: Förordnande SBR0U10/ YD T 2021-11-30 Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Hans Dahlgren att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Magdådl s5O Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 193 [OCR-text]: Förordnande 2021-11-30 = SBL0S / O /40 TF Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Matilda Ernkrans att fr.o.m. denna dag vara statsråd. agdaletg Andersson Kopia till samtliga departement Repgeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 194 [OCR-text]: Förordnande S BROU JO 40 +H1 2021-11-30 Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Anna Hallberg att fr.o.m. denna dag vara statsråd. ivag ersson Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 195 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SPR00 |/ Ol UD wå 2021-11-30 Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Ewa Nordmark att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Arbetsmarknadsdepartementet. agdältpa Anderss Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 196 [OCR-text]: Förordnande SB LOL YO )4YD TT 2021-11-30 Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Anna-Caren Sätherberg att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Mag dersson Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 197 [OCR-text]: Förordnande SBU 01 UOT- 2021-11-30 Statsministern Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Karl-Petter Thorwaldsson att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Näringsdepartementet. Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 198 [OCR-text]: SBA PY OT Statsministern Förordnande 2021-11-30 Förordnande av statsråd och departementschef Statsministern förordnar Jeanette Gustafsdotter att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Kulturdepartementet. agdale efsson Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 199 [OCR-text]: Förordnande. SBAOAR I/O / 40 + 2021-11-30 Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Lina Axelsson Kihlblom att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Mag 2 LIMMA MA Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 200 [OCR-text]: Statsministern Förordnande = SAXO / OO T 2021-11-30 Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Max Elger att fr.o.m. denna dag vara statsråd. agdalena erssö Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 201 [OCR-text]: Förordnande SBL0D | / O/ 4 0 T 2021-11-30 Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar IKhashayar Farmanbar att fr.o.m. denna dag vara statsråd. SLU MUN Kopia till samtliga departement Reperingskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 202 [OCR-text]: Förordnande SBLOR Ve 40 7 2021-11-30 Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Johan Danielsson att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Magdatena/A n Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxek 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 203 [OCR-text]: Förordnande SBA 010 + 2021-11-30 Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Ida Karkiainen att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Kopia till samtliga departement Reperingskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 204 [OCR-text]: Utdrag Statsministern Protokoll 2022-10-06 Entledigande av statsråd Statsministern entledigar statsrådet Lena Hallengren från uppdraget att vara statsråd och chef för Socialdepartementet. Utdragets öv Ä 7IS Överensstämmels Med originalet intygas ” fa Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 205 [OCR-text]: Nr 3 — SBaORMO NIT Statsministern Beslut . 2022-10-06 Förordnande av departementschef Statsministern utser statsrådet Artdalan Shekarabi att vara chef för Socialdepartementet. ggn arm sorts SÖN pra UMagd ena Andefsson yu Postadress: 103 33 Stockholm Telefonväxel: 08-405 10 00 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Fax: 08-723 11 71 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 206 [OCR-text]: Förordnande 3 B J Od 2022-10-18 Statsministern - ONS ]| Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Romina Pourtmokhtari att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Miljödepartementet. MEM Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 207 [OCR-text]: Förordnande Statsministern Sö 2022 2022-10-18 ON8/ Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Andreas Carlson att fr.o.m. denna dag vara statsråd. FT ff Ulf Kristersson fr Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www. regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 208 [OCR-text]: Förordnande Statsministern SB 20922 / 2022-10-18 6 Ng (S Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Carl-Oskar Bohlin att fr.o.m. denna dag vara statsråd. > | Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 209 [OCR-text]: Statsministern Förordnande 33 2022 2022-10-18 Oi 8) Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Paulina Brandberg att fr.o.m. denna dag vara statsråd. 19 ZI Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www. regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 210 [OCR-text]: Statsministern Förordnande Så 2022 / 2022-10-18 OR / Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Parisa Liljestrand att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Kulturdepartementet. MAR Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 211 [OCR-text]: Förordnande 7” 55 J022 2022-10-18 Ol18/ Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Peter Kullgren att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Infrastrukturdepartementet. PAA Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www. regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 212 [OCR-text]: Förordnande NN OR 2022-10-18 26 2022/ ÖJ £ / Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Maria Malmer Stenergard att fr.o.m. denna dag vara statsråd. FI éz Fd MES z Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 213 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SA JOD SA /O (151 2022-10-18 Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Niklas Wykman att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Ulf Kristersson NV Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 214 [OCR-text]: Statsministern Förordnande 2 209: SB 2022 Ao 18) 2022-10-18 Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Mats Persson att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Utbildningsdepartementet. Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 215 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SA 2022 2022-10-18 ÖNE/ Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Erik Slottner att fr.o.m. denna dag vara statsråd. MAS Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 216 [OCR-text]: Förordnande Statsministern IA Au 2022-10-18 6 2027 08 Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Johan Forssell att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Ulf I Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 217 [OCR-text]: Statsministern Förordnande 56 J022 7 2022-10-18 CS) Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Anna Tenje att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Mr Zee UlfK ristersson /z Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 218 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SB 2022 / 2022-10-18 Ö/NS/ Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Jakob Forssmed att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Socialdepartementet. EA a Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 219 [OCR-text]: Statsministern Förordnande Sö 022) 2022-10-18 SOMNS] Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Jessika Roswall att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 220 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SB 2022 Sf - Ö/1S/ 2022-10-18 Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Gunnar Strömmer att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Justitiedepartementet. MANN Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 221 [OCR-text]: Statsministern Förordnande = 58 I02L / 2022-10-18 ÖNS) Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Pål Jonson att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Försvarsdepartementet. MA Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 222 [OCR-text]: Statsministern Förordnande 55 202 2/ ÖS 2022-10-18 Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Camilla Waltersson Grönvall att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Vd PF Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 223 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SB IJ092 / | 2022-10-18 OS / Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Johan Pehrson att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Arbetsmarknadsdepartementet. MI Ul Kris ersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www. regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 224 [OCR-text]: Statsministern Förordnande 58 2022 2022-10-18 ONS) Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Lotta Edholm att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 225 [OCR-text]: 2022-10-18 Statsministern Förordnande Så 20292 O/1$5/ Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Acko Ankarberg Johansson att fr.o.m. denna dag vara statsråd. Ulf Kfistersson Postadress: 103 33 Stockholm Telefonväxel: 08-405 10 00 Besöksadress: Rosenbad 4 Fax: 08-723 11 71 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 226 [OCR-text]: Statsministern Förordnande SB 2022 2022-10-18 OS / Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Elisabeth Svantesson att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Finansdepartementet. MJ Ulf Kris ersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 227 [OCR-text]: Statsministern Förordnande 55 I 2220 O//8/ 2022-10-18 Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Tobias Billström att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Utrikesdepartementet. M- AR Ulf Kristers on Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 228 [OCR-text]: Förordnande 58 022/ 58 / 2022-10-18 Statsministern Förordnande av statsråd Statsministern förordnar Ebba Busch att fr.o.m. denna dag vara statsråd och chef för Nätingsdepartementet. Ulf Kristersson Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Rosenbad 4 Webb: www.regeringen.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 229 [OCR-text]: Nr I 5 20/0 18) 2022-10-18 Statsministern Ställföreträdare för statsministern Statsministern utser statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Ebba Busch att fr.o.m. denna dag enligt 6 kap. 10 $ regeringsformen vara ställföreträdare för honom. Ulf Kristersson Kopia till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen Kungl. Hovstaterna Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 230 [OCR-text]: Ne I SBROsM O | 4oT Statsministern Förordnande 2021-12-01 Förordnande enligt 7 kap. 5 8 regeringsformen Med stöd av 7 kap. 5 $ regeringsformen förordnar statsministern att de grupper av ärenden som anges i det följande ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen i respektive departement. De statsråd som ska föredra ärenden i en departmentschefs ställe redovisas i följande ordning. 1. Morgan JOHaNSSON susmessssseerressrssssrrrssssssnrrrrersrarnnr artnr rer R rk RR AR nn nn en rn nn 2 2. Lena HalleNOreN smmssssessersrrrererssrrererennrerrrrerersr renar tent rr rr ennen RAR KK rerna n An 3 3. Ardalan ShekarQbli.sssssmusssssrssrrrrersrrreorereserrrrernrrerrrrrrnrrn rear r nns rer n narr ren 4 4. ANders YGGMANDN sunssosseeerrrerrerenrerereer error ers rer rrrrnr str rer rn rerna ssresrasssasanas 6 5. Anna EKStfÖM s.ssssssssssrrerrsssssrrrrosererorsrenneertrrrn arr nrr nera narr R rr rer RR rr r nr renen 8 6. Tomas ENEGIOA ssssossssessrsrrrrererererrrererernrrnarererrrr rens rn kr RR rer nr RR RR RR RAR R ren nt 9 7. Hans DahlGrSN..sssesesrrrrerserersensrerrrrererererrrer enes raser r snar ren R ARR ERAN RANA 10 8. Matilda EINKIQNS...ssssssererererroorererrrrrerreerennrsrre rer ere rer rr rer ere r erna R RR rann n nn 11 9. Anna HallberG.........sesssississesrrsrsranrnnn sesrrrasrr sara rr nar sens rn sne er eran an ann 12 10. Anna-Caren Sätherb€lQ.........sssssssrrersrorrrsenserrronnsrennrernrrnnrrr rr r rr r nen 15 11. Karl-Petter ThOrwaldSSON ssssssrssrersrsessaserersarrrererrrrerrrrnrrn rr rer rr nr arr na 18 12. Jeanette Gustafsdotter .............-ssersreerrrerrreresrersrsseersenrrrrrrrr rr rrn erna 19 13. Lina Axelsson KihlblOM =nesssmssrssessrrreessssarsererrrsrrererrnersrnrrrrr rr rrr nn ena 20 14. Max ElIQGOLr oossosrrrrrrenrerrrrrerarerrerrrerrss nera rsrerrnr er en narr rt rt rer er er Are n nr nr ankan na 22 15. Khashayar FarmManNbal ssnmnssssesserssersraresrereennrrrrrrnn entrar er rr rr rr n rer r nanna 24 16. Johan DanielSSON sssmnsssssrsrerererrresrrrrerrsorarrererrrnse rar rnr nr rr nn rr narr rr ennen sa 21 17. Ida KaArkialNCD.ssmsessseesersrererrenersrerrrrnerrrerrrerrrrrnnrrnnrnn As RR RAK rna rer n 30 Webb: www.regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 231 [OCR-text]: 1. Morgan Johansson 1.1 I statsministerns ställe 1.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras i Statstådsberedningen eller Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Detta gäller dock inte sådana allmänna handlingar som avses i 1 $ offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). 1.2 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 1.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller förbud mot tillverkning och utförsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning. 1.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsätenden som gäller kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning. 1.2.3 Myndigheter och organ Inspektionen för strategiska produkter. 2 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 232 [OCR-text]: 2. Lena Hallengren 2.1 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 2.1.1 Förvaltningsärenden Förtvaltningsärenden som gäller barnrättspolitik, innefattande samordning och utveckling av frågor som rör barnets rättigheter och andra barnfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 2.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller barnrättspolitik, innefattande samordning och utveckling av frågor som rör barnets rättigheter och andra barnfrågor, 1 den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 2.1.3 Myndigheter och organ Barnombudsmannen. 3 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 233 [OCR-text]: 3. Ardalan Shekarabi 3,1 I chefen för Socialdepartementets ställe 3.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, sjuklön, ersättning för närståendevård, allmän ålderspensionsförsäkring och allmän efterlevandepensionsförsäkring, frivillig pensionsförsäkring, äldreförsörjningsstöd, ekonomiska åtgärder till stöd åt barnfamiljer, efterlevandestöd till barn, bostadsbidrag, bostadstillägg, boendetillägg. 3.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, sjuklön, ersättning för närståendevård, allmän ålderspensionsförsäkting och allmän efterlevandepersonsförsäkring, 4 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 234 [OCR-text]: frivillig pensionsförsäkring, äldreförsörjningsstöd, ekonomiska åtgärder till stöd åt barnfamiljer, efterlevandestöd till barn, bostadsbidrag, bostadstillägg, boendetillägg. 3.1.3 Myndigheter och organ Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndigheten. 3.2 I chefen för Finansdepartementets ställe 3.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller spel om pengar eller pengars värde. 3.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsätenden som gäller spel om pengar eller pengars värde, lagstiftning om anordnande av visst automatspel. 3.2.3 Myndigheter och organ Spelinspektionen. 5 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 235 [OCR-text]: 4. Anders Ygeman 4.1 I chefen för Justitiedepartementets ställe 4.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller flyktingar, mottagande av asylsökande och utlänningars rätt att vistas i landet, utom rätt att vistas i landet enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, svenskt medborgarskap. 4.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsätenden som gäller utlänningars rätt att vistas i landet, utom rätt att vistas i landet enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, mottagande av asylsökande m.fl., svenskt medbotgarskap. 4.1.3 Myndigheter och organ Migrationsverket. 4.2 I chefen för Kulturdepartementets ställe 4.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller idrott. 4.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsätenden som gäller idrott. 6 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 236 [OCR-text]: 4.3 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 4.3.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsätenden som gäller samordning och utveckling av frågor om utrikes föddas etablering i det svenska samhället och andra frågor som rör utrikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samordning och utveckling av frågor för att minska och motverka segregation på nationell, regional och lokal nivå. 4.3.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller utrikes föddas etablering i det svenska samhället och andra frågor som rör utrikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något-annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 4.3.3 Myndigheter och organ Delegationen mot segregation. 7 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 237 [OCR-text]: 5. Anna Ekström 51 I chefen för Socialdepartementets ställe 5.1.1 Myndigheter och organ Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 5.2 I chefen för Näringsdepartementets ställe 5.2.1 Myndigheter och organ Akademiska Hus Aktiebolag. 8 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 238 [OCR-text]: 6. Tomas Eneroth 6.1 I chefen för Näringsdepartementets ställe 6.1.1 Myndigheter och organ Arlandabanan Infrastructure AB, Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock. 9 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 239 [OCR-text]: 7. Hans Dahlgren 7.1 I statsministerns ställe 7.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning, ärenden vid Eutopeiska kommissionen och Eftas övervakningsmyndighet, mål vid Europeiska unionens domstol (domstolen, tribunalen) och Efta- domstolen samt ärenden som rör verksamheten vid dessa domstolar. 7.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, inklusive ändringar i Europeiska unionens fördrag, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning. 7.1.3 Myndigheter och andra organ Svenska institutet för eutopapolitiska studier 10 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 240 [OCR-text]: 8. Matilda Ernkrans 8.1 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 8.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning av frågor som rör genomförandet av politiken om global utveckling, internationellt utvecklingssamarbete, samarbete som avser stöd till länderna i Central- och Östeuropa, utom vad gäller samarbetet inom Östersjöregionen, regionala utvecklingsbanker, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Världsbanksgruppen, såvitt ärendena rör utvecklingspolitiska aspekter av Världsbankens agerande. 8.1.2 Myndigheter och organ Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika, Folke Bernadotteakademin, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska Afrikainstitutet, Stiftelsen Östekonomiska Institutet. 11 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 241 [OCR-text]: 9. Anna Hallberg 9.1 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 9.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller information om Sverige i utlandet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, nordiska samarbetsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, utrikeshandel och handelspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GA'TT) och världshandelsorganisationen (WTO), internationella tull- och handelsförhandlingat, befrielse från tull, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, vissa internationella handels- och råvarufrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, multinationella företag och internationella investeringar, främjande av utländska investeringar i Sverige, allmänna frågor om teknisk provning och kontroll samt standardisering, genomförandet av Europeiska unionens inte marknad, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, exporttfrämjande åtgärder, 12 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 242 [OCR-text]: statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, internationella överenskommelser om allmänna villkor för exportkrediter, handelskamtar. 9.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller utrikeshandel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, det eutopeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och vätldshandelsorganisationen (WTO), befrielse från tull, obligatorisk kontroll genom teknisk provning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, genomförandet av Europeiska unionens inre marknad, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, exportfrämjande åtgärder, statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, auktorisation av handelskamrar. 9.1.3 Myndigheter och organ Svenska institutet, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges Standardiseringsförbund, Kommerskollegium, 13 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 243 [OCR-text]: Exportkreditnämnden, Svetiges export- och investeringsråd, bandelssekteterate, auktoriserade handelskamrar. 14 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 244 [OCR-text]: 10. Anna-Caren Sätherberg 10.1 I chefen för Näringsdepartementets ställe 10.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller regional utvecklingspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, och samordning av sådana ärenden, kommersiell service i gles- och landsbygder, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder samt frågor som rör regional utvecklingsplanering inom Europeiska unionen, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, jordbruket och trädgårdsnäringen, beredskapen för livsmedelsförsörjning, utsädeskontroll, växtskydd, växtförädling, växtförädlarrätt, husdjutsavel, djurens hälso- och sjukvård, djurskydd, foder, livsmedelskontroll, veterinärväsendet, yrkesfisket, fritidsfisket, fiskevården, rennäringen, användning av avgifter enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller motsvarande äldre bestämmelser när det gäller bygdeavgifter till främjande av rennäringen och fiskeavgifter, högskoleutbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i övrigt avseende areella näringar, landsbygd och livsmedel, jakt och viltvård, 15 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 245 [OCR-text]: skogsbruk, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), frågor inom ramen för Europeiska unionens rådsarbetsgrupp för råvaror (PROBA). 10.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller regionala utvecklingsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, marknadsteglering av jordbruksprodukter, skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, miljö- och strukturstöd till jordbruk, ekologisk odling, skötsel av jordbruksmark, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, sambruksföreningat, ägofred, förvärv av jordbruksfastigheter, i den mån ärenden om sådana förvärv inte hör till något annat departement, beredskapen för livsmedelsförsörjning, utsädeskontroll, växtskydd, busdjurskontroll, djutsjukdomar, djurskydd, foder, livsmedel, veterinärernas yrkesutövning, 16 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 246 [OCR-text]: rätt till fiske, bevarande och förvaltning av fiskresursetna, strukturåtgärder för fiskerinäringen, marknadsreglering av fisk och fiskprodukter, rennäring, indragning av ströängar, jakt och viltvård, skogsbruk, virkesmätning, allmänningar, kronotorp. 10.1.3 Myndigheter och organ Lantbruksråd, lantbruksattachéer, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, distriktsveterinärorganisationen, regionala djurförsöksetiska nämnderna, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Sveriges lantbruksunivetsitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, besiktningsveterinärorganisationen, Stiftelsen JTI — Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska FAO-kommittén, Styrelsen för samefonden. 17 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 247 [OCR-text]: 11. Karl-Petter Thorwaldsson 11.1 I respektive departementschefs ställe och med företräde framför vad som i övrigt anges i detta förordnande 11.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller statens företagsägande och som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. 18 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 248 [OCR-text]: 12. Jeanette Gustafsdotter 12.1 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 12.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning och utveckling av frågor om de mänskliga rättigheterna på nationell nivå, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, rasism och liknande former av fientlighet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, frågor på nationell nivå om situationen för homo-, bi- och transsexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samt samordning och utveckling av sådana frågor. 12.2 I chefen för Infrastrukturdepartementets ställe 12.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, som avser nya medietjänster. 12.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, som avser nya medietjänster. 19 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 249 [OCR-text]: 13. Lina Axelsson Kihlblom 13.1 I chefen för Utbildningsdepartementets ställe 13.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, | uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undtantag för den inom kommunal vuxenutbildning, satsningar inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket. 13.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undantag för den inom kommunal vuxenutbildning. 13.1.3 Myndigheter m.fl. Statens skolvetk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, huvudmän inom skolväsendet, med undantag för huvudmän som tillhandahåller kommunal vuxenutbildning, enskilda anordnare av annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, Skolväsendets överklagandenämnd, 20 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 250 [OCR-text]: Skolforskningsinstitutet, utbildningsanstalter med enskild huvudman som inte hör till något annat departement, i den mån utbildningsanstaltens huvudsakliga verksamhetsområde eller ändamål kan hänföras till någon av de ärendegrupper som anges under rubrikerna Förvaltningsärenden och Lagstiftningsärenden i detta avsnitt. 21 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 251 [OCR-text]: 14. Max Elger 14.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 14.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller statens upplåning och statsskuldsförvaltning, finansiella företag, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, krigsförsäkring, krigsskadeersättning, köp och försäljning av statens mark och byggnader, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, förvaltning av statens mark, byggnader och egendom i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande 1 standardiseringsarbetet, tesegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 14.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller statens upplåning och skuldförvaltning, finansmarknaden, allmänna pensionsfonderna, kontoföring av finansiella instrument, näringsrättslig reglering av finansiella företag och beredskapslagstiftning för dessa företag, insättningsgaranti och investerarskydd, 22 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 252 [OCR-text]: penningtvätt, Riksbanken, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, resegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 14.1.3 Myndigheter och organ Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Krigsförsäkringsnämnden, allmänna pensionsfonderna, Styrelsen för sparbankernas säkerhetskassa, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Konsumentverket med Konsumentombudsmannen, Allmänna treklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Miljömärkning Sverige AB. 14.2 I chefen för Näringsdepartementets ställe 14.2.1 Myndigheter och organ Jernhusen AB, Specialfastigheter Sverige Aktiebolag, Statens Bostadsomvandling AB Sbo. 23 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 253 [OCR-text]: 15. Khashayar Farmanbar 15.1 I chefen för Infrastrukturdepartementets ställe 15.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom frågor som avser nya medietjänster, infrastruktur för informationsteknik (it), elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation, distribution av radioprogram, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för energitillförsel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energiförsötjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energianvändning och energieffektivisering, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, forskning och innovation inom energiområdet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, kommunal energiplanering, säkerhet inom elenergiområdet, beredskap inom energiområdet, el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, 24 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 254 [OCR-text]: enerpi i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, dammsäkerhet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 15.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsätenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom frågor som avser nya medietjänster, elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för energitillförsel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, enerpiförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, elektriska anläggningar, andra anläggningar för energiändamål eller energi 1 övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 15.1.3 Myndigheter och organ Post- och telestyrelsen, Myndigheten för digital förvaltning, Oljekrisnämnden, Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Statens energimyndighet, 25 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 255 [OCR-text]: Enerpgimarknadsinspektionen. 26 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 256 [OCR-text]: 16. Johan Danielsson 16.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 16.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bostadsfinansiering, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, markanvändning och bebyggelse, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, tillstånd till expropriation, i den mån sådana ärenden inte höt tll något annat departement, lantmäteriet, landskaps- och fastighetsinformation, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, byggforskning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor (UN HABITAT), stadsmiljöavtal, stadsutveckling. 16.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, 27 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 257 [OCR-text]: allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, planläggning, markanvändning och bebyggelse, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte höt till något annat departement, färdigställandeskydd. 16.1.3 Myndigheter och organ Boverket, Lantmäteriet. 16.2 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 16.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller arbetstmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 16.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller arbetsmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 16.2.3 Myndigheter och organ Arbetsmiljöverket, 28 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 258 [OCR-text]: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Diskrimineringsombudsmannen, Nämnden mot diskriminering. 29 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 259 [OCR-text]: 17. Ida Karkiainen 17.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 17.1.1 Förvaltningsärenden Fötrvaltningsätenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommuner, regioner, kommunalförbund, övergripande lönepolitiska frågor inom statsförvaltningen, offentlig upphandling, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, länsstyrelserna, länsindelningen, allmänna frågor om statsförvaltningen, övergripande frågor om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet samt effektivisering inom statsförvaltningen, statlig lokalförsörjning, I den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, arbets- och anställningsvillkor i offentlig anställning, personalpolitiska frågor inom statsförvaltningen, samhällsinformation. 30 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 260 [OCR-text]: 17.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommuner, regioner, kommunalförbund, offentlig upphandling, länsstyrelserna, ändrad regional ansvatsfördelning, arbetstagare i offentliga anställningar. 17.1.3 Myndigheter och organ Kammarkollegiet, Statens skadetegleringsnämnd, Statistiska centralbyrån, Arbetsgivarverket, länsstyrelserna, Statskontoret, Statens överklagandenämnd, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, 31 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 261 [OCR-text]: Trygghetsstiftelsen, Statens tjänstepensionsverk, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens servicecenter, Upphandlingsmyndigheten. 32 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 262 [OCR-text]: Detta förordnande ersätter tidigare förordnanden enligt 7 kap. 5 $ regeringsformen. Utdrag till Samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen 33 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 263 [OCR-text]: Nr b Förordnande SBRORN (OG RÖ Statsministern 2021-12-21 Förordnande enligt 7 kap. 5 $& regeringsformen Med stöd av 7 kap. 5 $ regeringsformen förordnar statsministern att de grupper av ärenden som anges i det följande ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen i respektive departement. De statsråd som ska föredta ärenden i en departementschefs ställe redovisas i följande ordning. 1. Morgan JOhaNSSOND sussressesrsaserssssrrsererrrensrresn ner r arne rr A REAR AK kr Ane RAR t RR erna 2 2. Lena HalleNQreN ssmnmussersssererserrsesrarsssrsrner rr rosen enn nn arr n AAA ARK eR KARA R RAR RAR enn 3 3. Ardalan Shekarabi.osmnssmsssessesssrrsrresrrrsseresrrererersrrrsrr nns rer rens r rn ser k annen nn 4 4. ANders YGGMAQN smssssserrrssrerssesrrerssrresonnreersn nee r sne krk K RAR KARE R RER R RAKARE 6 5. Anna EKStfÖM s..ssssssressssseseererareserrrsesererer arean enes r rr raser RR RAK R KRKA RRD RANK knln 8 6. Tomas ENErOth .snmsusssrresssrereresrerrrssreerrereerererr rr rrr nns rer A rt RAR Kn ARR RR kran nen 9 7. Hans DAhlOreNi.sssssssssrsrssersssserererererernraran enar s nn ner ennen R RANA RAR RAKA ER Rn enn 10 8. Matilda ErNKrANS....ssmmessersreeserrroreereeresrrros snara rer rn rr er er rer ne Arr RAR RR RAR rR 11 9. Anna HallberQ......sssssssssssrrreneresasnrnseneererrrrerrnrnrerrer ennen nana R en en ERNA RRAR RER 12 10. Anna-Caren SätherbelO.........sssseerseresssserrrrerererrrsnnnernrsrn ns senere ene nnn 15 11. Karl-Petter ThOrwaldSSON s.ssssoncssresrsrererrrereernrrerrrsr eran krestna teer ARA enn 18 12. Jeanette Gustafsdotter ...s..sssssssssrrrererersererosrrsrrrrrrrrrrrnrrnrn ker ere nr n 19 13. Lina Axelsson KihlblOM sssmssssrsessrssersreronressereroreserrnrertar enar e rer ran nea 20 14. Max ElGer oossososerssnnererrsssererssrnarrrrererern ne ne essensen rer ARA e te RANK RAKA en 22 15. Khashayar FarmanNbal ummsssrrssesrrrrrsssereranerrenererer er renen nn nere renen rena 24 16. Johan DanielSSONM ssssussessrsressrrrssssrorerrrrenrsrrr ner enes r knorr Kr RR ere AREA KR RR Kn 21 17. Ida KarklalNCD...ossmmssssesesrereerserersrerrror errors ere sr rr nr ren ere ner KRK AR ARR KARA NAR 30 Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 264 [OCR-text]: 1. Morgan Johansson 1.1 I statsministerns ställe 1.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras i Statstådsberedningen eller Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Detta gäller dock inte sådana allmänna handlingar som avses i 1$ offentlighets- och sektetessförordningen (2009:641). 1.2 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 1.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller förbud mot tillverkning och utförsel av krigsmateriel m.im., exportkontrollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning. 1.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning. 1.2.3 Myndigheter och organ Inspektionen för strategiska produkter. 2 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 265 [OCR-text]: 2. Lena Hallengren 21 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 2.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller barnrättspolitik, innefattande samordning och utveckling av frågor som röt barnets rättigheter och andra barnfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 2.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller batnrättspolitik, innefattande samordning och utveckling av frågor som röt barnets rättigheter och andra barnfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 2.1.3 Myndigheter och organ Barnombudsmannen. 3 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 266 [OCR-text]: 3. Ardalan Shekarabi 34 I chefen för Socialdepartementets ställe 3.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, sjuklön, ersättning för närståendevård, allmän ålderspensionsförsäkring och allmän efterlevandepensionsförsäkting, frivillig pensionsförsäkring, äldreförsörjningsstöd, ekonomiska åtgärder till stöd åt barnfamiljer, efterlevandestöd till barn, bostadsbidrag, bostadstillägg, boendetillägg. 3.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och statligt petsonskadeskydd, sjuklön, ersättning för närståendevård, allmän ålderspensionsförsäkring och allmän eftetlevandepersonsförsäkting, 4 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 267 [OCR-text]: frivillig pensionsförsäkring, äldreförsörjningsstöd, ekonomiska åtgärder till stöd åt barnfamiljer, efterlevandestöd till barn, bostadsbidrag, bostadstillägg, boendetillägg. 3.1.3 Myndigheter och organ Försäktingskassan, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndigheten. 32 I chefen för Finansdepartementets ställe 3.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller spel om pengar eller pengars värde. 3.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller spel om pengar eller pengars värde, lagstiftning om anordnande av visst automatspel. 3.2.3 Myndigheter och organ Spelinspektionen. 5 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 268 [OCR-text]: 4. Anders Ygeman 41 I chefen för Justitiedepartementets ställe 4.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller flyktingar, mottagande av asylsökande och utlänningars rätt att vistas i landet, utom rätt att vistas i landet enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, svenskt medborgarskap. 4.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärtenden som gäller utlänningars rätt att vistas i landet, utom rätt att vistas i landet enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, mottagande av asylsökande m.fl., svenskt medborgarskap. 4.1.3 Myndigheter och organ Migrationsverket. 4.2 I chefen för Kulturdepartementets ställe 4.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller idrott. 4.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller idrott. 6 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 269 [OCR-text]: 4.3 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 4.3.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning och utveckling av frågor om uttikes föddas etablering i det svenska samhället och andra frågor som röt utrikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättate och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samordning och utveckling av frågor för att minska och motverka segregation på nationell, regional och lokal nivå. 4.3.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller utrikes föddas etablering i det svenska samhället och andra frågor som rör utrikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 4.3.3 Myndigheter och organ Delegationen mot segregation. 7 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 270 [OCR-text]: 5. Anna Ekström 54 I chefen för Socialdepartementets ställe 5.1.1 Myndigheter och organ Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 52 I chefen för Näringsdepartementets ställe 5.2.1 Myndigheter och organ Akademiska Hus Aktiebolag. 8 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 271 [OCR-text]: 6. Tomas Eneroth 6.1 I chefen för Näringsdepartementets ställe 6.1.1 Myndigheter och organ Arlandabanan Infrastructure AB, Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock. 9 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 272 [OCR-text]: 7. Hans Dahlgren 7.1 I statsministerns ställe 7.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning, ärenden vid Europeiska kommissionen och Eftas övervakningsmyndighet, mål vid Europeiska unionens domstol (domstolen, tribunalen) och Efta- domstolen samt ätenden som rör verksamheten vid dessa domstolar. 7.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsätenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, inklusive ändringar 1 Europeiska unionens fördrag, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning. 7.1.3 Myndigheter och andra organ Svenska institutet för eutopapolitiska studier 10 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 273 [OCR-text]: 8. Matilda Ernkrans 8.1 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 8.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning av frågor som rör genomförandet av politiken om global utveckling, internationellt utvecklingssamarbete, samarbete som avser stöd till länderna i Central- och Östeuropa, utom vad gäller samarbetet inom Östersjöregionen, regionala utvecklingsbanker, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Världsbanksgtuppen, såvitt ärendena rör utvecklingspolitiska aspekter av Världsbankens agerande. 8.1.2 Myndigheter och organ Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika, Folke Bernadotteakademin, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska A frikainstitutet, Stiftelsen Östekonomiska Institutet. 11 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 274 [OCR-text]: 9. Anna Hallberg 9.1 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 9.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller information om Sverige i utlandet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, nordiska samarbetsfrågor, i den mån sådana ärenden inte höt till något annat departement, utrikeshandel och handelspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GA'TT) och världshandelsorganisationen (WTO), internationella tull- och handelsförhandlingar, befrielse från tull, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (DECD) samt Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, vissa internationella handels- och råvarufrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, multinationella företag och internationella investeringar, främjande av utländska investeringar i Sverige, allmänna frågor om teknisk provning och kontroll samt standardisering, genomförandet av Europeiska unionens inre marknad, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, exportfrämjande åtgärder, 12 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 275 [OCR-text]: statsstödda expoörtkrediter och exportkreditgarantier, internationella överenskommelser om allmänna villkor för exportkrediter, handelskamrar. 9.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller utrikeshandel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och världshandelsorganisationen (WTO), befrielse från tull, obligatorisk kontroll genom teknisk provning, 1 den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, genomförandet av Europeiska unionens inte marknad, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, exportfrämjande åtgärder, statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, auktorisation av handelskamrar. 9.1.3 Myndigheter och organ Svenska institutet, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges Standardiseringsförbund, Kommetskollegtum, 13 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 276 [OCR-text]: Exportkreditnämnden, Sveriges export- och investeringsråd, handelssekteterare, auktoriserade handelskamrar. 14 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 277 [OCR-text]: 10. Anna-Caren Sätherberg 10.1 I chefen för Näringsdepartementets ställe 10.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller regional utvecklingspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, och samordning av sådana ärenden, kommersiell service i gles- och landsbygder, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder samt frågor som rör regional utvecklingsplanering inom Europeiska unionen, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, jordbruket och trädgårdsnäringen, beredskapen för livsmedelsförsötjning, utsädeskonttoll, växtskydd, växtförädling, växtförädlarrätt, husdjursavel, djurens hälso- och sjukvård, djurskydd, foder, livsmedelskontroll, veterinärväsendet, yrkesfisket, fritidsfisket, fiskevården, rennäringen, användning av avgifter enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller motsvarande äldre bestämmelser när det gäller bygdeavgifter till främjande av rennäringen och fiskeavgifter, högskoleutbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i Övrigt avseende arteella näringar, landsbygd och livsmedel, jakt och viltvård, 15 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 278 [OCR-text]: skogsbruk, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), frågor inom ramen för Europeiska unionens rådsarbetsgrupp för råvaror (PROBA). 10.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller regionala utvecklingsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, marknadsreglering av jordbruksprodukter, skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, miljö- och strukturstöd till jordbruk, ekologisk odling, skötsel av jordbruksmark, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, sambruksföreningar, ägofred, förvärv av jordbruksfastigheter, i den mån ärenden om sådana förvärv inte hör till något annat departement, beredskapen för livsmedelsförsötjning, utsädeskontroll, växtskydd, husdjutskontroll, djursjukdomar, djurskydd, fodet, livsmedel, veterinärernas yrkesutövning, 16 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 279 [OCR-text]: rätt till fiske, bevarande och förvaltning av fiskresutserna, strukturåtgärder för fiskerinäringen, marknadsreglering av fisk och fiskprodukter, rennäring, indragning av ströängar, jakt och viltvård, skogsbruk, virkesmätning, allmänningar, kronotorp. 10.1.3 Myndigheter och organ Lantbruksråd, lantbruksattachéer, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, distriktsveterinärorganisationen, regionala djurförsöksetiska nämnderna, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, besiktningsveterinärorganisationen, Stiftelsen JTI — Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska FAO-kommittén, Styrelsen för samefonden. 17 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 280 [OCR-text]: 11. Karl-Petter Thorwaldsson 11.1 I respektive departementschefs ställe och med företräde framför vad som i övrigt anges i detta förordnande 11.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller statens företagsägande och som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. 18 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 281 [OCR-text]: 12. Jeanette Gustafsdotter 12.1 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 12.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning och utveckling av frågor om de mänskliga rättigheterna på nationell nivå, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, rasism och liknande former av fientlighet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, frågor på nationell nivå om situationen för homo-, bi- och transsexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samt samordning och utveckling av sådana frågor. 12.1.2 Myndigheter och organ Institutet för mänskliga rättigheter. 12.2 I chefen för Infrastrukturdepartementets ställe 12.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, som avser nya medietjänster. 12.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, som avser nya medietjänster. 19 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 282 [OCR-text]: 13. Lina Axelsson Kihlblom 13.1 I chefen för Utbildningsdepartementets ställe 13.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undtantag för den inom kommunal vuxenutbildning, satsningar inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket. 13.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undantag för den inom kommunal vuxenutbildning. 13.1.3 Myndigheter m.fl. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, huvudmän inom skolväsendet, med undantag för huvudmän som tillhandahåller kommunal vuxenutbildning, enskilda anordnare av annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, Skolväsendets överklagandenämnd, 20 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 283 [OCR-text]: Skolforskningsinstitutet, utbildningsanstalter med enskild huvudman som inte hör till något annat departement, i den mån utbildningsanstaltens huvudsakliga verksamhetsområde eller ändamål kan hänföras till någon av de ärendegtupper som anges under rubrikerna Förvaltningsärenden och Tagstiftningsärenden i detta avsnitt. 21 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 284 [OCR-text]: 14. Max Elger 14.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 14.1.1 Förvaltningsärenden Förtvaltningsärenden som gäller statens upplåning och statsskuldsförvaltning, finansiella företag, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, krigsförsäkring, krigsskadeersättning, köp och försäljning av statens mark och byggnader, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, förvaltning av statens mark, byggnader och egendom i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, tesegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 14.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller statens upplåning och skuldförvaltning, finansmarknaden, allmänna pensionsfonderna, kontoföring av finansiella instrument, näringstättslig reglering av finansiella företag och beredskapslagstiftning för dessa företag, insättningsgaranti och investerarskydd, 22 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 285 [OCR-text]: penningtvätt, Riksbanken, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, resegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 14.1.3 Myndigheter och organ Riksgäldskontotret, Finansinspektionen, Krigsförsäktingsnämnden, allmänna pensionsfonderna, Styrelsen för sparbankernas säkerhetskassa, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Konsumentverket med Konsumentombudsmannen, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Miljömärkning Sverige AB. 14.2 I chefen för Näringsdepartementets ställe 14.2.1 Myndigheter och organ Jernhusen AB, Specialfastigheter Sverige Aktiebolag, Statens Bostadsomvandling AB Sbo. 23 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 286 [OCR-text]: 15. Khashayar Farmanbar 15.1 I chefen för Infrastrukturdepartementets ställe 15.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom frågor som avser nya medietjänster, infrastruktur för informationsteknik (it), elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation, distribution av radioprogram, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för energitillförsel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energiförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat depattement, energianvändning och energieffektivisering, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, forskning och innovation inom energiområdet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, kommunal energiplanering, säkerhet inom elenergiområdet, beredskap inom energiområdet, el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, 24 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 287 [OCR-text]: energi i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, dammsäkerhet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 15.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom frågor som avser nya medietjänster, elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för energitillförsel, 1 den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energiförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, elektriska anläggningar, andra anläggningar för energiändamål eller energi i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 15.1.3 Myndigheter och organ Post- och telestyrelsen, Myndigheten för digital förvaltning, Oljekrisnämnden, Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsvetket, Statens energimyndighet, 25 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 288 [OCR-text]: Enerpgimarknadsinspektionen. 26 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 289 [OCR-text]: 16. Johan Danielsson 16.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 16.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bostadsfinansiering, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, markanvändning och bebyggelse, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, tillstånd till expropriation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, lantmäteriet, landskaps- och fastighetsinformation, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, byggforskning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor (UN HABITAT), stadsmiljöavtal, stadsutveckling. 16.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, 27 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 290 [OCR-text]: allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, planläggning, markanvändning och bebyggelse, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, färdigställandeskydd. 16.1.3 Myndigheter och organ Bovetket, Lantmäteriet. 16.2 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 16.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller arbetsmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 16.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller arbetsmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 16.2.3 Myndigheter och organ Arbetsmiljövetrket, 28 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 291 [OCR-text]: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Diskrimineringsombudsmannen, Nämnden mot diskriminering. 29 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 292 [OCR-text]: 17. Ida Karkiainen 17.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 17.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommuner, regioner, kommunalförbund, övergripande lönepolitiska frågor inom statsförvaltningen, offentlig upphandling, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, länsstyrelserna, länsindelningen, allmänna frågor om statsförvaltningen, övergripande frågor om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet samt effektivisering inom statsförvaltningen, statlig lokalförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, arbets- och anställningsvillkor i offentlig anställning, petsonalpolitiska frågor inom statsförvaltningen, samhällsinformation. 30 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 293 [OCR-text]: 17.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsätenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, i statistik, Sveriges indelning i kommuner och tegionet, kommuner, regioner, kommunalförbund, offentlig upphandling, länsstyrelserna, ändrad regional ansvarsfördelning, arbetstagare i offentliga anställningar. 17.1.3 Myndigheter och organ Kammarkollegiet, Statens skaderegleringsnämnd, Statistiska centralbyrån, Arbetsgivarverket, länsstyrelserna, Statskontoret, Statens överklagandenämnd, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, 31 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 294 [OCR-text]: 'Trygghetsstiftelsen, Statens tjänstepensionsverk, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens servicecenter, Upphandlingsmyndigheten. 32 (33) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 295 [OCR-text]: Detta förordnande gäller från och med den 1 januari 2022 och ersätter tidigare förordnande enligt 7 kap. 5 $ regeringsformen. ' Magda en/Andetssar Utdrag till Samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen 33 (33) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 296 [OCR-text]: pr A | Förordnande SBROM./ CO 06 2022-01-27 Statsministern Förordnande enligt 7 kap. 5 & regeringsformen Med stöd av 7 kap. 5 $ regeringsformen förordnar statsministern att de grupper av ärenden som anges i det följande ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen i respektive departement. De statsråd som ska föredra ärenden i en departementschefs ställe redovisas i följande ordning. 1. Morgan JOhaNSSON s..ssssnsssssesersrnresreren ennen seen en nen enter RR RR ARR Rn 2 2 Ardalan Shekarabi...ss..cscccsssseeeresrersessrrrrrernrnnrr nen sn enn ere RR RAR RR AR ARKA R RAR ENN? 3 3. Anders YGEMaAN ssssussssseesersrrrererrrn enar sr r rn RENAR ARKA RARE ARR AR ARR RR RER 5 4. Anna EKStfÖM sa.s.sossssrereeereerserererenrerer orerar sr er er sek RR RER EA RAR R ARA RER R RAR 6 5 Tomas ENerOth ...s.sssmnoreserererarererererserererer ers eran ennen ere ret RR RAR AREA RNA REARER 7 6. Hans DahlgreN.........sesemeuseersrarnsrrararrnsaeseeeseen 8 7. Matilda ErNklANS.......scsssssssrserereserenenesrernnnrr aren er renen ANAR RAR RR RR KRA R ERE R RAR 9 8. Anna HallberO .....snssssersesersseeesersnrrnon essens nere arr rn RR RARE RR RAR 10 9. Anna-Caren SätherbelGO ..sssmsmumesesssseserersrsrseserer er enn ennen ere e teten RER ER R 13 10. Karl-Petter ThOrwaldSSON ..........ssserseseeesersressensrsererernnse ene enn nnnn 16 11. Jeanette Gustafsdotter ..........ssssssssreseresessreresssnereener nere nns n ennen ennen 17 12. Lina Axelsson KihlblOM .....ssssssssssesserrernsrreresrrrreen error er er enn n ere r renen 18 13. Max ElGel oussssnrssesessranssrssrsresrerer nen rn nen er nere enar RR RR ERA RR RR ARR 20 14. Khashayar FarMANDAL oussssossereeserseserrererernertrrn enn sr er kr nte RR ARKEN AREA RR 22 15. Johan DanielSSON .......sseesreesssrrrenrnrsenenen en rer ennen nen rrtreren enar nr arenan 25 16. Ida KarkiaiN&N.....ssssossssoeserserersrarererensnrner er ease nere tre NER REAR ER RA RAR RR RR RR nn 28 Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 297 [OCR-text]: 1. Morgan Johansson 1.1 I statsministerns ställe 1.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras 1 Statsrådsberedningen eller Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Detta gäller dock inte sådana allmänna handlingar som avses i 1 $ offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). 1.2 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 1.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller förbud mot tillverkning och utförsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning. 1.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller kontroll övet tillverkningen av krigsmateriel och förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning. 1.2.3 Myndigheter och organ Inspektionen för strategiska produkter. 2 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 298 [OCR-text]: 2. Ardalan Shekarabi 24 | chefen för Socialdepartementets ställe 2.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, sjuklön, ersättning för närståendevård, allmän ålderspensionsförsäkring och allmän efterlevandepensionsförsäkring, frivillig pensionsförsäkring, äldreförsörjningsstöd, ekonomiska åtgärder till stöd åt barnfamiljer, efterlevandestöd till barn, bostadsbidrag, bostadstillägg, boendetillägg. 2.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, sjuklön, ersättning för närståendevård, allmän ålderspensionsförsäkring och allmän efterlevandepersonsförsäkring, 3 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 299 [OCR-text]: frivillig pensionsförsäkring, äldreförsörjningsstöd, ekonomiska åtgärder till stöd åt barnfamiljer, efterlevandestöd till barn, bostadsbidrag, bostadstillägg, boendetillägg. 2.1.3 Myndigheter och organ Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndigheten. 22 I chefen för Finansdepartementets ställe 2.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller spel om pengar eller pengars värde. 2.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller spel om pengar eller pengars värde, lagstiftning om anordnande av visst automatspel. 2.2.3 Myndigheter och organ Spelinspektionen. 4 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 300 [OCR-text]: 3. Anders Ygeman 31 I chefen för Justitiedepartementets ställe 3.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller flyktingar, mottagande av asylsökande och utlänningars rätt att vistas i landet, utom rätt att vistas i landet enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, svenskt medborgarskap, samordning och utveckling av frågor om uttikes föddas etablering 1 det svenska samhället och andra frågor som rör utrikes föddas delaktighet 1 arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samordning och utveckling av frågor för att minska och motverka segregation på nationell, regional och lokal nivå, idrott. 3.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller utlänningars rätt att vistas i landet, utom rätt att vistas i landet enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, mottagande av asylsökande m.fl., svenskt medborgarskap, 5 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 301 [OCR-text]: uttikes föddas etablering i det svenska samhället och andra frågor som rör uttikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, idrott. 3.1.3 Myndigheter och organ Migrationsverket. Delegationen mot segregation. 4. Anna Ekström 41 I chefen för Socialdepartementets ställe 4.1.1 Myndigheter och organ Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 4.2 I chefen för Näringsdepartementets ställe 4.2.1 Myndigheter och organ Akademiska Hus Aktiebolag. 6 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 302 [OCR-text]: 5. Tomas Eneroth 541 I chefen för Näringsdepartementets ställe 5.1.1 Myndigheter och organ Artlandabanan Infrastructure AB, Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock, 7 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 303 [OCR-text]: 6. Hans Dahlgren 6.1 I statsministerns ställe 6.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning, ärenden vid Europeiska kommissionen och Eftas övervakningsmyndighet, mål vid Europeiska unionens domstol (domstolen, tribunalen) och Efta- domstolen samt ärenden som rör verksamheten vid dessa domstolar. 6.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, inklusive ändringar i Europeiska unionens fördrag, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning. 6.1.3 Myndigheter och andra organ Svenska institutet för europapolitiska studier 8 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 304 [OCR-text]: 7. Matilda Ernkrans 7.4 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 7.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning av frågor som rör genomförandet av politiken om global utveckling, internationellt utvecklingssamarbete, samarbete som avser stöd till länderna i Central- och Östeuropa, utom vad gäller samarbetet inom Östersjöregionen, regionala utvecklingsbanker, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Världsbanksgtuppen, såvitt ärendena rör utvecklingspolitiska aspekter av Världsbankens agerande. 7.1.2 Myndigheter och organ Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika, Folke Bernadotteakademin, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska Afrikainstitutet, Stiftelsen Östekonomiska Institutet. 9 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 305 [OCR-text]: 8. Anna Hallberg 841 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 8.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller information om Sverige i utlandet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, nordiska samarbetsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, utrikeshandel och handelspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och världshandelsorganisationen (WTO), internationella tull- och handelsförhandlingar, befrielse från tull, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, vissa internationella handels- och råvarufrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, multinationella företag och internationella investeringar, främjande av utländska investeringar i Sverige, allmänna frågor om teknisk provning och kontroll samt standardisering, genomförandet av Europeiska unionens inre marknad, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, exportfrämjande åtgärder, 10 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 306 [OCR-text]: statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, internationella överenskommelser om allmänna villkor för exportkrediter, handelskamrar. 8.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller utrikeshandel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, det eutopeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och världshandelsorganisationen (WTO), befrielse från tull, obligatorisk kontroll genom teknisk provning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, genomförandet av Europeiska unionens inte marknad, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, exportfrämjande åtgärder, statsstödda exportkrediter och exp ortkreditgarantier, auktorisation av handelskamtar. 8.1.3 Myndigheter och organ Svenska institutet, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges Standardiseringsförbund, Kommerskollegtum, 11 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 307 [OCR-text]: Exportkreditnämnden, Sveriges export- och investeringsråd, handelssekreterate, auktoriserade handelskamrtar. 12 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 308 [OCR-text]: 9. Anna-Caren Sätherberg 9.1 I chefen för Näringsdepartementets ställe 9.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller regional utvecklingspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, och samordning av sådana ärenden, kommetsiell service i gles- och landsbygder, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder samt frågor som rör regional utvecklingsplanering inom Europeiska unionen, 1 den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, jordbruket och trädgårdsnäringen, beredskapen för livsmedelsförsörjning, utsädeskontroll, växtskydd, växtförädling, växtförädlarrätt, husdjutsavel, djurens hälso- och sjukvård, djurskydd, fodet, livsmedelskontroll, veterinärväsendet, yrkesfisket, fritidsfisket, fiskevården, rennäringen, användning av avgifter enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller motsvarande äldre bestämmelser när det gäller bygdeavgifter till främjande av rennäringen och fiskeavgifter, högskoleutbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i övrigt avseende ateella näringar, landsbygd och livsmedel, jakt och viltvård, 13 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 309 [OCR-text]: skogsbruk, EN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (EAO), frågor inom ramen för Europeiska unionens rådsarbetsgrupp för råvaror (PROBA). 9.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller regionala utvecklingsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, | marknadsreglering av jordbruksprodukter, skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, miljö- och strukturstöd till jordbruk, ekologisk odling, skötsel av jordbruksmark, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, sambruksföreningar, ägofred, förvärv av jordbruksfastigheter, i den mån ärenden om sådana förvärv inte hör till något annat departement, beredskapen för livsmedelsförsörjning, utsädeskontroll, växtskydd, husdjurskontroll, djursjukdomar, djurskydd, foder, livsmedel, veterinäternas yrkesutövning, 14 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 310 [OCR-text]: rätt till fiske, bevarande och förvaltning av fiskresurserna, strukturåtgärder för fiskerinäringen, marknadsreglering av fisk och fiskprodukter, rennäring, indragning av ströängar, jakt och viltvård, skogsbruk, virkesmätning, allmänningar, kronotorp. 9.1.3 Myndigheter och organ TLantbruksråd, lantbruksattachéer, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, distriktsveterinärorganisationen, regionala djurförsöksetiska nämnderna, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, besiktningsveterinärorganisationen, Stiftelsen JTI — Institutet för jordbruks- och roilj öteknik, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska FAO-kommittén, Styrelsen för samefonden. 15 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 311 [OCR-text]: 10. Karl-Petter Thorwaldsson 10.1 I respektive departementschefs ställe och med företräde framför vad som i övrigt anges i detta förordnande 10.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller statens företagsägande och som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. 16 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 312 [OCR-text]: 11. Jeanette Gustafsdotter 11.1 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 11.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsätenden som gäller samordning och utveckling av frågor om de mänskliga rättigheterna på nationell nivå, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, rasism och liknande former av fientlighet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, frågor på nationell nivå om situationen för homo-, bi- och transsexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samt samordning och utveckling av sådana frågor. 11.1.2 Myndigheter och organ Institutet för mänskliga rättigheter. 17 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 313 [OCR-text]: 12. Lina Axelsson Kihlblom 12.1 I chefen för Utbildningsdepartementets ställe 12.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsätenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undtantag för den inom kommunal vuxenutbildning, satsningar inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket. 12.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undantag för den inom kommunal vuxenutbildning. 12.1.3 Myndigheter m.fl. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, huvudmän inom skolväsendet, med undantag för huvudmän som tillhandahåller kommunal vuxenutbildning, enskilda anordnare av annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, Skolväsendets överklagandenämnd, 18 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 314 [OCR-text]: Skolforskningsinstitutet, utbildningsanstalter med enskild huvudman som inte hör till något annat departement, i den mån utbildningsanstaltens huvudsakliga verksamhetsområde eller ändamål kan hänföras till någon av de ärendegrupper som anges under rubrikerna Förvaltningsärenden och Lagstiftningsärenden i detta avsnitt. 19 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 315 [OCR-text]: 13. Max Elger 13.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 13.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller statens upplåning och statsskuldsförvaltning, finansiella företag, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, krigsförsäkting, krigsskadeersättning, köp och försäljning av statens mark och byggnader, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, förvaltning av statens mark, byggnader och egendom i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, resegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 13.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller statens upplåning och skuldförvaltning, finansmarknaden, allmänna pensionsfonderna, kontoföring av finansiella instrument, näringsrättslig reglering av finansiella företag och beredskapslagstiftning för dessa företag, insättningsgaranti och investerarskydd, 20 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 316 [OCR-text]: penningtvätt, Riksbanken, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, resegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 13.1.3 Myndigheter och organ Riksgäldskontotret, Finansinspektionen, Krigsförsäkringsnämnden, allmänna pensionsfonderna, Styrelsen för sparbankernas säkerhetskassa, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Konsumentverket med Konsumentombudsmannen, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Miljömärkning Sverige AB. 43.2 I chefen för Näringsdepartementets ställe 13.2.1 Myndigheter och organ Jernhusen AB, Specialfastigheter Sverige Aktiebolag, Statens Bostadsomvandling AB Sbo. 21 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 317 [OCR-text]: 14. Khashayar Farmanbar 141 I chefen för Infrastrukturdepartementets ställe 14.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom när det gäller nya medietjänster, infrastruktur för informationsteknik (it), elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation, distribution av radioprogram, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för enerpitillförsel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energiförsötjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energianvändning och enetgieffektivisering, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, forskning och innovation inom energiområdet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, kommunal energiplanering, säkerhet inom elenergiområdet, beredskap inom energiområdet, el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, 22 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 318 [OCR-text]: energi i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, damimsäkerhet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 14.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom när det gäller nya medietjänster, elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för energitillförsel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, enerpiförsötjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, elektriska anläggningar, andra anläggningar för energiändamål eller energi i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 14.1.3 Myndigheter och organ Post- och telestyrelsen, Myndigheten för digital förvaltning, Oljekrisnämnden, Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Statens energimyndighet, 23 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 319 [OCR-text]: Energimarknadsinspektionen. 24 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 320 [OCR-text]: 15. Johan Danielsson 15.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 15.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bostadsfinansiering, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, markanvändning och bebyggelse, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, tillstånd till expropriation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, lantmäteriet, landskaps- och fastighetsinformation, byggproduktet, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, byggforskning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor (UN HABITAT), stadsmiljöavtal, stadsutveckling. 15.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, 25 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 321 [OCR-text]: allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, planläggning, markanvändning och bebyggelse, byggprtodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, färdigställandeskydd. 15.1.3 Myndigheter och organ Bovetket, Lantmäteriet. 45.2 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 15.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller arbetsmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 15.2.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller arbetsmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat depattement, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 15.2.3 Myndigheter och organ Arbetsmiljövetket, 26 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 322 [OCR-text]: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Diskrimineringsombudsmannen, Nämnden mot diskriminering. 27 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 323 [OCR-text]: 16. Ida Karkiainen 16.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 16.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommunet, regioner, kommunalförbund, övergripande lönepolitiska frågor inom statsförvaltningen, offentlig upphandling, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, länsstyrelserna, länsindelningen, allmänna frågor om statsförvaltningen, övergripande frågor om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet samt effektivisering inom statsförvaltningen, statlig lokalförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, arbets- och anställningsvillkor i offentlig anställning, personalpolitiska frågor inom statsförvaltningen, samhällsinformation. 28 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 324 [OCR-text]: 16.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommuner, regioner, kommunalförbund, offentlig upphandling, länsstyrelserna, ändrad regional ansvarsfördelning, arbetstagare i offentliga anställningar. 16.1.3 Myndigheter och organ Kammarkollegiet, Statens skaderegleringsnämnd, Statistiska centralbyrån, Arbetsgivartverket, länsstyrelserna, Statskontoret, Statens överklagandenämnd, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, 29 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 325 [OCR-text]: Trygghetsstiftelsen, Statens tjänstepensionsverk, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämnden 1 vissa trygghetsfrågor, Statens servicecenter, Upphandlingsmyndigheten. 30 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 326 [OCR-text]: Detta förordnande gäller från och med den 1 februari 2022 och ersätter tidigare förordnande enligt 7 kap. 5 $ regeringsformen. agdalena Andersson Vv Utdrag till Samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen 31 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 327 [OCR-text]: N r Å Förordnande Sp ORC IIFI3 2022-06-15 Statsministern Förordnande enligt 7 kap. 5 $& regeringsformen Med stöd av 7 kap. 5 $ regeringsformen förordnar statsministern att de grupper av ärenden som anges i det följande ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen i respektive departement. De statsråd som ska föredra ärenden i en departementschefs ställe tedovisas i följande ordning. 1. MorgaN JODQNSSON sussesrorrrrressrrreeererrrrrrserrssrrerrrrrrrrrsr rss rr ars rs rr rna erna 2 2. Ardalan ShekarGbliisssmssssssssessseresreesrroerranrer reser esse rnrser ers sr sense rer 0 resorna 3 3. ANCCEIS YGCIMAN ooesoerererorerereerrrererererrrerrrrrrrrrrrerrrr rer renare r rens rr aren sr rensa D 4. Anna EKStfÖM su ssssssssrressrrssserersrrrsrrrrrnsnesrrrrsrrrrsr ess s rr srt res R ASS RR KASK a 6 5. Tomas ENCIOA snsssssssssssssrrserrrererersrerrrersrsrerrr esse raser kr RSA R ARA R Rensar s AAA 7 6. HanNS DahlGlefhsssssseerreresrrrsrerrrerererrrrrrrrrnrrsrrrrrrrrrr rss rr rer rens anar RR Rn area ana 8 7. Matilda Ernkrans........... | rtttresrressrr era seen aren arr r ers sr rss rss RR ARR rr rr reser rr n rn 9 8. Anna HallDefO..smnssssrrreesrssrrrerssrerersrrrrrserrrrrerrrrreors rer er er rr rer e rr rr r rr ennen 10 9. Anna-Caren SätherbelO smmumsssssssrrssersserrrrrrrrrserrrrrrrrrrrrer rr r rr irer rr enes 13 10. Karl-Petter ThOrwalOSSON sunssnsssressressrersrssrenrrrrerrenrer ror rrr error nonan rss 16 11. Jeanette GUuStafsClOtterl «issssosssessersssesrerereerrrsrrrr rss ense reser es sr ss res rr oe 17 12. Lina Axelsson KihlblOmM sosmnosssssssrrrsssrsseosssrrrersrsereerrrrrrrsrrerrrrsrr ears an 18 13. MaX FIGCI oosoosrersrrrrersessereeerererrserrernrr reser nere r reser ers rr rer r rr rar KARA RR SRA 20 14. Khashayar FafManNDalbosssssererrrrsreserreererseerrrssrrrsrrrrrrrrrerererrrer nns rna 22 15. Johan DanNielSSON smmooseserersrerererererrerrrsrsererrrrr rss ars rr sr skr Arr rr rer rss sne 25 16. Ida KarklallChuossmmsssrsrsrrreesrrererersesrrsnrsrrrrrrrrrrnar sor rr Ars rer R KARA K rna 28 Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 328 [OCR-text]: 1. Morgan Johansson 1.1 I statsministerns ställe 1.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras 1 Statsrådsberedningen eller Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Detta gäller dock inte sådana allmänna handlingar som avses i 1 $ offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). 1.2 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 1.2.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden son gäller förbud mot tillverkning och utförsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning. 1.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m., exportkonttollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning. 1.2.3 Myndigheter och organ Inspektionen för strategiska produkter. 2 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 329 [OCR-text]: 2. Ardalan Shekarabi 2.4 I chefen för Socialdepartementets ställe 2.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, sjuklön, ersättning för närståendevård, allmän ålderspensionsförsäkring och allmän efterlevandepensionsförsäkring, frivillig pensionsförtsäkring, äldreförsörjningsstöd, ekonomiska åtgärder till stöd åt barnfamiljer, efterlevandestöd till barn, bostadsbidrag, bostadstillägg, boendetllägg. 2.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsätenden som gäller sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, sjuklön, ersättning för närståendevård, allmän ålderspensionsförsäkring och allmän efterlevandepersonsförsäkring, 3 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 330 [OCR-text]: frivillig pensionsförsäkring, äldreförsörjningsstöd, ekonomiska åtgärder till stöd åt barnfamiljer, efterlevandestöd till barn, bostadsbidrag, bostadstillägg, boendetillägg. 2.1.3 Myndigheter och organ Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndigheten, Fondtorgsnämnden. 2.2 I chefen för Finansdepartementets ställe 2.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller spel om pengar eller pengars värde. 2.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller spel om pengar eller pengars värde, lagstiftning om anordnande av visst automatspel. 2.2.3 Myndigheter och organ Spelinspektionen. 4 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 331 [OCR-text]: 3. Anders Ygeman 34 I chefen för Justitiedepartementets ställe 3.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller flyktingar, mottagande av asylsökande och utlänningars rätt att vistas 1 landet, utom särskild kontroll av vissa utlänningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, svenskt medborgarskap, samordning och utveckling av frågor om utrikes föddas etablering i det svenska samhället och andra frågor som rör utrikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samordning och utveckling av frågor för att minska och motverka segregation på nationell, regional och lokal nivå, idrott. 3.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller utlänningars rätt att vistas i landet, utom särskild kontroll av vissa utlänningar, mottagande av asylsökande im.fl., svenskt medborgarskap, 5 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 332 [OCR-text]: uttikes föddas etablering i det svenska samhället och andra frågor som rör utrikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, idrott. 3.1.3 Myndigheter och organ Migrationsverket. Delegationen mot segregation. 4. Anna Ekström 41 I chefen för Socialdepartementets ställe 4.1.1 Myndigheter och organ Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 4.2 I chefen för Näringsdepartementets ställe 4.2.1 Myndigheter och organ Akademiska Hus Aktiebolag. 6 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 333 [OCR-text]: 5. Tomas Eneroth 5.4 I chefen för Näringsdepartementets ställe 5.1.1 Myndigheter och organ Arlandabanan Infrastructute AB, Svensk-Danska Broförbindelsen SYEDAB AB, European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock. 7 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 334 [OCR-text]: 6. Hans Dahlgren 6.1 I statsministerns ställe 6.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning, ärenden vid Europeiska kommissionen och Eftas övervakningsmyndighet, mål vid Europeiska unionens domstol (domstolen, tribunalen) och Efta- domstolen samt ärenden som rör verksamheten vid dessa domstolar. 6.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, inklusive ändringar i Europeiska unionens fördrag, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning. 6.1.3 Myndigheter och andra organ Svenska institutet för europapolitiska studier 8 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 335 [OCR-text]: 7. Matilda Ernkrans 71 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 7.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller samordning av frågor som rör genomförandet av politiken om global utveckling, internationellt utvecklingssamarbete, samarbete som avser stöd till länderna i Central- och Östeuropa, utom vad gäller samarbetet inom Östersjöregionen, regionala utvecklingsbanker, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat depattement, Världsbanksgruppen, såvitt ärendena rör utvecklingspolitiska aspekter av Världsbankens agerande. 7.1.2 Myndigheter och organ Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika, Folke Bernadotteakademin, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska Afrikainstitutet, Stiftelsen Östekonomiska Institutet. 9 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 336 [OCR-text]: 8. Anna Hallberg 8.1 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 8.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller information om Sverige i utlandet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, nordiska samarbetsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, utrikeshandel och handelspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och världshandelsorganisationen (WTO), internationella tull- och handelsförhandlingar, befrielse från tull, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, vissa internationella handels- och råvarufrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, multinationella företag och internationella investeringar, främjande av utländska investeringar i Sverige, allmänna frågor om teknisk provning och kontroll samt standardisering, genomförandet av Eutopeiska unionens inre marknad, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, exportfrämjande åtgärder, 10 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 337 [OCR-text]: statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, internationella överenskommelser om allmänna villkor för exportkrediter, handelskamrar. 8.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller utrikeshandel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, det eutopeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och världshandelsorganisationen (WTO), befrielse från tull, obligatorisk kontroll genom teknisk provning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, genomförandet av Europeiska unionens inre marknad, i den mån sådana ärenden inte höt till något annat departement, exporttfrämjande åtgärder, statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, auktorisation av handelskamrar. 8.1.3 Myndigheter och organ Svenska institutet, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges Standardiseringsförbund, Kommerskollegium, 11 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 338 [OCR-text]: Exportkreditnämnden, Sveriges export- och investeringsråd, handelssekreterare, auktoriserade handelskamrar. 12 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 339 [OCR-text]: 9. Anna-Caren Sätherberg 9.1 I chefen för Näringsdepartementets ställe 9.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller regional utvecklingspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, och samordning av sådana ärenden, kommersiell service i gles- och landsbygder, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder samt frågor som röt regional utvecklingsplanering inom Europeiska unionen, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, jordbruket och trädgårdsnäringen, beredskapen för livsmedelsförsörjning, utsädeskontroll, växtskydd, växtförädling, växtförädlarrätt, husdjursavel, djurens hälso- och sjukvård, djurskydd, fodet, livsmedelskontroll, veterinärväsendet, yrkesfisket, fritidsfisket, fiskevården, rennäringen, användning av avgifter enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller motsvarande äldre bestämmelser när det gäller bygdeavgifter till främjande av rennäringen och fiskeavgifter, högskoleutbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i Övrigt avseende ateella näringar, landsbygd och livsmedel, jakt och viltvård, 13 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 340 [OCR-text]: skogsbruk, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), frågor inom ramen för Europeiska unionens rådsarbetsgrupp för råvaror (PROBA). 9.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller regionala utvecklingsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder, i den mån sådana ärenden inte hör tll något annat departement, marknadsreglering av jordbruksprodukter, skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, miljö- och strukturstöd till jordbruk, ekologisk odling, skötsel av jordbruksmark, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, sambruksföreningar, ägofred, förvätv av jordbruksfastigheter, i den mån ärenden om sådana förvärv inte hör till något annat departement, beredskapen för livsmedelsförsötjning, utsädeskontroll, växtskydd, husdjutskontroll, djursjukdomar, djutskydd, fodet, livsmedel, veterinärernas yrkesutövning, 14 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 341 [OCR-text]: rätt till fiske, bevarande och förvaltning av fiskresurserna, strukturåtgärder för fiskerinäringen, marknadsreglering av fisk och fiskprodukter, rennäring, indragning av ströängar, jakt och viltvård, skogsbruk, virkesmätning, allmänningar, kronotorp. 9.1.3 Myndigheter och organ Lantbruksråd, lantbruksattachéet, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, distriktsveterinärorganisationen, regionala djurförsöksetiska nämnderna, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, besiktningsveterinärorganisationen, Stiftelsen JTI — Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska FAO-kommittén, Styrelsen för samefonden. 15 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 342 [OCR-text]: 10. Karl-Petter Thorwaldsson 10.1 I respektive departementschefs ställe och med företräde framför vad som i övrigt anges i detta förordnande 10.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller statens företagsägande och som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. 16 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 343 [OCR-text]: 11. Jeanette Gustafsdotter 11.1 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 11.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning och utveckling av frågor om de mänskliga rättigheterna på nationell nivå, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, rasism och liknande former av fientlighet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, frågor på nationell nivå om situationen för homo-, bi- och transsexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samt samordning och utveckling av sådana frågor. 11.1.2 Myndigheter och organ Institutet för mänskliga rättigheter. 17 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 344 [OCR-text]: 12. Lina Axelsson Kihlblom 12.1 I chefen för Utbildningsdepartementets ställe 12.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undtantag för den inom kommunal vuxenutbildning, satsningar inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket. 12.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undantag för den inom kommunal vuxenutbildning. 12.1.3 Myndigheter m.fl. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, huvudmän inom skolväsendet, med undantag för huvudmän som tillhandahåller kommunal vuxenutbildning, enskilda anordnare av annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, Skolväsendets överklagandenämnd, 18 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 345 [OCR-text]: Skolforskningsinstitutet, utbildningsanstalter med enskild huvudman som inte hör till något annat departement, 1 den mån utbildningsanstaltens huvudsakliga verksamhetsområde eller ändamål kan hänföras till någon av de ärendegrupper som anges under rubrikerna Förvaltningsärenden och Lagstiftningsärenden i detta avsnitt. 19 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 346 [OCR-text]: 13. Max Elger 13.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 13.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller statens upplåning och statsskuldsförvaltning, finansiella företag, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, krigsförsäkring, krigsskadeersättning, köp och försäljning av statens mark och byggnader, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, förvaltning av statens mark, byggnader och egendom i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, tesegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i Övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 13.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller statens upplåning och skuldförvaltning, finansmarknaden, allmänna pensionsfonderna, kontoföring av finansiella instrument, näringsrättslig reglering av finansiella företag och betredskapslagstiftning för dessa företag, insättningsgaranti och investerarskydd, 20 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 347 [OCR-text]: penningtvätt, Riksbanken, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, tesegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 13.1.3 Myndigheter och organ Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Krigsförsäktingsnämnden, allmänna pensionsfonderna, Styrelsen för sparbankernas säkerhetskassa, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Konsumentverket med Konsumentombudsmannen, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Miljömärkning Sverige AB. 13.2 I chefen för Näringsdepartementets ställe 13.2.1 Myndigheter och organ Jernhusen AB, Specialfastigheter Sverige Aktiebolag, Statens Bostadsomvandling AB Sbo. 21 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 348 [OCR-text]: 14. Khashayar Farmanbar 44.1 I chefen för Infrastrukturdepartementets ställe 14.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom när det gäller nya medietjänster, infrastruktur för informationsteknik (it), elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation, distribution av radioprogram, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för energitillförsel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energiförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energianvändning och energieffektivisering, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, forskning och innovation inom energiområdet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, kommunal energiplanering, säkerhet inom elenergiområdet, beredskap inom energiområdet, el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, 22 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 349 [OCR-text]: energi i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, dammsäkerhet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 14.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom när det gäller nya medietjänster, elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkomimunikation, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för enerpitillförsel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energiförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, elektriska anläggningar, andra anläggningar för energiändamål eller energi i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 14.1.3 Myndigheter och organ Post- och telestyrelsen, Myndigheten för digital förvaltning, Oljekrisnämnden, Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Statens energimyndighet, 23 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 350 [OCR-text]: Energimarknadsinspektionen. 24 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 351 [OCR-text]: 15. Johan Danielsson 45.4 I chefen för Finansdepartementets ställe 15.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bostadsfinansiering, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, markanvändning och bebyggelse, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, tillstånd till expropriation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, lantmäteriet, landskaps- och fastighetsinformation, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, byggforskning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor (UN HABITAT), stadsmiljöavtal, stadsutveckling. 15.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, 25 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 352 [OCR-text]: allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, planläggning, markanvändning och bebyggelse, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, färdigställandeskydd. 15.1.3 Myndigheter och organ Bovetket, Lantmäteriet. 45.2 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 15.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller arbetsimiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, disktiminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 15.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller arbetsmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 15.2.3 Myndigheter och organ Arbetsmiljöverket, 26 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 353 [OCR-text]: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Diskrimineringsombudsmannen, Nämnden mot diskriminering. 27 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 354 [OCR-text]: 16. Ida Karkiainen 16.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 16.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommuner, regioner, kommunalförbund, övergripande lönepolitiska frågor inom statsförvaltningen, offentlig upphandling, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, länsstyrelserna, länsindelningen, allmänna frågor om statsförvaltningen, övergripande frågor om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet samt effektivisering inom statsförvaltningen, statlig lokalförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, atbets- och anställningsvillkor i offentlig anställning, petsonalpolitiska frågor inom statsförvaltningen, samhällsinformation. 28 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 355 [OCR-text]: 16.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommuner, regioner, kommunalförbund, offentlig upphandling, länsstyrelserna, ändrad regional ansvarsfördelning, arbetstagare i offentliga anställningar. 16.1.3 Myndigheter och organ Kammarkollegiet, Statens skaderegleringsnämnd, Statistiska centralbyrån, Arbetsgivarverket, länsstyrelserna, Statskontoret, Statens överklagandenämnd, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, 29 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 356 [OCR-text]: Trygghetsstiftelsen, Statens tjänstepensionsverk, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens setvicecentet, Upphandlingsmyndigheten. 30 (31) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 357 [OCR-text]: Detta förordnande gäller från och med den 20 juni 2022 och ersätter tidigare förordnande enligt 7 kap. 5 $ regeringsformen. Magdalena AMN Utdrag till samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen 31 (31) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 358 [OCR-text]: Ne 1 SBRoaR fjol SF Utdrag Statsministern Protokoll 2022-10-06 Förordnande enligt 7 kap. 5 & regeringsformen Med stöd av 7 kap. 5 $ regeringsformen förordnar statsministern att de grupper av ärenden som anges i det följande ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen i respektive departement. Förordnadet ersätter tidigare förordnande enligt 7 kap. 5 $ regeringsformen. De statsråd som ska föredra ärenden i en departementschefs ställe redovisas i följande ordning. 1. Morgan Johansson edttäde rasa a ekar errer arsa rar ror ärr åsoN eran NAR REAR ARR ARR KARNA SKR RARE RE NES 2 2. Ardalan Shekarabl.......scesesseserssrsoneeresreseronen near ennen ennen RR eran reed 3 3. Ahders YGEIMAN .....sosseosoassrseresnersennk ennen een en renen RR ERA ERAN AREA 4 4. Anna EKStfÖl s......sessesssrresresnesarnesnenseresnr ass renarna rn enn RR A RR ERE Ö 5. Tomas Eneroth ............. vartarerrane ternas rena nn oesreseneen anar rn rä Raa ee ert te nA 7 6. Hans Dahlgref........«.ee.eesesesesssssarserserese reser 3 7. Matilda EInkraNS....s.seseseesrrerrssrsseneerernerr sökdsrassaasrresrran eran rar Arne nonan enn 9 8. Anna HallberQ......ssiesesessisessssraneesoerssnrerseen ennen rn nera n rer 10 9. Anna-Caren Sätherbelg ......eeimsesereseseseeseseeeseseevsv 13 10. Karl-Petter Thorwald88ON .....s.sssessessseseeresaseonseneneree narr enar nens 16 11. Jeanette Gustafsdotter ...........eee--seesmeseemwemwususevväviäns 17 12. Lina Axelsson Kihlblom ............ ölkrdarar arsa rer ara ser as ker r ser so RAR RA ANAR NAS 18 13. Max ElQel ssvsussssesssseenesersnsrsenersan ennen erenen senare senere rr re ten RA 20 14. Khashayar Farmanbåal.isvssscscscseseeesemveseeeesesemeeesss 22 15. Johan DanielSSON s......sseseesesarersenenener senere r nen RNE RR FR RSA 25 16. Ida KarklalMOM..........ossrsersvosoeeoresesssnnnera renen nare RR RER RAR RN 28 Utdragets ÖVerensstämmelse med originalet intygas OT Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 . Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-posk sb.registratorQregeringskansliet.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 359 [OCR-text]: 1. Morgan Johansson 1,1 I statsministerns ställe 1.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras i Statsrådsberedningen eller Regeringskansliets förvaltningsavdelning, Detta gäller dock inte sådana allmänna handlingar som avses i 1 $ offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). 1.2 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 1.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller förbud mot tillverkning och utförsel av krigsmateriel m.im., exportkontrollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning, 1.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsätenden som gäller kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning. 1.2.3 Myndigheter och organ Inspektionen för strategiska produkter. 2 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 360 [OCR-text]: 2. Ardalan Shekarabi 24 | chefen för Finansdepartementets ställe 2.4.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller spel om pengar eller pengars värde, 2.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller spel om pengar eller pengars värde, lagstiftning om anordnande av visst automatspel. 2.1.3 Myndigheter och organ Spelinspektionen. 3 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 361 [OCR-text]: 3. Anders Ygeman 3.1 I chefen för Justitiedepartementets ställe 3.1.1 Förvaltningsärenden Fötrvaltningsärenden som gäller flyktingar, mottagande av asylsökande och utlänningars rätt att vistas i landet, utom särskild kontroll av vissa utlänningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, svenskt medborgarskap, samordning och utveckling av frågor om utrikes föddas etablering i det svenska samhället och andra frågor som rör utrikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samordning och utveckling av frågor för att minska och motverka segregation på nationell, regional och lokal nivå, idrott. 3.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller utlänningarts rätt att vistas i landet, utom särskild kontroll av vissa utlänningar, mottagande av asylsökande im. fl., svenskt medborgarskap, 4 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 362 [OCR-text]: utrikes föddas etablering i det svenska samhället och andra frågor som rök utrikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådatia ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, idrott. 3.1.3 Myndigheter och organ Migrationsverket. Delegationen mot segregation. 5 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 363 [OCR-text]: 4. Anna Ekström 4.1 I chefen för Socialdepartementets ställe 4.1.1 Myndigheter och organ Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 4.2 I chefen för Närlngsdepartementets ställe 4.2.1 Myndigheter och organ Akademiska Hus Aktiebolag. 6 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 364 [OCR-text]: 5. Tomas Eneroth 54 I chefen för Näringsdepartementets ställe 5.1.1 Myndigheter och organ Arlandabanan Infrastructure AB, Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock. 7 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 365 [OCR-text]: 6. Hans Dahlgren 6.1 I statsministerns ställe 6.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning, ätenden vid Europeiska kommissionen och Eftas övervakningsmyndighet, mål vid Europeiska unionens domstol (domstolen, tribunalen) och Efta- domstolen samt ärenden som rör verksamheten vid dessa domstolar. 6.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller eutopeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, inklusive ändringar i Europeiska unionens fördrag, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning. 6.1.3 Myndigheter och andra organ Svenska institutet för eutopapolitiska studier 8 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 366 [OCR-text]: 7. Matilda Ernkrans 7.4 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 7.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning av frågor som röt genomförandet av politiken om global utveckling, internationellt utvecklingssamarbete, samarbete som avser stöd till länderna i Central- och Östeuropa, utom vad gäller samarbetet inom Östersjöregionen, regionala utvecklingsbanker, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Världsbanksgruppen, såvitt ärendena rör utvecklingspolitiska aspekter av Världsbankens agerande. 7.1.2 Myndigheter och organ Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika, Folke Bernadotteakademin, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska A frikainstitutet, Stiftelsen Östekonomiska Institutet. 9 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 367 [OCR-text]: 8. Anna Hallberg 8.1 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 8.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller information om Sverige i utlandet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, nordiska samarbetsfrågor, i den mån sådana ärender inte hör till något annat departement, utrikeshandel och handelspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och världshandelsotganisationen (WTO), internationella tull- och handelsförhandlingar, befrielse från tull, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, vissa internationella handels- och råvarufrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, multinationella företag och internationella investeringar, främjande av utländska investeringar i Sverige, allmänna frågor om teknisk provning och kontroll samt standardisering, genomförandet av Europeiska unionens inre marknad, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, ” exportfrämjande åtgärder, 10 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 368 [OCR-text]: statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, internationella överenskommelser om allmänna villkor för exportkrediter, handelskamrar. 8.1.2 Lagstiftningsärenden Lapstiftningsärenden som gäller uttikeshandel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och världshandelsorganisationen (WTO), befrielse från tull, obligatorisk kontroll genom teknisk provning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, genomförandet av Europeiska unionens inre marknad, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, exportfrämjande åtgärder, statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, auktorisation av handelskamrar. 8.1.3 Myndigheter och organ Svenska institutet, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges Standardiseringsförbund, Kommerskollegium, 11 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 369 [OCR-text]: Exportkreditnämnden, Sveriges export- och investeringsråd, handelssektetetare, auktoriserade handelskamrart. 12 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 370 [OCR-text]: 9. Anna-Caren Sätherberg 9.4 I chefen för Näringsdepartementets ställe 9.1.1 Förvaltningsärenden: Förvaltningsärenden sor gäller regional utvecklingspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, och samordning av sådana ärenden, kommersiell service i gles- och landsbygder, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder samt frågor som rör regional utvecklingsplanering inom Europeiska unionen, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, jordbruket och trädgårdsnäringen, beredskapen för livsmedelsförsörjning, utsädeskontroll, växtskydd, växtförädling, växtförädlarrätt, husdjursavel, djurens hälso- och sjukvård, djurskydd, foder, livsmedelskontroll, veterinärväsendet, yrkesfisket, fritidsfisket, fiskevården, rennäringen, användning av avgifter enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller motsvarande äldre bestämmelser när det gäller bygdeavgifter till främjande av rennäringen och fiskeavgifter, högskoleutbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i övrigt avseende areella näringar, landsbygd och livsmedel, jakt och viltvård, 13 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 371 [OCR-text]: skogsbruk, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), frågor inom ramen för Europeiska unionens rådsarbetsgrupp för råvaror (PROBA). 9.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller regionala utvecklingsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Eutopeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, marknadsreglering av jordbruksprodukter, skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, miljö- och strukturstöd till jordbruk, ekologisk odling, skötsel av jordbrulssmark, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, sambruksföreningar, ägofred, förvärv av jordbruksfastigheter, i den mån ärenden om sådana förvärv inte hör till något annat departement, beredskapen för livsmedelsförsörjning, utsädeskontroll, växtskydd, husdjurskontroll, djursjukdomar, djurskydd, foder, livsmedel, veterinärernas yrkesutövning, 14 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 372 [OCR-text]: rätt till fiske, bevarande och förvaltning av fiskresutserna, strukturåtgärder för fiskerinäringen, marknadsreglering av fisk och fiskprodukter, rennäring, indragning av ströängar, jakt och viltvård, skogsbruk, vitkesmätning, allmänningar, kronotorp. 9.1.3 Myndigheter och organ Lantbruksråd, lantbruksattachéer, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, distriktsveterinärorganisationen, regionala djutförsöksetiska nämnderna, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, besiktningsveterinärorganisationen, Stiftelsen JTI — Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska FAO-kommittén, Styrelsen för samefonden. 15 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 373 [OCR-text]: 10. Karl-Petter Thorwaldsson 10.1 I respektive departementschefs ställe och med företräde framför vad som i övrigt anges i detta förordnande 10.1.1 Förvaltningsärenden Fötrvaltningsärenden som gäller statens företagsägande och som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. 16 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 374 [OCR-text]: 11. Jeanette Gustafsdotter 11.1 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets sfälle 11.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning och utveckling av frågor om de mänskliga rättigheterna på nationell nivå, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, rasism och liknande former av fientlighet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, frågor på nationell nivå om situationen för homo-, bi- och transsexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck, 1 den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samt samordning och utveckling av sådana frågor. 11.1,2 Myndigheter och organ Institutet för mänskliga rättigheter. 17 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 375 [OCR-text]: 12. Lina Axelsson Kihlblom 12.1 I chefen för Utbildningsdepartementets ställe 12.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer sarot annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undtantag för den inom kommunal vuxenutbildning, satsningar inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket, 12.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undantag för den inom kommunal vuxenutbildning. 12.1.3 Myndigheter m.fl. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, huvudmän inom skolväsendet, med undantag för huvudmän som tillhandahåller kommunal vuxenutbildning, enskilda anordnare av annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, Skolväsendets överklagandenämnd, 18 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 376 [OCR-text]: Skolforskningsinstitutet, utbildningsanstalter med enskild huvudman som inte hör till något annat departement, i den mån utbildningsanstaltens huvudsakliga verksamhetsområde eller ändamål kan hänföras till någon av de ärendegrupper som anges under rubrikerna Förvaltningsärenden och Lagstiftningsärenden i detta avsnitt. 19 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 377 [OCR-text]: 13. Max Elger 13.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 13.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller statens upplåning och statsskuldsförvaltning, finansiella företag, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, krigsförsäkting, krigsskadeersättning, köp och försäljning av statens mark och byggnader, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, förvaltning av statens mark, byggnader och egendom i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, resegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 13.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller statens upplåning och skuldförvaltning, finansmarknaden, allmänna pensionsfonderna, kontoöföring av finansiella instrument, näringsrättslig reglering av finansiella företag och beredskapslagstiftning för dessa företag, insättningsgaranti och investerarskydd, 20 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 378 [OCR-text]: penningtvätt, Riksbanken, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, resegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 13.1.3 Myndigheter och organ Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Kripsförsäkringsnämnden, allmänna pensionsfonderna, Styrelsen för sparbankernas säkerhetskassa, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Konsumentverket med Konsumentombudsmannen, Allmänna reklamationsnämnden, Pastighetsmäklarinspektionen, Miljömärkning Sverige AB. 43.2 I chefen för Näringsdepartementets ställe 13.2.1 Myndigheter och organ Jernhusen AB, Specialfastigheter Sverige Aktiebolag, Statens Bostadsomvandling AB Sbo. 21 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 379 [OCR-text]: 14. Khashayar Farmanbar 14.1 I chefen för Infrastrukturdepartementets ställe 14.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom när det gäller nya medietjänster, infrastruktur för informationsteknik (it), elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation, distribution av radioprogram, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för energitillförsel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energiförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energianvändning och energieffektivisering, i den mån sådana ärenden inte hört till något annat departement, forskning och innovation inom energiområdet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, kommunal energiplanering, säkerhet inom elenergiområdet, beredskap inom energiområdet, el-, gas- och fjärrvätmemarknadernas funktion, 22 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 380 [OCR-text]: enetpi i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, dammsäkerhet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 14.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom när det gäller nya medietjänster, elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation, ecertifikat och andra energipolitiska styrmedel för enerpitillförsel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energiförsötjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, elektriska anläggningar, andra anläggningar för energjändamål eller energi i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 14.1.3 Myndigheter och organ Post- och telestyrelsen, Myndigheten för digital förvaltning, Oljekrisnämnden, Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Statens energimyndighet, 23 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 381 [OCR-text]: Energimarknadsinspektionen. 24 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 382 [OCR-text]: 15. Johan Danielsson 15.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 15.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bostadsfinansiering, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, markanvändning och bebyggelse, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, tillstånd till expropriation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, lantmäteriet, landskaps- och fastighetsinformation, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, byggforskning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, FN:s progratn för boende- och bebyggelsefrågor (UN HABITAT), stadsmiljöavtal, stadsutveckling. 15.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana äreriden irite hör till något annat departement, 25 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 383 [OCR-text]: allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, planläggning, markanvändning och bebyggelse, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, 1 den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, färdigställandeskydd. 15.1.3 Myndigheter och organ Bovetket, Lantmäteriet. 15.2 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 15.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller arbetsmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 15.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsätenden som gäller arbetsmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller utttyck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 15.2.3 Myndigheter och organ Arbetsmiljöverket, 26 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 384 [OCR-text]: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Diskrimineringsombudsmannen, Närmnden mot diskriminering. 27 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 385 [OCR-text]: 16. Ida Karkiainen 16.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 16.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommuner, regioner, kommunalförbund, övergripande lönepolitiska frågor inom statsförvaltningen, offentlig upphandling, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat depattement, länsstyrelserna, länsindelningen, allmänna frågor om statsförvaltningen, övergripande frågor om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet samt effektivisering inom statsförvaltningen, statlig lokalförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, arbets- och anställningsvillkor i offentlig anställning, personalpolitiska frågor inom statsförvaltningen, samhällsinformation. 28 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 386 [OCR-text]: 16,1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommuner, regioner, kommunalförbund, offentlig upphandling, länsstyrelserna, ändrad regional ansvarsfördelning, arbetstagare i offentliga anställningar. 16.1.3 Myndigheter och organ Kammarkollegiet, Statens skaderegleringsnärnnd, Statistiska centralbyrån, Arbetsgivarverket, länsstyrelserna, Statskontoret, Statens överklagandenämnd, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, 29 (30) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 387 [OCR-text]: Ttygghetsstiftelsen, Statens tjänstepensionsverk, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens servicecenter, Upphandlingsmyndigheten. Utdrag till statsråden. samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen 30 (30) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 388 [OCR-text]: Nr dT Utdrag Protokoll Statsministern a a Utdragets överensstämmelse 2022-10-25 med originalet intygas AA Förordnande enligt 7 kap. 5 & regeringsformen Med stöd av 7 kap. 5 $ regeringsformen förordnar statsministern att de grupper av ärenden som anges i det följande ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen i respektive departement. Förordnandet gäller från och med den 25 oktober 2022 och etsätter tidigare förordnande enligt 7 kap. 5 $ regeringsformen. De statsråd som ska föredra ätenden i en departementschefs ställe redovisas i följande ordning. 1. Ebba BUSCH susssmusssereerereeseerreresrrrrsrerrersrrrrr annen a rens res ns KKR AR KRKA ARANDA R RER A 2 2. Elisabeth SVanNteSSON s.ssnmssusesererrrersnrerrnrrr ene rr enär rss ere r ner rr R ARKA ANAR enten 4 3. Acko Ankarberg JOhaNSSON ..s....sseeerrrersrerrrsrsrernrerenter nn nere enn renen nn nn 6) 4. Lotta EdholM s.ssssssrsssrerssrnnrnnrrs sersssssrer sena ro ens rr rn e rskr rare nere Kern renen 6 5. Johan PEhrSON sosommsossrrrerrarsssesarersrrrrererererarener Arne r str nr rr rs ARA ER SARA RAR RR REK NK nn 8 6. Camilla Waltersson Grönvall .sssmesssssessrerrrssressrnrrrssn ror errnrrnr rent rn r rn ena 9 7. Gunnar StrÖMM Ål susssesersrssesereressererreresrrenrrr een err error rens kkr RAR N ERE E Arr er nAA 11 8. Jessika ROSWAL ..sssnsoessssaeoeserrrrrerererrrerrreo renen ense rr r rn KAR ekrar ERK KKR RR RR KN 12 9. Jakob FOPISSIMEA sosseossseessrereersenrrerrrrresrerernn enes rrnn rens rkr RAA ANAR RR r RR ARKA r nn 13 10. ANNA TEN usssserrreeeerrreeenereererasnsrrsssrrrrern nn rer er rann A rk RER R ARA R ARA AR 15 11. Johan FOrSSEll.......iummnsisssssensssssrnner sr snar nnnnn prtssrrsnrrr rer eaeenana 17 12. Erik SlOttN Cl osssossossrereosresrerssserrnrrosrrrrrrrr rer ers rrrrr ra rRnR KKR KKR RAR ARR RAR RR kens 20 13. NiklaS VVYKMAND ooseseeseeersrsssersrsassrnnarrerer senorna nr ennen ker ARR RKA ARK KRKA nR 24 14. Maria Malmer SteNnerGalO.ssnsmemusssrostosersrererrerrrrrrnner er rr nn R RENAR etern 26 15. Peter KUllQreu.ssmmssserrrssserrsseneerrsrrrrsrersar nere enn nr esk e RR KAR ARR KRA KRA erna 21 16. Paulina BraNCDElO ....s.ssssesseseseeresserrerrrrrrr rer ner er erat när AR Rs RKA RAR ARR RR nR 31 17. Carl-Oskar BORIIN .ocsssssessesrreersrnnnr Usasrrrenrrerassr rare r enn arr r snar rer arenan 34 18. Andreas CarlSONs...sssssessersssrreresrsrrersenererrrrrrrrrn reses skr KAR RK KRA RER KKR ren 36 Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 389 [OCR-text]: 1. Ebba Busch 1.1 I chefen för Infrastrukturdepartementets ställe 1.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för energitillförsel, 1 den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energiförsötjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, energianvändning och energieffektivisering, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, forskning och innovation inom energiområdet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, kommunal energiplanering, säkerhet inom elenergiområdet, beredskap inom energiområdet, el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, energi i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, dammsäkerhet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 1.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller elcertifikat och andra energipolitiska styrmedel för energitillförsel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, enerpiförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, 2 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 390 [OCR-text]: el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion, elektriska anläggningar, andra anläggningat för energiändarmål eller energa i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 1.1.3 Myndigheter och organ Oljektisnämnden, Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsvetrket, Statens energimyndighet, Enerpgimarknadsinspektionen. 3 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 391 [OCR-text]: 2. Elisabeth Svantesson 2.4 I chefen för Socialdepartementets ställe 2.1.1 Myndigheter m.fl. Apotek Produktion & Laboratorier AB, Systembolaget Aktiebolag. 2.2 I chefen för Näringsdepartementets ställe 2.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller statens fötetagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. 2.2.2 Myndigheter och organ Stiftelsen Norrlandsfonden, Stiftelsen Industrifonden, Svenska skeppshypotekskassan, av staten helt eller delvis ägda bolag som inte hör till något annat departement. 4 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 392 [OCR-text]: 3. Acko Ankarberg Johansson 3.1 I chefen för Socialdepartementets ställe 3.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller hälso- och sjukvård, med undantag för frågor om psykiatri, eller annan medicinsk verksamhet, hälso- och sjukvårdspersonalens yrkesutövning, läkemedel, medicintekniska produkter och kosmetika, apoteksväsendet. 3.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsätenden som gäller hälso- och sjukvård, med undantag för frågor om psykiatri, eller annan medicinsk verksamhet, hälso- och sjukvårdspersonalens yrkesutövning, läkemedel, medicintekniska produkter och kosmetika, apoteksväsendet. 3.1.3 Myndigheter m.fl. Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Provinstalläkarstiftelsen. 5 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 393 [OCR-text]: 4. Lotta Edholm 4.1 I chefen för Utbildningsdepartementets ställe 4.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller Skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undtantag för den inom kommunal vuxenutbildning, satsningar inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket, övergripande Unescofrågotr. 4.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller skolväsendet, utom kommunal vuxenutbildning, och därtill anslutande särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, uppdragsutbildning inom skolväsendet, med undantag för den inom kommunal vuxenutbildning. 4.1.3 Myndigheter m.fl. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen, Skolväsendets överklagandenämnd, Skolforskningsinstitutet, 6 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 394 [OCR-text]: huvudmän inom skolväsendet, med undantag för huvudmän som tillhandahåller kommunal vuxenutbildning, enskilda anordnare av annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet, utbildningsanstalter med enskild huvudman som inte hör till något annat departement, i den mån utbildningsanstaltens huvudsakliga verksamhetsområde eller ändamål kan hänföras till någon av de ärendegrupper som omfattas av förordnandet under rubrikerna Fötvaltningsärenden och Lagstiftningsärenden i detta avsnitt, 7 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 395 [OCR-text]: 5. Johan Pehrson 5,1 I chefen för Justitiedepartementets ställe 5.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning och utveckling av frågor om utrikes föddas etablering 1 det svenska samhället och andra frågor som rör utrikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommuntmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samordning och utveckling av frågor för att minska och motverka segregation på nationell, regional och lokal nivå. 5.1.2 Lagstiftningsärenden I agstiftningsärenden som gäller uttikes föddas etablering i det svenska samhället och andra frågor som röt uttikes föddas delaktighet i arbets- och samhällslivet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bosättning och kommunmottagande av vissa nyanlända invandrare, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, översättare och tolkar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 5.1.3 Myndigheter och organ Delegationen mot segregation. 8 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 396 [OCR-text]: 6. Camilla Waltersson Grönvall 6.1 I chefen för Socialdepartementets ställe 6.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller internationella adoptioner, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bostadsanpassningsbidrag, socialtjänst, innefattande omsorger om barn och ungdom, omsorg om funktionshindrade, missbrukatvård samt annat socialt bistånd, samordning av funktionshinderspolitiken, habilitering, hjälpmedelsförsörjning, stöd och service till vissa funktionshindrade, assistansersättning, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, bilstöd till personer med funktionshinder, barnrättspolitik, innefattande samordning och utveckling av frågor som rör barnets rättigheter och andra barnfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 6.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller internationella adoptioner, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, bostadsanpassningsbidrag, 9 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 397 [OCR-text]: socialtjänst, innefattande omsorger om barn och ungdom, omsorg om funktionshindrade, missbrukarvård samt annat socialt bistånd, samordning av funktionshinderspolitiken, habilitering, hjälpmedelsförsörjning, stöd och service till vissa funktionshindrade, assistansersättning, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, bilstöd till personer med funktionshinder, barnrättspolitik, innefattande samordning och utveckling av frågor som rör barnets rättigheter och andra barnfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 6.1.3 Myndigheter och organ Statens institutionsstyrelse, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Barnombudsmannen. 10 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 398 [OCR-text]: 7. Gunnar Strömmer 71 I statsministerns ställe 7.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras 1 Statsrådsberedningen eller Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Detta gäller dock inte sådana allmänna handlingar som avses i 1$ offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). 11 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 399 [OCR-text]: 8. Jessika Roswall 8.1 I statsministerns ställe 8.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning, ärenden vid Europeiska kommissionen och Eftas övervakningsmyndighet, mål vid Europeiska unionens domstol (domstolen, tribunalen) och Efta- domstolen samt ärenden som rör verksamheten vid dessa domstolar. 8.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller europeiska integrationsfrågor av horisontell karaktär, inklusive ändringar i Europeiska unionens fördrag, med undantag av frågor om Europeiska unionens utvidgning. 8.1.3 Myndigheter och andra organ Svenska institutet för eutopapolitiska studier. 8.2 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 8.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller nordiska samarbetsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 12 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 400 [OCR-text]: 9. Jakob Forssmed 9.1 I chefen för Justitiedepartementets ställe 9.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller idrott. 9.1.2 Lagstiftningsärenden Lapstiftningsärenden som gäller idrott. 9.2 I chefen för Kulturdepartementets ställe 9.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning och utveckling av ungdomspolitiska frågor, samordning och utveckling av allmänna frågor om det civila samhällets villkor, samordning av statsbidrag till det civila samhällets organisationer, bidrag till och allmänna frågor om allmänna samlingslokaler, trossamfund, begtavningsväsendet. 9.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller trossamfund, begravningsväsendet. 9.2.3 Myndigheter och organ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, | 13 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 401 [OCR-text]: Myndigheten för stöd till trossamfund. 14 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 402 [OCR-text]: 10. Anna Tenje 10.1 I chefen för Socialdepartementets ställe 10.1.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gället sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkting och statligt personskadeskydd, sjuklön, ersättning för närståendevård, allmän ålderspensionsförsäkring och allmän efterlevandepensionsförsäkting, frivillig pensionsförsäkring, äldreförsörjningsstöd, ekonomiska åtgärder till stöd åt barnfamiljer, efterlevandestöd till barn, bostadsbidrag, bostadstillägg, boendetillägg, äldreomsorg. 10.1.2 Lagstiftningsärenden I agstiftningsärenden som gäller sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, sjuklön, ersättning för närståendevård, 15 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 403 [OCR-text]: allmän ålderspensionsförsäkring och allmän efterlevandepensionsförsäkring, frivillig pensionsförsäkring, äldteförsörjningsstöd, ekonomiska åtgärder till stöd åt barnfamiljer, efterlevandestöd till barn, bostadsbidrag, bostadstillägg, boendetillägg, äldreomsorg. 10.1.3 Myndigheter och organ Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndigheten, Fondtorgsnämnden. 16 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 404 [OCR-text]: 11. Johan Forssell 11.1 I chefen för Utrikesdepartementets ställe 11.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller samordning av frågor som röt genomförandet av politiken om global utveckling, internationellt utvecklingssamarbete, samarbete som avser stöd till länderna i Central- och Östeuropa, utom vad gäller samarbetet inom Östersjöregionen, regionala utvecklingsbanker, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Världsbanksgruppen, såvitt ärendena rör utvecklingspolitiska aspekter av Världsbankens agerande, information om Sverige i utlandet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, utrikeshandel och handelspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och världshandelsorganisationen (WTO), internationella tull- och handelsförhandlingar, befrielse från tull, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, vissa internationella handels- och råvarufrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, multinationella företag och internationella investeringar, 17 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 405 [OCR-text]: främjande av utländska investeringar i Sverige, allmänna frågor om teknisk provning och kontroll samt standardisering, genomförandet av Europeiska unionens inre marknad, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, exportfrämjande åtgärder, statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, internationella överenskommelser om allmänna villkor för exportktrediter, handelskamrar. 11.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller utrikeshandel, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och världshandelsorganisationen (WTO), befrielse från tull, obligatorisk kontroll genom teknisk provning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, genomförandet av Europeiska unionens inre marknad, 1 den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, exportfrämjande åtgärder, statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, auktorisation av handelskamrart. 18 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 406 [OCR-text]: 11.1.3 Myndigheter och organ Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika, Folke Bernadotteakademin, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska Afrikainstitutet, Svenska institutet, Stiftelsen Östekonomiska Institutet, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges Standatrdiseringsförbund, Kommerskollegium, Exportkreditnämnden, Sveriges export- och investeringsråd, handelssekteterare, auktoriserade handelskamrar. 19 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 407 [OCR-text]: 12. Erik Slottner 12.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 12.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommuner, regioner, kommunalförbund, övergtipande lönepolitiska frågor inom statsförvaltningen, offentlig upphandling, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, länsstyrelserna, länsindelningen, allmänna frågor om statsförvaltningen, övergripande frågor om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet samt effektivisering inom statsförvaltningen, statlig lokalförsörjning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, arbets- och anställningsvillkor i offentlig anställning, personalpolitiska frågor inom statsförvaltningen, samhällsinformation, 20 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 408 [OCR-text]: marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, resegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, 1 den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 12.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller kommunal ekonomi, allmänna statliga bidrag samt bidrag från och avgifter till staten för kommunalekonomisk utjämning, statistik, Sveriges indelning i kommuner och regioner, kommuner, regioner, kommunalförbund, offentlig upphandling, länsstyrelserna, ändrad regional ansvarsfördelning, arbetstagare i offentliga anställningar, marknadsföring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardiseringsarbetet, tesegarantier, produktsäkerhet samt konsumentskydd och konsumentpolitiska frågor i övrigt, i den mån sådana frågor inte hör till något annat departement. 12.1.3 Myndigheter och organ Kammarkollegiet, Statens skaderegleringsnämnd, Statistiska centralbyrån, Arbetsgivarverket, 21 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 409 [OCR-text]: länsstyrelserna, Statskontoret, Statens överklagandenämnd, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Trygghetsstiftelsen, Statens tjänstepensionsverk, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens setvicecenter, Upphandlingsmyndigheten, Konsumentverket med Konsumentombudsmannen, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen. 12.2 I chefen för Infrastrukturdepartementets ställe 12.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller övetgtipande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom när det gäller nya medietjänster, infrastruktur för informationsteknik (it), elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation, 22 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 410 [OCR-text]: distribution av radioprogram, i den mån sådana ärenden inte höt till något annat departement. 12.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (it), inklusive inom offentlig förvaltning, utom när det gäller nya medietjänster, elektronisk kommunikation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, postkommunikation. 12.2.3 Myndigheter och organ Post- och telestyrelsen, Myndigheten för digital förvaltning. 23 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 411 [OCR-text]: 13. Niklas Wykman 13.1 I chefen för Finansdepartementets ställe 13.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller statens upplåning och statsskuldsförvaltning, finansiella företag, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, krigsförsäkring, krigsskadeersättning, köp och försäljning av statens mark och byggnader, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, förvaltning av statens mark, byggnader och egendom i övrigt, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, spel om pengar eller pengars värde. 13.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller statens upplåning och skuldförvaltning, finansmarknaden, allmänna pensionsfonderna, kontoföring av finansiella instrument, näringstättslig reglering av finansiella företag och beredskapslagstiftning för dessa företag, insättningsgaranti och investerarskydd, penningtvätt, Riksbanken, 24 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 412 [OCR-text]: spel om pengar eller pengars värde, lagstiftning om anordnande av visst automatspel. 13.1.3 Myndigheter och organ Riksgäldskontotret, Finansinspektionen, Krigsförsäkringsnämnden, allmänna pensionsfonderna, Spelinspektionen, Statens fastighetsverk, Fortifikationsvetrket. 25 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 413 [OCR-text]: 14. Maria Malmer Stenergard 14.1 I chefen för Justitiedepartementets ställe 14.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsätenden som gäller flyktingar, mottagande av asylsökande och utlänningars rätt att vistas i landet, utom särskild kontroll av vissa utlänningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, svenskt medborgarskap, 14.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller utlänningars rätt att vistas i landet, utom särskild kontroll av vissa utlänningar, mottagande av asylsökande m.fl., svenskt medborgarskap. 14.1.3 Myndigheter och organ Migrationsverket. 26 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 414 [OCR-text]: 15. Peter Kullgren 15.1 I chefen för Miljödepartementets ställe 15.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller bevarandestatus för björn, varg, järv, lo och säl. 45.2 I chefen för Näringsdepartementets ställe 15.2.1 Förvaltningsärenden Fötvaltningsärenden som gäller regional utvecklingspolitik, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, och samordning av sådana ärenden, kommersiell service i gles- och landsbygder, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder samt frågor som rör regional utvecklingsplanering inom Europeiska unionen, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, jordbruket och trädgårdsnäringen, beredskapen för livsmedelsförsörjning, utsädeskontroll, växtskydd, växtförädling, växtförädlarrätt, husdjutsavel, djurens hälso- och sjukvård, djurskydd, fodet, livsmedelskontroll, veterinärväsendet, yrkesfisket, fritidsfisket, fiskevården, rennäringen, 27 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 415 [OCR-text]: användning av avgifter enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller motsvarande äldre bestärnmelser när det gäller bygdeavgifter till främjande av rennäringen och fiskeavgifter, högskoleutbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i övrigt avseende areella näringar, landsbygd och livsmedel, jakt och viltvård, skogsbruk, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), frågor inom ramen för Europeiska unionens rådsarbetsgrupp för råvaror (PROBA). 15.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller regionala utvecklingsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Europeiska unionens sammanhållningspolitik och strukturfonder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, marknadsreplering av jordbruksprodukter, skydd för beteckningar på jordbruksproduktet och livsmedel, miljö- och struktutstöd till jordbruk, ekologisk odling, skötsel av jordbruksmark, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, sambruksföreningar, ägofred, förvärv av jordbruksfastigheter, i den mån ärenden om sådana förvärv inte hör till något annat departement, beredskapen för livsmedelsförsörjning, utsädeskontroll, växtskydd, 28 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 416 [OCR-text]: husdjutskontroll, djursjukdomar, djurskydd, foder, livsmedel, veterinärernas yrkesutövning, rätt till fiske, bevarande och förvaltning av fiskresurserna, strukturåtgärder för fiskerinäringen, marknadsreglering av fisk och fiskprodukter, rennäring, indragning av ströängar, jakt och viltvård, skogsbruk, virkesmätning, allmänningar, kronototp. 15.2.3 Myndigheter och organ TLantbrukståd, lantbruksattachéer, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, distriktsveterinärorganisationen, regionala djurförsöksetiska nämnderna, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsvetket, besiktningsveterinärorganisationen, Stiftelsen JTI — Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska FAO-kommittén, 29 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 417 [OCR-text]: Styrelsen för samefonden. 30 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 418 [OCR-text]: 16. Paulina Brandberg 16.1 I chefen för Arbetsmarknadsdepartementets ställe 16.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden somm gäller statlig lönegaranti vid konkurs, arbetsmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, arbetsrätt och andra arbetslivsfrågor för arbetsmarknaden i dess helhet, utom när det gäller särskilda bestämmelser om offentlig anställning, Internationella arbetsorganisationen (ILO), Europeiska sociala stadgan, utveckling inom arbetslivsområdet, samordning och utveckling av frågor om de mänskliga rättigheterna på nationell nivå, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, rasism och liknande former av fientlighet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, frågor på nationell nivå om situationen för homo-, bi- och transsexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samt samordning och utveckling av sådana frågor, samordning och utveckling av jämställdhetspolitiska frågor. 31 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 419 [OCR-text]: 16.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller statlig lönegaranti vid konkurs, arbetsmiljö och arbetstid, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, förhandlingar, kollektivavtal, facklig verksamhet, medbestämmande, stytelserepresentation för de anställda och andra frågor om kollektiv arbetsrätt, anställningsskydd, ledighet från anställning, semester och andra frågor om enskilda anställningsavtal, utom när det gäller särskilda bestämmelser om offentlig anställning, arbetstagares uppfinningar, arbetstvister, diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 16.1.3 Myndigheter och organ Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, Medlingsinstitutet, Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, Nämnden för styrelserepresentationsfrågor, ILO-kommittén, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Diskrimineringsombudsmannen, 32 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 420 [OCR-text]: Nämnden mot diskriminering, Jämställdhetsmyndigheten, Institutet för mänskliga rättigheter. 33 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 421 [OCR-text]: 17. Carl-Oskar Bohlin 17.1 I chefen för Justitiedepartementets ställe 17.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller befolkningsskydd, skydd mot olyckor, sjöövervakning och miljöräddningstjänst, allt i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, utredningar av luft- och sjöfartsolyckor, olyckor med spårbunden trafik, andra allvarliga olyckor samt olyckor i militär verksamhet, allt i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, psykologiskt försvar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, kommunernas beredskap, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, transport av farligt gods, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, samordning av samhällets krisberedskap inklusive civilt försvar, i den mån sådana ärenden inte rör försvarets militära förmåga, brandfarliga och explosiva varor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, informations- och cybetsäkerhet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. 17.1.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller samordning av samhällets krisberedskap inklusive civilt försvar, i den mån sådana ärenden inte röt försvarets militära förmåga, befolkningsskydd, skydd mot olyckor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, 34 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 422 [OCR-text]: förfogande, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, ransonering, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, kommunernas och regionernas beredskap, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, Kustbevakningens medverkan i polisiär övervakning, transport av farligt gods, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, brandfarliga och explosiva vator, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, sprängämnesprekursoret. 17.1.3 Myndigheter m.fl. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Statens haverikommission, Myndigheten för psykologiskt försvar, Stiftelsen Gällöfsta utbildningscentrum. 35 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 423 [OCR-text]: 18. Andreas Carlson 18.1 I chefen för Infrastrukturdepartementets ställe 18.1.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller järnvägar, spårvägar och tunnelbanor samt järnvägs-, spårvägs- och tunnelbanetrafik, vägar och vägtrafik, fordons utrustning och beskaffenhet, förarbehörighet, kollektivtrafik och färdtjänst, tillgång till transporter för personer med funktionshinder, upphandling av persontrafik, överlastavgatt, farleder, kanaler och hamnar samt sjöfart, säkerheten på fartyg, åtgärder mot vattenförorening från fartyg, befäl på handelsfartyg och fiskefartyg, sjökarteverksamhet, lotsning, flyg- och sjöräddning, statens isbrytarverksamhet och, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, anställning och mönstring av sjömän, Världssjöfattsuniversitetet, flygplatser, luftfart, marktjänster på flygplatser, långsiktig infrastrukturplanering för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, forskning och innovation inom transportområdet, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, mark och byggnader för Trafikverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, 36 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 424 [OCR-text]: arbetstid och arbetsmiljö på transportområdet. 18.1.2 Lagstiftningsärenden Tagstiftningsärenden som gäller järnvägar, spårvägar och tunnelbana samt järnvägs-, spårvägs- och tunnelbanetrafik, vägar och vägtrafik, vägavgifter, sjöfart, säkerheten på fartyg, åtgärder mot vattenförorening från fartyg, flygplatser, luftfart, marktjänster på flygplatser, utredning av olyckor, arbetstid och arbetsmiljö på transportområdet. 18.1.3 Myndigheter m.fl. Trafikverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Transpottstyrelsen, Trafikanalys. 18.2 I chefen för Finansdepartementets ställe 18.2.1 Förvaltningsärenden Förvaltningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, 37 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 425 [OCR-text]: bostadsfinansiering, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, markanvändning och bebyggelse, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, tillstånd till expropriation, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, lantmäteriet, landskaps- och fastighetsinformation, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, byggforskning, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor (UN HABITAT), stadsmiljöavtal, stadsutveckling. 18.2.2 Lagstiftningsärenden Lagstiftningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, planläggning, markanvändning och bebyggelse, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa hörande anordningar, i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement, färdigställandeskydd. 18.2.3 Myndigheter och organ Boverket, 38 (39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 426 [OCR-text]: Lantmäteriet. Utdrag till statsråden samtliga departement Regeringskansliets förvaltningsavdelning riksdagen 39 (39) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 427 [OCR-text]: Bilaga 2 Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka 1 den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Oaless N Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 428 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet fört vissa offentliga fanktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för tin ent. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. uppgifter om mitt ditekta innehav av finansiella instrum Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än fört det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 429 [OCR-text]: Stockholm den 5 / Ul 2021 Natnnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 430 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den /e/ j2 2021 Underskrift Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 431 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statstådsberedningen anmäla makes, sambos eller registterad partners innehav av finansiella instrument. Jag hat eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk petson över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt batn som står under min vårdnad. Jag hat också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivate om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvatande eller framtida atbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 432 [OCR-text]: Stockholm den 5 C/1/ 2021 / ja Nr FRI RO Kat FF ANV TÅLIG | N amnföttydligande” | SJ UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 433 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sektetessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt batn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. 3 Stockholm den | / 2 20201 dåörskrift Ann AA (åren Sa Fhecher Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 434 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in ull. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. tockholm den | (7, 2021 Underskrift A wwvuur STR ee UPHA LL Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 435 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sektetessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår 1 en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen 1 Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den = 32/4/ 2021 a Underskrift Jrdalatnr ShOK Ava! Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 436 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en jutidisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande se avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den Z / 12 2021 Underskrift mu Ev Nerd mark Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 437 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 30 AgV 2021 dfarm dy Underskrift HANWS DAHLAKEV Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 438 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:162.5) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till tättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den å | IA 2021 Underskrift IDA KAR KAANEN Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 439 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en jutidisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än fört det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande artangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den ha 2021 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 440 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd hat upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkting och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk petson över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underåriot barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e närtingsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den I/1j2 2021 Underskrift Ja Unite llivn Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 441 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en jutidisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Underskrift | |Cavl- 4 er Thorwa (Iysron Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 442 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer oe näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 30 november 2021 Underskrift Khashayar Fatmanbar Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 443 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd hat upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e nätingsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Namnförtydligande / 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 444 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga fanktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instfument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag hat rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra åt som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e närtingsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 2/12 2021 Namnföttydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 445 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag hat rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e närtingsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 30/1 AR021 JULLUMOMN) / hoj | Å NÅ Underskyif / NUMA. SUN Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 446 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag hat eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen fört uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sektetessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e nätingsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 447 [OCR-text]: Stockholm den ac) I 2021 SNIA Errata Af Underskrift SAATILDA ERA KRANS Narmnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 448 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Natmnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 449 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 7/12 2021 2 Underskuft Ska Duval. Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 450 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enliot lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den A "n 2021 UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 451 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphött, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statstådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 6// X 2021 Underskrift för Hul vax f Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 452 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. ÅF 30 november 2021 Tomas Enetoth Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 453 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, 1 samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e närtingsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den (4 [07 2022 nderskrikt os ' losbek loka ni” Nani fförtydliga de 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 454 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 18 oktober 2022 Underskrift Andreas Carlson Namnfötrtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 455 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 456 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag hat ett bestämrnande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. HE den 2010 2022 a Uk NS IM dderskrift Orla Natten Gb Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 457 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, 1 samma omfattning som för mitt eget innehav, till tättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sektetessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den L0/ 'Ö 2022 Underskrift Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 458 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till tättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkting och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 10 2022 U derskrift Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 459 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: i e anställningat och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. 7 FUnderskrift Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 460 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sektetessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm deg, 2022 -/0 -Z0 JA Av 7 Å Erk MM lobner Underskrift Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 461 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningat som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, I samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller 1 annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den I/jt — 2022 Underskrift Nartnnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 462 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag hat också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en jutidisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 463 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enliot lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtapit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en jutidisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande: Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e närngsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 20 | lg 2022 Underbkrift 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 464 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka 1 den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, I samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registterad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk petson över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. I den Ia)i0 2022 bn FissELL Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 465 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 466 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkting och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 25] lo 2022 erskrift U Chulokr Edlolua Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 467 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit nug att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphött, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande s avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den LO/ 10 2022 Narmmnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 468 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, 1 samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statstådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftetgett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår 1 en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sektetessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag hat också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e nätingsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 2022 - It- 63 Go SJ / Underskrift ; los P Fer 5SJen Natmnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 469 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en Juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underåriot barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statstådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. 4 Stockholm den A | | IÖ 2022 Underskrift ikles Walkrmar Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 470 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka 1 den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den /9J | I 2022 |; i j . for Underskrift Vv fonsa L UJ estra nd Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 471 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. | Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den AMY | 10 2022 Underskrift Paulmha Brandbety Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 472 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag hat också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statstådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en Juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e nätingsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den 18 oktober 2022 Undetskrift Peter Kullgren Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 473 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphött, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in til. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en Juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statstådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: oe anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. i // IX 70 2022 Få i Namnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 474 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till tättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e nätingsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Z j3 922 Stockholm den UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 475 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella instrument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument. Jag har också åtapit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till tättschefen i Statsrådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sektetessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag hat också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den / i 6 2022 fobiAS BILLSTRE Mm Narnnförtydligande 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 476 [OCR-text]: Statsråds åtaganden avseende den konstitutionella granskningen och anmälan av finansiella insttument m.m. Medverkan i den konstitutionella granskningen Jag har åtagit mig att, även efter det att mitt uppdrag som statsråd har upphört, medverka i den konstitutionella granskningen och delta i de utfrågningar som riksdagens konstitutionsutskott bjuder in till. Finansiella instrument m.m. Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är jag skyldig att anmäla mitt innehav av finansiella instrument, Jag har också åtagit mig att, i samma omfattning som för mitt eget innehav, till rättschefen i Statstådsberedningen anmäla makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har eftergett sekretessen enligt 32 kap. 6 $ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter om mitt direkta innehav av finansiella instrument. Jag har också eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som ingår i en försäkring och som jag har rätt att fatta placeringsbeslut om samt uppgifter om finansiella instrument som innehas av en juridisk person över vilken jag har ett bestämmande inflytande. Jag har inte eftergett sekretessen för uppgifter om makes, sambos eller registrerad partners innehav av finansiella instrument. Jag har inte heller eftergett sekretessen för uppgifter om finansiella instrument som innehas av ett underårigt barn som står under min vårdnad. Jag har också åtagit mig att anmäla och låta rättschefen i Statsrådsberedningen förteckna följande typer av engagemang: e anställningar och uppdrag under de fyra år som föregått utnämningen till statsråd, annat än för det egna partiet och dess organisationer e näringsverksamhet i bolag eller i annan form (pågående, avslutad eller vilande) e avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt betalning av lön, pension, pensionsavgifter och liknande e avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande arrangemang, annat än för det egna partiet och dess organisationer. Stockholm den / Y 6 2022 Underskrift MM Kite oa Namnförtydligande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 3.1 477 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-11-03 SB2022/01159 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Regeringsprotokollen Härmed överlämnas en promemoria från Miljödepartementet. Regeringskansliets kontaktperson i ärendet är expeditionschefen Egon Abresparr, Miljödepartementet. Per Hall Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 478 [OCR-text]: Promemoria Regeringskansliet 2022-11-03 Miljödepartementet Konstitutionsutskottets granskningsärende — Regeringsprotokollen Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets frågor i rubricerat granskningsärende. 1. En kommentar önskas till hur motiveringen i ovannämnda regeringsbeslut om att Jå ta del av allmän handling lever upp till kravet på klargörande motivering (ir 32 f förvaltningslagen)? Begäran 1 det aktuella utlämnandeärendet avsåg initialt även andra handlingar än de som omfattas av regeringsbeslutet. Dessa lämnades ut då handlingarna bedömdes vara allmänna handlingar. Som konstateras i konstitutionsutskottets promemoria är regeringen inte en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening. Trots det bör de principer som lagen ger uttryck för följas 1 regeringens förvaltningsärenden. I detta fall kunde motiveringen i reoeringsbeslutet ha varit mer klargörande. 2. Vilka kommentarer i övrigt ger innehållet i denna promemoria anledning till? Innehållet i promemorian ger inte anledning till några kommentarer i övrigt. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 3.2 479 [OCR-text]: |unw Regeringskansliet 2 bilagor 2022-03-02 mo i SB2022/00334 Konstitutionsutskottet Ink 2022 -03- 02 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet | Rättschefen Riksdagen Dnr / 79/ -Z0 Vil Å VI Sammanställning av antalet avgjorda regeringsärenden 2021 Härmed överlämnas en sammanställning av antalet ärenden som avgjorts vid regeringssamrnanträden 2021 (bilaga 1) och en sammanställning av utvecklingen av antalet ärenden som avgjorts vid regeringssammanträden 2020-2021 (bilaga 2). Per Hall Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www. regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 480 [OCR-text]: SIS up BuywuessBuupepoj ueuue I SKofBunNy WOS JeBUIVURELOJ "PJUI , JaSJOAUYS SuSbuNSBSl Pul , 'JOUTWNUSEIp ex9] 'SAP SIIOÅBAE UIOS USpPUaIe eISjJ SEUUTJ J3p UY PUTEFUTUYFISI0J ed IaUrunu 139 JopuUfN) "VUSPERNUEWUIESSBUIaSII PIA PUTEBUTID21IOJOpUaIE Ed I9UUNU Ja[EjUE JoSAE BUTOURUNS WUY eIC S 90p OLZT STE Eb SBZ SO €ZL 6G6€9 BO LSP L88 S8 eWmuunS z88 6 ZT9 mZZ GIL 00 IT 6 86 LE OCT St ob Uapuarr E3HAD — OT 91 I 0 0 0 0 0 G zz SS TI 9” I uapuaseoxor0ord-g 6 Sep Iz 0 Iz 8 &0 FS Or IZ KOL O 9€T 0 uspusresired eärrao Y2ro -suadsiq 8 BLI 8r 0 0 OZ och Zz 0 oz I 1 &v I USpuedeRITaAN LÅ LOE I gS 9 9 9” VL OL SZ PB OL €€LÅT TT €€ uopuosesguruMeIsuv 9 UaptaresBeIpIg 956 09 8 9 9 €€ 1ZZ 6 G6€EI 6 €9 FP AL YO -sBejsue IWrs AdzqsFUrr[SA ÅG 6TT C Or SS 6 C OT 6 €$e8 6. 8 TT CL Hz KS TI MT 8 MM 007 € Jedumumnejod € +$El To € I 8 C L 8E HH oz Zz 6 0 TISSTUIIISPEIBET Z e1€ I KR TT To S gZ 6 Of AL LT OS 9 Fouonisodoxrq I eWIwInS I V MSN W AA MH SS oa an ff SS ddnigapusry Lz0z uapuasesBuuaba. eploflBAe 13|eluy IISUEY SUBJSUISPEY uaBulupalsagqspe.sjejs I eBelg 291ljsueysBuusboy UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 481 [OCR-text]: z ebeng OCfT+ SP SI+ $9- [KAN ove C+ [Er 6C+ O+ 9+ SULPUEIOA fIE 9 T88 S9T SEV BÅT LOCT 9256 6TT Fes VET ETE Tz0Z €8r S LE8 OST 005 00€ 650 I 156 OST S6Å bet LOE 0z0z ewuwWns USpUaIE LSHAC) uspusre[og010rd-g uopuaresIed e3rAo Yo -suadstg USpurSeERIIJAC) UopuaresBuruersuv UapuaresBerpig 420 -sBejsur IWres AdIgqSBUrrN]SY ATYOITpsBUuTUpSAN YIO -FPFUUIOS JeBUTuUNLIIOH JOSSTUIIISPRISET 22uonsodoiq ddnz8apuary MO PP 00 OM — NN &ä xx 0 LZ0Zz-0Zz0z uapualgesBuuaba. epuoflBAae jajejue Ae uabuyann USUBEY SUBJSUISPEY uJLWUpPaIagqSspe.lsje]Ss t31]SsueysBuuSsboy ö] 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL Bilaga 4.1 482 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-10-27 SB2022/01128 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Vissa förvaltningsärenden Härmed överlämnas en promemoria från Näringsdepartementet. Regeringskansliets kontaktperson i ärendet är expeditionschefen Annica Sandberg, Näringsdepartementet. Per Hall UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 483 [OCR-text]: Promemoria Regeringskansliet 2022-10-27 Näringsdepartementet Vissa förvaltningsärenden Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets frågor i rubricerat ärende. 1. Det har i flera fall tagit en vecka eller mer innan ett ärende överlämnats från en länsstyrelse till Näringsdepartementet (se ärendena IN2020/02575, N2020/02348 och N2021/02548). a) Har det förekommit någon form av kontakt eller dialog för att säkerställa att länsstyrelsernas överlämnanden av överklaganden i ärenden om upplåtelse resbektive avlysning av jakt sker skyndsamt (jfr 46 f första stycket förvaltningslagen)? b) Os ja, vad var innebörden av kontakten eller dialogen och vad har det resulterat i? Om nej, vilken bedömning görs av behovet av en sådan kontakt eller dialog? Nej, någon sådan kontakt eller dialog har inte förekommit. Det handlar om enstaka fall där den aktuella länsstyrelsen inte överlämnat överklagandena skyndsamt. Det har därför inte bedömts finnas behov av att ta kontakt med länsstyrelsen för att upplysa om det skyndsamhetskrav som gäller. 2. Det har i ett antal ärenden tagit tlera veckor och i något fall över en månad från det att ärendet som innehållit ett yrkande om inhibition har kommit in till Näringsdepartementet till dess att reoeringen fattat ett beslut (se ärendena IN2020/02130, N2021/02145, N2021/02296, N2021/02347 och N2021/02357 samt jfr ärende N2020/02575). a) Vilken kommentar föranleder den omständigheten att inhibitionsyrkanden i flera fall blivit inaktuella då regeringens beslut fattats först efter utgången av den tidsperiod som var aktuell i det överklagade ärendet? 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 484 [OCR-text]: Ett yrkande om inhibition ska handläggas skyndsamt. Hur snabbt en överinstans kan pröva ett yrkande om inhibition varierar beroende på omständigheterna. När det gäller regeringens prövning av inhibitionsyrkanden ska även sådana regeringsbeslut beredas gemensamt. Av detta följer att handläggningstiden för regeringens prövning av ett yrkande om inhibition många gånger inte kan uppfylla den tidsram om några dagar som det hänvisas till i utskottets promemoria. I vissa ärenden (N2020/02130, N2021/02296 och N2021/02347) var det inte möjligt att inhibera underinstansernas avgöranden i överklagade delar. Samebyarnas yrkanden om inhibition hade visserligen kunnat förstås som begäran om interimistiskt beslut. Någon grund för regeringen att med stöd av 48 $ förvaltningslagen eller rennäringslagen (1971:437) förordna interimistiskt 1 avvaktan på den slutliga prövningen i dessa ärenden fanns emellertid inte (jfr prop. 2016/17:180 s. 274 f£)). I ärendet N2021/02357 bedömdes det finnas behov av att kommunicera överklagandet med samebyns motpart före prövningen av inhibitionsyrkandet. När kommuniceringen var genomförd kunde ärendet prövas slutligt. b) Finns det rutiner hos Näringsdepartementet för att säkerställa att eventuella yrkanden om inhibition i ärenden om upplåtelse respektive avlysning av jakt uppmärksammas och handläggs skyndsamt (jfr 48 f förvaltningslagen)? När ett överklagat beslut överlämnas till regeringen granskas samtliga handlingar. Av en promemoria om ärendehantering i Näringsdepartementet, som är avsedd att vara ett hjälpmedel vid beredning av ärenden, framgår att regeringen snarast möjligt bör ta ställning till ett yrkande om att ett överklagat beslut tills vidare inte ska gälla (inhibition). 3. I ett ärende saknas till synes en klargörande beslutsmotivering i ett beslut om inhibition (se ärende IN2021/02145). Vilken kommentar föranleder denna iakttagelse? Vilken motivering som lämnas varierar från fall till fall. Det ligger i inhibitionsprövningens natur att det är fråga om en preliminär bedömning, som ofta baseras på ett ofullständigt underlag. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 485 [OCR-text]: 4. I två ärenden gick det emellanåt flera veckor mellan olika handläggningsåtgärder respektive Rommunicering med part i ärendet (se ärendena IN2021/02057 och N2021/02128). I ett av ärendena tog det också mer än en och en halv månad från det att ärendet varit klart för avgörande till dess att regeringen fattat beslut i ärendet (se ärende IN2021/02057). Vad var skälet till tidsåtoången i handläggnings- respektive beslutsprocessen i dessa ärenden? I ärendet N2021/02057 krävdes en inledande analys av om regeringen var rätt instans att överpröva beslutet eller om överklagandet i stället skulle överlämnas till allmän förvaltningsdomstol (jfr 99 $ rennäringslagen). Det förhållande att en ny landsbygdsminister tillträdde vid regeringsskiftet den 30 november 2021 bidrog till att beslutet fattades först den 9 december 2021, trots att skriftväxlingen avslutades den 21 oktober 2021. Frånvaron av handläggningsåtgärder under perioden 15 juli-11 oktober 2022 1 ärendet N2021/02128 berodde på att klaganden begärde anstånd. 5. I ett ärende har kompletterande uppgifter som tilljörts ärendet under handläggningen i Näringsdepartementet inte kommumnicerats med klaganden (se ärende N2020/02130). Vad var skälet till att de inhämtade uppgifterna i ärendet inte Rkommunicerades med klaganden? I ärendet hade länsstyrelsen inte upprättat något skriftligt beslut. För att ingen oklarhet skulle finnas beträffande ramen för regeringens prövning togs kontakt med länsstyrelsen. Som framgår av tjänsteanteckningen den 3 september 2020 bekräftades den uppgift som redan framgick av akten, dvs. att länsstyrelsens avlysningsåtgärd endast avsåg perioden 25 augusti— 7 september 2020. Det bedömdes därför uppenbart obehövlgt att kommunicera tjänsteanteckningen med klaganden (jfr 25 $ förvaltningslagen). 6. I ett ärende begärdes inledningsvis viss skriftlig komplettering (fullmakt) av det uppgivna ombudet, men efterhand godtogs en muntlig uppgift i behörighetsfrågan. Överklagandet i ärendet togs sedermera inte upp till prövning av regeringen på grund av att klagandena inte hade partsbehörighet (se ärende IN2021/02358). Vad var skälet till begäran om skriftlig komplettering och hur förhöll sig begäran om komplettering till regeringens beslut att inte ta upp överklagandet till prövning med hänvisning till att endast samebyar har rätt att överklaga? 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 486 [OCR-text]: I det aktuella ärendet gav ombudet i samband med överklagandet in en fullmakt för endast en av klagandena. När ett överklagande kommer in görs alltid en bedömning av om överklagandet är komplett. Denna bedömning omfattar bl.a. att ta ställning till om det finns behov av att inhämta en fullmakt. Under den fortsatta handläggningen kunde det konstateras att klagandena inte hade talerätt. Bedömningen av om ett överklagande är komplett görs som en första åtgärd innan närmare överväganden om ärendet görs. Det är en ordning som ofta bidrar till en effektiv handläggning. 7. Vilka kommentarer i övrigt ger innehållet i denna promemoria anledning till? Innehållet i promemorian föranleder inga kommentarer 1 övrigt. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 4.2 487 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-11-29 SB2022/01128 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Vissa förvaltningsärenden Härmed överlämnas en promemoria från Närimgsdepartementet. Regeringskansliets kontaktperson i ärendet är expeditionschefen Annica Sandberg, Näringsdepartementet. Per Hall 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 488 [OCR-text]: Promemoria Regeringskansliet 2022-11-29 Näringsdepartementet Vissa förvaltningsärenden Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets kompletterande fråga 1 rubricerat ärende. I vilken utsträckning har de ärenden som ingår i granskningen varit föremål för gemensam beredning (jfr koncepten)? Åv svaret bör framgå dels vilka ärenden som har varit föremål för gemensam beredning, dels med vilka departement och/eller enheter inom ett departement som dessa ärenden har gemensanmberetts. Samtliga regeringsbeslut 1 de ärenden som ingår i granskningen har varit föremål för gemensam beredning. Regeringsbeslutet i ärende N2021/02057 gemensambereddes med budgetavdelningen på Finansdepartementet, naturmiljöenheten på Miljödepartementet samt enheten för civila samhället och nationella minoriteter på Kulturdepartementet. Regeringsbesluten i övriga ärenden bereddes med dessa enheter samt med grundlagsenheten på Justitiedepartementet. Samtliga beslut har också varit föremål för politisk samordning. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 5.1 489 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-10-27 SB2022/01129 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Bemyndiganden eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter Härmed överlämnas en promemoria från Statsrådsberedningen. Regeringskansliets kontaktperson i ärendet är rättssakkunniga Anna Mildner, Statsrådsberedningen. Per Hall Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www. regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 490 [OCR-text]: Promemoria Regeringskansliet 2022-10-27 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Bemyndiganden eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets frågor 1 rubricerat goranskningsärende. 1. Genomgången visar dels att knappt hälften av de beslutade grundforordningarna under den undersökta perioden innehåller en upplysning om vilket eller vilka bemyndiganden eller annat lagstöd som har utnyttjats, dels att andelen förordningar med en upplysning om bemyndiganden eller annat lagstöd varierar mellan de olika departementen. Vad är Rommentaren till dessa iakttagelser? 2. Gröna bokens riktlinjer innebär att det ”bör [...| övervägas om förordningen bör innehålla en upplysning om vilket bemyndigande eller annat laostöd som har utnyttjats för bestämmelserna i förordningen.” Vilka överväganden görs vid framtagandet av en ny förordning i frågan om huruvida förordningen ska eller inte ska innehålla en hänvisning om utnyttjat bemyndigande eller annat lagstöd? Den aktuella riktlinjen i Gröna boken (Ds 2014:1) är en rekommendation till departementen att överväga behovet av en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats när en ny förordning tas fram. Behovet av en sådan upplysning varierar beroende på bl.a. förordningens längd, komplexitet och materiella innehåll. Det är upp till varje departement att i det enskilda fallet bedöma huruvida en upplysning om bemyndigande eller annat lagstöd bör tas in i en förordning. På rättsområden där det finns ett stort antal bemyndiganden har det många ganger ansetts värdefullt att ge en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som utnyttjats. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 491 [OCR-text]: I förordningar som kompletterar eller ansluter till en lag förekommer det att det anges 1 en inledande paragraf att så är fallet. Kopplingen mellan en lag och en förordning kan också tydligt framgå av enskilda bestämmelser i förordningen. En särskild upplysning om vilket bemyndigande som utnyttjats har då inte alltid bedömts nödvändig. Ett annat skäl till att det kan ha ansett obehövligt med en upplysning är att det är fråga om föreskrifter som uppenbarligen faller inom regeringens restkompetens eller utgör verkställighetsföreskrifter. Det kan konstateras att andelen förordningar som har en upplysning om bemyndigande eller annat lagstöd har ökat varje år sedan riktlinjerna infördes med undantag för 2019. Sedan 2020 har majoriteten av förordningarna innehållit en sådan upplysning. 3. Vilka överväganden loger till orund för den omständigheten att inte någon förordning med myndighetsinstruktion innehåller en upplysning om utnyttjat bemyndigande eller annat lagstöd? Det finns ingen särskild anvisning i Gröna boken för hur upplysningar om bemyndiganden eller annat lagstöd ska användas i förordningar med myndighetsinstruktioner. Som framgår av svaret på frågorna 1 och 2 är det upp till varje departement att i det enskilda fallet bedöma huruvida en upplysning om bemyndigande eller annat lagstöd bör tas in i en förordning. Det kan konstateras att förordningar med myndighetsinstruktioner ofta meddelas med stöd av regeringens restkompetens. 4. Har riktlinjerna om en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats för bestämmelserna i en förordning följts upp inom Begeringskansliet? Vad visar i så fall uppföljningen? Samtliga förordningar granskas av Statsrådsberedningens oranskningskanshi utifrån riktlinjerna i Gröna boken. En deli detta arbete är att granska förekomsten av upplysningsbestämmelser. Riktlinjerna följs således upp i den dagliga verksamheten när nya grundförfattningar tas fram och när det görs ändringar i befintliga upplysningsbestämmelser. Det finns inte någon redovisning av denna uppföljning. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 492 [OCR-text]: 5. Vilka kommentarer i övrigt oer denna promemoria anledning till? Promemorian ger inte anledning till några kommentarer 1 övrigt. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 6.1 493 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-10-27 SB2022/01130 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Elektroniskt kungörande i Svensk författningssamling Härmed överlämnas en promemoria från Statsrådsberedningen. Regeringskansliets kontaktperson 1 ärendet är ämnesrådet Mikael Pauli, Statsrådsberedningen. Per Hall Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 494 [OCR-text]: Promemoria Regeringskansliet 2022-10-27 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Elektroniskt kungörande i Svensk författningssamling Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets frågor 1 rubricerat ärende. 1. Hur har ordningen med elektroniskt kungörande av forjattningar förändrat handläsggningsrutinerna i förjattningsarbetet? Det tidigare förfarandet för tillstånd till tryckning (s.k. trycklov), vilket innebar att behörig tjänsteman på ett departement signerade ett pappers- exemplar av en författning varefter detta skickades till Statsrådsberedningens granskningskansl för att signeras av där behörig tjänsteman, har ersatts av ett motsvarande digitalt godkännandeförfarande i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. Även den tidigare trycknings- processen har helt ersatts av ett digitalt handhavande i systemet. Den grafiska hantering som tidigare utfördes av tryckeriet sker nu helt inom Regeringskansket, vilket bl.a. inneburit att en grafisk kontrollfunktion har införts. 2. Vilka kommentarer föranleder de iakttagelser som presenteras i genomgången i fråga om tid mellan utfärdande och kungörande av förjattningar före respektive efter den SLenomjörda reformen om elektromskt kungörande av förjattningar? Tidigare gavs häften med Svensk författningssamling (SFS) vanligtvis ut varje helgfri tisdag och för att en författning skulle komma med 1 den ordinarie utsändningen behövde trycklov meddelas senast fem arbetsdagar tidigare. Elektroniskt kungörande i SFS kan ske varje dag. I normalfallet har tiden mellan utfärdande och kungörande kortats ned med ca en vecka i förhållande till det tidigare kungörandeförfarandet. Vid brådskande UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 495 [OCR-text]: författningsutgivning, t.ex. på grund av extraordinära förhållanden, är det numera möjligt att kungöra en författning redan samma dag som det ovan nämnda godkännandeförfarandet är avslutat. 3. Vilka kommentarer föranleder de iakttagelser som presenteras i genomgången i fråga om variationerna mellan de olika departementens handläggningstider i förjattningsarbetet? När behörig tjänsteman på ett departement har godkänt publicering av en författning överförs den automatiskt i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar till Statsrådsberedningens granskningskansk för tillståndsgivning och vidare hantering inför publicering. I normalfallet publiceras författningen på webbplatsen svenskforfattningssamling.se senast tre arbetsdagar efter det att dokumentet överförts till granskningskansliet. Författningar som ingår 1 ett s.k. författningspaket, t.ex. flera författningar som är kopplade till ett och samma lagstiftningsärende, hanteras och publiceras samlat. När ett departement har ett författningspaket kan detta medföra att (den genomsnittliga) tidsåtgången, t.ex. vad gäller godkännande- förfarandet, blir längre än 1 normalfallet. På motsvarande sätt kan ett ärende med brådskande författningsutgivning från ett departement förkorta (den genomsnittliga) tidsåtgången. 4. Har det förekommit driftstörningar eller oplanerade avbrott i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar? Orm ja, vad har de fått för konsekvenser? Det har inte förekommit några driftstörningar eller oplanerade avbrott i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. 5. Har det förekommat planerade avbrott i informationssystenmet för elektroniskt kungörande av förjattningar? Om ja, vilka rutiner finns det för att upprätthålla tillgängligheten till webbplatsen i samband med dessa avbrott? Det har, t.ex. i samband med programuppdateringar, förekommit planerade avbrott 1 informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar. Dessa har förlagts till kvällar eller helger och pågått i ca 10 minuter per tillfälle. Webbplatsen svenskforfattningssamling.se är fristående från detta informationssystem och berörs inte av sådana avbrott. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 496 [OCR-text]: 6. Har det gjorts någon utvärdering av hur produktionsarbetet i Reveringskansliet har påverkats av införandet av elektroniskt kungörande av författningar (jfr prop. 2015/16:157 s. 35)? Om ja, vad visar utvärderingen och har den lett till några förändringar? Någon samlad utvärdering har inte gjorts. Det kan dock konstateras att de effektiviseringar som förutsattes vid reformen av de förändrade publicerings- rutinerna har uppnåtts. 'Tidskrävande åtgärder, som tidigare var en del av processen mellan utfärdandet och kungörandet, behöver alltså inte längre utföras. Exempel på sådana åtgärder är överförande av pappershandlingar mellan tjänstemän inom Regeringskansliet, sändandet och mottagandet av pappershandlingar till och från tryckeriet samt den efterföljande avdrags- läsningen inför tryck. 7. Vilka kommentarer i övrigt ger innehållet i denna promemoria anledning till? Promemorian föranleder inga ytterligare kommentarer. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 6.2 497 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-11-29 SB2022/01130 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Elektroniskt kungörande i Svensk författningssamling Härmed överlämnas en promemoria från Statsrådsberedningen. Regeringskansliets kontaktperson i ärendet är ämnesrådet Mikael Pauli, Statsrådsberedningen. Per Hall Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-post: sb.registratorQregeringskansliet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 498 [OCR-text]: Promemoria 3 Regeringskansliet 2022-11-29 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Elektroniskt kungörande i Svensk författningssamling Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets kompletterande frågor i rubricerat ärende. 1. Har det förekommit driftstörningar eller oplanerade avbrott på webbplatsen Svenskforjattningssamiling.se? Orm ja, vad har de fått för konsekvenser? Det har vid några tillfällen förekommit driftstörningar på webbplatsen svenskforfattningssamling.se. Störningarna har fått till följd att webbplatsen svarat något långsammare än normalt och, i några enstaka fall, att den eller delar av den inte har gått att nå. Det har då rört sig om kortare avbrott. Driftstörningarna har inte påverkat publiceringen av författningar på webbplatsen. 2. Har det gjorts någon riskanalys och har det vidtagits några förebyggande åtvärder när det gäller driftstörningar eller oplanerade avbrott på webbplatsen Svenskforfattningssamiling.se resbektive i informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar? Om ja, önskas en redogörelse för dessa. Ja, det har gjorts risk- och sårbarhetsanalyser. När det gäller driften av webbplatsen svenskforfattningssamling.se har förebyggande åtgärder i första hand kommit till uttryck i kravställningen vid anskaffning och införande av webbplatsen. Webbplatsen har konstruerats så att dess innehåll är svårt att manipulera. Driftleverantören har vidtagit åtgärder för god driftstabilitet och har infört särskilda funktioner för övervakning och larm. Utöver detta sker ett fortlöpande arbete med att följa UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 499 [OCR-text]: och se över de tekniska förutsättningarna för webbplatsens robusthet och funktionalitet. När det gäller informationssystemet för elektroniskt kungörande av författningar har åtgärder vidtagrts för att stärka miljön kring systemet. Om en driftstörning skulle uppstå och systemet av den anledningen inte fungerar är det möjligt att genom en manuell hantering publicera författningar på webbplatsen svenskforfattningssamling.se. Om Regeringskansliets koppling mot internet inte fungerar finns det förberedda alternativa åtgärder för publicering på webbplatsen. Om webbplatsen svenskforfattningssamling.se inte skulle fungera finns en möjlighet att kungöra författningar på en annan myndighets webbplats. I en sådan situation kommer det på webbplatsen svenskforfattningssamling.se att finnas en hänvisning till den andra myndighetens webbplats. Om internet upphör att fungera helt kungörs författningar på annat sätt, t.ex. 1 radio eller tv. Författningar som har kungjorts på en annan myndighets webbplats eller på annat sätt, bekantgörs så snart det är möjligt på webbplatsen svenskforfattningssamling.se. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL Bilaga 7.1 500 [OCR-text]: SVERIGES båd Lb RIKSDAG kli Stockholm 2022-12-07 Bilaga 7.1 Regeringens remissunderlag I tabellerna nedan redovisas de dokument som departementen har remitterat under 2016, 2017, 2020 respektive 2021. Av tabellerna framgår även form av remissunderlag. Vidare redovisas om remissunderlagen har tagits fram internt inom Regeringskansliet eller externt. Konstitutionsutskottet SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm » Telefon 08-786 40 00 « www.riksdagen.se 1 (9) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 501 [OCR-text]: Tabell I Departementens remissunderlag 2016 Departement Fi Fö Ju Ku UD Summa Remissunderlag Bet. Dep. (SOU) — prom. (Ds) 25 40 62 20 (2) (5) 26 "0 200 (14) (1) 100 20 —-(0) (2) 46 20 30 20 (26) (17) 46 20 15.590 (6) (2) 10 20 20 G (1) 36 20 12 20 (9) (3) 3220 45920 (7) (10) 35 Ho 10 20 (7) (2) -(0) (0) 320 17" (77) (41) Andra prom. från 13 20 (1) 60 20 (33) = (0) 79290 (4) 15,590 (2) 35 4 (14) 16 240 4) 14 24 3) 35 4 (7) 100 240 (1) 29 0 (69) Utkast till lagrådsrem. - (0) 294 (1) = (0) 11 24 (6) — (0) — (0) 4940 (1) — (0) - (0) - (0) 3 24 (8) Underlag från en myndighet - (0) 10 24 (6) = (0) 494 (2) 23 24 (3) 45 24 (18) 28 24 (7) 9 94 (2) 20 24 (4) - (0) 17 24 (42) Underlag från EU- kom. — (0) — (0) — (0) 2 24 (1) — (0) 8 24 (3) 4924 (1) — (0) = (0) - (0) 2 20 (5) SVERIGES kll lil RIKSDAG kli Antal remisser 100 240 (8) 100 240 (55) 100 20 2) 100 20 (56) 100 20 (13) 100 240 (40) 100 240 (25) 100 20 (22) 100 20 (20) 100 20 (1) 100 20 (242) Kommentar: Namnet på Miljödepartementet var under 2016 och 2017 Miljö- och energidepartementet, men under 2019 bytte departementet namn till Miljödepartementet och energifrågorna flyttades till Infrastrukturdepartementet. Till det nybildade Infrastrukturdepartementet flyttades även vissa andra frågor som tidigare hade hanterats av Närings- departementet. 29) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 502 [OCR-text]: SVERIGES kll lil RIKSDAG kli Tabell 2 Departementens remissunderlag 2017 Departement Remissunderlag Antal remisser Bet. Dep. Andra — Utkast till Underlag Underlag (SOU) prom. prom. lagrådsrem. frånen från EU- (Ds) — från myndighet — kom. RK A 20920 7090 1020 — —(0) — (0) — (0) 100 20 (2) (7) (1) (10) Fi 13 0 10920 6320 324002) 11 20 (7) — (0) 100 20 (8) (6) (39) (62) Fö 50 20 5020 —(0) — (0) — (0) = (0) 100 20 (1) (1) (2) Ju 5126 3320 13986 1,5 2601) 1,5 201) — —-(0) 100 20 (32) (21) (8) (63) Ku 4670 3990 — —(0) — (0) 15 246 (2) — (0) 100 20 (6) (5) (13) M 1026 592 2820 — —-(0) 52021) 592002) 100 20 (4) (2) (11) (40) N 25920 2090 20920 —(0) 30 20 (6) 52001) 100 20 (5) (4) 4) (20) S 360 40960 24920 — —-(0) — (0) — (0) 100 20 (12) (13) (8) (33) U 450 5 40920 — —(0) 5 20 (1) 5 20 (1) 100 20 (9) (1) (8) (20) UD 3320 — —-(0) — —-(0) = (0) = (0) 67 0 (2) 10090 (1) (3) Summa 30960 2390 3020 120 (3) 14 20 (38) 220 (6) 100 25 (80) (60) (79) (266) Kommentar: Namnet på Miljödepartementet var under 2016 och 2017 Miljö- och energidepartementet, men under 2019 bytte departementet namn till Miljödepartementet och energifrågorna flyttades till Infrastrukturdepartementet. Till det nybildade Infrastrukturdepartementet flyttades även vissa andra frågor som tidigare hade hanterats av Näringsdepartementet. 3 (9) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 503 [OCR-text]: Tabell 3 Departementens remissunderlag 2020 Departement Fi Fö Ju Ku UD Summa Remissunderlag Bet. Dep. (SOU) — prom. (Ds) 83 4 17 240 (5) (1) 19 20 4 NN (17) (4) 30 20 — (0) (2) 11 20 —- (0) (4) 21 20 26 20 (10) (12) 43 "0 = (0) (3) 26 Ho = (0) (7) 20 20 13 20 (3) (2) 33 40 17 20 (14) (7) 41 20 —- (0) (9) 17 20 =- (0) (1) 25 0 9 2 (75) (26) Andra prom. från RK — (0) 69 Yo (62) 50 24 (2) 60 Yo (21) 43 4 (20) 14 4 (1) 44 4 (12) 33 4 (5) 40 90 (17) 59 4 (13) 83 4 (5) 52 Na (158) Utkast till lagrådsrem. — (0) 2942) — (0) —- (0) 4 24 (2) — (0) — (0) — (0) 5 94 (2) —- (0) — (0) 2 240 (6) Underlag från en myndighet — (0) 6 24 (5) - (0) 29 24 (10) 6 24 (3) 43 94 (3) 26 24 (7) 27 24 (4) 5 94 (2) - (0) - (0) 11 24 (34) Underlag från EU- kom. - (0) - (0) - (0) - (0) - (0) — (0) 4940 (1) 7 940 (1) - (0) - (0) - (0) 1 24 (2) SVERIGES kll lil RIKSDAG kli Antal remisser 100 20 (6) 100 20 (90) 100 240 4) 100 20 (35) 100 20 (47) 100 20 (7) 100 20 (27) 100 24 (15) 100 24 (42) 100 240 (22) 100 20 (6) 100 24 (301) 40?) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 504 [OCR-text]: Tabell 4 Departementens remissunderlag 2021 Departement Fi Fö Ju UD Summa Remissunderlag Bet. Dep. (SOU) — prom. (Ds) 16,5920 67 20 (1) (4) 16 240 6 2 (14) (5) 40 20 — (0) 2) 12 20 500 (8) (3) 45 90 20 20 (30) (13) 38 240 25 20 (3) (2) 25 40 = (0) (10) 59 20 80 (7) (1) 33 "0 490 (19) 2) 61 20 1120 (11) (2) — (0) 28,590 2) 28 0 92 (105) (34) Andra prom. från - (0) 59 24 1) 40 20 2) 48 20 (31) 23 Yo (15) 1224 (1) 38 4 (15) 25 4 3) 47 Yo (27) 28 40 (5) 43 90 (3) 41 0 (153) Utkast till lagrådsrem. — (0) 1 24 (1) = (0) —- (0) 6 24 (4) — (0) — (0) = (0) 5 94 (3) - (0) 28,5 260 (2) 3 24 (10) Underlag från en myndighet — (0) 15 246 (13) — (0) 23 246 (15) 4 9403) 25 24 (2) 22 24 (9) 8 240 (1) 9 2/4 (5) —- (0) — (0) 13 24 (48) Underlag från EU- kom. 16,5 240 (1) 3 24 (3) 20 240 (1) 12.24 (8) 2246 (1) - (0) 15 24 (6) - (0) 224 (1) - (0) - (0) 6 20 (21) SVERIGES kll lil RIKSDAG kli Antal remisser 100 240 (6) 100 240 (87) 100 240 (5) 100 20 (65) 100 20 (66) 100 20 (8) 100 240 (40) 100 240 (12) 100 240 (57) 100 240 (18) 100 20 (7) 100 24 (371) > (9) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 505 [OCR-text]: Tabell 5 Ansvarig för departementens remissunderlag 2016 Departement Ansvarig för framtaget Antal remisser remissunderlag Internt Externt A 75 20 (6) 25 20 (2) 100 20 (8) Fi 64 20 (35) 36 20 (20) 100 20 (55) Fö = (0) 100 20 (2) 100 20 (2) Ju 34 20 (19) 66 20 (37) 100 20 (56) Ku 31 90 (4) 69 20 (9) 100 20 (13) M 38 20 (15) 62 20 (25) 100 20 (40) N 32 20 (8) 68 20 (17) 100 20 (25) S 59 20 (13) 41 20 (9) 100 20 (22) U 45 20 (9) 55 20 (11) 100 20 (20) UD 100 20 (1) = (0) 100 20 (1) Summa 45 2/0 (110) 55 20 (132) 100 270 (242) Kommentar: Namnet på Miljödepartementet var under 2016 och 2017 Miljö- och energidepartementet, men under 2019 bytte departementet namn till Miljödepartementet och energifrågorna flyttades till Infrastrukturdepartementet. Till det nybildade Infrastrukturdepartementet flyttades även vissa andra frågor som tidigare hade hanterats av Näringsdepartementet. SVERIGES kll lil RIKSDAG kli 6 (9) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 506 [OCR-text]: Tabell 6 Ansvarig för departementens remissunderlag 2017 Departement Ansvarig för framtaget Antal remisser remissunderlag Internt Externt A 80 20 (8) 20 20 (2) 100 20 (10) Fi 74 270 (46) 26 20 (16) 100 20 (62) Fö = (0) 100 20 (2) 100 20 (2) Ju 27 20 (17) 73 Yo (46) 100 20 (63) Ku 31 90 (4) 69 20 (9) 100 20 (13) M 30 20 (12) 70 20 (28) 100 20 (40) N 30 20 (6) 70 20 (14) 100 20 (20) S 61 240 (20) 39 20 (13) 100 20 (33) U 45 20 (9) 55 20 (11) 100 20 (20) UD = (0) 100 20 (3) 100 20 (3) Summa 46 vo (122) 54 20 (144) 100 20 (266) Kommentar: Namnet på Miljödepartementet var under 2016 och 2017 Miljö- och energidepartementet, men under 2019 bytte departementet namn till Miljödepartementet och energifrågorna flyttades till Infrastrukturdepartementet. Till det nybildade Infrastrukturdepartementet flyttades även vissa andra frågor som tidigare hade hanterats av Näringsdepartementet. SVERIGES kll lil RIKSDAG kli 749) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 507 [OCR-text]: Tabell 7 Ansvarig för departementens remissunderlag 2020 Departement Fi Fö UD Summa Ansvarig för framtaget remissunderlag Internt 17 246 (1) 74 24 (67) 50 24 (2) 49 2/40 (17) 62 240 (29) 14 24 (1) 44 94 (12) 33 94 (5) 62 240 (26) 59 94 (13) 83 2/6 (5) 59 24, (178) Externt 83 24 (5) 26 20 (23) 50 246 (2) 51 260 (18) 38 240 (18) 86 26 (6) 56 26 (15) 67 20 (10) 38 240 (16) 41 240 (9) 17 246 (1) 41 24 (123) Antal remisser 100 24 (6) 100 246 (90) 100 24 (4) 100 246 (35) 100 24 (47) 100 246 (7) 100 24 (27) 100 246 (15) 100 24 (42) 100 24 (22) 100 24 (6) 100 250 (301) SVERIGES kll lil RIKSDAG kli 39) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 508 [OCR-text]: Tabell 8 Ansvarig för departementens remissunderlag 2021 Departement Fi Fö UD Summa Ansvarig för framtaget remissunderlaget Internt Externt 67 0 (4) 33 20 (2) 63 20 (55) 37 20 (32) 40 20 (2) 60 20 (3) 48 20 (31) 52 0 (34) 39 20 (26) 61 20 (40) 38 20 (3) 62 20 (5) 38 20 (15) 62 20 (25) 33 20 (4) 67 0 (8) 54 20 (31) 46 20 (26) 39 20 (7) 61 20 (11) 86 0 (6) 14 20 (1) 50 24 (184) 50 24 (187) Antal remisser 100 24 (6) 100 246 (87) 100 24 (5) 100 246 (65) 100 24 (66) 100 24 (8) 100 24 (40) 100 24 (12) 100 24 (57) 100 246 (18) 100 24 (7) 100 270 (371) SVERIGES kll lil RIKSDAG kli 209) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 7.2 509 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-10-27 SB2022/01131 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Regeringens remissunderlag Härmed överlämnas en promemoria från Statsrådsberedningen. Regerinogskansliets kontaktperson 1 ärendet är rättssakkunnige Alexander Dettner, Statsrådsberedningen. Per Hall 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 510 [OCR-text]: Promemoria Regeringskansliet 2022-10-27 Statsrådsberedningen Regeringens remissunderlag Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets frågor 1 rubricerat ärende. 1. Vilka överväganden görs när det gäller valet av remissunderlag (betänkanden i SOU- serien, departementspromemorior i Ds-serien, andra promemorior från BRegeringskanslet, utkast till lagrådsremisser, underlag från en myndighet och underlag från EU- kommissionen)? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med de olika formerna av remissunderlag? 2. Åv genomgången framgår att olika typer av remissunderlag är olika vanliga i departementen och i vissa fall även inom ett departement över tid. Det gäller särskilt betänkanden (i $OU-serien), departementspromemorior (i Ds-serien), andra promemorior från Reoeringskansliet och underlag från en myndighet. Vilka kommentarer kan göras kring dessa skillnader? 3. Genomgången visar också på skillnader mellan departementen och i vissa fall även inom ett departement över tid när det gäller andelen internt respektive externt framtaget remissunderlag. Vilka kommentarer Ran göras kring dessa skillnader? Vilket underlag som remitteras styrs 1 första hand av vilken utredningsform som bedöms mest ändamålsenlig för de frågor som ska utredas. Omständigheter av betydelse är bl.a. frågornas omfattning, komplexitet och politiska eller principiella betydelse, behovet av särskild expertkunskap eller representation av olika intressen samt hur brådskande det är att få en ändring på plats. Kommittéer eller särskilda utredare väljs typiskt sett för att förbereda större reformer (redovisas 1 SOU-serien). Utredningsformen lämpar sig väl för UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 511 [OCR-text]: större och komplexa frågeställningar och sådana frågeställningar som kräver medverkan av olika expetter eller en bred representation av olika intressen. I andra fall kan en fråga utredas internt i Regeringskansliet, med eller utan externt biträde (redovisas i Ds-serien eller andra promemorior från Regeringskansket). En fördel med interna utredningar är att de typiskt sett har kortare ledtider och lättare kan anpassas exempelvis utifrån nytillkomna frågeställningar. Om en fråga är särskilt brådskande eller om behovet av remittering gäller en begränsad fråga som uppkommer 1 ett sent skede 1 ett lagstiftningsärende remitteras ibland ett utkast till lagrådsremiss eller proposition. Myndighetsuppdrag kan vara lämpligt vid framtagandet av förslag som avser en tydligt avgränsad fråga inom en viss myndighets ansvarsområde. Det är svårt att dra några säkra slutsatser om orsakerna till de variationer som finns inom och mellan departement, inte minst eftersom det är stor skillnad mellan departementens ansvarsområden och de politiska prioriteringarna förändras över tid. 4. Vägs departementspromemoriors Rontra andra interna promenmoriors betydelse som rättskällor in vid valet av remissunderlag och på vilket sätt hålls de interna promemoriorna tillgängliga för eftervärlden? Typiskt sett vägs inte betydelsen som rättskälla in i valet av utredningsform. Även andra interna promemorior än departementspromemorior publiceras på regeringens webbplats och är sökbara (www.regeringen.se, ”Departementsserien och promemorior”), jfr svar på fråga 7 och 11. Interna promemorior reoistreras också i ett ärende och arkiveras. Innan de interna promemoriorna gjordes tillgängliga på detta sätt var frågeställningen om underlagets betydelse som rättskälla mer aktuell. 5. Åv genomgången framgår att ibland har en extern person fått ett utredningsuppdrag eller i uppdrag att biträda ett departement i en viss fråga. Resultatet har presenterats i en departementspromenmoria eller en annan promemoria från Reoeringskansliet och ibland har promemorian skrivits under av den externa personen. Genomsgången visar också på skillnader mellan departementen och förfarandet har framför allt använts av Justitiedepartementet. Vilka överväganden görs när det gäller frågan om att ge en extern person ett sådant uppdrag? 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 512 [OCR-text]: 6. Som har redovisats ovan visar genomgången att en stor andel av de remitterade dokumenten har utgjorts av promemorior som tagits fram inom Regeringskanslet. a) Vilka olika typer av promemorior tas fram inom Regeringskansliet? b) Tas det fram några formella direktiv inför ett internt utredningsarbete och spelar det i sammanhanget någon roll om en extern person anlitas för uppdraget? c) Vad avgör om en framtagen promemoria ska ges ut i Ds-serien eller inte? d) Vera eller vilka svarar för innehållet i en departementspromemoria eller en annan promemoria som tas fram inom Reseringskansliet? Spelar det i sammanhanget någon roll om en extern berson anlitas för uppdraget? Internt utredningsarbete i Regeringskansliet kan presenteras i departementspromemorior 1 Ds-serien eller andra promemorior från Regeringskansliet. Om remitteringen gäller en begränsad fråga som uppkommer i ett sent skede 1 ett lagstiftningsärende remitteras ibland ett utkast till lagrådsremiss eller proposition. Underlagen kan tas fram av en arbetsgrupp eller av enskilda tjänstemän inom ett departement. När så sker är det inte nödvändigt att formalisera uppdraget 1 ett särskilt beslut. Underlag som tas fram på detta sätt är interna produkter och Regeringskansliet svarar således för innehållet. Sådana produkter gemensambereds därför enligt Statsrådsberedningens riktlinjer om samrådsformer i Regeringskansliet, SB PM 2012:1 (rev. 2021 ID. Ett uppdrag kan också lämnas till en s.k. bokstavsutredare. När det sker formaliseras uppdraget genom ett regeringskanslibeslut. Uppdragsbeskrivningen gemensambereds och läggs som en bilaga till promemorian. I många fall är bokstavsutredaren inte anställd vid departementet utan får uppdraget eftersom han eller hon har särskild sakkunskap. En extern person som redovisar ett bokstavsuppdrag gör det ofta 1 eget namn och svarar därmed själv för innehållet. Vid bedömningen om en promemoria ska ges ut i Ds-serien eller inte kan flera av de aspekter som nämns under svaret på fråga 1-3 aktualiseras. Att en extern person redovisar ett bokstavsuppdrag 1 eget namn medför normalt att promemorian ges ut 1 Ds-serien. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 513 [OCR-text]: 7. På regeringens webbplats presenteras departementspromemorior och andra dokument under fliken Departementsserien och promemorior. a) Vilka dokument, förutom departementspromenmorior, presenteras under nämnda flik? b) Finns samtliga dokument som tagits fram inom Regeringskansliet och som remitterats presenterade under nämnda fiR? 11. När det gäller andra promemorior från Reoeringskansliet och underlag från en myndighet så noteras att några enstaka dokument (remissunderlag som har remitterats av Finansdepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet) inte finns tillgängliga på regeringens webbplats. Vilka kommentarer föranleder dessa iakttagelser? Under fliken publiceras som utgångspunkt samtliga departementspromemorior 1 Ds-serien, andra promemorior från Regeringskanslhet, utkast till lagrådsremisser och propositioner samt remissunderlag som tagits fram av en myndighet på Regeringskansliets uppdrag. I enstaka fall kan remissunderlag av det angivna slaget av förbiseende inte ha gjorts tillgängliga på regeringens webbplats. 8. Åv genomgången framgår även att förslag från EU-Rommissionen om ändringar i EU:s rättsakter har hanterats på olika sätt inom RBegeringskanslet. Ibland har endast själva förslaget från EU-kommissionen remitterats. I andra fall har ett internt eller externt underlag tagits fram med anledning av ett förslag om ändringar i en rättsakt som därefter remitterats. Vilka kommentarer kan göras kring detta? Det avgörs från fall till fall om det finns ett behov av att remittera ett förslag från EU-kommissionen. I stället för formell remiss skickas ibland EU-förslag ”för synpunkter” till berörda myndigheter. Normalt sett skickas endast förslaget ut, dvs. det tas inte fram något särskilt underlag. Promemorior om hur EU-rättsakter ska omhändertas 1 svensk rätt remitteras regelmässigt. 9. När det gäller gruppen andra promemorior från Regeringskansliet så framgår det ofta av en promemorias första sida vilket departement som har tagit fram dokumentet. En del 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 514 [OCR-text]: av dessa promemorior saknar dock helt uppgift om ansvarigt departement. Vilka kommentarer föranleder redovisade iakttagelser? Ansvarigt departement kan 1 enstaka fall av förbiseende ha utelämnats på första sidan. Ansvarigt departement framgår emellertid av promemorians inledande sammanfattning och av publiceringsplatsen på regeringens webbplats. 10. Åv genomgången framgår att departementspromemorior som tagits fram av en arbetsorupp inom Socialdepartementet ibland har skrivits under av en tjänsteman vid departementet (se t.ex. Ds 2016:5, Ds 2016:41 och Ds 2017:2). Det finns också exempel på departementspromenmorior som tagits fram av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet och som inte har skrivits under av någon tjänsteman vid departementet (se t.ex. Ds 2017:4, Ds 2017:9 och Ds 2020:7). Vilka kommentarer föranleder dessa iakttagelser? Tillvägagångssättet har varierat över tid. Numera förekommer det inte att en departementspromemoria skrivs under av en tjänsteman 1 Regeringskansliet. 12. Vilka kommentarer i övrigt ger innehållet i denna promemoria anledning till? Innehållet i promemorian föranleder inga kommentarer 1 övrigt. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 7.3 515 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-11-29 SB2022/01131 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Regeringens remissunderlag Härmed överlämnas en promemoria från Statsrådsberedningen. Regeringskansliets kontaktperson i ärendet är rättssakkunnige Alexander Dettner, Statsrådsberedningen. Per Hall 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 516 [OCR-text]: Promemoria Regeringskansliet 2022-11-29 Statsrådsberedningen Regeringens remissunderlag Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets kompletterande frågor i rubricerat ärende. 1. I svarspromemorian finns en beskrivning av utredningsarbete som utförs av en s.R. bokstavsutredare och av en arbetsgrupp eller en enskild tjänsteman inom ett departement (s. 3). Utifrån en tryckfrihetsrättslig aspekt (2 kap. TE), behandlas en promemoria som har tagits fram av en bokstavsutredare annorlunda än en promemoria som tagits fram internt inom Reoeringskansliet? En bokstavsutredares uppdrag är att biträda ett departement med att utreda en viss fråga. Det rör sig alltså om ett internt utredningsarbete även om bokstavsutredaren inte är anställd 1 Regeringskansliet. En promemoria som tagits fram av en bokstavsutredare blir därmed en allmän handling i samband med att den remitteras, publiceras eller på annat sätt upprättas. 2. Enligt svarspromemorian avgörs det från fall till fall om det finns ett behov av att remittera ett förslag från EU-kommissionen (s. 4). Vilka kriterier ligger till grund för bedömningen huruvida ett sådant förslag ska remitteras eller inte? Om det finns behov av att inhämta synpunkter på ett förslag från Europeiska kommissionen kan detta ske på olika sätt. I vissa fall väljs ett remissförfarande. Det är det alternativ som typiskt sett väljs när det finns anledning att närmare analysera de frågor som förslaget väcker. I andra fall bereds olika intressenter mer formlöst möjlighet att lämna synpunkter på ett UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 517 [OCR-text]: förslag. Det förekommer också att synpunkter inhämtas genom en löpande dialog, genom ett s.k. EU-sakråd eller andra mötesformer. Omständigheter av betydelse för bedömningen av hur synpunkter inhämtas är bl.a. processens tidsramar, förslagets komplexitet, antalet berörda, påverkan på svenska förhållanden, förhandlingssituationen samt förslagets rättsliga betydelse. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL Bilaga 8.1 518 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-10-27 SB2022/01132 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Regeringens styrning av länsstyrelserna Härmed överlämnas en promemoria från Finansdepartementet. Regeringoskansliets kontaktperson i ärendet är expeditions- och rättschefen Magnus Bengtson, Finansdepartementet. Per Hall UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 519 [OCR-text]: Promemoria 3 Regeringskansliet 2022-10-27 Finansdepartementet Konstitutionsutskottets granskningsärende — Regeringens styrning av länsstyrelserna Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets frågor 1 rubricerat ärende. 1. I regeringens skrivelse 2018/19:117 anges att reoeringen avser att fortsätta arbetet med att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i länsstyrelsernas regleringsbrev. På vilket sätt bedriver regeringen detta arbete? Vilka resultat av arbetet har uppnåtts? Arbetet med att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i länsstyrelsernas regleringsbrev sker framför allt i samband med den årliga beredningen av regleringsbrevet för nästkommande år. Eftersom flertalet departement 1 samband med denna beredning för fram förslag på uppdrag till länsstyrelserna har Finansdepartementets enhet för statlig förvaltning infört en särskild process för beredningen. I inledningsskedet av beredningen skickas anvisningar ut av enheten för statlig förvaltning till Regeringskansliets interdepartementala arbetsgrupp för länsstyrelsefrågor. Av dessa anvisningar framgår bl.a. att regeringens bedömningar i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av länsstyrelserna (skr. 2018/19:117) ska ligga till grund för arbetet med länsstyrelsernas regleringsbrev. En av dessa bedömningar är att detaljeringsgraden och antalet uppdrag i regleringsbrevet bör minska. Av anvisningarna framgår vidare att uppdragen ska vara kortfattade. Enheten för statlig förvaltning för under beredningen en kontinuerlig dialog med de enheter som fört fram förslag på uppdrag för att de föreslagna uppdragen inte ska bli fler än vad som är nödvändigt och inte heller alltför detaljerade. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 520 [OCR-text]: Som ett resultat av denna dialog kan t.ex. närliggande eller delvis överlappande uppdrag slås samman. Arbetet bedöms resultera i en tydligare process för framtagande av reoleringsbrevet, där utgångspunkterna för regeringens styrning av länsstyrelserna får större genomslag. 2. Enliot samma skrivelse ser regeringen fördelar med att samla länsstyrelsernas uppdrag i länsstyrelsernas regleringsbrev. Bedriver regeringen något arbete för att i det gemensamma regleringsbrevet för länsstyrelserna samla fler av uppdragen till länsstyrelserna? Vilka resultat har i så fall detta arbete lett till? Enheten för statlig förvaltning ansvarar för den sammanhållna styrningen av länsstyrelserna. Samtliga förslag till uppdrag till länsstyrelserna bereds med enheten. I samband med dessa beredningar övervägs om det föreslagna uppdraget i stället kan lämnas i reoleringsbrevet. Som anförs 1 skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av länsstyrelserna kan det finnas verksamhetsmässiga skäl som talar för att uppdrag beslutas i särskild ordning (skr. 2018/19:117 s. 5). För att länsstyrelserna ska få en samlad bild över aktuella uppdrag innehåller deras regleringsbrev, i likhet med övriga myndigheters regleringsbrev, en bilaga där samtliga pågående uppdrag anges, inklusive uppdrag som beslutats 1 särskild ordning. Det nu redovisade arbetet bedöms bidra till att skapa en samlad bild av regeringens styrning av länsstyrelserna. 3. Hur förhåller sig avsikten att minska antalet uppdrag i länsstyrelsernas regleringsbrev till den också framförda uppfattningen om fördelar med att samla länsstyrelsernas uppdrag I länsstyrelsernas regleringsbrev? Regeringens avsikt att minska antalet uppdrag och detaljeringsgraden i länsstyrelsernas regleringsbrev ligger i linje med regeringens politik för myndighetsstyrning (skr. 2018/19:117 s. 5 och prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.5). Vid framtagandet av regleringsbrevet prövas lämpligheten av varje enskilt uppdrag utifrån de principer som enligt regeringen bör vara vägledande vid prövningen av vilka uppgifter och uppdrag som länsstyrelserna ska ansvara för (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.2). Alltför många detaljerade uppdrag riskerar att försämra länsstyrelsernas UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 521 [OCR-text]: förutsättningar att prioritera och genomföra sina uppgifter enligt förordningen (2017:368) med länsstyrelseimstruktion. Genom att förslag på uppdrag som ska ges till länsstyrelsen hanteras i den särskilda process som används för beredningen av regleringsbrevet (se svaret på fråga 1) skapas en bättre överblick. Att samla länsstyrelsernas uppdrag i reoleringsbrevet kan också bidra till en helhetssyn i regeringens styrning av länsstyrelserna. 4. Finns det någon löpande förteckning e. dyl. över samtliga nya och pågående uppdrag till länsstyrelserna? Som framgår av svaret på fråga 2 redovisas samtliga pågående uppdrag 1 länsstyrelsernas regleringsbrev. Vidare för enheten för statlig förvaltning löpande en förteckning över de uppdrag som ges 1 särskild ordning. 5. Hur bereds ärenden om särskilda uppdrag till länsstyrelserna respektive ärenden om länsstyrelsernas regleringsbrev? I vilken utsträckning deltar Regeringskansliets interdepartementala arbetsorupp för länsstyrelsefrågor och enheten för statlig förvaltning vid Finansdepartementet i beredningen? Oavsett om uppdrag till länsstyrelserna beslutas i särskild ordning eller i regleringsbrevet ska beredningen följa de bestämmelser och rutiner som galler för beredningen av regeringsärenden i Regeringskansliet. Det betyder bl.a. att ett regeringsärende som faller inom flera departements verksamhets- områden ska handläggas inom det departement dit ärendet huvudsakligen hör och beredas i samråd med övriga berörda statsråd (se 15 $ förordningen [1996:1515] med instruktion för Regeringskansliet och Statsråds- beredningens promemoria Samrådsformer i Regeringskansliet, SB PM 2012:1 [rev. 2021 IIJ]). Det departement som tar fram förslag till uppdrag till en eller flera länsstyrelser ansvarar således för att berörda departement inkluderas i beredningen. I enlighet med vad som anförs i svaret på fråga 2 bereds särskilda uppdrag till länsstyrelserna alltid med enheten för statlig förvaltning. De särskilda uppdrag som denna enhet handlägger och som berör länsstyrelsernas roll och funktionssätt, bereds alltid med den interdepartementala arbetsgruppen för länsstyrelsefrågor. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 522 [OCR-text]: Uppdragen 1 länsstyrelsernas regleringsbrev tas fram enligt vad som anges 1 svaret på fråga 1, vilket bl.a. innebär att de bereds med den interdeparte- mentala arbetsgruppen för länsstyrelsefrågor. 6. Utskottet önskar en kommentar till de iakttagelser som görs i promemorian av antalet uppdrag givna i regleringsbrevet respektive givna i särskild ordning över tid i förhållande till vad som anförts om att samla uppdragen i regleringsbrevet. Länsstyrelserna har under perioden 2020-2022 fått flera särskilda uppdrag med anledning av såväl spridningen av sjukdomen covid-19 som Rysslands invasion av Ukraina. Detta är en följd av länsstyrelsernas geografiska områdesansvar på regional nivå och särskilda samordningsansvar vid fredstida krissituationer. Pandemin har påverkat länsstyrelsernas verksamhet och lett till utmaningar inom flera av deras verksamhetsområden, vilket föranlett statssekreteraren med ansvar för länsstyrelserna att inför framtagandet av regleringsbrevet för 2022 skicka ett brev till övriga statssekreterare. I brevet har departementen uppmanats att noga överväga sina förslag på uppdrag till regleringsbrevet för att ge länsstyrelserna utrymme att hantera dessa utmaningar. 7. Vilka kommentarer i övrigt ger denna promemoria anledning till? Promemorian ger inte anledning till några kommentarer 1 övrigt. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 9.1 523 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-10-27 SB2022/01133 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Beredning av EU-förordningar Härmed överlämnas en promemoria från Statsrådsberedningen. Regeringskansliets kontaktperson 1 ärendet är EU-chefen Eva Sjögren, Statsrådsberedningen. Per Hall Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-post: sb. registratorQregeringskansliet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 524 [OCR-text]: Promemoria Regeringskansliet 2022-10-27 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Beredning av EU-förordningar Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets frågor 1 rubricerat ärende. 1. Utskottet önskar information om de beredningsåtvärder som vidtagits avseende de Jörslag som lett fram till de EU-förordningar som finns upptagna i bilagan. Redogörelser önskas - — för vilken eller vilka externa beredningsåtgärder som vidtagits och i vilket eller vilka skeden så skett, - i de fall skriftligt remissförjarande använts, för hur lång svarstid som lämnats Vemissinstanserna, - iden mån andra former än skriftligt remissförjarande använts för att inhämta synpunkter: för vilket eller vilka förfaranden som har använts, om från vilka aktörer synpunkter har inhämtats på detta eller dessa sätt, Jör skälen för att använda ett icke skriftiliot remissförjarande. Nedan redovisas svaren på fråga 1 under respektive EU-förordning som förtecknats i bilagan till konstitutionsutskottets promemoria. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 525 [OCR-text]: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/56 av den 20 januari 2021 om fastställande av förvaltnings-, bevarande- och Rontrollåtgärder som är tillämpliga i det område som omfattas av den interamerikanska konventionen för tropisk tonfisk och om ändring av rådets förordning (EG) nr 520/ 2007 Förslaget har inte föranlett någon extern beredningsåtgärd. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 238 maj 2020. Den 22 oktober 2020 hölls ett EU-sakråd med arbetsmarknadens parter, där dessa informerades om den s.k. Europa 2020-strategin och dess förhållande till den europeiska planeringsterminen. Eftersom det finns kopplingar mellan terminen samt den svenska återhämtningsplanen och återhämtningsfacili- teten, behandlades även de senare vid sakrådet. Parterna gavs möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021 /444 av den 11 mars 2021 om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor och om upphävande av förordning (EU) nr 1294/ 2013 Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 6 juni 2018. Förslaget remitterades till Ekobrottsmyndigheten, Kommerskollegium, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Svenskt Näringsliv, Sydsvenska Handelskammaren och Tullverket den 23 juni 2018 med svarstid den 20 augusti 2018. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 Förslaget har inte föranlett någon extern beredningsåtgärd. 2 (11) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 526 [OCR-text]: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området for växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) ar 1287 / 2013, (EU) nr 254/ 2014 och (EU) nr 652/ 2014 Kommissionen presenterade förslaget till förordning i juni 2018. Program- met för den inre marknaden omfattar flera tidigare separata program och insatser inom bl.a. konkurrenskraft, växt-, djur-, livsmedels- och foder- området, konsumentskydd samt statistik. För de delar som rör små- och medelstora företags konkurrenskraft bereddes Svenskt Näringsliv, Företagarna och Tillväxtverket möjlighet att komma in med skriftliga synpunkter under perioden den 16 juli till den 31 september 2018. När det gäller växt-, djur-, livsmedels- och foderområdet har yttranden löpande under förhandlingarna inhämtats från berörda myndigheter, d.v.s. Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket. Tidigt 1 förhandlingarna, under andra halvåret 2018, begärdes skriftliga underlag vid sex tillfällen. Yttrande begärdes även 1 januari 2019. I augusti 2019 begärdes yttranden med anledning av Europaparlamentets förslag till ändringar. Under 2020, 1 slutet av förhandlingarna, begärdes skriftliga yttranden vid ytterligare ett tillfälle. De skriftliga yttrandena har vid behov kompletterats genom muntliga kontakter med berörda myndigheter. Ett skriftligt yttrande inhämtades från Konsumentverket avseende de delar i programmet som gällde konsumentskydd. Konsumentverkets yttrande är daterat den 29 september 2013. Ett skriftligt yttrande inhämtades från SCB avseende statistikdelarna i programmet inför den första diskussionen 1 rådsarbetsgruppen för statistik. Yttrandet omfattade bilaga II om europeisk statistik samt de skälsatser och artiklar som berörde bilaga II. Svarstiden var tre veckor. 3 (11) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 527 [OCR-text]: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/ 2014 Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 30 maj 2018. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gavs vid månads- avstämningar mellan Regeringskansliet och myndigheten möjlighet att lämna synpunkter under tiden förordningen förhandlades. Detta bedömdes vara ett effektivt sätt att inhämta synpunkter. Myndigheten informerade i sin tur andra myndigheter vid sina s.k. EU-referensgruppsmöten som den håller i varje halvår. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/693 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för rättsliga frågor och om upphävande av förordning (EU) nr 1382/ 2013 Förslaget har inte föranlett någon extern beredningsåtgärd. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/ 2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377 / 2014 och beslut nr 541 /2014/EU Kommissionen presenterade förslaget till förordning i juni 2018. Regerings- kansket förde under förhandlingarna en löpande dialog med Rymdstyrelsen, som bl.a. baserade sina synpunkter på förslaget utifrån samverkan med Försvarets materielverk, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Regeringskansliet hade behov av att fortlöpande inhämta synpunkter på de ändringar i texterna som framfördes under olika stadier under förhandlingarna. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/784 av den 29 april 2021 om åtvärder mot spridning av terrorisminnehåll online Kommissionen presenterade förslaget till förordning i september 2018. En faktapromemoria publicerades i oktober 2013. Ett utkast till fakta- promemoria bereddes med Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Under förhandlingsarbetet gavs berörda myndigheter fortlöpande möjlighet att 4 (11) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 528 [OCR-text]: lämna synpunkter på Sveriges ståndpunkter. I de flesta fallen var berednings- tiden mycket kort, ofta 1-3 dagar, beroende på arbetstempot i förhand- lingarna. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/785 av den 29 april 2021 om inrättande av unionsprogramnmet för bedrägveribekämpning och om upphävande av förordning (EU) nr 250/ 2014 Förslaget har inte föranlett någon extern beredningsåtgärd. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/ 2013 Kommissionen presenterade förslaget till förordning i maj 2018. Förslaget har presenterats för berörda myndigheter vid ett möte och skriftliga synpunkter inkom från flera av myndigheterna inom två veckor. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021 /840 av den 20 maj 2021 om inrättande av ett program för utbyte, stöd och utbildning för att skydda euron mot förjalskning under perioden 2021-2027 (Perikles IV-programmet) och om upphävande av förordning (EU) nr 331/ 2014 Förslaget har inte föranlett någon extern beredningsåtgärd. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/847 av den 20 maj 2021 om inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet och om upphävande av förordning (EU) nr 1286/ 2013 Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 8 juni 2018. Förslaget remitterades till Ekobrottsmyndigheten, Kommerskollegium, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Svenskt Näringsliv, Sydsvenska Handelskammaren och Tullverket den 29 juni 2018 och remissinstanserna skulle lämna svar den 20 augusti 2018. 5 (11) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 529 [OCR-text]: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/887 av den 20 maj 2021 om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrunm Inför behandling av förordningen i rådet har synpunkter inhämtats från relevanta aktörer, bl.a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Verket för innovationssystem. Skriftliga synpunkter inhämtades därutöver i samband med rådsmöten, med olika svarstider, beroende på när nytt underlag tillställts medlemsstaterna. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för E:uropeiska solidaritets kåren Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 11 juni 2013. Förslaget remitterades till Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällsfrågor och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer den 18 juni 2018 med svarstid den 29 juni 2018. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfjonden och finansieringsinstrument för yttre åtoärder Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 29 maj 2018. Kommissionens lagstiftningspaket om sammanhållningspolitiken, där förslaget till den aktuella förordningen ingick, remitterades tll ett stort antal instanser. Förslaget remitterades den 5 juli med svarstid den 12 september 2018. Därutöver hölls ett så kallat EU-sakråd den 27 september 2019. Ett hundra- tal externa aktörer bjöds in, bl.a. myndigheter, intresseorganisationer, kom- muner och civilsamhällesorganisationer. 6 (11) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 530 [OCR-text]: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1077 av den 24 juni 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad sränsfoörvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning Kommissionen presenterade förslaget till förordning den 12 juni 2018. Förslaget remitterades den 25 juni till Ekobrottsmyndigheten, Kust- bevakningen, Polismyndigheten och Tullverket med svarstid den 20 augusti 2018. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017 /1004 Kommissionen presenterade förslaget till förordning i juni 2018. Ett skriftligt remissförfarande ägde rum mellan den 5 juli och den 12 september 2018. Därutöver bjöds ett sjuttiotal externa aktörer, bl.a. myndigheter, intresse- organisationer och civilsamhällesorganisationer, in till ett sakråd den 4 september 2018 där förslaget presenterades och aktörerna gavs möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1147 av den 7 juli 2021 om inrättande av Åsyl-, miogrations- och integrationsfonden Kommissionen presenterade förslaget till förordning i juni 2013. Den 5 juli 2018 remitterades kommissionens förslag. Svarstiden var tio veckor. Ett sakråd genomfördes den 15 oktober 2013 med berörda myndigheter och representanter från civilsamhället. I detta deltog Amnesty, Arbetsförmed- lingen, Delmi, FÖRUM, Migrationsverket, Polismyndigheten, Svenska ESF- rådet, SKR och UNHCR. Sakrådet syftade till att informera om kommis- sionens förslag till förordning samt inhämta deltagarnas synpunkter på förslaget. Förslaget tll förordning diskuterades även vid de regelbundna möten 1 över- vakningskommittén för AMIF 2018-2020, som då bestod av representanter från ett antal statliga myndigheter och civilsamhällesorganisationer. 7 (11) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 531 [OCR-text]: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1148 av den 7 juli 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad sränsfoörvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik Kommissionen presenterade förslaget till förordning i juni 20138. Förslaget remitterades den 5 juli 2018 med tio veckors svarstid. Inför framtagandet av faktapromemorian till riksdagen inhämtades skriftliga synpunkter från Polismyndigheten, Tullverket, Migrationsverket och Kust- bevakningen. Svarstiden var mellan 7 och 14 dagar. Under förhandlings- arbetet gavs berörda myndigheter fortlöpande möjlighet att lämna synpunkter på Sveriges ståndpunkter. Svarstiden var i de flesta fall relativt kort beroende på arbetstempot i förhandlingarna. Tiden var i normalfallet några dagar men 1 vissa fall ännu kortare. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1149 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för inre säkerhet Kommissionen presenterade förslaget till förordning i juni 2018. Förslaget remitterades den 5 juli 2018 med tio veckors svarstid. Inför framtagandet av faktapromemorian till riksdagen inhämtades skriftliga synpunkter från Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen. Svarstiden var mellan 7 och 14 dagar. Under förhandlingsarbetet gavs berörda myndigheter fortlöpande möjlighet att lämna synpunkter på Sveriges ståndpunkter. Svarstiden var 1 de flesta fall relativt kort beroende på arbetstempot i förhandlingarna. Tiden var 1 normalfallet några dagar men i vissa fall ännu kortare. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1229 av den 14 juli 2021 om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning Förslaget har inte föranlett några externa beredningsåtgärder. 8 (11) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 532 [OCR-text]: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1529 av den 15 september 2021 om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) I samband med rådets förhandlingar om förordningen 1 arbetsgrupp har synpunkter inhämtats muntligt och i vissa delar skriftligt med berörda myndigheter, Sida, de svenska utlandsmyndigheterna i västra Balkan och Turkiet samt tll viss del Svenska institutet. Svarstiden var i de flesta fall relativt kort beroende på arbetstempot i förhandlingarna. Tiden var i normalfallet några dagar men 1 vissa fall ännu kortare. RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1696 av den 21 september 2021 om utvidgning av tillämpningsomraådet för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021 /840 om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förjalskning för perioden 2021-2027 (Perikles IV- programmet”) till att även omfatta icke deltagande medlemsstater Förslaget har inte föranlett någon extern beredningsåtgärd. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1755 av den 6 oktober 2021 om inrättande av brexitjusteringsreserven En faktapromemoria publicerades i januari 2021 (2020/21:FPM75). Sveriges ståndpunkter i faktapromemorian bereddes med Ekonomistyrningsverket beträffande förvaltningen av det föreslagna systemet. Ekonomistyrnings- verket fick förslaget till förordning och utkast till Sveriges ståndpunkter för synpunkter med ca en veckas svarstid. Regeringskanslet har därefter haft en löpande dialog med myndigheten om förslaget. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den Semensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306 / 2013 Kommissionen presenterade den 1 juni 2018 ett reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2020. I reformförslaget ingack tre förordningar. Förordning (EU) 2021/2116 var en av dessa tre förordningar. Redan 1 det inledande skedet av förhandlingarna inhämtades skriftligt underlag från Statens jordbruksverk avseende förslaget 1 sin helhet med en 9 (11) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 533 [OCR-text]: svarstid på några veckor. Underlaget användes i arbetet med att utforma Sveriges övergripande ståndpunkter. Under förhandlingsarbetet har synpunkter inhämtats från Statens Jordbruksverk och Ekonomistyrningsverket inför framtagande av instruktioner och skriftliga synpunkter. Svarstiden var 1—5 dagar. Representanter från Näringsdepartementet, Statens jordbruksverk, läns- styrelserna, Lantbrukarnas Riksförbund och rådgivningsorganisationer för jordbrukssektorn har deltagit 1 den samrådsgrupp Statens jordbruksverk sammankallar. Syftet med samrådsgruppen har varit att stämma av aktuella frågor 1 jordbrukspolitiken, förvaltning av innevarande period, men även förhandlingsfrågor. Vad gäller vissa delar av förslaget har Statens jordbruksverk inom ramen för samrådsgruppen inhämtat synpunkter från näringen, såväl muntligen som skriftligen. Två sakråd om genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken har hållits den 28 augusti 2018 respektive den 1 oktober 2019. Till båda sakråden har intressenter för drygt nittio berörda myndigheter och organisationer från näringen och civilsamhället bjudits in. Vid sakrådet den 28 augusti 2018 deltog 31 organisationer och myndigheter och 16 organisationer valde att lämna synpunkter på reformförslaget skriftligt. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/2282 av den 15 december 2021 om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/ EU Förslaget till förordning presenterades av EU-kommissionen den 31 januari 2013. Förslaget remitterades till 55 remissinstanser den 13 februari 2018 med svarstid den 12 mars 2018. I samband med rådsarbetsgruppsförhandlingarna förekom kontakter mellan Regeringskansliet och berörda expertmyndigheter, främst 'Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. 10 (11) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 534 [OCR-text]: 2. En redogörelse önskas för i vad mån det kan iakttas skillnader i relevans och i övrigt i Rvalitet på inkomna synpunkter, beroende på vilken form av extern beredningsåtgärd som används och på den tid som ges myndigheter m.fl. att lämna sina synpunkter. Valet av extern beredningsåtgärd hänger samman med rättsaktens karaktär och förhandlingssituationen. Rör ett förslag förhållanden av mer komplex karaktär inhämtas ofta skriftliga synpunkter. Svarstiden bestäms med hänsyn till när underlaget behövs för regeringens förhandling och till att myndigheten ska ha möjlighet att lämna meningsfulla synpunkter. Svarstiden är vanligen mellan fem och tio veckor. Om synpunkter behöver inhämtas snabbt inhämtas de ofta muntligen. Synpunkternas karaktär är då mer varierande än efter skriftlig inhämtning. Det är relativt vanligt att förnyad inhämtning sker löpande under förhand- lingens gång, oavsett vilken typ av inhämtning som 1 ett första skede kommit till användning. 3. Har de nya riktlinjerna Beredning och riksdagsförankring av EU-frågor (2022:1) syftat till att ändra beredningsrutinerna i EU-frågor jämfört med tidigare cirkulär 3 och i så fall på vilket sätt? Riktlinjerna om beredning och riksdagsförankring av EU-frågor ersätter sammanlagt fyra tidigare cirkulär med riktlinjer för handläggningen av EU- frågor (cirkulär 1-4). De nya riktlinjerna har inte haft till syfte att ändra beredningsrutinerna 1 EU-frågor utan syftet har varit att uppdatera innehållet 1 cirkulären samt att förkorta och förtydliga texten. De delar som avser samråd, överläggning och information mellan regering och riksdag i EU- frågor är utformade efter samråd med Riksdagsförvaltningen. 4. Vilka kommentarer eller synpunkter i övrigt föranleder denna promemoria? Promemorian föranleder inte några kommentarer eller synpunkter 1 Övrigt. 11 (11) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 Bilaga 9.2 535 [OCR-text]: Regeringskansliet 2022-11-29 SB2022/01133 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottet Rättschefen Riksdagen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Beredning av EU-förordningar Härmed överlämnas en promemoria från Statsrådsberedningen. Regeringskansliets kontaktperson i ärendet är EU-chefen Eva Sjögren, Statsrådsberedningen. Per Hall Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-723 11 71 Besöksadress: Herkulesgatan 17 Webb: www.regeringen.se E-post: sb. registratorQregeringskansliet.se 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 536 [OCR-text]: Promemoria Regeringskansliet 2022-11-29 Statsrådsberedningen Konstitutionsutskottets granskningsärende — Beredning av EU-förordningar Härmed lämnas svar på konstitutionsutskottets kompletterande frågor i rubricerat ärende. 1. Åv svaret på fråga I framgår att beträffande 7 av 27 förslag har inga externa beredningsåtovärder vidtagits, och beträffande ytterligare 1 förslag har det hållits ett EU- sakråd. Mot den bakgrunden önskas en redogörelse för vilka förhållanden som legat till grund för att Regeringskansliet avstått från externa beredningsåtgärder respektive valt EU-sakråd som enda sådan åtgärd. Vad avser de sju aktuella förslagen har dessa inte bedömts direkt beröra några externa intressenter, inte bedömts påverka befintliga svenska lagar eller andra föreskrifter eller inte bedömts avse annat än begränsade tekniska frågor. Det har därför inte funnits skäl att vidta några externa beredningsåtgärder. Vad avser förordning (EU) 2021/241 har inte heller detta förslag bedömts direkt beröra några externa intressenter eller påverka befintliga svenska lagar eller föreskrifter. Det har därför inte ansetts behövligt att inhämta några upplysningar eller synpunkter. Ett sakråd med kopplingar till vissa frågor i det aktuella förslaget hade dock redan planerats. Det ansågs då lämpligt att informera om förslaget och ge möjlighet att lämna synpunkter. UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 537 [OCR-text]: 2. Utskottet önskar en redogörelse för i vad mån det kan iakttas skillnader i kvalitet på synpunkter som lämnats på de förslag till EU-förordningar som granskningen gäller, beroende på t.ex. olika val av former av beredningsåtgärder och svarstider (jfr fråga 2 i tidigare promemoria). Som framgår av Regeringskansliets tidigare svar 1 ärendet styrs valet av förfarande av rättsaktens karaktär och förhandlingssituationen. Genom att inhämta skriftliga synpunkter ges intressenterna möjlighet att närmare överväga det aktuella förslaget vilket särskilt kan vara en fördel när förhållandena är av mer komplex karaktär. Ett inhämtande av muntliga synpunkter ger 1 stället möjlighet att resonera med intressenterna kring förslagen och förhandlingsläget samt överväga olika förhandlingsalternativ. Det finns därför ingen tydlig koppling mellan valet av beredningsåtgärd och synpunkternas kvalitet. 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL Bilaga 9.3 538 [OCR-text]: EU-förordningar som beslutats av rådet eller Europaparlamentet och rådet, som offentliggjorts i EUT-L (I Lagstiftningsakter) under 2021 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/56 av den 20 januari 2021 om fastställande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som är tillämpliga i det område som omfattas av den interamerikanska konventionen för tropisk tonfisk och om ändring av rådets förordning (EG) nr 520/2007 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/444 av den 11 mars 2021 om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor och om upphävande av förordning (EU) nr 1294/2013 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/2014 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/693 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för rättsliga frågor och om upphävande av förordning (EU) nr 1382/2013 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 3541/2014/EU Katarina Delin Föredragande SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm » Telefon 08-786 40 00 » www.riksdagen.se SVERIGES kål kål RIKSDAG kl Bilaga 1 (3) UTREDNINGSMATERIAL 2022/23:KU10 539 [OCR-text]: SVERIGES blb RIKSDAG kli EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/784 av den 29 april 2021 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/785 av den 29 april 2021 om inrättande av unionsprogrammet för bedrägeribekämpning och om upphävande av förordning (EU) nr 250/2014 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/840 av den 20 maj 2021 om inrättande av ett program för utbyte, stöd och utbildning för att skydda euron mot förfalskning under perioden 2021-2027 (Perikles IV- programmet) och om upphävande av förordning (EU) nr 331/2014 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/847 av den 20 maj 2021 om inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet och om upphävande av förordning (EU) nr 1286/2013 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/887 av den 20 maj 2021 om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för yttre åtgärder EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1077 av den 24 juni 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1147 av den 7 juli 2021 om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1148 av den 7 juli 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik 2 (3) 2022/23:KU10 UTREDNINGSMATERIAL 540 [OCR-text]: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1149 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för inre säkerhet EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1229 av den 14 juli 2021 om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1529 av den 15 september 2021 om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA IIT) RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1696 av den 21 september 2021 om utvidgning av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/840 om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning för perioden 2021— 2027 (Perikles IV-programmet”) till att även omfatta icke deltagande medlemsstater EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1755 av den 6 oktober 2021 om inrättande av brexitjusteringsreserven EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/2282 av den 15 december 2021 om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU SVERIGES blb RIKSDAG kli 3 (3) 2022/23:KU10 Sakregister över granskningsärenden 2000/01–2021/22 A Affärsmässighet, 2008/09:20 s. 121 Afghanistan – tolkar m.m., 2021/22:20 s. 141 Afrikanska utvecklingsbankgruppen, 2005/06:20 s. 192 Aktiebolagslagen, 2003/04:10 s. 31, 2013/14:20 s. 229 Aktier, försäljning, 2009/10:20 s. 175 Aktieägaravtal, 2011/12:20 s. 207 Allmänna arvsfonden, 2005/06:10 s. 22 Allmänna handlingar, 2006/07:10 s. 51 – anteckningar från möten, 2015/16:20 s. 239, 243 – förkomna allmänna handlingar, 2017/18:10 s. 38 – registrering och gallring, 2012/13:20 s. 268, 2012/13:10 s. 22, 2012/13:20 s. 119, 220, 267, 2013/14:10 s. 38, 2013/14:20 s. 121, 2014/15:10 s. 20, 2014/15:20 s. 193, 2015/16:20 s. 17, 2016/17:20 s. 64, 143, 2017/18:20 s. 127, 2018/19:10 s. 77, 2018/19:20 s. 106 – Twittermeddelande, 2017/18:20 s. 300 – utlämnande av, 2009/10:10 s. 18, 2010/11:10 s. 21, 2012/13:20 s. 219, 221, 2013/14:10 s. 38, 2013/14:20 s. 122, 124, 2014/15:10 s. 20, 2015/16:20 s. 222, 233, 2016/17:20 s. 64, 188, 2017/18:20 s. 127 – utlämnande av uppgift i, 2021/22:20 s. 209 – Utrikesdepartementet, 2013/14:20 s. 120, 2016/17:20 s. 143, 2017/18:20 s. 127, 2018/19:20 s. 106 A-lotteriet, 2001/02:20 s. 92 Amerikanska ambassadens övervakning i Sverige, 2011/12:20 s. 116 Anhörigkommittén, 2001/02:20 s. 197 Anslag i tilläggsbudget, 2008/09:20 s. 109 Anslaget 24:2 i 2007 års budgetproposition, 2007/08:20 s. 77 Anslagsminskning, 2020/21:10 s. 222 Ansvarsfördelning, regeringen–Regeringskansliet vid kris, 2005/06:8 s. 52 Ansvarsförhållanden inom regeringen, 2017/18:20 s. 331 Ansvarsprincipen, 2017/18:20 s. 365, 2020/21:20 s. 190 Antiterrorismsamarbete, 2005/06:20 s. 61 AP-fonder, 2009/10:20 s. 79, 2012/13:20 s. 175 Apoteket AB, 2009/10:20 s. 207 – försäljning av, 2011/12:20 s. 102 – styrning av, 2007/08:20 s. 226 Apoteket Omstrukturering AB (OAB), 2009/10:20 s. 207 Apoteksmarknaden, omreglering av, 2011/12:20 s. 102 541 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 Arbetsförmedlingen – anslag till, 2014/15:20 s. 202 – översyn av, 2015/16:20 s. 37 Arbetsgrupper i Regeringskansliet, 2017/18:20 s. 127, 2018/19:10 s. 77 Arbetslivsinstitutet, avveckling av, 2006/07:20 s. 162 Arbetslöshetsförsäkringen, 2006/07:20 s. 162, 2009/10:20 s. 139 Arbetsmiljön, överklagningsärenden avseende, 2003/04:10 s. 34 Arbetsskadeärenden, skillnader i utfall för kvinnor och män, 2012/13:20 s. 164 Arvsfondsdelegationen, 2005/06:10 s. 22 Assi Domän, 2001/02:20 s. 104 Assistansersättning, 2017/18:20 s. 230 Asylprocedurdirektivet, 2004/05:20 s. 142 Asylärenden – barn i asylprocessen, 2006/07:20 s. 73 – handläggningstid, 2004/05:20 s. 89 – åldersbedömningar, 2017/18:20 s. 258 Avidentifierade ansökningshandlingar, 2005/06:10 s. 16 Avtal – med tjeckiska staten om flygplan, 2005/06:20 s. 23 – mellan myndigheter, 2005/06:10 s. 21 – mellan svenska staten och Saab, 2011/12:20 s. 82 – om merkostnadsersättning plusjobb, 2008/09:20 s. 40 – om militärt samarbete, Saudiarabien, 2005/06:20 s. 59, 2012/13:20 s. 264, 288 – om svavelutsläpp i Östersjön, 2010/11:20 s. 243 – skatteavtal med Danmark, 2010/11:20 s. 264 – upphörandeavtal av entreprenadkontrakt om banhållning, 2011/12:20 s. 101 – återtagandeavtal med Irak, 2010/11:20 s. 275 Avvisning – till Egypten, 2001/02:20 s. 128, 2005/06:2 s. 7, 2008/09:20 s. 283 – till Marocko, 2008/09:20 s. 263 B Bankkrisen 1990–1994, 2009/10:10 s. 53 Barn i internationella förhållanden, 2016/17:10 s. 30 Barnomsorg, riksdagens beslut om, 2005/06:20 s. 36 Behörighetsförordningen, 2011/12:20 s. 55 Bemyndigande om materielanskaffning, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10, 2021/22:20 s. 164 Bearbetningskoncession, 2020/21:10 s. 143 Beredningskravet, 2013/14:10 s. 74, 2018/19:20 s. 32, 2021/22:20 s. 117 – anslag, 2004/05:20 s. 29, 2020/21:20 s. 322 542 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 – besparingar inom försvarets materielförsörjning, 2012/13:20 s. 92 – bidrag, 2009/10:10 s. 32 – brister i kvalitet, 2011/12:20 s. 61 – brådskande fall, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 194, 256, 268, 289, 322, 2021/22:20 s. 117 – dispenser, 2009/10:10 s. 32 – EG-direktiv, 2004/05:10 s. 74, 2008/09:10 s. 65 – EU-samarbetet, vissa frågor, 2008/09:10 s. 65 – ex gratia, 2009/10:10 s. 32 – flyktingsituationen, 2015/16:20 s. 453, 454 – Förbifart Stockholm, frysning av, 2014/15:20 s. 179 – förordningar, 2009/10:10 s. 32, 2020/21:20 s. 268 – Försvarsmaktens grundorganisation, 2004/05:20 s. 122 – genomförande av EG-direktiv, 2009/10:10 s. 78 – invandringspolitiken, 2015/16:20 s. 494 – kommissionens förslag, 2004/05:20 s. 142 – lagförslag, 2003/04:10 s. 36, 2005/06:20 s. 99, 2013/14:10 s. 78, 2014/15:20 s. 161, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 322 – lagändringar, 2009/10:20 s. 139 – omlokaliseringsbeslut, 2005/06:20 s. 93 – proposition om krediter till Island, 2009/10:20 s. 13 – proposition om kvalitetsutvärderingssystem för högskolor, 2010/11:20 s. 79 – rambeslut, 2002/03:10 s. 64, 2008/09:10 s. 79 – regeringsärenden, 2006/07:20 s. 162, 2008/09:10 s. 46, 2008/09:20 s. 69, 86, 2009/10:10 s. 66, 2012/13:20 s. 83, 194, 2014/15:10 s. 20, 2015/16:10 s. 42, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 268, 322, 2021/22:20 s. 117 – remissväsendet, 2021/22:10 s. 80 – skolområdet, 2015/16:20 s. 215 – statens skolor för vuxna, 2001/02:20 s. 66 – styrelsevalen vid Systembolaget AB, 2003/04:20 s. 114 – svar på interpellation, 2015/16:20 s. 69, 2021/22:20 s. 248 – svenska ståndpunkter, 2004/05:10 s. 74, 2014/15:10 s. 52 – under kris, 2008/09:20 s. 51, 2009/10:10 s. 45, 2015/16:20 s. 452, 454, 2020/21:20 s. 194, 268, 322 Beslut på tredje pelarens område inom EU-samarbetet, 2002/03:10 s. 58 Beslutanderätt, överlåtelse av, 2011/12:10 s. 38 Beslutsfattande på utrikespolitikens område, 2004/05:10 s. 89, 2015/16:20 s. 380 Beställningsbemyndiganden, 2021/22:10 s. 116 Betalningstjänster, statens ansvar för vissa, 2008/09:20 s. 76 Betyg, nya betygssteg i grund- och gymnasieskolan, 2012/13:20 s. 166 Bidrag till organisationer, 2006/07:10 s. 20 – beredningen av ärenden om bidragsgivning, 2009/10:10 s. 21 – spårbarhet och öppenhet, 2009/10:10 s. 31 543 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 Bistånd, 2005/06:10 s. 21 – avräkning från biståndsramen, 2013/14:20 s. 205, 2016/17:20 s. 169 – beredning av biståndsbudgeten, 2015/16:20 s. 56 – FN:s klimatkonvention, 2012/13:20 s. 29 – hantering av UD:s egna biståndsmedel, 2013/14:20 s. 205 – lön till biståndsministern, 2013/14:20 s. 205 – multilateralt, 2005/06:20 s. 192 – styrning av biståndsverksamheten, 2013/14:20 s. 205 – utformning av biståndsramen, 2006/07:20 s. 122 Bisysslor – anställdas, 2001/02:10 s. 18 – statsråds, 2006/07:20 s. 37, 69 Blekinge tekniska högskola, fråga om campus, 2017/18:20 s. 220 Blogginlägg av statsråd, 2009/10:20 s. 328, 2010/11:20 s. 166 Bonusar, 2009/10:20 s. 68 Brev – från EU-kommissionär, 2016/17:20 s. 195 – från kulturministern till Skånes landshövding, 2012/13:20 s. 258 – statsråds utskick av, 2007/08:20 s. 241 Bromma flygplats, 2014/15:20 s. 57, 2015/16:20 s. 47 Brottsförebyggande rådet (BRÅ), styrning av, 2020/21:10 s. 252 Budgetlagen, 2003/04:10 s. 30, 2003/04:20 s. 91, 2009/10:20 s. 107, 2011/12:20 s. 101, 2012/13:20 s. 84, 2013/14:20 s. 35, 229, 2014/15:20 s. 179, 203, 211, 2015/16:20 s. 17, 2016/17:20 s. 22, 170 Budgetprocessen, 2015/16:20 s. 30, 2016/17:20 s. 22, 2018/19:20 s. 10, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:10 s. 222 Budgetpropositionen – bemyndigande, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10 – biståndsanslaget, 2015/16:20 s. 56 – distribuering av broschyr, 2005/06:20 s. 201 – extra ändringsbudget, 2018/19:20 s. 32 – genomförande, 2020/21:10 s. 92 – kostnadsram, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187 – resultatredovisning, 2016/17:20 s. 22 – tillkännagivande, 2018/19:20 s. 10 C Carnegie Investment Bank AB, 2009/10:20 s. 175 Censurförbud, 2006/07:20 s. 13 Centrala studiestödsnämnden, utbildningsministerns ansvar, 2001/02:20 s. 182 CIA-plan, 2009/10:20 s. 296 544 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 Coronapandemin, 2020/21:20 s. 183, 196, 2021/22:10 s. 50, 2021/22:20 s. 91 – beredningen av snabbpropositioner samt pandemilagen, 2020/21:20 s. 322 – besöksförbud inom äldreomsorgen, 2020/21:20 s. 289 – Coronakommissionen, 2020/21:20 s. 398, 2021/22:20 s. 91 – deltagargräns för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, 2020/21:20 s. 268, 2021/22:20 s. 48 – distansundervisning inom skolväsendet, 2020/21:20 s. 305 – intensivvårdsplatser, 2020/21:20 s. 256 – omställningsstöd till företag, 2020/21:20 s. 391 – regeringens coronastrategi, 2020/21:20 s. 268, 322, 363, 398 – regeringens föreskrifter med stöd av den s.k. pandemilagen, 2021/22:20 s. 48 – regeringens kollektiva beslutsfattande, 2021/22:10 s. 50 – samråd med EU-nämnden, 2020/21:20 s. 378 – skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel, 2020/21:20 s. 256 – testning och smittspårning, 2020/21:20 s. 196 – uttalande om munskydd, 2021/22:20 s. 222 Covid-19, se Coronapandemin D Datalagringsdirektivets genomförande, 2010/11:20 s. 65 Decemberöverenskommelsen, 2015/16:20 s. 30, 300 Delegation och subdelegation, 2011/12:10 s. 40, 2012/13:10 s. 58, 2021/22:20 s. 48 Delningsundantag, 2018/19:10 s. 77, 2020/21:10 s. 252 Diarier – Regeringskansliets, 2012/13:10 s. 22, 26 – Utrikesdepartementets huvuddiarium, 2012/13:10 s. 45 Digital arbetsyta, 2017/18:20 s. 127, 2018/19:10 s. 77 Diplomatiska garantier, 2005/06:20 s. 19 Direktiv till en myndighet, 2005/06:20 s. 120 DIS-fartyg, skattevillkor för svenska sjömän på, 2006/07:20 s. 220 Disposition av medel, 2010/11:10 s. 71 Djurskyddsmyndigheten, avveckling av, 2006/07:20 s. 162 Dokumentation – aktbildning, 2005/06:10 s. 26, 2014/15:10 s. 32 – annonser och intresseanmälningar, 2009/10:10 s. 145 – avsaknad, 2018/19:20 s. 229 – bristande dokumentation, 2012/13:20 s. 108 – externt rekryteringsstöd 2009/10:10 s. 144 – innovationsrådets möten, 2015/16:20 s. 243 – kommunikation med EU-kommissionen, 2006/07:20 s. 203 – kontakter mellan myndigheter och regeringen, 2012/13:10 s. 100, 2014/15:10 s. 57, 72, 2015/16:10 s. 104, 2015/16:20 s. 452 545 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 – kravprofiler, 2009/10:10 s. 142 – muntliga uppgifter, 2007/08:10 s. 44 – säkerhetspolitiska rådets möten, 2015/16:20 s. 239 – upphandlingsärenden, 2018/19:10 s. 97 – utnämningsärenden, 2008/09:20 s. 127, 2009/10:10 s. 135 Dokumentationsskyldighet, 2018/19:10 s. 77 Domare, förflyttning av 2006/07:20 s. 147 Driftsstöd till flygplatser, 2015/16:20 s. 259 Dröjsmålsränta på tullavgift till EU, 2009/10:20 s. 104 Dumpning av kemiska vapen och radioaktivt avfall i Östersjön, 2010/11:20 s. 177 E E-postadresser, privata, 2015/16:20 s. 275 Edge, samarbete med Kina, 2014/15:20 s. 217 Ekonomisk förpliktelse för staten, ingående av, 2015/16:20 s. 275 Ekonomisk styrning, 2005/06:10 s. 21 Ekonomiska vårpropositionen, 2002/03:10 s. 65 Elprisområden, införande av, 2013/14:20 s. 73 En bok för alla AB, 2007/08:20 s. 49 Engagemang i organisationer, statsråds, 2007/08:20 s. 194 Ersättning – ex gratia, 2002/03:10 s. 56 – till statsråd utöver statsrådsarvodet, 2002/03:30 s. 136 – till vissa ledande befattningshavare, 2011/12:20 s. 209 Estonia, M/S, 2001/02:20 s. 147, 2004/05:20 s. 258, 2006/07:20 s. 80 Etikprövningsnämnden, 2011/12:20 s. 175 Etiopien, fängslade svenska medborgare, 2008/09:20 s. 250 EU:s – gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, 2004/05:10 s. 91, 2012/13:10 s. 120 – korttidsbudget, 2020/21:20 s. 64 – långtidsbudget, 2012/13:20 s. 41 – uppförandekod för vapenexport, 2008/09:20 s. 16 – upphovsrättsdirektiv, 2020/21:10 s. 55 EU-avgiften, senareläggning av, 2003/04:20 s. 105 EU-frågor, 2003/04:10 s. 78 – asylprocedurdirektivet, 2004/05:20 s. 142 – beredning av kommissionsförslag, 2004/05:20 s. 142 – delegerade akter och genomförandeakter, 2019/20:10 s. 145 – fiskemöjligheter i Östersjön, 2016/17:20 s. 92 – genomförande av EU-rätten, 2012/13:10 s. 101 – kommissionens genomförandekommittéer, 2014/15:10 s. 44 546 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 – regeringens företrädare vid samråd och överläggningar samt vid rådsmöten, 2013/14:10 s. 153, 2015/16:20 s. 308 – samråd med EU-nämnden om fjärde järnvägspaketet 2014/15:20 s. 48 – samråd med riksdagen 2006/07:20 s. 105, 2007/08:20 s. 14, 2017/18:10 s. 136 – trepartsmöten (triloger), 2017/18:10 s. 136 – utsläppshandelssystem, 2016/17:20 s. 108 – vapendirektivet, 2016/17:20 s. 63 – överläggning med utskott, 2018/19:20 s. 22 – överläggning om frågor som behandlas inom ramen för kommittologin 2014/15:20 s. 87 – överträdelseärenden, 2012/13:10 s. 101 EU-kommissionär, utseende av svensk kandidat, 2004/05:20 s. 155 EU-nämnden, 2006/07:20 s. 107, 2012/13:20 s. 41, 66 – bokstavsmandat, 2021/22:20 s. 34 – EU- och handelsministerns agerande i rådet i fråga om rättsstatsprincipen, 2017/18:20 s. 41 – idrottsministerns agerande i rådet, 2015/16:20 s. 106 – information om ny kommissionsordförande, 2004/05:20 s. 163 – information till, 2009/10:20 s. 54, 2016/17:20 s. 108 – inrikesministerns agerande i rådet i frågan om EU:s gränskontroll, 2015/16:20 s. 120, – kultur- och demokratiministerns agerande i rådet, 2015/16:20 s. 106 2016/17:20 s. 53 – Palestina, Sveriges erkännande av, 2014/15:20 s. 28 – Samråd, 2001/02:20 s. 58, 2002/03:30 s. 29, 2006/07:20 s. 105, 2007/08:20 s. 14, 2008/09:20 s. 16, 2009/10:20 s. 25, 2011/12:20 s. 11, 23, 2014/15:20 s. 13, 2015/16:20 s. 77, 2018/19:20 s. 22 – samråd i ett sent skede, 2013/14:10 s. 136 – samråd inför lämnande av brev och s.k. non-papers, 2003/04:10 s. 90 – samråd inför rådets beslut om EU:s årsbudget, 2020/21:10 s. 75 – samråd inför överenskommelse om återhämtningsplan och långtidsbudget, 2020/21:20 s. 64 – samråd inför toppmöte, 2015/16:20 s. 144, 2017/18:20 s. 68 – samråd om asylfrågor, 2016/17:20 s. 30 – samråd om att klassa kärnkraft som hållbar, 2021/22:20 s. 14, 34 – samråd om Dublinförordningen, 2015/16:20 s. 130 – samråd om fjärde järnvägspaketet, 2014/15:20 s. 48 – samråd om stöd till Frankrike, 2015/16:20 s. 138 – samråd under coronapandemin, 2020/21:20 s. 378 – samråd vid fråga av stor betydelse för Sverige som stat och som medlemsstat i EU, 2017/18:20 s. 41 – skriftligt samråd, 2015/16:20 s. 92 – statsministerns underlag under ett samråd, 2015/16:20 s. 96 – statsråds närvaro, 2005/06:20 s. 86, 2013/14:10 s. 153 EU-sakråd, 2018/19:10 s. 109 Europeiska arbetsmyndigheten, 2018/19:20 s. 22 547 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 Europeiska rådet, 2006/07:20 s. 105, 2012/13:20 s. 43, 2017/18:20 s. 68 Europeiska utvecklingsfonden, avgiften till, 2004/05:10 s. 17 Exklusivitetsgrundsatsen, 2004/05:20 s. 108 Expeditionsministär, se Övergångsregering Extra val, 2014/15:20 s. 287 Extra ändringsbudget, 2018/19:20 s. 32, 2019/20:10 s. 73, 2020/21:20 s. 322 F Faktapromemorior, 2003/04:10 s. 78 Fastighetsskatt, avsaknad av, 2004/05:20 s. 259 Fideikommissärenden, 2004/05:10 s. 54 Fildelning, 2007/08:6 s. 42 Filmstöd, 2018/19:20 s. 186 Finansiella instrument, förteckning över innehav av, 2013/14:20 s. 298 Finansiella intressen, statsråds, 2006/07:20 s. 36, 69 Finansiella krisen 2008–2009, 2009/10:10 s. 56 Finansinspektionens sponsoravtal med affärsbankerna, 2001/02:20 s. 214 Finansmakten, 2005/06:10 s. 20, 2015/16:20 s. 17, 30, 56, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10 Fiskeförhandlingar – jordbruksministerns agerande i samband med, 2007/08:20 s. 87 – jordbruksministerns information om, 2008/09:20 s. 25 Flickaprojektets mediekampanj, 2004/05:20 s. 108 Flodvågskatastrofen 2004, 2005/06:8 – fortsatt granskning av, 2007/08:6 s. 7 Flygbolag, statlig garanti till, 2001/02:20 s. 69 Flygutbildningar, lokalisering av, 2001/02:20 s. 18 Flyktingmottagande hösten 2015, 2015/16:20 s. 396, 454, 480, 2017/18:20 s. 112 FN:s klimatkonvention, 2012/13:20 s. 29 FN:s olja-för-mat-program, 2009/10:20 s. 308 FN:s säkerhetsråd, kampanj för Sveriges plats i, 2016/17:20 s. 143, 2017/18:20 s. 127, 148, 322, 2018/19:20 s. 106 FN-sanktioner, 2001/02:20 s. 115, 2005/06:20 s. 71 Folkmord i Osmanska riket 1915, 2010/11:20 s. 47 Fordonsindustrin, stöd till, 2008/09:20 s. 51, 2009/10:20 s. 261 Forska och väx, anslaget till, 2007/08:20 s. 82 Forskningens frihet, 2005/06:20 s. 133 Forskningsmedel, hantering av, 2008/09:20 s. 94 Forum för levande historia, 2007/08:20 s. 159 548 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 Frankrike, bilateral hjälp inom EU, överläggning med Utrikesnämnden, 2015/16:20 s. 189 Frihetsberövade personer utomlands, 2015/16:10 s. 37 Fristående myndigheter, 2006/07:10 s. 53 Fryshuset, bidrag till, 2001/02:20 s. 96 Frågeinstituten, 2009/10:10 s. 148, 2011/12:20 s. 36, 2014/15:20 s. 42, 2020/21:20 s. 18, 23, 2021/22:20 s. 254 Frågestund – uppgift om brist på poliser, 2017/18:20 s. 314 – uppgift om extra val, 2014/15:20 s. 42 – uppgift om partibidrag, 2011/12:20 s. 36 Fångtransporter, hemliga, 2009/10:20 s. 296 Fängslad svensk medborgare på Guantánamobasen, 2002/03:30 s. 99, 2005/06:2 s. 58 Fängslade svenska medborgare i Etiopien, 2008/09:20 s. 250 Förbifart Stockholm, 2014/15:20 s. 179 Författningsreglering, 2003/04:10 s. 23, 2005/06:10 s. 22, 2010/11:10 s. 40, 2012/13:10 s. 16, 2020/21:20 s. 268 Författningsutgivningen, 2004/05:10 s. 39, 2007/08:10 s. 11, 2009/10:10 s. 17, 2009/10:20 s. 139, 2014/15:10 s. 14, 2020/21:10 s. 19, Förflyttning av generaldirektör, 2012/13:20 s. 248 – för Arbetsförmedlingen, 2008/09:20 s. 149 – för Försäkringskassan, 2018/19:20 s. 59 – för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, 2009/10:20 s. 58 Förhandsgranskning, förbud mot, 2006/07:20 s. 13 Förhandsprövning av nya programtjänster, 2010/11:20 s. 112 Förkortad motionstid, 2009/10:10 s. 47 Förmögenhetsinnehav, statsråds, 2006/07:20 s. 36 Förordnande av statsråd, 2006/07:20 s. 30, 2014/15:20 s. 268 Förordning – omprövning av, 2020/21:20 s. 268 – undantag från, 2012/13:10 s. 100 Förordningsmakten, 2006/07:20 s. 128 Förordningsmotiv, 2021/22:20 s. 130 Försvarets materielförsörjning, 2012/13:20 s. 92 Försvarets materielverk (FMV), styrning av, 2015/16:10 s. 84 Försvarets radioanstalt (FRA), styrning av, 2015/16:10 s. 84 Försvarsexportmyndigheten (FXM), styrning av, 2015/16:10 s. 84 Försvarsmakten – beredning av regeringsärenden, 2012/13:20 s. 114 – försvarsministerns ansvar för agerande inom, 2003/04:20 s. 162 549 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 – försvarsministerns styrning av, 2011/12:20 s. 161, 2013/14:20 s. 32, 2018/19:20 s. 170 – grundorganisation, 2010/11:20 s. 40 – grundorganisation, remissberedning av, 2004/05:20 s. 122 – insatsorganisationen, 2013/14:20 s. 32 – lokalisering av samlade flygutbildningar inom, 2001/02:20 s. 18 – nordisk snabbinsatsstyrka, 2010/11:20 s. 10 – organisationsförändring inom, 2000/01:20 s. 16, 2010/11:20 s. 38 – personalförsörjning, 2009/10:20 s. 39, 2010/11:20 s. 24, 2013/14:20 s. 32 – subarktisk förmåga, 2005/06:20 s. 17 – tillsättande av chef, 2018/19:20 s. 170 – vinterklimat, förmåga att verka i, 2010/11:20 s. 38 Försäkringskassan – arbetsskadeförsäkring, 2012/13:20 s. 153 – assistansersättning, utvecklingen av antalet timmar, 2017/18:20 s. 230 – omorganisering 2005, beredningen av, 2008/09:20 s. 205 – rimliga villkor att sköta sitt uppdrag, 2008/09:20 s. 221 – servicekontor, 2013/14:20 s. 58 – sjukförsäkringen, 2021/22:20 s. 173 Förvaltningsbeslut eller författningsreglering, 2003/04:10 s. 23 Förvaltningsmyndigheter – regeringens ansvar för, 2011/12:20 s. 49, 2018/19:20 s. 125 – regeringens styrning av, 2012/13:10 s. 80, 2012/13:20 s. 267, 2013/14:20 s. 34, 2015/16:10 s. 84, 2016/17:10 s. 104, 2018/19:20 s. 125, 2020/21:10 s. 252 Förvaltningsärenden – befrielse från energiskatt och koldioxidskatt, 2006/07:10 s. 15 – beredningskravet, 2008/09:10 s. 46, 2011/12:10 s. 13, 2014/15:20 s. 99 – brevsvar, 2001/02:10 s. 33 – dispens från arvs- och gåvoskatt, 2000/01:10 s. 30 – dispens från stämpelskatt, 2000/01:10 s. 30 – fideikommissärenden, 2004/05:10 s. 54 – friköp av s.k. fjällägenheter, 2009/10:10 s. 19 – försäljning av mark ovan odlingsgränsen, 2009/10:10 s. 19 – gruvärenden, 2021/22:10 s. 22 – handläggningstiden, 2011/12:10 s. 13, 2012/13:10 s. 17, 2014/15:10 s. 20, 2016/17:10 s. 19, 2016/17:20 s. 121, 2018/19:10 s. 17, 2019/20:10 s. 24, 2020/21:10 s. 23, 143, 2021/22:10 s. 22, 117 – kommunala vetot (miljöbalken), 2021/22:20 s. 117 – kommunikation med part, 2021/22:10 s. 22 – motivering av beslut, 2014/15:20 s. 110 – partsinsyn, 2021/22:10 s. 22 – parts möjlighet till möte, 2020/21:10 s. 143 – permutationsärenden, 2004/05:10 s. 51 – skriftliga riktlinjer för handläggning av, 2011/12:10 s. 13 550 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 – undantag enligt lagen om offentlig upphandling, 2000/01:10 s. 30 – utredningsansvar, 2021/22:10 s. 22, 117 – utökad mellanlagring av använt kärnbränsle, 2021/22:20 s. 117 – överklagande av ansökan om markupplåtelse, 2018/19:10 s. 17 – överklagande av strandskyddsdomar, 2016/17:10 s. 19, 2016/17:20 s. 121 – överklagandeärenden i Miljödepartementet, 2007/08:10 s. 16, 2013/14:10 s. 26, 2014/15:10 s. 25, 2016/17:10 s. 19, 2016/17:20 s. 121 – överklagandeärenden i Näringsdepartementet, 2001/02:10 s. 35, 2010/11:10 s. 34, 2014/15:10 s. 20 – överklagandeärenden om arbetsmiljön, 2003/04:10 s. 34 Föräldraledighet och förvärvsarbete, 2004/05:10 s. 27 G Gemensam myndighet för statens skolor för vuxna, 2001/02:20 s. 66 Generaldirektörs deltagande i konferens, 2012/13:20 s. 257 Glyfosat, 2017/18:20 s. 127 GMO, överläggning om, 2014/15:20 s. 87 God hushållning, 2014/15:20 s. 179 Gruvsamordnare, 2015/16:20 s. 249 Gruvtillstånd, näringsministerns agerande vid handläggningen, 2015/16:20 s. 249 Gruvärenden, 2021/22:10 s. 22 Grönbok om mervärdesskattens framtid, hantering av utlåtande, 2012/13:20 s. 74 Guantánamobasen, fängslad svensk medborgare, 2002/03:30 s. 99, 2005/06:2 s. 58 Gui Minhai, hantering av 2020/21:20 s. 145 Göteborg, EU-toppmötet, 2001/02:20 s. 152 H Handlande i regeringens eller utrikesministerns namn, 2007/08:10 s. 45 Handlingsplanen för etnisk och kulturell mångfald, 2005/06:10 s. 15 Havsövervakningssystem till Libyen, marknadsföring av, 2010/11:20 s. 198 Heby kommun, kommun- och landstingstillhörighet, 2001/02:20 s. 54 Hedersdoktorat, 2005/06:20 s. 206 Helikopter NH90, upphandling av, 2001/02:20 s. 80 Hemliga handlingar, Regeringskansliets hantering av, 2012/13:10 s. 22 Hindrande åtgärder, 2006/07:20 s. 13 Hiv/aids, 2005/06:10 s. 20 Hyresråd, 2006/07:20 s. 147 Hållbarhetskommission, 2006/07:20 s. 85 551 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 Hälsoforum, 2005/06:10 s. 20 Högskolor och universitet, utseende av styrelseledamöter, 2004/05:20 s. 135, 2013/14:20 s. 95 I Identitetshandling för utländska medborgare bosatta i Sverige, 2008/09:20 s. 77 Illojal maktutövning, 2006/07:20 s. 232 Indelningsärenden, 2001/02:10 s. 39 – handläggning av, 2004/05:20 s. 57 Individuellt kompetenssparande, 2004/05:20 s. 76 Indragningen av transportstödet från årsskiftet 1999/2000, 2000/01:20 s. 68 Industriella utvecklingscentrum, 2004/05:20 s. 34 Information – om utrikesministerns inställda resa till Israel, 2014/15:20 s. 272 – till EU:s medlemsländer om Sveriges erkännande av Staten Palestina, 2014/15:20 s. 28 – till riksdagen i EU-frågor, regeringens, 2008/09:10 s. 89 – till riksdagen om inköp och anskaffning av ett luftvärnssystem, 2017/18:20 s. 187, 2018/19:20 s. 10 – till riksdagen om insatsorganisation 2014, 2013/14:20 s. 32 – till riksdagen om kostnadsfördyringar, 2020/21:20 s. 27 – till riksdagen om fiskeförhandlingar, 2008/09:20 s. 25 – till riksdagen om svenskt deltagande i ett internationellt försvarssamarbete, 2017/18:20 s. 80 – till riksdagen om utgiftsbegränsande åtgärder, 2015/16:20 s. 17 – till utskott, 2014/15:20 s. 82, 2016/17:20 s. 170, 2017/18:20 s. 80, 187, 2018/19:20 s. 10 – till utskott och medier, 2018/19:20 s. 10 Informationsbroschyr i samband med Sveriges EU-medlemskap, 2000/01:20 s. 76 Informationshantering inom Regeringskansliet, 2017/18:20 s. 112, 2020/21:10 s. 176, 191 Informationssäkerhet, 2017/18:20 s. 331 Informella informationsutbyten med USA, 2010/11:20 s. 255 Informella kontakter mellan Regeringskansliet och myndigheterna, 2012/13:10 s. 100, 2012/13:20 s. 248, 2014/15:10 s. 72, 2015/16:10 s. 104, 2015/16:20 s. 452, 2017/18:20 s. 220, 2020/21:10 s. 252, 2021/22:20 s. 209, 227 Informellt ministermöte, statsråds agerande, 2016/17:20 s. 108 Inlandsinnovation AB, 2013/14:20 s. 224 Innovationsrådet, 2015/16:20 s. 243 Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), 2005/06:20 s. 189 Instruktioner inför möten i EU, 2010/11:10 s. 76, 2014/15:10 s. 52, 61 552 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 Insynsråd, tillsättande av, 2012/13:20 s. 115, 2017/18:10 s. 87 Integrationsverkets utbetalning av schablonersättning, statsrådens ansvar, 2007/08:20 s. 55 Internationella valfångstkommissionens möte, svenskt agerande, 2002/03:30 s. 72 Internationella överenskommelser, 2004/05:10 s. 67, 2012/13:10 s. 120, 2017/18:20 s. 80 – bemyndiganden att ingå, 2011/12:10 s. 58 – förteckning över, 2011/12:10 s. 58 – förvaltningsmyndigheternas, 2004/05:10 s. 67, 2011/12:10 s. 58, 2015/16:10 s. 106, 2016/17:10 s. 104, 2017/18:20 s. 244 – ingående av, 2010/11:20 s. 243, 2012/13:20 s. 264, 288 – publicering i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ), 2010/11:20 s. 254, 2011/12:10 s. 58, 2012/13:10 s. 120 Internationellt försvarssamarbete (Joint Expeditionary Force, JEF), 2017/18:20 s. 80 Internet, tillståndsgivning till spel på, 2001/02:20 s. 92 Interpellationer – besvarande av, 2001/02:10 s. 30, 2001/02:20 s. 29, 2002/03:30 s. 17, 2017/18:20 s. 17 – besvarande av vid avgång, 2020/21:20 s. 23 – debatt, uppgifter i (Laila Freivalds), 2004/05:20 s. 45 – debatt, uppgifter i (Leif Pagrotsky), 2004/05:20 s. 50 – debatt, uppgifter i (Tomas Eneroth), 2021/22:20 s. 248 – debatt, uppträdande (Sven Otto Littorin), 2008/09:20 s. 35 – debatt, uppträdande (Thomas Bodström), 2005/06:20 s. 43 – frågeinstituten, 2009/10:10 s. 148 – hinder för att besvara, 2003/04:20 s. 87 – sena interpellationssvar, 2005/06:20 s. 40, 2010/11:20 s. 61, 2014/15:10 s. 73 – till statsministern, 2002/03:30 s. 14 – underlag för interpellationssvar, 2015/16:20 s. 69 Interregnum på skolministerposten, 2001/02:20 s. 29 Intressekonflikter för statsråd, 2006/07:20 s. 36, 69 Intressekonflikter för särskilda utredare, 2020/21:10 s. 127 Invandringspolitiken, 2015/16:20 s. 494 Iraks försvarsminister, 2020/21:10 s. 176 Irakkriget och vapenexport m.m., 2003/04:20 s. 204 Israel, militärt samarbete med, 2006/07:20 s. 93 It-system, avtal om Regeringskansliets, 2017/18:20 s. 210 J Jas 39 Gripen-plan – avtal om leasing, 2005/06:20 s. 23 553 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 – bemyndigande om offert till Norge, 2008/09:20 s. 117 Järnvägsunderhållet, 2013/14:20 s. 246 Jäv, 2006/07:20 s. 36, 2006/07:20 s. 69, 2009/10:20 s. 117, 2012/13:20 s. 84, 2014/15:20 s. 240, 2016/17:20 s. 266, 275 Jävssituation – på Försvarsdepartementet, 2004/05:20 s. 118 – på Kulturdepartementet, 2008/09:20 s. 298 K Kabinettsfråga, 2014/15:20 s. 288 Kalkbrytning på Gotland, 2014/15:20 s. 22, 2021/22:20 s. 227, 234 Karantän för f.d. statsråd, 2002/03:30 s. 119 Karolinska institutets filial i Hongkong, 2017/18:20 s. 240 Kina – programvaran Edge, 2014/15:20 s. 217 – vapenembargo, 2001/02:20 s. 88, 2004/05:20 s. 168 Klimatmålen, nå med hjälp av infrastrukturplanering, 2012/13:20 s. 12 Klimatmålet för 2020, regeringens beräkning, 2013/14:20 s. 21 Klimatlagen, 2020/21:20 s. 106 Klimatpolitiska handlingsplanen, 2020/21:20 s. 106 Klustervapen, internationellt förbud mot, 2008/09:20 s. 12 Koldioxidutsläpp, EU-mål för, 2006/07:20 s. 121 Kommandomål, 2002/03:10 s. 52 Kommissioner, 2020/21:20 s. 398, 2021/22:20 s. 91 Kommittéordförande – bakgrund, 2017/18:10 s. 49 – utseende av, 2004/05:20 s. 128 Kommittéväsendet, 2005/06:10 s. 13, 2012/13:20 s. 85, 2015/16:10 s. 42, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – anhörigkommittén, 2001/02:20 s. 197 – kommissioner, 2020/21:20 s. 398, 2021/22:20 s. 91 – kommittéberättelsen, 2015/16:10 s. 42, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – kommittédirektiv, utformning av, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – kommittéförordningen, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – parlamentariskt inslag, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 – särskild utredare eller kommitté, 2017/18:10 s. 49 – utredningarnas sammansättning, 2017/18:10 s. 49 – utredningsuppdraget, 2017/18:10 s. 49 – utredningstiden, 2017/18:10 s. 49 Kommunala indelningen, ändringar i, 2001/02:10 s. 39 Kommunala självstyrelsen, proportionalitetsprövning, 2016/17:10 s. 82 Kommundelning Torslanda, 2001/02:20 s. 49 554 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 Kommunikation mellan Regeringskansliet och EU-kommissionen, 2006/07:20 s. 195 Konstitutionsutskottets rätt att få ut handlingar, 2011/12:10 s. 39 Konsultavtal, Regeringskansliets, 2001/02:10 s. 14 Konsultföretag för olika utredningsuppdrag, 2012/13:20 s. 82 Konsulär biståndsverksamhet, 2012/13:20 s. 145 Konsulära ärenden – barn i internationella förhållanden, 2016/17:10 s. 30 – Gui Minhai, 2020/21:20 s. 145 – stöd till frihetsberövade personer utomlands, 2015/16:10 s. 37 Kravprofiler, arkivering av, 2005/06:20 s. 184 Kretsloppsmiljarden, 2000/01:10 s. 22 Krigsmateriel, export av, 2001/02:20 s. 142, 2012/13:20 s. 266, 291 Krigsmateriel till Natoländerna, fråga om, 2000/01:20 s. 118 Krigsmaterielsamarbete, 2004/05:20 s. 105 Krisberedskap och krishantering – coronapandemin, 2020/21:20 s. 190, 2021/22:20 s. 65 – flodvågskatastrofen 2004, 2005/06:8 – flyktingmottagande hösten 2015, 2015/16:20 s. 396, 454, 480, 2017/18:20 s. 112 – regeringens roll och ansvar, 2005/06:8 s. 35, 2020/21:20 s. 190 – Statsrådsberedningen, statsministerns ansvar, 2007/08:20 s. 169 Kunskapslyftet, 2000/01:10 s. 24 Könsmaktsperspektiv vid universitet och högskolor, 2005/06:20 s. 123 Könsneutral lagstiftning, utredning om, 2004/05:20 s. 72 L Lagrådets granskning, 2003/04:10 s. 36, 2013/14:10 s. 78, 2014/15:20 s. 164, 2016/17:10 s. 103, 2018/19:10 s. 23, 2018/19:20 s. 32, 2020/21:20 s. 322 – regeringens hantering av Lagrådets synpunkter, 2018/19:10 s. 23, 2018/19:20 s. 23 – synpunkter och förslag, 2018/19:10 s. 23 – tid mellan lagrådsgranskning och proposition, 2014/15:10 s. 81 Landsbygdsprogrammet, 2014/15:20 s. 240 Ledamöter i – statliga styrelser, nominering av, 2005/06:20 s. 143 – styrelser för högskolor och universitet, utseende av, 2004/05:20 s. 135 Levande historia, 2000/01:10 s. 25 Lokala investeringsprogram, stöd till, 2000/01:20 s. 24 Lokalisering av Försvarsmaktens flygutbildningar, 2001/02:20 s. 18 Lotterier på internet, 2001/02:20 s. 92 LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2017/18:20 s. 232 Luftfartsverket, styrning av, 2016/17:10 s. 104 555 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 Luftvärnssystem (Patriot), inköp och anskaffning, 2017/18:20 s. 187 2018/19:20 s. 10 Lyftet, agerande gentemot statliga myndigheter gällande, 2010/11:20 s. 158 Lågprisavtal, 2006/07:20 s. 239 Lärarlegitimationsreformen, förseningen av, 2011/12:20 s. 43 M Meddelarfrihet vid genomförande av EU-direktiv, 2012/13:20 s. 125 Meddelarskydd, beaktande av, 2007/08:6 s. 34 Medel från Europeiska socialfonden, 2002/03:30 s. 91 Mediekampanj, 2004/05:20 s. 108 Migrationsverkets insynsråd, 2012/13:20 s. 115 Militära övningar, rutiner för beslut om (Snowflake), 2005/06:20 s. 48 Militärt samförståndsavtal med Saudiarabien, 2005/06:20 s. 59, 2012/13:20 s. 264, 288 Miljöbalken, tillåtlighetsprövning, 2001/02:20 s. 110 Miljökonsekvensutredning, regeringens ansvar för utebliven, 2004/05:20 s. 116 Ministerrådsmöten – statsråds agerande vid, 2006/07:20 s. 107, 2011/12:20 s. 22 – statsråds deltagande i, 2005/06:20 s. 86 Ministerstyre, 2012/13:20 s. 204, 219, 257, 2015/16:20 s. 259 Motpartsverifiering (vid UD), rutiner för, 2021/22:20 s. 281 Museichef, 2005/06:20 s. 140 Myndigheter och organ – dokumentation av kontakter, 2012/13:10 s. 100 – föreskriftsrätt, 2019/20:10 s. 134 – hos Regeringskansliet, 2006/07:10 s. 51 – inom kommittéväsendet, 2006/07:10 s. 53 – uppdrag till, 2012/13:10 s. 100 Myndigheters – försäljning av verksamhet, 2020/21:20 s. 133 – genomförandeåtgärder, regeringens ansvar, 2009/10:10 s. 104 – information till regeringen, 2011/12:20 s. 101, 2012/13:20 s. 12, 2017/18:20 s. 282 – rätt att bilda bolag, 2012/13:20 s. 269 – självständighet, 2005/06:20 s. 113, 2007/08:6 s. 42, 2018/19:20 s. 170, 2018/19:20 s. 220, 2020/21:10 s. 267 Myndighetsdialog, 2015/16:20 s. 275, 2016/17:10 s. 104 Myndighetsföreskrifter, 2019/20:10 s. 134 Myndighetsförordning, 2006/07:10 s. 55, 2021/22:20 s. 227 Myndighetsstyrelser, 2017/18:10 s. 87, 2019/20:10 s. 92 Myndighetsstyrning, regeringens förändring, 2012/13:10 s. 99 556 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 N Nationell samordnare, 2005/06:20 s. 103, 2015/16:10 s. 42, 2016/17:20 s. 202 – för barn i asylprocessen, utnämning av, 2006/07:20 s. 73 Nato, överläggning med Utrikesnämnden inför samförståndsavtal om värdlandsstöd m.m., 2015/16:20 s. 175 Natura 2000, 2017/18:20 s. 96, 2020/21:10 s. 143 Nobel Center, aviserad investering, 2016/17:20 s. 13 Nominering av styrelseledamot, 2005/06:20 s. 151 Non-papers, 2002/03:30 s. 29, 2003/04:10 s. 90, 2014/15:20 s. 13 Nordiska snabbinsatsstyrkan, 2010/11:20 s. 10 Normgivning, 2006/07:20 s. 131, 2011/12:10 s. 40, 2012/13:10 s. 78, 2018/19:20 s. 196, 2019/20:10 s. 134, 2021/22:20 s. 48 Notifiering, 2007/08:10 s. 24 – miljöbalken, 2001/02:20 s. 110 – presstödet, 2006/07:20 s. 195, 202 – återkallande av, 2006/07:20 s. 202, 2007/08:10 s. 24 Nuon, Vattenfalls förvärv av, 2013/14:20 s. 132 Nyckelbiotoper, 2020/21:20 s. 117 Nyckeltal, 2004/05:10 s. 38 Nystartsjobb, upphandling av informationstjänster om, 2006/07:20 s. 204 Nådeärenden, regeringens handläggning av, 2002/03:10 s. 39, 2013/14:10 s. 17 Nämndmyndigheter, 2006/07:10 s. 55 Nätmyter om invandring, publicering på regeringens webbplats, 2011/12:20 s. 154 O OAB, Apoteket Omstrukturering AB, 2009/10:20 s. 207 Obemannat stridsflygplan (Neuron), 2005/06:20 s. 30 Objektivitetsprincipen, 2011/12:20 s. 157 Offentliggörande av aktieförsäljning, 2001/02:20 s. 261 Offentlighetsprincipen, 2006/07:10 s. 51, 2012/13:20 s. 245, 2013/14:20 s. 126, 2015/16:10 s. 42, 2015/16:20 s. 239, 244, 2018/19:10 s. 77, 2018/19:20 s. 106 Officiellt besök utomlands av statsråd, 2004/05:20 s. 42 Omlokalisering av Riksantikvarieämbetet, 2007/08:20 s. 44 Omplacering av stabschef, 2011/12:20 s. 188 Omregleringar, regeringens arbete med, 2013/14:20 s. 266 Omvärldsbevakning, regeringens, 2018/19:20 s. 32 Organisationsformer, 2006/07:10 s. 55 Osmanska riket, folkmord, 2010/11:20 s. 47 557 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 Osmo Vallo-fallet, 2006/07:20 s. 138 Outsourcing, 2017/18:20 s. 331 P Palestina, erkännande av Staten, 2014/15:20 s. 119 Pandemikrisen (H1N1-pandemin), 2009/10:10 s. 66 Paragraf (§) 5-förordnande, 2005/06:20 s. 143, 2015/16:20 s. 308 Parisattackerna, överläggning med Utrikesnämnden om hjälp till Frankrike, 2015/16:20 s. 189 Parlamentariska kommittéer, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 Parlamentariska referensgrupper, 2016/17:10 s. 57, 2017/18:10 s. 49 Parlamentarisk utredning, socialförsäkringar, 2004/05:20 s. 66 Penninglotteriet, 2003/04:10 s. 31 Permutationsärenden, 2004/05:10 s. 51 Pirate Bay, 2007/08:6 s. 42 – uttalande av statsråd, 2009/10:20 s. 345 Pisaundersökningen 2018, utbildningsministerns hantering, 2021/22:20 s. 195 Polismyndigheten, undantag från säkerhetsskyddsförordningen, 2017/18:20 s. 282 Politikerundantaget i tryckfrihetsförordningen, 2013/14:10 s. 74 Politisk överenskommelse, 2002/03:10 s. 62, 2015/16:20 s. 300 Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet, 2000/01:10 s. 6, 2001/02:10 s. 7, 2002/03:10 s. 14, 2003/04:10 s. 16, 2004/05:10 s. 25, 2005/06:10 s. 11, 2006/07:10 s. 11, 2007/08:10 s. 8, 2008/09:10 s. 10, 2009/10:10 s. 10, 2010/11:10 s. 9, 2011/12:10 s. 9, 2012/13:10 s. 10, 2013/14:10 s. 12, 2014/15:10 s. 13, 2015/16:10 s. 11, 2016/17:10 s. 10, 2017/18:10 s. 13, 2018/19:10 s. 11, 2019/20:10 s. 18, 2020/21:10 s. 17, 2021/22:10 s. 16 Posten AB, 2006/07:20 s. 225 – samgåendet med Post Danmark A/S, 2011/12:20 s. 193 Praktikplatser, agerande gentemot statliga myndigheter, 2010/11:20 s. 158 Presskonferens, 2006/07:20 s. 238 Pressmeddelande, publicering på regeringens webbplats, 2011/12:20 s. 145, 2014/15:20 s. 136 Presstödet – handläggningen av frågan, 2007/08:20 s. 30 – regeringens handlande efter riksdagens beslut, 2006/07:20 s. 183 Proportionalitetsprövning – vid fri- och rättighetsinskränkningar, 2021/22:20 s. 48 – vid inskränkning av den kommunala självstyrelsen, 2016/17:10 s. 82 Propositioner avlämnade under kristid, 2009/10:10 s. 45, 2020/21:20 s. 322 Propositionsavlämnandet, 2001/02:10 s. 26, 2008/09:10 s. 28, 2012/13:10 s. 47, 2018/19:10 s. 58 558 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 – anhopning, 2005/06:20 s. 13, 2018/19:10 s. 58 Propositionsförteckning, 2005/06:20 s. 14, 2018/19:10 s. 58 R Radarsystem, 2015/16:20 s. 69 Radio- och tv-lagsutredningens uppdrag om skydd för barn mot olämpligt programinnehåll, 2001/02:20 s. 204 Radiokommunikationssystem baserat på Tetrastandard, 2001/02:20 s. 34 Radiotjänst, polisanmälningar av statsråd, 2006/07:20 s. 217 Raffinaderi i Lysekil, 2020/21:10 s. 153 Rambeslut och beslut, 2002/03:10 s. 59 Redaktionell självständighet, 2004/05:20 s. 190, 2010/11:20 s. 215, 2011/12:20 s. 154, 2016/17:20 s. 289, 339 Regelförenkling, regelförbättring, 2005/06:10 s. 37 Regelgivning, vid konsekvensutredning, 2019/20:10 s. 134 Regeringens kollektiva beslutsfattande, 2021/22:10 s. 50 – arbetet under coronapandemin, 2021/22:10 s. 50 – antalet närvarande statsråd, 2021/22:10 s. 50 – föredragande statsråd, 2021/22:10 s. 50 – regeringssammanträden (ordinarie eller extra), 2021/22:10 s. 50 – regeringsärenden, 2021/22:10 s. 50 Regeringens omvärldsbevakning, 2018/19:20 s. 32 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation, 2000/01:10 s. 3, 2001/02:10 s. 6, 2002/03:10 s. 8, 2003/04:10 s. 9, 2004/05:10 s. 8, 2005/06:10 s. 7, 2006/07:10 s. 9, 2007/08:10 s. 5, 2008/09:10 s. 8, 2009/10:10 s. 8, 2010/11:10 s. 7, 2011/12:10 s. 7, 2012/13:10 s. 8, 2013/14:10 s. 10, 2014/15:10 s. 10, 2015/16:10 s. 8, 2015/16:20 s. 308, 2016/17:10 s. 8, 2016/17:20 s. 289, 2017/18:10 s. 11, 2018/19:10 s. 9, 2019/20:10 s. 15, 2020/21:10 s. 15, 2021/22:10 s.13, 50 Regeringens webbplats, 2010/11:20 s. 230, 2011/12:20 s. 154, 2014/15:20 s. 136, 2016/17:20 s. 299 – ändring och rättelse av sakinnehåll, 2010/11:20 s. 231, 2014/15:20 s. 136 Regeringskanslibeslut, se Regeringskansliärenden Regeringskansliet, 2005/06:10 s. 7, 2015/16:10 s. 42 – anslag, 2014/15:20 s. 211 – anställningsvillkor för politiskt sakkunniga, 2002/03:30 s. 128 – ansvarsfördelning och chefsansvar, 2016/17:20 s. 289 – informationsförmedling inom, 2017/18:20 s. 365 – integrationsfrågor m.m., 2001/02:10 s. 13, 2005/06:10 s. 15 – jämställdhetsfrågor, 2001/02:10 s. 9, 2003/04:10 s. 16, 2004/05:10 s. 27 – konsultavtal, 2001/02:10 s. 14 – kvinnliga chefer, 2003/04:10 s. 16, 2004/05:10 s. 28, 2005/06:10 s. 14 – Näringsdepartementet som beredningsorgan, 2000/01:20 s. 112 559 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 – organisering för särskilda projekt, 2000/01:10 s. 16, 2004/05:10 s. 38 – personalutvecklingen, 2000/01:10 s. 4, 2003/04:10 s. 14, 2004/05:10 s. 24, 2005/06:10 s. 9, 2009/10:10 s. 8, 2010/11:10 s. 7, 2012/13:10 s. 8 – politiska samordningsfunktioner, 2013/14:10 s. 42 – Riksrevisionens tillgång till handlingar, 2004/05:20 s. 244 – saklighet och opartiskhet, politiskt anställds ev. bindningar, 2018/19:20 s. 90 – samordningskansliet, 2012/13:20 s. 264 – utrustning och material, statsråds bruk av, 2007/08:20 s. 241 Regeringskansliet som myndighet, 2000/01:10 s. 8, 2001/02:10 s. 21, 2002/03:10 s. 19, 2003/04:10 s. 18, 2004/05:10 s. 31 Regeringskansliärenden, beslut i, 2006/07:10 s. 25, 2011/12:10 s. 17, 2014/15:10 s. 20, 2015/16:10 s. 42 Regeringskonferensen, 2006/07:20 s. 105 Regeringsprotokollen, 2000/01:10 s. 28, 2001/02:10 s. 24, 2002/03:10 s. 21, 2003/04:10 s. 20, 2004/05:10 s. 16, 2005/06:10 s. 18, 2006/07:10 s. 13, 2007/08:10 s. 9, 2008/09:10 s. 14, 2009/10:10 s. 14, 2010/11:10 s. 13, 2011/12:10 s. 11, 2012/13:10 s. 12, 2013/14:10 s. 14, 2014/15:10 s. 14, 2015/16:10 s. 12, 2016/17:10 s. 12, 2017/18:10 s. 15, 2018/19:10 s. 13, 2019/20:10 s. 20, 2020/21:10 s. 19, 2021/22:10 s. 18 Regeringsskiftet – 2006, 2006/07:10 s. 6 – 2014, 2014/15:10 s. 8, 2015/16:20 s. 308 – 2018–2019, 2019/20:10 s. 9 – juni–juli 2021, 2021/22:10 s. 10 Register, inrättande av, 2008/09:20 s. 69 Registerförordningar, 2012/13:10 s. 78 Regleringsbrev, 2012/13:10 s. 87, 2016/17:10 s. 104, 2020/21:10 s. 222 – AMS och Arbetsförmedlingen, 2009/10:20 s. 95, 2014/15:20 s. 202, 2020/21:10 s. 222 – Regeringskansliet, 2014/15:20 s. 211 – Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015/16:10 s. 105 – Vägverket, 2000/01:20 s. 20 – utformning av, 2011/12:20 s. 101 – villkor i, 2003/04:10 s. 27, 2010/11:10 s. 40 – övergångsregering, 2020/21:10 s. 222 Rehabilitering av långtidssjukskrivna, 2006/07:20 s. 88 Rekryteringsföretag, avtal med, 2007/08:20 s. 188 Rekryteringsförfaranden, öppna, 2011/12:10 s. 97 Remissförfarande, 2002/03:10 s. 64, 2013/14:10 s. 78, 2014/15:20 s. 162 Remissmöten, 2021/22:10 s. 107 Remissvar, hantering av i viss fråga, 2013/14:20 s. 10 Remissväsendet, 2021/22:10 s. 80 – remisstid, 2021/22:10 s. 95 – remissinstanser, 2021/22:10 s. 96 560 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 – remissunderlag, 2021/22:10 s. 94 Resultatredovisning, 2004/05:10 s. 31, 2013/14:20 s. 35, 2016/17:20 s. 22, 2020/21:20 s. 106 Riksbankens självständighet, 2009/10:20 s. 280 Riksdagens ombudsmän, behandlingen av framställningar och beslut från, 2006/07:10 s. 63, 2013/14:10 s. 31, 2017/18:10 s. 44, 2021/22:10 s. 125 Riksdagens skrivelser, regeringens behandling av, 2000/01:10 s. 42, 2016/17:20 s. 170 Riksdagsledamöter som ledamöter i styrelser, 2013/14:20 s. 95 Riksförsäkringsverket, uppdrag om beräkningsgrunder, 2004/05:20 s. 208 Riksgäldskontoret, 2004/05:20 s. 21, 2011/12:20 s. 82 Riksrevisionen – granskningar, 2008/09:10 s. 34 – tillgång till handlingar i Regeringskansliet, 2004/05:20 s. 244 – åtgärder med anledning av iakttagelser, 2006/07:10 s. 63 Rikstrafiken, 2009/10:20 s. 52 Riksutställningar, omlokalisering av, 2005/06:20 s. 93 Riktlinjer för anställningsvillkor – i AP-fonderna, 2009/10:20 s. 79 – i företag med statligt ägande, 2009/10:20 s. 68, 2011/12:20 s. 209 Ringhals, 2011/12:20 s. 170 Rådsrekommendation om rökfria miljöer, 2009/10:20 s. 26 Rådsslutsatser om den gemensamma sysselsättningsrapporten, 2011/12:20 s. 11 Ränta för lån till hemutrustning, 2003/04:10 s. 23 Rättsinformationssystemet, 2004/05:10 s. 46 Rättsprövning av regeringsbeslut, 2017/18:20 s. 96 S Saab Automobil AB, 2011/12:20 s. 82 Saklighetskravet, 2007/08:6 s. 14, 2011/12:20 s. 46, 156, 2014/15:20 s. 42, 83, 250, 285, 2016/17:20 s. 216, 324, 2021/22:10 s. 176, 2021:22:20 s. 218 Sakråd, 2018/19:10 s. 109 Samordnare, 2006/07:10 s. 59, 2014/15:20 s. 57, 2015/16:10 s. 42, 2015/16:20 s. 47, 2016/17:20 s. 202 SAS kartellsamarbete med Maersk, 2001/02:20 s. 160 Saudiarabien, militärt samförståndsavtal, 2005/06:20 s. 59, 2012/13:20 s. 264, 288, 2015/16:20 s. 197 SDU-verksamhet, 2011/12:20 s. 143 Sekretess – enligt lagen om offentlig upphandling, 2004/05:20 s. 201 – meddelarfrihet, 2012/13:20 s. 125 561 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 – på grund av ”pusselläggning”, 2013/14:10 s. 38 SF:s ”Smultronstället”, kulturministerns agerande, 2007/08:20 s. 202 Sida, 2005/06:10 s. 20, 2014/15:20 s. 277 Sidarapport, 2004/05:20 s. 248 Signalspaning, beredning av lagförslag om, 2008/09:20 s. 86 Sjukförsäkring, 2009/10:20 s. 139 Sjöfartsverket – inköp av helikoptrar, 2015/16:20 s. 275 – styrning av, 2016/17:10 s. 104 Skatteavtal med Danmark, 2010/11:20 s. 264 Skattelagstiftningen, 2006/07:20 s. 162 Skolministerposten, interregnum på, 2001/02:20 s. 29 Skolverket – avveckling av avdelning vid, 2005/06:20 s. 120 – målöversyn, 2005/06:20 s. 113 – organisation av, 2005/06:20 s. 120 – rapport om konfessionella friskolor, 2004/05:20 s. 200 – styrning av, 2008/09:20 s. 295, 2011/12:20 s. 45 – tillbakadragande av en rapport från, 2004/05:20 s. 204 – uppdrag till, 2008/09:20 s. 295 Skriftlig fråga, 2010/11:20 s. 230 – om utvecklingen av brottsligheten, svar på, 2004/05:20 s. 52 Skuldavskrivningar, 2006/07:20 s. 122 SMHI, försäljning av viss verksamhet, 2020/21:20 s. 133 Smittskyddsinstitutet, styrning av, 2008/09:20 s. 290 Sociala medier, användning av, 2016/17:20 s. 299 Socialministerns arbetsgivaransvar, 2011/12:20 s. 188 Solidaritetsförklaringen, 2011/12:20 s. 161 Sotningsmonopolet, 2001/02:20 s. 32 Statens ansvar vid kris, 2005/06:8 s. 39, 2020/21:20 s. 190 Statens geologiska undersökning (SGU), 2021/22:20 s. 227 Statens kulturråd, regleringsbrev för, 2007/08:20 s. 73 Statens maritima museer, 2005/06:20 s. 140 Statens skolor för vuxna, gemensam myndighet för, 2001/02:20 s. 66 Statens tillgångar, 2012/13:20 s. 195 Statliga bidrag till infrastrukturinvesteringar i Stockholm, 2001/02:20 s. 251 Statliga bolag – bolagsförvaltning, 2005/06:20 s. 145, 2013/14:20 s. 230 – dokumentation och aktbildning vid styrning, 2005/06:10 s. 26, 2013/14:20 s. 132, 224, 2016/17:20 s. 226 – försäljning, 2007/08:20 s. 94, 2008/09:20 s. 121, 2009/10:20 s. 175 – medlemskap i arbetsgivarorganisation, 2005/06:20 s. 161 562 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 – medlemskap i branschorganisationer, 2018/19:20 s. 220 – medlemskap i Svenskt Näringsliv, 2005/06:20 s. 161 – regeringens roll som ägare och förvaltare, 2003/04:20 s. 117 – regeringens ägarstyrning, 2006/07:20 s. 231, 2011/12:20 s. 209, 2013/14:20 s. 230, 244 – samordning, 2010/11:10 s. 46, 2013/14:20 s. 132 – styrning av, 2003/04:10 s. 66, 2009/10:20 s. 207, 2013/14:20 s. 224, 230, 241 – etiska regler i statens ägarpolicy, 2016/17:20 s. 226 – ägarförvaltning, 2005/06:10 s. 26, 2005/06:20 s. 145, 2010/11:10 s. 46 Statligt tandvårdsstöd, beredning av proposition och förordning, 2008/09:20 s. 69 Statligt ägande, 2009/10:20 s. 175 Statsbesök (Brunei), 2004/05:20 s. 84 Statsbidrag, reglering av, 2020/21:20 s. 196 Statsflygplan, nyttjande av, 2004/05:20 s. 253, 2010/11:20 s. 193 Statsministerns agerande – i fråga om en vald ordförande i Europeiska rådet, 2003/04:20 s. 41 – i förhållande till ett medieföretag, 2003/04:20 s. 169 – i samband med SVT:s intervjuprojekt, 2002/03:30 s. 103 Statsministerns – ansvar för krishanteringen i Statsrådsberedningen, 2007/08:20 s. 169, 2021/22:20 s. 65 – ersättare (ställföreträdare och vice), 2015/16:20 s. 322 – utlandsresa till partikonferens, 2003/04:20 s. 182 – utnämning av statsråd, 2006/07:20 s. 30, 2014/15:20 s. 268, 2015/16:10 s. 36, 2015/16:20 s. 308 Statsråds – affärer med och innehav av värdepapper, 2013/14:20 s. 298 – agerande vid unionens råd, 2011/12:20 s. 22, 2017/18:20 s. 41 – ansvar för brister i kommuners skolverksamhet, 2002/03:30 s. 68 – ansvar för sina ärenden, 2013/14:10 s. 77 – ansvar för styrningen av Sida, 2008/09:20 s. 164 – hyra av bostadslägenhet, 2016/17:20 s. 266, 275 – medverkan i konstitutionsutskottets granskning, 2013/14:20 s. 205, 2015/16:10 s. 23, 2016/17:10 s. 8, 2016/17:20 s. 16, 2017/18:10 s. 11, 2017/18:20 s. 331, 2018/19:10 s. 9, 2019/20:10 s. 15, 2020/21:10 s. 15, 2021/22:10 s. 13 – uttalande i koalitionsregering, 2018/19:20 s. 220 Statsrådstjänstens innebörd, 2005/06:8 s. 55 Statssekreterare – ansvar för kommunikation, 2010/11:10 s. 10 – befattningens innehåll, 2014/15:20 s. 136 – rekrytering vid Utbildningsdepartementet, 2016/17:20 s. 135 – statsråds ansvar i förhållande till, 2016/17:20 s. 309, 2021/22:20 s. 65 Statsstödsärenden, notifiering och avnotifiering av, 2007/08:10 s. 24 563 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 Stattum, 2004/05:20 s. 22 Strålfors, 2006/07:20 s. 225 Styrning av myndigheter – anslagsminskning, 2020/21:10 s. 222 – Arbetsförmedlingen, 2020/21:10 s. 222 – Folkhälsomyndigheten, 2020/21:20 s. 268 – Försvarsmakten, 2013/14:20 s. 32 – Försäkringskassan genom uttalanden, 2009/10:20 s. 139 – Försäkringskassan, sjukförsäkringen, 2021/22:20 s. 173 – Jordbruksverket, 2010/11:20 s. 222 – Kemikalieinspektionen, 2014/15:20 s. 234 – Lotteriinspektionen, 2020/21:10 s. 208 – Polismyndigheten, 2017/18:20 s. 282 – polis och åklagare, 2007/08:6 s. 42 – politisk överenskommelse, 2020/21:10 s. 222 – Skogsstyrelsen, 2012/13:20 s. 245, 2020/21:20 s. 117 – Svenska Spel, 2020/21:10 s. 145 – Trafikverket, 2013/14:20 s. 246 – under Försvarsdepartementet, 2015/16:10 s. 84 – under Näringsdepartementet, 2016/17:10 s. 104 – övergångsregering, 2020/21:10 s. 222 Ståndpunkter inför möten i EU, framtagande av, 2010/11:10 s. 76 Stängning av webbplats, 2006/07:20 s. 11, 2008/09:20 s. 305 Subsidiaritetsprincipen, regeringens bedömning, 2011/12:10 s. 67, 2013/14:20 s. 18 Svavelutsläpp i Östersjön, avtal om, 2010/11:20 s. 243 Svensk Bilprovning (Bilprovningen), 2012/13:20 s. 186 Svensk författningssamling (SFS), 2004/05:10 s. 39 Svenska ambassaden i Israel – pressmeddelande från, 2009/10:20 s. 328 – uttalande från, 2009/10:20 s. 326 Svenska ambassaden i Kina, 2020/21:20 s. 145 Svenska Filminstitutet, 2018/19:20 s. 186 – brev från kulturministern, 2010/11:20 s. 231 Svenska kraftnät, 2013/14:20 s. 73, 2018/19:20 s. 125 Svenska Spel, 2003/04:10 s. 29 Svenska ståndpunkter, remissberedning av, 2004/05:10 s. 71 Svenskt medborgarskap, undantag från krav, 2020/21:10 s. 136 Svenskt Näringsliv, medlemskap i, 2005/06:20 s. 156 Sveriges Television, fråga om försök att påverka programinnehåll, 2010/11:20 s. 215, 2016/17:20 s. 339 Swift, 2009/10:20 s. 26 564 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 Sydafrika, samarbete med, 2005/06:10 s. 20 Säkerheten på fängelser, 2004/05:20 s. 96 Säkerhetspolisens avlyssning av ett ungdomsparti, 2002/03:30 s. 86 Säkerhetspolisens brister i organisationen, 2010/11:20 s. 170 Säkerhetspolisens resultaträkningar, regeringens beslut om sekretess för, 2012/13:20 s. 118 Säkerhetspolitiska rådet, 2015/16:20 s. 239 Säkerhetsprövning, 2017/18:10 s. 87 Säkerhetsskydd, 2017/18:20 s. 331, 2018/19:20 s. 125 Säkerhetsstopp i kärnreaktorer, energiministerns uttalande, 2011/12:20 s. 170 Särskild utlänningskontroll, handläggning av ärenden, 2005/06:20 s. 81 Särskilt boende, besöksförbud, 2020/21:20 s. 289 T Tallinn, samråd inför toppmöte, 2017/18:20 s. 68 Talmannen, vid riksdagens frågestund, 2011/12:20 s. 42 Telefon, tillgång till, 2010/11:20 s. 84 Telefonsamtal, utrikesministerns agerande, 2021/22:20 s. 251 Telia Sonera, försäljning av aktier, 2008/09:20 s. 121 Telia–Telenor-affären, 2000/01:20 s. 79 Telias aktie, prissättning, 2000/01:20 s. 104 Teracom AB, 2001/02:20 s. 171 Terroristbrott, samband med USA:s aktioner i Irak, 2005/06:20 s. 66 Tetra, radiokommunikationssystem baserat på, 2001/02:20 s. 34 Thielska galleriet, hanteringen av verksamheten på, 2013/14:20 s. 113 Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, 2002/03:30 s. 61 Tillkännagivanden till regeringen, 2001/02:20 s. 52, 2005/06:20 s. 36, 2009/10:20 s. 54, 2014/15:20 s. 57, 2017/18:20 s. 23, 30, 36, 2020/21:10 s. 117 – barnomsorg, 2005/06:20 s. 36 – decemberöverenskommelsen, 2015/16:20 s. 30 – en hållbarhetskommission, 2006/07:20 s. 85 – en parlamentarisk utredning om socialförsäkringar, 2004/05:20 s. 66 – en utredning om könsneutral lagstiftning, 2004/05:20 s. 72 – folkmordet i Osmanska riket 1915, 2010/11:20 s. 47 – förankring av materialanskaffning, 2018/19:20 s. 10 – Försäkringskassans servicekontor, 2013/14:20 s. 58 – kompetensutvisningar, 2020/21:20 s. 81 – lokala folkinitiativ, 2003/04:20 s. 36 – propositionsavlämnande kring de s.k. 3:12-reglerna, 2002/03:30 s. 20 – skärpta straff för inbrott, 2020/21:20 s. 95 – socialavgifter för unga, 2014/15:20 s. 196 565 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 – tioårig grundskola, 2015/16:20 s. 45 – Utlänningsnämnden, 2003/04:20 s. 29 – Östersjöns status som särskilt känsligt havsområde, 2003/04:20 s. 11 Tillståndsgivning till spel på internet, 2001/02:20 s. 92 Tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken, 2020/21:10 s. 153 Torslanda, kommundelning, 2001/02:20 s. 49 Tortyrförbudet, 2005/06:2 s. 31 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), styrning av, 2015/16:10 s. 84 Trafikuppgifter (trafikdata), 2006/07:20 s. 108 Trafikverket – avtal med entreprenör, 2011/12:20 s. 101 – regeringens bemyndiganden, 2011/12:20 s. 101 – styrning av, 2016/17:10 s. 104 – uppdrag att ta fram underlag, 2016/17:20 s. 217 Transportstyrelsen, styrning av, 2016/17:10 s. 104, 2017/18:20 s. 331, 2018/19:20 s. 160 Transportörsansvar, 2001/02:20 s. 197 Tredje generationens mobiltelefoni (3 G), 2004/05:20 s. 116 Tribunallagen, 2009/10:20 s. 129 Tryck- och yttrandefrihet, 2004/05:20 s. 108, 2006/07:20 s. 12, 2011/12:20 s. 153, 2015/16:20 s. 69 Trängselskatten, hantering av intäkter, 2010/11:20 s. 52 Tsunamikatastrofen, se Flodvågskatastrofen Tvångsavvisningar, 2009/10:20 s. 347 Twittermeddelande, 2016/17:20 s. 299, 2017/18:20 s. 300, 2020/21:10 s. 308, 2020/21:20 s. 173, 2021/22:20 s. 238 U Ubåtar, anskaffning och beställning, 2016/17:20 s. 170, 2021/22:20 s. 164 Ubåtskränkningar i svenska vatten, 2001/02:20 s. 219 Underlag från Regeringskansliet på begäran av riksdagen, 2011/12:20 s. 31 Underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor, 2009/10:10 s. 107, 2012/13:20 s. 204, 2013/14:20 s. 122, 2014/15:20 s. 226 Uppgifter – av statsråd i massmedier, 2010/11:20 s. 230, 2016/17:20 s. 202, 349 – i proposition, 2005/06:20 s. 81 – på ett departements Twitterkonto, 2016/17:20 s. 299 – till konstitutionsutskottet, 2007/08:6 s. 12, 2017/18:20 s. 314, 2021/22:20 s. 91 Upphandling – helikopter NH90, 2001/02:20 s. 80, 2002/03:30 s. 44 – Hundskolan i Sollefteå, 2002/03:30 s. 37 – informationstjänster för nystartsjobb, 2006/07:20 s. 204 566 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 – informationstjänster och rekryteringsstöd, 2010/11:10 s. 32, 2012/13:20 s. 90 – it-system, 2017/18:20 331 – konsulter i Regeringskansliet, 2001/02:10 s. 14 – konsulttjänster i samband med Telia–Telenor-affären, 2000/01:20 s. 79 – konsulttjänster för styrningen av UD:s biståndspolitiska verksamhet, 2013/14:20 s. 205 – konsulttjänster i stärkandet av SJ AB:s finansiella ställning, 2003/04:20 s. 135 – luftvärnssystem, 2017/18:20 s. 187 – Regeringskansliet, 2018/19:10 s. 97 – trafiken på Västkustbanan, 2000/01:20 s. 52 – utanför ramavtal, 2013/14:20 s. 205 Uppsala flygplats, 2013/14:20 s. 1, 2014/15:20 s. 99 Uppträdande i kammaren, 2005/06:20 s. 43 USA:s aktioner i Irak, 2005/06:20 s. 66 Utbetalning av medel som bl.a. disponeras av myndighet, 2010/11:10 s. 70 Utdelning från statliga bolag, 2004/05:20 s. 21 Utlandsmyndigheterna – kvinnliga chefer, 2005/06:10 s. 14 – risker för oegentligheter, 2018/19:20 s. 176 – styrning av, 2020/21:20 s. 145 Utlämnande från Djibouti till USA, 2012/13:20 s. 140 Utlämnande av uppgift i allmän handling, 2021/22:20 s. 209 Utlämning för brott, 2015/16:10 s. 20 Utnämningar – ambassadörer, 2005/06:20 s. 178 – chef för Östasiatiska museet, 2001/02:20 s. 102 – direktör för Skolforskningsinstitutet, 2015/16:20 s. 162 – enskilt ärende, 2005/06:20 s. 189 – generaldirektör för Svenska kraftnät och rikspolischef, 2008/09:20 s. 127 – generaldirektör vid Försäkringskassan, 2015/16:20 s. 169 – generaldirektörer, 2005/06:20 s. 178 – handläggning av ett tillsättningsärende, 2001/02:20 s. 102 – hänsyn till politisk bakgrund, 2003/04:20 s. 146 – kön vid tillsättning, 2003/04:10 s. 58, 2005/06:10 s. 51, 2007/08:10 s. 55, 2009/10:10 s. 117, 2011/12:10 s. 95, 2013/14:10 s. 125, 2015/16:10 s. 125, 2017/18:10 s. 125, 2020/21:10 s. 26 – landshövding, återkallelse av, 2017/18:20 s. 108 – nominering till Internationella valutafonden, 2015/16:20 s. 156 – politisk bakgrund vid tillsättning, 2003/04:10 s. 58, 2005/06:10 s. 50, 2007/08:10 s. 55, 2009/10:10 s. 117, 2011/12:10 s. 92, 2013/14:10 s. 122, 2015/16:10 s. 122, 2017/18:10 s. 125, 2020/21:10 s. 26 – öppna rekryteringsförfaranden, 2013/14:10 s. 128 567 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 Utnämningsmakten, 2001/02:20 s. 167, 2003/04:10 s. 58, 2005/06:10 s. 49, 2006/07:20 s. 134, 2007/08:10 s. 55, 2009/10:10 s. 117, 2011/12:10 s. 81, 2013/14:10 s. 108, 2015/16:10 s. 107, 2017/18:10 s. 105, 2020/21:10 s. 26 ”Utom listan”, beslut i regeringsärenden, 2002/03:10 s. 24, 2014/15:20 s. 99 Utrikesdepartementet, hantering av biståndsanslagen, 2010/11:20 s. 144 Utrikesdepartementets talepunkter, 2017/18:20 s. 154 Utrikesförvaltningen – ansvarsförhållanden inom, 2005/06:8 s. 77, 2020/21:20 s. 145 – information till utrikesutskottet, 2014/15:20 s. 82 Utrikesministern, underrättelse till, 2020/21:10 s. 176 Utrikesnämnden – auktion av 5G-licenser, 2020/21:20 s. 42 – erkännande av Staten Palestina, 2014/15:20 s. 119 – Frankrikes begäran om hjälp efter Parisattackerna, 2015/16:20 s. 189 – information till och överläggning med, 1990–2014, 2015/16:10 s. 137 – inköp av luftvärnssystem, 2017/18:20 s. 187 – internationellt försvarssamarbete, 2017/18:20 s. 80 – samarbetsavtalet med Saudiarabien m.m., 2015/16:20 s. 197 – samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd, 2015/16:20 s. 175 Utrikespolitik, beslutsfattande inom, 2004/05:10 s. 89 Utrikespolitiska beslut, formerna för, 2000/01:10 s. 32, 2001/02:20 s. 229 Utskottsinitiativ, 2004/05:20 s. 31, 2011/12:20 s. 30 Utsläppsvärden, manipulerade hos fordonstillverkare, 2015/16:20 s. 341 Uttalande från ambassadör, 2009/10:20 s. 326 Uttalanden av statsråd, 2000/01:20 s. 135 – amerikanska sanktioner mot en bank, 2020/21:10 s. 267 – anställning av kommittésekreterare, 2016/17:20 s. 202 – antal poliser, 2020/21:10 s. 286 – antalet avhopp från kriminella gäng, 2021/22:20 s. 268 – antalet frihetsberövade, 2020/21:20 s. 161 – arbetskraftsinvandringen, 2020/21:10 s. 299 – arbetslösheten bland utrikes födda, 2017/18:20 s. 300 – asylsökande, inhysning av, 2002/03:30 s. 150 – asylärende, 2003/04:20 s. 200 – avvisade egyptierna, 2005/06:20 s. 61 – beviljade uppehållstillstånd, 2020/21:10 s. 308 – bosättningslagen, 2018/19:20 s. 205 – brist på poliser, 2017/18:20 s. 314 – budgetomröstningen i kammaren, 2016/17:20 s. 324 – byggkonflikten i Vaxholm, 2004/05:20 s. 196 – datalagring, 2016/17:20 s. 353 – diktatur, 2016/17:20 s. 315 – EU-stöd till Turkiet, 2020/21:10 s. 291 568 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 – europeisk gränsbevakning, 2016/17:20 s. 333 – export av krigsmateriel, 2020/21:10 s. 304, 2021/22:20 s. 274 – flyktingmottagande hösten 2015, 2017/18:20 s. 112 – Forum för levande historia, 2007/08:20 s. 159 – friheten för statsråd att yttra sig, 2006/07:20 s. 210 – förundersökning mot ett statsråd, 2021/22:20 s. 264 – gränspolisens arbete med inre utlänningskontroller, 2013/14:20 s. 293 – helikopterupphandling, 2020/21:10 s. 275 – häktningsskäl i ett enskilt fall, 2015/16:20 s. 369 – icke lagakraftvunna domar, 2015/16:20 s. 356, 363, 2021/22:20 s. 234 – Irakkriget, 2003/04:20 s. 214 – konstitutionsutskottets ställningstagande i ett granskningsärende, 2020/21:10 s. 279 – lokalanställda tolkar i Afghanistan, 2016/17:20 s. 362 – manipulerade utsläppsvärden hos fordonstillverkare, 2015/16:20 s. 341 – marknadsföring av Kastrups flygplats, 2010/11:20 s. 212 – medlemskap i branschorganisationer, 2018/19:20 s. 220 – motstridiga uttalanden, 2009/10:20 s. 78 – munskydd, 2021/22:20 s. 222 – Naturvårdsverkets delegationsbeslut om licensjakt efter varg, 2014/15:20 s. 257 – nedladdning av musik från internet, 2000/01:20 s. 146 – nedlagd förundersökning, 2018/19:20 s. 201 – ny flygplats i Stockholmsregionen, 2000/01:20 s. 137 – offentliggörande av aktieförsäljning, 2001/02:20 s. 261 – partiledardebatt, 2016/17:20 s. 324 – Pirate Bay-målet, 2009/10:20 s. 345 – politiskt parti, 2016/17:20 s. 324, 2020/21:10 s. 316, 2020/21:20 s. 173 – Post- och telestyrelsens allmänna råd, 2007/08:20 s. 154 – Radiotjänsts polisanmälningar av statsråd, 2006/07:20 s. 217 – Regeringens agerande om att klassa kärnkraft som hållbar, 2021/22:20 s. 242 – Regeringskansliets arbetsuppgifter, 2007/08:20 s. 246 – reklamskatten, 2016/17:20 s. 349 – Riksbankens räntehöjning, 2005/06:20 s. 166 – riksdagens budgetbeslut, 2014/15:20 s. 285 – rikspolischefen, 2016/17:20 s. 342 – riktad satsning för utredning av viss brottslighet, 2021/22:20 s. 216 – rostskador på Ringhals, 2020/21:10 s. 312 – räntenivån, 2003/04:20 s. 189 – rättsläget när det gäller förbjuden båtfärg, 2015/16:20 s. 373 – saklighet och opartiskhet, 2020/21:20 s. 176, 2021/22:20 s. 218 – samordnaren för Bromma flygplats, 2015/16:20 s. 47 – samråd med EU-nämnden, 2011/12:20 s. 22 – skattevillkor för svenska sjömän, 2006/07:20 s. 220 – skuggsamhällets omfattning, 2021/22:20 s. 272 – små och modulära kärnreaktorer, 2021/22:20 s. 257 569 2022/23:KU10 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 – socialbidrag, 2000/01:20 s. 140 – statliga bolags tillhörighet till arbetsgivarorganisation, 2005/06:20 s. 156 – statistik om elevresultat, 2020/21:20 s. 157 – statligt ägande, 2002/03:30 s. 145 – straff, 2017/18:20 s. 306 – svenska säkerhetsläget och svensk försvarspolitisk linje, 2017/18:20 s. 165 – Svenskt Näringslivs kontakter med ett parti, 2015/16:20 s. 348 – sändningstillstånden för digital-tv, 2007/08:20 s. 163 – säkerhetsstopp i kärnreaktorer, 2011/12:20 s. 170 – tillfälliga spelregleringar, 2020/21:20 s. 165 – trafiksignalsystemet ERTMS, 2021/22:20 s. 248 – tvist i arbetsrättsfrågor, 2004/05:20 s. 196 – tv-program i SVT, 2004/05:20 s. 190, 2016/17:20 s. 339, 2021/22:20 s. 238 – utfrågning i konstitutionsutskottet, 2016/17:20 s. 333 – utomrättsliga avrättningar, 2015/16:20 s. 380 – utrikespolitiken (performativa uttalanden), 2015/16:20 s. 380, 2016/17:20 s. 315, 2017/18:20 s. 165 – Vattenfalls ägardirektiv, 2018/19:20 s. 214 – Vaxholmsmålet i EG-domstolen, 2005/06:20 s. 170 – övergångsbestämmelser vid införandet av lärarlegitimation, 2011/12:20 s. 51 Utvisningsärenden, regeringens handläggning av, 2013/14:10 s. 17 Utvärdering, självständighet och offentlighetsprincipen, 2018/19:20 s. 106 V Vapenembargo – hävande av, 2001/02:20 s. 88 – mot Kina, 2004/05:20 s. 168 – samråd med riksdagens EU-nämnd, 2001/02:20 s. 89 Valletta, samråd inför toppmöte, 2015/16:20 s. 144 Vargstammen, bevarande och förstärkning, 2010/11:20 s. 96 Vattenfall AB, 2004/05:20 s. 216, 2014/15:20 s. 292, 333, 2018/19:20 s. 214 – försäljningen av brunkolsverksamheten, 2016/17:20 s. 238 – förvärv av Nuon, 2013/14:20 s. 132 – statens roll som ägare, 2002/03:30 s. 54 – styrning av, 2004/05:20 s. 216, 2006/07:20 s. 230, 2009/10:20 s. 228, 2011/12:20 s. 209 Vaxholmstvisten, 2007/08:20 s. 213 Verksförordning, 2006/07:10 s. 55 Verkställighetsåtgärd, 2012/13:20 s. 204 Vice statsminister, 2015/16:20 s. 322 Vindkraftsanläggning, 2009/10:20 s. 132 Vägverket, 2005/06:10 s. 20 Värdepappersinnehav, statsråds, 2006/07:20 s. 36 570 SAKREGISTER ÖVER GRANSKNINGSÄRENDEN 2000/01–2021/22 2022/23:KU10 Värdlandsstödsavtal med Nato, överläggning med Utrikesnämnden, 2015/16:20 s. 175 Värdmyndigheter, 2006/07:10 s. 55 Världsarvskonventionen, statens åtagande, 2003/04:20 s. 153 W Wienkonventionerna, diplomatiska och konsulära förbindelser, 2012/13:20 s. 152 Y Yttrandefrihet, 2006/07:20 s. 12 Å Återtagandeavtal med Irak, 2009/10:20 s. 347, 2010/11:20 s. 275 Ä Ägarprövning av utländsk affärsman, 2011/12:20 s. 82 Äldreomsorgen, besöksförbud, 2020/21:20 s. 289 Ö Östersjömiljard 2, 2004/05:20 s. 14 Östersjömiljarden, 2000/01:10 s. 23, 2000/01:20 s. 45 Överenskommelse mellan två myndigheter, 2011/12:20 s. 62 Överföringen av en fånge till svenskt fängelse, 2009/10:20 s. 92 Övergångsregeringars befogenheter, 2007/08:10 s. 17, 2019/20:10 s. 27, 2021/22:20 s. 48 Överläkare, forskningsministerns hantering, 2011/12:20 s. 175 Överlämnande av förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning, 2009/10:20 s. 95, 2011/12:20 s. 83 Överträdelseärenden, 2012/13:10 s. 101 Övervakning av svenska medborgare, amerikanska ambassaden, 2011/12:20 s. 116 571