Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 2000/01:KU10
Konstitutionsutskottets betänkande
2000/01:KU10
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Innehåll
2000/01
KU10
Inledning
Enligt 12 kap. 1 § regeringsformen skall konstitutionsutskottet granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål få ut protokollen över beslut i regeringsärenden och de handlingar som hör till dessa ärenden.
Det åligger konstitutionsutskottet att när skäl föreligger till det, dock minst en gång om året, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit förtjäna uppmärksamhet. I det betänkande som nu läggs fram behandlar utskottet vissa allmänna, administrativt inriktade granskningsuppgifter angående regeringsarbetet.
Utöver konselj-, regerings- och statsministerprotokoll har vid granskningen funnits att tillgå material som tagits fram av utskottets kansli och av Regeringskansliet. Ett antal akter i regeringsärenden har varit tillgängliga. Väsentliga delar av det material som funnits att tillgå återges i bilaga 1.1-6.8.
I betänkandet redovisar utskottet även behandlingen av regeringens redogörelse för sin behandling av riksdagens skrivelser (regeringens skrivelse 1999/2000:75).
Sammanfattning
Utskottets granskning av Regeringskansliet som myndighet har fortsatt. Antalet anställda i Regeringskansliet ökar stadigt sedan lång tid. Utskottet anser att denna tendens inte utan vidare kan anses vara gynnsam och kommer att fortsätta att följa utvecklingen. Vad som kommit fram vid årets granskning visar också att förhållandena i fråga om jämställdheten mellan kvinnor och män inom Regeringskansliet fortfarande ger anledning till skärpt uppmärksamhet. Utskottet följer noga det arbete som bedrivs på detta område inom Regeringskansliet.
En samlad bild av effekterna av 1997 års reform, genom vilken Regeringskansliet blev en myndighet, har inte kommit fram vid årets granskning. Inte heller har frågan om Regeringskansliets resultatredovisning förts framåt. Utskottet kommer att fortsätta sin granskning på dessa områden.
Utskottet har granskat hur Regeringskansliet har organiserats för ett antal särskilda projekt såsom Östersjömiljarderna, Kunskapslyftet m.fl. Utskottet noterar att regeringen enligt de uppgifter som lämnats till utskottet är noga med att på ett tidigt stadium lägga fast tydliga mål och en klar organisation och ansvarsfördelning för projekt av detta slag. Utskottet erinrar om att flera av de särskilda projekten inte har fungerat utan problem. Det återstår att se om de åtgärder som regeringen vidtar är tillräckliga för att projekt av detta slag skall fungera tillfredsställande.
Granskningen av regeringens protokoll har inte givit anledning till någon kritik.
Utskottet går vid sina granskningar som regel igenom någon eller några grupper av förvaltningsärenden som avgjorts av regeringen. Årets granskning har gällt vissa ärenden om dispenser enligt skattelagstiftningen och om undantag från föreskrifterna om upphandling. Granskningen har inte givit anledning till någon kritik i fråga om den formella handläggningen av regeringsärendena. Utskottet understryker dock betydelsen av att man inom Regeringskansliet ger akt på utvecklingen så att onödig tidsutdräkt inte förekommer.
Mot bakgrund av vad som kommit fram i samband med utskottets tidigare granskning av regeringens underlåtenhet att överlägga med Utrikesnämnden i frågan om förbindelserna med Österrike (1999/2000:KU20) har utskottet inlett en granskning av formerna för utrikespolitiska beslut. Frågan aktualiserar komplicerade överväganden kring vad som faktiskt kan anses reglerat i regeringsformen å ena sidan och vad som snarare får anses vara konstitutionell praxis å den andra. Utskottet avser att under våren 2001 fortsätta den nu inledda granskningen.
Redovisningen av riksdagens uppföljning av regeringens behandling av riksdagens skrivelser lämnas med anledning av regeringens skrivelse 1999/2000:75. Utskottet konstaterar att det ofta är nödvändigt att upprepa anmärkningar vad gäller regeringens redogörelse. Enligt utskottets mening borde detta inte vara nödvändigt.
1 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation
I tidigare granskningsbetänkanden har utskottet beskrivit viktigare förändringar i regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation. Den senaste redogörelsen avsåg i huvudsak år 1999. I det följande redogör utskottet för vad som ägt rum i detta hänseende från december 1999 till december 2000. Utskottets granskning av Regeringskansliet som myndighet redovisas i ett annat avsnitt av detta betänkande (avsnitt 2).
1.1 Regeringen
Enligt 7 kap. 5 § regeringsformen utser statministern bland statsråden chefer för departementen. Enligt samma bestämmelse kan han förordna att ärende eller grupp av ärenden, som hör till visst departement, skall föredragas av annat statsråd än departementschefen.
Statsministern förordnade statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Thomas Östros att fr.o.m. den 22 mars 2000 i respektive departementschefs ställe föredra ärenden om samordning av forskning och därmed sammanhängande budgetfrågor. Statsministern beslutade vidare att vissa myndigheter och organ skall höra till Thomas Östros ansvarsområde.
Statsministern entledigade den 21 september 2000 statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Laila Freivalds. Som chef för Justitiedepartementet förordnades Lena Hjelm-Wallén genom beslut av statsministern samma dag.
Satsministern entledigade den 11 oktober 2000 statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Lena Hjelm-Wallén från uppdraget att vara chef för Justitiedepartementet och förordnade Thomas Bodström att vara statsråd och chef för Justitiedepartementet. Båda besluten gäller fr.o.m. den 16 oktober 2000.
Statsministern förordnade den 16 oktober 2000 statsrådet Lena Hjelm-Wallén att fr.o.m. den 16 oktober 2000 i chefen för Justitiedepartementets ställe föredra lagstiftningsärenden som gäller de grundlagsfrågor som behandlas av kommittén (Ju 1999:13) om vissa frågor som rör regeringsformen.
Med ändring av tidigare förordnande av den 22 december 1998 förordnade statsministern den 16 oktober 2000 statsrådet Britta Lejon att fr.o.m. den 16 oktober 2000 i chefen för Justitiedepartementets ställe föredra vissa förvaltnings- och lagstiftningsärenden.
Statsministern förordnade den 16 oktober 2000 statsrådet Britta Lejon att fr.o.m den 16 oktober 2000 i chefen för Finansdepartementets ställe föredra vissa förvaltnings- och lagstiftningsärenden samt i chefen för Kulturdepartementets ställe föredra förvaltningsärenden.
Med ändring av tidigare förordnande av den 21 december 1999 förordnade statsministern den 16 oktober 2000 statsrådet Lars-Erik Lövdén att fr.o.m. den 16 oktober 2000 i chefen för Finansdepartementets ställe föredra vissa förvaltnings- och lagstiftningsärenden.
Med ändring av tidigare förordnande av den 21 december 1999 förordnade statsministern den 16 oktober 2000 statsrådet Mona Sahlin att fr.o.m. den 16 oktober 2000 i chefen för Näringsdepartementets ställe föredra vissa förvaltnings- och lagstiftningsärenden.
Statsministern förordnade den 16 oktober 2000 statsrådet Mona Sahlin att fr.o.m. den 16 oktober 2000 i chefen för Kulturdepartementets ställe föredra vissa förvaltnings- och lagstiftningsärenden.
Med ändring av tidigare förordnande av den 22 december 1998 förordnade statsministern den 16 oktober 2000 statsrådet Ulrica Messing att fr.o.m. den 16 oktober 2000 i chefen för Kulturdepartementets ställe föredra vissa förvaltningsärenden som gäller idrott.
Statsministern förordnade den 16 oktober 2000 statsrådet Ulrica Messing att fr.o.m. den 16 oktober 2000 i chefen för Näringsdepartementets ställe föredra vissa förvaltnings- och lagstiftningsärenden.
De förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen som omtalas i det föregående återfinns i bilaga 1.1.
2 Regeringskansliet
2.1 Personal
Konstitutionsutskottet har under en följd av år i sina granskningsbetänkanden redogjort för personalutvecklingen i Regeringskansliet. Vid de senaste granskningarna har utskottet bl.a. riktat uppmärksamheten mot frågor som gäller andelen politiskt tillsatta tjänstemän, jämställdhetsfrågor och personalutvecklingen inom Regeringskansliet.
Liksom föregående år gäller utskottets nu aktuella granskning till viss del Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet. Så som personaluppgifterna presenteras i det material utskottet lägger till grund för sin granskning finns inte möjlighet att skilja mellan Utrikesdepartementets personal i Sverige och de anställda vid utrikesförvaltningen. Den inledande redovisningen av antalet anställda inom Regeringskansliet omfattar därför liksom tidigare år inte de anställda inom Utrikesdepartementet. Vad beträffar Regeringskansliets personalpolitik med avseende på politiskt tillsatta tjänstemän, jämställdhet och integration omfattas dock även Utrikesdepartementet av granskningen. Granskningen avser tiden från den 30 juni 1999 till den 30 juni 2000.
Antalet tjänstgörande i Regeringskansliet utom UD var den 30 juni 2000 2 435 personer. Finansdepartementet är det departement som har flest anställda. Förvaltningsavdelningen har från den 30 juni 1999 till den 30 juni 2000 ökat antalet anställda med 75 personer. Den främsta orsaken till denna ökning var att UD:s och Regeringskansliets IT- organisationer slogs samman och att UD:s IT-enhet (92 personer) överfördes till förvaltningsavdelningen. En sammanställning av personalutvecklingen under perioden 30 juni 1999 till 30 juni 2000 visar följande personalfördelning:
---------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------- | |1999-06-30 |2000-06-30 | ---------------------------------------------------- |Statsrådsberedningen| 55 | 54 (-1) | ---------------------------------------------------- |Justitiedepartementet| 219 |243 (+24) | ---------------------------------------------------- |Försvarsdepartementet| 118 |114 (-4) | ---------------------------------------------------- |Socialdepartementet | 180 |168 (-12) | ---------------------------------------------------- |Finansdepartementet | 392 |388 (-4) | ---------------------------------------------------- |Utbildningsdepartemen-| 160 |164 (+4) | | | | | |tet | | | ---------------------------------------------------- |Jordbruksdepartemen-| 119 |127 (+8) | | | | | |tet | | | ---------------------------------------------------- |Kulturdepartementet | 116 |120 (+4) | ---------------------------------------------------- |Näringsdepartementet| 328 |348 (+20) | ---------------------------------------------------- |Miljödepartementet | 150 |164 (+14) | ---------------------------------------------------- |Regeringskansliets | 470 |545 (+75) | | | | | |förvaltningsavdelning| | | | | | | ---------------------------------------------------- |Totalt |2 307 |2 435 (+128) | ---------------------------------------------------- Som framgår av sammanställningen har Regeringskansliets personal ökat under perioden. De största ökningarna har skett på Justitiedepartementet, Näringsdepartementet och på Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Detta överensstämmer med den uppåtgående trend som personalutvecklingen uppvisar även i ett längre tidsperspektiv. Utskottets tidigare granskningar visar att Regeringskansliets personal från år 1956 till 1974 ökat med 90 % (1997/98:KU10 s. 4). Ökningen från 1974 till 1999 är även den avsevärd: 85 %. Med ledning av tidigare granskningar kan konstateras att antalet anställda i Regeringskansliet utvecklat sig på följande sätt:
----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- |År |Antal | ----------------------------------------------------- |1974 |1 250 | ----------------------------------------------------- |1982 |2 022 | ----------------------------------------------------- |1984 |1 942 | ----------------------------------------------------- |1986 |1 856 | ----------------------------------------------------- |1987 |1 799 | ----------------------------------------------------- |1988 |1 782 | ----------------------------------------------------- |1990 |1 786 | ----------------------------------------------------- |1991 |1 803 | ----------------------------------------------------- |1992 |1 720 | ----------------------------------------------------- |1993 |1 849 | ----------------------------------------------------- |1994 |1 846 | ----------------------------------------------------- |1996 |2 157 | ----------------------------------------------------- |1997 |2 233 | ----------------------------------------------------- |1999 |2 307 | ----------------------------------------------------- |2000 |2 435 | ----------------------------------------------------- Politiskt tillsatta tjänstemän
Granskningen omfattar i detta avsnitt även Utrikesdepartementet. I den följande redogörelsen anges för enkelhetens skull hela tal, oavsett att det i verkligheten kan vara fråga om personer som arbetar mindre än heltid och att följaktligen fler personer kan vara anställda och antalet tjänstgörande beräknat efter tjänstgöringens omfattning kan uppgå även till delar av hela tal.
I juli 1999 fanns inom Regeringskansliet 155 politiskt tillsatta tjänstemän. Den 30 juni 2000 var antalet 153. Utvecklingen gestaltar sig på följande sätt:
----------------------------------------------------- | |1999-07 |2000-06-30 | ----------------------------------------------------- |Assistenter | 6 | 13 | ----------------------------------------------------- |Kabinettssekreterare| 1 | 1 | ----------------------------------------------------- |Planeringschefer | 3 | 5 | ----------------------------------------------------- |Politiskt | 75 | 68 | |sakkunniga | | | ----------------------------------------------------- |Pressekreterare | 20 | 22 | ----------------------------------------------------- |Sakkunniga | 0 | 2 | ----------------------------------------------------- |Statsminister | 1 | 1 | ----------------------------------------------------- |Statsråd | 18 | 16 | ----------------------------------------------------- |Statssekreterare | 29 | 24 | ----------------------------------------------------- |Biträdande | 2 | 1 | |statssekreterare | | | ----------------------------------------------------- | | | | | | | | |Totalt |155 |153 | ----------------------------------------------------- Jämställdhetsfrågor
I regeringsformen finns föreskrifter vilkas ändamål bl.a. är att jämställdhet mellan män och kvinnor skall tillförsäkras (1 kap. 2 §, 2 kap. 16 § och 11 kap. 9 § andra stycket). Bland de vanliga lagarna är det jämställdhetslagen (1991:433) som syftar till att främja jämställdheten i arbetslivet. Det är framför allt kvinnornas arbetsvillkor som jämställdhetslagen inriktar sig på att förbättra.
Konstitutionsutskottet har i sin granskning av personalutvecklingen inom Regeringskansliet berört frågan om jämställdhet ett antal gånger (1991/92: KU30 s. 39, 1993/94:KU30 s. 9, 1994/95:KU30 s. 30, 1997/98:KU10 s. 5 samt 1999/2000:KU10 s. 6). Även i årets granskning tas frågan upp.
Med början tredje kvartalet 1995 gav Regeringskansliet ut en tryckt skrift med statistiska uppgifter beträffande tjänstgörande inom Regeringskansliet (jfr 1997/98:KU10 s. 2). Utgivningen av denna skrift har numera upphört. Under årets granskning har utskottet inhämtat vissa uppgifter från Regeringskansliet. Uppgifterna gäller bl.a. könsfördelningen inom olika tjänstekategorier samt medianlönen inom respektive kategorier. Av de uppgifter som utskottet inhämtat framgår följande.
Av Regeringskansliets anställda är 2 481 kvinnor och 1 951 män (september 2000). Av sammanlagt 492 personer med chefsbefattningar är 360 män och 132 kvinnor. Chefernas medianlön är 40 000 kr. Befattningshavarna på handläggarnivå är 2 656, varav 1 286 män och 1 370 kvinnor. Handläggarna hör till två grupper, specialister och övriga. Medianlönen är 30 000 kr för specialister och 25 500 kr för övrig handläggande personal. Kategorin baspersonal består av 1 150 personer, varav 241 män och 909 kvinnor. För baspersonalen är medianlönen 17 625 kr.
Jämförelsen mellan lönerna för kvinnor och män inom de olika personalkategorierna kan numera göras med stöd av statistik som förs av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Denna statistik redovisas internt inom Regeringskansliet enligt nomenklatursystemet TNS (Tjänste Nomenklatur Staten), som utvecklats gemensamt av parterna på det statliga avtalsområdet. Meningen är att varje departement vid kartläggning av skillnader i lön mellan män och kvinnor i ett första steg skall utgå från statistiken. I de fall där skillnader i medellön existerar mellan kvinnor och män i en TNS- nivå och åldersgrupp skall orsaken till detta undersökas. En inom Regeringskansliet upprättad skrift med titeln "Verktyg för kartläggning och analys av löneskillnader" skall användas som ett hjälpmedel åt departementen vid analys av löneskillnader mellan könen i de fall sådana finns.
Inom de olika tjänstekategorierna finns vissa skillnader i lön. Konstitutionsutskottet har dock inte underlag för att närmare bedöma i vad mån skillnaderna kan motiveras av sakliga skäl. En iakttagelse som utan vidare kan göras är dock att kvinnor liksom tidigare är starkt överrepresenterade i den lägsta lönekategorien och underrepresenterade på chefsnivå. På handläggarnivå är däremot kvinnorna fler än männen.
Jämställdhetsarbetet inom Regeringskansliet är enligt vad utskottet har inhämtat fokuserat på de områden som är mest angelägna. Dessa är det låga antalet kvinnliga chefer, svårigheter att kombinera arbete och föräldraansvar samt stress och andra problem relaterade till arbetsmiljön i nuläget. Arbetet är vidare inriktat på att fortlöpande uppmärksamma osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män samt att bevaka kvinnors och mäns löneutveckling.
När det gäller jämställdheten har Regeringskansliet genomfört två attitydundersökningar, åren 1997 och 1999. En utveckling i positiv riktning har skett mellan mätningarna beträffande måltänkandet, ledarskapet, den organisatoriska effektiviteten, utvecklings- och förändringsklimatet, den fysiska arbetsmiljön, löner och förmåner samt uppfattningen om Regeringskansliet som arbetsgivare. Tillfredsställelsen med nuvarande arbetssituation och jämställdhet är oförändrad, vilket innebär att cirka hälften av de anställda är nöjda med arbetssituationen och att Regeringskansliet vid en jämförelse med förvärvsarbetande i allmänhet får bättre betyg vad gäller jämställdhet. En negativ utveckling har skett avseende stress och arbetsbelastning.
En ny jämställdhetsplan för Regeringskansliet år 2000-2002 har antagits i december 2000.
Utskottets bedömning
Det sammanlagda antalet anställda i Regeringskansliet ökar stadigt sedan lång tid. En allmän förklaring kan givetvis vara att de arbetsuppgifter som skall utföras av Regeringskansliet utvecklas oavbrutet. Det står klart för utskottet att Regeringskansliets organisation varken kan eller bör vara statisk.
Inte desto mindre finns det enligt utskottets mening skäl att ge noga akt på hur Regeringskansliets resurser och organisation utvecklas. Den fortgående ökningen av antalet anställda i Regeringskansliet kan inte utan vidare ses som en gynnsam tendens. Utskottet kommer att fortsätta att som ett led i sin granskning följa utvecklingen på detta område.
Utskottet har tidigare iakttagit att jämställdheten inom Regeringskansliet brister med avseende på könsfördelningen inom de lägsta och de högsta lönekategorierna (1999/2000:KU10). Vad som kommit fram vid årets granskning visar inte annat än att förhållandena fortfarande ger anledning till skärpt uppmärksamhet. Utskottet följer noga det arbete som bedrivs på detta område inom Regeringskansliet.
2.2 Regeringskansliet som myndighet
Allmän bakgrund
Den 1 januari 1997 omorganiserades Regeringskansliet till en myndighet bestående av Statsrådsberedningen, 13 departement samt Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Utrikesförvaltningen består av Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen. Utrikesrepresentationen lyder under Regeringskansliet. Senare har Regeringskansliet, med verkan från den 1 januari 1999, ytterligare omorganiserats genom att fyra departement slagits samman till ett nytt departement, som benämns Näringsdepartementet. I Regeringskansliet ingår numera således 10 departement.
Med anledning av 1997 års omorganisering av Regeringskansliet uttalade KU (1996/97:KU1) att det fanns anledning för utskottet att vid kommande granskningar uppmärksamma de organisatoriska förändringarnas betydelse för regeringsarbetet. Utskottet erinrade i sitt granskningsbetänkande våren 1997 om detta uttalande (1996/97:KU25). Vid sin granskning hösten 1998 (1998/99:KU10) anförde utskottet att ett skäl för utskottets intresse för Regeringskansliets fortsatta utveckling är att riksdagen med den ordning för anslagstilldelningen som numera råder inte har något direkt inflytande över Regeringskansliets organisation och verksamhet. Utskottet anförde vidare att det finns anledning för utskottet att även framgent följa Regeringskansliets verksamhet, eftersom det enligt utskottets mening är viktigt att Regeringskansliet fungerar väl oavsett vilken den sittande regeringen är.
Tidigare granskning av Regeringskansliet
Utskottets granskning 1998/99 (bet. 1998/99:KU10) inriktades på vilka åtgärder som vidtagits inom Regeringskansliet med anledning av den nya ordning som infördes den 1 januari 1997, vilken roll det pågående förändrings- och förnyelsearbetet spelat i detta sammanhang, i vilken omfattning det uppgivna syftet med förändringen uppnåtts samt vilken utvecklingen varit sedan den 1 januari 1997 på vissa områden.
I den fortsatta granskningen av Regeringskansliet 1999/2000 (bet. 1999/2000:KU10) breddades perspektivet i granskningen till att avse Regeringskansliet som myndighet. I detta sammanhang ställde KU vissa skriftliga frågor till Regeringskansliet. Utskottet frågade dels om det pågående förändringsarbetet blivit föremål för någon utvärdering och vilket resultatet i så fall varit, dels vilka åtgärder som vidtagits beträffande en översyn av kompetensförsörjningen i Regeringskansliet, dels också vilka åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagens tillkännagivande (1997/98:KU31, rskr. 1997/98:295) om Regeringskansliets resultatredovisning.
I en promemoria från Statsrådsberedningen redovisades svar på *utskottets frågor som utarbetats inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Av promemorian framgick att det pågående förändringsarbetet inte skulle ses som en engångsinsats utan som ett kontinuerligt arbete syftande till att effektivisera verksamheten och höja kompetensen hos Regeringskansliets medarbetare. Flera uppföljningsinsatser hade genomförts och olika åtgärder vidtagits med anledning härav.
Vad gäller den nämnda översynen av kompetensförsörjningen anfördes i promemorian att denna verksamhet sträcker sig fram till år 2003 och att ett stort antal åtgärder planerats och genomförts med anledning av denna översyn. I frågan om Regeringskansliets resultatredovisning anfördes i promemorian att det var svårt att praktiskt och teoretiskt skilja på Regeringskansliets resultat och regeringens, vilket gör att de regelverk som tillskapats för regeringens styrning och dialog med statliga myndigheter i många avseenden inte passar in på Regeringskansliet. Därför finns också bestämmelsen i 45 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet att Regeringskansliet inte skall lämna resultatredovisning enligt förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. Mot denna bakgrund var det enligt promemorian motiverat att Regeringskansliet inte åläggs att till regeringen lämna resultatredovisning. Däremot var det enligt promemorian naturligt att Regeringskansliet utvecklar och sedan redovisar vissa resultatmått för riksdagen inom ramen för budgetpropositionen och Regeringskansliets årsbok. Årsboken för 1999 avsågs utökas med ytterligare nyckeltal och statistiska uppgifter.
I sin bedömning anförde *utskottet att det inte efter tre års uppföljning varit möjligt att få fram en samlad bild av effekterna av 1997 års reform genom vilken Regeringskansliet blev en myndighet. Vid nästa års granskning borde Regeringskansliet enligt *utskottet kunna tillhandahålla en sådan samlad bild som *utskottet efterlyste.
När det särskilt gällde frågan om resultatrapporteringen konstaterade utskottet att det fanns i grunden två skilda uppfattningar: dels utskottets uppfattning att Regeringskansliet borde kunna lämna resultatredovisning som andra myndigheter, dels uppfattningen att Regeringskansliet inte bör ha en sådan skyldighet. När Regeringskansliet inom ramen för den aktuella granskningen lämnat besked om att sådan information inte var att vänta, ansåg utskottet, som inte fann skäl att frångå sin tidigare redovisade uppfattning om behovet av redovisning av resultat också från Regeringskansliet, att frågan borde bli föremål för en mera utförlig, principiell analys vid nästa års granskning.
Uppgifter i Regeringskansliets årsbok 1999
I den andra årgången av Regeringskansliets årsbok avseende verksamheten 1999 har appendixet med statistiska uppgifter utvidgats med uppgifter om antalet interpellationssvar och frågesvar till riksdagen, vidare antalet registrerade ärenden/handlingar per departement samt personalsammansättningen i Regeringskansliet. Det särskilda kapitlet om förändringsarbetet i Regeringskansliet i föregående årsbok har tagits bort.
De frågor som är av intresse för KU och dess granskning berörs i anslutning till redovisningen av förvaltningsavdelningens verksamhet. Arbetet vid förvaltningsavdelningen präglades enligt denna redovisning år 1999 av arbetet med de praktiska konsekvenserna av den departementsombildning som beslutades hösten 1998 samt av arbetet med att utveckla Regeringskansliet till en samlad myndighet. Det fortsatta utvecklingsarbetet har enligt regeringens beslut givits en inriktning på styrning och ledning, kompetensförsörjning, information och kommunikation samt Regeringskansliets dimensionering.
En central del av förändringsarbetet utgörs enligt redovisningen av arbetet med att utveckla Regeringskansliets interna styrningsprocess, vilket innebär att verksamheten skall målstyras genom en gemensam verksamhetsplanering och ett system för uppföljning och utvärdering av uppnådda resultat. Verksamhetsplaneringen genomförs nu av alla departement och utgör grund för departementens interna styrning samtidigt som den bidrar till att regeringens politiska program genomsyrar arbetet i Regeringskansliet. Verksamhetsplaneringen utgör också underlag för fördelningen av anslaget till Regeringskansliets förvaltning.
Uppgifter i budgetpropositionen för 2001
I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) utgiftsområde 1 lämnas beträffande Regeringskansliet (s. 43 f.) resultatinformation av väsentligen samma slag som i Regeringskansliets årsbok 1999 med korta kommentarer om förändringar i vissa fall i förhållande till föregående år.
Under rubriken Förändringsarbetet redovisas rapporten Vad kostar det att regera? En studie av Regeringskansliets dimensionering nu och i framtiden (Ds 2000:27). Den utomstående utredarens slutsats i rapporten är att Regeringskansliet med nuvarande arbetsuppgifter är underfinansierat. Enligt rapporten är resursgapet ca 300-400 årsarbetskrafter. Rapporten kommer att analyseras under hösten, och regeringen avser att återkomma med en samlad bedömning och förslag om dimensioneringen i den ekonomiska vårpropositionen 2001.
Beträffande Regeringskansliets resultatredovisning m.m. hänvisas i propositionen till det svar som lämnades till konstitutions*utskottet i samband med *utskottets granskning hösten 1999. Som framgått ovan var innehållet i detta svar att Regeringskansliet inte bör lämna resultatredovisning till regeringen.
Riksdagens revisorers förstudie Myndigheten Regeringskansliet
Ett utkast till en förstudie om Regeringskansliet som avses utföras av Riksdagens revisorer har varit föremål för överläggningar mellan representanter för KU:s kansli och revisorernas kansli. Revisorerna har den 12 oktober 2000 fattat beslut om att förstudien skall genomföras.
I några avseenden tangerar ansatsen i den undersökning som riksdagsrevisorerna eventuellt kommer att genomföra den ansats som KU hittills tillämpat. Enligt den plan till förstudie som KU:s kansli tagit del av skall granskningen utformas som en uppföljning av besluten 1997 och 1999 om inriktningen av arbetet med Regeringskansliets förändring och förnyelse. Granskningen skall beskriva resultatet av vissa åtgärder som regeringen beslutade om. Frågan om i vilken grad som regeringens arbete bidragit till att uppfylla de mål och motverka de problem regeringen angav som motiv till sammanslagningen av departementen skall besvaras. Denna frågeställning ligger relativt nära de frågor som aktualiserats i KU:s hittillsvarande granskning.
Revisorernas granskning kommer också att beröra frågan om vad som utmärker en effektiv förvaltning och kommer i denna del att inriktas mot Regeringskansliets produktivitet och effektivitet. Granskningen skall enligt planen inte omfatta frågan om politisk effektivitet, dvs. huruvida en åtgärd som regeringen beslutat om varit den bästa sett ur ett samhällsperspektiv. Även frågan om Regeringskansliets produktivitet och effektivitet tangerar en del av de frågor KU hittills ställt inom ramen för Regeringskansliets resultatredovisning.
Granskningen skall också omfatta Regeringskansliets personalpolitik. I granskningen skall också ingå en analys av Regeringskansliets administrativa stöd, som lämnas av förvaltningsavdelningen respektive administrativ personal på departementen. Frågeställningen är här om sammanslagningen av departementen inneburit att det administrativa stödet utvecklats i enlighet med vad som anfördes i regeringens beslutsunderlag. Också denna frågeställning kan sägas ha visst samband med vad som kan vara av intresse i KU:s fortsatta granskning av Regeringskansliet.
Utgångspunkter för årets granskning
Begreppet kostnadseffektivitet
Det finns skäl att inledningsvis beröra vissa grundläggande förhållanden och begrepp som har att göra med effektivitet och mätning av effektivitet i organisationer. I den nämnda studien Vad kostar det att regera? (Ds 2000:27) diskuteras frågor av detta slag med direkt referens till Regeringskansliet och dess verksamhet.
Det konstateras i studien att ingen i dag vet om kostnadseffektiviteten i Regeringskansliet är hög eller låg eller hur den förändras. I det omfattande material som studien stöder sig på finns inte någon enda exakt precisering av begreppet kostnadseffektivitet, och därmed saknas empirisk grund. Det finns, anser rapportens författare, en påtaglig risk att beslut som fattas utifrån vagt definierade begrepp leder till felaktiga och inte tillräckligt underbyggda administrativa beslut.
Begreppet kostnadseffektivitet brukar inom företagsekonomin delas upp i inre och yttre effektivitet, där inre effektivitet innebär uppnående av mål till lägsta möjliga kostnad, medan yttre effektivitet står för förmågan att välja rätt mål eller göra rätt saker i rätt syfte och att använda resurser ändamålsenligt. Den inre effektiviteten mäter man genom att relatera kostnaderna till något mätbart i arbetsprocessen eller till intäkterna om sådana finns. Yttre effektivitet mäter man genom att ställa kostnaderna i relation till något yttre värde, t.ex. politiska mål eller myndighetens operationella mål. Kostnaderna kan också relateras till samhällsekonomin. Vad man än försöker mäta i detta hänseende ställs man erfarenhetsmässigt inför svåra mätproblem.
I studien framhålls att det finns ganska många debattörer som anser att Regeringskansliets yttre effektivitet är låg. Kritiken riktas främst mot fyra områden: myndighetsstyrning, representationen vid EU-organ samt Regeringskansliets kapacitet och dess arbetsuppgifter. En mätning visar att antalet regeringsbeslut minskat med 50 % under tiden 1990-98, medan antalet anställda och budgetomslutningen samtidigt ökat. Att antalet prestationer minskat i vissa avseenden säger i sig ingenting om produktiviteten, enligt de slutsatser som dras i studien. Ett exempel på ökade prestationer är att antalet svar på frågor och interpellationer från riksdagen ökat med 60 % under motsvarande tidsrymd.
Även om det är komplicerat att bedöma Regeringskansliets effektivitet, är det enligt studien troligt att det går att öka den inre effektiviteten, t.ex. genom att effektivisera arbetsprocesser. Den yttre effektiviteten kan man inte bedöma utan hänsyn till politiska prioriteringar och omvärldsförändringar.
Det framstår som naturligt att de uttalanden som KU gjorde i samband med förra årets granskning bildar utgångspunkt för årets granskning. Uttalandena avsåg som framgått ovan dels en samlad bedömning av effekterna av 1997 års organisatoriska reform, dels Regeringskansliets resultatredovisning. Litet förenklat uttryckt kan båda frågorna anses falla under vad som i det föregående betecknats inre effektivitet.
Effekterna av 1997 års reform
*Utskottet uttalade vid förra årets granskning att Regeringskansliet inom ramen för den nu aktuella granskningen borde kunna tillhandahålla en samlad bedömning av effekterna av 1997 års reform genom vilken Regeringskansliet blev en myndighet. Som framgått av beskrivningar i samband med förra årets granskning finns ett omfattande råmaterial för en sådan redovisning och bedömning i t.ex. interna mätningar som gjorts och som redovisats utan angivande av eventuellt inbördes samband och eventuellt samband med organisationsförändringen. Om KU vill gå vidare med sin granskning i denna del, bör *utskottet närmast efterfråga en sammanställning och en analys av sådana mätningar och bedömningar av resultatet av det pågående förändrings- och förnyelsearbetet som kan antas ha samband med organisationsförändringen. Möjliga frågeställningar för en sådan samlad bedömning är: Har den nya organisationen befrämjat interdepartemental samverkan? Har styrningen av organisationen blivit effektivare? Har ledningsfunktionen blivit bättre? Har på det hela taget Regeringskansliet som serviceorganisation till regeringen presterat bättre jämfört med vad som var fallet före organisationsförändringen? Sådana frågor bör kunna ställas utan att svaren skall anses föregripa den granskning som Riksdagens revisorer planerar genomföra. KU:s granskning avser främst allmänna bedömningar på grundval av den empiri som finns i dagsläget. Revisorernas granskning blir såvitt kan bedömas av den plan som redovisats i det föregående både bredare och mera djupgående. Inget hindrar att KU återkommer med ytterligare frågor då resultatet av revisorernas granskning föreligger.
Regeringskansliets resultatredovisning
När det gäller resultatredovisningen inhämtade *utskottets kansli vid arbetet med betänkande 1997/98:KU31 uppgifter om att det inom Regeringskansliet våren 1998 hade tagits fram en prototyp för resultatredovisning. I samband med förra årets granskning meddelade Statsrådsberedningen emellertid till *utskottet att Regeringskansliet inte borde åläggas att lämna resultatredovisning till regeringen men att man var beredd att redovisa vissa resultatmått inom ramen för budgetpropositionen och Regeringskansliets årsbok. Om KU vill gå vidare i denna del, ligger det nära till hands att ta upp en diskussion om rimligheten i den förordning som säger att Regeringskansliet inte skall lämna en resultatredovisning till regeringen.
I denna senare del har i Statsrådsberedningens promemoria 1999-11-02 till KU redovisats motiven till att Regeringskansliet inte bör åläggas att lämna resultatredovisning. I promemorian anförs som motiv dels svårigheterna att skilja på Regeringskansliets resultat och regeringens, dels att de regelverk som tillskapats för regeringens styrning och dialog med statliga myndigheter i många avseenden inte passar in på Regeringskansliet. Detta synsätt kan ifrågasättas. Det är t.ex. inte självklart att det är just de regelverk som åberopas som skall användas vid en bedömning av Regeringskansliets prestationer som stöd- och serviceorganisation till regeringen. Snarare krävs det en anpassning av de generella reglerna till de speciella förhållanden som råder mellan regeringen och Regeringskansliet. Den tidigare nämnda studien (Ds 2000:27) ger ett rikhaltigt teoretiskt och empiriskt underlag för att formulera sådana konkreta mål för Regeringskansliet som skulle göra det möjligt att på ett meningsfullt sätt beskriva, mäta och bedöma dess prestationer.
Redovisning av det slags resultatmått som Regeringskansliet sagt sig vara berett att lämna har också kommit till stånd i viss omfattning. Denna redovisning av antalet regeringsärenden, propositioner etc. framstår emellertid som alltför begränsad. Det borde vara möjligt för Regeringskansliet att lämna en mer sofistikerad redovisning inte bara avseende antalet produkter som kommit ut av verksamheten utan, som framhållits i det föregående, även vad Regeringskansliet som stöd- och serviceorganisation till regeringen åstadkommit i denna egenskap. Det bör t.ex. vara möjligt att sätta de utförda prestationerna i relation till insatta resurser i form av tid och pengar, att göra vissa bedömningar av kvaliteten hos det som producerats, att anställa vissa jämförelser med motsvarigheten till Regeringskansliet i andra länder etc. Ytterst är detta en fråga om de enskilda statsrådens eller regeringens eller statsministerns bedömning av det stöd som Regeringskansliet levererar till regeringens politiska verksamhet.
Båda här nämnda aspekter på resultatredovisning bör kunna anses ligga inom ramen för en sådan "mera utförlig, principiell analys vid nästa års granskning" som KU uttalade sitt intresse för i förra årets granskning. En sådan diskussion bör kunna föras utan att den skall anses intervenera i Riksdagens revisorers planerade, mera djupgående undersökning och utan att föregripa resultatet av denna.
Frågor till Regeringskansliet
Utskottet har beslutat att genom en skrivelse till Regeringskansliet ställa följande frågor med anledning av vad som redovisats i det föregående.
Beträffande effekterna av 1997 års reform
1. Har den nya organisationen med Regeringskansliet som en myndighet befrämjat samverkan mellan departementen?
2. Hur har Regeringskansliets interna styrningsprocess (RISP) utvecklats?
3. Har Regeringskansliet som stöd- och serviceorganisation till regeringen på det hela taget presterat ett bättre resultat i jämförelse med ordningen före den 1 januari 1997?
Beträffande Regeringskansliets resultatredovisning
1. Hur bör man principiellt se på frågan om Regeringskansliets resultatredovisning i belysningen av de synpunkter som framförs i studien Vad kostar det att regera? (Ds 2000:27)?
2. Är det möjligt att anpassa regelverket för styrning och dialog mellan regeringen och Regeringskansliet på ett sådant sätt att Regeringskansliets verksamhet kan redovisas och bedömas med avseende på inre effektivitet, dvs. Regeringskansliets användbarhet för att genomföra en regerings politiska avsikter?
Promemoria från Regeringskansliet
De ovan redovisade frågorna har den 19 oktober 2000 sänts till Regeringskansliet för besvarande. Ett svar på frågorna i form av en promemoria, som upprättats inom förvaltningschefens och rättschefens kanslier, har avsänts från Statsrådsberedningen den 9 november 2000 (bilaga 2.2.1).
Svar på frågor på temat effekterna av 1997 års reform
På frågan om den nya organisationen med Regeringskansliet som en myndighet befrämjat samverkan mellan departementen är svaret att sammanslagningen 1997 av departementen, Statsrådsberedningen och dåvarande förvaltningskontoret har skapat förutsättningar för samordning och samarbete inom Regeringskansliet. Förvaltningschefen kan besluta och utfärda föreskrifter i administrativa frågor som berör mer än ett departement. Förvaltningschefen har också fått i uppdrag att driva förnyelse- och förändringsarbetet i Regeringskansliet. Arbetet har rapporterats till regeringen våren 1999. Samverkan mellan departementen har enligt promemorian främjats bl.a. genom den gemensamma verksamhetsplaneringen, översynen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningens planeringsprocess inför sammanslagningen av förvaltningsanslagen, vidare det gemensamma chefsutvecklingsprogrammet och den gemensamt ordnade utbildningen för olika anställda. Vissa effektivitetsvinster på områdena data, bibliotek och tryckeri rapporteras. Samordningen av upphandling, arbetsgivarpolitiken och informationsverksamheten och inrättandet av en särskild kommittéservice har också enligt promemorian främjat samverkan. Sammanslagningen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningens anslag framhålls som ett viktigt steg i arbetet med att sammansmälta departementen till en myndighet.
KU ställde en fråga om hur den interna styrprocessen (RISP) har utvecklats. Av promemorian framgår att arbetet pågår med att skapa rutiner för uppföljning av den utförda verksamhetsplaneringen. Denna syftar till en planeringsprocess som gör att regeringens prioriteringar genomsyrar arbetet i Regeringskansliet och avser också underlätta den interna styrningen av de enskilda departementen. En översyn av verksamhetsplaneringen skall vara avslutad i november månad innevarande år. Den syftar till att skapa en gemensam, effektiv och verksamhetsanpassad planeringsprocess inför sammanslagningen av förvaltningsanslagen.
En tredje fråga från KU gällde om Regeringskansliet på det hela taget presterat ett bättre resultat i jämförelse med ordningen före sammanslagningen till en myndighet. Enligt promemorian har organisationen blivit mer effektiv och kan ge en förbättrad service genom inrättandet av förvaltningsavdelningen och genom att vissa stödfunktioner förts över till denna avdelning. Redovisningen av det pågående arbetet som syftar till att Regeringskansliet skall vara ett effektivt och kompetent stöd till regeringen har givit regeringen en möjlighet att bedöma vidtagna åtgärder och att ge riktlinjer för det fortsatta arbetet. Förändringarna i organisation och verksamhet gör det enligt promemorian knappast möjligt att jämföra de nuvarande resultaten i förhållande till dem som uppnåddes före 1997 års reform. Enligt promemorian utvecklas vissa resultatmått inom den administrativa verksamheten på förvaltningsavdelningen, och dessa mått används vid utvecklingen av verksamhet och som underlag för resursfördelningen.
Svar på frågor på temat Regeringskansliets resultatredovisning
Den första frågan gällde hur man principiellt bör se på frågan om Regeringskansliets resultatredovisning i perspektivet av de synpunkter som framförts i studien Vad kostar det att regera? (Ds 2000:27). Regeringen avser att i vårpropositionen 2001 återkomma med ett förslag om Regeringskansliets dimensionering. Enligt promemorian ändrar den nämnda utredningen inte regeringens ställningstagande i fråga om Regeringskansliets resultatredovisning till regeringen. Innebörden av detta är att Regeringskansliet inte bör åläggas att till regeringen lämna resultatredovsining, ett motiv som redovisades för KU redan i förra årets granskning. Motivet för ståndpunkten var främst att det är svårt att praktiskt och teoretiskt skilja på Regeringskansliets och regeringens resultat.
I en annan fråga undrade KU om det är möjligt att anpassa regelverket för styrning och dialog mellan regeringen och Regeringskansliet så att Regeringskansliets verksamhet kan redovisas och bedömas med avseende på inre effektivitet. Enligt promemorian skulle en sådan förändring av regelverket inte bidra till att möjliggöra en bättre bedömning av Regeringskansliets användbarhet för att genomföra en regerings politiska avsikter.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att den förhoppning som KU gav uttryck för i förra årets granskning om att Regeringskansliet borde kunna tillhandahålla en samlad bild av effekterna av 1997 års reform inte kunnat infrias vid årets granskning. I svaren på KU:s frågor lämnas visserligen uppgifter om att samverkan mellan departementen främjats på vissa områden och att vissa effektivitetsvinster gjorts, men viktigare är att Regeringskansliet anser att det knappast är möjligt att jämföra prestationerna nu och då, dvs. före den 1 januari 1997. Utskottet inser svårigheterna med detta men anser ändå att tydligare svar på *utskottets frågor kunnat ges.
*Utskottet konstaterar också att frågan om Regeringskansliets resultatredovisning inte förts framåt vid årets granskning, trots att rapporten Vad kostar det att regera? ger goda möjligheter till en sådan mer utförlig, principiell analys som KU efterlyste i samband med förra årets granskning.
*Utskottet avvaktar nu resultatet av dels den aviserade redovisningen om Regeringskansliets dimensionering i vårpropositionen med anledning av rapporten Vad kostar det att regera?, dels den studie som Riksdagens revisorer kommer att genomföra på områden som KU uppmärksammat i sin hittillsvarande granskning. *Utskottet avser att nästa år mot denna bakgrund fortsätta sin granskning av Regeringskansliet som myndighet.
2.3 Regeringskansliets organisering för särskilda projekt
2.3.1 Inledning
Konstitutions**utskottet har under senare år uppmärksammat frågor av skilda slag som rör Regeringskansliets organisering för särskilda projekt och anslag till regeringens och Regeringskansliets disposition.
I en granskning av anslag till regeringens disposition 1996/97 gjorde *utskottet ett antal kritiska anmärkningar (bet. 1996/97:KU25 s. 12 f.). *Utskottet erinrade om Statsrådsberedningens anvisningar i Gula boken (Handläggningen av ärenden i Regeringskansliet, då Ds 1994:70[1]) om att i princip får endast sådana anslag disponeras av Regeringskansliet som gäller Regeringskansliets, utrikesförvaltningens eller kommittéväsendets administration eller som avser beredning eller uppföljning av ett regeringsärende. Andra anslagsdispositioner bör beslutas av regeringen, om beslutet kräver ett ställningstagande från regeringen som politiskt organ, och annars av myndighet under regeringen. Utskottets genomgång visade att anvisningarna i Gula boken inte till fullo hade följts. Flera anslagsposter disponerades av departement för ändamål som låg utanför den interna verksamheten, berednings- och uppföljningsarbete eller informationsinsatser.
I granskningen av vissa frågor i samband med regeringens Sydafrikasatsning tog utskottet upp frågan om organisationen inom Regeringskansliet inför satsningen (bet. 2000/01:KU2). *Utskottet ansåg att beslutsordningen och ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet genom den valda organisationen hade blivit svår att följa. Utskottet anförde vidare att samarbete över departementsgränserna självfallet är en normal del i Regeringskansliets arbete. *Utskottet hade också förståelse för att särskilda projekt kräver en organisation som berör flera departement. Vid sådana projekt måste emellertid organisationen och ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet vara klar och tydlig. Behovet av en tydlig organisation och ansvarsfördelning bör uppmärksammas särskilt vid nyskapande av projekt av den omfattning som Sydafrikasatsningen är ett exempel på.
*Utskottet har vidare granskat upphandlingar av konsulttjänster med anledning av det så kallade Polenåret och en IT-satsning i Östersjöregionen (bet. 1999/2000:KU20 s. 72 f.). I granskningen av de båda fallen framkom att tjänster i vissa fall köpts utan att ett regelrätt upphandlingsförfarande genomförts. Utskottet anförde vidare att otillräcklig dokumentation om vad som förekommit också hade medfört att det fanns oklarheter som försvårade en bedömning i efterhand. Enligt utskottets mening gav granskningen anledning till kritik mot det sätt som dessa upphandlingar skötts på (bet. 1999/2000:KU20 s. 91).
Riksdagens revisorer genomför för närvarande en granskning av förvaltningspolitisk karaktär av ett tiotal anslag till regeringens disposition samt gör en s.k. förstudie av Östersjömiljarderna.
2.3.2 Projekt
Det finns ingen entydig avgränsning av den typ av projekt och program som här står i fokus. I en studie av Regeringskansliets dimensionering används fyra kriterier för att beskriva en ny typ av politisk verksamhet och för att skilja dessa särskilda projekt och program för ordinarie kommittéarbete (Ds 2000:27 s. 126). Det första kriteriet innebär att verksamheten kan, men inte måste, ägna sig åt att fördela anslag och projektmedel. Vidare kan, men måste inte, verksamheten utgöra en plattform för debatt och opinionsbildning. Det tredje kriteriet tar sikte på att verksamheten bygger på intensiv samverkan med andra delar av förvaltningen och andra intressenter i samhället. Det sista kriteriet avser att verksamheten är relativt kortlivad och förväntas efter några år upplösas eller övergå i en annan organisationsform.
I studien av Regeringskansliets dimensionering påpekas att tidsbegränsade förvaltningsorganisationer inte är något nytt fenomen. Till exempel tillsattes Glesbygdsdelegationen 1977 i syfte att samordna statens stödinsatser i glesbygden och var en mycket liten organisation i Regeringskansliet. Efter 14 år omvandlades denna delegation till Glesbygdsverket. Enligt studien pågick under 1998 och 1999 sammanlagt ca 15 projekt av detta slag inom Regeringskansliet.
Utskottet har valt följande projekt och program:
- Lokala investeringsprogram
-
- Kretsloppsmiljarden
-
- Östersjömiljarderna
-
- Kunskapslyftet
-
- Levande historia.
-
I det följande redovisas inledningsvis några generella iakttagelser som några myndigheter gjort av detta slags projekt. Därefter redogörs för vart och ett av de fem projekten. Där redovisas också Regeringskansliets skriftliga svar på frågor som utskottet ställt i ärendet. Därefter redovisas Regeringskansliets mer övergripande svar på några av utskottets frågor.
En promemoria i ärendet som legat till grund för frågorna till Regeringskansliet återfinns i bilaga 2.3.1. Frågorna och Regeringskansliets svar återges i sin helhet i bilaga 2.3.2 och 2.3.3.
Synpunkter från några myndigheter
Några myndigheter har i sina remissyttranden över studien av Regeringskansliets dimensionering lämnat synpunkter på Regeringskansliets hantering av särskilda projekt och anslag som står till regeringens och Regeringskan-sliets förfogande.
Ekonomistyrningsverket (ESV) påpekar att Regeringskansliet har operativa uppgifter genom anslag som det disponerar för bidrag till kommuner och andra aktörer, till exempel för projekten Kretsloppsmiljarden, Kommunakuten, Kunskapslyftet med flera. Ansvaret för denna typ av uppgifter ligger normalt på myndighetsnivå. Samtliga utredningar visar, som utredningen om Regeringskansliets dimensionering anför, att Regeringskansliet inte riktigt har den kompetens och de ledningssystem som krävs för sådana uppgifter. Dessa uppgifter bör därför enligt ESV:s uppfattning i största möjliga utsträckning decentraliseras till myndigheterna.
Statskontoret pekar i sitt remissyttrande på olika inslag i den nuvarande organiseringen av Regeringskansliet som är svårförenliga med den grundläggande svenska förvaltningsmodellen. Ett exempel som Statskontoret framhåller är att Regeringskansliet har tagit på sig handläggning av bidragsärenden i stor omfattning (Kretsloppsmiljarden, Östersjömiljarden).
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) pekar också på projekt- och programverksamhet inom regeringen där resurser disponeras för särskilda politiska ändamål, t.ex. Östersjömiljarden. Det innebär att myndighetsutövning bedrivs i allt större utsträckning inom regeringen. NUTEK håller med Statskontoret i dess förvaltningspolitiska invändning att detta kan leda till gråzoner mellan myndigheter och myndighetsliknande organ inom Regeringskansliet. En alternativ lösning vore att i tydliga uppdrag med väl avgränsade resurser lägga mer av pilotprojekt och pilotprogram direkt hos myndigheterna. Kompetens inom olika sakområden finns oftast ute hos myndigheterna.
Sida anser att en större renodling bör ske när det gäller den rollfördelning som växt fram mellan Regeringskansliet och övriga myndigheter. Operativa förvaltningsuppgifter av typen bidragsgivning, kontroll, egendomsförvaltning (t.ex. förvaltning av statens aktier) och åtskilliga av de "särskilda projekt och program" som beskrivs i studien bör normalt överlämnas åt myndigheter med erfarenhet och kompetens på dessa områden. På så sätt kan Regeringskansliet koncentrera resurserna på sina kärnområden och därmed åstadkomma mer kostnads- och ändamålseffektiv verksamhet.
Det statliga stödet till de lokala investeringsprogrammen
Projektet
Stödet till de lokala investeringsprogrammen omfattar 6,77 miljarder kronor under perioden 1998-2001, och beslut om utbetalning av stöd fattas av regeringen efter beredning av Miljödepartementet.
Delegationen för ekologiskt hållbar utveckling tillsattes 1997, med ambitionen att Sverige skall vara pådrivande i fråga om ekologiskt hållbar utveckling. Delegationens uppgift var att bereda förslag till regeringsbeslut om fördelning av statsbidrag till lokala investeringsprogram. Delegationen bestod av fem statsråd, en beredningsgrupp bestående av tjänstemän som svarar för ärendehandläggningen och en grupp statssekreterare (Ds 2000:27 s. 125). Delegationen finns inte längre.
Tidigare studier
Riksdagens revisorer konstaterar i en rapport (rapport 1998/99:8) att åtgärder inom områdena byggande, boende och energi var dominerande under 1998. Revisorerna anser att målen för arbetet mot en ekologiskt hållbar utveckling bara har varit definierade på övergripande nivå, vilket försvårar möjligheterna till uppföljning. Man menar att det har varit svårt att identifiera entydiga kriterier för hur stödet bestäms. Kommunala förvaltningar och kommunala bolag har beviljats stöd i större utsträckning än företag och föreningar. Revisorerna menar även att det förhållandet att kommunerna har konkurrerat om stöd har missgynnat gemensamma satsningar.
I rapporten påpekas att Regeringskansliet åtagit sig ärendehantering av förvaltningskaraktär. Konsekvensen har blivit att den ordinarie förvaltningen till viss mån ställs vid sidan om fördelningsprocessen. Revisorerna menar att utvecklingen strider mot den renodling av rollerna mellan myndigheterna och Regeringskansliet som eftersträvats under 1990-talet. I rapporten påpekas också att sökande inte har fått veta skälen till att ansökningarna har fått avslag.
Även Svenska Naturskyddsföreningen har granskat de lokala investeringsprogrammen. I rapporten Konsten att använda 5,4 miljarder - En kritisk granskning av stödet till de lokala investeringsprogrammen för hållbar utveckling (rapport 9423/98) kritiseras användningen av medlen på ett flertal punkter. Svenska Naturskyddsföreningen menar att mycket talar för att omkring hälften av projekten skulle ha genomförts även utan stöd. Dock kan stödet ha medverkat till en tidigareläggning av redan planerade åtgärder. Svenska Naturskyddsföreningen anser att om stöd används som komplement till lagstiftning och skatter bör bidragen vara generella och hanteras av fackmyndigheterna snarare än av Miljödepartementet.
I Riksrevisionsverkets rapport De lokala investeringsprogrammen i praktiken - en uppföljning av kommunernas arbete (1999:37) kritiseras också tillämpningen av bidragen. RRV anger att departementets organisation för beredning av bidragsärenden är mycket liten i förhållande till de stora bidragssummorna och den stora mängden projekt. Den särskilda kompetens som krävs för att bedöma projekten i ansökningarna finns enligt RRV främst hos sektorsmyndigheterna. RRV är kritiskt till att departementet inte inhämtat behövliga upplysningar från sektorsmyndigheterna. Förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala investeringsprogram lämnar enligt RRV stort utrymme för tolkning. Centrala begrepp har oprecisa definitioner. RRV anser att uppföljningen och kontrollen är otillräcklig. Regeringen förlitar sig på att kommunerna skall kontrollera de enskilda projekten trots att kommunerna saknar oberoende revision. RRV har funnit spekulativa program eller projekt som verket menar saknar substans. Syftet har varit att tillägna sig statliga bidrag.
Regeringskansliets svar
I Regeringskansliets svar på utskottets frågor påpekas att inriktningen av stödet och den huvudsakliga organisationen redovisades i budgetpropositionen 1998 i samband med att stödet infördes. Regeringen och Regeringskan-sliets arbete med stödet styrs genom en särskild förordning som regeringen har beslutat, nämligen förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. Förordningen innehåller regler om förutsättningar för bidrag, förfarandet i bidragsärenden, återrapportering om miljö- och sysselsättningseffekter m.m. Regeringen prövar ansökningar om stöd. Bedömningskriterierna framgår av förordningen och den praxis som regeringen skapar genom sina beslut.
Stödet till lokala investeringsprogram skiljer sig från andra statliga bidrag genom det lokala perspektivet och det kommunala ansvaret. Det är kommunerna som avgör vilka åtgärder som skall ingå i programmet mot bakgrund av de lokala förutsättningarna. Om ansökan bifalls innebär det att staten ger kommunerna rätt att besluta om bidrag till åtgärder i lokala investeringspro-gram. Huvudansvaret för såväl granskning av projekt som genomförande och uppföljning ligger hos kommunerna, inte hos någon statlig myndighet. Detta hindrar dock givetvis inte att staten på olika sätt följer upp och utvärderar resultaten.
För beredning och uppföljning av dessa regeringsärenden och för uppföljning av regeringsärenden om stöd för Kretsloppsmiljarden finns en särskild enhet inom Miljödepartementet. Enheten har 13 tjänstemän med kompetens i miljöfrågor, juridik, teknik, samhällsplanering, ekonomi m.m. Vid beredningen sker samråd med sektorsmyndigheter och länsstyrelser. Beredningen inom Regeringskansliet sker i en beredningsgrupp med tjänstemän från Miljö-, Finans-, Utbildnings-, Jordbruks-, Kultur- och Näringsdepartementet.
Varje åtgärd som får bidrag finns registrerad i en databas som innehåller uppgifter om kostnaderna för åtgärden och vilka miljö- och sysselsättningseffekter som kommunen åtagit sig att åstadkomma. Eventuella förändringar av åtgärderna skall anmälas till regeringen för godkännande.
Kommunerna är skyldiga att varje år lämna en verksamhetsrapport med redovisning av hur tidsplanen följs, vilka miljö- och sysselsättningseffekter som uppkommit och hur mycket bidrag som betalats ut till olika projektägare. När investeringsprogrammet är slutfört skall kommunen ge in en slutrapport till regeringen. Rapporten skall innehålla en noggrann beskrivning av hur programmet genomförts samt vilka miljö- och sysselsättningseffekter som uppkommit och som bedöms uppkomma på längre sikt som en följd av de olika åtgärderna. En redovisning av kostnader och intäkter för varje åtgärd skall också ingå. När slutrapporten granskats avgör regeringen om återstående bidragsmedel skall betalas ut eller om kommunen är återbetalningsskyldig. Ännu har inget program slutredovisats. Ett tiotal kommuner väntas lämna sina slutredovisningar i början av 2001.
Regeringskansliet påpekar i svaret att de kritiska synpunkterna från Riksdagens revisorer, Svenska Naturskyddsföreningen och Riksrevisionsverket som återgivits ovan i huvudsak gällde den första beslutsomgången, dvs. de beslut som fattades våren 1998. Efter dessa synpunkter har följande åtgärder vidtagits för att främja kvalitet i handläggningen:
· Kraven har skärpts i fråga om lönsamhets- och konkurrensbedömningar i kommunernas investeringsprogram. · · Samarbetet mellan Miljödepartementet och sektorsmyndigheterna har stärkts. · · Länsstyrelserna har fått en viktigare roll i beredningen av ansökningarna. Det gäller såväl samråd inför ansökan som löpande uppföljning av genomförandet och granskning av verksamhets- och slutrapporter. · · Inför ansökan om bidrag för perioden 2000-2002 har en dialog genomförts med alla kommuner som så önskat. Cirka 200 kommuner har diskuterat sina investeringsprogram med Miljödepartementet och länsstyrelsen. · · Miljödepartementet har kontinuerligt utvecklat informationen om hur en ansökan bör utformas och vad den bör innehålla, bl.a. med hjälp av en ansökningsfolder och via webbplatsen "Hållbara Sverige". · · På Miljödepartementet har en databas byggts upp med information om de investeringsprogram som beviljats bidrag. Databasen är ett viktigt redskap vid uppföljningen. · · Regeringens skäl för att avslå ansökningar om stöd till lokala investeringsprogram redovisas sedan våren 2000 på ett tydligare sätt i regeringens beslut. ·
Kretsloppsmiljarden
Projektet
Riksdagen avsatte 1996 en miljard kronor för ett femårigt program för kretsloppsanpassning, den s.k. Kretsloppsmiljarden. Programmet syftade till att driva på den tekniska utvecklingen och att skapa sysselsättning, främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15). Regeringen har prövat större ansökningar medan länsstyrelserna har beslutat om bidrag till mindre projekt. Regerings- ärenden har beretts inom Miljödepartementet, med hjälp av en beredningsgrupp från Regeringskansliet och en expertgrupp. Expertmyndigheterna har använts i mycket liten omfattning (Ds 2000:27 s. 125).
Tidigare studier
Riksrevisionsverket har i en granskning av projektet Kretsloppsmiljarden dragit slutsaten att Regeringskansliet inte var särskilt väl lämpat för denna typ av myndighetsuppgifter, eftersom det är bemannat och organiserat utifrån helt andra utgångspunkter. Miljödepartementet har således inte systematiskt följt upp beviljade bidrag, och det är heller inte någon sedvanlig uppgift inom Regeringskansliet. RRV påpekar att det finns problem med prövning av bidragsansökningar inom Regeringskansliet, vilket inte lyder samma regelverk och kontrollsystem som vanliga förvaltningsmyndigheter. När regeringen fattar beslut som första instans, kan besluten inte överklagas (RRV 1998:28. Miljarden som försvann. En granskning av kretsloppsprogrammet).
Regeringskansliets svar
Regeringen har beslutat en särskild förordning om bidrag från Kretslopps-miljarden (1996:1378). Enligt denna förordning prövade regeringen ansökningar om bidrag när de miljörelaterade kostnaderna för den investering som ansökan gällde uppgick till mer än 8 miljoner kronor. I övriga fall var länsstyrelsen prövningsmyndighet. De flesta ärenden där ansökan bifölls avgjordes genom länsstyrelsebeslut. Beredningen av regeringsärendena sköttes av ett särskilt kansli inom en enhet på Miljödepartementet.
Det är inte längre möjligt att bevilja stöd av detta slag. Återstående medel drogs in av regeringen i april 1999. Uppföljning och utvärdering av de bidrag som regeringen beviljat sköts nu inom Miljödepartementets enhet för lokala investeringsprogram.
Östersjömiljarden
Projektet
Samtidigt som medel avsattes för kretsloppsmiljarden beslutade riksdagen om den s.k. första Östersjömiljarden (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96: FiU15). Syftet var att stärka tillväxt och sysselsättning genom att anvisa medel inom bl.a. områdena livsmedel, energisystem, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö.
Tidigare studier
Den första Östersjömiljarden har, liksom den s.k. andra Östersjömiljarden som anslogs hösten 1998, varit föremål för olika studier. Som nämnts ovan har KU granskat upphandlingen av en konsulttjänst för en IT-satsning i Östersjöregionen.
Riksdagens revisorer beskriver bl.a. arbetet för stärkt samarbete och utveckling genom Östersjömiljarden i en granskningspromemoria - Svenska miljöinsatser i Baltikum (1998/99:1). Insatser inom ramen för Östersjömiljarden bereds i Regeringskansliet och regeringen beslutar om varje projekt för sig. Revisorerna konstaterar att ansvaret för olika led i hanteringen av insatser har varit fördelat på olika departement, myndigheter och andra organ. Det har inte funnits någon självklar instans att vända sig till för den som vill få information om insatser inom Östersjömiljarden. Revisorerna menar att möjligheterna att kontrollera och överblicka verksamheten därmed har varit något begränsade.
Regeringskansliets svar
Regeringen beslutar om stöd från den första Östersjömiljarden inom de ramar som riksdagen lagt fast genom budgetreglering. Ett stort antal ansökningar om stöd har kommit in till Regeringskansliet från företag, organisationer och statliga organ. Hittills har ett 70-tal projekt beviljats stöd med sammanlagt cirka 840 miljoner kronor.
Organisationen i Regeringskansliet för beredning och uppföljning av dessa regeringsärenden ses över fortlöpande och anpassas till olika projekt allt- eftersom dessa prövas och följs upp.
En samordningsfunktion låg först hos Statsrådsberedningen. Den överfördes i december 1997 till dåvarande Närings- och handelsdepartementet, därefter under hösten 1998 till Utrikesdepartementets enhet för exportfrämjande och inre marknaden och sedan vidare till Utrikesdepartementets enhet för Central- och Östeuropa. Under hösten 1999 bildades inom Utrikesdepartementet ett särskilt Östersjömiljardsekretariat som samordnar uppföljning och avslutning av den första Östersjömiljarden.
Beredningen av ärenden om stöd fördelas mellan departementen efter samma regler som för andra regeringsärenden. Samtliga departement har deltagit i beredningen av stödärenden. Det departement som har haft huvudansvaret för beredningen har också ansvarat för uppföljningen. Departementen skall årligen rapportera till Utrikesdepartement, som gör sammanställningar och svarar för rapportering till riksdagen. En heltäckande lägesrapport om den första Östersjömiljarden håller på att utarbetas i Regeringskansliet och väntas bli färdigställd inom kort. En utvärdering av hela anslaget kommer att göras i samband med att samtliga insatser är slutförda.
När det gäller IT-projekt har konsultinsatser köpts från Swedfund International AB (Swedfund). Det har gällt insatser för att ta emot och utvärdera ansökningar om projektmedel och för att lämna förslag på projekt som lämpar sig för stöd. Dåvarande Kommunikationsdepartementet och Näringsdepartementet har sedan svarat för den fortsatta beredningen. Uppföljning och administration av projekten har skötts av Swedfund, som även två gånger årligen avrapporterat uppföljningen av projekten och medelsanvändningen till regeringen. Uppföljning och granskning av Swedfunds rapportering sker i Näringsdepartementet. Rapporterna sänds även till Utrikesdepartementet.
Kunskapslyftet
Projektet
I sysselsättningspropositionen sommaren 1996 föreslogs en särskild satsning på vuxenutbildning under fem år. Förslaget härstammade från den så kallade Kunskapslyftskommittén, som bildades 1995. Ansvaret för att genomföra åtgärderna föll på kommunerna, men Delegationen för Kunskapslyftet ledde arbetet i början genom att fördela medel mellan kommunerna och följa verksamheten. Kommittén fick ett förlängt förordnande för att bland annat utvärdera verksamheten. Delegationen bestod av företrädare för Utbildnings-, Finans-, Arbetsmarknads- samt Närings- och handelsdepartementet. Till delegationen adjungerades också representanter för Statens skolverk, Arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet och Kunskapslyftskommittén.
Tidigare studier
Statskontoret menade i en utvärdering att en särskilt tillskapad organisation kan var lämplig som startmotor när den politiska ambitionen finns, men att metoden inte är självklar. Regeringen kan då tillfälligt behålla frågan för att pröva sig fram till en ny praxis. Statskontoret ansåg också att en särskilt tillskapad organisation kan vara lämplig om inslaget av experiment, förhandlingar och skönsmässighet är stort, och förutsättningarna för regelstyrning och likabehandling är små. En sådan organisation kan också motiveras när intressentmedverkan är önskvärd och legitim, till exempel när avgränsade program samfinansieras av flera parter.
Enligt Statskontorets studie har Delegationen för Kunskapslyftet arbetat effektivt, och dess sekretariat har, trots mycket begränsade resurser, bidragit till det snabba genomslaget. Dialogen med kommunerna har varit intensiv. Men i utvärderingen riktas det också förvaltningspolitiska invändningar mot modellen. Myndighetsutövningen får inte påverkas av regeringen och än mindre av enskilda statsråd. Något formellt problem uppstår visserligen inte så länge regeringen själv genom sina beslut är den utövande myndigheten, men Statskontoret menar ändå att det finns skäl att undvika gråzonen med myndigheter eller myndighetsliknande organ inom Regeringskansliet (Statskontoret 1998:20 Kunskapslyftet som modell och metod - adhocrati och byråkrati).
Regeringskansliets svar
Medel för satsningen fördelades genom regeringsbeslut efter förslag från Delegationen för Kunskapslyftet. Regler om detta fanns i förordningen (1996:1052) om statligt stöd till särskilda satsningar på gymnasial utbildning av vuxna.
Inom Utbildningsdepartementets enhet för vuxenutbildning skapades ett sekretariat till delegationen. Sekretariatet bestod inledningsvis av fyra handläggare och en assistent och utökades senare med en informatör.
Denna organisation fanns under cirka ett och ett halvt år. Sedan fördes beslutanderätten och beredningsansvaret över till Statens skolverk. Det skedde genom att regeringen beslutade en förordning (1998:276).
Levande historia
Projektet
Projektet Levande Historia är ett projekt som skiljer sig från dem som redovisats ovan, vilka huvudsakligen tar sikte på att fördela medel. Projektet initierades 1997 i syfte att sprida kunskap om Förintelsen och andra världskriget. Det var ett opinionsbildande arbete, som ville väcka diskussioner om demokrati, tolerans, medmänsklighet och människors lika värde.
Projektet styrdes från Statsrådsberedningen, men det genomfördes till största delen av en projektgrupp inom Information Rosenbad. Exempel på aktiviteter var en webbplats med information om Förintelsen, en konsert i Berwaldhallen till minne av dem som dog och en bok om Förintelsen, "Om detta må ni berätta", som gavs ut i cirka 900 000 exemplar. Skolorna erbjöds ett särskilt filmprojekt, och lärarseminarier anordnades för tusentals läsare varje år. Ett centrum för studier om Förintelsen och andra folkmord inrättades vid Uppsala universitet. I maj 1998 hölls en första internationell konferens, och i januari 2000 ägde Stockholms Internationella forum om Förintelsen rum, med flera hundra deltagare från flera länder.
Under 1999 fanns det två arbetsgrupper: en för informationsprojektet Levande Historia och en för konferensen. Båda har under 1999 haft sex personer anställda. Det finns inte någon särskild kostnadsredovisning för de två projekten än, men arbetet kring Förintelsekonferensen har budgeterats till cirka 15 miljoner kronor (Ds 2000:27 s. 122 f.).
Regeringskansliets svar
Projektet har letts av vice statsministern med hjälp av tjänstemän i Statsrådsberedningen och Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Kostnaderna har betalats från anslaget Regeringskansliet m.m., anslagsposten Gemensamma ändamål. Statsrådsberedningen har svarat för beredningen av de regerings-ärenden som gäller projektet.
Frågan om hur detta projekt skall föras vidare behandlas av Kommittén Forum för Levande historia (KU 1999:09). Av kommittédirektiven (dir. 1999:75) framgår att verksamhet som bedrivits inom ramen för projektet har inordnats i kommitténs verksamhet. Övriga delar av projektet leds även fortsättningsvis av vice statsministern.
Regeringskansliets generella kommentarer
I detta avsnitt redovisas Regeringskansliets svar på utskottets mer generella frågor om den arbetsform som här behandlas.
Sådana arbetsformer som här kallas särskilda projekt har visat sig vara ändamålsenliga när regeringen vill arbeta intensivt med en fråga under en begränsad tid. Det gäller framför allt frågor som spänner över flera departements områden. Rätt använda är dessa arbetsformer smidiga och viktiga verktyg i en politik för ekologiskt hållbar utveckling, internationellt utvecklingssamarbete i Östersjöregionen, kompetensutveckling, motverkande av arbetslöshet, bekämpande av rasism och främlingsfientlighet osv.
Att regeringen sköter dessa projekt skall ses i ljuset av att projekten omfattar frågor som kräver ställningstaganden från regeringen eller någon i regeringskretsen. Regeringskansliet skall inte bara bereda regeringsärenden utan också i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet. Regler om detta finns i 7 kap. 1 § regeringsformen och 1 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.
Behovet av att regeringen som politiskt organ styr ett projekt genom formliga beslut eller formlösa ställningstaganden kan emellertid växla med tiden. Regeringen prövar därför fortlöpande om verksamheten bör överföras till någon annan myndighet. Enligt 26 § förordningen med instruktion för Regeringskansliet är det en särskild uppgift för rättschefen i Statsrådsberedningen att uppmärksamma möjligheten att delegera ärenden till myndigheter under regeringen. Kunskapslyftet är ett exempel på ett projekt där verksamheten efter en tid fördes över till en annan myndighet. Frågan om att föra över verksamhet inom projektet Levande historia till en ny myndighet övervägs av Kommittén Forum för Levande historia.
En annan sak är att ett projekt kan ha inslag som inte behöver eller som inte skall styras av regeringen som politiskt organ, t.ex. inslag av upphandling. Detta utesluter inte att ekonomiska och praktiska skäl ibland motiverar att projektet ändå sköts av regeringen odelat i stället för att delas upp på flera myndigheter.
I upphandlingsfrågor får departementen stöd och hjälp av den grupp specialister på upphandling som finns i Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Samordningen i upphandlingsfrågor har nyligen skärpts genom interna föreskrifter beslutade av förvaltningschefen.
Förvaltningschefen leder också ett arbete med att utveckla projektarbetsformen i Regeringskansliet.
Erfarenheten visar att det kan uppstå oklarheter, missförstånd och andra oönskade effekter, om man driver ett departementsövergripande projekt i Regeringskansliet utan att ha gjort klart vem i Regeringskansliet som leder och ansvarar för projektet. Regeringen är därför noga med att på ett tidigt stadium lägga fast tydliga mål och en klar organisation och ansvarsfördelning för projekt av detta slag. Regeringsbeslut i form av förordningar av den typ som finns eller har funnits för lokala investeringsprogram, Kretslopps-miljarden och Kunskapslyftet är en möjlighet. Ibland är det lämpligare med regeringsbeslut i annan form för att målen, organisationen och ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet skall bli klara och tydliga.
När det gäller projekt som Östersjömiljarden består Regeringskansliets arbete väsentligen i att bereda och följa upp regeringsärenden. Då följer det av allmänna regler om Regeringskansliets uppgifter och organisation vem i Regeringskansliet som ansvarar för projektet.
Utskottet har frågat om möjligheterna att överblicka omfattningen av verksamheten och möjligheterna att värdera verkningarna av projekt av det aktuella slaget.
I svaret anförs att regeringen har god kontroll över projektens omfattning och verkningar. En rad åtgärder vidtas som borgar för detta, t.ex.
· förordningsreglering eller andra skriftliga beslut när så är lämpligt för att målen, organisationen och ansvarsfördelningen skall bli klara och tydliga, · · budgetstyrning, · · fortlöpande samråd externt och internt, · · registrering och annan dokumentation som säkerställer överblick, ordning och reda, · · rapportering och redovisning av resultat. ·
Utskottets bedömning
Utskottet kan konstatera att i flera olika sammanhang har kritik riktats mot organiseringen av den typ av projekt som här är aktuell. Regeringskansliets svar i den nu aktuella granskningen visar att åtgärder har vidtagits för att minska de problem som har framkommit. Utskottet vill här framhålla två aspekter som utskottet tidigare ägnat uppmärksamhet.
För det första har utskottet tidigare granskat upphandlingar av konsulttjänster med anledning av det så kallade Polenåret och en IT-satsning i Östersjöregionen. I granskningen av de båda fallen framkom att tjänster i vissa fall köpts utan att ett regelrätt upphandlingsförfarande genomförts. Utskottet anförde vidare att otillräcklig dokumentation om vad som förekommit också hade medfört att det fanns oklarheter som försvårade en bedömning i efterhand. Enligt utskottets mening gav granskningen anledning till kritik mot det sätt som dessa upphandlingar skötts på (bet. 1999/2000:KU20 s. 91). Regeringskansliet redovisar nu i sitt svar att samordningen i upphandlingsfrågor nyligen har skärpts genom att interna föreskrifter om Regeringskansliets upphandlingar har utfärdats.
För det andra anförde utskottet i granskningen av vissa frågor i samband med regeringens Sydafrikasatsning att vid sådana projekt måste organisationen och ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet vara klar och tydlig. Utskottet ansåg att beslutsordningen och ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet genom den valda organisationen hade blivit svår att följa. Utskottet anförde vidare att samarbete över departementsgränserna självfallet är en normal del i Regeringskansliets arbete. Utskottet hade också förståelse för att särskilda projekt kräver en organisation som berör flera departement (bet. 2000/01:KU2). Som Regeringskansliet påpekar i sitt svar i den nu aktuella granskningen visar erfarenheten att det kan uppstå oklarheter, missförstånd och andra oönskade effekter, om man driver ett departementsövergripande projekt i Regeringskansliet utan att ha gjort klart vem i Regeringskansliet som leder och ansvarar för projektet.
Utskottet noterar att regeringen, enligt Regeringskansliets svar, är noga med att på ett tidigt stadium lägga fast tydliga mål och en klar organisation och ansvarsfördelning för projekt av detta slag. Utskottet vill erinra om att flera av de särskilda projekten inte har fungerat utan problem. Det återstår att se om de åtgärder som regeringen vidtar är tillräckliga för att projekt av detta slag skall fungera tillfredsställande.
Utskottet har mottagit anmälningar om regeringens hantering av det statliga stödet till lokala investeringsprogram respektive Östersjömiljarden. Dessa anmälningar kommer att behandlas i vårens granskningsbetänkande.
Granskningen av Regeringskansliets organisering för särskilda projekt föranleder i övrigt inget uttalande från utskottets sida.
3 Regeringsprotokollen
3.1 Statistik
Antalet registrerade ärenden som avgjorts vid regeringssammanträde minskade från 9 946 år 1998 till 9 007 år 1999. Som framgår av nedanstående uppställning har antalet ärenden som avgjorts vid regeringssammanträde mer än halverats under den senaste tolvårsperioden. En väsentlig orsak till denna nedgång torde vara det sedan lång tid pågående arbetet med att föra över ärenden om överprövning av förvaltningsärenden från regeringen till allmän förvaltningsdomstol (se bet. 1998/99:KU10). ----------------------------- 1988 20 279 ----------------------------- 1989 19 293 ----------------------------- 1990 20 650 ----------------------------- 1991 21 394 ----------------------------- 1992 19 990 ----------------------------- 1993 13 992 ----------------------------- 1994 12 981 ----------------------------- 1995 11 691 ----------------------------- 1996 10 241 ----------------------------- 1997 9 373 ----------------------------- 1998 9 946 ----------------------------- 1999 9 007 ----------------------------- I bilaga 3.1 redovisas i tabellform antalet avgjorda regeringsärenden under år 1999 och deras fördelning på ärendegrupper. Av tabellen framgår att de största ärendegrupperna var dispensärenden och övriga partsärenden (2 158) följt av regleringsbrev samt anslags- och bidragsärenden (2 038), anställningsärenden (1 809), överklaganden (993) och författningar (865).
I likhet med tidigare år handlade Justitiedepartementet det största antalet av de avgjorda ärendena också under år 1999 (1 766, en ökning med 65 jämfört med 1998 års 1 701 ärenden). Därefter kommer Näringsdepartementet med 1 398 ärenden. Den 1 januari 1999 avvecklades Arbetsmarknads-, Närings- och handels-, Kommunikations- samt Inrikesdepartementen och ett nytt större Näringsdepartement skapades. Av de under år 1998 avgjorda ärendena handlades 480 i Arbetsmarknadsdepartementet, 693 i Närings- och handelsdepartementet, 629 i Kommunikationsdepartementet och 907 i Inrikesdepartementet. Det innebär att av de under år 1998 avgjorda ärendena handlades sammanlagt 2 709 i de fyra departement som sedermera blev ett, dvs. nästan dubbelt så många som i det nya Näringsdepartementet under år 1999. Utskottet förutsätter att detta följs upp såväl i det fortlöpande förändrings- och förnyelsearbetet som i arbetet med Regeringskansliets dimensionering. I övrigt kan noteras en markant ökning av antalet avgjorda ärenden i Socialdepartementet, från 674 år 1998 till 935 år 1999.
3.2 Formell granskning av regeringsprotokollen
I likhet med tidigare år har protokollen över samtliga regeringsbeslut under det föregående året (1999) begärts in från departementen. Protokollen har översiktligt gåtts igenom inom utskottets kansli för att sedan återställas till departementen. Genomgången har omfattat även statsministerns protokoll. I övrigt har den till väsentlig del avsett ärenden som redovisats i underprotokoll B för de skilda departementen, dvs. protokoll som kan innehålla uppgifter som omfattas av sekretess, samt underprotokollen från vissa departement, nämligen Finansdepartementet, Jordbruksdepartementet och Näringsdepartementet.
Granskningen har inte gett anledning till några uttalanden av utskottet.
4 Vissa förvaltningsärenden
4.1 Utskottets granskning
Trots att regeringen inte är en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening har det ansetts viktigt att även i regeringsärenden följa de principer som förvaltningslagen ger uttryck för. Utskottet går vid sina granskningar som regel igenom någon eller några grupper av förvaltningsärenden som avgjorts av regeringen. Årets granskning har gällt vissa ärenden om dispenser enligt skattelagstiftningen och om undantag från föreskrifterna om upphandling. Granskningen har i första hand riktats in på handläggningen av dessa regeringsärenden i formellt hänseende.
4.2 Resultat av genomgången av ärenden som gäller dispens från arvs- och gåvoskatt
Skatt till staten utgår enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt för egendom som förvärvas genom arv eller testamente (arvsskatt) eller genom gåva (gåvoskatt). Har fast egendom nedgått väsentligt i värde på grund av allmän förändring i det ekonomiska läget eller har t.ex. aktie noterad på börs nedgått i värde med en fjärdedel eller mera och uppgår skatten för sådana lotter i boet till sammanlagt minst 3 000 kr kan regeringen, enligt 27 § arvs- och gåvoskattelagen, om det är uppenbart att utgörande av skatt skulle verka oskäligt betungande, medge att skatten skall utgå efter lägre värde än det till vilket egendomen annars skulle ha uppskattats. Enligt 58 a § äger regeringen eller den myndighet som regeringen förordnar medge befrielse från eller nedsättning av skatt, när synnerliga skäl föreligger.
Konstitutionsutskottet har gått igenom de 15 ärenden som regeringen avgjort under åren 1997-1999 och som gäller fråga om regeringens medgivande till att arvs- eller gåvoskatt skall utgå med lägre belopp eller helt efterges. Vid granskningen av de 15 ärendena har konstitutionsutskottet inte gjort några iakttagelser som föranleder anmärkning när det gäller regeringens handläggning.
4.3 Resultat av genomgången av ärenden som gäller dispens från stämpelskatt
Stämpelskatt skall, enligt 1 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, erläggas till staten för förvärv av fast egendom och tomträtt samt vid beviljande av inteckningar. Föreligger synnerliga skäl kan, enligt 42 §, regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall medge nedsättning av eller befrielse från skatt liksom återbetalning helt eller delvis av skatt.
Konstitutionsutskottet har gått igenom 31 ärenden som regeringen avgjort under åren 1997-1999 och som gäller fråga om regeringens medgivande enligt 42 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Vid granskningen av ärendena kan utskottet konstatera att behandlingen i Regeringskansliet av överklagande i några fall har tagit ca tre år. Konstitutionsutskottet kan också konstatera att det ibland synes ha gått över två år utan att något har hänt i vissa ärenden. I övrigt har utskottet inte gjort några iakttagelser som föranleder anmärkning när det gäller regeringens handläggning.
4.4 Undantag enligt 6 kap. 17 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling
Som huvudregel för all offentlig upphandling gäller affärsmässighet. I 1 kap. 4 § LOU stadgas att upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. LOU innehåller allmänna bestämmelser om offentlig upphandling (1 kap.), särskilda bestämmelser om offentlig upphandling av varor (2 kap.), av byggentreprenad (3 kap.), inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena (4 kap.), av tjänster (5 kap.) samt bestämmelser om upphandling i de fall upphandlingen understiger de tröskelvärden som anges i 2-5 kap. och i vissa andra fall (6 kap.). Lagen innehåller också bestämmelser om överprövning, skadestånd, m.m. (7 kap.). I lagen finns bestämmelser till uppfyllande av de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
För vissa i 1 kap. 3 § andra stycket LOU uppräknade upphandlingar gäller emellertid endast reglerna i 6 kap., nämligen
1. upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet och
2. upphandling av försvarsprodukter och tjänster som inte har civil användning och som omfattas av artikel 223 i Romfördraget.
Vid upphandling enligt 6 kap. LOU skall upphandlingen göras genom förenklad upphandling, dvs. upphandling genom annonser eller skrivelser där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna skriftligt anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare. Direktupphandling - upphandling utan infordrande av skriftligt anbud - får dock användas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl (6 kap. 2 §).
Utgångspunkten är således att ett lagreglerat upphandlingsförfarande med huvudregeln om affärsmässighet som grund skall äga rum också vid sådana upphandlingar som är känsliga ur säkerhetssynvinkel. I förarbetena gjordes bedömningen att känsliga uppgifter i upphandlingsärendet skulle kunna skyddas med stöd av tillämpliga bestämmelser i sekretesslagen (prop. 1993/94:78 s. 19 f.). Regeringen menade att det låg ett värde i att även upphandling av produkter och tjänster utan civil användning (försvarsupphandling) följde gängse regler i så stor utsträckning som möjligt. Samtidigt framhöll regeringen dock att det kan finnas skäl för avvikelser i särskilda fall. Försvarsupphandlingar måste, enligt regeringen, kunna styras av särskilda överväganden avseende t.ex. ett säkerhetsbetingat behov av att viss kompetens, viss tillverkning m.m. befinner sig inom landets gränser och alltså är tillgänglig även i en krissituation. Regeringen pekade också på att en försvarsupphandling ofta ställde särskilda krav på insyn och på kontraktsvillkor gällande monopolupphandling hos den nationella försvarsindustrin. Det ansågs därför lämpligt att LOU kompletterades med en möjlighet att göra sådana undantag från bestämmelserna som är nödvändiga med hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska intressen. - De överväganden som måste göras i sådana sammanhang ansågs vara av det slaget att de i princip borde göras av regeringen. Regeringen borde dock ha möjlighet att överlåta till en upphandlande enhet att för vissa situationer, t.ex. upphandlingsärenden som är av en mer rutinmässig karaktär, själv besluta om avsteg från lagens bestämmelser (prop. 1993/94:227 s. 19).
I fråga om upphandling som rör rikets säkerhet m.m. stadgas därför i 6 kap. 17 § LOU följande.
Vid upphandling som avses i 1 kap. 3 § andra stycket får regeringen besluta om sådana undantag från bestämmelserna i detta kapitel som är nödvändiga med hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska intressen.
Regeringen får överlåta till en upphandlande enhet att själv besluta om sådana undantag som avses i första stycket.
I proposition 1999/2000:128 Offentlig upphandling i informationssamhället konstaterade regeringen att vad som utgör försvars- och säkerhetspolitiska intressen kan variera över tiden. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att undantagsbestämmelsen är utformad på ett sådant sätt att den kan tillgodose även de krav som internationellt samarbete ställer och att det därför inte fanns anledning att föreslå någon ändring av bestämmelsen.
En genomgång har gjorts av de åtta ärenden om undantag enligt 6 kap. 17 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) i vilka beslut meddelats under år 1999. Ärendena har handlagts i Försvarsdepartementet. Gemensamt för ärendena är vidare att såväl akter som beslut belagts med sekretess jämlikt 2 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100). I sex av ärendena har regeringen funnit att upphandlingen av hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska intressen bör styras till svenska företag/svensk industri. Ett ärende rör upphandling av vissa studier och ett ärende den sekretessbelagda verksamheten vid Försvarsmaktens militära underrättelse- och säkerhetstjänst. I samtliga fall har regeringen överlåtit till den upphandlande enheten att själv besluta om undantag från bestämmelserna i 6 kap. LOU.
Akternas innehåll har inte givit anledning till någon vidare granskning från formella utgångspunkter.
Utskottets bedömning
Granskningen har inte givit anledning till någon kritik i fråga om den formella handläggningen av de regeringsärenden som utskottet har tagit upp i detta betänkande. Utskottet vill understryka betydelsen av att man inom Regeringskansliet ger akt på utvecklingen så att onödig tidsutdräkt inte förekommer.
5 Formerna för utrikespolitiska beslut
Ärendet
Våren 2000 granskade konstitutionsutskottet regeringens underlåtenhet att överlägga med Utrikesnämnden i en fråga som gällde förbindelserna med Österrike. Bakgrunden var att statsminister Göran Persson under ett besök i Aten i slutet av januari 2000 efter kontakt med utrikesminister Anna Lindh beslutat att Sverige skulle ställa sig bakom ett gemensamt uttalande från 14 EU-länder om följderna av en regeringsbildning i Österrike. Utskottet aviserade sin avsikt att vid ett senare granskningstillfälle närmare gå in på formerna för beslut i frågor av det aktuella slaget (bet. 1999/2000:20 s. 18).
Bakgrund
Gällande regler
Enligt 1 kap. 6 § regeringsformen styr regeringen riket. Enligt 7 kap. 3 § regeringsformen avgörs regeringsärenden av regeringen vid regeringssammanträde. Av 7 kap. 4 § regeringsformen framgår att minst fem statsråd måste vara närvarande vid ett sammanträde för att regeringen skall vara beslutsför.
Under arbetet med 1974 års regeringsform diskuterades frågan om regeringens beslutsformer. För ett kollektivt beslutsfattande talade bl.a. vikten av samarbete över departementsgränserna, möjligheterna att utkräva politiskt ansvar och behovet av regeringens sammanhållning (SOU 1972:15 s. 79 f., 148 f.). Grundlagberedningen ansåg att systemet med kollektiva regeringsbeslut kunde väl te sig som onödigt formbundet med avseende på åtskilliga ärenden av mindre räckvidd och betydelse. Det har emellertid stora företräden som underlag för det samarbete som ständigt pågår i ärenden av varierande art. Särskilt under tider med koalitions- eller samlingsregering ligger det ett värde i ett gemensamt ansvar för ministrarna, ett ansvar som kan åberopas som motiv för insyn och medverkan över departementsgränserna. Det är också bäst förenligt med systemet med självständiga ämbetsverk att rätten att ge direktiv för förvaltningsmyndigheterna läggs hos regeringen som sådan.
I grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 182 f.) framhölls att enligt ett parlamentariskt synsätt bör alla regeringsärenden färgas av eller åtminstone vara förenliga med värderingar gemensamma för hela regeringen. Vad som är ett regeringsärende får i första hand bestämmas formellt. Ärende som hänskjuts till regeringens avgörande är regeringsärende. Alla regeringsbeslut - med undantag för vissa beslut inom Försvarsdepartementets område (SFS 1974:613) - fattas av regeringen kollektivt. Enligt grundlagspropositionen (s. 184) är det uppenbart att regeln om kollektiv beslutsform inte får kringgås på så sätt att ärenden förklaras vara departementschefsärenden. Principen måste vara att alla frågor som anses kräva ett ställningstagande från någon i regeringskretsen skall behandlas som regeringsärende.
Bestämmandet i grundlag av regeringens arbetsformer måste ses mot bakgrund av att regeringen är ett kollektiv, uppbyggt kring statsministerns person och får förutsättas hållas samman av gemensamma politiska värderingar och målsättningar. Arbetsformerna måste vara anpassade till regeringens funktioner och till dess karakteristiska uppbyggnad. De fick inte göras till föremål för ingående grundlagsreglering som tyngde regeringsarbetet med formaliteter och hindrade anpassning av arbetet till växlande förhållanden. En allmän utgångspunkt borde vara att man visade återhållsamhet med att binda regeringens arbetsformer i grundlag (prop. 1973:90 s. 179).
Regeringskansliärenden och departementsärenden
Att ett ärende kan avgöras som ett regeringskansliärende framgår oftast av någon bestämmelse i lag eller annan författning. I de flesta fall pekas Regeringskansliet då ut som beslutande myndighet, men rester av en gammal ordning där departementen och enskilda befattningshavare har en egen beslutanderätt finns i några fall. Så beslutar regeringskansliet om sin egen administration bortsett från vissa tjänstetillsättningar. Regeringskansliet får avskriva återkallade ärenden. Regeringskansliet beslutar om vissa tillstånd inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. UD beslutar om återbetalningsskyldighet i fråga om ekonomiskt bistånd till medborgare i utlandet. Rättshjälpsfrågor liksom frågor om utlämnande av allmänna handlingar beslutas inom Regeringskansliet. Anslagsbemyndiganden som kan rymmas inom ramen för regeringskanslibeslut är sådana som tar sikte på anordnande av eller deltagande i konferenser och andra möten, konsulthjälp med utredningar av teknisk karaktär och information till allmänheten om ny lagstiftning och andra beslut av regeringen och riksdagen. Efter bemyndigande av regeringen i varje särskilt fall tillkallar statsråd särskilda utredare och ledamöter i kommittéer och beslutar om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren eller kommittén. En liknande beslutstyp är den där ett statsråd efter ett särskilt bemyndigande av regeringen uppdrar åt en departementstjänsteman att underteckna avtal.
Beslut som statsministern fattar i sin egenskap av chef för Regeringskansliet skall tas in i Regeringskansliets protokoll och statsråds regeringskanslibeslut tas in i departementets protokoll. På det sättet får man enligt Gula boken - Handläggningen inom Regeringskansliet (Ds 1998:39, s. 55) en god överblick över vilka beslut som fattats och samtidigt underlättas konstitutionsutskottets granskning.
Varje brev som kommer in till Regeringskansliet måste leda till ett formellt beslut, om man rimligen kan anse att brevet innehåller något slags fram- ställning till regeringen eller ett departement. För brev som är ställda till Regeringskansliet, ett statsråd, ett departement eller en tjänsteman gäller att de bör behandlas på samma sätt som om de varit ställda till regeringen om inte brevet rör en fråga där författningsenligt Regeringskansliet, ett statsråd eller en tjänsteman har beslutanderätten, om det rimligen kan förutsättas att avsändarens avsikt är att rikta sig till annan än beslutsfattaren eller om skrivelsen saknar anknytning till regeringsärende och inte rimligen kan tolkas som riktad till beslutsmyndighet.
Ärendehantering eller s.k. faktiskt handlande
Frågan om vad som bör beslutas i formell ordning berördes av Verksledningskommittén (SOU 1985:40). Gränsen mellan ärendehandläggning och faktiskt handlande är oklar. Verksamhet som består i företagande av faktiska handlingar förekommer ofta i utbildnings-, vård-, forsknings- och servicesektorerna. Gränsen mellan handläggning av ärende och faktiskt handlande får enligt förarbetena till förvaltningslagen avgöras från fall till fall. Skillnaden mellan de olika typerna av verksamhet har belysts i propositionen Förvaltningsrättsreform (1971:30) genom några exempel. Hållande av en lektion i en skola eller utförandet av en operation på ett sjukhus kan enligt normalt språkbruk inte betecknas som handläggning av ett ärende. Uppkommer däremot fråga om disciplinär bestraffning av en skolelev eller om patients debitering för sjukhusvård föreligger ett ärende som skall behandlas av förvaltningsmyndigheten. Ytterligare exempel på faktiska handlingar som företas av företrädare för det allmänna utgör polismans trafikdirigeringar på en gata och konduktörers kontroll av resenärs färdbiljett på tåg.
Former för samråd inom Regeringskansliet
Genom olika former av samråd inom Regeringskansliet (gemensam bered-ning, allmän beredning, lunchberedning och delning) säkerställs att principen om kollektivt beslutsfattande får ett reellt innehåll, och alla statsråd får faktisk möjlighet att utöva det inflytande i regeringsärenden som deras ansvar motiverar. Enligt statsrådsberedningens riktlinjer (Ds 1998:52, PM nr 1997:4) är det därför synnerligen angeläget att gällande regler om samråd verkligen följs. De formella reglerna om gemensam beredning finns i 13 och 15 §§ instruktionen för Regeringskansliet (SFS 1996:1515). Där föreskrivs att ett ärende som rör flera departements verksamhetsområden skall handläggas inom det departement till vilket det huvudsakligen hör och beredas i samråd med övriga berörda statsråd. Av statsministerns särskilda ställning i regeringen får anses följa en allmän skyldighet för departementen att i god tid informera statsrådsberedningen om regeringsärenden av större vikt. Vidare föreskrivs det i 10 kap. 8 § regeringsformen att utrikesministern skall hållas underrättad när det hos en annan statlig myndighet uppkommer frågor av betydelse för förhållandet till andra stater eller mellanfolkliga organisationer. Gemensam beredning med Utrikesdepartementet skall alltså ske i ärenden av detta slag. Också svenska ståndpunkter och instruktioner i EU-frågor och andra internationella frågor omfattas av kraven på gemensam beredning. Syftet är att samtliga berörda departement skall ha möjlighet att delta i beredningen inför såväl dessa ställningstaganden som inför svenska initiativ och utspel i EU. Svar på frågor och interpellationer, meddelanden vid informationsstunder i riksdagen, liksom sådana övriga anföranden, uttalanden och tidningsartiklar som innehåller ställningstaganden till riktlinjer, principer eller förhållningssätt skall också beredas gemensamt eftersom de på samma sätt som regeringsbesluten är ett uttryck för regeringens gemensamma ståndpunkt. När det gäller förfarandet sägs allmänt att det inte får råda någon oklarhet om vad som överenskommits (t.ex. att det verkligen rör sig om gemensam beredning och inte samråd eller förfrågan).
Politiskt betydelsefulla frågor tas upp vid s.k. allmän beredning med i princip samtliga regeringsledamöter som deltagare, och denna överläggning utmynnar ofta i faktiska beslut. Ärenden på allmän beredning kan vara av olika slag. Så kan tvister mellan berörda statsråd lösas under allmän beredning. Allmän beredning kan användas som ett forum för information om ett snart förestående regeringsbeslut, för vägledande diskussioner och viktigare utnämningsfrågor. Lunchberedning används för information, vissa vägledande diskussioner samt avstämning av utnämningsfrågor.
Formerna för hanteringen av frågor inom ramen för internationella förhandlingar
Sverige deltar i en mängd olika mellanstatliga förhandlingar. Enligt utredningen om statsförvaltningen och EG sker deltagandet i sådana förhandlingar inom ramen för vad som brukar benämnas regeringens faktiska handlande (SOU 1993:80 s. 32). Vissa förhandlingar leder enligt utredningen inte fram till några folkrättsliga förpliktelser för Sverige, och i de fallen blir det ur konstitutionell synvinkel inte fråga om annat än faktiskt handlande. Instruktionsgivningen till den som företräder Sverige vid mellanstatliga förhandlingar jämförs med de direktiv för beredningen av ett ärende som ges av det ansvariga statsrådet eller på lägre nivå i ett departement. Något avgörande i formell mening är det inte fråga om på detta stadium. Regeringen behöver inte engageras, men inget hindrar att statsrådet för upp frågan om instruktionens utformning till regeringen om instruktionen bedöms ha stor betydelse.
Europeiska rådet
Europeiska rådet, dvs. möten med EU:s stats- och regeringschefer och kommissionens ordförande, nämndes först i Europeiska enhetsakten 1987 som inte är en del av EG-fördraget. I EU-fördraget (1993) fastslås Europeiska rådets mål, sammansättning och arbetsmetoder. I artikel 4 slås fast att rådet skall ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och fastställa allmänna politiska riktlinjer för dess utveckling
Europeiska rådet är inte en EU-institution i formell mening och fattar ytterst få juridiskt bindande beslut. Inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik skall Europeiska rådet fatta beslut i ett avseende, nämligen när det gäller gemensamma strategier som skall genomföras av EU på områden där medlemsstaterna har viktiga gemensamma intressen. Principerna och de allmänna riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inklusive försvarsfrågor, bestäms också av Europeiska rådet. Samarbetet i Europeiska rådet kan enligt förarbetena närmast beskrivas som mellanstatligt, och dess beslut får senare, om det behövs, omsättas till sekundärrätt genom beslut i ministerrådet. Regeringen har framhållit att det är naturligt att riksdagen informeras om de ståndpunkter som Sverige skall inta i Europeiska rådet, främst med tanke på de politiska bindningar som uppstår i detta råd (prop. 1994/95:19 s. 38 f.). Samråd i EU-nämnden har också regelmässigt ägt rum med statsministern inför rådets möten. Europeiska rådets slutsatser redovisas för EU-nämndens ledamöter. De bifogas också regeringens årliga EU- skrivelse.
Tidigare granskning
Våren 1983 granskade utskottet regeringens handläggning av ett förslag som behandlats inom den s.k. Palmekommissionen om en europeisk zon fri från slagfältskärnvapen (bet. KU 1982/83:30 s. 14). Statsminister Olof Palme hade enligt överenskommelse fått ett brev från kommissionsmedlemmen Egon Bahr från förbundsrepubliken Tyskland med ett förslag till not om känvapenfri zon. En slutgiltigt fastställd not översändes sedermera från Utrikesdepartementet till de svenska ambassaderna i berörda länder och överlämnades av ambassaderna till de olika ländernas regeringar. Något formellt regeringsbeslut om de aktuella sonderingarna hade inte fattats. I massmedierna framfördes kritik mot Egon Bahrs inflytande på svenskt agerande. Utskottet framhöll att det i det aktuella skedet inte var fråga om ett konkret förslag till internationell överenskommelse, internationella förhandlingar eller dylikt som förelades de utländska regeringarna. Mot den bakgrunden kunde inte någon kritik från konstitutionell synpunkt riktas mot handläggningen. I en reservation (m, c och fp) framfördes allvarlig kritik mot handläggningen eftersom inget regeringsbeslut förelåg, frågan inte tagits upp vid allmän beredning och anmäldes sent i Utrikesnämnden.
Konstitutionsutskottet granskade i betänkandet KU 1983/84:30 (s. 29 f.) en skrivelse vari regeringen kritiserade Carl Bildt för hans resa till USA i omedelbar anslutning till publiceringen av Ubåtsskyddskommissionens rapport den 26 april 1983. Skrivelsen hade formulerats efter allmän beredning den 25 och 26 maj. Enligt utskottets mening kunde från konstitutionella synpunkter inte någon erinran riktas mot regeringens uttalanden. Någon skyldighet att ta upp frågan i regeringsprotokoll e.d. fanns inte. Det hade under skilda regeringar förekommit att regeringen gjort uttalanden i ett stort antal frågor utan att något formellt regeringsbeslut fattats. Det aktuella uttalandet uppfattades av utskottet som en politisk markering från regeringens sida av dess syn på det olämpliga i att en ledamot av Ubåtsskyddskommissionen i ett känsligt utrikespolitiskt läge i förhållande till Sovjetunionen i omedelbar anslutning till kommissionens redovisning av sitt arbete deltog i ett samtal med bl.a. den andra supermaktens militära säkerhetstjänst. Granskningen föranledde därutöver inte något utskottets uttalande. I en reservation (m, c, och fp) anfördes att regeringsuttalandet var anmärkningsvärt från formella utgångspunkter. Till exempel var det oklart om regeringen i sin helhet stod bakom uttalandet.
Våren 1987 granskade utskottet handläggningen av vissa frågor inom Utrikesdepartementet (bet. KU 1986/87:33 s. 64 f). En fråga gällde en non grata- förklaring av bl.a. fyra tjeckiska diplomater. Sedan Rikspolisstyrelsen aktualiserat saken beslöts efter föredragning av ärendet inför statsministern, justitieministern, utrikesministern och försvarsministern att fem av de sex då aktuella personerna skulle förklaras non grata. I ärendet redovisades en promemoria av Utrikesdepartementets rättschef Hans Corell rubricerad Är frågor om utvisning av diplomater regeringsärenden? En av Hans Corells slutsatser var att handläggningen av frågor om non grata-förklaring inte behövde betraktas som handläggning av ärenden utan som ett inslag i regeringens s.k. faktiska handlande som inte krävde ett formellt beslutsfattande. Han framhöll dock att frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsärenden och s.k. faktiskt handlande är komplicerad. Om man intog ståndpunkten att det inte var fråga om faktiskt handlande kunde den slutsatsen dras att en ändamålsenlig reglering borde åstadkommas genom förordningsbestämmelser om att ärenden av det aktuella slaget (det blev då fråga om ärenden i stats- och förvaltningsrättslig bemärkelse) borde föredras i regeringen. Utskottet uttalade att det som framgick av rättschefens promemoria fanns skäl som talade för att hanteringen av non grata-frågor skulle ses som ett inslag i regeringens s.k. faktiska handlande och skäl som talade för att frågorna borde behandlas som regeringsärenden. Enligt utskottet var det påkallat med en översyn i fråga om rutinerna för beslutsfattande och dokumentation i såväl berörda ärenden som i andra frågor inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde.
Våren 1989 tog utskottet till granskning upp frågan om handläggning av viseringsfrågor m.m. inom Utrikesdepartementet (bet. 1988/89:KU30 s. 22). Granskningen gav inte anledning till kritik mot regeringens handläggning. Utskottet redovisade uppgifter från Utrikesdepartementet om att en översyn av regelsystemet inom Utrikesdepartementet påbörjats under 1985. Reglerna om non-grata- förklaring skulle övervägas ytterligare. Saken komplicerades emellertid enligt Hans Corell av att stor försiktighet måste iakttas i regelgivningen så att inte onödig byråkrati tillskapades. Svårigheterna att finna en klar gräns mellan faktiskt handlande och handläggning av förvaltningsärenden var stor. I det kommande regleringsarbetet blev det därför en huvuduppgift att finna en rimlig handläggningsordning som tillgodosåg kravet på att olika frågor handlades på ett så rättssäkert och smidigt sätt som möjligt. Utskottet ansåg att det var värdefullt att översynen snart skulle vara avslutad. I påföljande granskningsbetänkande (bet. 1989/90:KU30, s. 17) konstaterade utskottet att översynen nu var avslutad och noterade som positivt att den nya regleringen syftade till att undanröja den tidigare tveksamheten. I förordningen (1982:1282) med instruktion för Utrikesdepartementet hade införts en ny bestämmelse, vari föreskrevs att Utrikesdepartementet beslutar i en rad angivna frågor, bl.a. om non-grata-förklaring och ett sådant ärende kunde hänskjutas till regeringens prövning. Genom den nya regleringen hade enligt en underliggande promemoria från Hans Corell slagits fast att ifrågavarande ärende skulle handläggas som förvaltningsärende hos Utrikesdepartementet.
Våren 1991 granskade utskottet ett brev från statsminister Ingvar Carlsson till Iraks president i syfte att få en gisslan fri (bet. 1990/91:KU30 s. 60 f.). Utskottet framhöll att ett brev som det aktuella inte var att anse som regeringsärende i den meningen att beslut i frågan måste fattas av regeringen samfällt. Som en följd därav fanns inte heller något formellt krav på gemensam beredning. Utrikesministern skulle dock hållas underrättad i enlighet med 10 kap. 8 § regeringsformen. Så fick anses ha varit fallet.
Promemoria från Regeringskansliet
I en promemoria från Regeringskansliet besvaras vissa frågor som konstitutionsutskottet ställt. Promemorian finns som bilaga 5.1.
Utskottet har bl.a. ställt frågan hur förhållandet att det - framför allt i utrikespolitiska frågor - kan behövas ställningstagande av någon i regeringskretsen överensstämmer med principen om regeringens kollektiva beslutsfattande.
Frågan aktualiserar enligt promemorian komplicerade överväganden kring vad som faktiskt kan anses reglerat i regeringsformen å ena sidan och vad som snarare får anses vara konstitutionell praxis andra sidan. Var går i detta sammanhang gränsen mellan formella regeringsärenden som skall avgöras i viss ordning, och s.k. faktiskt handlande?
I promemorian hänvisas till att det enligt 1 kap. 6 § regeringsformen är regeringens uppgift att styra riket, varmed avses summan av de funktioner som tillkommer regeringen enligt regeringsformen och andra författningar. Den styrande makten kan också uppfattas som en restfunktion, först och främst i förhållande till riksdagens funktioner.
Uttalandet i grundlagspropositionen om att principen måste vara att alla frågor som anses kräva ett ställningstagande från någon i regeringskretsen behandlas som regeringsärenden kan, om det inte läses i sitt sammanhang, ge intryck av att alla typer av ställningstaganden från en statsminister eller någon annan i regeringskretsen måste bli föremål för ett kollektivt beslutsfattande. En sådan tolkning har dock enligt promemorian inget stöd i den politiska verkligheten och skulle av lätt insedda skäl få orimliga konsekvenser. Uttalandet skall i stället ses som ett led i en diskussion om s.k. kollektiv-ärenden och ensamärenden.
Begreppet regeringsärenden har inte något materiellt innehåll. Vad som är ett regeringsärende i den mening som avses i 7 kap. 3 § regeringsformen måste i första hand bestämmas formellt. Ett ärende som hänskjuts till regeringen för avgörande är ett regeringsärende. Om regeringen fattar ett formellt beslut i ett ärende är det enligt promemorian principen om kollektivt beslutsfattande som gäller. Det framhålls i regeringsformens förarbeten att det förhållandet att begreppet principiellt bestäms rent formellt emellertid inte innebär att de regler som avses i 7 kap. 3 § regeringsformen får urholkas genom att viktiga frågor i större mängd delegeras till t.ex. departementschef. Frågor som typiskt sett kräver ställningstagande av det organ som styr riket skall handläggas som regeringsärenden.
I promemorian hänvisas vidare till uttalanden i grundlagspropositionen att regeringssammanträdena i regel torde bli av enbart formellt registrerande natur. De sammanträden med regeringen vid vilka överläggning är avsedd att förekomma och där regeringsbesluten ofta fattas reellt behandlas inte i regeringsformen. För dem kan, enligt uttalandena, termen allmän beredning användas.
Kraven på kollektivt beslutsfattande gäller enligt promemorian inte när regeringen och dess medlemmar vid sidan av regeringsformens bestämmelser om det formella beslutsfattandet agerar rent politiskt genom regeringsförklaringar, tal, tidningsartiklar, interpellationsvar o.dyl. I promemorian hänvisas till att Verksledningskommittén konstaterat (SOU 1985:40 s. 95) att ett uttalande av ett statsråd i en viss fråga förutsätts ge uttryck för uppfattningar som omfattas av hela regeringskretsen. Uttalandet är inte ett uttryck endast av hans eller hennes personliga uppfattning. Något krav på att följa regeringsformens regler om avgörande i regeringsärenden finns inte vid sådana uttalanden. Bara när det är fråga om att fatta formella beslut, dvs. främst att framträda i regeringens konstitutionella roll som det organ som styr riket eller som högsta förvaltningsmyndighet måste regeringsformens regler om avgörande av regeringsärenden följas. Promemorian hänvisar också till att konstitutionsutskottets uttalande våren 1984 om att det inte fanns någon skyldighet för regeringen att ta upp frågan i regeringsprotokoll e.d. och att det under skilda regeringar förekommit att regeringen gjort uttalanden i ett stort antal frågor utan att något formellt regeringsbeslut fattats. Det granskade uttalandet uppfattades av utskottet som en politisk markering från regeringens sida.
I promemorian hänvisas vidare till att man ur 10 kap. regeringsformen kan utläsa att regeringen har omfattande befogenheter i fråga om utrikespolitiken. Begreppet utrikesärenden som används i 10 kap. 6 § regeringsformen om underrättelser till Utrikesnämnden omfattar inte bara sådana ärenden som är förmål för beslutsfattande enligt 7 kap. 3 § regeringsformen utan också andra frågor där regeringen vill politiskt förankra en planerad handlingslinje utan att för den skull fatta ett formellt beslut. I promemorian anges att man måste hålla i minnet att ett utrikespolitiskt agerande måste kunna komma till uttryck på många olika sätt. Statsråden har att verka i en internationell miljö där de måste agera snabbt. Uttalanden som görs av ett statsråd om olika utrikespolitiska förhållanden har ofta formen av tillkännagivanden för politiska syften. Dessa bör kunna jämföras med interpellationsvar etc. som ju har verkan som regeringens ställningstaganden utan att formella beslut fattas.
De beslut där det kan finnas inslag av utrikespolitiska överväganden och som behandlas som regeringsärenden är för Utrikesdepartementets del typiskt sett bl.a. ingående av internationella överenskommelser inkluderande även godkännanden inför EU-beslut om gemensamma åtgärder och andra rådsbeslut inom den s.k. andra pelaren, ärenden om internationellt utvecklingssamarbete, erkännande av stater, väckande av talan eller interventioner i EG- domstolen och förstainstansrätten, utsändande av valövervakare och miltärobservatörer, instruktioner vid vissa typer av förhandlingar samt vissa nomineringar m.m. inom EU.
Att ingående av internationella överenskommelser förutsätter regeringsbeslut är enligt promemorian uppenbart med hänsyn till bestämmelsen i 10 kap. 1 § regeringsformen om att överenskommelse med annan stat eller mellanfolklig organisation ingås av regeringen. Det handlar här om i folkrättslig mening bindande beslut.
Med bindande internationell överenskommelse förstås en mängd olika typer av avtal som kan ha olika namn, t.ex. traktater, konventioner, stadgor, akter, pakter, protokoll, deklarationer och skriftväxlingar. Vanligen avses en överenskommelse i skriftlig form, en traktat i den mening som avses i Wienkonventionen om traktaträtten. Även en muntlig överenskommelse är emellertid folkrättsligt riktig. Den enda förutsättningen är att överenskommelsen träffas av behöriga företrädare för staterna såsom förbindande överenskommelse. Det är den manifesterade viljan att bli bunden som är avgörande.
Som ensidiga rättshandlingar betraktas i folkrätten en rad olika företeelser i statslivet. Gemensamt för dem är att de är ägnade att ändra eller påverka bestående rättslägen. De uppfattas som bindande i någon form. Erkännande av en stat räknas också till kategorin ensidiga rättshandlingar. Andra exempel på rättshandlingar är formella beslut om intervention i exempelvis EG-domstolen och beslut om utsändande av valövervakare.
De ensidiga rättshandlingarna skiljer sig principiellt från sådana uttalanden av innehavaren av "treaty making power" som måste uppfattas endast som tillkännagivanden av önskemål, uppfattningar eller politiska syften i allmänhet. Sådana tillkännagivanden är inte förbindande. Det gäller också motsvarande uttalanden av flera makter samtidigt, t.ex. vid eller efter förhandlingar. Många utrikespolitiska ställningstaganden som görs av företrädare för regeringen kan knappast ses som förbindande och blir inte heller i praxis föremål för regeringsbeslut.
Regeringsbeslut fattas i fråga om vissa instruktioner till förhandlingsdelegationer, men praxis varierar enligt promemorian beroende på vilken instruktion det är fråga om. Den allmänna instruktionen till ombuden vid FN:s generalförsamling har länge ansetts vara av sådan vikt att den fastställs i ett särskilt regeringsbeslut. Detsamma har gällt instruktioner inför UNCTAD-möten. Andra typer av instruktioner till beskickningar och delegationer har i allmänhet inte formen av regeringsbeslut.
I promemorian hänvisas till konstitutionsutskottets granskningsärende våren 1987 om en non grata- förklaring. I det sammanhanget hade dåvarande rättschefen Hans Corell framhållit att en non grata- förklaring inte skiljer sig till sin natur mycket från andra fall då en beskickningschef kallas till departementet för att ta del av synpunkter, påpekanden eller anmodanden som departementet önskar framföra till beskickningschefen. Denna ordning följer långvarig tradition. Att man i det sammanhanget använder formuleringar som innefattar att regeringen uttalar en viss mening är fullt naturligt och i överensstämmelse med internationell praxis och har ingen förvaltningsrättslig betydelse. Hanteringen av frågorna borde enligt Corell ses som s.k. faktiskt handlande inom ramen för mångåriga kontakter mellan Utrikesdepartementet och beskickningarna i Stockholm. Paralleller kunde också dras med de instruktioner som dagligen sänds från Utrikesdepartementet och som riktade sig till beskickningschefer, delegationschefer eller svenska ledamöter i internationella organ. Genom sådana instruktioner bestäms t.ex. att någon skall hålla ett anförande i ett internationellt organ på den svenska regeringens vägnar. I många fall uttalar sig också dessa personer i olika sammanhang på ett sådant sätt att det framstår att regeringen står bakom uttalandena. Det skulle leda till orimliga konsekvenser om varje sådan instruktion skulle behöva fastställas genom regeringsbeslut.
I cirkulärsamling för handläggningen av EU-frågor (UD PM 1999:1-8 ) framhålls att statsministern har det övergripande politiska samordningsansvaret för EU-frågorna. Statsministern och utrikesministern företräder Sverige vid Europeiska rådet och de möten i övrigt som statsministern bestämmer. Vidare framhålls att det enligt regeringsformen är regeringen som ingår överenskommelser med andra stater eller mellanstatliga organisationer. Det är också regeringen som företräder Sverige i sådana sammanhang enligt bestämmelserna i regeringsformen om att regeringen styr riket. Instruktioner till svenska förhandlare har oftast formen av riktlinjer från det ansvariga statsrådet eller sakansvariga departementet men kan också vara regeringsbeslut. Sådana instruktioner skall alltid beredas gemensamt.
I vissa fall krävs det att regeringen fattar beslut eller att andra internrättsliga åtgärder vidtas före ett ställningstagande eller ett beslut inom EU. Exempel på sådana ställningstaganden eller beslut inom EU som skall ha föregåtts av beslut i regeringen är internationella överenskommelser i form av en gemensam åtgärd enligt artikel 14 i Unionsfördraget. En sådan åtgärd kan t.ex. avse internationella sanktioner. Här nämns också de s.k. rambesluten i Unionsfördraget på tredje pelarens område, s.k. blandade avtal i vilka även medlemsstaterna är parter, samt beslut om att nominera EU-kommissionen eller utse domare eller generaladvokat i EG-domstolen.
I promemorian framhålls att utrikesdeklarationerna, som traditionellt anger regeringens inställning i en rad olika utrikespolitiska frågor och är föremål för gemensam beredning och delning, inte antas av regeringen som ett formellt beslut vid regeringssammanträden.
När det gäller utvecklingen under de senaste decennierna konstateras i promemorian att ställningstaganden från enskilda statsråds sida varit vanliga i frågor där Sverige haft en särskild utrikespolitisk profil, t.ex. om Vietnamkriget och situationen i Sydafrika. Också de sedan länge återkommande kommunikéerna från de nordiska ministerrådsmötena nämns. I dessa gör utrikesministern som enskilt statsråd tillsammans med sina nordiska kolleger ställningstaganden i en rad aktuella utrikespolitiska frågor.
I promemorian anges avslutningsvis att det när det gäller effekterna av EU- medlemskapet är rimligt att anta att medlemskapet har medfört att ställningstaganden i internationella och mellanstatliga - och stundtals även överstatliga - frågor från enskilda statsråds sida inom sina respektive politikområden förekommer i större utsträckning än tidigare.
Utskottets bedömning
Som anförts i promemorian från Regeringskansliet aktualiserar granskningsfrågan komplicerade överväganden kring vad som faktiskt kan anses reglerat i regeringsformen å ena sidan och vad som snarare får anses vara konstitutionell praxis å andra sidan.
Enligt utskottets mening kräver slutsatser i ärendet ytterligare överväganden baserade på ett bredare underlag. Utskottet avser att under våren 2001 fortsätta den nu inledda granskningen.
6 Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
Inledning
Sedan år 1961 lämnar regeringen en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut.
Årets redogörelse
Inom Regeringskansliet har upprättats en ny redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen, regeringens skrivelse 1999/2000:75. Den nu aktuella redogörelsen avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden den 1 januari-31 december 1999. För att underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta förfarande har använts om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.
Redovisningen omfattar 381 riksdagsskrivelser ställda till regeringen, varav 116 avgetts under riksmötet 1999/2000, 144 under riksmötet 1998/99, 51 under riksmötet 1997/98 och 70 under tidigare riksmöten.
Konstitutionsutskottets granskning
Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse i de delar som har samband med respektive utskotts beredningsområde. Yttranden har inkommit från finansutskottet, skatteutskottet, lagutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet, se bilagorna 6.1-6.8. Övriga utskott har inte haft något att erinra mot regeringens redogörelse.
Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen del anföra följande. Redogörelsen omfattar 33 riksdagsskrivelser om beslut på grundval av betänkanden av konstitutionsutskottet. Enligt regeringens redogörelse var tolv av dessa inte slutbehandlade när redogörelsen avlämnades, av dessa är två äldre än två år och fyra härrör från 1997/98.
Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen, 1994/95:243, handlar om åtgärder mot våldsskildringar m.m. Konstitutionsutskottet gav, med anledning av ett tiotal motioner om biografcensur m.m., regeringen till känna att de ämnen som togs upp i motionerna borde kunna bli föremål för en samlad analys och bedömning i regeringens brett upplagda arbete mot våldet i samhället. Den 17 december 1998 utfärdade regeringen en lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844) som riksdagen antagit. Lagändringen innebär bl.a. att TV-program med ingående våldsskildringar eller med pornografiska bilder skall föregås av en varningssignal. Den 22 december 1998 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Rådet mot skadliga våldsskildringar. Rådet har fått i uppdrag att bl.a. informera industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster om innehållet i EU- rekommendationen (98/560/EG) om skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten. Rådet skall följa branschernas självreglerande arbete med dessa frågor och fungera som stöd och samtalspartner om branscherna så önskar. Enligt vad konstitutionsutskottet inhämtat från Kulturdepartementet sker för närvarande en översyn av censurkriteriet "förråande" i granskningslagen. Översynen skall vara färdig den 30 november 2000.
Riksdagsskrivelse 1996/97:171 om kommunala kompetensfrågor gäller ett tillkännagivande till riksdagen beträffande utvidgning av försöksverksamhet med kommunal näringsverksamhet (mom. 2). Utredningen om utvidgad affärsverksamhet med kommunal uppdragsverksamhet överlämnade i september 1998 betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet 1998 (SOU 1998:119). Utredningen konstaterade att det saknas förutsättningar att, inom ramen för en försöksverksamhet, vidga den kommunala kompetensen att bedriva uppdragsverksamhet inom ett eller flera särskilt avgränsade verksamhetsområden. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 25 februari 1999 att tillkalla en särskild utredare för att göra en uppföljning och utvärdering av den pågående försöksverksamheten. Utredningen om utvärdering av den kommunala uppdragsverksamheten inom kollektivtrafiken överlämnade i oktober 1999 betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken - utvärdering av försöksverksamheten (SOU 1999:118). Utredningen anför att försökslagstiftningen varken bör förlängas eller permanentas. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser, enligt vad utskottet inhämtat från Justitiedepartementet, att återkomma till riksdagen senast under våren 2001.
Riksdagsskrivelse 1997/98:94 med anledning av budgetpropositionen för 1998 gäller fyra tillkännagivanden till regeringen. Mom. 18 gäller vad utskottet anfört beträffande kvalifikationsgränsen för driftsstöd. Frågan har enligt regeringen behandlats i en PM (Ku 1999/1913/Me) med förslag om ändringar i presstödsförordningen. I budgetpropositionen för år 2000 lämnade regeringen ett förslag om en mildrad tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar. Enligt regeringen får momentet därigenom anses vara färdigbehandlat. Mom. 19 gäller ett tillkännagivande om provexemplar. Frågan har behandlats i en promemoria från Kulturdepartementet i juni 1999. I promemorian drogs slutsatsen att det inte fanns tillräckliga skäl för en förändring av nuvarande praxis beträffande gratisutdelning. Mot bakgrund härav anser regeringen, i budgetpropositionen för år 2001, att det inte finns skäl att föreslå förändrade regler i detta avseende. Mom. 21 gäller ett tillkännagivande om begränsat driftsstöd. Regeringen gav i november 1999 Presstödsnämnden i uppdrag att se över fördelningen av det begränsade driftsstödet. Presstödsnämnden lämnade i mars 2000 en rapport till regeringen med anledning av uppdraget. Nämnden anser, enligt rapporten, det vara tveksamt att behålla det begränsade driftsstödet på Gotland medan det finns skäl att ge fortsatt stöd till tidningarna på övriga orter. Regeringen finner, enligt budgetpropositionen för år 2001, inte tillräckliga skäl för att genomföra några förändringar med anledning av rapporten. Mom. 23 gäller ett tillkännagivande om samdistribution av endagarstidningar. Regeringen gav i september 1999 Presstödsnämnden i uppdrag att utreda distributionssituationen för tidningar med endagsutgivning. Presstödsnämnden lämnade i april 2000 en rapport till regeringen med anledning av detta uppdrag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2001 att endagstidningarna ges rätt att ingå i samdistributionen till lika pris som flerdagstidningarna.
Riksdagsskrivelse 1997/98:214 gäller ett tillkännagivande beträffande Statens biografbyrå. Framställningen i en film eller ett videogram skall vara granskad och godkänd av Statens biografbyrå innan den får visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Biografbyrån skall enligt lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram endast bevara sådana delar av en framställning som inte godkänts. Det blir aldrig fråga om att hela framställningar sparas utan endast vissa delar. Konstitutionsutskottet ansåg i betänkande 1997/98:KU19 att det borde införas en inskränkning i rätten att få kopior av de delar av en film eller ett vidogram som inte godkänts för visning. Regeringen borde enligt utskottet överväga denna fråga och återkomma med förslag. Frågan behandlas i en departementspromemoria som Justitiedepartementet avser att presentera och sända ut på remiss under hösten 2000. Proposition med anledning av promemorian planeras att överlämnas till riksdagen senast i mars 2001.
Riksdagsskrivelse 1997/98:280 gäller ett tillkännagivande beträffande lydelsen av 2 kap. 18 § regeringsformen. Enligt konstitutionsutskottet borde regeringen i lämpligt sammanhang och under parlamentarisk medverkan utreda frågan om lydelsen av 2:18 RF och i god tid före valet år 2002 återkomma till riksdagen med förslag i detta avseende. Regeringen beslutade den 2 september 1999 att tillkalla en parlamentarisk kommitté. Kommittén som antagit namnet 1999 års författningsutredning, har bl.a. i uppgift att föreslå en ny lydelse av stadgandet. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2000.
Riksdagsskrivelse 1997/98:295 gäller statlig förvaltningspolitik. Konstitutionsutskottet gav i betänkande 1997/98:KU31 fyra tillkännagivanden till regeringen beträffande kommittéväsendets roll, kommittéernas arbetsvillkor och arbetsformer, remisshantering av kommittérapporter och kommittéernas sammansättning. Regeringen lämnade i skrivelse 1998/99:103 Kommittéberättelse 1999 en redovisning av pågående och planerade insatser för att skapa bättre arbetsförutsättningar för kommittéväsendet. Regeringen har i skrivelse 1999/2000:103 lämnat en redovisning av hur arbetet fortskrider. Momenten är enligt regeringen slutredovisade. I betänkandet gav utskottet regeringen ett tillkännagivande beträffande medborgarsynpunkternas roll i resultatstyrningen. Frågan bereds enligt regeringen inom ramen för pågående förvaltningspolitiskt utvecklingsarbete inom Regeringskansliet. Regeringen återkommer regelbundet, främst i budgetpropostionen, till riksdagen i denna fråga. Utskottet gav också ett tillkännagivande till regeringen om Regeringskansliets resultatredovisning. I budgetpropostionen 2000/01:1 skriver regeringen: När det gäller den interna styrprocessen pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Som ett led i detta arbete har studien Regeringskansliets dimensionering genomförts (Ds 2000:27). Verksamhetsplaneringen är numera samordnad för hela Regeringskansliet med undantag för Utrikesdepartementet. Departementet planerar mål, aktiviteter och budget som samordnas centralt av förvaltningsavdelningen. Inför den aviserade sammanslagningen av Regeringskansliets och Utrikesdepartementets förvaltningsanslag den 1 januari år 2002 pågår ett arbete med att ytterligare samordna verksamhetsplaneringen. I fråga om resultatredovisningen har regeringen i 45 § andra stycket förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet föreskrivit att Regeringskansliet inte skall lämna resultatredovisning till regeringen. Regeringskansliet har också i ett svar på en fråga från konstitutionsutskottet i ett granskningsärende motiverat varför myndigheten inte bör åläggas att till regeringen lämna resultatredovisning.
Finansutskottet bilaga 6.1 anför bl.a. Allmänt kan sägas att riksdagens beslut inom finansutskottets ansvarsområde i allt väsentligt fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid beslutstillfället och genomförts i rimlig tid. Finansutskottet vill göra ett generellt påpekande beträffande regeringens återrapportering till riksdagen. I regeringens skrivelse redovisas en riksdagsskrivelse som ännu inte slutbehandlad så länge som inte vidtagna åtgärder för samtliga moment återrapporterats till riksdagen. Det går emellertid i nuvarande redovisning inte att utläsa vilka eller hur många moment som är utestående. Utskottens uppföljningsarbete skulle underlättas om det av redogörelsen också framgick vilka moment som återstår att behandla. Enligt finansutskottets uppfattning är antalet moment sannolikt en bättre mätare på den utestående ärendemängden än antalet riksdagsskrivelser. I likhet med vad finansutskottet framhöll i förra årets yttrande är det därför önskvärt att redogörelsen kompletteras på denna punkt. Beträffande bemyndiganden anser finansutskottet att det kan övervägas om en rapportering av huruvida regeringen utnyttjat bemyndigandet eller inte bör ingå i regeringens skrivelse.
I betänkande 1997/98:FiU1 skrev finansutskottet: "Utskottet vill understryka ... att i synnerhet frågan om bedömningen av lägesfaktorerna och deras betydelse för taxeringen ges särskild prioritet. Utredaren bör så snart som möjligt, helst under första halvåret 1998, presentera resultatet av sina överväganden när det gäller lägesfaktorerna ... Detta bör ges regeringen till känna." I skrivelse 1999/2000:75 skriver regeringen: "Fastighetstaxerings-utredningen (1997:06) genomför en omfattande statistisk undersökning för att klarlägga vilka värdefaktorer som påverkar fastighetspriserna och med vilken tyngd detta sker. Lägesfaktorn är en av flera värdefaktorer som ingår i denna undersökning. Frågan om vilken inverkan olika faktorer har - enskilt eller i samspel med andra - måste bedömas i ett sammanhang. Det är därför inte möjligt att behandla frågan om lägesfaktorns betydelse för sig." Det är enligt finansutskottets mening inte klart om regeringen anser att ärendet i och med detta är slutbehandlat.
Under punkt Fi55 redovisas utfärdandet av de lagar som regeringen antagit. Momentet 3 i betänkande 1998/99:FiU25 innehöll emellertid även en dels-sats om att godkänna regeringens förslag till riktlinjer för förändringar av utjämningssystemet. Innan regeringen avslutar ärendet bör enligt utskottets uppfattning även frågan om riktlinjer för fortsatta förändringar kommenteras.
När det gäller Utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning 1993/94-1998 (punkt Fi59, mom. 6) anför finansutskottet: "Rege-ringen hänvisar i sin återrapportering tillbaka till samma skrivelse som riksdagen behandlat. Lämpligare hade varit att hänvisa till det beslut som regeringen fattade den 11 november 1999 om riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2000 och som lämnades till Riksgäldskontoret."
Vad avser punkt Fi82 Allmänna bidrag till kommuner anför finansutskottet: "Andra dels-satsen i betänkande FiU3 mom. 1 handlar om nettoredovisningen av inkomsterna från försäljningen av Haningebostäder medan det i regeringens redovisning handlar om regleringsbrev för anslag A2 och Bostadsdelegationen. Anslag A2 och Bostadsdelegationen behandlas även i nästa punkt under Fi82 eftersom anslaget ingår som en del av utgiftsområde 25. Regeringen anger att skrivelsen är slutbehandlad, men det får enligt utskottets bedömning anses tveksamt om regeringen har behandlat andra dels-satsen i betänkande FiU3 mom. 1."
Skatteutskottet, bilaga 6.2, anför i yttrandet att Finansdepartementets ärende 1 gäller ett tillkännagivande som gjordes år 1989 till regeringen om införande av en avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av gravplats. Att handläggningen av detta ärende kommit att dra ut på tiden har av Finansdepartementet förklarats med att man till en början antog att frågan borde tas upp i samband med den pågående översynen av lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Denna översyn har bedrivits med utgångspunkt i det av Arvs- och gåvoskattekommittén i november 1987 avlämnade betänkandet Ny arvs- och gåvoskattelag (SOU 1987:62). Arbetet med översynen har emellertid ännu inte lett fram till något ställningstagande av rege- ringen, och med hänsyn till bl.a. den långa tid som förflutit sedan riksdagen fattade sitt ovan nämnda beslut om ett tillkännagivande har Finansdeparte- mentet nu tagit upp den aktuella frågan för sig. Inom Finansdepartementet har således utarbetats en promemoria med vissa förslag, promemorian har remissbehandlats. Avsikten är att regeringen skall ta ställning senare i höst och redovisa sitt ställningstagande i lämpligt sammanhang. Skatteutskottet har tidigare i yttranden till konstitutionsutskottet anmärkt på regeringens brist på åtgärder avseende den aktuella frågan under den långa tid som förflutit sedan tillkännagivandet gjordes. Skatteutskottet vidhåller sin kritik mot tidsutdräkten och kritiken gäller alla de regeringar och finans- respektive skatteministrar som har haft ansvar för skattefrågorna sedan dess. Skatteutskottet utgår från att regeringen kommer att redovisa sitt ställningstagande inom kort. Därför vill skatteutskottet inte nu föreslå att riksdagen gör något uttalande i frågan.
Lagutskottet, bilaga 6.3, anför bl.a. Lagutskottet har kunnat konstatera att redovisningarna i allt väsentligt ger en god bild av beredningsläget i de enskilda ärendena och att pågående beredningsarbete ligger väl i linje med riksdagens beslut. Vid behandlingen av 1998 års skrivelse noterade utskottet särskilt att det äldsta ännu inte slutbehandlade ärendet, ett tillkännagivande från riksdagens sida rörande producentskydd för sceniska och musikaliska verk, härrörde från maj 1986 (LU 1985/86:32, rskr. 293). Lagutskottet förutsatte därvid att skrivelsen skulle komma att slutbehandlas inom en snar framtid. Enligt vad lagutskottet nu erfarit kommer ärendet att läggas till handlingarna genom ett regeringsbeslut inom den närmaste tiden. När det gäller den närmare utformningen av regeringens redogörelse vill lagutskottet, i likhet med vad utskottet gjorde hösten 1999 i sitt yttrande över 1998 års skrivelse, ånyo aktualisera frågan om man från regeringens sida i framtiden inte kunde göra ifrågavarande skrivelser än mer överblickbara för riksdagen genom att redogörelserna ställdes upp utskottsvis i stället för departementsvis. Som lagutskottet anförde hösten 1999 skulle utskotten med en sådan uppställning nämligen inte behöva gå omvägen via det utskottsindelade registret för att finna de för varje utskott aktuella skrivelserna. En sådan ordning skulle dessutom göra skrivelserna mer lättillgängliga och användbara i utskottens uppföljningsarbete. I övrigt föranleder regeringens redogörelse inga ytterligare kommentarer från lagutskottets sida.
Socialförsäkringsutskottet, bilaga 6.4, anför bl.a. Socialförsäkringsutskottet har vid sin granskning av redovisningen inte funnit anledning att kritisera behandlingen av något enskilt ärende, men vill framföra en del allmänna synpunkter. Dessa synpunkter är särskilt föranledda av redovisningen för behandlingen av de två äldsta ärendena, vilka ärenden får tjäna som exempel. Ärendena, som grundar sig på riksdagsbeslut fattade under våren 1991, avser fråga om dels differentierade arbetsgivaravgifter som styrmedel för att åstadkomma bättre arbetsmiljöer (bet. 1990/91:SfU16, rskr. 1990/91:303), dels problem som gränsdragningen mellan arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen kan ge upphov till i sjuklönesystemet (bet. 1990/91:SfU18, rskr. 1990/91:372). Här kan nämnas att utskottets majoritet i betänkande 1990/91:SfU16 ansåg att regeringen snarast borde återkomma till riksdagen med förslag om differentierade arbetsgivaravgifter som kan tjäna som ekonomiska styrmedel för att åstadkomma bättre arbetsmiljöer, medan utskottets s-ledamöter i en reservation framhöll att ett sådant avgiftssystem inte fick leda till ökad utslagning och utestängning av arbetskraft och att frågan därför måste utredas och övervägas noga. Eftersom en utredning i frågan redan var aviserad ansåg reservanterna att riksdagen borde avslå motionerna. När det gäller riksdagens beslut i ärendet om arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen fattades detta samtidigt med införandet av ett lagstadgat sjuklönesystem. Det kan tilläggas att utskottet redan under det följande riksmötet i betänkande 1991/92:SfU5, i avvaktan på att gränsdragningsfrågorna kunde lösas på ett säkrare sätt, tog initiativ till en lagändring så att en enskild inte skulle drabbas vid problem med gränsdragningen mellan arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen. I redogörelser för behandlingen av dessa frågor har under årens lopp hänvisats till varierande beredningsåtgärder, inte minst till beredningen i olika offentliga utredningar. Ärendet om differentierade arbetsgivaravgifter har nu angivits som slutbehandlat genom att ärendet i december 1999 överlämnades till en ny utredning, medan det beträffande ärendet om arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen anges att regeringen under våren 2000 avser att ta ställning till den slutliga hanteringen. Även om den uppfattning utskottet ursprungligen gav uttryck för i de angivna ärendena inte blivit inaktuell, kan utskottet ändå konstatera att under den långa tid som förflutit sedan riksdagens beslut har ytterligare aspekter i de olika frågorna tillkommit. Det nu redovisade belyser således i första hand vikten av att regeringen skyndsamt bereder frågor som riksdagens beslut föranleder, men också att regeringen i vissa fall på ett tidigare stadium bör överväga att avsluta behandlingen av en riksdagsskrivelse. I det sistnämnda fallet bör regeringen, i en särskild skrivelse till riksdagen eller i en proposition med andra förslag på sakområdet, redovisa sin syn på frågan. Regeringen bör då tydligt ange att den anser att ett visst riksdagsbeslut därmed är slutbehandlat. Skulle utskottet ha en annan uppfattning kan utskottet ånyo lägga fram förslag om ett tillkännagivande i frågan. Utskottet vill i detta sammanhang också nämna att regeringens skrivelse med redovisning av behandlingen av riksdagens skrivelser skulle bli tydligare, särskilt i äldre ärenden, om regeringen redovisar hela beredningen av ett ärende, dvs. även de beredningsåtgärder som vidtagits tidigare år men som ändå inte lett till att ärendet slutbehandlats.
Socialutskottet, bilaga 6.5, har inga andra synpunkter än att det regeringen anfört, med anledning av riksdagsskrivelse 1997/98:307 (mom. 3) om rätt till personlig assistans efter 65-årsåldern resp. riksdagsskrivelse 1998/99:171 (mom. 45) om boende och umgänge, är missvisande förklaringar till att skrivelserna angivits som slutbehandlade. Socialutskottet noterar emellertid i sammanhanget dels att proposition 2000/01:5 Personlig assistans till personer över 65 år beslutats den 14 september 2000, dels att Socialstyrelsen fått i uppdrag, vilket också motsvarar tillkännagivandet, att genomföra studier och sammanställa kunskap om hur små barn påverkas av växelvis boende samt att utreda hur berörda parter bäst kan få information och stöd så att barns bästa kan tillgodoses.
Miljö- och jordbruksutskottet, bilaga 6.6, konstaterar att riksdagen redan under riksmötena 1992/93 och 1993/94 gjorde uttalanden angående vissa brister i djurskyddstillsynen och organisationen av denna tillsyn. Miljö- och jordbruksutskottet anser det beklagligt att de problem som påtalats ännu inte fått någon ändamålsenlig lösning. Emellertid har det enligt miljö- och jordbruksutskottet upplysts att regeringen den 19 april 2000 har tillsatt en utredare med uppgift att se över hur djurskyddet skulle kunna organiseras i Sverige genom inrättandet av en fristående djurskyddsmyndighet. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2000. Miljö- och jordbruksutskottet utgår således från att riksdagen och regeringen inom en nära framtid får underlag för fortsatta överväganden i dessa från djurskyddssynpunkt mycket viktiga frågor. I övrigt föranleder regeringens skrivelse inga kommentarer från miljö- och jordbruksutskottet.
Arbetsmarknadsutskottet, bilaga 6.7, anför bl.a. följande. Sju skrivelser som hör till arbetsmarknadsutskottet anges som ej slutbehandlade. Riksdagsskrivelse 1994/95:364 avser förläggning av föräldraledigheten under dagen. Tillkännagivandet gjordes i anslutning till behandlingen av propositionen om en ny föräldraledighetslag. Arbetsmarknadsutskottet kommenterade skrivelsen i sitt yttrande till konstitutionsutskottet med anledning av föregående års motsvarande regeringsskrivelse. Efter att ha tagit del av regeringens redovisning i den nu berörda skrivelsen har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot att ärendet kvarstår som icke slutbehandlat. Arbetsmarknadsutskottet förutsätter dock att de av regeringen aviserade åtgärderna vidtas och att skrivelsen därmed kan slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål. I övrigt har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot att regeringen redovisar skrivelser som icke slutbehandlade.
Bostadsutskottet, bilaga 6.8, anför följande. Bostadsutskottet noterade vid behandlingen av motsvarande skrivelse under föregående riksmöte att regeringen beträffande de skrivelser om vilka det inte fanns något nytt att rapportera endast hänvisade till tidigare års redogörelser. I anslutning härtill framförde utskottet önskemål om en uttrycklig redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits. Regeringen har i år i två fall huvudsakligen hänvisat till avsnitt i budgetpropositionen för 2000 (rskr. 1989/90:209 och 1998/99:186, mom. 5). Bostadsutskottet är fortfarande av den uppfattningen att en ordning där det för alla skrivelser uttryckligen redovisas vilka åtgärder som regeringen har vidtagit är att föredra. En sådan ordning skulle innebära att riksdagen på ett enkelt sätt kunde få en aktuell bild av samtliga skrivelsers behandling. Även om en sådan redovisning skulle öka omfattningen av regeringens skrivelse till riksdagen ligger det således enligt utskottets mening alltjämt ett stort värde i att få all information samlad. Slutligen noterar bostadsutskottet att regeringen i enlighet med vad utskottet förespråkade vid behandlingen av förra årets skrivelse från regeringen åter fört upp riksdagsskrivelse 1995/96: 229 på förteckningen över ärenden som ännu inte har slutbehandlats.
Utskottet
Konstitutionsutskottets bedömning
Konstitutionsutskottet vill även i år framhålla att regeringens skrivelse med en redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen fyller en viktig funktion i riksdagens uppföljnings- och utvärderingsarbete.
Finansutskottet gör ett generellt påpekande beträffande regeringens återrapportering till riksdagen. I regeringens skrivelse redovisas en riksdagsskrivelse som ännu inte slutbehandlad så länge som inte vidtagna åtgärder för samtliga moment återrapporterats till riksdagen. Enligt finansutskottet går det inte i regeringens redovisning att utläsa vilka eller hur många moment som är utestående. Konstitutionsutskottet har tidigare uttalat att det, när det gäller momentindelade utskottsbetänkanden, är viktigt att det av regeringens redogörelse framgår vilka moment som har föranlett eller skall föranleda åtgärder från regeringens sida. I betänkande 1999/2000:KU10 underströk konstitutionsutskottet vikten av att redovisa moment och i förekommande fall också delmoment. Konstitutionsutskottet vill åter betona vikten av att regeringen redovisar samliga aktuella moment samt anger huruvida regeringen anser att respektive moment är slutbehandlat.
Med anledning av vad socialförsäkringsutskottet och bostadsutskottet framfört vill konstitutionsutskottet liksom vid tidigare tillfällen framföra att det av regeringens redogörelse bör framgå vilka åtgärder regeringen har vidtagit och avser att vidta när det gäller riksdagsskrivelser som ännu inte kan anses slutbehandlade. Att regeringen enbart hänvisar till tidigare års redogörelser är enligt konstitutionsutskottet inte tillfyllest.
När det gäller den närmare utformningen av regeringens redogörelse aktualiserar lagutskottet åter frågan om man från regeringens sida i framtiden inte kunde göra ifrågavarande skrivelser än mer överblickbara för riksdagen genom att redogörelserna ställdes upp utskottsvis i stället för departementsvis. Med en sådan uppställning skulle utskotten, enligt lagsutskottet, inte behöva gå omvägen via det utskottsindelade registret för att finna de för varje utskott aktuella skrivelserna. Lagutskottet framförde samma önskemål vid behandlingen av regeringens skrivelse för ett år sedan. Konstitutionsutskottet anförde i betänkande 1999/2000:KU10 när det gäller redogörelsens utformning att det inte var berett att föreslå någon förändring. Utskottet gör inte heller i dag någon annan bedömning. Skulle en annan utformning av redogörelsen i detta avseende underlätta för regeringen utgår konstitutionsutskottet från att regeringen framför detta i sin kommande redogörelse.
Vad i övrigt gäller de ej slutbehandlade ärenden som utskotten kommenterat i sina yttranden finner konstitutionsutskottet - som för egen del inte företagit någon närmare granskning av dessa ärenden - inte anledning att göra någon annan bedömning än den som respektive utskott gjort.
Konstitutionsutskottet kan konstatera att det ofta är tvunget att återupprepa sina anmärkningar vad gäller regeringens redogörelse. Enligt utskottet borde inte det vara nödvändigt. Regeringens skrivelse 1999/2000:75 bör läggas till handlingarna.
Utskottets anmälan
Utskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den i det föregående redovisade granskningen enligt 12 kap. 2 § regeringsformen samt behandlingen av regeringens skrivelse 1999/2000:75.
Stockholm den 7 december 2000
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s) och Per-Samuel Nisser (m).
**FOOTNOTES**
[1]: Den senaste versionen av Gula boken är Ds 1998:39. Det här aktuella avsnittet är oförändrat (s. 54). Finansutskottets yttrande
2000/01:FiU1y
Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 1999/2000:75)
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 23 maj 2000 beslutat bereda samtliga utskott tillfälle att - i de delar som har samband med respektive utskotts beredningsområde - yttra sig över regeringens skrivelse 1999/2000:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Utskottets överväganden
Generella synpunkter
I 2000 års redogörelse omfattas huvudsakligen sådana åtgärder som regeringen vidtagit under kalenderåret 1999 med anledning av riksdagens skrivelser. För att underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid sitt uppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt har redovisningen även fått omfatta vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta förfarande har använts om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.
Sammantaget 54 skrivelser redovisas i årets redogörelse inom finansutskottets ansvarsområde. Det skall jämföras med mellan 31 och 43 skrivelser i motsvarande redogörelser åren 1994-1996 och 1998 samt 49 skrivelser 1999. År 1997 lämnades ingen redogörelse.
Det kan också noteras att finansutskottet i sina betänkanden enligt den gällande budgetordningen numera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbudget. Vissa skrivelser omfattar bl.a. av detta skäl ett stort antal moment. En närmare uppföljning av regeringens åtgärder har gjorts för de moment i tilläggsbudgetbetänkandena som faller inom utskottets eget ansvarsområde. Tio av de sammanlagt 54 riksdagsskrivelserna som redovisats i regeringens återrapportering avser frågor som tillhör andra utskotts ansvarsområden men som behandlats av finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar. Av riksdagsskrivelserna är elva stycken äldre än två år och sex stycken äldre än tre år. Av dessa senare sex redovisas fyra som ännu inte slutbehandlade. Det äldsta inte slutbehandlade ärendet avser riksmötet 1994/95.
Allmänt kan sägas att riksdagens beslut inom utskottets ansvarsområde i allt väsentligt fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid beslutstillfället och genomförts i rimlig tid.
Utskottet vill göra ett generellt påpekande beträffande regeringens återrapportering till riksdagen. I regeringens skrivelse redovisas en riksdagsskrivelse som ännu inte slutbehandlad så länge som inte vidtagna åtgärder för samtliga moment återrapporterats till riksdagen. Det går emellertid i nuvarande redovisning inte att utläsa vilka eller hur många moment som är utestående. Utskottens uppföljningsarbete skulle underlättas om det av redogörelsen också framgick vilka moment som återstår att behandla. Enligt utskottets uppfattning är antalet moment sannolikt en bättre mätare på den utestående ärendemängden än antalet riksdagsskrivelser. I likhet med vad utskottet framhöll i förra årets yttrande är det därför önskvärt att redogörelsen kompletteras på denna punkt.
Beträffande bemyndiganden anser utskottet att det kan övervägas om en rapportering av huruvida regeringen utnyttjat bemyndigandet eller inte bör ingå i regeringens skrivelse.
Synpunkter på enskilda punkter i regeringens skrivelse
I det följande redovisas ett antal punkter där utskottet funnit anledning att kommentera regeringens redovisning.
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (punkt Fi 13, mom. 11)
I betänkande 1997/98:FiU1 skrev utskottet: "Utskottet vill understryka ... att i synnerhet frågan om bedömningen av lägesfaktorerna och deras betydelse för taxeringen ges särskild prioritet. Utredaren bör så snart som möjligt, helst under första halvåret 1998, presentera resultatet av sina överväganden när det gäller lägesfaktorerna ... Detta bör ges regeringen till känna."
I skrivelse 1999/2000:75 skriver regeringen: "Fastighetstaxeringsutredningen (1997:06) genomför en omfattande statistisk undersökning för att klarlägga vilka värdefaktorer som påverkar fastighetspriserna och med vilken tyngd detta sker. Lägesfaktorn är en av flera värdefaktorer som ingår i denna undersökning. Frågan om vilken inverkan olika faktorer har - enskilt eller i samspel med andra - måste bedömas i ett sammanhang. Det är därför inte möjligt att behandla frågan om lägesfaktorns betydelse för sig."
Det är enligt utskottets mening inte klart om regeringen anser att ärendet i och med detta är slutbehandlat.
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting (punkt Fi 55)
Under denna punkt redovisas utfärdandet av de lagar som regeringen antagit. Momentet 3 i betänkande 1998/99:FiU25 innehöll emellertid även en dels-sats om att godkänna regeringens förslag till riktlinjer för förändringar av utjämningssystemet. Innan regeringen avslutar ärendet bör enligt utskottets uppfattning även frågan om riktlinjer för fortsatta förändringar kommenteras.
Utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning 1993/94-1998 (punkt Fi 59, mom. 6)
Regeringen hänvisar i sin återrapportering tillbaka till samma skrivelse som riksdagen behandlat. Lämpligare hade varit att hänvisa till det beslut som regeringen fattade den 11 november 1999 om riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2000 och som lämnades till Riksgäldskontoret.
Allmänna bidrag till kommuner (punkt Fi 82)
Andra dels-satsen i betänkandet 1999/2000:FiU3 mom. 1 handlar om nettoredovisningen av inkomsterna från försäljningen av Haningebostäder medan det i regeringens redovisning handlar om regleringsbrev för anslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i kommuner och landsting och Bostadsdelegationen. Anslaget A2 och Bostadsdelegationen behandlas även senare i samma punkt eftersom anslaget ingår som en del av utgiftsområde 25. Regeringen anger att skrivelsen är slutbehandlad men det får enligt utskottets bedömning anses tveksamt om regeringen har behandlat andra dels-satsen i betänkande FiU3 mom. 1.
Stockholm den 26 oktober 2000
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Tommy Waidelich (s).
Skatteutskottets yttrande
2000/01:SkU3y
Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 1999/2000:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.
Avdrag vid arvsbeskattningen för vård och skötsel av gravplats
Finansdepartementets ärende 1 (regeringens skrivelse s. 57) gäller ett tillkännagivande som gjordes år 1989 av riksdagen till regeringen om införande av en avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av gravplats (bet. 1988/89:SkU22 mom. 22, rskr. 1988/89:158).
Att handläggningen av detta ärende kommit att dra ut på tiden har av Finansdepartementet förklarats med att man till en början antog att frågan borde tas upp i samband med den pågående översynen av lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Denna översyn har bedrivits med utgångspunkt i det av Arvs- och gåvoskattekommittén i november 1987 avlämnade betänkandet Ny arvs- och gåvoskattelag (SOU 1987:62). Arbetet med översynen har emellertid ännu inte lett fram till något ställningstagande av regeringen, och med hänsyn till bl.a. den långa tid som förflutit sedan riksdagen fattade sitt ovan nämnda beslut om ett tillkännagivande har Finansdepartementet nu tagit upp den aktuella frågan för sig. Inom Finansdepartementet har således utarbetats en promemoria med vissa förslag, och promemorian har remissbehandlats. Avsikten är att regeringen skall ta ställning senare i höst och redovisa sitt ställningstagande i lämpligt sammanhang.
Utskottet har tidigare i yttranden till konstitutionsutskottet anmärkt på regeringens brist på åtgärder avseende den aktuella frågan under den långa tid som förflutit sedan tillkännagivandet gjordes. Utskottet vidhåller sin kritik mot tidsutdräkten och kritiken gäller alla de regeringar och finans- respektive skatteministrar som har haft ansvar för skattefrågorna sedan dess. Utskottet utgår från att regeringen kommer att redovisa sitt ställningstagande inom kort. Därför vill utskottet inte nu föreslå att riksdagen gör något uttalande i frågan.
Övriga frågor
Beträffande övriga riksdagsskrivelser av äldre datum som skatteutskottet har varit upphov till och som enligt den aktuella redogörelsen ännu inte åtgärdats vill utskottet anföra följande.
Finansdepartementets ärende 4 om ett tillkännagivande om båtskatt (prop. 1994/95:203, bet. 1993/94:SkU28 mom. 49, rskr. 1994/95:439) vilar i avvaktan på att klarhet vinns angående frågan om att eventuellt införa ett fritidsbåtregister. Hur det förhåller sig med den frågan redovisas i budget- propositionen för år 2001 (utg.omr. 22 s. 76).
Även vad gäller Finansdepartementets ärende nr 9 angående ett tillkännagivande om yrkesfiskares konkurrenssituation i förhållande till andra länder (mot. 1996/97:Fi210 yrkande 11 m.fl., bet. 1996/97:SkU13 mom. 11, rskr. 1996/97:133) tas saken upp i budgetpropositionen. Bland annat aviseras ett förslag senare i höst om förbättrade och utökade avdragsmöjligheter (finansplanen s. 33 och s. 236).
Finansdepartementets ärenden nr 11 och 17 gäller tillkännagivanden om den s.k. nioöringen eller schablonavdraget för biobränsleanvändning vid värmeleveranser till industrin (mot. 1996/97:Fi210, bet. 1996/97:SkU16 mom. 6, rskr. 1996/97:156 samt bet. 1998/99:SkU18, rskr. 1998/99:75). Enligt vad utskottet erfarit är skrivelserna för regeringens del slutbehandlade genom de överväganden och ställningstaganden som redovisas i budgetpro- positionen (utg.omr. 21 s. 68-70).
Vad gäller Finansdepartementets ärende nr 15 om ett tillkännagivande om ekonomisk ersättning till personer som erhållit fingerade personuppgifter (mot. 1997/98:Ju910 yrkande 36, bet. 1997/98:SkU5 mom. 10, rskr. 1997/98:76) har utskottet erfarit att man inom Justitiedepartementet arbetar med en proposition i ämnet som avses läggas fram till hösten 2000 eller våren 2001.
Vad slutligen gäller Finansdepartementets ärende nr 39 om ett tillkännagivande om besparingskrav och anslagssparande inom skatteförvaltningen (bet. 1998/99:SkU14, rskr. 1998/99:172) redovisar regeringen även i den frågan sina överväganden och ställningstaganden i budgetpropositionen (utg.omr. 3 s. 15 f.). Riksdagens skrivelse är därmed för regeringens del slutbehandlad.
Skatteutskottet anser att de nu behandlade ärendena inte kräver några ytterligare kommentarer.
Stockholm den 12 oktober 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Birger Schlaug (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp) Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s) och Stefan Hagfeldt (m).
Lagutskottets yttrande
2000/01:LU2y
Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 23 maj 2000 beslutat anmoda övriga utskott att senast den 27 oktober 2000 yttra sig över regeringens skrivelse 1999/2000:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.
Konstitutionsutskottets anmodan föranleder följande yttrande från lagutskottet.
Utskottet
I skrivelsen 1999/2000:75 lämnar regeringen en redovisning av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen åtgärder som vidtagits under tiden den 1 januari-den 31 december 1999. Vidare lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar samt arbetet med regelreformering och språkvård.
Av de riksdagsbeslut som redovisas i årets skrivelse från regeringen faller sammanlagt 27 ärenden under lagutskottets beredningsområde, varav sju ärenden anges som slutbehandlade under redovisningsperioden. I 1998 års skrivelse (skr. 1998/99:75) redovisades för lagutskottets del sammanlagt 34 skrivelser, varav 17 som slutbehandlade.
Inom lagutskottets kansli har genomförts en granskning av de i årets skrivelse upptagna riksdagsbesluten som rör utskottet. Granskningen har avsett dels redovisningen i formell mening, dels de åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens beslut. Utskottet har därvid kunnat konstatera att redovisningarna i allt väsentligt ger en god bild av beredningsläget i de enskilda ärendena och att pågående beredningsarbete ligger väl i linje med riksdagens beslut.
Vid behandlingen av 1998 års skrivelse noterade utskottet särskilt att det äldsta ännu inte slutbehandlade ärendet, ett tillkännagivande från riksdagens sida rörande producentskydd för sceniska och musikaliska verk, härrörde från maj 1986 (LU 1985/86:32, rskr. 293). Utskottet förutsatte därvid att skrivelsen skulle komma att slutbehandlas inom en snar framtid. Enligt vad utskottet nu erfarit kommer ärendet att läggas till handlingarna genom ett regeringsbeslut inom den närmaste tiden.
Enligt lagutskottets mening utgör de årliga redogörelserna som regeringen sedan år 1961 lämnar till riksdagen ett viktigt instrument för utskotten att inom sina respektive beredningsområden följa upp hur riksdagens tidigare beslut har verkställts av regeringen. När det gäller den närmare utformningen av redogörelserna vill utskottet, i likhet med vad utskottet gjorde hösten 1999 i sitt yttrande över 1998 års skrivelse (yttr. 1999/2000:LU1y), ånyo aktualisera frågan om man från regeringens sida i framtiden inte kunde göra ifrågavarande skrivelser än mer överblickbara för riksdagen genom att redogörelserna ställdes upp utskottsvis i stället för departementsvis. Som utskottet anförde hösten 1999 skulle utskotten med en sådan uppställning nämligen inte behöva gå omvägen via det utskottsindelade registret för att finna de för varje utskott aktuella skrivelserna. En sådan ordning skulle dessutom göra skrivelserna mer lättillgängliga och användbara i utskottens uppföljningsarbete.
I övrigt föranleder regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen - såvitt avser de ärenden som omfattas av lagutskottets beredningsområde - inga ytterligare kommentarer från utskottets sida.
Stockholm den 24 oktober 2000
På lagutskottets vägnar
Tanja Linderborg
I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig Rindborg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s), Henrik S Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Marina Pettersson (s), Christina Nenes (s), Tasso Stafilidis (v), Kjell Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv (s), Viviann Gerdin (c), Ana Maria Narti (fp) och Per Erik Granström (s).
Socialförsäkringsutskottets yttrande
2000/01:SfU3y
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 23 maj 2000 anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 1999/2000:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Socialförsäkringsutskottet avger följande yttrande.
Redogörelsen avser åtgärder vidtagna den 1 januari-den 31 december 1999 men även vissa regeringsbeslut därefter omfattas. I skrivelsen redovisas behandlingen av 25 riksdagsskrivelser i ärenden som grundar sig på betänkanden från socialförsäkringsutskottet. Flertalet av dessa riksdagsskrivelser är utfärdade under de två senaste riksmötena 1998/99 och 1999/2000 (dvs. hösten 1999) medan sju skrivelser avser tidigare riksmöten, av vilka de två äldsta ärendena är från 1990/91 års riksmöte. Av samtliga dessa ärenden redovisas sex riksdagsskrivelser som inte slutbehandlade medan övriga anges som slutbehandlade under perioden.
Utskottet har vid sin granskning av redovisningen inte funnit anledning att kritisera behandlingen av något enskilt ärende, men utskottet vill framföra en del allmänna synpunkter.
Dessa synpunkterna är särskilt föranledda av redovisningen för behandlingen av de två äldsta ärendena, vilka ärenden här får tjäna som exempel. Ärendena, som grundar sig på riksdagsbeslut fattade under våren 1991, avser fråga om dels differentierade arbetsgivaravgifter som styrmedel för att åstadkomma bättre arbetsmiljöer (bet. 1990/91:SfU16, rskr. 1990/91:303), dels problem som gränsdragningen mellan arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen kan ge upphov till i sjuklönesystemet (bet. 1990/91:SfU18, rskr. 1990/91:372). Här kan nämnas att utskottets majoritet i betänkande 1990/91:SfU16 ansåg att regeringen snarast borde återkomma till riksdagen med förslag om differentierade arbetsgivaravgifter som kan tjäna som ekonomiska styrmedel för att åstadkomma bättre arbetsmiljöer, medan utskottets s- ledamöter i en reservation framhöll att ett sådant avgiftssystem inte fick leda till ökad utslagning och utestängning av arbetskraft och att frågan därför måste utredas och övervägas noga. Eftersom en utredning i frågan redan var aviserad ansåg reservanterna att riksdagen borde avslå motionerna. När det gäller riksdagens beslut i ärendet om arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen fattades detta samtidigt med införandet av ett lagstadgat sjuklönesystem. Det kan tilläggas att utskottet redan under det följande riksmötet i betänkande 1991/92:SfU5, i avvaktan på att gränsdragningsfrågorna kunde lösas på ett säkrare sätt, tog initiativ till en lagändring så att en enskild inte skulle drabbas vid problem med gränsdragningen mellan arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen.
I redogörelser för behandlingen av dessa frågor har under årens lopp hänvisats till varierande beredningsåtgärder, inte minst till beredningen i olika offentliga utredningar. Ärendet om differentierade arbetsgivaravgifter har nu angivits som slutbehandlat genom att ärendet i december 1999 överlämnades till en ny utredning, medan det beträffande ärendet om arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen anges att regeringen under våren 2000 avser att ta ställning till den slutliga hanteringen.
Även om den uppfattning utskottet ursprungligen gav uttryck för i de angivna ärendena inte blivit inaktuell, kan utskottet ändå konstatera att under den långa tid som förflutit sedan riksdagens beslut har ytterligare aspekter i de olika frågorna tillkommit. Det nu redovisade belyser således i första hand vikten av att regeringen skyndsamt bereder frågor som riksdagens beslut föranleder men också att regeringen i vissa fall på ett tidigare stadium bör överväga att avsluta behandlingen av en riksdagsskrivelse. I det sistnämnda fallet bör regeringen, i en särskild skrivelse till riksdagen eller i en proposition med andra förslag på sakområdet, redovisa sin syn på frågan. Regeringen bör då tydligt ange att den anser att ett visst riksdagsbeslut därmed är slutbehandlat. Skulle utskottet ha en annan uppfattning kan utskottet ånyo lägga fram förslag om ett tillkännagivande i frågan.
Utskottet vill i detta sammanhang också nämna att regeringens skrivelse med redovisning av behandlingen av riksdagens skrivelser skulle bli tydligare, särskilt i äldre ärenden, om regeringen redovisar hela beredningen av ett ärende, dvs. även de beredningsåtgärder som vidtagits tidigare år men som ändå inte lett till att ärendet slutbehandlats.
Stockholm den 24 oktober 2000
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd), Cecilia Magnusson (m), Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand (v), Fanny Rizell (kd), Göran Lindblad (m), Kerstin- Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Göte Wahlström (s) och Rinaldo Karlsson (s).
Bostadsutskottets yttrande
2000/01:BoU3y
Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 1999/2000:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen i de delar som har samband med respektive utskotts beredningsområde.
Utskottet
Regeringens redogörelse upptar skrivelserna nr 117 från 1998/99 t.o.m. nr 121 från 1999/2000. Även äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade av regeringen har tagits med. Redovisningen avser huvudsakligen sådana åtgärder som har vidtagits under 1999. Även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens slut har tagits med om skrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.
Bostadsutskottet har gjort en genomgång av de åtgärder som regeringen har vidtagit innan skrivelserna har ansetts slutbehandlade. Utskottet har även granskat de åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som inte har redovisats som slutbehandlade.
Utskottet noterade vid behandlingen av motsvarande skrivelse under föregående riksmöte att regeringen beträffande de skrivelser om vilka det inte fanns något nytt att rapportera endast hänvisade till tidigare års redogörelser. I anslutning härtill framförde utskottet önskemål om en uttrycklig redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits. Regeringen har i år i två fall huvudsakligen hänvisat till avsnitt i Budgetpropositionen för 2000 (rskr. 1989/90:209 och 1998/99:186, mom. 5).
Bostadsutskottet är fortfarande av den uppfattningen att en ordning där det för alla skrivelser uttryckligen redovisas vilka åtgärder som regeringen har vidtagit är att föredra. En sådan ordning skulle innebära att riksdagen på ett enkelt sätt kunde få en aktuell bild av samtliga skrivelsers behandling. Även om en sådan redovisning skulle öka omfattningen av regeringens skrivelse till riksdagen ligger det således enligt utskottets mening alltjämt ett stort värde i att få all information samlad.
Slutligen noterar utskottet att regeringen i enlighet med vad utskottet förespråkade vid behandlingen av förra årets skrivelse från regeringen åter fört upp rskr. 1995/96:229 på förteckningen över ärenden som ännu inte har slutbehandlats.
Stockholm den 26 oktober 2000
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Bengt- Ola Ryttar (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Carina A Elgestam (s) och Leif Jakobsson (s).
SAKREGISTER
till konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden 1971-2000
AB Volvo och Procordia AB, affären mellan1990/91:30 s. 94
Adoption, utredning om kostnaderna kring1985/86:33 s. 69
Affärsbankernas stöd till forskning.1986/87:33 s. 69
Ahlenius, skrivelser från.........1999/2000:20 s. 66
Aidsdelegationen, formen för reglering av verksamhet i...................................1991/92:30 s. 22
Akademiska sjukhuset - vissa anslagsfrågor1981/82:35 s. 41
Aktievinstbeskattning, befrielse från...1973:20 s. 6
.................................................... 1974:22 s. 27
Algeriet, viss kreditutfästelse avseende1984/85:35 s. 38
Allmänna arvsfonden, utdelning ur...1989/90:30 s. 94
Allmänna förlaget......................1975:12 s. 29
Allmänna handlingar
.......................principer för registrering av 1988/89:30 s. 14
........................Sveriges förhållande till EU 1998/99:10 s. 33
.................................................... 1998/99:25 s. 97
Amalgamsanering....................1996/97:25 s. 177
Angola, bistånd till................1975/76:50 s. 37
Anslagsfrågor, vissa................1991/92:30 s. 76
.................................................... 1992/93:30 s. 115
.................................................... 1996/97:25 s. 12
Anslagsförordningen, ändring i....1999/2000:20 s. 53
Anställningsförordningen, ändring i.1985/86:25 s. 45
Apartheid, bistånd till............1997/98:25 s. 159
Apoteksbolaget AB...................1995/96:20 s. 42
Arbetskraft till biståndsprojektet Bai Bang 1982/83:30 s. 43
.................................................... 1983/84:30 s. 44
Arbetsmarknadskonflikten
................................................1980 1980/81:25 s. 23
................................................1986 1986/87:33 s. 53
Arbetsplan för länsväg 297 Malung-Sälen1999/2000:20 s. 25
ARE-bolagen, upphandling av konsulttjänster från i
samband med oljebesparingskampanjen....1974:22 s. 41
Arlandabanan, beredningen av regeringsärende 1994/95:30 s. 171
Arvode för utredningsuppdrag (vissa TV- kassettfrågor).........................1974:22 s. 39
ASSI i Karlsborg, avveckling av en pappersmaskin vid 1991/92:30 s. 70
Assi Domän AB
....arbetsgrupp för granskning av aktietilldelningen 1994/95:30 s. 164
.................försäljning av statligt ägda aktier 1994/95:30 s. 144
Asylärenden, se Utlänningsärenden
Atle Förvaltnings AB:s köp av aktier i vissa
riskkapitalbolag...................1995/96:30 s. 134
Automat- och roulettspel, tillsyn och kontroll av 1973:20 s. 15
Avgångsvederlag till vissa direktörer i Nordbanken 1994/95:30 s. 88
Avlyssning med anledning av mordet på Olof Palme 1990/91:30 s. 42
Avtalsförhandlingarna på lärarområdet1989/90:30 s. 63
B3LA-projektet......................1978/79:30 s. 27
Bai Bang, biståndsprojektet.........1982/83:30 s. 43
.................................................... 1983/84:30 s. 44
Bankkrisen, vissa frågor
.................Fondkommissionärsfirman Alfred Berg 1994/95:30 s. 98
.....................................Nordbanksfrågor 1994/95:30 s. 84
.............Gota-koncernen, Trygg-Hansa SPP Holding 1994/95:30 s. 96
...........................ordförande i bankrörelsen 1994/95:30 s. 98
Barn- och ungdomsdelegationen, medelsutdelning
genom...............................1991/92:30 s. 78
Basbeloppet, ändrade regler för.....1980/81:25 s. 52
Bastionen...........................1981/82:35 s. 35
Begravningsplats, lagskydd av invigd1975/76:50 s. 49
Belöning, utfästelse av.............1987/88:40 s. 65
Bemyndigande
..........inrättande av Stiftelsen framtidens kultur 1994/95:30 s. 216
.......................................privatisering 1993/94:30 s. 79
Bemyndiganden i normgivningshänseende från
riksdagen...........................1975/76:50 s. 39
.................................................... 1983/84:30 s. 5
.................................................... 1985/86:25 s. 10
.................................................... 1986/87:33 s. 12
.................................................... 1987/88:40 s. 10
.................................................... 1989/90:30 s. 17
.................................................... 1990/91:30 s. 28
.................................................... 1991/92:30 s. 21
.................................................... 1992/93:30 s. 24
Bengbulan, särskilda s.k. jämställdhetspengar
till filmen........................1995/96:30 s. 143
Bensinransoneringen 1973...............1974:22 s. 20
Beredningen av frågor om EG-direktiv1999/2000:10 s. 49
Beredningen av regeringsärenden......1977/78:35 s. 3
.................................................... 1984/85:35 s. 8
.................................................... 1985/86:25 s. 7
.................................................... 1989/90:30 s. 9
........................................Arlandabanan 1994/95:30 s. 171
...................................det nya försvaret 1999/2000:20 s. 35
..............Ds-promemorior med författningsförslag 1999/2000:10 s. 17
ett tredje järvägsspår över Riddarholmen1995/96:30 s. 147
...........................högskolor i stiftelseform 1993/94:30 s. 173
...............jämställdhetsaspekter i propositioner 1999/2000:10 s. 39
kärnkraftspropositionen.............1997/98:25 s. 89
.................lagen om den officiella statistiken 1999/2000:20 s. 20
............lagförslag som rör det kommunala området 1999/2000:10 s. 35
.................................lagrådsgranskningen 1999/2000:10 s. 24
.........................................remissmöten 1999/2000:10 s. 21
.....................................skogsavverkning 1997/98:25 s. 98
..............................synpunkter av Lagrådet 1999/2000:10 s. 26
.......................................tandvårdstaxa 1997/98:25 s. 94
............upphovsrätten och offentlighetsprincipen 1999/2000:20 s. 31
upplysningar i propositioner som behandlar EU-frågor 1999/2000:10 s. 38
Berglingfallet, regeringens befattning med1987/88:40 s. 43
Beskattning av aktievinster, befrielse från1973:20 s. 6
.................................................... 1974:22 s. 27
Beslutsbefogenhet för överdirektören vid
Statens invandrarverk..............1994/95:30 s. 221
Beslutsform vid medelsutdelning till
särskilda jämställdhetsåtgärder.....1991/92:30 s. 78
Beslutsformer i regeringen...........1980/81:25 s. 4
Beslutsmotiveringar, allmänt hållna.1990/91:30 s. 17
.................................................... 1991/92:30 s. 24
Besvärsrätt för organisationer..........1972:26 s. 9
Besvärsärenden, regeringens handläggning av1974:22 s. 31
.................................................... 1975:12 s. 33
.................................................... 1975/76:50 s. 5
.................................................... 1979/80:50 s. 14
Besvärsärendenas omfattning och utvecklingen
av antalet ärenden..................1975/76:50 s. 74
Betalningar, gränsöverskridande, beredningen av EG- direktiv..........................1999/2000:10 s. 55
Betygssystemet för grundskola och gymnasium1972:26 s. 15
Bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana,
upphandling av.....................1987/88:40 s. 65
Bibelkommissionen, flyttning av från
Utbildningsdepartementet till Civildepartementet 1983/84:30 s. 44
Bibliotekspersonal, utbildningen av....1972:26 s. 15
Bildtaffären (Carl Bildts resa till USA våren 1983) 1983/84:30 s. 29
Bilindustrin, regeringens kontakter med1994/95:30 s. 137
Bistånd till
..............................................Angola 1975/76:50 s. 37
.............................................Estland 1991/92:30 s. 49
..........................................Indonesien 1987/88:40 s. 64
................................kampen mot apartheid 1997/98:25 s. 159
....................................Kuba och Vietnam 1996/97:25 s. 81
........................Sri Lanka (Kotmaleprojektet) 1981/82:35 s. 25
...........................vissa radarinstallationer 1996/97:25 s. 111
...............Zimbabwe-Rhodesia, befrielserörelse i 1979/80:50 s. 34
Biståndsavtal, befogenhet att underteckna vissa 1994/95:30 s. 255
Biståndsfrågor......................1991/92:30 s. 77
Biståndskontorschef, utseende av...1993/94:30 s. 149
Biståndsprojektet Bai Bang..........1982/83:30 s. 43
.................................................... 1983/84:30 s. 44
Biståndsverksamheten, planer för.......1975:12 s. 10
BITS, svensk hjälp till skogsindustrin m.m. i Polen 1992/93:30 s. 56
Blekingen AB, direktiv till statens företrädare 1991/92:30 s. 69
Blockbetygen........................1982/83:30 s. 39
Bodströmaffären, UD:s rutiner vid kontakter
med massmedier......................1984/85:35 s. 29
Bofors export av Robot 70...........1985/86:25 s. 31
Bofors medverkan vid uppförandet av fabrik i Iran 1985/86:25 s. 32
Boforskomponenter till Indien......1997/98:25 s. 132
Bolagsfrågor, vissa.................1991/92:30 s. 69
.................................................... 1995/96:30 s. 42
Bomullsföretag - avtal mellan staten och
svenska bomullsföretag..............1978/79:30 s. 40
Bostadsarrende, översyn av bestämmelserna1993/94:30 s. 172
Bostadsdepartementet, handläggningstider i1990/91:30 s. 40
Bostadsdepartementets handläggning av vissa
förvaltningsärenden.................1989/90:30 s. 85
BPA och algeriska staten, tvist mellan1984/85:35 s. 38
Brev till Rysslands president om utbåtskränkningar 1994/95:30 s. 107
Brofjordenfrågan (byggandet av oljeraffinaderi) 1971:34 s. 19
Bromma, regeringens handläggning av fråga om
jetdrivna flygplan på..............1993/94:30 s. 162
Brottmål, nåd i.........................1972:26 s. 7
.................................................... 1989/90:30 s. 34
.................................................... 1993/94:30 s. 55
Budgetpropositionen
........................1982/83, ändring av belopp i 1982/83:30 s. 44
..........................1990/91, utbildningsanslag 1990/91:30 s. 25
......................................avlämnandet av 1989/90:30 s. 21
Bulltofta..............................1973:20 s. 16
Burma
............................krigsmaterielexport till 1990/91:30 s. 54
.................................................... 1991/92:30 s. 59
....................................vapenexport till 1983/84:30 s. 40
.................................................... 1991/92:30 s. 59
Byggnadslagstiftningen, tillämpning och
handläggningstider..................1977/78:35 s. 18
.................................................... 1978/79:30 s. 19
.................................................... 1980/81:25 s. 28
.................................................... 1982/83:30 s. 41
.................................................... 1989/90:30 s. 83
Cancun, internationell konferens i..1981/82:35 s. 40
Carnegie fondkommission AB, PK-bankens förvärv av 1988/89:30 s. 88
Cavefors, Bo, Klassiker och Förlag AB, kreditgaranti till................................1980/81:25 s. 71
Celsius Industrier AB, privatisering av1993/94:30 s. 93
Cementmonopolet - fusionen mellan Cementa AB
och AB Gullhögens bruk.................1974:22 s. 41
Chilensk familj, utvisning av.......1981/82:35 s. 41
Citytunneln i Malmö................1997/98:25 s. 109
Clearingfonden, bidrag från för oljeprodukter 1975/76:50 s. 40
Cogéma och Svensk Kärnbränsleförsörjning
(SKBF), avtal mellan................1980/81:25 s. 68
Crownair AB, skyldighet för statliga myndigheter
att anlita.............................1974:22 s. 40
Cuba - viss skriftväxling mellan Cubas premiärminister
Fidel Castro och statsminister Olof Palme1975:12 s. 17
Danmark och vissa gränsdragningsförhandlingar 1983/84:30 s. 31
Datafrågor
...registrering av handlingar inom Regeringskansliet 1997/98:10 s. 49
.........................regeringens handläggning av 1975/76:50 s. 38
.................................................... 1983/84:30 s. 21
.................................................... 1985/86:25 s. 22
Datainspektionens styrelse, sammansättningen av 1985/86:25 s. 25
Dataregister i Regeringskansliet....1989/90:30 s. 17
Datasaab-Tercasaffären..............1981/82:35 s. 21
Datorer för försvaret, upphandling av..1973:20 s. 19
Datorlingvistik, utnämning av professor i vid
universitetet i Uppsala.............1989/90:30 s. 82
Decentralisering av beslutanderätt......1972:26 s. 6
..................................................... 1973:20 s. 5
Dentala material, kontroll och tillsyn över 1990/91:30 s. 87
Departementen, organisation och arbetsformer1974:22 s. 3
..................................................... 1975:12 s. 4
.................................................... 1976/77:44 s. 8
.................................................... 1978/79:30 s. 5
.................................................... 1982/83:30 s. 5
.................................................... 1984/85:35 s. 5
.................................................... 1986/87:33 s. 4
.................................................... 1987/88:40 s. 4
.................................................... 1988/89:30 s. 5
.................................................... 1989/90:30 s. 6
.................................................... 1991/92:30 s. 7
Departementstjänstemän i statliga företag, utseende av.....................................1971:34 s. 19
Devalveringen
................................................1977 1977/78:35 s. 28
................................................1982 1982/83:30 s. 33
Diarieföringen i departementen.........1974:22 s. 29
.................................................... 1975:12 s. 17
.................................................... 1975/76:50 s. 36, 49
.................................................... 1978/79:30 s. 38
.................................................... 1984/85:35 s. 15
.................................................... 1988/89:30 s. 17
................................Näringsdepartementet 1999/2000:20 s. 29
.................skrivelser från Inga-Britt Ahlenius 1999/2000:20 s. 66
Diarieföringen i Regeringskansliet1983/84:30 s. 9, 30
Digitalavkodare, kulturminister Marita Ulvskogs handläggning
av frågan om subventioner........1999/2000:20 s. 37
Digital TV, sändningstillstånd......1998/99:25 s. 66
Direktavvisningar till Polen under 19901990/91:30 s. 71
Dispens
......................................Sydafrikalagen 1980/81:25 s. 60
.................................tätbebyggelseförbud 1982/83:30 s. 321
.................................................... 1999/2000:10 s. 16
Dispensfrågor, allmänt..................1971:34 s. 9
Dispens till folktandvård...........1998/99:25 s. 40
DIVAD (vapenexport till USA)........1982/83:30 s. 24
Domartjänst, tjänstledighet från viss1984/85:35 s. 54
Domartjänster, tillsättning av ordinarie1990/91:30 s. 78
Domstolsverket - tjänsteförslagsnämnden,1975/76:50 s. 48
............................se Tjänstetillsättningar 1987/88:40 s. 59
Domänverkets s.k. Italienaffärer....1982/83:30 s. 26
Drivmedelsransonering, beslut om införande av1974:22 s. 20
Ds-promemorior....................1999/2000:10 s. 17
EES, information till riksdagen....1994/95:30 s. 116
EG-direktiv, beredningen av frågor1999/2000:10 s. 49
EG-frågor
............................ansökan om EG-medlemskap 1991/92:30 s. 46
...beredningen av det europeiska integrationsarbetet 1989/90:30 s. 96
.............................................insyn i 1990/91:30 s. 32
.....regeringens förberedelser för rekrytering till
...................tjänster inom EG/EU-institutioner 1993/94:30 s. 148
Elavbrottet december 1983, kraftledningar i östra Svealand............................1983/84:30 s. 42
EMU:s tredje fas, olika regeringars uttalanden 1995/96:30 s. 127
Energipolitiken.....................1976/77:44 s. 32
.................................................... 1977/78:35 s. 26
.................................................... 1978/79:30 s. 26
.................................................... 1980/81:25 s. 68
.................................................... 1986/87:33 s. 78
Entledigande av högre tjänsteman i Regeringskansliet 1984/85:35 s. 57
Entledigande av landshövdingen i Kopparbergs län 1974:22 s. 39
Entledigande av ledamot i Utrikesdepartementets
antagningsnämnd (Hugo Lindgren).....1984/85:35 s. 31
Ersättning, enskilt fall
......................................Halvar Alvgard 1991/92:30 s. 85
........................................Tony Bodmark 1976/77:44 s. 38
.......................................Evald Hallisk 1994/95:30 s. 100
Ersättning för personskada på grund av brott1974:22 s. 25
Ersättningssystemet för vuxentandvård, proposition om..................................1994/95:30 s. 34
Estland, oljebistånd till...........1991/92:30 s. 49
Etablering för tillverkning av oljeutvinningsplattformar..............1975:12 s. 32
Etableringsrätt för läkare, besvär angående 1979/80:50 s. 37
.................................................... 1979/80:52 s. 13
Etnografiskt centralmuseum i Göteborg1996/97:25 s. 140
EU-avtalet, Broschyren.............1994/95:30 s. 133
EU-frågor
.................................allmänna handlingar 1995/96:30 s. 27
.................................................... 1998/99:10 s. 33
.miljöminister Anna Lindhs agerande i EU i en fråga
.....................................om växthusgaser 1997/98:25 s. 48
...............regeringens användning av medel till
...................................Europainformation 1997/98:25 s. 51
regeringens beslut om sekretess beträffande en studie
.........om Sveriges genomförande av vissa direktiv
.....................................på miljöområdet 1997/98:25 s. 40
............................regeringens organisation 1995/96:30 s. 26
.................................................... 1998/99:10 s. 19
.................................................... 1999/2000:10 s. 59
statsrådet Leif Pagrotskys handläggning av en fråga i
...............EU om samarbetet inom turismpolitiken 1997/98:25 s. 33
...........................vissa regeringsuttalanden 1995/96:30 s. 122
EU-handlingar, utlämnande av.......1994/95:30 s. 135
.................................................... 1998/99:25 s. 99
EU-medlemskap
.........................konsekvensutredningar inför 1994/95:30 s. 121
....................information till hushållen inför 1994/95:30 s. 128
......................medel för informationsinsatser 1992/93:30 s. 129
medel för informationsinsatser inför folkomröstningen................................ 1994/95:30 s. 131
medel för informationsinsatser inför folkomröstningen................................ 1994/95:30 s. 131
EU-nämnden, justitieministerns samråd med1996/97:25 s. 129
EU:s institutioner, nomineringen av svenska
befattningshavare vid..............1994/95:30 s. 236
Europadomstolen
...................................Torgny Gustafsson 1998/99:25 s. 21
....regeringens organisation för handläggning av mål 1999/2000:10 s. 59
Europakommissionen - sekretessen i
förlikningsförhandlingar............1986/87:33 s. 69
Expeditionsministärs befogenheter och
sammansättning......................1989/90:30 s. 10
Export av Viggenplanet, viss garantiutfästelse 1976/77:44 s. 39
Export av örlogsfartyget Göta Lejon till Chile 1973:20 s. 19
Exportfrämjande åtgärder............1984/85:35 s. 34
Exportkontrollrådet, tillsättning av ledamöter 1995/96:30 s. 61
Exportkreditgarantier (Algeriet, Nicaragua,
Vietnam m.fl. länder).........1973:20 s. 19, 25, 193
.................................................... 1974:12 s. 196
.................................................... 1984/85:35 s. 33, 35, 38
Falsterbo - Fotevikens våtmarksområde, bevarande av 1989/90:30 s. 84
Familjepolitiken, vissa frågor......1975/76:50 s. 49
Fastighetsstrukturen i skogsmark, viss försöksverksamhet......................1975:12 s. 29
Fermaffären
........se även Handhavandet av viss hemlig handling 1983/84:30 s. 30
FFV, se Förenade fabriksverken
Finansinspektionen, byte av chef...1993/94:30 s. 139
Fjällnära skogar....................1986/87:33 s. 84
Flygplanskapningen på Bulltofta........1973:20 s. 16
Flygplats, regeringens beslut att medge polismyndighet rätt
att mot ersättning utföra säkerhetskontroll på 1993/94:30 s. 173
Flygtrafik, koncession för..........1985/86:25 s. 37
Flyguppvisningar, försvarsministerns och
Försvarsdepartementets roll i......1993/94:30 s. 118
Flyktingar via Tyska demokratiska republiken (DDR) 1985/86:25 s. 28
Flyktingpolitiken...................1992/93:30 s. 93
FN-alliansen, krigsmateriel till länder som deltog i 1990/91:30 s. 59
FN:s konvention om barnets rättigheter1995/96:30 s. 94
Fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete 1974:22 s. 29
Forskarutbildningens meritvärde - regeringens
åtgärder med anledning av riksdagens beslut 1984/85:35 s. 24
Forskningsstiftelser, utbildningsministerns åtgärder 1994/95:30 s. 233
Frågor och interpellationer.........1977/78:35 s. 16
.................................................... 1979/80:50 s. 13
.................................................... 1980/81:25 s. 19
Främmande fartyg, avvisande av på svenskt territorialvatten......................1975:12 s. 32
Fyren Märket - gränsdragning mellan Sverige och Finland.............................1982/83:30 s. 23
Fållan, arbetsplan för Nynäsvägen......1973:20 s. 18
Fältsjukhus, det svenska............1990/91:30 s. 60
Förenade fabriksverken (FFV)
.....................................export av vapen 1983/84:30 s. 40
.................................krigsmaterielexport 1990/91:30 s. 49
...................................uppgifter rörande 1972:26 s. 14
.........................................viss export 1991/92:30 s. 52
Föreningsverksamhet i myndighets lokal.1974:22 s. 38
Företagsdemokrati vid organisationsförändringar
i statsförvaltningen...................1973:20 s. 12
Förmåner, statsministerns tjänsteresor1998/99:25 s. 127
Förmögenhetsinnehav, statsråds......1983/84:30 s. 36
.................................................... 1992/93:30 s. 42
.................................................... 1993/94:30 s. 157
.................................................... 1994/95:30 s. 202
.................................................... 1996/97:25 s. 28, 30
Förordning om rätt för vissa asylsökande att få stanna i Sverige...................1994/95:30 s. 209
Förordning, utfärdande av i visst fall (behörighet att utöva
yrke inom hälso- och sjukvård)......1986/87:33 s. 13
Försvarsbeslut, utlämnande av underlag rörande kommande...........................1994/95:30 s. 245
Försvarsfrågor, vissa...............1991/92:30 s. 59
Försvarsministern och Försvarsmaktens ekonomiska problem.............................1997/98:25 s. 18
Försvarsväsendet, krediter för investeringar i
rationaliseringssyfte inom.............1976:12 s. 30
Förvaltningen, regeringens ansvar för1999/2000:20 s. 53
Förvaltningsbeslut, normgivning genom1990/91:30 s. 29
Förvaltningsbyggnaden Bastionen.....1981/82:35 s. 35
Förvaltningsmyndigheterna, internationella
överenskommelser....................1992/93:30 s. 29
Förvaltningsärende, återtagande av återkallelse i 1987/88:40 s. 60
Förvaltningsärenden, vissa........1999/2000:10 s. 15
Förvar av barn, asylsökande.........1990/91:30 s. 70
Garantiutfästelse (export av Viggenplanet)1976/77:44 s. 39
GATT - notifiering till om jordbrukspolitiken 1989/90:30 s. 102
GATT-rapport om Sveriges handelspolitik1996/97:25 s. 137
Gemensamma EES-kommittén, information till riksdagens
EES/EFTA-delegation och utskott före beslut i 1994/95:30 s. 116
Generaldirektörer - utnämningar av åren 1976-1986 1986/87:33 s. 66
Gota-koncernen, statsrådets kontakter med Trygg- Hansa
SPP Holding.........................1994/95:30 s. 96
Gramma AB, Utbildningsdepartementets anlitande av 1994/95:30 s. 80
Granskningsexemplar av tryckt skrift till
universitetsbiblioteket i Umeå.........1974:22 s. 37
.................................................... 1975:12 s. 33
Gryt, sambandscentralen i...........1986/87:33 s. 81
Gränsdragningsförhandlingar med Danmark1983/84:30 s. 31
Gränsvärdet för radon i dricksvatten, statsråden Winbergs och
Åhnbergs hantering av frågan om fastställande 1997/98:25 s. 30
Gränsöverskridande betalningar, beredningen av EG- direktiv..........................1999/2000:10 s. 55
Guldmynt, prägling av..................1973:20 s. 19
Gulfkriget, Sverige och.............1990/91:30 s. 57
Gåvor och förmåner
...........gåvor till försvarsminister Anders Björck 1997/98:25 s. 156
................statsministerns lån av hus i Spanien 1997/98:25 s. 153
Göta Lejon, försäljning till Chile.....1973:20 s. 19
Hallandsåsen, tunnelprojektet genom1997/98:25 s. 120
Hallisk, Evald, ersättningsanspråk.1994/95:30 s. 100
Handelsförbudet mot Sydafrika, undantag från 1992/93:30 s. 118
Handhavandet av viss hemlig handling (Fermaffären) 1984/85:35 s. 14
Handläggningsfrågor, utlänningslagen1990/91:30 s. 74
Handläggningstider
..............................i Bostadsdepartementet 1990/91:30 s. 40
.........i Regeringskansliet, viss ansökan förfallen 1990/91:30 s. 17
.................................i utlänningsärenden 1990/91:30 s. 64
Hastighetsbegränsningar, beslut om vissa1989/90:30 s. 106
Herbicidresistent raps, utlämnande av EU-handlingar om.................................1994/95:30 s. 135
Hornborgasjön, restaurering av......1987/88:40 s. 62
Hus i Spanien, statsministerns lån av1997/98:25 s. 153
Hylte Bruk, utbyggnaden av.............1972:26 s. 15
Hälso- och miljöfarliga varor, tillämpning av lagen om..................................1981/82:35 s. 39
Hälso- och sjukvårdsfrågor..........1990/91:30 s. 85
.....................................sjukvård i krig 1986/87:33 s. 76
Högskolan för lärarutbildning, lokalisering av 1992/93:30 s. 39
Högskoleplatser, utökning av antalet1992/93:30 s. 115
Högskolor i stiftelseform, regeringens beredning 1993/94:30 s. 173
Hörnefors massafabrik, utvärdering..1981/82:35 s. 11
IB-affären..............................1974:22 s. 6
Idrottshögskolan i Stockholm, anslag till1992/93:30 s. 117
Inbjudan till Kinas president......1996/97:25 s. 123
Indien, krigsmaterielexport till....1991/92:30 s. 59
Indonesien
........................................bistånd till 1987/88:40 s. 64
............................krigsmaterielexport till 1993/94:30 s. 130
Industridepartementet och Statens industriverk 1979/80:30 s. 37
Industridepartementet - särskilda delegationer inom 1978/79:30 s. 37
Industrifonden, statsrådet Anders Sundströms ansvar 1999/2000:20 s. 41
Information till riksdagen i EES-frågor1994/95:30 s. 116
Informationsinsatser inför folkomröstningen om
svenskt EU-medlemskap..............1994/95:30 s. 128
Informationsinsatser om europeisk integration, medel för................................1992/93:30 s. 129
Injektionslagen, ändring i..........1985/86:25 s. 45
Inlandsbanan, beslut om.............1991/92:30 s. 72
Integration, Regeringskansliet.....1999/2000:10 s. 8
Internationell konferens i Cancun...1981/82:35 s. 40
Internationella kasinon, finansminister Erik Åsbrinks
agerande i ......................1999/2000:20 s. 24
Internationella studentfonden i Genève1980/81:25 s. 66
Internationella överenskommelser
.................................................... 1988/89:30 s. 19
.................................................... 1991/92:30 s. 33
................förvaltningsmyndigheternas 1992-1993 1992/93:30 s. 29
.................................genomgång 1985-1986 1988/89:30 s. 19
.................................genomgång 1987-1990 1991/92:30 s. 33
.........................................publicering 1991/92:30 s. 36
..................regler och praxis vid ingåendet av. 1975:12 s. 7
Interpellationer och frågor.........1977/78:35 s. 16
.................................................... 1979/80:50 s. 13
.................................................... 1980/81:25 s. 19
Interpol, utseende av rådgivare vid (Holmér) 1989/90:30 s. 81
Invandrarverket, beslutsbefogenhet för överdirektören.....................1994/95:30 s. 221
Investeringsavgift, befrielse från för oprioriterade byggen.................................1971:34 s. 19
Irak
............................krigsmaterielexport till 1990/91:30 s. 55
....................................sanktionerna mot 1991/92:30 s. 50
Iraks president, statsministerns brev till1990/91:30 s. 60
Iran, krigsmaterielexport till......1991/92:30 s. 58
Iranier, utbildning av i Sverige....1984/85:35 s. 47
IT-satsning i Östersjöregionen....1999/2000:20 s. 88
Jakträtt, handläggningen av ärende..1998/99:25 s. 82
Japanska bilar, import av...........1988/89:30 s. 90
JAS-projektet
politiskt sammansatt kommission efter haveriet år 1989............................................ 1993/94:30 s. 110
........redovisning till riksdagen 1986-1988 av den
...............................tekniska utvecklingen 1993/94:30 s. 111
....................vissa frågor med anknytning till 1993/94:30 s. 109
JO:s skrivelser till regeringen, behandlingen 1998/99:10 s. 43
Jordbrukspolitiska frågor, stråförkortningsmedel
och spannmålsbeslut.............1987/88:40 s. 63, 64
Jordförvärvslagens tillämpning i visst fall 1985/86:25 s. 35
.................................................... 1989/90:30 s. 89
Journalistmiddagen med utrikesminister Lennart Bodström,
UD:s rutiner vid kontakter med massmedier1984/85:35 s. 29
Jugoslavien, krigsmaterielexport till1991/92:30 s. 57
Justitiedepartementet, information från angående
ny vårdnadslagstiftning 1976........1977/78:35 s. 32
Justitiekanslern, förordning med instruktion för 1984/85:35 s. 56
Jämförande reklam, beredningen av EG-direktiv 1999/2000:10 s. 53
Jämställdhetsfrågor, Regeringskansliet m.m. 1983/84:30 s. 20
.................................................... 1984/85:35 s. 19
.................................................... 1985/86:25 s. 20
.................................................... 1986/87:33 s. 56
.................................................... 1988/89:30 s. 69
.................................................... 1994/95:30 s. 19
.................................................... 1999/2000:10 s. 6
Jämställdhetsombudsmannen, förordning med instruktion för.....................1984/85:35 s. 56
Jämställdhetsåtgärder, beslutsform vid medelsutdelning.....................1991/92:30 s. 78
Järnförädling AB i Hälleforsnäs, stöd till1978/79:30 s. 32
Jäv för statsråd....................1978/79:30 s. 36
.................................................... 1981/82:35 s. 38
.................................................... 1992/93:30 s. 42
.................................................... 1995/96:30 s. 30
.................................................... 1996/97:25 s. 28, 30
Jäv, departementstjänstemän.........1998/99:10, s. 9
Kalmar Varv AB, statligt stöd till..1980/81:25 s. 64
Kapitalbeskattningen, förslag till höstriksdagen 1975
om ändring i........................1975/76:50 s. 49
Kapningen av ett svenskt flygplan på Bulltofta 1973:20 s. 16
Karolinska sjukhuset, fråga om remiss av utredningen om
överförande av huvudmannaskapet för sjukhuset till
Stockholms läns landsting...........1979/80:50 s. 34
Kashmir, regeringens åtgärder med anledning av kidnappning.........................1991/92:30 s. 48
Kockum Construction AB, bidrag till.1981/82:35 s. 37
Kockums AB, anslag till.............1986/87:33 s. 83
Kollektiva försäkringar, regeringsbeslut om 1984/85:35 s. 52
Kollektivanslutning till politiskt parti1975/76:50 s. 31
Kommittédirektiv, visst............1996/97:25 s. 186
Kommittésekreterare, tillsättning av1992/93:30 s. 108
Kommittéväsendet.......................1972:26 s. 11
.................................................... 1975:12 s. 20
.................................................... 1975/76:50 s. 18
.................................................... 1976/77:44 s. 11
.................................................... 1992/93:30 s. 10
.................................................... 1993/94:30 s. 11
.................................................... 1994/95:30 s. 22
.................................................... 1995/96:30 s. 12, 21
.................................................... 1996/97:25 s. 32
Kommundelningar (Botkyrka, Vaxholm, Vara, Norsjö,
Vännäs)............................1981/82:35 s. 32
Kommunikationsdepartementets handläggning av ett
överklagat beslut av Vägverket.......1993/94:30 s. 8
Kommunministern - vissa uttalanden angående delning
av kommuner.........................1977/78:35 s. 31
Koncessioner för vissa kraftledningar i östra Svealand............................1983/84:30 s. 42
Konjunkturstimulerande åtgärder, förslag till1974:22 s. 23
Konsekvensanalyser i propositioner..1990/91:30 s. 23
.................................................... 1993/94:30 s. 41
Konsekvensutredningarna inför ett svenskt EU- medlemskap.........................1994/95:30 s. 121
Konseljbeslut
.......................................motivering av 1972:26 s. 10
.................................offentliggörande av. 1971:34 s. 5
..................................................... 1972:26 s. 2
..................................................... 1973:20 s. 3
Konsulttjänster
......................Regeringskansliets upphandling 1994/95:30 s. 43
....................................upphandling 1992 1992/93:30 s. 8
..........................upphandling åren 1990-1993 1994/95:30 s. 66
upphandling i samband med energibesparingskampanjen 1973................................................ 1974:22 s. 41
Utbildningsdepartementets upphandling åren 1992-1994 1994/95:30 s. 79
...........................................Polenåret 1999/2000:20 s. 84
Konstitutionella aspekter på samarbetet mellan den social-
demokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.....................1999/2000:20 s. 131
Konsumentombudsmannen, förordning med instruktion för.................................1984/85:35 s. 56
Kooperativa rådet, formen för reglering av verksamhet i........................1991/92:30 s. 22
Kosovo, information i Utrikesnämnden1999/2000:20 s. 14
Kotmaleprojektet i Sri Lanka, bistånd till1981/82:35 s. 25
Kraftledningar i östra Svealand, koncession för 1983/84:30 s. 42
Kreditgaranti till Bo Cavefors Klassiker och Förlag AB..................................1980/81:25 s. 71
Kreditupplysningslagen, tillämpningen av1984/85:35 s. 57
Krigsmateriel till länder som deltog i FN-alliansen 1990/91:30 s. 59
Krigsmaterielexport
........................AB Bofors export av Robot 70 1985/86:25 s. 31
.AB Bofors medverkan vid uppförandet och driften av
....................................en fabrik i Iran 1985/86:25 s. 32
.................................................... 1987/88:40 s. 14
.................................................... 1988/89:30 s. 23
.................................................... 1989/90:30 s. 38
.................................................... 1990/91:30 s. 48
.................................................... 1991/92:30 s. 52
.....................ansvaret för praxisutvecklingen 1998/99:25 s.92
befogenhet att underteckna vissa samarbetsavtal.....................1994/95:30 s. 225
.......................Boforskomponenter till Indien 1997/98:25 s. 132
den rådgivande nämndens roll i krigsmaterielexportfrågor........................ 1985/86:40 s. 31
den rådgivande nämndens roll i krigsmaterielexportfrågor........................ 1995/96:30 s. 57
.......................................FFV:s affärer 1990/91:30 s. 49
.................................................... 1991/92:30 s. 52
............................FFV:s s.k. Englandsavtal 1987/88:40 s. 24
.................................................... 1991/92:30 s. 55
.....................................följdleveranser 1996/97:25 s. 39
godkännande av licenstillverkningsavtal, samarbetsavtal
.............................och komponentleveranser 1995/96:30 s. 65
..............................krigsmaterielbegreppet 1987/88:40 s. 34, 42
......................Medborgarkommissionens rapport 1989/90:30 s. 38
.....................................meddelade domar 1991/92:30 s. 54
...........................................Nobelkrut 1990/91:30 s. 48
........................organisationen för tillstånd 1995/96:30 s. 56
..................................praxisutvecklingen 1996/97:25 s. 39
..........................................till Burma 1983/84:30 s. 40
.................................................... 1990/91:30 s. 54
.................................................... 1991/92:30 s. 59
..............till Chile - örlogsfartyget Göta Lejon 1973:20 s. 19
...................................till Gulfstaterna 1996/97:25 s. 78
.........................................till Indien 1987/88:40 s. 27, 37
.................................................... 1989/90:30 s. 53
.................................................... 1991/92:30 s. 59
.................................................... 1999/2000:20 s. 113
.....................................till Indonesien 1980/81:25 s. 71
.................................................... 1986/87:33 s. 40
.................................................... 1987/88:40 s. 33, 41
.................................................... 1993/94:30 s. 130
.....................................till Indonesien 1996/97:25 s. 63
...........................................till Irak 1990/91:30 s. 55
...........................................till Iran 1986/87:33 s. 50
.................................................... 1991/92:30 s. 58
............................till Iran - patrullbåtar 1987/88:40 s. 35
....................................till Jugoslavien 1991/92:30 s. 57
...........................................till Oman 1995/96:30 s. 74
.......................................till Pakistan 1975/76:50 s. 45
......................................till Singapore 1986/87:33 s. 32
.......till Storbritannien (de s.k. Englandsavtalen) 1987/88:40 s. 24, 36
.......................................till Thailand 1990/91:30 s. 50
.................................................... 1993/94:30 s. 136
.................till USA - luftvärnssystemet DIVAD
..............................(Division Air Defence) 1982/83:30 s. 24
...............................till USA - lyftkranar 1987/88:40 s. 35
............................till Västra Gulfstaterna 1993/94:30 s. 133
......................tillstånds- och kontrollfrågor 1987/88:40 s. 20, 40
.................................................... 1989/90:30 s. 41
Krigspropaganda, lagstiftning mot......1971:34 s. 19
Krisuppgörelserna i september 1992.1993/94:30 s. 172
Kronförsvaret......................1996/97:25 s. 173
.................................................... 1997/98:25 s. 168
.................................................... 1999/2000:20 s. 163
Kränkning av svenskt farvatten.........1975:12 s. 32
Kränkning av svenskt luftrum den 9 augusti 1984 1984/85:35 s. 27
Kulturminnesärende.................1998/99:10 s. 67
Kvinnliga präster - fråga om prästvigning av kvinnor 1972:26 s. 143
Kärnbränsle, utförsel av använt.....1982/83:30 s. 25
Kärnenergi - import och export av klyvbara
...............................radioaktiva produkter 1986/87:33 s. 79
.................................................... 1988/89:30 s. 86
Kärnkraftens avveckling, behandling av propositionen 1997/98:25 s. 89
Kärnkraftsfrågan....................1976/77:44 s. 32
.................................................... 1977/78:35 s. 25
.................................................... 1978/79:30 s. 26
.................................................... 1980/81:25 s. 68
.................................................... 1982/83:30 s. 14, 25
.................................................... 1984/85:35 s. 51
.................................................... 1986/87:33 s. 79
Kärnkraftsreaktorer, laddning av....1984/85:35 s. 51
Kärnvapenfri zon i Europa...........1982/83:30 s. 14
Körkort, dispens rörande indragning av..1971:34 s. 9
Lagen om den officiella statistiken, Statsrådet Britta Lejons
beredning av......................1999/2000:20 s. 20
Lagrådet, remisser till.................1972:26 s. 6
.................................................... 1973:20 s. 10
.................................................... 1974:22 s. 28
.................................................... 1975:12 s. 21
.................................................... 1975/76:50 s. 19
.................................................... 1976/77:44 s. 15
.................................................... 1977/78:35 s. 8
.................................................... 1978/79:30 s. 7
.................................................... 1979/80:50 s. 7
.................................................... 1980/81:25 s. 6
.................................................... 1981/82:35 s. 6
.................................................... 1982/83:30 s. 8
.................................................... 1983/84:30 s. 6
.................................................... 1984/85:35 s. 10
.................................................... 1985/86:25 s. 5
.................................................... 1986/87:33 s. 6
.................................................... 1987/88:40 s. 7
.................................................... 1988/89:30 s. 8
.................................................... 1989/90:30 s. 18
.................................................... 1990/91:30 s. 18
.................................................... 1991/92:30 s. 12
.................................................... 1992/93:30 s. 12
.................................................... 1993/94:30 s. 12
.................................................... 1994/95:30 s. 25
.................................................... 1999/2000:10 s. 24
Lagrådet, underhandsföredragning i...1982/83:30 s. 8
.................................................... 1983/84:30 s. 6
.................................................... 1984/85:35 s. 11
.................................................... 1991/92:30 s. 16
.................................................... 1992/93:30 s. 18
.................................................... 1993/94:30 s. 24
.................................................... 1994/95:30 s. 31
Lagrådet, utskottsremiss om ersättningssystemet
för vuxentandvård...................1994/95:30 s. 34
Lagrådet, utskottsremisser till.....1984/85:35 s. 11
.................................................... 1991/92:30 s. 17
.................................................... 1992/93:30 s. 18
.................................................... 1993/94:30 s. 24
.................................................... 1994/95:30 s. 32
.................................................... 1997/98:10 s. 28
Lagrådets synpunkter, regeringens beaktande av 1993/94:30 s. 22
.................................................... 1999/2000:10 s. 24
Landshövding i Norrbottens län, utnämning av 1992/93:30 s. 112
Leander vs Sverige.................1997/98:25 s. 148
Ledamotskap i UD:s antagningsnämnd (Hugo Lindgren) 1984/85:35 s. 31
Lekmannainslaget i länsstyrelserna.....1972:26 s. 15
Leopardstridsvagnar..................1998/99:25 s. 7
Likströmskabel mellan Sverige och Polen1997/98:25 s. 69
LKAB-aktier
.........................................försäljning 1991/92:30 s. 69
..........................till teknikbrostiftelserna 1993/94:30 s. 172
Lokalisering av det nya Plan- och bostadsverket 1987/88:40 s. 55
Lottförsäljningsautomat, regeringens beslut om tillstånd..........................1995/96:30 s. 139
Luftfartstillstånd...................1998/99:10 s.67
Läkemedelsindustridelegationen, direktiv till 1975/76:50 s. 48
Länsbostadsdirektör i Blekinge län, utnämning av 1989/90:30 s. 81
Länsläkarorganisationens avveckling.1981/82:35 s. 38
Länsstyrelses styrelse, val av ledamöter till 1976/77:44 s. 41
Länsväg 297 Malung-Sälen, Näringsminister Björn Rosengrens
handläggning av..................1999/2000:20 s. 25
Lärarkonflikten hösten 1989.........1989/90:30 s. 63
Löner och arvoden till ledningarna i de statliga bolagen............................1994/95:30 s. 168
Löntagarfondernas styrelser, val till1984/85:35 s. 56
Löntagarfondsmedel, upprättande av stiftelser 1994/95:30 s. 217, 229
Massmedierna, departementens uppgiftslämnande till 1983/84:30 s. 45
Massmedierna, rådet för mångfald...1994/95:30 s. 250
Materielbeställningar 1990 och 1991 till militära försvaret...........................1991/92:30 s. 59
Medbestämmandelagen (MBL)
..........förberedelser för tillämpningen av på den
..................................offentliga sektorn 1976/77:44 s. 25
....tillämpningen av vid högre tjänstetillsättningar 1979/80:50 s. 25
.................vid beredningen av regeringsärenden 1978/79:30 s. 13
.................................................... 1983/84:30 s. 14
..vid organisationsförändringar i statsförvaltningen 1973:20 s. 12
Medborgarskapsärenden..................1972:26 s. 15
..................................................... 1973:20 s. 8
Militära flygplan, regleringen av luftvärdighet m.m. 1993/94:30 s. 114
Militära försvaret, materielbeställningar 1990 och 1991................................1991/92:30 s. 59
Militära underrättelsetjänsten, regeringens kontroll 1990/91:30 s. 34
Mordet på statsminister Olof Palme
.............................kontakter med åklagarna 1988/89:30 s. 57
.kontakterna mellan regeringen och spaningsledningen 1986/87:33 s. 17
.................................................... 1988/89:30 s. 55
..................ny organisation av mordutredningen 1986/87:33 s. 20
..................................olovlig avlyssning 1990/91:30 s. 42
regeringens kontakter med den s.k. Ebbe Carlsson- affären.......................................... 1988/89:30 s. 47
................................regeringens åtgärder 1986/87:33 s. 14
.................................................... 1987/88:40 s. 10
.................................................... 1988/89:30 s. 24, 34
...........telefonavlyssning på kriminalvårdsanstalt 1988/89:30 s. 39
Motorfordonsavgaser, beredningen av EG-direktiv 1999/2000:10 s. 50
Motorvägsbygget mellan Stenungsund och Ljungskile 1988/89:30 s. 80
Musikaliska akademiens bibliotek, tillsättning av vikariat
som överbibliotekarie...........1980/81:25 s. 15, 18
Myndighets anslagsanvändning, begränsning i1971:34 s. 19
Myndighets rätt att meddela föreskrifter, begränsningar i........................1971:34 s. 19
Myndighets skyldighet att vid trycksaksframställning
samråda med Allmänna förlaget..........1975:12 s. 29
Myndighetsuppgifter, regeringens....1998/99:10 s. 52
Myndighetsutövning i tillfälliga organ under regeringen..........................1992/93:30 s. 27
Märket, Fyren - gränsdragning mellan Sverige och Finland.............................1982/83:30 s. 23
Naturvården inom de svenska fjällområdena1986/87:33 s. 84
NCB, stöd till......................1980/81:25 s. 54
.................................................... 1982/83:30 s. 26
NJA, regeringens åtgärder...........1977/78:35 s. 23
Nobelkrut, krigsmaterielexport......1990/91:30 s. 48
Nominering av svenska befattningshavare vid
EU:s institutioner.................1994/95:30 s. 236
Non grata-förklaring av utländsk diplomatisk personal............................1986/87:33 s. 64
.................................................... 1989/90:30 s. 17
..........se även Rysk regeringsdelegation, besök av
Nordbanken
............................avtal om avgångsvederlag 1994/95:30 s. 88
...........................grundläggande information 1994/95:30 s. 84
....................................ledningsfrågor i 1990/91:30 s. 93
..................................nyemission i, m.m. 1991/92:30 s. 61
........................................statens stöd 1994/95:30 s. 85
..........................utövande av statens ägande 1994/95:30 s. 90
Nordisk passkontrollöverenskommelse.1979/80:50 s. 24
.................................................... 1979/80:52 s. 1
Nordiska bataljonens uppgifter i Bosnien,
ÖB:s pressmeddelande om den........1995/96:30 s. 112
Nordiskt musikkonservatorium........1979/80:50 s. 36
Normgivning genom förvaltningsbeslut1990/91:30 s. 29
Normgivningsmakten, regeringens utövning av 1979/80:50 s. 11
.................................................... 1980/81:25 s. 13
.................................................... 1983/84:30 s. 5
.................................................... 1987/88:40 s. 10
.................................................... 1988/89:30 s. 13
.................................................... 1990/91:30 s. 28
.................................................... 1991/92:30 s. 21
.................................................... 1992/93:30 s. 24
.................................................... 1993/94:30 s. 33
Norra länken.......................1996/97:25 s. 160
Norrbottens järnverk - regeringens åtgärder 1977/78:35 s. 23
Norrländska Skogsägares Cellulosa AB (NCB), stöd till................................1980/81:25 s. 54
.................................................... 1982/83:30 s. 26
Norrmalmstorgsdramat, augusti 1973.....1974:22 s. 17
Notifieringen till GATT om jordbrukspolitiken 1989/90:30 s. 102
Nyemission i Nordbanken m.m.........1991/92:30 s. 61
..................................se även Nordbanken
Nyemission i UV Shipping............1988/89:30 s. 91
Nynäsvägen, arbetsplan för.............1973:20 s. 18
Nåd i brottmål.......................1981/82:35 s. 8
.................................................... 1989/90:30 s. 34
.................................................... 1993/94:30 s. 55
Näringsfrihetsombudsmannen, instruktion för 1984/85:35 s. 56
Näringshjälp, Arbetsmarknadsstyrelsens
handläggning av visst ärende...........1974:22 s. 40
Närradioverksamhet, kulturministerns uttalanden om 1992/93:30 s. 127
Nödsituationer, regler för regeringens handlande i 1973:20 s. 16
.................................................... 1975/76:50 s. 32
Ockupationen av västtyska ambassaden i Stockholm 1975/76:50 s. 32
Offentliga utredningar.................1972:26 s. 11
.................................................... 1975:12 s. 20
.................................................... 1975/76:50 s. 18
.................................................... 1976/77:44 s. 11
Offentlighet och sekretess, tillämpning av reglerna 1990/91:30 s. 30
Oljebistånd till Estland m.m........1991/92:30 s. 49
Oljekrisen 1973-1974...................1974:22 s. 20
Oljetransit AB, försäljning av statens aktier i 1986/87:33 s. 84
Oljeupphandling i Iran..............1984/85:35 s. 45
Oljeutvinningsplattformar, etablering för tillverkning av........................1975:12 s. 32
Ombudsmannainstitutioner under regeringen1984/85:35 s. 56
Onkologi, radiologisk, beslut om....1984/85:35 s. 24
Pakistan, vapenexport till..........1975/76:50 s. 45
Parlamentarismen och regeringens beslutsformer 1980/81:25 s. 4
Partiledaröverläggningar.............1990/91:30 s. 8
Partnerskap för fred (PFF), svensk medverkan i
samarbetet inom....................1995/96:30 s. 101
Pensionsarbetsgruppen, statsrådet Bo Könbergs ledning av.........................1994/95:30 s. 207
Permutationsärenden
.......................SJ/BV-personalens förmånsfond 1998/99:25 s. 78
........Stiftelsen Bostadskooperationens Garantifond 1997/98:25 s. 55
.................................................... 1998/99:10 s. 69
Personalkontroll, vid kommendering av värnpliktiga 1991/92:30 s. 60
Personalkontrollfråga - tjänstetillsättningsärende
vid Tullverket......................1984/85:35 s. 52
Personalkontrollsystemets tillämpning1986/87:33 s. 74
.................................................... 1987/88:40 s. 47
Personalpolitik, statlig............1990/91:30 s. 80
Personalsituationen i Regeringskansliet
..................................årsskiftet 1990/91 1990/91:30 s. 11
..................................årsskiftet 1991/92 1991/92:30 s. 9
..................................årsskiftet 1992/93 1992/93:30 s. 8
..................................årsskiftet 1993/94 1993/94:30 s. 9
..................................årsskiftet 1994/95 1994/95:30 s. 19
..................................årsskiftet 1995/96 1995/96:30 s. 11
..................................årsskiftet 1997/98 1999/2000:10 s. 3
Personregister, upprättande av (Reader's Digest AB) 1975/76:50 s. 256
PK-bankens förvärv av Carnegie fondkommission AB 1988/89:30 s. 88
Plan- och bostadsverket, lokalisering av1987/88:40 s. 55
Plan- och bygglagsärenden...........1998/99:10 s. 68
Polen
...................direktavvisningar till under 1990 1990/91:30 s. 71
...............svensk hjälp till skogsindustrin m.m. 1992/93:30 s. 56
Polenkabeln, näringsministerns handläggning 1997/98:25 s. 69
.................................................... 1998/99:25 s. 35
Polenåret, upphandling av konsulttjänster 1999/2000:20 s. 84
Polisingripanden i september 1989, VM-kvalmatchen i fotboll.............................1990/91:30 s. 84
Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 1994/95:30 s. 21
.................................................... 1995/96:30 s. 11
.................................................... 1997/98:10 s. 5
.................................................... 1999/2000:10 s. 5
Post- och järnvägsterminal till Solna, lokalisering av..................................1976/77:44 s. 34
Posten AB, statens ägarroll........1997/98:25 s. 127
Posten, lön till vd................1994/95:30 s. 169
Pressmeddelande
.................................Nordiska bataljonen 1995/96:30 s. 112
......................................rörande portot 1996/97:25 s. 193
Prismärkning, beredningen av EG-direktiv1999/2000:10 s. 51
Prisregleringslagen, tillämpningen av.1971:34 s. 112
.................................................... 1973:20 s. 18
Prisstoppet
................................................1970 1971:34 s. 19
................................................1973 1973:20 s. 18
Privatiseringen av Celsius Industrier AB1993/94:30 s. 93
Privatiseringen av statliga företag.1993/94:30 s. 79
Procordia AB, affären mellan AB Volvo och1990/91:30 s. 94
.................................................... 1992/93:30 s. 127
Propositioner, konsekvensanalyser...1990/91:30 s. 23
.................................................... 1993/94:30 s. 41
Propositionernas redovisning av lagrådsyttrandena 1993/94:30 s. 14
.................................................... 1994/95:30 s. 26
Propositionsavlämnandet till riksdagen.1971:34 s. 17
.................................................... 1975:12 s. 24
.................................................... 1975/76:50 s. 26
.................................................... 1976/77:44 s. 21
.................................................... 1977/78:35 s. 10
.................................................... 1978/79:30 s. 8
.................................................... 1979/80:50 s. 7
.................................................... 1980/81:25 s. 7
.................................................... 1981/82:35 s. 6
.................................................... 1982/83:30 s. 13
.................................................... 1983/84:30 s. 7
.................................................... 1984/85:35 s. 12
.................................................... 1985/86:25 s. 12
.................................................... 1986/87:33 s. 10
.................................................... 1987/88:40 s. 9
.................................................... 1988/89:30 s. 11
.................................................... 1989/90:30 s. 21
.................................................... 1990/91:30 s. 21
.................................................... 1991/92:30 s. 18
.................................................... 1992/93:30 s. 19, 130
Prosolvia AB, Statsrådet Anders Sundströms ansvar för
Industrifondens engagemang.......1999/2000:20 s. 41
Prägling av guldmynt...................1973:20 s. 19
Publicering av regeringsbeslut.....1975/76:50 s. 256
Radiologisk onkologi, beslut om.....1984/85:35 s. 24
Raineraffären, utnämning av statsråd1983/84:30 s. 34
Reader's Digest AB - tillstånd för upprättande av
centralt personregister............1975/76:50 s. 256
Regelbeståndet och regelregistreringen1992/93:30 s. 33
.................................................... 1993/94:30 s. 30
Regeringens agerande i Torgny Gustafsson-målet i
.................................... Europadomstolen 1998/99:25 s. 21
Regeringens beaktande av Lagrådets synpunkter 1993/94:30 s. 22
Regeringens befogenhet att överlämna vissa museala
tillgångar som gåvor...................1975:12 s. 18
Regeringens behandling av riksdagens skrivelser 1999/2000:10 s. 66
Regeringens behandling av skrivelser från riksdagens
...........................................ombudsmän 1998/99:10 s. 43
Regeringens förhållande till revisionen.1999/2000:20 s. 68
Regeringens förhållande till riksdagen1997/98:25 s. 10
.................................................... 1998/99:25 s. 7
.................................................... 1999/2000:20 s. 6
Regeringens handlande i nödsituationer.1973:20 s. 16
.................................................... 1975/76:50 s. 32
Regeringens kontakter med bilindustrin1994/95:30 s. 137
Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet
..............se säkerhetspolisens (säpo) verksamhet
Regeringens myndighetsuppgifter på förvaltnings-
.............................................området 1998/99:10 s. 52
Regeringens normgivningsbemyndiganden, registrering av..................................1993/94:30 s. 33
Regeringens rätt att ingå överenskommelse med annan stat
................eller med mellanfolklig organisation 1988/89:30 s. 19
.................................................... 1991/92:30 s. 33
Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation.........................1985/86:25 s. 1
.................................................... 1986/87:33 s. 4
.................................................... 1989/90:30 s. 6
.................................................... 1990/91:30 s. 6
.................................................... 1991/92:30 s. 7
.................................................... 1992/93:30 s. 7
.................................................... 1993/94:30 s. 6
.................................................... 1994/95:30 s. 13
.................................................... 1995/96:30 s. 8
.................................................... 1998/99:10, s. 3
.................................................... 1999/2000:10 s. 3
Regeringens tillämpning av 3 kap. 2 § tredje
stycket riksdagsordningen............1980/81:25 s. 8
Regeringens tillämpning av svensk lag i förhållande
till FN:s konvention om barnets rättigheter 1995/96:30 s. 94
Regeringens utnyttjande av anslag som står till
regeringens egen disposition........1996/97:25 s. 12
Regeringens utnämningspolitik
........se även Tjänstetillsättningar och Utnämning
.......................av statsråd till visst ämbete 1988/89:30 s. 73
.................................................... 1996/97:25 s. 36
.................................................... 1997/98:25 s. 107
Regeringsarbetet den 1/3-13/3 1986..1986/87:33 s. 16
Regeringsbeslut
.......................den språkliga utformningen av 1991/92:30 s. 25
.......................om utlämning, utformningen av 1990/91:30 s. 13
......................................publicering av 1975/76:50 s. 14
.........................................rättelse av 1991/92:30 s. 26
Regeringskansliet
........................jäv, departementstjänstemäns 1998/99:10, s. 9
kostnadsansvaret för resor företagna av statsråd och
......................politiskt tillsatta tjänstemän 1994/95:30 s. 215
......................politiskt tillsatta tjänstemän 1993/94:30 s. 18
.................................................... 1994/95:30 s. 21
.................................................... 1997/98:10 s. 5
.....registrering av handlingar och den nya tekniken 1997/98:10 s. 49
..........................................revisionen 1995/96:30 s. 24
.......................................som myndighet 1999/2000:10 s. 9
...................statistik och andra redovisningar 1989/90:30 s. 14
.................................................... 1990/91:30 s. 11
.................................................... 1991/92:30 s. 9
.................................................... 1992/93:30 s. 8
.................................................... 1993/94:30 s. 9
.................................................... 1994/95:30 s. 19
.................................................... 1995/96:30 s. 11
.................................................... 1999/2000:10 s. 3
Regeringskansliets organisation och arbetsformer 1974:22 s. 3
..................................................... 1975:12 s. 4
.................................................... 1976/77:44 s. 8
.................................................... 1978/79:30 s. 5
.................................................... 1982/83:30 s. 5
.................................................... 1984/85:35 s. 5
.................................................... 1986/87:33 s. 4
.................................................... 1987/88:40 s. 4
.................................................... 1988/89:30 s. 5
.................................................... 1989/90:30 s. 6
.................................................... 1991/92:30 s. 7
.................................................... 1992/93:30 s. 8
.................................................... 1993/94:30 s. 6
.................................................... 1994/95:30 s. 13
.................................................... 1995/96:30 s. 8, 26
.................................................... 1996/97:25 s. 11, 19
.................................................... 1998/99:10 s. 5, 19
.för handläggning av mål enligt Europakonventionen
............................och mål i EG:s domstolar 1999/2000:10 s. 59
Regeringsprotokoll, formell granskning1993/94:30 s. 7
.................................................... 1994/95:30 s. 16
.................................................... 1995/96:30 s. 10
.................................................... 1997/98:10 s. 8
.................................................... 1999/2000:10 s. 14
Regeringsskiftet
................................................1976 1976/77:44 s. 4
................................................1978 1978/79:30 s. 3
................................................1979 1979/80:50 s. 4
................................................1981 1981/82:35 s. 3
................................................1982 1982/83:30 s. 3
1986 (med anledning av statsminister Olof Palmes död).............................................. 1985/86:25 s. 3
................................................1990 1989/90:30 s. 7
................................................1991 1991/92:30 s. 5
................................................1994 1994/95:30 s. 10
................................................1996 1996/97:25 s. 8
Regeringsuttalanden i vissa EU-frågor1995/96:30 s. 122
Regeringsärenden, handläggning enligt 7 kap.
3 § andra meningen regeringsformen..1991/92:30 s. 25
.................................................... 1993/94:30 s. 7
Regeringsärendenas antal, utvecklingen av1971:34 s. 2
..................................................... 1972:26 s. 2
..................................................... 1973:20 s. 2
..................................................... 1974:22 s. 2
..................................................... 1975:12 s. 3
.................................................... 1981/82:35 s. 2
.................................................... 1983/84:30 s. 3
.................................................... 1984/85:35 s. 4
.................................................... 1985/86:25 s. 4
.................................................... 1986/87:33 s. 5
.................................................... 1987/88:40 s. 6
.................................................... 1988/89:30 s. 6
.................................................... 1989/90:30 s. 16
.................................................... 1990/91:30 s. 12
.................................................... 1991/92:30 s. 11
.................................................... 1992/93:30 s. 11
.................................................... 1993/94:30 s. 6
.................................................... 1994/95:30 s. 15
.................................................... 1995/96:30 s. 9
.................................................... 1999/2000:10 s. 14
Regeringsärendenas beredning
.................................................... 1977/78:35 s. 3
.................................................... 1984/85:35 s. 8
.................................................... 1985/86:25 s. 7
.................................................... 1989/90:30 s. 9
.............................i fråga om Arlandabanan 1994/95:30 s. 171
Regionalpolitiskt stöd..............1977/78:35 s. 32
.................................................... 1985/86:25 s. 41
Regleringsbrev, expediering av.........1971:34 s. 18
Regleringsbrev för budgetåret 1981/821982/83:30 s. 44
Reklam, jämförande, beredningen av EG-direktiv 1999/2000:10 s. 53
Rekrytering till tjänster inom EG/EU-institutioner 1993/94:30 s. 148
Religionsundervisning, befrielse från..1972:26 s. 15
.................................................... 1973:20 s. 19
Remissbehandling av besvärsärenden.....1974:22 s. 31
.................................................... 1975:12 s. 33
.................................................... 1975/76:50 s. 5
.................................................... 1979/80:50 s. 14
Remissförfarande, beslutsmotiveringar, handläggning av..................................1990/91:30 s. 14
Remissmöten i Regeringskansliet...1999/2000:10 s. 21
Remissyttranden i propositioner, redovisningen av 1972:26 s. 12
.................................................... 1973:20 s. 11
Resning, möjlighet till i ärende som avgjorts av regeringen..........................1980/81:25 s. 15
Revision i Regeringskansliet........1995/96:30 s. 24
Riddarholmen, beredning av frågan om byggandet av ett
tredje järnvägsspår................1995/96:30 s. 147
Rikets säkerhet
............................målet Leander vs Sverige 1997/98:25 s. 148
..........................säkerhetspolisens register 1997/98:25 s. 135
Riksbanken, samråd med regeringsföreträdare
om penningpolitiken.................1991/92:30 s. 80
Riksbanksfullmäktige, dröjsmål vid tillsättning av ordförande.............................1975:12 s. 31
Riksdagens bemyndiganden i normgivningshänseende,
redovisning av......................1975/76:50 s. 39
.................................................... 1983/84:30 s. 5
.................................................... 1985/86:25 s. 10
.................................................... 1986/87:33 s. 12
.................................................... 1987/88:40 s. 10
.................................................... 1989/90:30 s. 17
.................................................... 1990/91:30 s. 28
.................................................... 1991/92:30 s. 21
.................................................... 1992/93:30 s. 24
.................................................... 1993/94:30 s. 31
Riksdagens privatiseringsbemyndigande, regeringens
handläggning med anledning av.......1993/94:30 s. 79
Riksdagens skrivelser, regeringens behandling av 1971:34 s. 20
..................................................... 1972:26 s. 5
.................................................... 1973:20 s. 14
.................................................... 1974:22 s. 29
.................................................... 1975:12 s. 26
.................................................... 1975/76:50 s. 31
.................................................... 1976/77:44 s. 24
.................................................... 1977/78:35 s. 15
.................................................... 1978/79:30 s. 13
.................................................... 1979/80:50 s. 27
.................................................... 1979/80:52 s. 1
.................................................... 1980/81:25 s. 26
.................................................... 1981/82:35 s. 10
.................................................... 1983/84:30 s. 4
.................................................... 1984/85:35 s. 22
.................................................... 1985/86:25 s. 39
.................................................... 1986/87:33 s. 78
.................................................... 1987/88:40 s. 60
.................................................... 1988/89:30 s. 23
.................................................... 1989/90:30 s. 24
.................................................... 1990/91:30 s. 38
.................................................... 1991/92:30 s. 27
.................................................... 1992/93:30 s. 31
.................................................... 1993/94:30 s. 33
.................................................... 1994/95:30 s. 38
.................................................... 1995/96:30 s. 16
.................................................... 1997/98:10 s. 8
.................................................... 1998/99:10 s. 37
.................................................... 1999/2000:10 s. 66
Riksdagsledamots tjänstledighet från statlig befattning..........................1985/86:25 s. 46
Riksdagsordningen 3 kap. 2 § tredje stycket, regeringens
tillämpning av.......................1980/81:25 s. 8
Riktlinjer för yrkesmässig trafik......1975:12 s. 32
ROT-verksamheten, regeringens åtgärder med anledning av
riksdagens beslut...................1992/93:30 s. 40
Rutiner för avvisande av främmande fartyg på
svenskt territorialvatten..............1975:12 s. 32
Rysk regeringsdelegation, besök av..1991/92:30 s. 49
Rysslands president, brev om utbåtskränkningar till 1994/95:30 s. 107
Rådet för exportkontrollfrågor......1995/96:30 s. 57
Rådet för mångfald inom massmedierna1994/95:30 s. 250
Rådgivande nämnden/Exportkontrollrådet1995/96:30 s. 57
Rättspsykiatriska undersökningar....1988/89:30 s. 74
Rörelsehindrade elevers gymnasiestudier1988/89:30 s. 93
Saab-Scania AB, tillstånd att anlägga en bilindustri
på Kockums område i Malmö...........1987/88:40 s. 61
Samarbetsavtal på krigsmaterielområdet, befogenhet
att underteckna....................1994/95:30 s. 225
Samer, utbildningsministerns sammanträffande med 1992/93:30 s. 56
Samhällsägda utvecklingsbolag, inrättande av 1980/81:25 s. 26
Sammansatt finans- och skatteutskott - handläggningen
av skattefrågor.....................1975/76:50 s. 49
Samråd mellan regeringsföreträdare och Riksbanken
om penningpolitiken.................1991/92:30 s. 80
Sanktionerna mot Irak...............1991/92:30 s. 50
SAS - de s.k. frikorten.............1977/78:35 s. 29
SCA, stöd till......................1998/99:25 s. 75
Schein, Harry - arvode för utredningsuppdrag1974:22 s. 39
Scientologikyrkan, sekretessfrågan..1997/98:25 s. 84
Sekretess
..studie om Sveriges genomförande av vissa direktiv
.....................................på miljöområdet 1997/98:25 s. 40
Scientologikyrkan..................1997/98:25 s. 84
Skrivelse från Europeiska kommissionen1998/99:25 s. 98
Sekretesskyddad handling, landstings utlämnande av
till statlig myndighet.................1974:22 s. 39
Sekretesslagens tillämpning i Utrikes-
och Försvarsdepartementen...........1985/86:25 s. 15
.................................................... 1988/89:30 s. 17
.................................................... 1990/91:30 s. 30
Serafimerlasarettet
placering av medicinska forskartjänster vid nedläggning...................................... 1979/80:50 s. 35
.portalbyggnader, överlåtelse till Stockholms kommun 1982/83:30 s. 37
Sjuk- och tandvårdsersättning......1996/97:25 s. 177
Sjukjournaler, utlämnande av från landstingskommunalt
organ till statlig myndighet (besvärsärende)1974:22 s. 39
Sjukvårdsfrågor, hälso- och.........1990/91:30 s. 85
Sjöhistoriska museet..............1999/2000:20 s. 19
Skadestånd till en f.d. handelssekreterare1975:12 s. 32
Skattefri ersättning, statsråds kännedom1997/98:25 s. 103
Skeppsankaret AB, direktiv till statens företrädare 1991/92:30 s. 69
Skeppsholmsbrons bevarande..........1997/98:25 s. 66
Skogsavverkning.....................1997/98:25 s. 98
Skogsbrukares trygghetsförsäkring...1984/85:35 s. 25
Skogsindustrin m.m. i Polen, svensk hjälp till 1992/93:30 s. 56
Skoimporten, inskränkningar i.......1975/76:50 s. 37
Skolans kommunalisering år 1990
statsrådet Göran Perssons uppgifter vid utfrågningen 1997/98:25 s. 10
Skolbyggen, lånetillstånd för finansiering av1971:34 s. 20
Skolöverstyrelsen
.Birgitta Ulvhammars förordnande som generaldirektör 1981/82:35 s. 36
Slopandet av beteckningen Kunglig i namnet på
statliga myndigheter...................1975:12 s. 31
Småbåtshamn, våtmarkskonvention om..1989/90:30 s. 86
Socialdemokraterna och åsiktsregistrering1998/99:25 s. 16
Socialdepartementet, regeringsprotokoll1994/95:30 s. 18
Socialutredningen, direktiv till....1976/77:44 s. 41
Socionomutbildningen och vuxenutbildningen, vissa frågor.................................1972:26 s. 15
Sovjetunionen, uppgift om svensk underrättelseverksamhet
på 1950-talet.......................1994/95:30 s. 99
Spannmålsbeslut, 1985 års...........1987/88:40 s. 64
Spannmålshandeln, reglering av underskott i 1985/86:25 s. 41
Språkgranskning av vissa UD-dokument1983/84:30 s. 33
SSAB - vissa frågor rörande den ekonomiska uppgörelsen
i samband med bildandet av Svenskt Stål AB1982/83:30 s. 36
Stadsplan
.....................för kvarteret Bryggeriet i Lund 1981/81:25 s. 31
.....................för kvarteret Triangeln i Malmö 1985/86:25 s. 43
Stasidokument, regeringens agerande i frågan om att utfå
vissa handlingar från myndigheter i annat land 1993/94:30 s. 166
Statens konstmuseer, regeringens handläggning av
fråga om bevakning och säkerhet vid1993/94:30 s. 171
Statens strålskyddsinstitut
......................handläggning av skrivelse från 1978/79:30 s. 39
................................utseende av styrelse 1995/96:30 s. 151
Statens stöd till Nordbanken........1994/95:30 s. 85
Statlig personalpolitik.............1990/91:30 s. 80
Statliga företag
........................förhållandet till regeringen 1995/96:30 s. 35
...............försäljning av aktier i Assi Domän AB 1994/95:30 s. 144
..................löner och arvoden till ledningarna 1994/95:30 s. 168
..................................privatiseringen av 1993/94:30 s. 79
...............................ägandet av Nordbanken 1994/95:30 s. 90
Statliga verk och företag, statstjänstemän som styrelseledamöter i....................1971:34 s. 19
.................................................... 1972:26 s. 13
.................................................... 1986/87:33 s. 71
Statsföretag AB, ledningen av..........1971:34 s. 19
.................................................... 1982/83:30 s. 26
Statsminister Bildts anförande
Sverige och de baltiska länderna den 17 november 1993 1993/94:30 s. 153
.......................brev till Rysslands president 1994/95:30 s. 107
.uttalande i fråga om sovjetiska spionerianklagelser 1994/95:30 s. 99
Statsminister Carlssons brev till Iraks president 1990/91:30 s. 60
Statsminister Palmes brevväxling med Kubas premiärminister........................1975:12 s. 17
.................................................... 1975/76:50 s. 36
Statsråd
..............................innehav av värdepapper 1992/93:30 s. 42
.................................................... 1993/94:30 s. 157
.............................................jäv för 1978/79:30 s. 36
.................................................... 1981/82:35 s. 38
.................................................... 1992/93:30 s. 42
.................................................... 1995/96:30 s. 30
.................................................... 1996/97:25 s. 28, 30
............kontakter med Gotakoncernens huvudägare
.............................Trygg-Hansa SPP Holding 1994/95:30 s. 96
.................................vissa uttalanden av 1991/92:30 s. 43
.................................................... 1992/93:30 s. 93, 104, 127
.................................................... 1993/94:30 s. 60
.................................................... 1994/95:30 s. 244
.................................................... 1995/96:30 s. 122
Statsråd och politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet,
konstnadsansvaret för resor........1994/95:30 s. 215
Statsrådens tjänsteresor............1985/86:25 s. 47
Statsråds beslutanderätt............1976/77:44 s. 12
.................................................... 1977/78:35 s. 5
Statsråds förmögenhetsinnehav.......1983/84:30 s. 36
.................................................... 1992/93:30 s. 42
.................................................... 1993/94:30 s. 157
.................................................... 1994/95:30 s. 202
.................................................... 1996/97:25 s. 28
Statsrådsberedningen, uttalande av angående
boken Industrispionage..............1984/85:35 s. 30
Statsrådsgrupperna, de nya...........1990/91:30 s. 7
Statsrådsprotokoll, offentliggörande av.1971:34 s. 3
Statsrådsprotokoll, redovisning av innehåll i1974:22 s. 2
..................................................... 1975:12 s. 3
Stiftelsen framtidens kultur
............................bemyndigande att inrätta 1994/95:30 s. 216
.........................utbyte av styrelseledamöter 1994/95:30 s. 230
Stiftelser, agerande mot vissa.....1994/95:30 s. 229
Strategiska produkter...............1995/96:30 s. 56
Stråförkortningsmedel, användning av1987/88:40 s. 63
Strålskyddsinstitutet, utseende av styrelse 1995/96:30 s. 151
Studiestödsförordningen avseende Nordiskt
musikkonservatorium.................1979/80:50 s. 36
Stålverk 80-projektet...............1976/77:44 s. 28
.................................................... 1977/78:35 s. 23
Stöd till SCA.......................1998/99:25 s. 75
Svensk författningssamling (SFS), utgivningen av 1971:34 s. 15
..................................................... 1972:26 s. 4
.................................................... 1973:20 s. 13
.................................................... 1974:22 s. 33
.................................................... 1975:12 s. 22
.................................................... 1975/76:50 s. 20
.................................................... 1976/77:44 s. 17
.................................................... 1977/78:35 s. 12
.................................................... 1978/79:30 s. 10
.................................................... 1979/80:50 s. 8
.................................................... 1980/81:25 s. 9
.................................................... 1981/82:35 s. 8
.................................................... 1983/84:30 s. 8
.................................................... 1984/85:35 s. 13
.................................................... 1985/86:25 s. 14
.................................................... 1986/87:33 s. 9
.................................................... 1987/88:40 s. 7
.................................................... 1988/89:30 s. 9
.................................................... 1989/90:30 s. 19
.................................................... 1990/91:30 s. 20
.................................................... 1991/92:30 s. 20
.................................................... 1992/93:30 s. 21
.................................................... 1993/94:30 s. 26
.................................................... 1994/95:30 s. 36
.................................................... 1995/96:30 s. 13
.................................................... 1997/98:10 s. 14
Svensk kustfart, utländska fartyg i1989/90:30 s. 101
Svensk medverkan i samarbetet inom Partnerskap
för fred (PFF).....................1995/96:30 s. 101
Svenska Dagbladet
...........................tryckfrihet och sekretess 1983/84:30 s. 33
................................tryckfrihetsåtal mot 1986/87:33 s. 73
....kulturministerns agerande i fråga om försäljning 1998/99:25 s. 62
Svenska fältsjukhuset...............1990/91:30 s. 60
Sverige och Gulfkriget..............1990/91:30 s. 57
Sveriges lantbruksrepresentation i utlandet1974:22 s. 29
Sveriges Radio AB, vissa frågor....1992/93:30 s. 130
Sveriges Radio-koncernen, ordförande och
styrelseledamöter inom..............1991/92:30 s. 80
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,
medel till riksomfattande sysselsättningsprojekt 1997/98:25 s. 63
Sveriges turistråd..................1991/92:30 s. 76
Swedish Ordnance AB, bildandet av...1991/92:30 s. 71
Sydafrika, undantag från handelsförbudet1992/93:30 s. 118
Sydafrikalagen, dispens från........1980/81:25 s. 60
Säkerhetsfrågor, regeringens befattning med 1987/88:40 s. 47
.................................................... 1991/92:30 s. 60
Säkerhetsfrågor, skrivelse om vissa1993/94:30 s. 173
Säkerhetskontroll på flygplats, regeringens beslut att
medge polismyndighet rätt att mot ersättning utföra 1993/94:30 s. 173
Säkerhetspolisens register.........1997/98:25 s. 135
Säkerhetspolisens (säpo) verksamhet beträffande
...................sjukvårdsförvaltningen i Göteborg 1975/76:50 s. 42
.............................regeringens kontroll av 1978/79:30 s. 33
.................................................... 1979/80:50 s. 34
.................................................... 1982/83:30 s. 41
.................................................... 1988/89:30 s. 60
Säkerhetspolitiska frågor, statsminister Bildts agerande i vissa....................1994/95:30 s. 99
Sändningstillstånd för digital-TV...1998/99:25 s. 66
Särskilda organ för utredning, rådgivning och förvaltning.........................1995/96:30 s. 21
Södra Skogsägarna AB, statligt engagemang i 1984/85:35 s. 48
Tandläkarutbildning för iranier.....1984/85:35 s. 47
Tandvård, dispens till folktandvård.1998/99:25 s. 40
Tandvårdstaxa.......................1997/98:25 s. 94
Tandvårdstaxan - tillämpningen av tandvårdsförsäkringen..................1975:12 s. 30
.................................................... 1990/91:30 s. 90
Taxitrafiken i Lerum................1979/80:50 s. 37
.................................................... 1979/80:52 s. 6
TCO-konflikten våren 1985...........1985/86:25 s. 17
Teknikbrostiftelserna, tillförandet av LKAB-aktier 1993/94:30 s. 173
Tekofrågor, regeringens handläggning av med
anledning av riksdagsbeslut.........1981/82:35 s. 11
Telia-Telenor-affären, vissa frågor i samband med 1999/2000:20 s. 92
TELUB-ärendet - utbildning i Sverige av libyska medborgare..........................1979/80:50 s. 30
.................................................... 1979/80:52 s. 4
.................................................... 1980/81:25 s. 31
.................................................... 1981/82:35 s. 39
Terroristbestämmelser, utvisning enligt1990/91:30 s. 72
Terroristlagstiftningen, tillämpningen av1975/76:50 s. 43
.................................................... 1977/78:35 s. 32
.................................................... 1980/81:25 s. 70
.................................................... 1984/85:35 s. 15
Terrängkörningslagen - bemyndigande till regeringen 1975/76:50 s. 39
Thailand, krigsmaterielexport till..1990/91:30 s. 50
.................................................... 1993/94:30 s. 136
Tillfälliga organ under regeringen, myndighetsutövning i................1992/93:30 s. 27
Tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen i fråga om
vägar och flygplatser...............1975/76:50 s. 31
Tjeckoslovakiska medborgare, utvisning av1986/87:33 s. 64
Tjernobylkatastrofen 1986...........1986/87:33 s. 51
Tjänstebrev och distribution av visst informationsmaterial
från intresseorganisation..............1975:12 s. 32
Tjänsteman i flygvapnet, överförande av till disponibilitet......................1985/86:25 s. 47
Tjänsteresor, statsministerns......1998/99:25 s. 127
Tjänstetillsättningar
.................................biståndskontorschef 1993/94:30 s. 149
......................................Domstolsverket 1975/76:50 s. 48
.................................................... 1987/88:40 s. 59
dröjsmål i fråga om tillsättning av viss landshövding........................................ 1974:22 s. 39
...............generaldirektör vid Skolöverstyrelsen 1981/82:35 s. 36
.EG/EU-institutioner, rekrytering till tjänster inom 1993/94:30 s. 148
....................Finansinspektionen, byte av chef 1993/94:30 s. 139
....................generaldirektörer åren 1976-1986 1986/87:33 s. 66
.................................kommittésekreterare 1992/93:30 s. 108
..............................krigsmaterielinspektör 1995/96:30 s. 58
......................landshövding i Norrbottens län 1992/93:30 s. 112
.....................ledamöter i Exportkontrollrådet 1995/96:30 s. 61
..politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 1993/94:30 s. 10
..politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 1995/96:30 s. 11
...................................kyrkliga tjänster 1972:26 s. 15
.......lektor i organisk kemi vid Lunds universitet
...................................(Hellmersärendet) 1975/76:50 s. 49
.................................................... 1976/77:44 s. 41
.................................................... 1981/82:35 s. 42
..................länsbostadsdirektör i Blekinge län 1989/90:30 s. 81
..medbestämmandelagens tillämpning vid tillsättning
...................................av högre tjänster 1979/80:50 s. 25
...................ordförande i Riksbanksfullmäktige 1975:12 s. 31
..........................................Postverket 1984/85:35 s. 56
professor i datorlingvistik vid Universitetet i Uppsala.......................................... 1989/90:30 s. 82
....professor i musikvetenskap vid Lunds universitet 1986/87:33 s. 68
.................................................... 1987/88:40 s. 60
regeringens praxis i förhållande till jämställdhetslagen............................... 1983/84:30 s. 20
.................................................... 1984/85:35 s. 19
.....................................Regeringsrätten 1987/88:40 s. 59
........................rådgivare vid Interpol, m.m. 1989/90:30 s. 81
................................skoldirektör i Lomma 1979/80:50 s. 35
..........................................Tullverket 1984/85:35 s. 52
............styrelse för Statens strålskyddsinstitut 1995/96:30 s. 151
styrelseledamöter, Vägverket och Trafiksäkerhetsverket........................... 1992/93:30 s. 113
....universitetslektor i fysik vid Lunds universitet 1986/87:33 s. 67
.............utlandsmyndigheter, svenska, chefer för 1987/88:40 s. 57
.........................................verkschefer 1986/87:33 s. 66
.................................................... 1987/88:40 s. 57
.................................................... 1989/90:30 s. 79
.................................................... 1990/91:30 s. 77
......verkställande direktör i Svensk Bilprovning AB 1985/86:25 s. 35
.....vikariat som överbibliotekarie vid Musikaliska
................................akademiens bibliotek 1980/81:25 s. 15, s. 18
.........................................verkschefer 1988/89:30 s. 73
.................chefsposter inom EU:s institutioner 1999/2000:20 s. 59
...........................ny svensk EU-kommissionär 1999/2000:20 s. 60
........................chef för Riksrevisionsverket 1999/2000:20 s. 61
..chef för Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) 1999/2000:20 s. 62
Tjänstledighet från viss domartjänst1984/85:35 s. 54
Tobaksrökning, åtgärder mot............1971:34 s. 20
.................................................... 1976/77:44 s. 40
Torgny Gustafsson-målet.............1998/99:25 s. 21
Trafiksäkerhetsverket, utnämning av styrelseledamöter i................1992/93:30 s. 113
Trafiktillstånd för viss busstrafik.1975/76:50 s. 46
.....................se även Yrkestrafikförordningen
Trav- och galoppskolans framtida lokalisering 1995/96:30 s. 153
Tredje spåret över Riddarholmen....1995/96:30 s. 147
Triangeln i Malmö, stadsplan för....1985/86:25 s. 43
Trygg-Hansa SPP Holding, statsråds kontakter 1994/95:30 s. 96
Trygghetsförsäkring för skogsbrukare1984/85:35 s. 25
Tulltaxa, rättelse i lagen om.......1981/82:35 s. 40
Turismpolitiken i EU................1997/98:25 s. 33
Tätbebyggelseförbud, undantag från..1980/81:25 s. 31
.................................................... 1982/83:30 s. 41
Ubåt 137 - grundstötning i Blekinge skärgård 1981/82:35 s. 12
Ubåtsincidenten i Gåsefjärden.......1981/82:35 s. 12
Ubåtsincidenten i Hårsfjärden.......1982/83:30 s. 23
Ubåtskränkningar, brev till Rysslands president 1994/95:30 s. 109
Ubåtsskyddskommissionen
...............diarieföringen av det s.k. Fermbrevet 1983/84:30 s. 30
.................ledamoten Carl Bildts resa till USA 1983/84:30 s. 29
UD:s antagningsnämnd, visst ledamotskap i1984/85:35 s. 31
UD:s rutiner vid kontakter med massmedier1984/85:35 s. 29
Umeå universitetsbibliotek, granskningsexemplar
...............................av tryckt skrift till 1974:22 s. 37
.................................................... 1975:12 s. 33
Underrättelse- och säkerhetsfrågor, vissa1991/92:30 s. 60
...........se även Personalkontroll och Värnpliktiga
Underrättelseverksamhet mot Sovjetunionen på 1950- talet...............................1994/95:30 s. 99
Ungdomslagen, tillämpningen av......1983/84:30 s. 43
Uppgiftslämnande till massmedierna..1983/84:30 s. 45
Upphandlingsfrågor
.........................................Crownair AB 1974:22 s. 40
.........................................ARE-bolagen 1974:22 s. 41
.....................................konsulttjänster 1974:22 s. 41
..........bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana 1987/88:40 s. 65
............................av datorer för försvaret 1973:28 s. 19
.....................................konsulttjänster 1994/95:30 s. 43
.......................Regeringskansliets riktlinjer 1994/95:30 s. 47
................................Näringsdepartementet 1999/2000:20 s. 72
......................IT-satsning i Östersjöregionen 1999/2000:20 s. 88
...........................................Polenåret 1999/2000:20 s. 84
Utbetalning av visst skadestånd till f.d. handelssekreterare.....................1975:12 s. 32
Utbildningsanslag i budgetpropositionen 1990/91 1990/91:30 s. 25
Utbildningsdepartementet
......................................administration 1995/96:30 s. 24
.................................................... 1996/97:25 s. 16
..............................anlitande av Gramma AB 1994/95:30 s. 80
.......................................anslagsfrågor 1992/93.30 s. 115
..................................regeringsprotokoll 1994/95:30 s. 17
......................upphandling av konsulttjänster 1994/95:30 s. 79
"Utflaggningsärende" - tillstånd till överlåtelse av fartyg..............................1979/80:50 s. 32
Utlandssvenskarnas rösträtt.........1975/76:50 s. 47
Utlämnande av underlag rörande kommande försvarsbeslut.....................1994/95:30 s. 245
Utlämning, utformningen av regeringsbeslut om 1990/91:30 s. 13
Utländska fartyg i svensk kustfart.1989/90:30 s. 103
Utländskt fastighetsförvärv.........1983/84:30 s. 43
Utlänningsnämnden, förordnande av ledamöter i 1991/92:30 s. 83
Utlänningsärenden
....................angående de s.k. Åselefamiljerna 1995/96:30 s. 97
............................asylsökande från Bosnien 1993/94:30 s. 75
..............asylsökande från Republiken Makedonien 1994/95:30 s. 209
.............avvisning av vissa peruanska medborgare 1992/93:30 s. 103
.................................................... 1993/94:30 s. 70
.avvisningsbeslut av asylsökande med såväl bosniskt
.........................som kroatiskt medborgarskap 1995/96:30 s. 91
...................................barns rättigheter 1990/91:30 s. 69
..behandlingen av asylansökningar från kosovoalbaner 1993/94:30 s. 77
.............direktavvisningar till Polen under 1990 1990/91:30 s. 71
......................................förvar av barn 1987/88:40 s. 53
.................................................... 1990/91:30 s. 70
.................................................... 1990/91:30 s. 74
..................................handläggningstider 1982/83:30 s. 10
.................................................... 1984/85:35 s. 15
.................................................... 1987/88:40 s. 50
.................................................... 1988/89:30 s. 63
.................................................... 1989/90:30 s. 72
.................................................... 1990/91:30 s. 64
.................invandrarministern, visst uttalande 1987/88:40 s. 55
.................................................... 1992/93:30 s. 93
..........Invandrarverket, regeringens kontakter med 1992/93:30 s. 93
.......................................medborgarskap. 1973:20 s. 7
....................regeringens praxis i asylärenden 1990/91:30 s. 65
.................................................... 1993/94:30 s. 64
.....................................Schengenavtalet 1992/93:30 s. 103
.............................terroristbestämmelserna 1987/88:40 s. 52
.................................................... 1988/89:30 s. 66
.................................................... 1990/91:30 s. 72
....................tillämpningen av utlänningslagen 1977/78:35 s. 32
.................................................... 1979/80:50 s. 20
.................................................... 1979/80:52 s. 1
.................................................... 1980/81:25 s. 70
.................................................... 1982/83:30 s. 10
.................................................... 1983/84:30 s. 11
.................................................... 1984/85:35 s. 15
.................................................... 1996/97:25 s. 166
.............utländskt medborgarskap, befrielse från 1990/91:30 s. 75
.........................utvisningsärenden, praxis i 1987/88:40 s. 50
.................................................... 1988/89:30 s. 64
.................................................... 1989/90:30 s. 74
.....................................viseringspraxis 1989/90:30 s. 77
...........................vissa handläggningsfrågor 1990/91:30 s. 74
............................visumplikt, införande av 1992/93:30 s. 93
Utnämning av statsråd till visst ämbete
(Ove Rainer till justitieråd).......1983/84:30 s. 34
Utnämning av verkställande direktörer1992/93:30 s. 114
Utnämningar av generaldirektörer och verkschefer m.fl.
............................se Tjänstetillsättningar
Utnämningar, ordinarie domartjänster1990/91:30 s. 78
Utnämningspolitik, regeringens......1995/96:30 s. 52
.................................................... 1997/98:25 s. 107
.................................................... 1999/2000:20 s. 58
Utrednings- och remissväsendet.........1972:26 s. 11
.................................................... 1975:12 s. 20
.................................................... 1975/76:50 s. 18
.................................................... 1976/77:44 s. 11
Utrikesdepartementets organisation......1975:12 s. 5
Utrikesdepartementets rutiner vid kontakter med
massmedierna.......................1984/85:35 s. 29
Utrikesfrågor, vissa................1991/92:30 s. 46
Utrikesförvaltningen
....................extra utbetalning till anställda 1996/97:25 s. 168
Utrikesnämnden
.............................regeringens information 1996/97:25 s. 118
regeringens information om Sveriges insatser i Kosovo......................................... 1999/2000:20 s. 14
...regeringens underlåtenhet att överlägga i frågan
........................................om Österrike 1999/2000:20 s. 10
............regeringens skyldighet att överlägga med 1999/2000:20 s. 6
................................vissa frågor rörande 1975/76:50 s. 36
Uttalanden av Ingvar Carlsson m.fl. om Socialdemokraterna
..............................och åsiktsregistrering 1998/99:25 s. 16
Uttalanden av statsråd
........ifrågasatt överensstämmelse med regeringens
.........................................uppfattning 1993/94:30 s. 63
..................................om rättsavgöranden 1993/94:30 s. 61
.statsminister Bildt om viss underrättelseverksamhet 1994/95:30 s. 102
....utrikesminister Lena Hjelm-Wallén om vetorätten
.............................................inom EU 1995/96:30 s. 122
.....finansminister Erik Åsbrink om överbefälhavaren 1998/99:25 s. 118
näringsminister Anders Sundström om stöd till Gällivare
.......................................och Överkalix 1998/99:25 s. 118
.....näringsminister Björn Rosengren om vd i Samhall 1998/99:25 s. 116
statsminister Göran Perssons brev till partiledare om
..........förhandlingarna i Skånes regionfullmäktige 1998/99:25 s. 115
...statsrådet Margareta Winberg om mäns kriminalitet 1998/99:25 s. 126
........finansminister Bosse Ringholms uttalande om
......................................räntepolitiken 1999/2000:20 s. 119
..........statsminister Göran Perssons uttalande om
.....................................Barsebäcksmålet 1999/2000:20 s. 123
.......statsrådet Ingegerd Wärnerssons uttalande om
................................Färnebo folkhögskola 1999/2000:20 s. 125
....................................vissa uttalanden 1991/92:30 s. 43
.................................................... 1992/93:30 s. 93, 104, 127
.................................................... 1994/95:30 s. 244
.................................................... 1995/96:30 s. 38
.................................................... 1996/97:25 s. 126, 189, 197
Utvisning enligt terroristbestämmelserna1990/91:30 s. 72
Utvisning på grund av brott.........1983/84:30 s. 11
UV Shipping, fördelning av aktier i samband med nyemission..........................1988/89:30 s. 91
Vapenexport
..............................se Krigsmaterielexport
Vapenvägrare - nåd i brottmål........1981/82:35 s. 8
Varvsfrågor
.......................Kockums AB, visst anslag till 1986/87:33 s. 83
statligt stöd till Öresundsvarvet, Kalmar Varv AB och
..............................Kockum Construction AB 1980/81:25 s. 63
.................................................... 1981/82:35 s. 37
Vellinge kommun, omläggning av väg 100 i1989/90:30 s. 86
Verksamhetstid för 1979 års kyrkomötes utredningsnämnd.....................1979/80:50 s. 36
Verkschefers bisysslor..............1986/87:33 s. 72
Verkschefsfrågor
Datainspektionen - Socialstyrelsen - Riksrevisionsverket.............................. 1985/86:25 s. 33
Verksledningsbeslutet och myndighetsinstruktionerna 1989/90:30 s. 32
Verkställande direktörer, utnämning av1992/93:30 s. 114
Vetebiståndet till svältande länder.1975/76:50 s. 47
Vietnam och viss skuldreglering.....1984/85:35 s. 43
Viggenplanet, export av och garantifrågor1976/77:44 s. 39
Villkorslagen, tillämpningen av.....1978/79:30 s. 26
Viseringsfrågor inom UD.............1988/89:30 s. 22
VM-kvalmatchen i fotboll, polisingripanden i
september 1989 i....................1990/91:30 s. 84
Volvo AB och Procordia AB, affären mellan1990/91:30 s. 94
.................................................... 1992/93:30 s. 127
Volvo-Renault-affären..............1994/95:30 s. 137
Volvoärendet - principavtal mellan AB Volvo och den
norska staten om bildandet av svensk-norsk koncern 1978/79:30 s. 29
Vuxentandvård, ersättningssystemet för1994/95:30 s. 34
Vuxenutbildningen och socionomutbildningen1972:26 s. 15
Vårdhemmet Majgården i Gnesta, kommunikationsministerns
engagemang i........................1992/93:30 s. 55
Våtmarkskonvention om småbåtshamn och omläggning av
väg 100 i Höllviken i Vellinge kommun1989/90:30 s. 86
Väganslag, disposition av...........1976/77:40 s. 40
Vägomläggning vid Sätra i Skaraborgs län, arbetsplan för.................................1985/86:25 s. 47
Vägverket
.............................regeringens kontroll av 1998/99:25 s. 102
.................tillsättande av styrelseledamöter i 1992/93:30 s. 113
................................överklagat beslut av 1993/94:30 s. 8
Vägärenden..........................1998/99:10 s. 65
Värdepapper, statsråds innehav av .1992/93:30 s. 42
.................................................... 1994/95:30 s. 202
Värnpliktiga
......personalkontroll i samband med kommendering av 1991/92:30 s. 60
....regeringsbeslut att avbryta pågående försök med
........................förkortad grundutbildning av 1991/92:30 s. 60
regeringsbeslut om mobiliserings- och förplägnadstjänst............................... 1993/94:30 s. 170
Värnpliktsvägrare - nåd i brottmål...1981/82:35 s. 8
Västra Gulfstaterna, krigsmaterielexpeort till 1993/94:30 s. 133
Västtyska ambassaden, ockupation av i april 1975 1975/76:50 s. 32
Växthusgaser........................1997/98:25 s. 48
Yrkesmässig trafik med buss, riktlinjer för1975:12 s. 32
Yrkestrafikförordningen - Försvarets civilförvaltnings
dispens från reglerna i (försöksverksamhet beträffande fria
värnpliktsresor med chartrade bussar)1975/76:50 s. 46
Åselefamiljerna, regeringens handläggning av
utlänningsärendet...................1995/96:30 s. 97
Åsiktsregistrering..................1998/99:25 s. 17
Äldreomsorgens organisation, hälso- och sjukvård 1990/91:30 s. 85
ÖB:s pressmeddelande om den nordiska bataljonens
uppgifter i Bosnien................1995/96:30 s. 112
Öresundsbron
.................................beslutsunderlag för 1991/92:30 s. 74
...............................fast förbindelse över 1990/91:30 s. 95
........redovisning till riksdagen av de ekonomiska
...............................förutsättningarna för 1994/95:30 s. 191
Öresundsvarvet i Landskrona, fråga om nedläggning 1980/81:25 s. 63
Österrike.........................1999/2000:20 s. 10
Överförande av straffverkställighet, ärenden om 1999/2000:10 s. 15
Överläggningar med partiledarna 1990/91:30 s. 8