Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning del 2

Betänkande 1999/2000:KU20

bet 1999/2000 KU20 d2

1999/2000:KU20 Bilaga A 1.1.1

BJÖRN VON DER ESCH

Riksdagsledamot

SVERIGES WW RIKSDAG W

Konstitutionsutskottet

Dagens uppgifter i media gör gällande att regeringen i likhet med ytterligare 13 EU- medlemsstaters regeringar beslutat avbryta bilaterala diplomatiska förbindelser med den femtonde medlemsstaten Österrike om nämnda nations regering efter senaste val ges viss sammansättning.

Denna för Sverige exceptionella utrikespolitiska åtgärd, såväl i form som sak, har ej såsom föreskrivs i RF kap 10 §§ 2,6 föregåtts av överläggning i Utrikesnämnden.

Hemställes därför att Konstitutionsutskottet	utreder omständigheterna kring
regeringens handlande med avseende på bestämmelserna i vår grundlag.
Stockholm den 1 februari 2000
3\z~\f.~.µ
Bjöti\ von der Esch		Konstitutionsutskottet
		lnk	2000 -01: 11
		Dnr 300-~3)\-qq/oo

TEL: 08-786 53 21 • MOBIL: 070-516 53 73

BESÖKSAD IUSS: Riksd2gen

SVERIGES RIKSDAG • 100 12 STOCKHOLM

TEL 08-7lH, 40 00

1

1 Riksdagen 1999/2000. 4 sam. KU20, De/2

1999/2000:KU20 Bilaga Al.1.2

Konstitutionsutskottet

lnk 1999 -05- t 2

Dnr i"/9 _qy/q~

Riksdagens Konstitutionsutskott

Enligt 10 kap 6 § regeringsformen har regeringen en skyldighet att överlägga med företrädare för riksdagens partier i Utrikesnämnden "före avgörande i utrikes ärende av större vikt''.

Till de ärenden som alltid ansetts kräva samråd i Utrikesnämnden har hört frågor om svensk medverkan i olika typer av internationella insatser med bl.a. militära resurser

I samband med konflikten i och kring Kosovo har vi vid olika tillfällen i media kunnat ta del av information om hur olika förfrågningar från bl.a. NATO om svensk medverkan i humanitära operationer eller om förberedelser för deltagande i fredsframtvingande operationer har behandlats av den svenska regeringen.

Icke vid något tillfälle har dock dessa frågor varit föremAI för information till eller överläggning i Utrikesnämnden.

Mot denna bakgrund hemställs om att Konstitutionsutskottet föranstaltar om en genomgång av hur dessa och angränsande frågor handlagts i Regeringskansliet och mot bakgrund av denna prövar i vilken utsträckning som regeringen i sin handläggning kan anses ha uppfyllt regeringsformens krav.

Stockholm den 11 maj 1999

~//~

Lars F Tobisson (m)

2

---		1999/2000:KUZO
		Bilaga Al.1.3
REGERINGSKANSLIET	2000-03-16	SB2000/2177
Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen

Rlttschefen	KonsmutionsutskottE..... I
Telefon 405 4849
	lnk	2000 -03- f 6
KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 24: R	Dnr300-~_~l -~C, OO
överlägga med Utrikesnämnden i frågan om förbindelserna med österrike

Härmed övetsänds en inom Statsri.dsberedningen upprättad promemoria.

Statssekreteraren Lars Danielsson. tel 405 46 01, är Regeringskansliets kontaktman i ärendet

--	T-.nFl/tJtol	E--post.- r.gistratorOprimemlnistef.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 1000	X.400, Sclleaislralor: O=Primeminlst•: P..Miflisby: A-SIL: C=SE
	T,Jo/a	T-
	08-723 11 71	178 20 PREMIERS

3

---	1999/2000:KU20
	Bilaga Al.1.3
	Promemoria
REGERINGSKANSLIET	2000-03-16
Statsrådsberedningen
Lars Danielsson

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 24: Regeringens underlåtenhet att överlägga med Utrikesnämnden i fråga om förbindelserna med Österrike

1)När fick regeringen eller nigot statsdd fö.tst infomiation om det gemensamma uttalandet bettäffande Österrike ?

-Förslaget om ett gemensamt uttalande diskuterades för första g¼ngen vid ett tdefonsamtal mellan Portugals premiärminister och statsministern på kvällen söndagen den 30 januari.

2)Hade det förekommit några ännu tidigare kontakter med andra stater eller EU i frågan om åtgärder mot Österrike med anledning av regeångsförhandlingama där ?

-Efter en diskussion i det belgiska parlamentet o~ läget i Österrike skrev den belgiske premiär- och utrikesministern ett brev den 27 januari till Portugals premiärminister i dennes egenskap av ordförande i EU och föreslog en "gemensam reaktion" av de 14 EU-ländema. Detta brev, jämte ett kort prcssuttalande av den portugisiske premiärminister den 28 januari vidarebefordrades till samtliga EU-huvudstäder på kvällen den 28 januari. Vid ett tdefonsamtal mellan premiärminister Gutettes och statsministern den 29 januari diskuterades situationen i Österrike i allmänna termer utan att några konkreta förslag till gemensamma åtgärder ventilerades.

3)Vilka överväganden gjordes beträffande handläggningen av frågan om det gemensamma uttalandet? Kan underlåtenheten att sammankalla Utrikesnämnden förklaras med att enighet om det svenska ställningstagandet var en självklarhet ?

4

2 1999/2000:KU20

Bilaga Al.1.3

-Statsministern befann sig under hela det aktuella skedet på officiellt besök i Aten. Frågan om ett gemensamt uttalande hade att hanteras med stor skyndsamhet. Enighet mellan de fjorton EU-länderna måste nås senast tidigt på morgonen den 31 januari för att uttalandet först skulle kunna kommuniceras under hand till Österrikes president och sedan offentliggöras senast vid lunchtid samma dag.

I den situationen som förelåg på kvällen den 30 januari, med sannolikt 14 eniga EU-stater med regeringar av olika politisk hemvist, var det naturligt att anta att innehållet i det gemensamma uttalandet inte var kontroversiellt i ett svensk inrikespolitiskt perspektiv.

4)Hur fattades beslutet om att Sverige skulle ställa sig bakom uttalandet ? När fattades beslutet ?

-Beslutet fattades i samråd mellan statsministern och utrikesministern på söndagskvällen den 30 januari.

5

REGERINGSKANSLIET	Promemoria	1999/2000:KU20
Utrikesdepartementet		Bilaga Al.1.4
	2000-02-21
Utrikesrådet f(Jr politiska frågor	Departementsrådet
Handläggare: M Lemne	Bo Malmqvist
tel. 08-405 5249
	SB

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 4: Regeringens skyldighet att överlägga me~ Utrikesnämnden

ref. skrivelse från Dr Malmqvist. SB till Kabs Eliasson. UD 2000-0~-03

-·">....

SB har från UD begärt underlag för svar på frågor från KU angående -

regeringens skyldighet att överlägga med Utrikesnämnden. Enligt beställningen skllll undcrlagct begränsas till sådant som har anknytning till Kosovo. Nedan redovisas undcrlagct fråga för fråga.

Fråga 1: Vilka förfrågningar om svensk medvcrkan i humanitära operationer eller förberedelser för deltagande i freds&amtvingande operationer har nått Regeringskansliet eller företrädare för regeringen under åren 1998-1999.

Fråga 2: I vilka sammanhang har eventuella sådana förfrågningar behandlats av regeringen.

Då dessa två frågor har en direkt relation till varandra besvaras de i ett sammanhang.

- Deltagande i OSSE:s Kosovo Verification Mission (KVM)

Efter det att ett avtal slutits den 16 oktober 1998 mellan OSSE och Federala Republiken Jugosla_vien (FRJ) om upprättande av KVM, med uppgift att övervaka efterlevnaden ar FN:s säkerhetsråds resolution 1199 fick Sverige en anmodan att från OSSE att bidra med obeväpnade s.k. verifikatörer. Regeringen beslutade den 22 oktober om att bidra med upp till 80 ,,erifikatörer.

- Deltagande i väpnad insats i Kosovo (KFOR)

Under 1998 och början av 1999 pågick inom Nato förberedelser för väpnad insats i Kosovo. I augusti 1998 informerade Sverige Nato om beredskap att ställa snabbinsatsstyrkan SWERAP till förfogande för en operation i Kosovo,

6

Utrikesdepartementet	Promemoria 2(5)	1999/2000:KU20
	2000-02-21	Bilaga Al.1.4

under förutsättning av att det fanns ett FN-mandat och att Sverige fick insyn i plancringsprocessen. Den 15 februari 1999 kom en formell inbjudan från Nato, riktat till partnerländerna inom EAPR Europeisk-Atlantiska Pannerskapsridet (EAPR) om att ddta med trupp vid en ev. markinsats i Kosovo. Den 17 februari bekräftade regeringen till Nato Sveriges intt:esse att delta. Svensk medverkan kunde dock bara ske under förutsättning av att det fanns en fredsöverenskommdse mellan parterna och ett mandat från FN:~ säkerhetsråd.

Den dramatiska händdseutvecklingcn, med flyktingkatastrof och Qombningar, innebar att planeringsläget för insatsen.!örändrades. Nato utfårdade..därför den 27 maj 1999 en ny inbjudan. Vid en s.~ styrkegenercringskonf~ens den 1 juni bekräftades att Sverige var berett att bidra och den 8 juni anmäldes en mekaniserad bataljon sisom tilltänkt svenskt bidrag. Detta fortfarande villkorat till att det fanns en överenskommdse mellan parterna och ett FN- mandat. Dessutom krävdes beslut av Sveriges Riksdag. Regeringen överlämnade den 6 maj proposition 1998/99:112 om "Svenskt ddtagande i fredsstyrka i Kosovo". Propositionens förslag bifölls den 14 juni, fyra dagar efter det att FN:s säkerhetsrid genom resolution 1244 beslutat om mandat för insatsen.

Den 26 augusti fattade regeringen beslut om att Försvarsmakten skulle ställa en väpnad styrka till förfogande.

-Deltagande i insatser i Albanien och i en humanitär luftbro mellan Makedonien och Albanien

Den 7 april 1999 inbjöd Nato partnerlindema i EAPR att bidra till Natos humanitära operation i Albanien. Två dagar tidigare hade en inbjudan framförts om ddtagande i en luftbro mellan Makedonien och Albanien. Nato efterfrågade härvid endast militära resurser. Under gemensam beredning inom Regeringskansliet beslöts att Sverige endast skulle bidra med civila resurser, huvudsakligen genom bidrag som kanaliserades via Riddningsverket, Sida och UNHCR. Ett beslut om deltagande i den militära dden av insatserna hade krävt beslut av Riksdagen och det kan noteras att det inte fanns något FN- mandat som grund.

- S,•enskt engagemang i United Nations Prevcntive Deploymcnt Force in

Macedonia (FYROM) - UNPREDEP

7

Utrikesdepartementet	Promemoria	3(5)	1999/2000:KU20
			BilagaAl.1.4

2000-02-21

För helhetens skull bör även nämnas att Sverige deltog i FN:s insats i Makedonien/FYROM. UNPREDEP inrättades genom beslut av säkerhetsrådet i mars 1995. Svenskt beslut om utökat deltagande i UNPREDEP fattades i september 1998 och i november samma år beslutades om svenskt övertagande av rollen som "lcad-nation" för den nordiska bataljonen fr.o.m. januaå 1999 vilket ledde till en svensk truppnän•aro om

•200 man. Kina lade i februa:i 1999, i ljuset av att Makedonien/FYROM erkände Taiwan, in sitt veto i säkerhetsrådet mot fortsatt mandat för operationen vilket ledde till dess totala avveckling under ,rären.

•UNPREDEP var fram till sin avveckling en framgångsrik förebygg.i.ode· insats, som bidrog till att förhindra en destabilisering av Makedonien/FYROM. De svenska resurser som frigjordes vid a-n·ecklingen kunde delvis tas i anspråk för Kosovo--insatser.

- Förfrågningar från FN angående fredsfrämjande insatser i Kosovo.

Under den aktuella perioden, med snabb utveckling av situationen på marken och risken för en förvärrad humanitär katastrof, inkom från en n.d förfrågningar om svenskt bistånd i någon form. En fullständig redogörelse kan inte göras utan en omfattande och tidksrävande genomgång av material.

Följande med direkt anknytning till fredsfrämjande insatser kan dock särskilt noteras: Under april och maj 1999 inkom förfrågningar från den internationella tribunalen för Jugoslavien (ICTY) om bidrag i form av rättsmedicinare och kriminaltekninsk personal; den 9 juni 1999 en begäran om omplacering av civilpoliser från insatser i Bosnien-Hercegovina till FN- missionen i Kosovo (UNMIK); den 10 juni förfrågan om förbindelseofficerare i UNMIK; den 17 juni förfrågan om deltagande i ett minröjningsprogram i Kosovo; samt den 13 juli förfrågan om bidrag till fond förUNMIK

Den 31 mars fattade regeringen, efter föredragning av försvarsministern, beslut om att bemyndiga Förs,•arsmakten (FM) att ingå ö,•erenskommelse med Finland med bäring på planerat gemensamt truppbidrag till en ,•äpnad insats i Koso"·o. Den 23 juni fattade regeringen beslut om att dels a,·bryta nämnda samarbete, dels om att påbörja planeringen för att sända en svensk styrka a,, bataljons storlek. Beslut om att sända viss personal till Kosovo för att förbereda insats av svensk trupp fattades den 15 juli. Den 26 augusti beslutades om att ställa en väpnad styrka om högst 850 personer till

8

Utrikesdepartementet	Promemoria	4(5)	1999/2000:KU20
			Bilaga Al.1.4
	2000-02-21

förfogande och om medclstilldclning för uppdraget. Den 22 december fattades beslut om att under perioden april-september 2000 ställa 800 man till förfogande för den militära insatsen i Kosovo samt om finansieringen a,• uppdraget.

Försvarsministem har haft huvudansvaret även för föredragningen av vissa

•humanitära insatser beträffande minröjning, iteruppbyggnad av skolor och stöd till UNICEF:s samordningscentral i Kosovo. Dessa ärenden har behandlats under juni till oktober 1999.

Den 23 juni fattade regeringen beslut om en insats med civil persciqal {civilpoliser, förbindelseofficerare, personal till OSSE-missionen) till FN- insatsen i Kosovo, till en kostnad av högst 84 miljoner kronor under ett lr. Ytterligare förfdgningar om bidrag med framför allt civilpoliser har därefter inkommit.

Beroende pi vilka de politiska förutsättningarna för svenskt deltagande har varit, och var ansvaret för finansiering av insatserna har legat, har ärendena beretts inom UD samt i förekommande fall med Försvarsdepartementet. De myndigbetet som främst berörts har ,-uit Sida, Riddningsverket och Försvarsmakten. För att underlätta hanteringen under den snabba utvecklingen tillsattes under den akuta krisen tvi beredningsgrupper som med deltagande fdn samtliga berörda träffades regelbundet. Detta utöver det ordinarie veckovisa samddet mellan berörda departement och myndigheter om &edsmmjaode insatser.

I sammanhanget bör även noteras att regeringen den 23 juni fattade beslut om inriktningen pi det långsiktiga biståndet till Kosovo för perioden 1999-2000 samt om ytterligare omfattande humanitira insatser och al..-uta återuppbyggnadsinsatser för resten av 1999 med 170 miljoner kronor.

Fdga 3: I ,-ilken utsträckning har sidana förfdgningar behandlats i

Utrikesnämnden?

Fdgor som relaterar till situationen i och runt Kosovo har varit föremll för behandling i Utrikesnämnden vid sju tillfållen under åren 1998 och 19991• Vid

9

11998: 24 april, 3 september och 23 november

1999: 16 mars, 17 april, 8 juni och 27 september

Utrikesdepartementet	Promemoria	5(5)	1999/2000:KU20
			Bil~ga Al.1.4
	200()..()2-21
sex av dessa var föISVarsministem närvarande2 och dessutom deltog bisdnds-
och immigutionsministem i ett av sammanttidena.			· .- ··-

Detta innebär ttt problemen på Västtt Btlkan. med fokus på Kosovo, bebandltdes vid samtligt möten med Utrikesnämnden under de t\rl lr som

avses här. Genomgående temata var - om än med olika vinklar beroende pi

situationen pi marken och det aktuella förhandlingsläget pi den intemationella scenen - frågan om militiu:a insatser till stöd för den politiska

processen och/eller för. att ingripa för att förhindra en förvärrad humanitär katastrof och till fö.rsvar för de mänskliga .rättigheterna. Utrikesnämnden

informerades ocksl om fdgor som berörde svenskt bistlnd och

flyktingmottagning...

Regeringens föredragande tog i ett tidigt skede i processen upp de olika fdgcställningar som kunde aktualiseras vad gällde behov av mandat från FN:s säkerhetsdd för olika tänkbara ltgärder, t.cx. flyginsatser. Samtidigt fastlades emellertid att en insats med svensk trupp förutsatte att det förellg en fredsuppgörelse och att operationen hade mandat fdn FN eller OSSE. Genomgående för de olika redogörelser som lämnades av f"örettidarc föi; regeringen var ocksl nödvändigheten av att bedriva en aktiv politik pl alla plan till stöd för att lstadkomma en politiskt hållbar lösning på konflikten i

Kosovo, stoppa den humanitiu:a katastrof som utvccldade sig och beredskap att delta med konkreta svenska insatser. Regeringen hade redan i

utrikesdeklantionen i februari 1999 poängterat att extrema nödsituationer kan vara grund för ingripande utan FN-mandat för att förhindra en humanitär

katastrof.

Det kan även noteras att det uttalande som statsministcm gjorde den 24 mars med anledning av att Nato inlett bombningama av Förbundsrepubliken Jugoslavien (FRD hade föregåtts av kontakter med partilcdama.

10

21998: 24 april och 3 september

1999: 16 mars, 17 april, 8juni och 27 september

1999/2000:KU20 Bilaga Al.2.1

		SVERIGES WW
		RIKSDAG lalf
Stockhohn 1999-10-05	_________,
		Konstitutionsutskottet
		1nk. ~,n -5.id.qtj
Till konstitutionsutskottet		onr 3c;o -'jlfo-.q9i 6

Jag anmäler härmed kulturminister Marita Ulvskog till granskning i riksdagens konstitutionsutskott.

Konstitutionsutskottet bör granska kulturministerns agerande i fr4ga om flyttning av ledningen för myndigheten Statens sjöhistoriska museer till Karlskrona. Genom ett beslut 19/3 1998 gav riksdagen regeringen till känna att ledningen för Statens sjöhistoriska museer bör lokaliseras till Karlskrona. Uppdraget har sedermera beretts internt i regeringskansliet och resulterat i en promemoria till regeringen den 1 april 1999. Regeringen konstaterar att, dl de flesta remissinstansema, ställer sig negativa till

att myndighetsledningen, en sidan flytt inte bör genomföras och att regeringen därför inte kommer att genomföra riksdagens beslut.

Regeringen anför i budgetpropositionen att "förutsättningarna ändrats sedan riksdagens tillkännagivande" och att "den ekonomiska situationen gör att satsningar bör koncentreras till att upprätth!ll.a en hög kvalitet på verksamheten vad avser utställningar och vhd av samlingar". Genom att hänvisa till yttre omständigheter menar regeringen att man kan sätta riksdagens beslut ur spel. Samtidigt är det lätt att konstatera att regeringen, genom förslag till riksdagen med lätthet kan förändra de ekonomiska förutsättningarna. Bakgrunden till de omständigheter regeringen hänvisar till kan således antas ligga i regeringens ovilja att genomföra riksdagens beslut och att man därför avstår från att föreslå nödvändiga åtgärder för att genomföra en flyttning. KU bör därmed granska om kulturministerns vägran att verkställa riksdagens beslut är i enlighet med regeringsformen.

~~J'dtÄ

B'::;,ZSellcn

riksdagsledamot, plats 320

SVERIGES RIKSDAG • 100 12 STOCKHOLM • TEL 08-786 40 00

11

JOHNNY GYLLING	1999/2000:KU20
Riksdagsledamot	Bilaga Al .2.2

	SVERIGES t.t.ft.t.f
	RIKSDAG W
Stockholm 1999-12-10
	Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet	lnk 1999 -12- 13
	Dnr :;()0-/5~i- 910

Anmälan om granskning av kulturminister Marita Ulvskogs agerande ang. Sjöhistoriska museernas ledning.

Riksdagen har på kulturutskottets uppmaning gett regeringen till känna att Sjöhistoriska museernas ledning skall flyttas till Karlskrona. Trots detta vägrar kulturministern att följa beslutet eftersom hon har en annan uppfattning om vad som är lämpligt att göra.

Ledamöter har upprepade gånger frågat ministern i kammaren, både skriftligt och muntligt, varför flytten dröjer. I den senaste kulturdebatten den 8 december upprepade kulturutskottets ordförande Inger Davidson ett enigt utskotts mening för ministern. Inger Davidson uttryckte ocks:1 oro för om detta är en ny princip som h:1ller p:1 att införas av regeringen. Vad blir is:1fall nästa riksdagsbeslut som regeringen kommer att vägra utföra?

Kulturministern konstaterade d:1: "I detta läge har vi i regeringen haft svht att finna argument för att genomföra en kostsam och organisatorisk mindre angelägen, kanske t.o.n:i. tveksam, flyttning av myndighetens ledning." (Riksdagsprotokoll 1999/2000:42 anf 204).

Den svenska folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick, heter det i Regeringsformens portalparagraf. Det vore klart intressant att B klarlagt vad som avses med detta i relation till regeringens tvekan och eventuella ovilja att genomföra ett riksdagsbeslut.

Jag vill därför att Konstitutionsutskottet granskar ministerns agerande i detta ärende.

TEL: 08-7864762 • MOBIL: 0709-247989	12
E-POST: johnny.gylling@riksdagen..1c

SVERIGES RIKSDAG

100 12 STOCKHOLM

TEL 08-786 40 00

---			1999nOOO:KU20
			Bilaga Al.2.3
REGERINGSKANSLIET	2000-04-11		SB2000/3391
Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen
Rlttschefen		Konstitutionsutskottet
Telefon 405 4849		lnk	2000 -04- 1t

Dnr ~00-5\{0-15"19...-<tq_J >O

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 9 pch 19: Kulturminister Marita

Ulvskogs handläggning av frågan om ledningen för Statens sjöhistoriska museer

Hämied översänds en inom Kultw:departementet uppriittad promemoria.

Expeditions- och riittschefen Martin Holmgren, tel. 405 35 45, är

Regeringskansliets kontaktman i ärendet.

	-71000--	c.,,,,.,.....,....~-•--minllllJ•
103 33 STOCKH0I.II		JUDO,--.-,~-,P-Mlniltryi-lL;C-SE
		7-
-	067-723-11 71	178 20 PREMIER S	13

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	Bilaga Al.2.3
REGERINGSKANSLIET	2000-04-05
Kulturdepartementet	Statsrldsberedningen
Expeditions- och rlttschefen	Rättschefen

0

KU:s gransknlngslrende 1999/2000 nr 9 och 19; underlag tar svar

Ienlighet med Statsrldsberedningens begäran följer nedan underlag för ett yttrande till konstitutionsutskottet med anledning av anmälningarna om handläggningen av frlgan om ledningen för Statens sjöhistoriska museer (SSHM).

Regeringens hantering1W tillkännagivandetfr4n lr 1998

Som framglr av budgetpropositionen för 2000 gav regeringen i oktober 1998 ett uppdrag till SSHM att analysera frlgor som rörde en lokalise - ring av myndighetens ledning till Karlskrona. Uppdraget var föranlett av riksdagens tillkännagivande till regeringen frln mars 1998 att myndig - betens ledning borde lokaliseras till KarlskroDL Regeringen redogör i budgetpropositionen för resultatet av utredningsarbetet och för remiss - hanteringen. Regeringen redovisar ocksl inglende sin bedömning att utredningsarbetet inne~ar att förutsättningarna för att lokalisera myn - dighetens ledning till Karlskrona, förändrats sedan tiden för riksdagens tillkännagivande.

Enligt Kulturdepartementets uppfattning stämmer redogörelsen i budgetpropositionen för skälen till varför regeringen föreslog en annan

lokalisering av myndighetens ledning än vad riksdagen gett till känna, väl överens med tidigare ställningstaganden som riksdagen gjort i frlga om hur regeringen bör hantera riksdagens tillkännagivanden. Kulturdepat - tementet nöjer sig här med att hänvisa till de utskottsbetänkanden som lheropats i den promemoria som konstitutionsutskottets kansli upprät -

tat i detta ärende. Slvitt departementet kan bedöma saknas i detta ärende skäl att frlngl de principer som där formulerats.

Den fortsattA beredningen i regeringskansliet

Med anledning av riksdagens senaste tillkännagivande i ärendet (bet. 1999/2000:KrUl, rskr. 1999/2000:87, 88 och 89) anger regeringen i 2000

14

2 1999/2000:KU20 Bilaga Al.2.3

års ekonomiska vårproposition att regeringen avser att återkomma med förslag i budgetproP.ositionen för 2001.

15

Riksdagsledamot Per Landgren (kd)

1999/2000:KU20

Bilaga Al.3.1

	SVERIGES WW
		RIKSDAG w
Stockholm 1999-10-27		Konstitutionsutskottet
	ink 1999 -10- 2 9
		i
Till Riksdagens konstitutionsutskott	Dnr .300·- ~s~-91/0U

I propositionen 1999/2000:8 Yrkesregister m. m. föreslås en ändring i lagen om officiell statistik (1992:889). Med lagändringen vill regeringen komplettera paragraferna 4 och 5, så att uppgiftsskyldigheten för svenska företagare även skall komma att omfatta yrke. Denna särskilda författningsreglering har bl a föreslagits av Statistiska Centralbyrån.

Utan detta särskilda lagstöd har emellertid SCB redan gått ut med insamlingen av yrkesuppgifter från småföretagare och hänvisar dessutom i en enkät till'att Sveriges Riksdag skulle ha gett dem uppdraget. Tiden för svar på enkäten går ut den 8 november 1999, medan Jagen som skall möjliggöra registret föreslås träda i kraft den 1 januari år 2000. I propositionen ges ingen information om denna pågående verksamhet. Det är därför angeläget att Riksdagens konstitutionsutskott prövar

vida regeringen och den biträdande justitieministern Britta Lejon berett ärendet

ekt. /	,
'fin «1vt1/l/> -~
Per Landgren	1V

TEL: 08-786 43 53 • MOBIL: 070-34 39 582 • FAX: 08-791 75 60

BESÖKSADRESS: SVERIGES RIKSDAG • E-POST: pcr.landgrcn@riksda~n.sc

HEMADRESS: Asklkerspbn I7. 436 43 Askim • TEL: 031-689 112 • FAX: 031-689 113

SVERIGES RIKSDAG

100 12 STOCKHOLM

TEL 08-786 40 00

16

			1999/2000:KU20
			Bilaga Al.3.2
REGERINGSKANSLIET	2000-03-07	SBZ000/1888
-•-
Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
Rättschefen	Riksdagen.-----
	l~on::;:;1ut;onsutskottGt
Telefon 405 4849		2000 ·C~·J 7
	ink

Dnr JCO- ':)j-L.f _cici/(;O

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 14: Statsrådet Britta Lejons beredning av ett förslag oni ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken

Hänned översänds en inom Justitiedepartementet upprättad promemoria.

Departementssekreteraren Agne Pettersson, tel. 405 14 94, är

Regeringskansliets kontaktman i ärendet.

~\&U

	,__
	, 405 1000	C-po$/: repstratarOprimeminister.ministry se
		,_
103 33 STOCKHOlM	08__-		17
	08-723 11 71	178 20 PREMIERS

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	Bilaga Al.3.2
REGERINGSKANSLIET	2000-02-28
Justitiedepartementet
Enheten för ftJrvaltninputveckling

KU:s granskningsärende 1999/2000:14: Statsrådet Britta Lejons beredning av ett förslag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken

Konstitutionsutskottet har i skrivelse till Regeringskansliet den 15 februari 2000 begärt en redogörelse över beredningen och motiveringen

för den lagändring som skulle möjliggöra inrättandet av ett yrkesregister. SB har begän underlag frän Ju för svar till KU.

Beredningen av propositionen 19999/2000:8 Yrkesregister m.m.

Riksdagen beslutade 1995 att det skall genomföras en registerbaserad folk- och bostadsräkning är 2000 och att denna skall föregås av en försöksverksamhet i Gävle och delar av Stockholm (prop. 1995/95:90, bet. 1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117). Regeringen har därefter i budgetpropositionerna för 1997, 1998, 1999 och 2000 informerat riksdagen om verksamheten och bl.a. bet0nat att den första registerbaserade folk- och bostadsräkningen kommer att försenas.

Vid registerbaserade folk- och bostadsräkningar används uppgifter i befintliga register. Därför krävs ett lägenhetsregister med vissa uppgifter om varje lägenhet. En annan förutsättning är att det finns c;tt yrkesregister.

Regeringen uppdrog den 22 december 1994 it Statistiska centralbyrm (SCB) att utreda förutsättningarna och bedriva försöksverksanrltet för upprättande av ett individbaserat yrkesregister med hjälp av data insamlade via arbetsgivarnas kontrolluppgifter (dnr Fi94/1307). Uppdraget skulle redovisas senast den 31 mars 1996. Under arbetets gång informerade SCB om svårigheterna att slutföra uppdraget med de givna förutsättningarna. Regeringen uppdrog därför den 24 oktober 1996

.it SCB att förutsättningslöst utreda olika alternativa metoder för att bygga upp ett yrkesregister (dnr Fi96/1847). SCB redovisade uppdraget i en rapport den 29 januari 1998. SCB angav i rapporten att för uppgiftsskyldighet om yrkesuppgifc "krävs en ändring i lagen om den officiella statistiken (1992:889). I 4 och 5 §§ i denna lag regleras uppgiftsskyldigheten till den officiella statistiken för näringsidkare,

18

2

stiftelser m.fl. Ifrågavarande paragrafer måste kompletteras så att uppgiftsskyldigheten även kommer att omfatta uppgift om yrke". Rapporten har remissbehandlats (bilaga 1).

Regeringskansliet beslutade den 12 mars 1998 att det inom Finansdepartementet skulle tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till ändringar i de författningar som berör statistikens område. Arbetsgruppen skulle bl.a. lämna förslag till ändringar av de författningar som behövs för att bygga upp ett yrkesregister. SCB:s chefsjurist förordnades som ordförande i arbetsgruppen. Arbetsgruppen lämnade i en delrapport den 20 april 1998 förslag till författningsändringar för att genomföra SCB:s förslag om yrkesregister.

Regeringen beslutade 1999 års ekonomiska vårproposition den 31 mars 1999 (1998/99:100). I tilläggsbudget för 1999 föreslog regeringen att

2 miljoner kronor anvisas för att under 1999 påbörja uppbyggnaden av ett yrkesregister vid SCB. Regeringen informerade att man avsåg att återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som krävs för att inrätta ett yrkesregister. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249).

Regeringen beslutade den 23 juni 1999 att ändra regleringsbrevet för andra utgiftsområdets anslag A6 Statistiska centralbyrån till följd av riksdagens beslut om medel för yrkesregister i tilläggsbudget för budgetåret 1999.

Regeringskansliet beslutade den 28 maj 1999 att utöka arbetsuppgifterna och förlänga tiden för ovan nämnda.arbetsgrupp Uul 999/2598/F). Arbetsgruppen skulle bl.a. inkomma med ett nytt förslag till de författningar som krävs för att bygga upp ett yrkesregister. Arbetsgruppen lämnade sitt förslag i en delrapport den 3 juni 1999. Arbetsgruppen föreslog att uppgifmkyldigheten i 4 och 5 §§ statistiklagen för näringsidkare samt för stiftelser och sammanslutningar som inte bedriver näringsverksamhet ändras så att uppgiftsskyldigheten kommer att gälla sysselsättning, löner och yrken i fråga om anställda. Rapporten har remissbehandlats (bilaga 2).

Regeringen beslutade den 9 september 1999 att inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken. Förslaget föranledde följande yttrande av Lagrådet. "Enligt den nuvarande lydelsen av 4 § första stycket 3 lagen om den officiella statistiken omfattar näringsidkarens uppgifmkyldighet bl.a. antalet anställda. Enligt 5 § gäller detsamma för de där omnämnda stiftelserna och sammanslutningarna. Vid föredragningen i Lagrådet framkom att det inte är avsikten att denna skyldighet skall upphöra. Uppgiftsskyldighetens omfattning bör uttryckligen framgå av bestämmelserna. I båda lagrummen kan förslagsvis orden lyda: "antalet anställda samt deras löner, sysselsättning och yrken"."

1999/2000:KU20 Bilaga Al .3.2

19

31999/2000:KUZ0 Bilaga Al.3.2

Regeringen beslutade den 30 september 1999 proposition 1999/2000:8 Yrkesregister rn.rn. I propositionen föreslogs lagstiftning som gör det möjligt att inrätta ett yrkesregister. Regeringen föreslog att uppgiftsskyldigheten i 4 och 5 §§ statistiklagen för näringsidkare samt för stiftelser och sammanslutningar som inte bedriver näringsverksamhet ändras så att uppgiftsskyldigheten kommer att gälla antalet anställda samt deras löner, sysselsättning och yrken. Den föreslagna ändringen föreslogs gälla från den 1 januari 2000. Regeringen beaktade Lagrådets synpunkter i propositionens lagförslag. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1999/2000:FiU9, rskr. 1999/2000:48). Ändringen i statistiklagen infördes genom SFS 1999:1046.

Av en skrivelse från SCB den 4 november 1999 framgår bl.a. följande.

SCB:s styrelse beslutade den 29 september 1999 att fastställa föreskrifter om uppgifter till statistik över yrken för anställda inom den privata sektorn. SCB samrådde i frågan med Näringslivets nämnd för regelgranskning. Även om SCB anser att frågan formellt sett har hanterats enligt gällande regler, så skulle det ha varit mer lämpligt att ha genomfört undersökningen efter det att den föreslagna lagändringen trätt i kraft. SCB beklagar att så inte skedde. Angelägenheten att komma igång snabbt med förberedelserna inför den registerbaserade folk- och bostadsräkningen i kombination med statsmakternas positiva inställning till SCB:s arbete korn att överskugga andra aspekter (bilaga 3).

20

4

Bilaga 1

Remissinstanser över SCB:s rapport av den 29 januari 1998 om förutsättningar och kostnader för uppbyggnad av ett yrkesregister i Sverige

1.Datainspektionen

2.Socialstyrelsen

3.Riksförsäkringsverket

4.Statistiska centralbyrån

5.Riksrevisionsverket

6.Riksskatteverket

7.Riksarkivet

8.Närings- och teknikutvecklingsverket

9.Lantmäteriverket

10.Arbetarskyddsstyrelsen

11.Arbetsmarknadsstyrelsen

12.Arbetsgivarverket

13.Konjunkturinstitutet

14.Länsstyrelsen i Skme län

15.Länsstyrelsen i Norrbottens län

16.Arbetslivsinstitutet

17.Socialvetenskapliga forskningsddet

18.Forskningsddsnämnden

19.Medicinska forskningsddet

20.Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsddet

21.Epidemiologiskt centrum

22.Karolinska institutet

23.Jämställdhetsombudsmannen

24.Socialforskningsinstitutet vid Stockholms universitet

25.Institutet för arbetsmarnadspolitisk utvärdering

26.fildet för arbeulivsforskning

27.Svenska kommunförbundet

28.Landstingsförbundet

29.Stockholms kommun

30.Linköpings kommun

31.Kalmar kommun

32.Ume! kommun

33.Landsorganisationen

34.Tjänstemännens centralorganisation

35.Sveriges akademikers centralorganisation

36.Svenska arbeugivareföreningen

37.Näringslivets nämnd för regelgranskning

38.Företagarnas riksorganisation

39.Folkhälsoinstitutet

1999/2000:KUZO

Bilaga Al.3.2

21

51999/2000:KU20 Bilaga Al.3.2

Bilaga 2

Remissinstanser över statistikregelgruppens delrapport av den 3 juni 1999 om Yrkesregister m.m.

1.Datainspektionen

2.Socialstyrelsen

3.Riksförsäkringsverket

4.Statistiska cemralbyrån

5.Riksrevisionsverket

6.Statskomoret

7.Riksskatteverket

8.Riksarkivet

9.Lantmäteriverket

1O. Arbetarskyddsstyrelsen

11.Arbetsmarknadsstyrelsen

12.Arbetslivsinstitutet

13.Svenska kommunförbundet

14.Forskningsr:1dsnämnden

15.Svenska arbetsgivareföreningen

16.Företagarnas riksorganisation

17.Näringslivets nämnd för regelgranskning

22

- ~ Statistiska centralbyrån					1999/2000:KU20
					Bilaga Al.3.2
•	Statistia Sweden	0otum		--..g
		e........		E,-....		Bilaga 3
		1999-11-04		Dnr 99/2034
	ANKOM	Statsrådet Britta Lejon				1(2)
	1999 -Il- O5
		Justitiedepartementet
		103 33 Stockholm	!-=,	-Il- 05
		Insamling av yrkesuppgifier : ::		. 7v_It/qt//sI1I		'

Enligt budgetpropositionen 1998/99: 1&-~såg regeringen att det är angeläget

att inrätta ett yrkesregister som kan ersätta den insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningarna. Regeringen uttalade vidare att registret bör byggas upp enligt SCB:s förslag vilket innebär att befintliga yrkesuppgifter i lönestatistiken utnyttjas och kompletteras med en enkätinsamling av yrkesuppgifter från de 110.000 småföretag som inte ingår i lönestatistiken. Kostnaden för registret beräknas till 8,3 miljoner kronor årligen under en fyraårsperiod och därefter 6 miljoner kronor per år. Regeringen föreslår att 2 miljoner kronor anvisas för att under 1999 påbörja uppbyggnaden av ett yrkesregister vid SCB.

Mot denna bakgrund inledde SCB förberedelser att genomföra en första undersökning med ett urval om ca 14.500 företag. Denna undersökning omfattar därmed en ringa del av berörda företag, som totalt uppgår till ca 110.000 företag. Svaren kommer att kunna användas för statistik om yrken, men också användas för att förbättra metodiken för bl.a. insamlingen från de återstående företagen.

SCB:s uppfattning är att det av kvalitetshänseende är nödvändigt att samla in denna typ av uppgifter med uppgiftsplikt. Någon annan uppfattning kom inte till uttryck i detta fall. Det innebar att ärendet skulle behandlas i SCB:s styrelse. Denna behandling skedde den 29 september 1999 och resulterade i att föreskrifter fastställdes om uppgifter till statistik över yrken för anställda inom den privata sektorn. (SCB-FS 1999: 15, bifogas). Samrådsprotokoll med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning, NNR, bifogas också.

Beträffande frågan om uppgiftsskyldighet gjordes en juridisk bedömning av möjligheterna att i detta fall använda uppgiftsplikt enligt lagen (1992:889) om den officiella statistiken. I förarbetena till lagen (prop. 1991/92: 118, s.26) sägs bl.a. "En omfattande statistik som för närvarande framställs om antalet anställda, löner och sysselsättning är den företagsbaserade sysselsättnings- statistiken fördelad på kön, ålder, yrke och arbetad tid". SCB:s föreskrifter om uppgifter till statistik om löner för arbetare och tjänstemän inom den privata sektorn, som gäller årligen från 1997 (SCB-FS 1997:20) omfattar följaktligen uppgift om yrkesbenämning och yrkeskod. Det innebär att

Ju.dcp..doc

1\199 11-04 12.49

-				T...,_.,	Tol-
			Karlavigen 100	oa -506 940 oo	0806615261
Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM
701 89 ÖREBRO			Klostergatan 23	019-17 60 00	019-17 70 80
w_,.,	http:/-.scb.se		-e-. ·
			scbOscb.se
_ ...............-. 20 21		00 • 0837	--s1:202100093101

23

•	2(2)
	Statistiska centralbyrån
•	Statistics Sweden

begreppet "sysselsättning" även har innefattat uppgift om yrke, vilket beaktades vid prövningen inför den aktuella undersökningen.

En fråga som behandlades i detta sammanhang var även hur detta skulle ställas i förhållande till propositionen (I999/2000:8) Yrkesregister m.m. I denna föreslås att begreppet "yrke" skall ingår i uppräkningen av uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldighet. Denna ändring föreslås gälla fr.o.m. den 1januari 2000. På samma sätt som uppgiftsskyldigheten har reglerats för individer när det gäller traditionella folk- och bostadsräkningar är det viktigt

att uppgiftsskyldigheten för näringsidkare beträffande registerbaserade folk- och bostadsräkningar har ett klart lagstöd. Detta är ett nytt ändamål som alltså måste omfattas av ett ställningstagande från riksdagen.

Att SCB trots detta valde att göra den aktuella undersökningen och därvid förena insamlingen med uppgiftsplikt berodde för det första på att uppgiftsskyldighet ansetts föreligga i tidigare undersökningar med stöd av de nämnda uttalandena i förarbetena. För det andra kan riksdagen genom att anslå medel till SCB redan för 1999 ha lämnat ett, åtminstone indirekt, godkännande till det nya ändamålet. För det tredje är undersökningen av sedvanlig karaktär såtillvida att dess resultat i ett senare skede kommer att redovisas som officiell statistik. I sammanhanget bör påpekas att uppgifts-

skyldighet för statistiska ändamål endast kan förekomma för officiell statistik. Uppgiftsskyldighet till ett visst register, såsom ett yrkesregister, är

inte rättsligt möjligt. För registerhållningen gäller andra bestämmelser.

Avslutningsvis vill SCB konstatera att även om verket, anser av frågan formellt sett har hanterats enlig gällande regler, så skulle det ha varit mer lämpligt att ha genomfört undersökningen efter det att den nu föreslagna ändringen trätt i kraft. Verket beklagar att så inte skedde. Angelägenheten att komma igång snabbt med förberedelserna inför den registerbaserade folk- och bostadsräkningen i kombination med statsmakternas positiva inställning till SCB:s arbete kom att överskugga andra aspekter.

Detta ärende har avgjort av generaldirektören i närvaro av chefsjurist Per Samuelson, föredragande.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Co~k-~4 f2tA..

Svante Öberg

Per Samuelson

l<c?i:: till statssekreterare Lars-Eric P.olC?quist, .Justitiec!e'!).

1999/2000:KU20 Bilaga Al.3.2

Ju.dop..doc	24
99-11-04 12.52

Statistiska centralbyrån (SCB)	1999/2000:KU20
	Bilaga Al.3.2
Näringslivets Nämnd för
Regelgranskning (NNR)
Stockholm	SAMR4.DSPROTOKQLJ. · -
1999-09-24	\.,~;,
	'
Insamling av yrkesuppgifter år 1999

Parterna har denna dag avslutat samråd i ärendet enligt förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner, varvid följande noterades:

Statsmakterna har beslutat inrätta ett yrkesregister i enlighet med förslag från SCB som innebär att befintliga yrkesuppgifter i lönestatistiken kompletteras med enkätinsamling från de ca 180 000 småföretag som inte ingår i lönestatistiken (prop. 1998/99:l00 sid. 88). SCB har efter ffirslag av NNR beslutat att pröva möjligheten att för de minsta företagen koda de anställdas yrkeskod utifrån företagets näringsgrenstillhörighet, utbildningsuppgifter m.m. Hittills har beslutats att inte samla in yrkesuppgifter från ffiretag med en anställd. Detta reducerar antalet berörda företag med ca 70 000. Då återstår ca 110 000 företag som behöver f1 en enkät vart femte år, dvs. drygt 20 000 lliretag per år. SCB skall emell«;rtid undersöka om yrkeskod kan härledas även för de minsta av dessa företag vilket minskar antalet enkätföretag ytterligare.

Arets undersökning omfattar ca 14 500 företag med 2 - 19 anställda. Om inte yrkeskod kan lämnas (tresiffemivå av SSYK) skall uppgiftslämnaren lämna en

beskrivning av den anställdes arbetsuppgifter i klartext. Insamling av uppgifter genom telefonkontakt med företaget skall prövas i mindre omfattning såväl med

som utan utskick av blankett och kodningshjälpmedel i förväg.

Krister Andersson från Svenska Arbetsgivareföreningen medverkade i;amrådet.

SCB återkommer till NNR for redovisning av årets insamling som ett led i samrådet inför nästa års insamling av yrkesuppgifter.

För

STATISTISKA

CENlRALBYRÅN

~/ ~la_1;rf").......

Leif aldorson '/

För

NÄRINGSLIVETS NÄiVIND

FÖR REGELGRANSKNING

~l1d#tv?"

Anders Hultkvist

25

Statistiska centralbyråns författningssamling

1999/2000:KUZO

Bilaga Al .3.2

ISSN: 0284-0308

Utgivare: Chefsjurist Per Samuelson

	SCB-FS 1999:15
	Utkom från trycket
Statistiska centralbyråns föreskrifter om uppgifter till	den 30 september 1999
statistik över yrken för anställda inom den privata sektorn;
beslut:tde den 29 september 1999.
Statistiska centralbyrån föreskriver följande med stöd av 4 § förordningen	AM/UA
(I 992: 1668) om den officiella statistiken.

I§ Uppgifter till statistik över yrken för anställda inom den privata sektorn, skall på begäran lämnas till SCB senast den 8 november 1999 beträffande uppgifter från företag som utvalts att lämna uppgifter via postenkät. Uppgifter som hämtas in från utvalda företag via telefonenkät skall lämnas senast den 30 december 1999.

Uppgifterna skall lämnas av med statistisk metod utvalda företag.

De lämnade yrkesuppgiftema skall om möjligt vara kodade. Kodning skall ske enligt Standard för svensk yrkcsklassificering (SSYK). De uppgifter som skall lämnas framgår av bifogad blankett, med beteckning AM/YREG.

2 § Finns särskilda skäl kan SCB besluta au uppgifter får lämnas vid senare tidpunkt än vad som anges i I §.

Denna förfauning träder i kraft den 1 oktober 1999.

SVANTE ÖBERG

Anna-Karin Olsson

26

Moderaterna A\			1999/2000:KU20
			Bilaga A1.4.1
	1999-03-11		1 (1)
		Konstitutionsutskottet
		lnk	1999 -03- 11
Anmälan till riksdagens		Dnr J.O t - 'l 8'Je, 1

KONSTITUTIONSUTSKOIT

Finansminister Erik Åsbrink nonchalerar riksdagsbeslut om internationella kasinon

1997 beslutade riksdagsmajoriteten att regeringen skyndsamt skulle återkomma till riksdagen med ett förslag om att tillåta kasinospel i Sverige enligt internationella regler.

Det bör poängteras att då riksdagen begär att ett förslag skall behandlas "skyndsamt" är detta unikt.

Vid en interpellationsdebatt i riksdagen vintern/våren 1998 förklarade finansminister Erik Åsbrink att dröjsmilet berodde på arbetsanhopning, men att en proposition skulle

presenteras för riksdagen.

·

Enligt propositionsförteckning skulle förslag om kasinon läggas i riksdagen under mars 1999 för att kunna behandlas av vårriksdagen. Vad vi har kunnat finna har sådant förslag inte lagts vid utlovad tidpunkt, vilket vi anser är anmärkningsvärt.

Enligt vår uppfattning har finansministern uppenbart nonchalerat och förhindrat ett tydligt riksdagsbeslut och vi begär med denna anmälan att konstitutionsutskottet prövar finansministerns agerande i frågan.

	'J>~-1~='----
Sten Andersson	T ~oy Hansson
Riksdagsman	Riksdagsman
PI 145	PI 136

KU-amlilan.doc/AM 1999

27

---		1999/2000:KU20
		Bilaga Al.4.2
REGERINGSKANSLIET	2000-02-15	SB2000/779
Statsrådsberednlngen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen

Råttschefen	Konstitutionsutskottet
Telefon 405 4849	lnk	2000 -02-1 5

Dnr C/8/99•.j_Qj-

KU:s granskningsärende 1999/2000:2 om finansminister Erik Åsbrinks agerande i frågan om Internationella kasinon

Häaned översänds en inom Finansdepartementet uppriittad promemoria.

Expeditions- och rättschefen Nils Dexe, tel 405 16 19, är Regeringskansliets

kontaktman i ärendet.

~\l_J,Jv

-	rr ---	r-	28
	OMCIS 1000	E_,flllstralarOpr-ist•.mlnistry.se
103 33 STOCKHOLM		X.400: s.Reaistratari O-Pr6rnmlintsw; PaMinistry; A-SIL; Ci:dE
	01-123 Il 71	11e 20 PREMIER S

_r,_		1999/2000:KU20
	Promemoria	Bilaga Al.4.2
REGERINGSKANSLIET	2000-02-07	SB2000/779
Finansdepartementet	Statsrådsberedningen
Statssekreteraren	Rättschefen Per Virdesten

Konstitutionsutskottets granskningsärende 1999/2000:2 om finansministern Erik Åsbrinks agerande i fråga om internationella kasinon

Konstitutionsutskottet har den 25 januari 2000 gett Regeringskansliet tillfälle att lämna en kommentar till granskningsamälningen. Efter kontakt med f. finansministern Erik Åsbrink får jag lämna följande underlag för svar till utskottet.

I propositionsföneckningen för riksmötet under våren 1999 angavs att en proposition om införande av kasinospel av internationellt slag i Sverige avsågs att avlämnas den 2 mars 1999. I granskningsanmälningen som kom in till konstitutionsutskottet den 11 mars 1999 sägs att en proposition med förslag om kasinospel i Sverige enligt propositionsföneckningen skulle lämnas till riksdagen under mars 1999 men att något förslag inte lagts vid utlovad tidpunkt. Såsom framgår av den promemoria som konstitutionsutskottets kansli har upprättat, beslutade regeringen propositionen Kasinospel i Sverige (prop. 1998/99:80) den 26 mars 1999. Propositionen avlämnades samma dag.

I kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU7 Kasinospel enligt interna- tionella regler, behandlade utskottet två motioner som syftade till att kasinospel enligt internationella regler skulle tillåtas i Sverige. Utskottet ansåg att övervägande skäl talade för ati: kasinospel skulle ti!Hltas och att regeringen utan dröjsmål skulle pröva frågan om kasinospel av detta slag borde tillåtas i Sverige. Riksdagen beslutade i enlighet med betänkandet den 19 mars 1997.

Riksdagens beslut har inte uppfattats på något annat sätt än att regeringen hade att pröva frågan, d.v.s. att låta analysera de ytterligare synpunkter som var relevanta och väga för- och nackdelar mot varandra, och utan dröjsmål återkomma till riksdagen med resultatet av regeringens överväganden.

29

2 1999/2000:KU20

Bilaga Al.4.2

Kasinospel enligt internationella regler skulle bli en helt ny företeelse i Sverige. Sådant spel förutsätter att insatser och vinster är avsevärt högre än i andra spel. I regel tillåts också spel på penningautomater vilket varit förbjudet i Sverige sedan 1979. Spelet omgärdas av säkerhetsarrangemang som t.ex. registrering av spelarna och kameraövervakning. Hänsyns- taganden av flera andra slag gjorde sig gällande.

De utredningar som tidigare hade gjorts om kasinospel hade inte lämnat något fullständigt förslag till ny lagstiftning. Inom Finansdepartementet bedömdes att det krävdes en helt ny lag för tillåtande av kasinospel. En arbetsgrupp bildades under våren 1997 för att ta fram ett förslag till lagstiftning och det underlag i övrigt som behövdes för regeringens bedömning. Arbetsgruppen presenterade sitt arbete i en promemoria i december 1997. Promemorian remissbehandlades.

Samtidigt som ärendet om att ta fram lagstiftning om kasinospel bereddes vidare i Finansdepartementet pågick också förändringsarbete i ämnen som påverkade utformningen av förslaget till lag om kasinospel. Regeringen lämnade förslag om ny personuppgiftslag och ny lag om allmän kameraövervakning som behandlades av riksdagen under våren 1998 samt förslag beträffande ändrade regler om penningtvätt som behandlades under våren 1999.

EG-rätten måste också beaktas trots att det inte införts någon särskild EG-rättslig reglering inom området spel och lotterier. EG-domstolen hade dock gjort uttalanden som innebar att EG-fördraget var tillämpligt. Noggranna överväganden krävdes därför framför allt om det stod i överensstämmelse med EG-rätten att föreskriva att endast ett statligt ägt bolag skulle fä anordna kasinospel.

Vid prövningen av frågan om kasinospel är risken för överdrivet spelande av stor betydelse. Att erbjuda spelare ytterligare spelformer utan att säkerställa att det vidtas åtgärder för att stävja eventuella negativa sociala konsekvenser av spelutbudet var otänkbart för regeringen. Vissa preliminära forskningsresultat vad avser överdrivet spelande och dess sociala konsekvenser presenterades hösten 1998. På initiativ av Folk- hälsoinstitutet och Lotteriinspektionen bildades ett oberoende bransch- råd med syfte att verka för en sund utveckling av spelmarknaden. Det var angeläget för regeringen att se att bl.a. denna insats mot överdrivet spelande blev verklighet innan förslaget om tillåtande av kasinospel lämnades.

Sammanfattningsvis har införandet av en spelform som vi i Sverige inte har någon erfarenhet av krävt många och noggranna överväganden. Nämnas kan att det fortfarande pågår arbete i syfte att ta fram de detalj- föreskrifter som kan behövas för den nya spelformen. Arbetet i Rege- ringskansliet med att utforma förslag till riksdagen bedrevs utan att

30

3 ·t999/2000:KU20

Bilaga Al.4.2

onödig tid gick till spillo och med ambitionen att förelägga riksdagen ett ansvarsfullt och väl utarbetat förslag.

Peter Lagerblad

31

		1999/2000:KU20
		Bilaga A2.l.1
	Konstitutionsutskottet
	lnk	1999 ·10· 14
Centerpartiet	Dnr	)00-56(;-°Ji/uu
Riksdagskansliet

Till Riksdagens konstitutionsutskott

KU-ANMÄLAN

Jag anmäler härmed näringsminister Björn Rosengren till granskning i riksdagens konstitutionsutskott.

Länsstyrelsen i Dalarnas län har prioriterat och anslagit erforderliga medel för en upprustning och i vissa delar nydragning av länsväg 297 Malung-Sälen, delen Östra Tandö-Bu. Åtgärderna är helt nödvändiga, vilket inte minst Malungs kommun vid ett flertal tillfällen påtalat.

Vägverket beslutade 1998-04-30 att fastställa berörda arbetsplaner. Beslutet överklagades av två personer. Det är då regeringens uppgift att bedöma överklagningarna och ta ställning till om de överklagandes intressen är av större vikt än det allmännas.

Regeringen beslutade 1999-09-23, hela 1,5 år efter Vägverkets beslut, att upphäva det överklagade beslutet och överlämnar ärendet till Vägverket för ny behandling. Enligt min uppfattning har regeringen inte grundat sitt beslut på de sakskäl som klaganden anfört. Däremot har regeringen gjort en total omprövning av ärendet och gjort en helt annan bedömning än vad all kompetens hos en enig länsstyrelse, kommun och Vägverket kommit fram till. Konsekvenserna av regeringens agerande och beslut är att en av de I00 mest olycksdrabbade vägarna i landet icke blir åtgärdad som planerat.

Jag menar att regeringen inte gjort den prövning av överklagningarna som det ankommer på den att göra utan använt överklagningarna som en anledning för att fatta ett beslut den inte annars haft möjlighet och befogenhet till. Regeringens upphävande av Vägverkets beslut är dessutom att "köra över" de egna statliga myndigheterna Vägverket och länsstyrelse, vilket är anmärkningsvärt. Dessutom anser jag att regeringens handläggningstid av ärendet är värt kritik. På dessa grunder anmäler jag näringsminister Björn Rosengren till granskning i konstitutionsutskottet.

Stockholm den 14 oktober I999

riksdag äamot, plats 298

Riksdagen, I00 12 S1ockholm. Besöksadress Mynttorgel 2. Tel 08 - 786 40 00. Fax 08 - I0 84 69

E-mail: riksdagen ®centerpartiet.se

32

---			1999/2000:KU20
	Regeringsbeslut	115	Bilaga A2.l.2
REGERINGEN.	1999-09-23	N1999/540/IRT
Näringsdepartementet	Helny Zingmark
	Bodforsvägen 6
	9'6144 BODEN

m.fl.

överklaganden av Vägverkets beslut om fastställelse av arbetsplan för om- läggning av väg 297 Malung - Sälen, delen Östra Tandö - Bu, m.m., samt indragning av väg, Malungs kommun, Dalarnas län

1bilaga Regeringens beslut

Regeringen upphäver det överklagade beslutet och överlämnar ärendet till Vägverket för ny behandling.

Ärendet

Vägverket fattade den 30 april 1998 det beslut som framgår av bilagan.

Beslutet har överklagats av Helny Zingmark och Ove Perbjörs. Helny Zingmark har framfört bl.a. att vägomläggningen inte är positiv för ortens befolkning, att informationen till markägarna varit bristfällig, att det blir stora intrång i åkermark, att hon själv tidigare nekats acc bygga ett hus på åkermarken same att köer kan uppstå vid den befintliga vägens anslutning cill den nya vägen. Ove Perbjörs har yrkat att sträckan norr om Risätra skola skall utredas bättre.

Vägverket har yttrat sig i ärendet först den 9 juli 1998 och därefter den 10 juni 1999 efter att ha anmodats avNäringsdepartementet att komplettera handlingarna bl.a. med en tydligare förklaring till varför de berörda riksintressena inte bedömes bli påtagligt skadade .;•• den plane- rade vägomläggningen och med en noggrann redovisning av etc alcemativ innebärande ombyggnad av befinclig väg.

Skälen för regeringens beslut

Enligt 13 § väglagen (1971 :948) skall vid byggande av väg tillses att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinnes med minsta intrång och olägenhet ucan oskälig kostnad. Regeringen anser att

	~~1000,,	E.,..,: reptratorhduWy,fflln111,y M
103 33 STOCKHOLM	__

--··

08-4113616

33

2 Riksdagen 1999/2000. 4 sam. KU20, Del2

2	1999/2000:KU20
det i arbetsplanen föreslagna vägbyggnadsprojektet innebär en skada på	Bilaga A2. l.2
berörda riksintressen som inte uppvägs av nyttan med att lägga vägen i
den föreslagna sträckningen. Regeringen finner vidare att alternativet
med ombyggnad av befintlig väg inte studerats tillräckligt utförligt.
Sammantaget gör regeringen siledes bedömningen att arbetsplanen inte
uppfyller väglagens krav på minsta intrång och ol~genhet utan oskälig
kostnad. Vägverkets beslut om faststä!lelse av arbetsplanen bör därför
upphävas och ärendet överlämnas till Vägverket för ny behandling.

I'L... _ l/'U,-~\

Kerstin Lokramz

...)

Likalydande till

Ove Perbjörs, Ytternäs 4, 780 64 Lima

Kopia till

Jordbruksdepartementet

Kulrurdepartemencec

Miljödepartementet

Vägverket (+ hand!) (dnr PP 30 A 97:3082)

Vägverket Region Mitt

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Malungs kommun

34

					1999/2000:KU20
				BESLUT	Bilaga A2.1.2
~Vägverket						I (13)
				Datum	Beteckning
Väg- oth trafiklagstiftning			1998-04-30		PP 30 A 97:3082
Gunnar Ahlenius, 0243-752 14				En datum
				Sta~ns natuivårdsverk
				Militärbef. i Mellersta militärområdet
	KOMMUNIKATIONS0EP			Vägverket Region Mitt
	Registratorn	·
	lnk			Länsstyrelsen i Dalarnas län
				Lantmäterimyndigheten i Dalarnas län
Dnr.				Kommunstyrelsen i Malungs kommun
				Byggnadsnämnden i Malungs kommun

Fastighetsägare m fl en! fiSrteckning

Fastställelse av arbetsplaner för omläggning av väg 297 Malung - Sälen, delen Östra Tandö - Bu, mm, sa~t indragning av väg, Malungs kommun, Dalarnas län

Objektnr 850560 (1 bilaga)

BESKRIVNING

Allmänt

Väghållningsmyndigheten, Vägverket Region Mitt, har upprättat en arbetsplan för omläggning av väg 297 Malung - Sälen, delen Östra Tandö - Bu, Malungs kommun, Dalarnas län. Arbetsplanen är projekterad av KM Anläggningsteknik AB i Borlänge och är daterad den 23 februari 1996 samt därefter delvis revi- derad. I ett tillägg till arbetsplanen, upprättat av AB Jacobson & Widmark i Falun och daterat i oktober 1997 samt reviderat den 10 februari 1998, har ar- betsplanen omarbetats vad gäller läget för och utfonnningen av anslutningen av väg 1040 mot Venjan samt utökats i norr att omfatta·även en förlängning av ombvggnaden av väg 297 med 660 m norrut samt en ombyggnad av rastplats- en :id Limedsforsen.

Arbetsplanerna omfattar ombyggnad och omläggning av väg 297 på delen km

-01300 - 61960, med anslutningar i km 0/000 av väg 1049 mot Västra Tandö, i km 0/880 av nuvarande väg 297 och i km 5/330 av nuvarande väg 297/väg

I040 mot Venjan (km 0/000 - 0/221 ). På två ställen innebär den urspnmgliga arbetsplanen ombyggnad av nuvarande väg 297 parallellt med den nya vägen, dels vid Östra Lillmon km 2/076 - 2/320, dels vid Risätra km 3/006 - 3/190.

Huvudkontoret

Postadress	Besok.Sadress	Telefon	Telefax	E-postadress
781 87 Borlänge	Röda vägen 1	0243-750 00	0243-759 85
				35

~Vägverket

Miljökonsekvensbeskrivning

Arbetsplanerna innehåller miljökonsekvensbeskrivningar i enlighet med 15 § väglagen och Vägverkets foreskrifter. Länsstyrelsen har den 25 januari 1996

resp den 25 augusti 1997 godkänt beskrivningarna.

Översiktsplan

För Malungs kommun finns en av kommunfullmäktige den 18 december 1990

.antagen översiktsplan. På det av arbetsplanerna berörda avsnittet redovisar översiktsplanen en ny sträckning av väg 297. Arbetsplanerna överensstämmer helt med översiktsplanens intentioner.

Riksintressen

Västerdalälven är i naturresurslagen (3 kap, 6 och 1 §§) utpekad som ett områ- de av riksintresse med hänsyn till områdets natur och kulturvärden. Arbetspla- nerna är i sin helhet belägna inom riksintresseområdet

I översiktsplanen är vidare ett område vid Olsmyran i Östra Ofors redovisat som ett område av riksintresse for kulturminnesvården. Väg 297 berör på en sträcka av ca 800 m den västligaste delen av detta område.

Väg 297 är också angiven som ett riksintresse i översiktsplanen.

Övriga skyddade eller skyddsvärda områden

Arbetsplanen är delvis belägen inom område vid Västerdallllven som omfattas av strandskydd enligt naturvårdslagcn. Den ursprungliga arbetsplanen tangerar

.dessutom två värdefulla slåtterängar vid Östra Tandö resp Tomtan.

Detaljplan

Arbetsplanerna berör på delen km 5/108 - 5/442 en detaljplan ("byggnadsplan for småindustriområde i Bu by"}, fastställd av länsstyrelsen den 8 maj 1978. De reviderade arbetsplanerna överensstämmer i allt väsentligt med detaljpla- nen. De smärre avvikelser som finns, bl a vad gllller illustrerat läge ffir väg 297, får anses som sådana mindre avvikelser som inte motverkar syftet med detaljplanen.

Vägobjektets omfattning

Arbetsplanerna omfattar omläggning och ombyggnad av väg 297 på en längd av 7 260 m och avser en 9 m belagd vägbredd. Utbyggnad av anslutningen av nuvarande väg 297/väg 1040 mot Venjan omfattar en längd av 221 m och avser en 7 m belagd bredd. Ombyggnad av två avsnitt av nuvarande väg 297, parallellt med den nya vägen, omfattar en sammanlagd längd av 428 m och avser en 5 m belagd vägbredd.

1999/2000:KU20 Bilaga A2.1.2

2 (13)

36

,g,-Vägverket

Bullerskydd

Som väganordningar ingår bullerskydd i form av vallar och/eller plank på

dels vägens östra sida, km ca 4/980 • 5/300,	•
dels vägens västra sida, km ca 5/010 - 5/150,
dels vägens västra sida, km ca 5/600 - 6/020,
dels vägens västra sida, km ca 6/880 - 6/960.

Trots dessa bullerskyddsåtgärder kommer ändå ett 25-tal bostadshus att få ljudnivåer som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för ekvivalenta ljudnivåer utomhus och/eller maximalnivåer inomhus. Med hänsyn till bl a landskapsbilden och möjligheterna till utsikt från bebyggelsen har det inte ansetts lämpligt an genom ytterligare skämmingsåtgärder nedbringa ljud- nivåerna även för dessa fastigheter till riktvärdena. I stället fflreslås i arbets- planerna an väghållningsmyndigheten medverkar till fönsteråtgärder i dessa fastigheter för att åstadkomma godtagbara ljud.nivåer inomhus.

Övriga väganordningar

Som väganordningar ingår i arbetsphnerna

dels en informationsplats på vägens östra sida vid km ca - 0/250, dels två busshållplatsfickor vid km ca 0/130,

dels en rastplats på vägens västra sida vid km ca 6/600 - 6/700.

Som väganordningar ingår vidare i vägområdet, utanför släntfot eller slänt- krön, kantremsor med en bredd av 0,5 m i åker- och ängsmark och 2 m i skogsmark.

lndrasming av väg

I den ursprungliga arbetsplanen föreslås indragning från allmänt underhåll, sedan den nya vägen öppnats för trafik, av:

dels de delar av nuvarande väg 297 som inte sammanfaller med den nya vägen med undantag för en ca 4,5 km lång sträcka mellan korsningarna vid km 0/880 och 5/330,

dels väg I044 (väg till f d Risätra skola) i sin helhet

Kostnader, finansiering

Kostnaden för arbetsplanerna har uppskattats till ca 40 miljoner kronor. Väg- objektet ingår i Vägverkets verksamhetsplan (budget) med beräknad byggstart 1998.

HANDLÄGGNING

Den ursprungliga arbetsplanen har varit utställd under tiden S mars - 1 april 1996, och har därvid handlagts i enlighet med 30 och 44 §§ vägkungörelsen. Vid denna utställelse inkom följande erinringar:

1999/2000:KU20 Bilaga A2.1.2

3 (13)

37

"8'Vågverket

Helny Zingmark, Risätra 8:7, motsätter sig helt byggandet av en ny väg och intrång på sin fastighet. En forbättring av befintlig väg apses tillräckligt for trafiken.

Maud Wilhelmsson, Bu 21 :7, yrkar på en hel inlösen av fastigheten, eftersom fastigheten anses för liten att tåla ytterligare intrång.

Lima Fiskevårdsområdesförening, genom ordf K-A Stöpare, anhåller att Vägverket anlägger och bekostar en likvlrdig fiskodlingsdamm som den befintliga damm på fastigheten Bu 17:11 som spolieras av vägen.

Jan-Ola Olsson och Ann-Mari Lewin, Risätra 40: 1, 3:22 och 3:26, motsätter sig helt foreslagen indragning av väg 1044, och att det inte ska bli någon an-

slutning till den nya vägen vid Risätra skola. Om inte det blir någon anslutning vid skolan tvingas ett stort antal trafikanter till stora omvägar. För deras bilfir-

ma krävs god tillgänglighet for kunderna.

Sören Bjurström, Östra Tandö 4:1, anser att breddningen av vägen i sin helhet ska ske på vägens östra sida. Om vägen breddas på västra sidan medför detta

onödigt stort intrång och ökat buller.

RolfÖstling, Bu 15:11, anser att arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning är bristfällig och inte tillräckligt klart redovisar konsekvensema ffir hans fas- tighet. I sitt nuvarande skick kan arbetsplanen inte accepteras.

Vidar Mattsson, Östra Lillmon 3:4, anser att nuvarande väg skall lämnas orörd och den nya vägen byggas ca S m längre västerut. Han anser att slåtterängen

Tomtan inte påverkas negativt av en sådan flyttning. Mattsson har till yttrandet bifogat kopior av sin skriftväxling med länsstyrelsen om områdets kvaliteter, som i huvudsak beror på den skötsel som han och hans ilirllider lagt ned på slåttern av Tomtan. Han anser att det är tråkigt att hans tomt skall bli ilirstörd som tack för den skötsel som gjort området Tomtan inttessent.

Ove, Margit och Arne Perbjörs, Yttemäs 1:3, 1:4, 1:11 och 5:1, anser att arbetsplanen skadar deras i dag ostörda västerläge. Jordbruket och djurhå'1 • ningen försvåras. Man yrkar därför att ett alternativ där man utnyttjar järnvägs- banken även norr om Risätra skola utreds bättre.

Gunnar och Mona Nilsson, Östra Lillmon 9:2 och 9:3, påpekar att fastighets- gränser inte redovisats helt korrekt på arbetsplanens plankarta. Man yrkar vidare an utfarten från fastigheterna på vägens östra sida får vara kvar i sitt nuvarande läge, mitt för anslutningen av väg s:14. För såväl skogsbruket som jordbruket är det viktigt an anslutningar anläggs så att onödiga vägförläng-

1999/2000:KU20

BilagaA2.1.2

4 (13)

38

~Vägverket

ningar inte uppkommer. Dessutom yrkas att hastigheten vid vägöverfarten begränsas till 70 km/tim.

Malumzs kommun, kommunstyrelsens tekniska utskott, betonar att Vägverket bör utreda möjligheterna att anlägga en planskild korsning for gång- och cykeltrafik med väg 297 norr om industrihuset. Kommunen konstaterar vidare att arbetsplanen innebär mindre avvikelser från detaljplanen för Bu industri- område. Vid km ca 4/330 bör en väganslutning utföras for att underlätta kon- takter mellan olika bydelar. Om en anslutning kan utföras bör berörd del av väg 1044 kvarligga som •allmän väg. Slutligen framhåller kommunen att for- bättring av rastplatsen omedelbart norr om arbetsplanen bör tas med i vägpro- jektet.

Annika Johansson, Risätra 105, 780 64 Lima, är starkt kritisk till planerna på att ta den gamla järnvägsbanken i anspråk for en ny väg. Järnvägsbanken fungerar idag som en gång- och ridväg. Johansson anser att intrånget av två vägar i byarna blir för stort. En förbifart öster om byn anses bättre.

Väizhållnimzsmyndigheten, Vägverket Region Mitt, har den 3 maj 1996 upp- rättat en promemoria, i vilken de framförda klagomålen mot arbetsplanen sammanfattas och kommenteras. Klagomålen från Annika Johansson har behandlats i ett brevsvar den 12 febr..wi 1997.

Länsstvrelsen i Kopparbergs län har i yttrande den 9 september 1996 tillstyrkt arbetsplanen under förutsättning att ;ntrånget i Tomtans slåtteräng minimeras till 1 - 3 m med hjälp av en stödmur i:,yggd av gamla huggna stenar. Ett staket på vägsidan skall förhindra intrång i Tomtan under byggnadstiden

Arbetsplanen har därefter reviderats genom väghållningsmyndighetens för- sorg. Vid revidering den 18 september 1996 har vägen på delen km 1/850 - 2/580 förskjutits något västerut, så att intrånget på tomtmark på fastigheterna Östra Lillmon 3:5 och 3:4 har kunnat minskas. På delen km 5/080 - 5/220 har, vid revideringar den 1S januari och 28 februari 1997, vägområdet på vägens östra sida minskats genom att föreslagen bullerslr,·1dsvall delvis ersätts med ett plank, varvid intrånget på bl a fastigheterna Bu 15:11 och 14:7 har kunnat minskas. I ett tillägg till beskrivningen har föreslagna bullerskyddsåtgärder specifiserats.

Bvsz1madsnärnnden i Malungs kommun har i yttrande den 4 februari 1997 konstaterat att revideringen den 15 januari 1997 innebär att bostadsfastigheter inom det detaljplanelagda området berörs i minskad omfattning. Kommunen har därför ingen erinran mot revideringen.

1999/2000:KU20 Bilaga A2.1.2

5(13}

39

gVägverket

RolfÖstling, Bu 15:11, Bengt Lindow, Bu 14:7, Eva Albertsson, Bu 15:6 och Bo Jernberg, Bu 17:13, har i ett gemensamt yttrande den;21 februari 1997 framfört synpunkter på utförd revidering på delen km 5/080 - 5/220. Man an- ser inte att ett utförande med bullerskyddsplank är acceptabelt utan förordar i stället en vall med motsvarande höjd samt utfyllnad av tomtmarken öster om vallen. Man vill ha en skriftlig bekräftelse på ett sådant utförande.

Väghållningsmyndigheten har i likalydande brev den 14 mars 1997 till Rolf Östling m fl ställt sig positiv till markägarnas önskemål, och förklarat sig villig att teckna avtal om det önskade utförandet av bullerskydd m m.

Länsstvrelsen i Dalarnas län har i ett beslut den 26 februari 1997 lämnat dis- pens från gällande strandskyddsbestärnmelser för utbyggnad av vägen.

Vätlållningsmyndigheten, Vägverket Region Mitt, har med yttrande den 20 mars 1997 överlämnat arbetsplanen till vägverket med begäran om fastställelse samt därav föranledd indragning av väg.

De som yttrat sig under utställelsen har av Vägverket underrättats om vad som därefter har tillförts ärendet. Vid denna kommunikation under tiden 26 mars

- 18 april 1997 inkom följande yttranden:

Ann-Mari Lewin och Jan-Ola Olsson, JAN OLAS BIL AB, vidhåller kravet att väg 1044 ansluts till den nya vägen vid Risätra f d skola (bystugan). I en bilaga till yttrandet framförs önskemål om ,1tt träd och buskar röjs mellan bilfirman och den nya vägen så att det blir fri sikt, att några hinder inte ska möta att eventuellt sätta upp skyltar på byggnader om bilhall och verkstad samt att Vägverket bekostar skyltar om verksamheten vid av- och påfarter till den nya vägen.

"Hela befolkningen i Lima med omnejd", namnlistor underskrivna av ca 320 personer, motsätter sig arbetsplanen om det inte blir någ_on avfart från den nya vägen in till väg 1044 vid Risätra f d skola. Man yrkar bestämt att en sådan anslutning skall byggas för att inte bygdens befolkning, näringsliv och före- ningsliv ska försvåras. Man anser att det är Vägverkets sak att se till att erfor- derlig sikt tillskapas i korsningen. Dessutom yrkas att väg 1044 och nuvarande väg 297 f"ar kvarligga under Vägverkets underhåll.

Till yrkandet om en anslutning vid Risätra f d skola har anslutit sig Lima-Transtrands lottakår,

Lima Ridsektion, Lima-Rörbäcksnäs PRO-förening, Lima Judoklubb,

Lima Idrottsförening,

1999/2000:KU20 Bilaga A2.l.2

6 (13)

40

*Vägverket

Södra Lima Bystugeförening, öppna Förskolan Biömligan. Lima SKG skidskyttarna och Risätra VäVstusta.

Samtliga ffireningar betonar de negativa konsekvenser för deras verksamheter i den f d skolan som en utebliven anslutning till den nya väg 297 skulle med-

föra.

Ove Perbjörs anser att arbetsplanen bör omarbetas till något som blir en för- bättring för de berörda, och inte som nu en försämring. Perbjörs hoppas vidare att Vägverket står ffir eventuella kostnader om maskiner körs sönder i de jord- högar som har "bökats" upp på åkrarna.

Väghållningsmyndigheten, Vägverket Region Mitt, har dlrefter beslutat att arbetsplanen skall dels omarbetas vad gäller läget och utformningen av den

norra anslutningen av nuvarande väg 297 (väg 1040 mot Venjan), dds utiJkas i norr att även omfatta ombyggnad av vägen förbi rastplatsen vid Limedsforsen och en ombyggnad av rastplatsen. ·

Ett tillägg till arbetsplanen har därför upprättats den 20 oktober 1997 av AB Jacobsson & Widmark. Tillägget har ställts ut i enlighet med 30 § vägkun-

görelsen. Vid denna utstlllelse under tiden 31 oktober - 25 november 1997 inkom följande erinringar: ·

Hans Andersson och Marianne Sköldner, Bu 10:9, motsätter sig det i arbets- planen föreslagna bullerskyddet (vall). Man anser sig inte störda av trafik- buller. Eftersom vägen enligt förslaget flyttas något llngre från fastigheten anser man att någon vall inte erfordras. Man vill i stället

att 3-glasfönster installeras,

att staket (typ gärdesgård) anläggs i tomtgränsen mot vägen samt att gårdens asfalterade gårdsplan utökas norrut till den nya infarten.

Mats Björklund, Bu 51:1, motsätter av utseendeskäl den i arbetsplanen ft..e- slagna bullerskärmen vid fastigheten. I stället foreslås att bullerproblemen löses med 3-glasfönster och att ett lågt spjälstaket, ca 80 - 90 cm högt, fh ersätta bullerskärmen.

Ronnie Olsson, Bergsvalla 9:7, framhåller att fastigheten är klassad som tomtmark enligt tidigare bygglov.

Styrelsen för Bu Undantag, genom ordf Sven Jernberg och kassör Ove Perbjörs, framhåller att ffir såväl boende i området som för jordbrukarna är det

1999/2000:KU20 Bilaga A2. l .2

7 (13)

41

,g,Vägverket

viktigt att det går att ta sig från den enskilda vägen Bu s:30 till Bu s:52 utan omvägar, d v s att Bu s:30 ansluts till den nya vägen. S~ önskemål har

man även ffir vägen Bu s:31. Styrelsen vill dessutom framhålla att man helst hade sett att den nya vägen hade följt järnvägen även norr om Risätra skola.

Väghållningsmyndigheten, Vägverket Region Mitt, har i en promemoria den 19 december 1997 sammanfattat och bemött de erinringar som kom in i sam- band med utställelsen av tillägget till arbetsplan.

Efter utställelsen har tillägget till arbetsplan l'CVidents den lOfebruari 1998. Vid revideringen har tbreslagna bullerskyddsplank vid fastighctema Bu l0:9 och Bu 51: I slopats, och ersatts med staket i enlighet med fastighetsägarnas önskemål.

Lä.nsstvrclsen i Dalarnas län har i beslut den 3 februari 1998 lämnat dispens från gällande strandskyddsbcstimmelser vad gäller tillägget till arbetsplanen.

Länsstvrelsen i Dalarnas län har i yttrande den 10 februari 1998 tillstyrkt fastställelse av tillägget till arbetsplan. Länsstyrelsen har därvid framhållit att

en långsiktigt godtagbar lösning bör eftersträvas fflr bullerslcyddsåtglrdema. Om bullerskydd anses störande tbr landskapsbilden bör tbnsteråtglrder ske på

samtliga bullerstörda fastigheter.

Väghållningsmyndigheten, Vägverket Region Mitt, har med skrivelse den 13 februari 1998 överlämnat tillägget till arbetsplan till Vägverket och anhållit att det tas med i fastställelseprövningen av vägobjektet Östra Tandö - Bu.

De som framfbrt kritik vid utställelsen av tillägget till arbetsplan har av Vägverket underrättats om vad som clilrefter har tilltbrts ärendet. Vid denna

kommunikation under tiden 23 februari - 18 man 1998 inkom inga

ytterligare synpunkter från berörda fastighetsägare.

Malune:s Arbetarekommun, genom ordföranden Kurt Podgorski, har i en skrivelse till Vägverkets generaldirektör stlllls vissa kritiska frågor vartbr ".tgbygget ännu inte har startats.

MOTIV

Allmänt

Nuvarande väg 297 har på delen 0~ Tandö - Bu låg standard i filrhållande till sin funktion och sin trafikbelastning. Vägen utgör ett regionalt stråk i

Västerdalama och är av stor betydelse ffir Malungs kommun och Sälenfjlllen. Den nuvarande vägen är smal på berörd del, belagd beredd är endast ca 6-7 m,

1999/2000:KU20 Bilaga A2.1.2

8 (13)

42

,g-Vägverket

och har på större delen randbebyggelsc. Något utrymme fllr de oskyddade tra- fikanterna finns inte. Vägen har också flera kurvor och krön med dålig sikt. Den dåliga standarden innebär att vägen har klart högre olycksbelastning än angränsande avsnitt. En omläggning av vägen är därför motiverad av trafik- säkerhets-, framkomlighets- och miljöskäl.

För vägobjektet har utförts en förstudic/utredningsplan, som har varit utställd under 1994 för att inhämta synpunkter från allmänheten och myndigheter. Ut- värderingen av utredningen och inkomna yttranden har visat att en ny sträck- ning i enlighet med arbetsplanen, i huvudsak längs den gamla banvallen, är den lämpligaste lösningen. Denna utformning överensstämmer helt med kom- munens översiktsplan och detaljplanen fllr Bu småindustriområde.

Eftersom väg 297 i sin nya sträckning i huvudsak fllljer den gamla banvallen eller del av väg 1044 innebär arbetsplanen ingen påtaglig skada på riksin- tressena Västerdalälven och Olsmyran. Väg 297 utgör i sig också ett riksin- tresse för kommunikationerna. Arbe:.splanen överensstämmer helt med kom- munens översiktsplan. Vid en avvägning mellan motstående riksintressen enligt 2 kap I 0 § naturresurslagen finner Vägverket att vägen på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miijön i övrigt.

Slåtterängen Tomtan berörs marginellt av arbetsplanen. Vägverket finner att den reviderade arbetsplanen innebär en lämplig avvägning mellan de mot- stående intressena att å ena sidan skyd<;ia ängen och å andra sidan att inte åstadkomma onödigt stort intrång på tomtmark på fastigheterna Östra Lillmon 3:5 och 3:4. Det marginella intrånget på ängen som den nya vägen medför kan begränsas i enlighet med länsstyrelsens yrkande genom att anlägga en stödmur på viss del. Vid upprättandet av bygghandlingar för vägobjektet kommer väg- hållningsmyndigheten att ha fortsatta samråd med länsstyrelsen om detaljut- formningen vid ängen, och om åtgärder för att undvika skador i byggskedet.

Bemötanden av kla2omål från markä2are m fl

Yrkandet från Helny Zingmark om en förbättring av befintlig väg har utretts men förkastats, eftersom en sådan lösning skulle medföra orimliga intrång i befintlig bebyggelse.

Yrkandet från Maud Wilhelmsson om inlösen gäller en fråga som inte om- fattas av fastställelsen, utan som kommer att prövas i samband med kommande marklösenförhandlingar. Vid revidering av berörd del av arbetsplanen den 20 november 1996 har dock vägområdet minskats vid fastigheten, så att det nu sammanfaller med det nuvarande vägområdet.

l999/2000:KU20

Bilaga A2. l.2

9 (13)

43

gVägverket

Vägverket kommer att ersätta Lima Fiskevårdsområdestbrcning ffir den fisk- odlingsdamm som spolieras av vägen. Frågan tär disku~ vidare med ffire- ningen vid upprättande av bygghandlingar samt vid kommande marklösenffir- handlingar.

Yrkandet från Jan-Ola Olsson, Ann-Mari Lewin m fl om att väg 1044 ska vara kvar som allmän väg mellan den nuvarande och nya väg 297 bör inte tillmötes- gås, eftersom vägdelen inte fyller någon allmän funktion. (Väg 1044 borde rätteligen ha varit indragen från allmänt underhåll ror länge sedan.) Väghåll- ningsmyndigheten kommer att begära och bekosta en förrättning enligt anlägg- ningslagen för att ordna den framtida enskilda väghållningen på denna del av väg 1044. Däremot kommer vägen, i motsats till vad som framgår av kommen- tarer till yttrande m 4 i väghållningsmyndighetens promemoria den 3 maj 1996, att även ges anslutning till den nya väg 297 ffir att bl a underlätta åtkom- sten av Risätra gamla skola.

Yrkandena från Olsson och Lewin o:n borttagande av skymmande vegetation gäller en fråga som faller utanfor Vägverkets ansvarsområde. För reklamskyl-. tar på byggnader, som upplyser om på stället bedriven verksamhet, krävs inte något tillstånd enligt väglagen. Vägverket har inte någon skyldighet att bekos- ta vägvisning till viss verksamhet, exempelvis en bilfirma. Den som driver en firma kan däremot ansöka hos väghållningsmyndigheten om att fä sådan väg- visning. En sådan fråga prövas i särskild ordning.

Vid Sören Biurströms fastighet har breddningen i huvudsak lagts på vägens östra sida i enlighet med hans yrkande. Vägen breddas vid hans bostadshus (som ligger ca 60 m väster om vägen) ca 2 m västerut och ca 4 m österut, vilket innebär att bullerffirhållandena inte försämras. Om breddningen skulle ha lagts helt på den östra sidan skulle detta ha medfört ett stort intrång längre norrut på bl a fastigheten östra Tandö 2:24, där bostadshus ligger nära vägen.

Vid Rolföstlings, Bengt Lindows m fl fastigheter (på 4elen km 5/080 - 5/220) har arbetsplanen reviderats vad gäller utformningen av bullerskydd i huvudsak i enlighet med fastighetsi2arnas önskemål. Som framgår av sidan 6 i detta beslut kommer väghålln'..:.gsmyndigheten att träffa avtal med respektive fastig- hetsägare om detaljutformningen av bullerskydden och uppfyllnaderna på tomtmark.

Avvägningen mellan intrång på slåtterängen Tomtan resp på Vidar Mattsons fastighet Östra Lillmon 3:4 har behandlats på sidan 9 i detta beslut. Vägverket bedömer att med den revidering av arbetsplanen som skett den 18 september 1996 har intrånget på Mattsons tomt minimerats till vad som är möjligt. Det reviderade vägområdet tor ombyggnaden av nuvarande väg sammanfaller i huvudsak med nuvarande släntkrön.

1999/2000:KU20 Bilaga A2.1.2

10 (13)

44

~Vägverket

Perbjörs yrkande om att följa jämvägsbanken lllngre norrut skulle leda till sammantaget större ingrepp i bebyggelse i Bu/Limedsforsen. Den i arbets- planen föreslagna lösningen har efter samråd med allmänheten, kommunen och länsstyrelsen ansetts lämpligast. Vad gäller klagomålen angående jord- högar på åkennarlc avses filrmodligen skador som väghållningsmyndigheten

(eller anlitade konsulter) har orsakat vid gnmdundcrsökningar, vilka har utförts med stöd av 34 § väglagen. Markägaren är enligt 63 § väglagen

berättigad att fä ersättning filr sådana skador. Sådan ersättning kan endera regleras separat eller i samband med kommande marldösenförhandlingar.

Påpekandet från Gunnar och Mona Nilsson om felaktigheter i fastighetsgränser gäller en fråga som inte påverkar fastställelsen. Uget filr enskilda anslutnings- vägar omfattas inte heller av fastställelsen. VäghAUoiogsmyndighcten kommer dock i samband med upprättandet av bygghandlingar och/eller i samband med kommande marlclösenförhandlingar att så lång möjligt beakta markägarnas önskemål filr att tillmötesgå jord- och skogsbrukets behov. Frågan om even- tuell hastighetsbegränsning prövas i annan ordning.

Kommunens önskemål om en gångtunnel under vägen och utökning av arbets-

planen att omfatta även rastplatsen i Limcdsforsen har tillgodosetts i tillägget till arbetsplan. Avvikelserna från gällande detaljplan har minimerats i tillägget. Yrkandet om att behålla väg 1044 som allmän har behandlats på sidan lOi detta beslut.

Yrkandet från Annika Johansson om.:en förbifart öster om byn har diskuterats i tidigare utredn.ingsskede men förkastats av flera olika skäl. Bl a skulle en så- dan sträckning innebära en större konflikt med riksintresset Olsmyran i Östra Ofors. Genom mer kuperad terräng skulle vara svårt att kunna ordna lämpliga anslutningar till nuvarande väg. Byggnadskostnaderna skulle också bli högre. När den nya vägen tar jämvägsbanken i anspråk kommer gång- och cykeltra- fik.eo i stället att fä mycket förbättrade filrhållanden på nuvarande väg 297, eftersom biltrafik.en på denna väg då blir mycket mindre.

Tillä~get till arbetsplanen har reviderats i enlighet med yrkandet från Hans An:krsson och Marianne Sköldner på så sätt att föreslagen bullerskyddsvall slopats. Väghållningsmyndigheten är i stället beredd att medverka till fön- steråtgärder. Frågor rörande staketutformning, asfaltering av ändrad utfart

o dyl kommer att behandlas i ett avtal som ska upprlttas mellan väghållnings- myndigheten och markägaren.

Tillägget till arbetsplanen har reviderats även i enlighet med yrkandet från

Mats Biörlclund på så sätt att föreslagen bullerskyddsplank slopats. Väghåll- ningsmyndigheten är i stället beredd att medverka till fönsteråtgärder. Frågor

1999/2000:KU20 Bilaga A2.1.2

11 (13)

45

,g,Vägverket

rörande staketutformning o dyl kommer att behandlas i ett avtal som ska upp- rättas mellan väghållningsmyndigheten och markägaren.•

Påpekandet från Ronnie Olsson om markslag gäller en fråga som inte prövas vid fastställelsen. Frågan flr behandlas i samband med kommande marklösen- förhandlingar.

Den samflllda vägen Bu s:30 kommer att t1 anslutning nästan rakt ut till den nya väg 297 i enlighet med önskemålen från styrelsen för Bu Undantag. Vägen Bu s:31 kommer däremot att t1 en "indirekt" anslutning via en ca 100 m lång del av nuvarande väg 297 till anslutningen av väg 1040 vid km 5/330.

Skrivelsen från Malungs Arbetarekommun har besvarats av väghållnings- myndigheten, Vägverket Region Mitt, genom ett brev daterat den 29 april

1998. Att handläggningen av arbetsplanen dragit ut på tiden förklaras av, vilket även framgår av den ovanstående beslutstexten, att väghållningsmyn-

digheten försökt att i möjligaste mån tillmQtesgå olika önskemål från den berörda befoikningen samt myndigheter.

Bullerfrågornas fonsatta behandling

Som framgår av sidan 3 i detta beslut ingår i arbetsplanen bullerskyddsåtgärder i form av vallar och/eller plank på några avsnitt längs vägen. Ytterligare några skärmningsåtgärder som hade föresl::igits i arbetsplanerna har vid revideringar slopats efter framford kritik från berörda fastighetsägare. För de ca 25 bostads- hus som, efter skärmningsåtgärder, fu övemaidanden av riktvärden för trafik. buller är väghållningsmyndigheten beredd att bekosta ftlnsteråtgärder. Fönster- åtgärder är dock inte någon väganordning som kan om.fattas av fastställelsen. För att fönsteråtgärder skall kunna utföras på berörda bostadshus krävs över- enskommelser mellan väghållningsmyndigheten och berörda fastighetsägare.

Övriga motiv och upplysningar

Den i arbetsplanerna föreslagna vägomläggningen och ".ägombyggnaden till- godoser ändamålet med vägen med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad.

När den nya vägen öppnats för trafik behövs inte längre för det allmänna de till indragning föreslagna vägarna, varför de bör dras in från allmänt (statligt)

underhåll. Indragningarna medfi!r endast ringa olägenhet ror bygden.

Vid fastställelsen prövas inte frågor om: berörda enskilda vägar,

eventuella upprivningar av indragna vägdelar, rivning eller flyttning av byggnader, ledningsomläggningar samt om

1999/2000:KU20

Bilaga A2.l.2

12 (13)

46

-g-Vägverket

marldösen och intrångsersAttaingar.

Dessa frågor kommer att behandlas i samband med llJ>Prl!ttande av bygg- handlingar och/eller i samband med kommande marldöscnförhandlingar.

BESLUT

Vägverket fastställer de reviderade arbetsplanerna.

Vägverket beslutar samtidigt om indragning från allmänt underhåll, sedan den nya vägen öppnats Rsr trafik, av:

dels de delar av nuvarande väg 297 som inte sammanfaller med den nya vägen med undantag for en ca 4,5 km lång sträcka mellan korsningarna vid km 0/880 och 5/330,

dels väg 1044 {väg till Risätra f d skola) i sin helhet.

Detta beslut flr överklagas hos regdngen, se bilaga.

Bilaga

Hänvisning hur man överklagar

1999/2000:KU20 Bilaga A2.1.2

13 (13)

47

1999/2000:KU20

Bilaga A2. l .2

Om ~i ä= missnöjd med vägvec-kets beslut kan &i överklaga detta hos c-ege:ingen. Det göc- &i genom att•sk::-iftligen

ange vilket beslut Ni öve::-klaga:, tex genom att ange ä:en- dets betecl<ning,

c-e~ogö:a föC' yilken ändc-ing ~i y=ka: i beslutet ocn s~~len föc- detta.

;)fi bcc- i sk:ivels.en ange i vilker-. egenska? Ni öve:klaga.::-. l!li kan exe:?elvis va:a ägare till en av beslutet be:öc-d fastighet. r s~dant fall böc- även fastighetsoeteckning anges. Sk=ivelsen sl<:all va::-a unde:tecknad och. ir-.r.eh~lla na:nföc-tydliga.nc.e och ?Ostac.:ess, gä:na ccksA telefonn=e:.

s~:iveLsen skall Lämnas/skickas till

Väeve~!<at:

iSi Si 80.R!..X..~GZ

De~ta beslut Cel;es genom ku~söreLsedelsiq~i~s enli~c del~iv- ~:~gsla~en. F:c a~e E:~ Cve=klaga~~e skall kunna tas up~ till p=öv~:~~ mAs~e vä~ve~~et ha f!tt Z= sk:ivelse

Ise::.ast c.e:-:. 5 ju.n..i. 1.~_98 .

Fö: ytte:liga=e U?9lysninga: kan Ni :inga till vägvec-ket, tel 0243-750 00.

48

---		1999/2000:KU20
		Bilaga A2.1.3
REGERINGSKANSLIET	2000-03-07	SB2000/1891
Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen

Rlttschefen
	Konstitutionsutskottet
Telefon 405 4849

lnk 2000 -03·0 7

Dnr6QO -5bQ -t{ Ci/00

KU:s gransknlngsärende 1999/2000 nr 11: Nirlngsmlnlster Björn

Rosengrens handliggning av ett ärende om arbetsplan för länsväg 297

Malung - Sälen

Härmed översänds en inom Näringsdcpartcmcntet upprättiad promemoria.

Tf cxpcditionschefcn Mugareta Gårdmark-Nylen, tel. 405 22 61, är

Regeringskansliets kontaktman i ärendet.

-	,__	,_......,____fflinillly.se
	,
		,_
103 33 STOCKHOLM	01-405 1000	Jt.400: S-A......: O-Primamlnisl:•1	PaMinlstry; AaSIL: C-SE
	0&-723 11 71	178 20 PREMIER S	49

--- Promemoria

REGERINGSKANSLIET2000-03-06

Näringsdepartementet

Statsd.dsberedningen

Statssekreteraren

Birgitta He1jer

Tf. expeditionschefen

Margareta GJrdmark-Ny/en

1999/2000:KU20 Bilaga A2.1.3

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 11: Nåringsminister Björn Rosengrens handläggning av ett ärende om arbetsplan för länsvåg 297 Malung - Sälen

Härmed Ur jag lämna följande underlag för svar till konstitutionsutskottet.

Händelseförloppet

Det överklagade beslutet om fastställelse av arbetsplan för omläggning av väg 297 Malung - Sälen, delen Östra Tandö - Bu, m.m. jämte indragning av väg, Malungs kommun, inkom till Kommunikationsdepartementet den 14 juli 1998. Vid hsskiftet 1998/1999 överfördes ärendet till det nybildade Näringsdepartementet.

Fastställelsebeslutet hade överklagats av Helny Zingmark och Ove Perbjörs. Helny Zingmark hade framfört bl.a. att vägomläggningen inte är positiv för ortens befolkning, att informationen till markägarna varit bristfällig, att det blir stora intri.ng i !kermark, att hon själv tidigare nekats att bygga ett hus på åkermarken samt att köer kan uppstå vid den befintliga vägens anslutning till den nya vägen. Ove Perbjörs hade yrkat att sträckan norr om Risätra skola skulle utredas bättre.

Vägverket yttrade sig i ärendet första gängen den 9 juli 1998. Under

hösten och vintern 1998/99 pågick samråd i ärendet inom • Regeringskansliet. Därvid framkom att en besiktning på plats borde genomföras. Den 12 maj 1999 gjorde företrädare för Näringsdepanementet, Kulturdepartementet och Miljödepartementet ett besök i arbetsplaneområdet. Representanter för Vägverket, länsstyrelsen och kommunen samt de klagande deltog också. Det konstaterades därefter att beslutsunderlaget borde kompletteras ytterligare. Därför skickades den 21 maj 1999 en anmodan till Vägverket att komplettera handlingarna med bl.a. en tydligare förklaring till varför de berörda riksintressena inte bedömtS bli påtagligt skadade av den planerade vägomläggningen och med en noggrann redovisning av ett alternativ innebärande ombyggnad av befintlig väg.

50

2 1999nOOO:KU20

BilagaA2.1.3

Vägverkets yttrande var daterat den 10 juni 1999 och inkom till

Näringsdepartementet den 14 juni 1999.

Klagandena gavs tillfälle att senast den 17 augusti 1999 inkomma med ytterligare skrivelser.

Regeringen beslutade den 23 september 1999 att upphäva det överklagade beslutet om fastställelse av arbetsplanen och överlämna ärendet till Vägverket för ny behandling.

Skälen för regeringens beslut var följande: "Enligt 13 § väglagen

(1971 :948) skall vid byggande av väg tillses att vägen flr sldant läge och utförande att ändamälet med vägen vinnes med minsta intrlng och olägenhet utan oskälig kostnad. Regeringen anser att det i arbetsplanen föreslagna vägbyggnadsprojektet innebär en skada pl berörda riksintressen som inte uppvägs av nyttan med att lägga vägen i den föreslagna sträckningen. Regeringen finner vidare att alternativet med ombyggand av befintlig väg inte studerats tillräckligt utförligt. Sammantaget gör regeringen slledes bedömningen att arbetsplanen inte uppfyller väglagens krav pl minsta intrlng och olägenhet utan oskälig kostnad. Vägverkets beslut om fastställelse av arbetsplanen bör därför upphävas och ärendet överlämnas till Vägverket för ny behandling".

Anmälan till konstitutionsutskottet

I anmälan sägs bl.a. att regeringen inte grundat sitt beslut pl de sakskäl som klagandena anfört utan gjort en total omprövning av ärendet. Vidare kritiseras regeringens handläggningstid.

Kommentar

När en arbetsplan för allmän väg överklagas är det en huvudlinje i praxis att det överklagade beslutet, dvs. planen, skall behandlas som en helhet. Prövningens omflng är beroende inte bara av vilket yrkande som den klagande har utan ocksl av vilket beslut som överklagas. För förvaltningsdomstolarna föreskrivs i 29 § förvaltningsprocesslagen (1971: 291) som en huvudregel att deras avgöranden inte flr gl utöver vad som yrkats i mllet. Nlgon motsvarande bestämmelse finns inte för regeringen. En enskild klagandes önskemll och argument vägs samman med alla andra - enskilda och allmänna - intressen i ärendet. Om regeringen vid sin sammanvägning kommer fram till att planen behöver ändras eller kompletteras i nlgot avseende anger regeringen detta i sitt avgörande. I sldana fall mynnar avgörandet normalt ut i att regeringen upphäver hela planen och överlämnar ärendet till Vägverket för ny behandling. Sl har skett ocksl i det fall som konstitutionsutskottet nu har tagit upp till granskning.

51

3 I999/2000:KU20

Bilaga A2.1.3

Genom att regeringen på detta sätt gör vad man brukar kalla en kassatorisk prövning får expertmyndigheten, Vägverket, generellt sett större inflytande på planen än vad verket skulle få om regeringen satte en ny plan i den upphävdas ställe. Jfr den bestämmelse som finns i 13 kap.

8 §plan-och bygglagen (1987:10) och som gäller överklagande av kommunala planbeslut.

En korrekt handläggning av ett regeringsärende som detta förutsätter att man i departementet granskar och bedömer alla handlingar i ärendet liksom planerings- och samrådsprocesserna samt tar ställning till överklagandena. Ärendet skall bli allsidigt belyst innan regeringen avgör det.

En arbetsplan för byggande av väg är ofta mycket omfattande och består av betänkande inkl. bl.a. trafikanalys/flödesprognos, miljökonsekvens- beskrivning med alternativredovisningar, geotekniskt PM, kosmadskalkyl, protokoll från sammanträden, sakägarförteckning, yttranden från myndigheter och enskilda, PM över inkomna skrivelser med kommentarer, ett flertal planer, ritningar och profiler samt ett fastställelsebeslut. Det är inte ovanligt att det framkommer ett behov av att inhämta kompletteringar eller klarlägganden. Sådana kompletteringar inhämtas i allmänhet från Vägverket, som i sin tur kan behöva vända sig till andra myndigheter. Ofta är det nödvändigt att ta del av förstudier och vägutredningar för att se hur alternativa lösningar behandlats. Översiktsplaner eller detaljplaner från kommuner kan också behöva inhämtas. Det händer också att det i Vägverkets handlingar finns material som tidigare inte kommunicerats och därför måste ibland stora utskick göras vilket kan medföra längre handläggningstid. Den gemensamma beredningen inom Regeringskansliet kan också bli omfattande. Ibland handläggs andra ärenden som har samband med arbetsplanerna på andra departement, varvid besluten tidsmässigt måste samordnas.

I det nu aktuella ärendet krävdes som framgått kompletteringar av Vägverket och åtskilliga kontakter med berörda departement var också nödvändiga. Med tanke på omständigheterna har handläggningstiden i detta komplicerade och kontroversiella ärende inte varit för lång. Beslutet fattades som förut nämnts den 23 september 1999, dvs. cirka ett !r och två månader ~er det att ärendet kommit in.

/1•' .·4.,··J<'_...:-
1./)J ·;1(j /tt( 1{,t((t4
Birgi\/a Heijer	f	l

52

T'ill Konstitutionsutslc~.

1999/2000:KU20 Bilaga A2.2.1

Konsti~onsutskottet

lnk 1999 -11- 03

Enligt uppgifter i media, vilket ocksl bckriftats infbr l~Qnr~~~/Eu-q9/oo Nlringsdepartementet underlltit att diarieft)ra ett brev från EU-komm1ss1onen.

Brevet glllde regeringens ffirslag till ffirdelning av EUs olika regionalpolitiska stöd

fir iren 2000-2006. Kommissionen vill inte lita Sverige dela ut europeiskt regionalstOd till delar av Sörmla!ll,i. Vinnland, Vtstmaulaud och Kalmar och gav regeringen baklixa p1 dessa punkter. Fel statistik tiin fel tidpunkt hade limnats.

Kommissionen skickade i juli brevet till statssekreterareLars Reklce på Dlringsdepartementet. Han underlit att diarieffira brevet, vilket kommit till ratta ft)rst

sedan DN frågat efter det. Det diarieft)rdes mrst den 14 oktober.

-Originalet ffirsvann visst nlgonstans i augusti, om det mi kan ha berott på sommartiderna, slger departementssekreterare Erling Kristiansson enligt DN den 24/10.

Offentlighetsprincipen och skyldigheten ffir myndigheter att diarieföra handlingar syftar till att ge medborgare en möjlighet att granska myndigheters verksamhet. Försök att forsvira öppenhet och granskning - i synnerhet av ffir regeringen besvlraDde skrivelser - genom att underlåta diarieft)ring Il' dlrft)r allvarligt. KonstitutioDSUtslcottet bOr dirffir granska Diringsdepartementets hantering av· offentlighetsprincipen.

53

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	Bilaga A2.2.2
REGERINGSKANSLIET	2000-02-15
Niringsdepartementet	StatsrldJberedningen
Statssekretwnln
ursRekke

KU:s granskningsirende 1999/2000 nr 15: Nirlngsdepartementets behandling av offentlighetsprincipen

Ibörjan av augusti 1999 mottog jag.slet aktuella brevet frln EU-. kommissionen, generaldirektören Landaburu vid dlvarande GD XVI. I enlighet med de rutiner som jag brukat tillimpa kopierade min

sekreterare brevet och skickade originalet till sakenheten - Enheten för infrastruktur och regional tillvixt - för granskning och vidarebefordran till registrator. Originalhandlingen kom av nlgon anledning pl avvägar och blev dirför aldrig registrerad. Detta förhlllande uppmärksammades

först i oktober 1999 dl en journalist vid DN kontaktade mig om skrivelsen. Min sekreterare svarade i telefon och hin.visade till

sakenheten. Det visade sig dl att originalet aldrig nltt sakenheten. DN begärde handlingen utlämnad. Den kopia som min sekreterare behlllit blev dl registrerad. Kopior av de handlingar som jag pi detta sitt

vidarebefordar till organisationen hllls ordnade i en pärm hos min sekreterare. Det har inte gltt att reda ut varför originalhandlingen försvann.

Gillande regler för registrering av allminna handlingar tillimpas sjilvfallet av Näringsdepartementet. Handlingar som tas emot direkt av nlgon företridare för departementet limnas regelmissigt till registrator

för omglende registrering. Den ordning som jag brukat tillimpa, alltsl att jag skickar den handling som jag mottagit till ansvarig sakenhet för

vidarebefordran till registrator, har fram till denna hindelse fungerat vil. För att ytterligare minska riskerna för att nlgot liknande skulle intriffa i framtiden, brukar jag numera skicka handlingen direkt till registrator.

Jag vill framhllla att det intriffade är ett olycksfall i arbetet. Sjilvfallet har varken jag eller nlgon annan tjänsteman haft avsikten att underllta registrering i syfte att försvlra en granskning av departementets verksamhet.

,Med vinlig hilsning

J-J__<;,/!v~

Lars Rekke

54

Till Konstitutionsutskottet

SVERIGES WW	1999/2000:KU20
RIKSDAG W	BilagaA2.3.1
Konstitutionsutskottet

ink 1999 -12- I 7

Dnr JIJ() -/ ltJ9'- 99/4~

Anmälan till granskning_av justitiedepartementets beredning av proposition

1999/2000:35

Jag vill härmed anmäla justitiedepartementets beredning av proposition 1999/2000:35 Upphovsrätten och offentlighetsprincipen till granskning i riksdagens konstitutionsutskott.

Fdgan om möjligheten att göra intdng i upphovsrätten genom att lämna in skyddade verk till myndigheter, s1 att de därmed blir offentliga och alla kan ta del av dem, har uppmärksammats under flera år. I samband med att den s.k. scientologbibeln blev offentlig handling oc~ de uppmärksammade turerna kring denna, blev fngan högaktuell, bl.a. därför att USA ifdgasatte om Sverige följer de itaganden som följer t.ex. av Bernkonventionen och TRIPS.

Mot denna bakgrund beslutade regeringen 16 april 1998 om en utredning för att se över bl.a. IT och offentlighet, samt sekretesslagen. Kommitten skulle bl.a. a i uppdrag att "undersöka om det i nigot &Il finns ett behov av att öka möjligheterna att inte tillhandahllla en allmän handling som omfattas av upphovsrätt eller nigon närstiende rättighet och i s1 &Il föresli en lösning som tillgodoser detta behov. / .../ Utgingspunkten för eventuella fönlag skall vara att den upphovsrättsliga lagstiftningen i s1 liten utsträckning som möjligt inskränker den grundlagsenliga rätten att ta del av allmänna handlingar och samtidigt respekterar Sveriges internationella ltaganden pl det upphovsrättsliga omddet" (Dir 1998:32). Kommitten förväntades vara klar senast

1 september 2000. Detta besked innebar bl.a. att konstitutionsutskottet avstod fnn att diskutera fngan i sak i sitt betänkande 1997/98:KUl9, utan nöjde sig med att åvvakta utredningen.

Fdn beslutet dröjde det dock länge innan kommitten tillsattes. Uppenbarligen har dock justitiedepartementet fortsatt att bereda fngan internt och bl.a. publicerat promemorian "Nigra fngor om förhillandet mellan upphovsrätten och offentlighetsprincipen." (Ds 1999:7). Promemorian har sedermera kommit att ligga till grund för de fönlag som läggs fram i propositionen.

SVERIGES RIKSDAG

100 12 STOCKHOLM

TEL 08-786 40 00

55

1999/2000:KU20

BilagaA2.3.l

SVERIGES WW

RIKSDAG t.tJ

Det måste betraktas som anmärkningsvärt att regeii.ngen på detta sätt föregriper en offentlig utredning och därigenom också försvårar den offentliga debatt som rimligen bör föregå beslut av denna dignitet. De omständigheter som justitiedepartementet nu framhåller som brådskande torde rimligen ha förelegat redan då ärendet behandlades i riksdagen 1998.

Regeringens agerande har uppenbarligen bi_dragit till konstitutionsu~kottets avvaktande förhållningssätt i det nämnda betänkandet och därmed försvårat för riksdagen att arbeta med frågan på vederbörligt sätt. Konstitutionsutskottet bör därför granska den beredningsprocess som föregått den nu föreliggande propositionen.

t:~~r:1

Marianne Andersson '~l

Bänk 230

56

---				1999/2000:KU20
				Bilaga A2.3.2
REGERINGSKANSLI n	2000-03-02		SB2000/1699
Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen	r ---
Rättschefen		Konstitutionsutskottet
Telefon 405 4849		ink	2000 -03- G2

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 21: Justitiedepartementets beredning av propositionen om upphovsrätten och offentlighetsprincipen

Härmed översänds en inom Justitiedepartementet upprättad promemoria.

Rättschefcn Gömn Lambertz, tel. 405 47 19, är Regeringskansliets kontaktmlln

iärendet.

	.,.,.,,....,	E-,,osl:r~inistw.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: s-RllpStrator; O,.Primamlnisler; P--Ministry; A=i:SIL: C:SE
	,
	08-723 11 71	178 20 PREMIER S	57

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	Bilaga A2.3.2
REGERINGSKANSLIET	2000-02-25
Justitiedepartementet

KU:s granskningsärende 1999/2000:21 om Justitiedepartementets beredning av propositionen om upphovsrätten och offentlighetsprincipen

Genom en anmälan av Marianne Andersson (c) har väckts en fdga i KonstitutionsutSkottet om beredningen av propositionen 1999/2000:35 Upphovsrätten och offentlighetsprincipen. Regeringskansliet har berettS tillfälle att lämna synpunkter med anledning av anmälningen.

Den 16 april 1998 beslutade regeringen att tillkalla en kommitt~ med uppgift att göra en översyn av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i syfte att vidga möjligheterna för offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället (Offentlighets- och sekretesskommitten). I kommittens uppdrag ingh att undersöka om det i n!got fall finns ett behov av att öka möjligheterna att inte tillhandah!lla en allmän handling som omfattas av upphovsrätt eller n!gon annan rättighet enligt upphovs- råttslagen (dir. 1998:32).

Anmälaren ifragasätter Justitiedepartementets !tgärd att, trots beslutet att tillkalla Offentlighets- och sekretesskommitten, internt fortsätta bereda fr!gan om en begränsning i vissa fall i rätten att ta del av allmänna handlingar som omfattas av upphovsrätt.

I regeringens uppgift att styra riket ing!r att genom propositioner avge lagförslag till riksdagen. Av 7 kap. 2 § regeringsformen följer att ett beslut om en proposition förutsätter att behövliga upplysningat" och ytt- randen inhämtas fr!n berörda myndigheter. Vidare skall sammanslut- ningar och enskilda ha lämnats tillfälle att yttra sig i den omfattning som behövs. Dessutom bör i m!nga fall yttrande fr!n Lagradet ha inhämtats. N!gra andra krav uppställs inte i regeringsformen när det gäller fragan om hur ett lagförslag skall beredas.

Det ankommer allts! p! regeringen att avgöra hur den utredning bör bedrivas som anses behövlig som grundval för förslag som läggs fram för riksdagen. Det är regeringen som avgör om en utredning skall ske genom en särskild kommitte, anförtros !t annan fr!n departementet frist!ende utredningsman eller genomföras p! annat lämpligt sätt. Att regeringen

58

2

har givit en särskild kommitt~ ett visst uppdrag hindrar inte att rege- ringen, p! det sätt som skett i detta fall, i annan form med förtur be- handlar en viss fdga som ligger inom kommitt~uppdraget. Regeringen har ett ansvar för och en skyldighet att bevaka Sveriges intressen och vidta nödvändiga !tgärder för att skydda dessa.

I propositionen har utförligt redovisats skälen för att inte avvakta Offentlighets- och sekretesskommittens arbete. Det kan tilläggas att det efter kontakter med företrädare för Förenta Staterna under hösten 1998 inte fanns mgon tvekan om att Sverige skulle hamna i ett internationellt tvistlösningsförfarande om Sverige avvaktade kommittens kommande utredning av fdgan. Regeringen bedömde riskerna med ett tvistlösnings- förfarande som s! stoi;a att detta inte var ett tänkbart alternativ, varför det blev nödvändigt att behandla fdgan separat.

Det bör p!pekas att !tgärden att behandla fr!gan i en departements- promemoria inte p! mgot sätt inneburit ett avsteg fr!n det allmänna kravet p! beredning av regeringsärenden. Departementspromemorian 1999:7 N!gra fr!gor om förh!llandet mellan upphovsrätten och offent- lighetsprincipen skickades ut p! sedvanlig remiss till ett stort antal remissinstanser. Yttranden inkom fr!n ett trettiotal instanser. När för- slaget efter den första lagddsföredragningen mbte arbetas om till en sekretessregel (ett alternativ som hade diskuterats i promemorian) skickades ett omarbetat förslag ut för kompletterande synpunkter till ett tiotal remissinstanser. Samtliga inkom med yttranden. Fr!gan har även i hög grad uppmärksammats i den allmänna debatten. Det är svm att se p! vilket sätt debatten skulle ha försvhats genom att förslaget lagts fram separat. Snarare torde debatten ha gynnats av att fr!gan blivit tidigt belyst och diskuterad.

För övrigt bör framh!llas att Offentlighets- och sekretesskommitten, som även betonas i propositionen, alltjämt har kvar sitt uppdrag. Det an- kommer s!ledes p! kommittfo att söka den lämpligaste lösningen p! det problem som regeringens förslag i proposition 1999/2000:35 partiellt och tillfälligt försökt lösa.

1999/2000:KU20 Bilaga A2.3.2

59

Konstitutionsutskottet

lnk 2000 -01- 2I,

Dnr 300-ll50-9ct/oo

Konstitutionsutskottet

Jag önskar att Konstitutionsutskottet undersöker om Riksdagens beslutsunderlag till

förslaget om försvarets nedskärningar lir tillförlitligt, dvs om beredningstvånget i RF 7:2 om inhämtandet av behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter uppfyllts på ett rimligt sätt. Det gäller såväl rapporten Ny grundorganisation för

Försvarsmakten vilken lir framtagen av Arbetsgruppen för grundorganisations-

förändringar inom Försvarsmakten, som Regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret. Propositionen bygger på den tidigare nämnda rapporten.

Margareta Vildund, kd \.\l'-'7b

1999/2000:KU20 Bilaga A2.4.1

60

Moderaterna M				1999/2000:KU20
	2000-01-0ö			Bilaga A2.5. l
Jan Backman				: (l)
		Konstitutionsutskottet
Till Konstitutionsutskotte!		lnk	2000-02-03

Digital TV i ;narknätet har hittii!s visat sig ,,a:-a en rnis;:lyckande. Trots myci<.et srora

reklaminsatser, sannolikt för mångmiljonbeiOp;;, nll.:- resuimet biivi, ett fäia1 köpare och

hyrare av dekodrar. Eftersom så få friviiiig;: i-::öp,e :::ekcorzr sranades höster. : 99,;, en

"mhyrnings"-program som bygger pa mycic:::, ~r0:;,. ,c:b•,.:1.tio,,e: från .:ie sca;,iga företagen Boxer och Teracom. Boxe,, .ithyrr,:ngsverksamhet synes bygga på :r.yci-::et stora aktieägartillskott från moderbolaget Teracom.

Statliga subventioner strider mor riksoagsbes!um om ir.furanoe av digi,ai TV. i prop. I996/97:67, digitala TV-sändningar, skrevs: ··-nen ioresiagna sändningsverksamneten skall i sin helhet bekostas av medverk&cnde företag Eventueiia stimulanser ciil husnållen för att anskafta digitalavkodare- på mocsvarande sär, so:n har sker! inom mobiltelefonmarknaden - måste dä.'metl Dekostas av före,agen. Verksamneten ska:l

således inte betalas med stacsbuågetmedei." !(l_• ;1::a:ade ,~96/97:KU ! '?: "L,skone: utgår ifrån att en sådant eventue!li s&rn~-bfä.c i!1It :,~.-~:t!:.~·,er an ~nnebära an 5tatiig,~ .r.:tOel

används för an subventionera hushåiiens 2.nskaffnin_!! ,., livkociare."

Ägandet av Teracom utövas av kulrurdepanemente!. An ht:shå!lens anskaffning av avkodare kraftigt subventioneras med hjäip av statiiga ouiagsmeciei måste va,a välkänt för kulturdepartementet och statsrådet Marita Civskog. K;institutionsmsicccer bör ctärför granska hur departementet och statsrådet agera, ro, a.'t säk,a att riksdagens besit:t följs.

'-tockhclm den 3 februari 2000

\" J

'....._..,,.. C'IA-\ 1_')~1,Lltv._,1\..-,

Jan Backman

--------------------·-------·····----

61

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	Bilaga A2.5.2
REGERINGSKANSLIET	2000-03-06
Kulturdepartementet
Enheten f6r mediefriger
LarsMaren
Telefon 08-4051937
Mobil 070-5716644
Telefax 08-210723

Subventioner av digitalavkodare - svar på frågor från KU

1.Föregicks bildandet av Boxer TV-Access AB av kontakter mellan Regeringskansliet och Teracom? Om sådana kontakter förekom, vilka synpunkter framfördes till Teracom?

Inga kontakter förekom innan bolaget bildades. Efter bildandet har information om hur projektet utvecklas vid ett antal olika tillfällen sedan början av 1r 1999 lämnats fran Teracom till tjänstemän vid Kulturdepartementet.

2.Vilka kontakter har förekommit mellan Regeringskansliet och Teracom och vilka bedömningar har gjorts från Regeringskansliets sida när det gäller frågan om vinstdisposition?

Riksdagen har godkänt regeringens förslag till avgränsning av den del av Teracom AB:s verksamhet som skall bedrivas med skälig lönsamhet (prop. 1998/99:1, UO 17, bet.1998/99KrUl, rskr.1998/99:55).1 propositionen (s. 140) anges att för den konkurrensutsatta delen av Teracoms verksamhet skall ägarens krav följa de riktlinjer som finns för hur verksamheten vid statliga konkurrensutsatta bolag skall bedrivas samt att det även i forcsätmingen skall ställas krav p1 avkastning och utdelning för denna verksamhet.

Ägarens s'ynpunkter p! fr!gan om vinstdisposition anges i de ägardirektiv som meddelas vid ordinarie bolagsstämma med Teracom AB. Före bolagsstämman sker regelmässigt överläggningar mellan bolaget och tjänstemän vid Kulturdepartementet. Vid bolagsstämman den 29 april 1999 angavs att m!let för nivln p! utdelningen skall vara långsiktigt och ses utifrm resultatet över en konjunkturcykel. Ägarens m!I är att utdelningen p! den konkurrensutsatta delen normalt bör motsvara 1/3 av resultatet efter finansnetto med avdrag för schablonskatt. För räkenskaps!ret 1999 angavs att utdelningen borde uppg1 till minst 16 miljoner kronor. En förutsättning var att aktiebolags!agens utdelningsregler medger en slidan utdelning.

62

2 l 999/2000:KU20

Bilaga A2.5.2

3.Vilka synpunkter föranleder anmälarens utgångspunkt att statliga subventioner utgått för hushållens anskaffning av avkodare?

Enligt skrivelse från Teracom till Kulturdepartementet den 9 september 1999 grundas Boxers erbjudande p! en affärsmässig kalkyl med m!l att uppnå en lönsam verksamhet. Boxer avser s!ledes inte att subventionera set top-boxarna. Däremot för Boxer enligt skrivelsen diskussioner med olika företag som har intresse av att nå hushållen med information och därmed intresse av att subventionera set top-boxar för de hushåll som accepterar att ta emot informationen.

63

	1999/2000:KU20
Konstitutionsutskottet
	Bilaga A2.6.1

lnk 1999 -02- 0 2
Dnr	- "i! /9,

Till Konstitutionsutskottet

Genom konkursen i företaget Prosolvia förlorar den statliga stiftelsen Industrifonden ca 150 miljoner kronor. En stor del av förlusten beror på engagemang som gått långt utöver vad som är tillåtet enligt förordningen om finansiering genom stiftelsen Industrifonden (SFS 1996:880). Prosolvia ·blev tidigt ett större företag än vad som är

tillåtet för Industrifonden att engagera sig i och Industrifonden gick i strid med förordningen in med aktiekapital i dotterbolag till Prosolvia.

En av representanterna för staten, kanslirådet i Näringsdepartementet Lars Häggmark, har i Industrifondens styrelse gjort en protokollsanteckning att Industrifonden snarast borde avveckla sitt engagemang i Prosolvia. Att ägarrepresentanten gör en så kraftig åtgärd som en protokollsanteckning visar att det tidigt funnits kunskap hos departementet och dess politiska ledning om att Industrifonden överskridit vad som är tillåtet enligt den statliga förordningen.

Trots att det ansvariga statsrådet Anders Sundström och departementsledningen haft vetskap att Industrifonden gått långt utöver vad som är tillåtet har de underlåtit att agera. Underlåtenheten har kostat staten och Industrifonden alltför många miljoner. Konstitutionsutskottet bör därför granska dåvarande Näringsminister Anders Sundström brist på agerande i samband med Industrifondens engagemang i Prosolvia AB.

DokumcnLltOK 1999-02-02

64

---					1999/2000:KU20
					Bilaga A2.6.2
REGERINGSKANSLIET.		1999-03-09		SB1999/993
Statsrådsberedningen		Konstitutionsutskottet
Rättschefen		Riksdagen
Telefon 405 4849			Konstitutionsutskottet
			lnk	1999 -JS· u9
			Dnr
	KU:s granskningsärende 1998/99:22 om statc..'lr.i;nn:n.r.eö.ri'"s-imivrl~-...----
	ansvar för Industrifondens engagemang i Prosolvia AB

Härmed översänds en inom Näringsdepanementet upprättad promemoria i ovannämnda ärende.

1~lWExpeditionschefen Christer Fallenius, tel. 405 2123, är Regeringskansliets

-	,__	E , ,:fflilt,atorep,NMnlintSlw.fflinillfJ'.se	65
	, 405 1000	,....
103 33 STOCKHOLM	08__-
	08-723 Il 71	I 78 10 PR!MIER S

3 Riksdagen 1999/2000. 4 sam. KU20, De/2

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	Bilaga A2.6.2
REGERINGSKANSLIET	1999-03-03
Näringsdepartementet

KU:s granskningsärende 1998/99:22 om statsrådet Anders Sundströms ansvar för Industrifondens en- gagemang i Prosolvia AB

Fråga 1

Hur bedöms Industrifondens engagemang i Prosolvia AB överensstämma med de föruuätmingar som ges i förordningen (1996:880) om finansiering genom stiftelsen Industrifonden?

Svar pl frlga 1

Industrifondens ägarengagemang för~ 1r 1998 låg i linje med förordningens regler, eftersom Prosolvia AB då tillhörde den kategori företag som enligt för- ordningen räknas bland små och medelstora företag med högst 250 anställda. Senast tillgängliga uppgifter om omsättning m.m. kunde då hämias frln 1996 års bokslut.

Industrifondens räkenskapslr omfattar tiden den 1 juli - den 30 juni. Regering- en prövar lrligen frlgan om ansvarsfrihet för Industrifondens styrelse för för- valtningen under det senaste räkenskapsåret. Prövningen görs på grundval av bl.a. uttalanden av fondens revisorer.

Frågor om Industrifondens ändrade engagemang i Pcosolvia AB genom fon- dens beslut under andra hälften av år 1998 kommer att bli föremål för reviso- rernas slutliga granskning efter innevarande verksamhetslr, dvs. eher den 30 juni 1999. Granskningen gäller exempelvis frågan om huruvida fonden har följt förordningen. I samband därmed kommer frågan att behandlas av regeringen.

Fdga2

I vilken utsträckning och vid vilka tidpunkter var Industrifondens utökade en- gagemang i Prosolvia under 1997 och 1998 känt för departementschefen?

Svar på frlga 2

I samtliga enskilda ärenden agerar Industrifonden oberoende av regeringen. Besluten fattas av fondens styrelse eller verkställande direktör. Regeringen in- formeras inte särskilt om enskilda projekt. Ej heller informerade de tv! av le-

66

2 1999/2000:KU20

Bilaga A2.6.2

damöterna i fondens styrelse, vilka var och är anställda i Regeringskansliet, nä- ringsminister Sundström om förhållandena i Prosolvia. Prövning av fondens verksamhet sker i enlighet med vad som har angetts ovan.

67

---			1999/2000:KU20
			Bilaga A2.6.3
REGERINGSKANSLIET	2000-03-02		SB2000/1698
Statsrådsberednlngen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen
Rlttschefen		Konstitutionsutskottet
Telefon 405 4849		lnk	2000 -03- 0 2

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 1:Statsrådet Anders Sundströms ansvar f6r Industrifondens engagemang I Prosolvia AB

Häaned öveISänds en inom Näi:ingsdepartementet upptättad promemoria.

Rättschefen Per Båk Lindebetg, tel 405 22 58, är Regetingskanslits konlllkttnan i ärendet.

-	__		68
	oa..,_t05 1000	C-1JO'l.............h•..-.millillly.-
103 33 STOCKHOLM		Jt, .4DO,--N11- ""51L,c.st:
	08-723 11 71	178 20 PREMIER S

---	1999/2000:KU20
	Bilaga A2.6.3
REGERINGSKANSLIET	2000-02-24
Näringsdepartementet
Statssekreteraren	Statsradsberedningen
	Per Virdesten
LarsRekke

Granskningsärcnde 1999/2000:1 - Statsrldet Anders Sundströms ansvar för Industrifondens engagemang i Prosolvia AB

Svar på KU:s frågor i skrivelse 2000-02-10:

1.Styrelseledamöterna har att följa lag, förordning och stadgar precis som andra styrelseledamöter. Nlgra andra direktiv har inte getts.

2.Regeringen har till riksdagen anmält en proposition den 22 mars 2000 om vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken. Som ett underlag för denna har skett en översyn av den nuvarande organisation som finns för att genomföra näringspolitiken, där Industrifonden ingår. Av översynen föranledda frågor kommer att behandlas i den nämnda propositionen eller senare i höstens budgetproposition. Eventuella åtgärder beträffande Industrifonden har anstltt intill dess ställning har

·till den framtida näringspolitiska organisationen.

vänlig hälsning

Lars Rekke

-,	,
	,_	E-po,t, ___.._.,.
103 3J STOCKHOLM	08-4051000	X.400,s-R_o-,_,,_..,_,A-SIL;c-sE

69

	1999/2000:KU20
Konstitutionsutskottet
	Bilaga A3. l.1

Till	lnk	1999 ·u5- 0 5
Konstutionsutskottet	Dnr	,1_45-q~/c1~

Undertecknad vill härmed begära granskning av regeringens hantering av förändringen av Anslagsförordningen (SFS 1996:1189) och dess konsekvenser för myndigheterna..

Regeringen fattade den 25 februari beslut om förändringar i nämnda förordning (SFS 1999: 1!2) avseende§ I I och § I la:

"I I § /Upphör att gälla U:990401/

En myndighet får disponera ett ramanslag med högst summan av ett tilldelat belopp och ett överfört anslagssparande minskat med en eventuell indr~~irig av anslagsbelopp eller summan av ett tilldelat belopp minskat med en utnyttjad anslagskredit och en eventuell indragning av anslagsbelopp.

Dispositionsrätten enligt första stycket gäller även för poster med beteckningen "ram".

Efter ett särskilt beslut av regeringen kan en myndighet få disponera en angivet belopp utöver en tilldelat anslagsbelopp i form av ett medgivet överskridande.

11 § /Träder i kraft I:990401/

En myndighet f"ar disponera ett ramanslag med högst summan av

1.ett tilldelat t-e!cpp och ett överfört anslagssparande upp

till tre procent av anslaget minskat med en eventuell indragning av anslagsbelopp, eller

2.ett tilldelat belopp minskat med utnyttjad anslagskrcdit och en eventuell indragning av anslagsbelopp.

Dispositionsrätten enligt första stycket gäller även för poster mec! beteckningen "ram". Förordning (1999:112).

11 a § /Träder i kraft I:990401/

Efter ett särskilt beslut av regeringen kan en myndighet även få disponera

1.en del av ett överfört anslagssparande som överstiger tre procent av anslaget,

2.ett angivet belopp i form av ett medgivet överskridande. Förordning (1999:112)."

70

Av förordningen framgår också följande:

"12 § Med ett anslagssparande avses vad en myndighet vid budgetårets slut inte utnyttjat av ett ramanslag sedan en eventuell indragning av

anslagsbelopp räknats bort.

Ett anslagssparande f'ar föras över till följande budgetår om inte regeringen beslutar aMat. Anslagssparande som inte får föras över skall myndighe:e:, föra bort som indragning av anslagsbelopp.

13§ En myndighet flr disponera ett anslagssparande under två budgetår efter det att anslaget senast var uppfön på statsbudgeten.

Det anslagssparande som därefter återstår skall myndighete.'l föra bon· som indragning av anslagsbelopp.•

1999/2000:KU20

Bilaga A3. l.1

Effekterna av regeringens förändring innebär såvitt jag kan bedöma en retroaktiv verkan på t ex

1998 års anslag. Enligt"de uppgifter som.kommit mig tillhanda har regeringen underlåtit an underrätta åtminstone vissa myndigheter om beslutet och de effekter det får för verksamheten.

Konstutionsutskottet bör granska om regeringen

a}inför sitt beslut den 25 februari 1999 inbimtat behövliga upplysningar frb myndighete.,na om de effekter som kommer att uppstå genom ffirändringen av Anslagsförordningen i § ! l och § l la,

b)på ett rimligt sätt informerat berörda myndigheter om beslutet och dess konse.1-venser för verksamheterna,

c} genom sitt beslut skapat konflikter i R;rhållande till redan uttärdade regle:ingsbrev,

d)genom sitt beslut inffirt en R;rordning med retroaktiv verkan.

Stockholm den 5 maj I999

/J<j/rlU{

riksdagsledamot (led)

71

---				1999/2000:KU20
				Bilaga A3.l.2
REGERINGSKANSLIET	2000-03-02		SB2000/1701
Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
Rättschefen	Riksdagen	Konstitutionsutskottet
Telefon 405 4849		ink	2000 -C3- 0 2

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 3: Regeringens hantering av föränc!ringen i anslagsförordningen

Härmed översänds en inom Finansdepartementet uppriitbld promemoria.

Expeditions- och riittschefen Nils Dexe, teL 405 16 19, är Regeringskansliets kontaktman i ärendet.

"1,~~

--	T~on-..,	l-P011:,..sk1tore,,imeminisler.1Nntsby.se	72
	,.,.,.,	X.400: S=Re,istrat•; O:sPrimeministet; e-Mtnrst,y; AaSIL: C:SE
103 33 STOCKHOLM	08-405 1000
	08-723 ll 71	I 78 20 PREMlrR S

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	BilagaA3.l.2
REGERINGSKANSLIET	2000-02-23
Finansdepartementet	Statsrådsberedningen
Statssekreteraren
Peter Lagerblad

KU:s granskningsärende 1999/2000:3 om regeringens hantering av förändringen i anslagsförordningen

Jag Ur härmed överlämna följande underlag för svar till konstitutions- utskottet i rubricerade granskningsärende.

Inledning

Ramanslag infördes från och med budgetåret 1992/93 och anvisades i huvudsak för myndigheternas förvaltningsanslag. Från och med :1r 1997 anvisas ramanslag även för medel som regleras i författning eller särskilda regeringsbeslut, dvs. medel som tidigare anvisades p¼ förslagsanslag. Av det totala anslagssparandet år 1998 uppgick sparandet p¼ förvaltningsanslagen till 6,3 miljarder kronor. Det totala sparandet samma år uppgick till ca 25 miljarder kronor. Det betyder att huvuddelen av anslagssparandet l¼g p¼ regelstyrda anslag där verksamheten inte kunde plverkas av myndigheten.

I budgetpropositionen för 1997 angav regeringen att anslags - behlliningarna borde uppmärksammas i den :1rliga prövningen av myndigheternas resursbehov. Som underlag för en s¼dan prövning har myndigheterna ålagts att redovisa den planerade användningen av den ackumulerade anslagsbehållningen som vid det senaste räkenskaps¼rets slut uppgick till mer än tre procent. I det budgetunderlag som myndigheterna lämnade i mars 1998 lämnades för första g¼ngen en s¼dan redovisning.

I syfte att n till st¼nd en bättre kontroll över anslagsförbrukningen angav regeringen i 1998 ¼rs ekonomiska v¼rproposition att den hade för avsikt att strama upp reglerna för anslagssparande genom att föreskriva att anslagssparande som överstiger tre procent av anslaget Ur disponeras

73

2

först efter beslut av regeringen. Finansutskottet uttalade sitt stöd för ltgärden (bet. 1997/98:Fi27). Redan p1 vlren 1998 offentliggjorde s5.ledes regeringen sina avsikter p1 detta omdde.

I februari 1999 beslutade regeringen om en ändring i anslags - förordningen i enlighet med vad som aviserades i 1998 5.rs ekonomiska vlrproposition. Ändringen syftade till att f1 till st5.nd en systematisk prövning av anslagssparandet samt att f1 en bättre kontroll över anslagsförbrukningen. Finansutskottet fann att denna uppstramning var befogad och utskottet ans5.g att denna nya restriktivare prövning kan

•bidra till att skapa bäure kontroll över anslagsförbrukningen (bet. 1998/99:FiU20).

För att undanröja alla tvivel uttalade Finansdepanementet i ett pressmeddelande den 7 maj 1999 att en självklar utgmgspunkt när regeringen gör prövningen av anslagssparandet är att de !taganden som staten har till följd av lag och eller avtal skall kunna fullgöras.

Granskningsanmälan

I en granskningsanmälan av Mats Odell begärs granskning av regeringens

hantering av förändringen i anslagsförordningen (1996:1189) och dess konsekvenser för myndigheterna. I anmälan anges att konstitutions- utskottet bör gransb. om regeringen

a)inför sitt beslut den 25 februari 1999 inhämtat behövliga upplysningar fr5.n myndigheterna om de effekter som kommer att uppst1 genom förändringen av anslagsförordningen,

b)p1 ett rimligt sätt informerat berörda myndigheter om beslutet och dess konsekvenser för verksamheterna,

c)genom sitt beslut skapat konflikter i förh5.llande till redan utfärdade regleringsbrev,

d)genom sitt beslut infört en förordning med retroaktiv verkan.

Kommentarer till granskningsanmälan

A)Inför beslutet om förordningsändringen har regeringen haft tillg5.ng till information fr5.n myndigheterna om beslutets effekter. Myndig- heterna skall i budgetunderlaget, som lämnas till regeringen senast den 1 mars varje 5.r,. redovisa den planerade användningen av den ackumulerade anslagsbeh5.ll~ingen som vid det senaste räkenskaps5.rets slut uppg5.r till mer än tre procent. Detta underlag ligger sedan till grund för den prövning av myndigheternas resursbehov som 1rligen görs inom ramen

1999/2000:KU20 Bilaga A3.1.2

74

3 1999/2000:KU20

för budgetprocessen. Denna prövning har i vissa fall inneburit att

BilagaA3.l.2

anslagsmedel dragits in. Detta har i s5.dant fall skett genom en ändring av tidigare utfärdat regleringsbrev. Ändringen i anslagsförordningen innebär en generell begränsning av dispositionsrätten till tillgängliga medel samt leder till en mer systematisk prövning av anslagssparandet. Förändringen leder troligen även till att kvaliteten i myndigheternas underlag för bedömningen av anslagssparandet blir bättre. Riksdagens revisorer har vidare i en förstudie (Budgeten som styrinstrument, 1997/98:11) framfört att myndigheternas planeringsförutsättningar skulle bli bättre om regeringen endast vid ett tillfälle per h beslutade om indragningar av anslagssparande. Enligt min mening gav det underhg som myndigheterna lämnade·i början av 1999 tillräcklig information om beslutets effekter.

B)Ekonomistyrningsverket (ESV) har lämnat information om förordningsändringen. I ESV-nytt nr 1 1999 (publicerad den 6 april 1999) informerade ESV om ändringen i anslagsförordningen och meddelade därvid att ESV:s föreskrifter beräknades beslutas i slutet av april. Efter en sedvanlig konsekvensutredning hos totalt 23 myndigheter beslutade ESV den 12 maj om föreskrifter och allmänna dd, som distribuerades till samtliga statliga myndigheter. Enligt min mening har myndigheterna p1 sedvanligt sätt informerats om beslutet och dess innebörd.

C)Rätten att utnyttja anslagssparande regleras inte i regleringsbreven utan följer av anslagsförordningen. Ändringen av denna förordning kom slledes inte i konflikt med tidigare utfärdade regleringsbrev. Till saken hör även att regeringen under vlren 1999 beslutade att de allra flesta myndigheter fick beh1lla hela sitt anslagssparande, även när det översteg tre procent. Reglerings breven för myndigheterna beslutas under december mlnad het före budgetlret. Eftersom det faktiska ekonomiska

utfallet inte är tillgängligt vid denna tidpunkt, miste prövningen av anslagssparandet ske vid en senare tidpunkt. Detta kan dock enligt min mening inte ses som en ändring av regleringsbreven.

D)Ändringen 1anslagsförordningen trädde i kraft den 1 april 1999 och innebär, om inte regeringen beslutar annat, en minskning av en myndighets disponibla medel, dvs. årets anslag samt ackumulerat anslagssparande. Ett anslagssparande existerar definitionsmässigt endast vid årsskiftet och det redovisas i årsredovisningen, som är tillgänglig den 1 mars. Ett fastställande av anslagssparandets storlek och den del av anslagssparandet som överstiger 3 procent kan alltså rent faktiskt inte ske förrän 1rsredovisningen har lämnats till regeringen, dvs. under mars

75

4 1999/2000:KU20 BilagaA3.1.2

månad. Det är således enligt min mening ime fråga om en otillåten retroaktivitet.

Peter Lagerblad

76

		1999/2000:KU20
	.-------r--	Bilaga A3.2.1
	Konstitutionsutskottet
1999-10-15	lnk 1999 -10- 1 5

Till

Dnr 3 -sgs-'f/

Riksdagens konstitutionsutskott

Härmed anmäls till granskning regeringens utövande av utnämningsmakten.

Utskottet bör granska i vilken utsträckning regeringen har iakttagit de stadganden som finns i regeringsformens 2:a kapitel 9 paragraf. Där heter det : "Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet".

Den politisering som skett av utnämningsmakten låter sig svårligen förenas med nämnda grundlagsstadgande. Utskottet bör undersöka i vilken utsträckning politiska kriterier har varit avgörande eller medverkat till att statliga tjänster har tillsatts på ett sätt som strider mot regeringsformens stadgande.

Vidare anmäls till särskild granskning regeringens nominering av EU- kommissionär. Härvid bör bl.a. granskas i vilken utsträckning regeringen haft samråd med den politiska oppositionen i namnfrågan innan ställningstagande skett.

Utskottet har tidigare granskat hur den svenska regeringen och regeringskansliet har handlagt rekryteringen av svenskar till olika befattningar inom EU- administrationen. En förnyad sådan granskning bör göras av utskottet med tanke på att det nu finns möjligheter till en mera samlad överblick av den svenska nomineringspolitiken på området.

Med anledning av regeringens hantering av förordnandet av Riksrevisionsverkets generaldirektör Inga-Britt Ahlenius bör utskottet granska när förordnanden och omförordnanden har skett i förhållande till tillträdestiden för generaldirektörer och motsvarande tjänster under de senaste åren.

Anders Björck

77

			1999/2000:KU20
	Kon~titutionsutskottet
			Bilaga A3.2.2
Moderaterna 1A	lnk 20Gu -02- 03
	Dnr .3C.C,	-.l~1r-9q/oo

Till Konstitutionsutskottet

I slutet av förra året utsåg regeringen KFB:s generaldirektör Urban Carlström till generaldirektör i VTI fr o m 1 februari 2000. Ännu vid regeringssammanträdet den 28 januari hade regeringen inte utsett någon efterträdare på KFB-stolen eller anvisat någon annan lösning. Med regeringens goda minne har styrelsen i stället utsett en ställföreträdare för generaldirektören.

Regeringen har ansvar för att myndigheter har kompetenta chefer. Det är dessutom av vikt att chefsposter är besatta.

Det kan naturligtvis inte uteslutas att det undantagsvis inte är möjligt att undvika vakanser. Det förefaller emellertid som om det snarare är regel än undantag att utnämningar sker sent med åtföljande problem för myndigheternas arbete.

Konstitutionsutskottet bör granska hur chefstillsättningar sköts inom regeringskansliet, vilka beredningsrutiner som gäller och vilka tider regeringen iakttagit.

Stockholm den 3 februari 2000

gran,kning2.doc/BSO 2000-02-03

78

---				1999/2000:KU20
				Bilaga A3.2.3
REGERINGS KAN Sll ET	2000-03-14		SB2000/2154
Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen
Rlttschefen		Konstitutionsutskottet
Per Virciesten
		lnk	2000 -C3- 1

Granskningsirende 1999/2000 nr 13, 28: Regeringens utövande av utnämnlngsmakten och ansvar för chefstillsittningar

Som svar på konstitutionsutskottets frågor överlämnar jag härmed fem promemorior, nämligen

1.en från Justitiedepartementet om hur regeringen utövar utnämningsmakten,

2.en från Utrikesdepartementet om rekrytering av svenskar till chefsposter inom EU:s institutioner,

3.en från Statsrådsberedningen om nominering av en ny svensk EU- kommissionär,

4.en från Finansdepartementet om förlängning av ett förordnande som chef för Riksrcvisionsverket,

5.en från Näringsdepartementet om utnämning av chef för Kommunikationsforskningsberedningen (KFB).

En lista över generaldirektörer och andra höga chefer som regeringen förordnat eller omförordnat under år 1998 och 1999 finns i bilagan till Justitiedepartementets promemoria.

En lista över svenskar som rekryterats till höga poster inom EU:s institutioner finns i bilagan till Utrikesdepartementets promemoria.

d'Rcgeringsbcsluten om en ny svensk EU-kommissionär finns i bilagorna

~u~btt,dn;ng,n, "'9m,mori>

VjV,rdc~

-·		c_____...__,.
103 33 STOCKHOUI	OMO!i 1000	,_	s-a.p,,...,Q.Pri_,
	,_			PollklllOy, .-SIL, C.SE
	,_	X.400,
	08-72311 71	178 20 PREMIERS		79

		1999/2000:KU20
	Promemoria	Bilaga A3.2.3
REGERINGSKANSLIET	2000-03-10
~--
Justitiedepartementet	Rättschefen
Personalpolitiska enheten	Per Virdesten
	Statsrådsberedningen
Margareta Hammarbetg
Telefon 08-405 14 27

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 13, 28: Regeringens utövande av utnämningsmakten och ansvar för chefstillsättningar

1 bilaga

Statsrådsberedningen har begärt underlag för svar i rubricerade ärende.

1. Hur bereds frågor om chefstillsiittningar av regeringen/Regeringskansliet?

Särskild uppmärksamhet och stor omsorg ägnas åt att bredda rekryteringsbasen, åt att f1 en bra balans av kompetens och erfarenheter i kollektivet av myndighetschefer och åt kvalitet i beredningen av umämningsärenden. Rekryteringen sker utifrån preciserade krav, ett brett sökförfarande och ett omsorgsfullt urval. En kravprofil, baserad på myndighetens nuvarande och kommande verksamhet, tas fram innan sökandet efter kandidater påbörjas. Särskild vikt läggs vid ledaregenskaper och tidigare erfarenheter som chef.

Ett brett sökförfarande innebär att regeringen söker kandidater även från näringslivet, kommuner och landsting. För att ta vara på den kompetens som finns bland s:lväl kvinnoi: som män ser regeringen till, så långt som det är möjligt, att kvinnliga kandidater finns med i varje urval som görs under beredningen.

Statsministern har ett särskilt ansvar vid beredningen av ärenden om anställningar av generaldirektörer och andra höga chefer. Därför bereder departementen dessa ärenden gemensamt med Statsrådsberedningen. Ärendena anmäls direkt till statsministerns statssekreterare. Förutom med Statsrådsberedningen sker gemensam beredning med det departement vars verksamhetsomr:lde i särskilt hög grad berörs av verksamheten hos den myndighet där den aktuella anställningen skall ske och med det departement från vars verksamhetsområde en kandidat hämtats. Sedan stauministerns statssekreterare lämnat klartecken tar det statsråd som skall vara föredragande vid regeringssammanträdet upp ärendet vid en lunchberedning eller på en allmän beredning.

80

2

I takt med att utnämningsmakten får ökad betydelse ser regeringen över sin chefspolicy och utvecklar beredningsrutinema. Riktlinjer för beredningen finns i prop. 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (avsnitt 7.4 Kvalitet i chefsförsörjningen) och i Statsrådsberedningens promemoria 1997:4 Samr5dsformer i Regeringskansliet (reviderad senast den 15 februari 2000).

2 och 3. Vilka beredningstider gäller? Vilka tider har regeringen iakttagit?

Regeringen eftersträvar en god framförhållning i utnämningsärenden. Normalt inleds beredningen minst sex månader före tillträdet. Se vidare punkt 5 nedan.

4.I villeen utsträckning harpolitiska kriterier varit av betydelse i tillsättningsfrlgor?

Erfarenhet av politiskt arbete kan vara en av flera meriter som bedöms värdefulla i uppdraget som myndighetschef. Uttalandena i den nämnda propositionen om ett brett sökförfarande, betoningen på ledar- egenskaper och tidigare erfarenhet som chef utesluter heller inte detta.

5.När har förordnanden/omförordnanden av generaldirekt6rer och motsvarande tjänster under lren 1998 och 1999 skett i förhlllande till tillträdestiden?

Av bilagan framgår datum för regeringens beslut om anställning av berörda chefer under den angivna tiden samt tillträdesdag. Det skall dock bet0nas att detta inte säger något om när rekryteringsprocessen påbörjades och hur lång tid beredningen av ärendet tagit. Det kan för övrigt finnas särskilda skäl för regeringen att avvakta en tid med ett anställningsbeslut efter det att man enats om vem som skall bli ny chef för en myndighet.

6. Information och samrld

Till följd av avtalet 1987-03-31 om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden (MBA-R) lämnar Regeringskansliet (berört departe- ment) information till de statsanställdas huvudorganisationer om bl.a. chefstillsättningar.

7.Jiimstiilldhetssynpunkter

Regeringen har en uttalad målsättning att öka andelen kvinnliga myndighetschefer. I 1995 års budgetproposition angavs som mål vad avser rekrytering av nya myndighetschefer inom den civila stats- förvaltningen att minst hälften av dem skall vara kvinnor. Som en följd av denna ambition har andelen kvinnliga verkschefer ökat markant under

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.3

81

1990-talct. År 1990 var andelen kvinnliga verkschefer endast 3 procent och är 1999 ca 25 procent.

31999/2000:KU20 Bilaga A3.2.3

82

·2000-03-08							1999/2000:KU20
							Bilaga A3.2.3
Ny/Övr Beslut		Nuv F	to.m.	AntF		Chel	Myndighet och dep
97-04-30		98-01-01	2003·12-Jl			Friggebo. Birc;il. Landshövd.	U.nsstyretsen i Jdnköpings län. Fi
97-10-23		98-02-01	2004-01-31 1			JohaMesson. Daniel. GO	Statens jämvilgar. N
97-12-04		98-01-01	2003-12•31		1	Wadsrein. Mar_arela. 00	Ombuctsmannen mot emisk diskriminering, Ku
97-12·18		98-01-01	2003-08-31			Hallman. Christina. GO	Riksurstäilningar. Ku
97-12-18		98-01-01	2003-12-31			Bot1in. Gunilla. Oir.	Siatens namnd lör ini. adoptionsfrågor. s
98-01-15		98-03-01	2004-02-29			Arll«:sson. unemor. Lanoshövd.	L3nssiyreisen i GoUands liln, Fi
98-02-05		98-02-05	2004-02-04			Holmquist. Rolf. GO	El<obrortsmyndigheten. Ju
98-02·12		98-03-09	2004-03-08 1			Billinc;er, Nils Gunnar, GO	Post· ocn tetesryretsen, N
98-03-05		98-05-01	WOl-04-30 1			L3mpa. Amo. ÖD	Rättsnjälpsmyn<ligheten, Ju
	98-03•19	98-05-01	2004-04-30 I			Camhagen. Göran. GO	Statens bostadskreditnämnd, Fi
	98•03·.!6	98-07-01	2004-06-30			lrhammar. lngbrill. GO	Statens jorobruksverk. Jo
98-04-02		98-04-01	2004-0:3-31			Magnu.sson:·Jan. GO	Svenska kraftnäl. N
98-04-02		98-07-01	2004-06·30		1	Nerernieks, Karlis, Rektor	FörsvafShögskolan, Fö
	98-04•16	98-09-01	2004-08-31 1			Öster. Kart Ok)v, GO	Fiskeriverket. Jo
	98-04•27	98-09-01	2003-08-31			Nort>eiie, Bertil, GO	Statens tivsmedelsverk. Jo
	98-04•29	98-07-01	2004-06•30			Beckman. Gunhild, Rektor	Högskolan på GoUand, U
98-05-14		98-09-01	2001-08·31			Kact,, Michaäl. Ordf.	Arbe!Sdomstolen. N
98-05·20		98-07-01	2004-06·30			Tegnlir. Per. GO	Ryrnostyreisen, N
98-05·20		!la-10-01	2004-09·30			Enochsson. Pia, GO	Glest,ygdsverket. N
	!la-06•17	98-08-01	2004-07-Jl			Freden. Lars, Rektor	HögskalaniHalmstad,U
	!la-06·25	98-07-01			1	Zetterquis~ Urban, Kanslichef	8ostadsdalegalionen, Fi
98-06-25		98-10-01	2004-09·30		1	Strömt,erg, Stefan, GO	Ooms~verke~ Ju
98-10·22		99-01-01	2003-07•31			Marklund, Kan, l.and$11ÖVCI.	Länsa!yrelsen i Norrbottens län. Fi
98-11-05		99-01•11	2005-01-10			Uusmann, lnes, GO	Bovert<e~M
98-11-16		99-01-01	2004-12-31			Franke, Sigbrit, Unlversitetskanster	H6gskaleverke~ U
	98•11-19	99-01-01	2004-12•31			Lörstad, Bengt. Reklor	H6gsko1an I Kristianstad, U
98-12·10		99-01-01	2004•12-Jl			Eriksson, Per Ola. GO	NUTEK.N
	98·12•17	99-01-01	2004•12•31			Borg Waliin, Kerstin, GO	Slablns kvalitets• och kompetensråd, Ju
	98•12-17	99-01-02	2004-12-31			Renmyr, Maria, Ofdt.	Fastighetsmäklarnämnden, Fi
98-12·22		99-02-01	2005-01•31			Svensson, Tommy, överintendent	Slablns museer 16r välldst<Ullur. Ku
	99-02•11	99-02·15	2001-12•31		1	Engetmartc. Ola, Kanstic:hef	c.ntrum tar kunskap om akolo9iSk hållbarhet.
99-03-04		99-07-01	2005-06-30			Gidlund. Janerik, Rek1Dr	Orabro universlllei. U
99-03·11		99-04-01	2003-05-31		1	l.alterst~ Lars, Ra1<110r	Konstlack. u
99-03·11		99-04-01	2005-03•31			Svedberg, Gunnar, Rek!Dr	MilthOQSkOlan, U
	99-03•11	99-05-01	2005-04-30 1			Andersson, Bertil, Rek1Dr	Universitetet I Unk6ping, U
	99-03•11	99-07-01	2005-06--30			Sunan,Marie-1.ouise,Reklor	Konsll'6gokolan. U
	99-03•18	99-04-01	2001-12-31			Widebäck. Ulf, GO	Datainspektionen, Ju
	99-03•18	99-07-01	2005-06-30			Hallin, Göran, Forskn.ch.	Statens institut 16r regionalforskning, N
99-03-25		99-05-01	2005-04-30			Ytterberg, Hans,	Ombudsmannen mot diskriminering på grund a,
	99-03•25	99-07-01	2005-06-JO 1			Oahlstnlm, Kjell. GO	Rlkstrafiken, N
	99-04•15	99-05-01	2005-04-30 1			Hansson, Ingemar, GO	Konjunklurtnslitutet, Fi
99-04-15		99-07-01	2005-06·30			Magnusson. Ewa, GO	Oisransuttlildningsmynctighelen. U
	99-04•15	99-08•15	2005-08-14			WesterOerg, Ulf. GO	Räasmedicinalverket, Ju
	99-04•20	99-05·25	2005-04-24			Lööw, Lars, HO	HandikapPOmbudsmannen, S
	99-04•29	99-015-14	2005-06-13			Rexed, Knut. GO	SlalSkomOre~ Ju
99-05-06		99-07-01	2005-06·30			JohansSon. Lena, GO	Uvsmedalsekonomiska institut~ Jo
99-05-20		99-08-10	2005-08-09 1			Ohtsson, Inger, GO	Arb-NSinslitutet, N
99-05-27		99-09-01	2005-08·31			Södarstnlm, Magnus, Raklor	Vixj6 uniVersite~ U
99-06-03		99-08-16	2005-08-15			Pellersson, Kenlh. GO	ArbetarskyddSsl'f(alsen. N
99-06-03		99-08-16	2005-08•15			Garhult. Siv. GO	Sla1811S pensionsvert<, Ju
99-06-10		99-09-01	2005-08•31			Alvan. Gunnar. GO	Ukemede1Sver1<et. S
99-06-23		99-07-01	2005-06-30 1			Malm, Krister, Direktör	Statens musiksamlir,;gar, Ku
99-06-23		99-08-16	2005-08-15			Nyk,,ist. Mn-Cbristin, GO	Kontcurrensverket. N
	99-07•11	99-10-01	2CC5-09·JO			Ekholm, Mats, GO	Skoiverke~ U
99-07-15		99-07-16	2005-07-15 1			Tilljlldal, Inge-Ben. Rektor	Univ81Sitetet i Ume,. U
99-08-12		99-10-01	2005-09·30		1	Nygren, Bitte. Museicn.	Ari(itekturmuseet. Ku
99-08-26		99·10-01	2005-09-30 1			Berg, Kristian, övenn1enden1	Statens histOriska muse•r. Ku
99-09-09		99-11-01	2005•10-31		1	Ågren, Gunnar. GO	Folkhålsoinslitutat, S
99-09-30		99-10-11	2005·10•31		I	Sjdstrano, Mats, GO	RiksSkall-rt<et. Fi
99-10-28		99-11-01	2005-10-31 I			Wljalund. Lars•Erik. GO	Na1urvårdsverke~ M
99-10·28		2C00-01-01 2005•12-31				Metin, JUdilh, GO	Statens kamkrallsinspek1ion, M
99-12-16		woo-01-01	2005•12·31			PalmkVi~t von Bahr. Gundla, Rektor Kun!;I. musikh6gslcolan i Slhlm. U
	99-12•16	2000-01·16	2C06-01-16			Ca~1,ren, Andreas, GO	lntegraliansverkel, Ku
ö		98-01-01	2003·12·31			Semharasson, Göte, L.andshövd.	Unss!yrelsen i Visir& Götalands lin, Fi
97-05-29

83

·'2000-03-08

Ny/Övr Beslut

Nuv F

t.o.m.

Ant F Chef

Myndighet och dep

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.3

97-08-28	98-01-01	2000-12-31	2	Adelsohn, Ull. Landshovd.	Länsstyrelsen i Stockholms tån. Fi
97-09-11	98-07-01	2001-06-30	4	Johansson. Lars-Erik. Rektor	Högskalan i Skövde. U
97-11-06	98-01-01	2002-12-31	1	Korsfeldl Thomas. GO	Statens energimyndighet. N
97•12·11	98-01-01	2000•12-31	2	Neuman. Gun. GO	Alkoholins0ektionen. S
97.12-1,	98-01-01	2001-07-30	2	Grede. Kjell. Rektor	Dramaåska instituiet. U
97-12-18	98-01-01	2C03•12·31	1	Ringborg, Ertand. GO	Svenska institutet UO
98-01•J8	98-02-01	2001-01-31	3	E:ling. Axel. GO	Konsumentverket. Fi
98-01-CB	98-06-01	2004-05-31		Wigzetl. Kerstin. GO	Sociatstyretsan. S
98-01·29	98-04-01	2004-03-31	2	Jansson. Kjell. Gld	Generattullstyretsen. Fi
98-01-29	98-04-01	2001-03-31		Kleen. Peter. GO	Kommerskollegium. UO
98-01-29	98-04-01	2001-03-31	2	Skogci. Ingemar. GO	Lufllartsverket. N
98-01-29	98-07-01	2001-06-30	3	Sandebring, Hans. GO	SMHI.M
98-02-05	98-03-01	2000-05-22	3	Cullberg, Staffan. Oir.	Statens konstråd. Ku
98-02-05	98-03-01	2001-03-14	2	LaMeg,en. Göran. GD	Statens kulturråd. Ku
98-03-05	98-07-01	2001-06-30	2 Ericsson. Lars Eric. Landshövd.		Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Fi
98-03-12	98-07-01	2001-06-30	2	Björk, GuMar, Landshövd.	Länsstyrelsen i Dalarnas lin, Fi
98-04-02	98-07-01	2001-05-31	2	Lönnqvisl. Ulf. LandshÖvd.	Länsstyrelsen i Blekinge lin. Fi
98-04-16	98-07-01	2001-06-30		Myhlback, Lennert. GO	Statens räddningsverk, FO
98-05-07	98-07-01	2001-06-30	3	Ettarp. Lars. GO	Styrelsen lår ackreditering OCh tekn. kon1r01I (S~
98-05-28	98-07-01	2004-06-30	I	Jonsson. Bo, GO	Ekonomistymingsverkel. Fi
98-06-04	98-07-01	2001-06-30	3	Granalh, oue. Ovarint.	Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemar!
98-06-04	98-08-17	2001-08-16	2	Edrnar, Oesirff, Museich.	NaturhislOriska riksmuseet, Ku
98-06-17	98-07-01	2004-06-30	2	Flodgren, Boel, Rektor	Lunds universitet. U
98-06·25	98-07-01	2004-06-30	1	Jacobson, Hans. GO	Premiepensionsmyndil;j,eten. Fi
98-06·25	98-07-01	2001-06-30	2	Jonsson. Egon, Oir.	Statens beradn. I. utv. av medicinsk metodik. S
98-06·25	98-08-01	2004-07-31	2	Sjågren, Boa, GO	Svenska EU-programkontoret för ulb. och komp
98-09-17	98-11-01	2004-10-31	1	Floc:lstrom, Anders, Rektor	Kungl. Tekniska högskolan i Slhlm, U
98-11·26	99-01-01	2001•12•31	2	Wadelius. Christer. GO	Statens fasligl1elsverk. Fi
98-12-17	99-02-01	2005-01-31	1	Månansson. Björn, GO	Centrala studlesf0dsnimndan. u
99-02-18	99-04-01	2002-03-31	5	NUzen, Göran, Huvuared.	Svenskt biografiskt lexikon, Ku
99-03-18	99-04-01	2002-03-30	2	Werner, Anita, GO	Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, s
99-03•18	99-07-01	2002-06-30	3	Eliasson, Ingemar. Landshövd.	Länsstyrelsen i Vltmlands län, Fi
99-03-25	99-05-01	2005-04•30	1	Öberg, Svante, GO	Statistiska cantralbyr$n, Ju
99-04-08	99-07-01	2002-08-30	2	KolJ)i, SIUnt, GO	Starens inslftudonsstyretse, S
99-04-29	99-05-01	2005-04-30	1	Johansson, Anders L. GO	Atbetsmarknadsslyrelsan. N
99-06-10	99-07-01	2000-06-30	2	Sylwander, Louise. BO	BamornbudsmllM&n, S
99-08-23	99-09-01	2005-08•31		Cederqvisl. Jane. GO	Fonfflka11onsverket Fi
99-07-01	99-08•23	2004-08·22 1 Rydh,Olol,GO			Expor1kredi1närnnden, UO
99-07-08 -	99-10-01	2002-09-30	2	Wegraeus, Erik. Riksanl	Riksandkvarieimb. o. statens hist. museer. Ku
99-09-23	99-10-01	2002-09-30	2	Ahlenius, lnga-8ritl, GO	RiksntVisionsverket. Fi
99-09-23	99-11-01	2002-10-31	2	Norgren. Claes. GO	F'inanslnspektionen. Fi
99-11-04	2000-01-01	2002·12·31	4	Rosen, Blöm, öo	Radio- och TV••trket Ku
99-11-18	2000-01-01	2000-12-31	5	Pettersson, Bertil, GO	Byggtorskningsrådel, M
99-11•18	2000-01-01	2005-12-31	1	Ljung, Lars. GO	Sveriges geolagiska undersökning, N
99-11-25	2000-02-01	2002-11-30	2	Österdahl. Benei. GO	Kriminalvårdsstyrelsen, Ju
99-12-02	2000-01-01	2005•12·31	2	ThuUberg, Per, Rektor	Söde<ll!ms högskola, U
99-12-02	2000-02-01	2006-01·31		KartstrOm, Url>an. GO	Statens väg• och transportforskningsinslilUI, N
99-12·16	2000-01-01	2005-12-31	1	Allerslrand. Sven. GO	Arkivet f6r ljUd och bid. U
99-12-16	2000-01-01	2001-12·31	3	Hjetm, Fred. Rektor	TeaterhögskOlan i Stockholm. U

84

REGERINGSKANSLIET	1999/2000:KU20
Utrikesdepartementet	Bilaga A3.2.3
Utrikesrådet fOr EU-frågor
	2000-03-10
Hendl:
Kr Hilde GrOnbled Kanflo, UD-EU	Rättschefen Per Vintesten, SB

Rekrytering av svenskar till chefsposter Inom EU:s Institutioner

Följande utgör svar på SB:s begäran om underlag med anledning av KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 13, 28: Regeringens utövande av utnlimningsmakten och ansvar för chefstillsättningar.

SB:s begäran om underlag omfattar inte nominering av kandidater till tjänsten som svensk kommissionllr, som inte handläggs vid UD.

Underlaget berör heller inte de åtgärder som vidtas inom området "Svenskar i EU:s institutioner" avseende information till personer som önskar tjänstgöring i EU:s institutioner, stöd inför deltagande i institutionernas uttagningsprov, spridning av information om utlysningar av och villkor tbr tidsbegränsade handläggartjänster och tjänster som nationella experter, praktilctjllnstgöring, kontakt- och informationsverksamhet avseende svenskarna i EU:s institutioner samt bevakning av EU-institutionen ..iS personalpolitik.

1.Hittillsvarande rutiner tbr nominering av och stöd till svenska kandidater till höga tjänster inom EU

De högsta funktionerna vid Revisionsrätten och Europeiska Gemenskapernas Domstol tillsätts enligt fördraget genom enhälliga beslut av medlemssaterna. Dessa Rirordnanden är tidsbegränsade och vid tbmyelse efterfrågas nomineringar av kandidater från medlemsländerna. Underlag för nomineringar handläggs vid Finansdepartementet respektive Justitiedepartementet. Beslut om dessa nomineringar fattas av regeringen.

85

Utrikesdepartementet	2(5)	1999/2000:KU20
	2000-03-10	Bilaga A3.2.3

Efter forfrågan från Rådets generalsekretariat i maj 1999 fattades regeringsbeslut ijuni 1999 om att forlänga fbrordnandet fbr ledamoten Jan

0.Karlsson, som av övriga ledamöter blivit utsedd till ordfbrande i Revisionsrätten. Förfrågan om nominering av kandidat till tjänsten som domare efter det att Hans Ragnemalms fllrordnande löper ut i oktober 2000 inkom i februari 1999. Regeringen fattade den 9 mars beslut om att nominera regeringsrådet Stig von Bahr till denna tjänst.

Beslut om tillsättning till tjänster inom EU:s institutioner fattas i övrigt av institutionerna själva. I vissa fall efterfrågas nomineringar av kandidater från medlemsländerna.

I samband med Sveriges EU-inträde fattades inom EU beslut om tidsbegränsade åtgärder under fem år fllr att underlätta rekrytering av medborgare från Sverige och de två andra nya medlemsländerna. Denna så kallade infasningsperiod löpte ut sista december 1999. För att underlätta kontakterna med institutionerna i rekryteringsfrågor utsåg regeringen en arbetsgrupp fllr EU-rekrytering (beslut 1994-11-17), som under statssekreteraren fllr EU-frågor vid Utrikesdepartementet ledde arbetet med prioriteringar av chefstjänster och nomineringar till högre chefstjänster. I denna arbetsgrupp bereddes kandidatfllrslag. Jllmställdhetsaspektcn var härvid mycket viktig. I gruppen deltog ledamöter, huwdsakligen statssekreterare, från SB, Justitie-, Utrikes-, Finans- och Arbetsmarknadsdepartementen. Vidare upprättades en EU- rekryteringsfunktion som ett treårigt projekt fllr tiden juli 1995-juli 1998 (PM 1995-10-09, rev 1995-12-04). Denna knöts till EU-sekretariatet vid UD, med direkt rapportering till statssekreteraren fllr EU-frågor vid UD. En interdepartemental referensgrupp fllr EU-rekrytering i vilken departementens personalchefer och EU-samordnare ingick bildades också.

Efter projektets slut övergick återstående beredning avseende de högre chefstjänsterna till EU-beredningen/statssekreterarkretsen. Arbetsområdet omdefinierades till att kallas "Svenskar i EU:s institutioner'' och handläggs sedan början av 1999 vid UD:s EU-enhet. En interdepartemental referensgrupp tbr svenskar i EU:s institutioner möts regelbundet.

Det svenska inflytandet över tjänstetillsllttningarna har inskränkt sig till de högsta befattningarna (Al- och A2-nivå). På lägre chefsnivå har regeringen under infasningsperioden haft ett visst inflytande över vilka tjänster som skall utlysas fllr svenska medborgare, däremot inte över utnämningarna. Ett

86

Utrikesdepartementet	3(5)	1999/2000:KU20
	2000-03-10	Bilaga A3.2.3

undantag, som dock haft marginell tillämpning, är att kandidat som givits stöd fbr tjänst på hög nivå, men inte erhållit sådan tjänst, har kunnat påräkna stöd från regeringen vid ansökan till tjänst på lägre nivå (A3-S). Regeringen har under perioden fbreslagit och givit stöd till kandidater på A1- och A2-nivå i fbrsta hand fbr de tjänster som reserverats fbr Sverige. Därutöver har rekrytering av några svenskar skett på A2-nivå utan aktiv medverkan från svensk sida. Sammanlagt har tjugo svenskar rekryterats till tjänster inom EU på dessa nivåer, varav åtta är kvinnor. Lista över svenskar som erhållit Al- och A2-tjänster återf1MS i bilaga. Av denna framgår även vilka av dessa som slutat sin tjänstgöring eller tagit tjänstledigt.

Genom Amsterdamsfbrdragets ikrafttr:lldande har Rådssekretariatet kommit att behöva kompletteras med personal på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område, liven på lägre nivåer. Till dessa tjänster har medlemsländerna ombetts nominera kandidater. Sverige har nominerat ett antal kandidater till denna typ av befattningar.

2.Behov av nominering av och stöd till svenska kandidater till höga chefstjänster i framtiden

I fortsättningen torde EU:s institutioner inte komma att göra några riktade utlysningar till viss nationalitet överhuvudtaget, annat lln fbrfitgningar om nomineringar till vissa fbrdragsfilsta tidsbegränsade tjänster enligt ovan, samt till de nya medlemsländerna vid kommande utvidgning av unionen. De flesta tillsättningar på chefsnivå kommer att ske internt, liven om vissa tjänster kan utlysas externt om nödvändig kompetens saknas inom institutionerna, men utlysningarna är då riktade till kandidater i alla medlemsländer.

Flera av de svenskar som tillträdde chefstjänster i början av medlemskapet kommer efter några års tjänstgöring att vara aktuella fbr interna omflyttningar i institutionerna. Som bekant lämnar dessutom under våren 2000 båda de SYenskar som erhållit fasta Al-tjänster i kommissionen, vilket åter aktualiserar frågan om svensk representation på denna nivå.

I samband med den omorganisation och refonnering av kommissionen som påbörjades fbrra året, och som llnnu inte llr slutfbrd, äger en rad omflyttningar på chefsposter rum. Det är då viktigt att ffllja vilka öppningar som kan finnas fbr svenskar som är aktuella fbr förflyttning eller befordran.

87

Utrikesdepartementet	4(5)	1999/2000:KU20
	2000-03-10	Bilaga A3.2.3

Den svenska EU-representationen i Bryssel och sekretariatsfunktionen för området "Svenskar i EU:s institutioner" vid UD:s EU-enhet har kontinuerligt bevakat och sammanstallt information om dessa rörelser, som vid ett antal tillflillen från november 1999 delgivits ss för EU-frågor i SB och Utrikesrådet för EU-frågor i UD. Information har också delgivits EU- beredningen/statssekreterarkretsen och den interdepartementala referensgrupp ftlr svenskar i EU:s institutioner som på tjänstemannanivå behandlar frågorna.

Departementen har härigenom uppmanats att granska situationen på de egna sakområdena, samt söka identifiera särskilt intressanta delområden och vakanser på dessa samt goda potentiella kandidater, interna respektive externa, beroende på situation. I princip gäller detta samtliga nivåer, för att på sikt tillgodose en tillfredsstallande intern befordringspotential av svenskar till chefsposter inom institutionerna.

Kommissionen har i sina nyligen antagna riktlinjer ftlr chefsutnämningar på Al- och A2-nivå angett att det i första hand är meriter som skall glilla som befordringsgrund. Därutöver skall särskilda åtgärder vidtas för att öka antalet kvinnor på chefsposter. Ytterligare ett kriterium lir att alla medlemsländer skall vara representerade på Al-nivå och att det därutöver skall vara kompetens som skall vara vägledande. Kommissionen uttalar vidare att det är önskvärt att varje nationalitet skall vara representerad på generaldirektörsnivå och att åtgärder skall vidtas vid långvarig och betydande obalans.

Det ligger i Sveriges intresse att EU:s institutioner kommer att ha en så transparent rekryterings- och befordringspolicy som möjligt. Vi stödjer att meriter skall vara vägledande, liksom ambitionen att öka antalet kvinnor på chefsposter och att det även fortsatt finns en ambition att eftersträva geografisk balans. Vi verkar för att den nordiska förvaltningskulturen är väl representerad i institutionernas administrativa miljö.

Hädanefter blir Regeringskansliets främsta uppgifter framftlr allt att bevaka intressanta tjänster som utlyses internt eller externt och uppmärksamma kvalificerade potentiella svenska kandidater om utlysningarna. När det gäller Al-nivån driver regeringen i dialog med institutionerna aktivt svenska intressen vad gäller områden och kandidater. Kandidater föreslås på basis av samma kriterier som gäller för regeringens utövande av utnämningsmakten. För A2-nivån och nedåt kommer efter infasningsperiodens slut mer generellt att bevakas att ett rimligt antal svenskar finns inom denna kategori. När så är möjligt kommer referenser att ges avseende svenska kandidater på förfrågan, som vid all annan rekrytering.

88

Utrikesdepartementet	5(5)	1999/2000:KU20
	2000-03-10	Bilaga A3.2.3

Det finns även fortsatt anledning flir Sverige att bevaka att intentionerna om meriter, jämställdhet och geografisk balans kommer att ffiljas, fflr att vid behov kunna uppmana institutionerna att åtgärda brister i dessa avseenden.

<Z--LJ\~

Frank Belfrage

89

BILAGA

SVENSKA HÖGRE CHEFER (Al och A2) SOM REKRYTERATS

TILL EU:S INSTITUTIONER

KOMMISSIONEN
Al-nivå	Anita Gradin, byte 1999 till Margot Wallström
Kommissionär *
Generaldirektör	Allan Larsson (slutar i maj)
Bitr generaldirektör	Magnus Lemmel (slutat sista februari 2000)
A2-nivå
Kabinettschef*	Christer Asp, byte 1999 till Rolf Annerberg
Direktör	Suzanne Frigren
Direktör	Jörgen Holmquist
Direktör	Pontus Järborg
Direktör	Sven Norberg
Direktör	Karin Oldfelt Hjertonsson
Direktör	Margareta Pettersson {tjänstledig)
Direktör	Kerstin Sterner
Direktör*	Lena Torell
Direktör	Percy Westerlund
MINISiERRÅDSSEKRETARIATET
Al-nivå	Kerstin Niblaeus
Generaldirektör
A2-nivå	Anders Olander
Direktör
PARLAMENTET
A2-nivå	Stig Berglind (slutat under 1999)
Direktör
DOMSTOLEN
Al-nivå
Domare*	Pernilla Lindh
Domare*	Hans Ragnemalrn (förordnandet löper ut 001006)
REVISIONSRÄTTEN
Al-nivå	Jan 0. Karlsson (förlängt förordnande från 000210)
Ledamot*
(Ordförande)
EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN (EIB)
Vicepresident*	Claes de Neergaard (avslutat sin tjänst under 1999)

*tidsbegränsade förordnanden

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.3

90

~--		1999/2000:KU20
	Promemoria	Bilaga A3.2.3
REGERINGSKANSLIET	2000-03-14
Statsrådsberedningen
Politiskt sakkunnig
Mats Andersson
Telefon 08-405 48 64

Svar på frågor från riksdagens konstitutionsutskott om nomineringen av svensk EU-kommissionär med anledning av granskningsärendena

1999/2000:13 och 28. 3 bilagor

Hur skedde beredningen? Skedde samråd med oppositionen?

Frågan bereddes i Statsrådsberedningen. Regeringen hölls löpande under processens gång informerad i samband med lunchberedningar.

Som ett led i beredningsprocessen ägde också samråd med oppositionen rum vid tre tillfällen.

a) Inför Europeiska rådet i Köln den 3-4 juni 1999.

Inför mötet i Köln samrådde statsminister Göran Persson med Carl Bildt, Lars Leijonborg och Alf Svensson och vice statsminister Lena Hjelm-Wallen med Lennart Dahleus, Birger Schlaug och Gudrun Schyman. Göran Persson och Lena Hjelm-Wallen lämnade information om processen för att utse EU-kommissionär och nämnde särskilt att EU-kommissionens nominerade ordförande Romano Prodi önskade att medlemsländernas regeringar i första hand angav prioriteringar vad gällde kommissionärsområden - "portföljer" - och i andra hand lämnade förslag på kandidater. Samtliga partiledare uppmanades Yid dessa kontakter att lämna förslag på såväl portfölj som kandidat till svensk EU-kommissionär.

b) Dagarna 20, 21 och 22 juni 1999.

Vice statsminister Lena Hjelm-Wallen hade överläggningar per telefon med samtliga partiledare. Utgångspunkten var då att mycket talade för att Sverige skulle erbjudas miljökommissionärsposten och att Romano Prodi nu önskade förslag på kandidater. Vid kontakterna den 20-22 juni genomfördes därför en ny kandidatgenomgång med partiledarna.

91

2

c) Den2 (och3) juli 1999.

Den 2 juli genomförde vice statsminister Lena Hjelm-Wallen en samtalsrunda per telefon med samtliga partiledare undantaget Carl Bildt som inte gick att ni förrän den 3 juli. Lena Hjelm-Wallen informerade om beslutet frin Romano Prodi att miljöportföljen skulle kunna tillfalla Sverige och att regeringen välkomnade detta. Lena Hjelm-Wallen presenterade vidare Margot Wallström som kandidat till miljökommis- sionär och inhämtade partiledarnas synpunkter pi detta.

Hur fattades beslutet om kommissionär? Var det regeringsbeslut?

Regeringen fattade beslut i frigan om en ny svensk EU-kommissionär vid tre tillfällen.

Regeringen beslutade den 8 juli 1999 att till Europeiska unionens rid nominera Margot Wallström till ledamot av kommissionen.

Regeringen beslutade den 16 juli 1999 att uppdra it utrikesminister Anna Lindh att i samförstind med övriga medlemsstaters regeringar och Romano Prodi nominera nya ledamöter av kommissionen i dess helhet.

Regeringen beslutade den 13 september 1999 att uppdra it chefen för Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen att i sam- förstind med övriga medlemsstaters regeringar utse den nya kommissionen.

Regeringsbesluten bifogas.

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.3

92

•	KOPIA		1999/2000:KUZ0
	Regeringsbeslut	1	Bilaga A3.2.3
-REGER"IN--9 EN	1999-07-08	SB1999/4510
Statsrådsberedningen	Europeiska unionens råd

Nominering av svensk ledamot i Europeiska gemenskapernas kommission

Regeringen beslutar acc nominera f.d. statsrådet Margot Wallström till ledamot i Europeiska gemenskapernas kommission.

På regeringens vägnar

jC,<....,_ k.{d<--lJ~ ~\j			\-w
LcnaHjclnf-Wallcn	.
er		desten

Kopians overensstämmelse med originalet intygas

Kopia till

.Btu.:_d,

Utrikesdepartemencet

Sveriges ständiga represemacion vid Europeiska unionen

Margot Wallstrcm

·--·	,_,,	E_,.,t: rasisttllorOp,iffleminisl• mtllisby.s,a
	,	,.,.,	93
lOJ 33 STOCKHOLM	08-405 1000	X 400: S•Rflistralor:	,...il'listty; AaSll: C-SE
	01-723 11 7t	171 20 PREMIERS

		1999nOOO:KU20
	Protokoll	Bilaga A3.2.3
REGERINGEN	vid regeringssammanträde
	1999-07-16	SB1999/4616
_a_

Statsrådsberedningen

Nominering av ledamöter av Europeiska gemenskapernas kommission

1 bilaga

Regeringens beslut

Regeringen uppdrar åt utrikesministern Anna Lindh, eller den hon utser, att i samförstånd med övriga medlemsstaters regeringar och den nominerade ordföranden av Europeiska gemenskapernas kommission Romano Prodi nominera de personer, som har upptagits i bilaga till detta beslut, dels till ersättare för den avgående kommissionen under återstoden av dess mandatperiod till och med den 22 januari år 2000, dels till ledamöter av kommissionen för tiden den 23 januari år 2000 till och med den 22 januari år 2005.

Ärendet

Sedan ledmöterna i den nuvarande kommissionen för de Europeiska gemenskaperna, vars ordinarie mandatperiod utgår den 22 januari år 2000, begärt sitt entledigande i förtid har medlemsstaternas regeringar i samförstånd nominerat Romano Prodi till ny ordförande för kommissionen och Europaparlamentet godkänt nomineringen av ordföranden.

Medlemsstaternas regeringar skall enligt artikel 214.2 andra stycket i

EG-fördraget i samförstånd med den nominerade. kommissionsordföranden nominera de övriga personer som de vill utse till ledamöter av kommissionen. Enligt artikel 215 andra stycket i EG- fördraget skall ersättare för avgående ledamöter utses för den återstående mandatperioden av medlemsstaternas regeringar i samförstånd.

Motsvarande bestämmelser gäller enligt Fördraget om upprättandet av

Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättande av

Europeiska atomenergigemenskapen.

94

Utdrag till	2	1999/2000:KU20
		Bilaga A3.2.3

Utrikesministerns kansli

Rämsekretariatet för EU-frlgor (UD-ERS)

Enheten för Europeiska unionen (UD-EU)

Rättssekretariatet för regeringsärenden och interna frlgor (UD-RS)

Representationen i Bryssel

95

3 1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.3

Bilaga

M.Michel BARNIER M. Frits BOLKESTEIN M. Philippc BUSQUIN M. David BYRNE

Mme Loyola de PALACIO

Mme Anna DIAMANTOPOULOU

M.Franz FISCHLER M. NeilK.INNOCK M. Pascal LAMY

M. Erkki UIKANEN ·M. Mario MONTI M. Poul NIELSON

M. Christopher PATTEN Mme Viviane REDING Mme Michaele SCHREYER M. Pedro SOLBES MIRA M. Giimer VE.RHEUGEN M. Ant6nio VJTORINO Mme Margot WALLSTRÖM

96

_i_	Protokoll
	vid regeringssammanträde
REGERINGEN	1999-09-13	SB1999/5507

I999/2000:KU20 Bilaga A3.2.3

Statsrådsberedningen

Utseende av ordförande och ledamöter av Europeiska gemenskapernas kommission

1bilaga Regeringens beslut

Regeringen uppdrar åt chefen för Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen (EU), eller den han utser, att i samförstånd med

övriga medlemsstaters regeringar utse de personer, som har upptagits i bilagan till detta beslut, dels till ersättare för den avgående

kommissionen under återstoden av dess mandatperiod till och med den 22 januari år 2000, dels till ordförande och ledamöter av kommissionen för tiden den 23 januari år 2000 till och med den 22 januari år 2005.

Ärendet

Sedan ledamöterna i den nuvarande kommissionen för de Europeiska gemenskaperna, vars ordinarie mandatperiod utgår den 22 januari år 2000, begärt sitt entledigande i förtid, har medlemsstaternas regeringar i samförstånd nominerat ny ordförande och nya övriga ledamöter av kommissionen.

Metllemsstatcrnas regeringar skall enligt artikel 214.2 tredje stycket i EG-fördraget i samförstånd ucse ordföranden och de övriga ledamöterna av kommissionen. Enligt artikel 215 i EG-fördraget skall ersättare för avgående ordförande och övriga ledamöter utses för den återstående mandatperioden av medlemsstaternas regeringar i samförstånd.

Motsvarande bestämmelser gäller enligt Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

-	97
	E-post; reaistrata-Oprimemini5'•.minislry.se
103 33 STOCKHOLM	X.400: s-Reg;strator: O=l'TirMministet; P=Minislry; A=SIL; C,.SE
..........	178 20 PREMIER S
	r.,_

4 Riksdagen 199912000. 4 sam. KU20, De/2

2	1999/2000:KU20
	Bilaga A3.2.3

Utdrag till

Utrikesministerns kansli

Räccssekretariatet för EU0 frågor (UD-ERS)

Enheten för Europeiska unionen (UD-EU)

Räccssekrecariacec för regeringsärenden och interna frågor (UD-RS)

Representationen i Bryssel

EU-enheten, SB

98

3 1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.3

Bilaga

M. Romani PRODI, ordf.

M. Michel BARNIER

M. Frits BOLKESTEIN

M. Philippe BUSQUIN

M. David BYRNE

Mme Loyola de PALACIO

Mme Anna DIAMANTOPOULOU

M. Franz FISCHLER

M. Neil KINNOCK

M. Pascal LAMY

M. Erkki LIIKANEN

M.MarioMONTI M. Poul NIELSON

M. Christopher PATTEN Mme Viviane REDING Mme Michaele SCHREYER M. Pedro SOLBES MIR.A M. Giinter VERHEUGEN M. Antonio VITORINO Mme Margot WALLSTRÖM

99

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	Bilaga A3.2.3
REGERINGSKANSLIET	2000-03-06
Finansdepartementet	Statsrådsberedningen
Expeditions- och rättschefen

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 13, 28: Regeringens utövande av utnämningsmakten och ansvar för chefstillsättningar

Jag får härmed överlämna följande underlag för svar till konstitutions- utskottet i rubricerade granskningsärende.

Den 24 juni 1999 diskuterade Bosse Ringholm och Inga-Britt Ahlenius frågan om en förlängning av hennes förordnande som chef för Riksrevisionsverket (RRV). Inga-Britt Ahlenius framställde önskemfil om en förlängning av förordnandet med fem år. Bakgrunden till hennes önskemfil var att hon önskade få leda RRV fram till dess att hon fyller 65 år. En förlängning av förordnandet med tre :lr skulle innebära att hon under ett par år skulle behöva ägna sig :lt andra arbetsuppgifter. Som ytterligare skäl anförde hon bland annat att RRV nyligen hade organiserats om och behövde stabilitet.

Bosse Ringholm, som hos regeringskollegor hade hön sig för om den praxis som regeringen tillämpade vid omförordnanden, berättade för Inga-Britt Ahlenius att en förlängning av förordnanden med tre :lr var det vedenagna och att han inte kunde ge n:lgra garantier om uppdrag för tiden därefter. Det var självfallet av största vikt att de bägge var överens om hur Ungt en förlängning av Inga-Britt Ahlenius förordnande skulle sträcka sig. Enligt Bosse Ringholm var det underförstått dem emellan att hon skulle få förordnandet förlängt om hon kunde acceptera att regeringen följde sin praxis p:1 omr:ldet. Hon hade dock en stark önskan om ett fast arbete fram till 65 :lrs :1lder. Därför bad Bosse Ringholm henne att fundera över om det fanns något annat uppdrag som hon var intresserad av. Kunde regeringen tillmötesgå en s:ldan önskan fanns möjligheten att ge henne ett nytt femårigt förordnande som skulle sträcka sig fram till hennes :1lderspensionering. Bosse Ringholm presenterade inga förslag utan bad Inga-Britt Ahlenius att själv undersöka saken. Det överenskoms att Inga-Britt Ahlenius skulle tänka igenom det hela under sommaren och därefter återkomma med besked.

1()()

2 1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.3

Sedan Inga-Britt Ahlenius haft möjlighet att överväga fr¼gan under sommaren hade hon och Bosse Ringholm ett möte den 26 augusti. Hon framförde då att hon alltjämt önskade få förordnandet som chef för RRV förlängt med fem 5.r. Bosse Ringholm hänvisade 5.terigen till den pra.xis som tillämpades vid förlängning av förordnanden.

Söndagen den 29 augusti lämnade hon ett brev till Bosse Ringholms bostad. Hon skrev bl.a. att hon i första hand önskade en förlängning av förordnandet med fem 5.r men att hon accepterade de tre 5.r som Bosse Ringholm av principiella skäl angett. I brevet redogjorde hon även för önskem5.I. om sysselsättning för tiden därefter.

Eftersom det nu fanns möjlighet att besluta om en förlängning av förordnandet med tre 5.r inleddes den interna beredningen i regeringskansliet och i regeringskretsen. Till följd av Bosse Ringholms ansvar för utarbetandet av regeringens budgetproposition för 2000, som avlämnades den 20 september, var hans arbetsbelastning under september m5.nad intensiv. Fr¼gan om förlängningen av Inga-Britt Ahlenius förordnande var en av rn¼nga frågor som skulle beredas under denna tid.

Bosse Ringholm försökte utan framglng att få kontakt med Inga-Britt Ahlenius lördagen den 18 september för att bekräfta en överenskommelse om ett sammanträffande påföljande vecka. Söndagen den 19 september fick han i sitt hem ytterligare ett brev överlämnat från Inga-Britt Ahlenius. I detta brev betonade hon vikten av att regeringen snabbt fattade ett beslut och föreslog återigen en förlängning av förordnandet med fem 5.r. I brevet framförde hon även argument för att regeringen skall avvika från sin praxis vad gäller omförordnandets längd.

Efter att Bosse Ringholm onsdagen den 22 september återigen haft en diskussion med Inga-Britt Ahlenius om längden på omförordnandet beslutade regeringen den 23 september i ärendet.

~tr~mVid utformningen. av detta underlag har jag samratt med finansministern

'Nils Dexe

101

--- PROMEMORIA

REGERINGSKANSLIET2000-03-09

NäringsdepartementetStamidsberedningen

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.3

Statssekreteraren

LnRekke

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 13, 28: Regeringens utövande av utnämnlngsmakten och ansvar för chefstlllsättnlnpr

Härmed lämnas följande underlag till kommentar avseende Elizabeth Nyströms anmälan om utnämning av generaldirektör för Vfl.

Den 2 december 1999 utnämnde regeringen KFB:s dlvarande

generaldirektör Urban Karlström till generaldirektör för VfI med tillträde den 1 februari 2000.

KFB, som myndighet, har varit föremAI för flera utredningar under senare ir. Slledes berördes KFB av Näringsdepartementets Utredning om vissa myndigheter (november 1999) liksom av Utbildningsdepartementets Utredning Att fminsiera forkning och utveckling (Ds 1998:68). Utredningen Forskning 2000 (SOU 1998:128) har tidigare föreslagit att sektorsforskningsmyndigheterna, däribland KFB, skulle ersättas av forskningsd.d.

För närvarande bereds inom Regeringskansliet en proposition angående forskningsmyndighetema inom Näringsdepartementets ansvarsområde.

KFB:s verksamhet och organisation har alltså sedan en tid varit föremAl för överväganden i olika sammanhang. Den osäkerhet om myndighetens framtid som därigenom har uppkommit, har pAverkat möjligheterna att ta ställning till frågan om utnämning av generaldirektör för KFB.

Beredningen av fr!gan om forskningsmyndighetema har nu kommit sA llngt att regeringen ansett sig kunna fatta beslut i utnämningsfragan.

Den 2 mars 2000 beslutade regeringen att utnämna Hans Mohlin som

vikarierande generaldirektör för KFB till den 31 december 2000.

I

Lars Rekke

	E______....,_,.
l03331~	Z.f(IC.l~Q.l..,_,,P.Mlnlmy;WIL,c-sE
2•	102
-

Inga-Britt Ahlenius	2000-03-21	1999/2000:KU20
Generaldirektör, Riksrevisionsverket		Bilaga A3.2.4

Konstitutionsutskottet

Riksdagen

KUs gransknlngsärenden 1999/2000, nr 8 (Finansminister Bosse Rlngholms handläggning av två skrivelser från Inga-Britt Ahlenlus), 1O(Regeringens handläggning av frågan om generaldirektör för

Rlksrevlslonsverket) och 13 (Regeringens utövande av utnämningsmakten).

Inför utfrågningen i KU den 21 mars 2000, överlämnar jag härmed min redogörelse för dialogen med företrädare för regeringen infcir mitt omförordnande som chef fcir RRV.

Redogörelsen bygger på en noggrann dokumentation från min sida. Den lämnas efter bästa förstånd och på heder och samvete.

Inga-Britt Ntlenius

103

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

KU ska granska finansministerns handläggning av frågan om generaldirektör for Riksrevisionsverket (RRV) och regeringens utövande av utnämningsmakten. Med anledning av denna granskning vill jag lyfta fram fyra centrala principiella frågor i svensk förvaltning utifrån grundlagens bestämmelser och andra stadganden i lag.

I. Revisionens ställning, lagfäst eller inte, utifrån regeringens proposition om revisionens oberoende och "RRVs integritet"

2.Tillsättningsproceduren för chefen för den oberoende revisionen

3.Synen generellt på förvaltningens ställning och integritet utifrån grundlagens stadganden om de självständiga forvaltningsmyndighetema

4.Tillsättningsproceduren i allmänhet vad gäller verkschefer (och andra högre chefer i staten)

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

Revisionens ställning och tillsättningen av dess chef

Enligt riksdagens beslut efter forslag från regeringen i BP 98 har RRVs verksamhet koncentrerats till de revisionella uppgifterna. Regeringen betonade i propositionen revisionens oberoende ställning och markerade att ett renodlat revisionsorgan skulle "... ytterligare markera revisionens oberoende och dessutom stärka RRVs integritet". Regeringen betonade återigen detta i BP 2000.

I andra länder med vilka Sverige önskar jämföra sig är den oberoende statsrevisionens ställning säkrad i lag, oftast i grundlag. Detsamma gäller chefens ställning - tillsättningsforfarande och skiljande från tjänst är underkastade särskilda procedurer for att garantera ämbetets integritet.

Det finns goda motiv för denna särskilda reglering i lag - ytterst syftar den till att säkerställa en opartisk, oberoende och professionell revision som vågar dra tydliga slutsatser av sitt arbete och publicera dem. Allt i syfte att stärka medborgarnas förtroende för den offentliga verksamheten.

Regeringen tillsätter chefen för Riksrevisionsverket. Frågan regleras ytterst i grundlag meni:iärefter i LOA, verksförordning, regeringens chefspolicy (maj 1995) och andra regler för statens personalpolitik.

2

104

Förvaltningens ställning

Sverige har en internationellt sett unik flirvaltningsmodell (vi delar den med Finland). Den är reglerad i grundlag och innebörden är att den exekutiva makten är delad i två. Regeringen svarar flir politisk direktivgivning, de självständiga myndigheterna svarar för den dagliga operativa verksamheten, t ex självständig rättstillämpning och leverans av beslutsunderlag av olika slag till regeringen.

Verkschefen är från dessa utgångspunkter självklart en strategisk person i den svenska förvaltningsmodellen. Posten har inte blivit mindre viktig i och med det senaste decenniets utveckling med större handlingsutrymme för verkscheferna vad gäller hanteringen av verkens förvaltningsresurser och genom en ökad frekvens av ramlagstiftning.

Tillsättning av höga chefer I staten

Tillsättnin~roceduren för verkschefer är i Sverige en helt sluten process. Den står därmed i stark kontrast inte bara till vår egen generella öppenhet och tillämpning av offentlighetsprincipen i andra avseenden. Vi skiljer oss också i detta avseende på ett markant sätt från andra länder i vår närhet.

Regeringens officiella chefsprogram från 1995 anger framfl>r allt att rekryteringen måste utgå från ett brett sökförfarande och utifrån preciserade krav för befattningen. Inga särskilda krav ställs på öppenhet.

Förvaltningspolitiska kommissionen behandlade frågan om tillsättning av verkschefer. Förutom att diskutera de allmänna krav som bör ställas på en verkschef aktualiserade de också själva tillsättningsprocessen:

"Vi vill särskilt peka på vikten av öppenhet vid rekryteringen. Den skall tjäna två syften. Den skall bidra till att bredda rekryteringsbasen och ge blittre möjligheter att bedöma - också i en offentlig debatt - hur utnämningsmakten utövas."

Utnämningen av verkschefer är en strategisk fråga. Det är väsentligt att kvalifikationer för att leda verksamheter i staten är noga prövade. Att så sker är ägnat att stärka legitimiteten i den statliga verksamheten och öka allmänhetens förtroende. Rekryteringen av myndighetschefer bör enligt min mening ske i en öppen process med uttalade och precisa krav på meriter och med möjligheter för alternativa kandidater att framträda. För att bistå regeringen i fråga om meritvärdering kan man t ex inrätta någon form av nämnd eller råd.

Det är förvaltningen som ytterst ffirverkligar och verkställer de folkvaldas beslut - det må vara i form av rättstillämpning, service, repressiva åtgärder. Det är förvaltningen som medborgarna möter - domstolen, polisen, försäkringskassan - och det är centralt att kvaliteten i den statliga verksamheten upprätthålls och att medborgarnas flirtroende för den statliga verksamheten är stort. Ett merirbaserat rekryterings- och befordringssystem, öppenhet och genomsynlighet är A och O för att upprätthålla ett flirtroende flir den statliga

3

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

105

verksamheten. Utgångspunkten är grundlagens stadganden om att "vid tillsättning av statlig tjänst skall avseendefastas endast vid sakliga grunder, såsom fortjänst eller skicklighet" och andan i tryckfrihetsfilrordningen om öppenhet och genomsynlighet. Det finns goda motiv filr Sverige att ansluta sig till de mer öppna processer som tillämpas i andra länder och att överge det mer renässansartade system som tillämpas f n i vårt land.

4

l999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

106

REDOGÖRELSE FÖR SAMTAL MED FÖRETRÄDARE FÖR REGERINGEN OM MITT FÖRORDNANDE SOM VERKSCHEF

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

Allmän bakgrund

Enligt riksdagens beslut har Riksrevisionsverkets verksamhet koncentrerats till de revisionella uppgifterna. Riksdagsbeslutet grundade sig på regeringens proposition (Propl997/98:l). Sverige har därmed fatt en renodlad revisionsmyndighet. Regeringens och riksdagens beslut föregicks av flera utredningar.

Regeringen diskuterade i propositionen ingående grundelem~ten i revisionens oberoende, dvs "... att revisionen självständigt väljer revisionsområde och revisionsobjekt utifrån risk och viisent/ighetskriterier, att den väljer metoder

m.m.utan påverkan och att den självständigt drar sina slutsatser och offentliggör sin granskning. "

Regeringen betonade i propositionen revisionens oberoende ställning och markerade att ett renodlat revisionsorgan skulle "... ytterligare markera revisionens oberoende och dessutom stärka RRVs integritet".

Under perioden 1994-1995 utarbetades i finansdepartementet - i kontakt med RRV - ett utkast till lagforslag för att reglera revisionens ställning och mandat med nuvarande allmänna forvaltningsmodell. De foljande utredningarna om revisionens ställning gjorde att arbetet med detta utkast inte kom att bedrivas

vidare.

Det utvecklingsarbete som nu bedrivs i Riksrevisionsverket bedrivs utifrån dessa utgångspunkter i propositionen-revisionens oberoende och RRVs integritet - och som de materialiserats i verkets instruktion.

Regeringen har ånyo i budgetpropositionen för år 2000 betonat att riksdagsbeslutet stärkt revisionen och förtydligat dess oberoende ställning.

Regeringen tillsätter chefen för Riksrevisiorisverket. Frågan regleras ytterst i grundlag men därefter i LOA, verksförordning, regeringens chefspolicy (maj 1995) och andra regler för statens personalpolitik.

5

107

Mitt första förordnande som chef för Riksrevisionsverket löpte ut den 30 september 1999. Inom ramen för en diskussion om ett omförordnande hade jag följande kontakter med företrädare för regeången:

•Personligt möte på mitt initiativ med Pär Nuder, statssekreterare i Statsrådsberedningen, den 14 juni.

•Personliga möten med finansministern den 24 juni, den 26 augusti och den 22 september, samtliga på mitt initiativ.

•Brev till finansministern den 2 juli, den 29 augusti, den 9 september och den 19 september.

•Telefonsamtal med finansministern den 16 september.

•Personligt möte med Peter Lagerblad den 18 september. (Några telefonsamtal med Lagerblad under augusti/september.)

Fr o m augusti dokumenterade jag noggrant alla möten och all övrig kommunikation i frågan.

6

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

108

Möte med Pär Nuder den 14 juni

I anslutning till ett samtal om mitt pågående EU-uppdrag tog jag också upp frågan om forlängning av mitt forordnande. Jag redogjorde for mina önskemål och vi samtalade en stund om frågan. Han undrade om jag haft samtal med Bosse Ringholm och när jag svarade nekande rekommenderade han mig att ta upp diskussionen med honom.

Möte med finansministern den 24 juni

Vi möts på mitt initiativ - jag hade efter viss envishe, genom finansministerns sekreterare lyckats utverka en tid före sommaren.

Efter några inledande allmänna artighetsfraser tar jag upp frågan om mitt förordnande och säger att mitt önskemål är att fä mitt filrordnande förlängt och att jag skulle önska att regeringen förlängde det med fem år i stället tbr de tre år som kommit att betraktas som praxis. Jag nämner att det finns mycket g()dil verksamhetsmotiv tbr detta - RRV är först sedan ett år tillbaka etablerad som en i praktiken ny myndighet, att leda verket kan därmed ses som ett nytt uppdrag, att jag mot bakgrund av statsmakternas beslut inlett ett brett och därmed mångårigt utvecklingsarbete, att RRV genom ordförandeskap i en internationell kommitte åtagit sig ett flerårigt viktigt utvecklingsarbete i det internationella revisionssapiarbetet. Jag pekar också på den fortsatt stora uppmärksamheten far revisionsfrågoma och det inledda utredningsarbetet i riksdagen och att det enligt min bedömning då vore bra för regeringen med en erfaren och verksamhetskunnig chef.

Jag anger också personliga skäl - jag har fem år kvar till min ålderspensionering - och att det inte borde vara ointressant för regeringen att också diskutera den aspekten.

Finansministerns svar är att regeringens princip är tbrlingning på tre år och att sex plus fem år är en alldeles för ling sammanlagd period. Jag pekar på att regeringen just tbmyat Jan O Karlssons nomineringsperiod till Europeiska revisionsrätten med sex år, dvs fem plus sex år. Hans svar är att det är ju skillnad, det är en helt annan sak. Jag fortsätter inte den diskussionen.

Han frågar om jag funderat på något annat och jag säger att givet situationen på RRV, det intensiva utvecklingsskede vi befinner oss i efter riksdagsbeslutet o s

v så har jag varit och är inriktad på att fullfölja utvecklingen av RRV från dessa nya och tydliga förutsättningar. Efter att han insisterar på om jag verkligen

aldrig funderat på att göra något annat, så säger jag - alltså efter visst trugande

-att om Jan O Karlsson valt att inte begära omtbrordnande så hade jag gärna kandiderat. Jag säger också att om Jan O Karlsson väljer att lämna efter sitt ordfiirandeskap vid utgången av 2001, så är jag intresserad (jag berättar också att jag for Erik Åsbrink nämnt detta och dessutom ett annat specifikt uppdrag som dock inte är aktuellt eftersom det inte längre är vakant). Han tar fram en annons som hån just sett om chefskapet för det nybildade Olaf. Jag säger att jag inte vill till Bryssel och han kommenterar kort att det tydligen är ok med

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

7

109

Luxemburg men inte med Bryssel. Och jag svarar att det handlar om vad man vill göra med sitt liv. Mitt kvarstående önskemål är ett :Rirlängt :Rirordnande, men jag lovar också att jag skall fundera på om det är något annat jag vill göra. Jag får inga konkreta erbjudanden.

Överenskommelsen är att vi skall ses igen "efter sommaren". Med bara en dryg månad kvar till att mitt :Rirordnande går ut. Samtalet förs i en artig ton.

Brev till finansministern den 2 juli

Brev till finansministern där jag bifogar en infonnationsskrift som verket tagit fram - "Riksrevisionsverkets roll & uppgift i ett historiskt och internationellt perspektiv"(l998:63). Det historiska perspektivet på statsrevisionen i Sverige

har tagits fram inom RRV. Det internationella perspektivet utgörs av resultatet av en enkät som genomffirts av den europeiska samarbetsorganisationen Rlr statsrevision, EUROSAI. I olika kapitel beskrivs också hur revisionsorganisationen ser ut i ett antal olika länder som valt olika lösningar. Enkäten genomfiirdes av EUROSAI ffir att utgöra underlag Rlr EUROSAis kongress 1999 med temat att belysa statsrevisionens oberoende ur olika aspekter. Temat aktualiserades framffir allt av de central- och östeuropeiska nya demokratierna som utifrån sina nyskrivna grundlagar nu lir i tärd med att bygga upp självständiga revisionsmyndigheter, flera med anledning av de krav som EU ställer Rlr en anslutning. Jag anmllde skriften i mitt Rlrord med Rlrhoppningen att den skulle bidra till att öka kunskaperna om den statliga revisionens villkor. Skriften skickades bl a ut till riksdagsledamöterna och jag uppfattar att den kommit att bli ett standardverk på sitt område, både inom universiteten och :Rir riksdagens pågående utredningsarbete.

Möte med finansministern den 26 augusti

Vi möts på mitt initiativ sedan jag bokat tid med hans sekreterare. Mina :Rirväntningar infiir detta möte är att jag skall fä besked om ett omförordnande och att vi i samband därmed tex skulle diskutera RRVs situation nu under den femte revisionsutredningen under 90-talet och strategien tbr att behålla revisionen oberoende men under regeringen enligt den nyligen lagda propositionen. Jag hade också funderat på möjligheten att han i stället skulle

erbjuda mig en annan uppgift - det skulle ju ha varit tänkbart att han erbjöd mig någon annan chefsbefattning, det var t ex en viss rörelse på gång inom

finansdepartementets egna myndigheter.

Ingenting av detta inträffar.

I några inledande meningar kommenterar han en artikel i Dagens Industri med rubriken "Prodi motsätter sig Ahlenius :Rirslag". Jag kommenterar detta med att säga att artikeln bygger på en missuppfattning och att man särskilt som kvinna får finna sig i att utgöra objekt för medias intresse att skapa motsättningar och presentera konflikter.

8

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

110

Han frågar om jag funderat vidare och jag säger att jag gjort det och att jag önskar f1 mitt förordnande rorlängt. Jag säger också att jag ju redan i juni presenterade goda motiv för detta och att jag helst skulle vilja ha en förlängning med fem år. Han säger att regeringen av principiella skäl omförordnar bara på tre år och jag svarar att jag hade föredragit fem år men att jag naturligtvis accepterar tre år.

Han ändrar sedan plötsligt ton och han går närmast till personligt angrepp på mig. Detta överrumplar mig helt.

Han säger att han hör från "folk i riksdagen" att jag har en uppfattning om RRV och oberoende revision och att han inte delar den. Jag frågar honom vad det skulle vara och vad han menar och vad han fatt det ifrån och han kan inte ge något svar, kan inte precisera vad han menar. Jag säger att regering och riksdag har ju just tagit ställning till RRV och revisionens oberoende; regeringen har ju varit utomordentligt tydlig i dessa avseenden och efter ställningstagande till utredningar i frågan. Propositionen har materialiserats i vår instruktion och är grunden för verkets utvecklingsarbete, som jag ju tidigare gett honom information om. Och jag rekapitulerar kort de relevanta huwdpunkterna i· budgetpropositionen - och det förefaller mig tydligt att han helt enkelt inte hunnit bli tillräckligt informerad om propositionen och om tidigare och pågående utredningsarbete. Han insisterar på att "folk i riksdagen säger'' och jag svarar att jag i alla diskussioner utgår från regeringens propositionstext och vår instruktion. Han säger då att jag måste ju vara väldigt otydlig, eftersom man missförstår och jag säger att begreppsbildningen är komplicerad och att den skrift om RRVs roll & uppgift som jag skickat honom för några veckor sedan just har varit uttryck Rlr en ambition att öka medvetandet och kunskaperna i dessa frågor. Jag redogör också för att departementet Rlr något år sedan tog fram utkast till lagförslag för att reglera revisionens oberoende, men att arbetet avbröts i och med de stora utredningar som kom. (Detta är ffirmodligen en nyhet för honom, han förefaller inte medveten om detta tidigare arbete i departementet.) Han säger att han hört att jag skulle förorda en riksbanksmodell. Jag svarar rätt av att detta är helt fel, en direkt desinformation, att jag aldrig talat om det eftersom det helt enkelt inte är en relevant jämförelse.

Han reser sig och hämtar skriften om RRVs roll &uppgift och inleder en genomgång av den. Det är tydligt att han ogillar de sammanfattande slutsatserna från de internationella jämförelserna. Och han säger: ''Här står: Ur ett författningsmässigt och internationellt perspektiv framstår regleringen av Riksrevisionsverkets ställning och uppgifter som knapphändig". Delar du den uppfattningen???" Och han går igenom de andra sammanfattande punkterna på samma sätt, ger uttryck för sitt ogillande och upprepar samma fråga till mig. Jag säger att sammanfattningen återspeglar slutsatserna från EUROSAis enkät och jag hänvisar till min inledning om skriften som ett kunskapsundcrlag in i den fortsatta diskussionen om revisionen i Sverige. Skriften är en faktisk redogörelse ffir kontrollmaktens historiska utveckling i Sverige, det är en faktisk presentation av denjämförande studie i ett europeiskt perspektiv som EUROSAI gjort och som presenterades vid dess kongress i juni 1999.

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

9

111

När jag reser på mig ror att gå säger jag "Ja, då blir det ett beslut på tre år". ''Nej," säger han, "det kan jag inte ta ställning till nu - vi måste se hur det passar in i "den allmänna strategien"". Det är nu fem veckor kvar till dess att mitt förordnande går ut.

Detta samtal har öh t inte berört RRVs verksamhet, RRVs situation nu givet den nya utredningen eller mina egna meriter som verkschefeller andra förtjänster. Inte heller far jag något förslag eller erbjudande.

Hela hans sätt att föra samtalet, hans bemötande, gör mig fullständigt överrumplad. Jag hade fötväntat mig ett sakligt och vänligt intresserat samtal, men finansministern väljer att ta upp rykten eller hörsägner som grund för diffusa anklagelser mot mig personligen. Jag kan inte annat än uppfatta hans bemötande av mig som ovänligt, oförskämt, närmast fientligt. Jag utsätts för situationen att fa höra att några människor talat illa om mig, det måste jag försvara mig mot. Han konfronterar mig med ett diffust missnöje och icke preciserade anklagelser som han hämtar från andra och anonyma människor, "ombudskritik".

Vad gäller den kritiska och ogillande genomgången av informationsskriften så är den också mycket överraskande. Finansministerns genomgång står i skarp kontrast till vad regeringen i tal och skrift framför om oberoende, integritet, om öppenhet och om yttrandefrihet. Jag uppfattar att han ogillar själva verklighetsbeskrivningen i skriften och att han söker pressa mig till att ta avstånd från dess slutsatser. Jag uppfattar att han vill f1t mig att i varje fall förstå att yttrandefrihet och oberoende kunskapsbildning i fortsättningen har sina gränser om jag skall kunna räkna med att fa mitt förordnande förlängt. Min reflektion är att samtalet står i stark kontrast också till budskapet i regeringens proposition om revisionens oberoende och RRVs integritet.

Jag är mer skakad av detta möte än vad jag kan beskriva. Jag uppfattar mig nu vara utlämnad till ett godtyckligt beslutsfattande baserat på diffusa negativa värderingar av mig som person.

Samtalet varar enligt min uppskattning en dryg timme. Jag bestämmer mig också för att från och med nu dokumentera all kommunikation i frågan.

Brev till finansministern den 29 augusti

Brev till finansministern för att tydliggöra frågorna, undvika missförstånd och minimera utrymmet för godtycke. Brevet är en bekräftelse av vårt samtal den 26 augusti. Jag bekräftar vad jag då sagt om att jag naturligtvis accepterar en förordnandetid om tre år och att man för de efterföljande 2-4 åren kan tänka sig en rad kombinationer av uppdrag i enlighet med den chefspolicy som gäller.

10

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

112

Brev till finansministern den 9 september

Jag är i Bryssel for att avsluta mitt EU-uppdrag och min sekreterare skickar på mitt uppdrag visst infonnationsunderlag om statsrevision (en artikel som jag

skrivit till Gefle Dagblad, dokumentation från den finska riksdagen samt BP- l""ften). Min ambition är att finansministern skall få en kort men relevant

'1i;lnmanställning av det material som reflekterar de gångna årens diskussion om

revisionsfrågoma och som ge större forståelse for RRVs situation och för processen med chefsförordnandet.

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

Den 10 september

Jag kontaktar en vän med lång erfarenhet från arbetet i regeringskansliet filr att få råd om hurjag bör agera i den situation som råder. Han ringer (sannolikt under den följande helgen) till Pär Nuder med budskapet att förordnandet som chef för RRV inte·kunde ses som ett vanligt administrativt ärende, med beaktande av EU-medlemskapet och det stora intresset ö h t för revisionsfrågoma i staten. Nuders kommentar är att han inte kände till processen eller frågan.

Telefonsamtal med finansmiO,stern den 16 september

Finansministern söker mig per telefon vid 13-tiden, det är en torsdag och det har alltså varit regeringssammanträde och min förväntan är närmast att jag skulle få besked om att regeringen nu fattat beslut. Han inleder telefonsamtalet med att förebrå mig för att jag nu tagit kontakt med utomstående som tagit kontakt med honom, han fortsätter att föra fram de tidigare synpunkterna från "folk i riksdagen" om hur jag ser på revisionen. Jag framhåller återigen att jag utgår från regeringens budskap i budgetpropositionen. Han säger att det är konstigt att jag är så otydlig att man missuppfattar mig, jag vidhåller att jag är utomordentligt tydlig och att det ÄR svårt att skilja på olika begrepp och att jag f ö inte vet eller förstår vad han anklagar mig för. Jag säger också att det enligt min mening ligger i regeringens intresse, givet dragkampen mellan regeringen och regeringen om revisionen, att backa upp sin egen myndighet och dess chef, och att det verkligen inte är givet att man som chef för granskningsmyndigheten är populär hos alla. Han säger nu på telefon att han kan ordna flera (ej specificerade) landshövdingeposter till mig. Det är jag som till slut säger att det inte är rimligt att föra diskussioner av detta slag över en mobiltelefon på stan och föreslår ett nytt möte. Han finner en tid i sin almanacka den 22 september kl 7.30, en vecka innan mitt förordnande går ut.

Detta telefonsamtal fiirs när det är två veckor kvar till dess att mitt fiirordnande går ut och jag får fortfarande inget besked. Han fortsätter med att framföra diffusa anklagelser, förebrår mig nu också för att ha tagit utomstående kontakter (joumatister måste nu också ha börjat intressera sig fiir utnämningsfrågoma; följande dag finns nämligen en artikel i SvD) Han lämnar nu per telefon ett allmänt svepande, närmast märkligt forslag om att

Il

113

bli landshövding, inte i något speciellt län, utan i största allmänhet. Ingen

diskussion förs om RRVs verksamhet, inga resonemang om mina förtjänster eller min skicklighet för den ena eller andra uppgiften.

Regeringen har under min tid som chef för RRV inte på något sätt gett mig anledning att tro att jag inte skulle ha skött mina uppgifter väl. Det är nog RSrst nu som jag faktiskt verkligen börjar känna att man helt enkelt och utan saklig grund vill bli av med mig. Det är en skakande insikt.

Den 17 september

SvD har en artikel om regeringens senfärdighet vad gälkr chefsutnämningar och man lyfter särskilt fram mitt fall. Frågan Rlljs under dagen också upp av andra media och av vissa politiker. Jag ringer Bosse Ringholm över en dålig mobiltelefonledning, men innan samtalet bryts hinner han fbreslå att jag skall träffa Peter Lagerblad. Jag ringer Peter Lagerblad som då är i Italien och vi kommer överens om att träffas lördagen den 18 september för att RSrbereda mötet med finansministern den 22 september.

Möte med Peter Lagerblad den 18 september

Jag har Rlrberett mötet med Peter.Lagerblad med ett handskrivet föredragningsunderlag (det är en bred rekapitulation över de senaste årens utredningar, regeringens stillningstagande i BP 98, delningen av verket som bekräftelse av vikten av ett starkt RRV, motionsliget etc.). Jag pekar under fbredragningen på Rlrdelama på den svenska fbrvaltningsmodellen och att det ju inte finns några hinder Rlr att - som man gjort i Finland - reglera revisionens ställning i lag på det sätt som finansdepartementet resonerade i det lagutkast man tog fram RSr något år sedan. Syftet är att få till stånd en diskussion om RRVs position och ställning de närmaste åren givet den nya riksdagsutredningen. Mina Rlrväntningar iruör detta möte är att vi utifrån en fbrlängning av mitt förordnande skulle diskutera RRVs position och verksamhet, regeringens syn på frågorna, vilka ju var fortsatt uppmärksammade i riksdagen och på annat sätt.

Lagerblad tar inte upp den tråden utan inleder i stället en genomgång av sammanfattningarna i informationsskriften om RRVs roll & uppgift, dvs den text som Bosse Ringholm redan ställt mig till svars Rlr. Det sker på punkt efter punkt och frågan är: "Kan du leva med denna situation"? (D v s med de tillkortakommanden vad gäller revisionen i Sverige som den internationella studien pekat ut.) Peter Lagerblads genomgång blir en ytterligare markering av finansministerns genomgång med mig. Den är Rlrvånande också eftersom finansdepartementet och han själv väl känt till skriften eftersom de haft tillgång till den redan i korrektur ett drygt halvår tidigare.

Slutligen säger jag till Lagerblad - med tanke på den uppmärksamhet som dröjsmålet med mitt RSrordnande väckt - att om regeringen nu vill återta initiativet i frå,gan, vore ett bra sätt fbr detta att Rirordna mig på fem år. Därmed skulle man kunna bemöta kritiken från pressen att man sölat med mitt

12

1999/2000:KU20 Bilaga A3_ .4

2

114

flirordnande. Man kunde helt enkelt säga att man behövt så lång tid e~rsom man gått ifrån en princip, nämligen om ffirlängning med enbart tre år. • Lagerblad säger att han skall fiamfbra detta till Ringholm. Samtalet förs i vänlig ton, men det har mycket liten förankring i propositionens skrivningar om revisionens oberoende och RRVs integritet. Jag uppskattar att mötet varar åtminstone en timme.

(Jag hade tidigare under augusti/september kontaktat Peter Lagerblad per telefon vid några tillfällen filr att söka fl besked om vad som händer i förordnandefrågan. Hans besked har varit att han ingenting känner till utan att det är helt och hållet ''Bosse som sköter detta".)

Den 18 september

På förmiddagen fh jag ett meddelande på min telefonsvarare som jag uppfattar komma från Bosse Ringholm.

Frågan om mitt fbrordnande tas upp på ledarplats av de stora tidningarna.

Brev till finansministern den 19 september

Jag skriver ett brev till Ringholm med utgångspunkt i meddelandet på min telefonsvarare. Jag skriver att det är angellget att regeringen nu kommer till snabbt beslut och att fbrordnandet ffirslagsvis kan avse fem år. Jag preciserar

motiven. Avslutningsvis frågar jag om det efter mötet med Peter Lagerblad är nödvändigt att Ringholm och jag träflås den ffiljande onsdagen enligt vår

överenskommelse per telefon fbregående vecka. Jag fbreslår närmast att han skall be sin sekreterare ställa in det.

(Min slutsats är att det efter den uppmärksamhet som frågan väckt i pressen och i olika politiska läger nu vore svårt flir regeringen att inte omfbrordna mig.)

Möte med finansministern den 22 september

Vilka är mina ffirväntningar infilr detta samtal? Jag diskuterade denna fiiga med en nära medarbetare i verket - hur trodde han att detta samtal nu skulle

gestalta sig? Hans mening var att det vll var ganska naturligt att Ringholm nu rimligen skulle säga ungefir. "ja, jag beklagar att den här processen dragit ut så

här långt på tiden, men du känner ju till hur det kan vara i kanslihuset. Men i morgon kommer regeringen att fatta beslut om att förlänga ditt fllrordnande." Och så skulle det flllja ett kort filma samtal om RRVs ställning, utredningen i riksdagen, regeringens syn på fiigorna. Det var med ungefir de förväntningarna som jag nu gick till mötet med Bosse Ringholm

Vi träffas på finansministerns rum. Han för samtalet på samma sätt som tidigare och jag uppfattar dessutom att han är märkbart irriterad Uppmärksamheten på frågan är nu stor i media. Han återkommer till samtalet i augusti och upprepar de diffusa anklagelserna om "folk i riksdagen". Han kan förfarande inte precisera vad han menar, han säger närmast att det måste vara mitt fel att

13

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

115

uppmärksamheten i riksdagen nu är så stor på revisionsfrågoma. Jag replikerar att revisionsfrågoma diskuterats under hela decenniet med allt större intensitet givet talmanskonferensens utredning och inte minst som följd av regeringens egen utredning från 1997, att frågan ligger i tiden, vårt medlemskap i EU, processen i Finland. Han insisterar på sin bild och säger att jag saknar "sjukdomsinsikt" - det är det ord han använder. Han säger att jag måste vara väldigt otydlig, eftersom de riksdagsmän han talat med missuppfattat mig, han lastar mig på något sätt för att intresse för revisionsfrågoma är stort. Han återkommer än en gång anklagande till skriften om RRVs roll. Hans resonemang och anklagelser föranleder mig att återigen lyfta fram bl a distinktionen mellan riksbanksmodell och oberoende revision. Det handlar inte om att diskutera RRVs oberoende som myndighet utan om revisionens oberoende - så som regeringen gör i propositionen.

Han säger "Ja, du tycks ju vilja ha en tillsättning som liknar utnämning av påven". Jag kommenterar inte det.

Plötsligt säger han till mig: "Vad gör du om regeringen nu inte förlänger ditt

fcirordnande?" Och jag svarar, närmast blixtsnabbt: "Då gårjag...". Han ser närmast perplex ut. Och jag fortsätter "..jag tar väl kontakt med dina tjänstemän..." och han avbryter: "... mina tjänstemän har ingenting att säga till om i den här frågan, och jag svarar "... det finns väl några pensionsvillkor som jag då måste reda ut". Och han säger "Jasså, du vill inte jobba? Och mitt svar är "Jovisst, det är ju precis det jag har talat om hela tiden!"

Via Peter Lagerblad har han Btt texten ur budgetpropositionen med understrykningar. Och inför en summering av denna dryga halvtimma säger han att han skall föredra frågan på regeringssammanträdet följande dag med utgångspunkt i BP 98 och "utifrån RRVs oberoende ställning". Jag avbryter honom - kan tyckas onödigt, men det blir en illustration av att det är lätt att

missuppfatta begrepp - och påpekar att vad han säger faktiskt är fel. Det är inte en fråga om myndigheten RRVs oberoende utan om revisionens oberoende.

Det är det som BP 98 handlar om och det är det jag talar om. Han ändrar utgångspunkten och säger att han skall föredra ett omförordnande på tre år.

Innan vi skiljs säger han att detta nu är en fråga mellan honom och mig, han skall ge mig besked när regeringen fattat sitt beslut genom att ringa mig. Han förebrår mig återigen att jag kontaktat utomstående personer i processen. Jag säger att jag beklagar att det behövt bli så stor uppmärksamhet och att jag nu faktiskt känner mig ganska trött.

Det har varit ett obehagligt samtal, både till ton och innehåll. Dagen före regeringssammanträdet och tre dagar innan mitt fcirordnande går ut har jag fortfarande inte fått något besked. Några diskussioner i sak om RRV och mitt sätt att leda verket har inte förts.

l999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

14

116

23 september - 27 september

Beskedet om att regeringen omförordnat mig kommer via finansdepartementets pressmeddelande som på begäran av verkets informationschef faxas över till oss, sedan vi via TT fått reda på att regeringen fattat beslut om att förlänga mitt förordnande. I meddelandet fortydligar Bosse Ringholm revisionens position:

"- Regeringen har ett behov av ett starkt revisionsorgan innefattande sdväl drlig revision som ejfe/ctivitetsrevision.

-Regeringen har vidflera tillfällen betonat revisionens oberoende ställning.

-Inte minstför mig somfinansminister är det naturligtvis oerhört viktigt att statens pengar - egentligen skattebetalarnas - används pd ett effektivt sätt. "

Det är ungefär vad jag själv brukar säga.

Beskedet om mitt omrorordnande kom alltså via detta pressmeddelande. Bosse Ringholm kontaktade mig aldrig for att lämna besked om regeringens beslut.

Finansministerns agerande i denna process om att omforordna mig - eller inte -

som chef Rir RRV framstår Rir mig som medvetet i syfte att fl bort mig från RRV. Jag hade Rlrväntat mig en dialog på saklig grund som skulle röra RRV

och mitt uppdrag, men möttes i stället av- ett diffust maktspråk.

På eftermiddagen tär jag meddelande av RRVs informationschefatt Ringholm nu diariefört de brev jag skickat hem till honom och att finansdepartementet fäst pressens uppmärksamhet på dem.

I tidningarna den 24 september säger Ringholm att utnämningsprocessen dragit ut på tiden eftersom jag insisterat på att tl mitt Rirordnande fMängt i fem år och att jag dessutom krävt garantier for vad jag skulle fl Rir uppgifter efter ett treårstbrordnande. Inget av detta stämmer med verkligheten. Han återkommer till dessa frågor även påroljande dag lördagen den 25 september och menar att "Ahlenius gjort det svårt för sig", indirekt anklagar han mig for att ljuga. Han lämnar också oklara svar - och efter vad jag senare ser olika svar - på frågan vad han lämnat för meddelande på min telefonsvarare lördagen den 18 september (Han skulle där ha lämnat besked om längden på mitt förordnande. Han säger i annat sammanhang att han velat tydlig bekräfta att vi skulle träffas onsdag morgon den 22 september.) Det var alltså fortsatt stor uppmärksamhet i frågan och den bild som gavs var inte en sann bild av vad som förevarit.

1det läget - det var en helg - kontaktade jag fyra olika personer for att höra deras bedömning av vad jag borde göra med den information och del av kommunikationen i frågan som jag hade. Efter att de läst tidningsrapporteringen så bedömde de var och en att jag måste offentliggöra telefonsvararbandet. En av dem - jurist och en mycket erfaren person från den statliga förvaleningen - uttryckte sig på foljande sätt: "Du har inget val nu så som rapporteringen utvecklat sig." (Ingen av dessa fyra personer hade lyssnat

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

15

117

på bandet - de hade endast fatt texten uppläst för sig) Efter att ha våndats med detta under dagen bestämde jag mig för att jag måste - som en del i offentliggörandet av allt material - också offentliggöra bandet.)

Ringholm fick meddelandet uppläst för sig men ville inte kommentera det utan att ha lyssnat till bandet. Efter att ha lyssnat på det, begärde han att fl höra det en gång till. Hans kommentar var då enligt RRVs informationschef "Nu är jag 100 % säker att det inte är jag. Förut var jag 99,5 % säker".

Möte med finansministern den 28 september

Mötet ägde rum i finansministerns tjänsterum. Närvarande var ('r.kså Peter Lagerblad och rättschefen Nils Dexe.

Jag frågar honom under detta möte vad han sagt på min telefonsvarare den 18 september. Han säger då att han ville bekräfta mitt möte med honom morgonen före regeringssammanträdet (Det är ett förvånande svar, eftersom han tidigast efter mitt brev som levererades till honom forst på måndagen den 20 september skulle ha haft anledning att ifrågasätta tidpunkten for vårt möte dagen före regeringssammanträdet).

Sammanfattningsvis pressas jag hårt under kvällen på att jag frivilligt borde flytta på mig för att närmast "stå till allmänt förfogande". När denna process fortgått tillräckligt länge så säger jag till slut att det finns en uppgift som skulle ligga väl till för mig.

Första veckan i oktober

Av en utomstående person, som jag känner väl, far jag veta att denna person under sommaren vid två tillflillen - möten i juni och augusti - träffat Pär Nuder för att med honom diskutera framtida jobb. Diskussionen hade varit öppen och en rad möjligheter hade diskuterats. Det framgick då också an posten som chef för RRV kunde förväntas bli ledig. Pär Nuders kommentar hade varit ungefär: "Bosse vill byta på RRV och han för visst en dialog med Inga-Britt om det."

16

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

118

Några principiella slutsatser

Frågan om ett omffirordnande av mig som chef ffir RRV var helt öppen ända fram till regeringens beslut den 23 september, en vecka innan mitt ffirordnande gick ut. Denna process kan förvisso analyseras och diskuteras utifrån ett allmänt personalpolitiskt perspektiv. Men jag vill framför allt lyfta fram fyra andra centrala principiella frågor i svensk R>rvaltning utifrån grundlagens bestämmelser och andra stadganden i lag.

I. Revisionens ställning, lagfäst eller inte, utifrån regeringens proposition om revwionens oberoende och ''RRVs integritet"

2.Tillsättningsproceduren ffir chefen R>r den oberoende revisionen

3.Synen generellt på R>rvaltningens ställning och integritet utifrån grundlagens stadganden om de självständiga ffirvaltningsmyndighetema

4.Tillsättningsproceduren i allmänhet vad gäller verkschefer (och andra högre chefer i staten)

I andra länder med vilka Sverige önskar jämföra sig är den oberoende statsrevisionens ställning säkrad i lag, oftast i grundlag. Detsamma gäller chefens ställning - tillsättningsförfarande och skiljande från tjänst är underkastade särskilda procedurer ffir att garantera ämbetets integritet. Detta har också gällt Finland som har samma förvaltningsmodell som Sverige (men där man nu har fattat beslut om att flytta revisionen till riksdagen).

Det finns goda motiv för denna särskilda reglering i lag - ytterst syftar den till att säkerställa en opartisk, oberoende och professionell revision som vågar dra tydliga slutsatser av sitt arbete och publicera dem. Allt i syfte att stärka medborgarnas förtroende för den offentliga verksamheten.

Sverige har en internationellt sett unik förvaltningsmodell (vi delar den med Finland). Den är reglerad i grundlag och innebörden är att den exekutiva makten är delad i två. Regeringen svarar för politisk direktivgivning, de självständiga myndigheterna svarar för den dagliga operativa verksamheten, t ex självständig rättstillämpning och leverans av beslutsunderlag av olika slag till regeringen.

Den svenska modellen präglas av hög effektivitet, den har inspirerat andra länder till viss efterföljd och vi betraktar den i Sverige som något av en "exportvara". Vi beskriver den för utländska besökare som den skall fungera och ser ut enligt den ursprungliga idealmodellen.

Verkschefen är från dessa utgångspunkter självklart en strategisk person i den svenska förvaltningsmodellen. Posten har inte blivit mindre viktig i och med det senaste decenniets utveckling med större handlingsutrymme för verkscheferna 'Vad gäller hanteringen av verkens förvalmingsresurser och genom en ökad frekvens av ramlagstiftning.

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

17

119

Tillsättningsproceduren för verkschefer är i Sverige en helt sluten process. Den står dänned i stark kontrast inte bara till vår egen generella öppenhet och tillämpning av offentlighetsprincipen i andra avseenden. Vi skiljer oss också i detta avseende på ett markant sätt från andra länder i vår närhet. Statskontoret gjorde 1999 en utredning av tillsättningsprocessen i Sverige och enjämfilrelse med tre andra länder - Danmark, England och Holland. Studien visar att dessa tre länder i ~lika avseenden har en mer öppen tillsättningsprocedur än Sverige. Tydligast är detta i Holland där man har en fonnaliserad och transparent process (Riksdagens utredningstjänst har undersökt tillsättningsproceduren för höga tjänstemän i det holländska utrikesministeriet, vilket också bekräftar denna bild). Som exempel kan nämnas att när den danska Rigsrevisionen skulle ha ny cheffilr några år sedan så utannonserades befattningen, fem sökanden anmäldes och prövades i en proce~s i Folketinget. (En liknande procedur med ansökningsfilrfarande tillämpades när Sydafrika i höstas skulle ha en ny Auditor General.)

Regeringens officiella chefsprogram från 1995 anger framför allt att rekryteringen måste utgå från ett brett sökförfarande och utifrån preciserade krav fiir befattningen. Inga särskilda krav ställs på öppenhet.

Förvaltningspolitiska kommissionen behandlade frågan om tillsättning av verkschefer. Förutom att diskutera de allmänna krav som bör ställas på en verkschefaktualiserade de också själva tillsättningsprocessen:

"Vi vi// slJrskilt peka på vikten av iJppenhet vid rekryteringen. Den skall tjlina två syften. Den skall bidra till att bredda rekryteringsbasen och ge blJttre möjligheter att bedöma - också i en offentlig debatt - hur utnlJmningsmakten utövas."

Myndigheterna står i medborgarnas tjänst och är ytterst de som, jämte domstolarna, verkställer de folkvaldas beslut - självständig rättstillämpning, service, repressiva åtgärder under lagen. Myndigheterna skall också svara fiir kvalificerade beslutsunderlag till regeringen.

Utnämningen av verkschefer är en strategisk fråga. Det är väsentligt att kvalifikationer fiir att leda verksamheter i staten är noga prövade. Att så sker är ägnat att stärka legitimiteten i den statliga verksamheten och öka allmänhetens förtroende. Rekryteringen av myndighetschefer bör enligt min mening ske i en öppen process med uttalade och precisa krav på meriter och med möjligheter för alternativa kandidater att framtrlda. För att bistå regeringen i fråga om meritvärdering kan man t ex inrätta någon fonn av nämnd eller råd. Inspiration till en sådan process kan hämtas från våra graMländer, men också t ex från utnämningar av biskopar under statskyrkans tid i Sverige, professorsutnämningar eller procedur som tillämpas för de inte allra högsta juristbefattningarna i staten. (Det s k kallelseförfarandet inom domstolsväsendet är f ö under utredning.)

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

18

120

Också Världsbankens rapport om statens roll för ekonomisk utveckling liksom

den Oberoende expertgruppen i EU lyfte fram denna fråga som en av de centrala när det gäller att upprätthålla kvalitet och förtroende i en

offentligfinansierad verksamhet. (Utrikesdepartementets PM 2000-03-10 lyfter fram frågan om transparens inom EU i detta hänseende som ett svenskt intresse.)

Det är förvaltningen som ytterst förverkligar och verkställer de folkvaldas beslut - det må vara i form av rättstillämpning, service, repressiva åtgärder. Det är förvaltningen som medborgarna möter - domstolen, polisen, försäkringskassan - och det är centralt att kvaliteten i den statliga verksamheten upprätthålls och att medborgarnas förtroende för den statliga verksamheten är stort. Ett meritbaserat rekryterings- och befordringssystem, öppenhet och genomsynlighet är A och O för att upprätthålla ett förtroende fbr den statliga verksamheten. Utgångspunkten är grundlagens stadganden om att "vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende tlstas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst eller skicklighet" och andan i tryckfrihetsförordningen om öppenhet och genomsynlighet.

Det finns goda motiv fbr Sverige att ansluta sig till de mer öppna processer som tillämpas i andra länder och att överge det mer renässansartade system som tillämpas f n i vårt land.

19

1999/2000:KU20 Bilaga A3.2.4

121

	Stockholm den 25 september 1999				1999/2000:KU20
					BilagaA3.3.1
Till Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet bör granska om finansminister Bosse Ringholm på ett korrekt sätt
hanterat diarieföringen av skriftväxling mellan honom och generaldirektör Inga-Britt
Ahlenius angående hennes omförordnande och om finansministern genom sitt agerande
åsidosatt offentlighetsprincipen.
Enligt uppgifter i media har finansminister haft två brev från Ahlenius hemma hos sig,
daterade 29 augusti och 19 september, vilka diariefördes först torsdagen den 23
september 1999, samma dag som regeringen förlängde Ahlenius förordnande.
Q~			Konstitutionsutskottet
Ingvar Svensson				1999 -os- 2 8
riksdagsledamot (kd)		lnk

122

l 999/2000:KU20 Bilaga A3.3.2

J,:,JMl't.::;l::Jl:Jt,j J...1.•0(J

Cl1<op1at1-.i.w..:.._

			G		REfEFIINGSKAllfSLIET
						~u::..-
					lnk	1993 -ll9- 23
					llJr	Fi 1qqq 3lJ
		L!F~~~~~T_.Jv J;:o}1>1A'4"J/~t.-~d.,.,_
7a.cA		.Jd-?2..<				4'.
tu... ;a.c;	/4	- )~		d:t:Lb..l. /'29~
~/:.~ 'JY· ea.			,cc				_; ?cJ1
,;O;,,,u-~ •	b.:e	e-4.				A,e.-z		a.
- fo .L<A.. . 4 - ~ - ...		(J~c:c 4:w,"'-
~-9-~.t;".Ad ,.,..,.	ft;raec- ,r,v,.A ~ - e ,n,4. ~ -
				A:,AI
;.,77~"4 P--4'"1 ~o/"--~/ _
QM:.		-cc.a..
?-~~;fet	u;:(;	,u,._ ,,e,ed"
,y,<l.a,,,<.~ .cc..d							,
e,o,J - ~ ';;),.j_Ö(	e2.-v ~..,:,/4,<,oe.a.q,..,·.ffe"..Lu.-ba -0'>-- 1-,c,,,.							•
/-----;/					J	-
~,'7),v)~ud					A--C-/'Uj'Q4:,~
_,e,-,....,..,. ~V'~ fa-LVvJ;c?'-'\-			...(..				-
wd/>""-	ic.d	,,,,,_,;/I ~w4-/"t"~~ Ä-<.					-

123

			l 999/2000:KU20
l'.:f JI-N .I.J.•t:IJ.	t"l~lt:l'tNlt:1		Bilaga A3.3.2
'l-Gf. Pt,CrA?Jtc<,&,(. -		4-c.~ • CJ"C<A...,,	c:J.<...., :
;-. .aÄ,...~	>, ·	~ .. ; . "1<=., .K.<t'.- .
c,.,:..~--~		d:.." d1'u 12 - Y ::.	.&J. de
~,ow . ,~~) --
-- ...
oec		, . ~~~.
-		--<-. ~~:,~, ~,
O\.Ctfa°'c.<:Ur~ , 7',;4;;«..a'U<-<$4 ~ -
	.e.a 12,4. ,Q..:,....,.,.q,,e"		-
~/ - ~J~ ,,;a			..
./~-~-	:-
-7-- ---- ~ .

124

l'::I JHN	ll' löl	I- j l'I-N:,1Jt1"1-1'( 1tl'lt:N I t I			1999/2000:KUZ0
					Bilaga A3.3.2
			RE~ERINGSKANSLIET
			Frnansdepanementet
				Resrisvatom
			lnk 1999 -09- 23
			0nrfi	\9'l9 . lcil.?

Tack for Ditt meddelande på min telefonsvarare i helgen. Ditt fön;lag står

inte i öVcrensstäJmnelse med vedcliga forbållanden oeh är dhfiir inte acceptabelt Däremot är det nu angeläget att regeringen tar initiativet och

snabbt fattar beslut, R!rslagsvis om ett S-ärsförordnande i enlighet med den

arguznentlltionjag förde fram till Dig vid vålt möte tidigt 111umras. Ett

snabbt beslut är angeläget inte minst för att undvika uppmlirksamhet i EU

och i Europa, där jag gett Sverige en tydlig och uppmlrksammad -position bl a. i samarbetet mellan revisionsmyndighetema i EU oeh R.evisionsrätten. Även i FN-sammanhang bar vi uppmärksamheten på oss (Se vidare nedan)

Argumentationen for ett sådant förordnande är bl a :

-RRV som renodlad revisionsmyndighet tillkom R!rst per den 1.7 1998

(efter långvarigt utredningsarbete och delning av verket) Regeringens argumentation för och definitionen av oberoende sta~ision var mycket

tydlig, detta var ett viktigt motiv just för delningen. Ledningsarbetet är därför i detta avseende tämligen nytt Utveclclingsarbetet i verket har precis inletts, och det på bred front. Omfattar metodutveckling, kvalitetsarbetc, internationella kontakter och uppdrag - Du har fått en kort översikt av detta.

-Regeringen betonar härmed äter den vikt man faster vid den oberoende revisionen i enlighet med formuleringarna i BP 98 (Slutsatsen i dessa frågor formuleras i dagens BP så här: ", ..,. RRV har, i enlighet med riksdagens

och regeringens beslut, omvandlats till en renodlad revisionsmyndighet. Dena har starkt revisionen och förtydligat dess oberoende ställning......")

-RRV lir genom sin chef- engagerad i centrala uppdrag i det internationella samaibetet, där det viktigaste är mitt ordförandeskap i

INTOSAls centrala stäende kommitte för Auditing Standards. (Detta står också omnämnt i dagens BP, liksom vårt engagemang i det europeiska samarbetet, där jag varit ordförande i en treårsperiod)) Detta arbete har hittill~ inneburit att Sverige i svarat för utarl,etmdet av en etisk kod för statsrevision, vilken nyligen godkänts av INTOSAls kongress och attj~vi

bar uppdraget att till nästa kongress omarbeta och vidareutveckla de ~trala styrande dokumenten f<>r statsrevision. Detta arbete kan betraktas som väsentligt inte minst frän utvecklingsländernas synpunkt och i de nya demokratierna i Centraleuropa. där statsrevisionen tydliggön som ett inslag i demokratibygget.

125

19 JAN 2000 11:02	F INANSDEPARTEl·icN II:. I	1999/2000:KU20
		Bilaga A3.3.2

-RRV har i viras inlett kontakter med FN, delegationen i NY (Hans Dahlgren) och UD i Sverige om att efterträda Storbritannien vad gäller uppdraget att revidera FN. (FN revideras 1n av ett kollegium bestående av den oberoende statsrevisionen i Ghana, Filippinerna oeh Storbritannien) Processen att lämna anbud inleds inom kort och FNs generalförsamling skall fatta beslut i frågan hösten 2000 med effekt from den i januari 2001. In!reSset från utrikesdepartementet har vlliil ud.1 iir ulomordentligt stort för att Sverige/RRV fär detta uppdrag. Fr.igan om FN- uppdraget kan inte ges offentlighet - det är än så länge en informell process.

-Andra motiv kan också anfl5tas, men detta är de stora och principiellt viktiga

Vi har preliminJrt en mötestid tidigt onsdag morgon kl 7 30 - mitt filtslag Ar

att vi skjuter på detta möte till en tidpunkt dA Du är mindre pressad i tiden, R!rslagsvis till nägon gång nästa vecka - jag har ju oeksl under mellantiden

hunnit ha ett samtal med Peter - så att det blir tid för en ordentlig

genomg-lng av revisionsfrigoma som sedan mån.ge år rymmer en mycket

stark dynamik. Gärna tillsammans med Peter som ju är väl insatt i dessa frågor. Ger Du Gertrud i uppdrag att hitta en lämplig tid?

Med vän.liga hälsningar

I-B Ahlenius

126

---			1999/2000:KU20
			Bilaga A3.3.3
REGERINGSKANSLIET	2000-02-15	SB2000/778
Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
Rlttschefen	Riksdagen r-----
	Konst!luiionsutskottet
Telefon 405 4849

ink 2000 -02· 1 5

DnrJu0-~0'9 -4Q/oo

KU:s granskningsärende 1999/2000:8 om finansminister Bosse Ringholms diarieföring av två skrivelser från generaldirektör Inga-Britt Ahlenius

Häaned överlämnas en inom Finansdepartementet uppriittad promemoria.

Expeditions- och rättschefen Nils Dexe, tel. 405 16 19, är Regeringskansliets kontaktman i ärendet.

s.-..	,,.,.,......,	E-,,osl:reaiS(,alorOprimeminister.mlnislry.se
	,.,.	,,,,,.
103 33 STOCKHOlM	08-405 1000	X 400:SaReai5'ral.cw: O,dlr1memintslm'; P=Ministry; Aa:SIL: C•SE
--	08-7231111	178 20 l'N[Ml[R S	127

---	1999/2000:KU20
	Bilaga A3.3.3
REGERINGSKANSLIET	2000-02-07
Finansdepartementet	Statsrådsberedningen
Expeditions- och rättschefen

KU:s granskningsärende 1999/2000:8 om finansminister Bosse Ringholms diarieföring av två skrivelser från generaldirektör Inga-Britt Ahlenius

Jag får härmed överlämna följande underlag för svar till konstitutions - utskottet i rubricerade granskningsärende.

Under augusti och början av september månader var Bosse Ringholms arbetsbelastning intensiv. Han hade som relativt nytillträdd finansminister ansvar för utarbetandet av regeringens budgetproposition för 2000 som avlämnades den 20 september.

Det handskrivna brevet från Inga-Britt Ahlenius, daterat söndagen den 29 augusti, överlämnades i brevlådan till hans bostad någon gång samma dag. Han läste igenom brevet först sedan han kommit hem sent på söndagskvällen. Den arbetsbelastning han då var utsatt för, omständigheterna vid överlämnandet samt det förhållandet att han under sin långa tid som offentlig tjänsteman endast någon enstaka gång fått brev i tjänsten överlämnade i sitt hem, resulterade i att han lade brevet åt sidan.

Söndagen den 19 september fick han på ett likanat sätt ytterligare ett brev från Inga-Britt Ahlenius. Denna gång övervägde han frågan om brevet skulle diarieföras och bestämde sig för att skyndsamt ta upp frågan med sin expeditions- och rättschef. Under måndagen var han upptagen med arbete, bl.a. debatt i riksdagen, med anledning av överlämnandet av budgetpropositionen till riksdagen. Vid veckoberedningen i Finansdepanementet tisdagen den 21 september inför regeringssammanträdet två dagar senare behandlades bl.a. frågan om en förlängning av Inga-Britt Ahlenius förordnande som generaldirektör. I samband med detta nämnde han de brev han fått från Inga-Britt Ahlenius och tog upp frågan om breven måste diarieföras. Slucsatsen blev att så skulle ske. Han glömde att påföljande dag ta med

103 33 STOCKHOLM	,__	E-post: registralorOfinance-.min.stry.se
		X 400. S=R•strato; Or.Finance: P:Ministry: "=Sil: Ci::SE
--Orottniftaatan 21	08-21 73 BG	,,. .,

128

2 1999/2000:KU20

sig breven. Diarieföringen skedde därför först dagen därpå, den 23 september.

Bilaga A3.3.3

01mh1~~mVid utformningen. av detta underlag har jag samrått med finansministern

NilsD~

129

5 Riksdagen 1999/2000. 4 sam. KU20, Del2

1999/2000:KU20 Bilaga A3.4. l

FREDRIK REINFELDT

Riksdagsledamot

Till Konstitutionsutskottet

SVERIGES WW RIKSDAG t.t.f

Regeringens handläggning av frågan om generaldirektör för

Riksrevisionsverket, RRV

Regeringen förordnade den 23 september Inga-Britt Ahlenius som generaldirektör för Riksrevisionsverket, RRV, för de kommande tre :I.ren. Den 29 september meddelade

finansminister Bosse Ringholm att han och Inga-Britt Ahlenius kommit överens om att regeringen skall försöka tillgodose Ahlenius önskan om ett nytt arbete fran det kommande :1.rsskiftet.

Det som förevarit i anslutning till regeringens utnämning av Inga-Britt Ahlenius till generaldirektör för RRV aktualiserar fi:igor av konstitutionellt intresse. Det gäller bl.a. regeringens förh:l.llande till revisionen, myndigheters i allmänhet ajälvständighet gentemot regeringen samt fr:l.gor om offentlighet i samband med brev ställda till finansministern.

Jag ber härmed att fa anmäla denna fi:iga till konstitutionsutskottet för granskning.

Stockholm den 11 oktober 1999

tfftd:/$;J~

Fredrik Reinfeldt

130

,...,,.,,..	Konstitutionsutskottet		1999/2000:KU20
MllcNI Odanbe,g
			BilagaA4.l-3
	lnk	1999 ·10· 1
1!1!19-10..14	Dnr 300-571/-'11/(1)
Riksdagens konstitutionsutskott

Gnnskningsanmilan avseende regeringskansliets upphandling

Hirmed anmlls till granskning nlringsrninister Bjom Rosengrens och statsrådet W..on2 Sahlins förlårande och dokumentation i samband med nlringsdepartementeu lcOp av externa

tjlnster.

Reglerna om offentlig upphandling

De av riksdagen ir 1973 iåstlagda, grundliggande principerna tbr offentlig upphandling ar aft'irsmlssigbet, offentlighet och rittssikerhet. Den viktigaste principen vid offentlig

upphandling - kravet pl affirsmissighet - innebar att myndigheter vid upphandling sbll utnyttja de konkurrensmOjligheter som finns och lven i Ovrigt iaktta affärsmissighet. De

skall behandla anbud och anbudsgivare objektivt.

Av fiirarbetena till lagen (1992:1528) om offentlig upphandling ftamg!r att målen tör reglerna om offentlig upphandling - konL..-urrens, icke-diskriminering och objektivitet - alhjlmt kvarstlr. Detta har bl.L iMeburit att vissa krav ocksl mlste stillas pl dokumentation i upphandlingsirendenL Eftersom dokumentationen syftar till att man i efterhand skall kunna konstatera vilka afflrsmlssigt betingade omstlndigheter som varit avgOrande för beslutet ir det- som framhllls i bet. 1994/95:KU30 - av stOrsta vikt att

kravet på dokumentation fullgörs.

Vid upphandling av extemå tjlnster har regeringskansliet att tillimpa siv!l lagen or:1 offentlig upphandling som gemenskapsrltten och Overenskommelsen om offentlig upphandling inom ramen Rir världshandelsavtalet.

Niringsdepartementets upphandling

Enligt uppgifter i Dagens Eko den 14 oktober 1999 har de ovannimnda regelsystemen lsidosatts av statsdepartementen vid ett flertal tillflllen. Slrskilt graverande synes vara att

flera av de påstådda avstegen skett vid nlringsdepartementet - den del av regeringskansliet som har att handligga just konkurrensfiigoma!

Skeppargatan 56	Tel b:	08-863 25 88	Tel rd: 08-788 45 98
114 59 SIDckholm	Fax b:	08-$62 47 55	E-mail: mlkael.odenllerg@riksdagen.se

131

Mikael Odenberg

Rlmd.,,.,,..,,

1999/2000:KU20

BilagaA4.1-3

Enligt Ekots uppgifter har direktupphandling förekommit, trots att detta enligt 6 kap. 2 § lagen om offentlig upphandling endast flr ske om upphandlingens värde ar lågt eller om det finns synnerliga skil, såsom synnerlig bddska orsakad av omstlndigbeter som inte kunnat förutses och inte heller beror pi den upphandlande enheten. I andra fall uppges inhemska anbud ha infordrats i upphandlingslrenden, som enligt reglerna bon EU-upphandlas.

Mot bakgrund av det anförda bör konstitutionsutskottet granska de närmare omstlndighetema kring nlringsdepanementets upphandling av e."tema konsulttjinster. Granskningen bör omfatta sivll förfarandet som dokumentationen. Det ar angellget ett konstitutionsutskottet oc1tSi undersöker om nlringsdepanementet sola kringgl .' uppbandlingsreglerna genom att hinföra upphandlade tjinster till det tilllmpningsomride (vissa finansiella tjlnster) som ar undantaget fi:in lagen om offentlig upphandling.

Stockholm dag som ovan

Skeppargatan 56	Tel b:	08-663 25 88	Tel ni: 0S-785 45 98
114 59 Stockholm	Fax b:	08-662 47 55	E-mail: mikael.odenberg@rlksdagen.se

132

l999/2000:KU20 Bilaga A4.l-3

SVERIGES WW

LARS HJER TEN	Konstitutionsutskottet	RIKSDAG LtJ
Riksdagsledamot

lnk 2000 -02- 0 3

Dnr JQO-j.~61- 9q/00

Stockholm 2000-02-03

Till Konstitutionsutskottet

Iett memorandum 6in cilvarande kommunikationsdepartementet 1998-01-19 sägs att Swedfund Intemational AB skall ansvara för en omfåttande IT-satsning i den baltiska regionen. Kostnaden, 80 miljoner kronor, skall tas ur den s.k. Östersjömiljarden. Vid regerin~träde 1998-05-20 &ttas beslut om upphandling av konsulttjänsten och uppdraget att genomföra denna ges it Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

1998-06-17 beslutar förvaltningsavdelningen att begära in anbud pi de aktuella tjänsterna, som finns angivna i regeringsbeslutet 1998-05-20. Anbudet skall vara Regeringskansliets förvaltningsavdelning tillhanda senast 1998-06-30. Man har alltsi 13 dagar till förfogande för att utarbeta anbudshandlingar och under dessa dagar in&ller dessutom midsommarhelgen.

1998-06-18, dagen efter begäran om anbud, inlämnar Swedfund fullständiga anbudshandlingar med bl.a. en utförlig kalkyl och 1998-07-13 Br Swedfund uppdraget. Inget annat företag har lämnat in nigot anbud.

Av ett svar p5. en skriftlig fiiga 2000-01-27 skriver statsddet Leif Pagrotsy att Swedfund erhillit uppdraget "efter en förhandlad upphandling med en anbudsgivare utan annonsering enligt lagen om offentlig upphandling." Och regeringskansliet, som granskat ärendet i januari 2000, konstaterar att det "sammantaget inte finns skäl att rikta nigon allvarligare kritik mot upphandlingsfömrandet."

Det framgh emellertid klart att Swedfund lntemational AB fick uppdraget utan att nigot annat företag gavs möjlighet att lämna in ett anbud, vilket torde sd i strid med lagen om offentlig upphandling. Jag ber därför konstitutionsutskottet pröva handläggningen av detta ärende.

Stockholm 00-02-02

(AA!Lhc.. Lars Hj:i:·.--

TEL: 08 - 786 4730 • MOBIL: 070 - 671 54 31 • FAX: 08 • 786 5465
BESÖKSAD!lESS: Mynaoage, I • E-POST: lan.bjcrten@rikscbgau	133

SVERIGES RIKSDAG

100 12 STOCKHOLM

TEL 08-786 40 00

Moderaterna 1A			1999/2000:KU20
	1999-12-07		BilagaA4.l-3
			1 (1)
		Konstitutionsutskottet
Riksdagens komtitatiomutskott		lnk	1999 -12- O7
Gnnslmingsanmllan avseende Polensekretaria		Dnr Jcrt>-15"1/I- 'lf/;<J
		·--	__ - ··· - ::____::__

Hllnned anmäls till granskning statsministerns och utrikesministernas ansvar i samband med köp av konsulttjänster med anledning av det så kallade Poleniret.

Reglerna om offentlig upphandling

De av riksdagen år 1973 fastlagda, grundläggande principerna för offentlig upphandling

är affärsmässighet, offentlighet och rättssäkerhet. Den viktigaste principen vid offentlig upphandling - kravet på affärsmässighet- innebär att myndigheter vid upphandling

skall utnyttja de konkurrensmöjligheter som fiMS och även i övrigt iaktta affärsmässighet De skall behandla anbud och anbudsgivare objektivt.

Vid upphandling av externa tjänster har regeringskansliet att tillämpa såväl lagen som gemenskapsrlltten och överenskommelsen om offentlig upphandling inom ramen för

världshandelsavtalet.

Upphandling i samband med Poleniret samt andra upphandlingar

Enligt uppgifter från media har det av StatsrAdsberedningen inrättade Polensekretariatet grovt misskött upphandlingen av konsulttjänster i samband med det så kallade Poleniret. Vid åtminstone tre tillfällen har utrikesdepartementet (UD) helt underlåtit att upphandla konsulttjänster, vilket strider mot lagen om offentlig upphandling. Aktuella summor för de köpta tjänsterna överstiger vida den gräns vid vilken upphandling ska göras. Tidigare mediauppgifter tyder llven pl att förfarandet i samband med Poleniret inte är unikL

Med anledning av det anförda bör konstitutionsutskottet granska de nllnnare

omständigheterna kring regeringens upphandlingar av konsulttjänster i samband med Polenlret. Granskningen bör omfatta såväl förfarandet som dokumentationen. Denna granskning bör vara del av en större granskning inriktad på alla de upphandlingar som gjorts, eller borde gjorts, inom samtliga departement under denna mandatperiod.

Stockholm 991207

I<~ ¾'~~e..._

Karin Falkmer (m)

KUanm!l91207.doc/NB 1!199

134

---		1999/2000:KU20
		BilagaA4.4
REGERINGSKANSLIET	2000-03-01	SB2000/1324
Statsridsberedningen	Konstitutionsutskottet
Rlttschefen	Riksdagen

Konstitutionsutskottet

Telefon 405 4849

lnk 2000 -03-0 1

Dnr300-15'-fl _qVoo

KU:s gransknlngsirende 1999/2000 nr 18: Upphandlingen av konsulttjinster I samband med Poleniret

~/kl40532~hHärmed övetsänds en inom Utrikesdepartementet upptitwl promemoria-.

- ~~ttdes~

,__

	,_	,
103 33 STOCKHOLM	OIM051000	X.400:~, o Prtnamln...1 P-MinilllJI AaSIL; C-SE
-	09-72311 71	E178 20 PREMIER---S•	135

REGERINGSKANSLIETPromemoria Utrikesdepartementet

2000-02-29

l999/2000:KU20

BilagaA4.4

EG-enheten

Lani Grundbe,g

Telefon 08-405 32 73

Underlag för svar p6 KU:s fligor om upphandling I samband med "Polen I fokus"

Iolcdande sammanfauning

Fem upphandlingar under "Polen i fokus" gjordes av utrikesförvaltningen, antingen genom projektsekretariatet inom UD, ambassaden i Warszawa eller generalkonsulatet i Gdansk. Det ekonomiska huvudansvaret för "Polen i fokus" hade dock projektsekretariatet.

a)En informationsfirma i Warszawa, ART Public Relations Ltd., kontrakterades den 18 januari 1999 av ambassaden i Warszawa. Firman skulle vara ambassaden och de medverkande svenska regionerna behjälplig i kontakterna med polska media i samband med samtliga nio Svcrigcdagat,

t. ex. genom att arrangera prcsskonfcrcnscr, och dessutom sti för en prcssklippsscrvicc till projektsekretariatet.

Sekretariatet anslog 350 000 kr i budgeten för detta, medan offerten som si.dan llg pl 137 600 polska zloty, vilket vid lrsskiftct 1999/2000 motsvarade 275 200 kr. Sekretariatet llade ambassaden att betala ut ersättningen vatje

mlnad mot styrkt arbetsinsats. Detta gjorde att den slutliga kostnaden för tjänsten kom att hamna pl c:a 220 000 kr.

Firman var av ambassaden redan känd för kunskaper i svenska och engelska samt erfarenhet av polsk och svensk mcdiematknad. Dl detta slgs som en förlängning av tidigare uppdrag genomfördes inte en regelrätt s. k. förenklad upphandling. Bedömningen som ambassaden dl gjorde - och fortfarande gör

-är att den särskilda kompetens (t. ex. kunskaper i svenska sprikct och svensk kultur) firman besitter i förhlllande till det aktuella uppdraget är unik.

b) En monter gemensam för deltagande svenska företag vid byggmässan i Gdynia i samband med Svcrigcdagatna i Gdansk byggdes av ett svenskt

A:lladalp8.doc

136

Utrikesdepartementet

Promemoria

2(5)

1999/2000:KU20

2000-02-29

BilagaA4.4

företag. Företagets namn är Baltic Business Center, BBC, med säte i Karlskrona. Den överenskomna ersättningen var 120 000 kr. Generalkonsulatet i Gdansk bade först tagit in en offert fdn ett annat företag vars offererade pris var på 240 000 kr, vilket således bade inneburit en fördubblad kostnad.

c)Företaget Sundquist Sdection i Åhus bistod generalkonsulatet i Gdansk med exttahjälp i planeringen och genomförandet av Sverigedagarna i Gdansk. Kostnaden för detta blev 72 000 kr exklusive moms.

d)Joumalisten Mika Larsson med finna Intromix, gavs i september 1999 i uppdi:ag att utvärdera satsningen "Polen i fokus". Hon ombads inkomma med utvärderingen senast den 1 december 1999. Den överenskomna ersättningen för detta var 65 000 kr exklusive moms.

e)För att ta fram en logotyp, trycksaker och informationsmaterial anlitades Ocias Design HB till en totalkostnad av närmare 130 000 kr. Regeringskansliet har efter en tidigare upphandling träffat ett ramavtal med företaget. Det nu aktudla avtalet träffades genom avrop på detta upphandlade ramavtal.

Som närmare kommer att bdysas nedan kan vissa foondla anmärkningar riktas mot de två förstnämnda fallen. I fråga om mediakonsulten i Warszawa är det dock möjligt eller till och med troligt att tydligare dokumentation rörande företagets unika kompetens skulle ba varit tillfyllest för att motivera att anbud endast inhämtades fdn ett företag. Sådan dokumentation har sedermera inkommit men saknades vid beslutstillfållet. I fråga om monterbygget i Gdynia kan konstateras att anbud först inhämtades fdn ett företag som begärde 240 000 kr. Förhandlingar med ett annat företag ledde sedan till att ett anbud på halva summan antogs, men någon fullständig upphandling genomfördes inte.

Upphandlingen av exttahjälp i Gdansk och av utvärderingen faller inom Regeringskansliets bdoppsgräns för direktupphandling (två basbdopp, ca 72 000 kr) och inköpet av logotyp och trycksaker m.m. skedde genom avrop på ett av Regeringskansliet upphandlat ramavtal. Någn anmärkning11~ mot dessa tre upphandlingar är därf"or knappast aktuella.

137

Utrikesdepartementet	Promemoria	3(5)	1999/2000:KU20
			BilagaA4.4
	2000-02-29

Svar på utskottets frågor

Utskottet har begärt svar på fem frågor.

Vilb konsulttjänster har köpts i samband med satsningen "Polen i

fokus"?

Syy; De fem upphandlingarna av varor och tjänster har översiktligt beskrivits ovan.

I vilken mån har lagen om offentlig upphandling varit tillämplig på dessa inköp?

Svar. Lagen om offentlig upphandling gäller upphandling av varor och tjänster som genomförs av Regeringskansliet. Huruvida lagen också gäller för svensk utlandsmyndighet, även i icke EU-land, är inte lika klart. Syftet med lagstiftningen och förarbetena talar dock för att lagen bör tillämpas också i dessa fall.

Hur har lagen i förekommande fall tillämpats?

Svar: Som fmmgått av inledningen kan formella anmärkningar riktas mot handläggningen av två av upphandlingarna. När det gäller upphandlingen av en polsk mediakonsult för hela Polenåret genomfördes upphandlingen av ambassaden. Ambassaden var övertygad om att det enda anbudsgivande företaget hade en för uppdraget unik kompetens. Detta gällde särskilt företagets kunskaper i svenska språket samt en kombination av kunskaper om den polska och svenska mediavärlden. Det är möjligt att en korrekt dokumentation av dessa förhållanden skulle ha kunnat motivera en upphandling med inhimtande av anbud &ån endast ett företag. Sådan dokumentation saknades emellertid vid beslutstillfållet. Med hänsyn till lagens långtgående krav på konkurrensmöjligheter och dokumentation borde en aktsam upphandlare i detta fall snarare ha genomfört en normal förenklad upphandling, dvs. med flera anbudsgivare. Allt talar för att uppdraget även vid ett sådant förfarande skulle ha gått till det företag som 6.ek ordern. Det bör också nämnas att avtalet med mediaföretaget var så konstruerat att den slutgiltiga kostnaden kom att bli 220 000 kr i stället för den maximala konttaktssumman på 275 000 kr.

138

UtrikesdepartementetPromemoria 4(5) 1999/2000:KU20

2000-02-29

BilagaA4.4

Även ifr¼g2 om monterbyggct i Gdynia kan det hävdas att en förenklad upphandling med flera anbudsgivuc borde ha genomförts. I detta fall kan konstateraS att generalkonsulatet först inhämtade anbud &in ett företag, som erbjöd sig bygga monttama för 240 000 kr. Förhandlingar med ett annat företag ledde till att ett anbud på halva summan, dvs. 120 000 kr antogs. En mllsättning vid genomförandet av ''Polen i fokus" var att initiera aktiviteter under en så stor del av året som möjligt och i olika delar av landet.

Svcrigcdagama den 6-9 april 1999 i Gdansk, med utlöpare i den näraliggande staden Gdynia, var först i serien av Ramrnaolagt 'lio liknande

svenska manifestationer. Planeringen genomfördes under betydande tidspress.

I de tre andra fallen kan konstateras att upphandlingama genomförts i enlighet med lagens bestämmelser.

.&iga±_ Hur har i förekommande fall upphandlingarna dokumenterats?

I de två aktuella fallen - rnediakonsulten och monterbyggct - saknades delar av föreskriven dokumentation vid bes)utstillfållena.

Vilka kommentarer ger granskoiogsanrnälningen i övrigt anledning

till?

SYix; Syftet med lagen om offentlig upphandling är att existerande konkurrensmöjligheter skall utnyttjas och att upphandlingar även i övrigt skall genomföras affärsmässigt. I förläogoingcn handlar det om att på bästa sätt tillvarata en effektiv användning av allmänna medel.

Lagen föreskriver vissa tröskelbelopp för olika typer av formella förfaranden. Exempelvis gäller en övre gräns på f.n. 1 157 000 kr för att s. k. förenklad upphandling skall fl genomföras och vid affiirer under två basbelopp [12 000 kr) får enligt Regeringskansliets riktlinjer direktupphandling göras, dvs. utan inhämtande av flera anbud m.m.

Genomgången visar att aornärkoio&11r kan riktas mot två av fallen. Det handlar om relativt små upphandlingar, i slutändan 220 000 kr respektive 120 000 kr, och i båda fallen har aktiva åtgärder vidtagits för att begränsa kostnaderna.

Genomgången pekar också på svårigheter att tillämpa regelverket när en svensk utlandsmyndighet gör en upphandling i ett icke EU-land i ett fall där

139

UtrikesdepartementetPromemoria 5(5) 1999/2000:KUW

2000-02-29

BilagaA4.4

krav på snabbhet gör sig gällande och där många aktörer är inblandade. För att bemästra dessa svårigheter ser Regeringskansliet nu över innelilllet i och formerna för den utbildning i upphandlingsfrågor som Regeringskansliet

svarar för. Rutinerna för hur utlandsmyndigheterna kan repliera på Regeringskansliets expertis på området ses också över.

Lagen föreskriver att upphandlande enhet själv skall avgöra var griinsen för direktupphandling bör gi. Detta har för Regeringskansliets del gjorts genom att de nimnda riktlinjerna anger att upphandlingar som understiger två basbelopp (f.n. 72 000 kr) bör kunna genomföras genom direktupphandling. Andra offentliga aktörer inom samma område har kommit till andra slutsatser när det giiller griinsen för direktupphandling. Sida, som också verkar i Polen, tillämpar griinsen 200 000 kr för direktupphandling. Inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning genomf'cirs f.n. ett uttedningsarbete som syftar till att optimera riktlinjerna inklusive beloppsgriinsema. Denna utredning beräknas bli färdig före årets slut.

140

			1999/2000:KU20
			BilagaA4.5
	2000-03-24		SB2000/1324
Statsrådsberednlngen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen
Rlttscheffln		Konstitutionsutskottet
Per Virrlesten
		lnk	2000 -0~· 24

Dnr 300-/S'-(l _qq/00

KU:s granskningsirende 1999/2000 nr 18: Upphandlingen av konsulttjänster i samband med Polenåret

Härmed översänds en inom Utrikesdepanementet upprättad promemoria med anledning av konstitutionsutskottets begäran om komplettering av tidigare limnat svar i ovannämnda ärende.

103 U SIOCICHOlM	OM0111000	X_.......,_,_,...........,,_i.,c-sE
-·	r -	C-tJ0,1, -.... ..on•- milllob)'.-
		141
	r -	r-
	oa-12311 71	111 20 PREMIER S

REGERINGSKANSLIET	Promemoria	1999/2000:KU20
		BilagaA4.5
Utrikesdepartementet
	2000-03-22

Enheten f(Jr Central- och Osteuropa

ds Hans Pechan

Telefon 08-405 57 17

Bakgrund för "Polen i fokus" enligt KU:s begäran

Konstitutionsutskottet begär i skrivelse 2000-02-03 en redogörelse för de formella besluten om samt formerna för och innebörden av satsningen "Polen i fokus".

Bakgrund och planering

I 1998 års ekonomiska vlrproposition föreslog regeringen att en särskild satsning för att vidueutveckla samarbetet mellan Sverige och Polen skulle genomföras under 1999. Den 12 maj inkom ambassaden i Warszawa med en promemoria som var en relativt detaljerad beskrivning av hur ambassaden ansåg att en sådan satsning borde genomföras. Regionala manifestationer i ett antal polska städer föreslogs som huvudprincip för Polensatsningen. I en promemoria den 2 juli 1998 angav dåvarande ambassadören i Statsrådsberedningen, Lars Danielsson riktlinjerna för hur arbetet lämpligen skulle genomföras.

Huvudsyftet sades vara att tydliggöra det breda svenska engagemanget för Polen och därför skulle så många svenska intressenter som möjligt engageras. Satsningen skulle spridas ut över hela Polen och över hela året, och som inspirationskälla angavs ambassadens promemoria den 12 maj. Arbetet skulle ledas av en senior handläggate biträdd av en junior handläggare och en assistent som organisatoriskt skulle placeras vid Utrikesdepartementets enhet för Central- och Östeuropa. Gruppen kom att kallas projektsekretariatet för "Polen i fokus".

I ett gemensamt brev den 26 november 1998 från stats- och handelsministem till landets landshövdingar förklarades innebörden av satsningen, och man bad om regional svensk medverkan i Sverigedagarna.

Efter konsultationer med svenska regionala företrädare utvaldes regionala

Sverigedagar på nio orter i Polen i vilka det ansågs ändamålsenligt att

142

UtrikesdepartementetPromemoria 2(4) 1999/2000:KU20

2000-03-22

BilagaA4.5

genomföm sådana manifestationer. Orterna blev Gdansk, Wroclaw, Szczecin, Tonm och Bydgoszcz, I..6dz, Lublin, Kmk6w, Olsztyn samt slutligen Warszawa. Svenska län/regioner ammgcmde där brett anslagna Sverigedagar med hjälp av ambassaden och projektsekretariatet Länen/regionerna var Kalmar/Blekinge/Kronoberg. Västmanland/Uppland, Skå.ne, Östergötland/Södermanland/Värmland, Örebro, Dalarna, Stockholms stad och Halland. Manifestationen i Warszawa organiserades i huvudsak av Exportddets kontor i Warszawa och ambassaden. Programmen i de olika Sverigedagarna varierade frln fall till fall. Kunskapsöverföring pl olika samhällsomrlden inklusive EU-anpassning dominerade, men även kultur, ungdomssatsningar och sport förekom.

Personal

Iett regeringskanslibeslut den 1 september 1998 utslgs ambassadör Nils-Erik Schyberg till chef för projektsekretariatet "Polen i fokus". Beslutet fattades av utrikesminister Lena Hjelm-Wallen. Attesträtt för de ekonomiska resurser som tillfördes projektet delegerades till Schyberg i ett delegeringsbeslut den 1998-10-23 fattat av chefen för Utrikesdepartementets Centml- och Östeuropaenhet, departementsrådet Lars Gnmdberg. Schyberg sjukskrevs i slutet av april. Det uppdrogs åt departementsrådet Richard Bouveng, ansvarig för handels&ämjande frlgor på Centml- och Östeuropaenheten, att vikariera för Schyberg som projektledare. Bouveng vikariemde fram till oktober mlnads utglng varefter han förordnades på utlandstjänst Ingen ny vikarie tillsattes utan enhetschefen ledde projektet till dess avslutning. Under hela Schybergs sjukskrivning llg attesträtten på enhetschefen.

Den 12 oktober 1998 påbörjade departementssekreteraren Hans Pechan arbetet som handläggare. Den 19 oktober 1998 började kanslisekreteraren Agnetha Fmnsson arbetet som assistent Båda avslutade sina uppdmg i början av 2000.

Styrgrupp

Statssekreterare Sven-Eric Söder, Utrikesdepartementet, tillkallade en styrgrupp bestående av följande medlemmar:

Vice VD Jan Carlborg, Exportddet

Satssekreterare Lars Danielsson, Statsrådsberedningen

Departementsråd Gunvor Engström, Näringsdepartementet

Departementsråd Lars Grundberg. Utrikesdepartementet

Överdirektör Staffan Hemtröm, Sida

143

UtrikesdepartementetPromemoria 3(4) 1999/2000:KU20

2000-03-22	BilagaA4.5
Utrikesrådet Mats Ringborg, Utrikesdepartementet
Generaldirektör Erland Ringborg, Svenska Institutet
Ambassadör Nils-Erik Schyberg, Utrikesdepartementet
Ambassadör Annika Söder, Utrikesdepartementet
Satssekreterare Söder ledde styrgruppens arbete. Bouveng ingick under sin tid
som vikarie i styrgruppen i stället för Schyberg. Sammanlagt hölls tre
sammanträden. Dessa dokumenterades och uppteckningarna finns i
Polenårsarkivet på Utrikesdepartementet

Referensgrupp

En brett sammansatt referensgrupp tillkallades av projektledaren. Den hade sammanlagt åtta möten, vilka dokumenterades på samma sätt som styrgruppens. Under mötena framfördes en rad ideer och uppslag till aktiviteter, vilka sedan bearbetades. Referensgruppen träffades inledningsvis en gång per månad, för att senare under 1999 ha möten mer sällan. Referensgruppens sammansättning varierade under året, men kärnan bestod av företrädare för regeringskansliet, ambassaden i Warszawa, generalkonsulatet i Gdansk, Sida, Svenska Institutet, Exportrådet och Svensk Handel.

Referensgruppens nyckelaktörer - de svenska regionala projektledarna - träffades därutöver enskilt vid några tillfällen.

Finansiering och medelsanvändning:

Regeringen beslutade den 8 oktober att anslå 10 milj. kr till projektet "Polen i fokus". Beloppet fördelades på 5 milj. kr ur tilläggsbudgeten till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Samarbete och utveckling i Östersjöområdet (vanligtvis benämnd Östersjömiljard 1), och 5 milj. kr belastade det för budgetåret 1998 under utgiftsområde 7 upptagna reservationsanslaget B.1 Samarbete med Central- och Östeuropa, anslagsposten B 1.4 ÖVriga bidrag till samarbetet med Central- och Östeuropa, delposten 3 Till regeringens disposition.

Kostnaderna blev något högre än beräknat Regeringen beslutade därför anslå ytterligare 1 milj. kr till projektet ur det för budgetåret 1999 under utgiftsområde 7 upptagna reservationsanslaget B.1 Samarbete med Central- och Östeuropa, anslagsposten B 1.4 ÖVriga bidrag till samarbetet med Central- och Östeuropa, delposten 2 Till regeringens disposition.

144

Utrikesdepartementet	Promemoria	4(4)	1999n<l00:KU20
			BilagaA4.5
	2000-03-22

Sammanlagt ltom således regeringen att ansli 11 miljoner kronor till projektet "Polen i fokus". Ca 500 000 Ja. kvarstår outnyttjade.

Meddsanvändningcn kom i huvuddrag att fördelas pi följande delposter:

Nio Sverigedagar	7,0 milj. Ja.
Kulturbidrag	0,5 milj. Ja.
Ungdomsprogram	0,4 milj. Ja.
Näringslivs&ämjande	0,7 milj. Ja.
Administration inkl lönekostnader
för den juniore handläggaren	1,0 milj. Ja.
Lokalanställningar i Polen	0,3 milj. Ja.
Trycksaker, informationsmaterial	0,6 milj. Ja.
Summa:	10,5 milj. Ja.

- 0 -

145

---		1999/2000:KU20
		BilagaA4.6
REGERINGS KAN SLl ET	2000-03-02	SB2000/1700
Statsrådsberednlngen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen

Rlttschefen
	Konstitutionsutskottet
Telefon 405 4849		2000 -03- 0 2
	lnk

Dnr 3O0-d-3(.'t-qq/00

KU:s granskningsirende 1999/2000 nr 26: Upphandlingen av

konsulttjänster för en IT-satsning i Ostersjöregionen

Härmed översänds en inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning upptättad promemoria.

Departementsrådet Bengt Nordqvist, tel. 405 20 40, är Regeringskansliets ontaktman · ··

103 33 STOCKHOlM	08-4051000		E-potlt 1apibatuOpallfNlnlnbl9f.mtnbby.N
			X.400,s-R_,	0-PrifflOlllin_, P-llinimy; AaSIL1CaSE
-	T--		T-
	0&T-72311-	71	178 20 PREMIER S	146

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	BilagaA4.6
REGERINGSKANSLIET	2000-02-24
Förvaltningsavdelnlngen
Chefsjuristen

Upphandlingen av IT-stöd till Ostersjöregionen

Denna promemoria upprättas som underlag till yttrande i KU:s granskningsärende 1999/2000:26 om upphandlingen av konsulttjänster för en IT-satsning i Östersjöregionen.

Bakgrund

Riksdagen beslutade den 12 juni 1996 att anvisa ett reservationsanslag på 1 miljard kronor till samarbete och utveckling inom Östersjöregionen, den s.k. östersjömiljården (prop 1995/96:222, bet 1995:96FiU15, rskr. 1995/96:307).

Den 19 januari 1998 undenecknades ett Memorandum of Understanding (MoU) av företrädare för Sverige, Estland, Lettland, Litauen och staden Sankt Petersburg. Enligt detta MoU skall bilaterala IT-råd inrättas med representanter för Sverige och respektive pan. Sverige åtog sig i samband härmed att under en inledande tvåårsperiod stödja IT-rådens verksamhet, såväl administrativt som ekonomiskt. Dessförinnan, den 9 januari 1998, hade Swedfund lämnat en offen till Närings- och handelsdepartementet med en beskrivning av ett projekt för Östersjömiljardens IT-satsning i Östersjöregionen, den s.k. Östersjöringen.

Regeringen beslutade den 20 maj 1998 att högst 80 miljoner kronor skulle användas till de nämnda IT-rådens verksamhet, till samarbetsprojekt och till en i bilaga till beslutet beskriven konsulttjänst. Regeringen beslutade att uppdra åt Regeringskansliets förvaltningsavdelning att upphandla tjänsten och att träffa avtal.

I bilagan till beslutet anges att konsulttjänsten innefattar bl.a. följande.

•Lämna förslag till regeringen om vilka projekt som bör få ekonomiskt stöd.

•Efter regeringens beslut betala ut medel till IT-projekt.

•Tillse att medlen används i enlighet med regeringens beslut.

•Ge administrativt stöd till de fyra bilaterala IT-råden.

147

2

•Verka för att fA fram ytterligare finansiering till projekten.

•Var sjätte mlnad till regeringen ge en samlad redovisning över proj~kt och medelsanvändning.

•Slutredovisa till regeringen senast den 1 mars 2000.

Inför regeringens beslut upprättade Kommunikationsdepartementet den 24 mars 1998 en promemoria anglende kravet pl upphandling. I promemorian konstaterades att avtal om det aktuella tjänsterna inte kunde träffas utan föreglende upphandling, se bilaga 1.

I Regeringskansliets förvaltningsavdelning hanterades ärendet enligt vad som framgh av bilaga handlin~, se bilaga 2 . I konhet skedde upphandlingen enligt följande.

•Regeringen beslutar den 20 maj att konsulttjänsten skall upphandlas av Förvaltningsavdelningen.

•Förfdgningsunderlaget skickas den 17 juni. Förfdgan glr enbart till Swedfund.

•Swedfunds anbud är daterat den 18 juni.

•Förvaltningsavdelningen beslutar den 13 juli att anta anbudet fdn Swedfund.

Uppdragets innehåll

Uppdraget i upphandlingen mbte betecknas som bistlndsverksamhet. Det är ett uppdrag direkt frln regeringen. Det innefattar samordning mellan stater, bidragsgivning, förslag till regeringen, löpande rapponering till regeringen, kontroll av medelsanvändningen och uppdraget att U fram ytterligare medel för bistlndsverksamheten.

Formerna för upphandlingen av biståndsverksamheten

Skyldigheten att företa en upphandling regleras i lagen (1992:889) om offentlig upphandlig. Lagen är tillämplig vid upphandlingar som görs av bl.a. staten (1 kap 2 §). I kommunikationdepartemententets promemoria den 24 mars 1998 redovisas utförligt lagens tillämplighet i detta fall. Vad som dock inte behandlades var formerna för upphandlingen.

Bistlndverksamhet är en statlig angelägenhet. Regeringens uppdrag var ett led i bistlndsverksamhet och innefattar uppgifter.av s1 speciell karaktär att det inte kunde lämnas till nlgon annan ett än en statlig myndighet eller annan statlig organisation. Det mbte anses ha varit helt uteslutet att engagera en privat uppdragstagare för detta uppdrag. Med

den utglngspunkten fanns det bara en möjlig uppdragstagare - Swedfund.

Synpunkterpd förfarandet

Det finns enskilda punkter i upphandlingsförfarandet som kunde ha hanterats pl annat sätt.

1999/2000:KUZ0

BilagaA4.6

148

3 1999/2000:KU20

BilagaA4.6

Beteckningen av den valda upphandlingsformen är nlgot tveksam, även om beteckningen helt saknar betydelse för den faktiska hanteringen. I förfrlgningsunderlaget angavs att upphandlingen är en sk. förenklad upphandling. En mer korrekt beteckning bör vara •förhandlad upphandling med en anbudsgivare utan annonsering•.

Den egentliga bristen i förfarandet är att dokumentationen för valet av upphandlingsform inte har sparats i akten. Där borde ha funnits en promemoria som redovisar varför Swedfund var den enda möjliga uppdragstagaren. Med de rutiner som finns i dag hade detta varit en självklarhet.

149

		1999/2000:KU20
		BilagaA4.7
REGERIN,i<ANSLIET	2000-03-23	SB2000/1700
Statsrldsbereclnlngen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen
Rlttscheftm		Konstitutionsutskottet

,,.,Virdesten

lnk 2000 -03- 23

Dnr ~O(hiSG i-qq/oo

KU:s iuansknlngslrende 1999/2000 nr 26: Upphandlingen av konsulttjinster f6r en IT-satsning I0stersj6reglonen

Som svar pl konstitutionsutskottets begiran om ytterligare upplysningar i ovannämnda irende översänds härmed dels en inom Näringsdepane- mentet upprittad promemoria med svar pl fdgoma 1 och 2 dels en inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning upprittad promemoria med

svar pl frlga 3.

-		-	150
103 31 STOCKHOUI	r -	Ex -.-•...,_......_AoSIL;<WE
	Ol-40l1000
		.400, __
4	r -	178 2.0 PREMIER S
	Oll-7231171

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	BilagaA4.7
REGERINGS KAN Sll ET	2000-03-17
Näringsdepartementet
Rättssekretariatet
Fredrik Ah/en

Telefon 08-405 36 37

Telefax 08-411 36 16

Konstitutionsutskottets i granskningsärende 1999/2000 nr 26

Konstitutionsutskottet har i en skrivelse den 9 mars 2000 begärt svar på tre frågor i granskningsärendet 1999/2000 nr 26. Nedan besvaras fråga 1 och 2 i skrivelsen, nämligen

1.Har någon ledamot ~v regeringen burit ett särskilt ansvar för handläggningen av IT-satsningen i Östersjöregionen, som föredragande i regeringen eller i annat hänseende?

2.Har IT-satsningen sorterat under något visst departement?

Den 19 januari 1998 undertecknades ett •Memorandum of

Undemanding Regarding the Establishment of Bilateral IT Councils in the Baltic Sea Region•, se bilaga.

I anledning härav beslutade regeringen den 20 maj 1998 bl.a. att upphandla en närmare beskriven konsulttjänst samt uppdrog it Regeringskansliets förvaltningsavdelning att genomföra upphandlingen. Dåvarande kommunikationsminister Ines Uusmann föredrog ärendet vid regeringssammanträdet.

Regeringskansliets förvaltningsavdelning genomförde upphandlingen och tecknade konsultavtal med Swedfund lnternational AB (Swedfund). Därefter har regeringen fattat beslut om beviljande av medel i 16 ärenden efter utvärderingar genomförda av Swedfund. Vid tolv av dessa beslut har näringsminister Björn Rosengren varit föredragande. Vid de återstående besluten har kulturminister Marita Ulvskog två gånger och statsrådet Mona Sahlin likaledes två gånger varit föredragande som ersättare för näringscninistern.

151

1999/2000:KU20

BilagaA4.7

Wl~~ J

Memorandum of Uriderst:anding

Rcg:arding che Est;blishment of Bilateral IT Couneils in the Baltic Sc:a Region

On December 16-17, 1997 and on January 1S-19, 1998 discussions were held regarding the establishment of Bilateral IT-Councils in che Baltic Sea Region to support che use and devclopmenc of IT in Estonia.. Larvia, Lichuania, and the St. Pecersburg area. Represenmives from government and private institutions from Estonia, Latvia, lithuania, St. Petersburg, and Sweden agreed on the following:

1.To welcome the proposal made by the Swedish Government made in T-allinn, Estonia on

December 17th, at the IT Conference 011 Economic Development and Employment to support the use and development of IT in Estonia, Latvia, Llthuania, and the St. Petersburg are:2. The fund used for this support amounts to 80 MSEK.

2.To establish Bilateral IT Councils in Estonia, latvia, lithuania, and St. Petersburg that will in cooperation with Sweden hdp finance IT projecµ of mutual advancage for the Baltic Region. These counåls will indude representacives from govemment, private, and public institutions and will prepare and submit projeas for consideration to the Swedish Government reprcsented by Swedfund International AB.

3.The projecu chat can be submitted can. be of two cypes: projecu that address cancerns held in common by all the Councils and projects that address a local concem of a.council. Individual local projeets will not normally be funded in excess of 4 MSEK from the Fund.

4.The Swedish side wiil produce a list of common projects based upon input from the Bilateral IT Councils.

5.It was agreed to create a forma! Bilateral IT Council Steering Group representing Estonia, latvia, Lithuania, City of St. Petersburg and Sweden. This Steering Group will meet on a regular basis in order to bandle overall coordination of tbe aaivitics within the Bilateral IT Councils.

6.Each Bilateral IT Council is rcsponsible for developing its own interna! procedures for regulating_its operations.

7.That the 80 MSEK dcsignated to support the use and development of IT in Estonia, Latvia, Lithuania, and St. Petersburg sbould be distributed according to the merits of the prcsented projea i.e. a project of mutual advantage for the Baltic Region or addressing an important issue in the loc:il area. The aim being an equal dimibution of funds.

S.Swedfund International AB will act as coordinator among the Bilateral IT Councils and the Swedish Government.

9.The Swedish side will take rcsponsibility for creating a common WWW site for tb.e colleccion and distribution of information for all Bil~teral IT Councils.

152

1999/2000:KU20

BilagaA4.7

2

Signed in Stockholm on January 19, 1998

:::•::••• Enen°" fr

Head of Oeparcmenc of Sc:ice lnformacion Systems

Sme Chanc:llery of Estonia

Representing Lacvia: , /,

Andris Vircmanis

Direccor

Deparcment of Infonnatics

Ministry of Transport

Representing Lichuania:
Vrcaut~ ~utrimas	<Zµ_· )[f;;--.,
Vice M1ruscer	U-

Ministry of Communications :i.nd

Informai:ics ·•

Represencing St. Petersburg,a..Russia:L.-~/.-

Alexandre Spiridonov

Head of directorate of telecommuni~töri's

and information

Administration of Saint Petersburg

Representing Sweden:

Anders Sahlen

General Director

Ministry of T rade and Induscry

\balitc\stol_min

153

---		1999/2000:KU20
	Promemoria	BilagaA4.7
REGERINGSKANSLIET	2000-03-23
Förvaltningsavdelningen	Statsridsberedningen
Staben	Rättschefen Per Virdesten
Chefsjuristen

Underlag till yttrande i KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 26:

Upphandlingen av konsulttjänster för en IT-satsning i Östersjöregionen

Här lämnas underlag till svar pi friga 3 i KU:s skrivelse den 9 mars 2000.

KU:s kompletterande skrivelse har uppfattats som en begäran om en redogörelse för de överväganden som i maj-juni 1998 Ug till grund för ställningstagandet att endast en uppdragstagare - Swedfund Intemational Aktiebolag (Swedfund) - var tänkbar för genomförandet av IT- satsningen i Östersjöregionen.

Det övergripande skälet till varför Swedfund valdes som uppdragstagare är att IT-satsningen betraktaktades som bisdndsverksamhet till andra stater och i det avseendet hänvisas till det föreg!ende svaret till KU. Eftersom det i akten saknas dokumentation om grunden för ställningstagandet är det visserligen inte möjligt att ge en fullständig redovisning av de ytterligare skäl som vhen 1998 Ug till grund för bedömningen att Swedfund var den enda aktör som kunde utföra den efterfr!gade tjänsten. Nedan utvecklas dock n!gra av de skäl som var styrande för bedömningen.

-IT-dden skulle bedriva verksamhet p1 mellanstatlig nivå. Den som utförde tjänsten måste ha stora kunskaper om de baltiska staterna och

Ryssland som investeringsmiljö. - Swedfund, som är ett helstatligt bolag, har skapats för att utföra investeringsbedömningar i sv:5.ra investeringsmiljöer. Bolaget hade i regionen kontakt med nyckelpersoner som var nödvändiga för att driva ett mellanstatligt IT- projekt.

-Att fungera som r!dgivare 1t regeringen förutsätter en kunskap om det regelverk och övriga villkor som styr regeringens arbete. Uppdraget innefattade ockd känsliga utrikespolitiska överväganden. - Swedfund, med sin bakgrund i SIDA, hade tidigare erfarenhet av att bereda denna typ av bist1ndsfr1gor 1t regeringen.

154

2 1999/2000:KU20

- I uppdraget ingick att föresl:S. regeringen fördelning av medel till projekt där olika företag inom IT-branschen skulle medverka. För att undvika jävsliknande situationer var det därför viktigt att uppdragstagaren inte hade ägarintressen i eller andra bindningar till IT- branschen. - Swedfund har inga ägarintressen i IT-branschen och inte heller n:S.gra andra bindningar till den branschen.

BilagaA4.7

155

Follr~rtiet •			1999/2000:KU20
			BilagaAS.l
~RALERNA
1999-12-17
Till Riksdagens konstitutionsutskott	lnk 1999 ·12-2 3
		/f:i.~
Granskningsanmälan	Dnr ,iOO-~- 9S/oo

Telia/felenor-affären framstår som det enskilt största politiska misslyckandet i Sverige på senare' år. Det som skulle bli Nordens genom tidernas största företagsfusion slutade i kaos och praktgräl.

Telekombranschen är, liksom IT-branschen i sin helhet, en av de snabbast växande i världen. Telia har, tillsammans med bl a Ericsson, varit en del av det "klusier'" av företag som gjort Sverige till ett av de ledande länderna inom detta område, inte minst inom mobiltelefoni.

Men konkurrensen inom Telekom-branschen är hård. På en alltmer avreglerad marknad framtvingas strukturfqrändringar. En lång gamla statliga televerk i europeiska länder har privatiserats för att bli bättre rustade för att möta en ny tid. Under hela 90-tplet har Telias framtid diskuterats. Bolagiseringen löste en del av det gamla Televerkets problem, men de flesta var överens om att ytterligare strukturgrepp var nödvändiga.

Under hösten och vintern 1997/98 fördes diskussioner om ett samgående mellan Telia och Telenor. Den 21 januari 1998 stoppades diskussionerna av den norska regeringen. Argumentet från den norska regeringens sida var att det var för kort tid efter det att den norska marknaden öppnats för konkurrens.

Oppositionen i Stortinget tvingade dock den norska regeringen att på nytt ta upp förhandlingarna. Den 20 februari 1998 sprack dessa förhandlingar. Man var från svensk sida enig om att fusionen inte skulle genomföras. De affärsmässiga intressena kom i andra hand från norsk sida. enligt svensk bedömning. Regeringen var således redan då väl medveten om de politiska riskerna med en fusion.

Samtalen fortsatte i hemlighet under våren och hösten 1998. I januari 1999 tillkännagavs de nya planerna, nu med en ny näringsminister, Björn Rosengren.

Den svenska regeringen gick således på nytt in i ett fusionsförsök trots att man ':ar väl medveten om riskerna. En förklaring är regeringens motstånd mot en privatisering av Telia. I telekombranschen krävs att expansionen i hög grad sker genom fusioner. Ett börsnoterat företag kan då betala med egna aktier. Detta har inte Telia kunnat utnyttja utan i stället tvingats bygga

allianser.

I samband med de nya diskussionerna våren 1999 accepterade regeringen en börsnotering men både den svenska och den norska regeringen ville behålla ett statligt majoritetsägande för lång tid, 16 år. Regeringen har således med öppna ögon gått in i ett samarbete vars risker man var väl medveten om.

FOLKPARTIET LIBERALERNAS RIKSDAGSKANSLI RIKSDAGEN, HJO 12 STOCKHOlM

TEL 08·786 40 00, FAX 08-20 98 68

1999/2000:KU20

Bilaga AS.I

Nu har samarbetet spruckit under tumultartade former. Även om vi från folkpartiets sida hela tiden varit negativa till fusionen och långsiktigt tror att det var nödvändigt att bryta upp den, måste det utredas om inte regeringens hantering av samarbetet äventyrat mycket stora belopp av skattebetalarnas pengar. Trots de bägge statsministrarnas försäkringar om att undvika rättsliga tvister med anledning av sammanbrottet står det ändå klart att uppbrottet kommer att kosta hundratals miljoner kronor i direkta kostnader. De indirekta kostnaderna kan bedömas vara långt större.

Det är nödvändigt inför framtiden att reda ut vissa ansvarsfrågor i samband med det som hänt. Var gick det snett? Vilket ansvar har näringsminister Björn Rosengren? Hur kunde det som skulle vara en affärsuppgörelse förfalla till pajkastning mellan två nordiska broderfolk, som på många sätt står varandra så nära? Finns det någon grund för de norska påståendena om löftesbrott etc?

På några punkter vore det värdefullt om Konstitutionsutskottet gjorde en fördjupad granskning:

1.När kände Björn Rosengren till att tolkningen på den norska sidan (varmed förstås de norska representanterna i Telia/Telenors styrelse och den norske samferdselministern) av aktieägaravtalets särskilda röstningsregler (Artikel IV) var väsentligt annorlunda än den svenska? Hade näringsministern eller Näringsdepartementet tagit del av den norska regeringens förslag i Stortinget, officiellt eller under hand? Om så skett, när skedde detta? Och, om så var fallet, varför underrättades inte riksdagen om att oklarheter förelåg i det avtal som riksdagen fattat beslut om? Och, om näringsminister eller Näringsdepartementet tog del av den norska regeringens förslag i Stortinget och fann detta oförenligt med den svenska regeringens tolkning, vilka åtgärder vidtogs?

2.Enligt uppgifter i massmedia har Jan-Åke Kark ett avtal som ger honom fyra årslöner även om han skiljs från sitt arbete. Därtill kommer den sedvanliga avgångsersättningen om två årslöner. Har Näringsdepartementet eller någon annan del av Regeringskansliet medverkat vid till tillkomsten av detta avtal eller känt till det innan det blev offentligt? Trots att denna typ av avtal med stor sannolikhet strider mot regeringens riktlinjer för sådana avtal har Björn Rosengren ändå utsett Kark till ordförande för Telias interimsstyrelse. Är detta förenligt med Rosengrens ansvar som minister?

I enlighet med bestämmelsen i 12 kap I § regeringsformen får jag, mot bakgrund av vad som ovan anförts, väcka frågan om konstitutionsutskottets granskning av näringsminj$ter Björn Rosengrens tjänsteutövning i samband med Telia/Telenor-affären och regeringsärendets handläggning.

Stockholm den I}'6ecember 1999
V	-~/··11-.		/J .
	UI /	r
Lars Leijonborg		·	· ·· · )

157

---		1999/2000:KU20
		BilagaAS.2
REGERINGSKANSLIET	2000-02-22	SB2000/1257
Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
	Riksdagen

Rättschefen
	Kcnstit:.itionsutskottei
Telefon 405 4849

Dnr3ÖD-l"+li,99 00

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 22: Telia/Telenor-affären

Härmed översänds en inom Näringsdepartementet upprättad promemoria jämte sex bilagor.

Expeditionschefen Dag Ekman, tel. 405 12 20, är Regeringskansliets

kontaktman i ärendet.

fJJ,\ L /

Jir'Jstenlvf}J\J

158

	TelelonlAlxel	E-post: registratorOprimeminister.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 1000	X.400: S=Registrator; 0:Primeminister; P=Ministry; A=SIL; C=SE
8•-	Telefax	Telex
	08-723 11 71	178 20 PREMIER S

.,
-•-	Promemoria
REGER l NGSKANSLIET	2000-02-22
Näringsdepartementet	Statsrådsberedningen
Statssekreteraren Lars Rekke

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 22: Telia!Telenor-affären

1.Redogörelse för tillkomsten av beslutet om sammanslagning av Telia och Telenor

Diskussioner 1997-1998.

Under tiden december 1997 till januari 1998 diskuterades mellan förträdare för Regeringskansliet - Näringsdepartementet - och det norska Samferdselsdepartementet en sammanslagning av Telia och Telenor. Diskussionerna avslutades i januari 1998 utan att någon överenskommelse hade nåtts. Det pressmeddelande som då lämnades bifogas som bilaga 1.

Initiativ till nya diskussioner om en sammanslagning hösten 1998.

Den 9 november 1998 ägde ett nordiskt ministermöte rum i Oslo. Den norska samferdselsministern, statsrådet Dörum annonserade några dagar dessförinnan att han under hand önskade ta upp frågan om en sammanslagning mellan Telenor och Telia med näringsministern, statsrådet Rosengren. I samband med denna diskussion framkom att de bägge bolagens ledningar under sommaren och hösten diskuterat frågan om en sammanslagning.

Avsiktsförklaringen och avtalet, riksdagsbehandlingen.

Efter förhandlingar mellan företrädare för den norska och den svenska regeringen, upprättades en avsiktsförklaring daterad den 20 januari 1999. I den redovisade de bägge ansvariga statsråden sina avsikter an träffa en överenskommelse om en sammanslagning av Telia och Telenor på vissa premisser. Rådgivare åt det svenska Näringsdepartementet var vid förhandlingen Goldman Sachs Imernational samt Skadden Arps, Meagher and Flom. Utskottet önskar uppgift om vilka förutsättningar som hade förändrats när avsiktsförklaringen ingicks jämfört med vad som gällde när förhandlingarna avbröts vid tidigare tillfälle. Det är inte möjligt att lämna ett helt täckande svar på denna fråga. Situationen var i

1999/2000:KU20

BilagaA5.2

159

2	1999nOOO:KU20
mmgt och mycket olika vid de två tillfällena. En förutsättning, nämligen	BilagaA5.2
ägarfördelningen, var dock utklarad vid undertecknandet av
avsiktsförklaringen i januari 1999 men inte 1998. Vid tidpunkten för
avsiktsförklaringen var den andel resp. ägare skulle ha i det nya bolaget
överenskommen, nämligen 60 % svenska staten och 40 % norska staten.
Denna fördelning var inte överenskommen i februari 1998 när
diskussionerna avbröts.
Ett avtal mellan ägarna om sammanslagningen träffades den 30 mars
1999 med förbehåll för godkännande i respektive parlament och under
förutsättning att EG-kommissionen godkände sammanslagningen. Vid
dessa förhandlingar tillkom Företagsjuridik Nord & Co som rådgivare.
Riksdagen förelades i april 1999 avtalet i propositionen 1998/99:99.
Näringsutskottet tog del av Näringsdepartementets akt i ärendet och
fick tillg5.ng till den norska propositionen i mitten av maj 1999.
Under Kommissionens prövning av sammanslagningen lämnade
Näringsdeparcementet vissa uppgifter till Kommissionen. Tillsd.ndet
förutsatte ett antal åtaganden av bolagen och något som avsåg åtgärder
frin regeringen. Utgmgen av prövningen i Kommissionen var osäker
och risken att den inte skulle godkännas bedömdes som stor.
Kommissionen godkände sammanslagningen den 13 oktober 1999 och
avtalet påtecknades därefter med datering den 18 oktober. I anslutning
till pli.tecknandet överfördes aktierna i de två bolagen till det nya bolaget
med det tillfälliga namnet N ewtel AB. Detta bolag ägs av svenska och
norska staten i relationen 60/40, allt enligt avtalet.
2. Etableringen av det nya bolaget.
Under hösten 1999 fördes en brevväxling mellan den svenske ägaren och
den norske. Brevväxlingen var bl.a. uttryck för att den svenske ägaren
inte var övertygad om att beslut om det nya bolagets framtida strategi
fattades i ett s5.dant tempo som krävdes för att det nya bolaget skulle
fungera tillfredsställande. Brevväxlingen bifogas som bilaga 2.
Efter ett styrelsemöte i det nya bolaget den 8 december blev
Näringsdeparcemetet informerat om att beslut fattats i styrelsen om
förläggningen av huvudkontoren för affärsområdena och att en del av
styrelsen ( de ledamöter som representerade den norske ägaren och de
norska fackliga organisationerna) motsatt sig beslutet och i en
protokollsanteckning anfört att beslutet inte var i överensstämmelse med
aktieägaravtalet.
Näringsdepartementet uppdrog då 5.t ddgivare frin Företagsjuridik	160
Nord & Co att analysera situationen. Slutsatsen blev att beslutet var
fattat helt i överensstämmelse med den svenska aktiebolagslagen och

3 1999/2000:KU20

BilagaA5.2

avtalet mellan Sverige och Norge. En promemoria upprättades och den bifogas som bilaga 3. Det stod klan att den norske ägaren hade en annan syn på frågan.

3. Avvecklingen av sammanslagningen.

På norskt initiativ fördes därefter diskussioner om att avbryta samgåendet. De båda ländernas statsministrar gav den 13 december 1999 ut ett gemensamt pressmeddelande med innebörden att man var överens om att samgåendet skulle avbrytas. Förhandlingar om ett särskilt avtal om en avveckling av avtalet förs f.n..mellan det svenska Näringsdepartemenret och det norska Samferdselsdepanemenret.

4. Banker, rådgivare m. m.

Under senvåren 1999 startades upphandling av banker för den börsinrroduktion av det nya bolaget som hade överenskommits i avtalet mellan Sverige och Norge. Preliminärt utvaldes bankerna Warburg Dillon Reed och Morgan Stanley Dean Witter. Ett nordiskt syndikat skulle ledas av D. Carnegie AB, Enskilda Securities och Den Norske Bank. Kostnaderna för bankernas insatser skulle utgöras av provision vid försäljningen av aktier. Som konsekvens av avbrottet skulle dock bankernas utlägg för externa tjänster fram till avbrottet täckas. Bankerna avsåg att anlita underenrreprenörer för vissa specifika tjänster. En särskild PM om upphandlingen har upprättats. Den bifogas som bilaga 4.

Under sommaren 1999 anlitades Gramma för informationsrådgivning i projektet dels som underlag för ställningstagande ifall Kommissionen skulle komma att inte godkänna sammanslagningen dels ifråga om presentationen av börsnoteringen. Uppdraget avslutades i september 1999.

Under sommaren 1999 anlitades Monit0r Company för analyser av det sammanslagna bolagets strategier för att ge den svenske ägaren underlag för ställningstaganden i samband med de diskussioner som fördes om kraven på beslut i bolaget.

Från maj till december 1999 anlitades J Henry Schroder & Co Limited som Näringsdepanementets rådgivare i börsnoteringsprocessen. Huvudsyftet var att företräda den svenska staten i planeringen och kommande prissättningsdiskussioner för att kunna uppnå ett så gott resultat som möjligt för den svenska staten vid försäljningen av statens aktier.

5. De särskilda omrösmingsreglerna i aktieägaravtalet 4.3 b) (i).

161

Bestämmelsen i 4.3 b) (i) om vilka beslut som kräver särskild majoritet skall tolkas enligt ordalydelsen och skall inre förstås på annat sätt. Som

6 Riksdagen 1999/2000. 4 sam. KU20, Del2

4 1999/2000:KU20

BilagaA5.2

framgår av ordalydelsen omfattar bestämmelsen två huvudtyper av beslut, nämligen godkännande av affärsplan och koncernbudget. Till förtydligande anges i ett senare led att detta i;l!kluderar "ändringar i Integrationsriktlinjerna, omorganisatione~, omstruktureringar och omflyttningar av Ny ABs dotterbolag och affärsenheter". De uppräknade termerna skall ges den innebörd de normalt har, se närmare promemorian bilaga 3 (sid 8 nederst).

Den redogörelse för de särskilda omröstningsreglerna som lämnas i propositionen avser bestämmelsen i 4.3 b) i dess helhet. Eftersom avtalet bifogades till propositionen är skrivningarna inte lika detaljerade som i avtalet. Av den anledningen är ordalydelsen inte identisk i propositionen och avtalet men skrivningarna i propositionen står i överensstämmelse med avtalstexten och är förenliga med den innebörd bestämmelsen har.

6. Avtal om anställning av Jan-Åke Kark.

En extra bolagsstämma i Telia den 14 oktober 1999 beslöt att uppdra åt styrelsen i bolaget att träffa ett avtal mellan bolaget och Jan-Åke Kark om att anställa honom som Chief corporate adviser i bolaget. En kopia av departementets beslut och bolagsstämmoprotokollet bifogas, bilaga 5.

Karks anställning var avsedd att vara från och med den 14 oktober 1999 till och med den 6 januari 2004 med en förpliktelse att utföra arbete åt bolaget under hela tidsperioden. Om avtalet inte skulle komma att förlängas hade Kark möjlighet till avgångsvederlag i enlighet med de riktlinjer rörande anställningsvillkor för personer i företagsledande ställning i statliga bolag som regeringen beslutat om. Riktlinjerna bifogas, bilaga 6. Den befattning som avtalet med Kark avsåg var inte en sådan befattning som formellt omfattas av riktlinjerna.

Syftet med avtalet var från regeringens sida att Kark i egenskap av styrelseordförande i det sammanslagna bolaget skulle kunna ägna huvuddelen av sin tid åt bolagets verksamhet i det uppbyggnadsskede som förestod. Därefter har ett nytt avtal träffats mellan Kark och bolaget med giltighet från den 6 januari 2000 i hans nuvarande egenskap av

;::?~verkställande direktör--i bolaget. Det nya avtalet överensstämmer med

Lars Rekke

162

---•

REGERINGSKANSLIET

Pressekreterare

Peter Akinder

08-405 21 31

Departementsråd

Per Tegner

•

08 - 405 20 46

Kansliråd Lars-Johan Cederlund

08-405 22 00

l 999/2000:KU20 BilagaA5.2

u ''" ~4 ,lo\' I

Närings- och handelsdepartementet

Pressmeddelande

1998-02-2017/98

Samtalen om fusion mellan Telia och Telenor avbrutna

Näringsminister Anders Sundström och den norske samferdsel- ministern Odd Einar Dörum har avbrutit sina diskussioner om förutsättningarna att påbörja en förhandling om ett samgående mellan Telia och Telenor.

-Vi har gemensamt konstaterat att det saknas förutsättningar för förhandlingar om en fusion mellan bolagen. Den svenska positionen har varit att det nya bolaget ska arbeta efter affärsmässiga principer, att det ska

bli ett fullt integrerat bolag och att ledning och personal i såväl Telia som Telenor engagerat ska delta i fusionen. Det har inte gått att nå full enighet kring dessa principer, säger Anders Sundström i en kommentar.

-Telia är ett scarkt företag. Det är ett lönsamt och fr:ungångsrikt bolag. Det har under lång tid verkat på en av världens mest konkurrensutsatta marknader och har etablerat sig som en offensiv och framsynt operatör i de nordiska länderna och i övriga Östersjöområdet. Jag är övertygad om att Telias positiva utveckling under de senaste åren kommer att kunna fortsätta.

-Det är inte aktuellt att privatisera Telia. Det behövs i svenska folkets ägo för att kunna trygga tjänster på teleområdet till hela Sverige, avslutar Anders Sundström.

Näringsminister Anders Sundström och Telias koncernchef Lars Berg står till massmedias förfogande i~g fredag 20/2 klockan 12.30 på Sky City Hall, Arlanda.

163

1999/2000:KU20

---	1999-08-24	BilagaA5.2	1
	Eva Hildrum	'E, IL lt-4 Å
		a/2 15· I(
REGERINGSKANSLIET	Ekspedisjonssjef	-p//Ylflf;//J;J,15/j
Näringsdepartementet	Samferdseldepartementet
	Via telefax 009 47 22 24 56 09	.
Statligt Agan<Je	·1-,,-<;).-i,--....__.

HEML!G

Vid vårt sammanträde i Oslo i fredags lovade vi på den svenska sidan att göra en skriftlig sammaniattning av v!r lägesucvärdering inför de fortsatta kontakterna med EU-kommissionen samt den planerade börsnoteringen av Telia/Telenor. Så sker här på uppdrag av Lars Rekke.

1.Bakgrund

De två företagen och deras juridiska rådgivare ~ör bedömningen att kommissionen inte kommer att ge klartecken för fusionen med mindre Teliat T,Henor, utöver fullföljd av de medgivanden de båda företagen redan tidigare ställt i utsikt, ocks.1.1tar sig att avveckla kabel-TV-verksamheterna.

Kommissionens kritik mot samgåendet och de krav som nu uppställs för ett godkännande är så genomgripande att en affär p.1 kommissionens villkor blir väsentligen annorlunda än den affär som avtalats mellan dJ fyra parterna.

Frågan om kabel-TV-verksamheterna är av stor principiell betydelse och griper, enligt vår uppfattning, långt in i de strategiska överväganden som ursprungligen gjordes mellan olika handlingsalternativ innan samtalen om er, samgående inleddes mellan svenska och norska staten.

-	164
	!-o-1: .,...........,.ffllllalry.se
103 33 STCQIHQU,I	X.4Q)$,,R_...,o..._.,, .._.,,"-SII..C.sE

2

Det har vid vårt gemensamma beredningsarbete inför kommissionsföredragningen, börsnoteringen och i övrigt visat sig att vi också måste vidta vissa åtgärder för att bolaget efter samgåendet skall nå de synergivinster och övriga marknadsframg!ngar som utgör själva motiven till samgåendet. Kommissionens granskning har även inneburit att vissa överväganden som legat bakom synergivinstantaganden behöver omprövas.

Det är enligt vår mening av största vikt .att ägarna får del av inriktningen hos

•det nya bolagets interirnsscyrelse med avseende på strategifrågor m m inför samgåendet i enlighet med vad som nämns i det följande.

Vad beträffar själva kabel-TV-frågan skall den enligt vår mening lösas så att envar av Telia och Telenor överlåter sin kabel-TV-verksamhet till sin ägare för ett värde som motsvarar verksamhetens bokförda värde i respektive bolag per den 31 december 1998. Tekniken för detta kan diskuteras vidare.

2.De övriga frågorna

De särskilda frågor som måste fa sin lösning i samband med ett avskiljande av kabel-TV-verksamheterna är följande.

2.1Koncernledning

Verkställande direktörens helt överskuggande uppgift är att tillse att synergivinsterna erhllls, med särskild betoning på kostnadsbesparingar. Ansvaret för övergripande strategiska frågor liksom kontakter med staterna flyttas därmed över från verkställande lednjngen till $'Yrelsen.

I syfte att öka effektiviteten i detta arbete måste verkställande direktören och de båda vice verkställande direktörernas ansvarsområden liksom deras inbördes arbetsformer utvecklas. Det ankommer på interirnsscyrelsen att redovisa en arbetsordning i detta avseende.

1999/2000:KU20

BilagaA5.2

165

3	l 999/2000:KU20
	BilagaA5.2

2.2Riktlinjer för kostnadsbesparingar och kapitalrationaliseringar

De allmänna kostnadsbesparingsriktlinjer som anges i Bilaga 3A till Samgåendeavtalet bearbetaS och preciseras av interimsstyrelsen. En prioritetsordning och tidplan för koscnadsbesparingsåtgärder upprättas därvid med angivande av i vilka bolag och i vilka nuvarande organisatoriska enheter kostnadsförbättringar kan ske.

Intäktssynergier preciseras på motsvarande sätt, särskilt i ljuset av de strategiska förändringar som föranleds av EU-kommissionens prövning.

Det är av största vikt att konkreta kostnadsbesparingar och en implementerings-/tidplan enligt vad som nu angivits redovisas i prospektet inför börsintroduktionen.

2.3Huvudkontor/organisation/lokalisering

Interimsstyrelsen skall framlägga detaljerade planer för organisationerna, huvudkontoren och affärsområdenas lokalisering, såväl initialt som på 2- j års si~., meci angivancie av tidplan för genomförandet. Varje enskilt förslag skall i presentationen motiveras från strikt kommersiella utgångspunkter, varvid reglerna i Bilaga 3A till Samgåendeavtalet om bästa kompetensen som avgörande kriterium skall ha beaktats. Detsamma skall gälla beträffande redovisningen enligt c) - e) nedan.

De särskilda fön:ydliganden som behöver göras med beaktande av vad som nu sagts är följande:

a)Bestämmande av vilka funktioner som skall ligga hos koncemhuvudkkontoret

b)Presentation av a_lternativa förslag för lokaliseringen av

koncernhuvudkontoret i Sverige.

166

		4	1999/2000:KU20
			BilagaAS.2
c)	Bestämmande av det internationella centrets funktioner och
	omfattning. Vår uppfattning är att centret inte skall ha några
	exekutiva beslutsfunkti9ner utan utgöra support till övriga
	affärsområden och vid risk för dubbleringar skall funktionen i första
	hand förläggas till koncernhuvudkontoret.
d)	De olika affärsområdenas huvudkontorsplacering med angivande av
	vilka funktioner som skall hänföras dit fastställs tillsammans med hur
	ledningsfunktionema skall bemannas.
e)	Samtliga affärsområdeschefer skall initialt, liksom löpande, utses av
	bolagets styrelse.
2.4	Strategiska affärspartners
	En policy beträffande bolagets strategiska affärspartners måste ancas av
	interimsscyrelsen innan en slutlig övernskommelse kan uppnås. För
	policyn skall följande riktlinjer gälla:
	att	individuell prövning, affärsområde för affärsområde, skall ske;
	ill inga koncernövergripande generella allianser är aktuella eftersom
		Telia och Telenors fokus för närvarande måste vara att säkerställa
		en lyckosam sammanslagning och börsintroduktion;
	lli	framtida viktigare alliansfrågor behandlas och hanteras av
		styrelsen. Samråd i lämpliga och allmänt accepterade focmer med
		bolagets större aktieägare skall ske;
	att	strategiska allianser skall baseras på affärsrelaterade avtal snarare än
		ägarallianser och
	att	generella riktlinjer för de olika aifarsområdenas strategiska	167

allianser skall utarbetas av styrelsen.

,; 1999/2000:KU20 BilagaA5.2

2.5 Verksamhetsstrategi

En detaljerad affärsplan som klargör bolagets framtida verksamhecsinriktning skall fastställas av interimsstyrelsen, med angivande av övergripande strategi föf" bolaget, inbegripet prioritering av affärsomriden, resursbehov, teknologiinriktning etc.

[ affärsplanen skall bolagets nordiska och internationella strategi klarläggas.

En konkret plan skall samtidigt presenteras för avveckling av icke strategiska verksamheter/tillgångar och omgående göras tillgänglig för Global Coordinators inom ramen för förberedelserna för börsincrodukcionen.

2.6 Kommersiell självständighet

Bolagets verksamhet skall uteslutande vila på kommersiell grund. Inga åtaganden, uttryck.liga eller underiörst!dda, som går utöver generella lagar och andra regler och riktlinjer för verksamhetens bedrivande skall förekomma. Såväl interne vid utarbetande av affirsområdesplaner m m som externt till kapitalmarknaden och andra omvirldsintressencer är tydlighet på denna punkt av yttersta vikt. Samgåendeavtalet skall granskas i detta avseende och erforderliga preciseringar anges.

2.7 Börsintroduktion

Klara riktlinjer enligt rekommendationerna frin Global Coor<linacors för börsnoceringsprocessen, vilka är baserade på incemacionell praxis, måste fastläggas. Anlitandet av investmentbanker skall ske uteslutande utifrån bästa kompetens, placeringskapacitet och rating. Sammansättningen av

bankkonsortiet skall ske bl a med beaktande av antaganden om hi;r
efterfrigan fördelar sig mellan de olika nordiska länderna. Eftergiiter i	168
detta avseende sker nedan till förmån för norska banker.

6 1999/2000:KU20 BilagaAS.2

De övergripande principer som här skall gälla är följande.

-Tilldelningen till allminheten skall ske på lika villkor för alla utan särskilda rabatter till medborgare i Sverige eller Norge.

-Tilldelningen till institutioner skall ske utan särbehandling för norska eller svenska institutioner, dock att en gemensam nordisk tilldelningspott skall bestämmas. En likabehandling av svenska och norska institutioner skall säkerställas genom en daglig sammanläggning av de svenska och norska "orderböckerna" infor allokeringsprocessen.

-Ledare för det nordiska banksyndikatet skall vara en av de svenska bankerna som vid vår gemensamma utvirderingsprocess kvalificerade sig högst av de nordiska bankerna avseende kompetens, placeringskapacitet och racing. Ucvärderingen gav vid handen att de bäst •ratade" bankerna var svenska.

-Ett nordiskt banksyndikat skall utses. Ledare för det nordiska banksyndikatet skall vara två svenska banker och en norsk bank, varav en av de svenska bankerna skall svara för ordförandefunktionen inom syndikatet med hänsyn till vad som nyss sagts och till att cirka 80 procent av den norsk-svenska efterfrlgan bedöms komma från Sverige.

-För att sikerställa konkurrens vid försäljningen till den norska marknaden skall de tvl svenska l~darbankema samt Global Coordinators delta pl lika villkor och i fri konkurrens medåe norska bankerna i det norska banksyndikatet.

-De tvl svenska ledarbankerna skall utses att leda försiljningarna i Sverige, Finhmd och Danmark.

169

7 1999/2000:KUZ0 BilagaA5.2

3.Tidplan

För att tidplanen i ärendet inför EU-kommissionen skall kunna hållas måste resultaten av interimsstyrelsens ovan besk;ivna arbete presenteras för ägar.:a under första dagarna i september 1999, så att parterna skall kunna ta ställning senast den 5 september 1999.

Sa snart ett sådant ställningscaganc:e föreiigger skall parterna uppta förhandlingarna med kommissionen och därvid ställa sig beredda att - om si erfordras - tillmötesgå kommissionens k.-av på ett avskiljande av kabelverksamheten i enlighet med vad som nu sagts.

Ett samgående kan beräknas kunna ske under senare delen av hösten 1999.

Förberedelsearbetet avseende börsintroduktionen fortsätts enligt hittillsvarande tidplan med inriktning mot en börsintroduktion två ansvariga statsråden håller pa att fastställa tidpunkten för ett sammanträffande inom kort. Det är vår ambition att vi på tjänstemannanivå skulle kunna klara ut en väsentlig del av dessa frågor före ett ddant sammanträffande.

170

			l 999/2000:KU20
DET KONGELIGE SAMFERDSELSDEPARTEMENT			BilagaA5.2
STATSRÅDEN'	.	Oslo, den 26.08.1999

Näriagsm.inistcr Bjl!IIll Rosengren
Näringsdcpartementct		REGERINGSKANSLIET
		N1rtng1d1partemen1e1
Jakobsgt. 26			R~lstratam
SE - 10 333 STOCKHOLl.lf;::_-;::;r=;-;-;--;-=----	·.	lnk.	1999 -08- · 7
H	41/	Dnr·	//1//°/i/Jf/;/	(I

Icg er ltjc:nt med at det i går kom ct brev fra departementsråd Dag Detter til embetsverkct i mitt departement, vedmrende visse spmmål knyttet til

fusjonsarbeidet Telenor/l'elia.

Innholdet i brevet er av en slik karakter atjeg &ner 1 måtte be om at du penonlig bekreftcr at de a'Vtalece (sammenslåmgsavtalc og aksjona:ravtale)

som blc iml.gått mellom d--o norske og svenske stat den 30. mars 1999, og som SCll--rc er godkjent av de to lands nasjonalfonamlinger, fortsatt gjelder.

			171
?oSlldra.a:	l<o~	Taicfim:	Telefax
Postbots 8010 Dep	Abqt.S9	22241100	22249S 74
0030 OSLO	Org.:ar.: 974 6lS 776	Sc::asnlbord: 22 Z4 90 90

_li_

1999/2000:KU20

BilagaA5.2

REGERINGSKANSLIET	1999-08-30
Näringsdepartementet	Scatsridct Dag Joscein Fjaervoll
NIJringsministem	Det '!(ongcligc Samferdseldepanementet
	Poscboks 8010 Dep
	0030 Oslo

Jag har mottagit Ditt brev av den 26 augwci 1999.

Näringsdepartementets brev, daterat den 24 augusti, till Samferdselsdepartementet har som ucgiogspunkt att EU-kommissionen enligt parternas gemensamma bedömning sannohlct inte kommer att lämna sitt tillstånd till det samgående vi avwade om den 30 mars 1999.

Om sldant tillstånd trOts allt skulle komma att lämnas fortsätter avtalet g:ive:vis att gälla. Om inte. faller avtalet enligt vad som sägs i samgåendeavtalets Artikel N avsnitt 4.1 punkt c).

Den reaktion vi Btt fdn EU-kommissionen är förvisso en besvik:lse. h.IULe-:1:lnirande som ägare i vira respektive bolag kriver nu en

mot bakgrund av de ändrade förutsättningarna.

-	172
	.... I C C LU
ICISD~

	\'		1999/2000:KU20
			BilagaAS.2
.	~/
DET KONGELIGE SAMFERDSELSDEPARTE?vlENT
	STATSRÅDEN	Oslo, den 01.09.1999
I.kke off. § prg. 6.2.a
:\"i!ringsc.icister Bjmu Rosengren
Näringsdepartementet
Jakobsgatan 26			REGERINGSKANSLIET
SE-10333 Stockholm			Nåringsdepartementet
			Aegistra:om
			lnk. 1999 ·09·	1
			Vlf Y	.

TELENOR/TELL\

Jeg viser til brev av 24.8.99 fra departementsråd Dag Detter, og til m.0tet i Stockholm 30.8.1999. Jeg viser også til vår kom:spondanse i samme sak, ag den enighet vi har om at de avtaler som er inngått gjelder ag skal legges ril grunn for videre arbeid. Som avtalt, fulger nedenfor kommentarer til de enkelte punktene i brevet.

1. Bakgrunn

Den 30. mars i år ble det inngått en avtale (sammenslutni.,gsa"i:alen) mellom den norske og åen svenske stat om sa:·nz:1ensluniing av Telenor og Telia. En :fremforhandlet aksjona:ravtale utgjer et vedlegg til sammenslutningsavta!c:n, og er förutsatt undertegnet etter at de to parlamenter og EU-kommisjonen har

godta« sammenslutningen. De to parlamenter bar behandlet og godkjent a"-Wene. Avtalen om sammcnslutning av de te selskapcr vurdcrcs nå av EU-

kommisjonen.

	Dmom en eller begge stater ikke finner å kunne inwtekommc de krav:~
	Kommisjonen stiller for å kunnc godkjellile sammenslåingcn, faller avtalen
	bor-.., jfsammenslutningsavtalcns prg. 4.1.c. Det er således opp ~l den svenske
	og den norske eier hver for seg å vurdere om f eks kabel-TV virksomheten mä.
	anses å v~re av en slik strategisk betydning at et salg ik.'1.,:e kan godtas. Skulle
	begge stater komme til ar kabei-TV-vir!csomhcten kan avhendes i forbindclsc
	med kommisjonsbchandlingen, blir provcnyet å fordele i henhold til
	sammenslutningsavtalens punkt 1.1 (40/60). Selve sa!get förestås av
	selskapene.			173
?OS"..crcssc::		Kontcndr::$Se:	iclcioc:	Tdc=ax
?o,Lboks 8010 i")-,p		Akc:sgL59	22 24 3l 00	22 !4 95 i•I
co;o	osr.o	Org.:ir.: 974 623 i76	Sentrnlbord: 22 24 90 90

2. 0vrige spm-smål		1999/2000:KU20
		BilagaA5.2
Je!: kan ikke se ac de sparsmål som tas opp under dem: punkt har noen 5uesicii
s~enheng med sparsmålec om avhendelsc av kabel-TV.		·
2.1 Konsemledelse
Forholdet mellom i!iere,	og konsemledeJse er r::gukrt i aksjona!raV!aicns

kåp 4 og 5, og for iuvrig av ordin~:-, ~vensk aksjc:lovgivning. Jeg har fuli tillit ,i!

ac styret og ledelsen fu..,ge:-er i hecliold (ii lov og avw.le, og i henhold til åe fe!les mål vi har for sarnmenslåi.ngc:n, og ser ingen gnmn til ar det ska! for.::ras s.erlige tilpasninger ur ove-:- det som framgår av nevnte r::tningslinjer.

2.2 Retningsliojer for kostnadsbesparciser og kapitalrasjonaiiseringer

Jeg er enig i at dette er av stor vi.l(tighet, og avventer administrasjonens og styrets avklaringe:- av dem: punkt. Jeg er også informert om at det på siste mete for det kommende styret 30.08.99 ble rapporten om at framdriften i arbeide:t er i hcnhold til tidligere oppgitte tidsplaner.

Jeg minner samtidig cm EU-lovgivningen (fusjonsforordningen.) og de

bcgrcnsninger som der er lagt på hva det kommendc styret kan gj0re fur sa..rnmcnslåmgen. Ethvert tilta.k som innebi:erer bruk av stemmerett for

ervervedc aksjer og enhver annen form for umvelse av de eierposisjoncr som er etablert gjcnnom eo sammenslåing, vil inncba::re et brodd på

gjennomfmiogsforbudet De "beslutninger" som fattes av det kommende styret, vil ikke v~re formclt bindende for det nye selskapet fur de er formelt truffet av et lovlig valgt styre. Så snart kommisjonens godkjcnnclsc föreligger ma det derfor treffes et formelt va!g av styre. Det nye styr:;:t må dcretter behandle de "beslutninger'' som eventuelt er forbereåt av det kommende styret. Der enkc:lt::: styrcmcdlem vi.I på dette tidspunkt ikke V3:re bundet av sin stemmegiv:a.ing i det kom.mcnde styret, på samme måte som det lovlig valgte styret som sådant i.Id<:: vil va:re bundet av "beslutninger'' som er truffet av det kommende styret.

fnnenfor disse begrensningene ser jeg gjeme at styret skal fungerc "mesi: mulig

normalt" frem til det formelt etab!eres. li!g mener derfor at det vil vrere hensiktsmessig ac eiernc gir det kcll"'..!llende scyr:::t et mandat. Mandatet cer

presisere at plaolegging, förberedelse av de beslutninger som senere skal fam:s av er lovlig valgt styre og kddse z:; forberedelscsarbeidet generelt rillegges c:e: !<ommendc styret. jeg undersi:rek::r i denne förbindelsen viktigheten av ,ask behandling av de sp0rsmål som må vaere av!dart for styret formelt sett ka.'1 oppnevncs.

174

1999/2000:KU20 BilagaA5.2

2.3 Hovedkontor/organisasjoru1okalisering

De spersmål som her omtalc:s er regulert i aksjona:ravtalens punkt 5. l, o:; vedlegg 3A. I henhold til avtalen, skal beslutninger vedrarende disse forhold underlegges de spesielle stemmerettsregler som fr:lmgår av aksjona:::-a,.:talens punkt 4.3 b (i). Disse forhold kan derfor ikke cndelig avklares fär etter sammenslåingen. nar styret kan fatte en formcil beslutning, jf ovenfor. kg ha; sam utgangspw-'<t at de formuieri.nger som går fra.:-n av. avtalen og av bilag 3.-\. ("en rasjonc:ll framtidsrettet forremingsorgar...isasjon og en rimeiig foråeiing av le'delsesoppgaver !andene i mellom") vil va::re remingsgivende for administrasjonens og scyrets vurderinger. Jeg vi] likcvel bemerke at de forhold som tas opp i Deres brev u.,der punkt 2.3 d) og e) når cie gje!der tilsetting av !eåere står i motstrid til et vanlig, fom:mingsmessig forhold mellom styre og

konsernledelse.

2.4 Strategiske forretningspartnere

Jeg ser det ikke som hensik"i.Smessig nå å binde opp framridige beslutninger om strategiske partnere, og ser iklce behov for at eieren lager r:tningslinjer for styret på dette punkt Styret ber ha en dialog med eieme vedrarende disse sp0rsmål, fsr eieme fatter beslutning om dette.

2.5Forrecni.ngssrracegj

Jeg er enig i at det snarlig må.utarbeides förslag til forretningsstrategi, som behandles a...- det kommende styret med de forbehold som framgår av punkt 2..2 ovenfor. Forslaget, inkl. förslag vecir a•;v~1<1.ing av i.'lcke strategisk virksomhet, forutsettes förelagt eie."1le fur det gj.0res tilgjengelig for Global Coordinators.

2.6 Kom.-nersiel! selvstendighet

Både intCDSjonsavtalen og de senere inngåtte avtaler (sa.mmenslutningsavtale og aksjonreravtale) hviler på de omforente prinsipper om inn:flytelse og ba!anse

mellom partene. Det er en se!vsagt forutsetning ac selskap~t skal drives kommersielt, jf aksjon~ra.,,,alens punkt 1.1 (" ....den uävhengi~el som er rikti3"

med sikte: på kommersiell utvikli..-i.g i konkurra.nseucsacre tclekoriunarkedc:r på. verdensbasis"). Den."granskning og presisering'' av .5arnmenslutningsavtalen som föreslås, ser jeg som un0dvendig og k.ompliserendc.

175

2.7 Bm-sintroduksjon	1999/2000:KU20
Sparsmålet om syndi.k.Jtscruktur ser jcg på som uavhengig av sp0rsmål scr::i	BilagaA5.2
angår evrige eicrforhold og organisatorisk~ forhold i sdskapct.

Jeg ser det som uru,dvendig åta opp igjen til diskusjon punkter som allerec~ er b~handlet i a.ksjcnJ!ravtalen. Dctte gjelder både sp0rsmålet om insentiver, som for .:,vrig også Sror:ingec har bedr r::gjc:ringen vurdere, og det avtaleft:scece punkt at norske og svenske investorer skal behandles etter de samme tildelingsk..--iterier.

Norske myndigheter har far 0vrig tidligere gjort rede for de forhold ;om bor prege p!as.seringen av aksjer i Norge og Sverige. Det er vår oppfäming ac et felles, nordisk syndikat i sreder for er s~rskilt norsk og svensk syndikat. slik. som vi har foreslått, vil svekke kj.epsinteressen ag denned det samJede provenyec til de ro statcne både i Norden og i plasscringcn som helhet. Eventuelle nye dr.0ftinger av dette punk! vil således fra norsk side ca utgangspunkt i de samme synspunkter som vi tidligere har fremlagt.

3. Tidsplan

TidsclaD.. .en framove:- er avhen!ri~- - av .flere forhold. Av hensvn.. til at selskanene.

skal k:um:.c: gjenno~r:: tjenligc forhandlinger med Kornroisjonen, og av hensyn ti1 oesiut."lingens viktighet for rran.saksjonen som sådan, er det mm oppfatning at beslutningen om avhcndelse av kabel-virksomhcten ber fartes

snarest mulig, jf ditt förslag om 5. September. Jeg legger til grunnat det kom.-n~nde s.yr::t vil pricr:-:e:--: :eh:!.::.-:.!:.,g~(; av ~vngc sp0rsrnål. og at tidsplan fastsettes i samråd med dem.

176

	.,, ! '1-:I ·		1999/2000:KU20
DET KONGELIGE SAMFERDS~ARTEMENT Bilaga A5.2
	Vlrdaro	Vlr rcfcr.wc
Sal:sbchandlcr. iMvalgstclcfon	23.09.1999	q91z.1.u,.1		011.'3
	Dcrcsdaro	Dcrcs rcfcr.insc:
Anne Marie Andersen, statsrådens
kontorsekreta:r, 22 24 81 01
Statssekreta:r Lars Rekke			REGERINGSKANSLIET
			Näringscepartememet
Näringsdepartementet				Registratorn
			lnk. 1999 ·09· 28

Jeg viser til vår samtale tidligere i dag vedr0rende den nye styrefonnannen.

På en pressekonferanse med statsministere Kjell Magne Bondevik og samferdselsminister Dag Jostein Fjiervoll, uttalte samferdselsministeren f.0lgende:

"Den svenske eier har benyttet sin rett til å utpeke ny styreleder i det sammenslåtte selskapet. Jeg har sett i pressen at det har viert spekulert i om Jan Å.1<e Kark skal bli "arbeidende styreformann" på heltid. F0rst vil jeg gjeme gratulere Kark med utnevnelsen og 0nske ham lykk.c til med det viktige arbeidet han har foran seg. Demest viljeg siat selve rollen som styrefonnann ikk.: er endret i förhold tilden rollen Jan Stenberg var tiltenkt, og som er avtalt mellom eieme. Jeg og statsråd Rosengren er helt enige om at styrefonnannen har en meget vil..1:ig rolle å spille. Dette er selvsagt - og gjelder for så vidt alle selskaper. Men vi er like enige om at styreformannen og administrerende direkt0r har ulike roller og spille, og at det ikke er aktuelt med en arbeidende styrefonnann i det nye selskapet. Det vil det heller ikke viere i neste runde, når det er Norge som skal utnevne styreformann."

Jeg forutsetter at vi legger dette til grunn i det videre samarbeic:i.

Med vennlig hilsen

oJ:~v.h,,_,,_cJ

Per S~derud

Departementsråd

			177
Postadrcsse	Kontoradrcsse	Telefon	Tclefä.~
Postboks 80I0 Dcp		S,:111:ralbord: 22 24 90 90	22 24 95 74 Avd.
0030 OSLO	Org.: 974 625 776	Se saksbehandlers	22 24 95 70 Arkiv
		innvalgsnr.

------			Registratam
			1999/2000:KU20
			BilagaA5.2
REGERINGSKANSLIET	1999-09-23
			REGERINGSKANSLIET
			Nål'lngsdepertementet
Näringsdepartementet		\Jk;	lnk. 1999 -09- 24
Nlringsministern			Onr.Nt'JP/'1 t

Statsrådet Dag Jostein Fjaervoll

Samferdseldepan:ementet

Oslo

Norge

Bästa Statsråd,
M.oc :;liF~.: ~-. ci.:~ i:.~us.;iv;. ·:; ;;ch våra tjänstemän har haft under
senare tid rörande rusa grundläggande fdgor när det gäller det
sammanslagna Telia/Telenor vill jag understryka att de avtal som träffats
och som godkänts av de parlamentariska församlingarna i vira båda
länder liksom tillhörande integracionsprinciper självfallet skall
respekteras. Detta betyder bl.a. att föremålet för bolagets verksamhet ir
att utgöra ett internationelle. cillväxtorienterat telekommunikations- och
IT-bolag med basis i Norden.
Jag utgår också ifrån att vi är helt överens om de bestämmelser som finns
i avcalskomplexet om att sammanslagningen skall baseras på de
kommersiella värderingar och de balans- och likvärdighetsprinciper som
finns däri. Detsamma gäller självfallet det som i avtalet anges om att det
nya bolagets huvudkontor skall ligga i Sverige och det internationella
centret i Norge.
Jag vill också understryka att förhållandet mellan ägare, styrelse och
verkställande ledning skall följa gängse principer som följer av den
svenska aktiebolagslagen~ Det becyder bL a. att det är styrelsen som
svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets
angelägenheter. Verkställande direktören skall enligt dessa regler handha
-	178
IGJ D S10CIOIOlM

2 1999/2000:KU20 BilagaA5.2

den löpande förvaltningen enligt riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.

När det gäller viktigare strategiska frågor för bolagets verksamhet och organisation är det enligt min mening uppenbart an det är frågor som handhas av styrelsen. I detta fall är det önskvärt att den tilltänkta styrelsen snarast tar ställning till de grunaläggande strategiska frågorna av detta slag. Från vår sida är vi beredda att lämna behövliga mandat i detta avseende intill dess att bolaget är formellt etablerat.

I vissa fall är det naturligt att bolagets styrelse måste ha ledning från ägarna även i sådana fall där detta inte direkt följer av lag eller bolagsordnng. När styrelsen bedömer sådan ledning nödvändig eller önskvärd faller det sig naturligt att behövlig kommunikation med båda ägarna sker genom styrelsens försorg.

Det är, enligt min mening, slutligen viktigt att båda ägarna var för sig och samfällt ger bolagets ledning och styrelse det förtroende och det stöd som deras svåra uppgift kräver när det gäller att skapa ett nytt starkt och framgångsrikt företag. Jag ger för min del detta förtroende och stöd.

Jag ut,/ ·

att jag. får Din bekräftelse för innehållet i detta brev.

B;

179

	'		1999/2000:KU20
			BilagaA5.2
DET KONGELIGE SAMFERDSELSDEPARTEMENT
	STATSRÅDEN	Oslo, den 23.09.1999
			REGEF.:r-,G6r.ANSLIET
Näringsminister Björn Rosengren			Nåringsceoartementet
Näringsdepartementet			Registratcm
Jacobsgatan 26
SE- 10333 Stockholm

Kjrere statsråd Rosengren

Jeg takker for ditt brev av 23.9.99, og bekrefter med dette atjeg er enig i, og deler, de synspunktene du gj0r rede for i brevet.

Jeg swtter din understreking av at det er viktig at eierne både hver for seg og sammen gir full tillit til ledelse og styre. De står foran et krevende arbeid for å virkeliggj0re det felles mål vi har, nemlig et nytt, sterkt og fremgangsrikt

nordisk teleselskap.

			180
Postadrcssc:	Kontoradn:ssc:	Tclcion:	Tcleia.x
Postboks 80 IOOep	Akersgt. ;9	22248100	22 24 95 74
0030 OSLO	Org.nr.: 974 625 776	Scntralbord: 22 24 90 90

B/l.-A.44	v	1999/2000:KU20
		Bilaga AS.2

REGERINGSKANSldET

Näringsdepartementet

Registratorn

lnk. \SS9 -t:- 1

PM

Beslutsstrukturen i Newtel AB

Bakgrund

Den 8 december 1999 fattade styrelsen för Newtel AB bland annat beslut om var huvudkontoren för Newtel-koncemens a.trarsområden skall förläggas. Sty- relsen var inte enig i sitt beslut. Oenigheten rörde var huvudkontoret för af- rarsområdet mobiltelefoni skulle lokaliseras. Samtliga fyra styrelseledamoter som nominerats av den norska staten liksom de två styrelseledamöter som nominerats av norska fackliga organisationer reserverade sig mot beslutet. övriga styrelseledamöter, dvs de fyra som nominerats av svenska staten och de två som nominerats av svenska fackliga organisationer kom att med styrel- seordförandens utslagsröst enligt aktiebolagslagen bestämma beslutets inne- håll. Verkställande direktören har i internmeddelande till personalen fcirklarat att styrelsebeslutet är ogiltigt och att inga verkställighetsåtgärder skall vidtas i avvaktan på att tvistefrågan om affärsområdenas huvudkontorsplacering skall slutligt avgöras.

Styrelsebeslutet har kommit att väcka diskussion om ett antal frågor, som anlmyter till aktiebolagslagens regler och aktieägaravtalet och om bolagets förmåga att fortsättningsvis kunna upprätthålla en fungerande beslutsmodell utan inblandning av bolagets ägare. De frågeställningar som aktualiserats är i huvudsak följande:

Vilka är aktiebolagslagens regler för omröstning i styrelsen?

Tar aktieägaravtalet över omröstningsreglema från aktiebolagslagen?

181

2 1999/2000:KU20

BilagaA5.2

Är styrelsen beträffande omröstningsprinciperna bunden av aktieägar-- avtalet?

På vilket sätt kan aktieägaina med bindande verkan instruera styrelsen i enskilda frågor?

Är verkställande direktören skyldig att \·erkställa styrelsens beslut?

•Vilka principer gäller för beredning av beslutsärenden inför styrelsen?

Vilka generella principer gäller för beslu:siattandet och hur interrelaterar de tre bolagsorganen bolagsstämma (a..1.,.-::eägare), styrelse och verkstäl- lande direktör med varandra enligt aktie:iolagslagen?

•Vilka generella principer för beslutsfa=dec har reglerats i aktieägarav- talet?

•Vilka materiella frågor är enligt aktieäga.-avtalet särskilt bestämda efter förhandling mellan ägarna?

•Vilka frågor skall enligt aktieägaravtalec i f.--amtiden löpande bestämmas av ägarna?

•Hur förutsätts kommunikationen mellan ägarna och styrelsen fungera enligt aktieägaravtalet?

I det följande skall vissa av de nu uppräknade frågeställningarna belysas. Vi har inte haft tillgång till det styrelsematerial som berör det aktuella beslutet. Vi har inte heller närmare kännedom om på •.::...'.(ec sätt de olika delaina i sty- relsematerialet har framtagits och distribue:-a:s. Vi vet inte heller på vilka gnmder enskilda styrelseledamöter fattat si.::.;. :ieslut, d v s i vilken utsträck- ning de de facto har varit beroende av faktabeskrivningar, slutsatser och re- kommendationer i tillhand;;i.hållet skriftligt i:::2:erial eller i vilken utsträckning styrelseledamöterna i förväg har inhämtat irctor:nella instruktioner från bola- gets ägare. I promemorian behandlas därför :::.,e frågan om styrelsens faktiska handläggning av ärendet. Vi förutsätter att de::1 frågan handläggs hos bolaget.

182

3 1999/2000:KU20 BilagaA5.2

Aktiebolagslagens grundprinciper för beslutsfattande

Aktiebolagslagen har en hierarkisk beslutsstn.tktur fördelad på bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör. De tre bolagsorganen har i lagen getts sär- skilda kompetensområden. Hierarlån är dock ordnad så att det överordnade organet formellt kan ta över frågor från det underordnade organet, vilket inne- bär att bolagstämman i princip kan fatta beslut i frågor som rör den löpande förvaltningen även om de ligger inom ramen för den verkställande direktörens kompetensområde. Däremot kan inte verkställande direktören ta över frågor som skall fattas av styrelse eller bolagsstämma.

För de olika bolagsorganen finns i aktiebolagslagen särskilda skadeståndsan- svarsregler. Var och en av medlemmarna i bolagsorganen fattar således sitt beslut med personligt ansvar. Ansvaret skall dock inte uppfattas så att var och en är personligen ansvarig för aff""arsmässiga felbedömningar. Ansvaret in- skränker sig till att personen genom vårdslöshet föranleder skada.

Det personliga ansvaret innebär dock en begränsning av i vilken utsträckning en verkställande direktör eller en enskild styrelseledamot behöver efterleva instruktioner från överordnat organ. En VD eller en styrelseledamot är såle- des inte skyldig att verkställa ett beslut som skulle innebära att denne ådrar sig ett skadeståndsansvar.

Ett alltför omfattande bruk av instruktionsrätten från aktieägarnas sida till styrelsen respektive verkställande direktören innebär givetvis en urhollming av den självständighet som de olika bolagsorganen är tänkta att ha i förhållande till varandra. På sikt leder detta till att bolagsorganen i praktiken upplöses. Så är fallet av naturliga skäl i enmansbolag där ägare, styrelse och verkställande direktör ofta är en och samma person. Ju större ett företag är, desto angeläg- nare är det att upprätthålla bolagsorganens inbördes rollfördelning. Om inte aktiebolagslagens strikta uppdelning mellan bolagsorganen respekteras faller hela grundiden med aktiebolaget som verksamhetsform och konstruktion for bedrivande av aff""arsverksamhet. Ägarna måste då vara beredda att upparbeta kompetens och resurser anpassade till alla de frågor som löpande skall be- slutas i bolagets verksamhet. Detta låter sig knappast göra i en självständig, konkurrensutsatt aJrarsrörelse.

183

4

Ett särskilt problemområde inom associationsrätten gäller beslutsfattande inom en koncern. I strikt formell mening har varje enskilt bolag i en koncern sin egen beslutshierarki i form av VD, styrelse och bolagsstämma. I praktiken följer dock besluten i dotterbolag i stor utsträckning en större överordnad hie- rarki. Den verkställande ledningen i moderbolaget och verkställande direktö- ren i dotterbolaget rapporterar direkt till varandra. I det fall det föreligger lö- pande styrelsearbete i dotterbolaget intar detta styrelsearbete i praktiken of- tast •samma ställning som en sa.mrådsgrupp eller utskottsorgan inom ramen för en större organisation. Problemet med koncernens beslutshierarki i för- hållande till det enskilda dotterbolagets bolagsorgan är från tid till annan fö- remål för debatt. Då och då har frågan väckts om särskilda regler för bolags- organ i en koncern borde inrättas, exempelvis regler för koncernchef, en be- fattning som idag saknar förankring i lagstiftningen.

Aktieägaravtalets beslutsmodell

Mellan svenska staten och norska staten föreligger ett aktieägaravtal med av- seende på ägandet i Newtel. Förekomsten av aktieägaravtal är som sådan inte unik jämfört med förhållandena i andra privata bolag. Tvärtom är det snarare regel än undantag att ägandet i privata bolag regleras i aktieågarav- "1S' tal/konsortialavtal. Avtalen är bl.a. till för att ersätta den möjlighet enskilda aktieägare har i aktiemarknadsbolag att avyttra aktierna på en fungerande marknad. Ju mindre krets av ägare, desto viktigare blir det att, i brist på en fungerande marknad for aktierna, kontrollera vem man skall samverka med.

Frågor som normalt regleras i aktieägaravtal är styrelsesammansättning, om- fattningen av de finansiella resurser som ägarna initialt och i framtiden för- binder sig att tillföra bolaget samt hembudsregler vid eventuella avyttringar, liksom hur aktierna i dessa fall skall värderas. När det gäller utformningen av beslutsregler i konsortialavtal skall sågas att dessa i regel återspeglar det för- hållandet att fåmansforetaget i större utsträckning liknar enmansföretaget när det gäller närheten mellan ägare och verkställande ledning. I företag som ägs av enskilda personer förhåller det sig ofta så att ägarna själva också utgör sty- relseledamöter och att någon av dem dessutom är verkställande direktör. I samägande, där ägarna är företag, uppkommer samma förhållande i den me- ningen att enskilda tjänstemän, anställda hos de ägande företagen ofta kom-

1999/2000:KU20

BilagaA5.2

184

5

mer att utgöra styrelseledamöter i det gemensamma bolaget. Beslutsmodellen i sådana samverkansförhållanden påminner om vad som gåller mellan dotter- bolag och moderbolag i en koncern.

Rent principiellt är således aktieägaravtalet inget ovanligt i ett samverkans- projekt. Inte heller är det unikt att i ett samgåendeavtal eller fusionsavtal fast- ställa ett antal detaljer rörande organisation m m i en inledningsfas av pro- jektet. Det som skiljer sig med avseende på Newtel är att parterna inte är pri- vatpersoner eller företag, vars intresse i allt väsentligt är inskränkt till att få bästa möjliga ekonomiska utfall av en afrarsverksamhet, d v s inte bara anars- verksamheten i det samägda bolaget utan också den av parterna i övrigt be- drivna verksamheten. De båda ägarna i Newtel intar härvidlag en särställning i det att de i allt väsentligt har helt andra frågor · av större betydelse • att han- tera, vilka är av helt annan karaktär än de kommersiella frågor som styr en a.frarsrörelse. Newtel skiljer sig också från normalfallet på en annan punkt, nämligen i det att bolaget inom en mycket nära framtid skall börsnoteras.

I de publika bolag där aktieägaravtal foreligger berör de i de allra flesta fall endast hembudsregler. Vid en snabb genomgång av förekomsten av aktieägar- avtal avseende bolag på OM Stockholmsbörsen hittade vi endast ett avtal med omfattande aktieägaröverenskommelser, nämligen SAAB-avtalet.

Aktieägaravtalet avseende Newtel är således med avseende på beslutsstruktu- ren mycket ovanligt. Det kan heller inte uteslutas att de fondbörser där Newtel skall noteras i sin granskning av bolaget kan komma att foreslå visajustering- ar i aktieägaravtalet.

Telia och Telenor är forvisso ett extraordinärt samgåendeprojekt som i flera avseenden inte är jämförbart med andra samverkanssituationer. Av det skälet har aktieägaravtalet avseende Newtel fått en utformning som återspeglar andra förhandlingskompromisser än vad som normalt är fallet i aktieägarav- tal.

Aktieägaravtalet i förhållande till aktiebolagslagen

Newtel är inte part i aktieägaravtalet. Inte heller är bolagets styrelse eller en- skilda styrelsemedlemmar parter i avtalet. Någon bundenhet for bolaget före-

l999/2000:KU20

BilagaA5.2

185

6 1999/2000:KU20 BilagaA5.2

ligger således inte med automatik för de regler som ställts upp i aktieägarav- talet.

Endast svenska staten och norska staten är parter och som sådana bundna av vad som regleras i aktieägaravtalet. De bägge staterna har gentemot var- andra förbundit sig att i förekommande fall lämna instruktioner till styrelsen. I avsnitt 4.5 a) (ii) anges såled.:s att ägare är skyldig att "i den utsträckning så lagligen kan ske (kursiverat här). lämna instruktioner till av denne föreslagna Styrtlseledamöter."

Exakt hur ägarnas instruktioner till styrelseledamöterna skall gå till anges inte. Det kan antas att vissa instruktioner endast behöver lämnas individuellt till var och en av ledamöterna medan andra instruktioner förutsätter att sty- relsen i dess helhet blir informerad om ägarnas önskemål.

I avtal som det här aktuella, där styrelsen skall tillämpa andra beslutsregler· än de som följer av aktiebolagslagen, d v s att beslut skall fattas med vis~ kva- lificerad majoritet, måste instn.:ktionen utgå till hela styrelsen. En instruktion från en ägare till en enskild ledamot om att denne i ett kommande styrelse- möte skall tillse att kvalificerad majoritet skall gälla för beslutet, tn,ts att ak- tiebolagslagen inte kräver det, skulle bli verkningslös. En enskild ledamot ka..., lagligen inte framtvinga en sådan beslutsordning inom ramen för ett styrelse- möte. Enda möjligheten för en styrelse att införa en kvalificering av majori- tetsbeslut utan uttryckliga instruktioner från ägarna är att styrelsen först med vanligt majoritetsbeslut bestämmer att i viss fråga särskild majoritet skall gälla och att, om sådan majoritet inte kan uppnås, beslut inte ko=er att fattas. Med en sådan ordning har de facto den vanliga majoritetsregeln varit styrande. Det skulle inte vara annorlunda än att styrelsen med vanligt majo- ritetsbeslut bestämmer att över huvud taget inte pröva frågan. Någon annan form finns, som sagt, inte för en enskild styrelseledamot att framtvinga att sty- relsen avsäger sig sin normala beslutanderätt.

I aktieägaravtalet har således de båda staterna gentemot varandra utfäst sig att instruera styrelsen om att i vissa situationer tillämpa kvalificerad majori- tet. I vilka situationer sådan instruktion skall ges framgår av en "katalog" över vissa materiella beslut. Den särskilda beslutsregeln, dvs att minst en styre!-

186

1

seledamot utsedd av norska staten och minst en styrelseledamot utsedd av svenska staten skall bifalla beslutet, i kombination med kataloguppräkningen, innebär i praktiken att i särskilda fall kan staterna ha att fastställa det mate- riella innehållet i besluten.

Omfattande kataloger ökar givetvis risken för att den löpande förvaltningen i stor omfattning kan komma att kräva ett aktivt deltagande från norska staten och svenska staten. Katalogen är därför även i detta avtal relativt begränsad.

Aktieägaravtalets katalog över beslut som kräver kvalificerad majoritet

I avsnitt 4.3 b) anges i vilka beslut staterna har åtagit sig att instruera styrel- seledamöterna om att tillämpa den nyssnämnda kvalificerade beslutsregeln. De aktuella situationerna är följande:

"(i)	Godkän.'Ulnde, innan Paritet uppnåtts, av Ny AB-koncernens aflärsplan
	och dess koncembudget inkluderande ändringar i lntegrationsriktlinjer•
	na, omorganisationer, omstruktureringar och omflyttningar av Ny ABs
	dotterbolag och a.trarsenheter;

(ii)Beslut, eller i förekommande fall, rekommendationer, avseende större strategiska f'öreta.gsfötvå.N e:Ue!" överlå~lser att genomföras av Ny AB ut• över transaktioner som lörutsatts i den aJrarsplan som godkänts enligt Avsnitt 4.3 b) (ij ovan;

(iii)Inrättande av och delegering av beslu tsrätt till styrelsekommit:teer; till- sättande av st;yrelser i Telia och Telenor;

(iv)Tillsättande och entledigande av Verkställande direktör och Vice verk- ställande direktörer - med beaktande av vad som sågs i Avsnitt 4.4 - in- nan Paritet uppnåtts."

Norska statens företrädare sägs nu ha gjort gällande att beslutet om var hu- vudkontoret för mobiltelefonverksamheten skall förläggas är ett beslut som omfattas av den citerade bestämmelsen. De exakta argumenten för varför be- stämmelsen skulle vara tillämplig är än så länge okända för oss. Vad som har framgått i den öppna mediarapporteringen är att man synes mena att "alla viktigare beslut" skall fattas med "vetomajoritet". Om detta skulle vara grun- den för norska statens inställning saknar den stöd i bestämmelsen. Någon generalklausul av det slaget finns inte i något av delavsnitten. En sådan be-

1999/2000:KU20

BilagaAS.2

187

s 1999/2000:KU20

BilagaA5.2

stämmelse slculle de facto ha varit absurd och åri praktiken utesluten också för de fiesta konsortialavtal i helt privata bolag.

En generellt utformad bestämmelse skulle för det första inte erl"ordra någon kataloguppräkning över huvud taget. Den skulle också i praktiken innebära att envar part i avtalet i händelse av oenighet om vad som skulle förstås med "viktigare beslut• skulle komma att få en vetorättsställning i varje enskild frå- ga som styrelsen har att fatta beslut o~. En oklar bestämmelse av karaktären "alla"Viktigare beslut" leder i praktiken till att alla beslut kan blockeras av en- dera staten. Någon bestämmelse av nu angivet slag finns naturligtvis inte i avtalet.

Den punkt till vilken det nu aktuella beslutet - såvitt vi förstått - skulle hänfö- ras är (ii. Bestämmelsen anger två typer av materiella frågor där regeln skall tillämpas. Det gäller godkännande av "aff"arsplan" och "koncernbudget". Till förtydligande anges i regeln att den också skall tillämpas i de fall godkännan- de av afrarsplanen och/eller koncernbudgeten skulle inbegripa förändringar i "Integrationsriktlinjerna, omorganisationer, omstruktureringar och omJlytt- ningar av Ny ABs dotterbolag och aff"arsenheter''. Det senare ledet utgör som framgår av texten i.."1te en självständig uppräkning av olika beslut, utan endast ett förtydligande av att godkännande av aff"arsplan och koncernbudget också kan inbegripa förändringar i de uppräknade frågorna. Godkännande som nu sagts, torde kunna förekomma när bolagets verksamhet tar sin början och vid senare antagande av ny afrarsplan/koncernbudget.

Även om uppräkningen i bestämmelsens senare del skulle betraktas som självständiga led i katalogen - vilket alltså inte vore rätt vare sig med hänsyn till avsikt eller semantiskt innehåll - passar det nu aktuella beslutet inte in på de angivna punkterna. Således utgör huvudkontorsplaceringen inte en änd- ring i integrationsriktlinjerna, det utgör inte en omorganisation - nämligen en förändring i den plan som anvisar hur de olika avdelningarna skall rapportera till varandra. Omstruktureringar syftar på förändringar i a.ff"arsområdets verk- samhetsgrenar, dvs vilka verksamheter som skall bedrivas, huruvida och på vilket sätt dessa skall vara samordnade alternativt självständiga mm. Slutli- gen utgör uttrycket "omflyttningar av Ny ABs dotterbolag och affärsenheter" ett komplement till det föregående uttrycket "omstruktureringar" och skall förstås

188

9

som förändringar i den juridiska strukturen, d v s hur de olika bolagen skall placeras i förhållande till varandra, möjligen också hur många olika juridiska personer som affärsområdet skall vara indelat i. Dessa frågor påverkas inga- lunda av var själva huvudkontoret fysiskt är placerat.

Av betydelse i sammanhanget är också att huvudkontorsfrågan rent generellt är behandlad på annan plats i aktieägaravtalet. I avsnitt 5.1 anges således:

"Ny AB-koncernens huvudkontor skall vara i Sverige, vilket skall framgå av bolags- ordningen. Ett internationellt center skall förläggas till Norge. Som närmare ut- vecklas i integrationsprinciperna skall andr(a( afrarsområden och enheter inled- ningsvis förläggas till Sverige och Norge."

Det finns inte i texten till denna bestämmelse något som antyder att förläg- gandet av aff"arsområden och enheter skulle vara föremål för beslut i annan ordning än den aktiebolagslagen anvisar; d v s att det i vart fall inte skulle höra hemma på en högre nivå än styrelsen.

Koncernhuvudkontorets förläggande var en sådan viktig fråga som de båda staterna ansåg sig vilja reglera. Som en motvikt till att detta förlades till Stockholm var det viktigt från norsk sida att ett internationellt center skulle förläggas till Norge. Därutöver anvisar bestämmelsen inga särskilda riktlinjer för var, i Norge eller i Sverige, övriga enheter skall förläggas. I integrations- principema, till vilka bestämmelsen hänvisar, redovisas ingenting om var de olika aff"arsområdenas huvudkontor skall förläggas, än mindre var "dotterbo- lag" eller "aff"arsenheter" skulle förläggas. Där anges endast allmänna över- gripande principer för på vilka materiella grunder placeringen av de olika kon- cerndelarna skall ske. Dessa riktlinjer anger uteslutande att aff"arsmässiga principer utifrån bolagets perspektiv skall vara styrande i syfte att bäst tillva- _rata resurser och kompetenser så att högsta möjliga lönsamhet kan uppnås.

Hade frågan om huvudkontorsplacering varit av sådan karaktär att de båda staterna skulle haft vetorätt borde frågan hanterats på samma sätt som be- träffande koncernhuvudkot1toret. En motsatstolkning av bestämmelsen i punkten 5.1 leder närmast till att det är en ordinarie beslutsfråga för styrel- sen. Vidare säger integrationsriktlinjerna att denna fråga helt skall prövas på aff"arsmässig grund. Därav följer att det saknas anledning att överlåta till

1999/2000:KU20

BilagaAS.2

189

10 1999/2000:KU20 BilagaA5.2

ägarna, d v s de båda staterna, att ge några särslålda anvisningar. Det salalas varje anledning att tro att ägarna ansett sig vilja överpröva aff"arsmässigheten i styrelsens beslut. Typiskt sett torde det förhålla sig så att endast i frågor där aktieägarnas särskilda intressen skall beaktas, exempelvis kapitaltillskott eller '"agendor" som avviker från bolagets aff"arsmässiga förhållanden, skall hån- sk;jutas till aktieägarna för avgörande. Av aktieägaravtalet och integrations- riktlinjerna framgår att huvudkontorsplaceringen för aff"arsområdena inte är en sådan fråga.

Skäl får den norska tolkningen av bcslutsbcstämmclsen

Utan att närmare känna till vilka rättsliga argument som ligger bakom den norska tolkningen av rösträttsregeln kan generellt sägas att bestämmelsen i

4.3b) (i) i det den syftar till koncernens aff"arsplan också avser beslut i enskil- da frågor som normalt också återfinns som komponenter i aff"arsplanen. Om exempelvis hela aff"arsplanen hade varit föremål för beslut och aff"arsplanen också inkluderat ett avsnitt som angav lokaliseringen av aff"arsområdenas hu- vudkontor, skulle huvudkontorsplaceringen indirekt kommit att prövas med tillämpning av den aktuella vetobestämmelsen. Det låter sig därför sägas att enskilda delkomponenter i en aff"arsplan inte kan brytas ner och beslutas var för sig. I sådant fall skulle hela.bestämmelsen med avseende på aff"arsplanen "kunna kringgås". Å andra sidan är det inte alldeles givet att aff"arsområdenas huvudkontor ens utgör delkomponenter i aff"arsplanen. Integrationsriktlinjerna ger närmast intryck av motsatsen.

På motsvarande sätt kan också sägas att lokaliseringen av huvudkontoren som sådana är en liten fråga och bara berör ett begränsat antal befattningsha- vares placeringsort. Afrarsverksamheterna bedrivs naturligtvis på de platser och orter och i de länder där företaget i övrigt i enlighet med aff"arsplanen be- stämmer att man vill bedriva verksamhet. Indirekt skulle dock kunna sägas att där huvudkontoret är placerat kommer successivt viktiga forsknings- och utvecklingsenheter att placeras. Indirekt skulle således huvudkontorsfrågans lösning kunna sägas medföra att mycket större organisatoriska frågor be- stäms och att saken därför skulle rymmas inom den aktuella bestämmelsen. Återigen skall sägas att denna tolkning är mer långsökt än den som den svenska staten gett uttryck för och som dessutom stämmer med ordalydelsen i avtalet.

190

Il 1999/2000:KU20

BilagaA5.2

Generellt sett är vår bestämda uppfattning att det förhållandet att en fråga som huvudkontoi:splacering för aflarsområden kan ingå som en bland hund- i:atals delfrågoi: vid antagandet av en aifäi:splan, inte medföi: att frågan isole- i:ad får samma karaktär som frågan om antagande av aJrarsplan.

Konsekvenserna av vetobestämmelsen

Ett särskilt skäl till att den omdiskuterade vetobestämmelsen endast skall till- lämpas strikt i enlighet med den angivna katalogen är att en extensiv tillämp- ning av bestämmelsen leder till ständiga dödlägen. Att tillskapa en 50/50- situation med avseende på löpande a.ixarsmässiga beslut innebär att föi:etaget helt skulle tappa sin förmåga att bedriva aJrarsi:örelsen.

Ett åbei:opande av vetoi:egeln innebär att inget beslut kan fattas med mindre de båda staterna genom förhandlingar kan enas om innehållet i beslutet. Fö- retagets löpande röi:else skulle på ett oacceptabelt sätt bli begränsad i sin för- måga att fatta effektiva och a.ixarsmässiga beslut. De båda ägarna skulle tvingas att i fråga eftei: fråga ta ställning till aJrarsmässiga förhållanden. En sådan beslutsordning är ineffektiv och föga ändamålsenlig i varje företag, och framför allt helt oacceptabel i ett börsföretag. Detta har säkerligen varit vägle- dande för den svenska regeringen då man i förhandlingen eftersträvat en så begränsad vetoregel som möjligt.

Den aktuella tvistefrågan om var huvudkontoret för aJrarsområdet mobitel skall förläggas får således ingen lösning även om aktieägaravtalets vetoregel mot förmodan skulle åsidosätta styrelsens nu fattade beslut. Konsekvenserna av vetoregeln blir att ett beslut inte går att fatta med mindre staterna är eniga därom.

Om norska staten har den uppfattning som de av den utsedda styrelseleda- möterna gett uttryck för, nämligen att huvudkontoret skall placeras i Oslo, samtidigt som den svenska staten har den uppfattning som de svenska St)'Tel- seledamöterna gett uttryck för, kan bolaget helt enkelt inte drivas vidare.

191

12 1999/2000:KU20 BilagaA5.2

Aktieägaravtalets tvistebestämmelser ger inte utrymme för att i ett skiljeförfa- rande fastställa var huvudkontoret skall ligga. Den materiella frågan är inte reglerad i avtalet. Någon tollmingstvist i själva lokaliseringsfrågan finns såle• des inte, som kan prövas av skiljemännen. Den avtalstvistefråga som skilje- männen kan lösa rör endast procedurregeln, d v s huruvida endera staten kan åberopa veto mot styrelsens beslut eller inte. Även om skiljemännen slutligen skulle fastställa att norska staten har rätt i sin tollming av aktieägaravtalet, saknar ett sådant avgörande värde, då något avgörande i själva saken därige- nom.inte kommer till stånd.

I praktiken kommer därmed aktieägaravtalet att sakna verkan. Newtel ställs inför samma olösliga situation som den som gäller i varje 50/50- ägande av företag där inget aktieägaravtal föreligger. Situationen är väl känd inom asso- ciationsrätten. Den generella uppmaningen från den juridiska doktrinen är därför att så långt möjligt undvika denna typ av beslutsmodeller. I förläng- ningen leder sådan hår oenighet till att bolaget upplöses. Den norska inställ- ningen, med en mycket vid tillämpning av vetobestämmelsen är således, minst sagt, opraktisk.

Sammanfattuiuc

•Inom ramen för aktiebolagslagens beslutshierarki ankommer det på sty· relsen att självständigt fatta beslut i frågor som rör bolagets förvaltning.

•Instruktioner kan lämnas från bolagsstämman (i Newtels fall gemensamt från de båda ägarna, svenska staten och norska staten) till styrelsen.

•Instruktioner kan avse såväl procedurfrågor - exempelvis särskilda majo- ritetsregler • som materiella frågor, d.v.s. vilket innehåll ett visst beslut skall ha.

•Intill dess särskilda instruktioner lämnats i visst fall har styrelsen att i procedurfrågan följa de generella majoritetsregler som följer av aktiebo- lagslagen.

192

n 1999/2000:KU20

BilagaA5.2

•Styrelsen är ej part i"aktieägaravtalet. Avtalet binder endast de båda sta- terna. Styrelsen har därför inte någon skyldighet att utan uttryckliga an- visningar från de båda staterna tillämpa avtalets regler.

•Staterna har gentemot varandra genom avtalet åtagit sig att i vissa frågor instruera styrelsen om att tillämpa kvalificerad majoritet.

De frågor for vilka kvalificerad majoritet skall gälla är uttömmande upp-

•räknade i en katalog. Någon generell princip att "viktigare beslut" skall fattas med kvalificerad majoritet finns inte i avtalet.

Frågan om huvudkontoret för a.ffärsområdena. ingår inte i katalogen och kan enligt vår mening inte tolkningsvis hänföras till någon annan punkt i katalogen.

•Vad gäller kontor reglerar avtalet endast koncernhuvudkontoret och ett internationellt center.

•Styrelsens beslut den 8 december 1999 skall enligt vår mening följa ak- tiebolagslagens ordinarie majoritetsregler, d.v.s. enkel majoritet med ordförandens utslagsröst. Aktieägaravtalet ger, som vi ser saken, inte ägarna gentemot varandra någon skyldighet att ge styrelsen särskilda. in- struktioner vare sig i procedurfrågan eller i den materiella frågan om var huvudkontoren för airarsområdena skall förläggas.

•Även om den norska statens företrädare skulle haft rätt i sin uppfattning att särskilda. ma.joritetsregler gäller för huvudkontorsbeslutet hade detta inte medfört en lokalisering av huvudkontoret tör mobiltelefoni till Oslo.

Den norska ståndpunkten hade endast medfört ett dödläge. Konsekven- sen skulle bli att Newtel skulle sakna förmåga att fatta ett löpande nöd- vändiga aff"arsbeslut.

•Ett dödläge medför att de båda staterna tvingas förhandla om och fast- ställa var huvudkontoret skall placeras. Om enighet inte kan uppnås salmas forutsåttningar för Newtel att driva sin verksamhet vidare.

193

7 Riksdagen 1999/2000. 4 sam. KU20, Del2

14 1999/2000:KU20 BilagaA5.2

Om tvisten hänsl<;juts till skiljeförfarande ko=er skiljenämnden endast att kunna fastställa huruvida kvalificerad majoritet skall gälla eller ej. Antingen konstateras att beslut skall fattas på det sätt som skett eller konstateras att något beslut inte går att fatta alls utan samtycke från minst en ledamot från "varje sida". Skiljemännen kan inte fastställa var huvudkontoret för ett visst afrarsområde skall ligga.

Ordningsfrågorna kring hur styrelsebeslutet har beretts ankommer på

•styrelsen att utreda. Avtalet saknar regler därom. Aktieägarna har inte heller enligt aktiebolagslagen skäl att uttala någon mening. I aktiebo- lagslagen finns uttryckliga regler om hur beredning av ärenden skall till- gå och vilka medel som står till buds om dessa regler överträtts.

Om endera staten anser att beslut inte kan fattas på det sätt som skett eller att instruktioner skall lämnas till styrelsen om var huvudkontoret skall vara placerat har den att inleda förhandlingar för att på frivillig grund uppnå konsensus.

Om oenigheten i dessa förhandlingar rör frågan huruvida avtalet in.,."l.e- håller en vetoregel eller ej avseende aflarsområdenas huvudkontor, kan den frågan i och för sig först prövas av skiljemän, varefter den materiella frågan ändå måste bli föremål för forhandlingar. Om missnöjet från norsk sida rör själva huvudkontorsplaceringen saknas således anledning att närmare forhandla om vilka procedurregler som skall gälla for styrel- sens beslut. Om å andra sidan inga invändningar finns om själva kon- torsplaceringen saknas i nuläget ändå anledning att invända mot ~roce- durreglerna vid styrelsemötet den 8 december 1999. På sikt kvarstår dock ett behov att klargöra i vilka situationer den aktuella vetobestäm- melsen skall tillämpas; inte minst infor bolagets börsintroduktion.

Stockholm den 13 december 1999

194

1999/2000:KU20 Bilaga AS.2

REGERINGSKANSLIET

Nåringscap&ffllmentat

Reg1Stratcrr.

lnk.	i999 ·i2- 06
1 ,IA.	N l '\"t1	·	/ ,
Dnr.		rf.titf(I\ r

PM

om svenska statens medverkan i upphandling i samband med

försäljning av aktier i Newtel

1.Relevanta rättsregler

1. 1.

Inledning

För svenska statliga myndigheter har sedan länge gällt särskilda regier

vid upphandling av varor och tjänster. Genom anslutningen till förse EES och sedan EU har de svenska reglerna anpassats till vad som gäl- ler e!"Jigt Romfördrag~t och dess följdfc5rfactningar.

1.2EU-regler

En sund och konkurrensutsatt offentlig upphandling har hög prioritec inom EU. Beräkni.11gar har gjorts att ca 10 % eller mer av medlemssta- ternas bruttonationalprodukter omfattas av sådana inköp. Grund- läggande principer för offentlig uppköpsverksamhet finns i Romfördra- gets artiklar om förbud mot kvantitativa importrestriktioner, om der. fria etableringsrätten och om fria tjänster.

Detaljregleringen har skett genom olika direktiv. De viktigaste direk:i- ven är 71 / 305 om offentliga bygg- och anläggningskontrakt, 77/ 62 or:c offentliga inköp, 90/ 531 angående vacten, energiförsörjning, transpor: och telekommunikation och 92/50 om cjä...-ister.

195

2

1.3Svenska rättsregler

Numera gäller lagen (1992: 1528) om offentlig upphandling (LOV). Lage!"! bygger delvis på tidigare gällaI1de upphandlingskungörelser bl a frå..r1 1973, 1952 och 1920.

LOU bygger på EG-regler som på detta sätt införlivats i svensk rä:::. De::. svenska offentliga upphandlingen kännetecknades redan tidigare a,; "konkurrens, icke-diskriminering och objektivitet som främsta ledstjär- nor" (prop. 1992/93:88 s 1). De främsta förändringarna i och med 1992 års lagstiftning var att man a..ripassade de medel genom vilka mar. h.-un- de uppnå dessa mål. Dessutom definierades de sk upphandlande en- heterna. Slutligen infördes regler om att upphandlingar skulle kunna överprövas av domstol och att det skulle vara möjligt att döma ut ska- destånd.

1. 4	Undanta.get för vissa firi.a.n..si.eUa tjänster

Enligt LOU 5 kap. 1 § 5 gäller bestä.umelserna i femte kapitlet inte i fråga om finansiella tjänster i sa.m.ba.:.id med utgivning eller omsäcn-..ing av värdepapper och andra finansiel.l.a insoument.

I prop. 1992/93:88 s 5 sägs i specialmotiveringen följande:

"Punkt 5 avser finansiella tjänster i samband med utgillrting au värdepapper och andra fota.n.sieUa instrument. Detta inne- bär att en upphandlande enhet som i förvaltningen au sitt ka- pital önskar anlita en bank för emission au värdepapper inre behöver upphandla den tjänsten. Om enheten i stället önskar att t. ex. en bank skall ta på sig förvaltningen au kapitalet är detta en tjänst som inte främst auser u.tgiuningen au värde- papper m.m., u.tan snarare faller in u.nder.finansiella tjänster enligt kategori 6 au bilagans avdelning A och sålunda skall

1999/2000:KU20

BilagaA5.2

196

• 1999/2000:KU20

BilagaA5.2

upphandlas enligt reglerna i detta kapitel för upphandling au 'A-tjänster'."

Den ovannämnda svenska rättsregeln har sin utgångspunkt i rådets direktiv 92/50 för upphandling av tjänster. [ inledningen sägs:

"Detta direktiv omfatrar inte sådana finansiella tjänster som rör instrumenten för valuta- och penningpolitiken, starsskulds- förvaltning, valutapolitik och annan politisk beslutad verk- samhet som innefattar transaktioner med värdepapper och andra finansiella instrument. Avtal i samband med utfärdan- de, försäljning, förvärv eller överförande au säkerheter (un- derstruket här) och andra finansiella instrument ligger såle- des utanför detta direktivs tillämpningsområde. Likaledes un- dantas verksamhet som utförs au centralbanker. "

I den svenska översättningen som återges ovan har olyckligtvis ordet "säkerheter" felaktigt använts. Det är förmodligen ett försök till att över- sätta det engelska uttrycket •securiti.es", vilket betyder "värdepapper". Det motsvarande undantaget lyder i aen danska versionen:

"De fin.an.sielle tjenesteydelser, der er om.hand.let i dette direk- tiv, omfatter ikke instrumenter iforbind.else med penge- og valutapolitik:, statsgaeldspolitik, valutareseruepolitik og andre politikker, som indebaerer handel med vaerdipapirer eller andre finansielle instrumenter; aftaler om udstedelse, kåb, salg eller overforsel af vaerdipapirer eller andre finansielle in- strumenter er således ikke omfattet aj direktivet; centralban- kers tjenesteydelser er ligaledes udelukkede".

Det är i ovanstående belysning den svenska lagens ordalydelse "i sam- band med utgivning eller omsättning" av värdepapper och andra finan- siella instrUment skall ses.

197

?1.mkt l.4 ova.."l.

4

Som en jämförelse kan nämnas att beträffande engelska rättsfömå.llan- den gäller the Public Services Concraccs Regulations 1992. l the Public Services Regulations är undantagen beslaivna med en direkt tillämp- ning av EG-direktivet ("Financial services in connection with the issue, purchase or transfer of securities or or.h.er financial instruments").

2.Vem gör upphandlingen?

2.1Upphandlingen au tjänsterna som Joint Global Coordinators och Nordic Lead Managers

Upphandling av tjänsterna som Joint Global Coordinators och Nordic Lead Managers har skett i enlighet med de grundläggande krav på kon- kurrens, icke-diskrirr.inering och objektivitet som beskrivs ovan under punkt 1.3. Upphandlingen har däremot ej skett i enlighet med reglerna i LOU, eftersom uppha..,dli..gen gällt en sådan fi.-iansiell tjänst som är u.,dantagen

2.2Upphandling au tjänster inom ram.en för under 2.1 träffade autal

Efter den i punkt 2.1 ovan beskrivna upphandlingen har särskilda Ru- les of Engagements respektive Memoranda of Understanding upprät- tats, vari innehållet i de ifrågavarande uppdragen angivits. I avsnittet Process har angivits bl.a.:

"All third. party aduisers co be appointed by tender, with che assessment criteria to be documented pri.or to the fin.al selec- tion. All appointments are s-..i.bject to che approual of the Swe- dish and Norwegian Gouemments."

1999/2000:KU20

BilagaA5.2

198

- s 1999/2000:KU20 BilagaA5.2

Av bestämmelsen framgår tydligt att samtliga "third party advisers" skall anlitas av bankerna. Regeringarna har endast fått ett slags·veto- rätt ("subject to the approval of the Swed.ish and Norwegian Govern- ments").

Beträffande de svenska och norska Lead Managers sägs att de "shail submit budgets to the Swed.ish and Norwegian Govemments for appro- val for all items of expense over USD 25,000 in good time. This includes in particular the road show costs and the costs of public relations acti- vities and tb.e marketing of the offering".

Av texten i Rules of Engagements respektive Memorandum of Under- standing framgår att de underkonsulter som används (och som ifråga om PR-aktiviteter dessutom har särskilt angivits) har respektive bank som uppdragsgivare. Den vetorätt som i avtalen tillagts regeringarna ändrar inte detta uppdragsförhållande.

Någon vidare upphandling av tjänster med tillämpning av reglerna i LOU inom ramen för statens försäljning av aktierna i Newtel är inte aktuell så länge de upphandlade tjänsterna är en del av denna försälj- ning. Försäljningen innefattar en mängd olika delar, såsom utarbetande och tryckning av prospekt, upprättande av avtal, marknadsföringsåt- gärder, kontakter med potentiella investerare mm. Alla dessa tjänster, oavsett om de tillhandahålles av någon av de upphandlade bankerna eller underleverantörer, omfattas naturligtvis av undantaget.

3.PTaxis vid liknande börsintroduktioner

Av ett memorandum upprättat den 3 november 1999 av Morgan Stanley rörande urvalsprocessen för PR-tjänster har i en tabellbilaga gjorts en översikt över upphandlingen av PR-tjänster vid liknande börsintroduk- tioner. Av kommentarerna framgår att respektive PR-konsult i de flesta fall tecknat avtal med bolaget, dock med respektive regerings medver-

199

6 1999/2000:KU20 BilagaA5.2

kan. I två fall - KPM i Nederländerna och Portugal Telecom i Portugal - skedde kontrakteringen direkt med regeringen.

4.Slutsats

För det första skall konstateras att undantaget i LOU 5 kap. l § 5 för vissa finansiella tjänster gäller samtliga delar av det arbete som omfat- tas av statens försäljning av aktier i Newtel.

Föi- det andra får det anses klarlagt genom uttalandena i Rules of Enga- gement/Memoranda of Understanding att det är respektive bank som har att kontraktera underleverantörer såsom PR-konsulterna.

För det tredje följer den nu inslagna vägen det mönster som har gällt vid de större börsintroduktionerna i övriga Europa.

Sammanfattningsvis kan sägas att några ytterligare upphandlingsåt- gärder från statens sida enligt lagen om offentlig upphandling eller el- jest inte är nödvändiga i anledning av den förestå.ende försäljningen av aktier i Newtel.

Stockholm den 17 november 1999

200

----•----	Protokoll	§ 1
		1999/2000:KU20
		BilagaA5.2
REGERINGSKANSLIET	Utdrag
Näringsdepartementet	1999-10-11	NJ999/10699/SÄ

Förordnande att föra talan och utöva rösträtt för staten som aktieägare i

Telia AB

Tdia AB har den 30 september 1999 kallat aktieägaren i bolaget till extra bolagsstämma den 14 oktober I999.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 februari 1999 utser chefen för Näringsdepartementet, statsrådet Rosengren, rämchefen Per Erik Lindeberg att på extra bolagsstämma i Telia AB den 14 oktober 1999 föra talan och utöva rösträtt för staten som aktieägare i bolaget.

Vid protokollet Lars Johan Cederlund

Utdrag till

Telia AB

Per Erik Lindeberg

l Cl 33 STOCKHOLM	E-/JOSt: ft'l'stra1«otndust,y.rn1nistry se
	L. 400: S•Recistrator: O•lndUstty; PaMin1stry: AaSIL C:S(

08-411 )6 16

201

		-	1999/2000:KU20
			-
-/ttelia			BilagaA5.2
		KAi l EISE-·		1 (1)
		1999-09-29'-'"	l!r--
		l!ft--
RE	ERI	Chefen för
Nlring1d1p1rt1m1ntat		Nliringsdcpartementct
	A~lltratom	103 33 Stockholm.
lnk.	1999 10- 0\

Dnr.

Kallelse till extra bolagsstiim.ma i Telia AB (publ)

Aktieägaren i Telia AB (publ) kallas till extra bolagsstämma torsdagen

lkn 14 oktober 1999 kl 1500. Telias koncemkoncor, hus H.

Mhbac:kagatan 11, Farsta.

Ärm.dm

Att entlediga Jan Stenberg frin sitt uppdrag som styrelseledamot och att utSe Jan-Åke Karlc till styrelseledamot intill slutet _av nästa ordinarie

bolagsstämma.

Farslag Ull dagordning-

l.Val av ordfi5randen på stämman-

2.. Val av sekreteram.

3.. Upprättande och godkannande av restlängd!:

4. Val avjustcrings.maa

5. PliSvninr av om bolagsstamman blivit behörigen sammankallad

6;. Godkimnaiide av dagordning:

7; Onlfix'andcn lämnar uppgjft om vilka uppdrag den som styrelsevalet glJJer har i andra Rlretag

k. Val av styrelseledamot ~.ÖVriga frigar och avslutning,

f];M

Telia AB (pUbl),		5.illl: Stadlnolm	~.nr: Sö8103-Q48
ltonotrnstaD Jurtdlt	Kanc:amstlb Juridik	T-W1•1a	,_
	123 86 Fanita	08 • 7131000	08-946470
		www.lella.ae

202

		1999/2000:KU20
		Bilaga A5.2
		I (1)
	Datum	Referens
	1999-10-14
Kontaktperson	Ert datum	Er referens

Jan Henrik Ahmell

Näringsdepartementet

Att: Kanslirådet Lars Johan Cederlund

Bolagstämmoprotokoll och anställningsavtal

översänder enligt överenskommelse förslag till bolagsstämmoprotokoll, undertecknat av mig, samt anställningsavtal avseende Jan-Åke Kark i original.

Vänligen underteckna dokumenten om Ni finner dem korrekta. Jag kontakter Dig för diskussion kring vidare praktiska detaljer.

Med vänliga hälsningar			.
I		/J
\11 //	r--	//41	/4
, . 'L·'~ (		"'-' (
Jan Henrik Abmell -

v

		Säte: Stockholm	Org.nr: 556103-4249
Telia AB (publ)	Mårtlackagatan 11	Telefon	Fax
Koncernstab Juridik	123 86 FARSTA	08-713 62 83 (direkt)	08- 94 64 70
		08-713 10 00
		jan-henrik.a.ahmell@telia.se

203

---			1999/2000:KU20
		Promemoria	BilagaA5.2
	REG ERI NGSKANS LI ET	1999-10-13
	Näringsdepartementet
	Enheten för statligt ågande
	Kansliråd
	L;1rs Johan Cederlund
	Telefon 08-405 2200
	Mobil 070-557 1563
	Telefax 08-215799

Instruktion vid extra bolagsstämma i Telia AB den 14 oktober 1999

Vid föredragning på veckoberedningen för Björn Rosengren i närvaro av

Lars Rekke den 11 oktober 1999 beslöts följande:

Bolagsstämman beslutar på ägarens förslag att uppdra :te styrelsen att teckna ett anställningsavtal med Jan-Åke Kark i huvudsaklig överensstämmelse med det som nämns i bifogade föredragnings PM daterad 1999-10-08. Avtalsutkast bifogas denna instruktion liksom utkast till protokoll fr:tn bolagsstämman.

Bolagsstämman beslutar att utse Jan-Åke Kark till ledamot i styrelsen och entlediga Jan Stenberg.

204

								1999/2000:KU20
								BilagaA5.2
								"t,•.·-··
			Il	!;·-, ·		·"{I-.ilf~:-'.
..	\(,.·				· ......
Annette	. '' \ •								Et
--Falk ·,. ·			ChefenN;.fffl,_fJep~!..-_~_-·.........__....._:_				. REQERINGSKANSL
		T__ ,, __	_	..,6 ..-	cu~"""•""..-		_-	Nlrtng1d1p1111m1ntt	·
	08-9464 70		411361&					Re;lfflllom
							lnk.
_.,_.,:_							Dnr.
	Kallelse tillextra bolagsstäinma i Teliä AB (publt
	Bifogade kallelse skickas även per~ ida~/, . _
						NÄRINGSMINISTERN

Tela AB (pldl!J:·	,T...,,,,,~	,,_ __
		06-M 84'70;
1<0110111IÅilt.lulklk o,,po,at• I.aga/ Alfajrs	08-713 10 00			Reg.No; 556103-4249
123118 fARST""-·	+48 B71310 00	+ "6 8114 64	70"•'	Aepered otfice: stoclcholm
S"'90lff.o	annetta.m.fallr-<famnOtltia.s!!···-·

205

			1999/2000:KU20
	KALLELSE		BilagaA5.2
			l (1)
	1999-09-29		S-kl
Christel Eriksson, Tel: +46 8 713 6015
	Ert datum		Er refetens
christel.a.eriksson@telia.se
	Chefen för
	Näringsdepartementet		REGERINGSKANSLIET
	103 33 Stockholm		Nålingsdepar.ememet
			Aegistra:om
			lnk. 1999 -10- 0 5	,,
	. / .V i ...._-,r.._; ..,, _/,.~ ·c~--r/i.cD;.;..n;.;.;r•!!..:..·..,...., :.'~·t:tj±:!:'.::::1:::f.:t:t:.IN
	'	'; ·""

Kallelse till extra bolagsstämma i Telia AB (publ)

Aktieägaren i Telia AB (pub!) kallas till extra bolagsstämma torsdagen den 14 oktober 1999 kl 1500, Telias koncernkontor, hus H, Mårbackagatan 11, Farsta.

Ärenden

Att entlediga Jan Stenberg från sitt uppdrag som styrelseledamot och att utse Jan-Åke K.ark till styrelseledamot intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma.

Förslag till dagordning

1.Val av ordföranden på stämman

2.Val av sekreterare

3.Upprättande och godkännande av röstlängd

4.Val av justeringsman

5.Prövning av om bolagsstämman blivit behörigen sammankallad

6.Godkännande av dagordning

7.Ordföranden lämnar uppgift om vilka uppdrag den som styrelsevalet gäller har i andra företag

8.Val av styrelseledamot

9.Övriga frågor och avslutning

Med vänlig hälsning

I

\'~i(~r

J Henrik Ahmell

Telia AB (publ)		Såte: Stockholm	Org.nr.	5561 03-4249
Koncernstab Juridik	Koncemstab Juridik	T -	Fu
	123 86 Farsta	08 - 713 1000	08 - 94	64 70

www.telia.se206

Telia AB (publ)		Nr2/1999	Sid 1 (2) 1999/2000:KU20
			BilagaAS.2
		Protokoll fört vid extra bolagsstämma
		per capsulam i Telia AB (pub!), org. nr.
		556103-4249, den 14 oktober 1999 i
N.J\.RVARANDE		Stockholm.
FÖR AKTIEÄGAREN:		Per?Erik Lindeberg
		Näringsdepartementet
STYREiSELEDAMÖTER:		Jan Stenberg
		Lars Johan Cederlund
VID PROTOKOLLET:		Jan Henrik Ahmell
		§1
Val av ord-	Bolagsstämman öppnades av styrelsens ordförande Jan
förande	Stenberg.
	Lars Johan Cederlund utsågs att som ordförande leda
	förhandlingarna vid stämman.
		§2
Val av	Jan Henrik Ahmell utsågs till sekreterare för stämman.
sekreterare
		§3
Upprättande	Förteckningen över vid stämman närvarande aktieägare
av röstlängd	upptog PertErik Lindeberg, som företrädare för den ende
	aktieägaren, svenska staten.
	Per;Erik Lindeberg representerade
	8 800 000 aktier	8 800 000 röster
	Samtliga aktier var sålunda företrädda vid stämman.
	Förteckningen fastställdes som röstlängd.
		§4
		1
Justerings-	Uppdrogs åt Per Erik Lindeberg att jämte ordföranden
män	justera protokollet.		207

Telia AB (publ)	Nr 2/1999		Sid 2 (2) 1999/2000:KU20
			BilagaAS.2
		§5
Kallelse till	Stämman förklarades vara i behörig ordning sammankallad.
stämman
		§6
Godkännande av	Stämman godkände föreslagen dagordning.
dagordning
		§7
Redogörelse	Ordföranden redogjorde för de uppdrag som den föreslagna
för uppdrag	styrelseledamoten innehar i andra företag.
		§8
Anställning av	Bolagsstämman beslöt att bolaget skall ingå ett avtal med
Chief Corporate	Jan-Åke Kark med det innehåll som framgår av bilaga 1.
Advisor	Uppdrogs åt styrelsen att verkställa beslutet.
		§9
Vai av st-yreise-	Sedan det anmälts att Jan Stenberg ställt sin plats som ledamot
ledamot	av bolage_ts styrelse till bolagsstämmans förfogande, utsåg
	bolagsstämman Jan-Åke Kark till ny styrelseledamot för tiden
	intill dess nästa ordinarie bolagsstämma hållits.
		§10
Övriga frågor	Ordföranden förklarade den extra bolagsstämman avslutad.
och avslutning
	Vid protokollet:	Justerat:
	J~tLI~	Lars Johan Cederlund
	JrHenrik Ahmell	(-9	lc~-YJ,

)_~ L>o--~

Per1Erik Lindeberg	(
	208

Teliakoncernen	1999/2000:KU20
	BilagaA5.2

Anställningskontrakt

Moderbolaget i Teliakoncemen, Telia AB och Jan-Ake Kark (460107-1972) tecknar följande anställningskoncrakt. Detta kontrakt ersätter alla andra överenskommelser om anställning mellan Kark och Telia AB eller annat bolag ingående i Teliakoncemen.

1Allmänna bestämmelser

Anställning

Kark är anställd from den 14 oktober 1999 tom den 6 januari 2004 - med möjlighet till förlängning av anställningen eftersismämnda datum - som Chief Corporate Advisor i Telia AB. Begäran om förlängning ska skriftligen meddelas andra parten senast den l juli 2003. Om förlängning sker gäller anställningen tills vidare fr o m den 7 januari 2004.

Placeringsort är Stockholm.

Anställningen, som avser heltid. omfattas inte av !agen om anställningsskydd.

Allmänna åligganden

Anställningsförhållandet grundar sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Kark ska alltid ta tillvara och främja bolagens såväl som koncernens intressen. Kark förbinder sig, an vare sig under anställningskontraktets giltighetstid eller därefter, för utomstående yppa informacion rörande bolagens eller koncernens produkter, affärsförhållanden eller andra angelägenheter, som inte är avsedda att komma till utomståendes kännedom.

Bisyssla

Kark får inte ha anställning hos eller motta uppdrag från annat företag inom koncernens verksamhecs- område. Han får ince heller själv eller genom annan driva eller ha ägarintresse i sådant förecag, eller

annars i förvärvssyfte ~öva verksamhec som berör koncernens verksamhecsområåe.

Dec ancecknas särskilt, au Kark utsects cill ordförande i Telia AB:s scyrelse och kan förväntas ucses cili ordförande i NewTel AB:s styrelse.

Parternas signum

209

2	Lön	1999/2000:KUW
Lön		BilagaAS.2

Kark får en fast månadslön som utbetalas månadsvis. Månadslönens belopp framgår av bila!!a 1 till detta kontrakt.

Ersättning för restid och övenid ingår i den fasta månadslönen.

Översyn av lönen och övriga anställningsvillkor görs årligen per den I januari och första gången per den I januari 2001. Justering av den fasta månadslönen ska ske med en procentsats motsvarande den genomsnittliga löneutveck.lingen för medlemmarna i NewTel AB:s koncernledning.

Kark är skyldig att åta sig scyrelseuppcirag i bolag som från tid till annan ingår i samma koncern som Telia. inklusive NewTel AB och Telenor AS, och koncernens intressebolag utan särskild ersättning.

3Övriga anställningsvillkor

Kark har i övrigt anställningsvillkor motsvarande de som gäller enligt branschavtal Tele med följande undantag och tillägg.

Semester

Semestern är 30 dagar per kalenderår.

Hälso- och sjukvård

Sjukvårdsförsäkring och årlig hälsokontroll för Kark och hans maka bekostas av bolaget.

FörmånsbiVhemservice

Bolaget erbjuder fönnånsbil/hemservice enligt bolagets särskilda bestämmelser för sådana erbjudanden.

Tjänsteresa

Kark ersätts vid tjänsteresa enligt de bestämmelser som gäller inom bolaget och har rätt till ersättning för resekostnader o dyl för medföljande maka vid internationella tjänsteresor.

4Pension

Pensionsförrnåner framgår av bilaga 2 till detta kontrakt.

Parternas signum

210

5	Uppsägning	1999/2000:KU20
Uppsägningstid, avgångsvederlag m m		BilagaAS.2

Anställningen är inte uppsägningsbar från bolagets sida. För det fall anställningen förlängs att gälla efter den 6 januari 2004 är dock uppsägningstiden sex månader från bolagets sida. Uppsägningstiden från Karks sida är sex månader.

Vid uppsägqing från bolagets sida efter en förlängning av anställningen, eller i det fall anställningen inte förlängs an gälla, erhåller Kark - i förstnämnda fallet efter uppsägningstidens slut - ett pensions- grundande belopp motsvarande fast månadslön enligt punkt 2 ovan, som utbetalas månadsvis intill dess han fyller 60 år.

Bolaget har rätt att under uppsägningstiden eller del därav med omedelbar verkan skilja Kark från befattning med bolagets angelägenheter. Under uppsägningstiden bibehåller han anställnings- villkoren enligt detta kontrakt.

Kark har härvid - eller i det fall anställningen inte förlängs att gälla - rätt att ta anställning hos annan arbetsgivare eller ägna sig åt annan förvärvsverksamhet.

Lön som utbetalas.under uppsägningstiden, och pensionsgrundande belopp motsvarande fast månadslön som utbetalas efter uppsägningstidens slut, eller då anställningen inte förlängs att gälla, ska reduceras med belopp som motsvarar inkomst från ny anställning eller förvärvsverksamhet, tex sryrelseuppdrag, under ifrågavarande tid.

Alla handlingar och allt material som Kark innehar i sitt arbete är bolagets egendom, och ska återlämnas till bolaget när anställningen upphör, eller när befattningen lämnas under uppsägningstiden.

Hävande av kontrakt

Om endera parten grovt åsidosätter sina skyldigheter enligt detta kontrakt, har den andra parten rätt att med omedelbar verkan häva kontraktet. Om bolaget häver kontraktet utges inte lön, avgångsvederlag eller någon annan förmån som följer av detta kontrakt.

6Tvist

Tvist med anledning av detta kontrakt ska slutligt avgöras genom skiljedom i Stockholm i enlighet med de vid varje tidpunkt gällande reglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitur.

Skiljenämnden ska bestå av en skiljeman.

Parternas signum

211

1999/2000:KU20

BilagaA5.2

Bolaget svarar även för Karies koscnader för skiljeförfarandet, såvida nämnden inte fastslår, att Kark uppsåtligen eller genom grov försummelse föranlett ett onödigt skiljeförfarande.

Detta kontrakt har upprättats i två likalydande ex.emplar, varav parterna tagit var sitt.

Stockholm den ....................... .

Jan-Åke Kark

212

Bilaga 1		1999/2000:KU20
till anställningskontrakt		BilagaA5.2
den ....................	för

Jan-Åke Kark

Fast lön

Lön fr o m anställningsdagen i 1999 års lönenivå

Den fasta årslönen är

5 000 000 kronor.

Lönen utbetalas med

416 700 kronor per månad.

Lön fr o m den 1 januari 2000

Den fasta årslönen är

5 400 000 kronor.

Lönen utbetalas med

450 000 kronor per månad.

Stockholm den ................. .

213

Bilaga 2

till anställningskontrakt den .......·............. för

Pensionsförmåner

Jan-Åke Kark

1999/2000:KU20

BilagaA5.2

Jan-.~e Kark omfattas av den hos arbetsgivaren gällande kollektivavtalade pensionsplanen.

Detta innebär bl a följande fönnåner:

Lön resp lönedel	Alderspension
(antal basbelopp)	(procent)
- 7,5	10
7,5 - 20	65
20- 30	32,5

2På pensionsmedförande lönedel överstigande 20 basbelopp utfästs dessutom, vid full pensions- grundande tjänstet1d, ålderspension med 32,5 %. I familjepensionen är motsvarande procentsats 3,25 mellan 20 och 30 basbelopp samt 19,5 på lönedel därutöver. För ålders- och familjepensionen gäller rätt till fribrev från anställningstidpunkten.

3Karks pensionsålder enligt den kollektivavtalade pensionsplanen är 60 år. Vid denna ålder ska han således avgå ur tjänst med pension.

4Från pensionsåldem 60 år svarar arbetsgivaren för en utfyllnad av ålderspensionen fram till

65 års ålder. Pensionsnivån är 70 % av lönen. I denna pensionsnivå ingår all, genom nuvarande eller tidigare arbetsgivare förvärvad ålderspension, avsedd att utges före 65 års ålder. Med lön menas här pensionsmedförande lön enligt den kollektivavtalade pensionsplanen, dock med bortseende från begränsningen beträffande högsta pensionsmedförande lön (f n 30 basbelopp). För utfyllnaden gäller rätt till fribrev från anställningstidpunkten

5I händelse av sjukdom i mer än 90 dagar garanteras utöver fönnåner enligt ovan en sjukpension på 65 % av lönen. Vid beräkning av utfyllnaden ska samordning ske med ersättning enligt lagen om allmän försäkring och den kollektivavtalade planen samt enligt punkt 2 ovan. Med lön menas den pensionsmedförande lönen enligt den kollektivavtalade pensionsplanen dock med bortseende från begränsningen beträffande högsta pensionsmedförande lön (f n 30 basbelopp).

6Enligt den kollekti:x:avtalade pensionsplanen finns möjlighet att delvis ersätta ordinarie ålders- och familjepensionsfönnåner med en alternativ pensionslösning. Har sådan alternativ pensionslösning tecknats gäller följande:

Parternas signum

)lhr

214

1999/2000:KU20

BilagaAS.2

Vid beräkning av utfyllnaden enligt punkt 4 ska avräkning ske med den livsvariga fönnån som försäkringskapitalet enligt de försäkringstekniska grunderna beräknas ge.

7SPP:s Allmänna försäkringsvillkor och försäkringstekniska grunder gäller i tillämpliga delar.

Stockholm den ....................

·······································

Jan-Åke Kark

215

		1999/2000:KU20
		BilagaA5.2
	Datum	l (l)
		R1f1rena	S-klus
Kontaktperaon	1999-10-14
	Enclltum	Er
Jan Henrik Ahmell

Näringsdepartementet

Att: Kanslirådet Lars Johan Cederlund

Bolagstämmoprotokoll och anställningsavtal

Översänder enligt överenskommelse förslag till bolagsstämmoprotokoll, undertecknat av mig, samt anstäJlningsavtal avseende Jan-Åke Kark i original.

Vänligen underteckna dokumenten om Ni finner dem korrekta. Jag kontakter Dig för diskussion kring vidare praktiska detaljer.

Med vänliga hälsningar

l1t /h~I ;i /4

/V (

JlµJ. Henrik Ahmell ·

j

		Säte: Stockholm	Org.nr: 556103-4249
Telia AS (publ)	Mårbackagatan 11		Fu
Koncernstab Juridik	123 86 FARSTA	08-713 62 83 (direkt)	08- 94 64 70
		08-713 10 00
		jan-henrik.a.ahmell@telia.se

216

Telia AB {pubt)		Nr2/1999	Sid 1 (2) 1999/2000:KU20
			BilagaA5.2
		Protokoll fört vid extra bolagsstämma
		per capsulam i Telia AB (publ), org. nr.
		556103-4249, den 14 oktober 1999 i
		Stockholm.
NÄRVARANDE
FÖR AKTIEÄGAREN:		PerfErik Lindeberg
		Näringsdepartementet
STYRElSELEDAMÖTER:		Jan Stenberg
		Lars Johan Cederlund
VID PROTOKOLLET:		Jan Henrik Ahmell
		§1
Val av ord-	Bolagsstämman öppnades av styrelsens ordförande Jan
förande	Stenberg.
	Lars Johan Cederlund utsågs att som ordförande leda
	förhandlingarna vid stämman.
		§2
Val av	Jan Henrik Ahrnell utsågs till sekreterare för stämman.
sekreterare
		§3

Upprättande av röstlängd

Förteckningen över vid stäµunan närvarande aktieägare

upptog PertErik Lindeberg, som företrädare för den ende aktieägaren, svenska staten.

PerrErik Lindeberg representerade

8 800 000 aktier 8 800 000 röster

	Samtliga aktier var sålunda företrädda vid stämman.
	Förteckningen fastställdes som röstlängd.
	§4
Justerings-	Uppdrogs åt Per1Erik Lindeberg att jämte ordföranden
män	justera protokollet.

217

1999/2000:KU20

BilagaA5.2

--	""'	.
RIKTLINJER RÖRANDE	r. [G l r. I:-,. G SI, -\ \. S LI,T
ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR	FAKTABLAD	BIL-A44t
PERSONER I FÖRETAGSLEDANDE	--------
	Finansdepartementet

STÄLLNING I STATLIGA BOLAG

• juni 1998

Riktlinjer rörande anställningsvillkor för perso- ner i företagsledande och därmed jämförlig ställ- ning i statligå bolag (1996-12-05).

Ansvarsforhållanden

Ägaren tillsätter styrelse och bestämmer arvodet till

styrelsens ledamöter samt bestämmer för vilken tid arvodet utgår genom beslut på bolagsstämma.

Arvodet till styrelseledamöter som arbetar i perma- nenta undergrupper till styrelsen bör således bestäm- mas av ägaren genom beslut på bolagsstämma.

Styrelsen har ansvaret för anställning av verkställande direktör och beslutar om anställningsvillkoren.

Förhandling om anställningsvillkor är en uppgift i första hand för styrelseordföranden i förening med ytterligare personer från styrelsen. Bolagets valda styrelse skall dock i sin helhet ta ställning till anställningvillkoren för bolagets verkställande direktör och ta ställning till om villkoren överensstämmer med regeringens riktlinjer.

Det ankommer på bolagsscyrelsen och verkställande direktören att säkerställa att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor även tillämpas för de övriga befatt- ningshavare i bolaget som har företagsledande eller därmed jämförliga uppgifter och för personer i motsva- rande ställning i dotterbolagen.

Personkrets

Med arbetstagare i företagsledande och därmed jämför- lig ställning avses verkställande direktör, ställföreträ- dare for verkställande direktör och, i större företag, direktionsmedlem och arbetstagare med självständig- ställning som chef för en större gren av företagets verksamhet LJämför 1 § lagen (1982:80) om anställ- ningsskydd].

Löner och motsvarande f<innåner

Löner och övriga förmåner till företagsledare skall vara konkurrenskraftiga. Företagsledama i bolag som ägs av staten skall dock inte vara löneledande i jämförelse

med motsvarande privatägda företag.

Det åligger bolagens styrelse att göra dessa övervägan- den när ställning tas till den samlade ersättningsnivån för den verkställande direktören inklusive pensions- villkor och övriga förmåner. I normalfallet bör inte tjänstebostad ingå som anställningsförmån.

För företagsledare som verkar inom monopo)företag och inom företag vars verksamhet finansieras till övervägande del av medel över statsbudgeten bör lönenivån sättas efter en jämförelse med företag som verkar på icke konkurrensutsatta marknader och med statliga verk.

Personer i företagsledande eller därmed jämförlig ställning i ett bolag i en koncern skall i normalfallet

inte uppbära ytterligare arvode för styrelseuppdrag i andra bolag inom samma koncern.

Pensionstönnåner

Pensionsvillkoren bör ses som en del i de samlade förmånsvillkoren. Dessa villkor skall ställas i relation till lön och övriga förmåner.

Avtal om pension bör i huvudsak omfatta motsvarande

regler om sjukförsäkringsskydd och efterlevandeskydd som utgår enligt allmän pensionsplan (t.ex ITP-

planen).

Pensionsnivån bör ha som utgångspunkt en pensionsål- der i intervallet 60-65 år. En lägre pensionsålder bör motsvaras av en lägre pensionsnivå. Viktigast är att se till de totala pensionskostnadema.

Uppsägningstid och avgångS'lederlag

Vid uppsägning från bolagets sida kan en avgångser- sättning utgå. Den får motsvara högst 24 månadslöner (inkl. uppsägningstid). Denna ersättning skall utbetalas månadsvis. Vid ny anställning eller inkomst från annan förvärvsverksamhet skall avgångsersättningen reduce- ras med belopp motsvarande ny inkomst under Z4- månadersperioden.

218

103..33 Stoc""°'m, ,.....Telefon ()lµ(J5~.•10 00 • Tr,ckl"' R - et . Stockholm, juni 1998. R"llfi-- -.~npn.se • R~ncens e-

•kanFt.. .-.mplar08-405bestilla frln Finansdeparlarnentat.10 00. •Faktabladet lr pn,ducetlt aw Finansdepartementet. Fricor om sakinnah.lllet. telefon

fA11;TABLAD FRAN REGERINGSKANSLIET

Vidare bör avtalet innehilla bestämmelser som gör det

möjligt att - tills rättslig prövning skett eller överens- kommelse träffats - helt eller delvis hålla inne avgång-

sersättning, om det före eller under vederlagsperioden upptäcks oegentligheter eller försummelser som kan leda till ansvar för brott eller till skadeståndsskyldighet.

Redoviming

För koncernchef samt verkställande direktör skall i årsredovisningen lämnas uppgift enligt följande.

a)Summan av erslttningar och övriga förmåner, varvid tantiem och därmed jämställd ersättning uppges särskilt. Utgår särskild ersättning till befattningshava- ren för arbete som faller inom dennes profl!Sfilonella

kompetensområde lämnas uppgift härom, utan angi- vande av ersättningens storlek.

bl De väsentligaste villkoren i avtal om framtida pension.

c)De väsentligaste villkoren i avtal om avglngsveder-

lag. ·

Om bolaget inglr i en koncern skall uppgifterna avse förmåner från samtliga koncernbolag.

För ledningen i övrigt lämnas en sammanfattande beskrivning av de väsentligaste villkoren i avtal om framtida pension respektive avglngsvederlag.

För styrelsens ledamöter skall särskilt redovisas om ersättning utglr utöver vad bolagsstämman beslutat

om till följd av uppdrag eller anställning i bolaget eller annat koncernbolag.

Skiljeklausul

Bolagets anställningsavtal med företagsledare skall innehålla en klausul om att tvister i anledning av avtalet avgörs enligt lagen (1929:145) om skiljemän.

_I_

REGERINGSKANSLIET

Finansdepartementet

Faktabladet lr producerat w Finansdlpartemontet. Frip om sakinnehillet, telefon 08-405 10 00.

Fler exemplar av Faktabladet kan bestlllas frln Finansdepartementet.

103 33 StockholmTelefon 08-405 1000

Tryckt w rNnsdepartementet, Stockholm, JUnl 1998

R-lnpns hemsida: -.reprlnpn.se

R-lnpns e-postadras: reprinpnOreprinpn.se

1999/2000:KU20

BilagaA5.2

219

			1999/2000:KU20
			BilagaA5.3
NewtelAB		Nr 8/1999	Sid 1 (12)
Styrelseprotokoll	f \i ~~RkT\ZO~l		(U10~A<a)
		Protokoll fört vid styrelsesammanträde
		i Newtel AB (org.nr 556569-2968) den
		8 december 1999.
NÄRVARANDE:
STYRELSELEDAMÖTER:		Jan-Åke Kark, ordförande
		Amfinn Hofstad, vice ordförande
		(t.o.m.§5.)
		I<ari Broberg (t.o.m. §5.)
		DagDetter
		Anders Igel (ej §§9. och 13)
		Birgitta Johansson-Hedberg
		Eivind Reiten (t.o.m. §5.)
		Siri Teigum (t.o.m. §5.)
		R<mny I<äck (A)
		Svein-Eivind Solheim (A)
		Harald Stavn (A)
		Berith Westman (A)
ÖVRIGA:		Tormod Hermansen.
		Stig-Arne Larsson
		Marianne Nivert
		Torstein Moland
		Lars Jacobsson
		OveJacobsen
		Arve Johansen (delar av §4. och §5.)
		Ingvald Fergestad (§5.)
		Göran Belfrage (§5.)
		Bjöm Froiing (§§5., 6. och 7.)
		Mats Bremberg (§§5., 6., 7, och 13.)
		Ame Berggren (§§5., 6. och 7.)
		Jon Gunnar Pedersen {§§5., 6. och 7.)
VID PROTOKOLLET:		Jan Henrik Ahmell
	§1. öpprlande av möte och justering av protokoll

öppnad~ styrelsens ordförande mötet.

220

tas upp till beslut såsom punkt 4.

NewtelAB

Styrelseprotokoll

	1999/2000:KU20
	BilagaA5.3
NrS/1999	Sid2 (12)

Uppdrogs åt Anders Igel att jämte styte1sens ordförande j~ protokollet från dagens sammanträde.

§2. Fasts.de av dagordning

I

Fastställdes den till sammanträdet upprättade dagordningen, dock att ä.tendet "Lokalisering av affärsområdenas

huvu~tor"

I

Framförd~ Johansson-Hedherg kritik mot det underlag som utdelats ilhför mötet från bolagets ledning avseende lokalisering av affärsohtrådenas huvudkontor och önskade att även det dokumen~ som tagits fram inom Telia presenterades för

styrelsen.lvilket hon på egen begäran fått del av.

Meddela4e ordföranden att dokumentet fanns tillgängligt för spridningj till styrelsens ledamöter. Framförde VD att han ej kände tillloch således ej heller läst dokumentet i fråga.

Framför4 flera styreisemedlenunar kritik dels mot processen kring hurtdokumentet i fråga presenteras för styrelsen, dels mot

att VD inte blivit informerad om dokumentets existens.

I.

Fastslog~ att aktuellt dokument skulle delas ut till medlemmar.

Under ptjnktenIövriga frågor anmäldes "Formaliafrågor i styrelseaJjbelet", ''Fasta punkter på dagordningen" och "lnformapon om bud på ESAT Telecom".

221

+46	8	946470		1999/2000:KU20
NewtelAB		Nr8/1999	Sid3 (12)
Styrelseprotokoll				Bilaga AS.3

§4. Lokaliserjns av a.ffiiisområdenas huvudkontor

!

Utdelades!dokument enligt ovan varvid

styrelsem~emmama enskilt gick igenom dokumentet.

Diskutera(i.e styrelsen omfattande och ingående var

tokuserlniaffärsområdenas huvudkontor skall lokaliseras, med

på frågan var huvudkontoret för affärsområde

Mobil kommunikationsi'nPunkter skall förläggas, varvid bla.

följande ·, framfördes.

- Först ~ör affärsmässiga grunder diskuteras, sedan likvärcµghet och balans.

Utgångspunktema bör vara affärsområdeschefemas förslag.

-Mobil)ommunikation är strategiskt viktigt för bo~

-Omsät;:ning och antal anställda är viktiga kriterier vid valet ilf\' plats för lokalisering, då ledningsfunktionen

är en sJ:yrrung av resurser.

-Morgqndagens situation bör styra, dvs. till~tialen i affärsområdena Placetjngen av marknadsområdenas ledningar bör ävenbjeaktas. ·

-Mobil är det mest internationellt inriktade affärsqmrådet och bör därför lokaliseras invid det intemåti.onella centrat.

-Avgö$nde frågor är var den bästa miljön för mobil verksamhet finns och var det bästa kunnandet, kom~ och innovaticmskraften finns.

-Fri~ om placering av huvudkontoret för Mobil kozrutjunikation mycket viktig för båda ägarna.

-Det är!inte lämpligt utifrån affärsmässiga skäl att lokafujera Nät och IP-Carrier till Oslo.

Påtalade ~-Arne Larsson vissa felaktigheter i det

material ~rande Telia Mobile som utsänts inför mötet.

Påtalade ~anne Nivert möjlighet att lokalisera

huvudkontoren för Nät och IP-Carrier i Oslo och framhöll

dess stor~ internationella inriktning.

Redogjoröe Arve Johansen, såsom ansvarig för ~nujåde Mobil kommunikation, för sin syn att huvudkontoret för Mobil kommunikation, av

••• 1 • skäl, lämpligen bör förläggas till Oslo, bl.a.

då Tel r Mobil har lyckats bättre än Telia Mobile och

den exis ,rande kompetensen som är samlad i Oslo är en

222

NewtelAB	NrS/1999	Sid 4(12)	1999/2000:KU20
Styrelseprotokoll			BilagaA5.3
	mycket viktig faktor. Vidare hävdade Johansen. att ett val
	av Oslo pas av att det är lätt att fl tag på kompetent
	personal i Oslo, då det inte är så många som konkurrerar

om personalen.

!

Följande l>egärdes fört till protokollet av Johansson-

H~

Jag ilppfattar att utsänt underlag inte ger full rättvisa åt T~a Mobiles kompetens oc:h framglngar på ~den. Det är naturligt och viktigt att ,

lechµngsfunktionen för Newtel Mobile lokaliseras till ~lm med tanke på den unika industriella miljö

sedan många år byggts upp i Stockholm/Kista inottl.mobil kommunikation. Närheten till världens

utvecklade kompetel'lsc:entra inom mobil

kommunikation ir en hmdamental och viktig fraJJkglngsfalåor för att ge de förutsättningar och styrlc';,r sombehövs för att försvara och utveckla posJtionen som ledande inom mobil

konµnunikation. Lokalisering till Stockholm kommer att uppfattas som ett rationellt och

affä~ beslut till fördel. för Newtels image och anseende.

I

Trots divl!ne kritik kring underlagets karaktär

styrelsen att inget ytterligare material ..-ar nödvändigt utan att styzelsen nu hade fullgott underlag

för ett beÅhit.

I

framfördes att arbetsformerna för den högsta

i bolaget skall behandlas vid styrelsemöte inom kort. Vid,re framfördes önskemål om översyn av dels kvaliteter?- m.m. avseende material som sänds till styrelsen.!!dels processen för utskick.

Förslag fijamställdes·om att &Agan skulle bordläggas, i syfte att f!.nna en kompromisslösnig, och att ett extra styrelseltjöte skulle utsättas inom en vecka.

!

Efter ~ion röstade styrelsen om huruvida frågan om lokaliseripg av afmsområdenas huvudkontor skulle bordläggas eller om frågan skulle avgöras genom

o~ vid dagens möte.

I

Beslbtade styrelsen att frågan om lokalisering av affätsområdenas huvudkontor skall avgöras genom

~stning vid dagens möte.

223

'ih"

NewtelAB	NrS/1999	SidS (12)	1999/2000:KU20
Styrelseptotokoll			BilagaA5.3

Det anteclcnas att vid omröst;ningen ovan röstade sex styr~lemmar för att frågan skulle bordläggas och

sex s~edlemmar, inklusive o~dföranden, för att .

frågan~ avgöras genom omröstning.

FramladesS=tbeslutarföljande två förslag för omröstning:

1.att förlägga affärsområdenas

huvu	ntor i enlighet med förslag från VD,
inneb'	des att huvudkontoren för affärsområdena

Nät, nf-Carrier,Företagskommunikation, Publik

kommµnikation, Systemintegration, Installation och service samt Fmancial services skall förläggas i

Stoclålohn och huvudkontoren för affärsomrldena Pro~vara, Media &: Katalog, TV-

distribbtion/Satellit, ISP och Mobil kommunikation skall !irläggas i Oslo.

2.S~lutar att förlägga huvudkontoret för

Mobil unikation i Stockholm/Kista och

huvu :toren för Nät och IP-Carrier i Oslo samt

huvudkontoren för övriga affärsområden i enlighet

med Mrslaget från VD.

!

För det fall styrelsen skulle fatta beslut enligt förslag 1., skall o~ ske mellan följande två förslag:

l.	beslutar att förlägga affärsområdenas
	huvuclkontor i enlighet med förslag från VD,
	att huvudkontoren för. affärsomrldena
	Nät, JP-Canier, Företagskommunikation, Publik
	ko~unikation, Systemintegration, lnstallation och
	servide samt Fmancial services skall förläggas i
	Stocldwlm och huvudkontoren för affärsområdena
	l'rogljamvara, Media&: Katalog, TV-
	distn1,ution/Satellit, ISP och Mobil kommunikation
	skall förläggas i Oslo.
3. Styrelsen beslutar att förlägga huvudkontoret för
	~&:Katalog i Stockholm och huvudkontoren för.
	ö~ affmområden i enlighet med förslaget från VD.
Beslut	Beslµtade styrelsen att förlägga huvudkontoret för
	Mol)il kommunikation i Stockhohn/Kista och

h~dkontoren för Nät och IP-carrler i Oslo samt hu dkontoren för övriga affirsområden i enlighet me . förslaget från VD, således innebärandes att

huvp.dkontoren för affärsområdena Företagskommunikation, Publik kommunikation,

Sy~tegration, Installation och service samt Fu$\Cial services skall förläggas i Stockholm och

224

........ ..,	..,ro,..,....,c.i		1999/2000:KU20
NewtelAB	NrS/1999	Sid6"(12)
			BilagaA5.3
Styrelseprotokoll

huvudkontoren för affiir&oznrådena Programvara, Meclia &t Katalog, TV-distribution/Satellit och ISP skalljförläggas i Oslo.

Det ante4n&s att vid omröstningen enligt ovan röstade sex styreb!emedlemmar för Förslag 1. och sex

s~emmar, inklusive ordföranden, för Förslag 2.

Följande begärdes fört till protokollet av sex

styr~r enligt nedan:

Sex ~emmar, AmfiM Hofstad, Eivind ReitJn. Karl Broberg, Svein Eivmd So.lheim, Harald Stavh och Siri Teigum. begär !ört till protokollet att beslit om lokalisering av affärsomrldenas · huridlcontor skall avgöras med enbart enkel

maj9ritet, men kliver att majoriteten innefattar minst en ägarvald styrelaemedlemutpekad av den no~ staten och en styrelsemedlem utpekad av den

staten, j!r Aktieägaravtalen pw,kt4.3

~vb(i).

i

Fastslog~ att beslut enligt ovan skallbehandlas med seknltess innan ägama underrättats och protokollet justerats sbtt att styre1sens ordförande är den som har att

uttala sig förstyrelsens räkning.

'JU

225

8 Riksdagen 199912000. 4 sam. KU20, De/2

1999/2000:KUZ0

BilagaA5.4

...: Gemensamt uttalande av Norges statsminister Kjell-Magne Bondevik och Sveriges statSida I av I

REGERIMGSkANSLIET----- •--·--

Statsrådsberedningen

Pressmeddelande

1999-12-16

Ingrid Iremark

Pressekreterare

08-405 48 58

070-590 94 88

Gemensamt uttalande av Norges statsminister Kjell-

Magne Bondevik och Sveriges statsminister Göran

Persson

Den norska och svenska regeringen har efter samrad beslutat att avbryta arbetet med att slå samman Telenor AS och Tella AB. Detta beslut har fattats efter noggranna

överväganden och efter gemensamma ansträngningar att finna lösningar på den uppkomna situationen.

Även om sammanslagningen hade varit industriellt och näringspolitiskt riktig för de båda företagen och de två nationerna, har de senaste månadernas utveckllng dessvärre visat att det hade varit svårt att genomföra sammanslagningen på den grund som var avsedd.

Vi beklagar att det blev nödvändigt med ett sådant här beslut, men det var riktigt i den situation som uppstått.

Avvecklingen av samarbetet skall ske så snabbt som möjligt och regleras i avtal mellan parterna, som den norske samferdselministern och den svenske näringsministern har fått i uppdrag att utforma. Det råder eniihet om att ingen av ägarna eller företagen skall framställa några krav om skadestand i samband med avvecklingen av samarbetet.

Det som har skett ändrar inte vår gemensamma uppfattning om att det nordiska samarbetet är mycket viktigt och måste utvecklas vidare.

sidtopp

226

			1999/2000:KU20
			BilagaA6.l
Konstitutionsutskottet
		Konstitutionsutskottet
KU-anmälan		lnk	1999 -07- 1 9
Den svenska regeringen anser sig tvingad av ett gammalt avtal m	-D_n_r_J_O_l_-=q~r".LqJ....:L_J

leverera vapendelar till det krigförande Indien. Men den indiska regeringen har valt att år efter år bryta mot en av de mest avgörande punkterna i detta avtal. Detta uppgav Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i en debattartikel i Dagens Nyheter den 14 juli 1999.

När den svenska regeringen 1986 lämnade långtgående

leveransgarantier till Indien, så krävde regeringen som motprestation att det tecknades ett samarbetsavtal mellan Bofors och den indiska regeringen. Enligt detta avtal skulle Sverige få del av indiska "erfarenheter" av ett vapensystem som "är viktigt också för det svenska försvaret•. Detta samarbete var en absolut förutsättning för leveransgarantiema, enligt debattartikeln. "Indierna har valt att inte följa det avtalet•, konstaterade en välplacerad person inom Bofors dagarna innan debattartikeln publicerades.

Dessa uppgifter har dementerats av både Celsius och regeringskansliet. Uppgifterna sades vara felaktiga. Det föreligger därför ingen grund av häva avtalet, sade regeringskansliet i ett uttalande.

Jag vill att KU skall granska om handelsminister Leif Pagrotsky och regeringen lämnat korrekt information när ovanstående uppgifter dementerats:

Därvid bör KU undersöka

1.Huruvida regeringen mellan 1990 och 1998 från Indien mottagit information enligt de

informationskrav som ställts i det ursprungliga samarbetsavtalet mellan Bofors och Indien avseende Indiens erfarenheter av Haubitz n B?

2.Har svenska regeringen under samma period förmedlat indiska erfarenheter till svenska myndigheter?

Stockholm 990716

Lars Ohly

227

			l999/2000:KU20
			Bilaga A7.1.1
		SVERIGES WW
	________,
		RIKSDAG W
Stockholm 2000-02-01	KonstitutionsutskoL...·. '
			!
Till	lnk 2000 -02- 0 3
			Ii
Konstitutionsutskottet	Dnr 300-J.3(,S-		~G 0~l

Undertecknad vill härmed begära granskning av hur finansminister Bosse Ringholms uttalande i Finanstidningen den 28 januari 2000 förhåller sig till bestämmelserna i RF 9 kap. 12 § och Lagen om Sveriges riksbank 41a §.

Riksdagen har i riksbankslagen, på förslag av den regering där Bosse Ringholm ingår, lagt fast ett inflationsmål för Riksbanken att följa. Riksdagen hävdar att ett fasthållande av detta inflationsm:ll bäst gagnar en långsiktig tillväxt av såväl sysselsättningen som hela ekonomin. Riksbankens självständighet från det politiska systemet, som regleras i samma lag och i regeringsformen, är hörnpelaren för att skapa trovärdighet för en sidan penningpolitik.

Mot bakgrund av att förtroendet för riksbankens självständighet är så centralt för välfu-dsutvecklingen i v:1rt land och att den gällt under s:1 kort tid, är det angeläget att en praxis snarast utkristalliseras var gränserna gh mellan en allmän diskussion och det som lagen uttryckligen förbjuder.

Det är naturligt att regeringens medlemmar deltar i allmänna penningpolitiska diskussioner. Men n:lgonstans går en gräns där diskussionen övergår till att av omvärlden och Riksbanken uppfattas som instruktion.

När finansministern "utgh från" att Riksbanken sköter penningpolitiken s:1 att den passar hans, i tid och procent noggrant preciserade vallöfte, genom att "inte höja räntan vid fel tillfålle", reses flera principiella frågetecken som rör gränsdragningen mellan finanspolitiken och penningpolitiken.

Om finansministern i uttalanden "utgh" från att riksbanken inte gör mgot "vid fel tillfålle" kan detta även tolkas som en varning eller instruktion till myndigheten ifråga. Signalen är att finansministern utgår från att Riksbanken inte genom en t.intehöjning hotar regeringens vallöfte om 4 procents öppen arbetslöshet år 2000.

'Jag tycker det viktigt att Riksbanken väger in det (m:llet om 4 procents öppen arbetslöshet år 2000) s:1 att det inte stoppar upp en positiv konjunkturutveckling",

säger Ringholm till Finanstidningen.

228

SVERIGES WW	l 999/2000:KU20
RIKSDAG t.M	BilagaA7.l.l

Det vore alltså intressant att få klargjort vad som bör betraktas som att "bestämma" enligt RF 9 kap. 12 §.

Vidare innebär de ovan refererade uttalandena att ledamöterna i riksbankens direktion hamnar i en besvärlig sits. Dessa ledamöter har ju å sin sida ett förbud mot att ta emot eller söka instruktioner när de fullgör penningpolitiska uppgifter (41a §). Om en ledamot av direktionen bryter mot instruktionsförbudet bör det enligt förarbetena till lagen (prop 1997/98:40) "bedömas som en sådan allvarlig försummelse som utgör grund för ·avsättning."

Om finansministern, eller annan regeringsföreträdare gör uttalanden om hur riksbanken bör agera hamnar således direktionens ledamöter i ett läge där de kan känna sig tvingade att inte fatta vissa beslut, eller att fatta andra beslut än de tänkt sig, bara för att inte själva kunna anklagas för att ha tagit instruktioner och därmed brustit i sin tjänsteutövning. Det vore således även intressant att få klargjort vad som bör betraktas som en "instruktion" enligt lagen (1988:1385) om Sveriges Riksbank.

Stockholm dentJau01 februari 2000

/111f_

Mats Odell riksdagsledamot (kd)

229

---		1999/2000:KU20
		BilagaA7.l.2
REGERINGSKANSLIET	2000-03-07	SB2000/ 1889
Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
	Riksc;lagen.--___

Rättschefen

Telefon 405 4849

Konstitutionsutskottet

ink 2000 -03·· 0 7

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 25: Finansminister Bosse

Ringholms uttalande om räntepolitiken

Härmed översänds en inom Finansdepartementet upprättad promemoria.

·~wv
	Kansliridet Carina Crantz, tel. 405 17 11, är Regeringskansliets kontaktman i
Q	ärendet.
	'I\~	.

103 33 STOCKHOLM	T.,.,_,,_,	E-,,.t: reapstratarctp,imeminlster.mlnistly.se
	08 1051000	J<.400, S=Reaislratar, IW'rillllfflinisler; P-Minislry; A-SIL; C=SE
--s-...	08r-723.. Il 71	178 20 PREMIERS
	-	T_,.,,

230

-•-	1999/2000:KU20
	Bilaga A7.l.2
REG ERI NGSKANS LI ET	2000-02-29

Finansdepartementet

Finansmarknadsavdelningen

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 25: Finansminister Bosse

Ringholms uttalande om räntepolitiken

Mats Odell (kd) har begärt att konstitutionsutskottet skall granska hur ett uttalande av finansminister Bosse Ringholm i Finanstidningen den 28 januari 2000 förhåller sig till bestämmelserna i 9 kap. 12 § regeringsformen och 41 a § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.

Bakgrund

Den 1 januari 1999 fick Riksbanken en mer självständig ställning (prop. 1997/98:40 Riksbankens ställning). Av 9 kap. 12 § regeringsformen framgår bl.a. att Riksbanken skall ha ansvaret för penningpolitiken. I samma paragraf anges vidare att ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken skall besluta i frågor som rör penningpolitik. Bestämmelsen syftar till att tillförsäkra Riksbanken ett oberoende i fråga om bankens utövande av penningpolitiken, ett s.k. instruktionsförbud. Det i regeringsformen intagna instruktionsförbudet liknar det skydd mot instruktioner som domstolarna och förvaltningsmyndigheterna har tillförsäkrats enligt 11 kap. 2 och 7 §§ regeringsformen.

Ett instruktionsförbud återfinns också i artikel 108 i EG-fördraget (f.d. artikel 107). Fördragets instruktionsförbud riktar sig dock inte enbart till den som lämnar instruktioner utan innebär också att medlemmar av Riksbankens direktion inte får begära eller ta emot instruktioner. För det fall en instruktion når en ledamot i direktionen syftar denna bestämmelse till att hindra att denne följer instruktionen. Denna del av instruktionsförbudet finns intagen i 3 kap. 2 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (tidigare 41 a § samma lag).

I förarbetena till bestämmelserna om instruktionsförbudet anges att fördragets bestämmelse om instruktionsförbud inte skall tolkas så att det exkluderar en dialog om den ekonomiska politiken mellan regeringen, riksdagen och Riksbanken eller mellan Riksbanken och andra externa

231

2 1999/2000:KU20 Bilaga A7.l.2

organ eller personer. Istället syftar bestämmelsen till att ge de penningpolitiska beslutsfattarna en sådan integritet att de självständigt och utan påtryckningar utifrån kan fatta penningpolitiska beslut.

Finansminister Bosse Ringholms uttalande om råntepolitiken

Som nämnts ovan skall inte instruktions{ö_!"budet hindra en dialog om den ekonomiska politiken mellan regeringen och Riksbanken. Finansministern är som ansvarig för den ekonomiska politiken, självklart oförhindrad att delta i debatten om den ekonomiska politiken och ge uttryck för sin egen bedömning inte minst om inflationsutvecklingen. Finansministern har redan i ett frågesvar utvecklat sitt inlägg i debatten om penningpolitiken (Fråga 1999/2000:512 av Mats Odell (kd) om räntehöjningar).

Utdrag ur frågesvaret:

"De ekonomiska utsikterna för svensk ekonomi är goda med snabb tillväxt, låg inflation, minskande statsskuld, stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet. För att klara målen för den ekonomiska politiken om bl.a. full sysselsättning krävs att den ekonomiska uppgången blir långvarig och uthållig. Den goda ekonomin måste vårdas, vilket bl.a. innebär att politiken måste säkra fortsatt sunda offentliga finanser och stabila priser. Hög inflation försämrar förutsättningarna för en uthållig hög tillväxt och därmed också för en stabilt hög sysselsättning.

Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000 räknat med att penningpolitiken gradvis läggs om i en mindre expansiv riktning. Detta står inte i motsättning till regeringens mål om fyra procents öppen arbetslöshet.

Under konjunkturuppgången finns det risk för en viss ökning i inflationstrycket. Flera skäl talar emellertid för att riskerna är begränsade. De offentliga finanserna är sanerade. Den uppnådda trovärdigheten för prisstabilitetspolitiken håller nere inflationsförväntningarna. Den internationella konkurrensen har ökat. Skärpt konkurrenslagstiftning och avregleringar har bidragit till att minska inflationsbenägenheten i ekonomin. Inflationen är för närvarande Ug. De prishöjningar som kan noteras är i huvudsak administrativa prishöjningar och höjda oljepriser.

En mindre expansiv penningpolitik är motiverad. Eftersom flera skäl talar för att inflationsriskerna är begränsade finns det å andra sidan inga

övertygande skäl att nu föra en kontraktiv politik. En i förhållande till 232 inflationsmålet onödigt stram penningpolitik ger inga samhällsekonomiska fördelar, samtidigt som det skulle bli svårare att reducera arbetslösheten. Med mitt inlägg i debatten om

3 1999/2000:KU20 Bilaga A7.l.2

penningpolitiken, som Mats Odell refererar till i sin fråga, ville jag varna för en överskattning av inflationsriskerna.

Tidpunkten för och storleken på enskilda styrräntehöjningar ser jag ime som min uppgift att kommentera. Som jag framhållit har dock regeringen redan utgått från en mindre expansiv penningpolitik under det kommande året. Förutsättningarna för den ekonomiska politiken påverkas således inte. Den ekonomiska politiken ligger fast med en bred satsning på utbildning, reformer på arbetsmarknaden, särskilda satsningar för långtidsarbetslösa, åtgärder för att stärka konkurrensen och fortsatt kontroll över den offentliga sektorns utgiftsutveckling."

Slutsatser

Finansminister Bosse Ringholm har uttalat sig om den ekonomiska politiken i egenskap av statsråd och inom sitt eget sakområde. Finansministerns avsikt har inte varit att bestämma hur Riksbanken skall besluta i frågor som rör penningpolitik. Han har gjort ett inlägg i den ekonomisk-politiska debatten baserat på regeringens ekonomiska bedömning.

233

Till Konstitutionsutskottet.	1999/2000:KU20
	Bilaga A7.2.1

Statsminister Göran Persson uttalade sig i maj på ett sätt som tyder på forsök att i sina'med grundlagen påverka domstolsprövningen i ett pågående mål.

Sedan över ett år behandlade regeringsrätten regeringsbeslutet om stängningen av den första reaktorn i Barsebäck efter Sydkrafts begäran om rättsprövning. Regeringsrättens dom kom sedan i mitten av juni och innebar att frågan inte fördes till EG-domstolen. I en Eko-intervju den 23 maj sa statsministern att frågan om stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck inte skulle föras till EG-domstole11 utan skulle avgöras här i Sverige.

Enligt EU-fördragen skall nationell domstol begära förhandsbesked från EG-dornstolen om tolkningen av EG-rätten inte är självklar. Sydkraft hade begärt att regeringsrätlen skulle inhämta ett sådant förhandsbesked från EG-domstolen. Ett förhandsbesked från EG-domstolen skulle

sannolikt ftirlänga rättsprocessen med två år vilket skulle omintetgöra regeringens tidigare energiuppgörelser. Regeringen hade därför sannolikt ett intresse av ett snabbt ställningstagande i enbart svensk domstol. Statsministerns uttalande kan ses som ett sätt att försöka påverka regeringsrättens pågående prövning. Enligt Regeringsformen (Rf) 11 :2, får ingen myndighet, ej heller riksdagen, bestämma hur domstol skall döma i ett enskilt fall eller hur domstol i övrigt skall tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall.

Konstitutionsutskottet bör därför granska om statministems uttalande är förenligt med grundlagens krav.

St~~

Ola Karlsson

Konstitutionsutskottet

lnk 1999 -07- 08

234

Utskrift av intervju med statsministern i Lunchekot den 23 maj 1999	1999/2000:KU20
	BilagaA7.2.2

Reportern: Frågan om stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck kommer att avgöras här i Sverige. Frlgan förs inte till EG-domstolen. Det uppger statsminister Göran Persson i en EKO-intervju. Enligt riksdagens beslut skulle den första reaktorn i Barsebäck varit stängd redan för ett lr sedan men den glr fortfarande och frlga är hur det påverkar trovärdigheten hos regeringens energipolitik, Göran Persson.

Göran Pmson: Det är klart att jag hade varit glad om vi hade kommit fram till en stäIJt,iing. Å andra sidan slutar det med en rättslig process vilket man kanske också t•orde ha förväntat sig. Och jag tycker att det är bra att den rättsliga processen körs i botten för det handlar ju inte om en symbolhandling med en kämkraftsreaktor, det handlar ju om att planmässigt nu stänga reaktorerna under den relati\'t korta tid som ligger framför oss. Och då är det bra att ha juridiken fullständigt utklarad så att vi inte varje gång vi glr in i en sådan här diskussion om att stänga en reaktor får en juridisk d.~kusier, som är oklar.

Reportern: Hur länge är du beredd att vänta p! juristerna?

Göran Persson: Ja vi f!r vänta på dom nu och nu vad vi förstlr sä f!r vi ett domslut ganska snart. Därför att frågan förs ju inte till Europadomstolen utan avgörs i Sverige och därmed så har vi väl rimligen att se fram emot en dom ganska nära intill.

Reportern: Varför avgörs den inte av Europadomstolen?

Göran Persson: Det vet inte jag det var inte regeringen som avgör den saken utan det avgör dom rättsliga instanserna.

Reportern: Hur betraktar du det, vilka möjligheter ger det?

Göran Persson: Ja, det blir ju i alla fall en snabbare hantering.

Reportern: Det är alltså EG-domstolen som avses här. Men i motsats till Göran Persson säger Regeringsrittens ordförande Gunnar Björne att det inte alls är klart om frågan om Barsebäcks stängning förs till EG-domstolen eller ej.

Gunnar Björne: Ja jag hörde ju vad statsministern sa och jag kan varken bekräfta eller förneka den uppgiften att Regeringsrätten inte kommer att frlga utari kommer att döma direkt.

Reportern: Hur kommer det sig tror du att statsministern glr ut och säger så här, att det inte skall föras till EG-domstolen?

Gunnar Björne: Ja jag vet inte i vilket sammanhang det sas, men han har väl tagit fasta på dom uppgifter som har förekommit i pressen, men som inte grundar sig på domstolens uttalanden utan på sannolikhetsbedömningar.

235

Reportern: Före jul sa Regeringsrätten att den skulle redovisa sitt ställningstagande när	1999/2000:KU20
det gäller stlngningen av den första reaktorn i Barsebäck inom några månader och	Bilaga A 7 .2.2

eftersom det här ställningstagandet har dragit ut på tiden så har det spekulerats i pressen om att Regeringsrätten kommer att döma direkt och inte fråga EG-domstolen. Men något besh,it är alltså ännu inte fattaL

Gunnar Björne: Vi räknar med att före midsommar kunna redovisa någon form av ställningstagande.

Reportern: Regeringsrättens ordförande Gunnar Björne. Han intervjuades av Kristina Lindkvist och reporter tidigare var Inger Arenander.

Utskriften gjord från SR:s referensband inom konstitutionsutskottets

/~

236

r--;-;----::_-~----1999/2000:KU20

Konstitutionsutskottet Bilaga A7.3.1

lnk 1999 -12- 15

Dnr.30()-/653- f%t1

Centerpartiet

Riksdagskansliet

Stockholm 1999-12-15

Till konstitutionsutskottet

Jag anmäler härmed statsn\det lngegerd Wimersson till granskning i riksdagens konstitutionsutskott.

Konstitutionsutskottet bör granska statsrådets agerande i frågan om bidrag till Fämebo Folkhögskola. Under riksdagens frågestund den 25 november 1999 lät statsrådet f6rstå att "inga medel [ska]delas ut när det gäller dylik verksamhet.", och att hon litar på att "Folkbildningsrådet hanterar det hllr rätt." Svaret avsåg en fråga rörande utbildningar som innehåller inslag av civil olydnad vid högskolan, grundat på ett inslag i

nyhetsprogrammet Aktuellt i SVT I den 23 november 1999. I inslaget intervjuades bl.a. elever som menade att civil olydnad och fllrstörelse är acceptabla metoder f6r att påverka samhAllet. Fämebo Folkhögskola ställer, enligt egen uppgift, sig självfallet inte

bakom sådana metoder och uttalanden. Det har f6rekommit enstaka övertramp i någon kurs, men inte av sådan art att det motiverat mer långtgående åtgärder.

Onsdagen den 8/11 fattade Folkbildningsrådet beslut i fråga om anslagen f6r nästkommande år. I Folkbildningsrådets protokoll f6rt vid sammanträdet står det bl a följande;

-mot bakgrund av 1993 års beslut anser Folkbildningsrådet att styrelsen f6r Fämebo folkhögskola och dess ledning ej tagit tillräckligt ansvar för att fastställa ramar och

innehåll för Miljökursen - med tema vägmotstånd och direktpåverkan och att detta fått till följd att oklarheter uppstått i den presentation som gjorts av kursens syfte, innehåll och utformning.

-därmed f6rutsätter Folbildningsrådet att Fämebo folkhögskola i samband med verksamhetsredovisningen för år 1999 ej rapporterar den aktuella miljökursen som en statsbidragsberättigad folkhögskolekurs.

Närheten i tid till riksdagsdebatten och statsrådets tydlighet i debatten medför att det finns skäl att anta att statsrådets uttalande har påverkat Folkbildningsrådets handläggning. Statsrådets agerande kan därmed antas stå i strid med det grundlagsfasta förbudet mot ministerstyre, och KU bör därfbr granska huruvida statsrådets uttalanden och övriga agerande i frågan står i strid med regeringsformens bestämmelser.

.2:-y:fm(,5e~

Birgma Sellen

Riksdagsledamot(c), plats 320

R,k,dagen, 100 12 Stockholm. Besöksadreu Mynllorget 2. Tel 08 - i86 40 00. Fax 08 - 10 84 69	237
E-mail: nksdagen@cenlerpar11e1.,e

www centerpar11et.sc

Il>>ON -..J8 BOX 23, 810 20 ÖSTERfÄRNEOO TEL. 0291 ·202 7S, FAX 0291 ·20S 7A ~.... 1,0- - 1,0 Du som är intresserad av att gå kursen behöver ej ha varit miljöengngcrnd tidigare. Om dt1 \'ill h,1 mer i11for111,1tio11 0111 kmscn eller vill ,111111i1!.i dig rill w fiir111iitc k:111 d11 lrnnt,1kt,1 f:irncbo folkhöpkoh eller 11:1gon i kursgrnpp,11; Anders \Ville fHO - G11 93 88 eller Erik ivLigi iA0250 - 55 l l 59. FÄRNEBO FOLKHÖGSKOLA Kursen startar den 21:a januari och pågår till julen 1999 . Kursen berättigar till studiemedel. Du har rätt till tjänstle- dighet för att gå kursen.

-MiUökurs,__

- med tema vägmotstånd och direktpåverkan

N:igra av de riktigt stora hoten mot världsmiljön är massbilismcn och de l.iugväga biltransponerna. Detta ska vi gör något åt!

I januari 99 börjar en 10 månader lång miljökurs vid Fiirnebo folkhögskola. I kursen ing,ir en resa till England där vi möter ak-· tiva vägmotståndare. Vi hoppas även möta miljöaktiva på vägen till England.

Kursen är uppdelad i tre perioder, varav vi den första och tredje perioden bor kollektivt i Österfiirnebo eller Gysinge{:ltta mil norr om Uppsala. All bo kollektivt iir migot vi lägger stor vikt vid. Vi kommer att försöka leva så miljövänligt som möjligt.

Under kursen kommer vi att studera Miljöeffekter av trafik ocl, {l/temati11a trafiklös11i11gar samt Samhällsförändring. I blocket om

s,1mliiillslörämlri11g kant ex studier om Schengenavtalet, Criminal Justice Act, Mötesteknik, argumentationsteknik, konflikthantering, informationspsykoh,gi, direktpåverkan, motståndsstrategier mm att ing:i. I blocket om miljöeffekrcr kommer vi att koncentrera oss p,i lösningar och altern,11iv.

Under kursens första period knyter vi kontakter med miljörörelser i Europa, för att under andra perioden besöka dessa för att uth)'ta kunskaper och erfarenheter.

Kursens mål är att lära oss organisera ett hrw motstånd med folklig förankring, något som exempelvis den tyska och engelska miljö- riirclscn är hra på. Detta är en av anledning-

00arna till an resan g,ir till E111:la11d. En annan

anledning är att det främst iir västvärlden som leder utvecklingen av den livsstil som resulterar i masshilism. Vi vill skapa en kurs soin arbetar på att finna ahcr11;ll1v till denna 111vcdli11g.

Under hösten kommer det att arrangeras förmiiten inför kursen. För att få anmäla dig till kursen krävs det att du deltagit på två förmöten och haft ett personligt samtal med handledaren eller läraren.

Formötesdatum;	1 f2.6-27 september {Stockholm)
	2)	24-25 oktober (Österfärnebo)
	3)	14-15 november (Österfärncbo)
	4)	5-6 december (Österfärnebo)

~1~1·.----..-:;;;ö~k-u-r-----.
											1999/2000:KU20
											BilagaA7.3.2
						f"årnebo folk.höoskola
			q
									Kunskap f'as bäst genom an omsätta det vi
						Kursstan januari 1999, med förmöten			läst och hän i praktiken. Under kursen
			cd			under hösten I998			kommer vi an ge:1omföra aktioner för an
						Kurspresentation			sedan utvärdera dem. Vi gör inga olagliga
									statsbidrag och för att deltagare under
									aktioner. Det är för att inte mista
			c...:)						grupptryck kan sätta sig i situationer med
						:\':igr:i :1v de riktigt stor.i hoten mot			stora personliga konsekvenser. Inget
									hindrar oss från att studera, disl,,-utera och
			,..._____			världsmiljön är den ökande bilismen och
						de l:ingväg:1 l:1stbilstr:1nsportern:i.			propagera de metoder vi tycker är bra
						Denna utvecklingen leds av oss i			Resa och leva
	~:~räs~~ k:ontakter och peppar v~~-
	P		\,_'-..)			västvärlden av oss i Nord. Men här			Vi har som mål an lära oss mobilisera en
/ 0			yl ·			finns också m:inga som gör motst:ind,
		-		>..:..,;		iuyUer av aktioner och: engagerade			Något e:cempe!vis de engelska
									miljörörelserna är bra på. Cnåer sommaren
									genomför vi en Sl'~åieresa till
									Storbritannie:1. Vi möter aktivister cch !är
									av deras erfarenheter, skaoar szoda
~:~,~--					·miljöengagerade ochny_börjarepa··-- :"
1 _		_?(				området. Vi ska studeril f'6rutslttningama:·_:. _			I Sverige bor kursdelta23Ilill kolle.1<-.Ivtoch;
	.-,----i					för ett ekologiskt hällbart samliäne med		7 '	·:.sköter vardagssysslor gimiensamt. Kui-s°en '.
						fokus på trafik, bilar och vigar. Vad bar vi			är självflirvaita.-:ide och liar mycket ston . .•.
						för behov• Hur !can vi' på"resurssnålast vis			inflytande över iz,.nehållet cell_ .. .		··cfi:'.f·~C
		"----(				tiilgodose dessa? Vi.vilJävensäna in ,~it			utformningen, Vi vill skapa engrupp som
		,-»		........,	··utbyggnaden av mot~ i ett sodå!t'				lever miljövänligt och som aktivt arbetar
,; -					·:: ~ang . - Vartbr byggs mer och mer				med an finna lösrjngar för att slippa bli:
· ·: - ~						;,"ägar, är rr.ämtlskoma på vägverket		·.	. nedslagna över alla problem.tförändringar
		.........,,,,				puckade oc!i onda, eller finns det någon		.'..	börjar hos oss själva. ···-- ·': :>·
4		,4				tanke bakom? • Hur vill~; själva ha det?·•·			Uppl:igg
						Vad finn; det för alternativ? -. Har
		""'--,,I				miljöförstöri~en något samband med			Kurse:i är uppdelad i tre perioder:
	.. q					andra typer a: fdrnyck i-~~? '··			iljofii,5iier och resejörberedelser. 21·
										~-~:i:·
						A~	.-		.. kommer an arbeta mycket med		-
						Meå direktpaverkmi .;,enar vi att fiirii"
						en åsil.."l utan ombud. Att inte skyi!a på		_	prcces.sen och demokratin inom
- ~						andra utan an i första hand ta e2et ansvar ::. -gmppea samt jämlikhet me!l~.::i könen.
		r				för s~ällsutveddingen. Begr;ppet -- ·		··	Målet är an ni som kursdeltagare styr
						af..7ion ir för..~ss synonymt med J~1dltng.			riktningen i sruåiema och upp1ägget av
						An spela gatuteater är an handla. Likaså att			kursarJjetet. Kursens lärare fumzerar som
						sabotera gra,maskiner. An demonstrera,			~_öd-	resurspe:-son för gruppen.
						strejk:!.. de!a ut.flygblad.. driva			· Efte.söin de flesta klarar av an för::.
						infonna1ionskamp~jer, muralmåla köpa			samt.3.l·P~.ent!eiska tror"; ime :1rt det
						k:avmä.rkt. krama träd och ockuoer:1 hus.			komin~r-att behövas nå2on soråklärare.
						ViL~a a.ktio~et~der är bra?	Viib :i.r		Istäi!~i" fureslår ,; an delar a~
						dåliga0 Hur lyckas,; med det,; ,ill' Vad			lcurslitteraturen ska vara på engelska och
						:1r icke-\·:lld?			kompiettefas med engelska srudier för de
									som oask:l!

239

Vi tänker oss åtminstone två studieblock.

Miljöefjdaer av trafik och altemativa trajiklös11it1gar.

Med studier som global miljö. komrnunikationspolitik och staåsplar.e:ing, stuåiebeSÖk i Ockelbo där den kommunala trafiken är gratis. Samhällsförändring där bra ämnen kan vara Schemzenavtalet och EU, the

Crin1inai justice Act. mote;tcknik.. kcnriikthantering.. inforrnatiunpsykuiug:i. åird:.tpåve:rkan

motståndstrategier...

Vi läsz2~r också stor ..;1u vid att ka,,,1a kontal'"ter med

svenska-och brittiska vägmotstå.'ld~pper. något som redan har påbörjats. Vi börjar också planera den sista perioden och det utåtri!...ade arbetet.

-Studieresa. Maj till 'it,jne:i av juli.

Resans mål är Storbritannien och samarbete med de olika motorvägmots1ånåsa.l..i~ismna där. Kursen kommer att ta sig till Eng!211å på en så miljövänligt sätt som möjligt. trolig;-,is med tåg, båt eller annat färdmedel som bestärr.s av kursdeltagarna. Det är även öppet för andra resmål i Europa. Vi undersöker

1999/2000:KU20

BilagaA7.3.2

möjiigheter att göra kortare stopp på platser på vagen. Te.-.: motståndarna mot kämkrafisavfail i Tyskland och A SEED i Holland.

Efter resan har vi ett par veckors sommarlov.

-Fortsntta studier och 11tirtrilaa1 arb,!le Augusti till I0 december.

Den sista perioden flirslås börja med en uppsamlingsvecka. Denna innebär att kursdeltagarna på olika sätt bearbetar upplevelser, kar.ske genom drama.

Arbetet med knutna kontakter fonsäner. tiilsammans meå olika former av utåtri!..'tat arbete. Här finns

utrymme an arbe'.a med insamlat material på ,-alftin vis. Som ett led i den kontinuerli2a !conta!.'ten med Storbriiannien kan brittiska ;k!i,ister bjud3s till Sverige.

Kursplaneringsgruppen

240

Si<la I av 2 1999/2000:KU20

BilagaA7.3.2

Innehåll på Miljökursen "vägmotstånd och direktpåverkan"

Kurstid: 21 januari till 1Odecember 1999

Ansvarig lärare: Karin Gustavsson . ----

Kont(,;_riivr:::;,1..:(i:;kottet

rnk 20GO --:;- 3 1

Vårterminen;

Temadag om Rättvist miljöutrymme

Föreläsning om växthuseffekten

Studier om miljörörelsens historia

Studier om skogsbruk

Exkursion i skogen under ledning av Mellanskog

Föreläsning från Göteborgs universitet om bilism och utsläpp från bilar

Föreläsning om miljörörelsen i Storbritannien

Studier om samhällsplanering i samband med trafik

Studier om kollektivtrafik

Grupparbete om trafik: mattransporter, kollektMrafikens historia mm Studiebesök i Ockelbo som har gratis kollektMrafik Grupparbete om gifter och utsläpp, svenska bilsamhället och dess maktförhållanden,

Studier om alternativ: odling, energi, bilism

Människosyn och idehistoria

Feminism

Icke-våld ur idåhistoriskt perspektiv

Studier om konservatism, liberalism, marxism och imperialism

Ekosofi

Diskussioner om framtidsvisioner

Om massmedia i samhället

Studier om mötesformer och demokrati

Musik och drama, Teatersport, Första hjälpen

Föreläsning och diskussion om alkohol och droger

Resan:

Tyskland: Kämkraftsläger i Greifswald

Besök i Gorleben med intervjuer och besök på organisationer som jobbar mot ett avtallslager.

Sommarläger organiserat av tyska motsvarigheten till Fältbiologerna i

Lubeck.

Deltagande i alternativmötet i Köln i samband med EU-toppmötet

England: Besök hos Unemployment Centre och Peace and

Environment Centre i Brighton.

Därefter studerade kursen gemensamt en miljökarneval i London.

Besök på ett miljöläger utanför London.

Besök på en Peace Camp med intervjuer av aktivister.

Besök på en domstol i Skottland med studier om rättsväsendet.

Besök på Kvinnobiblioteket i Glasgow.

241

Sida 2 av 2 1999/2000:KU20

BilagaA7.3.2

Arbete i ett bostadsområde med en organisation som jobbar för den lokala miljön.

Manchester, studier av ett flygplatsbygge på ett område med bl.a.sällsynta trådslag.

Studier av kollektivtrafiken i Manchester samt intervjuer med miljöengagerade.

Deltagande i ett offentligt möte mot genmanipulation i Oxford. samt besök på Undercurrents som är en alternativ mediastation.

Holland: En grupp praktiserade på en ekologisk gård och ett opinionsbildande cafe, studerade trafik i Utrecht samt var på musikfestival.

Höstterminen i Österfärnebo:

Studier om Genmanipulation Teoretiska studier om solenergi

Byggande av en solfångare på skolans byggnad Dokumentationsteknik.

Studiebesök på Biskops-Amö samt Mora folkhögskolor för gemensamma miljöstudier.

Studier om grupprocesser och gruppsykologi Studier om politiska ideologier i vår tid.

Produktion av ett material om genmanipulation.

Deltagarna har hållit föredrag om genmanipulation

Deltagare har hållit föredrag i skolor om konflikthantering och sexism.

Några deltagare har övat trådklättring.

Utvärdering

Varje vecka har löpande funnits: gymnastik, veckomöte, arbete i ansvarsgrupper, estetiska uttryck, städning, praktiskt arbete och engelska.

242

						1999/2000:KU20
		mk				Bilaga A7.3.3
			3	2000 -C2-		!i 2
foi_kbildnings				--,c, -	/'--5'01	- 'f(i,
		r				/G-0
	1999-12-13
Lasse Magnusson

PM Folkbildningsrådets hantering av frågorna kring Färnebo folkhögskolas miljökurs med tema vägmotstånd

och direktpåverkan

·

Bakgrund

TV-Aktuellt den 23 november innehöll reponage från Färnebo folkhögskola och dess miljökurs med tema vägmotstånd och direktpåverkan. Kursen presenterades under vinjetterna "Folkhögskola utbildar elever i civil olydnad - Sabotage och vägmotstånd på schemat vid svensk folkhögskola.

Folkbildningsrådet begärde i en skrivelse till Fämebo folkhögskola den 24 november att fii. del av handlingar kring kursen samt andra dokument kring skolans \ erksamhet. Dessutom kallades skolans styrelseordförande och rektor till ett samtal den I december. Vidare genomfördes ett besök i Österfämebo den 8 december var vid sammanträffande ägde rum med kursens handledare och några av kursdeltagarna samt skolans ledning och personal.

Folkbildningsrådets roll

Det kan finnas anledning att först beskriva Folkbildningsrådets roll och uppgifter vad gäller uppföljning och utvärdering av folkhögskolornas och studieförbundens verksamheter.

I samband med 1991 års riksdagsbeslut övergick folkbildningen från regelstyrning och statligt tillsyn under Skolöverstyrelsen till målstyrning och självfön-altning.

Folkbildningsrådet bildades och fick myndighetsuppgifter vad gäller statsbidragsfördel- ning samt uppföljning och utvärdering. Däremot har inte rådet några tillsynsuppgifter motsvarande dem som SÖ hade. Ansvaret för planering, innehåll och genomförande a\· verksamheten ligger på studieförbundens och folkhögskolornas styrelser. Samtidigt förutsätts att all statsbidragsgrundande verksamhet stämmer med de S;, ften med stats- bidragen som riksdagen beslutat om och som återfinns i förordningen om statsbidrag till folkbildningen. Därtill skall Folkbildningsrådet ange egna villkor för statsbidragen.

Enligt förordningen om statsbidrag tillfolkbildningen (SFS 1998:973) skall "rådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 § och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå" (bil.).

243

Folkbildningsr.idet, 99-12-13. sid 2

Av 1991 årsfolkbildningsproposition med åtföljande riksdagsbeslut framgår att

"Folkbildningen själv måste reagera och vidta åtgärder internt om det visar sig att viss bedriven verksamhet inte uppfyller de villkor som staten angett för att statsbidrag skall utgå. Samtidigt är det nödvändigt att utbyta erfarenheter och resultat liksom att föra en diskussion och en debatt om folkbildningens gemensamma kärna. Diskussionen om folkbildningsarbetets mål och innehåll måste ständigt föras. Jag anser det viktigt att folkbildningens företrädare själva för den diskussionen och tar ansvar för utformningen av folkbildningens ideal och etik."

I samband med 1998 årsfolkbildningsproposition beslutade riksdagen att ytterligare understryka folkbildningens demokratiuppdrag genom att som nytt syfte för statens

•bidrag1ill folkbildningen skriva in iförordningens§ 2 att "statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att "stärka och utveckla demokratin".

Av propositionstexten framgår att "folkbildningens betydelse för folkrörelserna, medbor- gerlig bildning, personlig utveckling och engagemang i samhällsfrågorna utgör en av grunderna för en levande demokrati där alla är delaktiga. Regeringen är övenygad om att folkbildningens alla delar har en central uppgift inför framtiden att försvara. vitalisera och utveckla demokratin. Den folkrörelse- och ideburna folkbildningsverksamheten har här en särskild betydelse."

Atgärder

Folkbildningsrådets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet bedrivs på flera sätt:

Som statsbidragsvillkor gäller att det skall finnas måldokument och utvärderingsplaner samt att verksamhetsberättelser upprättas. Dessa sänds också i regel och löpande in till rådets kansli.

Varje år genomförs ett antal folkhögskole- och studieförbundsbesök då en genomgång sker av folkhögskolornas och studieförbundens samlade verksamhet och inriktning.

Via ett antal utvärderingsprojekt genomförs forskningsbaserade studier av viktiga folkbildningsfrågor/områden.

Folkbildningsrådet har tagit ett antal initiativ både i skriftlig form och seminarieform till

att stimulera den diskussion om etiska frågor och gränsdragningsfrågor som folkbildningen själv, enligt 1991 års proposition skall föra i studieförbund och folkhögskolor.

Arligen lämnas till regeringen en omfattande resultatredovisning vad gäller den genom- förda verksamheten. Med tanke på de volymkrav i form av genomförda deltagarveckor samt antal deltagare som det särskilda anslaget för folkhögskolans 10 000 platser innebär för folkhögskolornas del genomförs årligen uppföljningar och omfördelning a\· det särskilda anslaget och kontroll av att volymmålen för det allmänna anslaget nåtts.

Slutligen bör nämnas att när Folkbildningsrådet från allmänheten, press, kursdeltagar.: m.fl. uppmärksammas på frågor där avvikelser kan föreligga i relation till statl!ns syften

1999/2000:KU20

BilagaA7.3.3

244

Folkbildningsrådet. 99-12-13, sid 3

med folkbildningen så tas en kontakt med berört studieförbund och folkhögskola kring frågan.

Utöver Folkbildningsrådets och studieforbundens och folkhögskolornas egen uppfölj- nings- och utvärderingsverksamhet skall staten genomfora utvärderingar a\' den samlade folkbildningsverksamheten. Detta ägde senast rum 1996 då SUFO (SOU 1996: 159) lämnade ett antal delbetänkanden samt ett sammanfattande slutbetänkande.

Nyligen har också Riksrevisionsverket utvärderat Folkbildningsrådet framför al!t vad gäller dess styrning och kontroll av folkbildningsverksamheten ( RRV 1999:44 Folk- bildning - styrning och kontroll).

Folkbildningsrådets bedömning av Färnebofrågorna

Miljökursen

Styrelsen har i sin bedömning av såväl det skriftliga materialet som vad som framkom i samtalen med Färnebos representanter - styrelsen, skolledning och personal samt kursdeltagare - ej funnit belägg för att kursen genomförts på ett sådant sätt att den syftat till att utbilda och träna deltagarna till, att genomföra icke lagliga aktioner som ocks,i kan innebär riskför våld mot person eller egendom. Folkhögskolan har också klan deklarerat sitt avståndstagande från denna typ av aktioner.

Det finns heller inget belägg för att kursen som sådan syftat till och i praktiken gen utbildning för civil olydnadsaktiviteter av ickevåldskaraktär. För detta talar också policyuttalandet i skolreglementet om att planering av och deltagande i olagliga aktioner ej får äga rum under kursernas schemalagda tid.

Styrelsen har däremot - som folkhögskolan själv gett uttryck för - konstaterat att det finns en del brister och oklara formuleringar i kursfoldern och kurspresentationen. Dena har gett anledning till det ifrågasättande som ägt rum betr. syftet med och inneh.illet i kursen.

Styrelsen ifrågasätter därför om ansvarsfördelningen, vad gäller kursen i sin helhet. mellan skolans styrelse, lärarna/handledarna samt kursdeltagarna varit tillräcklig tydlig. Inte minst i folkhögskolekurser där deltagarinflytandet är så markant (vilket i sig är positivt) och kursinnehållet som sådant kontroversiellt krävs att klara ramar och ansvarsfördelningar finns. Folkhögskolans styrelse och ledning har det yttersta ans,·aret för att kursinformationen, kursutformningen och kursinnehållet överensstämmer med statsbidragförordningens krav och de motiv i övrigt som staten angett för att statsbidrag utgår till folkbildningen.

1999/2000:KU20 Bilaga A7.3.3

245

Folkbildningsrådet, 99-12-13, sid 4

1993 års prövning av kursen i civil olydnad

I sina överväganden noterade styrelsen också de uttalanden som Folkbildn_ingsrådet gjorde 1993-10-04 kring en av Färnebo folkhögskola anordnad kurs i civil olydnad:

"Folkbildningsrådet har den principiella uppfattningen att det är möjligt, t.o.m. önsb-ärt. an i folkbildningsarbetet belysa och ta upp till debatt olika företeelser i samhället - också uppfattningar som ifrågasätter och som förespråkar andra lösningar för medinflytande och beslutsmodeller. Det är, för att inte äventyra yttrandefriheten, angeläget att ime utestänga några demokratiska organisationer från möjlighetc:n att tex i sam,·erkan med en folkhögskola eller ett studieförbund erbjuda sina medlemmar och funktionärer utbildning.

Folkbildningens tydliga uppdrag och ambition att stärka såväl individernas förmåga till självständigt ställningstagande som de demokratiska krafterna innebär dock att det gar en klar gräns mellan att å den ena sidan belysa och föra en dialog också med dem som företräder riktningar som inte är beredda att respektera demokratiskt fattades beslut och stiftade lagar och å andra sidan att uppmuntra och underlätta handlingar som strider mot den gängse rättsuppfattningen. Det är således enligt styrelsens uppfattning möjligt. inom ramen för det beslut som riksdagen fattade 1991, för en folkhögskola att tex genomföra en kurs som behandlar begreppet "civil olydnad". Kurs i civil olydnad har minst i en fall tidigare genomförts efter prövning och godkännande av dåvarande Skolöverstyrelsen. Även en belysning av innebörden i olika strategier är möjligt att motivera både i demokratins och civilkuragets intresse. Däremot är det enligt rådets uppfattning inte möjligt att uppbära statsbidrag till en kurs som uppmuntrar till aktiviteter som syftar till eller innebär en påtaglig risk för att liv och egendom kan komma till skada. Detta är enligt rådets mening olämpligt oavsett det utgår statsbidrag till kursen eller inte".

I sitt slutliga ställningstagande år 1993 kring den aktuella kursen i civil olydnad konstaterade därför Folkbildningsrådet att det förelåg en risk för att det sätt på vilken kursen hade marknadsfört gett intryck av att det fanns ett kursinnehåll som stred mot det angivna syftet till att enbart ge kunskap orn och diskutera civil olydnad som metod. Vidare förutsatte Folkbildningsrådet att styrelsen för Fämebo folkhögskola vid sin framtida planering av kurser i civil olydnad beaktade den uppfattning som rådet gett uttryck för samt att kursen i civil olydnad ej skulle rapporteras som en statsbidragsberättigad sådan.

Mot denna bakgrund bedömde styrelsen att, utöver vad som framkommit vid den a,· kansliet genomförda utredningen om miljökursen. måste hänsyn också tas till de ställningstaganden Folkbildningsrådet gjort hösten 1993.

l999/2000:KU20

Bilaga A7.3.3

246

Folkbildningsrådet. 99-12-13, sid S

Folkbildningsrådets beslut den 8 december

Beslutades notera att det principiella synsätt som Folkbildningsrådet markerade år 19°13 vad gäller att i en folkhögskolekurs studera frågorna om civil olydnad och andra metcder som strider mot den gängse rättsuppfattningen fortfarande är tillämpligt

att mot bakgrund av 1993 års beslut anser Folkbildningsrådet att styrelsen för Färneh:• folkhögskola och dess ledning ej tagit tillräckligt ansvar för att fastställa ramar och innehåll för Miljökursen - med tema vägmotstånd och direktpåverkan och att detta fa:t till följd att oklarheter uppstått i den presentation som gjorts av kursens syfte, inneh;\E och utformning.

att därmed förutsätter Folkbildningsrådet a,tt Fämebo folkhögskola i samband med verksamhetsredovisningen för år 1999 ej rapporterar den aktuella miljökursen som e:: statsbidragsberättigad folkhögskolekurs.

att styrelsen för Fämebo folkhögskola senast den I juli år 2000 skall redovisa till Foli;- bildningsrådet vilka åtgärder som vidtagits för an klarlägga styrelsens och skollednin.;tns ansvarsområden i relation till de övriga folkhögskoleintressenterna - lärare/personal. kursdeltagare och samverkanspartner.

Bil. Förordning om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1998:973).

1999/2000:KU20

BilagaA7.3.3

247

1999/2000:KU20

BilagaA7.3.3

Folkbildn1n srådet

Box 730, IOI 34 Stockholm.Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26,

E-post: fbr@folkbildning.se Webb-adress: www.folkbildning.se

Förordn•ng ( 1991 :977) om statsbidrag till folkbildningen

(inkl. ändringar enligt SFS 1998:973, utfärdad den 2 juli 1998)

Inledande best5mmelser

I§ Statsbidr•g k•n enligt denna för- ordning lämn•s till folkhögskolor och studieförbund.

Frigor om sådana bidrog prövu av Folkbildningsclde,.

Folkbildningsrådet sk•II även full· göra andra uppgifter enlig, denna för- ordning.

Statsbidragets syften

2 § Starens sröd till folkbildningen skall ha till syf« au

1.friimj3. en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och m.in att på,·erk:. sin lh-ssituation och som sk:i• par engagemang för au dolra i sam· hällsu,,.-ecklingen,

2.sti.rk3 och ucveckb demokratin,

3.bredda kulrurinrresset i samhiil· let, öka delaktigheten i kulturlivet samt lriimja kulturupplevelser och eget skapande.

Verksamhet som syftar till att u1jiimna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivin i samhället skall prio- riteras liluom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med ud:indsk bakgrund, del- tagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt ,iktiga mil- grupper för statens stöd.

Folkbildningsrådets uppgifter

3 § FolkbildningsröJer skall besluu vilka som skall fi sracsbidrag enligt

deMa förordning och fördela tillgång· liga medel mellan Jem.

Folkbildningsridet skall varje ir lämna irsredovisning och buJgerun- derlag 1ill regeringen. Ridet skall hiir• vid följa de föreskrifter och anvisning• ar som regeringen meddelar.

Ridet skall kontinuerligt följa upp och urvärdera verksamheten i förhål- lande till Je syften som anges i 2 § och de villkor som föreskriviu för au statsbidrag sk:,,II utgå.

4 § Ridet skall lämna regeringen sida- na sakuppgifter om verksamheten och

såd:in vcrksamh.:tsredovisning som

b.,hövs för uppföljning och uivirde- ring, i enlighet med de föreskrifter och

anvisning:ir som regeringen meddelar.

Villkor för statsbidrag

S § Verksamheten skall ha den inrikt• ning som anges i > Sförsta stycket.

Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte.

Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor

6§ En folkhögskola skall ha en ansva- rig styrelse. Sryrelsen flr vara gemen- sam för flera folkhögskolor.

Allm:inna kurser. avsedda friims1 för dem som saknar grundskole- och

gymnasieu1bilJning, skall irligen utgö- ra minst t s procent av verksamheten.

Till en allm:in kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan

fås genom det offentliga skolvisendet får endast Jen •nta, som fyller 18 .ir se03St under de, kalenderår kursen börjar, eller :ir :ildre. Uran hinder härav får en folkhögskola till undervis- ningen ant.1 ien yngre ele,· som g3.r ett indh·iduellt program i gymnuieskolan.

7 § Undel"isningen skall vara avgifts- fri.

Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund

8 § Studiecirkelverksamhet med gemcns:imma, planmässigt bedrivna

studier sk,11 utgöra basen för verksam- heten.

Ivarje srudiecirkel eller kulturakti- vitet sk:111 det finn:is en ledare som 3.r godkänd av en lokal studieförbund..v- delning.

Beslut om statsbidrag

9 § Beslut om statsbidrag skaJI inne- håila uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som iir förenade med bidraget och ordningen för utbetalning.

Revision

10 SStaten skall beredas möjlighet m uue en revisor i Folkbildningscldet. Folkbildningsri.!tt skall ersiitta suten

för kostnaderna för denna re,.•ision.

Överklagande

I I § Folkbildningsrådeu beslut i bidr.:igs.irenden f3r inte överkl:ig:1s.

248

1999/2000:KU20

BilagaA7.3.4

_Folkbildningsrådet

Lasse Magnusso11	2000-02-25	Dnr: 34u, 2000, 12
				------~
			Konstituti,:m~utskottet
Konstitutionsutskottet			ink	2000 -nz- 2 9
Sverige Riksdag
100 12 Stockholm			Dnr.3CO-lb~3-·99/oo
Yttrande över granskningsärende 20		-
			Statsr:'htrr'hn~~~W:irnen:mim-.:~

·agerande i frågan om Färnebo folkhögskola

Folkbildningsrådet har i den tidigare insända promemorian till utskottet (PM 1999-12-13 Folkbildningsrådets hantering av frågorna kring Färnebo folkhögskolas miljökur) redovisat hur rådet tolkar sina myndighetsuppgifter vad gäller uppföljning och utvärdering av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Detta inbegriper också de skyldigheter Folkbildningsrådet har att agera när rådet från allmänheten, media, kursdeltagare m.fl. uppmärksammas på frågor där eventuella avvikelser kan föreligga i relation till de av riksdag och regering angivna syftena med statens bidrag till folkbildningen eller de av rådet fastställda statsbidragsvillkoren.

Utifrån dessa förutsättningar har Folkbildningsrådet utrett och fattat beslut i den fråga om Färnebo folkhögskolas miljökurs som först uppmärksammades via ett reportage i TV-Aktuellt den 23 november 1999.

Utredningen

Av rådets underlag inför styrelsemötet 1999-12-18 framgår att Folkbildningsrådet utredning påbörjades redan den 24 november via en skrivelse till Färnebo folkhög-

skola med begäran om ett antal handlingar. I samband med den fortsatta handlägg- ningen av ärendet hölls flera möten med representanter för Färnebos styrelse, skolledning och kursdeltagare och dessutom fick rådet tillgång till ytterligare skriftligt material.

Självklart uppmärksammade Folkbildningsrådet de frågor som ställdes i riksdagen, de svar som gavs samt den anmälan som lämnades till riksdagens revisorer. Som framgår av beslutsunderlaget och styrelseprotokollet har diskussionen i riksdagens olika organ inte vägts in i styrelsens beslut. Inga kontakter i Färnebofrågan togs varken från Folkbildningsrådets eller utbildningsdepartementets sida.

249

Folkbildningsrådet, 00-02-21, sid 2	1999/2000:KU20
	BilagaA7.3.4

Styrelsens beslut

Styrelsens beslut kring Färnebos miljökurs grundades helt på den utredning som rådets kansli gjort samt i slutavvägningen på den praxis som Folkbildningsrådets styrelse stadfäste i ett liknande ärende vid samma folkhögskola år 1993 och som refererats i sammanträdesprotokollet den 8 december 1999.

Som också framgår av de handlingar som konstitutionsutskottet fått del av har Färnebos styrelse och skolledning accepterat den kritik av otydligheterna i kurspresentationen och de brister i ansvarsfördelningen mellan Färnebos styrelse, skolledning och kursdeltagare som rådet lagt som grund för sitt beslut.

Sammanfattning

Med hänvisning till vad som ovan relaterats och till de tidigare insända handlingarna vill Folkbildningsrådet sammanfattningsvis framhålla att styrelsens beslut den

8 december 1999 kring Färnebo folkhögskolas miljökurs har grundats på den utredning som rådets kansli gjort samt i slutavvägningen på den praxis som Folkbildningsrådet stadfäste i ett liknande ärende år 1993 vid samma folkhögskola.

Någon hänsyn till de uttalanden i frågan som gjorts i riksdagen av statsrådet Ingegerd Wärnersson eller från enskilda riksdagsledamöter har ej tagits i samband med kansliets utredning och styrelsens beslut.

A
För Folkbildningsrådet	..j-:7
~T
([j{[/(7/J-~-v
oress~Jljl..,
förande	föredragande

250

---			1999/2000:KU20
			Bilaga A7.3.5
	REGER ING SKANS LI ET	2000-03-01	SB2000/1356
	Statsrådsberedningen	Konstitutionsutskottet
		Riksdagen

Rättschefen

Telefon 405 4849

ink 2000 -G3-G 1

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 20: Statsrådet lngegerd

Wärnerssons agerande i frågan om Färnebo folkhögskola

~·Hänned översänds-en inom~,Utbildningsdepartementet upprättad promemoria. Expeditions- och rättschefen Magnus Eriksson, tel. 405 17 40, är

,__

p-..,		E-po,I, rflislralarOprlmeminisl•.mlnislry.se
103 33 STOCKHOLM	0&-4051000
		X.40/>. S•ReaistJalar; Oal'rimeminisler; P,,Minislry; A=Sll; C=SE
8 -	Tlltll•	Tolet
	08-723 11 71	178 20 PREMIER S

251

-•-	1999/2000:KUZ0
	Bilaga A7.3.5
	Promemoria
REGERINGSKANSLIET	2000-02-24
Utbildningsdepartementet
Expeditions- och rättschefen
Magnus Eriksson

KU:s granskningsärende 1999/2000 nr 20: Statsrådet lngegerd

Wärnerssons agerande i frågan om Färnebo folkhögskola

Med anledning av Statsrådsberedningens begäran den 9 februari 2000 lämnas följande underlag för svar till konstitutionsutskottet.

Enligt 2 § förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen skall statens stöd till folkbildningen ha till syfte bl.a. att stärka och utveckla demokratin. Redan av den bestämmelsen följer att statsbidrag inte kan lämnas för utbildningar el. dyl. som syftar till att uppmuntra t.ex. antidemokratiska eller straffbara handlingssätt.

Statsrådet Wärnersson har i sitt svar på Carl-Erik Skårmans fråga vid riksdagens frågestund den 25 november 1999 konstaterat att gällande regler inte medger att statsbidrag lämnas till utbildningar som strider mot de syften som anges i förordningen. Hon har emellertid samtidigt hänvisat till att det är Folkbildningsrådet som beslutar om statsbidrag. Nlgon avsikt att genom uttalandet försöka påverka Folkbildningsrådet i dess myndighetsutövning har hon inte haft.

252

Moderaterna M.

1999/2000:KU20

BilagaA8.1

Till Konstitutionsutskottet

Sedan valet 1998 utövar socialdemokraterna regeringsmakten med stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet. Vänsterpartiet och miljöpartiet har bl a makt att förhandla om hela statsbudgeten utan att ingå i regeringen.

I regeringsformen 7 kap 3 § står att "regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde".

Beslutsfattandet är alltså kollektivt liksom ansvaret. Varje statsråd har ansvar för fattade regeringsärenden, men inte företrädare för de övriga partier som de facto deltagit i

besluten.

Vad är då innebörden av att sitta i regeringen när statsråd och partiföreträdare (v resp mp) har samma beredningsroll men statsråden alltså omfattas av det kollektiva beslutet och ansvaret men inte stödpartierna?

Härutöver finns det skäl att erinra om att den socialdemokratiska regeringen efter valet 1998 inte avgick för att ge utrymme för en förutsättningslös prövning av regeringsfrågan. Det stöd som regeringsmakten i dag vilar på är alltså inte redovisat för kammaren. Regeringsunderlaget har skiftat från 1994 till i dag utan att riksdagen fått möjlighet till prövning.

Konstitutionsutskottet bör granska hur den samverkan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet utvecklat står i överensstämmelse med regeringsformen och parlamentarisk praxis.

Stockholm den 3 februari 2000

I

I

/I

253

Pressmeddelande: Samarbete mellan regeringen, väns1erpartie1 och miljöpar1ie1	1999/2000:KU20
	BilagaA8.2
	Sida I :1Y 2

iftl

~~Gi:~-!;.-'ICA~suiT:

Statsrådsberedningen

Pressmeddelande

1998-10-05

Samarbete mellan regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet

Ingrid Iremark

Pressekreterare

08-405 4858

070-590 94 88

Maja Nilsson

Pressekreterare

08-405 1625

070-586 59 90

Sverige skall ta steget in i 2000-talet med fler jobb, större rättvisa, bättre miljö och ökat samarbete. Den inriktningen för politiken gav väljarna tydligt uttryck för i valet för två veckor sedan. Den budgetproposition som regeringen

-efter samarbete med vänsterpartiet och miljöpartiet - förelägger riksdagen nästa vecka kommer att vila pa detta uppdrag.

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet är i samverkan beredda att ta ansvar under den mandatperiod som ligger framför oss. Samarbetet omfattar fem områden:

·Ekonomi

·Sysselsättning

·Rättvis fördelning

·Jämställdhet

·Miljö

Genom uppgörelsen kring budgetpropositionen finns en bred uppslutning kring en stabil och förutsägbar ekonomisk politik som syftar till att vidmakthålla och förstärka förtroendet för ekonomin, samtidigt som rättvisan i Sverige kan öka. Jämställdheten och miljön kommer att förbättras. Det närmare innehållet i uppgörelsen presenteras i budgetpropositionen.

<:;;:im;:irh,:atpt hvnnPr n~ nmc:::Pc:::irlin r-Pc:::nPitt nrh nPmPnc:::;:imt r1nc;;v;:irc:t;:in;:inrlp n~rmPrl

254

Prcssmeclclclancle: Samarbete mellan regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet

finns goda förutsättningar för ett långsiktigt sämarbete under mandätperloden mellan de tre partierna.

Partierna är medvetna om att tidigare ingångna långsiktiga överenskommelser

mellan regeringen och andra partier - s&som pensionsreformen, energiöverenskommelsen, försvarsuppgörelsen och beslutet om Riksbankens

ställning - ligger fast och Inte berörs av detta samarbete.

Det nya samarbetet kommer att manifesteras såväl i riksdagen som genom gemensamma arbetsgrupper mellan partierna. Partierna har enats om att tiUsätta särskilda arbetsgrupper för att lägga konkreta förslag på sysselsättningsområdet och för att presentera förslag till hur arbetet med arbetstidsfrägan bör bedrivas vfdare•.Ytterllgare arbetsgrupper kommer att övervägas. Partierna är överens om att gemensamt följa upp och utveckla överenskommelsen under hösten.

Göran Persson Gudrun Schyman Birger Schlaug

1999/2000:KU20

BilagaA8.2

Sida 2 av 2

sidu>pp

255

De organisatoriska formerna för samarbetet mellan S, V och MP l999/2000:KU20 BilagaA8.3

Regelbundna partiledarträffar

1998-12-16

Cirka en gång per månad bör partiledarna och de ekonomiska talesmännen träffas. Träffarnas syfte är att ge ramar inför den kommande beredningen av olika frågor. De frågor som ska tas upp vid träffarna ska anmälas i förväg så att underlag kan förberedas. Man kan även pröva om det finns behov av att utveckla någon tydligare form av förhandlingsmandat inför förhandlingarna.

2.Huvudansvaret för förhandlingar

Huvudregeln är att finansministern ansvarar för och samordnar alla förhand- lingar från regeringens sida. Om undantag från denna regel ska göras i någon fråga eller proposition bestämmer statsministern för regeringens del vilket stats- råd som ges ansvaret.

3.Gruppledarträffar och kanslichefsträffar (riksdagsgrupperna)

Genomförs vid behov. Syftet är att stämma av arbetsläget. Om problem identi- fieras går frågan tillbaka till förhandlingsgruppen.

4.Förträffar i riksdagsutskotten inför utskottsmötena

De socialdemokratiska gruppledarna i utskotten träffar regelbundet en representant från vardera Mp och V inför utskottsmötena. Träffarnas huvudsyfte är att diskutera de frågor som omfattas av samarbetet.

256

1999/2000:KU20

BilagaA8.3

5.Träff mellan Mp:s ochV:s utskottsledamöter och ansvarigt statstråd

För att ge en övergripande orientering av den politiska planeringen inför man- datperioden bör statsråden anordna en träff med V:s och Mp:s ledamöter i ut-

skottet och den socialdemokratiska gruppledaren i utskottet. Därefter f'ar resp statsråd utifrån behoven inom sakarbetsområdet diskutera formerna för det fortsatta informationsutbytet.

6.Särpropositioner

När regeringen har tagit ställning till propositionsförteckningen diskuterar partiledarna vilka propositioner som bör omfattas av samarbetet.

7.övrigt

Som ett led i det fortlöpande informationsutbytet genomförs träffar mellan parti- ledarnas informationssekreterare.

En strävan bör vara att i en tidningsartikel av partiledarna då och då redo- göra för uppnådda resultat av samarbetet och planer/ambitioner för fort- sättningen.

257

9 Riksdagen 1999/2000. 4 sam. KU20, De/2

ink 2000 -02· 03

1999/2000:KU20 Bilaga A9.1

J00-,'.).'.)~(, -q9 C0

Anmälan till Konstitutionsutskottet angående regenngens och statsrådens hantering av kronförsvaret 1992.

Jag anmälde i november 1996 kronförsvaret för granskning av konstitutionsutskottet. Anmälan ledde inte till något konkret ställningstagande av utskottet med bl.a. hänvisning till att ko~de forskning och utredning kan ge utskottet anledning att närmare granska förhållanden som bar samband med kronförsvaret.

I betänkandet 1997/98 KU25 skriver utskottet med syftning pä föregående

års betänkande:

''Enligt utskottets mening fanns skal för att händelseförloppet i samband med försvaret av den svenska kronan hösten 1992 blir föremål för undersökning. Från konstitutionella utgångspunkter kunde flera frågor vara av intresse. Det gällde bl.a. regeringens eller enskilda statsråds kontakter med oppositionen och Riksbanken. Regeringens beredskap för en krissituation som valutakrisen var också en sådan frågeställning. Utskottet framhöll att sådana frågor som rör Riksbanken och dess kontakter i princip ligger utanför utskottets granskningsområde, liksom de samhällsekonomiska bevekelsegrunderna för att värna om kronans kursvärde. Utskottet ansåg att en granskning av de omständigheter kring kronförsvaret som ligger inom ramen för utskottets granskningsuppgift krävde en bredare bakgrundsbild, som också innefattar andra omständigheter, bl.a. sådana som de exemplifierade. En sådan bild kunde bäst åstadkommas genom en kartläggning och undersökning av ett särskilt organ eller särskilt anlitad expertis. Utskottet var dock inte berett att ta ställning till i vilken fonn en undersökning borde ske och efter v:ilka riktlinjer den borde utföras. Utskottet avsåg att närmare överväga dessa frågor och senare återkomma i frågan efter kontakter med andra riksdagsorgan."

Jag ansluter mig till utskottets granskningsuppslag och därutöver bör min ursprungliga granskningsanmälan om likabehandlingsprincipen granskas nu när faktaunderlaget är klart bättre än vid tidigare behandling av frågan. Demokratiutredningens skrift nr. 31 ''Vad hände med Sveriges ekonomi efter 1970?", Rolander - Hamiltons "Att leda Sverige in i krisen",

Ekonomisk Debatt 1/J 998, Jonungs "Med backspegeln som kompass" och ett antal artiklar är nu tillgängliga.

Det finns också en mer begränsad fråga som bör bli föremål för utskottets
granskning. Det gäller regeringens eller enskilda statsråds agerande under
de sista veckorna före kronfallet. Det är angeläget att undersöka om det	258
förekommit särskild information från regeringens eller statsråds sida till

1999/2000:KU20

vissa utvalda aktörer för att ge just dem - före andra berörda företag eller Bilaga A9.1 personer - möjlighet att vidta åtgärder för att skydda sig från wlutaförluster

eller göra rena va]utavinster. Därvid bör det beaktas om ett sådant syfte skulle kunna uppnås i tyst samförstånd. Var Riksbankens strategibyte från

stödköp till ränteförsvar en sådan signal. En undersökning bör bJ.a. innefatta utfrågningar med personer med central stålluing under valutakrisen som Anne Wibblc och dåvarande riksbankschefen Bengt

Dennismf.

Om inte utskottet anser sig har tillrackliga resurser för att utreda förhållandena och omstandigheterna vill jag påminna om möjligheten att göra ett tillkannagivande om behovet av en grundlig utredning av det fatala kronförsvaret. Det är inte acceptabelt att ett misslyckande, som skall kallas

ett misslyckande, vars kostnader beräknats till allt emellan 8 och 142,S miljarder inte klarläggs så att erfarenheter kan vinnas och ansvar kan

utkrävas.

259