Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 1999/2000:KU10
Konstitutionsutskottets betänkande
1999/2000:KU10
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Innehåll
1999/2000
KU10
Inledning
Enligt 12 kap. 1 § regeringsformen skall konstitutionsutskottet granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål få ut protokollen över beslut i regeringsärenden och de handlingar som hör till dessa ärenden.
Det åligger konstitutionsutskottet att när skäl föreligger till det, dock minst en gång om året, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit förtjäna uppmärksamhet. I det betänkande som nu läggs fram behandlar utskottet vissa administrativt inriktade granskningsuppgifter angående regeringsarbetet.
Utöver konselj-, regerings- och statsministerprotokoll har vid granskningen funnits att tillgå material som tagits fram av utskottets kansli och av Regeringskansliet. Ett antal akter i regeringsärenden har varit tillgängliga. Väsentliga delar av det skriftliga material som funnits att tillgå återges i bilaga 1.1-7.7. Utskottet har också vid ett sammanträde den 30 november 1999 inhämtat information i muntlig form från vissa tjänstemän vid Statsrådsberedningen, nämligen statssekreteraren Pär Nuder, rättschefen Per Virdesten och departementsrådet Bo Malmqvist.
Sammanfattning
Utskottet har fortsatt sin tidigare granskning av Regeringskansliet som myndighet. Utskottet noterar en fortsatt ökning av det samlade antalet anställda inom Regeringskansliet samt en viss ökning av antalet politiskt tillsatta tjänstemän. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är förhållandevis små inom de olika kategorier av tjänstemän som finns i Regeringskansliet, men jämställdheten brister med avseende på könsfördelningen inom de lägsta och de högsta lönekategorierna. En arbetsgrupp har tillsatts inom Regeringskan-sliet för att lämna förslag till hur etnisk och kulturell mångfald bland de anställda skall främjas.
Någon samlad bild av hur den reform genom vilken Regeringskansliet blev en myndighet har verkat har inte kommit fram. Utskottet ämnar fortsätta att som ett led i sin granskning ägna uppmärksamhet åt Regeringskansliet som myndighet.
Till den uppgift som enligt 12 kap. 1 § regeringsformen ankommer på konstitutionsutskottet hör att granska regeringens verksamhet på förvaltningens område. I detta betänkande redovisas bl.a. en genomgång av de ärenden enligt lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom som gäller överförande av straffverkställighet och där regeringen fattat beslut under år 1998. Granskningen har endast föranlett vissa smärre påpekanden.
Beredningen av lagstiftningsärenden har granskats i skilda hänseenden. Utskottet anser att det finns anledning att i större utsträckning ange bakgrunden till och syftet med promemorior som publiceras i den s.k. departementsserien (Ds) samt vem eller vilka som huvudsakligen ansvarat för produkten. Skriftligt remissförfarande skall vara det normala sättet att inhämta synpunkter från utomstående under beredningen av lagförslag. Så kallade remissmöten, dvs. muntligt inhämtande av synpunkter som ett led i beredningen, anser utskottet kunna fylla en funktion först och främst för att komplettera ett skriftligt remissförfarande. På grundval av en genomgång av närmare 200 propositioner i lagstiftningsärenden understryker utskottet att Lagrådets roll är av central betydelse bl.a. för att uppnå en hög teknisk kvalitet i lagstiftningsarbetet. I de fall utskottet granskat har inte framkommit annat än att regeringen i allmänhet godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. När det gäller propositioner som behandlar EU-frågor anser utskottet redogörelser för vilken information som lämnats till riksdagen och vilket samråd som har ägt rum enligt 10 kap. riksdagsordningen vara på sin plats i de fall då information och samråd skolat förekomma. Utskottet välkomnar en utveckling av rutinerna för utformningen av propositioner som leder till att sådana redogörelser lämnas. Enligt utskottets mening finns det även anledning att oftare än hittills redovisa jämställdhetsanalyser i propositioner.
Beredningen av frågor om EG-direktiv har granskats med utgångspunkt i ett urval av fyra direktiv. Granskningen har visat att det är viktigt att frågorna följs från ett tidigt skede för att riksdagen skall kunna utöva inflytande på ett meningsfullt sätt. För att det skall vara meningsfullt för utskotten att följa arbetet inom EU bör utskotten komma in i processen redan innan kommissionen lägger de formella förslagen till normgivning. Konstitutionsutskottet understryker att regeringen har ett ansvar för att riksdagen och utskotten informeras tidigt.
Utskottet har granskat regeringens organisation för handläggning av mål enligt Europakonventionen och mål i EG:s domstolar. Enligt utskottets mening finns det skäl att ge särskild akt på att samordningen och ansvarsfördelningen mellan regeringens ledamöter görs klar vid hanteringen av mål enligt Europakonventionen. I övrigt har granskningen inte givit anledning till något uttalande av utskottet.
1 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation
I tidigare granskningsbetänkanden har utskottet beskrivit viktigare förändringar i regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation. Den senaste redogörelsen avsåg i huvudsak år 1997 och tiden fram till december månad 1998. I det följande redogör utskottet för vad som ägt rum i detta hänseende från december 1998 till december 1999. Utskottets granskning av Regeringskansliet som myndighet redovisas i ett annat avsnitt av detta betänkande (avsnitt 2).
Med ändring av tidigare förordnanden av den 7 oktober 1998 förordnade statsministern den 22 december 1998 enligt 7 kap. 5 § regeringsformen statsråden Pierre Schori och Leif Pagrotsky att i chefen för Utrikesdepartementets ställe föredra vissa förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden. Förordnandena innebar även att till de två statsrådens respektive ansvarsområden skulle höra vissa myndigheter och organ.
Statsministern entledigade den 12 april 1999 statsrådet och chefen för Finansdepartementet Erik Åsbrink. Som statsråd och chef för Finansdepartementet tillsattes Bosse Ringholm genom beslut av statsministern samma dag. Båda besluten gällde fr.o.m. den 12 april 1999.
Den 11 juni 1999 entledigade statsministern statsrådet Pierre Schori med verkan fr.o.m. påföljande dag.
Som statsråd i Utrikesdepartementet med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete, migration och invandring tillsatte statsministern den 14 september 1999 Maj-Inger Klingvall. Som statsråd i Socialdepartementet med ansvar för socialförsäkringsfrågor, familjepolitik m.m. tillsatte statsministern samma dag Ingela Thalén. Förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen för dessa statsråd beslutades samma dag.
Den 28 september 1999 förordnade statsministern enligt 7 kap. 5 § regeringsformen statsrådet Lars-Erik Lövdén att i chefen för Justitiedepartementets ställe föredra lagstiftningsärenden som gäller hyra samt förvärv och förvaltning av hyresfastigheter m.m.
De förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen som omtalats i det föregående återfinns i bilaga 1.1.
Utskottet
2 Regeringskansliet
2.1 Personal
I sina granskningsbetänkanden har konstitutionsutskottet under en följd av år återkommit till frågan om personalutvecklingen i Regeringskansliet. Vid de senaste granskningarna har utskottet bl.a. riktat uppmärksamheten mot frågor som gäller andelen politiskt tillsatta tjänstemän, graden av jämställdhet samt de anställdas uppgifter som representanter i bolagsstyrelser. Den senaste offentliggjorda redogörelsen gäller förhållandena den 30 juni 1997 (1997/98:KU10 s. 2 f.). Vissa frågor om jäv när departementstjänstemän har styrelseuppdrag behandlades i betänkande 1998/99:KU10 s. 9.
Liksom föregående år gäller utskottets nu aktuella granskning till viss del Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet. Så som personaluppgifterna presenteras i det material utskottet lägger till grund för sin granskning finns inte möjlighet att skilja mellan Utrikesdepartementets personal i Sverige och de anställda vid utrikesförvaltningen. Den inledande redovisningen av antalet anställda inom Regeringskansliet omfattar därför inte de anställda inom Utrikesdepartementet. Vad beträffar Regeringskansliets personalpolitik med avseende på politiskt tillsatta tjänstemän, jämställdhet och integration omfattas dock även Utrikesdepartementet av granskningen. Granskningen avser i huvudsak tiden från den 1 juli 1997 till den 1 juli 1999.
Utskottets redogörelse grundar sig främst på den informationsskrift som sedan tredje kvartalet 1995 ges ut av Regeringskansliets förvaltningsavdelning under titeln "Personaluppgifter beträffande tjänstgörande inom Regeringskansliet". Med anledning av den nya lagen (1999:130) mot etnisk diskriminering i arbetslivet har utskottet utöver detta inhämtat uppgifter om Regeringskansliets personalpolitik på integrationsområdet. Detsamma gäller frågan om politiskt tillsatta tjänstemän där kompletterande statistik inhämtats från Regeringskansliet. Utskottet har även tagit del av ett remissutkast till personalpolitisk plan som för närvarande handläggs vid Regeringskansliets förvaltningsavdelnings personalenhet.
Antalet tjänstgörande i Regeringskansliet utom UD var den 31 december 1997 2 262 personer, vilket var en ökning med 105 personer sedan årets början (den 31 december 1996, 2 157). Finansdepartementet var det departement som hade flest anställda (362, en ökning med 11). Förvaltningsavdelningen (tidigare Förvaltningskontoret) hade 402 anställda, 25 fler än då året tog sin början.
Den 30 juni 1999 var antalet tjänstgörande 2 307, sålunda en ökning med 45 personer sedan 1997 års utgång. Den mest genomgripande förändringen under perioden är den reform rörande departementsindelningen som trädde i kraft den 1 januari 1999. Arbetsmarknads-, Närings- och handels-, Kommunikations- samt Inrikesdepartementen avvecklades då, medan ett nytt större Näringsdepartement tillskapades (1998/99:KU10 s. 4). En sammanställning av personalutvecklingen under perioden 1 januari 1998 till 30 juni 1999 visar följande personalfördelning:
---------------------------------------------------- | |1998-01-01 |1999-06-30 | ---------------------------------------------------- |Statsrådsberedningen| 57 | 55 (-2) | ---------------------------------------------------- |Justitiedepartementet|158 |219 (+61) | ---------------------------------------------------- |Försvarsdepartementet|117 |118 (+1) | ---------------------------------------------------- |Socialdepartementet |167 |180 (+13) | ---------------------------------------------------- |Finansdepartementet |362 |392 (+30) | ---------------------------------------------------- |Utbildningsdepartemen-|159 |160 (+1) | | | | | |tet | | | ---------------------------------------------------- |Jordbruksdepartemen-|113 |119 (+6) | | | | | |tet | | | ---------------------------------------------------- |Kommunikationsdepar-| 96 | 0 (-96) | | | | | |tementet | | | ---------------------------------------------------- |Arbetsmarknadsdepar-| 112 | 0 (-| | | |112) | |tementet | | | ---------------------------------------------------- |Näringsdepartementet| 159 | 328 (+169) | ---------------------------------------------------- |Inrikesdepartementet| 147 | 0 (-| | | |147) | ---------------------------------------------------- |Miljödepartementet | 137 | 150 (+13) | ---------------------------------------------------- |Kulturdepartementet | 76 | 116 (+40) | ---------------------------------------------------- |Regeringskansliets | 402 | 470 (+68) | | | | | |Förvaltningsavdelning| | | | | | | ---------------------------------------------------- |Summa: |2 262 |2 307 (+45) | ----------------------------------------------------
Trots att fyra departement avvecklades har Regeringskansliets personal sålunda ökat under perioden. Ökningen har framför allt skett på Justitiedepartementet och på Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Detta överensstämmer med den uppåtgående trend personalutvecklingen uppvisar även i ett längre tidsperspektiv. Utskottets tidigare granskningar visar att Regeringskansliets personal från år 1956 till 1974 ökat med 90 % (1997/98:KU10 s. 4). Ökningen från 1974 till 1999 är även den avsevärd: 85 %. Utvecklingen i absoluta tal gestaltar sig på följande sätt:
----------------------------------------------------- |År |Antal | ----------------------------------------------------- |1974 |1 250 | ----------------------------------------------------- |1982 |2 022 | ----------------------------------------------------- |1984 |1 942 | ----------------------------------------------------- |1986 |1 856 | ----------------------------------------------------- |1987 |1 799 | ----------------------------------------------------- |1988 |1 782 | ----------------------------------------------------- |1990 |1 786 | ----------------------------------------------------- |1991 |1 803 | ----------------------------------------------------- |1992 |1 720 | ----------------------------------------------------- |1993 |1 849 | ----------------------------------------------------- |1994 |1 846 | ----------------------------------------------------- |1996 |2 157 | ----------------------------------------------------- |1997 |2 233 | ----------------------------------------------------- |1999 |2 307 | ----------------------------------------------------- Politiskt tillsatta tjänstemän
(I den följande redogörelsen anges för enkelhetens skull hela tal, trots att det i verkligheten kan röra sig om personer som arbetar mindre än heltid och att följaktligen fler personer kan vara anställda. Vad som anges är sålunda inte antalet fysiska personer. Med uttrycket "en tjänst" avses i det följande att personal är anställd för full tjänstgöring för en person.)
Som en bakgrund till de uppgifter som framkommit vid årets granskning kan inledningsvis nämnas att antalet politiskt tillsatta tjänstemän i februari 1994 var 150, varav 77 politiskt sakkunniga (1994/95:KU30 s. 21).
I juli 1998 fanns inom Regeringskansliet 132 politiskt tillsatta tjänstemän. Av dessa var 1 ambassadör, 7 assistenter, 1 socialråd, 1 kabinettssekreterare, 3 planeringschefer, 67 politiskt sakkunniga, 24 pressekreterare, 25 statssekreterare och 3 biträden, bilaga 2.1. Det totala antalet politiskt anställda hade då minskat med 2 sedan juli 1997. I juli 1999 hade det dock skett en ökning; antalet politiskt tillsatta uppgick då till 136. Detta trots att antalet politiskt tillsatta inom de flesta tjänstekategorier var detsamma eller hade minskat jämfört med juli 1998. Pressekreterarna var t.ex. 19 stycken i juli 1999, att jämföra med 24 i juli 1998. Ökningen förklaras i stället av att statssekreterarna ökat med 4 till 29 i juli 1999, samt att de politiskt sakkunniga i juli 1999 var 75, dvs. 8 fler än i juli 1998. Den största ökningen av politiskt sakkunniga i absoluta tal skedde vid Statsrådsberedningen som gick från 27 politiskt sakkunniga i juli 1998 till 32 i juli 1999 samt vid det nya större Näringsdepartementet där antalet politiskt sakkunniga ökade från 2 till 8. Stora ökningar i relativa tal skedde även vid Utbildningsdepartementet där antalet politiskt sakkunniga ökade från 2 till 5 samt vid Jordbruksdepartementet som gick från 1 politiskt sakkunnig i juli 1998 till 3 politiskt sakkunniga i juli 1999. Vid två departement minskade antalet politiskt sakkunniga under perioden juli 1998 till juli 1999 - vid Utrikesdepartementet från 8 till 7 och vid Finansdepartementet från 6 till 5.
Alla departement fick fler politiskt tillsatta tjänster, utom Utrikesdepartementet där ingen förändring skedde. Med sina 19 politiskt tillsatta är Utrikesdepartementet den enhet som efter Statsrådsberedningen uppvisar det största antalet i denna kategori. De största ökningarna representeras av Statsrådsberedningen (från 34 till 39), Socialdepartementet (från 11 till 14), Kulturdepartementet (från 4 till 9) och Näringsdepartementet (från 11 till 19). Det minsta antalet politiskt tillsatta tjänster återfinns på Försvarsdepartementet (5 år 1998 och 6 år 1999) samt Jordbruksdepartementet (5 år 1998 och 7 år 1999).
Jämställdhetsfrågor
I regeringsformen finns föreskrifter vilkas ändamål bl.a. är att jämställdhet mellan män och kvinnor skall tillförsäkras (1 kap. 2 §, 2 kap. 16 § och 11 kap. 9 § andra stycket). Bland de vanliga lagarna är det jämställdhetslagen (1991:433) som syftar till att främja jämställdheten i arbetslivet. Det är framför allt kvinnornas arbetsvillkor som jämställdhetslagen inriktar sig på att förbättra.
Konstitutionsutskottet har i sin granskning av personalutvecklingen inom Regeringskansliet berört frågan om jämställdhet ett antal gånger (1991/92: KU30 s. 39, 1993/94:KU30 s. 9, 1994/95:KU30 s. 30 samt 1997/98:KU10 s. 5). Även i årets granskning tas frågan upp, och uppgifterna är hämtade från Regeringskansliets egen informationsskrift. Granskningen avser förhållandena den 30 juni 1999 och är giltiga för hela Regeringskansliet, inklusive Utrikesdepartementet. De redovisade uppgifterna avser könsfördelningen inom olika tjänstekategorier samt medianlönen för män och kvinnor inom respektive kategori.
Kategorin Bas-personal avser personal utan handläggande uppgifter och innefattar totalt 1 190 personer. Bland dessa är 238 män och 952 kvinnor. Männens lön är 15 867 kr, kvinnornas 17 301 kr.
Antalet departementssekreterare var 1 116, 482 män och 634 kvinnor. Männens lön var 23 808, kvinnornas 23 000 kr.
Rättssakkunniga fanns det 161 stycken, varav 79 män och 82 kvinnor. Männens lön var 29 000 kr, kvinnornas 28 750 kr.
Kansliråden var till antalet 245: 138 män och 107 kvinnor. De manliga kanslirådens lön var 31 000 kr, de kvinnliga kanslirådens 30 500 kr.
Antalet departementsråd var 222, varav 150 män och 72 kvinnor. Männens lön var 39 460 kr, kvinnornas 39 500 kr.
Cheftjänstemän m.fl. var 37 till antalet, 29 män och 8 kvinnor. Männens lön var 45 000 kr, kvinnornas 44 500.
Förändringarna jämfört med föregående år är marginella. Skillnaderna i lön inom respektive tjänstekategori är förhållandevis små, även om männens löner i de flesta fall befinner sig något över kvinnornas. Däremot är kvinnorna starkt överrepresenterade i den lägsta lönekategorin och underrepresenterade på de högre lönenivåerna. De utgör 80 % av kategorin Bas-personal, och 22 % av cheftjänstemännen. Fördelningen är dock jämnare i mellankategorierna: bland departementssekreterarna är 57 % kvinnor, bland de rättssakkunniga 51 % och bland kansliråden 43 %. Vad beträffar de politiskt tillsatta tjänstemännen är fördelningen något jämnare även i den översta lönekategorin: 39 % (12 av 31) av statssekreterarna är kvinnor.
De allmänna riktlinjer och målsättningar på jämställdhetsområdet som Regeringskansliet har att följa framgår av regeringens skrivelse Jämställdhetspolitiken inför 2000-talet (skr. 1999/2000:24). Bland de åtgärder regeringen vidtagit i syfte att öka jämställdheten i samhället finns ett antal vilka direkt berör Regeringskansliet. Sedan hösten 1994 anordnas en basutbildning i jämställdhetskunskap för statsråd, statssekreterare, pressekreterare och politiskt sakkunniga, chefer och medarbetare i departement och övrig statsförvaltning samt utredare och sekreterare i statliga kommittéer och utredningar. År 1997 tillsattes vidare en metodutvecklingsgrupp för jämställdhets-arbetet inom Regeringskansliet. Uppdraget är att finna nya metoder för jämställdhetsanalyser, utveckla utbildningen på området, initiera uppföljning och utvärdering samt föreslå informationssatsningar. Gruppen, som leds av statssekreteraren för jämställdhetsfrågor, skall avsluta sitt arbete senast i december 2000. Våren 2000 kommer födjupningsseminarier i ämnet att genomföras för respektive politikområde.
I skrivelsen anges även att det för könsfördelningen i statliga styrelser, kommittéer och bolagsstyrelser finns konkreta tidsbestämda mål och delmål. Några motsvarande specificerade angivelser finns inte för Regeringskansliet, men däremot en uttalad målsättning att öka andelen kvinnliga chefer i Regeringskansliet och att uppnå en jämn könsfördelning på alla nivåer och inom alla verksamhetsområden. Detta framhålls i ett utkast till ny plan för personalpolitiken som för närvarande är under utarbetande vid Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Chefsförsörjningen inom statsförvaltningen bedöms som avgörande för möjligheterna att uppnå jämställdhet, och i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.1997/98:136) framhålls att detta förhållande bör uppmärksammas på förvaltningens alla nivåer. Särskild omsorg och strävan efter balans bör därför ägnas beredningsprocessen inför utnämningar och rekryteringar. Bl.a skall rekrytering av myndighetschefer, så långt det är möjligt, ske på ett sådant sätt att det alltid finns en kandidat av vardera könet i det slutliga urvalet.
Utskottet har vidare noterat att statsrådet Lena Hjelm-Wallén i ett anförande inför riksdagen den 15 april 1999 framhöll jämställdheten som ett av de prioriterade politikområdena under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd 2001 (prot. 1998/99:80).
Integration
Den 1 maj 1999 trädde en ny lag (1999:130) mot etnisk diskriminering i arbetslivet i kraft. Lagen ålägger arbetsgivaren vissa förpliktelser, och utskottet har bett att få in uppgifter från Statsrådsberedningen om vilka åtgärder som vidtagits i syfte att främja etnisk mångfald inom Regeringskansliet.
Statsrådsberedningens svar, bilaga 2.2, ger vid handen att det genom särskilt beslut den 1 juli 1999 tillsatts en partsgemensam arbetsgrupp med uppdrag att lämna förslag till hur Regeringskansliet skall främja etnisk och kulturell mångfald bland sina anställda. Enligt projektdirektiven skall gruppen komma med ett förslag till handlingsplan där förslag ges till aktiva, konkreta och synliga handlingar. Dessa åtgärder skall inlemmas i Regeringskansliets befintliga policy för arbetsgivar- och personalfrågor. Vid utformningen av gruppens arbetsuppgifter har samråd skett med Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att den ökning av antalet anställda inom Regeringskansliet som kunde iakttas vid den senaste granskningen (1997/98:KU10) fortsätter. Utskottet noterar vidare att de politiskt tillsatta tjänstemännens antal skiftat något under den tid som denna granskning gäller. I juli 1998 hade antalet jämfört med juli 1997 minskat med två tjänster. Mellan juli 1998 och juli 1999 skedde dock en ökning med 4 tjänster. Nettoökningen av politiskt tillsatta tjänstemän sedan den förra granskningen är sålunda 2 tjänster. Inom denna grupp har dock de politiskt sakkunniga inom Regeringskansliet ökat från 67 till 75. Utskottet noterar vidare att den stora departementsreform som genomförts under den granskade perioden givetvis påverkat hur Regeringskansliets personal fördelas mellan Statsrådsberedningen och departementen.
Granskningen av löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom Regeringskansliet föranleder två slutsatser. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom respektive tjänstekategori är förhållandevis små. Jämställdheten brister dock med avseende på könsfördelningen inom de lägsta och de högsta lönekategorierna. Bland departementssekreterarna och de rättssakkunniga är könsfördelningen förhållandevis jämn, för att sedan bli mer och mer skev i de övre och nedre löneskikten. Kvinnornas representation i den lägsta lönekategorin är nära nog spegelvänd i förhållande till deras andel i den högsta chefskategorin. En så ojämn fördelning är inte nöjaktig, i synnerhet mot bakgrund av att staten har ett ansvar som föregångare och förebild på jämställdhetsområdet. Utskottet noterar dock med tillfredsställelse att regeringen och Regeringskansliet har den uttalade avsikten att fortsätta arbetet med att utjämna könsfördelningen inom tjänstekategorierna och fortlöpande vidtar åtgärder för att uppnå detta syfte.
Även med avseende på integration har staten en funktion att fylla som föregångare och förebild. Utskottet finner det tillfredsställande att det, med anledning av den nya lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet, tillsatts en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att lämna förslag till hur etnisk och kulturell mångfald bland de anställda skall främjas
2.2 Regeringskansliet som myndighet
Allmän bakgrund
Den 1 januari 1997 omorganiserades Regeringskansliet till en myndighet bestående av Statsrådsberedningen, 13 departement samt Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Utrikesförvaltningen består av Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen. Den sistnämnda lyder under Regeringskansliet. Omorganisationen aviserades i proposition 1996/97:1 och genomfördes den 1 januari 1997. Förändringen föranledde KU att uttala (1996/97:KU1) att det fanns anledning för utskottet att vid kommande granskningar uppmärksamma de organisatoriska förändringarnas betydelse för regeringsarbetet. Utskottet erinrade i sitt granskningsbetänkande våren 1997 om detta uttalande (1996/97:KU25). Senare har Regeringskansliet, med verkan från den 1 januari 1999, ytterligare omorganiserats genom att fyra departement slagits samman till det nya Näringsdepartementet. Regeringskansliet består följaktligen numera av 10 departement.
Vid KU:s granskning hösten 1998 (1998/99:KU10) anförde utskottet bl.a. att ett skäl för utskottets intresse för Regeringkansliets fortsatta utveckling är att riksdagen med den ordning för anslagstilldelningen som numera råder inte har något direkt inflytande över Regeringskansliets organisation och verksamhet. Det finns anledning för utskottet att även framgent följa Regeringskansliets verksamhet, eftersom det enligt utskottets mening är viktigt att Regeringskansliet fungerar väl oavsett vilken den sittande regeringen är. Utskottet konstaterade att någon analys eller allmän bedömning av vad den reform varigenom Regeringskansliet blev en enda myndighet dittills resulterat i inte hade lämnats. Utskottet utgick från att det skulle bli möjligt för Regeringskansliet att senare lämna en mera preciserad redovisning till utskottet.
Inriktningen på årets granskning
Utskottets granskning 1998/99 inriktades på vilka åtgärder som vidtagits inom Regeringskansliet med anledning av den nya ordning som infördes den 1 januari 1997, vidare vilken roll det pågående förändrings- och förnyelsearbetet spelat i detta sammanhang, i vilken omfattning det uppgivna syftet med förändringen uppnåtts samt vilken utvecklingen har varit sedan den 1 januari 1997 på vissa områden som togs upp vid utskottets utfrågning hösten 1996 med statssekreteraren Hans Dahlgren och rättschefen Bengt-Åke Nilsson. På grundval av frågor med denna inriktning som ställdes i en skrivelse till Statsrådsberedningen lämnades en redogörelse till utskottet i en promemoria, vars innehåll återgavs i det nämnda granskningsbetänkandet.
I den föreliggande fortsatta granskningen av Regeringskansliet har per-spektivet breddats från Regeringskansliet(s omvandling till) en myndighet till Regeringskansliet som myndighet. I denna granskning finns det enligt utskottets mening anledning att följa upp utvecklingen på främst de områden som berör det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom Regeringskansliet och dess påverkan på förutsättningarna för regeringens arbete samt i vilken utsträckning det uppgivna syftet med den organisatoriska förändringen uppnåtts.
I Regeringskansliets årsbok 1998, som utgavs i juni 1999, finns i kapitel 4 en översiktlig redovisning av förändringsarbetet i Regeringskansliet. Framställningen är väsentligen deskriptiv. En samlad bedömning saknas vad beträffar vilka resultat som uppnåtts med detta förändringsarbete som till en betydande del sattes i gång i samband med reformen den 1 januari 1997. Enligt utskottets mening fanns mot denna bakgrund skäl för utskottet att begära en redogörelse för effekterna av förändringsarbetet, främst avseende arbetsformer och organisation, verksamhetsplanering och intern styrning samt ledarskaps- och chefsutveckling. Om möjligt borde effekterna uttryckas såväl kvantitativt som kvalitativt.
Även frågan om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den genomförda översynen av kompetensförsörjningen i Regeringskansliet borde enligt utskottets mening uppmärksammas.
I betänkande 1997/98:KU31 behandlade utskottet ett förslag från Riksdagens revisorer om att även Regeringskansliet skulle lämna resultatredovisning på samma sätt som andra myndigheter. Finansutskottet anförde i sitt yttrande över förslaget att det närmast ankom på konstitutionsutskottet att överväga vilka krav som riksdagen bör ha på en sådan resultatredovisning. I betänkandet redovisades att det inom ramen för Regeringskansliets förnyelse- och förändringsarbete pågick ett arbete med att utveckla den interna styrprocesssen och att en prototyp för resultatinformation för Regeringskansliet tagits fram. Utskottet utgick från att resultatet av utvecklingsarbetet i denna del borde av regeringen redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang. Riksdagen beslöt på KU:s förslag att ge regeringen detta till känna. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att det fanns det skäl för utskottet att i årets granskning aktualisera frågan om Regeringskansliets resultatinformation med avseende på bl.a. det konkreta resultatet av det nämnda utvecklingsarbetet.
I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, utgiftsområde 1 s. 26) anförs att det inom Regeringskansliet för närvarande pågår en intern utredning vars förslag skall utmynna i hur Regeringskansliet långsiktigt bör dimensioneras från år 2001 och framåt. Det anförs vidare att denna fråga är av allra största vikt för det offentliga Sverige, inte minst för riksdagen och för förutsättningarna för att lagstiftningsarbetet kan ske på ett optimalt sätt.
På samma ställe i budgetpropositionen för år 2000 aviseras att anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 och anslaget A 1 Utrikesförvaltningen under utgiftsområde 5 slås samman till ett gemensamt anslag per den 1 januari 2002. Som skäl för sammanslagningen anförs att styrningen och resursanvändningen fördelas bättre samt att det till följd av globaliseringen och EU- medlemskapet blir allt svårare att dra en gräns mellan nationell politik och utrikespolitik. Regeringen avser att i vårpropositionen 2001 återkomma med ett förslag till riksdagen.
Frågor till Regeringskansliet
Utskottet har ställt följande skriftliga frågor till Regeringskansliet:
1. Har det förändringsarbete som beskrivs i kap. 4 i Regeringskansliets årsbok 1998 vad avser a) arbetsformer och organisation, b) verksamhetsplanering och intern styrning samt c) ledarskaps- och chefsutveckling utvärderats? Om så är fallet: vilket är resultatet av utvärderingen?
2. Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av den översyn av kompetensförsörjningen i Regeringskansliet som nämns i årsboken?
3. Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av riksdagens tillkännagivande (1997/98:KU31, rskr. 1997/98:295) om Regeringskansliets resultatredovisning?
Regeringskansliets promemoria och SIFO:s attitydundersökning
I en promemoria från Statsrådsberedningen daterad 1999-11-02, bilaga 2.3, redovisas de svar på utskottets frågor som utarbetats inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
När det gäller frågan om en eventuell utvärdering av förändringsarbetet och resultatet av denna anförs inledningsvis att det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inte skall ses som en engångsinsats utan som ett kontinuerligt arbete som syftar till att effektivisera verksamheten och höja kompetensen hos Regeringskansliets medarbetare. Flera uppföljningsinsatser har genomförts och olika åtgärder har vidtagits med anledning härav.
Beträffande området arbetsformer och organisation nämns i promemorian att en attitydundersökning avsedd för alla anställda i myndigheten har genomförts av SIFO på myndighetens uppdrag. Vid tiden för promemorians upprättande hade resultatet av undersökningen ännu inte redovisats. Utskottet har skaffat ett exemplar av den aktuella undersökningsrapporten. I fråga om samarbete och revirtänkande redovisas att samarbetet på enhetsnivå är bra medan samarbetet inom departementen får lägre värden. Revirtänkandet mellan enheterna är påtagligt. Samarbetet mellan departementen får än lägre värden, och revirtänkandet har ökat något sedan 1997. Sammantaget har revirtänkandet ökat något sedan 1997 och samarbetet mellan departementen blivit något sämre. I den fortsatta framställningen redovisas vissa ytterligare resultat av undersökningen.
I promemorian redovisas också att ett arbete pågår med att utveckla nyckeltal avseende t.ex. personalsammansättning, personalomsättning, antal ärenden och handläggningstider. Vidare har två undersökningar genomförts med hjälp av externa konsulter avseende en omvärldsanalys respektive den interna kommunikationen. Av omvärldsanalysen framgår att allmänheten har dåliga kunskaper om Regeringskansliet. Vad gäller interninformationen finns ett behov av en tydligare struktur på informationen och en anpassning till olika målgrupper och deras behov.
I förvaltningsavdelningens promemoria beskrivs också Regeringskansliets samordnade verksamhetsplaneringsprocess. Av den nämnda attitydundersökningen framgår att en påtagligt positiv förändring skett vad gäller måltänkandet och deltagandet i planeringsarbetet. Verksamhetsplaneringen som instrument har dock fått ett klart lägre betyg än vid den förra undersökningen 1997.
Enligt promemorian är deltagarnas egen bedömning att det särskilda ledarskapsprogrammet för statssekreterare varit bra. Tendensen är densamma beträffande ett nio dagar långt utvecklingsprogram för enhetschefer som genomförts under 1999. Av den nämnda rapporten om attitydundersökningen framgår att samtliga ledaregenskaper visar en positiv utveckling. Chefens ledarskap har enligt en helhetsbedömning blivit bättre och närmar sig en normalnivå.
Inom Regeringskansliet pågår en översyn av kompetensförsörjningen som sträcker sig fram till år 2003. Ett stort antal åtgärder planeras och genomförs med anledning av denna översyn. Bland insatserna kan nämnas gemensamt stöd för rekrytering, lönesättning och arbetsformer, en uppföljning av attitydundersökningen 2001, kompetensväxling, introduktionsutbildning och huvudmannaforum.
När det gäller Regeringskansliets resultatredovisning anförs i Förvaltningsavdelningens promemoria att det är svårt att praktiskt och teoretiskt skilja på Regeringskansliets resultat och regeringens, vilket medför att de regelverk som tillskapats för regeringens styrning och dialog med statliga myndigheter i många avseenden inte passar in på Regeringskansliet. Enligt bestämmelsen i 45 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet skall Regeringskansliet inte lämna resultatredovisning enligt förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. Enligt promemorian är det mot denna bakgrund motiverat att Regeringskansliet inte åläggs att till regeringen lämna resultatredovisning. Däremot är det naturligt, heter det vidare i promemorian, att Regeringskansliet utvecklar och sedan redovisar vissa resultatmått för riksdagen inom ramen för budgetpropositionen och Regeringskansliets årsbok. Vissa resultatmått återges också i konstitutionsutskottets årliga granskningsbetänkande. Årsboken för 1999 avses utökas med ytterligare nyckeltal och statistiska uppgifter.
Muntlig information från representanter för Statsrådsberedningen
Utskottet har vid sitt sammanträde den 30 november 1999 fått muntlig information från statssekreteraren Pär Nuder, rättschefen Per Virdesten och departementsrådet Bo Malmqvist, samtliga vid Statsrådsberedningen. Därvid ventilerades frågor med anknytning till den nya organisationen och arbetssättet i Regeringskansliet. Bl.a. behandlades frågan om Statsrådsberedningens ställning och inflytande inom Regeringskansliet. Enligt Statsrådsberedningens representanter finns ingen medveten strävan att stärka Statsrådsberedningens inflytande. Samordningen av EU-frågorna inom Statsrådsberedningen anses vara ett undantag som beror på att dessa frågor är en integrerad del av inrikespolitiken snarare än utrikespolitiken. Det framhölls också från representanterna för Statsrådsberedningen att den nya organisationen inte medfört några förändringar vad avser handhavandet av utnämningspolitiken. Beredningen av tjänstetillsättningar sker på samma sätt som tidigare med samråd mellan Statsrådsberedningen och departementen. Däremot anses personalpolitiken ha förändrats i betydande omfattning, där översynen av kompetensförsörjningen framhålls som ett exempel på ett bra utfall av reformeringen av Regeringskansliet. Den nya ordningen har också underlättat personalrörligheten mellan departementen.
Sammanfattning
Konstitutionsutskottet har med årets granskning följt det pågående reformarbetet inom Regeringskansliet i cirka tre år. Utskottet konstaterade i förra årets granskning att någon analys eller allmän bedömning av vad reformen dittills resulterat i inte hade lämnats. Utskottet utgick från att Regeringskan- sliet senare skulle kunna lämna en mera preciserad redovisning till utskottet.
I årets granskning har framkommit att det pågående förändrings- och förnyelsearbetet enligt regeringens mening skall ses som ett kontinuerligt arbete syftande till effektivitet och kompetenshöjning. I den genomförda attitydundersökningen har framkommit bl.a. att revirtänkandet ökat och att samarbetet mellan departementen blivit sämre mellan 1997, då reformarbetet startade, och 1999. En s.k. omvärldsanalys har också påvisat brister. Beträffande verksamhetsplaneringen konstateras att måltänkande och deltagande utvecklats positivt medan verksamhetsplaneringen som instrument försämrats sedan 1997. Utvecklingsprogrammen för chefer har uppskattats av deltagarna. En översyn av kompetensförsörjningen har påbörjats i stor skala. När det gäller resultatredovisningen, som KU framhöll som särskilt viktig vid förra årets granskning, anser regeringen att det är motiverat att Regeringskansliet inte åläggs att lämna en sådan redovisning till regeringen. Enligt det yttrande som lämnats i detta granskningsärende är det dock naturligt att Regeringskansliet redovisar vissa resultat för riksdagen i olika sammanhang. Regeringskansliets årsbok avses utökas i detta avseende.
Sammantaget kan konstateras å ena sidan att någon mera samlad bedömning av effekterna av Regeringskansliets reformering inte har kommit fram och å andra sidan att det finns ett antal mätningar eller uppskattningar som punktvis ger viss belysning av förändringar som inträffat sedan 1997. Denna information innehåller en blandning av positiva och mindre positiva bedömningar.
Utskottets bedömning
Vid årets granskning har utskottet funnit att det inte varit möjligt för utskottet att efter tre års uppföljning få fram en samlad bild av effekterna av 1997 års reform genom vilken Regeringskansliet blev en myndighet. Vid nästa års granskning bör Regeringskansliet enligt utskottets mening kunna tillhandahålla en sådan samlad bild som utskottet efterlyser.
När det särskilt gäller frågan om Regeringskansliets resultatrapportering finns i grunden två skilda uppfattningar: dels utskottets uppfattning, som baseras på Riksdagens revisorers uppfattning att Regeringskansliet bör kunna lämna resultatredovisning som andra myndigheter, dels den uppfattning enligt vilken Regeringskansliet inte bör ha en sådan skyldighet. Den sistnämnda ståndpunkten kommer till uttryck i förordning som regeringen utfärdat. Tidigare har utskottet nöjt sig med beskedet att man inom Regeringskansliet arbetade med att utveckla ett system för resultatinformation, varvid utskottet emotsåg en redovisning av en sådan information vid ett senare tillfälle. När besked nu lämnats att sådan information inte är att vänta anser utskottet, som i dag inte finner skäl att frångå sin tidigare redovisade uppfattning om behovet av redovisning av resultat också från Regeringskansliet, att frågan bör bli föremål för en mera utförlig, principiell analys vid nästa års granskning.
Granskningen föranleder i övrigt ingen kommentar från utskottets sida.
3 Regeringsprotokollen
3.1 Statistik
I bilaga 3.1 redovisas i tabellform antalet avgjorda regeringsärenden och deras fördelning på ärendegrupper. Av tabellen framgår att det totala antalet ärenden år 1998 var 9 946. De största ärendegrupperna var dispens- och övriga partsärenden (2 411) följt av regleringsbrev samt anslags- och bidragsärenden (2 038), anställningsärenden (1 771), författningar (1 305) och överklaganden (1 250). Ordningsföljden var densamma år 1997, med det undantaget att ärendegruppen överklaganden då var större än författningarna - detta trots att antalet överklaganden ökat från 1 145 år 1997 till 1 250 under år 1998.
Justitiedepartementet handlade det största antalet ärenden (1 701, en ökning med 177 jämfört med 1997 års 1 524 ärenden). Därefter kommer Miljödepartementet med 960 ärenden, nära nog en fördubbling jämfört med 1997 års 495 ärenden.
3.2 Formell granskning av protokollen
I likhet med föregående år har protokollen över samtliga regeringsbeslut under det gångna året (1998) begärts in från departementen. Protokollen har översiktligt gåtts igenom inom utskottets kansli för att sedan återföras till departementen. Genomgången har omfattat även statsministerns protokoll. I övrigt har den till väsentlig del avsett ärenden som redovisats i underprotokoll B för de skilda departementen, dvs. protokoll som kan innehålla uppgifter som omfattas av sekretess, samt underprotokollen från vissa departement, nämligen Justitiedepartementet, Försvarsdepartementet och Kulturdepartementet.
Utskottets bedömning
Granskningen har inte givit anledning till några uttalanden av utskottet.
4 Vissa förvaltningsärenden
Utskottets granskning
Trots att regeringen inte är en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening har det ansetts viktigt att även i regeringsärenden följa de principer som förvaltningslagen ger uttryck för.
Utskottet gjorde därför vid förra årets granskning, betänkande 1998/99:KU10, en genomgång av akterna i fyra slag av regeringsärenden som kommit in till Regeringskansliet år 1997. Det gällde vissa vägärenden, ärenden om tillstånd till luftfartsverksamhet, ärenden enligt kulturminneslagen (1988:950) och vissa ärenden enligt plan- och bygglagen (1987:10).
Utskottet har i år valt att granska ärenden som gäller överförande av straffverkställighet.
Resultat av genomgången av ärenden som gäller internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdomar
En genomgång har gjorts av de åtta ärenden som kommit in till Regeringskansliet och som gäller överförande av straffverkställighet och där regeringen fattat beslut under år 1998. Ärendena gäller tillämpning av lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom.
Enligt lagens 1 § kan regeringen, i den mån det påkallas av överenskommelse som Sverige ingått med främmande stat, förordna att frihetsberövande påföljd, böter eller förverkande som i den främmande staten ådömts eller beslutats efter rättegång i brottmål, eller böter eller förverkande som i den staten ålagts eller beslutats av annan myndighet än domstol, får verkställas i Sverige. Regeringen kan också i den mån det påkallas eller föranleds av överenskommelsen förordna att verkställighet av frihetsberövande påföljd, böter eller föverkande, som ådömts eller beslutats genom dom meddelad av svensk domstol eller ålagts någon av annan svensk myndighet genom godkänt strafföreläggande eller godkänt föreläggande av ordningsbot, får anförtros åt myndighet i den främmande staten.
Förordnande enligt 1 § kan avse verkställighet enligt den i Haag år 1970 undertecknade europeiska konventionen om brottmålsdoms internationella rättsverkningar (brottmålskonventionen) eller verkställighet enligt den i Strasbourg år 1983 undertecknade konventionen om överförande av dömda personer (överförandekonventionen). Förordnande enligt 1 § kan också gälla verkställighet enligt annan överenskommelse med främmande stat.
Av de ärenden som konstitutionsutskottet granskat avser sju ärenden verkställighet enligt överförandekonventionen och ett ärende verkställighet enligt annan överenskommelse med främmande stat (Thailand).
Under granskningen har följande iakttagelser gjorts. I ett fall (dnr Ju/98/1688) har regeringsbeslutet fått rubriken "Begäran om omprövning av regeringsbeslut angående överförande av straffverkställighet till Turkiet". Ärendet synes emellertid handla om ett överklagande av Kriminalvårdsstyrelsens beslut att inte samtycka till att överföra en turkisk medborgare till Turkiet för verkställighet. Detta framgår också av texten i regeringsbeslutet.
I ett annat fall (dnr Ju/98/1573) beskrivs ärendet enligt regeringsbeslutet som om Storbritannien gjort en framställning till Sverige om att en person skall överföras till Sverige för fortsatt verkställighet enligt överförandekonventionen. Av handlingarna i ärendet framgår emellertid att det är den enskilde personen som begär att få bli överförd till Sverige för att avtjäna straffet.
Utskottets bedömning
När det gäller granskningen av ärenden som gäller internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdomar har utskottet noterat att regeringens beslut i ett fall fått en felaktig rubrik och i ett annat fall fått en felaktig beskrivning av vissa faktiska omständigheter. Utskottet finner emellertid att dessa felaktigheter inte kunnat påverka avgörandena i sak. Granskningen av verkställighetsärendena föranleder i övrigt inget uttalande från utskottets sida.
5 Dispensärenden hos regeringen 1998
Regeringens dispensmöjlighet
Enligt 11 kap. 12 § regeringsformen får regeringen medge undantag från föreskrift i förordning eller från bestämmelse som har meddelats med stöd av beslut av regeringen om ej annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag.
Dispens är enligt det synsätt som ligger bakom den nuvarande regeringsformen en form av rättstillämpning. Eftersom regeringen liksom alla andra myndigheter är bunden av normmässighetens princip, kan regeringen eller annat normgivande organ inte härleda någon dispensbefogenhet ur sin normgivningskompetens: ett normgivande organ är principiellt bundet av sina egna normer. En befogenhet att medge dispens från en föreskrift i en författning förutsätter sålunda en dispensregel i samma författning eller i en annan författning av minst samma konstitutionella valör. Med detta synsätt skulle en allmän behörighet för regeringen att bevilja dispens från regeringsförordningar eller underordnade myndigheters föreskrifter ha kunnat åstadkommas i varje fall genom vanlig lag. En dispensbestämmelse togs emellertid in i regeringsformen "i förenklingssyfte". (Se prop. 1973:90 s. 410, Holmberg-Stjernquist s. 383 f.)
Två av de ärenden som konstitutionsutskottet granskade under riksmötet 1998/99 aktualiserade frågan om regeringens möjlighet att göra eller bevilja undantag från annars gällande författning. Det ena ärendet avsåg möjligheten för regeringen att bevilja landstinget i Värmland undantag från tandvårdsförsäkringen. Det andra ärendet avsåg undantag från bestämmelser i elförordningen om beredningen.
Utskottets bedömning
I samband med den genomgång av protokollen över regeringsbeslut under år 1998 som nämns i avsnitt 3.2 har utskottskansliet särskilt sökt efter beslut om dispens enligt 11 kap. 12 § regeringsformen. Genomgången med denna inriktning har avsett Justitiedepartementets, Försvarsdepartementets och Kulturdepartementets områden. Vid genomgången har inte gjorts några iakttagelser som ger utskottet anledning till uttalande.
6 Beredningen av lagstiftningsärenden
6.1 Ds-promemorior med författningsförslag
Bakgrund
Beredningen av författningsärenden kan ske på olika sätt. Regeringen och statsråden biträds i sitt arbete av ett stort antal organ med skiftande uppgifter och olika rättslig status. Viktigast är Regeringskansliet med de olika departementen, Statsrådsberedningen och förvaltningsavdelningen. Därutöver finns ett stort antal organ som särskilt tillsätts efter beslut av regeringen eller på departementsnivå för olika uppgifter. En kommitté eller en särskild utredare kan få i uppdrag att utreda en fråga och lägga fram förslag till erforderliga författningar. Förslag kan också arbetas fram inom Regeringskansliet eller av en regeringen underställd myndighet.
Kommittéers och särskilda utredares uppdrag skall enligt kommittéförordningen (1998:1474) redovisas i betänkanden som trycks och ges ut i serien Statens offentliga utredningar (SOU).
Departementsserien (Ds) innehåller utredningar och förslag som har utarbetats inom Regeringskansliet. Endast Ds-promemorior som innehåller författningsförslag omfattas av utskottets granskning.
Betänkanden i SOU-serien, vari kommitténs eller den särskilda utredarens uppdrag redovisas, innehåller regelmässigt en missivskrivelse till vederbörande statsråd. I skrivelsen anges i korthet vilket uppdrag som kommittén eller utredaren har haft och vilka som har deltagit i arbetet. Kommitténs eller utredarens uppdrag brukar också redovisas i betänkandena, oftast in extenso.
Promemorior som publiceras i departementsserien är oftast tämligen anonyma produkter. De har i allmänhet upprättats inom Regeringskansliet och innehåller inte någon skrivelse som motsvarar missivet i kommittébetänkanden.
För både betänkanden i SOU-serien och Ds- publikationer gäller att de kan variera avsevärt i omfång.
Tillkomstförhållandena för Ds-promemoriorna kan också variera avsevärt. Ibland redovisas bakgrunden till att promemorian skrivits, ibland inte. Ibland redovisas vilka som deltagit i utarbetandet av promemorian, med eller utan namns nämnande, ibland inte.
Utarbetade författningsförslag sänds regelmässigt på remiss (jfr 7 kap. 2 § RF).
Till komplettering kan hänvisas till regeringens diskussion av kommittéväsendets roll och arbetsformer i kommittéberättelsen 1999 (skr. 1998/99:103, jfr bet. 1998/99:KU26). Regeringen framhåller att en regering för att kunna genomföra sin politik och styra landet behöver tillgång till ett kvalificerat beslutsunderlag. Olika vägar står till buds för att skaffa det. Regeringskansliet förfogar inom sig över en betydande expertis, men ofta behövs underlag och uppgifter från andra håll. En vanlig källa är de statliga myndigheterna vilka också i stor omfattning tas i anspråk för att utföra särskilda av regeringen givna uppdrag. Det är inte heller ovanligt att tjänstemän i departementen och myndigheter samarbetar i arbetsgrupper för att ta fram det underlag som regeringen behöver.
Om kommittéerna påpekas att de inte bara förser regeringen med nödvändigt beslutsunderlag, utan de fyller också en viktig beredande funktion för riksdagens partier, kommuner och landsting, myndigheter och organisationer. Resultatet av deras arbete är en kunskapsbank för enskilda liksom för forskningen och de utgör en röst i en öppen samhällsdebatt. Kommittéväsendets demokratiska funktion är således enligt regeringen påtaglig och väl värd att värna om.
Promemorior publicerade i Ds 1998
Inom konstitutionsutskottets kansli har gjorts en genomgång av de promemorior som publicerats i Ds under år 1998 och som innehåller författningsförslag.
Genomgången visar en avsevärd spännvidd i fråga om karaktär och omfång hos promemoriorna. De mest omfattande är promemoriorna (Ds 1998:45) Reformerade försäkringsrörelseregler, (Ds 1998:53) Ny smugg- lingslag och (Ds 1998:72) Små företag och konkurrenslagen. Dessa promemorior är på 350-550 sidor. Små promemorior är (Ds 1998:5) Digital marksänd TV - lagändringar, (Ds 1998:23) Ändrade skatteregler vid överföring av periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv vid ombildning till aktiebolag, (Ds 1998:47) Skattefrågor och investerarskydd och (Ds 1998:60) Myndigheters öppethållande på s.k. klämdagar. De nu nämnda promemoriorna omfattar omkring 30 sidor.
Promemorian Reformerade försäkringsrörelseregler innehåller förslag till ändringar i fyra lagar, främst i försäkringsrörelselagen (1982:713) och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Av promemorian framgår att den är upprättad inom Finansdepartementet. Något uppdrag eller vem som initierat promemorian anges inte. I en inledning redovisas under skilda rubriker näringsrättsliga regler, EG:s försäkringsdirektiv, behovet av översyn från ekonomisk synpunkt, oreglerad marknad och effektivitetsproblemen.
Promemorian Ny smugglingslag innehåller dels förslag till en ny lag om straff för smuggling m.m., dels förslag till ändringar i nio andra lagar och dels förslag till ändringar i två regeringsförfattningar. I promemorian upplyses att det inom Finansdepartementet har gjorts en översyn av lagen om straff för varusmuggling och att representanter för Justitiedepartementet och Generaltullstyrelsen medverkat i arbetet. Något uppdrag anges inte. I en inledning redogörs emellertid för översynens syfte.
Promemorian Små företag och konkurrenslagen innehåller förslag till ändringar i två lagar och till två förordningar. I en inledning redovisas att regeringen uppdragit åt en interdepartemental arbetsgrupp att utreda vissa frågor på konkurrenslagens område, bl.a. frågan om lagens utformning avseende samverkan mellan små företag. Även bakgrunden till uppdraget redovisas. Uppgifter ges också om arbetsgruppens sammansättning. I gruppen har ingått företrädare för Närings- och handelsdepartementet, Inrikesdepartementet, Jordbruksdepartementet, Kommunikationsdepartementet, Finansdepartementet, Justitiedepartementet och Konkurrensverket. Ordförande i arbetsgruppen har varit rättschefen i Närings- och handelsdepartementet, vilken också nämnts med namn. Vidare finns uppgift om tre namngivna experter samt om en referensgrupp med - icke namngivna - företrädare för berörda branscher. Arbetsgruppen är också redovisad i kommittéberättelsen 1999 som organ under Regeringskansliet (N:8). Gruppen och dess uppdrag redovisas där på sedvanligt sätt.
Promemorian Digital marksänd TV - lagändringar innehåller ett förslag till ändringar i radio- och TV-lagen. Uppdrag och författare anges inte. Av promemorian framgår att de föreslagna lagändringarna är avsedda att underlätta införandet av digitala TV- sändningar.
Promemorian Ändrade skatteregler vid överföring av periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv vid ombildning till aktiebolag innehåller förslag till ändringar i tre lagar. Uppdrag och författare anges inte. Bakgrunden och syftet redovisas inte heller direkt.
Promemorian Skattefrågor och investerarskydd innehåller förslag till en ny lag och till ändringar i två lagar. Uppdrag och författare anges inte. En redovisning för bakgrunden till förslagen lämnas dock.
Promemorian Myndigheters öppethållande på s.k. klämdagar innehåller ett förslag till ändring i förvaltningslagen. Uppdrag och författare anges inte, men bakgrunden framgår klart av inledningen, där JO-beslut om myndigheters öppethållande i samband med s.k. klämdagar redovisas.
Vissa promemorior innehåller i ett förord uppgifter om uppdrag till namngivna personer. Det gäller bl.a. promemoriorna (Ds 1998:42) Effektivare omprövning av förvaltningsbeslut och (Ds 1998:44) Kreditupplysningslagen - anpassning till dataskyddsdirektivet. Beträffande den förstnämnda har uppdraget lämnats av departementschefen, beträffande den andra framgår inte vem som lämnat uppdraget. Båda uppdragen har gällt personer utanför Regeringskansliet.
Vissa andra promemorior rör tillträde till internationella konventioner. Som exempel kan nämnas (Ds 1998:1) Sveriges tillträde till bedrägerikonventionen, (Ds 1998:19) Förbud mot antipersonella minor - Sveriges tillträde till konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring och (Ds 1998:29) Korruption - Svenskt tillträde till vissa internationella konventioner m.m. I ingen av dessa anges explicit uppdrag eller författare.
Andra promemorior i lagstiftningsärenden
Någon undersökning om promemorior som upprättats inom Regeringskansliet utan publicering i Ds har inte gjorts i detta ärende. Från utskottets beredning av allmänna ärenden under det senaste året kan dock nämnas tre sådana icke Ds-publicerade promemorior. Två rör staten och trossamfunden. Den ena gäller Svenska kyrkans personal och relations- ändringen (se prop. 1998/99:38), den andra följd- ändringar i lagstiftningen med anledning av stat-kyrka-reformen (se prop. 1998/99:124). Båda dessa promemorior har försetts med uppgift om ansvarig enhet inom Kulturdepartementet och om handläggare. Den tredje promemorian gäller förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet (se prop. 1998/99:140). Den promemorian har uppgift om ansvarig enhet inom Justitiedepartementet. I sedvanlig ordning finns därutöver i remisskrivelsen upplysning om handläggare i departementet.
Uppgifter från Regeringskansliet
Regeringskansliet har i svar på frågor av utskottet om promemorior som publicerats i Ds, bilaga 4.1, påpekat att SOU-serien enligt praxis är reserverad för kommittéväsendet och att utredningstexter som utarbetas inom Regeringskansliet (t.ex. av en arbetsenhet inom ett departement eller av en arbetsgrupp med företrädare för flera departement) publiceras i Ds. Enligt de riktlinjer för trycksaksframställning som Regeringskansliets förvaltningsavdelning gett ut år 1997 bör trycksaker som är avsedda för extern spridning normalt tas in i Ds. Det gäller dock inte publikationer som ingår i SOU eller annan etablerad serie eller småtryck, t.ex. informationsbroschyrer.
Regeringskansliet har vidare framhållit att Ds- promemorior med författningsförslag normalt är resultatet av ett lagarbete där flera personer medverkar på skilda sätt och i växlande omfattning. Arbetet utförs för det mesta eller huvudsakligen av anställda i Regeringskansliet inom ramen för anställningen. Det styrs naturligtvis, liksom annat arbete i Regeringskansliet och på andra håll, oftare genom muntlig arbetsledning än genom skriftliga uppdrag till personalen.
Promemorior med författningsförslag är, framhåller Regeringskansliet vidare, så gott som alltid avsedda att skickas på remiss. Det framgår då av remisskrivelsen vem som har beslutat remissen och vem som är handläggare. Det finns enligt Regeringskansliet knappast något behov av ytterligare upplysningar om vem i Regeringskansliet som läsare kan rikta frågor till.
Som typfall där uppdrag och medverkande brukar anges i en Ds-promemoria anges att
- en arbetsgrupp i Regeringskansliet har författat promemorian efter ett skriftligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet,
- någon utomstående har författat promemorian på uppdrag av Regeringskansliet.
Enligt Regeringskansliet finns det gererellt sett inte underlag för att göra någon skillnad i auktoritetshänseende mellan SOU-texter och Ds- texter.
Utskottets bedömning
Som framgår ovan är Ds-promemoriorna av olika karaktär och omfattning. Intresset utanför Regeringskansliet och remissinstanserna för den enskilda promemorian och dess tillkomsthistoria kan antas variera kraftigt. För många av dem kan det antas vara mycket begränsat. Andra kan vara av intresse både utanför den nämnda kretsen och efter det att lagstiftningsärendet har avslutats.
Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning anledning att i större utsträckning ange bakgrunden och syftet med promemoriorna samt om vem eller vilka - namngivna medverkande eller enheter inom Regeringskansliet - som huvudsakligen ansvarat för produkten. Uppgifterna bör lämnas på ett lättillgängligt sätt, exempelvis i ett förord.
Utskottets genomgång har i denna omgång endast avsett promemorior i Ds som innehåller författningsförslag. Utskottet kan ha anledning att i ett senare sammanhang återkomma till frågan om publicering av andra promemorior och därvid också ta upp principerna för publicering i SOU-serien.
6.2 Remissmöten i Regeringskansliet
Bakgrund
Enligt regeringsformen (RF) skall det finnas ett regeringskansli för beredning av regeringsärenden. Vid beredningen av regeringsärenden skall upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter och i den omfattning som det behövs skall även sammanslutningar och enskilda ges tillfälle att yttra sig (RF 7 kap. 1 och 2 §§).
Detta system med remissförfarande i regeringsärenden anses sedan gammalt utgöra ett karakteristiskt drag i den svenska förvaltningsverksamheten. En bestämmelse rörande detta fanns med redan i 1809 års RF, och vid tillkomsten av nuvarande RF förklarade departementschefen att systemet med att inhämta yttranden från myndigheter, organisationer och andra enskilda är ett karakteristiskt och betydelsefullt inslag i svensk politisk beslutsprocess.
Av remissyttrandena över Grundlagberedningens förslag (SOU 1972:15) framgår också att man från olika organisationer lade stor vikt vid remissförfarandet, särskilt i lagstiftningsfrågor. Departementschefen ansåg därför att det var naturligt att ordningen med remisser från regeringen som ett led i beredningsarbetet även i fortsättningen skulle komma till uttryck i RF (prop. 1973:90 s. 286 ff.). KU hade inga synpunkter på förslaget i denna del. Regeringsformens föreskrifter om beredningen av regeringsärenden gäller alla olika slag av sådana ärenden, dvs. såväl författnings- och budgetärenden m.m. som förvaltningsärenden.
Varken av RF eller av förarbetena till denna framgår hur ett remissförfarande bör gå till. Statsrådsberedningen har dock utfärdat anvisningar om vad som bör gälla när regeringen skall lämna en proposition eller skrivelse till riksdagen. Enligt propositionshandboken (Ds 1997:1) är det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar och yttranden att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss. Även andra sätt att skaffa information nämns, som t.ex. remissmöten eller underhandssynpunkter. Det framhålls dock att alla komplicerade lagstiftningsärenden skall föregås av remissbehandling. Remissmöten kan i sådana fall användas som en del i beredningsförfarandet om ärendet har föregåtts av tidigare utredningar och remissförfaranden.
Det är bara myndigheter under regeringen som är skyldiga att svara på remisser. Andra remissinstanser som t.ex. kommuner och organisationer kan beredas tillfälle att lämna synpunkter. Alla remissvar skall redovisas i en särskild remissammanställning.
Våren 1997 remitterade Riksdagens revisorer en granskningsrapport angående kommittéväsendets roll och arbetsformer. Revisorernas granskning jämte de remissvar som den föranledde resulterade i december 1997 i en skrivelse till riksdagen (1997/98:RR3) vari revisorerna bl.a. framhåller att man avråder från att använda utfrågningar som ersättning för traditionell remissbehandling, i synnerhet då det gäller komplexa frågor. Utfrågningar bör i stället ses som ett komplement till reguljär remissbehandling.
Revisorernas skrivelse behandlades av KU under våren 1998 varvid KU i sitt betänkande 1997/98:KU31 förklarade att man ville att regeringen återkom till riksdagen med en beskrivning av hur man organiserat och utvecklat remisshanteringen av kommittébetänkandena, vilket skulle kunna ske inom ramen för kommittéberättelsen våren 1999. Riksdagen beslutade att detta skulle ges regeringen till känna. Regeringen har därefter i sin skrivelse 1998/99:103 Kommittéberättelse 1999 när det gäller frågan om remisshanteringen hänvisat till den nya propositionshandboken som kom ut i december 1997.
Synpunkter på beredningen av lagstiftningsärenden har i vissa fall också framförts av Lagrådet. I sitt yttrande över förslagen i proposition 1993/94:44 Grovt rattfylleri m.m. anförde Lagrådet beträffande förslaget om ändring i brottsbalken att "det är att beklaga att en så principiellt viktig lagändring inte har varit föremål för sedvanligt remissförfarande utan endast beretts genom s.k. hearing i justitiedepartementet". I yttrande över förslagen i proposition 1993/94:52 Skärpta åtgärder mot människosmuggling konstaterade Lagrådet att någon sedvanlig remissbehandling inte hade ägt rum utan i stället hade en s.k. hearing hållits. Lagrådet anförde därefter följande. "Genom vad som förekommit i ärendet kan föreskrifterna i 7 kap. 2 § regeringsformen i och för sig anses vara uppfyllda. Lagrådet konstaterar emellertid att en sedvanlig remissbehandling hade varit av särskilt värde i detta fall eftersom lagförslaget berör straffrättsliga frågor och dessutom innehåller vissa särlösningar beträffande förverkande. Om en sådan handläggning valts hade en bättre belysning av förslagets innebörd kunnat komma till stånd."
KU har dessutom i åtskilliga betänkanden uppmärksammat beredningen av olika regeringsärenden och framhållit utrednings- och remissväsendets viktiga ställning i den politiska beslutsprocessen (se t.ex. bet. KU 1975:12 s. 20 och KU 1985/86:25 s. 7 ff.).
Remissmöten under 1998
Under år 1998 lämnade regeringen sammanlagt omkring 120 propositioner med förslag till lagstiftning. Under samma tid förekom remissmöten vid beredningen av 9 lagstiftningsärenden. Som en jämförelse kan nämnas att remissmöten förekom i 3 lagstiftningsärenden 1994 och i 4 lagstiftningsärenden 1995.
I en promemoria till utskottet den 2 november 1999, bilaga 4.2, har Statsrådsberedningen lämnat redogörelser från de departement som har varit ansvariga för beredningen av lagstiftningsärenden där remissmöten har förekommit. Utskottets kansli har även tagit del av akterna i dessa ärenden.
Departementens redogörelser och en genomgång av lagstiftningsakterna visar att remissmöten ofta har använts som ett komplement till ett traditionellt remissförfarande. Till grund för ärendet finns en utredning som remissbehandlats, men på grund av synpunkter från remissinstanserna eller av andra skäl har man på departementet valt att utforma förslaget på ett annat sätt än som föreslagits av utredningen. Synpunkter på det nya förslaget har då inhämtats genom ett remissmöte (se prop. 1997/98:99 Aktiebolagets organisation, prop. 1997/98:105 Det allmännas skadeståndsansvar och prop. 1998/99:19 Ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt).
I något fall har ett betänkande som remissbehandlats på vanligt sätt föranlett behov av kompletterande utredningar, vilka därefter diskuterats på remissmöten (se prop. 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling).
I ett fall (prop. 1997/98:117 Framtidsformer) anordnades remissmötet för att ge remissinstanserna möjlighet att i ett "kreativt diskussionsklimat komplettera och nyansera sina skriftliga remissyttranden".
I några fall har remissmöten använts för att en skriftlig remissbehandling skulle ha tagit för lång tid och det var angeläget att ärendet blev färdigt före en viss tidpunkt (se prop. 1997/98:55 Kvinnofrid, prop. 1997/98:150 angående frågan om kompletterande regler till EG:s förordningar om strukturstöd samt prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el m.m.).
I ytterligare några fall har frågan ansetts vara så okontroversiell och enkel att ett skriftligt remissförfarande ansetts onödigt (prop. 1997/98:98 Vissa stiftelserättsliga frågor m.m. och prop. 1997/98:150 angående frågan om rätt att utfärda vitesföreläggande för Elsäkerhetsverket).
Vidare framgår det av materialet att de som inbjudits till remissmötena i regel har fått den rapport eller den promemoria som skall diskuteras på mötet tillsammans med inbjudan. Ofta har man också angett ett par frågor som särskilt skall diskuteras på mötet. Ibland inkommer också skriftliga synpunkter till departementet.
Utskottets bedömning
Ett skriftligt remissförfarande är och bör alltid vara det normala sättet att inhämta synpunkter från utomstående under beredningen av ett lagförslag. Planeringen av ett ärende bör vara så god att inte remissmöten måste tillgripas på grund av bristande tid. Ett remissmöte kan däremot fylla en funktion först och främst för att komplettera ett skriftligt remissförfarande.
En annan fråga är vad som bör gälla när förslaget i en proposition avviker väsentligt från vad som föreslagits i det betänkande som remissbehandlats. Även om ett sådant förslag har diskuterats på ett remissmöte kan det ifrågasättas om beredningskravet kan anses uppfyllt. Utskottet noterar att liknande synpunkter förekommit vid Lagrådets granskning av ett lagförslag (jfr avsnitt 6.3).
Ytterligare en aspekt på beredningskravet är hur man väljer ut vilka remissinstanser som skall beredas tillfälle att yttra sig över ett förslag. Utskottet kan få anledning att ta upp denna fråga i en kommande granskning.
6.3 Lagrådsgranskningen
6.3.1 Bakgrund
Enligt 7 kap. 2 § regeringsformen skall vid beredningen av regeringsärenden behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I den omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.
Beredningen av lagstiftningsärenden såvitt avser Lagrådets verksamhet re-gleras i 8 kap. 18 § regeringsformen. Vissa uppräknade typer av lagar, däribland grundlag om tryckfriheten, civillag, lag som begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheterna samt offentligrättslig lag, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, bör remitteras till Lagrådet om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vissa undantag föreskrivs och därtill en regel att regeringen skall redovisa skälen när förslag till lag som tillhör någon av de uppräknade kategorierna läggs fram för riksdagen utan föregående remiss till Lagrådet. De undantag som medges gäller de fall Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så avsevärt att men skulle uppkomma.
Däremot omfattas inte sådana lagbestämmelser om grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen eller föreskrifter om kommunernas befogenheter och åligganden i övrigt som avses i 8 kap. 5 § regeringsformen av Lagrådets granskningsområde. Enligt förarbetena till regeringsformen kan regeringen utan lagstöd inom ramen för sin restkompetens som villkor för statsbidrag föreskriva att verksamhet som kommun bedriver med stöd av statsbidrag skall administreras på visst sätt. Föredragande departementschef förutsatte att regeringen iakttar den återhållsamhet i fråga om reglering av den kommunala verksamheten som påkallas av hänsyn till den kommunala självstyrelsen (prop. 1973:90 s. 306).
Lagrådets uppgifter består i att undersöka hur ett lagförslag förhåller sig till grundlagarna och till rättsordningen i övrigt samt hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra och till rättssäkerhetens krav. Lagrådet skall vidare överväga om förslaget är så utformat att det kan antas tillgodose angivna syften och vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.
I Statsrådsberedningens propositionshandbok (Ds 1997:1) understryks att regeringen, om den tillämpar någon av undantagsreglerna för att underlåta lagrådsremiss, måste motivera sitt ställningstagande i propositionen. Det är inte tillräckligt att bara återge den lagtext som åberopas för undantaget. Under den särskilda underrubriken Lagrådet i avsnittet Ärendet och dess beredning redogörs kortfattat för hur Lagrådets synpunkter påverkat propositionens innehåll. Det måste tydligt framgå av propositionen vilka synpunkter som accepterats. Likaså måste det föras en tydlig argumentation i de delar där Lagrådets synpunkter inte följs.
I vissa lagstiftningsärenden under senare år har Lagrådet prövat förslagens förenlighet med föreskrifterna i regeringsformen om kommunal självstyrelse och beskattningsrätt. Våren 1995 lade regeringen i kompletteringspropositionen fram ett förslag till ett nytt bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting (prop. 1994/95:150 bil. 7). På finansutskottets initiativ lagrådsgranskades ett förslag till lag om utjämning av skatteinkomster och kostnader i kommuner och landsting. Lagrådet ansåg att den föreslagna lagen inte var förenlig med bestämmelsen om den kommunala beskattningsrätten i 1 kap. 7 § andra stycket regeringsformen och avstyrkte därför förslaget. Mot bakgrund därav ansåg riksdagen att en annan lagstiftningsteknik borde väljas (bet. 1994/95:FiU19), och i september 1995 beslutade regeringen inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som innebar en annan lagteknisk utformning av ett nytt bidrags- och utjämningssystem. Lagrådet hänvisade till den konstitutionella praxis som utvecklats och ville inte motsätta sig förslagen. Ett förslag till lag om generellt statsbidrag till kommuner och landsting lades samtidigt fram utan föregående lagrådsgranskning (prop. 1995/96:64).
Våren 1996 lade regeringen fram ett förslag till lag om minskning i särskilda fall av det generella statsbidraget till kommuner och landsting åren 1997 och 1998 (prop. 1995/96:213). Lagrådet godtog förslaget med hänvisning till tidigare lagrådsyttranden (prop. 1989/90:150, bil. 4.4 s. 32-34 och 1991/92:150, bil II:4.1 s. 137) som gällde frågan huruvida bestämmelser om skattestopp är förenliga med regeringsformens bestämmelser om den kommunala självstyrelsen, närmast i 1 kap. 7 §. Lagrådet hade då inte ansett sig kunna finna att de föreslagna inskränkningarna i den kommunala självbestämmanderätten gick utöver vad som var acceptabelt från konstitutionell synpunkt.
Konstitutionsutskottet har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan om beredningen av lagstiftningsärenden. Utskottet framhöll 1985 (bet. KU 1985/86:5) att det är av stor vikt att riksdagsbeslut i lagstiftningsärenden är omsorgsfullt förberedda. Betydelsen av arbetet i offentliga utredningar, remissbehandling och lagrådsgranskning betonades. Utskottet hänvisade till att lagstiftnings-ärenden hör till de frågor som utskottet fortlöpande ägnar särskilt intresse, bl.a. i den årliga granskningen av regeringen. I fråga om utredningsväsendet hänvisade utskottet till att det vid flera tillfällen hade understrukit det angelägna i att slå vakt om det värdefulla inslag i beslutsprocessen som den offentliga utredningsverksamheten utgör. Utskottet framhöll i betänkande 1991/92:KU12 att Lagrådet som rådgivande organ till regering och riksdag har en mycket viktig funktion i lagstiftningsarbetet. Brister i den beredning som föregått en lagrådsremiss har ibland påpekats av Lagrådet och i vissa fall lett till att regeringen avstått från att lägga fram propositionen. I andra fall har Lagrådets yttrande lett till nödvändiga klarlägganden i propositioner och utskottsbetänkanden. Utskottet underströk att det självfallet var angeläget att stor respekt visas för Lagrådets synpunkter.
Utskottet har praktiskt taget årligen granskat remitteringen av lagförslag till Lagrådet. Utskottet har därvid vid upprepade tillfällen understrukit att skälen för att underlåta lagrådsremiss måste redovisas i de fall lagförslagen ligger inom ramen för Lagrådets granskningsområde. Det är enligt utskottet inte tillräckligt att bara återge den lagtext som åberopas för att inte höra Lagrådet. Om regeringen menar att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet, skall regeringen motivera denna bedömning om den inte framstår som självklar. Vidare har utskottet pekat på att det inte finns utrymme att avstå från lagrådsremiss enbart av det skälet att en tilltänkt lagstiftning har motsvarighet i tidigare lagstiftning. Allmänna hänvisningar till behovet av skyndsamhet får t.ex. inte urholka tillämpningen av huvudregeln. Uppgift om vilket men som skulle uppstå om lagstiftningen fördröjdes borde enligt utskottet redovisas i propositionen.
Med anledning av Lagrådets kritik när det gäller beredningen av ett par lagstiftningsärenden framhöll utskottet i granskningsbetänkande 1997/98: KU10 att det självfallet är angeläget att bestämmelserna om beredningsskyldighet i 7 kap. 2 § regeringsformen inte åsidosätts och även att det av lagrådsremissen kan utläsas hur beredningsskyldigheten uppfyllts.
Utskottet konstaterade att regeringen i de flesta fall följt Lagrådets synpunkter och där så inte skett motiverat sina ställningstaganden. Utskottet framhöll också med anledning av att Lagrådet avstyrkt vissa förslag, att Lagrådets funktion endast är rådgivande och regeringens beslut att ändå lägga fram propositionerna därför inte kunde ifrågasättas. Utskottet ville dock rent allmänt understryka vikten av att Lagrådets centrala ställning i lagstiftningsprocessen inte urholkades.
6.3.2 Lagrådssynpunkter på beredningen av lagstiftningsärenden
Utskottets granskning har omfattat omkring 200 propositioner i lagstiftningsärenden avlämnade under första halvåret 1998 och under riksmötet 1998/99.
Lagrådet har i flera fall under den aktuella perioden framfört synpunkter som berör beredningen av lagstiftningsärendet. I proposition 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m. lades fram förslag till ändringar i 51 lagar, varav 50 granskats av Lagrådet. Lagrådet framhöll att lagstiftningstekniken skulle komma att medföra vissa problem vid den praktiska tillämpningen av miljöbalken parallellt med andra lagar. Relationen mellan lagarna och miljöbalken var inte uttömmande reglerad. Enligt Lagrådet var det med hänsyn till de berörda lagstiftningsarbetenas komplexa natur och uppställda tidsramar inte ett realistiskt alternativ för Lagrådet att överväga mer grundläggande eller omfattande ändringsförslag.
När det gäller proposition 1997/98:100 Förbättrade möjligheter till punktskattekontroll m.m. fann Lagrådet beträffande förslaget till lag om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineralprodukter att en del bestämmelser till följd av remisskritiken ändrats i avsevärd mån och därför inte blivit föremål för egentlig granskning av berörda myndigheter, vilket försvårade Lagrådets granskning. När det gällde ett kapitel om kontroll av postförsändelser framhöll Lagrådet att den tid som stått till buds för remissinstanserna och för den fortsatta beredningen i kan-slihuset varit klart otillräcklig för att allsidigt belysa frågorna som är viktiga för den enskildes rättssäkerhet. Det fanns således enligt Lagrådet betydande brister i beredningen. Lagrådet avstyrkte förslaget till lag om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, såvitt avser ett kapitel om kontroll av postförsändelser. Regeringen å sin sida anförde att remisstiden visserligen varit kort, en dryg vecka, men det rörde sig om ett relativt begränsat förslag som inte heller lagtekniskt kunde anses särskilt komplicerat. Regeringen pekade på att sju av tio remissinstanser tillstyrkt förslaget och att ytterligare underhandskontakter under beredningstiden hafts med Generaltullstyrelsen och Riksskatteverket. Även om det varit önskvärt med bredare remiss och längre remisstid fick enligt regeringens bedömning de krav på beredning som ställs i 7 kap. 2 § regeringsformen anses vara uppfyllda.
I proposition 1997/98:109 Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område lades bl.a. fram ett förslag till lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Lagrådet tvingades konstatera att lagförslaget framstod som otillräckligt genomarbetat. Det var svårt att få någon klar uppfattning om vilken innebörd grundläggande begrepp och uttryck avsågs ha. I vissa fall syntes de föreslagna bestämmelserna som sinsemellan oförenliga, vartill kom att lagtexten inte alltid stämde överens med motivuttalandena. En förutsättning för att det remitterade förslaget skulle kunna läggas till grund för lagstiftning var därför att det med beaktande av Lagrådets synpunkter bearbetades ytterligare under det fortsatta lagstiftningsarbetet.
I proposition 1997/98:124 Ny körkortslag m.m. lades fram ett förslag till ny körkortslag, där i en paragraf åldersgränser och perioder var angivna som 00. Lagrådet framhöll att det visserligen varit önskvärt att en så viktig fråga som åldersgränser varit avklarad innan förslaget lämnades till Lagrådet, men utelämnandet syntes inte påverka lagstiftningen. Lagrådet uttryckte också tveksamheter inför förslaget till lag om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse. Tveksamheterna gällde bl.a. att lagen inte skulle träda i kraft förrän ytterligare studier om tillförlitligheten av den tekniska utrustningen redovisats. Lagrådet framhöll att remissinstanserna inte kunnat granska studierna. Regeringen pekade på att en teknisk beskrivning varit med i remissen till myndigheter och organisationer. I förslaget till lag om ändring i lagen om straff för vissa trafikbrott saknade Lagrådet stadganden med subjektiva rekvisit. Lagrådet föreslog sådana och detta godtogs av regeringen.
I proposition 1997/98:141 Utländska försäkringsgivare med verksamhet i Sverige lades bl.a. fram ett förslag till lag om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Lagrådet hade understrukit behovet av en genomgång av terminologin och gränsdragningar på området, bl.a. den närmare innebörden av termen försäkringsrörelse. Regeringen framhöll att denna och angränsande frågor hängde samman med ett större arbete på försäkringsområdet och terminologin påverkade också författningar på rättsområdet. Dessa frågor kunde därför inte få sin lösning i den aktuella propositionen.
Proposition 1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader innehåller ett förslag till ändring i kommunalskattelagen. Lagrådet framhöll att regelsystemet även efter ändringarna var behäftat med åtskilliga brister. Rättsområdet var enligt Lagrådet svårbemästrat och ställer givetvis krav på de enskilda lagreglernas utformning och en lämplig systematik. Lagförslaget kunde enligt Lagrådet inte anses uppfylla dessa krav. Regeringen framhöll att den redaktionella utformningen skulle ses över i samband med Skattekommitténs förslag till ny inkomstskattelag och instämde att det behövde göras en översyn av terminologin.
När det gäller proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension m.m. ansåg Lagrådet det vara beklagligt att man inte hunnit bereda färdigt t.ex. ett så centralt område som vem som skall vara försäkrad enligt lagen. Inte heller hade förtids- och efterlevandepensionens ställning i systemet och på vilket sätt studietid skall beräknas fått en lösning. När det gäller pensionsgrundande belopp för barnår ansåg Lagrådet att bestämmelserna blivit osedvanligt svårtillgängliga och uppenbarligen också svåra att administrera. Regeringen beklagade att vissa frågor inte fått sin slutgiltiga lösning, vilket skulle komma att medföra senare ändringar. Det bedömdes dock vara en större olägenhet att ytterligare tvingas senarelägga reformens ikraftträdande.
Proposition 1997/98:157 Överföring av periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv innehöll två lagförslag som granskats av Lagrådet. Lagrådet framhöll att det med tanke på att erfarenheterna från viss lagstiftning var begränsade hade varit önskvärt att vissa villkor utvecklats närmare. Lagrådet drog den slutsatsen att lagförslaget måste kompletteras på flera punkter men framhöll också att en annan väg var värd att pröva.
När det gäller proposition 1997/98:166 Ny associationsrätt för bankaktiebolag, m.m. ansåg Lagrådet att överblicken över de framlagda förslagen skulle ha underlättats om ett bredare och mer sammanhållet lagkomplex hade förelagts för granskning. Det kunde ifrågasättas om lagstiftningen inte borde anstå till dess reformeringen av aktiebolagslagen och banklagstiftningen i övrigt genomförts.
När det gäller lagförslagen i proposition 1998/99:15 Omstrukturering och beskattning hade Lagrådet till en början slagit fast att de kännetecknades av en mycket hög komplexitet. Även för en erfaren skattejurist torde det vara näst intill omöjligt att med ledning enbart av lagtexten bilda sig en säker uppfattning om vad reglerna innebär. Det kunde enligt Lagrådet sättas i fråga om inte en lagstiftningsinsats av den omfattning som föreslogs hade bort anstå och samordnas med den till hösten aviserade lagrådsremissen om en ny inkomstskattelag. Vissa av förslagen framstod som materiellt sett diskutabla och en mer ingående analys hade varit önskvärd när det gäller innebörden av centrala begrepp. Det fanns dock vägande argument för lagstiftningen och Lagrådet ville inte motsätta sig den. Frågan aktualiserades senare under riksmötet i proposition 1998/99:113 Vissa justeringar i skattereglerna vid omstrukturering. Lagrådet framhöll att det knappast kunde bestridas att den nyligen beslutade lagstiftningen om skatteregler för omstrukturering av företag genom sin omfattning och tekniska svårighetsgrad medförde stora tillämpningsproblem och risk för rättsförluster. Att kort tid efter införandet av dessa provisoriska regler behöva genomföra partiella ändringar i regelsystemet framstod som olyckligt.
Proposition 1998/99:29 Kriminalisering av främjande av deltagande i lotterier som anordnas utom landet innehåller lagförslag som granskats av Lagrådet. Lagrådet ansåg att sammanfattningsvis framstod risken för att den föreslagna regleringen strider mot EG-rätten som så betydande att den inte borde genomföras om inte mer ingående analyser kunde vederlägga att förbudsregeln och därmed också den föreslagna straffbestämmelsen innebär en otillåten diskriminering.
När det gäller proposition 1998/99:88 Bekämpningen av smittsamma sjukdomar hade Lagrådet funnit att ett förslag om ersättning enligt schablon var otillräckligt berett och avstyrkte därför detsamma. Regeringen framhöll att syftet med schablonen var att få en snabb och enkel hantering av de ersättningsärenden som rör de mest frekventa sjukdomarna. Detta enbart för att snarast kunna betala ut ersättningen till drabbade producenter, som annars inte sällan riskerade att komma i ekonomiska svårigheter. Den djurägare som anser ersättningen alltför ogynnsam kan begära omprövning av ersättningsbeslutet, varvid en ordinär, individuell prövning görs. Regeringen ansåg mot den bakgrunden att det inte fanns några hinder av det slag Lagrådet pekat på mot den föreslagna bestämmelsen.
I proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets lades fram ett förslag till socialförsäkringslag och förslag till ändringar i 28 lagar. Lagrådet granskade den nya lagen men inte följdändringar i andra lagar, vilket enligt Lagrådet försvårat granskningen. Lagrådet ifrågasatte också att det inte ansetts möjligt att reglera också arbetslöshetsförsäkringen inom den föreslagna ramen.
I detta sammanhang kan också redovisas att Lagrådet berömt beredningen i lagstiftningsärenden. Den nya lagen om skiljeförfarande (prop. 1998/99:35) hälsades med tillfredsställelse, och förslagets förtjänster torde enligt Lagrådet inte minst kunna tillskrivas kvaliteten på det utredningsarbete som låg till grund för förslaget.
6.3.3 Utformningen av propositioner efter det att yttrande från Lagrådet inhämtats
I en rad propositioner har regeringen på vissa punkter inte godtagit Lagrådets förslag. Genomgående gäller då att regeringen ganska utförligt motiverat sitt ställningstagande. Det gäller bl.a. proposition 1997/98:55 Kvinnofrid, där Lagrådets förslag till lydelse av 4 kap. 4 a § brottsbalken (grov fridskränkning) bara delvis följts. Lagrådet diskuterade inte rekvisitet att förfarandet skulle vara "ett led i upprepad kränkning". I själva verket syntes enligt Lagrådet det innebära att brottet var ett perdurerande brott i vilket innefattades allehanda diffusa och till och med icke straffbara gärningar. Gärningarna syntes inte vara avsedda att preciseras i åklagarens gärningsbeskrivning, viket försvårade den misstänktes möjligheter att försvara sig och utgjorde en fara ur rättssäkerhetssynpunkt. I brottet kom de facto enligt motivuttalandena att ingå även annars inte straffbelagda gärningar, och brottsbeskrivningen skulle därmed att få just en så vag karaktär som regeringsförslaget avsåg att undvika. Den bristande preciseringen i lagtexten skulle medföra risk att utdömda straff skulle omfatta också inte straffbelagda gärningar. Innehållet i bestämmelsen skulle i så fall strida mot straffrättens legalitetsprincip sådan den kommit till uttryck i 2 kap. 10 § regeringsformen, artikel 7 i Europakonventionen och 1 kap. 1 § brottsbalken. Lagrådet föreslog en omformulering till "om gärningarna innebär upprepad kränkning". Lagrådet ansåg inte heller att brottsbenämningen "grov kvinnofridskränkning" borde införas eftersom den används just för sådana gärningar som beskrivs som grov fridskränkning. Det skulle innebära att ett och samma brott har två brottsbenämningar och detta dessutom i strid med avsikten att 3-6 kap. brottsbalken skall vara könsneutrala. Frågan kunde möjligen övervägas i den kommande Sexualbrottsutredningen, men i nuvarande läge syntes en sådan avvikelse från brottsbalken inte böra genomföras. Regeringen å sin sida anförde i propositionen beträffande uttrycket "ett led i upprepad kränkning" att det kan finnas fall där det krävs bevisning om annat än de aktuella gärningarna. Särskilt i den situationen att mönstret av upprepade kränkningar upptäcks först efter ett antal gärningar, där gärningsmannen kanske redan dömts för de första, kan en sådan bestämmelse som Lagrådet förordat innebära att alltför lite hänsyn tas till hela serien av gärningar när några senare, sedda var för sig, relativt lindriga brott skall bedömas. I sådana fall borde det enligt regeringen för att visa mönstret i gärningsmannens handlande vara tillåtet att åberopa även handlingar som den åtalade tidigare dömts för. Det allvarliga i situationen var nämligen att kränkningen upprepas, och syftet med den nya straffbestämmelsen var att kunna ta hänsyn till den utsatta personens hela situation. Inte heller när det gäller brottet grov kvinnofridskränkning delade regeringen Lagrådets uppfattning. Genom införandet av en särskild brottsrubricering för dessa fall markerades, inte minst av pedagogiska skäl, den särskilda form av kränkning som brott av förevarande slag mot en närstående kvinna utgör. En sådan utskiljning kunde enligt regeringen också ge ett värdefullt bidrag till att synliggöra och kartlägga omfattningen av mäns våld mot kvinnor i nära relationer.
I proposition 1997/98:90 följdlagstiftning till miljöbalken, ansåg regeringen att av Lagrådet föreslagna ändringar i lagen med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen skulle bli alltför omfattande för att genomföras i det aktuella sammanhanget. Regeringen framhöll att den kunde återkomma i frågan.
Vidare har regeringen i ett visst avseende inte godtagit Lagrådets förslag när det gäller proposition 1997/98:95 Ändringar i kriminalvårdslagstiftningen, m.m. med motiveringen att den av regeringen föreslagna lydelsen ligger närmare den underliggande fördragstexten.
När det gäller proposition 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst ansåg regeringen att den lydelse av en paragraf som föreslagits av Lagrådet skulle leda tanken fel och föreslog endast en viss justering av lydelsen.
I proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension m.m. följde regeringen inte Lagrådets förslag när det gäller pensionsgrundande belopp för barnår och inte heller när det gäller möjligheterna för RFV att fatta beslut genom automatisk databehandling för försäkringskassans räkning. Regeringen instämde i Lagrådets synpunkt att regleringen om barnaår är komplex och i vissa delar svåröverskådlig, något som även framförts av flera remissinstanser. Förslaget var emellertid resultatet av en ingående politisk process och de olika alternativ systemet tar sikte på är personer i olika livssituationer med olika förvärvsmönster. Regeringen ville därför inte göra några mer genomgripande förändringar i förslaget, men presenterade dock vissa förenklingar. När det gäller RFV:s beslut genom automatisk databehandling för försäkringskassornas räkning framhöll regeringen att försäkringskassorna inte hade tillgång till de uppgifter och det datorstöd som krävs för en så omfattande beslutshantering som här var i fråga utan denna uppgift måste skötas av RFV. Det var å andra sidan enligt regeringens uppfattning mindre lämpligt att samma myndighet fattar beslut i enskilda ärenden, omprövar dessa ärenden samt utövar tillsyn över samma verksamhet, vilket skulle bli följden om RFV var beslutsmyndighet. Den eventuella risken för oklarhet torde minimeras dels genom att förfarandet regleras i författning, dels genom att det på besluten tydligt anges beslutsmyndighet samt anvisningar om omprövning och ändring.
I proposition 1997/98:177 Ny lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet ansåg Lagrådet bl.a. att 14 §, som i likhet med 15 § behandlar ogiltighet av avtalsbestämmelser, och 15 § tredje stycket som överflödiga borde utgå samt att det, om man ville stå på den säkra sidan i förhållande till Europakonventionen, borde införas en möjlighet att överklaga nämndens beslut om vitesföreläggande, något som även från allmän synpunkt kunde framstå som önskvärt. Regeringen instämde visserligen i att det fanns ett samband mellan 14 och 15 §§ men var inte beredd att låta 14 § utgå ur lagen eftersom den i vissa sammanhang kunde ha en självständig betydelse. När det gäller möjlighet att överklaga nämndbeslut om föreläggande av vite ansåg regeringen att detta inte var nödvändigt. Talan om utdömande av vite skulle nämligen föras vid allmän domstol, och dessutom var det regeringens avsikt att nämndens ordförande skall vara lagkunnig och ha erfarenhet som domare. Processekonomiska skäl talade också mot en sådan ordning.
I proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning godtog regeringen inte Lagrådets förslag att i stället använda ordet doping. Regeringen ansåg att dopning var mer förenligt med svenskt språkbruk.
I proposition 1998/99:15 Omstrukturering och beskattning har regeringen anfört att en särskild utredare tillkallats för att fortsätta arbetet med vissa av de frågor Lagrådet ansåg behöva utredas vidare, och förslag i dessa delar har inte tagits med i propositionen. I proposition 1998/99:113 lades fram förslag till vissa justeringar i skattereglerna om omstrukturering. Ett förslag av Lagrådet godtogs inte av regeringen som bedömde att förslaget inte begränsade räckvidden av bestämmelsen på det sätt som var avsett.
Lagrådet framhöll när det gäller de lagförslag som ingår i proposition 1998/99:18 Vissa punktskatte- och tullfrågor att det var ytterst tveksamt om det är korrekt från EG-rättens synpunkt att i svensk lag ta in bestämmelser i EG-förordning, som ju gäller direkt, i syfte att göra en hänvisning till denna lag i sekretesslagen. Lagrådet förordade att det i sekretesslagen skulle öppnas en möjlighet att hänvisa direkt till EG-förordning, men ansåg sig kunna godta de föreslagna lösningarna som ett provisorium. Regeringen ansåg att den frågan måste övervägas i annat sammanhang.
Proposition 1998/99:29 Kriminalisering av främjande av deltagande i lotterier som anordnas utomlands innehåller ett avsnitt rubricerat Står förbudet som kriminaliseras i överensstämmelse EG-rätten?, där Lagrådets tveksamheter om förenligheten med EG- rätten diskuterades ingående.
När det gäller proposition 1998/99:30 Investerarskydd hade Lagrådets förslagit att staten och investeraren skulle ges inbördes prioritet inte bara i fråga om utdelning i värdepappersinstituts konkurs utan även i fråga om betalning ur institutets ansvarsförsäkring och skadestånd enligt aktiebolagslagen. Regeringen ansåg att den inbördes konkurrensen mellan investeraren och investerarskyddet borde regleras på samma sätt i alla situationer, men att frågan på grund av såväl principiella som praktiska skäl borde lösas på så sätt att staten gavs företräde framför investeraren.
I proposition 1998/99:35 Ny lag om skiljeförfarande argumenterade regeringen mot Lagrådets förslag att 2 och 10 §§ skulle ändras, så att det inte skulle finnas möjlighet att meddela skiljedom medan frågan om skiljemännens behörighet eller jävsfråga prövas av domstol samt att 35 § skulle kompletteras med en uttrycklig bestämmelse om att domstol i vissa angivna mål skall meddela sådana beslut om säkerhetsåtgärder som domstolen enligt lag är behörig att meddela. Regeringen ansåg när det gäller 2 och 10 §§ att det borde ankomma på skiljemännen att bestämma om de vill låta skiljeförfarandet vila i avvaktan på domstolens avgörande. Om denna bestämmanderätt skulle begränsas på det sätt som Lagrådet förordade skulle en av de viktigaste fördelarna med skiljeförfarandet, nämligen snabbheten, allvarligt äventyras. När det gäller 35 § framhöll regeringen att det är en avvägningsfråga i vilken omfattning olika regler uttryckligen skulle framgå av lagen och att det inte fanns något tillräckligt behov av en uttrycklig regel i det aktuella ämnet.
När det gäller de lagförslag som finns i proposition 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen m.m. hade Lagrådet vänt sig mot att regeringen gavs beslutanderätt i fråga om uppbördshjälp till trossamfund utan några som helst riktlinjer från riksdagens sida. Lagrådet ifrågasatte också om det inte behövdes vissa regler om sekretess. Regeringen redovisade sin avsikt att återkomma med förslag i fråga om uppbördshjälpen och att följa utvecklingen i sekretessfrågan och återkomma till riksdagen om det visade sig föreligga behov av det.
När det gäller det förslag till lag om ändring i trafikskadelagen som lades fram i proposition 1998/99:42 hade Lagrådet i frågan om jämkning av skadestånd (18 §) vänt sig mot uttrycket "de särskilda risker för skador som finns vid trafik med motordrivet fordon". Lagrådet anförde att ett hänsynstagande till de särskilda skaderiskerna vid trafiken kan sägas i princip ingå redan i bedömningen av den medverkan som förekommit och att formuleringen blivit missvisande eftersom uttrycket närmast förde tanken till en abstrakt värdering av riskerna i allmänhet för skador till följd av motortrafik. Det var enligt Lagrådet svårt att hitta en formulering som korrekt återgav avsikten med uttrycket, dvs. att jämkningen skulle ske med beaktande av den betydelse som motortrafikens risker har i det enskilda fallet. Lagrådet förordade att det angivna uttrycket fick utgå. Regeringen gjorde en viss mindre omformulering i paragrafen för att det klart skulle framgå att avsikten var att jämkningen skulle ske med beaktande av den betydelse som motorfordonstrafikens risker haft i det enskilda fallet. Enligt regeringens uppfattning var de särskilda skaderisker som motorfordonstrafiken innebär av så stor betydelse att det var motiverat att nämna dem uttryckligen i lagtexten som en omständighet att ta hänsyn till vid jämkningsprövningen.
Regeringen godtog i huvudsak Lagrådets skilda förslag när det gäller proposition 1997/98:109 Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område men inte när det gäller yrkestitel som förutsättning för att räknas som hälso- och sjukvårdspersonal. Regeringen ansåg att en person står under samhällets tillsyn om han eller hon presenterar sig för sina aktuella och presumtiva patienter med en skyddad yrkestitel. Lagrådets kritik mot viss dubbelreglering respektive omfattningen av åtalsanmälan godtogs inte heller med motivering från regeringens sida. Också i vissa andra fall godtogs inte Lagrådets förslag och ställningstagandet motiverades.
När det gäller proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets hade Lagrådet föreslagit att det i 5 kap. 2 § i den föreslagna socialförsäkringslagen infördes en bestämmelse om anmälningsskyldighet och forum för den som är bosatt i Sverige och börjar arbeta här. På grund av administrativa skäl ville regeringen inte införa någon sådan anmälningsskyldighet.
Regeringen har i proposition 1998/99:129 Ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m. åberopat behovet enhetlighet i förhållande till närliggande lagstiftning när Lagrådets förslag inte i vissa fall följts.
I proposition 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m. tog regeringen upp Lagrådets ifrågasättande beträffande 2 kap. 5 § om det i lagtexten inte borde tas in en erinran om var i lagstiftningen som det finns bestämmelser om räkenskaper för de juridiska personer som berörs i paragrafen. För vissa av de juridiska personerna saknas dock detta slag av bestämmelser och för andra återfinns bestämmelserna i förordning. Regeringen följde inte Lagrådets förslag eftersom de förordade erinringarna inte skulle kunna göras fullständiga. När det gäller 8 kap.1 § årsredovisningslagen hade Lagrådet ifrågasatt om inte första stycket borde ha sin placering i 1 kap. 3 §. Regeringen följde dock inte Lagrådet med hänsyn till att innehållet i stycket hade en så nära anknytning till sakinnehållet i kapitlet.
I propositionen tog Lagrådet också upp en grundlagsfråga. Lagrådet diskuterade frågan om grundlagen medgav utrymme för bemyndigande till en statlig myndighet att meddela bindande föreskrifter avseende de finansiella företagens bokföring och redovisning. Lagrådet pekade på att bemyndiganden av det aktuella slaget getts av riksdagen vid upprepade tillfällen och att detta klart talade mot tanken att de skulle vara oförenliga med grundlagen. Lagrådet hänvisade också till ett tidigare principuttalande av Lagrådet som markerade att kravet på en grundlagstillämpning i strikt överensstämmelse med lagtexten gjorde sig gällande med olika styrka. En strikt tillämpning var befogad t.ex. i fråga om de absoluta fri- och rättigheterna. Lagrådet sade sig inte ha någon erinran mot det sätt varpå frågan hanterades men förordade en översyn av 8 kap. regeringsformen. Regeringen ansåg att behovet och lämpligheten av mer begränsade ändringar i 8 kap. regeringsformen borde övervägas ytterligare innan något utredningsarbete påbörjades.
När det gäller lagförslaget i proposition 1998/99:140 Förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddade verksamhet hade Lagrådet föreslagit en bestämmelse om att förhör under straffansvar borde hållas under ledning av någon som är eller har varit ordinarie domare. För regeringen framstod det dock som tveksamt om en uttrycklig bestämmelse om detta var en bra lösning. Så skulle t.ex. eventuella ledamöter av kommissionen som är framstående åklagare och advokater inte kunna komma i fråga för att leda ett förhör. Enligt regeringens mening var det därför mindre lämpligt att låsa kommissionen med en bestämmelse som anger att förhör skall hållas under ledning av den som har eller har varit ordinarie domare.
I proposition 1998/99:145 Ändring av fridskränkningsbrottet godtogs inte Lagrådets förslag annat än i mindre del. Regeringen instämde i Lagrådets bedömning att det inte kunde uteslutas att det kunde förekomma tolkningsproblem vid tillämpning av en viss bestämmelse. Lagrådets förslag skulle dock kräva en mer omfattande beredning och analys än som var möjligt i ärendet. Införandet svarade mot ett viktigt behov att värna om personer i en utomordentligt utsatt position.
I proposition 1997/98:157 Överföring av periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv ansåg regeringen inte att Lagrådets förslag till alternativ lösning var godtagbart eftersom det innebar att enskild näringsverksamhet och handelsbolag inte skulle kunna ombildas till aktiebolag utan skattekonsekvenser.
I flertalet propositioner har vidtagits ändringar i den lagtext som granskats av Lagrådet. Till allra största del är det uppenbarligen fråga om rent redaktionella ändringar eller ändringar av så enkel beskaffenhet att en ny granskning av Lagrådet skulle sakna betydelse.
I proposition 1997/98:61 Vissa ändringar i lagstiftningen om personlig skyddsutrustning för privat bruk tillfördes ändringar i två paragrafer, vilket innebar att överträdelser av de föreslagna vitesföreläggandena skulle jämställas med överträdelse av vissa andra vitesförelägganden.
I proposition 1998/99:4 Stärkt patientinflytande har efter lagrådsgranskningen tillkommit en konsekvensändring till följd av nya bestämmelser i yrkestrafiklagen. I proposition 1998/99:15 Omstrukturering och beskattning har förbiseenden rättats till efter lagrådsgranskningen genom att begreppet rörelse i ett visst sammanhang definierats, ett undantag tillförts och en bestämmelse borttagits som obehövlig.
Lagrådet anlade grundlagssynpunkter på ett förslag till lag om handel med ädelmetallarbeten i proposition 1998/99:102. Lagrådet fann att 13 § (12 §) innehöll bemyndiganden till regeringen som innebar en generell fullmakt om avvikelser från lagen, vilket inte kunde tillåtas från grundlagssynpunkt. Undantagen borde preciseras. I propositionen infördes undantag preciserade till frågorna om att palladium skulle kunna säljas som ädelmetall, om att ansvarsstämpling kunde utgå samt slutligen annat undantag om det behövdes med hänsyn till överenskommelse med främmande makt. Enligt regeringen behövdes ett sådant undantag för att kunna fortsätta att delta i 1972 års ädelmetallkonvention.
6.3.4 Lagstiftningsärenden som rör det kommunala området
I proposition 1997/98:153 Vissa kommunala frågor lades fram förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen, som innebar att ett undantag gäller för kommunernas uttag av tjänster i fråga om vissa boendeformer. Regeringen framhöll att bestämmelserna i mervärdesskattelagen tillhör det område som normalt bör granskas av Lagrådet. Det var dock här fråga om en konsekvensändring av enkel beskaffenhet och Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommun och landsting innehöll förslag till lagändringar beträffande bl.a. lagen om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen om utjämningsavgift för kommuner och landsting. De föreslagna förändringarna gällde utjämningar för strukturellt betingade kostnadsskillnader. Regeringen ansåg att lagförslagen var av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande inte var nödvändigt.
I proposition 1998/99:122 Kommunala bostadsföretag lades fram förslag till lag om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid avyttring av aktier eller andelar i eller utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m. Förslaget innebar bl.a. att om en kommun säljer aktier eller andelar i det kommunala bostadsföretaget i sådan omfattning att kommunen förlorar det bestämmande inflytandet skall en minskning av kommunens generella statsbidrag ske och bostadsföretagets godkännande som allmännyttigt återkallas. Det lagförslag som regeringen lämnade i denna proposition tillhör enligt propositionen det område som normalt bör granskas av Lagrådet. Mot bakgrund av de omfattande försäljningsåtgärder som skett och som planerades i ett flertal kommuner var det mycket angeläget att riksdagen kunde fatta beslut i ärendet snarast möjligt. Det fanns därför inte tid att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslaget. Förslaget remitterades senare av bostadsutskottet till Lagrådet. Sammanfattningsvis ifrågasatte Lagrådet allvarligt om en inskränkning i den kommunala rätten till självstyrelse borde göras på detta sätt. Det föreslagna sanktionssystemet bedömde Lagrådet utan tvivel vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Lagrådet uttalade dock att såsom bestämmelserna i regeringsformen är utformade synes det ytterst vara riksdagen som sätter gränserna för det kommunala självbestämmandet. Lagrådet ansåg också att ikraftträdandebestämmelsen borde ändras i syfte att undvika en retroaktiv tillämpning.
6.3.5 Utskottets bedömning
Utskottets granskning har omfattat närmare 200 propositioner i lagstiftningsärenden, varav 140 granskats av Lagrådet. I ett tiotal av dessa har Lagrådet riktat kritik som kan tyda på att det funnits vissa brister i beredningen av ärendet. I ett fall är kritiken om bristande beredning uttrycklig (prop. 1997/98:100). Kritiken har i andra fall gällt bl.a. att förslaget varit otillräckligt genomarbetat (prop. 1997/98:109), att förhållandet till andra lagar inte varit tillräckligt reglerat (prop. 1997/98:90), att visst utredningsmaterial inte varit föremål för remiss till myndigheter och organisationer samt att en viktig fråga inte varit avklarad (prop. 1997/98:124).
I flera fall har Lagrådet vänt sig mot att lagstiftningen inte samordnats med annan lagstiftning i ett lagkomplex (prop. 1997/98:151, 1997/98:166, 1998/99:15 och 1998/99:119). I något fall har Lagrådet efterfrågat ytterligare analyser när det gäller EG-rättsliga frågor.
I några fall har kritiken avsett det förhållandet att den föreslagna regleringen varit komplex och svårbemästrad. Det har främst gällt lagstiftning på skatteområdet och socialförsäkringsområdet (prop. 1997/98:146 och 1998/99:15).
Lagrådets påpekanden har många gånger lett till att vissa frågor tagits ur propositionerna för ytterligare utredning eller att bristerna kunnat läkas innan propositionerna avlämnas. I andra fall har förslaget visserligen lagts fram men samtidigt har fortsatt utredning aviserats. Lagrådsgranskningen har därigenom kunnat fylla en viktig funktion i arbetet för att åstadkomma en god kvalitet i lagstiftningsarbetet. Utskottet vill emellertid understryka vad Lagrådsutredningen framhöll redan år 1977 (Ds 1977:10). För att granskningskapaciteten i Lagrådet skall utnyttjas på bästa sätt i lagstiftningsarbetet är det av betydelse att det förslag som underställs Lagrådets granskning har så god kvalitet som möjligt. Det innebär uppenbarligen en misshushållning med resurserna i Lagrådet om detta skall behöva ägna någon större del av sin verksamhet åt frågor som borde ha klarats av under det beredande arbetet i regeringens kansli. Ju högre kvalitet de remitterade förslagen har, desto mer kan granskningsverksamheten i Lagrådet inriktas på väsentligheter.
Resultatet av utskottets granskning understryker att Lagrådets roll är av central betydelse bl.a. för att uppnå en hög teknisk kvalitet i lagstiftningsarbetet. Detta gäller inte minst lagstiftning på skatte- och socialförsäkringsområdet där lagstiftningen ofta är av komplicerad natur. Det är därför enligt utskottets mening olyckligt att skattelagstiftning framför allt i budget- och vårpropositionerna under den aktuella perioden inte kunnat bli föremål för lagrådsgranskning innan propositionerna avlämnats.
Utskottets granskning har detta år inte varit särskilt inriktad på frågan om lagförslag som faller inom Lagrådets granskningsområde remitterats dit. Utskottet har dock uppmärksammat att proposition 1998/99:73 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. innehöll förslag till ändring bl.a. i socialregisterlagen, utan att det motiverats varför förslaget inte remitterades till Lagrådet.
När det gäller den lagstiftning granskningen omfattat har det inte framkommit annat än att regeringen till helt övervägande del varit lyhörd för Lagrådets synpunkter. Regeringen har i allmänhet godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. I färre än 20 av de ca 140 ärendena har regeringen haft en annan uppfattning i vissa frågor och motiverat sina ställningstaganden, varvid ytterligare analyser av frågan ofta redovisats. En rad olika skäl har åberopats, bl.a. pedagogiska skäl, lämplighetsskäl, förenligheten med svenskt språk eller underliggande fördragstext, icke avsedda konsekvenser på skatteområdet eller att bestämmelsens räckvidd inte skulle avgränsas på det sätt som varit avsett. I några fall har regeringen förklarat sig dela Lagrådets uppfattning och aviserat sin avsikt att senare se över frågan. I vissa fall har regeringens ställningstagande vilat på en mer politisk grund. Så har regeringen i motsats till Lagrådet ansett att reglerna om barnår som pensionsgrundande borde läggas fram trots sin komplexitet eftersom det var ett resultat av en ingående politisk process (prop. 1997/98:151). När det gäller fridskränkningsbrottet (prop. 1998/99:145) har regeringen visserligen förklarat sig dela Lagrådets uppfattning att tolkningsproblem i framtiden inte kunde uteslutas men införandet svarade mot ett viktigt behov att värna vissa särskilt utsatta personer. I ett annat fall har regeringen ansett att staten, både av principiella och praktiska skäl, borde ha företräde framför investerare.
Lagrådets roll är enligt regeringsformen rådgivande. Regeringen behöver således inte följa Lagrådets förslag. Regeringen har till övervägande del valt att följa Lagrådets förslag. När förslagen inte följts har regeringen genomgående argumenterat för sitt ställningstagande. Utskottet saknar därför anledning att ifrågasätta regeringens beslut att lägga fram förslagen. Utskottet vill dock liksom vid granskningen hösten 1997 (bet. 1997/98:KU10) rent allmänt understryka att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas.
Redaktionella ändringar och sakliga ändringar av enkel beskaffenhet har ofta gjorts i propositionernas lagtexter jämfört med lagtexterna i lagrådsremisserna. De redaktionella ändringarna kan många gånger ha gjorts på grund av informella påpekanden från Lagrådets sida och har genomgående inneburit lagtekniska förbättringar. Enligt utskottets mening är det självfallet angeläget att de förslag till lagtext som lämnats till riksdagen har så hög kvalitet som möjligt. Förekomsten av redaktionella ändringar efter lagrådsgranskningen kan därför i princip inte ifrågasättas. Det finns dock en risk att redaktionella ändringar och sakliga ändringar av enkel beskaffenhet kan påverka regleringen på ett sätt som inte varit avsett. Det är därför angeläget att lagtexten har högsta möjliga kvalitet redan när den granskas av Lagrådet. Som ovan sagts gäller att ju högre kvalitet de remitterade förslagen har, desto mer kan granskningsverksamheten i Lagrådet inriktas på väsentligheter.
Av utskottets granskning när det gäller lagstiftning i ärenden som rör det kommunala området (avsnitt 6.3.4) framgår att regeringen ansett att vissa lagförslag i propositionerna 1997/98:153 Vissa kommunala frågor, 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting och 1998/99:122 Kommunala bostadsföretag tillhör det område som normalt bör granskas av Lagrådet.
Lagförslaget i proposition 1997/98:153 avsåg mervärdesskattelagen, en lag som i och för sig faller inom ramen för 8 kap. 3 § regeringsformen och därmed Lagrådets granskningsområde enligt 8 kap. 18 § regeringsformen.
Förslaget i proposition 1998/99:122 till lag om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid avyttring av aktier eller andelar i eller utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m. berör frågan om gränserna för den kommunala självstyrelsen, en fråga som bl.a. i samband med lagstiftning rörande utjämningssystemet för kommuner vid upprepade tillfällen under 1990-talet behandlats av Lagrådet bl.a. på initiativ av riksdagsutskott.
Granskningen i denna del föranleder inte något särskilt uttalande från utskottets sida.
6.4 Upplysningar i propositioner som behandlar EU-frågor
Enligt 3 kap. 1 § riksdagsordningen (RO) skall en proposition, förutom regeringens protokoll i ärendet, innehålla en redogörelse för ärendets tidigare behandling, motivering samt i förekommande fall Lagrådets yttrande. Denna bestämmelse kommenteras inte närmare i vare sig propositionen eller KU:s betänkande (prop. 1973:90, bet. KU 1973:26 och KU 1974:8).
I Statsrådsberedningens propositionshandbok (Ds 1997:1) finns en utförligare beskrivning av vad en proposition skall innehålla. Där anges bl.a. att alla propositioner skall innehålla en kortfattad beskrivning av ärendet och dess beredning. Här bör, enligt handboken, redovisas hur ärendet uppkommit, eventuella utredningar samt hur beredningskravet i regeringsformen har uppfyllts.
KU har vidare i ett par betänkanden framhållit vikten av att propositioner innehåller tillräckliga konsekvensanalyser (se bet. 1990/91:KU30 och 1993/94:KU30).
När det gäller propositioner under 1998 i ärenden som behandlar EU-frågor förekommer endast i något enstaka fall uppgifter om att riksdagen har informerats och att frågan har varit föremål för samråd i riksdagens EU-nämnd (prop. 1997/98:58 Amsterdamfördraget). I flertalet propositioner under 1998 som behandlar lagstiftningsärenden med anledning av t.ex. ett nytt EG-direktiv förekommer ingen uppgift om att information har lämnats till riksdagen eller att frågan har varit föremål för samråd i EU-nämnden. (Se t.ex. prop. 1998/99:32 EU- bedrägerier och korruption, prop. 1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige samt prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el. I samtliga dessa ärenden har samråd ägt rum i EU-nämnden.)
Enligt 10 kap. 1 § RO skall regeringen fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i EU. Vidare skall regeringen underrätta EU-nämnden om frågor som skall bli behandlade i EU:s råd samt samråda med nämnden om förhandlingarna i rådet. KU har bl.a. i sitt betänkande 1996/97:KU2 om EU-frågornas behandling i riksdagen framhållit betydelsen av riksdagens inflytande över EU- frågorna.
I EU-nämndens yttrande 1998/99:EUN1y till utrikesutskottet med anledning av regeringens skrivelse 1998/99:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1998 har EU-nämnden betonat betydelsen av att regeringen i skrivelsen samt i propositioner med EU-anknytning redogör för hur informations- och samrådsskyldigheten gentemot riksdagen har fullgjorts. Utrikesutskottet anförde i sitt betänkande 1998/99:UU10 att utskottet delade EU-nämndens uppfattning och förutsatte att så kommer att ske framdeles.
Med hänsyn härtill och då det skulle underlätta för riksdagen att kontrollera att regeringen har uppfyllt den informations- och samrådsskyldighet som följer av 10 kap. RO skulle det kunna vara av värde om regeringen i propositioner som gäller genomförande av EG-direktiv, följdlagstiftning till EG-förordningar och liknande ärenden redovisade på vilket sätt information och samråd har skett med riksdagen. En sådan redovisning bör också ske när det gäller ärenden som rör frågor inom EU:s andra och tredje pelare. Därmed kommer också hela beredningsprocessen i EU-ärenden att redovisas öppet, vilket också bidrar till kännedomen om hanteringen av EU-ärenden.
Inom utskottets kansli har upprättats en promemoria i vilken de förhållanden som nu återgivits beskrivs. Promemorian har efter beslut av utskottet översänts till Regeringskansliet. I ett yttrande av den 19 november 1999, bilaga 4.3, har anförts att Regeringskansliet inte har något emot att utveckla en rutin för att i propositioner som behandlar EU- frågor lämna upplysningar om att riksdagen har informerats och om att samråd med EU-nämnden har ägt rum.
Utskottets bedömning
För den beredning som skall äga rum i riksdagen innan beslut fattas med anledning av en proposition är det i skilda hänseenden av värde om det på ett lättillgängligt sätt görs klart hur regeringens förslag har beretts. Detta är av betydelse även från kontrollsynpunkt. Utskottet anser det vara på sin plats att propositioner innehåller redogörelser för hur de i 10 kap. riksdagsordningen föreskrivna informations- och samrådsskyldigheterna har uppfyllts i de fall då sådan skyldighet finns. Utskottet välkomnar följaktligen en sådan utveckling av Regeringskansliets rutiner som har ställts i utsikt i det yttrande som har avgivits i granskningsärendet.
6.5 Jämställdhetsaspekter i propositioner
Bakgrund
I 1 kap. 2 § regeringsformen föreskrivs att den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter.
Enligt propositionshandboken (Ds 1997:1) skall beslut om bl.a. lagar föregås av en grundlig analys av de problem m.m. som förslagen är avsedda att lösa och av konsekvenserna för dem som berörs av förslagen. I handboken framhålls att kraven på problem- och konsekvensanalyser undan för undan har skärpts.
Kommittéförordningen (1998:1474) riktar sig till kommittéer med utredningsuppdrag och tillkallade på grund av ett regeringsbeslut. Enligt 15 § förordningen skall - om ett förslag i ett betänkande har betydelse för jämställdheten - konsekvenserna i detta avseende redovisas i utredningens betänkande.
Utskottet avstyrkte våren 1999 en motion (v), vari yrkades ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen i propositionerna mer regelmässigt och på ett tydligare sätt borde redovisa förslagens konsekvenser för jämställdheten (bet. 1998/99:KU26). Utskottet redovisade ett skriftligt svar på en fråga (1998/99:270) från Ulla Hoffmann (v) vari finansministern framhöll att kommittéförordningen inte omfattar regeringens propositioner till riksdagen. Finansministern påpekade att regeringen har ett kollektivt ansvar för att nå målen för jämställdhetspolitiken och att varje statsråd har ett ansvar för att främja jämställdhetsperspektivet inom sitt politikområde. När det gäller den ekonomiska vårpropositionen, som frågan avsåg, anfördes i svaret att varje minister har ett ansvar för att beakta och synliggöra jämställd- hetsperspektivet.
Utskottet hänvisade till att frågan om en övergripande tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen om jämställdhetsperspektivet tidigare behandlats med anledning av motioner. Utskottet hade då hänvisat till stadgandet i 1 kap. 2 § regeringsformen tredje stycket om att det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter och konstaterat att om regeringen skulle lägga fram en proposition utan någon jämställdhetsanalys kan riksdagen ställa regeringen till svars för detta (bet. 1997/98:KU5 s. 14-15, 1997/98:KU29 s. 10-12).
I regeringens skrivelse 1999/2000:24 Jämställdhetspolitiken inför 2000 redovisas utvecklingen av jämställdhetsarbetet och den fortsatta inriktningen av jämställdhetspolitiken. Det hänvisas till regeringens skrivelse Jämställdhetspolitiken (skr. 1996/97:49), vari särskilt betonades betydelsen av att könsperspektivet tydliggörs och beaktas inom alla delar av regeringens politik och statliga verks och myndigheters arbete och att den högsta ledningen tar ansvaret för jämställdhetsarbetet. Vidare beskrivs regeringens strategi för att befästa och utveckla arbetsformer som skall säkerställa att jämställdhets-aspekten förs in i huvudfåran av politiska och administrativa beslutsprocesser. Regeringsförklaringen anges vara det grundläggande dokumentet för regeringens uppgift att beakta jämställdhet mellan kvinnor och män i allt beslutsfattande. Där anges varje år sedan år 1994 att ett jämställdhetsper-spektiv skall genomsyra alla politikområden. Inom departementet pågår enligt skrivelsen ett arbete med att utveckla metoder för att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla sakfrågor. Merparten av den offentliga statistik som är individbaserad är uppdelad på kön enligt förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken. År 1997 tillsattes en metodutvecklingsgrupp för jämställdhetsarbetet. Uppdraget är att utveckla metoder för arbetet med att genomsyra alla politikområden med ett jämställdhetsperspektiv. Detta arbete skall redovisas senast i december 2000. I september 1999 beslutade regeringen ge Riksrevisionsverket i uppdrag att granska hur jämställdhetsper-spektivet återspeglas i regleringsbreven och i myndigheternas årsredovisning.
Jämställdhetsaspekter i propositioner under perioden januari 1998-juni 1999
Uppgifter om jämställdhetskonsekvenser redovisas inte genomgående i propositionerna i lagstiftningsärenden under den aktuella perioden. Vissa propositioner syftar dock omedelbart till att förbättra kvinnors situation. Det gäller propositionerna 1997/98:55 Kvinnofrid och 1998/99:70 Könsstympning, borttagande av kravet på dubbel straffbarhet.
I sex propositioner redovisas jämställdhetskonsekvenserna av regeringsförslaget under särskild rubrik. Proposition 1997/98:106 Pensionsrättigheter och bodelning innehåller ett avsnitt rubricerat Konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Proposition 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst innehåller i avsnittet Kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning ett mindre underavsnitt rubricerat Jämställdhet mellan kvinnor och män. I proposition 1998/99:90 Utstationering av arbetstagare anges under rubriken Konsekvensbeskrivningar att det genom lagen fastslås att jämställdhetslagens diskrimineringsförbud också gäller vid utstationeringar, varför förslaget medför positiva konsekvenser vad gäller jämställdheten mellan kvinnor och män.
Proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000- talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning innehåller ett avsnitt rubricerat Jämställdhet, jämlikhet och integration - idrott åt alla i praktiken och ett annat Främja jämställdhet och integration. Det sägs att det är en viktig trovärdighetsfråga att idrotten lyckas ta ytterligare steg mot jämställdheten, såväl i styrelserummet som i den praktiska vardagsverksamheten. Syftet med statsbidraget sägs bl.a. vara att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamheten.
Proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets innehåller ett avsnitt rubricerat Jämställdhetspolitiska konsekvenser och i proposition 1998/99:120 Företagshälsovård anges under rubriken Konsekvenser att även ur jämställdhetssynpunkt kan förtydligandet av reglerna om företagshälsovård förväntas leda till att flera kvinnor, jämfört med i dag, kan komma att få tillgång till företagshälsovård.
I några propositioner - bortsett från budgetpropositionerna - finns vissa jämställdhetsaspekter samlade under egen rubrik. Proposition 1997/98:152 Inkomstgrundad ålderspension m.m. innehåller ett avsnitt rubricerat Pensionssystemet ur ett jämställdhetsperspektiv, där regeringen hänvisar till den analys och de slutsatser som kommit fram i två angivna studier. I proposition 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting finns ett avsnitt rubricerat Jämställdhet mellan kvinnor och män, och regeringen framhåller att fördjupade jämställdhetsanalyser bör göras i den fortsatta uppföljningen av utjämningssystemet. I proposition 1997/98:58 Amsterdamfördraget finns ett avsnitt rubricerat Jämställdhet mellan män och kvinnor och i proposition 1997/98:70 Att utveckla ett grannlandssamarbete -Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa år 1999-2001 finns ett avsnitt rubricerat Jämställdhet. I proposition 1997/98:82 Europarådets sociala stadga behandlas också jämställdhetsaspekter. I proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor - Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro finns ett avsnitt om könsneutrala åldersgränser och ett avsnitt om ökad kunskap om villkoren för flickor.
I ett trettiotal propositioner tas jämställdhetsaspekter upp i skilda sammanhang utan särskild rubrik eller konsekvensanalys. Så framhålls i propositionerna 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling och 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd kvinnornas val när det gäller bl.a. flyttning till andra orter för att erhålla arbete, och arbetslösheten bland kvinnor redovisas särskilt liksom andelen kvinnor i utbildning. Regeringen framhåller i propositionerna att de insatser som görs bör ske med beaktande av lika möjligheter för män och kvinnor. I proposition 1997/98:93 Läroplan för förskola sägs att den nordiska modellen med heldagsomsorg med god kvalitet är en förutsättning för jämställdhet mellan kvinnor och män och barns goda uppväxtvillkor och förskolans ansvar för att motverka traditionella könsmönster och könsroller betonas. I proposition 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor framhålls beträffande målen för forskningspolitiken att jämställdhetsfrågorna skall ges fortsatt stor vikt i forskningen. I proposition 1997/98:95 Ändringar i kriminalvårdslagstiftningen, m.m. finns ett avsnitt rubricerat Kvinnor i anstalt respektive Rätten till lika möjligheter för kvinnor och män och likabehandling av kvinnor och män nämns i proposition 1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige. I proposition 1997/98:86 Litteraturen och läsandet lämnas uppgiften att kvinnor läser mer än män. I proposition 1997/98:87 Konstnärernas villkor redovisas vissa statistiska uppgifter om kvinnor respektive män samt anges att vissa insatser bör nyttjas för att undanröja rådande skillnader i villkor mellan män och kvinnor.
Kvinnornas situation behandlas också i proposition 1997/98:115 Folkbildning där det uttalas att till folkbildningens viktiga demokratiska uppgifter kan läggas ytterligare en betydelsefull dimension, nämligen jämställdhet, och lämnas uppgiften att kvinnor hävdar sig väl inom folkbildningen. Proposition 1997/98:113 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken innehåller statistiska uppgifter om kvinnors respektive mäns situation. I proposition 1997/98:116 Staten och trossamfunden anges att det hör till Svenska kyrkans demokratiska karaktär att kvinnor och män har samma möjligheter att ta ansvar och tjänstgöra i Svenska kyrkan. I proposition 1997/98:117 Framtidsformer -Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design anges bl.a. att jämställdheten alltid skall aktivt främjas i högskolornas utbildningsverksamhet inom områdena byggande, formgivning och design. Proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension tar upp vissa skillnader i kvinnors respektive mäns situation, som kvinnors längre livslängd, mäns värnplikt och det förhållandet att kvinnor lägger ner mer tid på barn. Frånskilda kvinnors del i exmakens pension diskuteras också. I proposition 1997/98:165 Utveckling och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet redovisas arbetslöshetssiffror för kvinnor särskilt, att övervägande del av ensamstående föräldrar är kvinnor, målet att sysselsättningsgraden i de socialt utsatta storstadsområdena bör höjas både för män och kvinnor, att invandrade kvinnors roll bör beaktas i integrationspolitiken, att jämlika levnadsvillkor för både män och kvinnor i storstädernas eftersträvas samt stöd till pilotprojekt i skolan som främst engagerar flickor och unga kvinnor. Inom varje delområde när det gäller lokala utvecklingsavtal skall ett jämställdhetsperspektiv beaktas. Proposition 1997/98:169 Gymnasieskola i utveckling, kvalitet och likvärdighet innehåller ett avsnitt om teknikprogrammet för kvinnor. I propositionerna 1997/98:177 Nya åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet och 1997/98:180 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning görs genomgående paralleller till jämställdhetslagen. I proposition 180 framhålls att kvinnor kan bli särskilt utsatta när det gäller diskriminering av homosexuella och heterosexuella i arbetslivet. Proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter tar bl.a. upp frågan om kvinnors situation i häkte och anstalt. I proposition 1997/98:189 Patientens ställning redovisas på några ställen kvinnors syn på vården.
I proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning anges att fortsatt forskning behövs bl.a. i fråga om dopningsmedels effekter på kvinnor. I proposition 1998/99:4 stärkt patientinflytande omnämns att det inte är skillnad på mäns och kvinnors synpunkter när det gäller information om behandlingsalternativ och inflytande över behandling. I proposition 1998/99:37 Ändrade försäkringsrörelseregler omnämns frågan om könsberoende premier. På olika håll i proposition 1998/99:41 Ändringar i brottsskadelagen nämns mäns våld mot kvinnor. I proposition 198/99:57 Europa - Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Jordanien framhålls att parterna bl.a. skall prioritera stärkandet av kvinnornas roll. Kvinnornas situation tas särskilt upp i vissa sammanhang i proposition 1998/99:71 Ersättning av staten till steriliserade i vissa fall. I proposition 1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat försvar framhålls att jämställdhetsfrågorna bör få en framträdande roll i personalförsörjningssystemet. I proposition 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m. anges att det bör verkas för att forskningen till alla delar tar hänsyn till effekterna både för män och kvinnor. I proposition 1998/99:78 Beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållstöd till barn med särlevande föräldrar redovisas statiska uppgifter om kvinnors bidragsskyldighet särskilt. I proposition 1998/99:98 Vissa premiepensionsfrågor anges att premiepension skall beräknas lika för kvinnor och män. Jämställdhetsaspekter tas upp på flera håll i proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor. Enligt proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden bör trossamfund för att kunna komma i fråga för statligt stöd verka för att utveckla förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män. I proposition 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m. redovisas särskilt uppgifter om kvinnornas situation.
I budgetpropositionen för år 1999 framhålls regeringens avsikter när det gäller jämställdhetsarbetet i skilda sammanhang, främst i finansplanen och inom Arbetsmarknadsdepartementets, Socialdepartementets och Utbildningsdepartementets områden men också inom Utrikes-, Justitie-, Kultur- och Näringsdepartementens områden och i viss mån inom Försvarsdepartementets område. I finansplanen framhålls att samarbetet mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som ett av fem områden gäller jämställdhet. Planerade åtgärder för ökad jämställdhet redovisas under särskilda rubriker men jämställdhetsperspektiv förekommer också i andra avsnitt eller bilagor och gäller bl.a. Europapolitiken, sysselsättning, rättsväsendet, internationellt bistånd, arbetsmarknaden och arbetslivet samt statlig styrning. Jämställdheten behandlas också i avsnittet Fördelningspolitiken där det finns ett diagram som visar att nettoeffekterna av budgetpropositionens förslag var mer fördelaktiga för kvinnor än för män.
Inom ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning föreslås att det anslås 2 miljoner kronor till SCB för att finansiera utveckling av lönestatistik inriktad på kvinnor och män och utveckling av jämställdhetsbokslut.
Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (Justitiedepartementet) tas bl.a. upp åtgärder mot våld mot kvinnor, åtgärder för att rekrytera kvinnor till chefstjänster, program mot sexuella trakasserier och ett nationellt nätverk för kvinnliga poliser. Det framhålls att det inom samtliga myndighetsområden pågår ett aktivt jämställdhetsarbete och understryks att det givetvis är viktigt att arbetet fortsätter och intensifieras. Statistiska uppgifter om andelen anställda kvinnor på olika nivåer inom myndigheterna redovisas. Propositionen om fridskränkningsbrottet redovisas.
Utgiftsområdena 5 Utrikesförvaltning och Internationell samverkan och 7 Internationellt samarbete innehåller en rad uppgifter i skilda sammanhang från ett jämställdhetsperspektiv. Det framhålls att jämställdhet betonats allt starkare i svensk utrikespolitik och att jämställdheten är ett delmål i utvecklingssamarbetet.
När det gäller utgiftsområde 6 Totalförsvar framhålls att Räddningsverket har i uppdrag att verka för att underlätta rekryteringen av kvinnor till kommunal räddningstjänst. Statistiska uppgifter om antalet kvinnor som antagningsprövats av Totalförsvarets pliktverk och skrivits in till värnplikt och civilplikt redovisas.
På utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg redovisas bl.a. att det genom Socialdepartementets genderprojekt bl.a. framkommit information om att män och kvinnor har olika tillgång till vård och omsorg. Departementet anges arbeta vidare med att få fram könsuppdelad statistik och verka för att förslag och verksamheter skall genomföras utifrån båda könens behov och förutsättningar. Vidare redovisas andelen ensamstående kvinnor med barn som fått socialbidrag, andelen kvinnor som fått assistansersättning, bilstöd och anpassningsbidrag och andelen kvinnor i tvångsvård samt ökningen i andelen psykiskt funktionshindrade kvinnor bland hemlösa. I avsnittet Folkhälsa redovisas särskilt kvinnors och mäns olika livslängd och sjuklighet. Svenskt stöd för WHO:s antitobaksprogram som innefattar arbete med att driva fram en internationell ramkonvention och studier om kvinnor och tobak omnämns. Det anges att den fortsatta satsningen på kvinnors hälsa bl.a. utgår från hälso- och sjukvården som en arbetsplats för lågutbildade kvinnor. Arbetet mot våld mot kvinnor beskrivs. Utgångspunkten för Folkhälsoinstitutets genderarbete redovisas. Genderperspektivet anges vara en central utgångspunkt för forskningen i Institutet för psykosocial medicin. Det anges också att konkreta frågor för Statens institutionsstyrelse t.ex. är vilka könsroller som förmedlas på institutionerna, att kvinnor och män får vård på lika villkor, vilka behov flickor och pojkar har behandlingsmässigt samt vilken betydelse kvinnlig respektive manlig personal har för vården och behandlingen inom styrelsens verksamhet. Beträffande Socialstyrelsen framhålls att myndigheten som en del i sitt utvecklingsarbete skulle analysera förslag och verksamhet utifrån såväl kvinnors som mäns utgångspunkter. Genderperspektivet ingår i myndighetens målsättning genom att könsper-spektivet skall beaktas i alla nya verksamheter. Vidare redovisas att Socialstyrelsen fått i uppdrag att leda ett utvecklingsarbete i frågan om våld mot kvinnor och att könsperspektivet i Handikappombudsmannens verksamhet haft fokus på kvinnan. Enligt regeringen var det önskvärt att Socialstyrelsen årligen på ett övergripande sätt i en särskild rapport till regeringen sammanfattar de viktigaste slutsatserna från sitt genderarbete. När det gäller Socialvetenskapliga forskningsnämnden anses gendermålet uppfyllt, eftersom insatser gjorts för att genderperspektivet bättre skall betonas i den socialvetenskapliga forskningen och stöd beviljas män och kvinnor i lika utsträckning i förhållande till andelen ansökningar.
Redovisningen på utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp innehåller statistiska uppgifter med särredovisning för kvinnor när det gäller andelen sjukfall, handikappförmåner, förtidspensionering och arbetsskadelivräntor, och det hänvisas till en genderrapport från Riksförsäkringsverket.
I fråga om utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom hänvisas till att Riksförsäkringsverket på uppdrag av regeringen, som en del av Socialdepartementets genderprogram för social välfärd, skall analysera förslag och verksamhet inom socialförsäkringen utifrån båda könens utgångspunkter. I rapporten En socialförsäkring för kvinnor och män - en kartläggning ur ett genderperspektiv hade Riksförsäkringsverket konstaterat att det fanns stora ekonomiska skillnader mellan manliga och kvinnliga ålderspensionärer när det gäller socialförsäkringen. Andelen kvinnor med intjänad ATP, pensionstillskott och bostadstillägg till pensionärer redovisas liksom antalet änkepensioner.
När det gäller utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn omnämns Riksrevisionsverkets rapport (RRV 1997:7) Föräldraförsäkring - effektivitetsrevision av ett familjepolitiskt instrument, där jämställdheten mellan kvinnor och män identifierats som en av fyra politiska målsättningar för föräldraförsäkringen. Uppgifter om kvinnor särredovisas när det gäller föräldraförsäkringen, underhållsstöd, bidragsskyldiga föräldrar och skulder på grund av underhållsskyldighet.
I fråga om utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet särredovisas statistiska uppgifter om kvinnor när det gäller andelen arbetslösa och de som beviljats tillfällig avgångsersättning.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv innehåller ett avsnitt om jämställdhet, där anslagen till Jämställdhetsombudsmannen, särskilda jämställdhetsåtgärder och bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet redovisas. Statistiska uppgifter för kvinnor särredovisas i en lång rad sammanhang och jämställdhetsaspekter förekommer genomgående. Resultat-informationen inbegriper jämställdheten. Det anges att jämställdheten mellan män och kvinnor i arbets- och samhällsliv ingår som ett av målen för utgiftsområdet. Arbetet med att bryta den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden måste även fortsättningsvis prioriteras. Vidare sägs att arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken är viktiga instrument för att förbättra jämställdheten i arbetslivet och därmed samhällslivet i övrigt. Riksrevisionsverkets översyn av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ur ett jämställdhetsper-spektiv redovisas. Arbetslivsinstitutet skall verka för en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Institutet har regeringens uppdrag att påbörja forskning med målsättningen att klargöra de mekanismer som återskapar könssegregeringen på arbetsmarknaden. Rådet för arbetslivsforskning initierar forskning och utveckling med jämställdhetsperspektiv. I bilagor redovisas fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män respektive könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser.
För utgiftsområde 15 Studiestöd redovisas att ca 56 % av studiestödstagarna på högskolenivå är kvinnor.
I fråga om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning redovisas särskilt rekryteringen av kvinnliga professorer och basåret som rekryteringsgrund till teknisk och naturvetenskaplig högskoleutbildning för kvinnor. Ambitionen att öka antalet män som elever på Lärarhögskolan framhålls. Kvinnors andel i Kunskapslyftet, försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning, grundläggande högskoleutbildning i sin helhet och uppdelat på utbildningar samt forskarutbildning särredovisas. Det framhålls att andelen kvinnor som förvärvsarbetar både bland högskoleutbildade och bland kvinnor med lägre utbildning är högre i Sverige än i nästan alla andra länder. Under rubriken Barnomsorg, skola och vuxenutbildning finns ett jämställdhetsavsnitt med särskilda statistiska uppgifter om andelen flickor på individuellt program, andelen kvinnor inom gymnasial och grundläggande vuxenutbildning samt inom den kvalificerade yrkesutbildningen, svenskundervisning, särvux och svenskundervisning för invandrare. Andelen manliga respektive kvinnliga lärare i skolan redovisas. Det framhålls att barnomsorgen är en viktig förutsättning för jämställdheten. Även i avsnittet Universitet och högskolor finns ett särskilt jämställdhetsavsnitt, och andelen kvinnor i distansutbildning, utbildning i naturvetenskap samt teknik- och forskarutbildning redovisas. När det gäller lärarutbildningar tas jämställdhetsinsatser upp under särskild rubrik. Under rubriken Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. nämns särskilt jämställdhetsinsatser i fråga om postdoktorala stipendier, gästprofessurer, nya professurer och doktorandtjänster. När det gäller anslag till Högskoleverket anges att en viktig del i verkets uppgift att ta fram en årsrapport för hela högskolesektorn är att följa universitetens och högskolornas arbete med jämställdhet. Vidare anges att forskningsråden bl.a. skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Forskningsrådsnämnden skall bl.a. främja jämställdhets-, kvinno- och genusforskning. I avsnittet Nationella och internationella forskningsresurser finns underrubriken Jämställdhet. Beträffande Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Medicinska forskningsrådet nämns deras insatser i fråga om jämställdhet.
När det gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid finns beträffande de viktigaste statliga insatserna inom området ett underavsnitt rubricerat Jämställdhet som inleds med att en viktig aspekt på statens insatser inom kulturområdet är jämställdheten. Andelen kvinnliga respektive manliga konstnärer och bidragssökande hos Konstnärsnämnden redovisas liksom andelen i fråga om mottagare av bidrag. Förstärkningar bör enligt regeringen utnyttjas till att undanröja skillnader i villkor mellan män och kvinnor i konstnärsyrket.
På utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande särredovisas statistiska uppgifter om kvinnor och män bl.a. i fråga om mottagare av bostadsbidrag och utrymmesstandard. Vidare sägs att länsstyrelserna i huvudsak uppvisar ett tillfredsställande resultat när det gäller jämställdhetsåtgärder.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling innehåller flera uppgifter om kvinnors situation. Statistiska uppgifter för kvinnor och män särredovisas. Regeringen framhöll att yngre kvinnor flyttar från skogslänen i något större omfattning än tidigare samt att minst 40 % av förväntade nya arbetstillfällen till följd av beviljade regionala utvecklingsbidrag och sysselsättningsbidrag avsågs gå till kvinnor respektive män, men att målet inte uppnåtts. Regeringen har gett NUTEK i uppdrag att analysera möjligheterna att uppnå detta könskvoteringsvillkor och hur antalet kvinnor inom traditionellt mansdominerade branscher men också antalet män i kvinnodominerade branscher kan öka inom det regionalpolitiska stödområdet. Om Glesbygdsverket sägs att det bl.a. skall medverka till att man beaktar de särskilda behov som kvinnor boende i lands- och glesbygd har. Resurscentra för kvinnor redovisades som ett medel att uppnå en större andel kvinnliga företagare. Andelen kvinnliga företagare som beviljats landsbygdsstöd och andelen nya arbetstillfällen som beräknas gå till kvinnor på grund av stödet redovisas.
I fråga om utgiftsområde 22 Kommunikationer anges att regeringen beslutat tillsätta en jämställdhetsdelegation. Antalet anställda kvinnor i Vägverket och Banverket redovisas.
När det gäller utgiftsområde 24 Näringsliv särredovisas statistiska uppgifter om kvinnligt respektive manligt nyföretagande, andelen kvinnor i turistnäringen och andelen nöjda kvinnliga kunder inom NUTEK:s telefonrådgivning. Det framhålls att intresset för kooperativt nyföretagande inte minst bland kvinnor är stort. ALMI-koncernens lån till bl.a. kvinnor som utvecklar befintliga eller nya företag omnämns.
Också i vårpropositionen 1997/98:150 redovisas regeringens ambitioner när det gäller jämställdhetspolitiken på utgiftsområdena 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och 15 Studiestöd. När det gäller kommunsektorn (avsnitt 7) framhålls att ohälsan generellt sett är större bland män än kvinnor samt att kvinnor utgör ca 80 % av sysselsatta i kommuner och landsting. I avsnittet Revision och kontroll av EU-medel (avsnitt 8) redovisas att regeringen i förhandlingarna med kommissionen om mål 4 poängterade just jämställdhetsaspekten. I bilaga 3 Avstämning av målet om en halverad öppen arbetslöshet till år 2000 redovisas särskilt uppgifter om kvinnors situation när det gäller egenföretagande samt skola, vård och omsorg. Det sägs att genom den höga andelen kvinnor i offentlig sektor kommer tillskotten av ytterligare resurser till kommunerna främst att påverka sysselsättningen för kvinnor. Beträffande Kunskapslyftet anges att två tredjedelar av deltagarna i Kunskapslyftet är kvinnor. I bilaga 4 Nationell handlingsplan för sysselsättning finns ett avsnitt rubricerat Att stärka jämställdhetspolitiken, och jämställdhetsaspekter tas även upp i andra delar av bilagan liksom genomgående i bilaga 5 Fördelningspolitisk redogörelse.
I vårpropositionen 1998/99:100 omnämns jämställdhetsfrågorna som ett av de områden som omfattas av samarbetet mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Andelen öppen arbetslöshet bland kvinnor redovisas. När det gäller strategi för företagsutveckling sägs att jämställdhetsperspektivet skall vara centralt. De sammanlagda effekterna av förslagen i vårpropositionen anges vara något mer gynnsamma för kvinnor än för män. Som uppföljning av förslagen från Kvinnomaktsutredningen har regeringen bl.a. avsatt medel för att den kunskap som utredningen tagit fram skall spridas genom regionala konferenser. Vissa av utredningens förslag anges vara föremål för ytterligare översyn, t.ex. frågor som rör jämställdhetslagen och s.k. frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Vidare redovisas att välfärdsbokslutet över 1990- talet har till uppgift att beskriva välfärdsutvecklingen för kvinnor under 1990-talet. Det framhålls att yrkesregistret skall användas inom bl.a. områden som berör jämställdhetsaspekter. När det gäller utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar nämns att den s.k. tvåårsregeln för misshandlade kvinnor utretts och att frågan bereds. Det anges att 80 % av de kommunanställda är kvinnor. Skillnaderna i arbetslöshet mellan män och kvinnor redovisas och det anges att kvinnor är underrepresenterade bland egenföretagare. Tillskottet till kommuner och landsting som föreslås i vårpropositionen sägs främst komma att påverka sysselsättningen för kvinnor. EU:s riktlinjer för sysselsättning där det ingår att stärka jämställdheten redovisas. Kvinnors val att flytta till storstäder för att arbeta redovisas.
Utskottets bedömning
När det gäller budgetpropositionen för år 1999 kan utskottet konstatera att det oftast anlagts ett jämställdhetsperspektiv inom olika utgiftsområden. I fråga om utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 3 Skatteförvaltning och uppbörd, 8 Invandrare och flyktingar, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar saknas dock jämställdhetsperspektivet.
När det gäller övriga 285 propositioner som avlämnats under den aktuella perioden har jämställdhetsaspekter endast tagits upp i ett fyrtiotal av propositionerna vilket motsvarar ca 15 %. Även om utskottet har förståelse för att det i vissa sammanhang saknas behov av att anlägga jämställdhetsperspektiv anser utskottet att jämställdhetsaspekter borde ha tagits upp i en större andel av propositionerna. I vart fall hade det varit önskvärt att det i propositionerna redovisats en analys i fråga om behovet av att anlägga ett jämställdhets-perspektiv.
I endast ett fåtal propositioner finns beskrivningar av förslagens jämställdhetskonsekvenser redovisade under särskild rubrik. Det förhållandet att kommittéförordningen föreskriver att jämställdhetskonsekvenserna skall analyseras i utredningsbetänkanden när förslagen har betydelse från jämställdhetssynpunkt talar självfallet för att samma krav bör kunna ställas på propositionerna. Utan att utskottet finner anledning att närmare ange vilka av de genomgångna propositionerna som bort innehålla analyser av jämställdhetskonsekvenser anser utskottet att sådana konsekvensanalyser borde ha förekommit i mycket större utsträckning. Enligt utskottets mening är det angeläget att regeringen uttalade ambitioner när det gäller jämställdhetspolitiken också visar sig genom att det mer regelmässigt i propositionerna redovisas vilka konsekvenser ett förslag kan ha från jämställdhetssynpunkt eller att sådana konsekvenser inte bedömts föreligga.
Granskningen i denna del föranleder inte något ytterligare uttalande från utskottets sida.
7 Beredningen av frågor om EG- direktiv
7.1 Inledning
Konstitutionsutskottet granskade hösten 1998 Regeringskansliets organisation för hantering av EU- frågor (bet. 1998/99:KU10, s. 19-33, 152-164). Utskottet uttalade att det avsåg att återkomma till Regeringskansliets hantering av EU-frågorna och att hanteringen av enskilda frågor genom EU:s hela beslutsprocess kunde följas. Utskottet har i denna granskning valt hanteringen av följande fyra EG- direktiv:
Motorfordonsavgaser (Auto/Oil) (98/69/EG)
Prismärkning (98/6/EG)
Jämförande reklam (97/55/EG)
Gränsöverskridande betalningar (97/5/EG)
Dessa ärenden har initierats inom EU i sådan tid att Sverige i huvudsak har kunnat delta i beredningen som medlem i EU. Direktivförslagen har antagits av rådet och Europaparlamentet. För Sverige angelägna intressen har stått på spel; i några fall har Sverige röstat nej eller lagt ner sin röst i olika skeden i ministerrådet. De fyra fall som valts har samtliga beslutats enligt medbeslutandeförfarandet, den beslutsprocedur som i och med Amsterdamfördraget blir den normala i förstapelarfrågor.
I det följande beskrivs hanteringen av vart och ett av ärendena under olika rubriker som Beslutsprocessen inom EU, Svenska ståndpunkter, Kontakter med riksdagen och Kontakter med myndigheter och intresseorganisationer. Redogörelserna bygger på en genomgång av berört departements akter i respektive ärende samt intervjuer med tjänstemän. En mer utförlig promemoria finns i bilaga 5.1.
7.2 Motorfordonsavgaser (Auto/Oil)
I oktober 1998 antogs direktiv 98/69/EG om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon. Direktivet innebär skärpta avgaskrav för samtliga lätta bilar. Sverige drev och fick gehör för att ett gemensamt system för tillverkaransvar införs i EU. Det innebär att medlemsstaterna har rätt att kontrollera om bilar uppfyller utsläppskraven även sedan de tagits i bruk.
Direktivet är en del av Auto/Oil-programmet som är en strategi för kontroll av utsläpp i atmosfären från vägtransporter som kommissionen presenterade i ett meddelande i juli 1996. I april 1997 utfärdade Europaparlamentet en resolution och Ekonomiska och sociala kommittén avgav ett yttrande. Under 1997 presenterade kommissionen ett ändrat förslag och rådet antog en gemensam ståndpunkt. Parlamentet godtog inte rådets gemensamma ståndpunkt men i förlikningsförfarandet kunde parlamentet och rådet enas under 1998.
Beslutsprocessen inom EU
Auto/Oil-programmets historia går tillbaks till 1992 då kommissionen ordnade en konferens med företrädare för olje- och bilindustrin, regeringstjänstemän och Europaparlamentariker. Innan kommissionen sedermera lade fram sitt förslag 1996 deltog Sverige, redan som EES-medlem 1994, aktivt i arbetet på expertnivå och bidrog bland annat med underlag för utvecklingen av ett gemensamt system för tillverkaransvar. I propositionen om svenskt medlemskap i EU angavs att bilavgasområdet borde prioriteras av Sverige som medlem i EU. Regeringen har till riksdagen framhållit att det är en framgång för Sverige att EU skall införa hållbarhetskrav i kombination med tillverkar-ansvar i likhet med vad Sverige tillämpar (skr. 1996/97:80, s. 146).
Svenska ståndpunkter
Inom Miljödepartementet togs en genomarbetad ståndpunkt fram i ett tidigt skede. Ståndpunkten förankrades hos de andra departementen och därefter behövde inte Miljödepartementet gå tillbaks till de andra departementen i särskilt stor utsträckning. I de fall Miljödepartementet ändå stämde av utvecklingen med andra departement hade dessa departement inga invändningar mot Miljödepartementets syn. Det var av stort värde att ha en genomarbetad ståndpunkt att falla tillbaks på i de olika skedena. Under arbetets gång var det snarast fler kontakter med andra medlemsländers representanter än med andra departement. Det fanns ett tydligt politiskt stöd från departementets politiska ledning som var till stor hjälp i förhandlingsarbetet. Ett tydligt mandat hemifrån samt en tidig och genomarbetad ståndpunkt är således huvudförklaringarna till att Sverige lyckades så väl.
I något fall är det tydligt att det har varit ont om tid. I mars 1998 skrivs följande i en särskild instruktion inför Coreper: "Denna PM har på grund av de särskilda omständigheter under vilken den tagits fram vare sig handlagts eller utformats som en Coreperinstruktion. Den ligger dock helt inom ramen för tidigare beredd ståndpunktspromemoria. (...) Sverige kan om delegationen så finner motiverat påpeka att denna arbetsform med extremt kort hanteringstid skapar problem".
Kontakter med riksdagen
Auto/Oil-programmet blev föremål för en faktapromemoria till riksdagen. Vidare har frågan varit uppe i EU-nämnden inför rådsmötena. Ledamöter har i EU-nämnden understrukit att Sverige måste vara pådrivande i frågan, men det har inte varit några längre diskussioner i nämnden (EU-nämndens stenografiska uppteckningar 1996-12-06). I EU- nämnden har miljöministern påpekat att man har ett väldigt bra samarbete med de svenska Europaparlamentarikerna. Miljöministern har också i EU-nämnden tackat riksdagsutskotten och sagt att man har haft stort stöd av Europaparlamentet (EU- nämndens stenografiska uppteckningar 1997-06-13:3, 1997-02-28:16).
Kontakter med myndigheter och intresseorganisationer
Naturvårdsverket inkommer ofta med synpunkter av förhållandevis teknisk karaktär. Det fanns ett nära samarbete mellan Miljödepartementet och Naturvårdsverket. Den svenska bilindustrin var inte emot regeringens ståndpunkt, även om industrin inte drev frågan. Ofta är bilindustrin duktig på att plocka fram dokument snabbt. Bland dokumenten finns skrivelser från Motormännens Riksförbund och från Chrysler Europe.
7.3 Prismärkning
I februari 1998 antogs EG-direktivet 98/6/EG om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter. Syftet med direktivet är att förbättra informationen till konsumenterna och att underlätta prisjämförelser vilket skall åstadkommas genom krav på angivande av försäljningspris och jämförpris.
Beslutsprocessen inom EU
Förslaget överlämnades av kommissionen till Europaparlamentet och rådet i juni 1995. Ekonomiska och sociala kommittén avgav yttrande i december 1995. Parlamentets första yttrande avgavs i april 1996. Kommissionen överlämnade sitt ändringsförslag i juni 1996. Rådet antog sin gemensamma ståndpunkt i september 1996. Kommissionen lade fram sitt meddelande om rådets gemensamma ståndpunkt för Europaparlamentet i april 1997. Europaparlamentet fattade sedan ett beslut där man inte accepterade rådets gemensamma ståndpunkt. Efter överläggningar i förlikningskommittén antogs direktivet slutligt av Europaparlamentet och av rådet i december 1997. Direktivet utfärdades den 16 februari 1998.
Svenska ståndpunkter
I november 1993 meddelade kommissionen i en rapport till rådet att en översyn av befintliga prisinformationsdirektiv skulle ske. När EES-avtalet ingicks gjorde Sverige bedömningen att befintliga regler inte skulle påverka rådande förhållanden. Vid en närmare analys visade det sig emellertid att ett med-lemsland inte kunde ställa krav på jämförpris på en vara som storleksmässigt ingick i någon av EU:s mängdserier. Därmed förelåg en stor risk för att det svenska prisinformationssystemet väsentligen skulle urholkas. På svenskt initiativ bildades inom ramen för Nordiska ministerrådet en nordisk arbetsgrupp som hade till uppgift att formulera en gemensam nordisk hållning i frågan. Slutsatserna av gruppens arbete tillställdes kommissionen. I december 1994 uttryckte dåvarande EFTA-staterna en uppfattning i frågan som stämde väl överens med den nordiska uppfattningen om hur regler om prisinformation skulle utformas.
Vid EU:s konsumentministerråd i december 1994 och mars 1995 framhöll den svenska civilministern att kopplingen mellan jämförpris och standardiserade storlekar borde brytas, eftersom det stora antalet tillåtna storlekar för olika produktgrupper urholkar möjligheten att kunna jämföra priser mellan olika märken. I kommissionens förslag till nytt direktiv togs den kopplingen bort och i stället föreslogs ett mer generellt krav på prisinformation. Sveriges intressen tillgodosågs således i denna del.
Enligt regeringen möjliggör direktivet för Sverige att behålla sitt system samtidigt som det bidrar till en nivåhöjning av kravet på prisinformation i många andra EU-länder (skr. 1997/98:60, s. 167).
Kontakter med riksdagen
I september 1995 fick riksdagen en faktapromemoria om kommissionens förslag till förenklat direktiv om prisinformation till konsumenter. Riksdagen fick ytterligare en faktapromemoria i ärendet i maj 1997, som rörde kommissionens yttrande över Europaparlamentets ändringsförslag. Vid samma tidpunkt framställdes, för internt bruk, en ståndpunktspromemoria inom Regeringskansliet. Den interna ståndpunktspromemorian var mer detaljerad, men så vitt kan bedömas var det ingen väsentlig information som saknades i faktapromemorian jämfört med ståndpunktspromemorian.
Lagutskottet har upprättat en promemoria om aktuella EU-frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian uppdateras varje halvår och är ca 75 sidor lång. En gång varje halvår kommenterar företrädare för Regeringskansliet frågorna vid ett utskottssammanträde. Frågan om prismärkning behandlas i promemorian och har således kunnat tas upp vid Regeringskan-sliets information i utskottet. Frågan verkar dock ej ha orsakat någon särskild uppmärksamhet i utskottet.
Inför ministerrådets möten har förslaget om prismärkningsdirektivet kommit upp i EU-nämnden. Vid några tillfällen har ledamöter framhållit att underlagsmaterialet från Regeringskansliet inför rådsmötena har varit bra, men i sak har endast begränsade diskussioner förts. Det förekommer emellanåt mer utförliga resonemang om andra länders ståndpunkter i instruktioner inför mötena i Coreper än i det material som har gått till EU-nämnden, men så vitt kan bedömas har inte nämnden undanhållits någon väsentlig information.
Kontakter med myndigheter och intresseorganisationer
Inför varje rådsmöte i konsumentfrågor har Konsumentenheten inom Finansdepartementet (tidigare inom Civil- respektive Inrikesdepartementet) ett möte med representanter för övriga departement, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Ett 50-tal personer kan delta. Vid dessa möten förekommer av naturliga skäl ingen diskussion i detalj med alla inblandade. I början av ärendets hantering fanns det en mindre grupp med de mest inblandade som diskuterade det specifika direktivet i detalj.
Genomförandet
1997 beslöt en kommitté inom Nordiska ministerrådet att starta ett nordiskt nätverk för prisinformation. Nätverket deltar i arbetet med genomförandet av prisinformationsdirektivet. Syftet är att samordna genomförandet av direktivet i de nordiska länderna och om möjligt få till stånd likartade regler i länderna. Sverige och de övriga nordiska länderna har redan lagstiftning som i stort motsvarar de bestämmelser som finns i direktivet och några större ändringar i det nationella regelverket behövs därför inte. Genomförandet har också diskuterats nationellt med företrädare för livsmedelskedjor, bransch- och konsumentorganisationer samt Konsumentverket.
7.4 Jämförande reklam
I oktober 1997 antogs EG-direktivet 97/55/EG om ändring av direktiv 84/450/EEG om vilseledande reklam så att detta omfattar jämförande reklam. Syftet är att skydda konsumenter och näringsidkare mot vilseledande reklam samt att ange under vilka förutsättningar jämförande reklam är tillåten.
Beslutsprocessen inom EU
Kommissionen lade fram sitt ursprungliga förslag 1991 men frågan låg i träda i flera år. 1994 återkom kommissionen med ett nytt, ändrat förslag. Sverige ansåg inte att det borde vara någon prioriterad fråga att fatta beslut om direktivet. Aktörer på den svenska marknaden har till skillnad mot i flera andra medlemsstater relativt långtgående möjligheter att använda jämförande reklam i marknadsföringen. Sveriges mål var därför att denna möjlighet skulle kunna bibehållas i så stor utsträckning som möjligt (skr. 1996/97:80, s. 156).
Svenska ståndpunkter
Kommissionens förslag var utformat så att det fanns en risk för att de svenska reglerna om otillbörlig marknadsföring inte skulle kunna tillämpas på reklam som innehöll jämförelser. Endast bestämmelserna om vilseledande reklam skulle kunna tillämpas. Efter svenska insatser utformades förslaget så att medlemsstaterna fortfarande kan ingripa mot reklam som är otillbörlig från andra utgångspunkter än själva jämförelsen (skr. 1996/97:80, s. 155). Av olika promemorior under 1995 framgår att Sverige drev denna fråga vid möten i rådsarbetsgruppen.
Sverige vann gehör för sin syn när beslut fattades om rådets gemensamma ståndpunkt den 19 mars 1996. En annan viktig fråga var frågan om skyldighet för medlemsstater att införa förhandsgranskning av reklam. I mötesprotokollet från ministerrådet den 9 november 1995 infördes på svensk begäran ett tydliggörande av att svensk grundlag inte hotas av bestämmelsen om förhandsgranskning.
Sverige röstade dock emot den gemensamma ståndpunkten eftersom Sverige inte kunde godta ett förslag om en bestämmelse om ursprungsbeteckningar. Enligt bestämmelsen skall jämförelser av produkter med ursprungsbeteckningar endast få göras med varor som har samma beteckning. Bestämmelsen skulle enligt den svenska ståndpunkten ytterligare begränsa möjligheterna att utnyttja jämförelser i reklam.
I materialet finns exempel på när snabba besked krävs inför möten. Vid ett tillfälle ges endast ett dygn för berörda att ge synpunkter på en ståndpunktspromemoria. Vid ungefär samma tidpunkt har Regeringskansliet fått material inför ett möte i Coreper väldigt sent och bara på franska. I instruktionen till dem som skall företräda Sverige vid mötet framhålls att Sverige måste lämna både språkreservation och granskningsreservation.
Kontakter med riksdagen
Under diskussioner med EU-nämnden berördes frågan om direktivet skulle kunna innebära att Sverige var tvunget att införa förhandsgranskning av reklam. Regeringskansliet gjorde dock bedömningen att någon sådan risk inte fanns; dock gjordes som nämnts ovan en markering i rådets protokoll (EU-nämndens stenografiska uppteckningar 1995-11-03). Kommissionens yttrande i december 1996 blev föremål för en faktapromemoria från Regeringskansliet till riksdagen. I den ovan nämnda promemorian från lagutskottet om aktuella EU-frågor behandlas jämförande reklam.
Det framgår inte av den årliga skrivelsen till riksdagen att regeringen har röstat nej till förslaget, både när rådets gemensamma ståndpunkt beslutades och när direktivet slutligen antogs (skr. 1995/96:190, s. 155-156, 1997/98:60, s. 167).
Kontakter med myndigheter och intresseorganisationer
En tjänsteman från Konsumentverket deltog ofta i rådsarbetsgruppens möten, tillsammans med en representant från departementet och en från den svenska representationen i Bryssel. Direktivet handlades huvudsakligen av samma enhet som handlade prismärkningsdirektivet. De ovan omnämnda mötena med departement, myndigheter och intresseorganisationer inför rådsmötena i konsumentfrågor täckte således också in direktivet om jämförande reklam.
Genomförandet
Ett arbete sker för att samordna genomförandet av direktivet i de nordiska länderna och för att om möjligt få till stånd likartade regler avseende jämförande reklam i de olika länderna. De ändringar som direktivet föranleder i svensk lagstiftning kan anses bekräfta vad som redan gäller (Ds 1999:35).
7.5 Gränsöverskridande betalningar
I januari 1997 antogs EG-direktivet 97/5/EG om gränsöverskridande betalningar. Syftet med direktivet är att betalningsöverföringar mellan olika länder skall bli snabbare och säkrare. Inom Regeringskansliet handlades direktivet av Bankenheten vid Finansdepartementets finansmarknadsavdelning. Inom EU behandlades frågan framför allt av finansministrarna (Ekofin), men råden för konsumentfrågor respektive inre marknadsfrågor var också involverade. Vid åtminstone något tillfälle anges i departementets instruktion inför Coreper att den svenske representanten bör verka för att ärendet flyttas från inre marknadsrådet till konsumentrådet samma dag.
Beslutsprocessen inom EU
Innan kommissionen lade fram sitt förslag till normgivning i december 1994 hade frågan behandlats i flera omgångar inom EU. 1990 antog kommissionen en rekommendation om insyn vad gäller bankernas bestämmelser angående gränsöverskridande finansiella transaktioner. 1992 genomförde kommissionen en studie av hur lång tid det tog att genomföra betalningar mellan EG-länderna. En slutsats av studien var att det kunde ta mycket lång tid att genomföra betalningar. Europaparlamentet begärde i en resolution 1993 att ett direktiv skulle utarbetas för att fastställa regler för insyn och kvalitet i samband med genomförandet av gränsöverskridande transaktioner. 1994 konstaterade kommissionen att det inte hade skett mycket framsteg sedan den genomfört sin studie några år tidigare.
Kommissionen lade fram sitt förslag till direktiv i december 1994. Europaparlamentets första yttrande avgavs i maj 1995. Kommissionen kom därefter med ett ändrat förslag i augusti 1995. Ekonomiska och sociala kommittén yttrade sig i september 1995. I december 1995 antog rådet en gemensam ståndpunkt. I början av 1996 skedde den andra behandlingen i Europaparlamentet och därefter yttrade sig kommissionen. Ett förlikningsförfarande mellan rådet och parlamentet inleddes och man kom överens om det slutliga direktivet som antogs i januari 1997.
I en återrapport inom Regeringskansliet redovisas att ordföranden i Coreper konstaterat, sedan Sverige framfört att man med hänsyn till att dokumentet endast finns på franska språket inte accepterar en diskussion om annat än en eventuell beloppsbegränsning av direktivet, att det endast är en beloppsbegränsning som skall avhandlas (återrapport 1995-06-30 Coreper).
Svenska ståndpunkter
Inför EU-nämnden framhåller regeringen i mars 1995 att Sverige välkomnar en lagstiftning på detta område och att regeringen således är positivt inställd. En ledamot av nämnden understryker betydelsen av att man får fram ett direktiv om gränsöverskridande betalningar. Några månader senare diskuteras frågans fortsatta hantering. Sverige går på vad man kallade för den tuffare linjen i tre olösta frågor; direktivet bör täcka ett förhållandevis högt belopp, betalningsförmedlarna bör inte kunna friskrivas från ersättningskrav vid force majeure och direktivet bör genomföras inom två, och inte tre, år. Ledamöter i nämnden uttrycker stöd för regeringens syn, men anser att det är angeläget att ett beslut kommer till stånd (EU- nämndens stenografiska uppteckningar 1995-03-24, 1995-07-07).
Sverige och Storbritannien lade ner sina röster när rådets gemensamma ståndpunkt antogs i december 1995, framför allt eftersom de båda länderna ansåg att förslagets beloppsgräns var för låg. Det var intensiva förhandlingar inom rådsarbetsgruppen innan den gemensamma ståndpunkten antogs.
Kontakter med riksdagen
Någon faktapromemoria har inte överlämnats till riksdagen. Eftersom direktivet innebar ändringar i svensk lagstiftning, dvs. föll inom riksdagens område, borde troligen en faktapromemoria ha framställts. I den ovan nämnda promemorian från lagutskottet om aktuella EU-frågor behandlas gränsöverskridande betalningar.
I regeringens årliga skrivelse om utvecklingen i EU 1995 (skr. 1995/96: 190, s. 69, jfr skr. 1996/97:80, s. 67) anges att Sverige i huvudsak accepterat direktivförslaget även om Sverige haft vissa invändningar. Det framgår dock inte att Sverige lade ner sin röst när den gemensamma ståndpunkten antogs.
Kontakter med myndigheter och intresseorganisationer
Huvudsakligen utnyttjades de samrådsgrupper som finns inom finansmarknadsområdet. I dessa grupper finns företrädare för departement, myndigheter och intresseorganisationer. Grupperna träffas och diskuterar de aktuella frågorna och hur regeringen bör agera. Det förekommer också skriftliga remissrundor inför rådsarbetsgruppsmöten. I Finansdepartementets samrådsgrupp för gränsöverskridande betalningar fanns företrädare för Justitiedepartementet, Inrikesdepartementet, Finansinspektionen, Riksbanken, Svenska Bankföreningen och Postgirot Bank AB. Vid något tillfälle har remissinstanserna bara haft några få dagar på sig att svara. Flera remissinstanser anger att de inte har hunnit ta ställning och en remissinstans säger sig vid ett tillfälle till och med ha fått förfrågan efter att remisstiden har gått ut.
Genomförandet
Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning den 14 augusti 1999, i enlighet med vad som föreskrivs i direktivet (prop. 1998/99:53, 1998/99:FiU19, SFS 1999:268).
Uppgifter från Regeringskansliet
Utskottet har som ett led i granskningen ställt ett antal frågor till Regeringskansliet mot bakgrund av iakttagelser som gjorts beträffande de fyra ärendena. Frågorna och en i Statsrådsberedningen upprättad promemoria med anledning av dessa frågor återfinns i bilagorna 5.2 och 5.3. I svaret redovisas bland annat följande.
Riksdagen fick information innan kommissionen lade fram sitt förslag genom en skrivelse och flera propositioner om de frågor som Sverige prioriterade högst i frågan om motorfordonsavgaser. Sverige tog upp frågan om prismärkning på två ministerrådsmöten innan kommissionen lade fram sitt förslag. Inför dessa möten informerades EU-nämnden. Mer generellt, beträffande information till riksdagen på ett tidigt stadium, erinras i promemorian om att normgivningsfrågor hos kommissionen bereds i arbetsgrupper. Kommissionen kan kalla in personer att delta i en arbetsgrupp genom att vända sig till medlemsstaterna med en begäran om att de skall peka ut lämpliga personer eller genom att annonsera i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. När regeringen nominerar en svensk deltagare i en arbetsgrupp hos kommissionen ger regeringen deltagaren instruktioner som säkerställer att regeringen får information om arbetet. Regeringen kan då i sin tur informera riksdagen. I andra fall kan svenskar vara verksamma i kommissionens arbetsgrupper utan att regeringen har möjlighet att känna till det. I promemorian från Regeringskansliet påpekas att informationen till riksdagen inte bör begränsas till sådana fall då Sverige är drivande i en fråga. I de informella kontakter som fortlöpande förekommer mellan departementen och riksdagens utskott brukar även annat betydelsefullt kommissionsarbete beröras.
Beträffande redovisningen av hur Sverige har röstat i ministerrådet anförs i promemorian från Regeringskansliet att det inte finns några principiella skäl mot att redovisa detta i regeringens årliga skrivelse om utvecklingen inom EU. Avsikten är att för framtiden bygga ut skrivelsen med uppgifter om detta. I promemorian påpekas att uppgifter om hur medlemsstater röstat i ministerrådet finns tillgängliga i samlad form hos rådets sekretariat. För övrigt avgörs det stora flertalet ärenden i rådet utan röstning.
I några fall har det varit mycket begränsat med tid för kontakter med berörda parter inför olika möten. I promemorian uppges att vid kontakter med EU:s institutioner framhåller Sveriges företrädare hur viktigt det är att få dokument i god tid inför möten. Sverige påtalar i rådet när en tidsfrist kan bli för kort för en grundlig nationell beredning, inklusive remissbehandling, och verkar för en längre tidsfrist. Erfarenheten visar att det inte alltid kan undvikas att tiden för en nationell beredning av frågor om EG-direktiv blir kort. Remissmöten i Regeringskansliet kan då vara en lämpligare form än reguljär remissbehandling. Fallet med motorfordonsavgaser illustrerar detta. Miljödepartementet genomförde tre remissmöten med företrädare för Bilindustriföreningen, Naturskyddsföreningen, Motormännens Riksförbund och Svenska Petroleum Institutet. Därmed kom organisationernas synpunkter fram i sådan tid att de kunde beaktas i förfarandet hos ministerrådet.
När det gäller urvalskriterierna för vilka kommissionsförslag som blir föremål för faktapromemorior hänvisas i promemorian till gällande riktlinjer. Av riktlinjerna framgår bland annat att förslag till viktigare rättsakter skall redovisas i en faktapromemoria. I fallet med direktivet om gränsöverskridande betalningar lämnades ingen faktapromemoria till riksdagen trots att så borde ha skett enligt riktlinjerna. Detta bör ses i ljuset av att beredningen av direktivet hade påbörjats inom EU innan Sverige hade blivit medlem. Förklaringen är sannolikt förbiseende. Med anledning av det inträffade intensifierar Regeringskansliet sin uppföljning av att riktlinjerna följs.
När det gäller hur vanligt det är att översättningar av EU-dokument till svenska saknas framhålls i promemorian från Regeringskansliet att förhållandena är olika på olika områden. Det är generellt sett inte ovanligt att översättningar saknas. En viss förbättring i detta avseende kan skönjas över tiden. En svensk text kommer ofta senare än en engelsk. När en svensk text saknas vid ett möte med en rådsarbetsgrupp om EG-direktiv påtalar Sveriges företrädare att denna brist är oacceptabel och de brukar lämna en s.k. språkreservation. Så länge reservationen kvarstår hindrar den att beslut fattas i rådet. Andra länder agerar på samma sätt. I promemorian påpekas att det är en viss skillnad mellan det fall att svenska är det enda eller ett av få språk som ett dokument inte finns på, och det fallet att dokumentet endast finns på engelska eller franska. I det förra fallet har Sverige naturligtvis större anledning att reagera än i det senare.
Utskottets bedömning
Utskottet kan konstatera att i de fall där Sverige har varit framgångsrikt i förhandlingarna om EG- direktiv har svenska företrädare varit aktiva tidigt i processen, innan kommissionen har lagt fram sina förslag. Sverige har också tidigt haft en tydligt utmejslad position. Vidare är det påtagligt att det ofta kan vara ont om tid inför enskilda möten. Iakttagelserna understryker vikten av att vara ute i god tid och ha en tydlig och genomarbetad ståndpunkt för att kunna påverka den slutliga utformningen av EG-direktiv. Utskottet välkomnar att Sveriges företrädare vid kontakter med EU:s institutioner framhåller hur viktigt det är att dokumenten kommer i god tid före mötena.
Också för riksdagens del visar granskningen att det är viktigt att frågorna följs från ett tidigt skede för att riksdagen skall kunna utöva inflytande på ett meningsfullt sätt. Utskottet noterar att Regeringskansliet med anledning av vad som påträffats i granskningen intensifierar sin uppföljning av att riktlinjerna rörande vilka kommissionsförslag som blir föremål för faktapromemorior följs.
Som påpekats i flera andra sammanhang bör riksdagen som folkets främsta företrädare få insyn i och ges inflytande över den process i Europeiska unionen som leder fram till för vårt land viktiga och bindande beslut. Enligt riksdagsordningen 10 kap. 1 § skall regeringen fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i EU. Utskottet har vid tidigare behandlingar av frågan om riksdagens arbete med EU-frågor understrukit utskottens roll och på utskottets förslag har riksdagen beslutat att det i riksdagsordningen 10 kap. 3 § skall anges att utskotten skall följa arbetet inom Europeiska unionen inom sina respektive ämnesområden (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:KU22, bet. 1996/97:KU2). Utskottet kan konstatera att det i direktiven till den av talmanskonferensen tillsatta Riksdagskommittén anges att behovet av förändringar i riksdagens organisation och arbetssätt i syfte att stärka riksdagens ställning rörande EU-frågor skall utredas. I Riksdagskommitténs uppdrag ingår att följa upp utskottens hantering av EU-frågorna och att utveckla och förbättra stödet till utskotten. Vidare har talmanskonferensen nyligen lagt ett förslag om ändrad parlamentarisk ledningsorganisation (förs. 1999/2000:TK1). I den nya organisationen föreslås inrättandet av en ordförandekonferens som skall bestå av talmannen som ordförande samt utskottens och EU-nämndens ordförande. Enligt talmanskonferensens förslag ges i ordförandekonferensen möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan utskotten om t.ex. arbetet med EU-frågor.
Utskottet utgår från att de iakttagelser som gjorts i denna granskning beaktas i både Riksdagskommittén och ordförandekonferensen. För att det skall vara meningsfullt för utskotten att följa arbetet inom EU bör utskotten komma in i processen redan innan kommissionen lägger de formella förslagen till normgivning. Utskotten vill understryka att regeringen har ett ansvar för att riksdagen och utskotten informeras tidigt.
Granskningen föranleder i övrigt ingen kommentar från utskottet.
8 Regeringens organisation för handläggning av mål enligt Europakonventionen och mål i EG:s domstolar
Inledning
Utskottet har tagit upp regeringens organisation för handläggning av mål enligt Europakonventionen och mål i EG:s domstolar till granskning. För detta ändamål begärde utskottet en redogörelse för hanteringen av de aktuella måltyperna. Regeringskansliet har överlämnat två inom Utrikesdepartementet upprättade promemorior.
Mål i EG:s domstolar
Regeringskansliets promemoria
Av regeringskansliets promemoria avseende regeringens organisation för handläggning av mål i EG:s domstolar, bilaga 6.1, framgår bl.a. följande.
Enligt 12 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet och bilagan till förordningen handläggs förvaltningsärenden som gäller mål vid EG- domstolen och EG:s förstainstansrätt i Utrikesdepartementet. Enligt 39 § Regeringskansliets föreskrifter med arbetsordning för Utrikesdepartementet skall rättschefen för EU-frågor med huvudmans ansvar handlägga mål vid EG-domstolen och EG:s förstainstansrätt.
Beredningen av ärenden som gäller målen
Målen vid EG-domstolen är av olika slag. De viktigaste måltyperna är mål om förhandsavgöranden, mål om fördragsbrott, mål om ogiltighet och mål om passivitet.
Mål om förhandsavgöranden
Den vanligaste måltypen i domstolen är mål om förhandsavgöranden. Det rör sig om mål, i vilka nationella domstolar i medlemsstaterna har begärt att EG-domstolen uttalar sig om tolkningen av EG- fördraget eller någon EG-rättsakt. Medlemsstaterna skall underrättas när ett sådant mål har anhängiggjorts i domstolen. Medlemsstaterna har rätt att inom en tvåmånadersfrist inkomma med skriftliga yttranden till domstolen. Handlingarna i målen tillställs samtliga medlemsstaters regeringar. I Regeringskansliet handläggs målen vid UD-ERS (Rättssekretariatet för EU-frågor). När ett nytt mål inkommer identifierar handläggaren av målet vilka departement som kan vara berörda av målet. Rättschefen i respektive berört departement underrättas om målet och anmodas att ge besked om det kan finnas anledning för Sverige att yttra sig i målet. Om det finns anledning för Sverige att inkomma med yttrande utarbetar UD-ERS i samarbete med de departement som berörs av sakfrågan i målet ett förslag till svenskt yttrande. Yttrandet bereds i den interdepartementala arbetsgrupp som regeringen inrättat (integrationsrättsliga arbetsgruppen). Yttranden i mål om förhandsavgöranden föregås inte av regeringsbeslut. Beredningen sker på politisk nivå i Utrikesdepartementet och berört fackdepartement genom föredragning hos statsråd eller statssekreterare.
Övriga mål
De viktigste övriga måltyperna är mål om fördragsbrott, mål om ogiltighet och mål om passivitet. Mål om ogiltighet och passivitet handläggs av förstainstansrätten, om talan väcks av en enskild fysisk eller juridisk person. I övriga fall handläggs målen av EG-domstolen. Förstainstansrättens domar kan överklagas till EG- domstolen. Sverige kan vara part i dessa mål, antingen genom att Sverige väcker ogiltighetstalan eller passivitetstalan mot en institution eller genom att kommissionen väcker en fördragsbrottstalan mot Sverige. Vidare kan Sverige överklaga en dom från förstainstansrätten eller vara motpart i ett mål om överklagande av en sådan dom. Sverige har också möjlighet att intervenera i mål i EG-domstolen och dess förstainstansrätt. Notiser om nya mål införs i Europeiska gemenskapernas tidskrift (EGT). I det fall ett mål bedöms vara av svenskt intresse kan Sverige ansöka om rätt att få intervenera i målet. Efter att en sådan ansökan om intervention har beviljats får Sverige del av inlagorna i domstolen. Beslut om att Sverige skall väcka talan eller ansöka om att få intervenera fattas av regeringen. Föredragande i regeringen är utrikesministern. Gemensam beredning inför regeringsbeslutet sker med övriga departement. I de fall kommissionen väckt talan mot Sverige angående fördragsbrott fattas inte något regeringsbeslut innan Sverige inger svaromål. UD-ERS utarbetar i samarbete med berört departement förslag till inlagor i målen. Inlagorna bereds i integrationsrättliga arbetsgruppen.
Muntlig förhandling
Handläggningen av målen i EG-domstolen och förstainstansrätten innefattar normalt också en muntlig förhandling. Ett mål kan dock avgöras utan muntlig förhandling. I mål om förhandsavgörande förutsätter detta att inte någon part eller medlemsstat begär muntlig förhandling. I andra mål förutsätts att parterna lämnar sitt uttryckliga samtycke. Det muntliga anförandet utarbetas av UD- ERS i samarbete med berörda departement. Anförandet bereds i den integrationsrättsliga arbetsgruppen. Inför den muntliga förhandlingen sker normalt på nytt beredning på politisk nivå genom föredragning hos statsråd eller statssekreterare i Utrikesdepartementet och i övriga berörda departement.
Beredning på politisk nivå
Beslut om att Sverige skall väcka talan eller ansöka om att få intervenera fattas av regeringen. Föredragande i regeringen är utrikesministern.
I övriga fall fattas inte något regeringsbeslut. Beredningen sker på politisk nivå i Utrikesdepartementet och övriga berörda departement genom föredragning hos statsråd eller statssekreterare. Ansvarig i regeringen är utrikesministern.
Regeringens ombud
Enligt regeringsbeslut den 25 mars 1999 har regeringen bemyndigat chefen för Utrikesdepartementet att förordna ombud för den svenska regeringen i mål vid EG-domstolen, EG:s förstainstansrätt och EFTA-domstolen. Som huvudregel förordnas som ombud rättschefen för EU-frågor vid UD eller biträdande chefen för rättssekretariatet för EU-frågor vid UD. Regeringens ombud har att vid EG- domstolen företräda den hållning i målet som har beretts enligt vad som har sagts i det föregående. Enligt regeringsbeslutet har chefen för Utrikesdepartementet även bemyndigats att förordna sakkunniga att biträda ombudet. I processdelegationen ingår representanter för de departement som är närmast berörda av frågeställningen i målet liksom också vid behov experter från berörda fackmyndigheter. De sakkunniga i processdelegationen biträder ombudet med upplysningar i frågor som uppkommer under den muntliga förhandlingen. Med de sakkunniga i processdelegationen sker också samråd när det gäller att bemöta vad övriga parter anfört under förhandlingen eller att besvara eventuella frågor från domstolens ledamöter.
Kommunikation med motparten
I formell mening förekommer motparter endast i de mål där Sverige är part. I mål om förhandsavgöranden kan en part företräda ett motsatt intresse mot Sverige utan att för den skull vara motpart. Kontakter med andra parter förekommer i begränsad utsträckning. Exempel på fall där kontakter förekommer är då en part företräder samma intressen som Sverige och en samordning är önskvärd. Sådana kontakter sker informellt. Kontakterna sker antingen på svenskt initiativ eller på initiativt av en annan part. Inför muntliga förhandlingar kan ibland en sådan samordning ske på begäran av domstolen.
Andra länder
Utskottet har hos Utrikesdepartementet inhämtat att det är regeringskansliet i respektive medlemsstat som ansvarar för handläggningen av mål i EG:s domstolar men att formerna för organisationen kan vara olika. Danmark har systemet med en beredningsgrupp, med företrädare för olika departement, som gör ställningstagandena. Sedan är det utrikesdepartementet som utarbetar yttrandet. I Finland har de ett liknande system men beredningen är mer politisk. I vissa länder förekommer "externa ombud" i stället för "interna ombud". Även de "externa ombuden" agerar för regeringens räkning.
Mål enligt Europakonventionen
Regeringskansliets promemoria
Av Regeringskansliets promemoria, bilaga 6.1, framgår bl.a. följande.
Hur bereds ärenden som gäller målen?
Beredningen av förvaltningsärenden som gäller mål anhängigjorda av enskilda klagande enligt konventionen följer de föreskrifter i ämnet som utfärdades den 6 november 1997. I praktiken går det till på följande sätt.
När domstolen beslutar inhämta regeringens yttrande kommuniceras målet med regeringen genom att en begäran om yttrande riktas till Utrikesdepartementets rättschef, som är regeringens "huvudombud" inför domstolen. Svarsfristen brukar vara 2-3 månader. Diarieföringen sker hos rättschefens assistent, som också lägger upp akten i ärendet. Akten med dagboksblad och de handlingar som inkommit från domstolen överlämnas därefter till enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (FMR) där handläggningen äger rum. Det som sedan sker är att handläggaren går igenom ärendet och identifierar de rättsområden som berörs av målet inför domstolen. Den person som rättschefen utsett att ersätta honom som ombud i målet inför domstolen skickar ett brev till den eller de rättschefer i andra departement där de sakområden målet rör hanteras. I brevet uppmanas rättschefen att bistå med underlag för yttrandet när det gäller innehållet i den inhemska lagstiftningen och en faktaredovsining, den senare i den mån det behövs för att kontrollera och eventuellt komplettera den faktasammanställning som domstolen redan gjort. Faktaredovisningen förutsätter att det berörda fackdepartementet lånar in akterna från de myndigheter och domstolar som varit inblandade i de inhemska förfarandena. Fackdepartementet har som regel 4-5 veckor på sig att överlämna sitt underlag till UD/FMR. Det bör i sammanhanget nämnas att det ofta händer att inte bara ett utan flera departements ansvarsområden är berörda av målet inför domstolen. Ett flertal rättschefer, andra chefstjänstemän och handläggare på olika enheter blir då inblandade. I detta inledande skede underrättar rättschefen domstolen om vem av de s.k. handläggarna på FMR som han utsett som sin ersättare och som kommer att fungera som regeringens ombud inför domstolen.
När underlaget väl kommit till FMR upprättas ett utkast till inlaga till domstolen. Arbetet med utkastet föranleder ofta många underhandskontakter mellan ombudet/handläggaren och berörda chefstjänstemän/handläggare på det eller de departement som lämnat underlaget eller på något sätt bidragit till det. Ibland förekommer det olika uppfattningar departementen emellan. Då är det ombudets sak att försöka jämka ihop de olika ståndpunkterna till en gemensam linje. Utkastet till inlaga delges för synpunkter med samtliga medlemmar i samrådsgruppen. Det ankommer på chefstjänstemännen i respektive fackdepartement att avgöra om och i vilken utsträckning utkastet bör föredras för det ansvariga statsrådet.
I regeringens första inlaga till domstolen redogörs för regeringens inställning, inte bara i frågan om domstolen skall ta upp klagomålet till prövning eller inte, utan också till hela sakfrågan om en kränkning av en konventionsrättighet ägt rum eller inte. Ofta är det inte fråga om bara en påstådd konventionskränkning. Relativt vanligt är att klagomålen rör påståenden om flera konventionskränkningar. Det är ombudets uppgift att mot bakgrund av redogörelsen för den inhemska lagstiftningen och fakta i det aktuella fallet argumentera för regeringens inställning i ljuset av domstolens praxis. Samråd sker regelmässigt mellan ombudet och övriga personer i samrådsgruppen om regeringens inställning i frågan om klagomålen skall bestridas eller medges. Presumtionen är i regel den att Sverige inte har kränkt klagandens rättigheter enligt konventionen. Dock har det ibland förekommit att regeringen i klara fall av konventionsbrott har medgett klagandens talan.
Det förekommer ibland, och då i synnerhet i mål inför domstolen som rör utlänningars möjligheter att stanna i Sverige, att handläggningen kräver mycket snabba åtgärder. Ett ärende initieras i sådana fall ofta genom ett telefonsamtal från domstolens sekretariat som sedan bekräftas skriftligen. Domstolen har också möjlighet att rekommendera staten att vidta vissa interimistiska åtgärder. I sådana fall gäller det att skyndsamt underrätta de berörda instanserna så att de kan vidta de åtgärder som behövs, t.ex. avbryta verkställigheten av ett avvisningsbeslut.
I ett mål av det vanligare slaget är det alltså i den första inlagan som regeringens inställning i målet s.a.s. läggs fast. Den skriftväxling som sedan följer rör kompletteringar av olika slag, synpunkter på klagandens begäran hos domstolen om rättshjälp, frågan om det skall vara muntlig förhandling inför domstolen i frågan om målet skall tas upp till prövning i sak, osv. Bland de viktigare dokumenten kan nämnas det s.k. memorial som domstolen brukar begära inför sitt ställningstagande i sakfrågorna. I sina respektive memorial sammanfattar parterna sina ståndpunkter. Både memorialet och underlaget för regeringens plädering vid förhandling inför domstolen får sin slutliga utformning efter ingående konsultationer med samrådsgruppen.
Domstolen försöker medverka till att parterna träffar förlikning i målet. Liksom alla övriga frågor under tiden målet handläggs bereds frågan om en eventuell förlikning med medlemmarna i samrådsgruppen. En inlaga med ett förlikningsbud brukar inte skickas in till domstolen utan att frågan har föredragits för det statsråd som ansvarar för den del av lagstiftningen eller det sakområde som målet rör. Förlikningsbud lämnas med förbehåll för regeringens godkännande vid ett regeringssammanträde. Detsamma gäller godtagande av förlikningsbud.
Den policy som följs på Utrikesdepartementet när det gäller delgivning och kommunikation i dessa ärenden är att samtliga inblandade, alltså alla som ingår i samrådsgruppen, skall få del av i princip alla inkommande handlingar. Vidare skickas inte någon inlaga in till domstolen utan att avstämning har skett med samtliga i gruppen. Alla utkast till inlagor skickas för synpunkter till samtliga i samrådsgruppen. Dessutom delges slutversionen av inlagan med samtliga.
Hur sker samarbetet mellan tjänstemän och politiskt ansvariga vid beredningen?
I det brev som ombudet i målet inledningsvis skickar till rättschefen i det berörda fackdepartementet uppmanas denne att informera det ansvariga statsrådet om målet. I vilken utsträckning statrådet därefter fortlöpande hålls informerat om målets handläggning varierar beroende på vad målet handlar om. Det ankommer på chefstjänstemännen i respektive fackdepartement att bedöma när en fråga behöver "lyftas" till politisk nivå. Hos Utrikesdepartementet har man intrycket att utkasten till viktigare inlagor i betydande utsträckning föredras av tjänstemännen i respektive fackdepartement för antingen det ansvariga statsrådet eller dennas statssekreterare.
Det förekommer mycket sällan att utrikesministern informeras särskilt om förekomsten av ett mål enligt konventionen. Anledningen till det är att de sakfrågor som är uppe i målen oftast rör ett eller flera fackdepartements områden.
I början av varje år upprättar UD/FMR en särskild promemoria över klagomålen mot Sverige enligt konventionen. Promemorian delges bl.a. samtliga statsråd i regeringen.
I vilken utsträckning fattas regeringsbeslut om handläggningen av målen? Vilket statsråd är i sådana fall föredragande?
Regeringsbeslut om handläggningen av målen förekommer i två fall. Det ena är när en förlikning har förhandlats fram av ombudet, i samråd med medlemmarna i samrådsgruppen, och klaganden eller dennes ombud, med eller utan domstolens medverkan. Ofta är det regeringens ombud som upprättar förlikningsavtalet och då skrivs förbehållet för regeringens godkännande vid ett regeringssammanträde in. I andra fall ingås förlikningen genom skriftväxling via domstolen. Även då tas förbehållet med. Föredragande statsråd är i förlikningsfallet det statsråd som ansvarar för den sakfråga målet rör.
Det andra fallet när handläggningen innefattar regeringsbeslut är när domstolen konstaterat att Sverige kränkt klagandens rättigheter enligt konventionen och utdömt skadestånd och/eller ersättning för dennes rättegångskostnader. Föredragande statsråd är i det fallet utrikesmininstern.
Vad innebär ställningen som regeringens ombud?
Av domstolens procedurregler framgår att konventionsstaterna skall representeras av ombud, "agents". Dessa får i sin tur biträdas av "advocates or advisers".
Utrikesdepartementets rättschef har genom ett beslut av regeringen utsetts att vara regeringens ombud i mål enligt konventionen. I beslutet bemyndigas utrikesministern att utse ersättare för honom. För närvarande finns två sådana ersättare.
Som tidigare nämnts riktar domstolen sin första begäran om yttrande i varje mål till rättschefen, eftersom denne anmälts till domstolen som regeringens "huvudombud". Denne utser som regel därefter någon av sina ersättare att vara regeringens ombud i det enskilda målet. Domstolen underrättas sedan om vem som är regeringens ombud i målet. Därefter tas alla domstolens kontakter i det målet med ombudet såsom företrädare för regeringen. Ombudet är m.a.o. regeringens "språkrör" i målet.
Vilken handlingsfrihet kan ombudet anses ha i förhållande till regeringen?
Sveriges åtagande enligt konventionen innebär ju ett folkrättsligt bindande åtagande, godkänt av riksdagen. Det är regeringen som företräder Sverige i dessa och liknande frågor.
Förhållandet mellan ombudet i ett mål enligt konventionen och regeringen kan liknas vid det som råder mellan en fullmaktsgivare och den som har fullmakten. Domstolen utgår alltså från att de åtgärder ombudet vidtar vidtas på regeringens vägnar och för dess räkning. I förhållande till domstolen binder ombudet regeringen. För att så inte skall ske, måste domstolen i varje speciell situtation upplysas om att ombudets befogenhet är begränsad. Det är av detta skäl som fölikningsbud lämnas respektive godtas med förbehåll för regeringens formella godkännande vid ett regeringssammanträde. Förordnandet att vara ombud kan självklart när som helst återkallas.
Av den tidigare redogörelsen framgår att det ganska ofta är bråttom. Redan av det enkla skälet skulle det i praktiken vara svårt att underställa regeringen varje enskild fråga i ett mål. Ibland kan det dessutom var fråga om ganska omfattande skriftväxling inför domstolen i ett enskilt mål, en skriftväxling som kan pågå under flera år. Flertalet mål gäller inte heller principiellt eller politiskt viktiga frågor, det kan i stället röra sig om den juridiskt-tekniska tillämpningen av befintlig lagstiftning. Om olika frågor i sådana mål skulle underställas regeringen, skulle denna riskera att belastas på ett omotiverat sätt. Chefstjänstemännen i det eller de berörda departementen bedömer, i likhet med i flertalet andra frågor, i vilken utsträckning frågan bör föras upp på politisk nivå. Ombudet litar på att dessa bedömningar görs på ett riktigt sätt. De diskussioner och det samråd som äger rum inom samrådsgruppen borgar för att så är fallet.
I vilken mån förekommer direkt kommunikation med motparten?
Att regeringens ombud kommunicerar direkt med klaganden eller dennes ombud tillhör inte vanligheterna, om man bortser från eventuella förlikningsförhandlingar. Kommunikationen med motparten sker som regel via domstolen. Ibland kan det dock inträffa att det är så bråttom att domstolen instruerar regeringens ombud att skicka en kopia av en inlaga direkt till klaganden eller motpartsombudet. Detta tillhör emellertid undantagsfallen.
Däremot är det desto vanligare med direktkontakter med motparten, när målet är inne i ett sådant skede att det finns intresse av att undersöka om det finns förutsättningar för förlikning. Om ombudet, på basis av sin erfarenhet av domstolens praxis och efter samråd med medlemmarna i samrådsgruppen, anser att man bör undersöka om det finns någon möjlighet att träffa en överenskommelse med klaganden tas kontakt direkt med dennes ombud eller, om klaganden saknar ombud, med klaganden själv. Det är alltid regeringens ombud i målet som sköter dessa kontakter. Som tidigare redogjorts för föredras frågan om ett förlikningsbud skall lämnas eller godtas regelmässigt för det ansvariga statsrådet. Först om en förlikning ingås och det finns ett avtal mellan ombudet och motparten, med förbehåll för regeringens godkännande vid ett regeringssammanträde, blir det aktuellt med ett regeringsbeslut.
Andra länder
Enligt vad utskottet inhämtat från regeringskansliet i Danmark är det chefen för "Juridisk tjänst" i utrikesdepartementet som för Danmarks talan i Strasbourgdomstolen. Denne person kan emellertid anlita advokat eller annan juridisk expertis.
I Norge finns myndigheten Regeringsadvokatämbetet. Det är enligt vad utskottet inhämtat den s.k. regeringsadvokaten som för staten Norges talan i internationell domstol. Denne kan också föra statens talan i nationell domstol. Regeringsadvokaten kan överlåta processföringen till en av de två "acting agents" som finns vid Regeringsadvokatämbetet. Regeringsadvokaten bistår regeringen i juridiska frågor. Regeringsadvokaten är den som har kontakten med domstolen i Strasbourg, men informerar utrikesdepartementet, justitiedepartementet och eventuellt annat berört departement om aktuella spörsmål. Vid förberedelsen inför ett mål samråder regeringsadvokaten med representanter för berörda departement. Det är regeringsadvokaten som leder arbetet i en sådan samrådsgrupp. Justitiedepartementet har emellertid en viktig roll när det gäller principiella frågor. Regeringsadvokaten för processen i Strasbourgdomstolen självständigt men måste ta hänsyn till regeringskansliets representanters inställning, regeringsadvokaten får "instruktion" från regeringskansliet.
Utskottets bedömning
Enligt 12 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet skall förvaltningsärenden som gäller mål vid den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) handläggas i Utrikesdepartementet. Det är enligt 36 § arbetsordningen (UF 1997:1) för Utrikesdepartementet rättschefen som med huvudmans ansvar skall handlägga ärenden som rör klagomål mot Sverige inför domstolen enligt regeringens särskilda beslut. Utskottet har i sin beredning av detta granskningsärende fått muntlig information från företrädare för Regeringskansliet. Rättschefen i Statsrådsberedningen, Per Virdesten, uppgav därvid att om ett mål vid domstolen gäller andra departements ansvarsområden så sker gemensam beredning med berörda departement. Den reella beredningen av en särskild fråga görs i fackdepartementet. Politisk förankring sker i alla berörda departement.
Utskottet konstaterar att det är den svenska regeringen som företräder Sverige i EG-domstolen och Europadomstolen i Strasbourg. Beredningen sker huvudsakligen i Utrikesdepartementet men också i det eller de departement som är ansvariga för de sakområden som målet kan gälla. När det gäller mål enligt Europakonventionen fattar regeringen beslut om handläggningen endast i två fall nämligen dels då det gäller att godkänna en förlikning i målet, dels då domstolen konstaterat att Sverige kränkt klagandens rättigheter enligt konventionen och utdömt skadestånd och /eller ersättning för dennes rättegångskostnader. Utskottet behandlade i våras en granskningsanmälan avseende regeringens agerande vid Europadomstolens prövning av målet mellan Torgny Gustafsson och svenska staten, betänkande 1998/99:KU25. Det framkom att Utrikesdepartementet såväl som Arbetsmarknadsdepartementet och Justitiedepartementet deltagit i beredningen av målet inför domstolen. Det kan under sådana omständigheter vara svårt att konstatera vilket eller vilka statsråd i regeringen som skall anses ansvariga för beredningen. Enligt utskottets mening finns det skäl att ge särskild akt på att samordningen och ansvarsfördelningen mellan regeringens ledamöter görs klar vid hanteringen av mål enligt Europakonventionen.
Utskottet finner att granskningen av regeringens organisation för handläggning av mål enligt Europakonventionen och mål i EG:s domstolar inte föranleder något ytterligare uttalande av utskottet.
9 Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
Inledning
Sedan år 1961 lämnar regeringen redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut.
Utöver själva redogörelsen för riskdagsskrivelsernas behandling har i de senaste årens skrivelser lämnats redovisningar av regelbeståndet och regelreformeringen samt en redogörelse för det pågående reformarbetet avseende reglers kvalitet, språkvård och information om regelverket.
Årets redogörelse
Inom Regeringskansliet har upprättats en ny redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen, regeringens skrivelse 1998/99:75. Den nu aktuella redogörelsen avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden den 1 januari 1998-den 31 december 1998. För att underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta förfarande har använts om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.
Redovisningen omfattar 396 riksdagsskrivelser ställda till regeringen, varav 108 avgetts under riksmötet 1998/99, 188 under riksmötet 1997/98, 27 under riksmötet 1996/97 och 73 under tidigare riksmöten.
Konstitutionsutskottets granskning
Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse i de delar som har samband med respektive utskotts beredningsområde. Yttranden har inkommit från finansutskottet, skatteutskottet, lagutskottet, utrikesutskottet, kulturutskottet, arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet, se bilagorna 7.1-7.7 Övriga utskott har inte haft något att erinra mot regeringens redogörelse.
Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen del anföra följande. Av det utskottsindelade registret framgår att redogörelsen omfattar 33 riksdagsskrivelser om beslut på grundval av betänkanden av konstitutionsutskottet. Av det kronologiska registret framgår emellertid att redogörelsen omfattar ytterligare fem riksdagsskrivelser som gäller konstitutionsutskottets betänkanden. Dessa fem skrivelser redovisas som slutbehandlade.
Av samtliga skrivelser om beslut på grundval av betänkanden av konstitutionsutskottet var enligt regeringens redogörelse sju inte slutbehandlade när redogörelsen avlämnades, av dessa är två äldre än två år och en härrör från 1996/97.
Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen, 1994/95:243, handlar om åtgärder mot våldsskildringar m.m. Den 17 december 1998 utfärdade regeringen en lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844) som riksdagen antagit. Lagändringen innebär bl.a. att TV-program med ingående våldsskildringar eller med pornografiska bilder skall föregås av en varningssignal. Den 22 december 1998 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Rådet mot skadliga våldsskildringar (U 1990:03). Rådet har fått i uppdrag att bl.a. informera industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster om innehållet i EU- rekommendationen (98/560/EG) om skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten. Rådet skall följa branschernas självreglerande arbete med dessa frågor och fungera som stöd och samtalspartner om branscherna så önskar. Verksamheten vid Statens biografbyrå behandlas inom ramen för en översyn av myndighetsstrukturen på medieområdet. Överväganden om regelverket när det gäller offentlig visning av film och videogram skall enligt regeringen göras under 1999. Enligt vad konstitutionsutskottet inhämtat från Kulturdepartementet bereds frågan.
Riksdagsskrivelse 1995/96:84 handlar om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan, moment 2 om propositionens huvudsakliga riktlinjer, moment 4 om vård av kulturhistoriskt värdefull egendom och moment 5 om regeringens förslag i övrigt. Den 26 november utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit. Resterande frågor behandlas enligt regeringen i proposition 1998/99:38. Riksdagen behandlade propositionen under våren 1999. Skrivelsen borde därför kunna redovisas som slutbehandlad i kommande redogörelse från regeringen.
Riksdagsskrivelse 1996/97:171 om kommunala kompetensfrågor gäller ett tillkännagivande till riksdagen beträffande utvidgning av försöksverksamhet med kommunal näringsverksamhet (mom. 2). Utredningen om utvidgad affärsverksamhet med kommunal uppdragsverksamhet överlämnade i september 1998 betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet 1998 (SOU 1998:119). Utredningen konstaterade att det saknas förutsättningar att, inom ramen för en försöksverksamhet, vidga den kommunala kompetensen att bedriva uppdragsverksamhet inom ett eller flera särskilt avgränsade verksamhetsområden. Utredningen ifrågasatte emellertid om kommunerna och landstingen till fullo utnyttjar de möjligheter att samverka som de faktiskt har enligt gällande rätt och föreslog att Inrikesdepartementet samt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet bör verka för ökade kunskaper om dessa möjligheter. Vidare påpekade utredaren att hon tidigare i en skrivelse till Inrikesdepartementet anfört att frågan om en generell reglering för kommuner och landsting att i mindre omfattning bedriva uppdragsverksamhet åt andra kommuner och landsting inom den kommunala kompetensen även bör prövas. Det låg dock inte inom ramen för utredningsuppdraget att lägga fram ett sådant förslag. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 25 februari 1999 att tillkalla en särskild utredare för att göra en uppföljning och utvärdering av den pågående försöksverksamheten. Enligt vad konstitutionsutskottet inhämtat från Justitiedepartementet redovisades uppdraget den 20 oktober 1999 i betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken - utvärdering av försöksverksamheten (SOU 1999:118). Regeringen kommer efter att betänkandet remissbehandlats att ta ställning till ärendets fortsatta beredning.
Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande 1997/98:KU31 statlig förvaltningspolitik. Utskottet hemställde i betänkandet under ett antal moment att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1997/98:294 och 1997/98:295). Regeringen har redovisat riksdagsskrivelserna såsom slutbehandlade. Sex av de aktuella tillkännagivandena har emellertid inte redovisats i regeringens redogörelse, nämligen momenten 27, 30-32, 34 och 36. Enligt vad konstitutionsutskottet inhämtat från Justitiedepartementet och Finansdepartementet beror den felaktiga redovisningen på den omorganisation som pågått inom Regeringskansliet. Konstitutionsutskottet utgår från att regeringen i kommande redogörelse åter tar upp riksdagsskrivelserna och redogör för vidtagna åtgärder och huruvida riksdagsskrivelserna kan anses som slutredovisade.
Finansutskottet, bilaga 7.1, anför bl.a. följande. Finansutskottets bedömning är att riksdagens beslut inom utskottets ansvarsområde i allt väsentligt fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid beslutstillfället och genomförts i rimlig tid.
Finansutskottet vill göra ett generellt påpekande beträffande regeringens återrapportering till riksdagen. I regeringens skrivelse redovisas en riksdagsskrivelse som ännu inte slutbehandlad så länge som inte vidtagna åtgärder för samtliga moment återrapporterats till riksdagen. Utskottens uppföljningsarbete skulle underlättas om det av redogörelsen också framgick vilka moment som ännu inte är slutbehandlade. För närvarande redovisas denna uppgift bara för den aktuella riksdagsskrivelsen i dess helhet. Antalet moment är sannolikt en bättre mätare på den utestående ärendemängden än antalet riksdagsskrivelser. Finansutskottet anser det därför önskvärt att redogörelsen kompletteras på denna punkt.
När det gäller riksdagsskrivelse 1998/99:15 angående höjning av Sveriges insats i Internationella valutafonden, m.m. anför finansutskottet följande. I proposition 1997/98:162 föreslog regeringen en höjning av Sveriges insats eller kvot i Internationella valutafonden. I betänkande 1998/99:FiU8 tillstyrkte finansutskottet regeringens förslag om en höjning av Sveriges kapitalinsats i Valutafonden (mom. 1). Samtidigt tillstyrktes regeringens begäran om ett bemyndigande att godkänna en ändring av Valutafondens stadga gällande en extraordinär tilldelning av särskilda dragningsrätter (mom. 2). Finansutskottet noterar att regeringen i sin redogörelse anmäler den aktuella riksdagsskrivelsen som slutbehandlad. Av redogörelsen framgår emellertid inte de åtgärder som regeringen vidtagit när det gäller att genomföra riksdagens beslut beträffande ändringen av Valutafondens stadga (mom. 2). Enligt finansutskottets mening bör regeringen därför återkomma med en redovisning i denna del.
När det gäller riksdagsskrivelse 1998/99:85 anför finansutskottet angående moment 5 utvecklingen av fördelningsstatistiken: I samband med behandlingen hösten 1998 av budgetpropositionen för år 1999 utgiftsområde 2 beslutade utskottet om ett tillkännagivande till regeringen om utvecklingsarbetet med fördelningsstatistiken. Det skedde med anledning av motioner från (s), (v) och (mp). Finansutskottet anförde att det är angeläget att analyserna av fördelningen av den ekonomiska välfärden successivt breddas och fördjupas. Utskottet ansåg därför att regeringen vid lämpligt tillfälle, t.ex. i en kommande budgetproposition, borde redovisa hur detta arbete fortskrider. I regeringens nu aktuella skrivelse som beslutades av regeringen den 15 april 1999 anges att regeringen i budgetpropositionen för år 2000 skall redovisa hur arbetet fortskrider med SCB:s undersökning vad gäller utvecklingen av fördelningsstatistiken. Finansutskottet kan konstatera att regeringen i bilaga 4 till budgetpropositionen för 2000 redovisar en studie över vilka som gynnas av de offentliga subventionerna av barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Däremot saknas den redovisning som regeringen aviserade i våras. Regeringen bör enligt finansutskottet återkomma med den begärda redovisningen senast i samband med budgetpropositionen för år 2001.
Skatteutskottet, bilaga 7.2, anför i yttrandet att Finansdepartementets ärende 1 gäller ett tillkännagivande som gjordes redan år 1989 till regeringen om införande av en avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård av gravplats. Utskottet har tidigare i yttranden till konstitutionsutskottet påtalat regeringens brist på åtgärder avseende denna fråga under den långa tid som förflutit sedan tillkännagivandet gjordes. Enligt vad skatteutskottet har erfarit är arbetet inom Finansdepartementet nu inriktat på att vidta nödvändiga åtgärder så snart som möjligt så att frågan kommer att behandlas under innevarande riksmöte. Skatteutskottet förutsätter att dessa intentioner fullföljs och finner därför ingen anledning till något uttalande av riksdagen. I övrigt föranleder regeringens redogörelse inga ytterligare kommentarer från skatteutskottets sida.
Lagutskottet, bilaga 7.3, anför bl.a: När det gäller utformningen av redogörelserna vill lagutskottet väcka frågan om man från regeringens sida i framtiden inte kunde göra ifrågavarande skrivelser mer överblickbara för riksdagsutskotten. Om regeringen ställde upp redogörelserna utskottsvis i stället för departementsvis skulle utskotten inte behöva gå omvägen via det utskottsindelade registret för att finna de för varje utskott aktuella skrivelserna. En sådan uppställning skulle dessutom göra skrivelserna mer lättillgängliga och användbara i utskottens uppföljningsarbete.
Vid granskningen har lagutskottet särskilt noterat att det äldsta inte slutbehandlade ärendet är en skrivelse från maj 1986 (bet. LU 1985/86:32, rskr. 293) som gäller producentskydd för sceniska verk. I förra årets redogörelse hänvisades till att frågan disktueras vid överläggningar med ansvariga departement i övriga nordiska länder och kommer att övervägas ytterligare. I årets redogörelse anges att frågan kommer att behandlas i samband med en översyn av upphovsrättslagen som påbörjas under år 1999. Lagutskottet förutsätter att skrivelsen därvid kommer att slutbehandlas inom en snar framtid.
Utrikesutskottet, bilaga 7.4, anför bl.a. att regeringens skrivelse i allt väsentligt ger en god bild av regeringens åtgärder inom utskottets beredningsområde. Utrikesutskottet har funnit att regeringen vidtagit åtgärder i enlighet med riksdagens beslut och att ärendena - såvitt utskottet kan bedöma - har beretts på ett tillfredsställande sätt.
Kulturutskottet, bilaga 7.5, har funnit anledning att framföra synpunkter endast i ett fall, nämligen då det gäller regeringens handläggning med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen om organisation m.m. vid den nya myndighet, nämligen Statens museer för världskultur, som inrättades den 1 januari 1999, och som har sitt säte i Göteborg (bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Kulturutskottet anför bl.a:
Hösten 1996 beslutade riksdagen att staten fr.o.m. den 1 januari 1999 skulle överta huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg och att museet vid samma tidpunkt skulle sammanföras med Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, samtliga tre i Stockholm, till ett samlat etnografiskt centralmuseum samt att den nya myndigheten skulle få sitt säte i Göteborg.
Hösten 1998 anförde kulturutskottet i sitt budgetbetänkande 1998/99:KrU1 bl.a. följande om museets organisation m.m. Kulturutskottet anser att de fyra museerna skall ingå i en ny myndighet i enlighet med riksdagens beslut hösten 1996.
I den nya myndigheten skall ingå den verksamhet som vid utgången av år 1998 bedrivs vid Etnografiska museet i Göteborg samt Folkens museum - etnografiska, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm. Organisationskommittén har föreslagit ett gemensamt myndighetskansli i Göteborg. Kulturutskottet vill slå fast att den verksamhet som bedrivs vid de fyra enheter som skall ingå i den nya myndigheten skall ges likvärdiga förutsättningar i vad avser personal, utvecklingsmöjligheter för personalen, utställningar m.m.
Kulturutskottets överväganden mynnade ut i ett förslag att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört om museets organisation, styrelse, personal m.m. Riksdagen följde kulturutskottet.
Regeringen utfärdade därefter förordningen (1998:1714) med instruktion för Statens museer för världskultur. Kulturutskottet har noterat att det av instruktionen inte framgår att det i myndigheten skall ingå fyra enheter. Kulturutskottet har inhämtat att regeringen i stället valt att fokusera den verksamhet som bedrivs vid Etnografiska museet i Göteborg samt vid tre i Stockholm belägna museerna, nämligen Folkens museum - etnografiska, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet, vilket framgår av instruktionens 2 §. Kulturutskottet konstaterar att regeringen inte fullföljt riksdagens beslut och klart angett i myndighetens instruktion att vart och ett av de fyra museerna skall utgöra en enhet. Den nya museimyndighetens instruktion har således fått en annan utformning än den som riksdagen avsett. Kulturutskottet finner att regeringens sätt att bereda ärendet är anmärkningsvärt.
Arbetsmarknadsutskottet, bilaga 7.6, anser bl.a. följande när det gäller riksdagsskrivelse 1993/94:257 om JO:s och JK:s roller. Det aktuella momentet om JO.s och JK:s roller återfanns i betänkande 1993/94:AU16 Ändrad lagstiftning för statsanställda m.fl. Arbetsmarknadsutskottet föreslog där ett tillkännagivande om att regeringen skulle återkomma med överväganden och förslag när det gäller JO:s och JK:s roll vid avskedande av en statsanställd. Arbetsmarknadsutskottet förutsatte att regeringen skyndsamt skulle överväga frågan och återkomma till riksdagen med förslag. Regeringen har i redogörelserna sedan 1994/95 bl.a. anfört att ärendet bereds samt att regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i frågan. I skrivelse 1997/98:75 uppgav regeringen att det visat sig nödvändigt att avvakta riksdagsbehandlingen av proposition 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst. Såvitt arbetsmarknadsutskottet kan finna berördes inte den i tillkännagivandet upptagna frågan i denna proposition. Enligt vad arbetsmarknadsutskottet under hand erfor från Finansdepartementet i samband med behandlingen av 1997 års redogörelse beräknades en utredning bli tillsatt före årsskiftet 1998/99 där frågan skulle behandlas. I anslutning till genomgången av 1998 års redogörelse har Finansdepartementet under hand uppgivit att det av tidsskäl inte varit möjligt att utarbeta kommittédirektiv för en utredning som skall behandla bl.a. den aktuella frågan. Arbetsmarknadsutskottet kan med detta konstatera att regeringen ännu inte mer än fem år efter att tillkännagivandet gjordes har slutbehandlat riksdagsskrivelsen eller mer utförligt redovisat skälen till dröjsmålet med detta. Arbetsmarknadsutskottet finner detta mycket anmärkningsvärt och förutsätter att regeringen i nästa års redogörelse - såvida skrivelsen inte heller då skulle vara slutbehandlad - redovisar skälen till fördröjningen.
När det gäller riksdagsskrivelse 1994/95:364 om förläggning av föräldraledighet under dagen anför arbetsmarknadsutskottet bl.a. följande. Regeringen anger i redogörelsen att frågan har behandlats av 1995 års Arbetstidskommitté vars betänkande (SOU 1996:145) har remissbehandlats. Vidare uppger regeringen att vissa arbetstidsfrågor nu bereds av en arbetsgrupp i Regeringskansliet med representater för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Av 1998 års redogörelse framgår inte om frågan om förläggning av föräldraledighet under dagen skall behandlas av arbetsgruppen för arbetstidsfrågor. Inte heller framgår det av de riktlinjer för arbetsgruppen som utfärdats inom Regeringskansliet den 10 november 1998 om frågan skall behandlas i gruppen. Arbetsmarknadsutskottet finner redovisningen i redogörelsen otillfredsställande och förutsätter att regeringen, om skrivelsen inte heller slutbehandlas under år 1999, i nästa års redogörelse mer utförligt redovisar skälen till fördröjningen.
Utskottens genomgång av redogörelsen underlättas av att det i anslutning till respektive punkt framgår inte bara vilken riksdagskrivelse i respektive utskottsbetänkande som avses utan också vilket moment och i förekommande fall delmoment som avses. När det gäller riksdagsskrivelse 1998/99:106 har detta inte angivits. Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att mom 49 delmoment o i det aktuella betänkandet avses. Om så är fallet har arbetsmarknadsutskottet ingen invändning mot att skrivelsen redovisas som slutbehandlad.
Bostadsutskottet, bilaga 7.7, påpekar följande i sitt yttrande när det gäller riksdagsskrivelse 1995/96:229 (1995/96:BoU11 mom. 14). I årets redogörelse från regeringen har moment 14 uteslutits. Momentet innehåller bl.a. ett tillkännagivande angående direktutbetalning av bostadsbidrag. Riksdagen gav i anslutning härtill även till känna att en redaktionell översyn av bostadsbidragslagen borde göras. Frågan om direktutbetalning har av regeringen redovisats som slutbehandlad i förra årets redogörelse (skr. 1997/98:75). I årets redogörelse behandlas inte den kvarstående frågan angående en redaktionell översyn av bostadsbidragslagen. Utvärderingen har redovisats till regeringen i augusti 1999. Enligt bostadsutskottets mening kan ärendet inte anses slutbehandlat. Bostadsutskottet anser därför att nu nämnda ärende åter bör föras upp på förteckningen över ärenden som ännu inte har slutbehandlats. Regeringen bör alltså nästa år redovisa sina åtgärder i nämnda ärende i den årliga skrivelsen till riksdagen med redogörelse för regeringens åtgärder med anledning av riksdagens skrivelser.
Bostadsutskottet har slutligen noterat att regeringen beträffande de skrivelser om vilka det inte finns något nytt att rapportera endast hänvisar till tidigare års redogörelser (rskr. 1992/93:350 och 1996/97:143). En ordning där det även för sådana skrivelser uttryckligen redovisas vilka åtgärder som har vidtagits skulle göra att riksdagen på ett enkelt sätt kunde få en aktuell bild av samtliga skrivelsers behandling. Även om en sådan redovisning skulle öka omfattningen av regeringens redovisning till riksdagen ligger det enligt bostadsutskottets mening ett stort värde i att få informationen samlad.
Utskottets bedömning
Regeringens skrivelse med en redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen fyller en viktig funktion i riksdagens uppföljnings- och utvärderingsarbete. Den nu aktuella skrivelsen från regeringen omfattar ca 400 skrivelser.
Regeringens redogörelse är uppställd departementsvis. De departementsvisa avsnitten kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redogörelsen varje riksdagsskrivelse finns, uppgift om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller ej. I det andra registret, som skall innehålla samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter de utskott i vilka ärendena beretts. Som konstitutionsutskottet påpekat ovan saknar det utskottsindelade registret uppgifter om vissa riksdagsskrivelser. Detta är beklagligt eftersom utskotten i sitt arbete främst utnyttjar detta register. Konstitutionsutskottet utgår emellertid från att detta kommer att rättas till i kommande redogörelser. När det gäller redogörelsens utformning är konstitutionsutskottet i dag inte berett att föreslå någon förändring.
Finansutskottet och arbetsmarknadsutskottet har framfört önskemål om att det av regeringens redogörelse skall framgå inte enbart vilken riksdagsskrivelse som avses utan även vilket moment och i förekommande fall delmoment som avses. Konstitutionsutskottet har tidigare uttalat, betänkande 1995/96:KU30, att det när det gäller momentindelade utskottsbetänkanden är viktigt att det av regeringens redogörelse framgår vilka moment som har föranlett eller skall föranleda åtgärder från regeringens sida. Konstitutionsutskottet vill åter understryka vikten av att redovisa även moment och i förekommande fall delmoment.
Med anledning av bostadsutskottets påpekande vill konstitutionsutskottet instämma i att det av redogörelsen bör framgå vilka åtgärder regeringen har tagit och avser att ta när det gäller de riksdagsskrivelser som ännu inte kan anses slutbehandlade. Att, såsom förekommit i vissa fall, enbart hänvisa till tidigare års redogörelser är enligt konstitutionsutskottet inte tillfyllest.
Konstitutionsutskottet, finansutskottet och bostadsutskottet har påpekat att vissa riksdagsskrivelser, som regeringen redovisat som slutbehandlade, saknar redovisning med anledning av tillkännagivanden som riksdagen gjort. Enligt konstitutionsutskottet kan dessa riksdagsskrivelser ej anses slutbehandlade. Konstitutionsutskottet utgår från att regeringen åter för upp de aktuella skrivelserna som ej slutbehandlade i kommande redogörelse samt redovisar huruvida skrivelserna då kan anses slutbehandlade.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar med anledning av riksdagsskrivelse 1993/94:257 att regeringen ännu inte, mer än fem år efter att tillkännagivandet gjordes, har slutbehandlat riksdagsskrivelsen eller mer utförligt redovisat skälen till dröjsmålet med detta. Arbetsmarknadsutskottet finner detta mycket anmärkningsvärt. Konstitutionsutskottet som instämmer i denna kritik och vill starkt understryka vikten av att regeringen utan ytterligare dröjsmål har att slutbehandla skrivelsen. Utskottet vill vidare, när det gäller mer än ett år gamla riksdagsskrivelser som inte har slutbehandlats, påminna om att konstitutionsutskottet tidigare anfört, senast i betänkande 1995/96:KU30, att orsakerna till att regeringen inte vidtagit någon åtgärd borde redovisas för riksdagen med uppgift om när åtgärderna beräknas vidtas. Konstitutionsutskottet anser att en redovisning av planerade åtgärder fyller ett angeläget behov i utskottens uppföljnings- och utvärderingsarbete och vill därför återigen understryka att uppgift om när åtgärder beräknas vidtas bör redovisas för de äldre skrivelserna.
Ett enigt kulturutskott har funnit anledning att framföra synpunkter då det gäller regeringens handläggning med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen om organisation m.m. vid den nya myndigheten Statens museer för världskultur, som inrättades den 1 januari 1999 (rskr. 1998/99:55). Kulturutskottet konstaterar att regeringen inte fullföljt riksdagens beslut och klart angett i myndighetens instruktion att vart och ett av de fyra museerna skall utgöra en enhet. Kulturutskottet finner att regeringens sätt att bereda ärendet är anmärkningsvärt. Konstitutionsutskottet anser att regeringen, som ännu inte redovisat den aktuella riksdagsskrivelsen som slutbehandlad, bör vidta de åtgärder som krävs för att kulturutskottets tillkännagivande skall anses tillgodosett.
Vad i övrigt gäller de ej slutbehandlade ärenden som utskotten kommenterat i sina yttranden finner konstitutionsutskottet - som för egen del inte företagit någon närmare granskning av dessa ärenden - inte anledning att göra någon annan bedömning än den som respektive utskott gjort.
Granskningen i denna del föranleder inte något annat uttalande från konstitutionsutskottets sida. Regeringens skrivelse 1998/99:75 bör läggas till handlingarna.
Utskottets anmälan
Hemställan
Resultatet av den i det föregående redovisade granskningen av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning samt av regeringens skrivelse 1998/99:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen m.m. får utskottet härmed för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 15 december 1999
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp) och Kenth Högström (s).
SAKREGISTER
till konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden 1971-1999
AB Volvo och Procordia AB, affären mellan1990/91:30 s. 94
Adoption, utredning om kostnaderna kring1985/86:33 s. 69
Affärsbankernas stöd till forskning.1986/87:33 s. 69
Aidsdelegationen, formen för reglering av verksamhet i...................................1991/92:30 s. 22
Akademiska sjukhuset - vissa anslagsfrågor1981/82:35 s. 41
Aktievinstbeskattning, befrielse från...1973:20 s. 6
.................................................... 1974:22 s. 27
Algeriet, viss kreditutfästelse avseende1984/85:35 s. 38
Allmänna arvsfonden, utdelning ur...1989/90:30 s. 94
Allmänna förlaget......................1975:12 s. 29
Allmänna handlingar
.......................principer för registrering av 1988/89:30 s. 14
........................Sveriges förhållande till EU 1998/99:10 s. 33
............................................................................... s. 97
Amalgamsanering....................1996/97:25 s. 177
Angola, bistånd till................1975/76:50 s. 37
Anslagsfrågor, vissa................1991/92:30 s. 76
.................................................... 1992/93:30 s. 115
.................................................... 1996/97:25 s. 12
Anställningsförordningen, ändring i.1985/86:25 s. 45
Apartheid, bistånd till............1997/98:25 s. 159
Apoteksbolaget AB...................1995/96:20 s. 42
Arbetskraft till biståndsprojektet Bai Bang 1982/83:30 s. 43
.................................................... 1983/84:30 s. 44
Arbetsmarknadskonflikten
................................................1980 1980/81:25 s. 23
................................................1986 1986/87:33 s. 53
ARE-bolagen, upphandling av konsulttjänster från i
samband med oljebesparingskampanjen....1974:22 s. 41
Arlandabanan, beredningen av regeringsärende 1994/95:30 s. 171
Arvode för utredningsuppdrag (vissa TV- kassettfrågor).........................1974:22 s. 39
ASSI i Karlsborg, avveckling av en pappersmaskin vid 1991/92:30 s. 70
AssiDomän AB
....arbetsgrupp för granskning av aktietilldelningen 1994/95:30 s. 164
.................försäljning av statligt ägda aktier 1994/95:30 s. 144
Asylärenden, se Utlänningsärenden
Atle Förvaltnings AB:s köp av aktier i vissa
riskkapitalbolag...................1995/96:30 s. 134
Automat- och roulettspel, tillsyn och kontroll av 1973:20 s. 15
Avgångsvederlag till vissa direktörer i Nordbanken 1994/95:30 s. 88
Avlyssning med anledning av mordet på Olof Palme 1990/91:30 s. 42
Avtalsförhandlingarna på lärarområdet1989/90:30 s. 63
B3LA-projektet......................1978/79:30 s. 27
Bai Bang, biståndsprojektet.........1982/83:30 s. 43
.................................................... 1983/84:30 s. 44
Bankkrisen, vissa frågor
.................Fondkommissionärsfirman Alfred Berg 1994/95:30 s. 98
.....................................Nordbanksfrågor 1994/95:30 s. 84
.............Gota-koncernen, Trygg-Hansa SPP Holding 1994/95:30 s. 96
...........................ordförande i bankrörelsen 1994/95:30 s. 98
Barn- och ungdomsdelegationen, medelsutdelning
genom...............................1991/92:30 s. 78
Basbeloppet, ändrade regler för.....1980/81:25 s. 52
Bastionen...........................1981/82:35 s. 35
Begravningsplats, lagskydd av invigd1975/76:50 s. 49
Belöning, utfästelse av.............1987/88:40 s. 65
Bemyndigande
..........inrättande av Stiftelsen framtidens kultur 1994/95:30 s. 216
.......................................privatisering 1993/94:30 s. 79
Bemyndiganden i normgivningshänseende från
riksdagen...........................1975/76:50 s. 39
.................................................... 1983/84:30 s. 5
.................................................... 1985/86:25 s. 10
.................................................... 1986/87:33 s. 12
.................................................... 1987/88:40 s. 10
.................................................... 1989/90:30 s. 17
.................................................... 1990/91:30 s. 28
.................................................... 1991/92:30 s. 21
.................................................... 1992/93:30 s. 24
Bengbulan, särskilda s.k. jämställdhetspengar
till filmen........................1995/96:30 s. 143
Bensinransoneringen 1973...............1974:22 s. 20
Beredningen av frågor om EG-direktiv1999/2000:10 s. 49
Beredningen av regeringsärenden......1977/78:35 s. 3
.................................................... 1984/85:35 s. 8
.................................................... 1985/86:25 s. 7
.................................................... 1989/90:30 s. 9
........................................Arlandabanan 1994/95:30 s. 171
..............Ds-promemorior med författningsförslag 1999/2000:10 s. 17
ett tredje järvägsspår över Riddarholmen1995/96:30 s. 147
...........................högskolor i stiftelseform 1993/94:30 s. 173
...............jämställdhetsaspekter i propositioner 1999/2000:10 s. 39
kärnkraftspropositionen.............1997/98:25 s. 89
............lagförslag som rör det kommunala området 1999/2000:10 s. 35
.................................lagrådsgranskningen 1999/2000:10 s. 24
.........................................remissmöten 1999/2000:10 s. 21
.....................................skogsavverkning 1997/98:25 s. 98
..............................synpunkter av Lagrådet 1999/2000:10 s. 26
.......................................tandvårdstaxa 1997/98:25 s. 94
upplysningar i propositioner som behandlar EU-frågor 1999/2000:10 s. 38
Berglingfallet, regeringens befattning med1987/88:40 s. 43
Beskattning av aktievinster, befrielse från1973:20 s. 6
.................................................... 1974:22 s. 27
Beslutsbefogenhet för överdirektören vid
Statens invandrarverk..............1994/95:30 s. 221
Beslutsform vid medelsutdelning till
särskilda jämställdhetsåtgärder.....1991/92:30 s. 78
Beslutsformer i regeringen...........1980/81:25 s. 4
Beslutsmotiveringar, allmänt hållna.1990/91:30 s. 17
.................................................... 1991/92:30 s. 24
Besvärsrätt för organisationer..........1972:26 s. 9
Besvärsärenden, regeringens handläggning av1974:22 s. 31
.................................................... 1975:12 s. 33
.................................................... 1975/76:50 s. 5
.................................................... 1979/80:50 s. 14
Besvärsärendenas omfattning och utvecklingen
av antalet ärenden..................1975/76:50 s. 74
Betalningar, gränsöverskridande, beredningen av EG- direktiv..........................1999/2000:10 s. 55
Betygssystemet för grundskola och gymnasium1972:26 s. 15
Bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana,
upphandling av.....................1987/88:40 s. 65
Bibelkommissionen, flyttning av från
Utbildningsdepartementet till Civildepartementet 1983/84:30 s. 44
Bibliotekspersonal, utbildningen av....1972:26 s. 15
Bildtaffären (Carl Bildts resa till USA våren 1983) 1983/84:30 s. 29
Bilindustrin, regeringens kontakter med1994/95:30 s. 137
Bistånd till
..............................................Angola 1975/76:50 s. 37
.............................................Estland 1991/92:30 s. 49
..........................................Indonesien 1987/88:40 s. 64
................................kampen mot apartheid 1997/98:25 s. 159
....................................Kuba och Vietnam 1996/97:25 s. 81
........................Sri Lanka (Kotmaleprojektet) 1981/82:35 s. 25
...........................vissa radarinstallationer 1996/97:25 s. 111
...............Zimbabwe-Rhodesia, befrielserörelse i 1979/80:50 s. 34
Biståndsavtal, befogenhet att underteckna vissa 1994/95:30 s. 255
Biståndsfrågor......................1991/92:30 s. 77
Biståndskontorschef, utseende av...1993/94:30 s. 149
Biståndsprojektet Bai Bang..........1982/83:30 s. 43
.................................................... 1983/84:30 s. 44
Biståndsverksamheten, planer för.......1975:12 s. 10
BITS, svensk hjälp till skogsindustrin m.m. i Polen 1992/93:30 s. 56
Blekingen AB, direktiv till statens företrädare 1991/92:30 s. 69
Blockbetygen........................1982/83:30 s. 39
Bodströmaffären, UD:s rutiner vid kontakter
med massmedia.......................1984/85:35 s. 29
Bofors export av Robot 70...........1985/86:25 s. 31
Bofors medverkan vid uppförandet av fabrik i Iran 1985/86:25 s. 32
Boforskomponenter till Indien......1997/98:25 s. 132
Bolagsfrågor, vissa.................1991/92:30 s. 69
.................................................... 1995/96:30 s. 42
Bomullsföretag - avtal mellan staten och
svenska bomullsföretag..............1978/79:30 s. 40
Bostadsarrende, översyn av bestämmelserna1993/94:30 s. 172
Bostadsdepartementet, handläggningstider i1990/91:30 s. 40
Bostadsdepartementets handläggning av vissa
förvaltningsärenden.................1989/90:30 s. 85
BPA och algeriska staten, tvist mellan1984/85:35 s. 38
Brev till Rysslands president om utbåtskränkningar 1994/95:30 s. 107
Brofjordenfrågan (byggandet av oljeraffinaderi) 1971:34 s. 19
Bromma, regeringens handläggning av fråga om
jetdrivna flygplan på..............1993/94:30 s. 162
Brottmål, nåd i.........................1972:26 s. 7
.................................................... 1989/90:30 s. 34
.................................................... 1993/94:30 s. 55
Budgetpropositionen
........................1982/83, ändring av belopp i 1982/83:30 s. 44
..........................1990/91, utbildningsanslag 1990/91:30 s. 25
......................................avlämnandet av 1989/90:30 s. 21
Bulltofta..............................1973:20 s. 16
Burma
............................krigsmaterielexport till 1990/91:30 s. 54
.................................................... 1991/92:30 s. 59
....................................vapenexport till 1983/84:30 s. 40
.................................................... 1991/92:30 s. 59
Byggnadslagstiftningen, tillämpning och
handläggningstider..................1977/78:35 s. 18
.................................................... 1978/79:30 s. 19
.................................................... 1980/81:25 s. 28
.................................................... 1982/83:30 s. 41
.................................................... 1989/90:30 s. 83
Cancun, internationell konferens i..1981/82:35 s. 40
Carnegie fondkommission AB, PK-bankens förvärv av 1988/89:30 s. 88
Cavefors, Bo, Klassiker och Förlag AB, kreditgaranti till................................1980/81:25 s. 71
Celsius Industrier AB, privatisering av1993/94:30 s. 93
Cementmonopolet - fusionen mellan Cementa AB
och AB Gullhögens bruk.................1974:22 s. 41
Chilensk familj, utvisning av.......1981/82:35 s. 41
Citytunneln i Malmö................1997/98:25 s. 109
Clearingfonden, bidrag från för oljeprodukter 1975/76:50 s. 40
Cogéma och Svensk Kärnbränsleförsörjning
(SKBF), avtal mellan................1980/81:25 s. 68
Crownair AB, skyldighet för statliga myndigheter
att anlita.............................1974:22 s. 40
Cuba - viss skriftväxling mellan Cubas premiärminister
Fidel Castro och statsminister Olof Palme1975:12 s. 17
Danmark och vissa gränsdragningsförhandlingar 1983/84:30 s. 31
Datafrågor
...registrering av handlingar inom Regeringskansliet 1997/98:10 s. 49
.........................regeringens handläggning av 1975/76:50 s. 38
.................................................... 1983/84:30 s. 21
.................................................... 1985/86:25 s. 22
Datainspektionens styrelse, sammansättningen av 1985/86:25 s. 25
Dataregister i regeringskansliet....1989/90:30 s. 17
Datasaab - Tercasaffären............1981/82:35 s. 21
Datorer för försvaret, upphandling av..1973:20 s. 19
Datorlingvistik, utnämning av professor i vid
Universitetet i Uppsala.............1989/90:30 s. 82
Decentralisering av beslutanderätt......1972:26 s. 6
..................................................... 1973:20 s. 5
Dentala material, kontroll och tillsyn över 1990/91:30 s. 87
Departementen, organisation och arbetsformer1974:22 s. 3
..................................................... 1975:12 s. 4
.................................................... 1976/77:44 s. 8
.................................................... 1978/79:30 s. 5
.................................................... 1982/83:30 s. 5
.................................................... 1984/85:35 s. 5
.................................................... 1986/87:33 s. 4
.................................................... 1987/88:40 s. 4
.................................................... 1988/89:30 s. 5
.................................................... 1989/90:30 s. 6
.................................................... 1991/92:30 s. 7
Departementstjänstemän i statliga företag, utseende av.....................................1971:34 s. 19
Devalveringen
................................................1977 1977/78:35 s. 28
................................................1982 1982/83:30 s. 33
Diarieföringen i departementen.........1974:22 s. 29
.................................................... 1975:12 s. 17
.................................................... 1975/76:50 s. 36, 49
.................................................... 1978/79:30 s. 38
.................................................... 1984/85:35 s. 15
.................................................... 1988/89:30 s. 17
Diarieföringen i regeringskansliet1983/84:30 s. 9, 30
Digital TV, sändningstillstånd......1998/99:25 s. 66
Direktavvisningar till Polen under 19901990/91:30 s. 71
Dispens
......................................Sydafrikalagen 1980/81:25 s. 60
.................................tätbebyggelseförbud 1982/83:30 s. 321
.................................................... 1999/2000:10 s. 16
Dispensfrågor, allmänt..................1971:34 s. 9
Dispens till folktandvård...........1998/99:25 s. 40
DIVAD (vapenexport till USA)........1982/83:30 s. 24
Domartjänst, tjänstledighet från viss1984/85:35 s. 54
Domartjänster, tillsättning av ordinarie1990/91:30 s. 78
Domstolsverket - tjänsteförslagsnämnden,1975/76:50 s. 48
............................se Tjänstetillsättningar 1987/88:40 s. 59
Domänverkets s.k. Italienaffärer....1982/83:30 s. 26
Drivmedelsransonering, beslut om införande av1974:22 s. 20
Ds-promemorior....................1999/2000:10 s. 17
EES, information till riksdagen....1994/95:30 s. 116
EG-direktiv, beredningen av frågor1999/2000:10 s. 49
EG-frågor
............................ansökan om EG-medlemskap 1991/92:30 s. 46
...beredningen av det europeiska integrationsarbetet 1989/90:30 s. 96
.............................................insyn i 1990/91:30 s. 32
.....regeringens förberedelser för rekrytering till
tjänster inom EG/EU-institutioner..1993/94:30 s. 148
Elavbrottet december 1983, kraftledningar i östra Svealand............................1983/84:30 s. 42
EMU:s tredje fras, olika regeringars uttalanden 1995/96:30 s. 127
Energipolitiken.....................1976/77:44 s. 32
.................................................... 1977/78:35 s. 26
.................................................... 1978/79:30 s. 26
.................................................... 1980/81:25 s. 68
.................................................... 1986/87:33 s. 78
Entledigande av högre tjänsteman i regeringskansliet 1984/85:35 s. 57
Entledigande av landshövdingen i Kopparbergs län 1974:22 s. 39
Entledigande av ledamot i Utrikesdepartementets
antagningsnämnd (Hugo Lindgren).....1984/85:35 s. 31
Ersättning, enskilt fall
........................................Tony Bodmark 1976/77:44 s. 38
.......................................Evald Hallisk 1994/95:30 s. 100
......................................Halvar Alvgard 1991/92:30 s. 85
Ersättning för personskada på grund av brott1974:22 s. 25
Ersättningssystemet för vuxentandvård, proposition om..................................1994/95:30 s. 34
Estland, oljebistånd till...........1991/92:30 s. 49
Etablering för tillverkning av oljeutvinningsplattformar..............1975:12 s. 32
Etableringsrätt för läkare, besvär angående 1979/80:50 s. 37
.................................................... 1979/80:52 s. 13
Etnografiskt centralmuseum i Göteborg1996/97:25 s. 140
EU-avtalet, Broschyren.............1994/95:30 s. 133
EU-frågor
.................................allmänna handlingar 1995/96:30 s. 27
.................................................... 1998/99:10 s. 33
.miljöminister Anna Lindhs agerande i EU i en fråga
.....................................om växthusgaser 1997/98:25 s. 48
...............regeringens användning av medel till
...................................Europainformation 1997/98:25 s. 51
regeringens beslut om sekretess beträffande en studie
.........om Sveriges genomförande av vissa direktiv
.....................................på miljöområdet 1997/98:25 s. 40
............................regeringens organisation 1995/96:30 s. 26
............................................................................... 1998/99:10 s.19
.................................................... 1999/2000:10 s. 59
statsrådet Leif Pagrotskys handläggning av en fråga i
...............EU om samarbetet inom turismpolitiken 1997/98:25 s. 33
...........................vissa regeringsuttalanden 1995/96:30 s. 122
EU-handlingar, utlämnande av.......1994/95:30 s. 135
.................................................... 1998/99:25 s. 99
EU-medlemskap
.........................konsekvensutredningar inför 1994/95:30 s. 121
....................information till hushållen inför 1994/95:30 s. 128
......................medel för informationsinsatser 1992/93:30 s. 129
medel för informationsinsatser inför folkomröstningen................................ 1994/95:30 s. 131
medel för informationsinsatser inför folkomröstningen................................ 1994/95:30 s. 131
EU-nämnden, justitieministerns samråd med1996/97:25 s. 129
EU:s institutioner, nomineringen av svenska
befattningshavare vid..............1994/95:30 s. 236
Europadomstolen
...................................Torgny Gustafsson 1998/99:25, s. 21
....regeringens organisation för handläggning av mål 1999/2000:10 s. 59
Europakommissionen - sekretessen i
förlikningsförhandlingar............1986/87:33 s. 69
Expeditionsministärs befogenheter och
sammansättning......................1989/90:30 s. 10
Export av Viggenplanet, viss garantiutfästelse 1976/77:44 s. 39
Export av örlogsfartyget Göta Lejon till Chile 1973:20 s. 19
Exportfrämjande åtgärder............1984/85:35 s. 34
Exportkontrollrådet, tillsättning av ledamöter 1995/96:30 s. 61
Exportkreditgarantier (Algeriet, Nicaragua,
Vietnam m.fl. länder).........1973:20 s. 19, 25, 193
.................................................... 1974:12 s. 196
.................................................... 1984/85:35 s. 33, 35, 38
Falsterbo - Fotevikens våtmarksområde, bevarande av 1989/90:30 s. 84
Familjepolitiken, vissa frågor......1975/76:50 s. 49
Fastighetsstrukturen i skogsmark, viss försöksverksamhet......................1975:12 s. 29
Fermaffären
........se även Handhavandet av viss hemlig handling 1983/84:30 s. 30
FFV, se Förenade fabriksverken
Finansinspektionen, byte av chef...1993/94:30 s. 139
Fjällnära skogar....................1986/87:33 s. 84
Flygplanskapningen på Bulltofta........1973:20 s. 16
Flygplats, regeringens beslut att medge polismyndighet rätt
att mot ersättning utföra säkerhetskontroll på 1993/94:30 s. 173
Flygtrafik, koncession för..........1985/86:25 s. 37
Flyguppvisningar, försvarsministerns och
Försvarsdepartementets roll i......1993/94:30 s. 118
Flyktingar via Tyska demokratiska republiken (DDR) 1985/86:25 s. 28
Flyktingpolitiken...................1992/93:30 s. 93
FN-alliansen, krigsmateriel till länder som deltog i 1990/91:30 s. 59
FN:s konvention om barnets rättigheter1995/96:30 s. 94
Fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete 1974:22 s. 29
Forskarutbildningens meritvärde - regeringens
åtgärder med anledning av riksdagens beslut 1984/85:35 s. 24
Forskningsstiftelser, utbildningsministerns åtgärder 1994/95:30 s. 233
Frågor och interpellationer.........1977/78:35 s. 16
.................................................... 1979/80:50 s. 13
.................................................... 1980/81:25 s. 19
Främmande fartyg, avvisande av på svenskt territorialvatten......................1975:12 s. 32
Fyren Märket - gränsdragning mellan Sverige och Finland.............................1982/83:30 s. 23
Fållan, arbetsplan för Nynäsvägen......1973:20 s. 18
Fältsjukhus, det svenska............1990/91:30 s. 60
Förenade fabriksverken (FFV)
.....................................export av vapen 1983/84:30 s. 40
.................................krigsmaterielexport 1990/91:30 s. 49
...................................uppgifter rörande 1972:26 s. 14
.........................................viss export 1991/92:30 s. 52
Föreningsverksamhet i myndighets lokal.1974:22 s. 38
Företagsdemokrati vid organisationsförändringar
i statsförvaltningen...................1973:20 s. 12
Förmåner, statsministerns tjänsteresor1998/99:25, s. 127
Förmögenhetsinnehav, statsråds......1983/84:30 s. 36
.................................................... 1992/93:30 s. 42
.................................................... 1993/94:30 s. 157
.................................................... 1994/95:30 s. 202
.................................................... 1996/97:25 s. 28, 30
Förordning om rätt för vissa asylsökande att få stanna i Sverige...................1994/95:30 s. 209
Förordning, utfärdande av i visst fall (behörighet att utöva
yrke inom hälso- och sjukvård).....1986/87:33 s. 13
Försvarsbeslut, utlämnande av underlag rörande kommande...........................1994/95:30 s. 245
Försvarsfrågor, vissa...............1991/92:30 s. 59
Försvarsministern och Försvarsmaktens ekonomiska problem.............................1997/98:25 s. 18
Försvarsväsendet, krediter för investeringar i
rationaliseringssyfte inom.............1976:12 s. 30
Förvaltningsbeslut, normgivning genom1990/91:30 s. 29
Förvaltningsbyggnaden Bastionen.....1981/82:35 s. 35
Förvaltningsmyndigheterna, internationella
överenskommelser....................1992/93:30 s. 29
Förvaltningsärenden, vissa........1999/2000:10 s. 15
Förvaltningsärende, återtagande av återkallelse i 1987/88:40 s. 60
Förvar av barn, asylsökande.........1990/91:30 s. 70
Garantiutfästelse (export av Viggenplanet)1976/77:44 s. 39
GATT - notifiering till om jordbrukspolitiken 1989/90:30 s. 102
GATT-rapport om Sveriges handelspolitik1996/97:25 s. 137
Gemensamma EES-kommittén, information till riksdagens
EES/EFTA-delegation och utskott före beslut i 1994/95:30 s. 116
Generaldirektörer - utnämningar av åren 1976-1986 1986/87:33 s. 66
Gota-koncernen, statsrådets kontakter med Trygg- Hansa
SPP Holding.........................1994/95:30 s. 96
Gramma AB, Utbildningsdepartementets anlitande av 1994/95:30 s. 80
Granskningsexemplar av tryckt skrift till
Universitetsbiblioteket i Umeå.........1974:22 s. 37
.................................................... 1975:12 s. 33
Gryt, sambandscentralen i...........1986/87:33 s. 81
Gränsdragningsförhandlingar med Danmark1983/84:30 s. 31
Gränsvärdet för radon i dricksvatten
statsråden Winbergs och Åhnbergs hantering av frågan
om fastställande....................1997/98:25 s. 30
Gränsöverskridande betalningar, beredningen av EG- direktiv..........................1999/2000:10 s. 55
Guldmynt, prägling av..................1973:20 s. 19
Gulfkriget, Sverige och.............1990/91:30 s. 57
Gåvor och förmåner
...........gåvor till försvarsminister Anders Björck 1997/98:25 s. 156
................statsministerns lån av hus i Spanien 1997/98:25 s. 153
Göta Lejon, försäljning till Chile.....1973:20 s. 19
Hallandsåsen, tunnelprojektet genom1997/98:25 s. 120
Hallisk, Evald, ersättningsanpråk..1994/95:30 s. 100
Handelsförbudet mot Sydafrika, undantag från 1992/93:30 s. 118
Handhavandet av viss hemlig handling (Fermaffären) 1984/85:35 s. 14
Handläggningsfrågor, utlänningslagen1990/91:30 s. 74
Handläggningstider
..............................i Bostadsdepartementet 1990/91:30 s. 40
.........i regeringskansliet, viss ansökan förfallen 1990/91:30 s. 17
.................................i utlänningsärenden 1990/91:30 s. 64
Hastighetsbegränsningar, beslut om vissa1989/90:30 s. 106
Herbicidresistent raps, utlämnande av EU-handlingar om.................................1994/95:30 s. 135
Hornborgasjön, restaurering av......1987/88:40 s. 62
Hus i Spanien, statsministerns lån av1997/98:25 s. 153
Hylte Bruk, utbyggnaden av.............1972:26 s. 15
Hälso- och miljöfarliga varor, tillämpning av lagen om..................................1981/82:35 s. 39
Hälso- och sjukvårdsfrågor..........1990/91:30 s. 85
.....................................sjukvård i krig 1986/87:33 s. 76
Högskolan för lärarutbildning, lokalisering av 1992/93:30 s. 39
Högskoleplatser, utökning av antalet1992/93:30 s. 115
Högskolor i stiftelseform, regeringens beredning 1993/94:30 s. 173
Hörnefors massafabrik, utvärdering..1981/82:35 s. 11
IB-affären..............................1974:22 s. 6
Idrottshögskolan i Stockholm, anslag till1992/93:30 s. 117
Inbjudan till Kinas president......1996/97:25 s. 123
Indien, krigsmaterielexport till....1991/92:30 s. 59
Indonesien, bistånd till............1987/88:40 s. 64
Indonesien, krigsmaterielexport till1993/94:30 s. 130
Industridepartementet och Statens industriverk 1979/80:30 s. 37
Industridepartementet - särskilda delegationer inom 1978/79:30 s. 37
Information till riksdagen i EES-frågor1994/95:30 s. 116
Informationsinsatser inför folkomröstningen om
svenskt EU-medlemskap..............1994/95:30 s. 128
Informationsinsatser om europeisk integration, medel för................................1992/93:30 s. 129
Injektionslagen, ändring i..........1985/86:25 s. 45
Inlandsbanan, beslut om.............1991/92:30 s. 72
Integration, Regeringskansliet.....1999/2000:10 s. 8
Internationell konferens i Cancun...1981/82:35 s. 40
Internationella studentfonden i Genève1980/81:25 s. 66
Internationella överenskommelser
.................................................... 1988/89:30 s. 19
.................................................... 1991/92:30 s. 33
................förvaltningsmyndigheternas 1992-1993 1992/93:30 s. 29
.................................genomgång 1985-1986 1988/89:30 s. 19
.................................genomgång 1987-1990 1991/92:30 s. 33
.........................................publicering 1991/92:30 s. 36
..................regler och praxis vid ingåendet av. 1975:12 s. 7
Interpellationer och frågor.........1977/78:35 s. 16
.................................................... 1979/80:50 s. 13
.................................................... 1980/81:25 s. 19
Interpol, utseende av rådgivare vid (Holmér) 1989/90:30 s. 81
Invandrarverket, beslutsbefogenhet för överdirektören.....................1994/95:30 s. 221
Investeringsavgift, befrielse från för oprioriterade byggen.................................1971:34 s. 19
Irak, krigsmaterielexport till......1990/91:30 s. 55
Irak, sanktionerna mot..............1991/92:30 s. 50
Iraks president, statsministerns brev till1990/91:30 s. 60
Iran, krigsmaterielexport till......1991/92:30 s. 58
Iranier, utbildning av i Sverige....1984/85:35 s. 47
Jakträtt, handläggningen av ärende.1998/99:25, s. 82
Japanska bilar, import av...........1988/89:30 s. 90
JAS-projektet
politiskt sammansatt kommission efter haveriet år 1989............................................ 1993/94:30 s. 110
........redovisning till riksdagen 1986-1988 av den
...............................tekniska utvecklingen 1993/94:30 s. 111
....................vissa frågor med anknytning till 1993/94:30 s. 109
JO:s skrivelser till regeringen, behandlingen 1998/99:10 s. 43
Jordbrukspolitiska frågor, stråförkortningsmedel
och spannmålsbeslut.............1987/88:40 s. 63, 64
Jordförvärvslagens tillämpning i visst fall 1985/86:25 s. 35
.................................................... 1989/90:30 s. 89
Journalistmiddagen med utrikesminister Lennart Bodström,
UD:s rutiner vid kontakter med massmedia1984/85:35 s. 29
Jugoslavien, krigsmaterielexport till1991/92:30 s. 57
Justitiedepartementet, information från angående
ny vårdnadslagstiftning 1976........1977/78:35 s. 32
Justitiekanslern, förordning med instruktion för 1984/85:35 s. 56
Jämförande reklam, beredningen av EG-direktiv 1999/2000:10 s. 53
Jämställdhetsfrågor, regeringskansliet m.m. 1983/84:30 s. 20
.................................................... 1984/85:35 s. 19
.................................................... 1985/86:25 s. 20
.................................................... 1986/87:33 s. 56
.................................................... 1988/89:30 s. 69
.................................................... 1994/95:30 s. 19
.................................................... 1999/2000:10 s. 6
Jämställdhetsombudsmannen, förordning med instruktion för.....................1984/85:35 s. 56
Jämställdhetsåtgärder, beslutsform vid medelsutdelning.....................1991/92:30 s. 78
Järnförädling AB i Hälleforsnäs, stöd till1978/79:30 s. 32
Jäv för statsråd....................1978/79:30 s. 36
.................................................... 1981/82:35 s. 38
.................................................... 1992/93:30 s. 42
.................................................... 1995/96:30 s. 30
.................................................... 1996/97:25 s. 28, 30
Jäv, departementstjänstemän.........1998/99:10, s. 9
Kalmar Varv AB, statligt stöd till..1980/81:25 s. 64
Kapitalbeskattningen, förslag till höstriksdagen 1975
om ändring i........................1975/76:50 s. 49
Kapningen av ett svenskt flygplan på Bulltofta 1973:20 s. 16
Karolinska sjukhuset, fråga om remiss av utredningen om
överförande av huvudmannaskapet för sjukhuset till
Stockholms läns landsting...........1979/80:50 s. 34
Kashmir, regeringens åtgärder med anledning av kidnappning.........................1991/92:30 s. 48
Kockum Construction AB, bidrag till.1981/82:35 s. 37
Kockums AB, anslag till.............1986/87:33 s. 83
Kollektiva försäkringar, regeringsbeslut om 1984/85:35 s. 52
Kollektivanslutning till politiskt parti1975/76:50 s. 31
Kommittédirektiv, visst............1996/97:25 s. 186
Kommittésekreterare, tillsättning av1992/93:30 s. 108
Kommittéväsendet.......................1972:26 s. 11
.................................................... 1975:12 s. 20
.................................................... 1975/76:50 s. 18
.................................................... 1976/77:44 s. 11
.................................................... 1992/93:30 s. 10
.................................................... 1993/94:30 s. 11
.................................................... 1994/95:30 s. 22
.................................................... 1995/96:30 s. 12, 21
.................................................... 1996/97:25 s. 32
Kommundelningar (Botkyrka, Vaxholm, Vara, Norsjö,
Vännäs)............................1981/82:35 s. 32
Kommunikationsdepartementets handläggning av ett
överklagat beslut av Vägverket.......1993/94:30 s. 8
Kommunministern - vissa uttalanden angående delning
av kommuner.........................1977/78:35 s. 31
Koncessioner för vissa kraftledningar i östra Svealand............................1983/84:30 s. 42
Konjunkturstimulerande åtgärder, förslag till1974:22 s. 23
Konsekvensanalyser i propositioner..1990/91:30 s. 23
.................................................... 1993/94:30 s. 41
Konsekvensutredningarna inför ett svenskt EU- medlemskap.........................1994/95:30 s. 121
Konseljbeslut
.......................................motivering av 1972:26 s. 10
.................................offentliggörande av. 1971:34 s. 5
..................................................... 1972:26 s. 2
..................................................... 1973:20 s. 3
Konsulttjänster
......................regeringskansliets upphandling 1994/95:30 s. 43
....................................upphandling 1992 1992/93:30 s. 8
..........................upphandling åren 1990-1993 1994/95:30 s. 66
upphandling i samband med energibesparingskampanjen 1973................................................ 1974:22 s. 41
Utbildningsdepartementets upphandling åren 1992-1994 1994/95:30 s. 79
Konsumentombudsmannen, förordning med instruktion för.................................1984/85:35 s. 56
Kooperativa rådet, formen för reglering av verksamhet i........................1991/92:30 s. 22
Kotmaleprojektet i Sri Lanka, bistånd till1981/82:35 s. 25
Kraftledningar i östra Svealand, koncession för 1983/84:30 s. 42
Kreditgaranti till Bo Cavefors Klassiker och Förlag AB..................................1980/81:25 s. 71
Kreditupplysningslagen, tillämpningen av1984/85:35 s. 57
Krigsmateriel till länder som deltog i FN-alliansen 1990/91:30 s. 59
Krigsmaterielexport
........................AB Bofors export av Robot 70 1985/86:25 s. 31
.AB Bofors medverkan vid uppförandet och driften av
....................................en fabrik i Iran 1985/86:25 s. 32
.................................................... 1987/88:40 s. 14
.................................................... 1988/89:30 s. 23
.................................................... 1989/90:30 s. 38
.................................................... 1990/91:30 s. 48
.................................................... 1991/92:30 s. 52
ansvaret för praxisutvecklingen........................................... 1998/99:25 s. 92
befogenhet att underteckna vissa samarbetsavtal.....................1994/95:30 s. 225
.......................Boforskomponenter till Indien 1997/98:25 s. 132
den rådgivande nämndens roll i krigsmaterielexportfrågor........................ 1985/86:40 s. 31
den rådgivande nämndens roll i krigsmaterielexportfrågor........................ 1995/96:30 s. 57
.......................................FFV:s affärer 1990/91:30 s. 49
.................................................... 1991/92:30 s. 52
............................FFV:s s.k. Englandsavtal 1987/88:40 s. 24
.................................................... 1991/92:30 s. 55
.....................................följdleveranser 1996/97:25 s. 39
godkännande av licenstillverkningsavtal, samarbetsavtal
.............................och komponentleveranser 1995/96:30 s. 65
..............................krigsmaterielbegreppet 1987/88:40 s. 34, 42
......................medborgarkommissionens rapport 1989/90:30 s. 38
.....................................meddelade domar 1991/92:30 s. 54
...........................................Nobelkrut 1990/91:30 s. 48
........................organisationen för tillstånd 1995/96:30 s. 56
..................................praxisutvecklingen 1996/97:25 s. 39
..........................................till Burma 1983/84:30 s. 40
.................................................... 1990/91:30 s. 54
.................................................... 1991/92:30 s. 59
..............till Chile - örlogsfartyget Göta Lejon 1973:20 s. 19
...................................till Gulfstaterna 1996/97:25 s. 78
.........................................till Indien 1987/88:40 s. 27, 37
.................................................... 1989/90:30 s. 53
.................................................... 1991/92:30 s. 59
.....................................till Indonesien 1980/81:25 s. 71
.................................................... 1986/87:33 s. 40
.................................................... 1987/88:40 s. 33, 41
.................................................... 1993/94:30 s. 130
.....................................till Indonesien 1996/97:25 s. 63
...........................................till Irak 1990/91:30 s. 55
...........................................till Iran 1986/87:33 s. 50
.................................................... 1991/92:30 s. 58
............................till Iran - patrullbåtar 1987/88:40 s. 35
....................................till Jugoslavien 1991/92:30 s. 57
...........................................till Oman 1995/96:30 s. 74
.......................................till Pakistan 1975/76:50 s. 45
......................................till Singapore 1986/87:33 s. 32
.......till Storbritannien (de s.k. Englandsavtalen) 1987/88:40 s. 24, 36
.......................................till Thailand 1990/91:30 s. 50
.................................................... 1993/94:30 s. 136
.................till USA - luftvärnssystemet DIVAD
..............................(Division Air Defence) 1982/83:30 s. 24
...............................till USA - lyftkranar 1987/88:40 s. 35
............................till Västra Gulfstaterna 1993/94:30 s. 133
......................tillstånds- och kontrollfrågor 1987/88:40 s. 20, 40
.................................................... 1989/90:30 s. 41
Krigspropaganda, lagstiftning mot......1971:34 s. 19
Krisuppgörelserna i september 1992.1993/94:30 s. 172
Kronförsvaret......................1996/97:25 s. 173
Kronförsvaret 1992.................1997/98:25 s. 168
Kränkning av svenskt farvatten.........1975:12 s. 32
Kränkning av svenskt luftrum den 9 augusti 1984 1984/85:35 s. 27
Kulturminnesärende.................1998/99:10 s. 67
Kvinnliga präster - fråga om prästvigning av kvinnor 1972:26 s. 143
Kärnbränsle, utförsel av använt.....1982/83:30 s. 25
Kärnenergi - import och export av klyvbara
...............................radioaktiva produkter 1986/87:33 s. 79
.................................................... 1988/89:30 s. 86
Kärnkraftens avveckling, behandling av propositionen 1997/98:25 s. 89
Kärnkraftsfrågan....................1976/77:44 s. 32
.................................................... 1977/78:35 s. 25
.................................................... 1978/79:30 s. 26
.................................................... 1980/81:25 s. 68
.................................................... 1982/83:30 s. 14, 25
.................................................... 1984/85:35 s. 51
.................................................... 1986/87:33 s. 79
Kärnkraftsreaktorer, laddning av....1984/85:35 s. 51
Kärnvapenfri zon i Europa...........1982/83:30 s. 14
Körkort, dispens rörande indragning av..1971:34 s. 9
Lagrådet, remisser till.................1972:26 s. 6
.................................................... 1973:20 s. 10
.................................................... 1974:22 s. 28
.................................................... 1975:12 s. 21
.................................................... 1975/76:50 s. 19
.................................................... 1976/77:44 s. 15
.................................................... 1977/78:35 s. 8
.................................................... 1978/79:30 s. 7
.................................................... 1979/80:50 s. 7
.................................................... 1980/81:25 s. 6
.................................................... 1981/82:35 s. 6
.................................................... 1982/83:30 s. 8
.................................................... 1983/84:30 s. 6
.................................................... 1984/85:35 s. 10
.................................................... 1985/86:25 s. 5
.................................................... 1986/87:33 s. 6
.................................................... 1987/88:40 s. 7
.................................................... 1988/89:30 s. 8
.................................................... 1989/90:30 s. 18
.................................................... 1990/91:30 s. 18
.................................................... 1991/92:30 s. 12
.................................................... 1992/93:30 s. 12
.................................................... 1993/94:30 s. 12
.................................................... 1994/95:30 s. 25
.................................................... 1999/2000:10 s. 24
Lagrådet, underhandsföredragning i...1982/83:30 s. 8
.................................................... 1983/84:30 s. 6
.................................................... 1984/85:35 s. 11
.................................................... 1991/92:30 s. 16
.................................................... 1992/93:30 s. 18
.................................................... 1993/94:30 s. 24
.................................................... 1994/95:30 s. 31
Lagrådet, utskottsremiss om ersättningssystemet
för vuxentandvård...................1994/95:30 s. 34
Lagrådet, utskottsremisser till.....1984/85:35 s. 11
.................................................... 1991/92:30 s. 17
.................................................... 1992/93:30 s. 18
.................................................... 1993/94:30 s. 24
.................................................... 1994/95:30 s. 32
.................................................... 1997/98:10 s. 28
Lagrådets synpunkter, regeringens beaktande av 1993/94:30 s. 22
.................................................... 1999/2000:10 s. 24
Landshövding i Norrbottens län, utnämning av 1992/93:30 s. 112
Leander vs Sverige.................1997/98:25 s. 148
Ledamotskap i UD:s antagningsnämnd (Hugo Lindgren) 1984/85:35 s. 31
Lekmannainslaget i länsstyrelserna.....1972:26 s. 15
Leopardstridsvagnar..................1998/99:25 s. 7
Likströmskabel mellan Sverige och Polen1997/98:25 s. 69
LKAB-aktier
.........................................försäljning 1991/92:30 s. 69
..........................till teknikbrostiftelserna 1993/94:30 s. 172
Lokalisering av det nya Plan- och bostadsverket 1987/88:40 s. 55
Lottförsäljningsautomat, regeringens beslut om tillstånd..........................1995/96:30 s. 139
Luftfartstillstånd...................1998/99:10 s.67
Läkemedelsindustridelegationen, direktiv till 1975/76:50 s. 48
Länsbostadsdirektör i Blekinge län, utnämning av 1989/90:30 s. 81
Länsläkarorganisationens avveckling.1981/82:35 s. 38
Länsstyrelses styrelse, val av ledamöter till 1976/77:44 s. 41
Lärarkonflikten hösten 1989.........1989/90:30 s. 63
Löner och arvoden till ledningarna i de statliga bolagen............................1994/95:30 s. 168
Löntagarfondernas styrelser, val till1984/85:35 s. 56
Löntagarfondsmedel, upprättande av stiftelser 1994/95:30 s. 217, 229
Massmedierna, departementens uppgiftslämnande till 1983/84:30 s. 45
Massmedierna, rådet för mångfald...1994/95:30 s. 250
Materielbeställningar 1990 och 1991 till militära försvaret...........................1991/92:30 s. 59
Medbestämmandelagen (MBL)
..........förberedelser för tillämpningen av på den
..................................offentliga sektorn 1976/77:44 s. 25
....tillämpningen av vid högre tjänstetillsättningar 1979/80:50 s. 25
.................vid beredningen av regeringsärenden 1978/79:30 s. 13
.................................................... 1983/84:30 s. 14
..vid organisationsförändringar i statsförvaltningen 1973:20 s. 12
Medborgarskapsärenden..................1972:26 s. 15
..................................................... 1973:20 s. 8
Militära flygplan, regleringen av luftvärdighet m.m. 1993/94:30 s. 114
Militära försvaret, materielbeställningar 1990 och 1991................................1991/92:30 s. 59
Militära underrättelsetjänsten, regeringens kontroll 1990/91:30 s. 34
Mordet på statsminister Olof Palme
.............................kontakter med åklagarna 1988/89:30 s. 57
.kontakterna mellan regeringen och spaningsledningen 1986/87:33 s. 17
.................................................... 1988/89:30 s. 55
..................ny organisation av mordutredningen 1986/87:33 s. 20
..................................olovlig avlyssning 1990/91:30 s. 42
regeringens kontakter med den s.k. Ebbe Carlsson- affären.......................................... 1988/89:30 s. 47
................................regeringens åtgärder 1986/87:33 s. 14
.................................................... 1987/88:40 s. 10
.................................................... 1988/89:30 s. 24, 34
...........telefonavlyssning på kriminalvårdsanstalt 1988/89:30 s. 39
Motorfordonsavgaser, beredningen av EG-direktiv 1999/2000:10 s. 50
Motorvägsbygget mellan Stenungsund och Ljungskile 1988/89:30 s. 80
Musikaliska akademiens bibliotek, tillsättning av vikariat
som överbibliotekarie...........1980/81:25 s. 15, 18
Myndighets anslagsanvändning, begränsning i1971:34 s. 19
Myndighets rätt att meddela föreskrifter, begränsningar i........................1971:34 s. 19
Myndighets skyldighet att vid trycksaksframställning
samråda med Allmänna förlaget..........1975:12 s. 29
Myndighetsuppgifter, regeringens....1998/99:10 s. 52
Myndighetsutövning i tillfälliga organ under regeringen..........................1992/93:30 s. 27
Märket, Fyren - gränsdragning mellan Sverige och Finland.............................1982/83:30 s. 23
Naturvården inom de svenska fjällområdena1986/87:33 s. 84
NCB, stöd till......................1980/81:25 s. 54
.................................................... 1982/83:30 s. 26
NJA, regeringens åtgärder...........1977/78:35 s. 23
Nobelkrut, krigsmaterielexport......1990/91:30 s. 48
Nominering av svenska befattningshavare vid
EU:s institutioner.................1994/95:30 s. 236
Nongrata-förklaring av utländsk diplomatisk personal 1986/87:33 s. 64
.................................................... 1989/90:30 s. 17
..........se även Rysk regeringsdelegation, besök av
Nordbanken
............................avtal om avgångsvederlag 1994/95:30 s. 88
...........................grundläggande information 1994/95:30 s. 84
....................................ledningsfrågor i 1990/91:30 s. 93
..................................nyemission i, m.m. 1991/92:30 s. 61
........................................statens stöd 1994/95:30 s. 85
..........................utövande av statens ägande 1994/95:30 s. 90
Nordisk passkontrollöverenskommelse.1979/80:50 s. 24
.................................................... 1979/80:52 s. 1
Nordiska bataljonens uppgifter i Bosnien,
ÖB:s pressmeddelande om den........1995/96:30 s. 112
Nordiskt musikkonservatorium........1979/80:50 s. 36
Normgivning genom förvaltningsbeslut1990/91:30 s. 29
Normgivningsmakten, regeringens utövning av 1979/80:50 s. 11
.................................................... 1980/81:25 s. 13
.................................................... 1983/84:30 s. 5
.................................................... 1987/88:40 s. 10
.................................................... 1988/89:30 s. 13
.................................................... 1990/91:30 s. 28
.................................................... 1991/92:30 s. 21
.................................................... 1992/93:30 s. 24
.................................................... 1993/94:30 s. 33
Norra Länken.......................1996/97:25 s. 160
Norrbottens järnverk - regeringens åtgärder 1977/78:35 s. 23
Norrländska Skogsägares Cellulosa AB (NCB), stöd till................................1980/81:25 s. 54
.................................................... 1982/83:30 s. 26
Norrmalmstorgsdramat, augusti 1973.....1974:22 s. 17
Notifieringen till GATT om jordbrukspolitiken 1989/90:30 s. 102
Nyemission i Nordbanken m.m.........1991/92:30 s. 61
..................................se även Nordbanken
Nyemission i UV Shipping............1988/89:30 s. 91
Nynäsvägen, arbetsplan för.............1973:20 s. 18
Nåd i brottmål.......................1981/82:35 s. 8
.................................................... 1989/90:30 s. 34
.................................................... 1993/94:30 s. 55
Näringsfrihetsombudsmannen, instruktion för 1984/85:35 s. 56
Näringshjälp, Arbetsmarknadsstyrelsens
handläggning av visst ärende...........1974:22 s. 40
Närradioverksamhet, kulturministerns uttalanden om 1992/93:30 s. 127
Nödsituationer, regler för regeringens handlande i 1973:20 s. 16
.................................................... 1975/76:50 s. 32
Ockupationen av västtyska ambassaden i Stockholm 1975/76:50 s. 32
Offentliga utredningar.................1972:26 s. 11
.................................................... 1975:12 s. 20
.................................................... 1975/76:50 s. 18
.................................................... 1976/77:44 s. 11
Offentlighet och sekretess, tillämpning av reglerna 1990/91:30 s. 30
Oljebistånd till Estland m.m........1991/92:30 s. 49
Oljekrisen 1973-1974...................1974:22 s. 20
Oljetransit AB, försäljning av statens aktier i 1986/87:33 s. 84
Oljeupphandling i Iran..............1984/85:35 s. 45
Oljeutvinningsplattformar, etablering för tillverkning av........................1975:12 s. 32
Ombudsmannainstitutioner under regeringen1984/85:35 s. 56
Onkologi, radiologisk, beslut om....1984/85:35 s. 24
Pakistan, vapenexport till..........1975/76:50 s. 45
Parlamentarismen och regeringens beslutsformer 1980/81:25 s. 4
Partiledaröverläggningar.............1990/91:30 s. 8
Partnerskap för fred (PFF), svensk medverkan i
samarbetet inom....................1995/96:30 s. 101
Pensionsarbetsgruppen, statsrådet Bo Könbergs ledning av.........................1994/95:30 s. 207
Permutationsärenden
.......................SJ/BV-personalens förmånsfond 1998/99:25 s. 78
........Stiftelsen Bostadskooperationens Garantifond 1997/98:25 s. 55
.................................................... 1998/99:10 s. 69
Personalkontroll, vid kommendering av värnpliktiga 1991/92:30 s. 60
Personalkontrollfråga - tjänstetillsättningsärende
vid Tullverket......................1984/85:35 s. 52
Personalkontrollsystemets tillämpning1986/87:33 s. 74
.................................................... 1987/88:40 s. 47
Personalpolitik, statlig............1990/91:30 s. 80
Personalsituationen i Regeringskansliet
..................................årsskiftet 1990/91 1990/91:30 s. 11
..................................årsskiftet 1991/92 1991/92:30 s. 9
..................................årsskiftet 1992/93 1992/93:30 s. 8
..................................årsskiftet 1993/94 1993/94:30 s. 9
..................................årsskiftet 1994/95 1994/95:30 s. 19
..................................årsskiftet 1995/96 1995/96:30 s. 11
..................................årsskiftet 1997/98 1999/2000:10 s. 3
Personregister, upprättande av (Reader's Digest AB) 1975/76:50 s. 256
PK-bankens förvärv av Carnegie fondkommission AB 1988/89:30 s. 88
Plan- och bostadsverket, lokalisering av1987/88:40 s. 55
Plan- och bygglagsärenden...........1998/99:10 s. 68
Polen
...................direktavvisningar till under 1990 1990/91:30 s. 71
...............svensk hjälp till skogsindustrin m.m. 1992/93:30 s. 56
Polenkabeln, näringsministerns handläggning 1997/98:25 s. 69
.................................................... 1998/99:25 s. 35
Polisingripanden i september 1989, VM-kvalmatchen i fotboll.............................1990/91:30 s. 84
Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 1994/95:30 s. 21
.................................................... 1995/96:30 s. 11
.................................................... 1997/98:10 s. 5
.................................................... 1999/2000:10 s. 5
Post- och järnvägsterminal till Solna, lokalisering av..................................1976/77:44 s. 34
Posten AB, statens ägarroll........1997/98:25 s. 127
Posten, lön till vd................1994/95:30 s. 169
Pressmeddelande
.................................Nordiska bataljonen 1995/96:30 s. 112
......................................rörande portot 1996/97:25 s. 193
Prismärkning, beredningen av EG-direktiv1999/2000:10 s. 51
Prisregleringslagen, tillämpningen av.1971:34 s. 112
.................................................... 1973:20 s. 18
Prisstoppet
................................................1970 1971:34 s. 19
................................................1973 1973:20 s. 18
Privatiseringen av Celsius Industrier AB1993/94:30 s. 93
Privatiseringen av statliga företag.1993/94:30 s. 79
Procordia AB, affären mellan AB Volvo och1990/91:30 s. 94
.................................................... 1992/93:30 s. 127
Propositioner, konsekvensanalyser...1990/91:30 s. 23
.................................................... 1993/94:30 s. 41
Propositionernas redovisning av lagrådsyttrandena 1993/94:30 s. 14
.................................................... 1994/95:30 s. 26
Propositionsavlämnandet till riksdagen.1971:34 s. 17
.................................................... 1975:12 s. 24
.................................................... 1975/76:50 s. 26
.................................................... 1976/77:44 s. 21
.................................................... 1977/78:35 s. 10
.................................................... 1978/79:30 s. 8
.................................................... 1979/80:50 s. 7
.................................................... 1980/81:25 s. 7
.................................................... 1981/82:35 s. 6
.................................................... 1982/83:30 s. 13
.................................................... 1983/84:30 s. 7
.................................................... 1984/85:35 s. 12
.................................................... 1985/86:25 s. 12
.................................................... 1986/87:33 s. 10
.................................................... 1987/88:40 s. 9
.................................................... 1988/89:30 s. 11
.................................................... 1989/90:30 s. 21
.................................................... 1990/91:30 s. 21
.................................................... 1991/92:30 s. 18
.................................................... 1992/93:30 s. 19, 130
Prägling av guldmynt...................1973:20 s. 19
Publicering av regeringsbeslut.....1975/76:50 s. 256
Radiologisk onkologi, beslut om.....1984/85:35 s. 24
Raineraffären, utnämning av statsråd1983/84:30 s. 34
Reader's Digest AB - tillstånd för upprättande av
centralt personregister............1975/76:50 s. 256
Regelbeståndet och regelregistreringen1992/93:30 s. 33
.................................................... 1993/94:30 s. 30
Regeringens agerande i Torgny Gustafsson-målet i
.................................... Europadomstolen 1998/99:25 s. 21
Regeringens beaktande av Lagrådets synpunkter 1993/94:30 s. 22
Regeringens befogenhet att överlämna vissa museala
tillgångar som gåvor...................1975:12 s. 18
Regeringens behandling av riksdagens skrivelser 1999/2000:10 s. 66
Regeringens behandling av skrivelser från riksdagens
...........................................ombudsmän 1998/99:10 s. 43
Regeringens förhållande till riksdagen1997/98:25 s. 10
.................................................... 1998/99:25 s. 7
Regeringens handlande i nödsituationer.1973:20 s. 16
.................................................... 1975/76:50 s. 32
Regeringens kontakter med bilindustrin1994/95:30 s. 137
Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet
..............se säkerhetspolisens (säpo) verksamhet
Regeringen myndighetsuppgifter på förvaltnings-
.............................................området 1998/99:10 s. 52
Regeringens normgivningsbemyndiganden, registrering av..................................1993/94:30 s. 33
Regeringens rätt att ingå överenskommelse med annan stat
................eller med mellanfolklig organisation 1988/89:30 s. 19
.................................................... 1991/92:30 s. 33
Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation.........................1985/86:25 s. 1
.................................................... 1986/87:33 s. 4
.................................................... 1989/90:30 s. 6
.................................................... 1990/91:30 s. 6
.................................................... 1991/92:30 s. 7
.................................................... 1992/93:30 s. 7
.................................................... 1993/94:30 s. 6
.................................................... 1994/95:30 s. 13
.................................................... 1995/96:30 s. 8
.................................................... 1998/99:10, s. 3
.................................................... 1999/2000:10 s. 3
Regeringens tillämpning av 3 kap. 2 § tredje
stycket riksdagsordningen............1980/81:25 s. 8
Regeringens tillämpning av svensk lag i förhållande
till FN:s konvention om barnets rättigheter 1995/96:30 s. 94
Regeringens utnyttjande av anslag som står till
regeringens egen disposition........1996/97:25 s. 12
Regeringens utnämningspolitik
........se även Tjänstetillsättningar och Utnämning
.......................av statsråd till visst ämbete 1988/89:30 s. 73
.................................................... 1996/97:25 s. 36
.................................................... 1997/98:25 s. 107
Regeringsarbetet den 1/3-13/3 1986..1986/87:33 s. 16
Regeringsbeslut
.......................den språkliga utformningen av 1991/92:30 s. 25
.......................om utlämning, utformningen av 1990/91:30 s. 13
......................................publicering av 1975/76:50 s. 14
.........................................rättelse av 1991/92:30 s. 26
Regeringskansliet
........................jäv, departementstjänstemäns 1998/99:10, s. 9
kostnadsansvaret för resor företagna av statsråd och
......................politiskt tillsatta tjänstemän 1994/95:30 s. 215
......................politiskt tillsatta tjänstemän 1993/94:30 s. 18
.................................................... 1994/95:30 s. 21
.................................................... 1997/98:10 s. 5
.....registrering av handlingar och den nya tekniken 1997/98:10 s. 49
..........................................revisionen 1995/96:30 s. 24
.......................................som myndighet 1999/2000:10 s. 9
...................statistik och andra redovisningar 1989/90:30 s. 14
.................................................... 1990/91:30 s. 11
.................................................... 1991/92:30 s. 9
.................................................... 1992/93:30 s. 8
.................................................... 1993/94:30 s. 9
.................................................... 1994/95:30 s. 19
.................................................... 1995/96:30 s. 11
.................................................... 1999/2000:10 s. 3
Regeringskansliets organisation och arbetsformer 1974:22 s. 3
..................................................... 1975:12 s. 4
.................................................... 1976/77:44 s. 8
.................................................... 1978/79:30 s. 5
.................................................... 1982/83:30 s. 5
.................................................... 1984/85:35 s. 5
.................................................... 1986/87:33 s. 4
.................................................... 1987/88:40 s. 4
.................................................... 1988/89:30 s. 5
.................................................... 1989/90:30 s. 6
.................................................... 1991/92:30 s. 7
.................................................... 1992/93:30 s. 8
.................................................... 1993/94:30 s. 6
.................................................... 1994/95:30 s. 13
.................................................... 1995/96:30 s. 8, 26
.................................................... 1996/97:25 s. 11, 19
.................................................... 1998/99:10 s. 5, 19
.för handläggning av mål enligt Europakonventionen
............................och mål i EG:s domstolar 1999/2000 s. 59
Regeringsprotokoll, formell granskning1993/94:30 s. 7
.................................................... 1994/95:30 s. 16
.................................................... 1995/96:30 s. 10
.................................................... 1997/98:10 s. 8
.................................................... 1999/2000:10 s. 14
Regeringsskiftet
................................................1976 1976/77:44 s. 4
................................................1978 1978/79:30 s. 3
................................................1979 1979/80:50 s. 4
................................................1981 1981/82:35 s. 3
................................................1982 1982/83:30 s. 3
1986 (med anledning av statsminister Olof Palmes död).............................................. 1985/86:25 s. 3
................................................1990 1989/90:30 s. 7
................................................1991 1991/92:30 s. 5
................................................1994 1994/95:30 s. 10
................................................1996 1996/97:25 s. 8
Regeringsuttalanden i vissa EU-frågor1995/96:30 s. 122
Regeringsärenden, handläggning enligt 7 kap.
3 § andra meningen regeringsformen..1991/92:30 s. 25
.................................................... 1993/94:30 s. 7
Regeringsärendenas antal, utvecklingen av1971:34 s. 2
..................................................... 1972:26 s. 2
..................................................... 1973:20 s. 2
..................................................... 1974:22 s. 2
..................................................... 1975:12 s. 3
.................................................... 1981/82:35 s. 2
.................................................... 1983/84:30 s. 3
.................................................... 1984/85:35 s. 4
.................................................... 1985/86:25 s. 4
.................................................... 1986/87:33 s. 5
.................................................... 1987/88:40 s. 6
.................................................... 1988/89:30 s. 6
.................................................... 1989/90:30 s. 16
.................................................... 1990/91:30 s. 12
.................................................... 1991/92:30 s. 11
.................................................... 1992/93:30 s. 11
.................................................... 1993/94:30 s. 6
.................................................... 1994/95:30 s. 15
.................................................... 1995/96:30 s. 9
.................................................... 1999/2000:10 s. 14
Regeringsärendenas beredning
.................................................... 1977/78:35 s. 3
.................................................... 1984/85:35 s. 8
.................................................... 1985/86:25 s. 7
.................................................... 1989/90:30 s. 9
.............................i fråga om Arlandabanan 1994/95:30 s. 171
Regionalpolitiskt stöd..............1977/78:35 s. 32
.................................................... 1985/86:25 s. 41
Regleringsbrev, expediering av.........1971:34 s. 18
Regleringsbrev för budgetåret 1981/821982/83:30 s. 44
Reklam, jämförande, beredningen av EG-direktiv 1999/2000:10 s. 53
Rekrytering till tjänster inom EG/EU-institutioner 1993/94:30 s. 148
Religionsundervisning, befrielse från..1972:26 s. 15
.................................................... 1973:20 s. 19
Remissbehandling av besvärsärenden.....1974:22 s. 31
.................................................... 1975:12 s. 33
.................................................... 1975/76:50 s. 5
.................................................... 1979/80:50 s. 14
Remissförfarande, beslutsmotiveringar, handläggning av..................................1990/91:30 s. 14
Remissmöten i Regeringskansliet...1999/2000:10 s. 21
Remissyttranden i propositioner, redovisningen av 1972:26 s. 12
.................................................... 1973:20 s. 11
Resning, möjlighet till i ärende som avgjorts av regeringen..........................1980/81:25 s. 15
Revision i Regeringskansliet........1995/96:30 s. 24
Riddarholmen, beredning av frågan om byggandet av ett
tredje järnvägsspår................1995/96:30 s. 147
Rikets säkerhet
............................målet Leander vs Sverige 1997/98:25 s. 148
..........................säkerhetspolisens register 1997/98:25 s. 135
Riksbanken, samråd med regeringsföreträdare
om penningpolitiken.................1991/92:30 s. 80
Riksbanksfullmäktige, dröjsmål vid tillsättning av ordförande.............................1975:12 s. 31
Riksdagens bemyndiganden i normgivningshänseende,
redovisning av......................1975/76:50 s. 39
.................................................... 1983/84:30 s. 5
.................................................... 1985/86:25 s. 10
.................................................... 1986/87:33 s. 12
.................................................... 1987/88:40 s. 10
.................................................... 1989/90:30 s. 17
.................................................... 1990/91:30 s. 28
.................................................... 1991/92:30 s. 21
.................................................... 1992/93:30 s. 24
.................................................... 1993/94:30 s. 31
Riksdagens privatiseringsbemyndigande, regeringens
handläggning med anledning av.......1993/94:30 s. 79
Riksdagens skrivelser, regeringens behandling av 1971:34 s. 20
..................................................... 1972:26 s. 5
.................................................... 1973:20 s. 14
.................................................... 1974:22 s. 29
.................................................... 1975:12 s. 26
.................................................... 1975/76:50 s. 31
.................................................... 1976/77:44 s. 24
.................................................... 1977/78:35 s. 15
.................................................... 1978/79:30 s. 13
.................................................... 1979/80:50 s. 27
.................................................... 1979/80:52 s. 1
.................................................... 1980/81:25 s. 26
.................................................... 1981/82:35 s. 10
.................................................... 1983/84:30 s. 4
.................................................... 1984/85:35 s. 22
.................................................... 1985/86:25 s. 39
.................................................... 1986/87:33 s. 78
.................................................... 1987/88:40 s. 60
.................................................... 1988/89:30 s. 23
.................................................... 1989/90:30 s. 24
.................................................... 1990/91:30 s. 38
.................................................... 1991/92:30 s. 27
.................................................... 1992/93:30 s. 31
.................................................... 1993/94:30 s. 33
.................................................... 1994/95:30 s. 38
.................................................... 1995/96:30 s. 16
.................................................... 1997/98:10 s. 8
.................................................... 1998/99:10 s. 37
.................................................... 1999/2000:10 s. 66
Riksdagsledamots tjänstledighet från statlig befattning..........................1985/86:25 s. 46
Riksdagsordningen 3 kap. 2 § tredje stycket, regeringens
tillämpning av.......................1980/81:25 s. 8
Riktlinjer för yrkesmässig trafik......1975:12 s. 32
ROT-verksamheten, regeringens åtgärder med anledning av
riksdagens beslut...................1992/93:30 s. 40
Rutiner för avvisande av främmande fartyg på
svenskt territorialvatten..............1975:12 s. 32
Rysk regeringsdelegation, besök av..1991/92:30 s. 49
Rysslands president, brev om utbåtskränkningar till 1994/95:30 s. 107
Rådet för exportkontrollfrågor......1995/96:30 s. 57
Rådet för mångfald inom massmedierna1994/95:30 s. 250
Rådgivande nämnden/Exportkontrollrådet1995/96:30 s. 57
Rättspsykiatriska undersökningar....1988/89:30 s. 74
Rörelsehindrade elevers gymnasiestudier1988/89:30 s. 93
Saab-Scania AB, tillstånd att anlägga en bilindustri
på Kockums område i Malmö...........1987/88:40 s. 61
Samarbetsavtal på krigsmaterielområdet, befogenhet
att underteckna....................1994/95:30 s. 225
Samer, utbildningsministerns sammanträffande med 1992/93:30 s. 56
Samhällsägda utvecklingsbolag, inrättande av 1980/81:25 s. 26
Sammansatt finans- och skatteutskott - handläggningen
av skattefrågor.....................1975/76:50 s. 49
Samråd mellan regeringsföreträdare och Riksbanken
om penningpolitiken.................1991/92:30 s. 80
Sanktionerna mot Irak...............1991/92:30 s. 50
SAS - de s.k. frikorten.............1977/78:35 s. 29
SCA, stöd till......................1998/99:25 s. 75
Schein, Harry - arvode för utredningsuppdrag1974:22 s. 39
Scientologikyrkan, sekretessfrågan..1997/98:25 s. 84
Sekretess
..studie om Sveriges genomförande av vissa direktiv
.....................................på miljöområdet 1997/98:25 s. 40
Scientologikyrkan..................1997/98:25 s. 84
Skrivelse från Europeiska kommissionen1998/99:25 s. 98
Sekretesskyddad handling, landstings utlämnande av
till statlig myndighet.................1974:22 s. 39
Sekretesslagens tillämpning i Utrikes-
och Försvarsdepartementen...........1985/86:25 s. 15
.................................................... 1988/89:30 s. 17
.................................................... 1990/91:30 s. 30
Serafimerlasarettet
placering av medicinska forskartjänster vid nedläggning...................................... 1979/80:50 s. 35
.portalbyggnader, överlåtelse till Stockholms kommun 1982/83:30 s. 37
Sjuk- och tandvårdsersättning......1996/97:25 s. 177
Sjukjournaler, utlämnande av från landstingskommunalt
organ till statlig myndighet (besvärsärende)1974:22 s. 39
Sjukvårdsfrågor, hälso- och.........1990/91:30 s. 85
Skadestånd till en f.d. handelssekreterare1975:12 s. 32
Skattefri ersättning, statsråds kännedom1997/98:25 s. 103
Skeppsankaret AB, direktiv till statens företrädare 1991/92:30 s. 69
Skeppsholmsbrons bevarande..........1997/98:25 s. 66
Skogsavverkning.....................1997/98:25 s. 98
Skogsbrukares trygghetsförsäkring...1984/85:35 s. 25
Skogsindustrin m.m. i Polen, svensk hjälp till 1992/93:30 s. 56
Skoimporten, inskränkningar i.......1975/76:50 s. 37
Skolans kommunalisering år 1990
statsrådet Göran Perssons uppgifter vid utfrågningen 1997/98:25 s. 10
Skolbyggen, lånetillstånd för finansiering av1971:34 s. 20
Skolöverstyrelsen
.Birgitta Ulvhammars förordnande som generaldirektör 1981/82:35 s. 36
Slopandet av beteckningen Kunglig i namnet på
statliga myndigheter...................1975:12 s. 31
Småbåtshamn, våtmarkskonvention om..1989/90:30 s. 86
Socialdemokraterna och åsiktsregistrering1998/99:25 s. 16
Socialdepartementet, regeringsprotokoll1994/95:30 s. 18
Socialutredningen, direktiv till....1976/77:44 s. 41
Socionomutbildningen och vuxenutbildningen, vissa frågor.................................1972:26 s. 15
Sovjetunionen, uppgift om svensk underrättelseverksamhet
på 1950-talet.......................1994/95:30 s. 99
Spannmålsbeslut, 1985 års...........1987/88:40 s. 64
Spannmålshandeln, reglering av underskott i 1985/86:25 s. 41
Språkgranskning av vissa UD-dokument1983/84:30 s. 33
SSAB - vissa frågor rörande den ekonomiska uppgörelsen
i samband med bildandet av Svenskt Stål AB1982/83:30 s. 36
Stadsplan
.....................för kvarteret Bryggeriet i Lund 1981/81:25 s. 31
.....................för kvarteret Triangeln i Malmö 1985/86:25 s. 43
Stasidokument, regeringens agerande i frågan om att utfå
vissa handlingar från myndigheter i annat land 1993/94:30 s. 166
Statens konstmuseer, regeringens handläggning av
fråga om bevakning och säkerhet vid1993/94:30 s. 171
Statens strålskyddsinstitut
......................handläggning av skrivelse från 1978/79:30 s. 39
................................utseende av styrelse 1995/96:30 s. 151
Statens stöd till Nordbanken........1994/95:30 s. 85
Statlig personalpolitik.............1990/91:30 s. 80
Statliga företag
........................förhållandet till regeringen 1995/96:30 s. 35
...............försäljning av aktier i Assi Domän AB 1994/95:30 s. 144
..................löner och arvoden till ledningarna 1994/95:30 s. 168
..................................privatiseringen av 1993/94:30 s. 79
...............................ägandet av Nordbanken 1994/95:30 s. 90
Statliga verk och företag, statstjänstemän som styrelseledamöter i....................1971:34 s. 19
.................................................... 1972:26 s. 13
.................................................... 1986/87:33 s. 71
Statsföretag AB, ledningen av..........1971:34 s. 19
.................................................... 1982/83:30 s. 26
Statsminister Bildts anförande
Sverige och de baltiska länderna den 17 november 1993 1993/94:30 s. 153
.......................brev till Rysslands president 1994/95:30 s. 107
.uttalande i fråga om sovjetiska spionerianklagelser 1994/95:30 s. 99
Statsminister Carlssons brev till Iraks president 1990/91:30 s. 60
Statsminister Palmes brevväxling med Kubas premiärminister........................1975:12 s. 17
.................................................... 1975/76:50 s. 36
Statsråd
..............................innehav av värdepapper 1992/93:30 s. 42
.................................................... 1993/94:30 s. 157
.............................................jäv för 1978/79:30 s. 36
.................................................... 1981/82:35 s. 38
.................................................... 1992/93:30 s. 42
.................................................... 1995/96:30 s. 30
.................................................... 1996/97:25 s. 28, 30
............kontakter med Gotakoncernens huvudägare
.............................Trygg-Hansa SPP Holding 1994/95:30 s. 96
.................................vissa uttalanden av 1991/92:30 s. 43
.................................................... 1992/93:30 s. 93, 104, 127
.................................................... 1993/94:30 s. 60
.................................................... 1994/95:30 s. 244
.................................................... 1995/96:30 s. 122
Statsråd och politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet,
konstnadsansvaret för resor........1994/95:30 s. 215
Statsrådens tjänsteresor............1985/86:25 s. 47
Statsråds beslutanderätt............1976/77:44 s. 12
.................................................... 1977/78:35 s. 5
Statsråds förmögenhetsinnehav.......1983/84:30 s. 36
.................................................... 1992/93:30 s. 42
.................................................... 1993/94:30 s. 157
.................................................... 1994/95:30 s. 202
.................................................... 1996/97:25 s. 28
Statsrådsberedningen, uttalande av ang.
boken Industrispionage..............1984/85:35 s. 30
Statsrådsgrupperna, de nya...........1990/91:30 s. 7
Statsrådsprotokoll, offentliggörande av.1971:34 s. 3
Statsrådsprotokoll, redovisning av innehåll i1974:22 s. 2
..................................................... 1975:12 s. 3
Stiftelsen framtidens kultur
............................bemyndigande att inrätta 1994/95:30 s. 216
.........................utbyte av styrelseledamöter 1994/95:30 s. 230
Stiftelser, agerande mot vissa.....1994/95:30 s. 229
Strategiska produkter...............1995/96:30 s. 56
Stråförkortningsmedel, användning av1987/88:40 s. 63
Strålskyddsinstitutet, utseende av styrelse 1995/96:30 s. 151
Studiestödsförordningen avseende Nordiskt
musikkonservatorium.................1979/80:50 s. 36
Stålverk 80-projektet...............1976/77:44 s. 28
.................................................... 1977/78:35 s. 23
Stöd till SCA.......................1998/99:25 s. 75
Svensk författningssamling (SFS), utgivningen av 1971:34 s. 15
..................................................... 1972:26 s. 4
.................................................... 1973:20 s. 13
.................................................... 1974:22 s. 33
.................................................... 1975:12 s. 22
.................................................... 1975/76:50 s. 20
.................................................... 1976/77:44 s. 17
.................................................... 1977/78:35 s. 12
.................................................... 1978/79:30 s. 10
.................................................... 1979/80:50 s. 8
.................................................... 1980/81:25 s. 9
.................................................... 1981/82:35 s. 8
.................................................... 1983/84:30 s. 8
.................................................... 1984/85:35 s. 13
.................................................... 1985/86:25 s. 14
.................................................... 1986/87:33 s. 9
.................................................... 1987/88:40 s. 7
.................................................... 1988/89:30 s. 9
.................................................... 1989/90:30 s. 19
.................................................... 1990/91:30 s. 20
.................................................... 1991/92:30 s. 20
.................................................... 1992/93:30 s. 21
.................................................... 1993/94:30 s. 26
.................................................... 1994/95:30 s. 36
.................................................... 1995/96:30 s. 13
.................................................... 1997/98:10 s. 14
Svensk kustfart, utländska fartyg i1989/90:30 s. 101
Svensk medverkan i samarbetet inom Partnerskap
för fred (PFF).....................1995/96:30 s. 101
Svenska Dagbladet
...........................tryckfrihet och sekretess 1983/84:30 s. 33
................................tryckfrihetsåtal mot 1986/87:33 s. 73
....kulturministerns agerande i fråga om försäljning 1998/99:25 s. 62
Svenska fältsjukhuset...............1990/91:30 s. 60
Sverige och Gulfkriget..............1990/91:30 s. 57
Sveriges lantbruksrepresentation i utlandet1974:22 s. 29
Sveriges Radio AB, vissa frågor....1992/93:30 s. 130
Sveriges Radio-koncernen, ordförande och
styrelseledamöter inom..............1991/92:30 s. 80
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,
medel till riksomfattande sysselsättningsprojekt 1997/98:25 s. 63
Sveriges turistråd..................1991/92:30 s. 76
Swedish Ordnance AB, bildandet av...1991/92:30 s. 71
Sydafrika, undantag från handelsförbudet1992/93:30 s. 118
Sydafrikalagen, dispens från........1980/81:25 s. 60
Säkerhetsfrågor, regeringens befattning med 1987/88:40 s. 47
.................................................... 1991/92:30 s. 60
Säkerhetsfrågor, skrivelse om vissa1993/94:30 s. 173
Säkerhetskontroll på flygplats, regeringens beslut att
medge polismyndighet rätt att mot ersättning utföra 1993/94:30 s. 173
Säkerhetspolisens register.........1997/98:25 s. 135
Säkerhetspolisens (säpo) verksamhet
.............betr. sjukvårdsförvaltningen i Göteborg 1975/76:50 s. 42
.............................regeringens kontroll av 1978/79:30 s. 33
.................................................... 1979/80:50 s. 34
.................................................... 1982/83:30 s. 41
.................................................... 1988/89:30 s. 60
Säkerhetspolitiska frågor, statsminister Bildts agerande i vissa....................1994/95:30 s. 99
Sändningstillstånd för digital-TV...1998/99:25 s. 66
Särskilda organ för utredning, rådgivning och förvaltning.........................1995/96:30 s. 21
Södra Skogsägarna AB, statligt engagemang i 1984/85:35 s. 48
Tandläkarutbildning för iranier.....1984/85:35 s. 47
Tandvård, dispens till folktandvård.1998/99:25 s. 40
Tandvårdstaxa.......................1997/98:25 s. 94
Tandvårdstaxan - tillämpningen av tandvårdsförsäkringen..................1975:12 s. 30
.................................................... 1990/91:30 s. 90
Taxitrafiken i Lerum................1979/80:50 s. 37
.................................................... 1979/80:52 s. 6
TCO-konflikten våren 1985...........1985/86:25 s. 17
Teknikbrostiftelserna, tillförandet av LKAB-aktier 1993/94:30 s. 173
Tekofrågor, regeringens handläggning av med
anledning av riksdagsbeslut.........1981/82:35 s. 11
TELUB-ärendet - utbildning i Sverige av libyska medborgare..........................1979/80:50 s. 30
.................................................... 1979/80:52 s. 4
.................................................... 1980/81:25 s. 31
.................................................... 1981/82:35 s. 39
Terroristbestämmelser, utvisning enligt1990/91:30 s. 72
Terroristlagstiftningen, tillämpningen av1975/76:50 s. 43
.................................................... 1977/78:35 s. 32
.................................................... 1980/81:25 s. 70
.................................................... 1984/85:35 s. 15
Terrängkörningslagen - bemyndigande till regeringen 1975/76:50 s. 39
Thailand, krigsmaterielexport till..1990/91:30 s. 50
.................................................... 1993/94:30 s. 136
Tillfälliga organ under regeringen, myndighetsutövning i................1992/93:30 s. 27
Tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen i fråga om
vägar och flygplatser...............1975/76:50 s. 31
Tjeckoslovakiska medborgare, utvisning av1986/87:33 s. 64
Tjernobylkatastrofen 1986...........1986/87:33 s. 51
Tjänstebrev och distribution av visst informationsmaterial
från intresseorganisation..............1975:12 s. 32
Tjänsteman i flygvapnet, överförande av till disponibilitet......................1985/86:25 s. 47
Tjänsteresor, statsministerns......1998/99:25 s. 127
Tjänstetillsättningar
.................................biståndskontorschef 1993/94:30 s. 149
......................................Domstolsverket 1975/76:50 s. 48
.................................................... 1987/88:40 s. 59
dröjsmål i fråga om tillsättning av viss landshövding........................................ 1974:22 s. 39
...............generaldirektör vid Skolöverstyrelsen 1981/82:35 s. 36
.EG/EU-institutioner, rekrytering till tjänster inom 1993/94:30 s. 148
....................Finansinspektionen, byte av chef 1993/94:30 s. 139
....................generaldirektörer åren 1976-1986 1986/87:33 s. 66
.................................kommittésekreterare 1992/93:30 s. 108
..............................krigsmaterielinspektör 1995/96:30 s. 58
......................landshövding i Norrbottens län 1992/93:30 s. 112
.....................ledamöter i Exportkontrollrådet 1995/96:30 s. 61
..politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 1993/94:30 s. 10
..politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 1995/96:30 s. 11
...................................kyrkliga tjänster 1972:26 s. 15
.......lektor i organisk kemi vid Lunds universitet
...................................(Hellmersärendet) 1975/76:50 s. 49
.................................................... 1976/77:44 s. 41
.................................................... 1981/82:35 s. 42
..................länsbostadsdirektör i Blekinge län 1989/90:30 s. 81
..medbestämmandelagens tillämpning vid tillsättning
...................................av högre tjänster 1979/80:50 s. 25
...................ordförande i Riksbanksfullmäktige 1975:12 s. 31
..........................................Postverket 1984/85:35 s. 56
professor i datorlingvistik vid Universitetet i Uppsala.......................................... 1989/90:30 s. 82
....professor i musikvetenskap vid Lunds universitet 1986/87:33 s. 68
.................................................... 1987/88:40 s. 60
regeringens praxis i förhållande till jämställdhetslagen............................... 1983/84:30 s. 20
.................................................... 1984/85:35 s. 19
.....................................Regeringsrätten 1987/88:40 s. 59
........................rådgivare vid Interpol, m.m. 1989/90:30 s. 81
................................skoldirektör i Lomma 1979/80:50 s. 35
..........................................Tullverket 1984/85:35 s. 52
............styrelse för Statens strålskyddsinstitut 1995/96:30 s. 151
styrelseledamöter, Vägverket och Trafiksäkerhetsverket........................... 1992/93:30 s. 113
....universitetslektor i fysik vid Lunds universitet 1986/87:33 s. 67
.............utlandsmyndigheter, svenska, chefer för 1987/88:40 s. 57
.........................................verkschefer 1986/87:33 s. 66
.................................................... 1987/88:40 s. 57
.................................................... 1989/90:30 s. 79
.................................................... 1990/91:30 s. 77
......verkställande direktör i Svensk Bilprovning AB 1985/86:25 s. 35
.....vikariat som överbibliotekarie vid Musikaliska
................................akademiens bibliotek 1980/81:25 s. 15, s. 18
.........................................verkschefer 1988/89:30 s. 73
Tjänstledighet från viss domartjänst1984/85:35 s. 54
Tobaksrökning, åtgärder mot............1971:34 s. 20
.................................................... 1976/77:44 s. 40
Torgny Gustafsson-målet.............1998/99:25 s. 21
Trafiksäkerhetsverket, utnämning av styrelseledamöter i................1992/93:30 s. 113
Trafiktillstånd för viss busstrafik.1975/76:50 s. 46
.....................se även Yrkestrafikförordningen
Trav- och galoppskolans framtida lokalisering 1995/96:30 s. 153
Tredje spåret över Riddarholmen....1995/96:30 s. 147
Triangeln i Malmö, stadsplan för....1985/86:25 s. 43
Trygg-Hansa SPP Holding, statsråds kontakter 1994/95:30 s. 96
Trygghetsförsäkring för skogsbrukare1984/85:35 s. 25
Tulltaxa, rättelse i lagen om.......1981/82:35 s. 40
Turismpolitiken i EU................1997/98:25 s. 33
Tätbebyggelseförbud, undantag från..1980/81:25 s. 31
.................................................... 1982/83:30 s. 41
Ubåt 137 - grundstötning i Blekinge skärgård 1981/82:35 s. 12
Ubåtsincidenten i Gåsefjärden.......1981/82:35 s. 12
Ubåtsincidenten i Hårsfjärden.......1982/83:30 s. 23
Ubåtskränkningar, brev till Rysslands president 1994/95:30 s. 109
Ubåtsskyddskommissionen
...............diarieföringen av det s.k. Fermbrevet 1983/84:30 s. 30
.................ledamoten Carl Bildts resa till USA 1983/84:30 s. 29
UD:s antagningsnämnd, visst ledamotskap i1984/85:35 s. 31
UD:s rutiner vid kontakter med massmedier1984/85:35 s. 29
Umeå universitetsbibliotek, granskningsexemplar
...............................av tryckt skrift till 1974:22 s. 37
.................................................... 1975:12 s. 33
Underrättelse- och säkerhetsfrågor, vissa1991/92:30 s. 60
...........se även Personalkontroll och Värnpliktiga
Underrättelseverksamhet mot Sovjetunionen på 1950- talet...............................1994/95:30 s. 99
Ungdomslagen, tillämpningen av......1983/84:30 s. 43
Uppgiftslämnande till massmedierna..1983/84:30 s. 45
Upphandlingsfrågor
.........................................Crownair AB 1974:22 s. 40
.........................................ARE-bolagen 1974:22 s. 41
.....................................konsulttjänster 1974:22 s. 41
..........bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana 1987/88:40 s. 65
............................av datorer för försvaret 1973:28 s. 19
.....................................konsulttjänster 1994/95:30 s. 43
.......................Regeringskansliets riktlinjer 1994/95:30 s. 47
Utbetalning av visst skadestånd till f.d. handelssekreterare.....................1975:12 s. 32
Utbildningsanslag i budgetpropositionen 1990/91 1990/91:30 s. 25
Utbildningsdepartementet
......................................administration 1995/96:30 s. 24
.................................................... 1996/97:25 s. 16
..............................anlitande av Gramma AB 1994/95:30 s. 80
.......................................anslagsfrågor 1992/93.30 s. 115
..................................regeringsprotokoll 1994/95:30 s. 17
......................upphandling av konsulttjänster 1994/95:30 s. 79
"Utflaggningsärende" - tillstånd till överlåtelse av fartyg..............................1979/80:50 s. 32
Utlandssvenskarnas rösträtt.........1975/76:50 s. 47
Utlämnande av underlag rörande kommande försvarsbeslut.....................1994/95:30 s. 245
Utlämning, utformningen av regeringsbeslut om 1990/91:30 s. 13
Utländska fartyg i svensk kustfart.1989/90:30 s. 103
Utländskt fastighetsförvärv.........1983/84:30 s. 43
Utlänningsnämnden, förordnande av ledamöter i 1991/92:30 s. 83
Utlänningsärenden
....................angående de s.k. Åselefamiljerna 1995/96:30 s. 97
............................asylsökande från Bosnien 1993/94:30 s. 75
..............asylsökande från Republiken Makedonien 1994/95:30 s. 209
.............avvisning av vissa peruanska medborgare 1992/93:30 s. 103
.................................................... 1993/94:30 s. 70
.avvisningsbeslut av asylsökande med såväl bosniskt
.........................som kroatiskt medborgarskap 1995/96:30 s. 91
...................................barns rättigheter 1990/91:30 s. 69
..behandlingen av asylansökningar från kosovoalbaner 1993/94:30 s. 77
.............direktavvisningar till Polen under 1990 1990/91:30 s. 71
......................................förvar av barn 1987/88:40 s. 53
.................................................... 1990/91:30 s. 70
.................................................... 1990/91:30 s. 74
..................................handläggningstider 1982/83:30 s. 10
.................................................... 1984/85:35 s. 15
.................................................... 1987/88:40 s. 50
.................................................... 1988/89:30 s. 63
.................................................... 1989/90:30 s. 72
.................................................... 1990/91:30 s. 64
.................invandrarministern, visst uttalande 1987/88:40 s. 55
.................................................... 1992/93:30 s. 93
..........Invandrarverket, regeringens kontakter med 1992/93:30 s. 93
.......................................medborgarskap. 1973:20 s. 7
....................regeringens praxis i asylärenden 1990/91:30 s. 65
.................................................... 1993/94:30 s. 64
.....................................Schengenavtalet 1992/93:30 s. 103
.............................terroristbestämmelserna 1987/88:40 s. 52
.................................................... 1988/89:30 s. 66
.................................................... 1990/91:30 s. 72
....................tillämpningen av utlänningslagen 1977/78:35 s. 32
.................................................... 1979/80:50 s. 20
.................................................... 1979/80:52 s. 1
.................................................... 1980/81:25 s. 70
.................................................... 1982/83:30 s. 10
.................................................... 1983/84:30 s. 11
.................................................... 1984/85:35 s. 15
.................................................... 1996/97:25 s. 166
.............utländskt medborgarskap, befrielse från 1990/91:30 s. 75
.........................utvisningsärenden, praxis i 1987/88:40 s. 50
.................................................... 1988/89:30 s. 64
.................................................... 1989/90:30 s. 74
.....................................viseringspraxis 1989/90:30 s. 77
...........................vissa handläggningsfrågor 1990/91:30 s. 74
............................visumplikt, införande av 1992/93:30 s. 93
Utnämning av statsråd till visst ämbete
(Ove Rainer till justitieråd).......1983/84:30 s. 34
Utnämning av verkställande direktörer1992/93:30 s. 114
Utnämningar av generaldirektörer och verkschefer m.fl.
............................se Tjänstetillsättningar
Utnämningar, ordinarie domartjänster1990/91:30 s. 78
Utnämningspolitik, regeringens......1995/96:30 s. 52
.................................................... 1997/98:25 s. 107
Utrednings- och remissväsendet.........1972:26 s. 11
.................................................... 1975:12 s. 20
.................................................... 1975/76:50 s. 18
.................................................... 1976/77:44 s. 11
Utrikesdepartementets organisation......1975:12 s. 5
Utrikesdepartementets rutiner vid kontakter med
massmedierna.......................1984/85:35 s. 29
Utrikesfrågor, vissa................1991/92:30 s. 46
Utrikesförvaltningen
....................extra utbetalning till anställda 1996/97:25 s. 168
Utrikesnämnden
.............................regeringens information 1996/97:25 s. 118
................................vissa frågor rörande 1975/76:50 s. 36
Uttalanden av Ingvar Carlsson m.fl. om Socialdemokraterna
..............................och åsiktsregistrering 1998/99:25 s. 16
Uttalanden av statsråd
........ifrågasatt överensstämmelse med regeringens
.........................................uppfattning 1993/94:30 s. 63
..................................om rättsavgöranden 1993/94:30 s. 61
.statsminister Bildt om viss underrättelseverksamhet 1994/95:30 s. 102
....utrikesminister Lena Hjelm-Wallén om vetorätten
.............................................inom EU 1995/96:30 s. 122
.....finansminister Erik Åsbrink om överbefälhavaren 1998/99:25 s. 118
näringsminister Anders Sundström om stöd till Gällivare
.......................................och Överkalix 1998/99:25 s. 118
.....näringsminister Björn Rosengren om vd i Samhall 1998/99:25 s. 116
statsminister Göran Perssons brev till partiledare om
..........förhandlingarna i Skånes regionfullmäktige 1998/99:25 s. 115
...statsrådet Margareta Winberg om mäns kriminalitet 1998/99:25 s. 126
....................................vissa uttalanden 1991/92:30 s. 43
.................................................... 1992/93:30 s. 93, 104, 127
.................................................... 1994/95:30 s. 244
.................................................... 1995/96:30 s. 38
.................................................... 1996/97:25 s. 126, 189, 197
Utvisning enligt terroristbestämmelserna1990/91:30 s. 72
Utvisning på grund av brott.........1983/84:30 s. 11
UV Shipping, fördelning av aktier i samband med nyemission..........................1988/89:30 s. 91
Vapenexport
..............................se Krigsmaterielexport
Vapenvägrare - nåd i brottmål........1981/82:35 s. 8
Varvsfrågor
.......................Kockums AB, visst anslag till 1986/87:33 s. 83
statligt stöd till Öresundsvarvet, Kalmar Varv AB och
..............................Kockum Construction AB 1980/81:25 s. 63
.................................................... 1981/82:35 s. 37
Vellinge kommun, omläggning av väg 100 i1989/90:30 s. 86
Verksamhetstid för 1979 års kyrkomötes utredningsnämnd.....................1979/80:50 s. 36
Verkschefers bisysslor..............1986/87:33 s. 72
Verkschefsfrågor
Datainspektionen - Socialstyrelsen - Riksrevisionsverket.............................. 1985/86:25 s. 33
Verksledningsbeslutet och myndighetsinstruktionerna 1989/90:30 s. 32
Verkställande direktörer, utnämning av1992/93:30 s. 114
Vetebiståndet till svältande länder.1975/76:50 s. 47
Vietnam och viss skuldreglering.....1984/85:35 s. 43
Viggenplanet, export av och garantifrågor1976/77:44 s. 39
Villkorslagen, tillämpningen av.....1978/79:30 s. 26
Viseringsfrågor inom UD.............1988/89:30 s. 22
VM-kvalmatchen i fotboll, polisingripanden i
september 1989 i....................1990/91:30 s. 84
Volvo AB och Procordia AB, affären mellan1990/91:30 s. 94
.................................................... 1992/93:30 s. 127
Volvo-Renaultaffären...............1994/95:30 s. 137
Volvoärendet - principavtal mellan AB Volvo och den
norska staten om bildandet av svensk-norsk koncern 1978/79:30 s. 29
Vuxentandvård, ersättningssystemet för1994/95:30 s. 34
Vuxenutbildningen och socionomutbildningen1972:26 s. 15
Vårdhemmet Majgården i Gnesta, kommunikationsministerns
engagemang i........................1992/93:30 s. 55
Våtmarkskonvention om småbåtshamn och omläggning av
väg 100 i Höllviken i Vellinge kommun1989/90:30 s. 86
Väganslag, disposition av...........1976/77:40 s. 40
Vägomläggning vid Sätra i Skaraborgs län, arbetsplan för.................................1985/86:25 s. 47
Vägverket
.............................regeringens kontroll av 1998/99:25 s. 102
.................tillsättande av styrelseledamöter i 1992/93:30 s. 113
................................överklagat beslut av 1993/94:30 s. 8
Vägärenden..........................1998/99:10 s. 65
Värdepapper, statsråds innehav av .1992/93:30 s. 42
.................................................... 1994/95:30 s. 202
Värnpliktiga
......personalkontroll i samband med kommendering av 1991/92:30 s. 60
....regeringsbeslut att avbryta pågående försök med
........................förkortad grundutbildning av 1991/92:30 s. 60
regeringsbeslut om mobiliserings- och förplägnadstjänst............................... 1993/94:30 s. 170
Värnpliktsvägrare - nåd i brottmål...1981/82:35 s. 8
Västra Gulfstaterna, krigsmaterielexpeort till 1993/94:30 s. 133
Västtyska ambassaden, ockupation av i april 1975 1975/76:50 s. 32
Växthusgaser........................1997/98:25 s. 48
Yrkesmässig trafik med buss, riktlinjer för1975:12 s. 32
Yrkestrafikförordningen - Försvarets civilförvaltnings
dispens från reglerna i (försöksverksamhet betr. fria
värnpliktsresor med chartrade bussar)1975/76:50 s. 46
Åselefamiljerna, regeringens handläggning av
utlänningsärendet...................1995/96:30 s. 97
Åsiktsregistrering..................1998/99:25 s. 17
Äldreomsorgens organisation, hälso- och sjukvård 1990/91:30 s. 85
ÖB:s pressmeddelande om den nordiska bataljonens
uppgifter i Bosnien................1995/96:30 s. 112
Öresundsbron
.................................beslutsunderlag för 1991/92:30 s. 74
...............................fast förbindelse över 1990/91:30 s. 95
........redovisning till riksdagen av de ekonomiska
...............................förutsättningarna för 1994/95:30 s. 191
Öresundsvarvet i Landskrona, fråga om nedläggning 1980/81:25 s. 63
Överförande av straffverkställighet, ärenden om 1999/2000:10 s. 15
Överläggningar med partiledarna 1990/91:30 s. 8