Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 1997/98:KU10
Konstitutionsutskottets betänkande
1997/98:KU10
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Innehåll
1997/98 KU10 Inledning
Enligt 12 kap. 1 § regeringsformen skall konstitutionsutskottet granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål få ut protokollen över besluten i regeringsärenden och de handlingar som hör till ärendena. Utöver konselj, regerings- och statsministerprotokoll har vid granskningen funnits att tillgå material som tagits fram av utskottets kansli och, på begäran av utskottet, inom Regeringskansliet. Väsentliga delar av detta material återges i bilaga 1.1-5.2. Såsom förutskickats i utskottets betänkande 1996/97:KU25 (s. 1) behandlas i detta betänkande vissa administrativt inriktade granskningsuppgifter angående regeringsarbetet.
Sammanfattning
Efter att under 1980-talet ha minskat i antal har de anställda i Regeringskansliet nu sedan något år åter börjat bli fler. Utan att nu söka urskilja de närmare anledningarna till ökningen noterar utskottet att den tidigare utvecklingen i riktning mot en minskning av antalet anställda inte längre tycks fortsätta. Utskottet anser det motiverat att som ett led i kommande granskningar uppmärksamma de organisatoriska förutsättningarnas betydelse för regeringsarbetet. Utskottet har översiktligt granskat löneförhållandena för kvinnor och män i Regeringskansliet. Granskningen har inte givit anledning till några uttalanden från konstitutionella utgångspunkter. Granskningen av regeringsprotokollen har visat att antalet regeringsärenden fortsatt att minska under år 1996. De uppgick då till sammanlagt 10 241. Från formell synpunkt har utskottet pekat på att vissa strykningar i protokollen inte har bestyrkts på något särskilt sätt utöver att protokollen justerats. Utskottet utgår från att den administrativa praxis som i detta hänseende tillämpats i regeringsarbetet tas upp till övervägande i Regeringskansliet. Utskottet har gått igenom regeringens behandling av riksdagens beslut på grundval av den skrivelse från regeringen som lämnats till riksdagen avseende i huvudsak tiden den 1 juli 1995-den 30 juni 1996. Årets granskning av författningsutgivningen avser författningar kungjorda i Svensk författningssamling under år 1996. Granskningen har fördjupats jämfört med tidigare år. Utskottet konstaterar att andelen författningar som kommit ut mindre än fyra veckor före ikraftträdandet har minskat något sedan föregående år men fortfarande är oacceptabelt hög. För åtta särskilt granskade departement kan utskottet konstatera att riksdagsbeslut många gånger fattats så sent att möjligheterna att få ut en författning i tid i praktiken redan varit försuttna. Utskottet understryker vikten av att komma till rätta med den ofta alltför sena utgivningen av författningar och berör olika åtgärder som är möjliga för att nå det syftet. Utskottet har också gått igenom de propositioner som lämnats under riksmötet 1996/97 i syfte att granska regeringens remittering av lagförslag till Lagrådet. Genomgången har bl.a. visat att skälen för att inte inhämta yttrande från Lagrådet med något enstaka undantag redovisats tydligt och lättillgängligt i propositionerna och med särskild rubrik. I budget- och vårpropositionerna har redovisningen dock ännu inte funnit sina former. Enligt utskottets mening är det angeläget att redovisningen också i dessa propositioner görs på ett lättillgängligt sätt. Även vissa mindre brister i fråga om remitteringen och redovisningen av skälen för att underlåta remisser har iakttagits under granskningen. Med anledning av kritik som Lagrådet anfört mot beredningen av vissa förslag framhåller utskottet vidare att det är angeläget att bestämmelserna om beredning av regeringsärenden inte åsidosätts och även att det av lagrådsremissen kan utläsas hur bestämmelserna om beredningsskyldighet följts. Utskottet har slutligen granskat registreringen av allmänna handlingar inom Regeringskansliet med särskild hänsyn till vilken inverkan ny teknik har i detta avseende. Granskningen har givit vid handen att det inom Regeringskansliet finns en ordning för registrering av allmänna handlingar, såväl vad gäller traditionella handlingar som elektroniska meddelanden, som utgör en god grund för att registreringen skall fungera på ett tillfredsställande sätt.
1 Regeringskansliet
Under en följd av år har konstitutionsutskottet i sina granskningsbetänkanden redogjort för personalutvecklingen i Regeringskansliet. Uppmärksamheten har därvid på senare år bl.a. riktats mot inslaget av politiskt tillsatta tjänstemän och på jämställdhetsfrågor. Redogörelserna har grundats på statistiska uppgifter som inhämtats från Regeringskansliet. Den senast offentliggjorda redogörelsen avser förhållandena den 1 januari 1996 (1995/96: KU30 s. 11 f.). Sedan tredje kvartalet 1995 ger Regeringskansliets förvaltningsavdelning varje kvartal ut en tryckt skrift med uppgifter beträffande tjänstgörande inom Regeringskansliet. Den innehåller statistiska uppgifter om bl.a. antalet anställda, antalet politiskt sakkunniga och antalet kvinnor och män inom skilda personalkategorier. Även löneförhållanden för olika personalkategorier framgår av skriften. Skriften gör det möjligt att i stora drag överblicka hur Regeringskansliet utvecklas i fråga om personalens antal, sammansättning och löneförhållanden. Den nya möjlighet att följa personalutvecklingen inom Regeringskansliet som har tillkommit genom förvaltningsavdelningens informationsskrift är allmänt sett av ett betydande värde. Det är av vikt att kunna överblicka hur personalförhållandena inom Regeringskansliet utvecklar sig. Redovisningen gör emellertid inte utskottets återkommande granskning av utvecklingen överflödig. Utskottet tar även i detta betänkande upp frågor om personalutvecklingen i Regeringskansliet. Granskningen avser i huvudsak Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet. Inte heller personalförhållandena inom kommittéväsendet berörs. Utrikesförvaltningen och kommittéväsendet granskas för närvarande i annat sammanhang av Riksdagens revisorer. Som underlag för utskottets granskning har i första hand de uppgifter som lämnats i Regeringskansliets informationsskrift tjänat. Utöver vad som framgår av den har emellertid utskottet inhämtat vissa statistiska uppgifter om politiskt tillsatta tjänstemän inom Regeringskansliet. Utskottet har också inhämtat sådana uppgifter om uppdrag för tjänstemän i Regeringskansliet att som företrädare för staten vara ledamot av företagsstyrelser och styrelser för affärsverk.
Personal Antalet tjänstgörande i Regeringskansliet exklusive UD uppgick den 31 december 1996 till 2 157 personer, en ökning med 167 sedan årets början. Flest anställda hade Finansdepartementet med 351 personer, en ökning med 22 personer. Förvaltningskontorets personal bestod av 377 personer, 58 fler än vid årets början. Den 30 juni 1997 var antalet tjänstgörande exklusive UD 2 233 personer. Antalet hade alltså ökat med 76 sedan utgången av år 1996. Antalet anställda i Finansdepartementet hade ökat med 6 till 357. Förvaltningsavdelningens anställda uppgick till 396 personer, dvs. 19 fler än vid utgången av året förut. Utvecklingen inom Regeringskansliet som helhet kan överblickas om de uppgifter som låg till grund för utskottets senast genomförda granskning av personalutvecklingen jämförs med de nya uppgifter som nu blivit tillgängliga genom den kvartalsvis utgivna redovisningen från Regeringskansliets förvaltningsavdelning. En genomgång av uppgifterna om antalet anställda vid de olika departementen (utom Utrikesdepartementet) och den avdelning inom Regeringskansliet som numera benämns Regeringskansliets förvaltningsavdelning visar följande om personalutvecklingen från den 1 januari 1996 till den 30 juni 1997.
1996-01-01 1997-06-30
Statsrådsberedningen 51 59 (+8) Justitiedepartementet 150 159 (+9) Försvarsdepartementet 116 113 (-3) Socialdepartementet 158 157 (-1) Kommunikationsdeparte- 92 103 (+11) mentet Finansdepartementet 329 357 (+28) Utbildningsdepartementet 135 154 (+19) Jordbruksdepartementet 97 106 (+9) Arbetsmarknadsdeparte- 146 113 (-33) mentet Närings- och handels- departementet 122 165 (+43) Civildepartementet 90 - (-90) Inrikesdepartementet - 150 (+150) Miljödepartementet 129 130 (+1) Kulturdepartementet 56 71 (+15) Regeringskansliets 319 396 (+77) förvaltningskontor/ Regeringskansliets förvaltningsavdelning _____ _____ Summa: 1 990 2 233 När man bedömer sammanställningen bör hänsyn tas till de betydande förändringar i departementsorganisationen som genomförts under år 1996. Inte minst bör det beaktas att vissa frågor om export m.m. flyttats från Utrikesdepartementet till Närings- och handelsdepartementet. En närmare redogörelse för förändringarna finns i utskottets betänkande 1996/97:KU 25 (s. 11). Med beaktande av det som nu anförts kan det ändå noteras att antalet anställda i Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet ökat med 243 personer ( > 12 %) från den 1 januari 1996 till den 30 juni 1997. Den nuvarande personalsituationen kan också betraktas mot bakgrund av utvecklingen under en längre tid. Av utskottets tidigare granskningar framgår att antalet anställda i Regeringskansliet år 1974 var omkring 1 250 personer. Detta innebar att personalen hade ökat i antal med ca 90 % sedan år 1956. Den största delen av ökningen hänförde sig till åren före 1967 eller i praktiken i samband med genomförandet av den departementsreform som beslutades år 1965 (KU 1974:22 s. 4). Med ledning av senare granskningar kan översiktligt konstateras att antalet anställda i Regeringskansliet utvecklat sig på följande sätt:
År Antal 1974 1 250 1982 2 022 1984 1 942 1986 1 856 1987 1 799 1988 1 782 1990 1 786 1991 1 803 1992 1 720 1993 1 849 1994 1 846 1996 2 157 1997 2 233
Politiskt tillsatta tjänstemän (Granskningen omfattar i detta avsnitt även Utrikesdepartementet. I den följande redogörelsen anges för enkelhetens skull hela tal, oavsett att det i verkligheten kan vara fråga om personer som arbetar mindre än heltid och att följaktligen fler personer kan vara anställda och antalet tjänstgörande beräknat efter tjänstgöringens omfattning kan uppgå även till delar av hela tal). Vid utgången av år 1996 fanns inom Regeringskansliet 134 politiskt tillsatta tjänstemän. Av dem var 1 ambassadör, 6 assistenter, 1 generaldirektör, 1 kabinettssekreterare, 4 planeringschefer, 66 politiskt sakkunniga, 23 pressekreterare, 4 sakkunniga, 25 statssekreterare och 3 biträden, bilaga 1.1. Antalet politiskt tillsatta tjänstemän hade ökat med 7 sedan början av år 1996. I juli 1997 var antalet 132, alltså något lägre än vid utgången av år 1996. Det största antalet politiskt tillsatta tjänstemän finns i Statsrådsberedningen. I juli 1997 var de 34 personer. Finansdepartementet hade då 15, Arbetsmarknadsdepartementet 11 och Inrikesdepartementet 11 politiskt tillsatta tjänstemän. Det minsta antalet fanns på Kulturdepartementet som hade 4 politiskt tillsatta tjänstemän. Justitie- , Försvars- och Jordbruksdepartementen hade vardera 5 politiskt tillsatta tjänstemän. Sedan hösten 1994 finns en överenskommelse mellan riksdagspartierna om förmåner för statssekreterare i samband med regeringsskiften m.m. Regeringen har lämnat en redogörelse för överenskommelsen i skrivelse 1994/95:225 till riksdagen. Anställningsvillkoren för politiskt sakkunniga och informationssekreterare regleras i det s.k. politikeravtalet, som träffades i november 1997.
Jämställdhetsfrågor Strävan efter jämställdhet mellan könen kommer på konstitutionell nivå till uttryck i regeringsformen (1 kap. 2 §, 2 kap. 16 § och 11 kap. 9 § andra stycket). På vanlig lagnivå gäller jämställdhetslagen (1991:433), som har till ändamål att främja jämställdheten i arbetslivet. Lagen siktar till att förbättra främst kvinnornas villkor i arbetslivet. Konstitutionsutskottet har tidigare berört jämställdhetsfrågor i samband med sin granskning av personalutvecklingen inom Regeringskansliet (1994/95:KU 30 s. 19). Utskottet har även i år tagit upp sådana frågor till behandling. Till grund för granskningen ligger de uppgifter om personalförhållandena som framgår av redovisningarna från Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Granskningen avser förhållandena den 30 juni 1997 inom hela Regeringskansliet, inklusive UD.
Vissa uppgifter om anställningsförhållanden Av förvaltningsavdelningens redovisning av personalförhållandena inom Regeringskansliet framgår bl.a. medellöner och medianlöner för kvinnor och män inom olika personalkategorier. I det följande återges vissa av dessa uppgifter. Vad som anförs om löner avser medianlöner per månad. I förvaltningsavdelningens redovisning upptas personal utan handläggande uppgifter under rubriken Bas-personal. I denna personalkategori var männens antal 244, kvinnornas 1 030. Männens lön var 14 700 kr, kvinnornas 16 000 kr. Antalet departementssekreterare var 1 027. Av dem var 457 män och 570 kvinnor. Männens lön var 22 000 kr, kvinnornas 21 000 kr. De rättssakkunnigas antal var 159, varav 84 var män och 75 kvinnor. Männens lön var 26 000 kr, kvinnornas 27 000 kr. Kansliråden var 217, varav 134 män och 83 kvinnor. Männens lön var 27 800 kr, kvinnornas 27 400 kr. Antalet departementsråd var 208. Av dem var 138 män och 70 kvinnor. Männens lön var 34 500 kr, kvinnornas 35 050 kr. Chefstjänstemän m.fl. var 37 till antalet, 29 män och 8 kvinnor. Männens lön var 41 000 kr, kvinnornas 40 800 kr.
Styrelseuppdrag
Staten är som ägare representerad i styrelsen i åtskilliga företag. Det är inte ovanligt att den statliga företrädaren är en tjänsteman i Regeringskansliet. I aktiebolag är det i sådana fall vanligen fråga om att statens ägarinflytande enligt beslut av regeringen utövas av chefen för ett departement, och att departementschefen uppdragit åt en företrädare för staten att vid bolagsstämman rösta för att departementstjänstemannen väljs in i bolagets styrelse. Tjänstemannens uppgift att vara ledamot av bolagsstyrelsen är i sådana fall nära förbunden med anställningen i departementet. Detsamma kan sägas om sådana fall där tjänstemän är ledamöter av styrelsen för affärsdrivande verk. Sådana ledamöter utses vanligen av regeringen. Utskottet har begärt uppgifter från Regeringskansliet om antalet sådana uppdrag som nämnts i det föregående och om hur arvodena för uppdragen fördelar sig mellan kvinnor och män m.m. Uppgifterna framgår av bilagorna 1.2 och 1.3.
Utskottets bedömning
Efter att under 1980-talet ha minskat i antal har de anställda i Regeringskansliet nu sedan något år åter börjat bli fler. Denna utveckling kan givetvis ha flera orsaker. Uppenbart är att den högsta ledningen av statsförvaltningen numera står inför ökande krav på flexibilitet i skilda hänseenden. Regeringsformen lämnar också ett vitt utrymme för regeringen att själv bestämma om formerna för sitt arbete och Regeringskansliets organisation. Bakom detta ligger tanken att riksdagen genom anslagsmakten är tillförsäkrad ett tillfredsställande inflytande (prop. 1973:90 s. 181). Utan att nu söka urskilja de närmare anledningarna till att antalet anställda i Regeringskansliet har ökat, noterar utskottet att den tidigare utvecklingen i riktning mot en minskning av antalet anställda inte längre synes fortsätta. Utskottet noterar vidare att förutsättningarna för riksdagens inflytande i fråga om Regeringskansliets organisation inte har förblivit helt oförändrade sedan regeringsformens tillkomst. Inte minst den nya organisation av Regeringskansliet, som har genomförts från och med den 1 januari 1997 och som innebär att hela Regeringskansliet är en enda myndighet, gör det som utskottet tidigare uttalat motiverat att som ett led i kommande granskningar uppmärksamma de organisatoriska förutsättningarnas betydelse för regeringsarbetet (jfr bet. 1996/97:KU 1 s. 16). I övrigt föranleder granskningen inte något uttalande av utskottet i fråga om antalet anställda i Regeringskansliet. Den granskning som utskottet har företagit lämnar visserligen inte underlag för några mera ingående bedömningar av hur jämställdheten mellan könen kan anses ha förverkligats inom Regeringskansliet. Den översiktliga bild av löneförhållandena som har kommit fram ger emellertid intryck av en utveckling som i sådant hänseende får anses gynnsam. I vart fall kan konstateras att det från konstitutionella utgångspunkter inte finns anledning för utskottet att nu göra några vidare uttalanden i frågan. Utskottet avser att vid kommande granskning ta upp frågan om det finns risker för jäv när tjänstemän i Regeringskansliet har uppdrag som ledamöter av styrelser för statliga företag och affärsverk.
2 Regeringsprotokollen
2.1 Statistik
I bilaga 2.1 lämnas en redovisning i tabellform av antalet avgjorda regeringsärenden och deras fördelning på ärendegrupper och departement under år 1996. Av tabellen framgår att det totala antalet ärenden år 1996 var 10 241. År 1995 var antalet 11 691 och år 1994 var det 12 981. Regeringsärendena har alltså minskat i antal med 1 450 under året och med 2 740 på två år. År 1993 var ärendeantalet nästan 14 000. De största ärendegrupperna var under 1996 Dispens- och övriga partsärenden (2 969), tjänsteärenden (1 919), regleringsbrev samt anslags- och bidragsärenden (1 435) och författningar (1 403). Av dessa har tjänsteärendena ökat med 43 sedan förra året, medan de övriga minskat, dispenser m.m. med 366, regleringsbrev m.m. med 39 och författningar med 37 st. Av övriga förändringar kan noteras att antalet överklaganden sedan föregående år minskat med 331, från 1 530 till 1 199. Justitiedepartementet handlade under året det största antalet ärenden, 2 018, varav 1 200 nådeärenden. Näst största antalet ärenden handlades av Finansdepartementet med 1 133 ärenden, vilket likväl innebar en minskning med 51 sedan året förut. Antalet B-protokollärenden inom UD har gått ned kraftigt sedan förra året, från 566 till 107. Även om utskottet inte har några närmare uppgifter om anledningen till detta, kan det antas att omläggningen från och med den 1 februari 1996 av förfarandet i ärenden om tillåtelse till utförsel av strategiska produkter och om krigsmateriel har bidragit till den utveckling som nu kan iakttas (jfr bet. 1995/96: KU 30 s. 10). Redovisningen i denna del föranleder inte något uttalande från utskottet.
2.2 Formell granskning av regeringsprotokollen
I likhet med tidigare år har protokollen över samtliga regeringsbeslut under föregående år infordrats från departementen. Protokollen har fortlöpande levererats till utskottet under år 1996 och början av 1997. De har gåtts igenom översiktligt inom utskottets kansli och senare återställts till departementen. Den översiktliga genomgången har avsett de protokollerade besluten, inte de handlingar som hör till besluten. Vid genomgången har uppmärksamheten varit riktad främst mot den rättsliga grunden för besluten, handläggningen i departementen samt beslutens utformning. Vid genomgången har iakttagelser gjorts som meddelats berört departement.
Utskottets bedömning Under granskningen har iakttagits att protokollen från regeringssammanträdena ibland innehåller rättelser eller strykningar som gjorts för hand på protokollsexemplaren av föredragningslistorna och som inte är signerade eller särskilt bestyrkta på annat sätt än genom att protokollet är justerat. Något skäl att betvivla protokollens autenticitet finns visserligen inte i något av de fall som har iakttagits. Vid en granskning i efterhand ter sig den ordning som tillämpats dock inte idealisk. Utskottet utgår ifrån att den administrativa praxis som i det nu berörda hänseendet tillämpats i regeringsarbetet tas upp till övervägande i Regeringskansliet. Några andra frågor av sådan principiell vikt att de bör tas upp i granskningsbetänkandet har inte uppmärksammats under granskningen.
3 Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
Inledning Sedan år 1961 lämnar regeringen redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut. Redovisningsperioden omfattar tiden den 1 juli-den 30 juni, dvs. sammanfallande med det tidigare brutna budgetåret. Redogörelsen upptar samtliga riksdagsskrivelser från det senaste riksmötet som är ställda till regeringen, men även äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen tas med. Utöver själva redogörelsen för riksdagsskrivelsernas behandling har i de fyra senaste årens skrivelser lämnats redovisningar av regelbeståndet och regelregistreringen. Förra året utökades dessutom skrivelsen med en redogörelse för det pågående reformarbetet avseende reglers kvalitet, språkvård och information om regelverket (se skr. 1995/96:15 s. 5-7).
Årets redogörelse Den nu aktuella redogörelsen (regeringens skrivelse 1996/97:15) avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden den 1 juli 1995-den 30 juni 1996. För att underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta förfarande har använts om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade. På samma sätt omfattar redovisningen även de åtgärder regeringen vidtog i anslutning till den riksdagsskrivelse som överlämnades till regeringen med anledning av riksdagens beslut under den period i juli 1996 då riksdagen var samlad för behandling av propositionerna 1995/96:207 och 1995/96:222. Skrivelsen tar upp 431 riksdagsskrivelser, varav 278 har avgetts under budgetåret 1995/96, 64 under budgetåret 1994/95 och 89 under tidigare budgetår. Skrivelserna redovisas i regeringens redogörelse departementsvis. Det äldsta inte slutbehandlade ärendet är en skrivelse från maj 1986 (bet. LU 1985/86:32, rskr. 1985/86:293) och gäller producentskydd för sceniska och musikaliska verk. I redogörelsen hänvisas till att frågan diskuteras vid överläggningar med ansvariga departement i övriga nordiska länder och kommer att övervägas ytterligare.
Utskottens granskning Utskottet har berett övriga riksdagsutskott tillfälle att yttra sig över de delar av skrivelsen som har samband med respektive utskotts beredningsområde. Finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet, jordbruksutskottet och näringsutskottet har yttrat sig, se bilagorna 3.1-3.5. Övriga utskott har beslutat att avstå från att avge yttrande. Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen del anföra följande. Redogörelsen omfattar 39 riksdagsskrivelser om beslut på grundval av betänkanden av konstitutionsutskottet. Nio av dessa skrivelser var inte slutbehandlade när redogörelsen avlämnades; av dem är två äldre än två år och fyra härrör från 1994/95. Resterande tre inte slutbehandlade riksdagsskrivelser är från 1995/96. Den äldsta inte slutbehandlade riksdagsskrivelsen, 1992/93:5, gäller skyldighet för kommuner och landsting att publicera sina författningar. Departementspromemorian Kommunala författningssamlingar (Ds 1995:7) har remissbehandlats. I promemorian föreslogs bl.a. att det skall finnas en författningssamling för varje kommun och landsting. Regeringen avsåg enligt redogörelsen att återkomma till riksdagen i ärendet under våren 1997. Utskottet kan konstatera att regeringen ännu inte lagt fram något förslag till riksdagen med anledning av departementspromemorian men att regeringen i november 1996 tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till ett moderniserat rättsdatasystem. Detta anser inrikesminister Jörgen Andersson, enligt ett interpellationssvar i april 1997, kunna vara ett led i att få de kommunala författningarna mer överblickbara och tillgängliga. Riksdagsskrivelse 1993/94:450 handlar om ytterligare åtgärder mot barnpornografi. Barnpornografiutredningen överlämnade i mars 1997 betänkandet Barnpornografifrågan, Innehavskriminalisering m.m. (SOU 1997:29) till justitieministern. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att i december 1997 till riksdagen överlämna en proposition i ämnet. Enligt regeringens redogörelse framgår det av Rikspolisstyrelsens halvårsredovisning avseende första halvåret 1996 att Rikskriminalen har inrättat en särskild underrättelseenhet för att få en bättre överblick av dessa brott. Uppgifterna delges landets polismyndigheter för att öka kunskaperna om dessa brott och för att få till stånd bättre spanings- och utredningsarbete. Riksdagsskrivelse 1994/95:193 gäller Riksdagens revisorers förslag angående tillsyn - innebörd och tillämpning. Enligt regeringen bereds ärendet. Regeringen avsåg att ta upp frågan i budgetpropositionen för 1998. Så skedde inte utan enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att återkomma i ärendet i en kommande förvaltningspolitisk proposition. Riksdagsskrivelse 1994/95:219 handlar om utskottets uppföljning och utvärdering av samhällsinformationen. Enligt regeringen bereds ärendet. Samhällsguiden har uppdaterats under våren 1996. Inom departementet har tillsatts Arbetsgruppen för Samhällsguiden (C 1996:A) som bl.a. skall se över de organisatoriska frågorna avseende kommande uppdateringar. Enligt vad utskottet inhämtat har Arbetsgruppen för samhällsguiden avslutat sitt arbete samt avlämnat departementspromemorian Den digitala dialogen, utveckling av samhällsguiden Ds 1997:12. Riksdagsskrivelse 1994/95:243 handlar om åtgärder mot våldsskildringar m.m. Kommittén om nya medier och grundlagarna m.m. (Ju 1994:13) hade bl.a. i uppdrag att analysera tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på nya medier samt behovet av justeringar. Regeringen avser att utreda frågan om filmcensur och Statens biografbyrås framtida inriktning. Utskottet noterar att Mediekommittén i mars 1997 överlämnade sitt betänkande Grundlagsskydd för nya medier (SOU 1997:49) till justitieministern. Riksdagsskrivelse 1994/95:273 handlar om Valprövningsnämnden. Riksdagen gav regeringen ett tillkännagivande om reglerna om Valprövningsnämndens sammansättning. Frågan skulle enligt regeringens redogörelse komma att behandlas i samband med de överväganden som skulle göras med anledning av betänkandet Vallagen (SOU 1994:30). I proposition 1996/97:70 Ny vallag föreslog regeringen bl.a. att ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige skall prövas av en nämnd som utsetts av den tidigare riksdagen. För övriga val skall nämndens prövning kunna ske i en sammansättning som utsetts av den sittande riksdagen, dvs. en nämnd som är aktuell vid det valet. Utskottet ansåg i betänkande 1996/97:KU16 att förslaget tillgodosåg utskottets tidigare tillkännagivande om ändrade regler för Valprövningsnämndens sammansättning och tillstyrkte förslaget. Riksdagen följde utskottet. Finansutskottet bilaga 3.1 konstaterar att åtta av riksdagsskrivelserna inom utskottets beredningsområde anges som inte slutbehandlade, vilket innebär en minskning i förhållande till föregående år med två stycken. Enligt utskottets mening är det tillfredsställande att riksdagens beslut inom utskottets ansvarsområde i allt väsentligt genomförts i rimlig tid. I betänkandet 1995/96:FiU14 behandlade utskottet frågan om en sammanslagning av Penninglotteriet och Tipstjänst. När det gällde lokaliseringen av det nya bolaget gjordes ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet anförde bl.a. ?En inriktning bör vara att huvudkontoret med dess funktioner för den samlade verksamheten lokaliseras till Visby. Det är också av stor vikt att en betydande del av den totala verksamheten i övrigt skall bedrivas från Gotland så att sysselsättningen på Gotland bevaras och förstärks vid en sammanslagning. Även i fortsättningen bör verksamhet bedrivas i Sundbyberg, där styrelsen för Tipstjänst nu har sitt säte och där bolagets huvudkontor är beläget. Utskottet anser det naturligt att det på båda orterna kommer att finnas högkvalificerade arbetsuppgifter.? Av regeringens redovisning framgår att det nya bolaget enligt bolagsordningen skall ha sitt säte i Visby. Däremot framgår inte hur regeringen avser efterkomma riksdagens uttalande i övrigt. Utskottet utgår ifrån att en sådan redovisning kommer att lämnas i nästkommande redogörelse från regeringen. Skatteutskottet bilaga 3.2 anför följande. Finansdepartementets ärende 16 avser ett tillkännagivande som beslutades av riksdagen under våren 1995 om en skyndsam utvärdering av effekterna för kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt av organisationsförändringarna inom Tullverket i samband med Sveriges anslutning till EU (rskr. 1994/95:240; prop. 1994/95:100 bil. 8, bet. 1994/95:SkU23 och 33). Enligt vad utskottet erfarit av Regeringskansliet planeras en utvärdering bli igångsatt så snart som möjligt. Utskottet utgår också ifrån att detta arbete kommer i gång utan ytterligare dröjsmål. Beträffande Finansdepartementets ärende 1, som gäller införandet av en avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av gravplats, vill utskottet erinra om att ärendet avser ett tillkännagivande till regeringen som riksdagen på förslag av skatteutskottet - som i denna fråga var enigt - beslutade om år 1989 (rskr. 1988/89:158; bet. 1988/89:SkU22 mom. 22). Utskottet utgår ifrån att regeringen presenterar en lösning senast i samband med kommande förslag till ny arvs- och gåvoskattelagstiftning som enligt redogörelsen är att vänta nästa år. I övrigt föranleder, enligt skatteutskottet, regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser inga vidare kommentarer. Justitieutskottet bilaga 3.3 har gjort en genomgång av de åtgärder som regeringen vidtagit innan skrivelserna ansetts slutbehandlade och utskottet har inte funnit anledning till yttrande i denna del. Utskottet har också granskat de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som ännu inte är slutbehandlade. Inte heller i denna del föranleder granskningen något yttrande från justitieutskottet. Justitieutskottet påpekar att det vid motsvarande granskning förra året anmärkte på att regeringen ansett två ärenden vara slutbehandlade trots att åtgärder enligt utskottets mening ännu återstod. Det gällde dels riksdagsskrivelse 1993/94:229 (prop. 1993/94:100 bil. 3; JuU19) Anslag till polisväsendet, dels riksdagsskrivelse 1994/95:261 (prop. 1994/95:100 bil. 3, JuU13) anslag till Brottsoffermyndigheten. I sitt yttrande förra året anförde utskottet att riksdagens skrivelse nr 229 i den delen den avsåg en informationskampanj om ekobrott inte kunde anses slutbehandlad. Orsaken var att den upplysnings- och informationskampanj som riksdagen beslutat om ännu inte hade genomförts och att regeringen heller inte hade fattat beslut om användningen av hela det belopp (10 miljoner kronor) som riksdagen anvisat till kampanjen. Ärendet har inte återaktualiserats av regeringen. Justitieutskottet konstaterar nu att en kampanj mot ekobrottsligheten har inletts med åtgärder av skiftande slag som vänder sig till olika grupper i samhället, inte minst till ungdomar. Emellertid har regeringen ännu inte anvisat mer än 6 miljoner kronor av de medel som avsatts för ändamålet. Ärendet kan enligt justitieutskottet ännu inte anses slutbehandlat. I ärendet om anslag till Brottsoffermyndigheten uttalade justitieutskottet bl.a. att en utvärdering av de senaste årens insatser på brottsofferområdet borde göras (bet. 1994/95:JuU13). Regeringen tillsatte en utredning och ansåg därmed ärendet färdigbehandlat. I förra årets yttrande till konstitutionsutskottet anförde utskottet att skrivelsen bort föras upp som slutbehandlat först när regeringen avlämnat en slutlig rapport och eventuella förslag till riksdagen. Ärendet har inte återaktualiserats av regeringen. Regeringen har i budgetpropositionen för 1997 i enlighet med utskottets hemställan lämnat en rapport avseende det hittills utförda arbetet. Utredningen skall vara avslutad den 1 september 1997. Enligt justitieutskottet bör ärendet anses slutbehandlat först när regeringen redovisat resultatet av utredningsarbetet till riksdagen. Detta kan ske antingen i en proposition om det finns anledning till det eller i annat lämpligt sammanhang. Justitieutskottet anser således att nu nämnda ärenden åter bör föras upp på förteckningen över ärenden som ännu inte slutbehandlats. Utrikesutskottet bilaga 3.4 som i sitt yttrande särskilt berört vissa riksdagsskrivelser, anser att regeringens skrivelse i allt väsentligt ger en god bild av regeringens åtgärder inom utrikesutskottets beredningsområde. I de fall där kortare beskrivningar av åtgärderna givits har den kompletterande information som inhämtats givit vid handen att ärendena - såvitt utskottet kan bedöma - beretts på ett tillfredsställande sätt. Jordbruksutskottet konstaterar beträffande riksdagsskrivelserna 1994/95: 291 och 1995/96:150 att ärendena bör anses som slutredovisade såvitt avser mom. 31 i betänkande 1994/95:JoU13 och mom. 2 i betänkande 1995/96: JoU4. I övrigt föranleder regeringens redovisning inga kommentarer från utskottets sida. Näringsutskottet bilaga 3.5 konstaterar att av de 32 skrivelserna inom näringsutskottets beredningsområde anges 10 vara ej slutbehandlade. Enligt näringsutskottet föranleder dess granskning av de berörda skrivelserna inga sakliga anmärkningar. Ett mindre slarvfel i regeringens skrivelse har konstaterats. I registret anges riksdagsskrivelsen 1994/95:300 som slutbehandlad trots att det av den tidigare texten framgår att den inte är det.
Utskottets bedömning Regeringens årliga skrivelse med en redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen ger information om vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens beslut. Som utskottet vid tidigare års granskningar framhållit fyller den en viktig funktion i riksdagens uppföljnings- och utvärderingsarbete. För den som vill följa den politiska beslutsprocessen är den också av stort intresse. Den aktuella skrivelsen omfattar mer än 400 riksdagsbeslut, vilket kan jämföras med föregående som omfattade mer än 600 riksdagsbeslut. I utvärderings- och uppföljningsarbetet tilldrar sig redogörelsen för åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen ett särskilt intresse. När det gäller regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden underströk utskottet i betänkande 1994/95:KU30 s. 42 att utgångspunkten måste vara att det önskemål som tillkännagivandet avser bör tillgodoses. Om det visar sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen måste regeringen dock kunna underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En förutsättning borde då enligt utskottet vara att regeringens bedömningar i detta avseende redovisas för riksdagen. Frågan om när en skrivelse skall anses slutbehandlad har diskuterats i betänkande 1990/91:KU43. Utskottet uttalade då (s. 8) att riksdagsskrivelser som innehåller framställningar till regeringen om att återkomma med förslag eller att genomföra åtgärder inte bör anses slutbehandlade förrän de begärda åtgärderna vidtagits eller de avsedda resultaten kan framvisas. Beträffande utredningsuppdrag till regeringen ansåg utskottet att dessa kan anses slutbehandlade när utredningen har tillsatts eftersom dessa uppdrag i regel utan svårigheter kan följas upp via regeringens kommittéberättelse. I betänkande 1993/94:KU30 s. 40 underströk utskottet att om riksdagen uttryckt önskemål om utredning och förslag till riksdagen i ett visst fall är skrivelsen inte slutbehandlad förrän förslag lämnats till riksdagen eller riksdagen underrättats om att förslag inte kommer att lämnas. Justitieutskottet har i sitt yttrande till konstitutionsutskottet påpekat att utskottet vid föregående granskning anmärkte på att regeringen ansett två ärenden vara slutbehandlade trots att åtgärder enligt utskottets mening ännu återstod. Det gällde dels skrivelse 1993/94:229 Anslag till polisväsendet, dels skrivelse 1994/95:261 Anslag till Brottsoffermyndigheten. Enligt justitieutskottet kan ärendena ännu inte anses slutbehandlade och bör åter föras upp på förteckningen över ärenden som ännu inte slutbehandlats. Konstitutionsutskottet, som inte företagit någon närmare granskning av dessa ärenden för egen del, finner inte skäl till någon annan bedömning än den som justitieutskottet gjort. Inte heller beträffande utskottens i övrigt framförda synpunkter finner konstitutionsutskottet skäl att göra en annan bedömning än den som respektive utskott gjort. Granskningen i denna del föranleder inte något annat uttalande från konstitutionsutskottets sida. Regeringens skrivelse 1996/97:15 bör läggas till handlingarna.
4 Författningsutgivningen
Inledning I samband med den sedvanliga granskningen av författningsutgivningen framhöll konstitutionsutskottet våren 1996 (bet. 1995/96:KU30 avsnitt 5) att utskottet under flera år påpekat att andelen sena författningar är alldeles för hög och att åtgärder bör vidtas för att bringa ned denna andel. Den fortsatt höga andelen sena författningar visade att utskottets påpekanden inte hade lett till önskat resultat. Utskottet ville därför markera att man i kommande granskningar avsåg att närmare analysera författningsutgivningen. En aspekt som enligt utskottet var av särskilt intresse i sammanhanget är till vem författningarna riktar sig. Utskottet påpekade att det är av särskild vikt att författningar som riktar sig till enskilda publiceras i god tid innan de träder i kraft. Utskottet anförde vidare i granskningsbetänkandet våren 1996 att den aviserade närmare analysen av författningsutgivningen också skulle komma att omfatta EG:s förordningar. I granskningsbetänkandet våren 1997 redovisade utskottet inte någon granskning av författningsutgivningen under år 1996. Avsikten har i stället varit att redovisa en mer fördjupad granskning av författningsutgivningen i ett granskningsbetänkande under hösten 1997. En sådan granskning har nu företagits. Denna granskning har dock inte omfattat publiceringen av EG:s förordningar.
Bakgrund
Gällande regler
Författningsbestämmelser Enligt 8 kap. 19 § regeringsformen skall beslutad lag utfärdas av regeringen utan dröjsmål och kungöras så snart det kan ske. Även förordningar skall kungöras så snart det kan ske, om inte något annat föreskrivs i lag. I vissa fall kan lagar med föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter utfärdas av riksdagen. Författningar som har beslutats av riksdagen, regeringen eller kyrkomötet eller av en myndighet under regeringen, riksdagen eller kyrkomötet skall kungöras enligt lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar (1 §). I 3 § av den nyss nämnda lagen anges att för kungörande av författningar skall bl.a. finnas Svensk författningssamling (SFS), författningssamlingar för centrala myndigheter under regeringen, författningssamlingar för Riksdagens förvaltningskontor och för förvaltningsmyndigheter under riksdagen samt en författningssamling för varje län. Enligt 4 § första stycket skall författning som utfärdas av regeringen kungöras i SFS. Denna utges genom regeringens försorg. I andra och tredje styckena föreskrivs undantag från vad som sägs i första stycket. I 13 § sägs att det av en författning skall framgå när den träder i kraft. I författningssamlingsförordningen (1976:725) finns närmare bestämmelser om kungörande i SFS och andra författningssamlingar. Enligt 4 § kommer SFS ut varje vecka, om ej särskilda skäl föranleder annat.
Motivuttalanden m.m. Utredningen om författningspublicering föreslog i sitt betänkande Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser (SOU 1973:23) bl.a. en lag om kungörande av lagar och andra författningar. Utredningen föreslog härvid att det i lagen skulle tas in en bestämmelse av innehåll att en författning, om inte annat framgår av den, träder i kraft två veckor efter det att den enligt därå meddelad uppgift getts ut från trycket i författningssamling som avses i lagen. Denna bestämmelse skulle ersätta den då ännu gällande lagen (1894:44 s. 1) angående tiden för allmänna författningars trädande i kraft. I denna lag stadgades att en i SFS införd lag eller annan allmän författning, för vilken inte angetts någon tidpunkt för ikraftträdandet, skulle träda i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen eller författningen enligt därå meddelad uppgift kommit ut från trycket. Utredningen konstaterade att fyraveckorstiden tillkommit i en tid då kommunikationerna var avsevärt sämre utvecklade än nu (s. 170). I de flesta andra europeiska länder hade man en kortare frist. Enligt utredningen fanns det nu skäl att förkorta tiden. Förslagsvis borde den sättas till två veckor. Under den tiden borde författningarna ha nått fram till mottagarna. Utredningen anmärkte härvid att SFS numera sänds ut varje vecka. I proposition 1975/76:112 om kungörande av lagar och andra författningar konstaterade föredragande statsrådet (s. 83) att det i författningar som tas in i SFS regelmässigt anges på något sätt när författningar träder i kraft. Den subsidiära fyraveckorsregeln i lagen angående tiden för allmänna författningars trädande i kraft hade enligt föredragande statsrådet spelat ut sin roll och borde därför upphävas. I stället borde med avseende på alla författningar föreskrivas i lag att det skall framgå av författning när den träder i kraft. En sådan ordning var väl motiverad från rättssäkerhetssynpunkt. Vid riksdagsbehandlingen underströks i flera motioner vikten av att en författning kan nå sina adressater i god tid före ikraftträdandet. Med anledning härav anförde konstitutionsutskottet (KU 1975/76:51 s. 8) att som allmän riktlinje bör gälla att en författning skall träda i kraft först efter erforderligt rådrum för information om författningens innehåll m.m. Utskottet förordade att planeringen av arbetet med nya lagar och andra författningar sker med utgångspunkt i att om möjligt minst fyra veckor bör förflyta mellan en författnings kungörande och dess ikraftträdande. Är detta ogörligt borde enligt utskottet helst åtminstone två veckor skilja kungörandet och ikraftträdandet. Kortare tid än en vecka borde endast kunna komma i fråga i undantagsfall. Utskottet anförde vidare att till de absoluta minimikraven hör att en författning skall kungöras på ett sådant sätt att möjlighet föreligger för envar som berörs av författningen att ta del av författningens innehåll innan den träder i kraft.
Riktlinjer för författningsskrivning inom Regeringskansliet I den senaste upplagan av den s.k. Gröna boken, som innehåller riktlinjer för författningsskrivningen, anger Statsrådsberedningen att tiden mellan det att en författning kommer ut från trycket och författningens ikraftträdande bör vara minst fyra veckor. Den bör endast i undantagsfall sättas kortare än två veckor.
Vissa frågor av betydelse för författningsutgivningen
Riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen Genomgripande förändringar av den statliga budgetprocessen har gjorts under senare år. I 3 kap. 2 § riksdagsordningen (RO) föreskrivs att budgetåret börjar den 1 januari (SFS 1994:1473, 1993/94:TK2, KU18 samt 1994/95:KU2). Från och med år 1997 sammanfaller det statliga budgetåret därmed med kalenderåret. Enligt nämnda bestämmelse skall regeringen före budgetårets början avlämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för det närmast följande budgetåret (budgetpropositionen). Enligt tilläggsbestämmelse 3.2.1 RO skall budgetpropositionen avlämnas senast den 20 september. De år då riksdagsval hålls i september skall den dock avlämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande. Om det till följd av regeringsskifte möter hinder att iaktta detta, skall budgetpropositionen avlämnas inom tio dagar efter det att en ny regering tillträtt, dock senast den 15 november. Från och med år 1996 kan riksdagen enligt 5 kap. 12 § RO genom lag besluta att hänföra statsutgifter till utgiftsområden, den s.k. rambeslutsmodellen. Har riksdagen fattat ett sådant beslut, skall den för det närmast följande budgetåret genom ett särskilt beslut fastställa dels för varje utgiftsområde en utgiftsram, som anger det belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna högst får uppgå, dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten. I ett andra skede av riksdagsbehandlingen skall anslag eller andra utgifter i staten fastställas genom ett särskilt beslut. Ett sådant beslut får inte fattas innan beslut har fattats om en beräkning av statsutgifterna. Genom tilläggsbestämmelsen 5.12.1 RO, som trädde i kraft den 1 april 1996, har riksdagen beslutat att dela in den statliga budgeten i utgiftsområden (SFS 1996:158, 1995/96:TK2, KU21). I tilläggsbestämmelse 3.2.1 tredje stycket RO finns närmare bestämmelser om regeringens ekonomiska vårproposition. Om regeringen anser att en proposition med förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken och anslag för löpande budgetår (ekonomisk vårproposition) bör behandlas under pågående riksmöte, skall propositionen, om hinder inte möter, avlämnas senast den 15 april. Enligt RO föreligger inte någon skyldighet för regeringen att lämna en sådan proposition.
Planering av propositions- och lagstiftningsarbetet Enligt 3 kap. 3 § RO fastställer riksdagen på förslag av talmannen när propositioner, som regeringen anser bör behandlas under pågående riksmöte, senast skall avlämnas i de fall inte särskild tidpunkt föreskrivs i RO. Av 3 kap. 4 § RO framgår dock att beslut enligt 3 § inte gäller 1) i fråga om proposition varigenom regeringen enligt lag för prövning underställer riksdagen en utfärdad förordning eller 2) om regeringen finner synnerliga skäl föreligga att avlämna propositionen senare. I 3 kap. 5 § RO sägs att regeringen bör avlämna sina propositioner på sådana tider att anhopning av arbete hos riksdagen om möjligt förebyggs. Regeringen skall samråda med talmannen härom. Samrådet med talmannen går i praktiken till så att vid början av höstens och vårens riksdagsarbete överlämnas en propositionsförteckning med uppgift om vilka propositioner som är att vänta och vid vilka tidpunkter de beräknas komma. Utskottet underrättas därefter fortlöpande under hand om de avvikelser från förteckningen som departementen ser sig tvungna att göra. Statsrådsberedningen har gett ut en handbok för propositionsarbetet i Regeringskansliet (DsSB 1987:2). I denna handbok erinras om att det med hänsyn till den detaljplanering som arbetsförhållandena i riksdagen kräver är viktigt att tiderna i propositionsförteckningen hålls. I handboken anges vissa riktvärden för riksdagsbehandlingen av en proposition. Det erinras om att det efter att en proposition har avlämnats i kammaren löper en motionstid om 15 dagar och att denna kan förlängas kring påsk och de sammanträdesfria veckorna. Vidare anges att det i allmänhet tar minst 5-10 dagar från det att motionstiden gått ut till dess att ett ärende kan föredras i utskottet (mera omfattande propositioner eller ärenden med ett stort antal motionsyrkanden tar längre tid). Enligt handboken behövs därefter en tid om 7-16 dagar för utarbetandet av själva betänkandet. Det anges att stora propositionsärenden kan ta betydligt längre tid i anspråk, upp till en månad eller mera. Ledamöterna behöver också viss tid att granska förslaget, sedan detta sänts ut. Vidare anges att utskottskanslierna ofta måste räkna med en tid av mer än 14 dagar från justering till bordläggning av ett ärende i kammaren.
Tidigare års granskningar
1993/94 års granskning I samband med 1993/94 års granskning av författningsutgivningen (bet. 1993/94:KU30 avsnitt 6) redogjorde utskottet för en inom Justitiedepartementets granskningsenhet upprättad promemoria. I denna redovisades en undersökning av de författningar som under år 1992 kommit ut från trycket senare än två veckor före ikraftträdandet. Departementet konstaterade att för huvuddelen av författningarna var den sena utgivningen oacceptabel och måste åtgärdas. Som tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemet föreslog departementet ändring av tryckrutinerna, att ändra ikraftträdandedatum, att hålla extra regeringssammanträden och att öka kraven på en realistisk tidsplanering av propositions- och lagstiftningsarbetet. När det gällde det sistnämnda konstaterade departementet att, eftersom man måste räkna med att tidsåtgången mellan utfärdandet och den dag författningen kommer ut från trycket är tolv dagar, innebär det att författningar som skall träda i kraft den 1 januari bör utfärdas senast sista veckan i november för att uppfylla Statsrådsberedningens riktlinjer om fyra veckor. Ett riksdagsbeslut borde enligt departementet därför fattas senast onsdagen i denna vecka. För att detta skulle vara möjligt, med en beräknad genomsnittstid om cirka en och en halv månad för utskottsbehandling m.m., borde en proposition vara avlämnad under första hälften av oktober, helst före den 10:e. Utskottet konstaterade att granskningen av författningsutgivningen under år 1993 visade att antalet författningar som kommit ut mindre än två veckor före ikraftträdandet, i jämförelse med år 1992, minskat från 49 % till 34 %. Utskottet noterade denna minskning med tillfredsställelse men ville samtidigt framhålla att antalet sent utkomna författningar fortfarande var alldeles för högt. Enligt utskottet borde de åtgärder som föreslogs i Justitiedepartementets promemoria kunna bidra till att ytterligare minska andelen sent utgivna författningar. Utskottet ansåg att framför allt vikten av en realistisk tidsplanering av propositions- och lagstiftningsarbetet borde framhållas. Därutöver konstaterade utskottet att det under året hade getts ut 33 s.k. rättelseblad till tidigare utkomna författningar, vilket kunde jämföras med 17 år 1992. Utskottet erinrade om att författningsarbetet borde bedrivas med sådan omsorg att behovet av rättelser minimeras. I övrigt föranledde granskningen inget uttalande från utskottets sida.
1994/95 års granskning I samband med 1994/95 års granskning (bet. 1994/95:KU30 avsnitt 7) konstaterade utskottet att andelen sent utkomna författningar åter ökat under år 1994. Under året hade ett ovanligt stort antal författningar kommit ut. Enligt utskottet förklarade detta faktum i sig en del av den höga andelen sena författningar. Även regeringsskiftet hösten 1994 och inträdet i EU årsskiftet 1994/95 kunde ha bidragit till antalet sena författningar. Utskottet erinrade om den under föregående år redovisade promemorian från Justitiedepartementet och meddelade att utskottet inhämtat att det nu pågick försöksverksamhet med heloriginal inom Regeringskansliet. Enligt Justitiedepartementet borde tryckningen bli både billigare och snabbare med heloriginal. Utskottet förutsatte att arbetet med att komma till rätta med förseningarna i författningsutgivningen fortsatte. Därutöver noterade utskottet att det under året getts ut 20 s.k. rättelseblad till tidigare utkomna författningar, vilket kunde jämföras med 22 föregående år. Avslutningsvis ville utskottet erinra om att Sverige sedan den 1 januari 1995 var medlem i EU. Utskottet påpekade att medlemskapet innebär att normgivningsmakt överlämnats till Europeiska gemenskaperna (EG), den överstatliga delen av unionen. Normgivningen som av EU beslutas i form av förordningar blir därmed direkt tillämplig rätt i Sverige. Utskottet konstaterade att EG-förordningar träder i kraft uteslutande genom att publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT). I övrigt föranledde granskningen inget uttalande från utskottets sida.
1995/96 års granskning I samband med 1995/96 års granskning (bet. 1995/96:KU30 avsnitt 5) konstaterade utskottet att andelen författningar som kommit ut mindre än fyra veckor före ikraftträdandet var oförändrat hög under år 1995. Utskottet noterade att andelen författningar som kommit ut mindre än två veckor före ikraftträdandet minskat något under år 1995 jämfört med år 1994. Utskottet framhöll att det i riktlinjerna för författningsutgivningen hade lagts fast att tiden mellan det att en författning kommer ut från trycket och författningens ikraftträdande borde vara minst fyra veckor. Endast i speciella undantagsfall borde tiden kunna vara mindre än två veckor. Utskottet ansåg att det inte var godtagbart att ca 60 % av författningarna inte uppfyller de riktlinjer som skall gälla i normala fall. Att omkring en tredjedel av författningarna under flera år kommit ut mindre än två veckor före ikraftträdandet var enligt utskottet inte heller acceptabelt. Utskottet anförde vidare att det var ett självklart minimikrav att författningar inte kommer ut från trycket först efter ikraftträdandedatumet. Utskottet konstaterade att det under flera år påpekat att andelen sena författningar är alldeles för hög och att åtgärder bör vidtas för att bringa ned denna andel. Den fortsatt höga andelen sena författningar visade att utskottets påpekanden inte hade lett till önskat resultat. Utskottet ville därför markera att man i kommande granskningar avsåg att närmare analysera författningsutgivningen. En aspekt som enligt utskottet var av särskilt intresse i sammanhanget var till vem författningarna riktar sig. Utskottet ansåg att det var av särskild vikt att författningar som riktar sig till enskilda publiceras i god tid innan de träder i kraft. Vidare konstaterade utskottet att försöksverksamheten med heloriginal fortsatt under det gångna året. Inom Regeringskansliet pågick också arbete som syftade till att mer effektivt utnyttja modern informationsteknik. Detta kunde enligt utskottet bidra till att förseningar i författningsutgivningen minskade. Därutöver noterade utskottet att det under år 1995 hade getts ut 17 s.k. rättelseblad till tidigare utgivna författningar, vilket kunde jämföras med att det under 1994 gavs ut 20 rättelseblad. Utskottet påpekade också att den normgivning som av EG beslutas i form av förordningar efter Sveriges inträde i EU blir direkt tillämplig rätt i Sverige. EG-förordningar träder i kraft uteslutande genom att publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Utskottet anförde att den närmare analys av författningsutgivningen som utskottet aviserat skulle komma att omfatta även EG:s förordningar. Vidare erinrade utskottet om att EG-direktiv är, med avseende på det resultat som skall uppnås, bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat men överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för det nationella införlivandet. Enligt 18 a § författningssamlingsförordningen skall, om en ny eller ändrad författning helt eller delvis genomför EG-direktiv, en hänvisning till direktivet göras i den författningssamling där författningen kungörs. I övrigt föranledde granskningen inget uttalande från utskottets sida.
Årets granskning
Underlaget för utskottets granskning Utskottets granskning grundas i första hand på en genomgång av Svensk författningssamling för år 1996, som utförts inom utskottet. Vidare grundas granskningen på vad som framgått av en från socialförsäkringsutskottet överlämnad promemoria av den 16 maj 1997 från riksdagens utredningstjänst, en promemoria av den 24 februari 1997 från Justitiedepartementet samt vissa uppgifter som lämnats från Regeringskansliet i en promemoria av den 26 november 1997. Denna promemoria innehåller svar på frågor från utskottet om tiden för utfärdande av vissa författningar och om den tid som gått åt för tryckningen av vissa andra. De nu nämnda promemoriorna återfinns i bilagorna 4.1-4.3. Utöver detta material bygger granskningen på vissa uppgifter om pågående utredningsarbete rörande ett nytt rättsdatasy- stem som inhämtats muntligen av utskottets kansli. Den promemoria som upprättats av riksdagens utredningstjänst gäller tidsmarginaler mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande av lag. Den har upprättats med anledning av ett uppdrag från socialförsäkringsutskottet och bygger på en genomgång av de ändringar av lagen om allmän försäkring som behandlats av socialförsäkringsutskottet från och med riksmötet 1975/76 till mars 1997. Vid genomgången har uppgifter om datum för bordläggning i kammaren av regeringens propositioner, riksdagsbesluten med anledning av propositionerna och det datum då den nya lagstiftningen trätt i kraft noterats. Av kartläggningen kan man enligt vad som anförs i promemorian utläsa följande: * Tiden mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande av lagändringar har minskat under perioden. Minskningen är kraftig om man ser till genomsnittsuppgifter för femårsperioder. * Tidsmarginalen mellan proposition och ikraftträdande har minskat på samma sätt. * Tiden för riksdagens beredning av lagförslagen har varit relativt konstant under hela perioden (i genomsnitt 71 dagar per ärende från bordläggning av proposition till riksdagsbeslut). De iakttagelser som gjorts under utredningstjänstens kartläggning redovisas i promemorian på följande sätt i tabellform. ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |Period |Genomsnittligt antal dagar mellan | -------------------------------------------------------
------------------------------------------------------ | |riksdagsbeslut|proposition|proposition| | |och |och |och | | |ikraftträdande|ikraftträdande|riksdagsbeslut| ------------------------------------------------------ |1975/76-1979/80| 142 | 214 | 72| ------------------------------------------------------ |1980/81-1984/85| 117 | 182 | 65| ------------------------------------------------------ |1985/86-1989/90| 145 | 216 | 71| ------------------------------------------------------ |1990/91-1994/95| 89 | 157 | 68| ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------ |1995/96 | 28 | 115 | 87| ------------------------------------------------------ |1996/97-mars | 23 | 102 | 79| |97 | | | | ------------------------------------------------------
I promemorian understryks att varje lagstiftningsärende måste analyseras närmare för sig, om man vill finna rättvisande förklaringar till de skiftande tidsmarginaler som iakttagits vid kartläggningen. Utredningstjänstens promemoria har inte varit avsedd att läsas som ett slutfört arbete. Justitiedepartementets promemoria av den 24 februari 1997 gäller författningsutgivningen i december 1996. Av promemorian framgår att 518 författningar kom ut från trycket den månaden (SFS 1139-1657). Drygt hälften av författningarna (237) kom ut från trycket senare än två veckor före ikraftträdandet. Av de sent utkomna författningarna var 71 lagar och 166 förordningar. Som särskilt anmärkningsvärt noterades att hela 132 författningar med ikraftträdandedag den 1 januari 1997 kom ut från trycket så sent som den 30 december 1996 och alltså i praktiken inte var allmänhet och berörda myndigheter till handa förrän efter ikraftträdandet. I promemorian undersöks varför så många författningar kom ut för sent. Undersökningen visar att några lagar borde ha kunnat utfärdas tidigare än vad som skedde och att många förordningar borde ha kunnat trycklovas tidigare än vad som gjordes. En tiondel av de sena författningarna hade sin grund i att Regeringskansliet vid ingången av år 1997 ombildades till en myndighet. I promemorian anförs att det i vart fall från rättssäkerhetssynpunkt inte är så allvarligt att dessa författningar kom ut så sent. Som en anledning till att många författningar kom ut sent anges i promemorian att riksdagen behandlade många propositioner sent. Även om någon undersökning av om förordningarna hade kunnat beslutas tidigare inte gjorts, synes enligt Justitiedepartementets promemoria många av de sena förordningarna kunna härledas till samtidigt utfärdade lagar eller till andra förslag i propositionerna. I Justitiedepartementets promemoria berörs vidare vad som kan göras för att författningarna skall komma ut i tid. Därvid anförs att de åtgärder som föreslogs i departementets promemoria från år 1993 fortfarande är aktuella. Åtgärderna kommenteras därefter närmare under huvudrubrikerna Tryckrutinerna, Ändra datum för ikraftträdandet, Extra regeringssammanträden och En realistisk tidsplanering. Som slutsatser anförs i promemorian att det är viktigt att inför planeringen av riksdagens arbete även räkna in tidsåtgången mellan beslutet och den dag författningen kommer ut från trycket. Denna tid är normalt 12 dagar, men kan om extra trycklovsdagar och regeringssammanträden anordnas förkortas till 7 dagar. Vidare anförs som viktigt att arbetet på departementen planeras så att lagarna verkligen utfärdas utan dröjsmål och att de, liksom förordningarna, kungörs så snart det kan ske.
Inriktningen Med det nu angivna materialet som underlag har utskottets granskning först inriktats på att, liksom under tidigare år, konstatera andelen ?sena? författningar av det sammanlagda antalet författningar. En granskning har också gjorts av antalet och andelen sena författningar på respektive departement. Granskningen har därefter inriktats på att för ett antal departement, nämligen Justitie-, Finans-, Kommunikations-, Försvars-, Social-, Utbildnings-, Jordbruks- och Kulturdepartementen, skilja ut vilka ?sena? författningar som utgörs av lagar respektive förordningar. Ett försök har också gjorts att bedöma vilka ?sena? författningar som kan sägas ha någon betydelse för enskilda. Författningar som utgör lagar torde endast i undantagsfall sakna betydelse för enskilda. Bedömningen har därför främst tagit sikte på att bland förordningarna skilja ut dem som på något sätt kan anses ha enskilda som adressat. När det gäller lagarna har vidare noterats vissa i detta sammanhang viktiga tidpunkter, nämligen datum för den underliggande propositionens ankomst till riksdagen, datum för riksdagsbeslutet och för författningens utfärdande samt datum då författningen kom ut från trycket (kungörandet).
Antal och andel sent utgivna SFS under år 1996 Under år 1996 kungjordes sammanlagt 1 657 författningar i SFS. Av dessa kungörelser avser 27 antingen tillkännagivanden utan anknytning till något departement eller författningar från Riksgäldskontoret och Statens bostadskreditnämnd. Nämnda tillkännagivanden och författningar ingår inte i följande redovisningar.
------------------------------------------------------ |Tid | Antal | Andel| ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------ |mindre än fyra | 949 | 58 %| |veckor före | | | |ikraftträdandet | | | ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------ |mindre än två veckor | 483 | 30 %| |före ikraftträdandet | | | ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------ |efter dagen för | 2 | 0 %| |ikraftträdandet | | | ------------------------------------------------------ Antal utgivna författningar och andel sent utkomna författningar under perioden 1992-1996
------------------------------------------------------- |År |Antal |4 veckor |2 veckor | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |1992 |1 777 |72 % |49 % | ------------------------------------------------------- |1993 |1 750 |62 % |34 % | ------------------------------------------------------- |1994 |2 093 |61 % |42 % | ------------------------------------------------------- |1995 |1 730 |61 % |34 % | ------------------------------------------------------- |1996 |1 630 |58 % |30 % | ------------------------------------------------------- Antal och andel sent utgivna SFS under år 1996 fördelade på respektive departement
--------------------------------------------------------- |Departement |Antal | Antal | 4 | 2| | |totalt | sena | veckor | veckor| --------------------------------------------------------- |Statsrådsberedningen| 1 | 0 | 0 % | 0 %| --------------------------------------------------------- |Justitiedepartementet|310 | 139 | 45 % | 18 %| --------------------------------------------------------- |Utrikesdepartementet| 41 | 27 | 66 % | 39 %| --------------------------------------------------------- |Försvarsdepartementet| 90 | 62 | 69 % | 27 %| --------------------------------------------------------- |Socialdepartementet| 157 | 98 | 62 % | 32 %| --------------------------------------------------------- |Kommunikationsdep.| 101 | 38 | 38 % | 16 %| --------------------------------------------------------- |Finansdepartementet| 410 | 251 | 61 % | 39 %| --------------------------------------------------------- |Utbildningsdep. | 93 | 60 | 65 % | 23 %| --------------------------------------------------------- |Jordbruksdep. | 64 | 53 | 83 % | 61 %| --------------------------------------------------------- |Arbetsmarknadsdep.| 72 | 44 | 61 % | 31 %| --------------------------------------------------------- |Kulturdepartementet| 64 | 50 | 78 % | 38 %| --------------------------------------------------------- |Närings- och | | | | | |handelsdepartementet| | | | | | | 86 | 47 | 55 % | 30 %| --------------------------------------------------------- |Inrikesdepartementet| 56 | 33 | 59 % | 23 %| --------------------------------------------------------- |Civildepartementet| 28 | 11 | 39 % | 4 %| --------------------------------------------------------- |Miljödepartementet| 57 | 36 | 63 % | 26 %| --------------------------------------------------------- Fördelning av ?sena? författningar på lagar respektive förordningar Som redovisats ovan har vid årets granskning vissa departement valts ut, där en mer fördjupad granskning har gjorts. Denna har inriktats på att först och främst skilja ut vilka sena författningar som utgörs av lagar respektive förordningar. Hur denna fördelning ser ut för dessa departement redovisas nedan.
------------------------------------------------------- | |Antal sena | Lagar |Förordningar| |Departement | förf. | | | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |Justitiedepartementet| 139 | 48 | 91| ------------------------------------------------------- |Kommunikationsdep.| 38 | 8 | 30| ------------------------------------------------------- |Finansdepartementet| 251 | 145 | 106| ------------------------------------------------------- |Försvarsdepartementet| 62 | 7 | 55| ------------------------------------------------------- |Socialdepartementet| 98 | 44 | 54| ------------------------------------------------------- |Utbildningsdep. | 60 | 7 | 53| ------------------------------------------------------- |Jordbruksdepartementet| 53 | 4 | 49| ------------------------------------------------------- |Kulturdepartementet| 50 | 7 | 43| ------------------------------------------------------- Författningar av betydelse för enskilda Vid granskningen har också gjorts ett försök att av de sena författningarna skilja ut vilka som kan sägas ha någon betydelse för enskilda. Nedan redovisas hur dessa mer ?betydelsefulla? författningar fördelas på respektive departement.
------------------------------------------------------- |Departement |Antal sena |?Viktiga?|Lagar|Förordningar| | |förf. | | | | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |Justitiedepartementet| 139 | 68 | 47 | 21| ------------------------------------------------------- |Kommunikationsdep.| 38 | 22 | 7 | 15| ------------------------------------------------------- |Finansdepartementet| 251 | 165 |134 | 31| ------------------------------------------------------- |Försvarsdepartementet| 62 | 57 | 7 | 50| ------------------------------------------------------- |Socialdepartementet| 98 | 91 | 43 | 48| ------------------------------------------------------- |Utbildningsdep. | 60 | 57 | 7 | 50| ------------------------------------------------------- |Jordbruksdep. | 53 | 48 | 4 | 44| ------------------------------------------------------- |Kulturdepartementet| 50 | 48 | 7 | 41| ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- I anslutning till tabellen ovan kan noteras att det också finns förordningar som visserligen inte har någon direkt betydelse för enskilda, men som ändå är att anse som betydelsefulla i den meningen att de är av stor vikt för den aktuella myndigheten. Som ett exempel på detta kan nämnas myndighetsinstruktioner. Det får antas vara av betydelse för en myndighet att den har möjlighet att ta del av ändringar i sin instruktion så att den i tid kan inrätta sig efter dessa. På Justitiedepartementets område utgör 31 förordningar ändringar i myndighetsinstruktioner. På Kommunikationsdepartementets område återfinns 7 förordningar som avser ändringar i myndighetsintruktioner och på Finansdepartementets område uppgår antalet till 24. På Försvarsdepartementet är antalet 23, på Socialdepartementet 18, på Utbildningsdepartementet 18, på Jordbruksdepartementet 5 och på Kulturdepartementet 27.
Skrivelse från Statsrådsberedningen den 26 november 1997
Bakgrund Av redogörelsen ovan framgår att det i Justitiedepartementets promemoria av den 24 februari 1997 anges att man inom Regeringskansliet räknar med att det behövs ca 12 dagar för att efter riksdagsbeslutet hinna utfärda den aktuella författningen, trycklova den och därefter få den tryckt. Granskningen av de åtta särskilt utvalda departementen visar att en relativt stor mängd författningar dock har kommit ut från trycket 20 dagar eller mer efter riksdagsbeslutet. I vissa fall är det tryckandet av författningen som har tagit tid, men förseningar hänför sig ibland också till själva utfärdandet. Detta har föranlett utskottet att i en skrivelse till Regeringskansliet ställa frågor om dels varför vissa angivna författningar inte utfärdats tidigare än vad som skett, dels hur tidsåtgången för tryckningen av vissa angivna författningar kan förklaras.
Skrivelsen Från Statsrådsberedningen har den 26 november 1997 till utskottet lämnats en skrivelse med redogörelser från de åtta departementen (Justitie-, För-svars-, Social-, Kommunikations-, Finans-, Jordbruks- och Kulturdepartementen). När det gäller förklaringar till varför utfärdandet av vissa författningar har dröjt har i några fall angetts att fördröjningen inte i efterhand går att förklara. I de flesta fall har en förklaring till fördröjningen lämnats. Som förklaring har i några fall angetts att riksdagsskrivelsen har kommit den ansvariga enheten på departementet sent till handa, t.ex. på grund av en mellanliggande helg eller att skrivelsen har kommit in via ett annat departement. I några fall har förseningen stått i samband med det delningsförfarande som äger rum i Regeringskansliet när en av riksdagen beslutad författning skall utfärdas. I något fall har utfärdandet dröjt eftersom detta skulle ske samtidigt med utfärdandet av bl.a. en förordning, som var föremål för politiska överläggningar. När det gäller sent utfärdade förordningar har som förklaring i några fall angivits att man för utfärdandet varit beroende av riksdagsbeslut, som fattats sent. I något fall har man för utfärdandet varit beroende av ett godkännande från EG-kommissionen. I redogörelserna från departementen har som förklaring för tidsåtgången för tryckningen i några fall angetts att en mellanliggande helg har försenat trycklovet. Som förklaringar har också angetts att det har skett något missförstånd i samband med instruktionerna till tryckeriet eller att ifrågavarande författning inte har kommit med i det häfte från tryckeriet som den borde ha kommit med i. I något fall har angivits att tryckningen avsett tjugo författningar som hörde samman, varför tryckningen har tagit längre tid. I ett annat fall har angivits att tidsutdräkten möjligen kan ha berott på anhopning av författningsändringar som skall träda i kraft vid halvårsskiftet. I ett par fall har någon förklaring inte kunnat lämnas.
Utskottets bedömning Årets granskning av författningsutgivningen avser författningar kungjorda i SFS under år 1996. Som redovisats i det föregående har den i granskningsbetänkandet 1995/96:KU30 (avsnitt 5) aviserade granskningen av utgivna förordningar från EG inte företagits under innevarande år. Utskottet avser att återkomma till denna fråga i en senare granskning. När det gäller författningsutgivningen under år 1996 konstaterar utskottet att andelen författningar som kommit ut mindre än fyra veckor före ikraftträdandet har minskat något sedan föregående år. Andelen sena författningar är emellertid alltjämt oacceptabelt hög. Den förordade tiden om fyra veckor mellan en författnings kungörande och dess ikraftträdande är enligt utskottets mening i sig snävt tilltagen med tanke på att den skall medge erforderligt rådrum för information om författningens innehåll m.m. Detta rådrum är av stor betydelse för medborgarna, både för deras eget handlande och vid deras kontakter med det allmänna. Att en författning kommer ut senare än två veckor före ikraftträdandet kan därför inte accepteras annat än i yttersta undantagsfall. Härvid konstaterar utskottet att andelen författningar som kommit ut mindre än två veckor före ikraftträdandet visserligen har minskat något sedan föregående år. Andelen utgör dock fortfarande omkring en tredjedel av under året utgivna författningar. Detta är enligt utskottets mening inte godtagbart. Under årets granskning har därutöver noterats två författningar som har kommit ut efter ikraftträdandet. Som redovisats ovan har under årets granskning valts ut åtta departement där en fördjupad granskning har genomförts. Denna granskning har bl.a. givit vid handen att en ungefärlig genomsnittstid för riksdagsbehandlingen av ett lagstiftningsärende härrörande från dessa departement uppgår till 60- 80 dagar. Härvid kan nämnas att det i den promemoria från riksdagens utredningstjänst, som upprättats på uppdrag av socialförsäkringsutskottet, anges att tiden för riksdagens beredning av förslag om ändringar i lagen om allmän försäkring i genomsnitt uppgår till 71 dagar. Siffran har varit relativt konstant under den granskade perioden, fr.o.m riksmötet 1975/76 till mars 1997. Vidare kan noteras att riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen, som skall vara avlämnad senast den 20 september, har tagit ca 90 dagar i anspråk för hela behandlingen. Riksdagens beslut om utgiftsramarna och beräkningen av inkomsterna på statsbudgeten, dvs. beslutet i första skedet av budgetbehandlingen, har fattats den 22 november. Anslagsbesluten har därefter fattats av riksdagen under december månad. Tydligt är att denna handläggning knappast lämnar tillräckligt utrymme för att författningar som är beroende av riksdagens beslut och som skall träda i kraft vid årsskiftet skall komma ut i tid. Inom riksdagen pågår för närvarande en utvärdering av den nya budgetprocessen. Utskottet utgår ifrån att behovet av att komma till rätta med den sena utgivningen av författningarna beaktas i det sammanhanget. Granskningen av de särskilt utvalda departementen ger vidare vid handen att flertalet riksdagsbeslut fattats så sent att möjligheterna att få ut en författning i tid i praktiken redan vid denna tidpunkt är försuttna. Att finna orsakerna till denna omständighet kräver en granskning av beredningen av varje särskilt lagstiftningsärende. Någon sådan granskning har dock inte företagits under innevarande år. I sammanhanget kan noteras att riksdagens utredningstjänst i ovan nämnda promemoria påpekat att när det gäller lagstiftningsärenden rörande lagen om allmän försäkring har tidsmarginalen mellan en propositions bordläggning i riksdagen och lagförslagens ikraftträdande minskat kraftigt om man ser till genomsnittsuppgifter för femårsperioder. Utskottet vill erinra om vad utskottet uttalade vid 1993/94 års granskning. Vikten av en realistisk tidsplanering av propositions- och lagstiftningsarbetet framhölls då särskilt. Den omständigheten att ett stort antal riksdagsbeslut fattas alltför sent för att perioden om fyra veckor skall kunna iakttas ger enligt utskottets mening vid handen att arbetet med tidsplaneringen bör utvecklas. En betydelsefull faktor i detta sammanhang är samrådet mellan Regeringskansliet och riksdagen. Ett närmare samråd med utskottens kanslier inför planeringen och överlämnandet av varje proposition kan vara ett sätt att få till stånd mera realistiska tidsplaner. Utskottet vill härvid framhålla att det är av stor vikt att planeringen inom Regeringskansliet för en propositions överlämnande till riksdagen och ifrågavarande författnings ikraftträdande sker med hänsyn till att riksdagen skall få tillräckligt rådrum för beredning av ärendet. Mot bakgrund av den betydande vikt som bör läggas vid att författningarna kommer ut i tid vill utskottet också betona att det i sista hand ankommer på riksdagen själv att säkerställa att tillräcklig tid står till buds för att utfärda och kungöra lagar. Om det står klart att en lag kan väntas komma ut från trycket mindre än fyra veckor innan den enligt propositionen skall träda i kraft, bör det under riksdagens beredning av ärendet allvarligt övervägas om det från rättssäkerhetssynpunkt finns skäl att skjuta på ikraftträdandet. Av Justitiedepartementets promemoria av den 24 februari 1997 framgår att man inom Regeringskansliet räknar med att det behövs ca 12 dagar för att efter riksdagsbeslutet hinna utfärda den aktuella författningen, trycklova den och därefter få den tryckt. I samband med utskottets granskning har konstaterats att en relativt stor mängd författningar har kommit ut från trycket 20 dagar eller mer efter riksdagsbeslutet. I vissa fall är det tryckandet av författningen som har tagit tid, men förseningar hänför sig ibland också till själva utfärdandet. Av de redogörelser som utskottet har inhämtat från vissa departement framgår att varierande förklaringar lämnas till varför denna typ av förseningar har uppstått. I några fall har ingen förklaring kunnat lämnas. Utskottet vill härvid erinra om att det i 8 kap. 19 § regeringsformen föreskrivs att beslutad lag skall utfärdas av regeringen utan dröjsmål och kungöras så snart det kan ske. Även förordningar skall enligt huvudregeln kungöras så snart det kan ske. När det gäller de fall där förseningen stått i samband med det delningsförfarande som äger rum i Regeringskansliet när en av riksdagen beslutad författning skall utfärdas, vill utskottet framhålla att utskottskanslierna bör ombesörja att justerade utskottsbetänkanden i lagstiftningsärenden så snart som möjligt kommer den ansvariga enheten inom Regeringskansliet till handa. Regeringen beslutade den 28 november 1996 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till ett nytt rättsdatasystem. Utskottet har under sin granskning uppmärksammat detta. Arbetsgruppen väntas redovisa det slutliga resultatet av sitt arbete i januari 1998. För att komma till rätta med den sena utgivningen av författningarna kan det komma att krävas åtgärder av skilda slag. Utskottets återkommande granskningar av författningsutgivningen kan väntas fortsätta. Ett led i de ansträngningar som måste till bör enligt utskottets mening vara att söka göra det lättare att skaffa en årlig överblick över i vad mån författningarna kommit ut i tid. Utskottet vill framhålla att det är önskvärt att ett nytt rättsdatasystem utformas med hänsyn även till möjligheterna att kontrollera författningsutgivningen från denna synpunkt. Granskningen föranleder i övrigt inget uttalande från utskottets sida.
5 Regeringens remisser till Lagrådet
Gällande rätt För att avge yttrande över lagförslag skall enligt 8 kap. 18 § regeringsformen finnas ett lagråd, vari ingår domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. I en särskild lag (1979:368) om Lagrådet finns bestämmelser om Lagrådets sammansättning och arbetsformer. Lagrådet kan bestå av högst fyra avdelningar. Regeringen bestämmer med hänsyn till arbetsbördan i Lagrådet om det skall bestå av mer än en avdelning. Normalt skall varje lagrådsavdelning bestå av tre ledamöter. Beslut att inhämta yttrande från Lagrådet kan fattas av regeringen eller ett riksdagsutskott. Enligt 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen bör yttrande av Lagrådet inhämtas innan riksdagen fattar beslut om - grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar, - lag om begränsningar av rätten att ta del av allmänna handlingar, - lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket (integritetsskydd vid ADB- registrering), 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 22 § andra stycket regeringsformen eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag (de grundläggande fri- och rättigheterna), - lag om kommunal beskattning, - lag som avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsformen (lag om svenskt medborgarskap och civilrättslig eller offentligrättslig lag som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden), - lag som avses i 11 kap. regeringsformen (rättskipning och förvaltning), om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Det angivna gäller dock inte om Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av de ämnen som nyss berörts och har Lagrådets yttrande inte inhämtats dessförinnan skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill. Att Lagrådet inte hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning. I Rättighetsskyddsutredningens betänkande Förstärkt skydd för fri- och rättigheter (SOU 1978:34) och i propositionen 1978/79:195 om förstärkt skydd för fri- och rättigheter m.m. görs vissa uttalanden om området för lagrådsgranskningen. I propositionen anges (s. 65) att åtskilliga av de i 11 kap. regeringsformen avsedda lagarna kan ha stor principiell betydelse för stora grupper av enskilda. Så är fallet med bl.a. lag om överlämnande av myndighetsutövning till enskilt organ. I propositionen diskuteras också undantagsbestämmelsernas tillämpning. Regeln om att remittering kan underlåtas om Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet sägs få sin innebörd främst genom regeln om inriktningen av Lagrådets granskning. Inriktningen av lagrådsgranskningen regleras i 8 kap. 18 § regeringsformen. Lagrådet skall undersöka hur ett lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt, hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra samt hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav. Lagrådet skall granska såväl om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften som vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Innebörden av den andra undantagsregeln - att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas, om dess hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma - sägs i propositionen i viss mån komma att variera med omständigheterna. Är Lagrådets arbetsprogram ansträngt, kan det vara nödvändigt att för den skull avstå från remiss dit. Det kan dock ibland vara möjligt för en lagrådsavdelning att avbryta ett mer omfattande granskningsarbete och låta ett mindre men brådskande lagförslag få företräde. I andra fall kan det finnas en möjlighet att inrätta en lagrådsavdelning för granskning av ett visst lagförslag eller en samling av förslag som det annars skulle vara svårt att bereda plats för. Givetvis kan det också finnas förslag som är så brådskande att yttrande av Lagrådet inte kan avvaktas ens om en avdelning i och för sig skulle kunna ta upp ärendet till behandling utan dröjsmål. Konstitutionsutskottet har uttalat (bet. 1978/79:39 s. 15) att granskningen i Lagrådet har setts som en garanti för att rättssäkerhetsintresset och kravet på enhetlighet, konsekvens och klarhet iakttas. Som en annan utgångspunkt angavs att granskningen uteslutande borde ägnas åt lagförslagets juridiska sida och sålunda aldrig omfatta deras allmänna politiska grunder. Enligt utskottet kan det nuvarande systemet för lagrådsgranskning karakteriseras som ett mellanting mellan ett obligatoriskt system och ett system med helt fakultativ granskning. Härigenom kunde man enligt utskottets mening helt undvika risken för att ett uteblivet hörande av Lagrådet över ett förslag till lag leder till att lagen i efterhand genom lagprövning kan åsidosättas i rättstillämpningen. Utskottet underströk att det alltid i sista hand ankommer på riksdagen att avgöra om Lagrådet skall höras över ett lagförslag eller inte. Enligt utskottet borde systemet leda till att Lagrådet, inom ramen för sin kapacitet, får granska alla de lagförslag som behöver dess granskning, men inga andra. Systemet innebär enligt vad utskottet bedömde inte någon risk för att Lagrådet eller de högsta dömande organen över huvud skall få politiskt inflytande.
Lagrådets tjänstgöring och sammansättning Den 15 juni 1995 förordnade regeringen angående Lagrådets tjänstgöring och sammansättning under den lagrådsperiod som inleddes hösten 1995 att Lagrådet skulle bestå av två avdelningar. Den 29 augusti 1996 beslutade regeringen att Lagrådet under tiden den 2-13 september 1996 skulle ha ytterligare två avdelningar. Genom skilda beslut under hösten 1996 förordnades att Lagrådets andra avdelning inte skulle tjänstgöra under tiden den 30 september-den 29 november 1996 samt den 9 december 1996-den 3 januari 1997. Den 16 januari 1997 och den 24 april 1997 beslutade regeringen att Lagrådet under tiden den 3-den 28 februari 1997 respektive den 5-den 16 maj 1997 skulle ha ytterligare en avdelning, tredje avdelningen.
Tidigare utskottsgranskning Utskottet har tidigare riktat kritik mot den då ofta förekommande underhandsgranskningen hos Lagrådet (KU 1978/79:30 s. 7 f. KU1982/83:30 s. 9 KU1983/84:30 s. 6). Utskottet har vidare vid upprepade tillfällen understrukit att skälen för att underlåta lagrådsremiss måste redovisas i de fall lagförslagen ligger inom ramen för Lagrådets granskningsområde (bet. KU1980/81:25 s. 7 och s. 54, bet. KU1981/82:35 s. 6, KU 1983/84:30 s. 6, KU 1984/85:35 s. 10, 1985/86:25 s. 7, KU 1986/87:33 s. 7). Det är inte tillräckligt att bara återge den lagtext som åberopas för att inte höra Lagrådet. Anser regeringen att den föreslagna föreskriften inte är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt bör detta klargöras och grunderna för uppfattningen redovisas. Om regeringen menar att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet, skall regeringen motivera denna bedömning om den inte framstår som självklar (bet. 1991/92:KU30 s. 16, 1992/93:KU30 s. 19, 1993/94:KU30 s.16, 1994/95:KU30 s. 33). Utskottet har understrukit att när det gäller lagförslag som faller inom det s.k. obligatoriska granskningsområdet är lagrådsgranskning huvudregel. För undantag från lagrådsgranskning krävs särskilda skäl. Det saknas utrymme att avstå från lagrådsremiss enbart av det skälet att en tilltänkt lagstiftning har motsvarighet i tidigare lagstiftning (bet. 1991/92:KU 30 s. 14). Allmänna hänvisningar till behovet av skyndsamhet får t.ex. inte urholka tillämpningen av huvudregeln (bl.a. bet. 1988/89:30 s. 8.). Uppgift om vilket men som skulle uppstå om lagstiftningsärendet fördröjdes bör enligt utskottet redovisas i propositionen (1989/90:KU30 s. 18, 1990/91:KU30 s. 19, 1991/92:KU30 s. 16). Utskottet har också framhållit att det är mycket angeläget att departementen planerar sitt arbete på ett sådant sätt att arbetsbelastningen i Lagrådet inte tillåts bli det avgörande skälet för att underlåta lagrådsremiss när sådan i och för sig bör ske (bet. KU 1982/83:30 s. 9, KU 1985/86:25 s. 6).
Utskottets genomgång Utskottet har regelbundet, senast våren 1995, granskat regeringens remittering av lagförslag till Lagrådet och frågor som hänger samman med detta. Inom utskottets kansli har nu företagits en genomgång av de propositioner som lämnats under riksmötet 1996/97. Det totala antalet propositioner med lagförslag var 121. Motsvarande antal kalenderåren 1991-1994 var 155, 173, 166 respektive 178. Av de 121 propositionerna låg 107 enligt regeringens uppfattning inom Lagrådets granskningsområde, jämfört med 132 år 1991, 158 år 1992, 144 år 1993 och 150 år 1994. Lagförslag i 86 propositioner överlämnades till Lagrådet för granskning, jämfört med 88 år 1993 och 91 år 1994. Vissa lagförslag har remitterats till Lagrådet från riksdagsutskott. Det gäller lagförslag i propositionerna 1996/97:22 Statliga stiftelser (lagutskottet), 1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen (konstitutionsutskottet), 1996/97:74 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1998 av lantbruk (skatteutskottet), 1996/97:150 såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt (skatteutskottet) och 1996/97:151 i fråga om beskattning av aktievinster i bolagssektorn (skatteutskottet).
Redovisningen i propositionerna av Lagrådets yttranden Redovisningen av Lagrådets yttranden och i förekommande fall skälen för att lagförslag inte blivit föremål för lagrådsgranskning har - bortsett från budgetpropositionen och vårpropositionen - med något enstaka undantag skett i ett särskilt avsnitt i enlighet med Statsrådsberedningens rekommendationer (PM 1990:4) att Lagrådets synpunkter tydligt skall framgå av propositionerna. Om inte inledningsavsnittet är helt kort bör enligt rekommendationerna underrubriken Lagrådet finnas. Under de avsnitt där Lagrådets synpunkter behandlas måste dessa markeras typografiskt tydligt. Förslagsvis kan enligt rekommendationerna Lagrådets synpunkter behandlas i ett eget stycke och ordet Lagrådet kursiveras. I det avsnitt av propositionen som brukar rubriceras upprättade lagförslag bör enligt Statsrådsberedningen anges vilka lagförslag som granskats av Lagrådet. I budgetpropositionen och vårpropositionen har redovisningen av skälen för att underlåta remiss till Lagrådet inte varit lika tydlig. Skälen redovisas ibland i löpande text och innehållsförteckningarna ger ingen vägledning om var uppgifterna står att finna. Inget av lagförslagen, vilka återfinns i ett flertal olika volymer, har remitterats till Lagrådet.
Avsaknad av skäl för att underlåta lagrådsgranskning I några fall saknas motivering för att lagförslag, som faller inom ramen för Lagrådets granskningsområde, inte remitterats dit. I proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 19 föreslogs en ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, ett förslag som inte har remitterats till Lagrådet, och där skäl för att underlåta remiss inte har kunnat återfinnas. Ändringarna är dock av enkel beskaffenhet och innebär att ordet tio byts ut mot ordet åtta och att meningen ?Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med nedsättning enligt lagen (1981:691) om socialavgifter? lades till. Proposition 1996/97:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m. innehåller ett förslag till ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) som är föranlett av rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar. Ändringen är dock av enkel beskaffenhet och innebär att 18 § kompletteras med orden ?eller 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen (1988:49)?.
Tillämpningen av undantagsreglerna Som skäl för att underlåta lagrådsgranskning kan åberopas frågans beskaffenhet eller behovet av skyndsamhet. Frågans beskaffenhet har åberopats i 25 propositioner och skyndsamhet i 3 fall.
Frågans beskaffenhet I flera av de propositioner där frågans beskaffenhet har åberopats för att underlåta lagrådsremiss har de berörda lagändringarna karaktär av kortfattade konsekvensändringar och dylikt. I de följande redovisas övriga propositioner med lagförslag som ligger inom Lagrådets granskningsområde, men som inte remitterats dit.
Proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen I budgetpropositionen föreslogs en rad lagändringar. Flera ändringar gäller skatteområdet och ligger således, liksom vissa andra lagförslag, inom ramen för Lagrådets granskningsområde. Till stor del är det bara fråga om sifferändringar men när det gäller fastighetstaxeringslagen är det fråga om något mer utförliga ändringar, som inte är helt okomplicerade. Enligt regeringen avsåg lagförslagen ändrade skattesatser och andra justeringar av tekniskt sett enkel beskaffenhet. Förslagen var därför enligt regeringens bedömning av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. I propositionen föreslogs också ett särskilt utbildningsbidrag som skall utgöra skattepliktig inkomst, något som föranledde ändringar i bl.a. kommunalskattelagen och semesterlagen. Samtidigt gjordes en rättelse i kommunalskattelagen. Innebörden av ändringsförslagen var enligt regeringen sådan att ett yttrande av Lagrådet skulle sakna betydelse. TV-avgiften och olika avgifter inom Biografbyråns verksamhet föreslogs ändras. Eftersom det endast var fråga om beloppsändringar ansåg regeringen att lagändringarna var av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte behövde inhämtas. I propositionen föreslogs vissa ändringar i lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet. Med hänsyn till att lagförslaget innebar ett bibehållande av den nuvarande ordningen med ensamrätt för vissa organ att utföra kontrollbesiktningar och eftersom övriga ändringar endast var redaktionella justeringar ansåg regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle I propositionen föreslogs bl.a. en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall med innebörd att lagen också skulle gälla för Europeiska universitetsinstitutet. Regeringen gjorde, med beaktande av att lagstiftningsfrågan var av enkel beskaffenhet, bedömningen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:14 Vissa punktskattefrågor Enligt propositionen var lagförslagen tekniskt sett av enkel beskaffenhet och Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse. Lagförslagen innebar att ordet bränsle byttes ut mot orden ?annat bränsle än bensin?, att orden ?energiskatten på elektrisk kraft? lades till i en bestämmelse om återbetalning samt en harmonisering av överklaganderegler. Vidare kompletterades ordet ?motorredskap? med orden ?klass II? och en bestämmelse om vilka fordon som belastas med försäljningsskatt kompletterades med orden ?personbil som hänförs till miljöklass 3?. Ordet personbilar har tagits bort från andra bestämmelser.
Proposition 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m. Enligt propositionen har förslagen till ändringar i vissa paragrafer inte granskats av Lagrådet. Dessa förslag är enligt regeringens mening emellertid av enkel beskaffenhet och till sin karaktär i huvudsak närmast följdändringar. Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse. De aktuella lagändringarna gäller ett par kompletteringar med orden ?ränta och avgift enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag?. Vidare gäller det ett par ganska omfattande bestämmelser om skatterättslig hemvist för anställda vid Europeiska universitetsinstitutet. En ändring som gäller skatteavdrag innebär att den gällande schablonen ersattes med ett schablonmässigt belopp på 1 kr 30 öre per kilometer. Proposition 1996/97:26 Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen om hemlig kameraövervakning Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel och lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning är tidsbegränsade lagar som regelbundet förlängs. Enligt regeringens mening är frågan av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:39, 43 och 44 Dubbelbeskattningsavtal Dubbelbeskattningsavtalen är överenskommelser med andra länder till undvikande av att skatt på samma inkomster tas ut av båda länderna. Avtalen innehåller ingående och omfattande regler som bl.a. gäller förhållandet mellan staterna, men huvudsakligen är det fråga om regler som berör kommunalskattelagens regler och andra ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Avtalen ligger därför i princip inom ramen för Lagrådets granskning. Regeringen motiverade underlåtenheten att remittera avtalen till Lagrådet med att avtalen endast innebär en inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Regeringen ansåg på grund härav och på grund av förslagets beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:40 Försäljning av aktier i Stadshypotek AB I propositionen föreslogs några mindre justeringar av bestämmelser i bankrörelselagen och lagen om värdepappersrörelse, vilka inte blivit föremål för lagrådsgranskning. Det var fråga om rättelser av hänvisningar som av förbiseende blivit felaktiga.
Proposition 1996/97:45. Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag I propositionen föreslogs en ändring i taxeringslagen som inte granskats av Lagrådet. Ändringen avsåg ett förtydligande som innebar att ett undantag från skattetillägg inte gäller när oriktig uppgift har kunnat rättas med ledning av viss kontrolluppgift. Ändringen innebar att det gjordes en hänvisning till en viss paragraf i lagen om självdeklaration och kontrolluppgift. Enligt regeringen skulle på grund av ändringens enkla beskaffenhet Lagrådets hörande sakna betydelse.
Proposition 1996/97:59 Ändringar i lagen (1973:1199) om ersättning från internationella oljeskadefonden I propositionen föreslås att en ändring i 1971 års konvention om upprättande av internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja skulle införlivas i svensk rätt genom en ändring i lagen om ersättning från den internationella oljeskadefonden. Genom ändringen infördes vissa ytterligare sjösäkerhetskrav som villkor för utbetalning av ersättning från fonden till fartygsägare. Enligt regeringen hade de lagförslag som lades fram i propositionen sin grund i 1971 års fondkonvention som godkänts av riksdagen. Ändringen innebar endast att den befintliga uppräkningen i bilaga till lagen av vissa konventioner kompletterades med ytterligare en konvention. Lagrådets hörande skulle därför enligt regeringen sakna betydelse.
Proposition 1996/97:70 Ny vallag Förutom förslag till ny vallag innehåller propositionen en rad lagförslag, bl.a. en lag om röstlängdsregister som innehåller 11 paragrafer. Denna sistnämnda lag samt vissa andra lagförslag som är följdändringar till vallagen ligger inom ramen för Lagrådets granskningsområde. Med hänsyn till att dessa förslag endast innebar mindre anpassningar till förslaget om vallag fann regeringen att förslaget saknade betydelse. Datainspektionen hade ifrågasatt behovet av att ha ett röstlängdsregister vid sidan av det centrala aviseringsregistret men hade också anfört att de uppgifter som behövs typiskt sett inte är av särskilt integritetskänslig karaktär.
Proposition 1996/97:74 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1998 av lantbruk I propositionen föreslogs ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lagtexten är ofta av teknisk karaktär och ganska svårtillgänglig. Enligt regeringen innebär lagförslagen dock endast marginella och tekniska förändringar inom ett redan befintligt system och därför av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagförslaget remitterades av skatteutskottet till Lagrådet, som hade en rad synpunkter.
Proposition 1996/97:85 Frågor om mätning m.m. på elmarknaden I propositionen föreslogs bl.a. en ny regel i ellagen som föreskriver ett tak på högst 2 500 kronor för de kostnader som nätföretagen får debitera konsumenter med låg elförbrukning för timregistrerande mätutrustning och dess installation. Enligt regeringen innebar den dåvarande lagstiftningen att nätägaren skulle debitera elkonsumenten för kostnaderna för en mätare och dess installation i utgångspunkten hos en elkonsument. Det förslag som regeringen lade fram innebar att ett visst maximibelopp för denna debitering fastställdes beträffande vissa elkonsumenter. Kostnader som överstiger detta belopp skulle i stället i fortsättningen komma att ingå i den gemensamma eltariffen i stället för att debiteras den enskilde elkonsumenten. Vidare föreslog regeringen att en föreskrift om återbetalning av vissa belopp till en elkonsument i samband med att han flyttar inte skall omfatta de elkonsumenter som endast får debiteras nyssnämnda maximibelopp. Förslaget var, enligt regeringens uppfattning, av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:98 Höjd lotteriskatt I propositionen föreslogs att skattesatsen för lotteriskatt skulle höjas från 35 till 36 %. Vidare föreslogs att lotteriskatt skulle tas ut på insatserna efter avdrag för den faktiska utdelningen till vinnarna i stället för på insatserna efter avdrag för vinster enligt fastställd vinstplan. Enligt regeringen avsåg lagförslaget ändrad skattesats och andra justeringar av tekniskt sett enkel beskaffenhet. Förslaget var enligt regeringens bedömning därför av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:105 Kommunal samverkan Förslaget till lag om ändringar i kommunallagen krävde inte att yttrande inhämtades från Lagrådet annat än i fråga om vissa bestämmelser om överklagande i 10 kap. Flertalet bestämmelser hade dock överförts oförändrade från annan lag och de nya bestämmelser som skulle införas utgjorde enligt regeringen bara konsekvensändringar på grund av att gemensamma nämnder inrättades. Förslaget innebär ingen ändring av vad som då gällde enligt förvaltningsprocesslagen. Regeringen ansåg därför att det på grund av bestämmelsernas art skulle sakna betydelse att höra Lagrådet.
Proposition 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverige Lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning hade tidigare granskats av Lagrådet på konstitutionsutskottets initiativ (bet. 1996/97:KU4). De nu föreslagna ändringarna innebar att försöksverksamheten under åren 1999-2002 skall genomföras även i Västergötlands län m.m. Regeringen gjorde bedömningen att de ändringar som nu föreslogs i lagen var av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. De lagändringar som föreslogs i övrigt var enligt regeringen ändringar som följer som en konsekvens av länsammanläggningen och var av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande även i dessa fall skulle sakna betydelse. Ändringarna innebar i huvudsak att ordet ?landstingsfullmäktige? ersatte orden ?landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som Länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen?.
Proposition 1996/97:122 Finsk, rödmärkt olja i motordrivna fordon I propositionen föreslogs att förbudet mot användning av finsk, rödmärkt olja i motordrivna fordon slopades såvitt avser motorredskap, traktorer och personbilar. Ändringen föreslogs begränsad till att avse olja som förts in i Sverige i normal bränsletank på de nämnda fordonsslagen. Lagförslagen var enligt regeringen av så lagtekniskt enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:150 Vårpropositionen I propositionen lades fram förslag till ett trettiotal lagar inom olika områden, bl.a. skatteområdet. Fastighetsskatten på markvärdet av vattenkraftverk föreslogs sänkas med 1,21 procentenheter, energiskatten höjas med 1,4 öre per kWh, den generella koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen höjas med 0,7 % och tobaksskatten höjas med 29 %. Dessa lagförslag liksom övriga förslag på skatteområdet - bortsett från en ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt - innebar huvudsakligen sifferändringar eller andra enkla förändringar. Enligt regeringen var lagförslagen i allt väsentligt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Beträffande lagen om arvsskatt och gåvoskatt se under rubriken Behovet av skyndsamhet.
Proposition 1996/97:165 Vissa ändringar i TV-avgiftssystemet Enligt regeringen gav den då gällande lagstiftningen visst utrymme för den betalningsskyldige att betala TV-avgift på andra tider och på annat sätt än vad huvudregeln stadgar under förutsättning att ett avtal med denna innebörd träffats mellan Radiotjänst i Kiruna AB och den avgiftsskyldige (försöksverksamhet med särskilt betalningssätt). I propositionen föreslogs att denna möjlighet permanentades. Samtidigt blev, i enlighet med vad Lagrådet tidigare förordat (se prop. 1988/89:18), TV-avgiftslagens regler om påminnelser, försenings- och tilläggsavgifter samt verkställighet tillämpliga också vid detta betalningssätt. Vidare föreslog regeringen att det inte längre skulle krävas skriftlig anmälan om att TV-innehav upphört. Dessutom innebar ändringarna att ordet hans byttes ut mot hans eller hennes samt att begreppet rundradiosändningar ersattes med ordet sändningar. De föreslagna ändringarna var enligt regeringen av enkel och okomplicerad beskaffenhet som permanentar eller leder till förenklingar för den enskilde. Mot denna bakgrund och eftersom förslaget rörande förvaltningen av avgiftsmedlen faller utanför Lagrådets granskningsområde var, enligt regeringens uppfattning, förslagen av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Regeringen hade därför inte inhämtat yttrande från Lagrådet.
Behovet av skyndsamhet Behov av skyndsamhet har i tre fall åberopats som skäl för att underlåta lagrådsgranskning. De men som befarats har i något fall redovisats. I två fall har Lagrådsgranskning senare skett i samband med riksdagsbehandlingen.
Proposition 1996/97:47 Ändringar i lagen om revisorer I propositionen föreslogs en komplettering av övergångsbestämmelserna till lagen (1995:528) om revisorer. Revisionsbolag som var godkända eller auktoriserade enligt äldre bestämmelser skulle enligt då gällande bestämmelser anses som registrerade revisionsbolag. Förslaget innebar att sådana registrerade revisionsbolag vars registrering gick ut före eller går ut under år 1998 skulle anses registrerade till utgången av år 1998. En ändring föreslogs också vad avser tidpunkten för ikraftträdande av beslut om avslag vad gäller godkännande, auktorisation eller registrering. Det framlagda förslaget var enligt regeringen i och för sig sådant att Lagrådets yttrande borde inhämtas. Regeringen fann ett snabbt ikraftträdande av de föreslagna ändringarna särskilt angeläget. Lagrådets hörande skulle enligt regeringens uppfattning fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Ändringarna föreslogs i avvaktan på resultatet av en översyn av bestämmelserna i revisorslagen som reglerar ägandet i revisionsbolagen. Revisorsnämnden hade framfört att en översyn brådskar men att noggranna överväganden krävdes.
Proposition 1996/97:150 Vårpropositionen I propositionen föreslogs bl.a. en lag om ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt. Ändringsförslaget gällde beskattningen av gåva i form av insättning på barnkonto. Enligt regeringen var dock ändringen av sådan karaktär att Lagrådets yttrande normalt borde inhämtas. En lagrådsgranskning i denna del skulle emellertid innebära att ett förslag inte skulle kunna lämnas i sådan tid att det vore möjligt att klarlägga i vilken omfattning gåvobeskattning skulle äga rum. Med hänsyn till att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling borde därför enligt regeringen Lagrådets yttrande inte inhämtas. Lagrådsgranskning skedde senare efter remiss av skatteutskottet. Lagrådet hade inte någon erinran.
Proposition 1996/97:151 Beskattning av aktievinster i bolagssektorn. Enligt regeringen hade det på senare tid uppmärksammats att en uppskovsregel kunde ha utnyttjats på sådant sätt och i en sådan omfattning att det var motiverat med ett omedelbart ingripande. Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågan så att avsevärt men skulle uppkomma. Lagrådsgranskning skedde senare efter remiss av skatteutskottet. Lagrådet föreslog förtydliganden på ett par punkter.
Regeringens beaktande av Lagrådets synpunkter I 28 propositioner har regeringen lagt fram lagförslag, som i inte oväsentlig mån avviker från vad Lagrådet föreslagit. Nämnas kan också att det är vanligt förekommande att det efter lagrådsgranskningen görs redaktionella ändringar i lagtexten.
Proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Lagrådets synpunkter omfattar elva sidor i propositionen. Lagrådet anförde att det vore av värde att under inledande bestämmelser ta in bestämmelser om att det för handläggning av vissa ärenden om rättshjälp finns en rättshjälpsmyndighet och att det för prövning av överklaganden i vissa fall finns en rättshjälpsnämnd. Regeringen ansåg emellertid att en sådan bestämmelse skulle ge ett något missvisande intryck eftersom Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden i fortsättningen endast skulle komma att fatta beslut i begränsad omfattning och föreslog därför att sådana bestämmelser inte skulle tas in i lagen. Lagrådet föreslog också en viss bestämmelse mot bakgrund av att den föreslagna regleringen inte sällan kunde få ekonomisk betydelse för bodelningsförrättaren. Regeringen instämde i att den föreslagna regleringen inte var helt tillfredsställande. Enligt regeringens mening var de angivna nackdelarna dock inte så allvarliga att de borde medföra att staten alltid skall betala bodelningsförrättarens ersättning. Regeringen vidhöll därför sitt förslag.
Proposition 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur- och utbildningsområdet I en paragraf föreskrevs undantag från skatteplikt på idrottsområdet. Lagrådet föreslog en utformning av paragrafen som regeringen inte tog in i förslaget till riksdagen. Enligt regeringen var avsikten med den föreslagna regeln bl.a. att den skulle utgöra definition av idrottsområdet. Regeringen ansåg med hänsyn till kopplingen mellan denna regel och bestämmelsen om tillämplig skattesats i en annan paragraf att den i remissen föreslagna utformningen var att föredra. Lagrådet föreslog också en annan lydelse av en paragraf om skattesatserna för mervärdesskatt för att klargöra att transport i skidliftar inte avsågs. Regeringen ansåg att transport i skidliftar liksom dittills var att se som personbefordran och således inte som en tjänst varigenom någon bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Ett uttalande av denna innebörd har också gjorts i författningskommentaren till en annan paragraf. Något särskilt angivande i lagtexten om detta förhållande ansåg regeringen inte nödvändigt.
Proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter m.m. I propositionen föreslogs en nedsättning av socialavgifterna, vilket aviserats i tidigare propositioner och ingick som ett led i regeringens strävan att stimulera nyanställningar och uppmuntra egenföretagande. Vid beräkning av arbetsgivaravgifter föreslogs att arbetsgivare skulle få göra avdrag med högst 2 500 kr per månad, och vid beräkning av egenavgifter föreslogs den försäkrade få göra avdrag med högst 9 000 kr per år. Vidare föreslogs att en särskild löneskatt skulle tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till vinst- andelsstiftelse. I yttrande den 10 september 1996 uttalade sig Lagrådet, som granskade förslag till lag om ändring i lagen om socialavgifter och lag om ändring i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, kritiskt mot beredningen av ärendet. Tillfälle syntes enligt Lagrådet inte ha lämnats sammanslutningar eller enskilda att yttra sig i saken. Det saknades också upplysningar om vilka synpunkter som under hand inhämtats från Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket. Med tanke på att lagförslagen syntes kunna ge upphov till problem av såväl principiell som praktisk natur rådde det enligt Lagrådets mening inget tvivel om att ett mer omfattande informationsinhämtande hade varit av värde. Lagrådets slutsats var att beredningen av ärendet svårligen uppfyllde de krav som uppställs i 7 kap. 2 § regeringsformen. Vidare framhöll Lagrådet att lagrådsremissen inte innehöll någon diskussion om vilken effekt nedsättningen av avgiftsuttaget kunde få för nyanställningar och egenföretagande. Såvitt Lagrådet kunde finna kunde förslaget inte annat än undantagsvis påverka sysselsättningen. Lagrådet anlade också synpunkter på den föreslagna koncernregeln. Lagrådet framhöll avslutningsvis i de allmänna synpunkterna att kritik således kunde riktas mot det sätt varpå regeringen berett ärendet. Det framstod vidare enligt Lagrådet som uppenbart att ett genomförande av förslaget skulle komma att ge upphov till betydande tillämpningsproblem. Till detta kom att det inte heller framstod som sannolikt att lagförslagen mer än marginellt kom att tillgodose de syften som regeringen angivit. De anförda bristerna var enligt Lagrådets uppfattning sammantagna av så allvarlig natur att den föreslagna nedsättningen av socialavgifter inte borde genomföras. Lagrådet avstyrkte de remitterade lagförslagen. I propositionen kommenterade regeringen närmare Lagrådets ställningstagande och framhöll att regeringen mot bakgrund av det svåra sysselsättningsläget i mitten av juni 1996 aviserat en rad förslag som syftar till att halvera arbetslösheten till år 2000. Enligt regeringens bedömning var det av mycket stor vikt att förslaget om nedsättning av socialavgifter m.m. kunde träda i kraft redan den 1 januari 1997. Någon sedvanlig remissbehandling har inte varit möjlig eftersom det varit nödvändigt att utarbeta en proposition som kunde lämnas till riksdagen redan i september 1996 för riksdagsbehandling under hösten. Synpunkter har i stället under arbetets gång inhämtats från Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket. Verkens synpunkter har i allt väsentligt beaktats. Regeringen ansåg mot den bakgrunden att behövliga upplysningar och yttranden inhämtats från berörda myndigheter. Vid bedömningen av behovet av att genom ett sedvanligt remissförfarande lämna enskilda och sammanslutningar tillfälle att yttra sig måste frågans karaktär och den korta tid som stått till buds för utarbetandet av förslaget beaktas. Dessutom tillkom att regeringens ställningstagande om nedsättning och ramarna för nedsättningen tillkännagivits redan genom proposition 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. och därför varit känt en längre tid. Berörda näringar har således sedan länge haft möjlighet att komma in med synpunkter på förslagets utformning. Eventuella synpunkter hade, eftersom regeringens ställningstagande i juni varit tämligen detaljerat och vilat på en bred politisk överenskommelse, endast kunnat ta sikte på detaljutformningen av förslaget. Regeringen ansåg vid en samlad bedömning att propositionen borde överlämnas till riksdagen. Frågan om ytterligare beredning fick prövas av riksdagen. Regeringen har beaktat Lagrådets synpunkter på lagtexten.
Proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser Lagrådet ville inledningsvis uttala förståelse för de rättspolitiska skäl som ligger bakom det remitterade förslaget till lag om ändring i stiftelselagen. Även om åtgärder kunde behöva vidtas var det emellertid självklart att åtgärderna inte fick stå i strid med regeringsformen eller Europakonventionen. Vidare måste ändringarna vara förenliga med det stiftelserättsliga systemet i stort. Efter ingående diskussion om rådighetsinskränkningar och förhållandet till grundlagen ansåg Lagrådet sammanfattningsvis när det gäller frågan om det remitterade förslagets grundlagsenlighet att övervägande skäl talar för att det inte förelåg någon konflikt gentemot 2 kap. 18 § regeringsformen. Saken måste emellertid bedömas som tveksam. Redan detta kunde åberopas som ett skäl mot att förslaget genomförs. Inte heller utgjorde Europakonventionen enligt Lagrådets mening något hinder mot att det remitterade förslaget lades till grund för lagstiftning. Något som emellertid enligt Lagrådet väckte betänkligheter var de skillnader i regelsystemet som kom att finnas mellan olika typer av stiftelser, om förslaget genomfördes. De regler som föreslogs i fråga om statliga och kommunala stiftelser avvek på väsentliga punkter från de principer som gällde på stiftelseområdet. Lagrådet utvecklade sina synpunkter i detta avseende och framhöll som sin mening att förslaget inte borde läggas till grund för lagstiftning. Ett alternativ värt att pröva vore enligt Lagrådet att nöja sig med att genomföra bestämmelsen i 6 kap. 4 a § första stycket punkt 1 och alltså begränsa regeringens möjligheter att påverka stiftelseförordnanden till att avse sådana frågor som anges i 6 kap. 1 § första stycket 2-29. I propositionen lämnades endast förslag till 6 kap. 4 a § stiftelselagen och togs inte upp något förslag till särskilda bestämmelser om ändring eller upphävande av föreskrifter i stiftelseförordnanden för stiftelser som bildats av en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun. Förslaget i propositionen omfattade således endast stiftelser som har bildats av staten. I propositionen föreslogs inte heller några särskilda bestämmelser om ändring av föreskrifter i stiftelseförordnandet som avser stiftelsens ändamål.
Proposition 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växtnäringen I propositionen föreslogs att koldioxidskatten skulle fördubblas för industrin och växthusnäringen. Dessutom förslogs vissa skattelättnader i energiintensiv verksamhet. Lagrådet konstaterade att lagförslaget inte varit föremål för sedvanlig remissbehandling och att utformningen av författningsförslaget skett i samråd med Riksskatteverket. Därutöver hade synpunkter endast under hand inhämtats från Sveriges industriförbund som avstyrkt förslaget. Bestämmelserna i lagförslaget var enligt Lagrådet i vissa avseenden sådana att Lagrådets granskning, utan en närmare belysning av de problem som kan uppstå, inte hade kunnat ske på det sätt som är önskvärt. Det gällde särskilt reglerna om nedsättning av koldioxidskatten och övergångsbestämmelserna. Lagrådet ifrågasatte vidare det lämpliga i att för lagrådsgranskning överlämna ett förslag, vars slutliga utformning och genomförande var beroende av utfallet av EG-institutionernas granskning. Väl kunde en sådan ordning vara försvarbar när det rörde sig om lagförslag där det är av stor vikt att ett genomförande kan ske vid en bestämd tidpunkt. I lagrådsremissen angavs som enda skäl för att lämna en proposition innan EG-institutionernas granskning var slutförd att det var angeläget att de tilltänkta förändringarna kunde träda i kraft så snart som möjligt. Vad som gjorde detta så angeläget utvecklas dock inte. Regeringen uttalade att den redan under våren 1995 aktualiserat en fördubbling av koldioxidskatten för industrin och i en proposition därefter under hösten 1995 aviserat en sådan skattehöjning i förening med nedsättningsregler för energiintensiv industri. Lagförslaget i sin helhet blev offentligt i och med att regeringen under våren 1996 anmält de tilltänkta förändringarna till kommissionen. Berörda näringar hade således under en längre tid haft möjlighet att komma in med synpunkter på förslagets utformning. Så hade också skett, såväl muntligen som skriftligen, i icke obetydlig utsträckning. Med hänsyn till dessa omständigheter fick kravet på beredning enligt regeringens mening anses tillgodosett och förslaget lades, eftersom Lagrådet inte hade haft synpunkter av lagteknisk art, fram för riksdagen.
Proposition 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen av små och medelstora företag Förslaget syftade bl.a. till att stimulera investeringar i små och medelstora företag. Lagrådet sade sig sakna förutsättningar att bedöma i vad mån de angivna syftena kunde antas bli tillgodosedda, men fann anledning kommentera den lagtekniska utformningen av förslaget. Lagrådet anslöt sig till Riksskatteverkets synpunkter under remissbehandlingen att förslaget skulle vara alltför komplicerat och skulle medföra högst betydande informations-, hanterings- och kontrollproblem för skatteförvaltningen. Reglerna skulle bli svåra att förstå och tillämpa för skatteförvaltningen. Lagrådet framhöll att redan då var de bestämmelser som rör företagsbeskattning i vissa avseenden mycket svårtillgängliga. Detta gäller bl.a. de speciella reglerna för aktiva aktieägare i fåmansföretag. Att nu ytterligare öka regelsystemets komplexitet ingav starka betänkligheter. Lagrådet konstaterade att regeringen hänvisat till att Skattelagskommittén arbetade med en mera systematisk översyn av inkomstskatteförfattningarna, men framhöll att även med beaktande av att de föreslagna reglerna efter en tid kunde komma att förtydligas var reglerna så svårtillgängliga att det starkt kunde ifrågasättas om de borde föranleda lagstiftning. Lagrådet föreslog ändå vissa förtydliganden i lagtexten, vilka i allt väsentligt följdes av regeringen.
Propositionen 1996/97:65 Ändringar i kreditupplysningslagen Lagrådet föreslog att ordet villkor i en bestämmelse om att Datainspektionen får meddela villkor för hur ett företags kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas skulle ersättas med ordet föreskrifter. Regeringen diskuterade de båda ordens användning och framhöll att avsikten inte varit att ge Datainspektionen någon normgivningsrätt. I klargörande syfte omformulerades dock bestämmelsen något med anledning av vad Lagrådet anfört.
Proposition 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftning Med de utgångspunkter som valts i remissen fick förslaget enligt Lagrådets uppfattning anses ha fått en i huvudsak godtagbar utformning, även om tillämpningsproblem inte skulle kunna undvikas. När det gäller sambeskattningen konstaterade Lagrådet att det i remissen inte närmare utvecklats vilken omfattning en illegal skatteplanering skulle kunna få om särbeskattning infördes vid förmögenhetsbeskattningen. Lagrådet framhöll att det från grundläggande systematisk synpunkt är otillfredsställande att - när nu inriktningen var att stifta en helt ny lag av modernt snitt - ta över regler om sambeskattningen från 1947 års lag som i detta hänseende byggde på samlevnadsförhållanden som var väsentligt mindre varierade till formerna än i dagens samhälle. I ytterligare ett avseende kunde det enligt Lagrådet finnas skäl att beröra ett av remissens förslag från principiell synpunkt, nämligen när det gällde den lösning som valts i fråga om förmögenhetsbeskattningen av marknadsnoterade aktier. Efter en beskrivning av motiven för förslaget erinrade Lagrådet om att förmögenhetens slopande för svenska aktier som inte var marknadsnoterade skedde som ett provisorium inför den då planerade avvecklingen av förmögenhetsskatten. Föredragande statsrådet hade då framhållit att den valda lösningen inte kunde försvaras i ett längre perspektiv. Enligt Lagrådet syntes det vara svårt att komma ifrån att förslagets konsekvenser kunde te sig som skäligen godtyckliga. För svenska börsaktier, som registreras på Stockholms fondbörs A-lista, innebar förslaget att de skulle beskattas med utgångspunkt i 100 % av börsvärdet medan de börsaktier som noteras på OTC- och O-listan helt frikallades från förmögenhetsskatteplikt. Förslaget syntes inte invändningsfritt från det grundläggande intresset av att lika fall behandlas lika och neutralt. Med hänsyn till det anförda förutsatte Lagrådet att de praktiska konsekvenserna av den schablonisering som föreslogs noga följdes. Om detta visat sig bli otillfredsställande, borde en viss beredskap finnas att se efter om de intressen som låg till grund för förslaget kunde tillgodoses genom en reglering av annat slag än den föreslagna. Lagrådet pekade också på de praktiska problem som fanns när det gäller utländska marknadsnoterade aktier. Lagrådet lämnade inte förslag till justeringar i lagtexterna. Enligt propositionen vägde skälen för förmögenhetsskattebefrielse tyngre än det motstående intresset av att marknadsnoterade aktier beskattades på ett likformigt sätt. Vidare var den enda möjlighet som stod till buds att göra en åtskillnad mellan aktier som är noterade på OTC- och O-listorna respektive aktier som har kvalificerat sig för och inregistrerats på A-listan. Alternativet var enligt regeringen att alla aktier blev skattepliktiga. Den gjorda gränsdragningen var enligt regeringen den mest ändamålsenliga.
Proposition 1995/96:121 Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemen I propositionen föreslogs ett antal lagändringar som var avsedda att förbättra de allmänna försäkringskassornas utrednings- och kontrollmöjligheter i försäkrings- och bidragsärenden. Bl.a. föreslogs att en allmän försäkringskassa för att bedöma om någon har rätt till de ersättningar som betalas ut av försäkringskassan får dels göra förfrågan hos den enskilde eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, dels besöka den försäkrade. Om den försäkrade vägrar att ta emot besök skulle försäkringskassan få dra in eller sätta ned ersättningen om omständigheterna motiverade det. Motsvarande regler föreslogs i princip införas inom hela försäkrings- och bidragsområdet. Lagrådet ansåg att regeringsformens bestämmelser om skydd mot husrannsakan måste vara åtminstone analogt tillämpliga på sådana undersökningsåtgärder som avsågs. Intresset av att motverka missbruk av socialförsäkrings- och bidragssystemet var enligt Lagrådet utan tvekan ett sådant ändamål som var godtagbart från de synpunkter som anges i 2 kap. 12 § regeringsformen (ändamålet måste vara godtagbart i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå utöver det ändamål som föranlett det). Det måste emellertid enligt Lagrådet anses tvivelaktigt om det var väl förenligt med nämnda lagrum att, som skett i förslaget, ge föreskrifterna en avfattning som legitimerar en generellt eller stickprovsmässigt inriktad kontroll utan åtminstone någon individualiserad prövning i det särskilda ärendet. Lagrådet ansåg att paragrafen i fråga borde kompletteras på ett sådant sätt att det skulle komma att stå klart att en prövning i det särskilda fallet förutsattes. Lagrådet föreslog att bestämmelsen om besök utformades så att besök bara blir tillåtet om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen. Regeringen gjorde bedömningen att besök hos en försäkrad som ett led i en utrednings- eller kontrollåtgärd i ett ersättningsärende förutsätter att det finns sakliga skäl för åtgärden. Skälen kan vara individuella och föreligga i det enskilda ärendet. När det gäller besök som kontrollåtgärd kan det emellertid också finnas skäl som generellt talar för att besök genomförs i en viss typ av ärenden inom ramen för samlad insats. Även sådana generella skäl borde enligt regeringens mening kunna läggas till grund för beslut om besök, vilket därmed enligt regeringen torde bli vad Lagrådet kallar generellt eller stickprovsmässigt inriktade. Det finns då inte något underlag för ett antagande i varje särskilt fall att besöket kommer att bli av väsentlig betydelse för utredningen. Däremot kan sådana besök, och än mer vetskapen hos allmänheten om att de kan förekomma, vara av väsentlig betydelse när det gäller att inskärpa vikten av att lämna korrekta uppgifter. Regeringen var medveten om att det handlade om en åtgärd som kunde upplevas som integritetskränkande men framhöll att det inte var fråga om en tvångsåtgärd, även om det kunde sägas ligga ett indirekt tvång i att en vägran att ta emot besöket kunde leda till indragning av en ersättning, om omständigheterna i övrigt motiverar det. Det fick också observeras hur jämförelsevis begränsad räckvidd bestämmelserna hade. Den lagreglerade åtgärden gällde bara sammanträffandet med den enskilde, inte tillträde till bostaden eller rätt att undersöka den. Under dessa omständigheter ansåg regeringen att intresset av att kunna använda generellt beslutade insatser i form av besök för att motverka överutnyttjande av försäkring och bidrag är tillräckligt starkt för att motivera den olägenhet en sådan ordning innebär för de försäkrade.
Proposition 1995/96:128 Ny växtförädlarlag Lagrådet ansåg i fråga om en paragraf att det i klarhetens intresse var motiverat med en bestämmelse motsvarande artikel 16 (1) (i) i växtförädlarkonventionen. Enligt regeringen kunde emellertid en sådan regel skapa missförstånd angående bestämmelsens generella tillämplighet inom immaterialrätten. Med andra ord fanns det risk för det felaktiga motsatsslutet att en annan ordning skulle gälla på patentområdet, där en uttrycklig lagbestämmelse saknas. Det man skulle vinna i klarhet när det gällde växtförädlarrätt skulle man förlora i fråga om patent. Med hänsyn härtill föreslog regeringen inte någon bestämmelse av det slag Lagrådet förordat. Beträffande en annan paragraf (3 kap. 2 §) föreslog Lagrådet en annan lydelse i förtydligande syfte. Regeringen följde inte förslaget utan fann det motiverat att välja en sådan utformning som stämde nära överens med konventionstexten. Lagrådet hade också vissa synpunkter på formuleringen av övergångsbestämmelserna som delvis inte följdes av regeringen med åberopande av att det aktuella uttrycket tidigare använts i lagstiftningsärenden.
Proposition 1996/97:130 Registrering av fartyg Lagrådet ansåg att det fanns anledning att överväga om det inte för vissa undantagsfall behövdes någon särskild tidsspärr eller motsvarighet till en annan reglering som finns i lagen. Enligt regeringen skulle detta emellertid kunna få till följd att ett fartyg avregistreras från det svenska skeppsregistret utan att vara registrerat i något annat lands register och då bli statslöst. Regeringen följde därför inte Lagrådets förslag på denna punkt.
Proposition 1996/97:131 Prövningstillstånd i hovrätt Lagrådet diskuterade inledningsvis omständigheter som talade mot att nu ta ställning till en så omfattande reform som den föreslagna men hade i princip ingen erinran mot det föreslagna systemet med ett generellt krav på prövningstillstånd i hovrättsprocessen. På de i remissen angivna skälen kunde det enligt Lagrådet antas att den föreslagna ordningen var förenlig med de internationella konventioner som Sverige anslutit sig till, och den kom inte heller i konflikt med svenska grundlagsbestämmelser. Lagrådet uttalade att den föreslagna formuleringen av ändringsdispensen på ett avsevärt bättre sätt än den dåvarande gav uttryck för grundtanken att prövningstillstånd inte skall vägras i de fall där tingsrättens avgörande är materiellt felaktigt. Lagrådet föreslog dock en viss ändring av utformningen av ändringsdispens som skulle medföra att det inte skulle finnas behov av granskningsdispens. Regeringen ansåg dock att Lagrådets förslag var mindre tydligt och lättillämpat än det remitterade förslaget. Lagrådet föreslog vidare en generell regel i rättegångsbalken i fråga om översändande av handling till statlig myndighet, som regeringen ansåg alltför långtgående. I övrigt godtog regeringen Lagrådets förslag.
Proposition 1996/97:133 Domstols sammansättning m.m. Enligt Lagrådet tedde det sig mindre tillfredsställande att i dåvarande skede av domstolsväsendets reformering ta ställning på grundval av ett underlag som var inriktat enbart på en förhållandevis avgränsad fråga och inte närmare belyste vilken betydelse den föreslagna lösningen fick, sett i ett större sammanhang. Som exempel nämndes att det i remissen inte ens redovisats eller getts synpunkter på att det nyligen föreslagna systemet med generellt krav på prövningstillstånd i hovrätt torde leda till en inte oväsentlig beskärning av nämndemannamedverkan i andra instans. Lagrådet bedömde dock att det inte framkommit något som från de aspekter Lagrådet främst hade att beakta utgjorde hinder mot att genomföra förslagen. Lagrådet hade dock synpunkter i några detaljbetonade frågor. I ett par avseenden avvek regeringens förslag från Lagrådets.
Proposition 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m. Lagrådet ifrågasatte om det mot bakgrund av allmänna principer fanns ett behov av en särskild bevisregel. Regeringen vidhöll dock sitt förslag med ingående motivering.
Proposition 1996/97:155 Enhetlig registerlagstiftning på socialförsäkringsområdet, m.m. Lagrådet berörde frågan om huruvida det som får registreras i de elektroniska akterna bör uttryckas som ?handlingar? eller ?uppgifter?. Enligt Lagrådet kunde användning av begreppet handling i detta sammanhang vålla missför-stånd. Lagrådet förordade därför att det i lagen i övrigt använda begreppet uppgift användes även i det aktuella sammanhanget. Enligt regeringens mening fanns det påtagliga fördelar med att använda begreppet handling för att ange det som får registreras enligt särregleringen om elektroniska akter. Att föremålet för särregleringen om ekonomiska akter i lagförslaget uttrycks som handlingar motiverades främst av att en sådan lösning erbjuder en lämplig avgränsning mellan de uppgifter i registret som omfattas av särregleringen och övriga uppgifter. I flera avseenden föreslogs särskilda begränsningar för hanteringen av de förstnämnda uppgifterna, och dessa måste därför kunna identifieras i registren. Att det till följd av missförstånd om begreppen i detta sammanhang skulle uppstå olägenheter av sådan betydelse att det skulle uppväga fördelarna bedömde regeringen inte som sannolikt.
Proposition 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet Lagrådet ifrågasatte om det var lämpligt att vidta lagstiftningsåtgärder enligt remissförslaget med utgångspunkt i en miljöskyddsreglering som kunde komma att upphävas inom kortare tid genom införandet av en ny miljöbalk. Enligt regeringen fanns det inte anledning att tro att det efter miljöbalkens ikraftträdande skulle komma att bli nödvändigt att göra annat än mindre korrigeringar i årsredovisningslagen. I lagrådsremissen hade föreslagits att bestämmelser om skyldighet att lämna miljörelaterad information skulle införas även i de särskilda redovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag. Lagrådet ansåg att frågan om det finns tillräckliga skäl att genomföra de föreslagna ändringarna behövde övervägas ytterligare. Regeringen motiverade sin ståndpunkt och vidhöll förslaget i denna del. Dessutom föreslog Lagrådet en ändring i en paragraf, som i huvudsak godtogs regeringen.
Proposition 1996/97:170 Reformerad skatteflyktslag Lagrådet framförde tveksamheter mot förslaget men ville inte motsätta sig det. Lagrådet hänvisade i frågan om grundlagsenligheten till tidigare lagrådsgranskningar. Lagrådet framhöll att det är en nästan olöslig uppgift att utforma en verksam generalklausul så att det blir möjligt för den enskilde att i varje situation avgöra om klausulen är tillämplig på ett visst använt eller planerat förfarande. Det måste godtas att skatteflyktsreglerna blir tämligen allmänt hållna och att det inte alltid med säkerhet kan förutses om de i ett enskilt fall kommer att tillämpas eller inte. I en viss fråga ifrågasatte Lagrådet om lagtexten uppfyllde kraven på tydlighet men ansåg att den föreslagna bestämmelsen fick anses ge mera vägledning än den dåvarande bestämmelsen. Lagrådets synpunkter kommenterades av regeringen.
Utskottets bedömning Utskottets genomgång har bl.a. visat att skälen för att inte inhämta yttrande från Lagrådet med något enstaka undantag redovisats tydligt och lättillgängligt i propositionerna och med särskild rubrik. I budget- och vårpropositionerna har redovisningen dock ännu inte funnit sina former. Enligt utskottets mening är det angeläget att redovisningen också i dessa propositioner görs på ett lättillgängligt sätt. I ett fåtal fall saknas en redovisning av skälen för att inte inhämta yttranden från Lagrådet. Även om det här är fråga om lagändringar av enkel beskaffenhet vill utskottet understryka att skälen för att underlåta att inhämta yttrande från Lagrådet skall redovisas när det gäller förslag till lag som ligger inom ramen för Lagrådets granskningsområde. När det gäller de lagförslag som inte har granskats av Lagrådet och där skäl för underlåtelsen redovisats framstår det enligt utskottets mening i vissa fall som om en lagrådsgranskning skulle ha kunnat tillföra lagstiftningsärendet synpunkter av värde. Det gäller bl.a. ändringar i fastighetstaxeringslagen (prop. 1996/97:1 och 74), vilka angetts vara av teknisk karaktär. Bestämmelserna är just på grund av sin tekniska karaktär inte helt lättillgängliga och en lagrådsgranskning skulle ha haft ett värde, i vart fall när det gäller proposition 1996/97:74. Denna proposition remitterades också till Lagrådet av skatteutskottet. Behovet av skyndsamhet har åberopats i tre fall och det avsevärda men en fördröjning skulle föra med sig framgår i vart fall indirekt av bakgrundsbeskrivningen. Det skulle dock enligt utskottets mening vara en fördel om det avsevärda men som befarades genomgående på ett klart och tydligt sätt hade redovisats under rubriken Lagrådet. När det gäller inkorporering av internationella överenskommelser som dubbelbeskattningsavtal kan det inte bortses från att regleringarna ofta är svårtillgängliga och i för sig skulle ha behövt bli föremål för lagrådsgranskning. Överenskommelserna är emellertid resultatet av förhandlingar med andra länder, och detta kan utgöra ett hinder mot att beakta i och för sig värdefulla synpunkter från Lagrådet. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu göra en annan bedömning än regeringen när det gäller inhämtande av yttrande från Lagrådet i dessa lagstiftningsärenden. När de gäller Lagrådets synpunkter kan konstateras att Lagrådet i ett par fall kritiserat beredningen av ärendet med utgångspunkt från beredningsskyldigheten i 7 kap. 2 regeringsformen. Det gäller proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgiften m.m., där Lagrådet också ifrågasatte om syftet med bestämmelserna skulle kunna uppnås och proposition 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växtnäringen. - Enligt 7 kap. 2 § regeringsformen skall vid beredningen av regeringsärenden behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter och i den omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig. Utskottet vill med anledning av Lagrådets kritik framhålla att det självfallet är angeläget att dessa bestämmelser inte åsidosätts och även att det av lagrådsremissen kan utläsas hur bestämmelserna om beredningsskyldighet följts. Det kan konstateras att regeringen i de flesta fall följt Lagrådets synpunkter och när så inte skett ingående motiverat sina ställningstaganden. I några fall har Lagrådet avstyrkt förslagen. Det gäller proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter m.m., där de remitterade förslagen avstyrktes, proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser, där Lagrådet ansåg att förslaget inte borde läggas till grund för lagstiftning, och proposition 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet, där Lagrådet föreslog att vissa lagförslag borde övervägas ytterligare. Beträffande proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser gäller att lagrådsyttrandet ledde till en annan utformning i förslaget till riksdagen. Mot bakgrund av att Lagrådets funktion endast är rådgivande saknas enligt utskottets mening anledning att ifrågasätta regeringens beslut att lägga fram de aktuella propositionerna. Utskottet vill dock rent allmänt understryka vikten av att Lagrådets centrala ställning i lagstiftningsarbetet inte urholkas.
6 Registrering av handlingar inom Regeringskansliet och den nya tekniken
Ärendet I samband med utskottets granskning under riksmötet 1994/95 av regeringens nominering av svenska befattningshavare vid EU:s institutioner (bet. 1994/95:KU30, avsnitt 26) konstaterade utskottet att det hade kommit fram klara brister i registreringen av handlingar hos Utrikesdepartementet. Detta var också uppfattningen hos dem som hade frågats ut i granskningsärendet. Utskottet anförde att de bristfälligheter som såväl utskottet som Utrikesdepartementet konstaterat inte nu föranledde något ytterligare uttalande av utskottet. Utskottet uttalade att det avsåg att senare återkomma till en mer systematisk granskning av registrering av handlingar inom Regeringskansliet och av vilken inverkan användningen av ny teknik har i detta avseende. Till konstitutionsutskottet har vidare den 22 september 1997 kommit in en granskningsanmälan, bilaga 5.1. I anmälan framhålls att det är viktigt att det finns ett väl fungerande system för den administrativa hanteringen av den inkommande och utgående elektroniska posten för regeringen och Regeringskansliet. Anmälaren pekar på att offentlighetsprincipen skall kunna gälla även för den post som skickas elektroniskt. Säkerhet skall också råda för att post verkligen kommer fram till rätt mottagare. Konstitutionsutskottet bör därför granska regeringens administrativa hantering av den elektroniska posten med särskild inriktning på hur man klarar kraven på allmänna handlingars offentlighet. Från Statsrådsberedningen har inhämtats en promemoria upprättad inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning, bilaga 5.2.
Gällande regler
Allmänna handlingar Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, TF, skall varje svensk medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Med allmän handling förstås framställning i skrift eller bild eller en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel om handlingen förvaras hos myndigheten och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 3 § första stycket TF). I 2 kap. 5 § TF anges att med myndighet likställs i detta kapitel riksdagen, kyrkomötet och beslutande kommunal församling. En handling anses vara inkommen så snart den anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa (2 kap. 6 § TF). Med behörig befattningshavare åsyftas sådan tjänsteman hos myndigheten, som antingen har till särskild uppgift att motta handlingar enligt föreskrifter härom i arbetsordning eller instruktion - t.ex. registrator - eller eljest ta befattning med det mål eller ärende till vilket handlingen hör (Bohlin, Allmänna handlingar s. 112) . Enligt 2 kap. 7 § första stycket TF anses en handling vara upprättad när den har expedierats. Har den inte expedierats, anses den upprättad när det ärende till vilket handlingen hör har slutbehandlats hos myndigheten. Om handlingen inte hör till ett visst ärende, anses den upprättad när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts. I 2 kap. 7 § andra stycket anges vissa undantag i förhållande till vad som gäller enligt första stycket. Bland annat sägs att diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande anses upprättade, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing. Minnesanteckningar anses i regel inte vara allmänna handlingar, om de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 § första stycket TF). Med minnesanteckning förstås föredragningspromemorior och andra anteckningar som görs under beredningen av ett ärende och som inte tillför ärendet några sakuppgifter. I regel anses inte heller utkast eller koncept till en myndighets beslut vara allmänna handlingar, om de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 § andra stycket TF).
Elektroniska allmänna ?handlingar? Begreppet ?handling? innefattar inte endast pappershandlingar utan även upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Den avgörande skillnaden brukar sägas vara att begreppet handling i traditionell miljö tar sikte på bäraren av informationen medan de IT-baserade motsvarigheterna avser själva informationsinnehållet (SOU 1997:39 s. 471). Det finns inte något originalexemplar av en upptagning. Varje ?exemplar? som görs läsbart t.ex. på en bildskärm eller i en utskrift håller lika hög kvalitet. Man brukar därför i stället tala om originalinnehåll. Det är också möjligt att ta fram de befintliga uppgifterna i helt nya konstellationer. Sådana sammanställningar brukar kallas potentiella handlingar. Upptagningar anses förvarade hos en myndighet om de är tillgängliga för myndigheten med tekniska hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att de kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 3 § andra stycket TF). Det har inte någon betydelse om lagringen av data faktiskt sker i myndighetens lokaler eller om myndigheten bara har tillgång till data via uppkoppling. Denna tillgänglighetsprincip innebär att varje konstellation av sakligt sammanhängande uppgifter är att betrakta som en handling och skall vara tillgänglig för envar i samma utsträckning som för myndigheten själv (SOU 1988:64 s. 88). En sådan upptagning anses tillgänglig om den kan tas fram genom rutinbetonade åtgärder (prop. 1990/91:60 s. 29). Detta gäller oavsett om myndigheten själv använder viss funktion i datorprogrammet eller ej. I 2 kap. 10 § TF finns en särskild regel som innebär att en handling inte är allmän hos en myndighet som förvarar den enbart som ett led i teknisk bearbetning eller lagring för annans räkning. Regeln har tillkommit särskilt med tanke på upptagningar för automatisk databehandling, men är tillämplig även i fråga om konventionella handlingar. En upptagning anses inkommen till myndigheten när någon annan har gjort den tillgänglig för myndigheten så att den kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 6 § första stycket TF). Det kan t.ex. gälla uppgifter som kommer in till en myndighet via elektronisk post. Att en upptagning anses allmän så snart den har gjorts tillgänglig för myndigheten innebär också att handlingen anses inkommen så fort någon behörig tjänsteman kan ?ta fram? uppgiften i en form som går att uppfatta med mänskliga sinnen. Ingen av bestämmelserna i TF om upprättade handlingar - 2 kap. 7 § och 9 § - tar särskilt sikte på handlingar som utgör tekniska upptagningar. Samma regler gäller för dessa som för traditionella handlingar. Register som förs fortlöpande med ADB och där uppgifter kontinuerligt förs in eller ändras anses, precis som register i pappersform, upprättade redan när registren tas i bruk (2 kap. 7 § andra stycket 1 TF).
Pågående beredning av frågor om IT m.m.
En nationell IT-strategi I mars 1996 överlämnade regeringen propositionen 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik till riksdagen. Regeringen redovisade i propositionen förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi. Därvid lämnade regeringen förslag till prioriterade statliga uppgifter samt redovisade ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. I propositionen angav regeringen bl.a. att inom rättsordningen var ett prio- riterat rättsområde ett regelverk för elektronisk dokumenthantering. Regeringen konstaterade att elektronisk dokumenthantering inom förvaltningen blev allt vanligare samtidigt som det saknades en fungerande rättslig reglering. Inom tre år skulle det, enligt regeringen, finnas en generell rättslig reglering för elektronisk dokumenthantering, inbegripet elektroniska signaturer inom förvaltningen. Riksdagen godkände regeringens förslag till mål och prioriterade uppgifter för en nationell IT-strategi (bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282).
IT-utredningens betänkande Regeringen beslutade i maj 1994 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta de förslag till rättslig reglering som kunde behövas i samband med inrättandet av s.k. elektroniska anslagstavlor och för användningen av elektroniska dokument inom både förvaltningen och näringslivet (dir. 1994:42). Utredaren avlämnade sitt betänkande Elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40) i mars 1996. I betänkandet behandlas bl.a. vissa praktiska frågor med anledning av den snabba övergången till elektronisk post. Utredaren lämnar härvid förslag på nya bestämmelser i bl.a. förvaltningslagen om inkommande elektroniska handlingar. Som huvudregel föreslås gälla att handlingar som överförs elektroniskt skall anses ha kommit in till en myndighet när data som representerar handlingen har nått myndighetens tekniska funktion för att ta emot e-post. Detta avses gälla oberoende av om denna funktion är placerad direkt i myndighetens informationssystem eller om ett förmedlingsföretag tillhandahåller tjänsten så att ?brevlådan? finns hos förmedlaren. Bestämmelserna föreslås kompletteras med vissa undantagsregler som i huvudsak motsvarar gällande rätt, samt med föreskrifter om rätt för myndigheter att anlita annan för teknisk bearbetning av elektroniska handlingar så att de kan läsas eller annars uppfattas.
Datalagskommitténs förslag Datalagskommittén avlämnade under mars 1997 sitt slutbetänkande Integritet Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39). Kommittén har haft i uppdrag att analysera hur EG-direktivet om skydd för personuppgifter skall införlivas i svensk lagstiftning samt lägga fram förslag till en ny lag på området. Kommittén har vidare haft i uppdrag att se över reglerna i 2 kap. TF om medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar (dir. 1995:91). När det gäller den sistnämnda delen av uppdraget föreslår kommittén bl.a. att det centrala begreppet i offentlighetsprincipen skall vara ?allmän uppgift? i stället för ?allmän handling?. Begreppet uppgift är teknikneutralt och sekretesslagen bygger redan nu på det. Vidare föreslår kommittén att begreppet handling skall finnas kvar i lagen som en ?förvaringsplats? för uppgifter. Kommittén anför att en handling har ett bestämt innehåll, nämligen det innehåll som den som en gång skrev handlingen gav den. Det har ingen betydelse om handlingen har formen av ett papper eller om den finns i digital form. Sådana förvaringsplatser som inte är handlingar kallar kommittén databaser. Uppgifter kan alltså finnas antingen i handlingar eller i databaser. Kommittén påpekar att det på 1970-talet infördes en bestämmelse som innebär att allt som är tekniskt tillgängligt för en myndighet anses förvarat hos denna. Kommittén konstaterar att en sådan regel inte går att tillämpa i en modern IT-miljö där snart sagt allt är ?tekniskt tillgängligt?, t.ex. via Internet. En förutsättning för att offentlighetsprincipen skall fungera i praktiken är enligt kommittén att gränserna mellan myndigheterna upprätthålls. Kommittén föreslår att begreppet förvar återfår sin egentliga betydelse, men att den får innefatta även elektroniskt förvar. Myndighetens skyldighet att lämna ut allmänna uppgifter skall alltså omfatta sådana uppgifter som den förvarar, antingen rent fysiskt (på papper eller på en cd-romskiva, diskett eller hårddisk) eller logiskt ( i ett elektroniskt arkiv som tillhör myndigheten). Kommittén föreslår vidare en utvidgning av offentlighetsprincipen när det gäller utlämnandet av allmänna uppgifter. Enligt kommitténs förslag bör offentlighetsprincipen även omfatta en rätt att få ut allmänna uppgifter i elektronisk form. Regeringen beslutade den 30 oktober 1997 att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet som innehåller förslag till en personuppgiftslag. I lagrådsremissen anför regeringen att frågan om en anpassning av 2 kap. TF till den nya tekniken kräver ytterligare överväganden. Regeringen kommer inom en snar framtid att ta ställning till hur frågan lämpligen skall beredas vidare.
Sekretesslagens regler om registrering av handlingar För att underlätta tillgängligheten till allmänna handlingar ges i 15 kap. sekretesslagen vissa föreskrifter om registrering av handlingar. Syftet med bestämmelserna är att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar. När en allmän handling har kommit in till eller upprättats hos en myndighet skall handlingen registreras utan dröjsmål (15 kap. 1 § första stycket). I fråga om allmänna handlingar för vilka sekretess inte gäller, får registrering underlåtas om handlingarna i stället hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller upprättats. En ovillkorlig registreringsskyldighet omfattar således endast handlingar för vilka sekretess gäller. Som ett generellt undantag från vad som sägs i första stycket gäller att handlingar som uppenbarligen är av ringa intresse för en myndighets verksamhet varken behöver registreras eller på annat sätt hållas lättillgängliga. I 15 kap. 2 § första stycket anges de minimikrav som måste uppfyllas vid registrering av allmänna handlingar. Av registret skall framgå 1) datum då handlingen kom in eller upprättades, 2) diarienummer eller annan beteckning som åsatts handlingen, 3) i förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller till vem den har expedierats samt 4) i korthet vad handlingen rör. Enligt 15 kap. 2 § andra stycket skall dock uppgift enligt första stycket 3) eller 4) utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar skall kunna företes för allmänheten. Vidare sägs i 15 kap. 2 § tredje stycket att regeringen beträffande vissa register får föreskriva att föreskriften i andra stycket inte skall tillämpas, om denna annars skulle omfatta flertalet i registret upptagna handlingar. I 15 kap. 13 § sägs att om upptagning för automatisk databehandling förs in i ett ADB-register, som är tillgängligt för flera myndigheter för överföring i läsbar form, är endast den myndighet som gör införingen registreringsskyldig enligt 1 §.
Gällande regler för registrering av handlingar inom Regeringskansliet Enligt 49 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet skall det i varje departement för registrering av allmänna handlingar finnas ett eller flera diarier som förs med hjälp av ADB. Vidare sägs att ett diarium bara får innehålla sådana uppgifter som anges i 15 kap. 2 § SekrL och uppgifter som i övrigt behövs för ärendets beredning. I departementen har enligt den nyss angivna bestämmelsen expeditionschefen tillsyn över diarieföringen. För UD gäller dock att tillsynen åligger den tjänsteman som bestäms i en arbetsordning. Inom Statsrådsberedningen har rättschefen denna uppgift och inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning den som är kansliarkivarie. I 50 § sägs att handlingar som rör EU och samarbetet inom unionens olika organ skall, utom i Utrikesdepartementet, registreras i ett särskilt diarium som förs med hjälp av ADB. Handlingar i ärenden som väntas leda till beslut vid regeringssammanträde skall dock även vara registrerade i departementets huvuddiarium.
Promemorior från Statsrådsberedningen
Inledning I en promemoria från Statsrådsberedningen (PM 1982:3) lämnas upplysningar och råd om registrering av allmänna handlingar i Regeringskansliet. Promemorian har provisoriskt reviderats i februari 1990, bl.a. med anledning av utvecklingen på ADB-området. En ny revidering pågår och skall avslutas under hösten 1997. Vidare har i Statsrådsberedningen framställts en PM som särskilt behandlar frågor rörande elektronisk post och allmänna handlingar (PM 1995-11-30). Även denna PM revideras under hösten 1997.
Innehållet i PM 1982:3 om registrering av handlingar i allmänhet I PM 1982:3 konstateras inledningsvis att det i Regeringskansliet förekommer en mångfald av handlingar. Hänsyn kan inte tas till alla de typer av handlingar som kan bli aktuella. Förhållandena i de olika departementen varierar dessutom i hög grad. Den registreringsteknik som tillämpas kan också skifta. De synpunkter på hanteringen av allmänna handlingar som ges i promemorian kan därför inte i alla delar passa i samtliga departement. I promemorian konstateras vidare att med hänsyn till önskvärdheten av största möjliga enhetlighet inom Regeringskansliet bör avvikelser från Statsrådsberedningens råd dock bara göras om förhållandena i departementet påkallar det. I fråga om registreringen framhålls i promemorian att det är nödvändigt att allmänna handlingar som kommer direkt till något statsråd eller någon tjänsteman omedelbart överlämnas till den registrerande tjänstemannen i alla de fall då registrering skall ske. Handlingen bör därvid vara försedd med en av mottagaren signerad uppgift om vilken dag han tog emot handlingen. Också utgående allmänna handlingar och sådana framställda handlingar som är allmänna fastän de inte har gått ut skall tillställas den registrerande tjänstemannen i fall där registrering skall ske. I promemorian ges vidare exempel på typer av handlingar som i enlighet med 15 kap. 1 § första stycket SekrL varken behöver registreras eller hållas ordnade på särskilt sätt, eftersom de uppenbarligen är av ringa betydelse för departementens verksamhet. Som exempel nämns bl.a. pressklipp och statistiska meddelanden. Promemorian innehåller också exempel på lämpliga kategorier av allmänna handlingar för vilka sekretess inte gäller som - i stället för att registreras - får hållas ordnade på ett lättillgängligt sätt. Bland annat nämns regeringsprotokoll, ärendeförteckningar (utan beslutsmening till regeringssammanträden) samt riksdagens föredragningslistor och meddelanden från kammarkansliet. Vad gäller formen för registreringen konstateras i promemorian att inom den ram som sekretesslagstiftningen och förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet drar upp står det i princip varje departement fritt att lägga upp registreringen av allmänna handlingar på det sätt som framstår som mest ändamålsenligt för departementets del. Vissa riktlinjer kan, dock enligt promemorian, ställas upp. För att möjligheten till överblick över departementens handlingar och ärenden skall bli tillfredställande från allmänhetens synpunkt bör antalet diarier i varje departement inte vara större än vad som från interna administrativa synpunkter är nödvändigt. Departementen bör sträva efter att ha så få diarier som möjligt. T.ex. bör alla sådana skrivelser till eller från ett statsråd som är allmänna handlingar registreras i det departementsdiarium till vilket skrivelsen hör på grund av sitt ämne och inte i ett särskilt statsrådsdiarium. Sådana inkomna handlingar genom vilka ett ärende väcks bör enligt promemorian alltid registreras i ett diarium. Om dagboksblad förs i ett ärende behöver dock skriftväxlingen under ärendets handläggning inte redovisas i diariet utan kan redovisas på dagboksbladet. Det bör emellertid inte förekomma att vissa allmänna handlingar i ett diariefört ärende inte registreras alls utan bara hålls ordnade. Enligt promemorian bör det beslut varigenom ett uppkommet ärende avslutas noteras i diariet så att detta ger upplysning om vilka ärenden som avgjorts och vilka som står öppna. Vidare anges i promemorian att vad gäller initiativärenden bör den handling som först får karaktären av allmän handling registreras i ett diarium. I övrigt gäller vad som sagts om registreringen i ärenden som väckts genom en inkommen handling. När det gäller handlingar som varken ger upphov till eller ingår i ärenden kan enligt promemorian dessa läggas ad acta utan att något formellt beslut meddelas. Uppgift om att handlingarna läggs ad acta bör omgående tillställas registratorn för anteckning i diariet. I promemorian påpekas att registreringen av handlingar som hänför sig till det internationella samarbetet erbjuder särskilda problem, bl.a. med hänsyn till att de i regel är skrivna på ett främmande språk. En möjlighet anges vara att departementet låter diarieföra ett ärende för varje internationellt organ som en skrivelse erhålls från. Inkomna och expedierade handlingar registreras däremot på dagboksblad i ärendena på respektive enhet. Ärendena registreras som avslutade vid årets slut. En annan möjlighet är att man lägger upp ett ärende för en viss konferens eller för ett visst internationellt organs hela verksamhetstid. Sådana ärenden registreras som avslutade i diariet när konferensen har ägt rum eller när organets verksamhet har upphört. I promemorian framhålls att en uppgift som har förts in i ett diarium i princip inte får utplånas. En förutsättning för att en redan införd felaktig uppgift skall få ändras är därför att den felaktiga uppgiften fortfarande är klart avläsbar (jfr. KU 1982/83:12). Från denna princip torde undantag få göras när det gäller rena misskrivningar. I linje med nämnda princip torde gälla att en diarieförd handling inte får förstöras annat än då det finns stöd för det i någon författning om t.ex. gallring av arkivhandlingar. Promemorian behandlar också frågan om registrering av handlingars överlämnande till ett annat departement. Härvid konstateras bl.a. att om en till ett visst departement inkommen handling, som är registrerad där, överlämnas till ett annat departement, finns det ibland - nämligen om det är fråga om ett regeringsärende - ingen skyldighet enligt sekretesslagen att registrera handlingen i det andra departementet. Av ordningsskäl och för att få överblick över de olika departementens arbetssituation bör en omregistrering dock alltid ske. I promemorian konstateras vidare att det i sådana departement där registreringen av allmänna handlingar sker i flera olika register kan vara lämpligt att det på registratorskontoret finns ett anslag som anger vilka olika register som finns i departementet. I varje fall bör all personal på registratorskontoret känna till saken och på förfrågan kunna lämna allmänheten korrekta upplysningar i ämnet. Enligt promemorian bör det lämpligen också finnas ett anslag som anger vilka kategorier allmänna handlingar som inte registreras utan bara hålls ordnade och var handlingarna finns tillgängliga för granskning. I varje fall bör även i detta avseende all personal på registratorskontoret på begäran kunna lämna korrekta upplysningar.
Innehållet i PM 1995-11-30 om registrering av elektronisk post I en promemoria med särskilda riktlinjer för hanteringen av elektronisk post (PM 1995-11-30) anförs följande vad gäller inkommande meddelanden (avsnitt 1.1). Ett meddelande som kommer in till ett departement via elektronisk post från en myndighet eller en enskild person utanför departementet är förvarat hos departementet, när meddelandet gjorts tillgängligt för departementet i sådan form att det kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. När det gäller utgående meddelanden anges i promemorian att ett meddelande som har sänts med elektronisk post från ett departement till en extern adressat i regel anses expedierat och har därmed blivit en allmän handling. I promemorian ges vidare exempel på meddelanden som sänds eller tas emot med elektronisk post och som inte blir allmänna handlingar. Som exempel nämns interna meddelanden som sänds eller tas emot inom Regeringskansliet, delningar samt meddelanden som någon får eller sänder enbart som ledamot i en partistyrelse eller något annat partiorgan eller i en bolagsstyrelse, där meddelandet uteslutande avser mottagaren respektive avsändaren i den egenskapen. Därutöver nämns som exempel en ADB-upptagning som ingår i en myndighets bibliotek, t.ex. en sökning i Rättsbanken eller en informationssökning via Internet utan samband med ett enskilt ärende. I fråga om kraven på allmänna handlingar framhålls i promemorian att ett externt meddelande som tas emot eller skickas via elektronisk post och som är en allmän handling måste, precis som traditionella handlingar, vara tillgängligt för allmänheten. När någon begär ett meddelande utlämnat skall det kunna läsas hos myndigheten eller lämnas ut i utskrift. Ett meddelande som begärs utlämnat skall hållas tillgängligt genast eller så snart det är möjligt. Sekretessprövningen skall kunna göras på vanligt sätt innan meddelandet lämnas ut. Dessa krav innebär att man måste ha en god överblick över vilka meddelanden som finns och hanteras genom elektronisk post. I promemorian påpekas att SekrL ställer krav på att myndigheter som använder ADB skall ha en ?god offentlighetsstruktur?. Vad gäller registrering av meddelanden som kommit via elektronisk post och som utgör allmänna handlingar påpekas i promemorian att alla sådana meddelanden skall föras över till registratorn. Efter överföringen finns det från offentlighetssynpunkt inga krav på mottagaren att spara meddelanden i sin dator. I promemorian anges att uppgifter för vilka sekretess gäller inte skall hanteras i systemet för elektronisk post. Kommer ett meddelande med sådana uppgifter in till ett departement skall det självfallet diarieföras. Men därefter skall meddelandet tas ut ur systemet och hanteras i pappersform på sedvanligt sätt. Inte heller meddelanden som innehåller integritetskänsliga uppgifter skall hanteras i datorsystemet. De tas ut på papper och raderas sedan. Som exempel på integritetskänsliga uppgifter nämns information som utgör ett omdöme eller innehåller värderande upplysningar om en enskild person.
PM från Regeringskansliets förvaltningsavdelning I en promemoria om extern elektronisk post i Regeringskansliet upprättad den 13 november 1997 inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning anges bl.a. följande. De programvaror som används för såväl intern som elektronisk post är Team Links Mail och c.c.Mail. Som överföringsprotokoll för den externa posten används i huvudsak Transmission Control Protocol and Internet Protocol (TCP/IP) och standarden x.400. För det s.k. personregistret Regeringspost används programvaran First Class. För den externa e-posten gäller att Team Links Mail samt First Class genererar automatiska loggningsfiler som visar när och till vem eller från vem ett meddelande sänts. Under förutsättning att den som avsänder ett meddelande angivit vad meddelandet handlar om återges även denna uppgift (helt eller delvis). Motsvarande funktion finns inte för c.c.Mail. Detta innebär att det ännu inte finns tekniska förutsättningar för att logga extern e-post som går via UD:s c.c.Mail (t.ex. från representationen i Bryssel eller andra utlandsmyndigheter). I promemorian erinras om att samma bestämmelser som gäller för övrig hantering av post till eller från Regeringskansliet gäller rent generellt för hanteringen av e-post. Promemorian hänvisar härvid till Statsrådsberedningens PM 1982:3 och PM den 30 november 1995 (se ovan). Vidare anges att Regeringskansliets förvaltningsavdelning i september 1997 har givit ut en ?lathund?, Till dig som använder e-post i Regeringskansliet, med upplysningar om hur e-posten skall hanteras vad gäller diarieföring, sekretess m.m. I ?lathunden? framhålls särskilt att e-posten inte är avsedd att användas för privat bruk. I promemorian anförs vidare att förvaltningsavdelningen har utbildat alla som har fått tillgång till e-post i tjänsten och därvid upplyst om reglerna för diarieföring. När det gäller de loggningsfiler som Team Links Mail automatiskt genererar anges i promemorian att en sådan i sig är en allmän handling och skall enligt gällande regler (SB:s PM 1995) dagligen skrivas ut på papper och sparas. Den utgör inte ett diarium utan är bara till för att underlätta sökandet efter handlingar som hanteras via e-posten. Loggningslistan erbjuder medier och allmänhet en insyn i e-posttrafiken. Vidare anges i promemorian att loggningslistan skall granskas av registratorn under överinseende av expeditionschefen och undersökas hur den förhåller sig till diariet. Ansvaret för att meddelanden som är allmänna handlingar och som enligt gällande regler skall diarieföras åvilar den som tar emot eller upprättar dem. Expeditionscheferna och registratorerna kan numera även ta del av loggningsfilen direkt på sin skärm. I promemorian anges därutöver att även First Class har en automatisk loggningsfunktion. Den tas dock inte ut på papper, utan finns bara i systemet och måste läsas på skärmen. Enligt promemorian har särskilda gallringsregler för såväl meddelanden som loggningsfiler utfärdats av kansliarkivarien (Regeringskansliets protokoll 1997-06-30, § 19) med stöd av 59 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. För meddelanden som genom sitt innehåll eller sin funktion har tillfällig eller ringa betydelse gäller att de skall gallras när de inte behövs för regeringens eller Regeringskansliets verksamhet. För e-postmeddelanden vars innehåll förts över till annat format eller annan databärare gäller också att de skall gallras när de inte behövs för regeringens eller Regeringskansliets verksamhet. Detsamma gäller för inkomna e-postmeddelanden som kommit in och som inte är underskrivna. De skall gallras under förutsättning att en handling med samma innehåll och med originalunderskrift har kommit in senare. I promemorian anges vidare att för loggningsfiler och loggningslistor gäller att de skall gallras när de inte längre behövs för versamheten, dock tidigast efter två månader. Enligt promemorian utgör den e-post som går under beteckningen personregistret Regeringspost ett särproblem. Ändamålet med registret, som inrättades efter regeringens beslut den 16 januari 1997, skall vara att lagra och återsöka meddelanden som utväxlas med regeringen via elektronisk post och att utgöra stöd för diarieföringen och den administrativa hanteringen i övrigt av dessa meddelanden. Ett ändamål är också att göra meddelandena åtkomliga för allmänheten via terminal eller på annat medium för automatisk databehandling. Meddelandena hanteras via programvaran First Class. Systemet åstadkommer ett eget diarium. Meddelanden som omfattas av sekretess eller som innehåller uppgifter som på grund av sitt innehåll normalt skulle föranleda en sådan åtgärd som avses i 8 eller 9 § datalagen (1973:289) skall, om uppgiften inte ingått i en allmän handling, överföras till pappersutskrift och gallras från registret. De tas bort från systemet och förs över till Fövaltningsavdelningens diarium. Övriga uppgifter i systemet ligger kvar tills vidare. De är inte gallringsbara enligt de gallringsregler som angetts ovan. Systemet innehåller till dags dato ca 10 000 registrerade e-postmeddelanden. I promemorian anges vidare att från och med november månad 1997 överförs systemet Regeringspost till den av Regeringskansliet fastställda Windows NT- miljön. I samband med överflyttningen sker förbättringar som bland annat innebär att samtliga departements registratorer ges sökmöjlighet i fulltext. Avsikten är att inom kort hos Regeringskansliets centralarkiv (forskarsalen) placera datorutrustning så att allmänheten där kan ta del av innehållet i personregistret Regeringspost. När det gäller arkivering anges i promemorian bl.a. följande. Den inkomna och/eller upprättade e-posten som inte skall gallras enligt gällande regler tas om hand för arkivering. Det innebär att om ett meddelande hör till ett regerings- eller regeringskansliärende skall det arkiveras tillsammans med övriga handlingar i ärendet (i formella akter eller dossiéer). Om meddelandet inte hör till något särskilt ärende skall det arkivläggas i särskild ordning, t.ex. i en årsakt för handlingar som läggs ad acta eller i en upprättad dossié. Arkiveringen sker enligt de föreskrifter om arkivbildning m.m. som kansliarkivarien beslutat (1997-07-04, Regeringskansliets protokoll, § 20) med stöd av 59 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Avslutningsvis anges i promemorian att det inom Regeringskansliet för närvarande förs en diskussion avseende system för elektronisk post. I samband med bl.a. denna diskussion har frågan väckts huruvida det skulle vara möjligt att en handläggare på sin skärm automatiskt skulle få frågan om ett elektroniskt meddelande är av den arten att det skall diarieföras. Ett meddelande skulle inte kunna tas emot eller sändas utan svar på frågan. Nuvarande e-postsystem har dock inte de tekniska förutsättningarna för ett sådant förfaringssätt. Vid ett eventuellt byte av e-postsystem år 1998 kommer emellertid frågan att beaktas.
Utskottets bedömning Utskottet vill inledningsvis framhålla att ett väl utformat regelsystem för hur allmänna handlingar skall registreras eller på annat sätt hållas ordnade är en förutsättning för att principen om allmänna handlingars offentlighet skall kunna fungera i praktiken. En annan förutsättning är goda kunskaper om regelsystemet hos dem som har att hantera allmänna handlingar. Vad som nu sagts gör sig inte minst gällande i en situation där myndigheter i allt större utsträckning börjar använda sig av extern elektronisk post. Utskottet konstaterar att det inom Statsrådsberedningen har upprättats promemorior som innehåller upplysningar och råd dels allmänt om registrering av allmänna handlingar i Regeringskansliet, dels särskilt om elektronisk post och allmänna handlingar. Promemoriorna revideras under hösten 1997. Genom granskningen har vidare inhämtats att Regeringskansliets förvaltningsavdelning i september 1997 har givit ut en ?lathund? för den som använder e-post i Regeringskansliet. ?Lathunden? innehåller upplysningar om hur e-posten skall hanteras vad gäller diarieföring, sekretess m.m. Förvaltningsavdelningen har också utbildat alla som har fått tillgång till e- post i tjänsten och därvid upplyst om reglerna för diarieföring. I detta sammanhang kan också noteras att de programvaror, med ett undantag, som inom Regeringskansliet valts för den elektroniska posten genererar loggningsfiler som också erbjuder insyn i ?e-posttrafiken?. Enligt utskottets mening ger granskningen vid handen att det inom Regeringskansliet finns en ordning för registrering av allmänna handlingar, såväl vad gäller traditionella handlingar som elektroniska meddelanden, som utgör en god grund för att registreringen skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Granskningen föranleder i övrigt inget uttalande från utskottets sida.
Utskottet
Hemställan
Utskottets anmälan Resultatet av den i det föregående redovisade granskningen av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning samt av regeringens skrivelse 1996/97:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen m.m. får utskottet härmed för riksdagen anmäla.
Stockholm den 4 december 1997
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Birger Hagård (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Bo Könberg (fp). SAKREGISTER
till konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden 1971-1996/97
AB Volvo och Procordia AB, affären mellan1990/91:30 s. 94 Adoption, utredning om kostnaderna kring1985/86:33 s. 69 Affärsbankernas stöd till forskning....1986/87:33 s. 69 Aidsdelegationen, formen för reglering av verksamhet i1991/92:30 s. 22 Akademiska sjukhuset - vissa anslagsfrågor1981/82:35 s. 41 Aktievinstbeskattning, befrielse från......1973:20 s. 6 ........................................1974:22 s. 27 Algeriet, viss kreditutfästelse avseende1984/85:35 s. 38 Allmänna arvsfonden, utdelning ur......1989/90:30 s. 94 Allmänna förlaget.........................1975:12 s. 29 Allmänna handlingar, principer för registrering av1988/89:30 s. 14 Amalgamsanering.......................1996/97:25 s. 177 Angola, bistånd till...................1975/76:50 s. 37 Anslagsfrågor, vissa...................1991/92:30 s. 76 ....................................1992/93:30 s. 115 .....................................1996/97:25 s. 12 Anställningsförordningen, ändring i....1985/86:25 s. 45 Apoteksbolaget AB......................1995/96:20 s. 42 Arbetskraft till biståndsprojektet Bai Bang1982/83:30 s. 43 .....................................1983/84:30 s. 44 Arbetsmarknadskonflikten 1980.................................1980/81:25 s. 23 1986.................................1986/87:33 s. 53 ARE-bolagen, upphandling av konsulttjänster från i samband med oljebesparingskampanjen.......1974:22 s. 41 Arlandabanan, beredningen av regeringsärende1994/95:30 s. 171 Arvode för utredningsuppdrag (vissa TV-kassettfrågor)1974:22 s. 39 ASSI i Karlsborg, avveckling av en pappersmaskin vid1991/92:30 s. 70 Assi Domän AB arbetsgrupp för granskning av aktietilldelningen1994/95:30 s. 164 försäljning av statligt ägda aktier.1994/95:30 s. 144 Asylärenden, se Utlänningsärenden Atle Förvaltnings AB:s köp av aktier i vissa riskkapitalbolag......................1995/96:30 s. 134 Automat- och roulettspel, tillsyn och kontroll av1973:20 s. 15 Avgångsvederlag till vissa direktörer i Nordbanken1994/95:30 s. 88 Avlyssning med anledning av mordet på Olof Palme1990/91:30 s. 42 Avtalsförhandlingarna på lärarområdet..1989/90:30 s. 63 B3LA-projektet.........................1978/79:30 s. 27 Bai Bang, biståndsprojektet............1982/83:30 s. 43 .....................................1983/84:30 s. 44 Bankkrisen, vissa frågor Fondkommissionärsfirman Alfred Berg..1994/95:30 s. 98 Nordbanksfrågor......................1994/95:30 s. 84 Gota-koncernen, Trygg-Hansa SPP Holding1994/95:30 s. 96 ordförande i bankrörelsen............1994/95:30 s. 98 Barn- och ungdomsdelegationen, medelsutdelning genom..................................1991/92:30 s. 78 Basbeloppet, ändrade regler för........1980/81:25 s. 52 Bastionen..............................1981/82:35 s. 35 Begravningsplats, lagskydd av invigd...1975/76:50 s. 49 Belöning, utfästelse av................1987/88:40 s. 65 Bemyndigande inrättande av Stiftelsen framtidens kultur1994/95:30 s. 216 privatisering........................1993/94:30 s. 79 Bemyndiganden i normgivningshänseende från riksdagen.........................1975/76:50 s. 39 ......................................1983/84:30 s. 5 .....................................1985/86:25 s. 10 .....................................1986/87:33 s. 12 .....................................1987/88:40 s. 10 .....................................1989/90:30 s. 17 .....................................1990/91:30 s. 28 .....................................1991/92:30 s. 21 .....................................1992/93:30 s. 24 Bengbulan, särskilda s.k. jämställdhetspengar till filmen...........................1995/96:30 s. 143 Bensinransoneringen 1973..................1974:22 s. 20 Beredningen av regeringsärenden.........1977/78:35 s. 3 ......................................1984/85:35 s. 8 ......................................1985/86:25 s. 7 ......................................1989/90:30 s. 9 Arlandabanan........................1994/95:30 s. 171 ett tredje järnvägsspår över Riddarholmen1995/96:30 s. 147 högskolor i stiftelseform...........1993/94:30 s. 173 Berglingfallet, regeringens befattning med1987/88:40 s. 43 Beskattning av aktievinster, befrielse från1973:20 s. 6 ........................................1974:22 s. 27 Beslutsbefogenhet för överdirektören vid Statens invandrarverk.........................1994/95:30 s. 221 Beslutsform vid medelsutdelning till särskilda jämställdhetsåtgärder..................1991/92:30 s. 78 Beslutsformer i regeringen..............1980/81:25 s. 4 Beslutsmotiveringar, allmänt hållna....1990/91:30 s. 17 .....................................1991/92:30 s. 24 Besvärsrätt för organisationer.............1972:26 s. 9 Besvärsärenden, regeringens handläggning av1974:22 s. 31 ........................................1975:12 s. 33 ......................................1975/76:50 s. 5 .....................................1979/80:50 s. 14 Besvärsärendenas omfattning och utvecklingen av antalet ärenden........................1975/76:50 s. 74 Betygssystemet för grundskola och gymnasium1972:26 s. 15 Bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana, upphandling av.........................1987/88:40 s. 65 Bibelkommissionen, flyttning av från Utbildnings- departementet till Civildepartementet..1983/84:30 s. 44 Bibliotekspersonal, utbildningen av.......1972:26 s. 15 Bildtaffären (Carl Bildts resa till USA våren 1983)1983/84:30 s. 29 Bilindustrin, regeringens kontakter med1994/95:30 s. 137 Bistånd till Angola...............................1975/76:50 s. 37 Estland..............................1991/92:30 s. 49 Indonesien...........................1987/88:40 s. 64 Kuba och Vietnam.....................1996/97:25 s. 81 Sri Lanka (Kotmaleprojektet).........1981/82:35 s. 25 vissa radarinstallationer...........1996/97:25 s. 111 Zimbabwe-Rhodesia, befrielserörelser i1979/80:50 s. 34 Biståndsavtal, befogenhet att underteckna vissa1994/95:30 s. 255 Biståndsfrågor.........................1991/92:30 s. 77 Biståndskontorschef, utseende av......1993/94:30 s. 149 Biståndsprojektet Bai Bang.............1982/83:30 s. 43 .....................................1983/84:30 s. 44 Biståndsverksamheten, planer för..........1975:12 s. 10 BITS, svensk hjälp till skogsindustrin m.m. i Polen1992/93:30 s. 56 Blekingen AB, direktiv till statens företrädare1991/92:30 s. 69 Blockbetygen...........................1982/83:30 s. 39 Bodströmaffären, UD:s rutiner vid kontakter med massmedia..........................1984/85:35 s. 29 Bofors export av Robot 70..............1985/86:25 s. 31 Bofors medverkan vid uppförandet av fabrik i Iran1985/86:25 s. 32 Bolagsfrågor, vissa....................1991/92:30 s. 69 .....................................1995/96:30 s. 42 Bomullsföretag - avtal mellan staten och svenska bomullsföretag.........................1978/79:30 s. 40 Bostadsarrende, översyn av bestämmelserna1993/94:30 s. 172 Bostadsdepartementet, handläggningstider i1990/91:30 s. 40 Bostadsdepartementets handläggning av vissa förvaltningsärenden....................1989/90:30 s. 85 BPA och algeriska staten, tvist mellan.1984/85:35 s. 38 Brev till Rysslands president om ubåtskränkningar1994/95:30 s. 107 Brofjordenfrågan (byggandet av oljeraffinaderi)1971:34 s. 19 Bromma, regeringens handläggning av fråga om jetdrivna flygplan på.................1993/94:30 s. 162 Brottmål, nåd i............................1972:26 s. 7 .....................................1989/90:30 s. 34 .....................................1993/94:30 s. 55 Budgetpropositionen 1982/83, ändring av belopp i.........1982/83:30 s. 44 1990/91, utbildningsanslag...........1990/91:30 s. 25 avlämnandet av.......................1989/90:30 s. 21 Bulltofta.................................1973:20 s. 16 Burma krigsmaterielexport till.............1990/91:30 s. 54 .....................................1991/92:30 s. 59 vapenexport till.....................1983/84:30 s. 40 .....................................1991/92:30 s. 59 Byggnadslagstiftningen, tillämpning och handläggningstider.....................1977/78:35 s. 18 .....................................1978/79:30 s. 19 .....................................1980/81:25 s. 28 .....................................1982/83:30 s. 41 .....................................1989/90:30 s. 83 Cancun, internationell konferens i.....1981/82:35 s. 40 Carnegie Fondkommission AB, PK-bankens förvärv av1988/89:30 s. 88 Cavefors, Bo, Klassiker och Förlag AB, kreditgaranti till1980/81:25 s. 71 Celsius Industrier AB, privatisering av1993/94:30 s. 93 Cementmonopolet - fusionen mellan Cementa AB och AB Gullhögens bruk....................1974:22 s. 41 Chilensk familj, utvisning av..........1981/82:35 s. 41 Clearingfonden, bidrag från för oljeprodukter1975/76:50 s. 40 Cogéma och Svensk Kärnbränsleförsörjning (SKBF), avtal mellan...........................1980/81:25 s. 68 Crownair AB, skyldighet för statliga myndigheter att anlita................................1974:22 s. 40 Cuba - viss skriftväxling mellan Cubas premiärminister Fidel Castro och statsminister Olof Palme.1975:12 s. 17 Danmark och vissa gränsdragningsförhandlingar1983/84:30 s. 31 Datafrågor, regeringens handläggning av1975/76:50 s. 38 .....................................1983/84:30 s. 21 .....................................1985/86:25 s. 22 Datainspektionens styrelse, sammansättningen av1985/86:25 s. 25 Dataregister i Regeringskansliet.......1989/90:30 s. 17 Datasaab - Tercasaffären...............1981/82:35 s. 21 Datorer för försvaret, upphandling av.....1973:20 s. 19 Datorlingvistik, utnämning av professor i vid Universitetet i Uppsala................1989/90:30 s. 82 Decentralisering av beslutanderätt.........1972:26 s. 6 .........................................1973:20 s. 5 Dentala material, kontroll och tillsyn över1990/91:30 s. 87 Departementen, organisation och arbetsformer1974:22 s. 3 .........................................1975:12 s. 4 ......................................1976/77:44 s. 8 ......................................1978/79:30 s. 5 ......................................1982/83:30 s. 5 ......................................1984/85:35 s. 5 ......................................1986/87:33 s. 4 ......................................1987/88:40 s. 4 ......................................1988/89:30 s. 5 ......................................1989/90:30 s. 6 ......................................1991/92:30 s. 7 Departementstjänstemän i statliga företag, utseende av1971:34 s. 19 Devalveringen 1977.................................1977/78:35 s. 28 1982.................................1982/83:30 s. 33 Diarieföringen i departementen............1974:22 s. 29 ........................................1975:12 s. 17 .................................1975/76:50 s. 36, 49 .....................................1978/79:30 s. 38 .....................................1984/85:35 s. 15 .....................................1988/89:30 s. 17 Diarieföringen i Regeringskansliet..1983/84:30 s. 9, 30 Direktavvisningar till Polen under 19901990/91:30 s. 71 Dispens från Sydafrikalagen............1980/81:25 s. 60 Dispens från tätbebyggelseförbud.....1982/83:30 s. 321 Dispensfrågor, allmänt.....................1971:34 s. 9 DIVAD (vapenexport till USA)...........1982/83:30 s. 24 Domartjänst, tjänstledighet från viss..1984/85:35 s. 54 Domartjänster, tillsättning av ordinarie1990/91:30 s. 78 Domstolsverket - tjänsteförslagsnämnden1975/76:50 s. 48 se Tjänstetillsättningar.............1987/88:40 s. 59 Domänverkets s.k. Italienaffärer.......1982/83:30 s. 26 Drivmedelsransonering, beslut om införande av1974:22 s. 20 EES, information till riksdagen.......1994/95:30 s. 116 EG-frågor ansökan om EG-medlemskap.............1991/92:30 s. 46 beredningen av det europeiska integrationsarbetet1989/90:30 s. 96 insyn i..............................1990/91:30 s. 32 regeringens förberedelser för rekrytering till tjänster inom EG/EU-institutioner............1993/94:30 s. 148 Elavbrottet december 1983, kraftledningar i östra Svealand.........................1983/84:30 s. 42 EMU:s tredje fras, olika regeringars uttalanden1995/96:30 s. 127 Energipolitiken........................1976/77:44 s. 32 .....................................1977/78:35 s. 26 .....................................1978/79:30 s. 26 .....................................1980/81:25 s. 68 .....................................1986/87:33 s. 78 Entledigande av högre tjänsteman i Regeringskansliet1984/85:35 s. 57 Entledigande av landshövdingen i Kopparbergs län1974:22 s. 39 Entledigande av ledamot i Utrikesdepartementets antagningsnämnd (Hugo Lindgren)........1984/85:35 s. 31 Ersättning, enskilt fall Tony Bodmark.........................1976/77:44 s. 38 Evald Hallisk.......................1994/95:30 s. 100 Halvar Alvgard.......................1991/92:30 s. 85 Ersättning för personskada på grund av brott1974:22 s. 25 Ersättningssystemet för vuxentandvård, proposition om1994/95:30 s. 34 Estland, oljebistånd till..............1991/92:30 s. 49 Etablering för tillverkning av oljeutvinningsplattformar1975:12 s. 32 Etableringsrätt för läkare, besvär angående1979/80:50 s. 37 .....................................1979/80:52 s. 13 Etnografiskt centralmuseum i Göteborg.1996/97:25 s. 140 EU-avtalet, Broschyren................1994/95:30 s. 133 EU-frågor allmänna handlingar..................1995/96:30 s. 27 regeringens organisation.............1995/96:30 s. 26 vissa regeringsuttalanden...........1995/96:30 s. 122 EU-handlingar, utlämnande av..........1994/95:30 s. 135 EU-medlemskap konsekvensutredningar inför.........1994/95:30 s. 121 information till hushållen inför....1994/95:30 s. 128 medel för informationsinsatser......1992/93:30 s. 129 medel för informationsinsatser inför folkomröstningen....................1994/95:30 s. 131 EU-nämnden, justitieministerns samråd med1996/97:25 s. 129 EU:s institutioner, nomineringen av svenska befattningshavare vid.................1994/95:30 s. 236 Europakommissionen - sekretessen i förlikningsförhandlingar...............1986/87:33 s. 69 Expeditionsministärs befogenheter och sammansättning.........................1989/90:30 s. 10 Export av Viggenplanet, viss garantiutfästelse1976/77:44 s. 39 Export av örlogsfartyget Göta Lejon till Chile1973:20 s. 19 Exportfrämjande åtgärder...............1984/85:35 s. 34 Exportkontrollrådet, tillsättning av ledamöter1995/96:30 s. 61 Exportkreditgarantier (Algeriet, Nicaragua, Vietnam m.fl. länder)............1973:20 s. 19, 25, 193 .......................................1974:12 s. 196 .............................1984/85:35 s. 33, 35, 38 Falsterbo - Fotevikens våtmarksområde, bevarande av1989/90:30 s. 84 Familjepolitiken, vissa frågor.........1975/76:50 s. 49 Fastighetsstrukturen i skogsmark, viss försöksverksamhet1972:12 s. 29 Fermaffären se även Handhavandet av viss hemlig handling1983/84:30 s. 30 FFV, se Förenade fabriksverken Finansinspektionen, byte av chef......1993/94:30 s. 139 Fjällnära skogar.......................1986/87:33 s. 84 Flygplanskapningen på Bulltofta...........1973:20 s. 16 Flygplats, regeringens beslut att medge polismyndighet rätt att mot ersättning utföra säkerhetskontroll på1993/94:30 s. 173 Flygtrafik, koncession för.............1985/86:25 s. 37 Flyguppvisningar, försvarsministerns och Försvarsdepartementets roll i.........1993/94:30 s. 118 Flyktingar via Tyska demokratiska republiken (DDR)1985/86:25 s. 28 Flyktingpolitiken......................1992/93:30 s. 93 FN-alliansen, krigsmateriel till länder som deltog i1990/91:30 s. 59 FN:s konvention om barnets rättigheter.1995/96:30 s. 94 Fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete1974:22 s. 29 Forskarutbildningens meritvärde - regeringens åtgärder med anledning av riksdagens beslut1984/85:35 s. 24 Forskningsstiftelser, utbildningsministerns åtgärder1994/95:30 s. 233 Frågor och interpellationer............1977/78:35 s. 16 .....................................1979/80:50 s. 13 .....................................1980/81:25 s. 19 Främmande fartyg, avvisande av på svenskt territorialvatten.........................1975:12 s. 32 Fyren Märket - gränsdragning mellan Sverige och Finland............................1982/83:30 s. 23 Fållan, arbetsplan för Nynäsvägen.........1973:20 s. 18 Fältsjukhus, det svenska...............1990/91:30 s. 60 Förenade fabriksverken (FFV) export av vapen......................1983/84:30 s. 40 krigsmaterielexport..................1990/91:30 s. 49 .....................................1991/92:30 s. 52 uppgifter rörande.......................1972:26 s. 14 Föreningsverksamhet i myndighets lokal....1974:22 s. 38 Företagsdemokrati vid organisationsförändringar i statsförvaltningen........................1973:20 s. 12 Förmögenhetsinnehav, statsråds .....................................1983/84:30 s. 36 .....................................1992/93:30 s. 42 ....................................1993/94:30 s. 157 ....................................1994/95:30 s. 202 .................................1996/97:25 s. 28, 30 Förordning om rätt för vissa asylsökande att få stanna i Sverige......................1994/95:30 s. 209 Förordning, utfärdande av i visst fall (behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvård)1986/87:33 s. 13 Försvarsbeslut, utlämnande av underlag rörande kommande..............................1994/95:30 s. 245 Försvarsfrågor, vissa..................1991/92:30 s. 59 Försvarsväsendet, krediter för investeringar i rationaliseringssyfte inom................1976:12 s. 30 Förvaltningsbeslut, normgivning genom..1990/91:30 s. 29 Förvaltningsbyggnaden Bastionen........1981/82:35 s. 35 Förvaltningsmyndigheterna, internationella överenskommelser.......................1992/93:30 s. 29 Förvaltningsärende, återtagande av återkallelse i1987/88:40 s. 60 Förvar av barn, asylsökande............1990/91:30 s. 70 Garantiutfästelse (export av Viggenplanet)1976/77:44 s. 39 GATT - notifiering till om jordbrukspolitiken1989/90:30 s. 102 GATT - rapport om Sveriges handelspolitik1996/97:25 s. 137 Gemensamma EES-kommittén, information till riks- dagens EES/EFTA-delegation och utskott före beslut i1994/95:30 s. 116 Generaldirektörer - utnämningar av åren 1976-19861986/87:33 s. 66 Gota-koncernen, statsrådets kontakter med Trygg-Hansa SPP Holding................1994/95:30 s. 96 Gramma AB, Utbildningsdepartementets anlitande av1994/95:30 s. 80 Granskningsexemplar av tryckt skrift till Universitetsbiblioteket i Umeå............1974:22 s. 37 ........................................1975:12 s. 33 Gryt, sambandscentralen i..............1986/87:33 s. 81 Gränsdragningsförhandlingar med Danmark1983/84:30 s. 31 Guldmynt, prägling av.....................1973:20 s. 19 Gulfkriget, Sverige och................1990/91:30 s. 57 Göta Lejon, försäljning till Chile........1973:20 s. 19 Hallisk, Evald, ersättningsanspråk....1994/95:30 s. 100 Handelsförbudet mot Sydafrika, undantag från1992/93:30 s. 118 Handhavandet av viss hemlig handling (Fermaffären)1984/85:35 s. 14 Handläggningsfrågor, utlänningslagen...1990/91:30 s. 74 Handläggningstider i Bostadsdepartementet...............1990/91:30 s. 40 i Regeringskansliet, viss ansökan förfallen1990/91:30 s. 17 i utlänningsärenden..................1990/91:30 s. 64 Hastighetsbegränsningar, beslut om vissa1989/90:30 s. 106 Herbicidresistent raps, utlämnande av EU-handlingar om......................1994/95:30 s. 135 Hornborgasjön, restaurering av.........1987/88:40 s. 62 Hylte Bruk, utbyggnaden av................1972:26 s. 15 Hälso- och miljöfarliga varor, tillämpning av lagen om1981/82:35 s. 39 Hälso- och sjukvårdsfrågor.............1990/91:30 s. 85 sjukvård i krig......................1986/87:33 s. 76 Högskolan för lärarutbildning, lokalisering av1992/93:30 s. 39 Högskoleplatser, utökning av antalet..1992/93:30 s. 115 Högskolor i stiftelseform, regeringens beredning1993/94:30 s. 173 Hörnefors massafabrik, utvärdering ....1981/82:35 s. 11 IB-affären.................................1974:22 s. 6 Idrottshögskolan i Stockholm, anslag till1992/93:30 s. 117 Inbjudan till Kinas president.........1996/97:25 s. 123 Indien, krigsmaterielexport till.......1991/92:30 s. 59 Indonesien, bistånd till...............1987/88:40 s. 64 Indonesien, krigsmaterielexport till..1993/94:30 s. 130 Industridepartementet - särskilda delegationer inom1978/79:30 s. 37 Industridepartementet och Statens industriverk1979/80:30 s. 37 Information till riksdagen i EES-frågor1994/95:30 s. 116 Informationsinsatser inför folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap.................1994/95:30 s. 128 Informationsinsatser om europeisk integration, medel för.............................1992/93:30 s. 129 Injektionslagen, ändring i.............1985/86:25 s. 45 Inlandsbanan, beslut om................1991/92:30 s. 72 Internationell konferens i Cancun......1981/82:35 s. 40 Internationella studentfonden i Genève.1980/81:25 s. 66 Internationella överenskommelser förvaltningsmyndigheternas 1992-1993.1992/93:30 s. 29 genomgång 1985-1986..................1988/89:30 s. 19 genomgång 1987-1990..................1991/92:30 s. 33 publicering..........................1991/92:30 s. 36 regler och praxis vid ingåendet av.......1975:12 s. 7 .....................................1988/89:30 s. 19 .....................................1991/92:30 s. 33 Interpellationer och frågor............1977/78:35 s. 16 .....................................1979/80:50 s. 13 .....................................1980/81:25 s. 19 Interpol, utseende av rådgivare vid (Holmér)1989/90:30 s. 81 Invandrarverket, beslutsbefogenhet för överdirektören1994/95:30 s. 221 Investeringsavgift, befrielse från för oprioriterade byggen1971:34 s. 19 Irak, krigsmaterielexport till.........1990/91:30 s. 55 Irak, sanktionerna mot.................1991/92:30 s. 50 Iraks president, statsministerns brev till1990/91:30 s. 60 Iran, krigsmaterielexport till.........1991/92:30 s. 58 Iranier, utbildning av i Sverige.......1984/85:35 s. 47 Japanska bilar, import av..............1988/89:30 s. 90 JAS-projektet politiskt sammansatt kommission efter haveriet år 19891993/94:30 s. 110 redovisning till riksdagen 1986-1988 av den tekniska utvecklingen...............1993/94:30 s. 111 vissa frågor med anknytning till....1993/94:30 s. 109 Jordbrukspolitiska frågor, stråförkortningsmedel och spannmålsbeslut................1987/88:40 s. 63, 64 Jordförvärvslagens tillämpning i visst fall1985/86:25 s. 35 .....................................1989/90:30 s. 89 Journalistmiddagen med utrikesminister Lennart Bodström, UD:s rutiner vid kontakter med massmedia1984/85:35 s. 29 Jugoslavien, krigsmaterielexport till..1991/92:30 s. 57 Justitiedepartementet, information från angående ny vårdnadslagstiftning 1976..............1977/78:35 s. 32 Justitiekanslern, förordning med instruktion för1984/85:35 s. 56 Jämställdhetsfrågor, Regeringskansliet m.m.1983/84:30 s. 20 .....................................1984/85:35 s. 19 .....................................1985/86:25 s. 20 .....................................1986/87:33 s. 56 .....................................1988/89:30 s. 69 .....................................1994/95:30 s. 19 Jämställdhetsombudsmannen, förordning med instruktion för........................1984/85:35 s. 56 Jämställdhetsåtgärder, beslutsform vid medelsutdelning1991/92:30 s. 78 Järnförädling AB i Hälleforsnäs, stöd till1978/79:30 s. 32 Jäv för statsråd.......................1978/79:30 s. 36 .....................................1981/82:35 s. 38 .....................................1992/93:30 s. 42 .....................................1995/96:30 s. 30 .................................1996/97:25 s. 28, 30 Kalmar Varv AB, statligt stöd till.....1980/81:25 s. 64 Kapitalbeskattningen, förslag till höstriksdagen 1975 om ändring i...........................1975/76:50 s. 49 Kapningen av ett svenskt flygplan på Bulltofta1973:20 s. 16 Karolinska sjukhuset, fråga om remiss av utredningen om överförande av huvudmannaskapet för sjukhuset till Stockholms läns landsting..............1979/80:50 s. 34 Kashmir, regeringens åtgärder med anledning av kidnappning ...........................1991/92:30 s. 48 Kockum Construction AB, bidrag till....1981/82:35 s. 37 Kockums AB, anslag till................1986/87:33 s. 83 Kollektiva försäkringar, regeringsbeslut om1984/85:35 s. 52 Kollektivanslutning till politiskt parti1975/76:50 s. 31 Kommittédirektiv, visst...............1996/97:25 s. 186 Kommittésekreterare, tillsättning av..1992/93:30 s. 108 Kommittéväsendet..........................1972:26 s. 11 ........................................1975:12 s. 20 .....................................1975/76:50 s. 18 .....................................1976/77:44 s. 11 .....................................1992/93:30 s. 10 .....................................1993/94:30 s. 11 .....................................1994/95:30 s. 22 .................................1995/96:30 s. 12, 21 .....................................1996/97:25 s. 32 Kommundelningar (Botkyrka, Vaxholm, Vara, Norsjö, Vännäs)........................1981/82:35 s. 32 Kommunikationsdepartementets handläggning av ett överklagat beslut av Vägverket......1993/94:30 s. 8 Kommunministern - vissa uttalanden angående delning av kommuner....................1977/78:35 s. 31 Koncessioner för vissa kraftledningar i östra Svealand1983/84:30 s. 42 Konjunkturstimulerande åtgärder, förslag till1974:22 s. 23 Konsekvensanalyser i propositioner.....1990/91:30 s. 23 .....................................1993/94:30 s. 41 Konsekvensutredningarna inför ett svenskt EU-medlemskap.........................1994/95:30 s. 121 Konseljbeslut motivering av...........................1972:26 s. 10 offentliggörande av......................1971:34 s. 5 .........................................1972:26 s. 2 .........................................1973:20 s. 3 Konsulttjänster upphandling av i samband med energi- besparingskampanjen 1973................1974:22 s. 41 Regeringskansliets upphandling.......1994/95:30 s. 43 upphandling 1992......................1992/93:30 s. 8 upphandling åren 1990-1993...........1994/95:30 s. 66 Utbildningsdepartementets upphandling åren 1992-1994.......................1994/95:30 s. 79 Konsumentombudsmannen, förordning med instruktion för........................1984/85:35 s. 56 Kooperativa rådet, formen för reglering av verksamhet i...........................1991/92:30 s. 22 Kotmaleprojektet i Sri Lanka, bistånd till1981/82:35 s. 25 Kraftledningar i östra Svealand, koncession för1983/84:30 s. 42 Kreditgaranti till Bo Cavefors Klassiker och Förlag AB1980/81:25 s. 71 Kreditupplysningslagen, tillämpningen av1984/85:35 s. 57 Krigsmateriel till länder som deltog i FN-alliansen1990/91:30 s. 59 Krigsmaterielexport AB Bofors export av Robot 70.........1985/86:25 s. 31 AB Bofors medverkan vid uppförandet och driften av en fabrik i Iran..................1985/86:25 s. 32 bakgrund, m.m........................1987/88:40 s. 14 .....................................1988/89:30 s. 23 .....................................1989/90:30 s. 38 .....................................1990/91:30 s. 48 .....................................1991/92:30 s. 52 befogenhet att underteckna vissa samarbetsavtal1994/95:30 s. 225 den rådgivande nämndens roll i krigsmateriel- exportfrågor.........................1985/86:40 s. 31 .....................................1995/96:30 s. 57 FFV:s affärer........................1990/91:30 s. 49 .....................................1991/92:30 s. 52 FFV:s s.k. Englandsavtal.............1987/88:40 s. 24 .....................................1991/92:30 s. 55 följdleveranser......................1996/97:25 s. 39 godkännande av licenstillverkningsavtal, samarbetsavtal och komponentleveranser1995/96:30 s. 65 krigsmaterielbegreppet...........1987/88:40 s. 34, 42 medborgarkommissionens rapport.......1989/90:30 s. 38 meddelade domar......................1991/92:30 s. 54 Nobelkrut............................1990/91:30 s. 48 organisationen för tillstånd.........1995/96:30 s. 56 praxisutvecklingen...................1996/97:25 s. 39 till Burma...........................1983/84:30 s. 40 .....................................1990/91:30 s. 54 .....................................1991/92:30 s. 59 till Chile - örlogsfartyget Göta Lejon..1973:20 s. 19 till Gulfstaterna....................1996/97:25 s. 78 till Indien......................1987/88:40 s. 27, 37 .....................................1989/90:30 s. 53 .....................................1991/92:30 s. 59 till Indonesien......................1980/81:25 s. 71 .....................................1986/87:33 s. 40 .................................1987/88:40 s. 33, 41 ....................................1993/94:30 s. 130 .....................................1996/97:25 s. 63 till Irak............................1990/91:30 s. 55 till Iran............................1986/87:33 s. 50 .....................................1991/92:30 s. 58 till Iran - patrullbåtar.............1987/88:40 s. 35 till Jugoslavien.....................1991/92:30 s. 57 till Oman............................1995/96:30 s. 74 till Pakistan........................1975/76:50 s. 45 till Singapore.......................1986/87:33 s. 32 till Storbritannien (de s.k. Englandsavtalen)1987/88:40 s. 24, 36 tillstånds- och kontrollfrågor...1987/88:40 s. 20, 40 .....................................1989/90:30 s. 41 till Thailand........................1990/91:30 s. 50 ....................................1993/94:30 s. 136 till USA - luftvärnssystemet DIVAD (Division Air Defence)...............1982/83:30 s. 24 till USA - lyftkranar................1987/88:40 s. 35 till Västra Gulfstaterna............1993/94:30 s. 133 Krigspropaganda, lagstiftning mot.........1971:34 s. 19 Krisuppgörelserna i september 1992....1993/94:30 s. 172 Kronförsvaret.........................1996/97:25 s. 173 Kränkning av svenskt farvatten............1975:12 s. 32 Kränkning av svenskt luftrum den 9 augusti 19841984/85:35 s. 27 Kvinnliga präster - fråga om prästvigning av kvinnor1972:26 s. 143 Kärnbränsle, utförsel av använt........1982/83:30 s. 25 Kärnenergi - import och export av klyvbara radioaktiva produkter..................1986/87:33 s. 79 .....................................1988/89:30 s. 86 Kärnkraftsfrågan.......................1976/77:44 s. 32 .....................................1977/78:35 s. 25 .....................................1978/79:30 s. 26 .....................................1980/81:25 s. 68 .................................1982/83:30 s. 14, 25 .....................................1984/85:35 s. 51 .....................................1986/87:33 s. 79 Kärnkraftsreaktorer, laddning av.......1984/85:35 s. 51 Kärnvapenfri zon i Europa..............1982/83:30 s. 14 Körkort, dispens rörande indragning av.....1971:34 s. 9 Lagrådet, remisser till....................1972:26 s. 6 ........................................1973:20 s. 10 ........................................1974:22 s. 28 ........................................1975:12 s. 21 .....................................1975/76:50 s. 19 .....................................1976/77:44 s. 15 ......................................1977/78:35 s. 8 ......................................1978/79:30 s. 7 ......................................1979/80:50 s. 7 ......................................1980/81:25 s. 6 ......................................1981/82:35 s. 6 ......................................1982/83:30 s. 8 ......................................1983/84:30 s. 6 .....................................1984/85:35 s. 10 ......................................1985/86:25 s. 5 ......................................1986/87:33 s. 6 ......................................1987/88:40 s. 7 ......................................1988/89:30 s. 8 .....................................1989/90:30 s. 18 .....................................1990/91:30 s. 18 .....................................1991/92:30 s. 12 .....................................1992/93:30 s. 12 .....................................1993/94:30 s. 12 .....................................1994/95:30 s. 25 Lagrådet, underhandsföredragning i......1982/83:30 s. 8 ......................................1983/84:30 s. 6 .....................................1984/85:35 s. 11 .....................................1991/92:30 s. 16 .....................................1992/93:30 s. 18 .....................................1993/94:30 s. 24 .....................................1994/95:30 s. 31 Lagrådet, utskottsremiss om ersättningssystemet för vuxentandvård......................1994/95:30 s. 34 Lagrådet, utskottsremisser till........1984/85:35 s. 11 .....................................1991/92:30 s. 17 .....................................1992/93:30 s. 18 .....................................1993/94:30 s. 24 .....................................1994/95:30 s. 32 Lagrådets synpunkter, regeringens beaktande av1993/94:30 s. 22 Landshövding i Norrbottens län, utnämning av1992/93:30 s. 112 Ledamotskap i UD:s antagningsnämnd (Hugo Lindgren)........................1984/85:35 s. 31 Lekmannainslaget i länsstyrelserna........1972:26 s. 15 LKAB-aktier försäljning..........................1991/92:30 s. 69 till teknikbrostiftelserna..........1993/94:30 s. 172 Lokalisering av det nya Plan- och bostadsverket1987/88:40 s. 55 Lottförsäljningsautomat, regeringens beslut om tillstånd......................... 1995/96:30 s. 139 Läkemedelsindustridelegationen, direktiv till1975/76:50 s. 48 Länsbostadsdirektör i Blekinge län, utnämning av1989/90:30 s. 81 Länsläkarorganisationens avveckling....1981/82:35 s. 38 Länsstyrelses styrelse, val av ledamöter till1976/77:44 s. 41 Lärarkonflikten hösten 1989............1989/90:30 s. 63 Löner och arvoden till ledningarna i de statliga bolagen......................1994/95:30 s. 168 Löntagarfondernas styrelser, val till..1984/85:35 s. 56 Löntagarfondsmedel, upprättande av stiftelser1994/95:30 s. 217, 229 Massmedierna, departementens uppgiftslämnande till1983/84:30 s. 45 Massmedierna, rådet för mångfald......1994/95:30 s. 250 Materielbeställningar 1990 och 1991 till militära försvaret..............................1991/92:30 s. 59 Medbestämmandelagen (MBL) förberedelser för tillämpningen av på den offentliga sektorn...................1976/77:44 s. 25 tillämpningen av vid högre tjänstetillsättningar1979/80:50 s. 25 vid beredningen av regeringsärenden..1978/79:30 s. 13 .....................................1983/84:30 s. 14 vid organisationsförändringar i statsförvaltningen1973:20 s. 12 Medborgarskapsärenden.....................1972:26 s. 15 .........................................1973:20 s. 8 Militära flygplan, regleringen av luftvärdighet m.m.1993/94:30 s. 114 Militära försvaret, materielbeställningar 1990 och 19911991/92:30 s. 59 Militära underrättelsetjänsten, regeringens kontroll1990/91:30 s. 34 Mordet på statsminister Olof Palme kontakter med åklagarna..............1988/89:30 s. 57 kontakterna mellan regeringen och spaningsledningen1986/87:33 s. 17 .....................................1988/89:30 s. 55 ny organisation av mordutredningen...1986/87:33 s. 20 olovlig avlyssning...................1990/91:30 s. 42 regeringens kontakter med den s.k. Ebbe Carlsson-affären................1988/89:30 s. 47 regeringens åtgärder.................1986/87:33 s. 14 .....................................1987/88:40 s. 10 .................................1988/89:30 s. 24, 34 telefonavlyssning på kriminalvårdsanstalt1988/89:30 s. 39 Motorvägsbygget mellan Stenungsund och Ljungskile1988/89:30 s. 80 Musikaliska akademiens bibliotek, tillsättning av vikariat som överbibliotekarie.....1980/81:25 s. 15, 18 Myndighets anslagsanvändning, begränsning i1971:34 s. 19 Myndighets rätt att meddela föreskrifter, begränsningar i1971:34 s. 19 Myndighets skyldighet att vid trycksaksframställning samråda med Allmänna förlaget.............1975:12 s. 29 Myndighetsutövning i tillfälliga organ under regeringen1992/93:30 s. 27 Märket, Fyren - gränsdragning mellan Sverige och Finland............................1982/83:30 s. 23 Naturvården inom de svenska fjällområdena1986/87:33 s. 84 NCB, stöd till.........................1980/81:25 s. 54 .....................................1982/83:30 s. 26 NJA, regeringens åtgärder..............1977/78:35 s. 23 Nobelkrut, krigsmaterielexport.........1990/91:30 s. 48 Nominering av svenska befattningshavare vid EU:s institutioner.........................1994/95:30 s. 236 Nongrata-förklaring av utländsk diplomatisk personal1986/87:33 s. 64 .....................................1989/90:30 s. 17 se även Rysk regeringsdelegation, besök av Nordbanken avtal om avgångsvederlag.............1994/95:30 s. 88 grundläggande information............1994/95:30 s. 84 ledningsfrågor i.....................1990/91:30 s. 93 nyemission i, m.m....................1991/92:30 s. 61 statens stöd.........................1994/95:30 s. 85 utövande av statens ägande...........1994/95:30 s. 90 Nordisk passkontrollöverenskommelse....1979/80:50 s. 24 ......................................1979/80:52 s. 1 Nordiska bataljonens uppgifter i Bosnien, ÖB:s pressmeddelande om den................1995/96:30 s. 112 Nordiskt musikkonservatorium...........1979/80:50 s. 36 Normgivning genom förvaltningsbeslut...1990/91:30 s. 29 Normgivningsmakten, regeringens utövning av 1979/80:50 s. 11 .....................................1980/81:25 s. 13 ......................................1983/84:30 s. 5 .....................................1987/88:40 s. 10 .....................................1988/89:30 s. 13 .....................................1990/91:30 s. 28 .....................................1991/92:30 s. 21 .....................................1992/93:30 s. 24 .....................................1993/94:30 s. 33 Norra Länken..........................1996/97:25 s. 160 Norrbottens järnverk - regeringens åtgärder1977/78:35 s. 23 Norrländska Skogsägares Cellulosa AB (NCB), stöd till1980/81:25 s. 54 .....................................1982/83:30 s. 26 Norrmalmstorgsdramat, augusti 1973........1974:22 s. 17 Notifieringen till GATT om jordbrukspolitiken1989/90:30 s. 102 Nyemission i Nordbanken m.m............1991/92:30 s. 61 se även Nordbanken Nyemission i UV Shipping...............1988/89:30 s. 91 Nynäsvägen, arbetsplan för................1973:20 s. 18 Nåd i brottmål..........................1981/82:35 s. 8 .....................................1989/90:30 s. 34 .....................................1993/94:30 s. 55 Näringsfrihetsombudsmannen, instruktion för1984/85:35 s. 56 Näringshjälp, Arbetsmarknadsstyrelsens handläggning av visst ärende...........................1974:22 s. 40 Närradioverksamhet, kulturministerns uttalanden om1992/93:30 s. 127 Nödsituationer, regler för regeringens handlande i1973:20 s. 16 .....................................1975/76:50 s. 32 Ockupationen av västtyska ambassaden i Stockholm1975/76:50 s. 32 Offentliga utredningar....................1972:26 s. 11 ........................................1975:12 s. 20 .....................................1975/76:50 s. 18 .....................................1976/77:44 s. 11 Offentlighet och sekretess, tillämpning av reglerna1990/91:30 s. 30 Oljebistånd till Estland m.m...........1991/92:30 s. 49 Oljekrisen 1973-1974......................1974:22 s. 20 Oljetransit AB, försäljning av statens aktier i1986/87:33 s. 84 Oljeupphandling i Iran.................1984/85:35 s. 45 Oljeutvinningsplattformar, etablering för tillverkning av1975:12 s. 32 Ombudsmannainstitutioner under regeringen1984/85:35 s. 56 Onkologi, radiologisk, beslut om.......1984/85:35 s. 24 Pakistan, vapenexport till.............1975/76:50 s. 45 Parlamentarismen och regeringens beslutsformer1980/81:25 s. 4 Partiledaröverläggningar................1990/91:30 s. 8 Partnerskap för fred (PFF), svensk medverkan i samarbetet inom.....................1995/96:30 s. 101 Pensionsarbetsgruppen, statsrådet Bo Könbergs ledning av............................1994/95:30 s. 207 Personalkontroll, vid kommendering av värnpliktiga1991/92:30 s. 60 Personalkontrollfråga - tjänstetillsättningsärende vid Tullverket.........................1984/85:35 s. 52 Personalkontrollsystemets tillämpning..1986/87:33 s. 74 .....................................1987/88:40 s. 47 Personalpolitik, statlig...............1990/91:30 s. 80 Personalsituationen i Regeringskansliet årsskiftet 1990/91...................1990/91:30 s. 11 årsskiftet 1991/92....................1991/92:30 s. 9 årsskiftet 1992/93....................1992/93:30 s. 8 årsskiftet 1993/94....................1993/94:30 s. 9 årsskiftet 1994/95...................1994/95:30 s. 19 årsskiftet 1995/96...................1995/96:30 s. 11 Personregister, upprättande av (Reader's Digest AB)1975/76:50 s. 256 PK-bankens förvärv av Carnegie fondkommission AB1988/89:30 s. 88 Plan- och bostadsverket, lokalisering av1987/88:40 s. 55 Polen direktavvisningar till under 1990....1990/91:30 s. 71 svensk hjälp till skogsindustrin m.m.1992/93:30 s. 56 Polisingripanden i september 1989, VM-kvalmatchen i fotboll..............................1990/91:30 s. 84 Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet1994/95:30 s. 21 .....................................1995/96:30 s. 11 Post- och järnvägsterminal till Solna, lokalisering av1976/77:44 s. 34 Posten, lön till VD...................1994/95:30 s. 169 Pressmeddelande Nordiska bataljonen.................1995/96:30 s. 112 rörande portot......................1996/97:25 s. 193 Prisregleringslagen, tillämpningen av....1971:34 s. 112 ........................................1973:20 s. 18 Prisstoppet 1970....................................1971:34 s. 19 1973....................................1973:20 s. 18 Privatiseringen av Celsius Industrier AB1993/94:30 s. 93 Privatiseringen av statliga företag....1993/94:30 s. 79 Procordia AB, affären mellan AB Volvo och1990/91:30 s. 94 ....................................1992/93:30 s. 127 Propositioner, konsekvensanalyser......1990/91:30 s. 23 .....................................1993/94:30 s. 41 Propositionernas redovisning av lagrådsyttrandena 1993/94:30 s. 14 .....................................1994/95:30 s. 26 Propositionsavlämnandet till riksdagen....1971:34 s. 17 ........................................1975:12 s. 24 .....................................1975/76:50 s. 26 .....................................1976/77:44 s. 21 .....................................1977/78:35 s. 10 ......................................1978/79:30 s. 8 ......................................1979/80:50 s. 7 ......................................1980/81:25 s. 7 ......................................1981/82:35 s. 6 .....................................1982/83:30 s. 13 ......................................1983/84:30 s. 7 .....................................1984/85:35 s. 12 .....................................1985/86:25 s. 12 .....................................1986/87:33 s. 10 ......................................1987/88:40 s. 9 .....................................1988/89:30 s. 11 .....................................1989/90:30 s. 21 .....................................1990/91:30 s. 21 .....................................1991/92:30 s. 18 ................................1992/93:30 s. 19, 130 Prägling av guldmynt......................1973:20 s. 19 Publicering av regeringsbeslut........1975/76:50 s. 256 Radiologisk onkologi, beslut om........1984/85:35 s. 24 Raineraffären, utnämning av statsråd...1983/84:30 s. 34 Reader's Digest AB - tillstånd för upprättande av centralt personregister...............1975/76:50 s. 256 Regelbeståndet och regelregistreringen.1992/93:30 s. 33 .....................................1993/94:30 s. 30 Regeringens beaktande av Lagrådets synpunkter1993/94:30 s. 22 Regeringens befogenhet att överlämna vissa museala tillgångar som gåvor......................1975:12 s. 18 Regeringens handlande i nödsituationer....1973:20 s. 16 .....................................1975/76:50 s. 32 Regeringens kontakter med bilindustrin1994/95:30 s. 137 Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet se säkerhetspolisens (Säpo) verksamhet Regeringens normgivningsbemyndiganden, registrering av........................1993/94:30 s. 33 Regeringens rätt att ingå överenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation1988/89:30 s. 19 .....................................1991/92:30 s. 33 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation ...........................1985/86:25 s. 1 ......................................1986/87:33 s. 4 ......................................1989/90:30 s. 6 ......................................1990/91:30 s. 6 ......................................1991/92:30 s. 7 .....................................1992/93:30 s. 7 .....................................1993/94:30 s. 6 ....................................1994/95:30 s. 13 ......................................1995/96:30 s. 8 Regeringens tillämpning av 3 kap. 2 § tredje stycket riksdagsordningen.......................1980/81:25 s. 8 Regeringens tillämpning av svensk lag i förhållande till FN:s konvention om barnets rättigheter1995/96:30 s. 94 Regeringens utnyttjande av anslag som står till regeringens egen disposition...........1996/97:25 s. 12 Regeringens utnämningspolitik se även Tjänstetillsättningar och Utnämning av statsråd till visst ämbete...........1988/89:30 s. 73 .....................................1996/97:25 s. 36 Regeringsarbetet den 1/3-13/3 1986.....1986/87:33 s. 16 Regeringsarbetets organisation..........1990/91:30 s. 6 ......................................1991/92:30 s. 7 ......................................1992/93:30 s. 7 ......................................1993/94:30 s. 6 ....................................1994/95:30 s. 13 ......................................1995/96:30 s. 8 Regeringsbeslut den språkliga utformningen av........1991/92:30 s. 25 rättelse av..........................1991/92:30 s. 26 om utlämning, utformningen av........1990/91:30 s. 13 publicering av.......................1975/76:50 s. 14 Regeringskansliet kostnadsansvaret för resor företagna av statsråd och politiskt tillsatta tjänstemän..1994/95:30 s. 215 politiskt tillsatta tjänstemän......1993/94:30 s. 18 .....................................1994/95:30 s. 21 revisionen...........................1995/96:30 s. 24 statistik och andra redovisningar....1989/90:30 s. 14 .....................................1990/91:30 s. 11 ......................................1991/92:30 s. 9 ......................................1992/93:30 s. 8 .....................................1993/94:30 s. 9 .....................................1994/95:30 s. 19 .....................................1995/96:30 s. 11 Regeringskansliets organisation och arbetsformer1974:22 s. 3 .........................................1975:12 s. 4 ......................................1976/77:44 s. 8 ......................................1978/79:30 s. 5 ......................................1982/83:30 s. 5 ......................................1984/85:35 s. 5 ......................................1986/87:33 s. 4 ......................................1987/88:40 s. 4 ......................................1988/89:30 s. 5 ......................................1989/90:30 s. 6 ......................................1991/92:30 s. 7 .....................................1992/93:30 s. 8 .....................................1993/94:30 s. 6 .....................................1994/95:30 s. 13 ......................................1995/96:30 s. 8 .................................1996/97:25 s. 11, 19 Regeringsprotokoll, formell granskning.1993/94:30 s. 7 ....................................1994/95:30 s. 16 .....................................1995/96:30 s. 10 Regeringsskiftet 1976..................................1976/77:44 s. 4 1978..................................1978/79:30 s. 3 1979..................................1979/80:50 s. 4 1981..................................1981/82:35 s. 3 1982..................................1982/83:30 s. 3 1986 (med anledning av statsminister Olof Palmes död)1985/86:25 s. 3 1990..................................1989/90:30 s. 7 1991..................................1991/92:30 s. 5 1994.................................1994/95:30 s. 10 1996..................................1996/97:25 s. 8 Regeringsuttalanden i vissa EU-frågor.1995/96:30 s. 122 Regeringsärenden, handläggning enligt 7 kap. 3 § andra meningen regeringsformen.....1991/92:30 s. 25 ......................................1993/94:30 s. 7 Regeringsärendenas antal, utvecklingen av..1971:34 s. 2 .........................................1972:26 s. 2 .........................................1973:20 s. 2 .........................................1974:22 s. 2 .........................................1975:12 s. 3 ......................................1981/82:35 s. 2 ......................................1983/84:30 s. 3 ......................................1984/85:35 s. 4 ......................................1985/86:25 s. 4 ......................................1986/87:33 s. 5 ......................................1987/88:40 s. 6 ......................................1988/89:30 s. 6 .....................................1989/90:30 s. 16 .....................................1990/91:30 s. 12 .....................................1991/92:30 s. 11 .....................................1992/93:30 s. 11 .....................................1993/94:30 s. 6 ....................................1994/95:30 s. 15 ......................................1995/96:30 s. 9 Regeringsärendenas beredning ......................................1977/78:35 s. 3 ......................................1984/85:35 s. 8 ......................................1985/86:25 s. 7 ......................................1989/90:30 s. 9 i fråga om Arlandabanan.............1994/95:30 s. 171 Regionalpolitiskt stöd.................1977/78:35 s. 32 .....................................1985/86:25 s. 41 Regleringsbrev, expediering av............1971:34 s. 18 Regleringsbrev för budgetåret 1981/82..1982/83:30 s. 44 Rekrytering till tjänster inom EG/EU-institutioner1993/94:30 s. 148 Religionsundervisning, befrielse från.....1972:26 s. 15 ........................................1973:20 s. 19 Remissbehandling av besvärsärenden........1974:22 s. 31 ........................................1975:12 s. 33 ......................................1975/76:50 s. 5 .....................................1979/80:50 s. 14 Remissförfarande, beslutsmotiveringar, handläggning av........................1990/91:30 s. 14 Remissyttranden i propositioner, redovisningen av1972:26 s. 12 ........................................1973:20 s. 11 Resning, möjlighet till i ärende som avgjorts av regeringen.............................1980/81:25 s. 15 Revision i Regeringskansliet...........1995/96:30 s. 24 Riddarholmen, beredning av frågan om byggandet av ett tredje järnvägsspår...............1995/96:30 s. 147 Riksbanken, samråd med regeringsföreträdare om penningpolitiken.......................1991/92:30 s. 80 Riksbanksfullmäktige, dröjsmål vid tillsättning av ordförande................................1975:12 s. 31 Riksdagens bemyndiganden i normgivningshänseende, redovisning av.........................1975/76:50 s. 39 ......................................1983/84:30 s. 5 .....................................1985/86:25 s. 10 .....................................1986/87:33 s. 12 .....................................1987/88:40 s. 10 .....................................1989/90:30 s. 17 .....................................1990/91:30 s. 28 .....................................1991/92:30 s. 21 .....................................1992/93:30 s. 24 .....................................1993/94:30 s. 31 Riksdagens privatiseringsbemyndigande, regeringens handläggning med anledning av..........1993/94:30 s. 79 Riksdagens skrivelser, regeringens behandling av1971:34 s. 20 .........................................1972:26 s. 5 ........................................1973:20 s. 14 ........................................1974:22 s. 29 ........................................1975:12 s. 26 .....................................1975/76:50 s. 31 .....................................1976/77:44 s. 24 .....................................1977/78:35 s. 15 .....................................1978/79:30 s. 13 .....................................1979/80:50 s. 27 ......................................1979/80:52 s. 1 .....................................1980/81:25 s. 26 .....................................1981/82:35 s. 10 ......................................1983/84:30 s. 4 .....................................1984/85:35 s. 22 .....................................1985/86:25 s. 39 .....................................1986/87:33 s. 78 .....................................1987/88:40 s. 60 .....................................1988/89:30 s. 23 .....................................1989/90:30 s. 24 .....................................1990/91:30 s. 38 .....................................1991/92:30 s. 27 .....................................1992/93:30 s. 31 ....................................1993/94:30 s. 33 ....................................1994/95:30 s. 38 .....................................1995/96:30 s. 16 Riksdagsledamots tjänstledighet från statlig befattning1985/86:25 s. 46 Riksdagsordningen 3 kap. 2 § tredje stycket, regeringens tillämpning av..............1980/81:25 s. 8 Riktlinjer för yrkesmässig trafik.........1975:12 s. 32 ROT-verksamheten, regeringens åtgärder med anledning av riksdagens beslut.........1992/93:30 s. 40 Rutiner för avvisande av främmande fartyg på svenskt territorialvatten.................1975:12 s. 32 Rysk regeringsdelegation, besök av.....1991/92:30 s. 49 Rysslands president, brev om utbåtskränkningar till1994/95:30 s. 107 Rådet för exportkontrollfrågor.........1995/96:30 s. 57 Rådet för mångfald inom massmedierna..1994/95:30 s. 250 Rådgivande nämnden/Exportkontrollrådet.1995/96:30 s. 57 Rättspsykiatriska undersökningar.......1988/89:30 s. 74 Rörelsehindrade elevers gymnasiestudier1988/89:30 s. 93 Saab-Scania AB, tillstånd att anlägga en bilindustri på Kockums område i Malmö..............1987/88:40 s. 61 Samarbetsavtal på krigsmaterielområdet, befogenhet att underteckna.......................1994/95:30 s. 225 Samer, utbildningsministerns sammanträffande med1992/93:30 s. 56 Samhällsägda utvecklingsbolag, inrättande av1980/81:25 s. 26 Sammansatt finans- och skatteutskott - handläggningen av skattefrågor.........1975/76:50 s. 49 Samråd mellan regeringsföreträdare och Riksbanken om penningpolitiken....................1991/92:30 s. 80 Sanktionerna mot Irak..................1991/92:30 s. 50 SAS - de s.k. frikorten................1977/78:35 s. 29 Schein, Harry - arvode för utredningsuppdrag1974:22 s. 39 Sekretesskyddad handling, landstings utlämnande av till statlig myndighet....................1974:22 s. 39 Sekretesslagens tillämpning i Utrikes- och Försvars- departementen..........................1985/86:25 s. 15 .....................................1988/89:30 s. 17 .....................................1990/91:30 s. 30 Serafimerlasarettet placering av medicinska forskartjänster vid nedläggning..........................1979/80:50 s. 35 portalbyggnader, överlåtelse till Stockholms kommun...............................1982/83:30 s. 37 Sjuk- och tandvårdsersättning.........1996/97:25 s. 177 Sjukjournaler, utlämnande av från landstings- kommunalt organ till statlig myndighet (besvärsärende)1974:22 s. 39 Sjukvårdsfrågor, hälso- och............1990/91:30 s. 85 Skadestånd till en f.d. handelssekreterare1975:12 s. 32 Skeppsankaret AB, direktiv till statens företrädare1991/92:30 s. 69 Skogsbrukares trygghetsförsäkring......1984/85:35 s. 25 Skogsindustrin m.m. i Polen, svensk hjälp till1992/93:30 s. 56 Skoimporten, inskränkningar i..........1975/76:50 s. 37 Skolbyggen, lånetillstånd för finansiering av1971:34 s. 20 Skolöverstyrelsen Birgitta Ulvhammars förordnande som generaldirektör......................1981/82:35 s. 36 Slopandet av beteckningen Kunglig i namnet på statliga myndigheter......................1975:12 s. 31 Småbåtshamn, våtmarkskonvention om.....1989/90:30 s. 86 Socialdepartementet, regeringsprotokoll1994/95:30 s. 18 Socialutredningen, direktiv till.......1976/77:44 s. 41 Socionomutbildningen och vuxenutbildningen, vissa frågor..............................1972:26 s. 15 Sovjetunionen, uppgift om svensk underrättelse- verksamhet på 1950-talet...............1994/95:30 s. 99 Spannmålsbeslut, 1985 års..............1987/88:40 s. 64 Spannmålshandeln, reglering av underskott i1985/86:25 s. 41 Språkgranskning av vissa UD-dokument...1983/84:30 s. 33 SSAB - vissa frågor rörande den ekonomiska upp- görelsen i samband med bildandet av Svenskt Stål AB1982/83:30 s. 36 Stadsplan för kvarteret Bryggeriet i Lund......1980/81:25 s. 31 för kvarteret Triangeln i Malmö......1985/86:25 s. 43 Stasidokument, regeringens agerande i frågan om att utfå vissa handlingar från myndigheter i annat land1993/94:30 s. 166 Statens konstmuseer, regeringens handläggning av fråga om bevakning och säkerhet vid...1993/94:30 s. 171 Statens strålskyddsinstitut handläggning av skrivelse från.......1978/79:30 s. 39 utseende av styrelse................1995/96:30 s. 151 Statens stöd till Nordbanken...........1994/95:30 s. 85 Statlig personalpolitik................1990/91:30 s. 80 Statliga företag förhållandet till regeringen.........1995/96:30 s. 35 försäljning av aktier i Assi Domän AB1994/95:30 s. 144 löner och arvoden till ledningarna..1994/95:30 s. 168 privatiseringen av...................1993/94:30 s. 79 ägandet av Nordbanken................1994/95:30 s. 90 Statliga verk och företag, statstjänstemän som styrelseledamöter i.......................1971:34 s. 19 ........................................1972:26 s. 13 .....................................1986/87:33 s. 71 Statsföretag AB, ledningen av.............1971:34 s. 19 .....................................1982/83:30 s. 26 Statsminister Bildts anförande ?Sverige och de baltiska länderna? den 17 november 1993................1993/94:30 s. 153 brev till Rysslands president.......1994/95:30 s. 107 uttalande i fråga om sovjetiska spionerianklagelser1994/95:30 s. 99 Statsminister Carlssons brev till Iraks president1990/91:30 s. 60 Statsminister Palmes brevväxling med Kubas premiärminister.....................1975:12 s. 17 .....................................1975/76:50 s. 36 Statsråd innehav av värdepapper...............1992/93:30 s. 42 ....................................1993/94:30 s. 157 jäv för..............................1978/79:30 s. 36 .....................................1981/82:35 s. 38 .....................................1992/93:30 s. 42 .....................................1995/96:30 s. 30 .................................1996/97:25 s. 28, 30 kontakter med Gotakoncernens huvudägare Trygg-Hansa SPP Holding..............1994/95:30 s. 96 vissa uttalanden.....................1991/92:30 s. 43 ...........................1992/93:30 s. 93, 104, 127 .....................................1993/94:30 s. 60 ...................................1994/95:30 s. 244 ....................................1995/96:30 s. 122 Statsråd och politiskt tillsatta tjänstemän i Regerings- kansliet, konstnadsansvaret för resor.1994/95:30 s. 215 Statsrådens tjänsteresor...............1985/86:25 s. 47 Statsråds beslutanderätt...............1976/77:44 s. 12 ......................................1977/78:35 s. 5 Statsråds förmögenhetsinnehav..........1983/84:30 s. 36 .....................................1992/93:30 s. 42 ....................................1993/94:30 s. 157 ....................................1994/95:30 s. 202 .....................................1996/97:25 s. 28 Statsrådsberedningen, uttalande av ang. boken Industrispionage.......................1984/85:35 s. 30 Statsrådsgrupperna, de nya..............1990/91:30 s. 7 Statsrådsprotokoll, offentliggörande av....1971:34 s. 3 Statsrådsprotokoll, redovisning av innehåll i1974:22 s. 2 .........................................1975:12 s. 3 Stiftelsen framtidens kultur bemyndigande att inrätta............1994/95:30 s. 216 utbyte av styrelseledamöter.........1994/95:30 s. 230 Stiftelser, agerande mot vissa........1994/95:30 s. 229 Strategiska produkter..................1995/96:30 s. 56 Stråförkortningsmedel, användning av...1987/88:40 s. 63 Strålskyddsinstitutet, utseende av styrelse1995/96:30 s. 151 Studiestödsförordningen avseende Nordiskt musikkonservatorium....................1979/80:50 s. 36 Stålverk 80-projektet..................1976/77:44 s. 28 .....................................1977/78:35 s. 23 Svensk författningssamling (SFS), utgivningen av1971:34 s. 15 ........................................1974:22 s. 33 ........................................1975:12 s. 22 .....................................1975/76:50 s. 20 .....................................1976/77:44 s. 17 .....................................1977/78:35 s. 12 .....................................1978/79:30 s. 10 ......................................1979/80:50 s. 8 ......................................1980/81:25 s. 9 ......................................1981/82:35 s. 8 ......................................1983/84:30 s. 8 .....................................1984/85:35 s. 13 .....................................1985/86:25 s. 14 ......................................1986/87:33 s. 9 ......................................1987/88:40 s. 7 ......................................1988/89:30 s. 9 .....................................1989/90:30 s. 19 .....................................1990/91:30 s. 20 .....................................1991/92:30 s. 20 .....................................1992/93:30 s. 21 .....................................1993/94:30 s. 26 ....................................1994/95:30 s. 36 .....................................1995/96:30 s. 13 Svensk kustfart, utländska fartyg i...1989/90:30 s. 101 Svensk medverkan i samarbetet inom Partnerskap för fred (PFF)........................1995/96:30 s. 101 Svenska Dagbladet - tryckfrihet och sekretess1983/84:30 s. 33 Svenska Dagbladet, tryckfrihetsåtal mot1986/87:33 s. 73 Svenska fältsjukhuset..................1990/91:30 s. 60 Sverige och Gulfkriget.................1990/91:30 s. 57 Sveriges lantbruksrepresentation i utlandet1974:22 s. 29 Sveriges Radio AB, vissa frågor.......1992/93:30 s. 130 Sveriges Radio-koncernen, ordförande och styrelse- ledamöter inom.........................1991/92:30 s. 80 Sveriges turistråd.....................1991/92:30 s. 76 Swedish Ordnance AB, bildandet av......1991/92:30 s. 71 Sydafrika, undantag från handelsförbudet1992/93:30 s. 118 Sydafrikalagen, dispens från...........1980/81:25 s. 60 Säkerhetsfrågor, regeringens befattning med1987/88:40 s. 47 .....................................1991/92:30 s. 60 Säkerhetsfrågor, skrivelse om vissa...1993/94:30 s. 173 Säkerhetskontroll på flygplats, regeringens beslut att medge polismyndighet rätt att mot ersättning utföra1993/94:30 s. 173 Säkerhetspolisens (Säpo) verksamhet betr. sjukvårdsförvaltningen i Göteborg1975/76:50 s. 42 regeringens kontroll av..............1978/79:30 s. 33 .....................................1979/80:50 s. 34 .....................................1982/83:30 s. 41 .....................................1988/89:30 s. 60 Säkerhetspolitiska frågor, statsminister Bildts agerande i vissa.......................1994/95:30 s. 99 Särskilda organ för utredning, rådgivning och förvaltning............................1995/96:30 s. 21 Södra Skogsägarna AB, statligt engagemang i1984/85:35 s. 48 Tandläkarutbildning för iranier........1984/85:35 s. 47 Tandvårdstaxan - tillämpningen av tandvårdsförsäkringen1975:12 s. 30 .....................................1990/91:30 s. 90 Taxitrafiken i Lerum...................1979/80:50 s. 37 ......................................1979/80:52 s. 6 TCO-konflikten våren 1985..............1985/86:25 s. 17 Teknikbrostiftelserna, tillförandet av LKAB-aktier1993/94:30 s. 173 Tekofrågor, regeringens handläggning av med anledning av riksdagsbeslut............1981/82:35 s. 11 TELUB-ärendet - utbildning i Sverige av libyska medborgare.....................1979/80:50 s. 30 ......................................1979/80:52 s. 4 .....................................1980/81:25 s. 31 .....................................1981/82:35 s. 39 Terroristbestämmelser, utvisning enligt1990/91:30 s. 72 Terroristlagstiftningen, tillämpningen av1975/76:50 s. 43 .....................................1977/78:35 s. 32 .....................................1980/81:25 s. 70 .....................................1984/85:35 s. 15 Terrängkörningslagen - bemyndigande till regeringen1975/76:50 s. 39 Thailand, krigsmaterielexport till.....1990/91:30 s. 50 ....................................1993/94:30 s. 136 Tillfälliga organ under regeringen, myndighets- utövning i.............................1992/93:30 s. 27 Tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen i fråga om vägar och flygplatser..................1975/76:50 s. 31 Tjeckoslovakiska medborgare, utvisning av1986/87:33 s. 64 Tjernobylkatastrofen 1986..............1986/87:33 s. 51 Tjänstebrev och distribution av visst informations- material från intresseorganisation........1975:12 s. 32 Tjänsteman i flygvapnet, överförande av till disponibilitet.........................1985/86:25 s. 47 Tjänstetillsättningar m.m. biståndskontorschef.................1993/94:30 s. 149 Domstolsverket.......................1975/76:50 s. 48 .....................................1987/88:40 s. 59 dröjsmål i fråga om tillsättning av viss landshövding1974:22 s. 39 generaldirektör vid Skolöverstyrelsen1981/82:35 s. 36 EG/EU-institutioner, rekrytering till tjänster inom1993/94:30 s. 148 Finansinspektionen, byte av chef....1993/94:30 s. 139 generaldirektörer åren 1976-1986.....1986/87:33 s. 66 kommittésekreterare.................1992/93:30 s. 108 krigsmaterielinspektör...............1995/96:30 s. 58 landshövding i Norrbottens län......1992/93:30 s. 112 ledamöter i Exportkontrollrådet......1995/96:30 s. 61 politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet1993/94:30 s. 10 .....................................1995/96:30 s. 11 kyrkliga tjänster.......................1972:26 s. 15 lektor i organisk kemi vid Lunds universitet (Hellmers-ärendet)...................1975/76:50 s. 49 .....................................1976/77:44 s. 41 .....................................1981/82:35 s. 42 länsbostadsdirektör i Blekinge län...1989/90:30 s. 81 medbestämmandelagens tillämpning vid tillsättning av högre tjänster....................1979/80:50 s. 25 ordförande i Riksbanksfullmäktige.......1975:12 s. 31 Postverket...........................1984/85:35 s. 56 professor i datorlingvistik vid Universitetet i Uppsala1989/90:30 s. 82 professor i musikvetenskap vid Lunds universitet1986/87:33 s. 68 .....................................1987/88:40 s. 60 regeringens praxis i förhållande till jämställdhetslagen1983/84:30 s. 20 .....................................1984/85:35 s. 19 Regeringsrätten......................1987/88:40 s. 59 rådgivare vid Interpol, m.m..........1989/90:30 s. 81 skoldirektör i Lomma.................1979/80:50 s. 35 Tullverket...........................1984/85:35 s. 52 styrelse för Statens strålskyddsinstitut1995/96:30 s. 151 styrelseledamöter, Vägverket och Trafiksäkerhetsverket...............1992/93:30 s. 113 universitetslektor i fysik vid Lunds universitet1986/87:33 s. 67 utlandsmyndigheter, svenska, chefer för1987/88:40 s. 57 verkschefer..........................1986/87:33 s. 66 .....................................1987/88:40 s. 57 .....................................1988/89:30 s. 73 .....................................1989/90:30 s. 79 .....................................1990/91:30 s. 77 verkställande direktör i Svensk Bilprovning AB1985/86:25 s. 35 vikariat som överbibliotekarie vid Musikaliska akademiens bibliotek..........1980/81:25 s. 15, s. 18 Tjänstledighet från viss domartjänst...1984/85:35 s. 54 Tobaksrökning, åtgärder mot...............1971:34 s. 20 .....................................1976/77:44 s. 40 Trafiksäkerhetsverket, utnämning av styrelse- ledamöter i...........................1992/93:30 s. 113 Trafiktillstånd för viss busstrafik....1975/76:50 s. 46 se även Yrkestrafikförordningen Trav- och galoppskolans framtida lokalisering1995/96:30 s. 153 Tredje spåret över Riddarholmen.......1995/96:30 s. 147 Triangeln i Malmö, stadsplan för.......1985/86:25 s. 43 Trygg-Hansa SPP Holding, statsråds kontakter 1994/95:30 s. 96 Trygghetsförsäkring för skogsbrukare...1984/85:35 s. 25 Tulltaxa, rättelse i lagen om..........1981/82:35 s. 40 Tätbebyggelseförbud, undantag från.....1980/81:25 s. 31 .....................................1982/83:30 s. 41 Ubåt 137 - grundstötning i Blekinge skärgård1981/82:35 s. 12 Ubåtsincidenten i Gåsefjärden..........1981/82:35 s. 12 Ubåtsincidenten i Hårsfjärden..........1982/83:30 s. 23 Ubåtskränkningar, brev till Rysslands president1994/95:30 s. 109 Ubåtsskyddskommissionen diarieföringen av det s.k. Fermbrevet1983/84:30 s. 30 ledamoten Carl Bildts resa till USA..1983/84:30 s. 29 UD:s antagningsnämnd, visst ledamotskap i1984/85:35 s. 31 UD:s rutiner vid kontakter med massmedier1984/85:35 s. 29 Umeå universitetsbibliotek, granskningsexemplar av tryckt skrift till.....................1974:22 s. 37 ........................................1975:12 s. 33 Underrättelse- och säkerhetsfrågor, vissa1991/92:30 s. 60 se även Personalkontroll och Värnpliktiga Underrättelseverksamhet mot Sovjetunionen på 1950-talet..........................1994/95:30 s. 99 Ungdomslagen, tillämpningen av.........1983/84:30 s. 43 Uppgiftslämnande till massmedierna.....1983/84:30 s. 45 Upphandlingsfrågor ARE-bolagen.............................1974:22 s. 41 av datorer för försvaret................1973:28 s. 19 bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana1987/88:40 s. 65 Crownair AB.............................1974:22 s. 40 konsulttjänster.........................1974:22 s. 41 .....................................1994/95:30 s. 43 Regeringskansliets riktlinjer..........1994/95:30 s. 47 Utbetalning av visst skadestånd till f.d. handelssekreterare1975:12 s. 32 Utbildningsanslag i budgetpropositionen 1990/911990/91:30 s. 25 Utbildningsdepartementet administration.......................1995/96:30 s. 24 .....................................1996/97:25 s. 16 anlitande av Gramma AB...............1994/95:30 s. 80 anslagsfrågor.......................1992/93.30 s. 115 regeringsprotokoll...................1994/95:30 s. 17 upphandling av konsulttjänster.......1994/95:30 s. 79 Utbåtskränkningar, brev till Rysslands president1994/95:30 s. 109 ?Utflaggningsärende? - tillstånd till överlåtelse av fartyg1979/80:50 s. 32 Utlandssvenskarnas rösträtt............1975/76:50 s. 47 Utlämnande av underlag rörande kommande försvarsbeslut........................1994/95:30 s. 245 Utlämning, utformningen av regeringsbeslut om1990/91:30 s. 13 Utländska fartyg i svensk kustfart....1989/90:30 s. 103 Utländskt fastighetsförvärv............1983/84:30 s. 43 Utlänningsnämnden, förordnande av ledamöter i1991/92:30 s. 83 Utlänningsärenden angående de s.k. Åselefamiljerna.....1995/96:30 s. 97 asylsökande från Bosnien.............1993/94:30 s. 75 asylsökande från republiken Makedonien1994/95:30 s. 209 avvisning av vissa peruanska medborgare1992/93:30 s. 103 .....................................1993/94:30 s. 70 avvisningsbeslut av asylsökande med såväl bosniskt som kroatiskt medborgarskap.1995/96:30 s. 91 barns rättigheter....................1990/91:30 s. 69 behandlingen av asylansökningar från kosovoalbaner1993/94:30 s. 77 direktavvisningar till Polen under 19901990/91:30 s. 71 förvar av barn.......................1987/88:40 s. 53 .....................................1990/91:30 s. 70 .....................................1990/91:30 s. 74 handläggningstider...................1982/83:30 s. 10 .....................................1984/85:35 s. 15 .....................................1987/88:40 s. 50 .....................................1988/89:30 s. 63 .....................................1989/90:30 s. 72 .....................................1990/91:30 s. 64 invandrarministern, visst uttalande..1987/88:40 s. 55 .....................................1992/93:30 s. 93 Invandrarverket, regeringens kontakter med1992/93:30 s. 93 medborgarskap............................1973:20 s. 7 regeringens praxis i asylärenden.....1990/91:30 s. 65 .....................................1993/94:30 s. 64 Schengenavtalet.....................1992/93:30 s. 103 terroristbestämmelserna..............1987/88:40 s. 52 .....................................1988/89:30 s. 66 .....................................1990/91:30 s. 72 tillämpningen av utlänningslagen.....1977/78:35 s. 32 .....................................1979/80:50 s. 20 ......................................1979/80:52 s. 1 .....................................1980/81:25 s. 70 .....................................1982/83:30 s. 10 .....................................1983/84:30 s. 11 .....................................1984/85:35 s. 15 ....................................1996/97:25 s. 166 utländskt medborgarskap, befrielse från1990/91:30 s. 75 utvisningsärenden, praxis i..........1987/88:40 s. 50 .....................................1988/89:30 s. 64 .....................................1989/90:30 s. 74 viseringspraxis......................1989/90:30 s. 77 vissa handläggningsfrågor............1990/91:30 s. 74 visumplikt, införande av.............1992/93:30 s. 93 Utnämning av statsråd till visst ämbete (Ove Rainer till justitieråd)..........1983/84:30 s. 34 Utnämning av verkställande direktörer.1992/93:30 s. 114 Utnämningar av generaldirektörer och verkschefer m.fl. se Tjänstetillsättningar Utnämningar, ordinarie domartjänster...1990/91:30 s. 78 Utnämningspolitik, regeringens.........1995/96:30 s. 52 Utrednings- och remissväsendet............1972:26 s. 11 ........................................1975:12 s. 20 .....................................1975/76:50 s. 18 .....................................1976/77:44 s. 11 Utrikesdepartementets organisation.........1975:12 s. 5 Utrikesdepartementets rutiner vid kontakter med massmedierna...........................1984/85:35 s. 29 Utrikesfrågor, vissa...................1991/92:30 s. 46 Utrikesförvaltningen extra utbetalning till anställda....1996/97:25 s. 168 Utrikesnämnden regeringens information.............1996/97:25 s. 118 vissa frågor rörande.................1975/76:50 s. 36 Uttalanden av statsråd ifrågasatt överensstämmelse med regeringens uppfattning..........................1993/94:30 s. 63 om rättsavgöranden...................1993/94:30 s. 61 statsminister Bildt om viss underrättelseverksamhet1994/95:30 s. 102 utrikesminister Lena Hjelm-Wallén om veto- rätten inom EU......................1995/96:30 s. 122 vissa uttalanden.....................1991/92:30 s. 43 ...........................1992/93:30 s. 93, 104, 127 ....................................1994/95:30 s. 244 .....................................1995/96:30 s. 38 ..........................1996/97:25 s. 126, 189, 197 Utvisning enligt terroristbestämmelserna1990/91:30 s. 72 Utvisning på grund av brott............1983/84:30 s. 11 UV Shipping, fördelning av aktier i samband med nyemission.........................1988/89:30 s. 91 Vapenexport se Krigsmaterielexport Vapenvägrare - nåd i brottmål...........1981/82:35 s. 8 Varvsfrågor Kockums AB, visst anslag till........1986/87:33 s. 83 statligt stöd till Öresundsvarvet, Kalmar Varv AB och Kockum Construction AB...........1980/81:25 s. 63 .....................................1981/82:35 s. 37 Vellinge kommun, omläggning av väg 100 i1989/90:30 s. 86 Verksamhetstid för 1979 års kyrkomötes utredningsnämnd........................1979/80:50 s. 36 Verkschefers bisysslor.................1986/87:33 s. 72 Verkschefsfrågor Datainspektionen - Socialstyrelsen - Riksrevisionsverket..................1985/86:25 s. 33 Verksledningsbeslutet och myndighetsinstruktionerna1989/90:30 s. 32 Verkställande direktörer, utnämning av1992/93:30 s. 114 Vetebiståndet till svältande länder....1975/76:50 s. 47 Vietnam och viss skuldreglering........1984/85:35 s. 43 Viggenplanet, export av och garantifrågor1976/77:44 s. 39 Villkorslagen, tillämpningen av........1978/79:30 s. 26 Viseringsfrågor inom UD................1988/89:30 s. 22 VM-kvalmatchen i fotboll, polisingripanden i september 1989 i.....................1990/91:30 s. 84 Volvo AB och Procordia AB, affären mellan1990/91:30 s. 94 ....................................1992/93:30 s. 127 Volvo-Renaultaffären..................1994/95:30 s. 137 Volvoärendet - principavtal mellan AB Volvo och den norska staten om bildandet av svensk-norsk koncern1978/79:30 s. 29 Vuxentandvård, ersättningssystemet för.1994/95:30 s. 34 Vuxenutbildningen och socionomutbildningen1972:26 s. 15 Vårdhemmet Majgården i Gnesta, kommunikations- ministerns engagemang i................1992/93:30 s. 55 Våtmarkskonvention om småbåtshamn och omläggning av väg 100 i Höllviken i Vellinge kommun1989/90:30 s. 86 Väganslag, disposition av..............1976/77:40 s. 40 Vägomläggning vid Sätra i Skaraborgs län, arbetsplan för.........................1985/86:25 s. 47 Vägverket, tillsättande av styrelseledamöter i1992/93:30 s. 113 Vägverket, överklagat beslut av.........1993/94:30 s. 8 Värdepapper, statsråds innehav av ....1992/93:30 s. 42 ....................................1994/95:30 s. 202 Värnpliktiga personalkontroll i samband med kommendering av1991/92:30 s. 60 regeringsbeslut att avbryta pågående försök med förkortad grundutbildning av.........1991/92:30 s. 60 regeringsbeslut om mobiliserings- och förpläg- nadstjänst..........................1993/94:30 s. 170 Värnpliktsvägrare - nåd i brottmål......1981/82:35 s. 8 Västra Gulfstaterna, krigsmaterielexport till1993/94:30 s. 133 Västtyska ambassaden, ockupation av i april 19751975/76:50 s. 32 Yrkesmässig trafik med buss, riktlinjer för1975:12 s. 32 Yrkestrafikförordningen - Försvarets civilförvaltnings dispens från reglerna i (försöksverksamhet betr. fria värnpliktsresor med chartrade bussar)..1975/76:50 s. 46 Åselefamiljerna, regeringens handläggning av utlänningsärendet......................1995/96:30 s. 97 Äldreomsorgens organisation, hälso- och sjukvård1990/91:30 s. 85 ÖB:s pressmeddelande om den nordiska bataljonens uppgifter i Bosnien...................1995/96:30 s. 112 Öresundsbron beslutsunderlag för....................1991/92:30 s. 74 fast förbindelse över..................1990/91:30 s. 95 redovisning till riksdagen av de ekonomiska förutsättningarna för.................1994/95:30 s. 191 Öresundsvarvet i Landskrona, fråga om nedläggning1980/81:25 s. 63 Överläggningar med partiledarna.........1990/91:30 s. 8
Innehållsförteckning
Inledning.............................................1 Sammanfattning........................................1 1 Regeringskansliet...................................2 2 Regeringsprotokollen................................7 2.1 Statistik.......................................7 2.2 Formell granskning av regeringsprotokollen......8 3 Regeringens behandling av riksdagens skrivelser.....8 4 Författningsutgivningen............................14 5 Regeringens remisser till Lagrådet.................28 6 Registrering av handlingar inom Regeringskansliet och den nya tekniken49 Utskottets anmälan...................................60 Bilagor 1.1 5.2......................................61 Sakregister 1971 1996/97............................168