Grafisk museiverksamhet, m.m.
Betänkande 1994/95:KrU2
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU02
Grafisk museiverksamhet, m.m.
Innehåll
1994/95 KrU2
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet två motioner från allmänna motionstiden 1994, i vilka begärs att riksdagen skall göra uttalanden om stöd till grafisk museiverksamhet, m.m. i Mariefred och Tidaholm.
Utskottet anser det betydelsefullt att initiativ tas till vidgade möjligheter att visa grafisk konst och framställningen av sådan samt att förbättra konstnärers möjligheter att arbeta med grafiska uttrycksmedel. Utskottet framhåller att det är initiativtagarnas ansvar att se till att sådan verksamhet kan finansieras och att riksdagen i allmänhet inte uttalar sig om fördelningen av anvisade statliga medel till icke-statliga museers drift och investeringar. Med hänvisning härtill och till pågående arbete inom Kulturutredningen avstyrker utskottet motionerna.
Motionerna
1993/94:Kr272 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av ett Grafikens Hus i Mariefred.
1993/94:Kr273 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett grafiskt museum i Tidaholm.
Statliga bidrag till museer
Statliga bidrag till driften av museer
Av de tio centrala museerna är åtta statliga myndigheter och två stiftelser med i princip samma ställning som myndighetsmuseerna i vad gäller statsbidrag och uppdrag. Dessa tio centralmuseer får statligt driftbidrag.
Det finns 26 regionala museer, de flesta länsmuseer, som oftast drivs i stiftelseform och som får statsbidrag till en del av sina driftkostnader i form av s.k. grundbidrag som fördelas av Statens kulturråd. I övrigt finansieras de genom intäkter, kommunala och landstingskommunala bidrag, m.m. De regionala museerna kan besluta att samarbeta med lokala museer och att bidra till dessas finansiering genom att låta något eller några grundbidrag gå till sådant lokalt museum. Som ett par exempel av flera kan nämnas att Älvsborgs läns museum samarbetar på detta sätt med Vänersborgs museum och Lödöse museum och att Kalmar läns museum samarbetar med och överför grundbidrag till Kalmar konstmuseum.
Det finns slutligen lokala museer av mycket varierande slag och storlek. Lokala museer kan drivas av kommuner, stiftelser, föreningar, företag m.m. Ett fåtal av dessa museer erhåller visst statligt driftbidrag i enlighet med riksdagens beslut, nämligen Arbetets museum i Norrköping, Dansmuseet i Stockholm, Drottningholms teatermuseum i Ekerö, Millesgården i Lidingö samt Strindbergsmuseet, Thielska galleriet och Skansen i Stockholm (anslaget Bidrag till vissa museer m.m.).
Bidrag under kortare tid -- högst tre år -- kan lämnas efter beslut av Kulturrådet från anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet m.m. till projekt o.d., dock inte till reguljära driftkostnader. Från samma anslag -- liksom med hjälp av lotterimedel -- kan även regeringen besluta om tillfälliga bidrag t.ex. till projekt.
Statliga bidrag till investeringar för museer
De centrala statliga museerna förvaltas av Statens fastighetsverk och deras investeringskostnader täcks genom lån i Riksgäldskontoret.
De regionala museerna, liksom de lokala museerna, har möjlighet att ansöka hos Boverkets samlingslokaldelegation om statligt bidrag till investeringar från medel anvisade över anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler. För budgetåret 1994/95 har riksdagen beslutat om en bidragsram på 25 miljoner kronor. Med hänsyn till att utbetalningar kommer att göras under budgetåret 1994/95 enligt tidigare större bidragsram har ett anslagsbelopp på 35 miljoner kronor anvisats (prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:BoU8, rskr. 1993/94:259).
Slutligen erinras om att arbetsmarknadsmedel kan komma i fråga om kriterierna för sådant bidrag är uppfyllda och arbetsmarknadsmyndigheterna prioriterar ändamålet.
Statliga utredningar på kulturområdet
I enlighet med riksdagens beslut åren 1992 och 1993 tillsatte regeringen våren 1993 fyra parlamentariska utredningar inom kulturområdet. Tre av dessa har avslutat sitt arbete under våren 1994, däribland Museiutredningen som avgivit betänkandet (SOU 1994:51) Minne och bildning. Remissbehandlingen av betänkandet avslutades den 1 oktober 1994. I betänkandet har utredningen bl.a. föreslagit en ny struktur för statliga och vissa andra museer. Utredningen har också -- efter en diskussion om den ekonomiska styrningen inom museiområdet -- föreslagit vissa förändringar av statsbidragsgivningen. Den övergripande Kulturutredningen (dir. 1993:24) arbetar fortfarande.
Grafikens Hus i Mariefred (mot. 1993/94:Kr272)
Vissa uppgifter om Grafikens Hus Gripsholms Kungsladugård AB
Föreningen Grafikens Hus i Sverige bildades år 1993. I en presentation av verksamheten den 7 juni 1994 sägs att Grafikens Hus skall inrymmas i södra flygeln av Gripsholms Kungsladugård i Mariefred. Grafikens Hus avses bli ett centrum för den grafiska konsten, dit alla som är intresserade av grafik -- allmänheten, konstnärer, konstvetare, konstföreningar, gallerier, företag, skolor, m.fl. -- skall kunna komma för att se och köpa god grafik, arbeta eller studera arbetet i verkstäderna och studera samlingarna. Kursverksamhet av olika slag skall anordnas. Vidare avses Grafikens Hus samarbeta med vetenskapliga institutioner inom forskning och utbildning. En permanent utställning skall kompletteras med tillfälliga utställningar. Konstnärer skall arbeta i verkstäder med de fyra grafiska teknikerna, nämligen högtryck (träsnitt, linoleum m.m.), djuptryck (koppargravyr, etsning m.m.), plantryck (litografi) och genomtryck (silk screen). Papperstillverkning i liten skala planeras också. Även bibliotek och arkiv avses inrättas.
Föreningen Grafikens Hus i Sverige bildade år 1994 Grafikens Hus Gripsholms Kungsladugård AB. Bolaget skall äga och förvalta Grafikens Hus och ansvara för driften av verksamheten. Enligt inhämtad information befinner sig planeringen för Grafikens Hus i dag på ett långt framskridet projektstadium. Arkitektritningar är klara, verksamheterna detaljplanerade, investeringskostnader samt driftkalkyler för de första två verksamhetsåren framtagna. Arbetet inriktas nu i första hand på finansieringen av projektet.
Ansökan om statsbidrag till Grafikens Hus
Den 8 maj 1994 ansökte Grafikens Hus hos Boverket om bidrag enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. De totala kostnaderna angavs till 22 600 000 kronor. Byggkostnaden beräknades därvid till 16 000 000 kronor, kostnaden för inventarier till 2 150 000 kronor och mervärdesskatt till 4 450 000 kronor. Bolaget ansökte om bidrag med 11 300 000 kronor. Bidragen från företag, kommuner och organisationer beräknades till 7 300 000 kronor. Vidare beräknades de egna tillgångarna från tecknade B-aktier komma att uppgå till 4 000 000 kronor.
I en komplettering den 31 maj 1994 angavs den totala kostnaden till 19 687 500 kronor, varav byggnation inkl. projektering beräknades till 13 200 000 kronor, utrustning och inventarier till 2 550 000 kronor och mervärdesskatt till 3 937 000 kronor.
Boverket avslog den 8 juni 1994 ansökningen.
Ny ansökningstid gick ut den 1 oktober 1994. Grafikens Hus har inkommit med en förnyad bidragsansökan.
Ett grafiskt museum i Tidaholm (mot. 1993/94:Kr273)
Vissa uppgifter om arbetet med att inrätta ett grafiskt museum i Tidaholm
Från Tidaholms kommun och Hellidens folkhögskola har följande inhämtats.
År 1958 inrättades en grafisk kollektivverkstad i Tidaholm. I början av 1960-talet startade ett samarbete mellan verkstaden och Hellidens folkhögskola. Folkhögskolan är numera huvudman för den litografiska verkstaden och driver en treårig litografiskola där. Sedan år 1983 är verkstaden inhyrd i kommunalt ägda 1800-tals fabrikslokaler på Vulkanön. Verkstaden fungerar också som kollektivverkstad för medlemmarna i Litografiska föreningen. Föreningen erhåller bidrag från kommun och landsting för verksamheten. Konstnärerna betalar termins- eller dagavgift till Hellidens folkhögskola och kan köpa material av folkhögskolan. Olika kurser i verkstaden drivs i samverkan mellan föreningen och folkhögskolan. Det har också hållits uppmärksammade, internationella symposier inom det litografiska området. I anslutning till verkstaden finns gästbostäder och en handpappersverkstad.
På Vulkanön finns Tidaholms museum. Det är inrymt i Vulcans tändsticksfabriks första byggnad som nu ägs av kommunen. Museets inriktning är industrihistorisk.
Tidaholms konsthall ordnar tillfälliga konstutställningar under sommarhalvåret.
I början av år 1994 föreslog representanter för kollektivverkstaden och folkhögskolan kommunen att ett grafiskt museum skulle inrättas i anslutning till den litografiska verkstaden och utbildningen. Kommunstyrelsen tillsatte en arbetsgrupp för att bereda frågan. Under arbetet har informella kontakter tagits bl.a. med Nationalmuseum, Konstmuseet i Göteborg och det konstmuseum som är under uppbyggnad i Skövde, vilket skall fungera som länskonstmuseum.
Ansökan om statsbidrag till Grafiskt museum i Tidaholm
Tidaholms kommunstyrelse har i september i år lämnat in en ansökan till Boverket om bidrag till uppförandet av ett litografiskt museum i Tidaholm. Avsikten är att museet skall ingå i en planerad litografisk akademi i Tidaholm som förutom museet avses omfatta den litografiska verkstaden, konstnärlig utbildning och konstbildning.
I ansökan lämnas kostnadsuppgifter för två alternativ, dels en om- och tillbyggnad av befintliga lokaler för sammanlagt 11 150 000 kronor, dels nybyggnad för sammanlagt 6 865 000 kronor. Kommunen anger i ansökan att kommunen i oktober 1994 kommer att ta ställning till den lämpligaste placeringen av ett litografiskt museum och att ansökan om bidrag kommer att kompletteras i november månad med erforderliga handlingar och uppgift om storleken på sökt bidrag.
Utskottet
I motion 1993/94:Kr272 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om värdet av ett Grafikens Hus i Mariefred. Motionärerna redovisar att initiativ tagits till en ideell sammanslutning för att inrätta ett Grafikens Hus i den statligt ägda Kungsladugården vid Gripsholms slott i Mariefred. Grafikens Hus skall enligt vad som redovisas i motionen visa svensk grafik under 100 år, ordna några större och ett antal mindre separata utställningar varje år med svensk och utländsk grafik. Där skall finnas samlingar av svensk och utländsk grafik. Man skall visa tryckmetoder från enklaste boktryck till experimentell datagrafik alltifrån den första skissen till färdigt avdrag. Det skall finnas verkstäder för de fyra huvudgrupperna av grafik, nämligen högtryck, djuptryck, plantryck och genomtryck, där konstnärer kan arbeta och verksamheten kan visas för besökare. Avsikten är också att det skall finnas bibliotek och arkiv. Verksamheten skall också omfatta kurser, föreläsningar och demonstrationer. Även grafikförsäljning skall förekomma.
Enligt motionen beräknas ombyggnad av Kungsladugården kosta 12 miljoner kronor. Motionären anser att detta bör täckas genom bidrag från anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler.
Som redovisats i det föregående har Grafikens Hus hos Boverket ansökt om 11,3 miljoner kronor från medel under anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler för att täcka del av den totala kostnaden på närmare 20 miljoner kronor. Efter avslag från Boverket i maj 1994 har Grafikens Hus inkommit med en förnyad ansökan.
I motion 1993/94:Kr273 (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om inrättande av ett grafiskt museum i Tidaholm. I motionen anför motionärerna att de anser att det i Tidaholm finns resurser, kunskap, verktyg och maskiner samt byggnader för att inrätta ett specialmuseum för grafisk konst. Basutställningen av grafisk konst avses bygga på samarbete med sådana museer och institutioner som har grafisk konst. Dessa museer och institutioner förutsätts således deponera konst vid ett museum i Tidaholm. Tidaholmsmuseet kan enligt motionärernas mening också utgöra bas för vandringsutställningar med grafisk konst. I motionen redovisas den grafiska verksamhet och utbildning som redan finns i Tidaholm vid den litografiska verkstad som drivs med Hellidens folkhögskola som huvudman. Verkstaden är belägen på Vulkanön, där också Tidaholms museum, en gymnasieskola samt en byggnad som skulle kunna användas för det grafiska museet är belägna. Motionärerna anför att det i Sverige inte finns något särskilt museum för grafisk konst och att de stora samlingar som finns på museer inte är tillgängliga för en bred allmänhet.
I det föregående har redovisats att kommunstyrelsen i Tidaholm inkommit till Boverket med en ansökan om bidrag från medel under anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler och att det i ansökan anges att kommunen ännu inte bestämt om ett sådant museum skall inrymmas i ombyggda eller nybyggda lokaler och inte heller hur stort belopp ansökan avser. Ansökan avses kompletteras under hösten 1994.
Utskottet erinrar om att stora samlingar av grafisk konst av hög kvalitet och från skilda tider finns både på statliga museer och på regionala och lokala museer i landet. På vissa håll finns permanenta utställningar av grafisk konst, men vanligast är att den grafiska konsten visas vid tillfälliga utställningar. En svårighet med att visa den grafiska konsten är att den är känslig för ljus och luftföroreningar och kan skadas vid en permanent exponering.
Grafiken är en viktig del av svenskt konstliv, den har också betytt mycket för en spridning av konsten till nya grupper. Det är därför enligt utskottets mening betydelsefullt att initiativ tas från olika håll -- både på det centrala planet och regionalt och lokalt -- för att vidga möjligheterna att ta del av både äldre tiders grafiska konst och den grafiska konst som skapas i dag, liksom för att förbättra förutsättningarna för konstnärer att arbeta med grafiska uttrycksmedel. De i motionerna aktualiserade verksamheterna planeras omfatta både konstmuseiverksamhet och grafiska verkstäder för produktion och demonstration. Grafiska verkstäder och grafisk museiverksamhet med betoning på produktion (även inom boktryck) finns på flera håll i landet.
Utskottet vill -- liksom i tidigare sammanhang och i betänkande 1993/94:KrU1 vid innevarande riksmöte -- betona att initiativ till regionala och lokala museiverksamheter måste tas regionalt och lokalt. Det är också initiativtagarnas ansvar att se till att investeringar och verksamhet kan finansieras. Riksdagen uttalar sig i allmänhet inte i frågor om inrättande av regionala och lokala museer och inte heller om inrättande av avdelningar inom sådana museer. Som utskottet redovisat i de inledande avsnitten i detta betänkande har Kulturrådet ansvar för fördelningen av statsbidrag till regionala museer, vilka i sin tur kan besluta att samverka med lokala museer och till dem överföra en del av sitt statliga driftbidrag. Vidare är det Boverkets samlingslokaldelegation som beslutar om statligt investeringsbidrag till icke-statliga kulturlokaler, t.ex. museer.
I avvaktan på kommande förslag grundade på resultaten av arbetet inom Museiutredningen och Kulturutredningen bör riksdagen inte göra några uttalanden som skulle kunna ändra de hittillsvarande principerna för statsbidragsgivningen.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandena i motionerna 1993/94:Kr272 och 1993/94:Kr273 om uttalanden från riksdagen beträffande grafisk museiverksamhet, m.m. i Mariefred och Tidaholm.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande grafisk museiverksamhet, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr272 och 1993/94:Kr273.
Stockholm den 25 oktober 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Leo Persson (s), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Birgitta Wichne (m) och Erik Arthur Egervärn (c).