Godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Finland om avgränsning i Ålands hav och norra Östersjön, m.m.
Betänkande 1994/95:UU17
Utrikesutskottets betänkande
1994/95:UU17
Godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Finland om avgränsning i Ålands hav och norra Östersjön, m.m.
Innehåll
1994/95 UU17
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens (Utrikesdepartementets) förslag (prop. 1994/95:156) om att godkänna en överenskommelse mellan Sverige och Finland om avgränsningen i Ålands hav och norra Östersjön av Sveriges ekonomiska zon och av Finlands kontinentalsockel och fiskezon. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner ett protokoll om att 1972 års överenskommelse med Finland om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön skall tillämpas vid avgränsning av Sveriges ekonomiska zon och Finlands kontinentalsockel och fiskezon norr om ön Märket i avvaktan på en teknisk revision.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium. Genom lagändringen utsträcks det svenska territorialhavet något i Bottenviken utanför Haparanda, i Norra Kvarken, i Bottenhavets sydligaste del samt i Ålands hav. Utskottet delar regeringens bedömning att lagändringen bör träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Propositionen
I proposition 1994/95:156 föreslår regeringen (Utrikesdepartementet) att riksdagen
1. godkänner överenskommelsen den 2 juni 1994 mellan Sverige och Finland om avgränsningen i Ålands hav och norra Östersjön av Sveriges ekonomiska zon och av Finlands kontinentalsockel och fiskezon, 2. godkänner protokollet om tillämpning av överenskommelsen den 29 september 1972 mellan Sverige och Finland om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön såsom avgränsning av svensk ekonomisk zon och av finländsk kontinentalsockel och fiskezon i avvaktan på att en teknisk revision av avgränsningen har genomförts, 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium.
I propositionen anförs att beredning skett efter hörande av Fiskeriverket, Kustbevaknigen och Sjöfartsverket. Avtalshandlingarna är upprättade på svenska och finska språken. Båda texterna äger lika giltighet. Lagförslaget har fogats till betänkandet som bilaga 1. Lagändringen föreslås träda i kraft i anslutning till ikraftträdandet av överenskommelsen med Finland. Denna träder i kraft 30 dagar efter den dag då avtalsparterna meddelat varandra om överenskommelsens godkännande (artikel 4 i överenskommelsen). Regeringen föreslår därför att den ges befogenhet att genom förordning besluta om lagens ikraftträdande. Överenskommelsen och protokollet har tagits in som bilaga 2 i betänkandet.
Utskottet
I propositionen redogörs dels för lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium, dels för lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Av 1 § i lagen om Sveriges sjöterritorium framgår att sjöterritoriet omfattar inre vatten och territorialhavet. I lagen om kontinentalsockeln definieras kontinentalsockeln som havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde samt inom det havsområde utanför Sveriges territorialgräns som regeringen bestämmer i enlighet med 1958 års Genèvekonvention om kontinentalsockeln (SÖ 1966:24). På grund av närheten till andra staters kuster kan Sverige inte fullt ut göra anspråk på en kontinentalsockel enligt 1958 års konvention utan att möta motsvarande anspråk från andra stater. I sådana fall skall avgränsningen mellan de berörda staternas sockelområden bestämmas genom avtal dem emellan (Genèvekonventionens artikel 6).
Genom 1982 års havsrättskonvention introducerades begreppet ekonomisk zon. Inom en ekonomisk zon ges kuststaten dels rättigheter och skyldigheter som motsvarar de sedan tidigare gällande bestämmelserna om fiskezon och kontinentalsockel, dels vissa andra rättigheter och skyldigheter på bl.a. miljörättens område. En ekonomisk zon får ha en bredd av högst 200 nautiska mil räknat från baslinjerna vid strandstatens kust. Beroende på geografiska omständigheter förekommer det att en kuststat inte kan göra anspråk på en 200 nautiska mil bred ekonomisk zon utan att möta ett motsvarande krav från en annan kuststat. I en sådan situation måste en avgränsning av den ekonomiska zonen göras.
Utanför territorialhavsgränsen har Sverige inrättat en ekonomisk zon genom lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon (prop. 1992/93:54, bet. 1992/93:UU10, rskr. 1992/93:54). Enligt 1 § i denna lag föreskriver regeringen om zonens närmare avgränsning. Sådana föreskrifter har beslutats genom förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon. Enligt gällande folkrätt får en ekonomisk zon omfatta högst 200 nautiska mil från de baslinjer vid kusten varifrån bredden av territorialhavet räknas. Inte någonstans längs Sveriges kust kan Sverige i full utsräckning göra gällande en zon om 200 nautiska mil utan att möta andra staters anspråk. En avgränsning måste alltså ske. Den fråga som aktualiseras i föreliggande proposition är avgränsningen mellan Sverige och Finland i Ålands hav och norra Östersjön.
Av propositionen framgår vidare att Sverige tidigare har träffat avtal med Norge om avgränsning av kontinentalsockeln i Skagerrak (prop. 1968:152, bet 1968:UU14, rskr. 1969:413, SÖ 1969:3) och med Finland om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och ned till en punkt i nordligaste delen av Östersjön (prop. 1972:123, bet. 1972:UU21, rskr. 1972:324, SÖ 1973:1). Denna avgränsning gäller sedan år 1977 även som avgränsning av Sveriges och Finlands fiskezoner i Bottenhavet och Bottenviken fram till en punkt strax norr om Södra Kvarken (prop. 1977/78:107, bet. 1977/78:JoU19, rskr. 1977/78:235, SÖ 1978:16). Avgränsningen av området vid Bogskär, som behandlas i föreliggande proposition, har tidigare inte reglerats i avtal mellan Sverige och Finland.
Sverige ingick år 1978 avtal med dåvarande Tyska Demokratiska Republiken om avgränsning av kontinentalsockeln i Östersjön (prop. 1978/79:14, bet. 1978/79:UU7, rskr. 1978/79:49, SÖ 1978:42). Detta avtal gäller alltjämt i förhållande till Förbundsrepubliken Tyskland. Med Danmark slöts år 1984 avtal om avgränsning av kontinentalsockeln och fiskezonerna i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön (prop. 1984/85:131, bet. 1984/85:UU15, rskr. 1984/85:239, SÖ 1984:54). Med dåvarande Sovjetunionen träffades år 1988 en överenskommelse om principer för avgränsning av vissa havsområden i Östersjön, följd av en överenskommelse om avgränsning av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön, liksom av en överenskommelse om ömsesidiga förbindelser på fiskets område i det tidigare omtvistade området i Östersjön (prop. 1987/88:175, 1987/88:UU33, rskr. 1987/88:378, SÖ 1988:3 resp. SÖ 1988:39). Genom upplösningen av Sovjetunionen har dess traktaträttsliga förpliktelser vad gäller avgränsningen övertagits av de baltiska staterna och Ryska federationen. En överenskommelse om avgränsning av kontinentalsockeln slöts år 1989 mellan Sverige och Polen (prop. 1988/89:87, bet. 1988/89:UU13, rskr. 1988/89:162, SÖ 1989:27).
Den nu ingångna överenskommelsen av den 2 juni 1994 mellan Sverige och Finland innebär enligt propositionen en tillfredsställande lösning av gränsproblemen i Ålands hav och norra Östersjön. Den uppdelning av det omdiskuterade området, som nu uppnåtts med Finland, motsvarar den uppdelning -- 75 % för Sverige och 25 % för den andra parten -- som Sverige under år 1988 uppnådde med dåvarande Sovjeunionen beträffande det tidigare omtvistade området öster om Gotland. Nuvarande avgränsningar i Ålands hav och norra Östersjön är svåra att övervaka för svenska myndigheter. När 1994 års överenskommelse träder i kraft erhålls en enda avgränsning, vilket underlättar övervakningen. Genom avgränsningsöverenskommelsen med Finland har Sverige kommit ytterligare ett steg mot målet att få yttergränserna för den svenska ekonomiska zonen fastställda till alla grannstater. Tillämpligheten av överenskommelserna år 1972 om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön samt år 1977 om vissa gränsfrågor upphör när avtalet av den 2 juni 1994 träder i kraft. Ikraftträdande sker 30 dagar efter det att parterna meddelat varandra att överenskommelsen godkänts (artikel 4 i överenskommelsen).
Antagandet av protokollet medför enligt propositionen att 1972 års avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet och Ålands hav norr om ön Märket skall tillämpas som avgränsning av den svenska ekonomiska zonen och av den finländska fiskezonen och kontinentalsockeln. Denna avgränsning kommer i ett senare skede att bli föremål för en teknisk revision. Med teknisk revision avses att koordinaterna skall definieras med modern mätteknik.
Lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium anger, som framgått ovan, avgränsningen av det svenska sjöterritoriet. 3 § första stycket i lagen fastställer som huvudprincip att det svenska territorialhavet får ha en bredd av högst tolv nautiska mil. På grund av avståndet till angränsande staters kuster kan dock Sverige inte alltid göra anspråk på ett tolv nautiska mil brett territorialhav utan att stöta på motsvarande krav från andra stater. Ett antal undantag från huvudprincipen i 3 § första stycket har därför meddelats i paragrafens andra stycke. Det nu relevanta undantaget återfinns i andra stycket punkten f. Här anges tre fall där territorialhavet inte får uppgå till fulla tolv naautiska mil. Det tredje av dessa undantag föreskriver att territorialhavet inte får utsträckas utöver mittlinjen mellan de svenska och finländska baslinjerna. Undantaget tar sikte på de fall där de överenskomna kontinentalsockel- och fiskezonsgränserna löper bortom mittlinjen från svensk sida sett och har införts av hänsyn till Finland. I överläggningar har, enligt propositionen, parterna enats om att skäl saknas att behålla denna begränsning. Genom att begränsningen tas bort utvidgas det svenska territorialhavet något dels i Bottenviken utanför Haparanda, dels i Norra Kvarken, dels i Bottenhavets sydligaste del, dels i Ålands hav. Några hinder mot dessa förändringar har i överläggningar med Finland inte ansetts föreligga från folkrättslig eller annan synpunkt. Vidare kan lagrummet i sin nuvarande lydelse tolkas så att en eventuell förändring av de finländska baslinjerna skulle få omedelbar effekt för utsträckningen av det svenska sjöterritoriet. I syfte att undvika oklarheter i denna fråga är det enligt propositionen regeringens bedömning att 3 § andra stycket f) också av detta skäl bör ändras så att hänvisningen till respektive lands baslinjer tas bort.
Överväganden
Utskottet har tagit del av regeringens framställning och föreslår att riksdagen antar det med propositionen framlagda lagändringsförslaget respektive godkänner överenskommelsen mellan Sverige och Finland med tillhörande protokoll.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande överenskommelse den 2 juni 1994 att riksdagen godkänner överenskommelsen den 2 juni 1994 mellan Sverige och Finland om avgränsningen i Ålands hav och norra Östersjön av Sveriges ekonomiska zon och av Finlands kontinentalsockel och fiskezon,
2. beträffande protokollet att riksdagen godkänner protokollet om tillämpning av överenskommelsen den 29 september 1972 mellan Sverige och Finland om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön såsom avgränsning av svensk ekonomisk zon och av finländsk kontinentalsockel och fiskezon i avvaktan på att en teknisk revision av avgränsningen har genomförts,
3. beträffande ändring i lagen om Sveriges sjöterritorium att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium.
Stockholm den 27 april 1995
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Anneli Hulthén (s), Helena Nilsson (c), Lena Klevenås (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Arne Mellqvist (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds) och Elisebeht Markström (s).
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Bilaga 2