Konstitutionsutskottets betänkande2003/04:KU2

Godkännande av ändringar i EG:s regler om val till Europaparlamentet, m.m.

Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2002/03:97
om godkännande av rådets beslut om ändring av valrättsaktens regler om
val av företrädare i Europaparlamentet samt om följdändringar i vallagen
(1997:157) och i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning
till Europeiska unionen. Ändringarna avser bl.a. att vissa ytterligare
ämbeten och uppdrag blir oförenliga med att vara ledamot av Europaparlamentet.
I
propositionen föreslås också ändringar i vallagen som innebär att valsedlar
utan partibeteckning ("blankröster") skall redovisas särskilt i den
offentliga valstatistiken.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
propositionen. Ett antal motioner om redovisning av blankröster anses
tillgodosedda genom förslaget och avstyrks.
Utskottet behandlar i
sammanhanget även en motion om rösträttsreglerna vid val till Europaparlamentet
i övriga EU-länder. Utskottet avstyrker motionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Ändringar i
valrättsakten
a)      Godkännande
Riksdagen godkänner rådets beslut 2002/772/EG, Euratom
av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av akten om
allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en
bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:97 punkt 1.
b)      Lagändringar
Riksdagen antar
regeringens förslag tilldels lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning
av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,dels lag om ändring i
vallagen (1997:157), såvitt avser 18 kap. 71 §. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:97 punkt 2 i denna del.

2.      Rösträtt vid val till
Europaparlamentet
Riksdagen avslår motion 2002/03:K236.

3.      Redovisning
av blankröster
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i vallagen (1997:157) i de delar som inte behandlats under förslagspunkt
1. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:97 punkt 2 i denna del
och avslår motionerna 2002/03:K212, 2002/03:K213 yrkandena 1 och 2,
2002/03:K222, 2002/03:K235, 2002/03:K378, 2002/03:K379 yrkande 20 i denna
del, 2003/04:K258 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:K271 yrkande 22 i denna
del.
Stockholm den 30 oktober 2003
På konstitutionsutskottets vägnar
Gunnar
Hökmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m),
Barbro Hietala Nordlund (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson (kd),
Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson
(s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils
Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Inger
Jarl Beck (s), Christer Adelsbo (s) och Liselott Hagberg (fp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Beträffande ärendet
och dess beredning fram till det att propositionen överlämnades till
riksdagen hänvisas till redogörelsen i propositionen. Redogörelsen omfattar
såväl beredningen inom EU av ändringen av den s.k. valrättsakten med
konsekvenserna av ändringen för den svenska lagstiftningen som beredningen
av frågan om redovisning av valsedlar som saknar partibeteckning, s.k.
blankröster.
Någon motion har inte väckts med anledning av propositionen.
Till ärendet i riksdagen har förts ett antal motioner från allmänna
motionstiden 2002 och 2003. Motionerna avser dels andra medlemsstaters
bestämmelser om rösträtt vid val till Europaparlamentet, dels vallagens
bestämmelser om blankröster.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner rådets beslut 2002/772/EG,
Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av
akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som
utgör en bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom (valrättsakten).
Som en följd av godkännandet föreslås ändringar i vallagen (1997:157) och
i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen. Ändringarna i vallagen avser bl.a. att vissa ytterligare ämbeten
och uppdrag blir oförenliga med att vara ledamot av Europaparlamentet.
Vidare
föreslås ändringar i vallagen som innebär att valsedlar utan partibeteckning
("blankröster") skall redovisas särskilt i den offentliga valstatistiken.
De
lagändringar som är föranledda av beslutet om ändring av valrättsakten
föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Övriga lagändringar
föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Utskottets överväganden
Ändringar i valrättsakten
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner rådets beslut om
ändringar i valrättsakten och beslutar om de lagändringar som behövs till
följd av beslutet.
1976 års valrättsakt
Bindande EG-rättsliga bestämmelser
om val av ledamöter till Europaparlamentet finns främst i valrättsakten
från 1976. Akten har hittills endast ändrats i samband med att nya medlemmar
har anslutit sig till unionen, och ändringarna har avsett uppräkningen av
hur många företrädare i Europaparlamentet som skall väljas för respektive
medlemsstat.
Valrättsakten har antagits av samtliga medlemsstater i
enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser och ingår i
det man brukar kalla EG:s primärrätt, dvs. den har status som fördrag.
Den ingår i den uppräkning av olika gemenskapsrättsliga fördrag och andra
instrument som finns i 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska unionen.
I valrättsakten föreskrivs att valen
skall vara direkta och rösträtten allmän. Akten innehåller föreskrifter
om parlamentets mandatperiod, om tidsperiod för valen och om förfarandet
när vakans uppstår. I akten regleras också vilka verksamheter som är
förenliga respektive oförenliga med uppdraget som företrädare i
Europaparlamentet.
Uppdraget är förenligt med att vara ledamot i ett nationellt parlament i
en medlemsstat. Uppdraget är däremot inte förenligt bl.a. med att vara
ledamot av regeringen i en medlemsstat, ledamot av Europeiska gemenskapernas
kommission eller domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i
EG-domstolen.
Ändringsbeslutets innebörd
Den viktigaste ändringen bedöms
i propositionen vara att medlemsstaternas företrädare i Europaparlamentet
i framtiden skall väljas enligt principer som är gemensamma för alla
medlemsstater. Den främsta förklaringen till att detta inte gällt tidigare
är att medlemsstaterna vid val till Europaparlamentet har velat tillämpa
ett valsätt som så långt som möjligt liknar det som används vid val till
de nationella församlingarna. Även i fortsättningen kommer det dock att
finnas ett utrymme för att tillämpa nationella regler. Ledamöterna i
Europaparlamentet skall i fortsättningen väljas genom listval (valsedlar)
eller ett förfarande med s.k. single transferable vote (STV) samt valsättet
vara proportionellt.
Medlemsstaterna får fastställa en lägsta tröskel
för fördelning av mandaten, som dock inte får sättas högre än 5 % av de
avgivna rösterna på nationell nivå. Medlemsstaterna får också fastställa
ett tak för kandidaternas utgifter i samband med valkampanjer.
Andra
ändringar avser, som nämnts, listan över ämbeten och uppdrag som är
oförenliga med att vara ledamot av Europaparlamentet. Särskilt märks att
detta uppdrag inte längre skall vara förenligt med uppdraget som ledamot
av ett nationellt parlament. De andra ämbeten och uppdrag som tillkommer
som oförenliga med Europaparlamentsuppdraget är domare eller justitiesekreterare
i förstainstansrätten, ledamot i Europeiska centralbankens direktion,
EU-ombudsman, tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst i organ som
är knutna till Europeiska gemenskapernas institutioner, eller i Europeiska
centralbanken.
Enligt den inledande artikeln i ändringsbeslutet byts
beteckningen företrädare ut mot beteckningen ledamot eller ledamöter.
Antalet
företrädare eller ledamöter från varje medlemsstat regleras i artikel
190.2 i EG-fördraget och anges inte längre i valrättsakten.
Propositionen
Förslagen
i propositionen innebär i denna del att riksdagen skall godkänna rådets
beslut om ändring i valrättsakten samt besluta om de lagändringar som
behövs till följd av beslutet.
Regeringen påpekar i propositionen att
ändringsbeslutet bl.a. innebär att beteckningen företrädare skall bytas
ut mot beteckningen ledamot eller ledamöter och att i vallagen genomgående
och i ett flertal paragrafer används uttrycket företrädare i Europaparlamentet.
Regeringen hänvisar till att den under våren 2003 beslutat direktiv till
en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att lämna förslag till
en helt ny vallag (Ju 2003:03, dir. 2003:37). Med hänsyn till detta lägger
regeringen inte nu fram förslag till ändring i vallagen i detta
hänseende.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i denna del.
Rösträtt vid val till Europaparlamentet
Utskottets
förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion om
rösträtten i övriga EU-länder vid val till Europaparlamentet.
Motion
I
motion 2002/03:K236 föreslår Carina Hägg (s) ett tillkännagivande för
regeringen om vikten av att inga inskränkningar i rösträtten förekommer
vid val till Europaparlamentet. Motionären kritiserar att det i några av
EU:s medlemsstater finns kvar inskränkningar i rösträtten för den som
avtjänar ett längre fängelsestraff, har dömts för vissa brott eller är
mentalsjuk. Hon anser att Sverige bör arbeta för att varken de nuvarande
medlemsstaterna eller de tillkommande skall ha inskränkningar i rösträtten
i Europaparlamentsval.
Bakgrund
I EG-fördragets artikel 190.1 föreskrivs
att Europaparlamentets företrädare för folken i de stater som slutit sig
samman i gemenskapen skall väljas genom allmänna direkta val. I fördragets
artikel 19.2 framhålls att varje unionsmedborgare som är bosatt i en
medlemsstat där han inte är medborgare skall ha rösträtt och vara valbar
vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där han är bosatt på
samma villkor som medborgarna i den staten. Denna rätt får utövas om inte
annat följer av de närmare bestämmelser som rådet antar genom enhälligt
beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet;
dessa bestämmelser kan föreskriva undantag om det är motiverat med hänsyn
till särskilda problem i en medlemsstat.
Bestämmelser finns också i rådets
direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare
bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet
för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är
medborgare.
Bestämmelserna om rätten att rösta och valbarhet i bosättningsstaten
är exempel på tillämpningen av principen om icke-diskriminering mellan en
medlemsstats medborgare och medborgare i andra medlemsstater.
I EU:s
stadga om de grundläggande rättigheterna, som enligt konventsförslaget
till nytt konstitutionellt fördrag skall tas in i detta fördrag, sägs i
artikel 39 om rösträtt och valbarhet till Europaparlamentet att varje
unionsmedborgare skall ha rösträtt och vara valbar vid val till
Europaparlamentet i den medlemsstat där han eller hon är bosatt på samma villkor
som medborgarna i den staten samt att ledamöterna i Europaparlamentet
skall väljas genom allmänna, direkta, fria och hemliga val. Rösträtten
och valbarheten för unionsmedborgare vid val till Europaparlamentet nämns
också i artikel 8 i den av konventet framlagda fördragstexten. Även i
artikel 1.3 i valrättsakten används efter den nu aktuella ändringen
formuleringen allmänna, direkta, fria och hemliga.
Vid sitt möte i Köpenhamn
i juni år 1993 fastställde Europeiska rådet vissa kriterier för bedömningen
av länder som önskar bli medlemmar i EU, de s.k. Köpenhamnskriterierna.
Dessa innebär bl.a. att tillträdande stater skall ha rättsstatens
karakteristiska kännetecken, dvs. demokrati, respekt för lagar och de mänskliga
rättigheterna samt skydd och respekt för minoriteters rättigheter, fungerande
marknadsekonomier och förmåga att hantera konkurrensen och marknadskrafterna
inom unionen. Medlemskap förutsätter att kandidatlandet har möjlighet att
uppfylla medlemskapets förpliktelser och ansluta sig till målen om en
politisk, ekonomisk och monetär union. Omvänt gäller även att stater i
Europa som önskar medlemskap och som uppfyller Köpenhamnskriterierna har
möjlighet att inleda medlemskapsförhandlingar för att bli medlemmar i
unionen.
I tilläggsprotokollet till Europakonventionen föreskrivs i
artikel 3 att fördragsparterna förbinder sig att anordna fria och hemliga
val med skäliga tidsintervall under förhållanden som tillförsäkrar folket
rätten att fritt ge uttryck åt sin mening beträffande sammansättningen av
den lagstiftande församlingen.
FN:s konvention om medborgerliga och
politiska rättigheter innehåller en bestämmelse i artikel 25 om rätt för
alla medborgare - utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras,
hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell
eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt - att delta
i handhavandet av allmänna angelägenheter direkt eller genom fritt valda
ombud, och att välja och bli vald vid periodiska och hederliga val förrättade
på grundval av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning varigenom
garanteras att väljarnas vilja kommer fritt till uttryck.
I Sverige fanns
även efter den allmänna rösträttens införande bestämmelser som uteslöt
vissa grupper från rösträtt, s.k. streck. Sådana streck avsåg bl.a.
omyndighet och konkurstillstånd. Förlust av rösträtt kunde också ådömas som
straffpåföljd. Denna straffpåföljd togs bort år 1936, och konkursstrecket
upphävdes år 1945.1Nils Stjernquist: Tvåkammartiden, Sveriges riksdag
1867-1970, Värnamo 1996.
Rösträttsinskränkningen för den som var
omyndigförklarad av domstol var den som upphävdes sist. Det skedde i samband
med att institutet omyndigförklaring avskaffades år 1989 (prop. 1987/88:32,
bet. KU 1987/88:33, 1988/89:KU2). Att slopa det hinder för rösträtt som
omyndigförklaringen innebar var enligt förarbetena ett av de viktigaste
skälen för att avskaffa omyndigförklaringarna. Det var därmed inte sagt
att rösträtten måste vara helt oinskränkt för alla vuxna personer, utan
det ansågs i och för sig tänkbart att införa regler som gjorde det möjligt
att i undantagsfall, t.ex. vid allvarlig psykisk ohälsa, frånta den
enskilde rösträtten. Argumentet skulle vara att vissa allvarligt sjuka
lättare än andra kunde bli offer för otillbörlig påverkan. Argumentet ansågs
emellertid inte ha så stor tyngd att det uppvägde de skäl, framför allt
respekten för den enskilda människans värde och integritet, som talade
för att alla skall ha kvar sin rösträtt.
Utskottet har tidigare behandlat
motioner av samma innehåll som den nu aktuella.
I sitt betänkande
1997/98:KU26 Författningsfrågor ansåg utskottet inte att riksdagen borde
göra något särskilt uttalande i fråga om andra medlemsländers bestämmelser
om rösträtten. I sitt betänkande 2001/02:KU34 påpekade utskottet att det
inte funnit anledning att göra någon genomgång av rösträttsreglerna vare
sig i EU:s medlemsstater eller i kandidatländerna, och utskottet utgick
från att regeringen i de sammanhang där frågan aktualiseras verkade för
rättvisa rösträttsregler i unionens nuvarande och blivande medlemsstater
vid val till Europaparlamentet. Utskottet ansåg inte att något tillkännagivande
behövdes.
En översiktlig genomgång av rösträttsinskränkningar i EU:s
medlemsstater och i kandidatländerna har denna höst gjorts av riksdagens
utredningstjänst. Enligt denna genomgång är det vanligt med
rösträttsinskränkningar
av den typ som anges i motionen.
Utskottets ställningstagande
Genom de
nu gjorda ändringarna i valrättsakten genomförs gemensamma grundläggande
principer för val till Europaparlamentet. Utskottet välkomnar detta. Liksom
vid sin behandling av en motion under riksmötet 1997/98 anser dock utskottet
att riksdagen inte bör göra något särskilt uttalande i fråga om andra
medlemsstaters bestämmelser om rösträtten. Motion 2002/03:K236 avstyrks
därmed.
Redovisning av blankröster
Utskottets förslag i korthet
Utskottet
föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om sådan ändring i
vallagen att s.k. blankröster särredovisas. Föreliggande motioner anses
tillgodosedda och avstyrks.
Gällande ordning
En central princip i det
svenska valsystemet utgörs av den fria nomineringsrätten. Den innebär att
väljarna har möjlighet att kort tid före ett val bilda ett nytt parti.
För att det skall vara möjligt för väljarna att rösta på ett sådant nytt
parti skall det enligt 9 kap. 12 § vallagen i varje röstningslokal finnas
blanka valsedlar som väljarna kan skriva till partiets beteckning och
dess kandidater på. Blanka valsedlar, där någon partibeteckning inte har
skrivits till, är ogiltiga enligt 18 kap. 10 § vallagen och redovisas
inte särskilt i den offentliga valstatistiken utan ingår tillsammans med
valsedlar som är ogiltiga av andra skäl i gruppen "ogiltiga
valsedlar".
Propositionen
I propositionen föreslås att valsedlar utan partibeteckning
skall redovisas särskilt i den offentliga valstatistiken.
Regeringen
återger Valmyndighetens beräkning att minst 99 % av de ogiltiga valsedlarna
i riksdagsvalen år 1998 och 2002 var ogiltiga på grund av att de saknade
partibeteckning. Regeringen hänvisar till att det i den allmänna debatten
har framförts krav på att de valsedlar som saknar partibeteckning skall
betraktas som giltiga eller att de i varje fall skall redovisas särskilt
mot bakgrund av att den väljare som röstar blankt kan anses ha utfört en
aktiv valhandling. För att folkstyrelsen skall kunna behålla en hög
legitimitet bland medborgarna, är det enligt regeringen viktigt att
missnöjessignaler av det aktuella slaget fångas upp och tas om hand av
valsystemet.
Regeringen hänvisar till den redogörelse som lämnats av 1999
års författningsutredning och som avsåg konsekvenserna av om de blanka
valsedlarna i 1998 års val hade betraktats som giltiga. Utredningen
redovisade konsekvenserna av om de blanka valsedlarna hade ingått i underlaget
för att bestämma olika spärrnivåer, som spärren mot små partier i riksdagsval
eller spärren för tilldelning av fria valsedlar.
Regeringen påpekar att
det svenska valsystemet bygger på den uttalade förutsättningen att väljarna
vid val röstar på ett parti, och de har också möjlighet att avge en
särskild personröst. En grundläggande förutsättning för valsystemet är enligt
propositionen att det är de politiska partierna som skall bära upp
verksamheten i de valda församlingarna. Det representativa styrelseskicket
bygger på att väljarna vid val till dessa församlingar röstar fram ledamöter
som företräder ett parti. En ordning som innebär att valsedlar utan
partibeteckning får delta vid mandatfördelningen eller att de på annat sätt
tillåts påverka valsystemets spärrnivåer skulle enligt regeringen strida
mot dessa grunder. Regeringen anser mot den angivna bakgrunden att valsedlar
utan partibeteckning även i fortsättningen bör vara ogiltiga och att de
inte heller bör tillåtas påverka de olika spärrnivåerna i valsystemet. De
bör däremot redovisas särskilt i den offentliga valstatistiken.
Motionerna
Frågan
om räkning och redovisning av s.k. blankröster har tagits upp i följande
motioner från allmänna motionstiden 2002: 2002/03:K212 av Inger Lundberg
(s), 2002/03:K213 av Eva Flyborg (fp), 2002/03:K222 av Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), 2002/03:K235 av Carina Hägg (s), 2002/03:K378 av Gustav
Fridolin (mp) och 2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20
delvis.
Eva Flyborg och Bo Lundgren m.fl. har återkommit med sina motionsyrkanden
under årets allmänna motionstid (motionerna 2003/04:K258 respektive
2003/04:K271 yrkande 22 delvis).
Utskottets ställningstagande
Utskottet
delar bedömningen att s.k. blanka valsedlar bör särredovisas från valsedlar
som är ogiltiga av andra skäl och tillstyrker således regeringens förslag
i denna del. De motioner som väckts i frågan både före och efter propositionen
är tillgodosedda genom den föreslagna lagändringen. Motionerna 2002/03:K212
(s), 2002/03:K213 (fp), 2002/03:K222 (m), 2002/03:K235 (s), 2002/03:K378
(mp), 2002/03:K379 (m) yrkande 20 delvis, 2003/04:K258 (fp) och 2003/04:K271
(m) yrkande 22 delvis avstyrks därför.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition
2002/03:97 Godkännande av ändringar i EG:s regler om val till Europaparlamentet,
m.m.:

1.      Riksdagen godkänner rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den
25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av akten om allmänna
direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till
beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom.
2.      Riksdagen antar regeringens förslag
till
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:K212 av
Inger Lundberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att de blanka valsedlarna skall räknas och
särredovisas.
2002/03:K213 av Eva Flyborg (fp):

1.      Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att räkna även
blankröster och inte räkna dem som ogiltiga.
2.      Riksdagen begär att
regeringen lägger fram förslag till översyn av ogiltigförklarandet av
blankröster, i syfte att skapa incitament för vitalisering av den demokratiska
makten i samhället.
2002/03:K222 av Marietta de Pourbaix-Lundin
(m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring
i vallagen att blanka röster redovisas som blankröster i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2002/03:K235 av Carina Hägg (s):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskild
redovisning av blanka valsedlar.
2002/03:K236 av Carina Hägg (s):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten
av att inga inskränkningar i rösträtten förekommer vid val till
EU-parlamentet.
2002/03:K378 av Gustav Fridolin (mp):
Riksdagen begär att
regeringen lämnar förslag på ändringar i vallagen i enlighet med vad i
motionen anförs om möjligheten att rösta blankt.
2002/03:K379 av Bo
Lundgren m.fl. (m):

20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om brevröstning och blankröster.
Motioner
från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K258 av Eva Flyborg
(fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att räkna även blankröster och inte räkna dem som
ogiltiga.
2.      Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av
ogiltigförklarandet av blankröster, i syfte att skapa incitament för
vitalisering av den demokratiska makten i samhället.
2003/04:K271 av Bo
Lundgren m.fl. (m):

22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om brevröstning och blankröster.
Anmärkning
om delade motionsyrkanden
Motionsyrkandena 2002/03:K379 yrkande 20 och
2003/04:K271 yrkande 22 behandlas i detta betänkande endast såvitt avser
redovisning av blankröster. Yrkandena i den del de avser brevröstning
behandlas i betänkande 2003/04:KU4.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag






Bilaga 3
Gemenskapsrättsliga
instrument