Godkännande av 1995 års internationella naturgummiavtal
Betänkande 1995/96:NU22
Näringsutskottets betänkande
1995/96:NU22
Godkännande av 1995 års internationella naturgummiavtal
Innehåll
1995/96 NU22 Ärendet
I proposition 1995/96:135 har regeringen föreslagit riksdagen att godkänna 1995 års internationella naturgummiavtal.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall godkänna det nya naturgummiavtalet.
Utskottet
Bakgrund
Förhandlingar inom ramen för Förenta nationernas konferens för handel och utveckling, UNCTAD, ledde i februari 1995 fram till en överenskommelse om texten till ett nytt naturgummiavtal, det tredje i ordningen. 1995 års internationella naturgummiavtal är avsett att ersätta 1987 års avtal, som löpte ut i december 1995, och som i sin tur hade ersatt 1979 års avtal. Sverige har tillträtt de båda föregående avtalen.
Det nya avtalet stod öppet för undertecknande under perioden den 3 april-den 28 december 1995. Regeringen beslutade i december 1995 att avtalet skulle undertecknas. Även EU beslutade vid samma tidpunkt att avtalet skulle undertecknas. EG och medlemsländerna, däribland Sverige, undertecknade avtalet i Förenta nationernas högkvarter i New York den 22 december 1995. Avtalet skall ratificeras innan det kan träda i kraft.
Med utgångspunkt i det s.k. integrerade råvaruprogrammet, som tillkom efter beslut år 1976 av UNCTAD, påbörjades år 1978 en förhandlingskonferens som mynnade ut i 1979 års naturgummiavtal. Sverige tillträdde detta avtal år 1980 (prop. 1979/80:107, bet. NU40). 1987 års naturgummiavtal ratificerades efter riksdagens beslut i december 1988 (prop. 1988/89:19, bet. NU4).
De nämnda naturgummiavtalen var i stora delar identiska. De innebar i huvudsak att producent- och konsumentländer i samarbete strävade efter att skapa förutsättningar för en balanserad utveckling av produktion, konsumtion, handel och priser inom naturgummisektorn till fördel för alla parter. Det främsta instrumentet för att uppnå dessa mål var marknadsoperationer utföda via ett s.k. buffertlagersystem som tillskapades i samband med 1979 års naturgummiavtal.
1995 års naturgummiavtal
Syftet med avtalet är bl.a. att åstadkomma en balanserad ökning av tillgång och efterfrågan på naturgummi, skapa stabila förhållanden inom handeln med naturgummi, stabilisera exportmedlemmarnas intäkter från exporten av naturgummi till skäliga och lönsamma priser samt att säkerställa tillräcklig tillgång på naturgummi för importmedlemmarna till rättvisa och skäliga priser.
Det nya avtalet är i huvudsak identiskt med 1987 års avtal. Buffertlagersy- stemet kvarstår som enda prisstabiliserande instrument med mindre förändringar i reglerna för dess verksamhet. Lagret skall bestå av ett normalt buffertlager (400 000 ton) och ett beredskapsbuffertlager (150 000 ton). Bland de viktigaste förändringarna jämfört med 1987 års avtal är att producenterna har fått igenom en höjning av det nedre s.k. vägledande priset, dvs. det lägsta pris som buffertlagerdirektören måste försvara, från 150 till 157 cent per kg. Vidare har avtalets giltighetstid minskats från fem till fyra år.
Verksamheten med buffertlagret, som innebär köp då priserna går ner och försäljning då priserna går upp, medförde under åren 1990-1994 en vinst motsvarande en avkastning på 4,7 % på de insatta medlen. Finansieringen av avtalet skall liksom tidigare ske genom bidrag från medlemmarna till den administrativa budgeten för den internationella naturgummiorganisationen och till buffertlagerkontot. Medlemmarna förpliktigar sig att finansiera den totala kostnaden för buffertlagret genom kontantbidrag. Finansieringen skall delas lika mellan exporterande och importerande medlemmar. Fördelningen inbördes inom de två grupperna avgörs på grundval av de röstandelar som respektive land har i det internationella naturgummirådet. Röstandelarnas storlek beräknas efter särskilda bestämmelser i avtalet med utgångspunkt i medlemsländernas nettoimport respektive nettoexport av naturgummi.
Regeringens förslag
Regeringen anför i propositionen allmänt bistånds- och handelspolitiska skäl, men också utrikes- och miljöpolitiska skäl, för att Sverige även i fortsättningen skall delta i det internationella samarbetet inom naturgummisektorn. Avtalet är ett s.k. blandat avtal. Detta innebär att avtalet är undertecknat av EG tillsammans med medlemsstaterna. Naturgummiavtalets mål faller inom ramen för den gemensamma handelspolitiken. Gemenskapens traktatkompetens inom handelspolitiken är exklusiv. Dock reglerar 1995 års naturgummiavtal även förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och som därmed faller inom medlemsstaternas kompetens. Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär åtaganden för medlemsstaterna, och därmed också för Sverige, bl.a. finansiella förpliktelser i form av bidrag till den administrativa budgeten och buffertlagerkontot. Med medlemskapet i EU kommer framtida förhandlingar om avtalets utformning och anpassning att ske i samordning med gemenskapen och övriga medlemsländer.
Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat medel för bidragen till den administrativa budgeten och till buffertlagret. Under Utrikesdepartementets huvudtitel finns upptaget dels ett förslagsanslag (B 7 Internationell råvarulagring) om 2 625 000 kr som skall användas för finansiering av Sveriges bidrag till buffertlagret, dels ett förslagsanslag (B 6 Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.) avsett för att bl.a. täcka bidraget till den administrativa budgeten för den internationella naturgummiorganisationen (prop. 1994/95:100 bil. 4, bet. NU22).
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna det nya naturgummiavtalet.
Utskottets ställningstagande
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag och tillstyrker sålunda att riksdagen godkänner 1995 års internationella naturgummiavtal.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:135 godkänner 1995 års internationella naturgummiavtal.
Stockholm den 16 april 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m), Torsten Gavelin (fp) och Frank Lassen (s).
Gotab, Stockholm 1996