Genteknik
Betänkande 1997/98:JoU6
Jordbruksutskottets betänkande
1997/98:JOU06
Genteknik
Innehåll
1997/98 JoU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlas nio motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1996 rörande genetiskt modifierade organismer. Motionerna avser bl.a. märkning av genmodifierade produkter och moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Samtliga motionsyrkanden avstyrks bl.a. med hänvisning till tidigare ställningstaganden och pågående beredning i Regeringskansliet. Flera yrkanden avstyrks av det skälet att de strider mot gällande rättsakter inom EU. Till betänkandet fogas tre reservationer och två särskilda yttranden.
Motionerna
1996/97:Jo502 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till uppbyggande av genbanker och fältgenbanker, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet att den etiska paragrafen i den svenska gentekniklagstiftningen får en internationell spridning, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förtydligande av den svenska gentekniklagen relaterat till EG-direktiven, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett tvåårigt moratorium för avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. 1996/97:Jo529 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär förbud mot frisläppande av gentekniskt förändrade organismer, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell konvention som förbjuder frisläppande av gentekniskt förändrade organismer, 9. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som medför förbud mot genmanipulation av djur och växter enligt vad som i motionen anförts, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av genmanipulerade livsmedel och andra produkter, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om märkning av genmanipulerade produkter.
Utskottet
Inledning Utskottet behandlade i april 1996 sju motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1995 rörande genetiskt modifierade organismer (1995/96:JoU11). Som ett led i utskottets arbete med uppföljning och utvärdering behandlades också frågan om ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter på genteknikområdet. Utskottet föreslog vid behandlingen av motionsyrkandena två tillkännagivanden, ett som avsåg ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter m.m. och ett angående märkning av produkter som innehåller, består av eller framställts av genetiskt modifierade organismer. Övriga motionsyrkanden föreslogs lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer Lagen (1994:900) om genetiskt modifierade organismer är tillämplig på innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Lagen är också tillämplig när produkter som innehåller eller består av sådana organismer släpps ut på marknaden. Syftet med lagen är att skydda människors och djurs hälsa och miljön samt att säkerställa att etiska hänsyn tas vid verksamhet med genetiskt modifierade organismer. För all verksamhet enligt lagen skall de åtgärder vidtas och den försiktighet iakttas som behövs för att undvika negativa effekter på människors och djurs hälsa och på miljön. Aktsamhetskravet innebär också att etiska hänsyn skall tas. Enligt lagen krävs tillstånd för avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer och för utsläppande på marknaden av en produkt som innehåller eller består av sådana organismer. Tillstånd får lämnas endast om den verksamhet som ansökan avser är godtagbar från hälso- och miljöskyddssynpunkt och etiskt försvarbar. Ett tillstånd gäller längst i fem år och får förenas med villkor. Tillståndskrav eller anmälningsskyldighet får föreskrivas för innesluten användning av genetiskt modifierade organismer om det behövs från hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Enligt 13 och 14 §§ förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer krävs tillstånd eller anmälan för att första gången ta i bruk en anläggning för verksamhet med innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. Enligt 21 § förordningen om genetiskt modifierade organismer beslutar sju olika myndigheter, nämligen Arbetarskyddsstyrelsen, Fiskeriverket, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Läkemedelsverket och Statens livsmedelsverk, på respektive område i frågor om tillsyn och tillstånd till verksamhet med genetiskt modifierade organismer. De angivna myndigheterna meddelar också på respektive område föreskrifter om den utredning som kan läggas till grund för tillstånd till utsättning och om vilka uppgifter och vilken dokumentation som en ansökan om tillstånd enligt 6 § lagen om genetiskt modifierade organismer eller anmälan enligt 13 och 14 §§ förordningen skall innehålla. En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att föreskrifterna skall efterlevas. En särskild nämnd, Gentekniknämnden, skall enligt 16 § lagen om genetiskt modifierade organismer följa utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och ge råd om användningen av gentekniken. Nämnden har enligt sin instruktion (1994:902) att genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Därvid skall beaktas att ett gott forskningsklimat upprätthålls. Nämnden har också till uppgift att sprida kunskap om den gentekniska utvecklingen. I gentekniklagens förarbeten (prop. 1993/94:198 s. 61) anförs att Gentekniknämnden har en övergripande övervakning på hela genteknikområdet och ger råd om användning av gentekniken. Vidare anförs att Naturvårdsverket bör ha ett centralt ansvar på området och att verkets medverkan och samordnade insatser är viktiga, speciellt vid uppbyggandet av strategier och praxis (prop. s. 38 och 55 f). Gentekniknämnden skall yttra sig vid ansökningar om tillstånd för avsiktlig utsättning eller utsläpp på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Tillsynsansvariga myndigheter skall även samråda med eller höra nämnden och Naturvårdsverket i fråga om tillämpningsföreskrifter för gentekniklagen. En myndighet skall samråda med Gentekniknämnden och Naturvårdsverket innan myndigheten avgör ett ärende, om ärendet avser en ny eller tidigare oprövad organism eller en utsättning av en organism med väsentligt annorlunda förutsättningar än tidigare (8, 9 och 17 §§ genteknikförordningen). Regeringen har i lagrådsremiss om miljöbalk föreslagit att bestämmelserna i lagen om genetiskt modifierade organismer arbetas in i miljöbalken och anför följande (lagrådsremissen s. 368): Miljöbalkens mål är enligt 1 kap. 1 § miljöbalken att skydda människors hälsa och miljön. I sistnämnda uttryck inbegrips enligt regeringen även djurpopulationers hälsa. Det är i den betydelsen begreppet djurs hälsa används i gentekniklagen. En etisk dimension är särskilt uttryckt i paragrafen genom att det anges att naturens skyddsvärde och människans förvaltaransvar skall beaktas. Regeringen anför att det således framgår klart att gentekniklagens båda syften väl ryms inom miljöbalkens mål.
Utskottets överväganden
Översyn av direktiv 90/220 m.m. Kommissionen har i en rapport den 10 december 1996 gjort en översyn (KOM(96)630) av rådets direktiv av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (90/220/EEG). I rapporten anges att målen för bedömningen enligt direktivet inte har klargjorts ordentligt. Vidare saknas i direktivet en klassificering av risker och en koppling mellan de administrativa förfarandena och de kända riskerna, vilket kan leda till omständliga förfaranden vid frisläppanden som innebär låg risk. Kommissionen konstaterar vidare att kopplingen mellan direktivets del B och C är svag, vilket innebär att frisläppande i försökssyfte i enlighet med del B inte alltid resulterar i relevanta data för den miljöbedömning som krävs för marknadsintroduktion enligt del C. De administrativa förfarandena och systemet för godkännande vid marknadsintroduktionen av produkter är krångliga. Vidare saknas möjlighet att lösa konflikter genom samråd med en eller flera oberoende vetenskapliga kommittéer, vilket lett till svårigheter vid genomförandet av del C. Det innebär, enligt kommissionen, att den flexibilitet som är nödvändig för teknisk anpassning saknas, vilket hindrar regelbunden uppdatering i takt med vetenskapliga och tekniska framsteg. Kommissionen avser att under 1997 anta ett förslag till ändringar i direktivet. Samtidigt avser kommissionen bl.a. att se till att de egna interna rutinerna tillämpas på ett effektivt sätt så att beslut rörande produkter kan antas snabbt och effektivt. Enligt artikel 13 i direktiv 90/220 skall kommissionen fatta ett beslut om produktgodkännande om det inte är möjligt för medlemsstaternas representanter att inom viss angiven tid komma överens i ett sådant ärende. I detta förfarande biträds kommissionen av en kommitté, bestående av företrädare för medlemsstaterna samt en företrädare för kommissionen som ordförande. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärd. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom viss tid. Yttrandet beslutas med kvalificerad majoritet. Kommissionen antar förslaget om det tillstyrks av kommittén. Om förslaget inte tillstyrks av kommittén inom viss tid skall kommissionen föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet kan tillstyrka förslaget genom beslut med kvalificerad majoritet. Om rådet emellertid inte fattar beslut inom viss tid, anges att kommissionen själv skall besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas. Förfarandet innebär att om rådet inte agerar inom utsatt tid kan kommissionen anta sitt förslag ändå. Bestämmelsen tolkas så att rådet måste vara enhälligt för att ändra kommissionens förslag till åtgärd (se rådets beslut av den 13 juli 1987 om närmare villkor för utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, 87/373/EEG). Om kommissionens förslag till åtgärd innebär att en produkt skall godkännas innebär förfarandet att rådet måste vara enhälligt för att inte godkänna produkten. I motion Jo502 (kd) yrkande 9 påtalas att kommissionen i januari 1997 godkänt att en genetiskt modifierad herbicidresistent majs fick släppas ut på marknaden trots att flertalet medlemsländer röstade emot. Eftersom rådet vid behandlingen av den herbicidresistenta majsen inte fattat beslut inom den tid som anges i artikel 21 godkändes produkten av kommissionen trots att en majoritet av medlemsstaterna röstat mot godkännande. Parlamentet anförde i en resolution den 8 april 1997 att kommissionen visat brist på ansvarstagande då den ensidigt fattade beslutet att tillåta försäljning av herbicidresistent majs trots alla negativa uttalanden från de flesta medlemsstaterna och Europaparlamentet. Parlamentet kräver i resolutionen att förfarandena för att bevilja tillstånd för försäljning av genetiskt modifierade produkter skall ses över så att de på ett riktigt sätt återspeglar medlemsstaternas och Europaparlamentets demokratiskt uttryckta åsikter. Jordbruksministern förklarade i ett frågesvar den 26 februari 1997 (1996/97:309) och ett interpellationssvar den 10 april 1997 (1996/97:202) att det enligt hennes uppfattning inte finns några skäl för att i likhet med Österrike förbjuda införseln av den godkända produkten, dvs. herbicidresistent majs, till Sverige. Utskottet har i anslutning till motion Jo502 (kd) inhämtat att det aktuella beslutsförfarandet är en av de frågor som kan komma att övervägas i den kommande översynen av direktivet. När det gäller de frågor i övrigt som behandlas i motionerna Jo502 (kd) yrkande 9 och Jo529 (mp) yrkande 5 om ett moratorium respektive förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer har utskottet tidigare framhållit följande (1995/96:JoU11 s. 11). Redan genom EES-avtalet åtog sig Sverige att införliva två EG-direktiv, nämligen 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer, och 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Sedan Sverige blivit medlem i EU är direktiven, som utskottet i andra sammanhang påpekat, bindande för varje medlemsstat enligt de förutsättningar som anges i artikel 189 i Romfördraget. De nu aktuella direktiven och den svenska lagstiftningen innebär bl.a. att användningen av genetiskt modifierade organismer prövas från fall till fall och att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att t.ex. motverka hälso- och miljöskador. Generella förbud av det slag och den omfattning som i övrigt anges i motion Jo502 (kd) yrkande 9 om ett tvåårigt moratorium för avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer och i motion Jo529 (mp) yrkande 5 om förbud mot frisläppande av gentekniskt förändrade organismer är enligt utskottets mening inte förenliga med Sveriges åtaganden i detta hänseende. Motionärerna har för övrigt inte angett vilken rättslig grund som ett sådant riksdagsbeslut skulle vila på. Motionerna avstyrks. Ett generellt förbud mot genmodifiering av djur och växter i enlighet med motion Jo529 (mp) yrkande 9 förutsätter långtgående inskränkningar i forskningen i en utsträckning som utskottet tidigare ansett oacceptabel (jämför 1995/96:JoU11 s. 11). Frågan regleras enligt utskottets uppfattning på ett tillfredsställande sätt i lagen om genetiskt modifierade organismer och i rådets direktiv av den 23 april 1990 om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer resp. avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer (90/219/EEG resp. 90/220/EEG). Motionen avstyrks. Inom ramen för konventionen om biologisk mångfald beslutades vid andra partsmötet i november 1995 att påbörja förhandlingar om ett protokoll till konventionen om säker hantering av genetiskt modifierade organismer (1995/96:JoU11 s. 14). Protokollet kommer att fokuseras på gränsöverskridande miljöeffekter av genetiskt modifierade organismer, både vad gäller regler för kontroll av export och krav på miljökonsekvensbeskrivningar av avsiktlig utsättning i naturen som kan ha gränsöverskridande effekter. Enligt partskonferensens beslut skall förhandlingarna vara avslutade senast år 1998. Sverige har i internationella sammanhang drivit frågan om ett protokoll, och avsikten med protokollet är att skapa internationella regler för en säker hantering av gentekniken. Mot bakgrund av det pågående arbetet med internationella regler om hantering av genetiskt modifierade organismer avstyrks motion Jo529 (mp) yrkande 6 om en internationell konvention som förbjuder frisläppande av gentekniskt förändrade organismer. Enligt artikel 15 i direktiv 90/220 får medlemsstaterna inte hindra att produkter som godkänts enligt direktivet släpps ut på marknaden. Innebörden av den s.k. miljögarantin i artikel 100a.4 i Romfördraget är att om en medlemsstat, efter det att rådet med kvalificerad majoritet har beslutat om en harmoniseringsåtgärd, anser det nödvändigt att tillämpa nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov eller som avser miljö- eller arbetarmiljöskydd, skall den anmäla dessa bestämmelser till kommissionen. Enligt artikeln skall kommissionen därefter bekräfta att en sådan åtgärd inte utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder. Kommissionens beslut kan överklagas till EG-domstolen. Enligt lagen om genetiskt modifierade organismer krävs tillstånd för att släppa ut en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer på marknaden. Sådant tillstånd får lämnas endast om den verksamhet som ansökan avser är godtagbar från hälso- och miljöskyddssynpunkt och etiskt försvarbar. Vidare vill utskottet understryka att frågan om marknadsföring av s.k. nya livsmedel regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser, som också redovisas i följande avsnitt om märkning av livsmedel. I förordningens artikel 12 finns bestämmelser om vilka befogenheter som tillkommer medlemsstaterna när det gäller att tillfälligt begränsa eller skjuta upp handeln med livsmedel inom det egna territoriet. Ett sådant beslut förutsätter bl.a. att medlemsstaten till följd av ny information m.m. har särskilda skäl att anta att användningen av ett livsmedel medför risker för folkhälsan eller miljön. I övrigt skall vissa procedurregler följas. En förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna. Ett svenskt försäljningsförbud i enlighet med motion Jo529 (mp) yrkande 10 är enligt utskottets mening oförenligt med de regler som här redovisats. Motionen avstyrks även i denna del. Nordiska genbanken, som är ett centrum för bevarande och användning av växtgenetiska resurser i de nordiska länderna, har sin verksamhet förlagd till Alnarp. Genbanken lyder under Nordiska ministerrådet och har bl.a. till uppdrag att insamla, bevara och dokumentera genetiskt material, delta i forskningssamarbete och förmedla information och service. Ett databaserat informationssystem är under uppbyggnad inom genbanken. Verksamheten är i huvudsak koncentrerad på arbete med stråsäd, frukt och bär, potatis, rotfrukter, oljeväxter, trindsäd, vallväxter och grönsaker och sker i samarbete med arbetsgrupper med deltagare från de nordiska länderna. För år 1996 var de sammanlagda intäkterna 10,3 miljoner kronor, varav 8,3 miljoner kronor härrör från en budgetöverenskommelse med Nordiska ministerrådet. Andra medel kan erhållas för särskilda projekt. Enligt en utvärdering som gjorts av ministerrådet bedöms genbanken arbeta kostnadseffektivt och med stort utbyte i förhållande till relativt begränsade budgetmedel (jfr 1996/97:JoU15 s. 38). Utskottet har inhämtat att Nordiska genbanken som ett särskilt projekt har bidragit med att bygga upp genbanksverksamhet i de baltiska länderna och i södra Afrika. I departementspromemorian (Ds 1996:73) Biodiversitet och framtida genpolitik har som ett underlag för regeringens överväganden redovisats centrala frågeställningar i fråga om en svensk strategi avseende växtgenetiska resurser. I promemorian föreslås bl.a. att en policykommitté för genetiska resurser upprättas för diskussion av strategiska frågor såväl inom landet som internationellt. Promemorian bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Jo502 (kd) yrkande 3 om att det är angeläget att stödja uppbyggandet av genbanker. I avvaktan på behandlingen av den gjorda utredningen och vad som övrigt anförts saknas skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionen. Motionen avstyrks.
Märkning Jordbruksutskottet uttalade vid 1996 års behandling av motioner rörande genetiskt modifierade organismer (1995/96:JoU11 s. 14) att det grundläggande kravet från svensk sida bör vara att det genom märkning tydligt framgår att en produkt innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer. Utskottet anförde att behovet av märkning är särskilt stort när det gäller livsmedel, men även beträffande andra produkter är det rimligt att kräva märkning. Om ett livsmedel framställts med hjälp av genetiskt modifierade organismer är det enligt utskottets mening i de flesta fall angeläget att konsumenterna får kännedom om detta förhållande genom märkning. Utskottet överlämnade till regeringen att med utgångspunkt i det anförda närmare bestämma formerna för och omfattningen av märkningskravet och förutsatte att märkningsfrågan skulle föras framåt i internationella sammanhang. En bestämmelse om märkning av produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer har nyligen förts in i rådets direktiv av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (90/220/EEG). Ändringen (97/25/EG) innebär att sökanden i ansökan om godkännande av en produkt skall ge in ett förslag om märkning. I fråga om produkter som släpps ut på marknaden i blandningar med organismer som inte modifierats är det enligt bestämmelsen tillräckligt att ange att genetiskt modifierade organismer kan förekomma i blandningen. Utskottet har inhämtat att kommissionen avser att föreslå ett mer enhetligt system för märkning av genetiskt modifierade produkter. Kommissionen presenterade den 24 juli 1997 riktlinjer som innebär att produkter som består av, innehåller eller härstammar från genetiskt modifierade organismer skall märkas genom hela kedjan från producent till slutkonsument. Märkningen skall enligt riktlinjerna förse konsumenterna med entydig, korrekt och objektiv information om produktens innehåll. Krav på märkning finns också i den tidigare nämnda förordningen om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser. Enligt förordningen krävs bl.a. hälsoriskvärdering och miljöriskbedömning innan ett nytt livsmedel kan godkännas för att släppas ut på marknaden. Förordningen är bl.a. tillämplig på livsmedel som framställts av genetiskt modifierade organismer men inte innehåller några sådana organismer. Märkningskrav gäller om s.k. nya livsmedel enligt förordningen innehåller ämnen som inte finns i en redan förekommande, jämförbar produkt och som kan ha effekter på hälsan hos vissa befolkningsgrupper eller om etiska betänkligheter kan framföras mot dessa ämnen. Innehåller ett livsmedel genetiskt modifierade organismer skall detta alltid anges. Regeringen föreslår i lagrådsremiss om miljöbalk (s. 368) att den som släpper ut en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer på marknaden skall enligt vad regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer märka produkten. Detta gäller även om produkten är avsedd för innesluten användning. Regeringen anför att det är rimligt att den som på marknaden möter produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer alltid får vetskap om den genetiska modifieringen. Regeringen avser att driva på utvecklingen inom EU i den riktningen. Regeringen anser att den möjlighet som finns enligt gentekniklagen att i enskilda fall föreskriva om märkning inte är tillräckligt, utan att det bör finnas ett allmänt krav på märkning. Det anförda tillgodoser i allt väsentligt motion Jo529 (mp) yrkande 11. Motionen avstyrks.
Etiska bedömningar och sekretess I lagen om genetiskt modifierade organismer anges att dess syfte är att skydda människors och djurs hälsa och miljön samt säkerställa att etiska hänsyn tas vid en sådan verksamhet som omfattas av lagen. Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Jo502 (kd) yrkande 5 om att den etiska dimensionen inom gentekniken och den etiska bestämmelsen i den svenska lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer bör få internationell spridning. Vid remissbehandlingen av Miljöbalksutredningens betänkande (SOU 1996:103) Miljöbalken påtalade en remissinstans att EG-direktivet saknar uttryckliga regler om etiska bedömningar. Regeringen redovisar detta i lagrådsremiss om miljöbalk (s. 368) och anför att EG-direktivets syfte är att skydda människors hälsa och miljön och att en prövning utifrån detta syfte omöjligen kan göras frikopplat från hänsynstagande till moraliska normer och miljöetik. Utskottet utgår från att regeringen verkar för att denna uppfattning accepteras i internationella sammanhang. Motion Jo502 (kd) yrkande 5 avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett med det anförda. Enligt artikel 19 i direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer får vissa uppgifter inte hållas hemliga. Det gäller beskrivning av aktuella genetiskt modifierade organismer, anmälarens namn och adress, utsättningens syfte samt platsen för utsättningen, metoder och planer för övervakning av aktuella genetiskt modifierade organismer och för nödsituationer samt analysen av förutsebara effekter, framför allt eventuella patogena eller ekologiskt skadliga effekter. Artikeln har genom punkt 91 i bilagan till sekretessförordningen (1980:657) införlivats i svensk lagstiftning. Enligt denna bestämmelse gäller sekretess för utredning, tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen (1994:900) om genetiskt modifierade organismer och förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer. Sekretess gäller dock inte om intresset av allmän kännedom om förhållanden som rör människors och djurs hälsa, miljön eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgifterna bör lämnas ut. Sekretess gäller inte i övrigt beslut i ärenden eller i ärenden om tillstånd och anmälan för en beskrivning av de genetiskt modifierade organismerna, syftet med verksamheten och platsen för denna, metoder vid och planer för övervakning av de genetiskt modifierade organismerna och för nödsituationer samt bedömningar av de effekter av verksamheten som kan förutses. Med det anförda är motion Jo502 (kd) yrkande 8 om de svenska sekretessbestämmelserna i relation till EG-direktivet enligt utskottets uppfattning tillgodosedd. Motionen avstyrks.
Myndighetsfrågor Som nämnts i inledningen av utskottets överväganden behandlade jordbruksutskottet i april 1996 ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 1995. Som ett led i utskottets arbete med uppföljning och utvärderingen behandlades också frågan om ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter på genteknikområdet, och utskottet anordnade en utfrågning angående myndighetshanteringen av ärenden rörande genetiskt modifierade organismer. Utskottet konstaterade (1995/96:JoU11 s. 12) att behovet av samordning mellan de sju tillsynsmyndigheterna och de två samrådsmyndigheterna är stort. En rapport angående arbetsfördelningen mellan berörda myndigheter på genteknikområdet hade utarbetats av utskottet med biträde av Riksdagens revisorers kansli. I rapporten gavs ett antal exempel på att ansvarsfördelningen mellan myndigheterna inte är helt klar och att det i något fall kan övervägas om inte störst kompetens för en viss fråga finns hos en annan myndighet än den som utpekas som ansvarig enligt genteknikförordningen. Utskottet hade inhämtat att de nio myndigheter som ansvarar för gentekniklagens tillämpning hade bildat en grupp för samordning inom genteknikområdet. Utskottet uttalade att regeringen bör göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan de i genteknikförordningen utpekade myndigheterna. Syftet med översynen bör vara att åstadkomma en klarare och mer ändamålsenlig organisation på myndighetssidan. Regeringen anför i lagrådsremiss om miljöbalk (s. 371) att en samrådsgrupp har bildats med deltagande av såväl de sju tillsynsansvariga myndigheterna som de två samordnande myndigheterna. Gruppen är forum för information, diskussion och erfarenhetsutbyte i fråga om både ansvarsfördelning, föreskrifter och internationellt arbete inom genteknikens område. Miljöbalksutredningen anför i sitt betänkande (SOU 1996:103 s. 394) att det samlade intrycket är att en översyn av regeringens förordning i berörda delar bör övervägas. Enligt Miljöbalksutredningen erfordras inte någon ändring i lag för de förändringar som översynen kan leda till. Miljöbalksutredningen avser återkomma med förslag innefattande förordningsöversyn i denna del i ett senare betänkande. Regeringen anför i lagrådsremissen att den därmed lämnar frågan tills vidare. Utbildningsministern anförde den 12 mars 1997 (prot. 1996/97:77) i en då aktuell debatt angående bioteknik att regeringen avser att på ett lämpligt sätt se över hela bioteknikens möjligheter, fördelar, potentiella risker och problem. Det skall enligt utbildningsministern också innebära att man bedömer den nuvarande myndighetsstrukturen och tittar på dessa frågor både ur ett forskningsperspektiv och med hänsyn tagen till ekonomiska och andra aspekter. Han anförde också att man naturligtvis också skall se på de potentiella risker som hade belysts i debatten. Utskottet har inhämtat att frågan om en utredning av frågor om genetiskt modifierade organismer fortfarande övervägs inom Regeringskansliet.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo502 yrkande 9 och 1996/97:Jo529 yrkande 5, res. 1 (v, mp) 2. beträffande förbud mot genmodifiering av djur och växter att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 9, res. 2 (mp) 3. beträffande en konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt modifierade organismer att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 6, res. 3 (mp) 4. beträffande försäljning av genetiskt modifierade produkter att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 10, 5. beträffande stöd till att bygga upp genbanker att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo502 yrkande 3, 6. beträffande märkning av genetiskt modifierade produkter att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 11, 7. beträffande internationell spridning av en etisk bestämmelse att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo502 yrkande 5, 8. beträffande offentliga uppgifter att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo502 yrkande 8.
Stockholm den 2 september 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Peter Weibull Bernström (m) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer (mom. 1) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "När det" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse: Redan genom EES-avtalet åtog sig Sverige att införliva två EG-direktiv, nämligen rådets direktiv av den 23 april 1990 om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (90/219/EEG) och om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer (90/220/EEG). Sedan Sverige blivit medlem i EU är direktiven bindande för varje medlemsstat enligt de förutsättningar som anges i artikel 189 i Romfördraget. De aktuella direktiven och den svenska lagstiftningen innebär bl.a. att användningen av genetiskt modifierade organismer prövas från fall till fall och att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att t.ex. motverka hälso- och miljöskador. Enligt svensk lag krävs tillstånd för avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Utskottet anser att utplacering av genetiskt manipulerade djur, växter och organismer i naturen medför speciella problem. Människor i hela världen är i dag rädda för viruset hiv, vars spridningsvägar och effekter vi känner tämligen väl, men vars ursprung vi inte känner till. Trots detta står bolag i kö för att släppa ut manipulerade virus och organismer som man vet tämligen litet om. Det finns liten kännedom om spridningsvägar eller effekter. Till skillnad från kemikalierevolutionen innebär genrevolutionen att levande produkter sprids i naturen, vilket innebär att det blir svårt att utreda konsekvenserna ( de kan föröka sig, förflytta sig och låta gener överföras till andra arter. De kan medföra stora skador som inte går att förutsäga eller reparera. Trycket på att plantera ut genmanipulerade växter är stort eftersom insatt kapital måste förräntas. Utskottet anser mot denna bakgrund att frisläppande av genmodifierade djur, växter och andra organismer bör förbjudas. Utrymmet för nationella särregler på detta område är emellertid begränsat. Regeringen bör därför inom Europeiska unionen verka för att ett förbud mot frisläppande av genetiskt förändrade organismer införs. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo529 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo502 yrkande 9 avstyrks, i den mån den inte tillgodoses genom utskottets förslag. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo529 yrkande 5 och med avslag på motion 1996/97:Jo502 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Förbud mot genmodifiering av djur och växter (mom. 2) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Ett generellt"
Genmanipulerade växter och djur kan visserligen föra med sig goda egenskaper för människan ( ibland t.o.m. utan att ett enskilt djur lider. Utskottet anser emellertid att regeringen bör verka för ett förbud mot genmanipulation på ( förutom människor ( även djur och växter. Förbudet bör gälla i första hand fram till dess att en folklig debatt om gentekniken uppmärksammat lagstiftarna på vad människor anser om genmanipulation och de risker som finns. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo529 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande förbud mot genmodifiering av djur och växter att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo529 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. En konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt modifierade organismer (mom. 3) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Inom ramen" och slutar med "förändrade organismer" bort ha följande lydelse: Inom ramen - - -(=utskottet)- - - hantering av gentekniken. Utskottet anser, såsom tidigare har framhållits (reservation 1), att förbud bör införas mot frisläppande av genmodifierade djur, växter och andra organismer. Regeringen bör mot den bakgrunden aktivt verka för en konvention som förbjuder frisläppande av genmodifierade djur, växter och andra organismer. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo529 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande en konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt modifierade organismer att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo529 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Myndighetsfrågor Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: Det är uppenbart att regeringen har hanterat hela frågan om gentekniken och dess användning med stor valhänthet. Upprepade gånger har genom beslut i riksdagen, i frågor, i interpellationer och i särskilt anordnade debatter ställts krav på en samlad och offensiv hantering. Regeringen måste nu samla sig till att utarbeta en sammanhållen syn på hantering av gentekniken och dess användning.
2. Försäljning och märkning av genetiskt modifierade organismer Gudrun Lindvall (mp) anför: Miljöpartiet de gröna är starkt kritiskt till den försäljning av genmodifierade livsmedel som nu sker. Vi anser inte att grödor anpassade till olika kemikalieindustriers bekämpningsmedel vare sig leder till ett hållbart jordbruk, är positiva för miljön eller ger oss säkra livsmedel. Sojabönor anpassade till bekämpningsmedlet Roundup Ready eller majs anpassad till Basta passar inte i ett ekologiskt hållbart samhälle. Eftersom godkännandet i EU av dessa produkter knappast kan anses motsvara de mest elementära krav på demokrati - där produkten blir godkänd om inte hela ministerrådet enigt säger nej - anser vi att försäljning av genmodifierade livsmedel och andra produkter skall vara förbjuden i Sverige. Detta skall gälla oavsett regelverk som beslutas inom EU, där utsläpp på marknaden redan skett. Trycket att få ut produkter på marknaden är stort. Miljöpartiet de gröna inser att EU och dess direktiv gör det omöjligt för Sverige att i dag driva en självständig politik på detta område. Det är mycket beklagligt. Vi avser att återkomma i denna fråga i alla sammanhang där så är möjligt. Eftersom det i dag inte är möjligt för Sverige att förbjuda den genmanipulerade maten att nå våra hyllor är en märkning det minsta konsumenterna kan begära. Den så omhuldade marknaden kan inte fungera och konsumenter kan inte utnyttja möjligheten att välja om adekvat märkning saknas. Den märkning som föreslagits i EU i det s.k. novel food-direktivet anser vi inte ger den möjligheten. Miljöpartiet de gröna avser att återkomma i frågan.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................2 Inledning 2 Lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer 2 Utskottets överväganden 3 Översyn av direktiv 90/220 m.m. 3 Märkning 7 Etiska bedömningar och sekretess 8 Myndighetsfrågor 9 Hemställan 10 Reservationer........................................11 1. Moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer (mom. 1) 11 2. Förbud mot genmodifiering av djur och växter (mom. 2) 12 3. En konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt modifierade organismer (mom. 3) 12 Särskilda yttranden..................................12 1. Myndighetsfrågor 12 2. Försäljning och märkning av genetiskt modifierade organismer 13