Genteknik m.m.
Betänkande 2004/05:MJU8
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande2004/05:MJU8
Genteknik m.m.
Sammanfattning I betänkandet behandlas 21 motionsyrkanden från allmän motionstid åren 2003 och 2004 med anknytning till genteknik, avel och växtförädling. Motionerna behandlar frågor om bl.a. miljösäkerhet, etik, forskning och märkning och i några fall ställer motionärerna krav på lagstiftningsförändringar. I betänkandet redovisas de viktigaste regleringarna dels på EU-nivå, dels på nationell nivå. Samtliga motioner avstyrks, i flera fall med hänvisning till regleringar och internationella överenskommelser, men även till det arbete som pågår såväl inom Europeiska unionen som i Sverige. I betänkandet finns 13 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36, 2004/05:MJ497 yrkande 38, 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del. Reservation 1 (fp) Reservation 2 (kd, mp) 2. Kvaliteten på riskbedömningar Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ392 yrkande 2. Reservation 3 (kd, v, mp) 3. Markörgener som ger antibiotikaresistens Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 24. Reservation 4 (kd, c, mp) 4. Samexistensfrågor Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkande 25 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del. Reservation 5 (kd, c) Reservation 6 (fp) 5. Odlingsavbrott i vissa fall Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 29. Reservation 7 (c) 6. Miljösäkerhet vid kliniska prövningar Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ224 yrkandena 1 och 2. 7. Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 21. Reservation 8 (mp) 8. Forskning och utveckling m.m. Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27 samt 2004/05:MJ392 yrkande 3. Reservation 9 (kd, c) Reservation 10 (v, mp) 9. Genetiska resurser, avel och förädling Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 37, 2003/04:MJ431 yrkande 9, 2004/05:MJ392 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del. Reservation 11 (fp) Reservation 12 (v, mp) Reservation 13 (kd) 10. Märkning av livsmedel Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 34, 2003/04:MJ417 och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del. 11. Övriga frågor Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ254 yrkandena 1 och 2. Stockholm den 3 februari 2005 På miljö- och jordbruksutskottets vägnar Catharina Elmsäter-Svärd Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker Thorén (fp), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin Hagberg (s), Marie Wahlgren (fp) och Claes Västerteg (c).
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Under allmän motionstid åren 2003 och 2004 väcktes ett antal motioner med sammanlagt 21 yrkanden inom området för genteknik, avel och växtförädling m.m. Dessa yrkanden upptas genom detta betänkande till behandling. Under våren 2003 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden med liknande frågeställningar (bet. 2002/03:MJU11). Utskottet föreslog då att riksdagen skulle avslå samtliga yrkanden med hänvisning bl.a. till EG:s rättsakter och det pågående arbetet både inom Europeiska unionen och i Sverige. Bakgrund EG:s rättsakter inom livsmedelsområdet också i den del det berör området för genteknik är till övervägande del totalharmoniserade, vilket innebär att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig strängare eller mer liberala bestämmelser. Den svenska lagstiftningen baseras därför på Rådets direktiv 98/81/EG av den 26 oktober 1998 om ändring av direktiv 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG. Med innesluten användning menas verksamhet där det finns någon barriär (t.ex. växthus eller laboratorium) som begränsar organismernas kontakt med miljön. Ytterligare några viktiga rättsakter på området är Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG. Inom ramen för FN-konventionen om biologisk mångfald undertecknades i maj 2000 i Nairobi ett avtal för internationell handel med genetiskt modifierade organismer (GMO) - Cartagenaprotokollet om biosäkerhet. Protokollet, som trädde i kraft den 11 september 2003, bygger bl.a. på försiktighetsprincipen så som den kommit att formuleras i juni 1992 i Riodeklarationen om miljö och utveckling. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer har Cartagenaprotokollet genomförts i EU. De nationella bestämmelserna om GMO återfinns i miljöbalken, som innehåller grundläggande och övergripande bestämmelser om bl.a. tillståndskrav och tillsyn. I miljöbalken finns även bestämmelser om krav på märkning av GMO. Myndigheterna skall säkerställa att en adekvat märkning finns så att det klart och tydligt framgår att det är frågan om en GMO. Mer detaljerade bestämmelser finns i förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer samt i förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer. Detaljerade bestämmelser återfinns dessutom i en rad myndighetsföreskrifter. Läkemedelsverket har givit ut föreskrifter och allmänna råd om avsiktlig utsättning vid klinisk prövning av läkemedel som innehåller eller består av GMO (LVFS 2004:10). Föreskrifterna gäller de fall läkemedel eller dess utsöndringsprodukter som innehåller eller består av GMO införs i miljön. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM). Föreskrifter om detta finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2000:5. Arbetsmiljöverket har dessutom givit ut föreskrifter om biologiska ämnen (AFS 1997:12). Kemikalieinspektionen har föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer. Dessutom finns Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:2) om genetiskt modifierade vattenlevande organismer. Det svenska regelverket syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att säkerställa att etiska hänsyn tas i den gentekniska verksamheten. I Sverige har den statliga myndigheten Gentekniknämnden till uppgift att följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden skall anmäla till regeringen om något användningsområde eller någon planerad användning av gentekniken kan sättas i fråga från etiska eller humanitära synpunkter. Bestämmelser om Gentekniknämndens verksamhet återfinns i förordningen 1994:902 med instruktion för Gentekniknämnden.
Utskottets överväganden Miljösäkerhet, etik m.m. Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (kd) i vilka etiska frågor och vissa krav med anledning av genteknikens risker tas upp. Dessutom avstyrker utskottet en motion (fp) med krav på förändringar i lagstiftningen och en motion med krav på en översyn av kvaliteten på riskbedömningar i ansökningsärenden. Ett yrkande (c) om markörgener som ger antibiotikaresistens samt tre yrkanden (fp, c) som behandlar olika specifika risker med odling av GMO avstyrks också. Slutligen avstyrker utskottet en motion (fp) med två yrkanden om miljösäkerhet i den kliniska verksamheten och en motion (mp) om genmodifierat skogsodlingsmaterial m.m. Utskottet hänvisar huvudsakligen till gällande regelverk och det arbete som pågår såväl inom EU som i Sverige. Jämför reservationerna 1 (fp), 2 (kd, mp), 3 (kd, v, mp), 4 (kd, c, mp), 5 (kd, c), 6 (fp), 7, (c) och 8 (mp). Motionerna I motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 36 efterlyses en etisk prövning vid olika tillämpningar inom gentekniken. Motionärerna anser att dagens lagstiftning är otillräcklig och vill att den förbättras. Det finns enligt motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 38 en risk att grödor med gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel skall korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara ekologiska följder. Om genetiskt modifierade grödor överhuvudtaget skall förekomma i öppen odling, måste nyttan med den genetiska modifieringen noga vägas mot risken att en spridning sker i naturen. Det krävs i dag tillstånd för att få odla en viss sort av en genetiskt modifierad gröda. Motionärerna anser att varje enskild plats där någon önskar odla sådana grödor bör kräva ett tillstånd. I motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis) anförs att försiktighetsprincipen bör gälla för EU:s politik för GMO. Dessutom anser motionärerna att eventuella risker med genmodifierade grödor som är resistenta mot vissa sjukdomar, skadeinsekter eller kemikalier inte är tillräckligt klarlagda. I motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis) efterfrågar motionärerna en enhetlig lagstiftning för avel och förädling som är teknikneutral. De anser att Sverige borde verka för en nationell miljölagstiftning för nya grödors och djurs miljöpåverkan. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att utarbeta en sådan lagstiftning och att ta fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå. Enligt motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 2 bör Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ges i uppdrag att göra en översyn av kvaliteten på riskbedömningar samt föreslå mer enhetliga bedömningar av företagens ansökningar. Motionärerna anser att man måste klargöra att alla fakta och forskningsresultat som har att göra med miljö, hälsa och säkerhet finns med i beslutsunderlaget. Enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 24 bör s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens inte förekomma i produkter på marknaden. Vid odling av genetiskt modifierade växter som kan korsbefrukta andra odlade grödor eller vilda växter måste enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 25 särskilda krav ställas på säkerhetsavstånd kring odlingen och noggrann övervakning. Sådana regler måste finnas på EU-nivå men måste kunna skärpas på regional och nationell nivå efter de ekologiska förutsättningar som gäller. Särskild hänsyn måste tas till det faktum att den ekologiska odlingen inte tillåter inblandning av genetiskt modifierade grödor. Regeringen bör enligt motionen verka för detta i det pågående arbetet inom EU. Enligt 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis) krävs det en speciallagstiftning om risken för inblandning av GMO i konventionella grödor, särskilt ekologiskt odlade grödor. Riksdagen bör enligt motionärerna ge regeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att ta fram en sådan ny lagstiftning samt att ta fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå. Enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 29 måste EU verka för att enskilda länder eller regioner har möjlighet att snabbt avbryta odling av genetiskt modifierade grödor om fara för hälsan eller miljön uppstår. Vi har i dag en övergripande lagstiftning för hantering av GMO och GMM som är likadan oberoende av vilken användning som avses anförs det i motion 2003/04:MJ224 (fp). Det vore rimligt att vi utformar en lagstiftning som är specifik för den kliniska situationen och där ursprunget för det genetiska materialet är underordnat de reella risker som en spridning kan orsaka. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som skall se över lagstiftningen för omgivningens miljösäkerhet vid kliniska prövningar med genetiskt material (yrkande 1). Om en ändring i lagstiftningen inte kan göras inom ramen för nuvarande EU-regler bör regeringen verka för detta i EU (yrkande 2). I motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21 efterlyser motionärerna restriktioner för genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter. Genetisk förädling och kloning syftar till att samtliga plantor har exakt samma genuppsättning, vilket innebär en stor sårbarhet. Med tanke på de långa tidsaspekterna i skogsbruket, anser motionärerna det vara viktigt att man bevarar en genetisk variation i plantmaterialet. Detta innebär att genetiskt förädlade plantor inte hör hemma i ett uthålligt skogsbruk. När man till Sverige inför exoter finns risk att man även tar med sjukdomar och parasiter vilka kan skada den inhemska floran. Främmande arter skall användas med väldigt stor försiktighet och endast efter en noggrann riskanalys anser motionärerna. Utskottets ställningstagande Utskottet delar uppfattningen i motion 2003/04:MJ399 (kd) att den etiska aspekten vid all genteknisk verksamhet är viktig. Utskottet vill emellertid framhålla att detta också understryks i miljöbalken som innehåller den grundläggande nationella regleringen av den gentekniska verksamheten. I enlighet härmed anges i 13 kap. 1 § andra stycket miljöbalken att bestämmelserna syftar till att bl.a. säkerställa att särskilda etiska hänsyn tas vid innesluten användning och avsiktlig utsättning av GMO. Av förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 2 s. 156) framgår att det etiska hänsynstagandet är särskilt påtagligt vid genteknisk verksamhet och att detta därför har lyfts fram i bestämmelsen. Alla övriga bestämmelser om genteknik på förordnings- och föreskriftsnivå har i enlighet med miljöbalkens bestämmelser samma syfte. Det bör vidare påpekas att den statliga myndigheten Gentekniknämnden, som inrättades år 1994, har till uppgift att följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Det anförda innebär enligt utskottets mening att det inte kan anses nödvändigt med ett riksdagsuttalande med anledning av motion 2004/04:MJ399 (kd) yrkande 36. Utskottet avstyrker därför motionen. Det gemensamma regelverket inom EU om utsättning av GMO i miljön och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade livsmedel och foder har försiktighetsprincipen, skydd av människors och djurs hälsa samt den fria rörligheten för sådana produkter som grundval. Reglerna innebär bl.a. att ett utsläppande av en GMO i miljön eller utsläppande av ett genetiskt modifierat livsmedel eller foder på marknaden kräver gemenskapens tillstånd. En eventuell tillståndsgivning skall föregås bl.a. av en vetenskaplig prövning av de risker som kan vara förenade med ett utsläppande på marknaden eller i miljön. Detta understryks också i den svenska förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Vid tillämpningen av förordningen skall tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare, i enlighet med försiktighetsprincipen, se till att lämpliga åtgärder vidtas för att undvika sådana negativa effekter på människors hälsa eller miljön som kan uppkomma när GMO avsiktligt sätts ut eller släpps ut på marknaden. Det bör vidare framhållas att avtalet för internationell handel med GMO - Cartagenaprotokollet om biosäkerhet - också bygger på försiktighetsprincipen så som den kom att formuleras i juni 1992 i Riodeklarationen om miljö och utveckling. Utskottet anser därmed att de farhågor och övriga synpunkter som framförs i motionerna 2004/05:MJ392 (v) yrkande 2, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 38, 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis) och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis) har erhållit en sådan uppmärksamhet i regleringen av gentekniken att ett uttalande av riksdagen inte är påkallat. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionerna. När det gäller problemet med s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens vill utskottet i enlighet med tidigare behandling av frågan (bet. 2002/03:MJU11) hänvisa till att enligt 1 kap. 6 och 9 §§ förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, särskild uppmärksamhet skall ägnas åt GMO med gener som ger resistens mot antibiotika. I fråga om sådana gener som kan medföra negativa effekter på människors hälsa eller miljön skall tillståndsprövning och beslut bidra till en gradvis eliminering av sådana gener och säkerställa att dessa gener helt har eliminerats senast den 31 december 2004 i GMO som släpps ut på marknaden och senast den 31 december 2008 i GMO som är föremål för avsiktlig utsättning. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 24. Samexistensfrågor, dvs. frågor om samtidig odling av GMO och konventionell eller ekologisk odling, skall enligt direktivet lösas på nationell nivå. Det handlar om frågor såsom försvårande av någon odlingsform och om att undvika ekonomiska skador till följd av inblandning av GMO i andra odlingsformer. När det gäller de frågor om samexistens som tas upp i motionerna 2003/04:MJ474 (c) yrkande 25 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis) vill utskottet hänvisa till att det i Regeringskansliet pågår arbete med att utreda möjligheten till försäkringslösning vid ekonomiska skador genom inblandning av GMO i ekologiska grödor. Arbetet som skall utgöra underlag för ett kommande regelverk skall vara klar före den 1 juli 2005. Parallellt härmed pågår i Jordbruksverket arbete med att utarbeta bestämmelser om skyddszoner m.m. vid odling av GMO. Också detta arbete skall redovisas senast den 1 juli 2005. Detta arbete bör inte föregripas av ett uttalande från riksdagen. Utskottet avstyrker därför motionerna. Vid behandlingen av ett likalydande yrkande som det som framställs i motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 29 (bet. 2002/03:MJU11) hänvisade utskottet till att det i direktiv 2001/18/EG finns en skyddsklausul som ger enskilda medlemsstater möjlighet att begränsa eller förbjuda användningen av en GMO inom sitt territorium. Utskottet påpekade vidare att detta direktiv genomfördes i svensk rätt år 2003 genom förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. De svenska reglerna (3 kap. 44 och 45 §§) är utformade så att tillsynsmyndigheten tillfälligt får begränsa eller förbjuda en produkts användning eller försäljning om det kommer fram nya uppgifter som gör det välgrundat att anta att produkten utgör en risk för människors hälsa eller miljön. Utskottet avstyrkte motionen på den grunden att den huvudsakligen fick anses tillgodosedd med det anförda. Utskottets uppfattning kvarstår, varför också den nu aktuella motionen avstyrks. De EG-rättsliga bestämmelserna i de delar som avser kliniska prövningar är genomförda i svensk rätt bl.a. genom en rad myndighetsföreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsverket har givit ut föreskrifter och allmänna råd om avsiktlig utsättning vid klinisk prövning av läkemedel som innehåller eller består av GMO (LVFS 2004:10). Föreskrifterna gäller de fall läkemedel eller dess utsöndringsprodukter som innehåller eller består av GMO införs i miljön. Enligt bestämmelserna skall vid iakttagande av försiktighetsmått (enligt 2 kap. 3 § miljöbalken) en uppskattning göras av det vetenskapliga värdet och allmännyttan av att ta fram och använda den genetiskt modifierade organismen i förhållande till risker för människors eller djurs hälsa, risker för djurlidande och för ekologiska risker vad gäller genetisk utarmning och spridning till icke avsedda miljöer. Enligt läkemedelsverket klassas klinisk prövning på människor med all sannolikhet som avsiktlig utsättning, eftersom en person alltid har rätt att avbryta sitt deltagande i en klinisk studie, vilket kan medföra att en planerad skyddsbarriär bryts. När det gäller djur är det mera osäkert om det är fråga om en avsiktlig utsättning eller en innesluten användning, beroende på typen av läkemedel. I sammanhanget bör även nämnas att Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för innesluten användning av GMM. Föreskrifter härom finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2000:5. Bestämmelserna syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Utskottet anser att det anförda innebär att det inte föreligger behov av någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2003/04:MJ224 (fp) yrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks. När det gäller kravet på restriktioner för genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter, dvs. plantmaterial som inte naturligen finns i Sverige, som framförs i motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21 vill utskottet anföra följande. Det förekommer viss grundforskning om genmodifiering av trädsorter i Sverige men det finns hittills ingen ansökan om utsläppande på marknaden av en sådan trädsort. Skogsodlingsmaterial får föras in i Sverige från ett land utanför EU endast om Skogsstyrelsen givit tillstånd till det. Tillståndet skall vara förenligt med rådets direktiv 1999/105/EG om saluföring av skogsodlingsmaterial. Skogsvårdslagen (1979:429) tillåter regeringen att meddela bestämmelser om skogsodlingsmaterial om det är påkallat från skogsvårdssynpunkt. Regeringen har i sin tur i skogsvårdsförordningen (1993:1096) givit Skogsstyrelsen bemyndigande att meddela föreskrifter om produktion, handel och införsel av skogsodlingsmaterial. Det finns således i Sverige föreskrifter om den importerade contortatallen och den sibiriska lärken men utskottet har erfarit att eftersom användningen av dessa trädsorter är på stark tillbakagång saknar dessa regler numera praktisk betydelse. Enligt skogsvårdsförordningen får utländska trädsorter användas som skogsodlingsmaterial endast i undantagsfall. Risken att införsel av sådana exoter också innebär att främmande parasiter etableras eller andra problem uppkommer bedöms som liten, eftersom regelverket föreskriver att Växtskyddsinspektionen kontrollerar allt importerat skogsodlingsmaterials fytosanitära status. En tänkbar risk är emellertid att en införd art kan komma att ta över på växtplatsen och tränga undan andra arter, men enligt vad utskottet erfarit innebär trädens livscykel och växtsätt att detta inte utgör någon reell risk, eftersom träd lätt kan gallras eller utrotas. Utskottet anser därmed att det inte är nödvändigt att riksdagen uttalar sig med anledning av motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21. Motionen avstyrks. Forskning och utveckling m.m. Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker en motion (c) om ökade resurser till forskning och utveckling inom genteknikområdet samt två motioner (v, c) om allmänhetens tillgång till uppgifter med anknytning till genteknisk verksamhet. Utskottet hänvisar bl.a. till att den uppfattning som kommer till uttryck överensstämmer med den som regeringen i olika sammanhang redovisat. Jämför reservationerna 9 (kd, c) och 10 (v, mp). Motionerna Sverige och EU bör enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 26 satsa mer resurser på forskning och utveckling på genteknikområdet. Motionärerna anför att tekniken rätt använd kan minska miljöbelastningen och öka livsmedelsproduktionen på ett uthålligt sätt. Det är nödvändigt att det finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel för att inte utvecklingen på området skall styras av de stora förädlingsföretagen eller tillverkarna av bekämpningsmedel. Enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27 är det viktigt att forskarna får fri tillgång till de gentekniska forskningsresultaten. Dessa får inte gömmas som några privata företags affärshemligheter. Det är enligt motionärerna mycket oroande att se hur stora multinationella företag genom genteknik vill anpassa utsäden att bli resistenta mot just dessa företags bekämpningsmedel. En stark beroendesituation skapas, vilket inte är önskvärt. Detta hotar också den sedan urminnes tider rotade traditionen att bonden har rätt till sitt utsäde. Att utarbeta grödor som är motståndskraftiga mot bekämpningsmedel leder jordbruket i fel riktning och bör inte godkännas. Det måste enligt motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 3 klargöras att alla fakta och forskningsresultat om miljö, hälsa, säkerhet och risker vid ansökan för kommersiell användning av ett genmodifierat medel måste vara offentliga. Sverige är ett av de länder som av tradition har arbetat för en större öppenhet inom EU och förhoppningsvis kommer detta även fortsättningsvis vara den svenska linjen. Det är mycket viktigt att allmänheten har en så hög grad av offentlighet i genteknikfrågor som möjligt. När stora delar av en ansökan sekretessbeläggs innebär det att miljöorganisationer och fristående forskare inte kan göra någon självständig granskning. Att motivera hemligstämpling av stora delar av en kontroversiell ansökan med att det kan orsaka företaget skada kan också vara känsligt. Om detta motiv skall väga tyngre än kravet på öppenhet sätts företagens bästa framför allmänhetens. Utskottets ställningstagande När det gäller kravet i motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 26 om att satsa mer resurser på forskning och utveckling inom genteknikområdet vill utskottet hänvisa till att riksdagen vid behandlingen av den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) beslutade att biovetenskap och bioteknik skulle utgöra ett av de prioriterade områdena. I propositionen fördelades sammanlagt 120 miljoner kronor i höjda anslag för 2001-2003 för grundforskning, forskarskolor och behovsmotiverad forskning inom biovetenskap och bioteknik. Medel för dessa ändamål anvisades till Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Verket för innovationssystem (Vinnova) och för forskarskolorna till Stockholms universitet och Göteborgs universitet. Formas erhöll medel för ämnesövergripande forskning och har med dessa medel bl.a. tagit fram ett program för ekologisk riskforskning som dels avser utsättning av GMO, dels biologisk bekämpning. Regeringen avser att i månadsskiftet februari/mars 2005 presentera en ny forskningspolitisk proposition. Enligt vad utskottet erfarit anser regeringen att biovetenskap och bioteknik även fortsättningsvis skall utgöra prioriterade områden. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta propositionen innan några åtgärder vidtas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i den del den har behandlats. Ett likalydande yrkande som det i motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27 har tidigare behandlats av utskottet (bet. 2002/03:MJU11). Utskottet framhöll att forskningsresultaten normalt görs tillgängliga för allmänheten genom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Publiceringen stöds av t.ex. Vetenskapsrådet, Formas, Stiftelsen för strategisk forskning och Wallenbergsstiftelsen. Utskottet påpekade emellertid att en stor del av den tillämpade forskningen med inriktning mot produkter sker inom eller med stöd av företag, eftersom denna typ av forskning ofta är mycket resurskrävande. Projekt av denna karaktär är ofta sekretessbelagda. Detta kan motiveras med att företag som satsar stora pengar och mycket av sitt kunnande vill få möjlighet att ta patent på sina uppfinningar för att få skydd för sina investeringar. Resultaten publiceras dock ofta så småningom i vetenskapliga tidskrifter eller via patentskrifter. Detta innebär att resultaten blir tillgängliga för allmänheten med en viss fördröjning. Det anförda innebär enligt utskottet att syftet med motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27 är tillgodosett. Motionen avstyrks därför. Utskottet instämmer i vad som framförs i motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 3 om vikten av offentlighet vid olika typer av tillståndsärenden med GMO. Största möjliga öppenhet är av stor vikt inte minst för att allmänhetens intressen skall kunna tillvaratas. Sverige har en lång tradition av stor öppenhet i ärenden och i andra sammanhang också inom området för GMO och enligt vad utskottet erfarit lämnar Sverige generellt ut mer information än andra medlemsstater i EU. Information om tillståndsansökningar publiceras på Europeiska kommissionens och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (EFSA) hemsidor. Allmänheten och organisationer har möjlighet att inkomma till EG-kommissionen med synpunkter på EFSA:s yttrande över en ansökan. Den svenska behöriga myndigheten, Jordbruksverket, publicerar yttranden över ansökningar om tillstånd för utsläppande på marknaden på sin hemsida. I direktiv 2001/18/EG regleras vilken information i en tillståndsansökan som måste vara offentlig och vilket utrymme det finns när det gäller att sekretessbelägga uppgifter i en sådan ansökan med hänsyn till sökandens konkurrenskraft. Denna reglering har genomförts i svensk rätt och tillämpas i första hand av Jordbruksverket. Enligt regelverket skall en avvägning göras mellan allmänhetens krav på insyn och skyddet av företagens intressen. Jordbruksverkets beslut om avslag på en begäran om att lämna ut en uppgift kan överklagas i kammarrätten. Utskottet förutsätter att hanteringen av tillståndsärenden även i fortsättningen kommer att kännetecknas av största möjliga öppenhet. Det anförda innebär att det inte är nödvändigt med ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 3. Genetiska resurser, avel och förädling Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker två motioner (fp) med krav på förändringar i lagstiftningen vad gäller avel och växtförädling. Dessutom avstyrker utskottet en motion (kd) i vilken tas upp farhågorna med en utarmning av den genetiska variationen och en motion (v) om ursprungsbefolkningars rätt till sina genetiska resurser. Utskottet finner att det arbete som pågår på området innebär att motionernas syften huvudsakligen är tillgodosedda. Jämför reservationerna 11 (fp), 12 (v, mp) och 13 (kd). Motionerna Sverige borde verka för en enhetlig lagstiftning inom EU vad gäller konsumentsäkerhet och etik rörande avel och växtförädling, både traditionell och genteknisk anförs det i motion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 9. Den etiska lagstiftningen borde ta hänsyn till hur djurhälsan påverkas av förädling och borde leda till att avarter såsom t.ex. uppfödning av nötkreatursrasen belgisk blå och vit boskap skulle kunna hindras. Samma uppfattning kommer till uttryck i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis). Riksdagen bör enligt motionen ge regeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att ta fram en sådan ny lagstiftning samt att ta fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå. Enligt motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 37 kan växt- och djurförädlingen också bidra till en utarmning av det genetiska kapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen av gener ger mindre variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt vilka betingelser som kommer att gälla i framtiden. Därför är en så bred genetisk bas som möjligt en form av försäkring inför en okänd framtid. Utifrån förvaltarskapsprincipen skall EU och Sverige vara synnerligen restriktiva i att tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel. Enligt motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 bör Sverige i FN, WTO och i andra internationella sammanhang kräva att befolkningens kunskap om nyttjande av lokala genetiska resurser skall skyddas och att varje befolkning bör ges rätten till de egna genetiska materialen från såväl växter som djur. Det förekommer att ursprungsbefolkningar tvingas att ställa sina kunskaper om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald till förfogande för forskning för att sedan behöva betala för de patenterade mediciner som forskarna tagit fram. Utskottets ställningstagande Inom EU är det enligt direktiv 92/22/EEG om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan förbjudet att ge djur hormoner för att få dem att växa fortare. Enligt EU:s nya förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser, som antogs den 1 september 2003, skall användningen av antibiotika i foder fasas ut och vara förbjuden från den 1 januari 2006. Beslutet gäller inte koccidiostatika. Det är dock tillåtet att från land utanför EU importera djur som behandlats med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte förutsatt att preparaten är godkända i EU. Däremot är det förbjudet att importera djur och produkter från djur som behandlats med hormoner i tillväxtfrämjande syfte. Inom Sverige är det enligt 29 § djurskyddsförordningen (1988:539) förbjudet att bedriva avel med en sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren. Jordbruksverket har meddelat närmare föreskrifter om djurskyddskrav vid avelsarbete (SJVFS 1999:106), där det bl.a. framgår att nötkreatur, svin, hästar, får och getter som nedärver defekter inte får användas för reproduktion. En förteckning över vilka defekter som avses finns som bilaga till föreskriften. I denna bilaga ingår bl.a. muskelhypertrofi, dvs. abnorm muskelansättning, vilket kännetecknar rasen belgisk blå och vit boskap. Renrasiga avelsdjur av nötkreatur, svin, får och getter som godkänts för avel i ett annat land inom EU får dock även användas i Sverige. När det gäller belgisk blå och vit boskap fann EG-domstolen i november 1998 att Sverige inte har rätt att ställa särskilda villkor för avel med nötkreatur som kan orsaka lidande. EG-domstolens dom kan inte överklagas. Sverige rättar sig visserligen efter EG-domstolens dom, men regeringens syn på vad som är god djurhållning och vad som borde anses vara genetiska defekter är dock oförändrad. Utskottet har erfarit att regeringen fortfarande anser att det är fel att i avel medvetet utsätta nötkreatur för risken att få kalvningsproblem, svagt skelett och underutbildade inre organ som hjärta och lungor enbart för att tjäna pengar på den större muskelmassan. Utskottet konstaterar att det i Sverige råder en stor enighet om att nötkreatur med anlag för muskelhypertrofi inte är acceptabelt. Denna uppfattning företräds av bl. a. konsumentorganisationer, djurskyddsorganisationer, veterinärer, mjölk- och köttproducenter, slakterier och Lantbrukarnas Riksförbund. Utskottet utgår från att den svenska uppfattningen kommer till uttryck i det fortsatta arbetet såväl nationellt som internationellt. Utskottet anser därmed att syftet med motionerna 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 9 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis) får anses vara tillgodosett. Motionerna avstyrks. Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 37 om att moderna växtsorter och djurraser ofta har egenskaper som bättre svarar mot dagens efterfrågan än de sorter och raser som är av äldre datum och att det äldre materialet därför riskerar att försvinna från marknaden. I många fall använder sig den enskilde lantbrukaren av det material som ger den bästa avkastningen. Problemet med genetisk erosion är gammalt och hänger inte specifikt samman med gentekniken. Det är riktigt att vi i dag inte kan överblicka vilka gener som det kan finnas behov av för att möta framtidens behov och det är därför viktigt att så långt det är möjligt behålla den genetiska diversiteten. Detta kan ske genom att bibehålla äldre material i praktisk verksamhet eller genom bevarande i genbanker, där material som inte längre är attraktivt för de enskilda bönderna i deras näringsutövning kan bevaras som en resurs för framtida forskning och förädling. I Norden finns för detta ändamål Nordiska Genbanken där de nordiska länderna i samarbete sedan 25 år bevarar, karakteriserar och dokumenterar jordbruks- och trädgårdsväxter av nordiskt ursprung. Regeringen presenterade nyligen skrivelsen 2004/05:73 Husdjursgenetiska resurser. I denna skrivelse redovisar regeringen sin syn på bevarande och hållbart nyttjande av husdjursgenetiska resurser. I skrivelsen lämnas dessutom en redogörelse för det internationella samarbetet på området. Utskottet, som under våren kommer att behandla skrivelsen, avstyrker motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 37. Ursprungsbefolkningars rätt till skydd för genetiska resurser och traditionell kunskap är föremål för diskussioner och förhandlingar i flera internationella sammanhang. Enligt regeringen företräder Sverige en linje som ser till ursprungsbefolkningarnas intressen samtidigt som immaterialrätten försvaras och betydelsen av att genetiska resurser och kunskap om att dessa kommer till nytta betonas. Utskottet vill med anledning av motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 särskilt lyfta fram några viktiga internationella överenskommelser och kommittéer vars syfte bl. a. är att skydda de intressen som tas upp i motionen. FN-konventionen om biologisk mångfald har i princip tre syften, dels att bevara genetiska resurser, dels att hållbart utnyttja de genetiska resurserna, dels att rättvist fördela den nytta som kan uppstå vid användningen av de genetiska resurserna. Inom ramen för konventionen godkände ett partsmöte år 2002 de s.k. Bonnriktlinjerna, som är ett slags internationella riktlinjer för tillgång till genetiska resurser och fördelning av nyttan. En bärande tanke är att det är viktigt att genetiska resurser - även de som används och förvaltas av ursprungsbefolkningar - görs tillgängliga för forskare och utvecklare samtidigt som det är väsentligt att uppkommen nytta fördelas på ett rättvist sätt. Det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk har en bestämmelse som handlar om jordbrukarnas rättigheter (artikel 9). Den innebär ett erkännande av de stora insatser som under tusentals år gjorts av ursprungsbefolkningar och andra jordbrukare i alla regioner för att utveckla och bevara de genetiska resurser som i dag utgör grunden för det moderna jordbruket och växtförädlingen. Fördraget innebär en skyldighet för parterna att vid behov och i enlighet med nationell lagstiftning skydda och stärka jordbrukarnas rättigheter t.ex. till en rättvis fördelning av den nytta som uppkommer vid användning av genetiska resurser och rätt att delta i beslut som rör bevarande och användning av traditionell kunskap och traditionellt odlade växtsorter. Inom WTO finns sedan några år en mellanstatlig kommitté för intellektuell äganderätt och genetiska resurser, traditionell kunskap och folklore. Kommittén arbetar bl.a. med att utveckla olika former av skydd för traditionell kunskap. Inom FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organization) förs förhandlingar om angivande av ursprung eller källa för genetiska resurser och relaterad traditionell kunskap i patentansökningar. Sverige och EU har i detta sammanhang varit pådrivande i förhandlingarna och initierat tanken på att uppgiftsskyldigheten skall sanktioneras genom ett patenträttsligt formkrav. Utskottet anser att det anförda innebär att syftet med motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 är tillgodosett. Motionen avstyrks. Märkning av livsmedel Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker tre motioner (kd, c) om märkning av livsmedel som innehåller GMO. Utskottet finner dem tillgodosedda med det regelverk som finns. Motionerna Enligt motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 34 bör de producenter som använder GMO i sina produkter tydligt informera om detta, eftersom de långsiktiga riskerna med GMO ännu är okända. Samma uppfattning kommer till uttryck i motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis). Också enligt motion 2003/04:MJ417 (c) bör det vara en självklarhet att genmodifierade produkter skall vara märkta. Sverige måste vara pådrivande inom såväl EU som andra internationella organ så att de märkningssystem som införs är tydliga och lättförstådda. Även livsmedel som kan innehålla genmodifierade ingredienser skall omfattas av obligatoriska krav på märkning. Utskottets ställningstagande Märkning av GMO i livsmedel regleras i Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder samt i Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG. Alla produkter som består av, innehåller eller har framställts av GMO skall märkas. Märkningsreglerna gäller produkter som framställts av GMO även om DNA eller protein från GMO inte kan påvisas (t.ex. i oljor). Tidigare gällde märkningsregeln endast för varor där man kunde påvisa GMO genom analys. Avsiktlig användning av GMO i ett livsmedel skall alltid framgå av märkningen oavsett hur liten mängd som är tillsatt. Information om att ett livsmedel har sitt ursprung i GMO skall lämnas i alla steg i livsmedelskedjan. Förekomst av GMO som inte överstiger 0, 9 % av en specifik ingrediens behöver inte märkas, förutsatt att inblandningen är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig (artikel 12 [EG] nr 1829/2003). Detta innebär dock att företaget måste ha vidtagit lämpliga åtgärder för att förhindra inblandning av GMO. För riskbedömda (positivt utlåtande) men ännu inte godkända GMO gäller ett tröskelvärde om högst 0,5 % av ingrediensen. Detta är en övergångsregel som gäller i 3 år. Artikel 13 (EG) nr 1829/2003 samt artikel 4.6 (EG) nr 1830/2003 anger hur den obligatoriska märkningen ska utformas. Det är möjligt att de enskilda besluten om godkännande för de olika produkterna kan ställa ytterligare krav (artikel 13.2 [EG] nr 1829/2003). För levande GMO skall även en unik identitetsbeteckning anges enligt förordning (EG) nr 65/2004. Generella märkningsbestämmelser återfinns i myndighetsföreskrifter såsom t.ex. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 1993:19 om märkning och presentation av livsmedel (Dessa bestämmelser kommer att ersättas av Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2004:27 om märkning och presentation av livsmedel. De nya bestämmelserna träder i kraft den 25 november 2005 men får tillämpas redan fr.o.m. den 25 november 2004). Uppgifterna får anges i en fotnot till ingrediensförteckningen, men bokstäverna skall tryckas med minst samma teckenstorlek som ingrediensförteckningen. Märkningen skall vara lätt att förstå och får inte vara vilseledande för konsumenten, enligt de generella märkningsreglerna. Utskottet anser att motionerna 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 34, 2003/04:MJ417 (c) och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis) är tillgodosedda. Motionerna avstyrks därför. Övriga frågor Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m) om bl.a. tillståndsgivningen för det genmodifierade s.k. gyllene riset. Utskottet hänvisar bl.a. till att framställningen inte bör behandlas i sak av riksdagen. Motionen Enligt motion 2003/04:MJ254 (m) har det gyllene riset fått sitt namn efter den gyllene färg det fått av den gen för produktion av betakaroten från påsklilja som fått ersätta en av ursprungsrisets gener. Betakaroten omvandlas i människokroppen till A-vitamin. Enligt motionen är de tillstånd som finns för gyllene ris så begränsade att fördelarna med denna teknik aldrig når de fattiga länderna. Motionären anser att villkoren för tillståndsgivningen för gyllene ris bör ändras, eftersom riskerna med gyllene ris inte är större än dem vi är vana vid från traditionell förädling. I dag är villkoren framför allt baserade på politiska grunder och inte på vetenskapliga fakta (yrkande 1). Den viktigaste uppgiften förutom att stödja denna teknik rent vetenskapligt är att hitta partner i u-länderna för att utveckla lokala rissorter nödvändiga för en vidare användning i dessa länder. För att kunna uppnå dessa kontakter krävs också en seriös information om det gyllene risets fördelar på ett adekvat sätt i u-länderna. I detta arbete bör Sverige kunna vara mycket mer engagerat än vad fallet är i dag (yrkande 2). Utskottets ställningstagande Det genmodifierade gyllene riset presenterades år 2000. Växten innehåller en gen för produktion av betakaroten som i kroppen omvandlas till A-vitamin. Inom EU gäller generella regler för tillståndsprövning av genmodifierade grödor. Beslut om godkännande och villkor sker efter en prövning i varje enskilt fall och resultatet kan givetvis variera mycket mellan olika GMO. Tillståndsprocessen i Sverige regleras i förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. I denna typ av fall är Jordbruksverket tillsynsmyndighet. Gentekniknämnden och Naturvårdsverket skall ges tillfälle att yttra sig i ärendet. Enligt vad utskottet erfarit från Jordbruksverket föreligger ingen ansökan om tillstånd till avsiktlig utsättning av det gyllene riset i Sverige eller EU. En eventuell ansökan skall enligt gällande bestämmelser genomgå en vetenskaplig prövning av riskerna för människors hälsa och miljön och av etiska hänsyn. Utskottet anser att framställningen i motion 2003/04:MJ254 (m) yrkande 1 är sådan att den inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motionen i berörd del. När det gäller den andra frågan i motionen (yrkande 2) instämmer utskottet i att vissa utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier kan sakna resurser för att fatta välgrundade beslut om import eller export av GMO. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör naturligtvis hjälpa dessa med kapacitetsuppbyggnad på området. Detta sägs också i ingressen till den EG-förordning (EG nr 1946/2003) som genomför Cartagenaprotokollet om biosäkerhet, vilket trädde i kraft den 11 september 2003. Cartagenaprotokollet är ett protokoll till FN-konventionen om biologisk mångfald som reglerar den internationella handeln med GMO. Utskottet, som anser att ett riksdagsuttalande inte är påkallat, avstyrker motionen också i denna del.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor, punkt 1 (fp) av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om lagstiftning för nya grödors och djurs miljöpåverkan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36, 2004/05:MJ497 yrkande 38 och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del. Ställningstagande Det finns för närvarande inga vetenskapliga bevis för att gentekniken som sådan, om den används på ett riktigt sätt, orsakar risker för konsumenter eller miljö. Däremot kan man inte utesluta att vissa GMO likaväl som organismer som förädlats enligt traditionella metoder kan orsaka problem både för konsumentsäkerheten och miljön. Vi anser att regeringen bör verka för en nationell reglering av frågor om nya grödors och djurs miljöpåverkan. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att ta fram en sådan ny lagstiftning samt att ta fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna. 2. Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor, punkt 1 (kd, mp) av Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om etiska frågor och vissa risker med gentekniken. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36, 2004/05:MJ497 yrkande 38 och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del och avslår motion 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del. Ställningstagande Vi anser att dagens lagstiftning om gentekniken är otillräcklig. Den behöver förbättras på en rad områden och innehålla krav på märkning, etisk prövning, nyttoprövning, samhällsekonomisk lönsamhet och skadeståndsmöjlighet. Risken finns att grödor med gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel skall korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara ekologiska följder. Om genetiskt modifierade grödor över huvud taget skall hållas i öppen odling måste nyttan med den genetiska modifieringen noga vägas mot risken att en spridning sker i naturen. I dag krävs det tillstånd för att få odla en viss sorts genmodifierad gröda. Vi anser att det dessutom bör krävas tillstånd för varje enskild plats där någon önskar odla genmodifierade grödor. Dessutom anser vi att försiktighetsprincipen skall gälla för EU:s politik för GMO. Eventuella risker med genmodifierade grödor som är resistenta mot vissa sjukdomar, skadeinsekter eller kemikalier är inte tillräckligt klarlagda. Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna. 3. Kvaliteten på riskbedömningar, punkt 2 (kd, v, mp) av Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd) och Kjell-Erik Karlsson (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kvaliteten på riskbedömningar. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 2. Ställningstagande Vi anser att det måste klargöras att alla gentekniska fakta och forskningsresultat som har att göra med miljö, hälsa och säkerhet skall finnas med i beslutsunderlaget då en ansökan prövas. Vi ställer oss tveksamma till att så alltid är fallet. Därför bör Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ges i uppdrag att göra en översyn av kvaliteten på riskbedömningar och föreslå regler som möjliggör större enhetlighet vid bedömningar av företagens ansökningar. Detta bör ges regeringen till känna. 4. Markörgener som ger antibiotikaresistens, punkt 3 (kd, c, mp) av Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om markörgener som ger antibiotikaresistens. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 24. Ställningstagande Tillämpningen av genteknik inom jordbruk och livsmedelsproduktion är omdiskuterad och väcker starka reaktioner hos såväl konsumenter som producenter. Tekniken är relativt ny och det sker hela tiden nya framsteg. Utvecklingen upplevs ibland som alltför snabb. Tiden mellan forskning och praktisk tillämpning blir ibland för kort för att effekterna på miljön och de etiska problemen skall kunna anses tillräckligt utredda. Det är en utmaning att utveckla ny teknik och samtidigt utarbeta ett regelverk för miljö- och hälsosäkerhet. Det är emellertid möjligt att lägga fast vissa generella gränslinjer såsom att markörgener som ger antibiotikaresistens inte skall förekomma i produkter på marknaden. Detta bör ges regeringen till känna. 5. Samexistensfrågor, punkt 4 (kd, c) av Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om risker vid korspollinering. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 25 och avslår motion 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del. Ställningstagande Det är viktigt att man vid odling av genetiskt modifierade växter som kan korsbefrukta andra odlade grödor eller vilda växter ställer särskilda krav på säkerhetsavstånd i förening med en noggrann övervakning. Sådana regler måste finnas på EU-nivå men skall vara möjliga att skärpa på regional och nationell nivå, utifrån de ekologiska förutsättningar som gäller där. Särskild hänsyn måste tas till det faktum att ekologisk odling inte tillåter någon inblandning av genmodifierade grödor. Regeringen bör verka för detta i det pågående arbetet inom EU. Detta bör ges regeringen till känna. 6. Samexistensfrågor, punkt 4 (fp) av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kommersiellt skydd för konventionella grödor. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del och avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 25. Ställningstagande Vi anser att det krävs en speciallagstiftning om riskerna för inblandning av GMO i konventionella grödor, särskilt ekologiskt odlade grödor. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att dels ta fram en sådan ny lagstiftning, dels ta fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna. 7. Odlingsavbrott i vissa fall, punkt 5 (c) av Claes Västerteg (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om möjlighet att snabbt avbryta odling av genetiskt modifierade grödor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 29. Ställningstagande Det är mycket viktigt att enskilda länder eller regioner har möjlighet att snabbt avbryta odling av genetiskt modifierade grödor om fara för människors hälsa eller miljön uppstår. Regeringen bör verka för detta i EU. Riksdagen bör ge detta till känna för regeringen. 8. Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter, punkt 7 (mp) av Åsa Domeij (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om restriktioner för skogsodlingsmaterial och exoter. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkande 21. Ställningstagande Genetisk förädling och kloning syftar till att samtliga plantor har exakt samma genuppsättning. Detta medför en stor sårbarhet. Det är med tanke på de långa tidsaspekterna i skogsbruket viktigt att bevara en genetisk variation i plantmaterialet. Genetiskt förädlade plantor hör därför inte hemma i ett uthålligt skogsbruk. När man inför exoter, dvs. plantmaterial som inte naturligen finns i Sverige, finns risk för att man även inför främmande sjukdomar och parasiter, vilka kan skada den inhemska floran. Främmande arter bör därför i Sverige användas med mycket stor försiktighet och endast efter en noggrann riskanalys. Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna. 9. Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (kd, c) av Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om mer resurser till forskning och utveckling inom genteknikområdet samt tillgången till genforskningsresultat. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27 samt avslår motion 2004/05:MJ392 yrkande 3. Ställningstagande Det är viktigt att Sverige och EU satsar stora resurser på forskning och utveckling inom genteknikområdet. Rätt använd kan tekniken minska miljöbelastningen och öka livsmedelsproduktionen på ett uthålligt sätt. Det är nödvändigt att det finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel för att inte utvecklingen på området skall styras av de stora förädlingsföretagen eller tillverkarna av bekämpningsmedel. Forskningen bör inriktas på grödor med ett bättre näringsinnehåll, tålighet mot sjukdomar och utveckling av råvaror till bl.a. energi. Det är viktigt att forskarna får fri tillgång till gentekniska forskningsresultat. Dessa får inte gömmas som några privata företags affärshemligheter. Det är mycket oroande att se hur stora multinationella företag genom genteknik vill anpassa utsäden till att bli resistenta mot just dessa företags bekämpningsmedel. En stark beroendesituation skapas, vilket inte är önskvärt. Detta hotar också den sedan urminnes tider rotade traditionen att bonden har rätt till sitt utsäde. Framställning av grödor som är motståndskraftiga mot bekämpningsmedel leder jordbruket i fel riktning och bör inte godkännas. Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna. 10. Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (v, mp) av Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om offentlighet vid genteknisk verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 3 och avslår motion 2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27. Ställningstagande Sverige är ett av de länder som av tradition har arbetat för en större öppenhet inom EU, och förhoppningsvis kommer detta även fortsättningsvis att vara den svenska linjen. Det är mycket viktigt att allmänheten har en så hög grad av insyn i genteknikfrågor som möjligt. När stora delar av en ansökan sekretessbeläggs innebär det att miljöorganisationer och fristående forskare inte kan göra någon självständig granskning. Att motivera hemligstämpling av stora delar av en kontroversiell ansökan med att ett offentliggörande kan orsaka företaget skada är känsligt, eftersom det kan leda till uppfattningen att företagens bästa sätts framför allmänhetens bästa. Det måste således alltid klargöras att alla faktum och forskningsresultat avseende miljö, hälsa, säkerhet och risker vid ansökan för kommersiell användning av en genmodifierat organism måste vara offentliga. Detta bör ges regeringen till känna. 11. Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (fp) av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om enhetlig reglering av avel och växtförädling. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ431 yrkande 9 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 37 och 2004/05:MJ392 yrkande 1. Ställningstagande Sverige borde verka för att man inför en enhetlig lagstiftning inom EU vad gäller konsumentsäkerhet och etik för avel och växtförädling. Denna bör gälla både den traditionella och genetiska förädlingen. Den etiska lagstiftningen borde beakta hur djurhälsan påverkas av förädlingen och leda till att avarter såsom t.ex. uppfödning av belgisk blå och vit boskap hindras. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att dels utarbeta en sådan lagstiftning, dels ta fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna. 12. Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (v, mp) av Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ursprungsbefolkningars rätt till genetiskt material. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 37, 2003/04:MJ431 yrkande 9 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del. Ställningstagande Ursprungsbefolkningar i många delar av världen tvingas ställa sina kunskaper om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald till förfogande för forskning för att sedan i många fall t.o.m. tvingas betala för de patenterade mediciner som tagits fram med hjälp av uppgifterna. Vi anser därför att Sverige i FN, WTO och andra internationella sammanhang bör kräva att ursprungsbefolkningens kunskaper om lokala genetiska resurser skall skyddas och att varje befolkning ges rätt till sina växters och djurs gener. Detta bör ges regeringen till känna. 13. Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (kd) av Sven Gunnar Persson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om det genetiska kapitalet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ399 yrkande 37 och avslår motionerna 2003/04:MJ431 yrkande 9, 2004/05:MJ392 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del. Ställningstagande Växt- och djurförädlingen kan bidra till en utarmning av det genetiska kapitalet genom att befintliga sorter och raser konkurreras ut. Utarmningen av gener ger mindre variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt vilka betingelser som kommer att gälla i framtiden. En så bred genetisk bas som möjligt är därför en försäkring inför en okänd framtid. EU och Sverige bör utifrån förvaltarskapsprincipen vara synnerligen restriktiva med att tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel. Detta bör ges regeringen till känna. Särskilda yttranden 1. Miljösäkerhet vid kliniska prövningar, punkt 6 (fp) Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför: I motion 2003/04:MJ224 framförs åsikten att det inom det kliniska området bör finnas en lagstiftning som är teknikneutral när det gäller gentekniska användningar kontra användning av annat material som innehåller levande genetisk information, såsom virus, bakterier m.m. I motionen framhålls särskilt problemen med begreppen innesluten användning och avsiktlig utsättning. Detta är i linje med Folkpartiets generella ställningstagande för en mer teknikneutral lagstiftning inom området och vi anser att frågan borde behandlas i en mer generell översyn av nuvarande lagstiftning. 2. Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (fp, kd) Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför: Kritik har framförts från flera NGO:er (Non Governmental Organizations) om att information rörande toxikologiska och andra säkerhetsstudier av GMO inte varit öppet tillgänglig för granskning. Det är viktigt för samhället, och troligen också på längre sikt för acceptansen av gentekniken, att sådan information är öppen och tillgänglig för alla. Företag har naturligtvis rätt att få ett visst skydd för sina företagshemligheter, men då patentskydd redan bör vara beviljat vid ansökningsförfarandet för marknadsgodkännande, bör huvuddelen av informationen redan vara skyddad. Information som inte rör säkerheten, t.ex. tillverkningsprocesser m.m., kan naturligtvis fortfarande vara sekretesskyddad. Vi tar för givet att regeringen kommer att agera för att öppenheten vid prövning av marknadsgodkännanden blir bättre.
Bilaga Förteckning över behandlade förslag Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003 2003/04:MJ224 av Marie Wahlgren (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning om lagstiftning kring omgivningens miljösäkerhet vid kliniska prövningar med genetiskt material. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör verka för eventuella ändringar inom EU-lagstiftningen för att möjliggöra en förändring av lagstiftningen kring kliniska försök med genetiskt modifierade mikroorganismer. 2003/04:MJ254 av Ewa Björling (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att villkoren för tillståndsgivning för gyllene ris ändras. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att informationsverksamheten till u-länderna angående gyllene ris intensifieras. 2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd): 34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om märkning av produkter innehållande genetiskt modifierade organismer. 36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etisk prövning av tillämpningar av gentekniken. 37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det genetiska kapitalet. 2003/04:MJ417 av Rigmor Stenmark och Viviann Gerdin (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om märkning av genmodifierade livsmedel. 2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp): 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny lagstiftning inom EU vad avser växtförädling och avel. 2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c): 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens inte skall förekomma i produkter på marknaden. 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om korspollinerade grödor. 26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU skall satsa mer resurser på forskning och utveckling på genteknikområdet. 27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fri tillgång till forskningsresultat kring genteknik. 29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att enskilda länder eller regioner har möjlighet att snabbt stoppa odling av genetiskt modifierade grödor om fara för miljö eller hälsa uppstår. Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004 2004/05:MJ392 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige i FN, WTO och i andra internationella forum skall kräva att befolkningens kunskap om nyttjande av lokala genetiska resurser skall skyddas och att varje befolkning bör ges rätten till de egna genetiska materialen från såväl växter som djur. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att göra en översyn av kvaliteten på riskbedömningarna samt föreslå mer enhetliga bedömningar av företagens ansökningar. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det alltid måste klargöras att alla faktum och forskningsresultat om miljö, hälsa, säkerhet och risker kring ett genmodifierat medel vid ansökan för kommersiell användning måste vara offentliga. 2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp): 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om restriktioner kring genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial samt exoter. 2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd): 38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det, för närvarande, bör krävas tillstånd för varje enskild plats där någon önskar att odla GMO-grödor. 2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd): 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om GMO. 2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp): 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en enhetlig lagstiftning om avel och förädling som är teknikneutral.