Funktionshindrades tillgång till teletjänster
Betänkande 1995/96:TU9
Trafikutskottets betänkande
1995/96:TU09
Funktionshindrades tillgång till teletjänster
Innehåll
1995/96 TU9
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas proposition 1995/96:86 Funktionshindrades tillgång till teletjänster. Regeringen redovisar i propositionen den inriktning som skall gälla för forsknings- och utvecklingsinsatserna samt standardiseringsarbetet inom området telekommunikationer och handikapp. Vidare redovisas de principer som skall vara vägledande för arbetet inom området. Regeringen lämnar också vissa förslag med avsikt att stärka insatserna inom detta område vad avser såväl forsknings- och utvecklingsarbetet som standardiseringsarbetet. När det gäller finansieringsprincipen för funktionshindrades tillgång till teletjänster avser regeringen att i samband med översynen av telelagen under år 1996 ta ställning till tillämpningen av ansvars- och finansieringsprincipen på telekommunikationsområdet. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen som tillstyrks av utskottet.
Propositionen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:86 Funktionshindrades tillgång till teletjänster att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för forskning och utveckling samt standardisering inom området telekommunikationer och handikapp.
Utskottet
Finansiering av teletjänster för funktionshindrade
Med anledning av ett riksdagsbeslut våren 1993 (prop. 1992/93:200, bet. TU30, rskr. 443) och Handikapputredningens betänkande Ett samhälle för alla (SOU 1992:52) uppdrog regeringen den 9 september 1993 åt Statskontoret att utreda förutsättningarna för en fond för handikappstöd på telekommunikationsområdet. Handikapputredningen föreslog att finansieringen av en telefond skulle ske genom att teleföretagen betalade en årlig avgift. Ur fonden skulle bidrag kunna utgå till exempelvis enskilda för att täcka de merkostnader som funktionshindrade personer har för att använda telekommunikationer.
I propositionen framhålls att fri nummerupplysning och förmedlingstjänst för texttelefonsamtal samt subventionerade merkostnader för texttelefonsamtal är service som är nödvändig för att funktionshindrade skall ha tillgång till tillfredsställande telekommunikationer. I dag subventioneras servicen via medel över stasbudgeten under Socialdepartementets och Kommunikationsdepartementets huvudtitlar. Regeringen instämmer i den slutsats som Statskontoret redovisade att en fond inte är nödvändig för att uppnå de mål som Handikapputredningen eftersträvar. Fonder bör enligt regeringen inrättas endast i undantagsfall och då med den direkta avsikten att förvalta statlig förmögenhet. Eftersom syftet med en telefond knappast kan vara förmögenhetsförvaltning utan snarare ett önskemål att specialdestinera medel till området telekommunikationer och handikapp bör enligt propositionen en fond inte inrättas.
Regeringen anser, i likhet med flertalet remissinstanser, att en avtalslösning enligt Statskontorets förslag inte heller bör genomföras i dagsläget med hänvisning till nuvarande marknadssituation med en dominerande operatör. Statskontorets förslag förutsätter att Post- och telestyrelsen i samband med sin tillståndsgivning till teleoperatörerna får dessa att förbinda sig att inbördes träffa avtal om hur de skall fördela kostnaderna för att tillgodose funktionshindrades rätt till grundläggande telekommunikationer.
Regeringen har för avsikt att under år 1996 påbörja ett arbete med att revidera telelagen. Hänsyn skall bl.a. tas till den nya lagstiftning som för närvarande utarbetas inom EU. Regeringen kommer att i detta sammanhang även pröva frågan om ansvars- och finansieringsprincipen skall tillämpas på telekommunikationsområdet. Denna princip innebär att varje sektor i samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, även personer med funktionshinder. Under tiden kommer nuvarande system som innebär finansiering över statsbudgeten att tillämpas. Detta system fungerar enligt regeringen väl och har inte ifrågasatts av de berörda.
Forskning och utveckling
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har ansvaret för forskning och utveckling med särskild inriktning på funktionshindrades tillgång till telekommunikationer, medan ansvaret för den industripolitiskt inriktade forskningen inom telekommunikationsområdet åvilar Närings- och teknik-utvecklingsverket (NUTEK).
Regeringen anser att en starkare betoning på forskningsområdet är angelägen för att säkra funktionshindrades tillgång till anpassade telekommunikationer och därigenom öka funktionshindrades möjligheter till delaktighet, jämlikhet och självständighet. Det är enligt propositionen viktigt att betona nödvändigheten av att resurser ges till konsekvensforskning, dvs. att forskning bedrivs kring konsekvenserna av introduktion av nya tekniska system som särskilt påverkar tillvaron för personer med funktionshinder.
KFB och NUTEK skall arbeta för att skapa förutsättningar och utvecklingsmiljöer med positiv inverkan på teleteknisk forskning, utveckling och framtagning av produkter och tjänster till stöd för personer med funktionshinder. En av KFB och NUTEK inrättad samordningsgrupp skall följa utvecklingen på forskningsområdet telekommunikation och handikapp.
Riksdagen har tidigare beslutat att forsknings- och utvecklingsverksamheten rörande funktionshindrades behov inom teleområdet i fortsättningen skall upphandlas av KFB. Likaså har riksdagen beslutat att den forskning och utveckling som staten bedriver på telekommunikationsområdet via KFB och NUTEK skall finansieras över statsbudgeten. Forsknings- och utvecklingsverksamhet som är av generellt intresse anses i allmänhet vara ett statligt ansvar som finansieras genom anslag via olika forskningsråd och forskningssektorsorgan. Regeringen bedömer att den verksamhet som KFB, NUTEK och Telia AB för närvarande bedriver är av god standard och upprätthåller en hög nivå. Regeringen anser att de förslag på forsknings- och utvecklingsområdet som presenteras i propositionen kommer att stärka demonstrations- och utvecklingsforskningen inom området telekommunikationer och handikapp.
Standardisering
Standardiseringsarbetet har tidigare utförts och utförs även i dag till viss del av operatörer och leverantörer på marknaden. Telia AB:s standardiseringsarbete har sedan ombildningen till bolag koncentrerats mer på den kommersiella delen av verksamheten. Post- och telestyrelsen har med medel från ett anslag under Kommunikationsdepartementets huvudtitel stöttat mindre kommersiella standardiseringsprojekt, bl.a. arbetet med standarden för texttelefonmodem. På andra områden där standardisering och testning av handikapphjälpmedel är nödvändig spelar Handikappinstitutet en viktig roll. Någon sådan tradition finns inte inom teleområdet i dag eftersom endast Televerket tidigare bedrev denna verksamhet.
Det är enligt regeringen viktigt att vka medvetenheten om vikten av att i ett tidigt skede beakta handikappaspekten i standardiseringsarbetet. För att bygga upp en sådan medvetenhet och kunskap om funktionshindrades behov bland dem som deltar i olika standardiseringsorgan skall en standardiseringsgrupp med denna inriktning bildas. Enligt propositionen är det av största vikt att representanter från industrin, operatörer, upphandlare, myndigheter, handikapporganisationer, Handikappinstitutet m.fl. deltar i arbetet. Standardiseringsgruppen skall i sitt arbete bl.a. ta till vara olika intressegruppers aspekter på utformningen av vissa standarder, ge olika aktörer möjlighet att informera varandra och diskutera olika standardförslag, överväga hur lika standardiseringsprojekt skall prioriteras m.m.
Det är regeringens mening att en samlad utvärdering av telekommunikationsområdet med inriktning mot funktionshindrades behov skall göras inom tre år. En sådan utvärdering skall omfatta såväl standardiserings- som forsknings- och utvecklingsarbetet inom området.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är en väsentlig uppgift för samhället att se till att funktionshindrade har tillgång till tillfredsställande telekommunikationer. Utskottet har inget att erinra mot att finansieringen av vissa teletjänster för funktionshindrade liksom i dag finansieras via medel över statsbudgeten i avvaktan på att regeringen senast under år 1997 återkommer till riksdagen med sin syn på frågan i anslutning till att resultatet av den aviserade översynen av telelagen redovisas.
Utskottet anser vidare att riksdagen bör godkänna de riktlinjer för forskning och utveckling samt standardisering inom området telekommunikationer och handikapp som föreslås i propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande funktionshindrades tillgång till teletjänster
att riksdagen godkänner de av regeringen föreslagna riktlinjerna för forskning och utveckling samt standardisering inom området telekommunikationer och handikapp.
Stockholm den 5 december 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi- strand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Elisa Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson (s) och Ulla Löfgren (m).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Utskottet 1
Finansiering av teletjänster för funktionshindrade 1
Forskning och utveckling 2
Standardisering 3
Utskottets ställningstagande 4
Hemställan 4
Gotab, Stockholm 1995