Fristående skolor m.m.
Betänkande 1996/97:UbU4
Utbildningsutskottets betänkande
1996/97:UBU04
Fristående skolor m.m.
Innehåll
1996/97 UbU4
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1995/96:200 om fristående skolor m.m.
Förslaget innebär att fristående skolor skall svara mot den värdegrund som gäller för det offentliga skolväsendet. Vidare skall skolorna vara öppna för alla. Fristående skolor som motsvarar grundskolan får inte ta ut elevavgifter.
Uppgiften att besluta om fristående gymnasieskolors rätt till bidrag från elevernas hemkommuner flyttas från regeringen till Skolverket. Skolverket skall också avgöra om en fristående skola på grundskolenivå skall vara berättigad till bidrag från hemkommunerna och skall kunna vägra sådan rätt, om den fristående skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan ligger.
Kommunen skall tilldela fristående skolor på grundskolenivå bidrag utifrån skolans åtagande och elevernas behov efter samma grunder som kommunen tillämpar för sina egna grundskolor.
Kommunen där en bidragsberättigad fristående skola ligger skall ha rätt till insyn i dess verksamhet. Sådana skolor skall också delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.
På flertalet av de nämnda punkterna finns reservationer från m, c, fp och kd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ta bort den generella rätten för elever som tillhör vissa trossamfund att befrias från undervisningen i religionskunskap.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:200 Fristående skolor m.m. föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).
Lagförslagen återfinns som bilaga 1 respektive bilaga 2 till detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Ub37 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna skall avgöra om en fristående skola skall ha rätt till bidrag.
1995/96:Ub38 av Inga Berggren och Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av reglerna för beräkning, fastställande och utbetalning av bidrag till fristående gymnasieskolor.
1995/96:Ub39 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrade regler för godkännande av fristående skolor i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till slopande av den garanterade ersättningsnivån i bidraget till fristående skolor i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas ansvar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alla barns rätt att välja skola,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevavgifter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsyn, insyn och uppföljning av de fristående skolornas verksamhet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella skolor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sekretessmarkering i vissa fall i grund- och gymnasieskolan.
1995/96:Ub40 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om slopande av den garanterade ersättningsnivån i bidraget till fristående skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolhälsovård och hemspråksundervisning,
3. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till ändrade regler för godkännande av fristående skolor,
4. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att Skolverket skall kunna upphäva en skolas bidrag om den har vuxit kraftigt i elevantal,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elever med behov av särskilt stöd,
6. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att en fristående skola skall ha ett lägsta antal elever för att bli godkänd,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolskjuts,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolavgift,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insyn.
Utskottet
1. Inledning
Våren 1991 gav riksdagen som sin mening regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört angående finansieringen av fristående skolor för skol- pliktiga elever. Utskottet anförde i betänkande 1990/91:UbU17 (rskr. 357) att det är rimligt att en fristående skola som är godkänd för skolpliktens fullgörande har de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens drift (s. 24 f.). Utskottet anförde vidare att samtliga i en kommun skolpliktiga elever, som går i grundskolan eller fristående skola godkänd för vanlig skolplikt, borde ingå i underlaget för det dåvarande sektorsbidraget till kommunen. Kommunen borde enligt utskottet fördela tillgängliga resurser på skolområdet på såväl kommunala som fristående skolor inom kommunens gränser på samma sätt som kommunen skulle ha gjort om samtliga skolor varit kommunala. Den förändring av bidragsordningen som utskottet förordade borde göras fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Följande år lade den borgerliga regeringen fram propositionen Valfrihet och fristående skolor (prop. 1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346) med förslag om hur kommunens bidrag till fristående skolor för elever med vanlig skol- plikt skulle beräknas. Riksdagen beslutade enligt förslaget att bidraget från elevernas hemkommuner skulle motsvara genomsnittskostnaden per elev i hemkommunen, dock att hemkommunen fick göra ett avdrag från denna genomsnittskostnad med högst 15 %. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 1992.
Våren 1995 beslutade riksdagen, med anledning av förslag från den socialdemokratiska regeringen samt flera motioner, att hemkommunen vid beräkningen av bidraget fick göra avdrag med högst 25 %, men att den därvid skulle beakta bl.a. om den fristående skolan har särskilda kostnader (t.ex. för moms och arbetsgivaravgifter) på grund av att den drivs av enskild huvudman, att dess åtagande omfattar elever med behov av särskilda stödinsatser eller att den erbjuder skolhälsovård (prop. 1994/95:157, bet. UbU16, rskr. 385). Den nya ordningen trädde i kraft den 1 juli 1995.
Hemkommunens skyldighet att ge bidrag till fristående gymnasieskolor infördes den 1 juli 1993 efter förslag i propositionen Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet. UbU17, rskr. 406). Regeringen skall förklara en fristående gymnasieskola berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner. Ett villkor för att en fristående gymnasieskola skall ges rätt till bidrag från elevernas hemkommuner är att den inte har en påtagligt negativ inverkan på möjligheterna att upprätthålla bredden i det offentliga skolväsendet (prop. 1992/93:230 s. 46 f.). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer också vilken bidragsnivå som skall gälla för olika utbildningar, om kommunerna inte kommer överens om annat med respektive skolas huvudman.
I förevarande proposition (prop. 1995/96:200) lägger regeringen fram förslag om förändringar i reglerna för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå och av villkoren för bidrag från hemkommunerna till fristående skolor både på grundskolenivå och gymnasienivå. Propositionen innehåller också förslag om att rätten till befrielse från undervisning i religionskunskap för elever som tillhör vissa trossamfund skall upphävas. Detta förslag behandlas i det följande i avsnitt 9.
2. Skolans värdegrund
Enligt nuvarande bestämmelser gäller som villkor för att fristående skolor skall godkännas för skolpliktens fullgörande respektive ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner (gymnasieskolor) att utbildningen vid skolan ger kunskaper som till art och nivå väsentligen svarar mot dem som grundskolan respektive gymnasieskolan förmedlar. Dessutom skall skolan även i övrigt väsentligen svara mot grundskolans respektive gymnasieskolans allmänna mål, särskilt de krav som anges i 1 kap. 2 § andra och tredje styckena skollagen (1985:1100).
Regeringen föreslår nu att det uttryckligen skall sägas i skollagen att fristående skolor, såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå, skall svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Värdegrunden finns angiven dels i skollagens 1 kap. 2 §, dels i de nya läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94). Hänvisningen till nämnda paragraf i skollagen bör enligt regeringens mening tas bort, eftersom värdegrunden inte återfinns enbart där.
För det offentliga skolväsendet sägs i respektive läroplan att undervisningen skall vara icke-konfessionell. Något sådant krav på undervisningen i en fristående skola torde enligt regeringen inte vara förenligt med Sveriges internationella åtaganden. Därför föreslås att det i skollagens 9 kap. skall införas bestämmelser om att en fristående skola, inom ramen för den gemensamma värdegrunden, får ha en konfessionell inriktning. Regeringen understryker emellertid att detta inte innebär någon inskränkning i kravet att fristående skolor skall motsvara den värdegrund som gäller för det offentliga skolväsendet.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna anför i motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 invändningar mot regeringens förslag på denna punkt. De anser att den fristående skolans undervisning, liksom hittills, väsentligen skall svara mot grundskolans allmänna mål och värdegrund. Detta ger enligt motionärerna utrymme för alternativ utan att viktiga fundamentala principer behöver frånträdas. Förslaget om en passus i skollagen att fristående skolor inom ramen för den gemensamma värdegrunden får ha konfessionell inriktning ser de som en brasklapp, som regeringen tvingas lägga in för att inte bryta mot internationella konventioner.
Utskottet konstaterar att tidigare läroplaner för grundskolan (Lgr 80) och gymnasieskolan (Lgy 71) inte har innehållit något avsnitt om värdegrunden. När de nu gällande villkoren för godkännande av fristående grundskolor formulerades, hade förslaget till ny läroplan för det obligatoriska skolväsendet ännu inte lagts fram. När riksdagen hösten 1993 behandlade regeringens förslag till riktlinjer för denna (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82) ägnades frågan om skolans värdegrund stor uppmärksamhet. En intensiv diskussion fördes i frågan huruvida skolans värdegrund i läroplanerna uttryckligen skulle kopplas samman med kristen etik och västerländsk humanism. Kravet att det skulle markeras att undervisningen i det offentliga skolväsendet skall vara icke-konfessionell formulerades mot den bakgrunden. Vikten av att skolan medverkar i kampen mot främlingsfientlighet och rasism - företeelser som enligt utskottets mening hotar grundläggande värden i vår demokrati och därmed starkt strider mot skolans mål - underströks i ett enhälligt tillkännagivande av riksdagen till regeringen.
Det som sägs i läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) när det gäller det offentliga skolväsendets värdegrund är enligt utskottets mening av fundamental betydelse för eleverna. Det bör gälla även för fristående skolor i vilka barn får fullgöra sin skolplikt, och i fristående gymnasieskolor som får offentligt stöd. Detta är nödvändigt för att utbildningen i fristående skolor skall kunna betraktas som likvärdig med utbildning i det offentliga skolväsendet.
Eftersom ett krav på att undervisningen i en fristående skola skall vara icke- konfessionell inte torde vara förenligt med Sveriges internationella åtaganden behövs det en bestämmelse om att fristående skolor kan ha en konfessionell inriktning.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att elevens rätt till en saklig och allsidig undervisning av god kvalitet aldrig kan underordnas föräldrarnas rätt att välja en undervisning som överensstämmer med deras religiösa eller filosofiska övertygelse. Den omständigheten att en skola har en konfessionell profil får inte inkräkta på sakligheten och allsidigheten i utbildningen. Oavsett profil skall en fristående skola i realiteten vara öppen för skilda uppfattningar, hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och läroplanerna samt klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. De mål som anges i kursplanerna för olika dmnen, däribland religionskunskap, skall nås även vid en fristående skola.
Utskottet anser att regeringens förslag tydliggör detta. Nuvarande formulering i skollagen: skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål ger utrymme för oklarhet just om konfessionella skolors förhållande till värdegrunden och till läroplanen och kursplanerna i övrigt. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del.
3. Fristående skolor skall vara öppna för alla
En godkänd fristående grundskola som förklaras berättigad till bidrag skall enligt propositionen tilldelas bidrag av elevernas hemkommuner. Bidrag skall ges enligt samma grunder som tillämpas för kommunens egna grundskolor utifrån skolans åtagande och elevernas behov. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, skall kommunen inte vara skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Regeringen föreslår vidare att principen att en fristående skola skall vara öppen för alla tas in i skollagen. En skola skall dock enligt förslaget inte vara skyldig att ta emot en elev, om mottagandet medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan.
Som en följd av öppenhetsprincipen får endast sådana urvalsgrunder som inte sätter öppenheten ur spel tillämpas, exempelvis anmälningsdatum, geografisk närhet och syskonförtur. Intagningsprov av olika slag begränsar öppenheten och därmed möjligheten att välja skola och riskerar att bidra till och förstärka en icke önskvärd segregering, anser regeringen.
Förutom i de fall då en skola inte har plats för alla som sökt dit finns det enligt regeringen situationer då det inte är rimligt att kräva att en skola skall vara skyldig att ta emot en sökande. Liksom en kommun enligt skollagen 4 kap. 6 § kan neka att ta emot ett barn i den skola föräldrarna valt, om det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, bör motsvarande gälla för fristående skolor. En fristående skola kan dock inte åberopa ekonomiska svårigheter som skäl för att neka att ta emot en elev, om kommunen är beredd att betala för det särskilda stöd som eleven behöver. Regeringen påpekar att en elev som behöver särskilt stöd i första hand skall få detta vid den skola som han eller hon vill gå i.
I motionerna 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 4 och 1995/96:Ub40 (c) yrkande 5 invänder de fyra partierna att regeringens förslag om undantag från skyldigheten att ta emot elev med ett omfattande behov av särskilt stöd fråntar sådana elever rätten att välja skola. De anser det särskilt stötande att kommunen föreslås kunna vägra att finansiera särskilt stöd för en elev i en fristående skola, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Utskottet vill först framhålla att kommunen har en oavvislig skyldighet att tillgodose en elevs behov av särskilt stöd. Denna skyldighet är enligt utskottets mening ännu viktigare än skyldigheten att tillgodose elevens (vårdnadshavarens) val av en viss skola, den må vara kommunal eller fristående.
Utskottet erinrar om att den nu gällande inskränkningen i kommuns skyldighet att ta emot en elev i den skola eleven valt infördes efter förslag av den dåvarande regeringen i proposition 1992/93:230 (bet. UbU17, rskr. 406) Valfrihet i skolan. Där anförde föredragande statsrådet (s. 58):
Jag ser det som principiellt viktigt att eftersträva samma regler och rättigheter för barn med funktionshinder som för andra. Det särskilda stöd som en enskild elev kan behöva bör enligt min mening i de flesta fall kunna lämnas i den skola som eleven valt. Med stöd avser jag här såväl tekniska hjälpmedel som olika specialpedagogiska insatser. Skulle detta dock inte vara möjligt måste kommunen kunna placera eleven vid en skola som har sådana resurser. Självfallet är det viktigt att sådana beslut fattas i samförstånd med elevens vårdnadshavare. Eftersom det är kommunens oavvisliga skyldighet att ge särskilt stöd till alla elever som behöver det, måste kommunen ytterst ha möjlighet att även mot vårdnadshavarens vilja placera eleven i en skola där sådant stöd kan lämnas.
Utskottet delar den uppfattning som statsrådet där gav uttryck för. Liksom regeringen i förevarande proposition anser utskottet att en elev som behöver särskilt stöd i första hand skall få detta vid den skola - kommunal eller fristående - som han eller hon vill gå i.
De särskilda åtgärder som behövs för att en funktionshindrad elev skall få en bra skolgång kan vara av många olika slag. Man kan inte bortse från att en skola - kommunal eller fristående - kan ha mycket svårt att tillhandahålla lokaler, tekniska hjälpmedel och/eller specialpedagogiska insatser som en viss funktionshindrad elev behöver. Kommunen har som nämnts en oavvislig skyldighet att tillgodose elevens behov, men det är inte orimligt att kommunen i det läget har rätt att hänvisa eleven till den skola som har de bästa möjligheterna att göra detta. Om den möjligheten inte fanns, skulle rätten att välja skola kunna medföra t.ex. att en kommun som gjort stora investeringar i en av sina skolor för att tillgodose en elev med ett visst funktionshinder tvingas finansiera motsvarande åtgärder i en annan kommunal skola eller en fristående skola, om nämligen den funktionshindrade eleven önskar byta skola eller om en annan elev som har liknande behov och som skulle ha kunnat utnyttja samma investeringar, väljer en annan skola. Utskottet vill understryka att de organisatoriska eller ekonomiska svårigheterna skall vara betydande, om den fristående skolan skall kunna neka att ta emot en elev eller kommunen neka att betala den fristående skolan för det särskilda stöd som eleven behöver. Under hand har utskottet erfarit att Utbildningsdepartementet planerar att ge Skolverket ett särskilt uppdrag att följa denna fråga. Beslut härom kan väntas före årets utgång. Slutligen vill utskottet påpeka att om en kommun skulle ha en ovillkorlig skyldighet att betala för särskilt stöd i en fristående skola, medan motsvarande skyldighet inte gäller i fråga om elever som vill välja inom det kommunala skolväsendet, skulle det uppstå en obefogad skillnad.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 i denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 5 i denna del.
4. Fristående skolor på grundskolenivå
Regeringen föreslår att en fristående skola för skolpliktiga elever för att kunna godkännas skall ha ett visst minsta antal elever, nämligen minst 20, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal.
I motionerna 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 1 och 1995/96:Ub40 (c) yrkande 6 avstyrks detta förslag. I båda motionerna sägs att de skolor som främst berörs av förslaget är skolor i glesbygden, skolor under uppbyggnad och skolor som tillfälligt råkar ut för ett minskat elevunderlag. Lagstiftningen bör enligt motionärerna utgå från den definition av vad som är att betrakta som en skola som redan tillämpas, och som framgår av proposition 1982/83:1 Skolor med enskild huvudman (s. 66). De anser att Skolverket, som har utvecklat en praxis utifrån sin erfarenhet, är bäst lämpat att göra denna bedömning även i fortsättningen.
Utskottet anser liksom regeringen att en skola med ett fåtal elever innebär begränsningar i möjligheterna till samarbete, social fostran och utveckling. En skola med alltför få elever har därför svårt att leva upp till kravet i läroplanen att erbjuda en allsidig och utvecklande miljö. Det framgår av propositionen (s. 40) att kravet på minst 20 elever gäller vid fullt utbyggd verksamhet enligt ansökan om godkännande. En fristående skola som begär godkännande för t.ex. år 1-6 kan alltså bygga upp verksamheten successivt och börja med färre elever än 20. Undantag från kravet på minst 20 elever bör enligt propositionen kunna medges t.ex. för att i lägre årskurser möjliggöra skolgång inom rimligt avstånd från elevernas hem i glesbygd, eller därför att en nystartad skola behöver en viss tid för uppbyggnad. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning på denna punkt och föreslår att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 6 i denna del.
Regeringen föreslår att lagregleringen av villkoren för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå sker i 9 kap. 2 § skollagen. Villkoren för godkännande formuleras i förslaget - till skillnad från tidigare - gemensamt för fristående grundskolor, fristående särskolor och fristående specialskolor. En förändring i villkoren för godkännande, utöver dem som utskottet har beskrivit i det föregående, är att den fristående skolan skall uppfylla de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.
Utskottet har på den sistnämnda punkten ingen invändning mot regeringens förslag. Bestämmelsen är avsedd att användas som stöd för att utfärda föreskrifter om skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning, i vilken omfattning krav på speciella kunskaper och färdigheter får ställas och i vilken omfattning test och prov får användas vid antagningen. Vidare avser regeringen att meddela föreskrifter om skolledare.
Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört om skolans värdegrund, om att fristående skolor skall vara öppna för alla och om kravet på visst minsta elevantal föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 2 §.
Regeringen föreslår att rätt till bidrag från elevernas hemkommuner inte längre automatiskt skall följa av att en skola godkänns för skolpliktens fullgörande. Skolverket skall förklara en fristående skola berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner. Förklaring skall inte lämnas om det skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Utbildningen vid en fristående grundskola som får offentligt bidrag skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Om skolan tar ut avgifter i strid med detta, skall Skolverket inte förklara skolan berättigad till bidrag. Det bidrag som hemkommunen lämnar skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Den nuvarande bestämmelsen att bidraget skall relateras till kommunens genomsnittskostnad per elev föreslås utgå.
Utskottet tar först upp förslaget att fristående skolor som motsvarar grundskolan skall vara avgiftsfria. Regeringen föreslår en sådan ändring i 9 kap. 7 § skollagen att utbildningen i en fristående skola som motsvarar grundskolan och som får bidrag från elevernas hemkommuner skall vara avgiftsfri i samma utsträckning som grundskolan. Bestämmelsen om avgifter i fristående särskolor föreslås inte ändras. Inte heller föreslår regeringen någon ändring när det gäller fristående gymnasieskolors rätt att ta ut avgifter.
Enligt motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 5 finns redan i dag en klar begränsning för avgifter, med tillhörande sanktionsmöjligheter. Motionärerna anser att all undervisning skall vara avgiftsfri, men att skäliga merkostnader för t.ex. profilen på skolan kan tas ut. Även i motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 8 sägs att det är rimligt att skolor med särskild profil, som t.ex. musik- eller konstinriktning, kan ta ut en viss avgift för materialkostnader.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag. Om en fristående skola får offentliga bidrag som är likvärdiga med vad kommunen tilldelar sina egna grundskolor, bör den inte ha rätt att ta ut någon elevavgift utöver vad som accepteras i den offentliga skolan. Eljest skulle den fristående skolan och de offentliga skolorna inte få arbeta på likvärdiga villkor. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 5 och 1995/96:Ub40 yrkande 8 och anta regeringens förslag till ändring av 9 kap. 7 § skollagen.
Som nämnts skall enligt regeringens förslag rätt till bidrag inte längre följa automatiskt av godkännandet av fristående skolor på grundskolenivå. Huvudregeln skall vara att en skola som godkänts också skall förklaras berättigad till bidrag. Etableringen av en ny bidragsberättigad fristående skola kan emellertid enligt regeringen få påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen. I så fall skall Skolverket inte förklara skolan bidragsberättigad. Det kan vara fråga om att etablerandet av den fristående skolan tvingar kommunen att lägga ner en av sina egna skolor, så att eleverna som skulle ha gått där får avsevärt längre väg än tidigare till den närmaste kommunala skolan. Det kan också gälla att etablerandet av den fristående skolan motverkar kommunens ansträngningar att upprätthålla en kostnadseffektiv skol-organisation, vilket minskar resurserna för övriga elever i kommunen. För att kunna föranleda att den fristående skolan inte förklaras berättigad till bidrag bör de negativa följderna enligt regeringen vara påtagliga och av bestående karaktär.
Enligt motion 1995/96:Ub37 (s) bör det vara kommunerna som avgör om fristående skolor skall få bidrag. Regeringens förslag innebär enligt motionären att man frångår det kommunala självstyret.
Såväl Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna i motion 1995/96:Ub39 som Centerpartiet i motion 1995/96:Ub40 yrkande 3 invänder mot regeringens förslag att rätt till bidrag skall kunna vägras en godkänd skola, om dess verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Detta skapar enligt den förstnämnda motionen utrymme för godtycke och politiskt tyckande. Enligt centermotionen skall möjligheten att välja en fristående skola inte vara avhängig av kommunens ekonomi. Motionärerna anser det inte heller rimligt att en kommun skall kunna hindra elever från att välja en fristående skola under förevändning att dessa inte ryms inom den prognos som skolan lämnat. Enligt båda motionerna skall en fristående skola som godkänts för skolpliktens fullgörande liksom hittills ha automatisk rätt till bidrag från hemkommunerna.
I båda motionerna avstyrks regeringens förslag att slopa vad motionärerna kallar den garanterade ersättningsnivån i bidraget till fristående skolor. Enligt motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 2 visar erfarenheten att kommunerna strävar efter att hålla sitt bidrag till fristående skolor så lågt som möjligt, eftersom dessa uppfattas som, och är, konkurrenter till de av kommunerna drivna skolorna. Motionärerna vill också (yrkande 3) att det i skollagen skall införas en bestämmelse om att det är den totala kostnaden för skolverksamheten som skall utgöra grunden för schablonersättningen till fristående skolor. Centerpartiet instämmer enligt motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 1 i principen att fristående skolor och kommunala skolor skall erhålla bidrag på samma grunder, men anser att lagförslaget är alltför vagt formulerat för att de fristående skolorna skall kunna hävda principen i praktiken. Konkurrensförhållandet gör det orimligt att kommunen ensidigt skall avgöra bidragsnivån för en fristående skola, varför det borde vara självklart att komplettera den föreslagna lagstiftningen med en lägsta garanterad ersättningsnivå från kommunerna.
Utskottet anser inte att kommunerna skall avgöra om en fristående skola skall ha rätt till bidrag. Motion 1995/96:Ub37 avstyrks.
Förslaget att en fristående skola på grundskolenivå inte skall förklaras berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner, om dess verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen, motsvarar vad som gällt sedan år 1993 - efter förslag från den dåvarande regeringen - för fristående gymnasieskolor. Liksom regeringen anser utskottet att huvudregeln bör vara att en skola som godkänts också skall förklaras ha rätt till bidrag. Kommunens möjlighet att fullgöra sin skyldighet att bereda alla skolpliktiga barn och ungdomar en god utbildning nära hemmet måste enligt utskottets mening vara utgångspunkten. Rätten att välja en fristående skola skall finnas, men den kan inte överordnas denna kommunens oavvisliga skyldighet. Utskottet vill understryka vad regeringen anför om att det skall ankomma på lägeskommunen att påvisa - alltså inte bara påstå - att de negativa följderna har bestående karaktär och är så påtagliga att bidrag inte bör ges. Därigenom att en central statlig instans - Statens skolverk - skall fatta beslut om bidragsrätten, och genom att dess beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, anser utskottet att riskerna för godtycke är undanröjda. Uskottet vill påpeka att en kommun inte kan vägra att betala bidrag till en fristående skola som Skolverket har förklarat bidragsberättigad. En kommun kan alltså inte hindra elever från att välja en fristående skola under hänvisning till den prognos som legat till grund för att skolan förklarades bidragsberättigad. Till fristående skolors möjligheter att växa återkommer utskottet i det följande.
När det gäller bidragets storlek noterar utskottet att såväl regeringen som motionärerna i motionerna 1995/96:Ub39 och Ub40 anser att fristående skolor skall få arbeta under villkor som är likvärdiga med dem som gäller för kommunala skolor. Enligt utskottets mening tillgodoses detta bäst med det förslag som regeringen har lagt fram. Regeringen anser att det är av största vikt att slå vakt om varje elevs rätt till en likvärdig utbildning, varhelst den anordnas. För att elever i fristående skolor skall kunna få en likvärdig utbildning med den som ges i kommunens egna skolor skall elevernas behov, oavsett skola, bedömas på ett likvärdigt sätt. Liksom regeringen anser utskottet att ett schabloniserat bidrag skulle innebära en betydande risk för att miniminivån uppfattas som både golv och tak för bidragsgivningen. Att så är fallet i dag bekräftas också i motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds). Det föreslagna systemet förutsätter att kommunerna utvecklar tydliga regler för sin resursfördelning och att dessa går att utvärdera. Det förutsätter också att den fristående skolan får insyn i hur bidraget beräknas, så att skolan utifrån sitt elevantal kan göra en preliminär uppskattning av bidraget för kommande år.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub37, 1995/96:Ub39 yrkande 2 och 1995/96:Ub40 yrkandena 1 och 3 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 6 och 6 a §§. Yrkande 3 i motion 1995/96:Ub39 avser en komplettering till skollagens 9 kap. 6 § i dess nuvarande lydelse och avstyrks därför också.
Reglerna för bidragsgivning till fristående skolor har hittills också gällt för hemkommunens bidragsgivning när en kommun utöver sin skyldighet tar emot en elev från en annan kommun. Bestämmelser om detta finns i 4 kap. 8 a § skollagen. Regeringen föreslår att nämnda paragraf ändras så att den även fortsättningsvis överensstämmer med bidragsreglerna för fristående grundskolor.
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag, utan tillstyrker detta.
Regeringen föreslår att fristående skolor (utom internationella skolor) skall vara skyldiga att erbjuda skolhälsovård. Detta föranleder förslag om en ny paragraf, 7 a, i 14 kap. skollagen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I motion 1995/96:Ub40 (c) anförs (yrkande 2) att förslaget att fristående skolor skall vara skyldiga att erbjuda hemspråksundervisning och skolhälsovård bör kompletteras med villkor för hur dessa åtaganden skall finansieras, och att det klart bör framgå att olika anordnare kan anlitas för genomförandet.
Utskottet hänvisar till regeringens förslag, som utskottet i det föregående har tillstyrkt, att fristående skolor på grundskolenivå skall tilldelas bidrag enligt samma grunder som tillämpas för kommunens egna motsvarande skolor utifrån skolans åtagande och elevernas behov. Av detta följer att hemkommunernas bidrag skall finansiera även hemspråksundervisning och skolhälsovård som ingår i den fristående skolans åtagande. Utskottet utgår från att en fristående skola i sin ansökan om godkännande kommer att ange genom vilken anordnare den avser att fullgöra skyldigheten att anordna hemspråksundervisning och skolhälsovård, och att Skolverket i sin prövning tar ställning till om den planerade anordningen är tillfredsställande. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motion 1995/96:Ub40 yrkande 2.
Även i fråga om skolskjuts bör likvärdiga villkor gälla för fristående skolor som för kommunala, anförs det i motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 7.
Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.
Enligt skollagen (4 kap. 7 §) har kommunen skyldighet att sörja för skolskjuts åt elever i grundskolan om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Denna skyldighet gäller dock inte elever som väljer en annan kommunal skola än den som kommunen eljest skulle ha placerat dem i och inte heller elever i fristående skolor. Vid sin behandling av ett motionsyrkande liknande det nu förevarande anförde utskottet i betänkandet 1991/92:UbU22 (s. 15) att det skulle föra mycket långt och kunna åsamka kommunerna stora kostnader, om skyldigheten att sörja för skolskjuts utvidgades till att gälla även elever som väljer annan skola än den som kommunen eljest skulle ha anvisat. Detta är fortfarande utskottets uppfattning. Det bör tilläggas att ingenting hindrar en kommun från att åta sig att stå för skolskjuts till en elev i en fristående skola, om kommunen finner det skäligt t.ex. därför att den närmaste kommunala skolan är så belägen att eleven, om han eller hon hade gått där, skulle ha varit berättigad till skolskjuts.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub40 yrkande 7.
5. Fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor
Sedan den 1 juli 1993 gäller att en fristående gymnasieskola av regeringen kan förklaras berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner. Motsvarande gäller sedan den 1 juli 1994 för fristående gymnasiesärskolor. Regeringen föreslår nu att Skolverket övertar denna uppgift. Skolverkets beslut skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vidare föreslås den ändringen att ansökan om att förklaras berättigad till bidrag skall inges direkt till Skolverket, och att Skolverket skall begära in yttranden från lägeskommunen och närliggande kommuner. Den regionala bedömning som nu görs av länsstyrelserna föreslås upphöra. Liksom hittills skall en fristående gymnasieskola inte förklaras berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner, om utbildningen i den fristående skolan skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen eller närliggande kommuner. Motsvarande begränsning föreslås nu bli införd även för fristående gymna-siesärskolor. I propositionen understryks att bedömningen skall avse följderna på lång sikt.
Regeringen föreslår att det införs som villkor för bidragsrätt att den fristående gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan dels motsvarar den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, dels står öppen för alla som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Liksom fristående skolor på grundskolenivå skall dock fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor kunna göra undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan. Den fristående skolan skall också, inom ramen för värdegrunden, kunna ha en konfessionell inriktning.
Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner, skall dessa - liksom hittills - erlägga det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit. Möjligheten för regeringen att delegera detta till myndighet är ny, när det gäller gymnasiesärskolan.
De nuvarande bestämmelserna i skollagen om hur bidraget skall betalas ut föreslås utgå. Regeringens avsikt är att meddela motsvarande regler i förordningsform.
I motion 1995/96:Ub38 (m) begärs ett tillkännagivande till regeringen om förändring av reglerna för beräkning, fastställande och utbetalning av bidrag till fristående gymnasieskolor. Motionärerna påpekar att det är en övermäktig uppgift för en fristående skola med elever från ett stort antal kommuner att förhandla med varje elevs hemkommun. Bidraget bör enligt deras mening i första hand bestämmas utifrån av regeringen fastställda beräkningskriterier och i andra hand utgå i form av ett minimibelopp. Vidare skall ingen hänsyn tas till befarade negativa effekter på kommunernas ekonomi eller deras skolväsen. Bidragen bör utbetalas terminsvis, och elever som slutar bör ingå i bidragsunderlaget under hela terminen.
Vad som anförs i motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 1 om skolans värdegrund får anses avse även fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Detsamma gäller vad som i nämnda motion, yrkande 4, och i motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 5 anförs om att fristående skolor skall vara öppna för alla.
Utskottet anser inte att riksdagen bör ställa sig bakom de förändringar i villkoren för bidrag till fristående gymnasieskolor som förespråkas i motion 1995/96:Ub38. Motionen bör således avslås av riksdagen.
De förändringar i lagregleringen av bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor som regeringen föreslagit bör enligt utskottets mening bifallas. När det gäller skolans värdegrund hänvisar utskottet till vad som anförts om detta i det föregående (avsnitt 2). En obegränsad skyldighet för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor att vara öppna för alla - även elever vilkas mottagande skulle medföra att betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för skolan - är enligt utskottets mening inte realistisk.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 1 och 4 samt 1995/96:Ub40 yrkande 5, samtliga i denna del, antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c, 9 och 10 §§.
6. Återkallande av bidragsrätt
En fristående skolas rätt till bidrag från elevernas hemkommuner kan under vissa förutsättningar återkallas. Det kan ske bl.a. om skolan tar ut avgifter i strid mot skollagens bestämmelser eller om skolan vägrar att delta i Skolverkets uppföljning och utvärdering. Regeringen föreslår nu att bidragsrätten också skall kunna återkallas om verksamheten i den fristående skolan förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen eller - när det gäller fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor - i närliggande kommuner.
På detta förslag till inskränkning i fristående skolors rätt att växa yrkas avslag i motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 4. Även i motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) anförs - utan något formellt yrkande - att fristående skolor skall tillåtas att växa.
Utskottet noterar att påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen redan utgör ett hinder för att ge en fristående gymnasieskola bidragsrätt. Utskottet har i det föregående tillstyrkt motsvarande bestämmelse beträffande fristående skolor på grundskolenivå. Detta bygger på tanken att kommunernas möjligheter att fullgöra sin egen skyldighet att erbjuda eleverna utbildning i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan måste upprätthållas. En fristående skola som växer kraftigt utöver vad som förutsågs när bidragsrätten beviljades kan komma att göra det omöjligt för kommunerna att fullgöra sin skyldighet gentemot eleverna. Den föreslagna möjligheten att återkalla bidragsrätt är därför enligt utskottets mening nödvändig. Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub40 yrkande 4 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 12 § andra och tredje styckena samt 14 § andra stycket.
7. Statlig tillsyn och kommunal insyn m.m.
En fristående skola skall enligt motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 6 ingå i lägeskommunens skolplan med en rättvisande beskrivning.
Utskottet erinrar om att det i skollagen (2 kap. 8 §) föreskrivs att kommunfullmäktige skall anta en skolplan, som skall visa hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. Utöver denna paragraf i skollagen finns inga bindande bestämmelser om hur en skolplan skall vara beskaffad. Det är inte givet att en skolplan över huvud taget innehåller någon beskrivning av de skolor som vid planens antagande finns i kommunen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del.
Regeringen föreslår att den kommun där den fristående skolan är belägen skall ha rätt till insyn i verksamheten hos en fristående skola som får bidrag från elevernas hemkommuner. I den utsträckning som lägeskommunen bestämmer skall en sådan fristående skola också vara skyldig att delta i den kommunala uppföljningen och utvärderingen av skolan. En bestämmelse om detta föreslås bli införd i skollagens 9 kap. 11 och 13 §§.
Mot förslaget om insyn riktas invändningar i motionerna 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 6 och 1995/96:Ub40 (c) yrkande 10. Eftersom kommunerna inte är huvudmän för de fristående skolorna finns det ingen anledning att de har insyn i deras verksamhet, hävdar motionärerna. De anser att det räcker med Skolverkets tillsyn.
Utskottet anser att den föreslagna rätten för lägeskommunen till insyn i den fristående skolans verksamhet kommer att kunna bidra till bättre förståelse hos kommunerna för respektive fristående skolas särart och bättre förutsättningar för ett konstruktivt samarbete när båda parter önskar detta. Insynen är en förutsättning för att kommunen skall kunna göra en rättvis bedömning av skolans bidragsbehov grundat på skolans åtagande och elevernas behov, och en garanti för att kommunens medel för utbildning används för avsedda ändamål. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 10.
De fristående skolorna skall liksom hittills vara skyldiga att delta i Skolverkets uppföljning och utvärdering, men det är inte rimligt att de också åläggs att medverka i de uppföljningar och utvärderingar som kommunen gör i sina egna skolor, anförs det i motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 6. Enligt motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 9 bör uppföljning och utvärdering ske i samråd med de fristående skolorna. Regeringens förslag uppfyller inte kravet på rättssäkerhet för de fristående skolorna, hävdar motionärerna.
Utskottet delar regeringens uppfattning att kommunal uppföljning och utvärdering skall ses som ett stöd för elevernas rätt till en likvärdig utbildning. Denna rätt är viktig för alla elever, såväl i kommunala som i fristående skolor. Utskottet förutsätter att såväl den kommunala som den fristående skolan deltar i både förarbetet och efterarbetet av den kommunala utvärderingen. Vid utformningen av utvärderingen skall hänsyn tas till den fristående skolans pedagogiska särart. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 9.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 11 och 13 §§.
8. Sekretessfrågor
Regeringen föreslår en ny bestämmelse i 9 kap. skollagen som innebär att tystnadsplikt skall gälla i fristående skolors elevvårdande verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Tystnadsplikten föreslås också omfatta uppgifter hos fristående skolor i ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Den föreslagna bestämmelsen i skollagen motsvarar vad som för det offentliga skolväsendet är stadgat i sekretesslagen (7 kap. 9 §). Sekretesslagen är inte tillämplig på fristående skolor, eftersom dessa inte omfattas av offentlighetsprincipen.
Utskottet anser att regeringens förslag är väl motiverat och tillstyrker att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 16 a §.
I motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 8 föreslås att det skall göras möjligt att hemlighålla elevs adress i grund- och gymnasieskolan när elevens föräldrar av något skäl har skyddad identitet genom sekretessmarkering i folkbokföringen. Då många personer som riskerar förföljelse har barn i skolåldern kan en förföljare eljest, hävdar motionärerna, nå sina offer genom adressuppgifter i skolan.
Utskottet konstaterar att ett förslag av samma innebörd har lagts fram av Utredningen om vissa folkbokföringsfrågor. Remissbehandlingen av dess betänkande (SOU 1996:68) Några folkbokföringsfrågor har nyligen avslutats, och ärendet bereds för närvarande i regeringskansliet. Utskottet, som har förståelse för det behov som ligger bakom motionsyrkandet, anser dock att riksdagen inte bör föregripa regeringens beredning av ärendet, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
9. Befrielse från undervisningen i religionskunskap
Enligt 3 kap. 12 § första stycket skollagen (1985:1100) skall på begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare eleven befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.
Befrielse skall alltid medges från undervisning i religionskunskap, om eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar att han deltar i denna (3 kap. 12 § andra stycket skollagen). Trossamfund som har fått tillstånd att meddela religionsundervisning är bl.a. Katolska kyrkan i Sverige samt vissa judiska och muslimska församlingar (SKOLFS 1991:13).
Motsvarande möjligheter till befrielse från utbildningsinslag gäller enligt 15 kap. 13 § skollagen för den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annan utbildning med stöd av skollagen.
Regeringen föreslår nu att skollagens bestämmelse om rätt till befrielse från skolans religionsundervisning för elever som tillhör vissa trossamfund upphävs.
Utskottet erinrar om att ett liknande stadgande i då gällande skollagstiftning motiverade en svensk reservation till artikel 2 i första tilläggsprotokollet av den 20 mars 1952 till 1950 års europeiska konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Artikel 2 innehåller en bestämmelse enligt vilken ingen får förvägras rätten till undervisning. Vidare föreskrivs att vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Enligt det svenska förbehållet mot artikeln kunde Sverige inte medge föräldrar rätt att för sina barn erhålla befrielse från skyldigheten att delta i kristendomsundervisning, såvida inte barnen hade en annan trosbekännelse än Svenska kyrkans och för dessa var anordnad tillfredsställande religionsundervisning.
Riksdagen beslutade våren 1994 att inkorporera Europakonventionen i svensk rätt med slopande av den svenska reservationen till artikel 2 i första tilläggsprotokollet (prop. 1993/94:117, bet. KU24, rskr. 246). Därvid fästes avgörande vikt vid det allmänna synsätt som Europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna anlagt, nämligen att det grundläggande är barnets rätt till en saklig och allsidig undervisning. Föräldrars övertygelse kan endast respekteras i den mån den inte står i konflikt med denna rätt. Det innebär att föräldrar inte på grund av sin rätt till övertygelse kan vägra barnet rätten till utbildning. Reservationen återkallades av regeringen i oktober 1994. Sedan den 1 januari 1995 är Europakonventionen och dess tilläggsprotokoll svensk lag (SFS 1994:1219).
I sitt betänkande om läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och skolans värdegrund tog utskottet upp den nu aktuella bestämmelsen i skollagen om rätt till befrielse från skolans religionsundervisning. Mot bakgrund av vad utskottet anfört om att skolans undervisning skall vara icke- konfessionell förutsatte utskottet att regeringen noga skulle följa och analysera frågan om denna bestämmelse borde finnas kvar (bet. 1993/94:UbU1 s. 26).
Utskottet har samma uppfattning som regeringen att rätten till befrielse från undervisningen i religionskunskap för elever som tillhör vissa trossamfund nu bör upphävas. Denna undervisning syftar till att ge alla elever grundläggande kunskaper om religioner och livsåskådningar. Andra trosuppfattningar än den egna skall därvid behandlas sakligt och med respekt. Religionsundervisningen skall främja en öppen diskussion kring tros- och livsåskådningsfrågor samt bidra till att elever med olika traditioner och med olikartad kulturell bakgrund kan förstå och respektera varandra och varandras värderingar. Därför bör en speciell åsikt hos eleven eller i elevens hemmiljö inte vara skäl för befrielse från en undervisning som skall präglas av skolans värdegrund som den kommer till uttryck i skollag och läroplan.
Om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar i vissa obligatoriska utbildningsinslag, kvarstår möjligheten till befrielse i enlighet med 3 kap. 12 § första stycket skollagen. Denna möjlighet till befrielse bör dock, som regeringen framhåller, tillämpas med återhållsamhet.
Utskottet föreslår således att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3 kap. 12 § och 15 kap. 13 §.
10. Övrigt
I skollagens 9 kap. finns bestämmelser om att ett barn som endast under en kortare tid bor i Sverige eller som har andra skäl för att få utbildning i en internationell skola får fullgöra sin skolplikt i en sådan skola, om den är godkänd för ändamålet av Skolverket. För sådant godkännande krävs inte att utbildningen ger kunskaper och färdigheter som väsentligen svarar mot dem som grundskolan skall förmedla. I stället fordras att den internationella skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Internationella skolor har inte rätt till bidrag från elevernas hemkommuner, utan får statsbidrag i särskild ordning.
Vid Skolverkets tillsyn över utbildningen vid ett par godkända internationella skolor har det framkommit att deras elevrekrytering strider mot 9 kap. 5 § skollagen, eftersom skolorna även tar emot barn som stadigvarande bor i Sverige. Regeringen anser att det ligger ett värde i att kunna erbjuda även ett antal elever, som stadigvarande bor i landet, en sådan internationellt inriktad utbildning som de internationella skolorna förmedlar. Därför föreslås en ändring i skollagen som ger regeringen rätt att medge att en internationell skola får ta emot andra elever än sådana som skolorna enligt paragrafens första stycke är avsedda för. Det kan bli aktuellt att i sådana fall bestämma att denna rätt skall avse ett visst antal elever.
I motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 7 välkomnas förslaget, men motionärerna hade önskat att regeringen i stället för särskild prövning av varje enskilt ärende hade kommit med mer generella regler. Skolor som uppfyller andra EU-länders krav på undervisningen borde kunna erkännas också i vårt land med tillägg för undervisning i svenska för svenska elever, anser motionärerna.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något sådant tillkännagivande som motionärerna begär. Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub39 yrkande 7 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 5 §.
Regeringens lagförslag omfattar i övrigt bl.a. ett förslag om ändring i studie stödslagen som innebär att inte bara regeringen utan även den myndighet som regeringen utser kan besluta om vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.
Utskottet har inget att invända mot detta förslag.
Inte heller i övrigt har utskottet några invändningar mot lagförslagen i de delar som inte har behandlats i det föregående. Utskottet föreslår således att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad utskottet i det föregående har hemställt, dels antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skolans värdegrund
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
res. 1 (m, fp, kd)
2. beträffande kravet att fristående skolor skall vara öppna för alla
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 i denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 5 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
res. 2 (m, c, fp, kd)
3. beträffande visst minsta elevantal som krav för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört,
res. 3 (m, c, fp, kd)
4. beträffande lagregleringen av villkor för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 2 §,
res. 4 (m, fp, kd) - villk. 1, 2, 3
res. 5 (c) - villk. 2, 3
5. beträffande avgifter i fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 5 och 1995/96:Ub40 yrkande 8 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 §,
res. 6 (m, fp, kd)
res. 7 (c)
6. beträffande bidrag till fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub37, 1995/96:Ub39 yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Ub40 yrkandena 1 och 3 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 6 och 6 a §§,
res. 8 (m, c, fp, kd)
7. beträffande hemkommunens bidrag när elev väljer grundskola i annan kommun
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 4 kap. 8 a §,
res. 9 (m, c, fp, kd) - villk. 8
8. beträffande skolhälsovård och hemspråksundervisning
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub40 yrkande 2,
9. beträffande skolskjuts för elever i fristående skolor
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub40 yrkande 7,
res. 10 (m, c, fp, kd)
10. beträffande bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub38, 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del och yrkande 4 i denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 5 i denna del antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c, 9 och 10 §§,
res. 11 (m, fp, kd) - villk. 1, 2
res. 12 (c) - villk. 2
11. beträffande fristående skolors rätt att växa
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub40 yrkande 4 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 12 § andra och tredje styckena samt 14 § andra stycket,
res. 13 (m , c, fp, kd) - villk. 8
12. beträffande lägeskommunens skolplan
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del,
res. 14 (m, c, fp, kd)
13. beträffande insyn i fristående skolor
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 10 godkänner vad utskottet anfört,
res. 15 (m, c, fp, kd)
14. beträffande uppföljning och utvärdering av fristående skolor
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 9 godkänner vad utskottet anfört,
res. 16 (m, c, fp, kd)
15. beträffande 9 kap. 11 och 13 §§ skollagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 11 och 13 §§,
res. 17 (m, c, fp, kd) - villk. 15, 16
16. beträffande tystnadsplikt i fristående skolors elevvårdande verksamhet
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 16 a §,
17. beträffande hemlighållande av elevs adress
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub39 yrkande 8,
res. 18 (m, fp, kd)
18. beträffande befrielse från undervisningen i religionskunskap
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 3 kap. 12 § samt 15 kap. 13 §,
19. beträffande internationella skolor
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Ub39 yrkande 7 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 5 §,
res. 19 (m, c, fp, kd)
20. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad utskottet i det föregående har hemställt, dels antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).
Stockholm den 26 september 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp).
Reservationer
1. Skolans värdegrund (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med Utskottet konstaterar och på s. 5 slutar med denna del bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Den nuvarande formuleringen i skollagen ger inte utrymme för någon tveksamhet om att en fristående skola, för att godkännas för skolpliktens fullgörande, måste i all sin verksamhet omfatta det svenska samhällets grundläggande värderingar. Detta underströks när denna formulering infördes i skollagen (prop. 1982/83:1, bet. UbU10, rskr. 63) och bekräftades i propositionen om valfrihet och fristående skolor (prop. 1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346). Det finns alltså gränser som samhället bestämt måste hävda, men verksamheten bör inom mycket vida ramar kunna präglas av olika åskådningar och värderingar. Utskottet anser således att riksdagen bör bifalla motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande skolans värdegrund
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
2. Kravet att fristående skolor skall vara öppna för alla (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Utskottet vill och på s. 7 slutar med yrkande 5 i denna del bort ha följande lydelse:
Utskottet vill först framhålla att kommunen har en oavvislig skyldighet att tillgodose en elevs behov av särskilt stöd. Den förändring av reglerna för bidragsgivning till fristående skolor på grundskolenivå som riksdagen beslutade om förra året (prop. 1994/95:157, bet. UbU16, rskr. 385) gav rätt för fristående skolor att få ersättning av kommunen för sina kostnader när de tar emot elever med särskilda behov. Reglerna i skollagen om öppenhet bör utgå från detta beslut. Det är enligt utskottets mening angeläget att elever med funktionshinder har lika stora möjligheter som andra att gå i fristående skolor. De fristående skolornas skyldighet att vara öppna för alla bör därför inte inskränkas på det sätt som regeringen föreslår. Riksdagen bör således bifalla motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 och 1995/96:Ub40 yrkande 5, båda i denna del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande kravet att fristående skolor skall vara öppna för alla
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 i denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 5 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
3. Visst minsta elevantal som krav för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå (mom. 3)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet anser och slutar med denna del bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att den föreslagna bestämmelsen vid en strikt tillämpning kan skapa problem för de fristående skolorna och därmed bidra till att minska valfriheten. Den bör därför inte införas. Skolverket har, som motionärerna påpekar, en praxis för att dra gränsen mellan vad som är att betrakta som en skola och vad som inte är det.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande visst minsta elevantal som krav för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört,
4. Lagregleringen av villkor för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 2 och 3
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Med hänvisning och slutar med 9 kap. 2 § bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört angående värdegrunden, skolornas öppenhet för alla och kravet på visst minsta antal elever föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 2 § med den ändringen att paragrafen erhåller den i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelsen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lagregleringen av villkor för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 2 § med den ändringen att paragrafen erhåller den i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelsen, dels beslutar om den ändring av ikraftträdandebestämmelserna som föranleds därav,
5. Lagregleringen av villkor för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Med hänvisning och slutar med 9 kap. 2 § bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört angående skolornas öppenhet för alla och kravet på visst minsta antal elever föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 2 § med den ändringen att paragrafen erhåller den i bilaga 4 som Reservantens förslag betecknade lydelsen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lagregleringen av villkor för godkännande av fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 2 § med den ändringen att paragrafen får den i bilaga 4 som Reservantens förslag betecknade lydelsen, dels beslutar om den ändring av ikraftträdandebestämmelserna som föranleds därav,
6. Avgifter i fristående skolor på grundskolenivå (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet ansluter och slutar med 7 § skollagen bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att utvecklingen hittills, sedan de fristående skolorna givits bättre ekonomiska förutsättningar, har gått i riktning mot allt lägre avgifter. Utgångspunkten bör enligt utskottets mening vara att all undervisning skall vara avgiftsfri, men att skäliga merkostnader för t.ex. profilen på skolan kan tas ut. Den nuvarande lagstiftningen ger utrymme för skäliga avgifter av detta slag, t.ex. för merkostnader för musikinstrument i en musikskola eller kostnader för kulturaktiviteter i en skola med kulturprofil. I förarbetena till den nuvarande bestämmelsen i 9 kap. 7 § skollagen understryks att avgiftsuttaget inte får vara sådant att det i praktiken stänger ute elever från den fristående skolan. Bestämmelsen är också förenad med sanktionsmöjligheter. Utskottet anser inte att det finns något motiv för ytterligare begränsningar av de fristående grundskolornas möjlighet att ta ut elevavgifter. Riksdagen bör därför med anledning av motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 5 och 1995/96:Ub40 yrkande 8 avslå regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 7 §.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande avgifter i fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 5 samt 1995/96:Ub40 yrkande 8 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 § samt beslutar om den ändring av ingressen och ikraftträdandebestämmelserna som föranleds därav,
7. Avgifter i fristående skolor på grundskolenivå (mom. 5)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet ansluter och slutar med 7 § skollagen bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att utvecklingen hittills, sedan de fristående skolorna givits bättre ekonomiska förutsättningar, har gått i riktning mot allt lägre avgifter. Utgångspunkten bör enligt utskottets mening vara att all undervisning skall vara avgiftsfri, men att skäliga merkostnader för t.ex. musikin-strument i en musikskola eller material i en skola med konstinriktning kan tas ut. Det är dock viktigt att lagen inte öppnar möjligheter att använda profilering av skolan på ett sätt som verkar segregerande. Den nuvarande formuleringen av 9 kap. 7 § skollagen behöver därför ses över. Regeringens nu föreliggande förslag till ändring av paragrafen är dock alltför kategoriskt. Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub40 yrkande 8 och med anledning av motion 1995/96:Ub39 yrkande 5 bör avslå regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 7 § samt som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande avgifter i fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub40 yrkande 8 och med anledning av motion 1995/96:Ub39 yrkande 5 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 § och beslutar om de ändringar av ingressen och ikraftträdandebestämmelserna som föranleds därav samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Bidrag till fristående skolor på grundskolenivå (mom. 6)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Förslaget att och på s. 11 slutar med därför också bort ha följande lydelse:
Fristående skolor som godkänts skall enligt utskottets mening även i fortsättningen ha rätt till ersättning från elevernas hemkommuner. Förslaget att en fristående skola som motsvarar grundskolan inte skall förklaras berättigad till bidrag om dess verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen skapar utrymme för godtycke och politiskt tyckande. Utskottet återkommer i det följande till frågan om fristående skolors möjlighet att växa.
När det gäller bidragets storlek instämmer utskottet i regeringens uppfattning att de fristående skolorna skall kunna verka på samma ekonomiska villkor som kommunala skolor. Regeringens förslag öppnar emellertid vägen för ett kommunalt godtycke som kraftigt kommer att försämra förutsättningarna för de fristående skolorna. Fristående skolor som motsvarar grundskolan skulle bli tvungna att förhandla om bidraget med varje elevs hemkommun. Om kommunen inte har klart uttalat vilka principer man har för resursfördelning till de egna skolorna, vilket vanligtvis är den rådande ordningen i dag, finns det ringa möjlighet för de fristående skolorna att bedöma om ersättningen motsvarar reglerna. Man kan också befara att kommuner kan komma att betrakta fristående skolor - lika väl som kommunala - som möjliga besparingsobjekt. Sammantaget kan konsekvenserna bli ödesdigra för den fristående skola som berörs. Utskottet anser att de fristående skolorna i lagen måste garanteras en lägsta ersättningsnivå. Besluten år 1992 (prop. 1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346) och 1995 (prop. 1994/95:157, bet. UbU16, rskr. 385) om att i lagen ange att kommunens bidrag till fristående skolor skall motsvara en viss lägsta andel av kommunens genomsnittskostnad per elev i dess egna grundskolor har givit en viss garanti för en lägsta ersättningsnivå. Principen om en garanterad sådan nivå är viktigare än en exakt procentsats, därför att den ger stadga åt systemet. Det behövs också en bestämmelse om att det är den totala kostnaden för skolverksamheten som skall utgöra grunden för schablonersättningen till fristående skolor. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag som tillgodoser vad utskottet här har påtalat. Utskottet föreslår att riksdagen därför med bifall till motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Ub40 yrkande 1 och med anledning av motion 1995/96:Ub40 yrkande 3 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 6 och 6 a §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett nytt lagförslag.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande bidrag till fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Ub40 yrkande 1 och med anledning av motion 1995/96:Ub40 yrkande 3 samt med avslag på motion 1995/96:Ub37 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 6 och 6 a §§ samt beslutar om de ändringar av ingressen och ikraftträdandebestämmelserna som föranleds därav, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett nytt lagförslag,
9. Hemkommunens bidrag när elev väljer grundskola i annan kommun (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 8
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Utskottet har och slutar med tillstyrker detta bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag till ändrade regler för bidragsgivningen till fristående skolor. I konsekvens därmed avstyrker utskottet även regeringens förslag när det gäller 4 kap. 8 a § skollagen.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande hemkommunens bidrag när elev väljer grundskola i annan kommun
att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 4 kap. 8 a §,
10. Skolskjuts för elever i fristående skolor (mom. 9)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med Enligt skollagen och slutar med yrkande 7 bort ha följande lydelse:
Enligt skollagen - - - (= utskottet) - - - utskottets uppfattning. Emellertid kan den situationen förekomma, att den närmaste skolan för en elev är den fristående skola som eleven vill gå i, och att den är belägen på sådant avstånd att eleven skulle ha varit berättigad till skolskjuts om skolan hade varit kommunal. Kommunen skulle i det fallet ha haft kostnader för skolskjuts om skolan varit kommunal. Regeringen bör återkomma med förslag om sådan ändring i skollagen att kommunen i en sådan situation blir skyldig att sörja för skolskjuts åt eleven, även om han går i en fristående skola. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion 1995/96:Ub40 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande skolskjuts för elever i fristående skolor
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Ub40 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor (mom. 10)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med De förändringar och slutar med och 10 §§ bort ha följande lydelse:
De förändringar i lagregleringen av bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor som regeringen föreslagit strider på två punkter mot utskottets uppfattning. Det gäller skolans värdegrund och begränsningen i kravet att en fristående skola skall vara öppen för alla. Utskottet har i det föregående (avsnitt 2 och 3) redovisat sin inställning i dessa avseenden. I övrigt har utskottet inget att erinra mot regeringens förslag utan föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 1 och 4 samt 1995/96:Ub40 yrkande 5, samtliga i denna del, antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c, 9 och 10 §§ med den ändringen att 8 och 8 b §§ får den i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelsen.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 1 och 4 samt 1995/96:Ub40 yrkande 5, samtliga i denna del samt med avslag på motion 1995/96:Ub38 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c, 9 och 10 §§ med den ändringen att 8 och 8 b §§ får den i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelsen,
12. Bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor (mom. 10)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med De förändringar och slutar med och 10 §§ bort ha följande lydelse:
De förändringar i lagregleringen av bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor som regeringen föreslagit bör med ett undantag bifallas. Utskottet har i det föregående redovisat sin syn på regeringens förslag till begränsning av kravet att en fristående skola skall vara öppen för alla. Mot bakgrund av detta föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 och 1995/96:Ub40 yrkande 5, båda i denna del, och med avslag på motionerna 1995/96:Ub38 samt 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c, 9 och 10 §§ med den ändringen att 8 och 8 b §§ får den i bilaga 4 som Reservantens förslag betecknade lydelsen.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 och 1995/96:Ub40 yrkande 5, båda i denna del, och med avslag på motionerna 1995/96:Ub38 samt 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c, 9 och 10 §§ med den ändringen att 8 och 8 b §§ får den i bilaga 4 som Reservantens förslag betecknade lydelsen,
13. Fristående skolors rätt att växa (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till reservation 8
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Utskottet noterar och slutar med andra stycket bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (avsnitt 4) redovisat sin syn på regeringens förslag att en fristående skola på grundskolenivå skall kunna förvägras rätt till bidrag från elevernas hemkommuner, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen. Detta förslag har utskottet avstyrkt. Likaså avstyrker utskottet regeringens förslag att en fristående skolas bidragsrätt skall kunna återkallas om skolan växer på ett sätt som uppfattas ha negativa följder för det offentliga skolväsendet i lägeskommunen eller närliggande kommuner. Det innebär nämligen att om en fristående skola har en god kvalitet på undervisningen, en attraktiv pedagogik eller profil, och därmed lockar många sökande, så kan Skolverket på förslag från lägeskommunen dra in rätten till bidrag. Detta är inte förenligt med principen att fristående skolor och kommunala skolor skall få arbeta på lika villkor. Riksdagen bör alltså bifalla motion 1995/96:Ub40 yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande fristående skolors rätt att växa
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub40 yrkande 4 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 12 § andra och tredje styckena samt 14 § andra stycket,
14. Lägeskommunens skolplan (mom. 12)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Utskottet erinrar och slutar med denna del bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom tidigare (bet. 1992/93:UbU17 s. 14) att skolplanen bör innehålla uppgifter om vilka fristående skolor som är etablerade i kommunen och efter vilka principer undervisningen bedrivs där. Däremot skall de fristående skolorna inte påverkas av målen i den kommunala skolplanen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion 1995/96:Ub39 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande lägeskommunens skolplan
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Insyn i fristående skolor (mom. 13)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Utskottet anser och på s. 15 slutar med yrkande 10 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det inte rimligt att lägeskommunen skall ha rätt till insyn i den fristående skolans verksamhet, eftersom kommunen inte är huvudman för verksamheten och den fristående skolan i vissa fall är en konkurrent till den kommunala skolan. Tillsyn och insyn är uppgifter för Skolverket. Riksdagen bör således bifalla motion 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 10.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande insyn i fristående skolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 10 godkänner vad utskottet anfört,
16. Uppföljning och utvärdering av fristående skolor (mom. 14)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Utskottet delar och slutar med yrkande 9 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det liksom hittills skall vara Skolverkets uppgift att sköta uppföljning och utvärdering av de mål som riksdag och regering har satt upp. Regeringens förslag om kommunal uppföljning och utvärdering uppfyller inte kravet på rättssäkerhet för de fristående skolorna. På andra områden där kommunerna betalar ersättning till externa företag, bl.a. inom barn- och äldreomsorgen, är det vanligt att parterna kommer överens om uppföljning. Uppföljning och utvärdering bör alltså ske i samråd med de fristående skolorna. En lagfäst skyldighet för fristående skolor att delta i kommunens uppföljning och utvärdering bör således inte införas.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande uppföljning och utvärdering av fristående skolor
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del och med anledning av motion 1995/96:Ub40 yrkande 9 godkänner vad utskottet anfört,
17. 9 kap. 11 och 13 §§ skollagen (mom. 15)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 15 och 16
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Med hänvisning och slutar med och 13 §§ bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till redaktionell förändring av första stycket i 9 kap. 11 och 13 §§. Med hänvisning till vad utskottet här anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser andra stycket i nämnda paragrafer.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
15. beträffande 9 kap. 11 och 13 §§ skollagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 11 och 13 §§ med den ändringen att andra stycket i respektive paragraf utgår,
18. Hemlighållande av elevs adress (mom. 17)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med Utskottet konstaterar och slutar med om tillkännagivande bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att ett förslag av samma innebörd har lagts fram av Utredningen om vissa folkbokföringsfrågor. Regeringen bör enligt utskottets mening ta initiativ till sådana regler som motionärerna och utredningen har föreslagit. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub39 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande hemlighållande av elevs adress
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub39 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Internationella skolor (mom. 19)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med Utskottet anser och slutar med 5 § bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning och anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till regler i överensstämmelse med vad motionärerna anfört. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub39 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna. I avvaktan på att regeringen återkommer med ett sådant förslag bör riksdagen enligt utskottets mening anta regeringens förslag till ändring i 9 kap. 5 § skollagen.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande internationella skolor
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub39 yrkande 7 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (19985:1100) såvitt avser 9 kap. 5 §, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Regeringens lagförslag
2. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)