Frihandelsavtal mellan EFTA-staterna och Rumänien, m.m.
Betänkande 1992/93:UU23
Utrikesutskottets betänkande
1992/93:UU23
Frihandelsavtal mellan EFTA-staterna och Rumänien, m.m.
Innehåll
1992/93 UU23
Propositionen
I regeringens proposition 1992/93:165 om godkännande av avtal mellan EFTA-staterna och Rumänien, m.m. yrkas 1. att riksdagen godkänner avtalet mellan EFTA-staterna och Rumänien jämte därtill hörande samförståndsprotokoll, 2. att riksdagen godkänner jordbruksavtalet mellan Sverige och Rumänien.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Allmänt
Enligt propositionen är det ett gemensamt europeiskt intresse att den inledda reformprocessen för ett ökat marknadstänkande i Rumänien lyckas återställa förtroendet för landet och skapa ett nytt kontaktnät med omvärlden. Processen har dock tagit lång tid och flera västländer har länge ställt sig avvaktande till ekonomiskt stöd till Rumänien. Ett beslut togs emellertid av EG i maj 1992 att inleda förhandlingar om ett s.k. Europaavtal, vilket får ses som en bekräftelse på att man ansåg tiden mogen för att inlemma Rumänien i det västeuropeiska ekonomiska samarbetet. Europaavtal är en sorts associationsavtal av ny typ, som EG börjat ingå med stater i Central- och Östeuropa. Förutom en reglering av handelsrelaterade frågor innehåller denna typ av avtal även överenskommelser om politisk dialog, arbetskraftens rörlighet, industriellt och tekniskt samarbete, kulturutbyte m.m.
Genom ett ökande finansiellt och tekniskt bistånd får Rumänien stöd av andra länder och internationella organisationer för sitt reformarbete. Ett växande samarbete mellan länderna kring Svarta havet ger också impulser för utvecklingen av landet.
Rumänien har begärt en omförhandling av sitt hitintills på statshandel baserade anslutningsprotokoll till Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).
Avtalen
Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Rumänien är, tillsammans med EG:s Europaavtal, ett viktigt steg i integreringen av ekonomierna i Central- och Östeuropa med Västeuropa. Det har sitt ursprung i den samarbetsdeklaration som undertecknades vid EFTA:s ministermöte i Genève i december 1991. Överläggningar om ett sådant avtal påbörjades i september 1992 och avslutades i november samma år. I ett samförståndsprotokoll har vissa tillämpnings- och tolkningsregler överenskommits mellan parterna.
Avtalet är uppbyggt efter samma mönster som de redan ingångna avtalen med Tjeckoslovakien och Polen. En skillnad är dock att man med EG:s Europaavtal med Rumänien som förebild även inkluderar rättigheter för personer som tillhör minoriteter när man i avtalets inledning talar om demokrati och mänskliga rättigheter.
I avtalet eftersträvas att i möjligaste mån uppnå samma eller likartad reglering av handeln som i Europaavtalet mellan Rumänien och EG. Detta gäller främst tidtabellerna för avskaffande av tullar och andra handelshinder.
Avtalets syfte är att genom utvidgning av den ömsesidiga handeln underlätta en harmonisk utveckling av de ekonomiska förbindelserna mellan EFTA-staterna och Rumänien och därigenom främja ökad ekonomisk aktivitet, förbättrade levnads- och sysselsättningsvillkor, ökad produktivitet och ekonomisk stabilitet samt att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor mellan parterna.
Avtalet är avsett att träda i kraft den 1 maj 1993.
I anslutning till avtalet undertecknades även ett bilateralt jordbruksavtal mellan Sverige och Rumänien. Beträffande ikraftträdande och giltighetstid är avtalet kopplat till frihandelsavtalet, och det ingår sålunda som en del av det totala förhandlingskomplexet.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avtalet mellan EFTA-staterna och Rumänien att riksdagen godkänner avtalet samt därtill hörande samförståndsprotokoll,
2. beträffande jordbruksavtalet att riksdagen godkänner jordbruksavtalet mellan Sverige och Rumänien.
Stockholm den 16 mars 1993
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Nic Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Birgitta Hambraeus (c) och Eivor Husing (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.