Frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-länderna och Bulgarien
Betänkande 1992/93:UU28
Utrikesutskottets betänkande
1992/93:UU28
Frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-staterna och Bulgarien
Innehåll
1992/93 UU28
Propositionen
I regeringens proposition 1992/93:212 om godkännande av frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-staterna och Bulgarien yrkas att riksdagen godkänner frihandelsavtalet jämte därtill hörande samförståndsprotokoll samt att riksdagen även godkänner jordbruksöverenskommelsen mellan Sverige och Bulgarien.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Bulgarien innebär att handelshindren successivt avskaffas och fri handel för industrivaror och fisk uppnås efter en tioårig övergångsperiod. På samma sätt avskaffas den fasta delen av importskyddet för vissa bearbetade jordbruksprodukter.
Bakgrund
Utvecklingen i Central- och Östeuropa efter år 1989 utmärktes för Bulgariens del av ett gradvist och långsamt, men relativt fredligt, avvecklande av det kommunistiska systemet. De första fria valen sommaren 1990 ledde inte till det entydiga maktskifte som oppositionen hade hoppats på. I december 1990 lyckades man dock få till stånd en regering med brett stöd i nationalförsamlingen, och den ekonomiska politiken anförtroddes åt kompetenta experter. Den bulgariska reformprocessen uppvisar vissa likheter med den polska men genomfördes under betydligt sämre ekonomiska betingelser. Den privata sektorn, som dock fortfarande är av begränsad omfattning, uppvisar stor vitalitet och en snabb expansion. Mer än en tredjedel av de privata småföretagen är involverade i utrikeshandeln.
Bulgariens relationer till EG och EFTA
Redan före omvälvningen åren 1989--1990 hade de gamla central- och östeuropeiska regimerna sökt närmare samarbete med EG. De första avtalen om handeln mellan EG och enskilda central- och östeuropeiska länder slöts redan under 1960-talet. Under den andra hälften av 1980-talet blev kontakter tätare och nya avtal ingicks.
Under våren 1990 framlades ett förslag om associationsavtal av en karaktär som EG inte tidigare tillämpat. Avtalen har fått benämningen Europaavtal.
I maj 1992 fick EG-kommissionen mandat att förhandla med Bulgarien om ett Europaavtal. Detta undertecknades den 8 mars 1993.
Europaavtalet innehåller förutom bestämmelser om fri handel med industriprodukter och lättnader i handeln med jordbruksvaror också överenskommelser om politisk dialog, arbetskraftens rörlighet, industriellt och tekniskt samarbete, kulturutbyte m.m. Medlemskap i EG uppställs som det långsiktiga målet för samarbetet. Ett nytt och viktigt grundelement i Europaavtalen med Bulgarien och Rumänien utgörs av parternas åtaganden att respektera mänskliga rättigheter för personer som tillhör minoriteter.
Parallellt med EG:s föreberedelser inför förhandlingar med Bulgarien och Rumänien undertecknade EFTA-staterna samarbetsdeklarationer med de båda länderna i december 1991. Förutom beredvillighet till samarbete på en rad områden förklarade sig parterna införstådda med att undersöka möjligheterna att ingå frihandelsavtal. Förhandlingar om ett sådant avtal mellan EFTA-länderna och Bulgarien inleddes i november 1992 och avslutades i mars 1993. Avtalet beräknas träda i kraft den 1 juli 1993.
Liksom i förhandlingarna med de andra länderna i Central- och Östeuropa har varje enskild EFTA-stat, parallellt med de multilaterala förhandlingarna om frihandelsavtal, förhandlat om bilaterala jordbruksöverenskommelser. Dessa överenskommelser är av begränsad omfattning och innebär för Sveriges del vissa smärre tullmedgivanden.
Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Bulgarien
Avtalet mellan EFTA-staterna och Bulgarien är uppbyggt efter samma mönster som de redan ingångna avtalen med Polen och det dåvarande Tjeckoslovakien. En skillnad är dock att man med EG:s Europaavtal med Bulgarien som förebild även inkluderar rättigheter för personer som tillhör minoriteter, när man i avtalets inledning talar om demokrati och mänskliga rättigheter.
Genom avtalet skapas ett frihandelsområde mellan Bulgarien och de sju EFTA-staterna, inom vilket handelshinder avskaffas för industrivaror. I huvudsak gäller samma sak för fisk och andra marina produkter. Avtalet innehåller också bestämmelser om industriellt tillverkningsskydd för ett antal bearbetade jordbruksprodukter vid import till Bulgarien från EFTA-staterna.
I avtalet eftersträvas att i möjligaste mån uppnå samma eller likartad reglering av handeln som i Europaavtalet mellan Bulgarien och EG. Detta gäller främst tidtabellerna för avskaffande av tullar och andra handelshinder.
I ett samförståndsprotokoll ("Record of Understanding") har
vissa tillämpnings- och tolkningsregler överenskommits mellan
parterna.
Avtalet föranleder inget förslag till lagstiftning.
Bilaterala jordbruksöverenskommelser
De bilaterala jordbruksförhandlingarna har resulterat i separata jordbruksöverenskommelser mellan Bulgarien och EFTA-staterna. Sverige har i detta sammanhang erbjudit Bulgarien tullförmåner för bl.a. vissa frukter, bär och grönsaker. Överenskommelsen innehåller även en utvecklingsklausul.
Godkännande av överenskommelserna
Enligt propositionen är frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Bulgarien, tillsammans med det Europaavtal Bulgarien slutit med EG, ett viktigt steg i riktning mot förbättrade avsättningsmöjligheter för bulgariska produkter i Västeuropa. På längre sikt bedöms Bulgarien på vissa områden kunna utvecklas till en marknad där svenska exportprodukter kan få större avsättningsmöjligheter än i dag.
Den bilaterala jordbruksöverenskommelsen mellan Sverige och Bulgarien medför vissa lättnader i handeln med jordbruksvaror.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Bulgarien jämte därtill hörande samförståndsprotokoll att riksdagen godkänner det i proposition 1992/93:212 föreslagna frihandelsavtalet jämte därtill hörande samförståndsprotokoll,
2. beträffande jordbruksöverenskommelsen mellan Sverige och Bulgarien att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:212 föreslagna jordbruksöverenskommelsen.
Stockholm den 18 maj 1993
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Kristina Svensson (s), Håkan Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Eivor Husing (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.