Frågor om riksdagsledamöters ekonomiska intressen m.m.
Betänkande 1994/95:KU44
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU44
Frågor om riksdagsledamöters ekonomiska intressen m.m.
Innehåll
1994/95 KU44
Sammanfattning
I betänkandet behandlas två motioner med anknytning till riksdagens arbetsgrupp med uppdrag att utreda frågan om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen. Den ena motionen gäller ett vidgat uppdrag för arbetsgruppen, den andra gäller ett tillkännagivande till gruppen om vissa förutsättningar för riksdagsledamöternas arbete. Utskottet avstyrker motionerna. En reservation för vardera motionen (mp resp. m) har fogats till betänkandet.
Motionerna
1994/95:K301 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kds) vari yrkas att riksdagen beslutar om vidgat uppdrag för arbetsgruppens behandling av etikfrågor inom riksdagens arbete.
1994/95:K314 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för ledamöternas arbete i riksdagen och om att dessa aspekter bör delges den arbetsgrupp som utreder frågan om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen.
Utskottet
Bakgrund
Med anledning av motioner anförde konstitutionsutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:KU18 följande.
Utskottet konstaterar att det i dag finns en bred uppslutning bakom tanken att uppgifter om riksdagsledamöternas ekonomiska förhållanden liksom ledamotskap i olika slags styrelser bör finnas registrerade och tillgängliga för allmänheten. Exempel på ekonomiska förhållanden som bör registreras är uppgifter om inkomst samt innehav av fastigheter och aktier. När det gäller styrelseuppdrag som kan komma i fråga för registrering rör det sig t.ex. om uppdrag i bolagsstyrelser, ekonomiska föreningar, företags- och branschorganisationer, fackliga organisationer och organisationer med anknytning till boendet.
Syftet med en sådan registrering bör enligt utskottets mening vara att öppet redovisa de olika bindningar och intressen som kan tänkas påverka det politiska uppdraget.
Den praktiska sidan av saken gäller bl.a. hur ett system av här avsett slag skall administreras. För detta behövs bl.a. regler för vilka uppgifter som skall lämnas för registrering, vem som skall ta hand om dessa uppgifter, hur uppgifterna skall uppdateras och i vilken form de skall presenteras.
Mot denna bakgrund bör enligt utskottets mening riksdagen, med anledning av motionerna -- -- -- uppdra åt förvaltningskontoret att utreda frågan och till riksdagen redovisa sina överväganden och förslag.
Förvaltningskontoret har därefter i skrivelse den 20 december 1994 till konstitutionsutskottet lämnat följande information om handläggningen av uppdraget.
I en promemoria den 28 november 1994 har ett underlag sammanställts med bl.a. beskrivningar av motsvarande system för registrering i andra länder, däribland Norge, Danmark och Finland och av de regler som enligt insiderlagen sedan 1990 gäller för statsråden. Vidare redovisas vissa principiella frågeställningar som bör ligga till grund för ett registreringssystem i riksdagen.
Den 30 november 1994 förelades denna PM talmannen, vice talmännen och gruppledarna för en första diskussion om principfrågorna. Därvid fattades beslut om att tillkalla en särskild parlamentarisk utredning med uppdrag att i ett vidare perspektiv överväga frågor om bl.a. etiska riktlinjer för riksdagsledamöternas uppdrag vid sidan om ledamotsuppdraget. I detta sammanhang skall också de principiella grunderna för den beslutade registreringen av ekonomiska intressen diskuteras.
När utredningen har redovisat sina överväganden och förslag återkommer förvaltningskontoret till riksdagen med förslag om den praktiska utformningen av registret.
Riksdagsdirektören har därefter i meddelande den 27 december 1994 angivit följande.
Talmannen utser i samråd med partiernas representanter i talmanskonferensen en arbetsgrupp med uppgift i första hand att med utgångspunkt i det redovisade materialet arbeta vidare med att utforma ett registreringssystem och därvid analysera och bedöma konsekvenserna av olika slag.
Arbetsgruppen är oförhindrad att också ta upp andra frågor av etiskt slag med anknytning till ledamöternas uppdrag i riksdagen.
Arbetsgruppen skall bestå av en representant för varje riksdagsparti frånsett socialdemokraterna som utser två. Till ordförande för gruppen utses regeringsrådet Stig Brink.
Motionerna
Under årets allmänna motionstid har väckts två motioner med anknytning till uppdraget.
Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kds) pekar i motion K301 på forskning bl.a. om allmänhetens förtroende för politiker som gjorts sedan slutet av 1960-talet. De pekar på en del åtgärder som vidtagits i andra länder för att söka stärka förtroendet för politiker och andra beslutsfattare i offentlig tjänst. Motionärerna nämner också den etikkommitté som den förutvarande regeringen tillsatte år 1991 med uppgift att se om det finns möjlighet att ge riktlinjer som statsråden kan följa vid förvaltning av sina tillgångar samt att se om reglerna bör gälla också för andra personer i regeringskansli och myndigheter samt att ur etisk synvinkel ge råd till statsråd om förmögenhetsdispositioner, jäv, bisysslor etc. De nämner vidare att i riksdagen finns en informell grupp med ledamöter från samtliga partier som genom artiklar, motioner och seminarier söker stimulera debatten kring hur förtroendet för politiker kan ökas samt att man försöker föra en sådan debatt också i enskilda kommuner och landsting. Slutligen nämner de den av riksdagen tillsatta gruppen för behandling av etikfrågor.
Motionärerna anser att vad som hittills gjorts inte räcker. De anser att det därutöver behövs insatser inom forskningen och utbildningen och att det fordras kunskapsspridning och en levande debatt om frågor som har samband med allmänhetens förtroende för politiker. Vidare behövs en värdering av de åtgärder som andra länder vidtagit för att öka förtroendet för sina politiker och beslutsfattare och en bedömning av vad som kunde vara lämpligt att införa också i Sverige. Gruppen för behandling av etikfrågor bör därför enligt motionärerna få i uppdrag att komma med förslag till åtgärdsprogram för Sverige. Utöver det uppdrag gruppen fått bör den särskilt belysa tänkbara insatser inom forskning och utbildning. Syftet bör bl.a. vara att genom klara riktlinjer och öppen diskussion öka politikerns respekt för sitt uppdrag som förtroendevald. Därigenom kan i sin tur allmänhetens förtroende för politiker och beslutsfattare i offentlig tjänst tillta. Motionärerna hemställer att riksdagen beslutar om vidgat uppdrag för arbetsgruppens behandling av etikfrågor inom riksdagens arbete.
Ola Karlsson (m) anför i motion K314 att det är positivt med ledamöter som har kvar en fot i arbetslivet, vare sig det är i den offentliga sektorn eller i det privata näringslivet, och med förankring i företagande och näringsliv eller i fackföreningsarbete, producent- och konsumentverksamhet och andra delar av Organisationssverige. Likaså är det enligt motionären eftersträvansvärt med en allsidig representation vad gäller kön, olika delar av Sverige, yrkeserfarenhet och ålder. För att göra denna breda representation möjlig fordras en anpassning av riksdagsarbetet. Motionären ser vissa risker med långtgående registrering av ledamöter. Sålunda får registrering t.ex. av ledamöters ekonomiska ställning och andra kopplingar inte innebära att närståendes yrkesverksamhet försvåras eller att deras integritet träds för när. Registrering av utlandsresor m.m. kan också innebära att yrkesverksamhet försvåras för ledamot eller ledamoten närstående. Om utlandsresor betalade av eget eller delägt företag genom registrering kommer till konkurrenters kännedom eller på annat sätt, omöjliggörs känsliga affärsuppdrag. Registrering av medlemskap i olika organisationer riskerar att leda till att medlemskap i sig betraktas som något otillbörligt för en riksdagsledamot, medan det i själva verket är positivt med breda kontaktnät. En långtgående registrering kan leda till att olika yrkesutövare väljer bort ett tänkbart ledamotskap i riksdagen, och det måste enligt motionären finnas reella möjligheter att under riksdagstiden uppehålla kontakten med yrkeslivet på deltid. Motionären anser att vad han anfört i motionen bör övervägas av den arbetsgrupp inom riksdagen som fått i uppdrag att utreda frågan om registrering av riksdagsledamöternas ekonomiska intressen.
Tidigare utskottsbehandling
Som framgår ovan behandlade utskottet frågan om registrering av ledamöters ekonomiska intressen under föregående riksmöte och föreslog då att frågan skulle utredas. Utskottet behandlade vidare i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:KU44 en motion om en parlamentariskt sammansatt utredning för att pröva hur förtroendet för politiker skall kunna höjas. Utskottet ansåg det därvid viktigt att diskussionen om etik i politiken förs inom och mellan partierna och i den allmänna debatten, men utskottet avstyrkte motionsförslaget att tillsätta en särskild parlamentarisk utredning.
Utskottets bedömning
Den tillsatta arbetsgruppens uppgift är i första hand att med utgångspunkt i redovisat material arbeta vidare med att utforma ett registreringssystem och därvid analysera och bedöma konsekvenserna av olika slag. Arbetsgruppen är oförhindrad att också ta upp andra frågor av etiskt slag med anknytning till ledamöternas uppdrag i riksdagen. Samtliga riksdagspartier är representerade i arbetsgruppen.
Beträffande den i motion K301 begärda utvidgningen av arbetsgruppens uppdrag anser utskottet, liksom vid behandlingen av en liknande motion under föregående riksmöte, att det är viktigt att diskussionen om etik i politiken förs inom och mellan partierna och i den allmänna debatten. Utskottet anser inte att någon utvidgning bör ske av arbetsgruppens uppdrag, och utskottet avstyrker motionen.
Beträffande önskemålen i motion K314 anser sig utskottet kunna utgå från att synpunkter av det slag som uttalas i motionen både framförs och övervägs inom arbetsgruppen. Utskottet anser sig inte böra föregripa resultatet av arbetsgruppens överväganden. Motionen avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande vidgat uppdrag för arbetsgruppen att riksdagen avslår motion 1994/95:K301, res. 1 (mp)
2. beträffande uttalande till arbetsgruppen att riksdagen avslår motion 1994/95:K314. res. 2 (m)
Stockholm den 21 februari 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Siv Holma (v).
Reservationer
1. Vidgat uppdrag för arbetsgruppen (mom. 1)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Beträffande den" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande lydelse:
Liksom motionärerna i motion K301 anser utskottet att det fordras kunskapsspridning och en levande debatt om frågor som har samband med allmänhetens förtroende för politiker. Det behövs också en värdering av de åtgärder som andra länder vidtagit för att öka förtroendet för sina politiker och beslutsfattare samt en bedömning av vad som kunde vara lämpligt att införa också i Sverige. Den tillsatta arbetsgruppen som utreder frågan om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen bör därför enligt utskottets mening få i uppdrag att komma med förslag till åtgärdsprogram för Sverige samt därutöver att belysa tänkbara insatser inom forskning och utbildning med syfte bl.a. att genom klara riktlinjer och öppen diskussion öka politikerns respekt för sitt uppdrag som förtroendevald.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande vidgat uppdrag för arbetsgruppen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K301 som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört om ett vidgat uppdrag för arbetsgruppen för utredning av frågan om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen,
2. Uttalande till arbetsgruppen (mom. 2)
Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Inger René (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Beträffande önskemålen" och slutar med "Motionen avstyrks." bort ha följande lydelse:
I motion K314 framförs värdefulla synpunkter på möjliga komplikationer vid en långtgående registrering av riksdagsledamöters ekonomiska intressen. Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att dessa synpunkter beaktas av den tillsatta arbetsgruppen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande uttalande till arbetsgruppen att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K314 som sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört om innehållet i motionen.