1. Regionala självstyrelseorgan

Frågor om regional demokrati (Betänkande 2002/03:KU18 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande2002/03:KU18

Frågor om regional demokrati

---

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Regionala självstyrelseorgan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:K241 yrkandena 16, 17, 20 och
21, 2002/03:K248 yrkandena 1-3,
2002/03:K251 yrkande 1, 2002/03:
K253 yrkandena 1 och 2, 2002/03:K265
yrkande 1, 2002/03:
K290, 2002/03:K376, 2002/03:K385
yrkande 4, 2002/03:N267 yrkande 21,
2002/03:N302 yrkande 23, 2002/03:N340
yrkande 16 i denna del och
2002/03:N397 yrkande 22.
Reservation 1 (fp, kd, c, mp)
2. Länsstyrelsernas ledning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:K241 yrkande 19, 2002/03:K265
yrkande 2 och 2002/03:N340 yrkande 16
i denna del.
Reservation 2 (c) - villk.
3.Landstingen
Riksdagen avslår motion 2002/03:K379
yrkandena 3 och 4.
Reservation 3 (m)
4.Samverkan över nationsgränser
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:K402, 2002/03:K418 och
2002/03:N346 yrkande 3.

Stockholm den 13 februari 2003
På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund
(s), Helena Bargholtz (fp), Kenth
Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats
Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik
S Järrel (m), Anders Bengtsson (s),
Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson
(s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy
Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp),
Inger Jarl Beck (s) och Liselott Hagberg
(fp).

2002/03
KU18

I betänkandet behandlas motioner från
allmänna motionstiden 2002. De flesta av
motionerna avser regional självstyrelse
med direktvalda regionfullmäktige som
övertar befogenheter från främst
länsstyrelserna. I vissa motioner begärs
också att landshövdingeämbetet och
länsstyrelserna i deras nuvarande form
skall avskaffas. I en motion begärs att
landstingen skall avvecklas som ett led i
en större hälso- och sjukvårdsreform.
I betänkandet behandlas också några
motioner om kommunal och regional
samverkan över nationsgränser.
Utskottet avstyrker samtliga motioner.
Tre reservationer och ett särskilt
yttrande har avgivits.

Redogörelse för ärendet

Ärendet består av motioner från allmänna
motionstiden 2002 med sammanlagt 25
yrkanden. Motionerna är förtecknade i
bilaga.
Motionerna innehåller huvudsakligen
förslag om regional självstyrelse med
direktvalda regionfullmäktige. Några
motioner avser regional samverkan över
nationsgränser.
Frågor om regional samverkan behandlades
av utskottet under föregående riksmöte i
utskottets betänkande 2001/02:KU7
Regional samverkan och statlig
länsförvaltning, som grundades på
regeringens proposition 2001/02:7 med
samma titel samt motioner. Till följd av
nya motioner berördes frågorna även i
betänkande 2001/02:KU14 Demokrati för det
nya seklet.

Utskottets överväganden

Regionbildningar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om
regionalt självstyre med hänvisning
till riksdagens beslut under föregående
riksmöte om regional samverkan.
Jämför reservation 1 (fp, kd, c, mp).
Utskottet avstyrker också motioner om
att avveckla landshövdingeämbetet och
länsstyrelserna i deras nuvarande form.
Jämför reservation 2 (c).
Utskottet avstyrker vidare en motion om
att avskaffa landstingen som ett led i
en större hälso- och sjukvårdsreform.
Jämför reservation 3 (m).
Gällande ordning med bakgrund
För regional samverkan finns olika
former. I Skåne län och Västra Götalands
län pågår försöksverksamhet med ändrad
regional ansvarsfördelning, i Skåne län
sedan den 1 juli 1997 och i Västra
Götalands län sedan den 1 januari 1999.
För landet i övrigt finns möjligheten
till regional samverkan enligt lagen
(2002:34) om samverkansorgan i länen, som
trädde i kraft den 1 juli 2002 (prop.
2001/02:7, bet. 2001/02:KU7, rskr.
2001/02:138). Regionala samverkansorgan
enligt denna lag finns i Uppsala,
Östergötlands, Kalmar, Gotlands,
Blekinge, Hallands och Dalarnas län.
Den regionala samverkan i Skåne län och
Västra Götalands län grundas på
riksdagsbeslut under riksmötet 1996/97
(prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4,
rskr. 1996/97:77 och prop. 1996/97:108,
bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228).
Verksamheten regleras huvudsakligen i
lagen (1996:1414) om försöksverksamhet
med ändrad regional ansvarsfördelning,
försökslagen. Lagen har begränsad
giltighetstid. Den var till en början
bestämd att gälla till och med utgången
av år 2002, men giltighetstiden har
förlängts till och med utgången av år
2006. Till och med utgången av år 2002
bedrevs försöksverksamhet enligt
försökslagen även i Kalmar län och
Gotlands län.
Försöksverksamheten enligt försökslagen
innebär att det sektorsövergripande
regionala utvecklingsansvaret har förts
över från länsstyrelserna till regionala
självstyrelseorgan i länen. De uppgifter
som förts över till dessa organ är beslut
om användningen av vissa
regionalpolitiska medel och andra
utvecklingsmedel, beslut om långsiktig
plan för den regionala
transportinfrastrukturen samt - utom för
Västra Götalands län - fördelning av
statsbidrag till regionala
kulturinstitutioner. Självstyrelseorganen
ansvarar vidare för arbetet med
tillväxtavtalen. Ansvaret för kommunal
verksamhet har inte förändrats.
Självstyrelseorganen utgörs i de
nuvarande försökslänen, Skåne län och
Västra Götalands län, av
landstingsfullmäktige, som utgör ett
direktvalt organ. Landstingsfullmäktige
och landstingsstyrelsen får med stöd av
försökslagen betecknas regionfullmäktige
respektive regionstyrelsen.
Försöksverksamheten innebär i dessa län
således att landstingen tillförs nya
uppgifter avseende regional utveckling.
Tidigare ingick som nämnts ovan även
Gotlands län och Kalmar län i
försöksverksamheten. I Gotlands län
utgjordes självstyrelseorganet också av
en direktvald fullmäktigeförsamling,
nämligen kommunfullmäktige, medan
självstyrelseorganets ansvar i Kalmar län
innehades av ett regionförbund med ett av
länets kommuner och landsting valt
fullmäktige.
Utom i försökslagen finns regler av
betydelse för försöksverksamheten också i
ett antal förordningar, såsom i 6-8 §§
förordningen (2002:864) med
länsstyrelseinstruktion (tidigare
1997:1258), i 31-36 §§ förordningen
(1998:1634) om regionalt
utvecklingsarbete och i förordningen
(1998:305) om försöksverksamhet med
ändrad fördelning av statsbidrag till
regional kulturverksamhet och i olika
regeringsbeslut.
Samverkansorganen enligt lagen
(2002:34) om samverkansorgan i länen
utgörs av kommunalförbund där samtliga
kommuner i länet är medlemmar och där
landstinget kan vara medlem.
Samverkansorganen skall utarbeta program
för länets utveckling och samordna
utvecklingsinsatser i länet för att
genomföra programmet. De skall ha
befogenhet att besluta om länsplaner för
regional infrastruktur och om vissa
statliga medel för regional utveckling.
De skall också ha ansvaret för utveckling
och förankring av tillväxtprogram. Som
nämnts finns regionala samverkansorgan nu
i Uppsala, Östergötlands, Kalmar,
Gotlands, Blekinge, Hallands och Dalarnas
län. De nuvarande samverkansorganen i
Kalmar län och Gotlands län har under
nuvarande mandatperiod till följd av
särskilda förordningsbestämmelser samma
beslutanderätt om medel för regional
utveckling som under försöksperioden.
På Gotland bedrivs också en
försöksverksamhet med vidgad samordnad
länsförvaltning enligt lagen om sådan
verksamhet (SFS 1997:1144). Lagen gäller
till utgången av år 2006. Verksamheten
innebär att länsarbetsnämnden och
skogsvårdsstyrelsen inordnas i
länsstyrelsens organisation.
Det regionala utvecklingsansvaret som i
försöksverksamheten förts över till de
regionala självstyrelseorganen innefattar
uppgiften att utarbeta en långsiktig
strategi för länets utveckling (regionalt
utvecklingsprogram).
Utvecklingsprogrammet skall enligt
försökslagen innehålla följande
uppgifter:
1. analys av utvecklingsmöjligheter
och problem i länet,
2. de långsiktiga målen för länets
utveckling,
3. en redovisning av vilka åtgärder
som bör vidtas för att målen skall kunna
uppnås,
4. en redovisning av vilka
prioriteringar som är nödvändiga för att
förbättra tillväxt, sysselsättning och
den inomregionala balansen,
5. en redovisning av hur olika
parter förväntas medverka i programmets
genomförande,
6. en översiktlig redovisning av
hur insatserna skall finansieras.
De bestämmelser som gäller för
länsstyrelsens beslut om
regionalpolitiska och andra
utvecklingsmedel gäller även för
självstyrelseorganen. Länsstyrelsen i
försökslänen disponerar en mindre del av
de regionala utvecklingsmedlen och kan
använda dessa medel för viss
projektverksamhet samt uppföljning och
utvärdering.
Regler för fördelningen av
kulturpolitiska medel har meddelats i
förordningen (1998:305) om
försöksverksamhet med ändrad fördelning
av statsbidrag till regional
kulturverksamhet. Reglerna har
förtydligats i olika regeringsbeslut.
Förordningen har upphört att gälla men
skall tillämpas på det regionala
självstyrelseorganet i Skåne län t.o.m.
utgången av år 2006. Statsbidrag får
fördelas mellan regionala
kulturinstitutioner som regeringen har
förklarat berättigade till bidrag. För
att bidrag skall kunna beviljas krävs att
även en kommun eller ett
självstyrelseorgan bidrar till
institutionens finansiering.
Statsbidragets ändamål och syfte
preciseras för de olika
institutionsslagen i förordningen.
Förordningen anger också att de regionala
självstyrelseorganen årligen skall
rapportera till Statens kulturråd hur
medlen har använts. I Västra Götalands
län, som aldrig har omfattats av
förordningen, har en överenskommelse
träffats mellan regionens kulturnämnd och
Kulturrådet om en gemensam
kulturplanering för perioden 2001-2003.
Som grund för överenskommelsen ligger den
nationella kulturpolitiken och
Kulturrådets övergripande mål men också
den kulturpolitiska strategin i Västra
Götalands län.
Såväl den fortsatta verksamheten i
Skåne län och Västra Götalands län som
samverkan enligt den nya lagen om
regional samverkan har förutsatts följas
upp och utvärderas under den innevarande
mandatperioden.
Länsstyrelsens roll som koordinator för
länets utveckling och framtid har
begränsats i försökslänen. Dess uppgift
att verka för att statlig verksamhet
samordnas har dock inte förändrats.
Länsstyrelsen har behållit uppgifterna
att verka för att statlig verksamhet i
länet samordnas och anpassas efter
övergripande miljö- och regionalpolitiska
mål, samordna de olika sektorerna inom
länsstyrelsens ansvarsområde, följa upp
och utvärdera olika insatser i länet,
vidta lämpliga åtgärder för länets
utveckling samt informera regeringen om
tillståndet i länet. Den disponerar
fortfarande vissa medel, t.ex. för
servicelösningar i glesbygd, vissa
jämställdhetsprojekt samt uppföljning och
utvärdering. Medlen får även användas
till medfinansiering av EG:s
strukturfondsprogram.
Ledamöterna i länsstyrelsernas
styrelser utses, sedan lagen (1976:891)
om val av ledamöter i länsstyrelses
styrelse upphört att gälla, av
regeringen. Landshövdingen är ordförande
i styrelsen.
Bakgrunden till gällande ordning
Försökslagens giltighet var ursprungligen
begränsad till utgången av år 2002. En
parlamentarisk kommitté, PARK, gavs 1997
i uppdrag att dels utvärdera
försöksverksamheten, dels utforma vissa
förslag om den framtida regionala
organisationen.
I sitt slutbetänkande Regionalt
folkstyre och statlig länsförvaltning
(SOU 2000:85) ansåg PARK att
utvärderingen inte utgjorde tillräckligt
underlag för beslut om en permanentning
av försöksverksamheten med ändrad
ansvarsfördelning och därmed inte heller
för beslut om avveckling. Kommittén
lämnade förslag om dels fortsatt och
utvidgad försöksverksamhet, dels en
tydligare ansvarsfördelning mellan stat
och självstyrelseorgan i försökslänen.
Kommittén ansåg att en tydligare
ansvarsfördelning mellan länsstyrelserna
och självstyrelseorganen skulle
genomföras. Innebörden av detta skulle
vara att länsstyrelserna inom sina
verksamhetsområden företräder den
nationella politiken och bevakar att
nationella mål får genomslag i länet samt
att landshövdingen företräder staten och
de nationella intressena inom
myndighetens verksamhetsområden, medan
självstyrelseorganen har det regionala
utvecklingsansvaret och företräder länet
i regionala utvecklingsfrågor.
Självstyrelseorganen skulle överta
samtliga uppgifter och resurser avseende
regionalpolitik och regional
näringspolitik samt planering av regional
transportinfrastruktur från
länsstyrelserna. Självstyrelseorganen
skulle ges hela beslutsansvaret för
fördelning av statliga medel för
regionala utvecklingsprojekt samt rätt
att disponera och själva betala ut de
regionalpolitiska medel och andra
utvecklingsmedel som de beviljar. De
skulle få ansvaret för den löpande
uppföljningen av det regionala
utvecklingsarbetet.
Även länsstyrelsernas ansvar för
regional projektverksamhet i fråga om
jämställdhet skulle föras över till
självstyrelseorganen. Det politiska
inflytandet på regional nivå över
miljöstrategiarbetet skulle utökas genom
att länsstyrelsens beslut om
regionalisering av de nationella
miljömålen skulle ske efter samråd med
det regionala självstyrelseorganet.
Självstyrelseorganen skulle vidare ges
befogenhet att själva avgöra till vilka
regionala kulturinstitutioner som
statsbidraget fördelas. En
överenskommelse om den övergripande
inriktningen på bidragsanvändningen
skulle träffas mellan staten och
självstyrelseorganen. Ansvaret för
fördelning av utvecklingsmedel till
regionala kulturinstitutioner skulle
också överföras till
självstyrelseorganen.
Regeringen redovisade sitt
ställningstagande till kommitténs förslag
i en proposition till riksdagen hösten
2001 (prop. 2001/02:7). Regeringen ansåg
att försöksverksamheten borde avslutas
och föreslog att i stället ordningen med
kommunala samverkansorgan skulle införas.
För Skåne län och Västra Götalands län
skulle under tiden 2003-2006 de regionala
självstyrelseorganen utgöra
samverkansorgan och ha beslutanderätt
över motsvarande regionalpolitiska medel
som självstyrelseorganen haft. Uppgiften
att besluta om fördelning av
kulturbidrag, som ingått i
försöksverksamheten utom för Västra
Götalands län, skulle dock inte handhas
av samverkansorganen utan av Statens
kulturråd.
Vid riksdagens behandling av
propositionen väcktes ett antal motioner
med yrkanden om avslag på propositionen.
Motioner om fortsatt och utvidgad
försöksverksamhet tillsammans med
förberedelser för permanentning av
verksamheten väcktes av samtliga partier
utom Socialdemokraterna och Moderaterna.
Moderaterna motionerade om fortsatt
försöksverksamhet i Skåne län och
avslutande av verksamheten i Västra
Götalands län. Riksdagsbeslutet tillkom
efter det att Socialdemokraterna beslutat
att ställa sig bakom fortsatt verksamhet
enligt försökslagen i såväl Skåne län som
Västra Götalands län under tiden t.o.m.
utgången av år 2006 (bet. 2001/02:KU7).
I propositionen aviserades också en
översyn av ansvarsfördelningen mellan
staten, kommunerna och landstingen.
Utgångspunkten för en sådan översyn borde
vara upprätthållandet av en långtgående
kommunal självstyrelse inom ramen för ett
starkt nationellt ansvar för medborgarnas
välfärd i hela landet. Översynen borde
också innefatta den nuvarande
samhällsorganisationens förutsättningar
att klara välfärdsåtaganden i
perspektivet av de stora
samhällsförändringar, inte minst
befolkningsomflyttningar, som Sverige
genomgår. En grundläggande princip för
översynen borde enligt regeringen vara en
fortsatt solidarisk finansiering av
samhällets välfärdsåtagande. Samverkan
inom EU och med dess olika institutioner
utgjorde ytterligare ett viktigt skäl för
en mer genomgripande översyn av den
politiska strukturen.
Motioner
Yrkanden om permanentning och utvidgning
av försöksverksamheten med
regionbildningar eller om fortsatt
försöksverksamhet med inriktning på
permanentning och utvidgning framställs i
flera motioner.
I en kommittémotion från Folkpartiet
liberalerna, motion 2002/03:K385 av
Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkande 4,
begärs ett tillkännagivande om demokrati
i regionerna. Motionärerna anför att
medborgarnas inflytande på den regionala
nivån bör stärkas genom direktvalda
regionfullmäktige som på sikt bör ersätta
landstingen och dessutom ta över
betydande delar av länsstyrelsernas och
andra statliga länsorgans uppgifter.
Motionärerna anser att det finns goda
skäl att redan nu ge signaler att
försöksverksamheten med förändrad
regional ansvarsfördelning i de län som
tillämpar systemet med direktvalda
regionala organ bör permanentas och
utvecklingen i denna riktning fortsätta.
Även i en annan kommittémotion från
Folkpartiet liberalerna, som handlar om
regionalpolitiken, motion 2002/03:N267 av
Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkande 21,
begärs ett tillkännagivande om
direktvalda regionfullmäktige.
I motion 2002/03:K248 av Ulf Nilsson
m.fl. (fp) begär motionärerna, som
samtliga företräder valkretsar i Skåne,
tillkännagivanden om att möjligheter på
nytt bör skapas att låta regioner och
landsting bedriva försöksverksamhet med
regionalt självstyre (yrkande 3), att
försöksverksamheten med regionalt
självstyre i Skåne bör permanentas
(yrkande 1) samt att ansvarsfördelningen
mellan regionala och statliga organ i
regionen bör tydliggöras (yrkande 2). En
tydligare ansvarsfördelning innebär
enligt motionärerna att länsstyrelsen
företräder staten och ett regionparlament
företräder regionen/länet. Fler områden
bör definieras som ett regionalt ansvar,
och PARK:s förslag bör betraktas som
minimum för vad som skall betraktas som
regionalt ansvar. Resurser som avser
regionalpolitik, regional näringspolitik,
planering av regional
transportinfrastruktur, statliga medel
för utvecklingsprojekt och fördelning av
utvecklingsmedel till regionala
kulturinstitutioner bör ligga inom
regionens ansvar.
I motion 2002/03:N397 av Martin
Andreasson m.fl. (fp) yrkande 22 begär
motionärerna, som kommer från Stockholms
kommun och län, ett tillkännagivande om
en bättre regional demokrati och ett
större regionalt självstyre genom ett
ökat inflytande för landstinget.
Motionärerna vänder sig emot tanken att
ett kommunalförbundsliknande organ skall
överta uppgifter från länsstyrelsen i
länet. De anser att ett vidgat regionalt
självstyrelseansvar bör införas i
Stockholms län genom att uppgifter förs
över från länsstyrelsen till landstinget.
De anser att en sådan åtgärd är angelägen
för att främja regionens utveckling, ett
rationellt användande av begränsade
resurser och en nödvändig demokratisk
förankring av ofta kontroversiella
avgöranden. Ansvarsfördelningen mellan
kommunerna och landstinget skall inte
påverkas.
I en kommittémotion från
Kristdemokraterna, motion 2002/03:K376 av
Ingvar Svensson m.fl. (kd), begärs ett
tillkännagivande för regeringen om att
modellen med regionala självstyrelseorgan
skall införas i hela landet med direktval
till de regionala självstyrelseorganen.
Motionärerna hänvisar till PARK:s
överväganden och förslag samt framhåller
att en av folket vald
fullmäktigeförsamling alltid har ett
högre demokratiskt värde än en indirekt
vald sådan församling. Riksdagen bör
enligt motionärerna ompröva sitt beslut
från det föregående riksmötet om regional
samverkan.
I en partimotion från Centerpartiet,
motion 2002/03:K241 av Maud Olofsson
m.fl. (c), begär motionärerna att
regeringen skall lägga fram förslag till
ett regelverk för permanenta,
direktvalda, regionala styrelseorgan från
2007 (yrkande 17), att i avvaktan på en
sådan permanentning försöksverksamheten
bör kunna utvidgas genom att ansökningar
om att på försök få bilda nya regioner
med direktvalda regionfullmäktige
behandlas välvilligt (yrkande 16), att
regeringen gör en översyn av grundlagen
rörande bildandet av regioner (yrkande
20) samt att ansvaret för EU-stödet bör
överlåtas på regionerna (yrkande 21).
Utgångspunkten för den fortsatta
regionaliseringen i Sverige bör enligt
motionärerna vara att
ett permanent regelverk finns så
att de regioner som vill kan välja
regionfullmäktige i valet 2006 och börja
verka fr.o.m. den 1 januari 2007,
alla regioner har ett direktvalt
regionfullmäktige med beskattningsrätt,
regionerna kan ta över
landstingens uppgifter, dvs. det skall
endast finnas ett politiskt direktvalt
organ på regional nivå,
regionerna ges egen
beslutanderätt i fråga om
infrastrukturplaner, tillväxtplaner och
fördelning av utvecklingsmedel, dvs.
besluten bör inte villkoras med
godkännande av regeringen eller statliga
myndigheter,
de i regionen ingående
kommunerna är oförhindrade att öka
regionens kompetens genom att avstå egen
kompetens,
regeringsformen, liksom
kommunallagen, vallagen och
indelningslagen ses över för att erkänna
regionbildningarna som en självständig
politisk nivå.
Enligt motionen finns det i ett
regionaliserat Sverige inget behov av den
typ av samlad statlig regional närvaro
som länsstyrelserna utgör, även om de
statliga verksamheter som har regional
närvaro bör samordnas och samarbeta. I
yrkande 19 begärs därför ett
tillkännagivande om att
landshövdingeämbetet och länsstyrelserna
i deras nuvarande form bör avvecklas.
Jan Andersson (c), som är vald för
Hallands län, anför i motion 2002/03:K290
att Hallandsförbundet kommer att starta
och utveckla sin verksamhet för att bidra
till den regionala utvecklingen i länet.
Motionären anser att förbundets
fullmäktige bör kunna utses genom
direktval och begär ett tillkännagivande
för regeringen om direktval till
regionfullmäktige.
I motion 2002/03:N340 av Johan Linander
och Lars-Ivar Ericson (c) yrkande 16
begär motionärerna, som båda är valda för
skånska valkretsar, ett tillkännagivande
om ett ökat regionalt självstyre i Skåne.
Region Skåne med ett direktvalt
regionfullmäktige bör enligt motionärerna
redan nu få ta över ansvaret för
arbetsmarknadspolitiken inklusive de
statliga arbetsmarknadspengarna. Regionen
bör också få fördela de statliga
kulturanslagen utan statliga riktlinjer
och ta över det strategiska regionala
miljö- och jämställdhetsansvaret från
länsstyrelsen. Vidare bör
landshövdingeämbetet avskaffas.
I motion 2002/03:N302 av Ingegerd
Saarinen och Lotta N Hedström (mp)
yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om
direktvalda regionfullmäktige. Sådana bör
enligt motionärerna överta uppgifter från
länsstyrelserna och landstingen.
I motion 2002/03:K253 av Peter
Danielsson och Tobias Billström (m) begär
motionärerna, som företräder skånska
valkretsar, tillkännagivanden om att
försöket med utökat regionalt självstyre
i Region Skåne bör permanentas (yrkande
1) och om att möjligheterna bör utredas
att överföra fler ansvarsområden till
självstyrelseorganet i Region Skåne
(yrkande 2). Motionärerna anser att Skåne
utgör en tydligt geografiskt avgränsad
region samt att dess position i södra
Östersjön och i Öresundsregionen ökar
behovet av ett regionalt organ som kan
föra Skånes talan angående exempelvis
integration över sundet, infrastruktur,
samarbeten och olika former av
gränsproblematik. Ytterligare
ansvarsområden som bör kunna övertas av
regionen är enligt motionärerna
infrastruktursatsningar,
kultursatsningar, utbildning och andra
frågor som anknyter till det regionala
utvecklingsarbetet.
I motion 2002/03:K265 av samma
motionärer begärs tillkännagivanden om
att merparten av uppgifterna för
Länsstyrelsen i Skåne bör överföras till
självstyrelseorganet Region Skåne
(yrkande 1) och om att - eftersom det
s.k. företrädarskapet för Skåne redan
övergått till självstyrelseorganet -
ämbetet som landshövding i Skåne
omedelbart bör avskaffas (yrkande 2).
I motion 2002/03:K251 av Cecilia
Widegren m.fl. (m) yrkande 1 begär
motionärerna, som kommer från valkretsar
i Västra Götalands län, ett
tillkännagivande om att Västra
Götalandsregionen som en direktvald
politisk nivå med beskattningsrätt bör
avskaffas. Motionärerna anför att
regionen saknar folklig förankring.
Frivilligt kommunalt samarbete i olika
konstellationer beroende på vilka frågor
som är aktuella vore enligt motionärerna
att föredra framför den form som regionen
tagit med en stor och otymplig politisk
överbyggnad. De kritiserar att
regionförsöket förlängts i ytterligare
fyra år utan en noggrann utvärdering av
uppnådda resultat.
I en partimotion från Moderata
samlingspartiet, motion 2002/03:K379 av
Bo Lundgren m.fl. (m), begärs
tillkännagivanden om att landstingen bör
avvecklas som en del av en större hälso-
och sjukvårdsreform (yrkande 3) och om
att frågor som kräver samverkan i större
regioner bör lösas genom institutionella
arrangemang från fall till fall t.ex.
genom samverkan i kommunal- eller
regionalförbund (yrkande 4).
Övrigt
Uppgiftsfördelningsutredningen
Regeringen beslutade den 23 januari 2003
direktiv (dir. 2003:10) till den
utredning om en översyn av
ansvarsfördelningen mellan staten,
kommunerna och landstingen som först
aviserats i regeringens proposition om
regional samverkan och statlig
länsförvaltning, och som nämnts ovan.
Kommittén, som skall vara
parlamentariskt sammansatt, skall bedriva
sitt arbete i två etapper.
I den första etappen skall kommittén
identifiera, belysa och övergripande
analysera de samhällsförändringar som
inverkar på och skulle kunna föranleda
förändringar av strukturen och
uppgiftsfördelningen i relationen mellan
staten, landstingen och kommunerna.
Kommittén skall även identifiera, belysa
och övergripande analysera de
samhällsförändringar som inverkar på och
skulle kunna föranleda förändringar av
strukturen och uppgiftsfördelningen i
relationen mellan regeringen och de
statliga förvaltningsmyndigheterna.
Kommittén skall i sitt arbete utgå från
en övergripande beskrivning av rådande
struktur och uppgiftsfördelning, där
såväl brister som förtjänster med
nuvarande ordning identifieras. För den
första etappen skall kommittén redovisa
ett delbetänkande senast den 15 december
2003.
I den andra etappen skall kommittén
göra en fördjupad analys och bedömning av
strukturen och uppgiftsfördelningen.
Kommittén skall också i de delar där den
finner det motiverat föreslå
förändringar. Regeringen avser att
återkomma med tilläggsdirektiv för denna
del av uppdraget.
Kommittén skall i sitt arbete särskilt
uppmärksamma bl.a. hur
internationaliseringen, särskilt
samarbetet inom EU, påverkar det svenska
politiska och administrativa systemet och
ägna särskild uppmärksamhet åt den
regionala nivåns roll.
Tidigare utskottsbehandling
Vid behandlingen av frågorna om
regionbildning under förra årets riksmöte
(bet. 2001/02:KU7) anförde utskottet att
forskare och remissinstanser pekat på att
det kunde behövas 10-20 år innan mer
säkra slutsatser kunde dras om de
demokratiska effekterna av den
försöksverksamhet som bedrivits, och
utskottet ansåg att det inte var rimligt
att vänta så länge med att införa
förutsättningar för samverkan i samtliga
län. Utskottet delade i princip
regeringens uppfattning om formerna för
den fortsatta regionala samverkan. Någon
generell förlängning av den gällande
försökslagens giltighet borde därför inte
ske, och inte heller borde
försöksverksamheten utvidgas till att
omfatta ytterligare län. Av detta följde
att något tillkännagivande om
förberedelser för permanentning av den
pågående försöksverksamheten inte heller
var påkallad. Enligt utskottets
uppfattning låg det ett värde i att
verksamheten i Skåne län och Västra
Götalands län fortgår helt oförändrat
under ytterligare en mandatperiod.
Utskottet föreslog därför att giltigheten
av försökslagen skulle förlängas såvitt
avser verksamheten i dessa län och att de
således borde undantas från den nya lagen
om samverkansorgan i länen. - Reservation
avgavs i olika hänseenden av dels kd, c,
fp och mp, dels m.
Utskottet avstyrkte i samma betänkande
på förslag av bostadsutskottet yrkanden
om att avskaffa landshövdingeämbetet och
länsstyrelserna i deras nuvarande form.
Utskottet hänvisade till den redovisade
bedömningen av regionbildningsfrågan när
den på nytt aktualiserades motionsvis i
betänkande 2001/02:KU14.
Frågan om översyn av grundlagen rörande
bildandet av regioner behandlades senast
i utskottets betänkande 2001/02:KU13.
Utskottet ville - med anledning av ett
motionsyrkande om att direktvalda
regionfullmäktige skall bekräftas genom
att grundlagen ses över så att
regionfullmäktige kan erkännas -
framhålla att riksdagen nyligen hade
beslutat att försöksverksamheten med
regionala självstyrelseorgan skulle
fortsätta oförändrad under nästa
mandatperiod i Skåne län och Västra
Götalands län samt att verksamheten i
dessa län skulle bli föremål för
utvärdering, liksom verksamheten i övriga
län enligt den vid samma tillfälle
beslutade lagen om samverkansorgan
kontinuerligt skulle följas upp och
utvärderas. Mot denna bakgrund fann
utskottet det inte påkallat att vidta
någon åtgärd med anledning av vad som
anfördes i den nämnda motionen. Den
avstyrktes därför. - Reservation avgavs
av c.
Utskottet behandlade i sitt betänkande
2001/02:KU7 också en motion om att
avveckla landstingen som politisk nivå.
Utskottet vidhöll sin uppfattning från
tidigare att det inte då fanns anledning
att ifrågasätta landstingens roll i den
svenska demokratin men erinrade också om
att frågan kunde komma att beröras inom
den översyn av uppgiftsfördelningen som
regeringen aviserat. - Reservation avgavs
av m.
I samma betänkande behandlades en
motion om större frihet för
Stockholmsregionen att organisera sig
enligt sina särskilda förutsättningar.
Utskottet redovisade regeringens
uttalanden i propositionen om att
landstinget i Stockholms län sedan länge
har ansvarat för vissa regionala
utvecklingsuppgifter i länet samt att -
utan att det är reglerat av statsmakterna
- ett samarbetsförhållande etablerats
mellan landstinget, länsstyrelsen och
kommunerna som har likhet med vad som
gäller i försökslänen Skåne län och
Västra Götalands län. Utskottet hänvisade
till vad som framhållits i propositionen
om att kommunerna i Stockholms län,
liksom i andra län, har möjlighet såväl
att bilda ett kommunalförbund som kan
utgöra samverkansorgan i länet som att
behålla nuvarande samverkansformer.
Utskottet ansåg inte att något
tillkännagivande enligt motionen
behövdes.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen beslutade så sent som i januari
2002 att försöksverksamheten i Skåne län
och Västra Götalands län, där
landstingsfullmäktige utgör den
direktvalda beslutande
regionfullmäktigeförsamlingen, skall
fortgå i oförändrad form t.o.m. utgången
av år 2006 samtidigt som det öppnades
möjlighet att i övriga län bilda
samverkansorgan enligt den nya lagen.
Sådana har nu också bildats i flera län.
Uppföljning och utvärdering skall göras
av verksamheterna både enligt
försökslagen och enligt den nya lagen om
samverkansorgan.
Enligt utskottets uppfattning finns det
inte skäl för riksdagen att nu göra några
ändringar i beslutet om formerna för den
regionala samverkan. Utskottet beaktar
härvid också den allmänna översyn av
uppgiftsfördelningen mellan staten,
kommunerna och landstingen som regeringen
nyligen beslutat om och i vilken särskild
uppmärksamhet skall ägnas åt den
regionala nivåns roll.
Utskottet avstyrker med det anförda
motionerna 2002/03:K385 (fp) yrkande 4,
2002/03:N267 (fp) yrkande 21,
2002/03:K248 (fp) yrkandena 1-3,
2002/03:N397 (fp) yrkande 22,
2002/03:K376 (kd), 2002/03:K241 (c)
yrkandena 16, 17 och 21, 2002/03:K290
(c), 2002/03:N340 (c) yrkande 16 i denna
del, 2002/03:N302 (mp) yrkande 23,
2002/03:K253 (m) yrkandena 1 och 2,
2002/03:K265 (m) yrkande 1 och
2002/03:K251 (m) yrkande 1. Utskottet
finner det, liksom under föregående
riksmöte, inte heller påkallat att vidta
någon åtgärd med anledning av det i
motion 2002/03:K241 (c) yrkande 20
framförda förslaget att se över
grundlagen.
Utskottet finner inte heller skäl att
ändra sitt ställningstagande i fråga om
länsstyrelsernas ledning. Motionerna
2002/03:K241 (c) yrkande 19, 2002/03:
K265 (m) yrkande 2 och 2002/03:N340 (c)
yrkande 16 i denna del avstyrks därmed.
Utskottet vidhåller även sin
uppfattning från tidigare att det inte
finns anledning att nu ifrågasätta
landstingens roll i den svenska
demokratin men erinrar om att frågan
aktualiseras inom den översyn av
uppgiftsfördelningen som regeringen
aviserat. Motion 2002/03:K379 (m)
yrkandena 3 och 4 avstyrks därmed.
Samverkan över nationsgränser
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning
främst till pågående beredningsarbete
motioner om åtgärder för att underlätta
samverkan över nationsgränser.
Motioner
Samverkan över den finsk-svenska gränsen
tas upp i motion 2002/03:K418 av Lennart
Klockare och Birgitta Ahlqvist (s), där
det begärs ett tillkännagivande om
kommunalförbund mellan Haparanda och
Torneå kommuner. Motionärerna hänvisar
till det gränssamarbete som pågår inom
ramen för samarbetsorganet Provincia
Bothniensis. Samarbetsorganet saknar dock
status som juridisk person, vilket
innebär problem, och regeringen bör
enligt motionärerna återkomma med förslag
som innebär att kommunalförbund kan
bildas mellan de två kommunerna.
Två motioner tar upp möjligheterna till
samverkan i Öresundsområdet.
I motion 2002/03:K402 av Kent Härstedt
(s) begärs ett tillkännagivande om att
ett forum för kontinuerlig dialog bör
inrättas mellan beslutsfattare på bägge
sidor av Öresund. Motionären framhåller
att tusentals människor dagligen pendlar
till och från sina jobb över Öresund och
att företag och organisationer
marknadsför sig på båda sidor sundet, att
på skånska universitet och högskolor ofta
framhålls vikten av de nära
förbindelserna med studenter,
institutioner och näringsliv i Köpenhamn
och att arbetsmarknad, utbildning,
infrastruktur och företagande till stor
del utgår från det nära grannskapet
mellan Skåne och Själland.
Öresundsregionen blir på flera sätt
alltmer integrerad. Olika lagstiftning
eller olika tillämpning innebär
svårigheter för pendlare. Andra
svårigheter kan vara följd av
utflaggningar av fartyg, olika syn på bro-
och båtavgifter, olika alkoholpolitik,
olika syn på prostitution m.m. Andra
problem som ökar vikten av samarbete över
gränserna handlar om narkotika-, sprit-
och cigarettsmuggling, luftföroreningar
och livsmedelshantering. Motionären anför
att det saknas ett gemensamt forum för
människor att mötas, där gemensamma
frågor kan kanaliseras och föras fram på
ett demokratiskt sätt. Han anser därför
att möjligheter bör skapas för att
etablera ett forum där riksdagsledamöter,
folketingsledamöter samt regionala och
kommunala företrädare i Skåne och
Själland får tillfälle att mötas över
gränserna och diskutera viktiga frågor.
Forumet borde kunna mötas åtminstone två
gånger per år.
I motion 2002/03:N346 av Cristina
Husmark Pehrsson och Margareta Pålsson
(m) yrkande 3 begär motionärerna ett
tillkännagivande om behovet av regionala
särlösningar och ett flexiblare regelverk
utan att för den delen skapa
rättsotrygghet. Syftet med ett sådant
regelverk skulle vara att underlätta ökad
integration i den dansk-svenska
gränsregionen. Lösningar finns enligt
motionärerna på andra håll i Europa,
t.ex. i Tyskland, Schweiz, norra Italien
och Nederländerna.
Övrigt
Utredningsbetänkande
Regeringen beslutade år 2001 att
tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att undersöka de rättsliga
förutsättningarna för att svenska
kommuner skall kunna samarbeta med finska
och andra utländska kommuner i gemensamma
offentligrättsliga samarbetsorgan.
Gränskommunutredningen (Ju 2001:05,
dir. 2001:39) överlämnade i oktober 2002
sitt betänkande Ett internationellt
kommunalförbund (SOU 2002:84) med
bilagedel (SOU 2002:85). Utredningen
framhåller att det för att ett
internationellt kommunalförbund skall
kunna bildas - med hänsyn till reglerna i
10 kap. regeringsformen och folkrättsliga
principer - krävs att det sker genom en
internationell överenskommelse och att
kommunalförbundets befogenheter skall
anges i överenskommelsen.
Utredningen föreslår att en
internationell överenskommelse träffas
mellan Sverige och Finland med syftet att
ett internationellt kommunalförbund
bildas mellan Haparanda kommun och Torneå
stad. Utredningen har utarbetat ett
förslag till en sådan överenskommelse.
Förslaget avses också kunna bli modell
för senare överenskommelser om
internationella kommunalförbund mellan
andra kommuner.
I utredningsbetänkandet görs en
jämförelse mellan svensk och finsk
kommunalrätt. Utöver förslag i sakfrågan
innehåller betänkandet, liksom
direktiven, redogörelser för
gränssamarbete under ett decennium och
för nordiska och europeiska
överenskommelser. Betänkandet innehåller
vidare i bilagedelen en studie över
gränsöverskridande samarbete på lokal och
regional nivå inom EU.
Betänkandet remissbehandlas för
närvarande. Remisstiden går ut den
7 april 2003.
Nordiskt samarbete, Öresundsregionen
Inom Nordiska rådet och ministerrådet
pågår arbete för att underlätta det
nordiska samarbetet.
Sverige är under år 2003 ordförande för
det nordiska regeringssamarbetet inom
Nordiska ministerrådet. Temat för det
svenska ordförandeskapet är Integration
Norden. En aspekt på denna integration
rör integrationen mellan de nordiska
länderna. I det svenska
ordförandeskapsprogrammet framhåller
regeringen att kommuners och regioners
roll har förändrats samt att
beskrivningen "regionernas Europa" visar
på det gränsöverskridande samarbetets
ökade roll och att samarbete mellan
regioner prioriteras i det nordiska
regionalpolitiska samarbetsprogrammet
2001-2005. Sverige avser att under sitt
ordförandeskap verka för att olika
gränshinder och onödig byråkrati
avskaffas och följa upp den rapport
Nordbornas rättigheter (ANP 2002:719) som
lagts fram under 2002 samt driva arbetet
vidare.
Regeringen pekar också på att det
gränsöverskridande samarbetet mellan
Sverige och Danmark har fördjupats och
att länderna bedriver ett systematiskt
arbete för att gemensamt söka lösningar
på de problem som enskilda och företag
stöter på i regionen.
Öresundskommittén är ett samarbetsforum
för regionala och lokala politiker på
båda sidor sundet. Medlemsorgan i
kommittén är svenska och danska kommuner
och amt i Öresundsregionen. Region Skåne
ingår i forumet. Medlemsorganen utser
själva sina representanter i kommittén,
som utgörs av danska och svenska
politiker. De båda staterna har
observatörer i kommittén. Den möts minst
två, men normalt fyra, gånger om året.
Kommittén finansieras genom
medlemsbidrag. Kommittén får därutöver
bidrag från Nordiska ministerrådet och
viss extern projektfinansiering.
Statsrådet Berit Andnor besvarade den
28 januari 2003 en interpellation om
nordisk integration med särskild
inriktning på Öresundsområdet. I svaret
betonade hon att Sverige som ordförande i
det nordiska regeringssamarbetet i år ger
stark prioritet åt arbetet med att
avskaffa olika gränshinder samt pekade på
att förre danske statsministern Poul
Schlüter fått uppdraget att som hennes
särskilde representant arbeta med att
undanröja gränshinder mellan de nordiska
länderna. Hon framhöll vidare i fråga om
arbetet i Regeringskansliet bl.a. de
förhandlingar som pågått och alltjämt
pågår mellan de svenska och danska
skatteministerierna.
Uppgiftsfördelningsutredningen
I de ovan nämnda direktiven till
uppgiftsfördelningsutredningen nämns som
exempel på hur Sverige påverkas alltmer
av omvärlden det gränsregionala
samarbetet inom det ekonomiska och
sociala området som sker inom ramen för
EU-kommissionens gemenskapsinitiativ samt
att behovet av samarbete över
nationsgränserna dessutom kommer att öka
genom att unionen år 2004 utökas med ett
antal nya länder.
Tidigare utskottsbehandling
Utskottet behandlade motioner av liknande
slag under de två närmast föregående
riksmötena (bet. 2000/01:KU12 resp.
2001/02:KU14). Utskottet avstyrkte
motionerna med hänvisning till att
Gränskommunutredningens arbete borde
avvaktas.
Utskottets ställningstagande
Ett förslag med syftet att möjliggöra
kommunalförbund över nationsgränserna
bereds för närvarande inom
Regeringskansliet. Utskottet anser att
denna beredning skall avvaktas och
avstyrker motion 2002/03:K418 (s).
Utskottet hänvisar även i fråga om
behovet av samverkan i Öresundsregionen
som tas upp i motionerna 2002/03:K402 (s)
och 2002/03:N346 (m) yrkande 3 till
beredningen av Gränskommunutredningens
betänkande samt till arbetet inom
Nordiska rådet och ministerrådet.
Utskottet anser inte att något
tillkännagivande behövs med anledning av
de nämnda motionerna. De avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges
inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.
1.Regionala självstyrelseorgan (punkt 1)
av Helena Bargholtz (fp), Ingvar
Svensson (kd), Kerstin Lundgren (c),
Gustav Fridolin (mp) och Liselott
Hagberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ger som sin mening regeringen
till känna vad som anförs i reservation
1. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:K241 yrkandena 16, 17, 20 och 21,
2002/03:K248 yrkandena 1-3, 2002/03:K253
yrkandena 1 och 2, 2002/03:K265 yrkande
1, 2002/03:K290, 2002/03:K376,
2002/03:K385 yrkande 4, 2002/03:N267
yrkande 21, 2002/03:N302 yrkande 23,
2002/03:N340 yrkande 16 i denna del och
2002/03:N397 yrkande 22 och avslår motion
2002/03:K251 yrkande 1.
Ställningstagande
Inom PARK förelåg bred enighet om
framtidsinriktningen för regionernas
utveckling. Vi anser att den ordning som
infördes genom riksdagens beslut under
föregående riksmöte är olycklig. Det
rimliga hade varit att under denna
mandatperiod fortsätta
försöksverksamheten och utvidga den med
sikte på att under nästa mandatperiod
fatta beslut om att permanenta det
regionala självstyret.
Enligt vår mening skall
subsidiaritetsprincipen vara central i
arbetet för maktdelningen mellan
samhällets olika nivåer. Principen vilar
på två grundsatser: dels att det som en
gemenskap kan sköta på ett ändamålsenligt
sätt skall den gemenskapen också få
sköta, dels att de överordnade
gemenskaperna, t.ex. staten, har
skyldighet att stödja där det behövs.
Detta stöd skall respektera de enskilda
människornas rättigheter och
gemenskapernas eget kompetensområde. En
renodling i ansvarsfördelningen mellan
staten och självstyrelseorganen bör vara
en grundläggande princip. Den ordning som
infördes med regionala samverkansorgan
innebär en maktcentralisering, medan
utgångspunkten i stället bör vara den
grundläggande principen att beslut skall
fattas så nära de berörda som möjligt.
Ordningen med regionala samverkansorgan
innebär att det regionala
företrädarskapet blir oklart, och
otydligheten ökar i relationen till
omvärlden. I stället för självständiga,
starka regionorgan skapas kommunalförbund
som ger varje kommun vetorätt i varje
fråga. I de kommunalförbund som
samverkansorganen utgör är dessutom
enbart de större partierna
representerade, vilket gör att den
politiska mångfalden och
representativiteten minskar. Det gör att
medborgarinflytandet och
genomskinligheten försvagas och att
ansvarsutkrävande försvåras. Grunden för
att regionerna skall kunna ta över
centrala välfärdsuppgifter och andra
uppgifter på eget ansvar är att det finns
möjlighet att utkräva ansvar enligt
demokratins principer. Det centrala
organet i regionbildningarna bör därför
vara fullmäktigeförsamlingarna.
Vi anser inte att möjligheten att bilda
samverkansorgan kan ersätta möjligheten
att bilda regionala självstyrelseorgan
med större ansvar och större resurser än
dessa samverkansorgan. Den tidigare
inledda regionaliseringen kan inte
stoppas. Vi anser därför att tydliga
besked bör ges om att utrymmet successivt
kommer att ökas för det regionala
självstyret och att ansökningar från
länen att få bilda regioner med
självstyrelseorgan bör bemötas välvilligt
så att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag som gör det möjligt
att bilda nya sådana regioner. Siktet bör
därvid vara inställt på en permanent
lösning i form av ett fast
institutionellt ramverk.
Ett permanentande av regionerna bör
präglas av den tilltro till lokala och
regionala folkvaldas förmåga att ta
ansvar också för stora beslut som var
vägledande då försöksverksamheten
inleddes. En övergång från försök till
permanenta regioner bör naturligen föra
med sig ökade befogenheter för regionerna
att fatta beslut.
Sammanfattningsvis bör enligt vår
uppfattning följande vara
utgångspunkterna för den fortsatta
regionaliseringen i Sverige:
Ett permanent regelverk bör
finnas så att de regioner som så vill kan
välja regionfullmäktige i valet 2006 och
börja verka från den 1 januari 2007.
Alla regioner bör ha ett
direktvalt regionfullmäktige med
beskattningsrätt.
Regionerna bör ta över även
landstingens uppgifter - det skall endast
finnas ett politiskt tillsatt organ på
regional nivå.
Regionerna bör ges egen
beslutanderätt i fråga om
infrastrukturplaner, tillväxtplaner och
fördelning av utvecklingsmedel, dvs.
besluten bör inte villkoras med
godkännande av regeringen eller statliga
myndigheter.
De i regionen ingående
kommunerna bör vara oförhindrade att öka
regionens kompetens genom att avstå egen
kompetens.
Regeringsformen, liksom
kommunallagen, vallagen och
indelningslagen, bör ses över för att
erkänna regionbildningarna som en
självständig politisk nivå.
Riksdagen bör begära förslag från
regeringen till en permanent lösning i
enlighet med vad ovan anförts.

2.Länsstyrelsernas ledning (punkt 2)
av Kerstin Lundgren (c).
- under förutsättning av bifall till
reservation 1 -
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ger som sin mening regeringen
till känna vad som anförs i reservation
2. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:K241 yrkande 19, 2002/03:K265
yrkande 2 och 2002/03:N340 yrkande 16 i
denna del.
Ställningstagande
I ett regionaliserat Sverige finns enligt
min mening inget behov av den typ av
samlad statlig regional närvaro som
länsstyrelserna utgör, även om de
statliga verksamheter som har regional
närvaro bör samordnas och samarbeta. I
samband med förberedelser för en
regionalisering bör därför
landshövdingeämbetet och länsstyrelserna
i deras nuvarande form avvecklas.
Riksdagen bör ge regeringen detta till
känna som sin mening.
3.Landstingen (punkt 3)
av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel
(m) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ger som sin mening regeringen
till känna vad som anförs i reservation
3. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:K379 yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Vi ifrågasätter om det är ändamålsenligt
att även i framtiden ha två kommunala
nivåer. Landstingen bör därför, som en
del av en större reform av hälso- och
sjukvården, avvecklas. Frågor som kan
kräva samverkan i större regioner kan och
bör enligt vår uppfattning lösas genom
institutionella arrangemang från fall
till fall, t.ex. genom samverkan i
kommunalförbund. Frågan om landstingens
avveckling bör utredas i samband med den
översyn av uppgifts- och
ansvarsfördelning som regeringen nu har
beslutat om.
Riksdagen bör med bifall till motion
2002/03:K379 yrkandena 3 och 4 som sin
mening ge regeringen till känna vad vi
anfört.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda yttrande. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt
i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.
Regionala självstyrelseorgan (punkt 1)
av Mats Einarsson (v).
Vänsterpartiet anser att den regionala
demokratin bör stärkas genom att
direktvalda regionfullmäktige ges
ansvaret för såväl de nuvarande
landstingens uppgifter som huvuddelen av
statens uppgifter på regional nivå.
Därigenom blir den politiska tydligheten
och möjligheten att utkräva politiskt
ansvar störst. Ett regionfullmäktige
innebär, till skillnad från
kommunalförbundsmodellen, inte heller
någon utökad organisation, utan är en
omfördelning av resurser, ansvar och
kompetens.
I samband med riksdagens beslut i
början av 2002 (bet. 2001/02:KU7 Regional
samverkan och statlig länsförvaltning)
biträdde dock Vänsterpartiets ledamöter
den kompromiss som innebär en fortsatt
försöksverksamhet i Västra Götaland och
Skåne, samtidigt som en ny form för
regional samverkan i form av
kommunalförbund öppnades för dem som så
önskar. Vänsterpartiet står fast vid
detta beslut, och jag kan därför inte
heller nu stödja de yrkanden som innebär
en omedelbar begäran om ny lagstiftning.
Efter försöksperiodens utgång 2006 bör
dock en permanent lagstiftning införas.
Direktvalda regionfullmäktige kommer då
med all säkerhet att framstå som den
naturliga lösningen, och jag anser att
arbetet med att utarbeta denna
lagstiftning bör inledas så snart som
möjligt.
BILAGA
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:K241 av Maud Olofsson m.fl. (c):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
fortsatt försöksverksamhet med
regionbildningar.
17. Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till ett regelverk för
permanenta, direktvalda, regionala
styrelseorgan från 2007 i enlighet med
vad i motionen anförs.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
avveckling av landshövdingeämbetet och
länsstyrelserna i deras nuvarande form.
20. Riksdagen begär att regeringen gör en
översyn av grundlagen rörande bildandet
av regioner i enlighet med vad i
motionen anförs.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att överlåta ansvaret för EU-stödet på
regionerna.
2002/03:K248 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att permanenta
försöksverksamheten med regionalt
självstyre i Skåne.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att tydliggöra
ansvarsfördelningen mellan regionala
och statliga organ i regionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att tillåta regioner och
landsting att bedriva försöksverksamhet
med regionalt självstyre.
2002/03:K251 av Cecilia Widegren m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att avskaffa Västra Götalandsregionen
som en direktvald politisk nivå med
beskattningsrätt.
2002/03:K253 av Peter Danielsson och
Tobias Billström (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att försöket med utökat regionalt
självstyre i Region Skåne bör
permanentas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att utreda möjligheterna att överföra
fler ansvarsområden till
självstyrelseorganet i Region Skåne.
2002/03:K265 av Tobias Billström och
Peter Danielsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
överförandet av uppgifter från
Länsstyrelsen i Skåne till
självstyrelseorganet Region Skåne.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ett omedelbart avskaffande av ämbetet
som landshövding i Skåne.
2002/03:K290 av Jan Andersson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
direktval till regionfullmäktige.
2002/03:K376 av Ingvar Svensson m.fl.
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att modellen med regionala
självstyrelseorgan skall införas i hela
landet med direktval för de regionala
självstyrelseorganen.
2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
landstingen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
samverkan i kommunal- eller
regionalförbund.
2002/03:K385 av Helena Bargholtz m.fl.
(fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförts
om demokrati i regionerna.
2002/03:K402 av Kent Härstedt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
inrättandet av ett forum för kontinuerlig
dialog mellan beslutsfattare på bägge
sidor Öresund.
2002/03:K418 av Lennart Klockare och
Birgitta Ahlqvist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
kommunförbund mellan Haparanda och Torneå
kommuner.
2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl.
(fp):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
direktvalda regionfullmäktige.

2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och
Lotta N Hedström (mp):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
direktvalda regionfullmäktige.
2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-
Ivar Ericson (c):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om ett ökat regionalt självstyre
i Skåne.
2002/03:N346 av Cristina Husmark Pehrsson
och Margareta Pålsson (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs
gällande behov av regionala
särlösningar och ett flexiblare
regelverk utan att för den delen skapa
rättsotrygghet.
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl.
(fp):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en bättre regional demokrati och ett
större regionalt självstyre genom ett
ökat inflytande för landstinget.