Fosterdiagnostik, abort m.m.
Betänkande 1994/95:SoU18
Socialutskottets betänkande
1994/95:SOU18
Fosterdiagnostik, abort m.m.
Innehåll
1994/95
SoU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1994/95:142 om fosterdiagnostik och abort och sexton motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas också sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1995.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna för fosterdiagnostik. Utskottet tillstyrker också propositionens förslag till ändring i abortlagen (1974:595) med vissa smärre ändringar föranledda av ett yttrande från Lagrådet. Samtliga motioner avstyrks.
Kds-ledamoten har i en reservation yrkat att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ramlag till skydd för individens personliga värdighet.
Propositionen
I proposition 1994/95:142 yrkas
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i abortlagen (1974:595),
2. att riksdagen godkänner vad regeringen anför om riktlinjer för fosterdiagnostik (avsnitt 6.1).
Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga 1.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1994/95:So25 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om register rörande missbildade foster.
1994/95:So26 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för innehåll och organisation av stöd till gravida kvinnor enligt vad i motionen anförts om en allsidig informationsinsats när det gäller fosterdiagnostiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lämpligheten av att ultraljudsundersökningarna i möjligaste mån centraliseras för att ge gravida kvinnor det bästa omhändertagandet,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp tillsätts för att ge det ofödda barnet rätt till sekretess enligt vad i motionen anförts om begränsning av fosterdiagnostiken.
1994/95:So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fosterdiagnostik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om abort,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödåtgärder för kvinnor i beslut om abort,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödåtgärder för kvinnor efter abort,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödåtgärder för personal som arbetar med abortering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om preimplantatorisk fosterdiagnostik,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagförslag om reglering av forskning inom preimplantatorisk fosterdiagnostik.
1994/95:So28 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ramlag till skydd för individens personliga värdighet i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information från fosterdiagnostik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om preimplantatorisk diagnostik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödsamtal före och efter abort,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett abortförebyggande och graviditetsstödjande program i enlighet med vad i motionen anförts.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:So453 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om provrörsbefruktning.
1994/95:So496 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning och information,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rådgivning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett samrådsförfarande borde vara en rättighet och en skyldighet för båda parter vid eventuell abort.
1994/95:So497 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar införa ett förbud mot utlämnande av information om fostrets kön före utgången av 25:e graviditetsveckan om det inte kan anses medicinskt motiverat.
1994/95:L411 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningen av äggdonationer i Sverige.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till legal abort.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas vissa frågor som gäller fosterdiagnostik, sena aborter samt stödsamtal i samband med abort.
Riksdagen föreslås godkänna vissa riktlinjer för verksamhet med fosterdiagnostik. I dessa betonas kvinnans självständiga beslut. Riktlinjerna avser bl.a. tillgänglighet till och information om fosterdiagnostik liksom frågan om hur icke efterfrågad information som framkommit i samband med fosterdiagnostik bör hanteras. Även preimplantatorisk diagnostik behandlas.
I propositionen föreslås vidare att abortlagen (1974:595) ändras så att alla kvinnor som begär abort skall erbjudas stödsamtal innan aborten utförs. De kvinnor som genomgår abort skall även erbjudas samtal efter aborten.
Gränsen för abort utan särskilt tillstånd bör enligt propositionen även fortsättningsvis ligga vid utgången av 18:e graviditetsveckan. De synnerliga skäl som krävs för abort efter denna tidpunkt preciseras, liksom hittills, inte närmare i lagtexten.
Ärendet och dess beredning i regeringskansliet
I september 1989 överlämnades betänkandet Den gravida kvinnan och fostret -- två individer (SOU 1989:51) till Socialdepartementet. Betänkandet har remissbehandlats. Statens medicinsk-etiska råd, som är ett rådgivande organ till regeringen, har i januari 1992 redovisat sina synpunkter på betänkandet. Medicinska forskningsrådet har i ett yttrande till Socialdepartementet den 18 september 1991 redovisat forskningsläget angående preimplantatorisk diagnostik. Statens medicinsk-etiska råd har beretts tillfälle att göra en etisk bedömning av denna fråga och har i februari 1992 inkommit till Socialdepartementet med ett yttrande härom.
I propositionen anförs att lagändringarna till övervägande delen är av redaktionell eller språklig karaktär. En ny bestämmelse föreslås dock om att en kvinna som vill avbryta sitt havandeskap skall erbjudas ett stödsamtal innan åtgärden utförs. Regeringen anser på grund av förslagens beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats anförs det.
Ärendets beredning i riksdagen
Utskottet har hållit en sluten utfrågning om olika etiska frågor som fosterdiagnostik med företrädare för Statens medicinsk-etiska råd och bl.a. docenten i klinisk genetik Jan Wahlström.
Utskottet har vidare den 21 mars 1995 beslutat inhämta Lagrådets yttrande över lagförslaget. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga 2.
De handikappades riksförbund (DHR) har uppvaktat utskottet i ärendet.
Riktlinjer för fosterdiagnostik
I propositionen föreslås riksdagen godkänna vad regeringen anför om riktlinjer för fosterdiagnostik. Någon författningsreglering föreslås inte. Enligt propositionen är det tillräckligt att Socialstyrelsen utformar allmänna råd i enlighet med av riksdagen antagna riktlinjer.
Förslaget innebär att alla kvinnor skall erbjudas information om fosterdiagnostik. Gravida kvinnor som är yngre än 35 år eller som inte tillhör någon riskgrupp föreslås erbjudas en allmän, översiktlig information. Gravida kvinnor som är 35 år och äldre samt kvinnor som tidigare fött barn med funktionsstörning eller som är bärare av anlag för någon svår ärftlig sjukdom bör, enligt förslaget, erbjudas en mer ingående information och vägledning om fosterdiagnostik samt också erbjudas genetisk rådgivning.
Informationen skall enligt förslaget innehålla uppgift om vilka möjligheter fosterdiagnostiken erbjuder, på vilka villkor undersökningarna är tillgängliga samt vilka begränsningar och risker som är förknippade med dessa.
Kvinnan skall, efter att ha fått information, själv -- i samråd med läkaren -- bestämma om hon skall genomgå fosterdiagnostik.
Enligt propositionen skall alla gravida kvinnor erbjudas information om ultraljudsundersökning.
I de fall risk för fosterskada konstaterats skall kvinnan erbjudas information och stöd, anförs det. Den gravida kvinnan bör utan särskild begäran få all information om fostrets hälsotillstånd som kommer fram vid fosterdiagnostisk undersökning -- även sådan information som inte eftersökts av läkaren. Uppgift om fostret som inte rör dess hälsotillstånd, exempelvis kön, bör dock endast lämnas ut om kvinnan särskilt begär det.
Screeningundersökning skall i princip undvikas i samband med fosterdiagnostik enligt förslaget. Om det trots allt skulle bedömas angeläget med sådan undersökning är det, enligt propositionen, lämpligt att detta anmäls till Socialstyrelsen.
Information om fosterdiagnostik och information efter genomförd diagnostik
I propositionen framhålls att fosterdiagnostik i vid mening omfattar alla slags undersökningar som kan göras, antingen på den gravida kvinnan eller på fostret, för att bedöma fostrets utveckling och hälsa. Den helt dominerande delen av fosterdiagnostik utgörs av rutinmässiga undersökningar som görs inom mödrahälsovården för att bl.a. fastställa graviditetens längd och fostrets tillväxt. Undersökningar för att upptäcka missbildningar och sjukdomstillstånd hos fostret gäller framför allt familjer med kända anlag för ärftliga sjukdomar och kvinnor som på grund av sin ålder kan löpa risk att föda barn med missbildningar. Här avses framför allt den senare typen av undersökningar.
Resultatet av en fosterdiagnostisk undersökning kan leda till att de blivande föräldrarna väljer att avbryta graviditeten genom abort. I propositionen anförs att fosterdiagnostiken därmed aktualiserar en rad grundläggande existentiella frågor som bl.a. gäller människosyn, människovärde, rätten till liv, inställning till sjukdom och lidande samt attityder till handikapp.
Enligt propositionen måste ställningstagandet till fosterdiagnostik ta sin utgångspunkt i en människosyn där människor förväntas klara av att fatta svåra beslut. Ett ställningstagande till att avbryta graviditeten är ett stort och svårt beslut. Hur svårt ställningstagandet till fosterdiagnostik än är så finns det ingen annan än kvinnan som är bättre lämpad att fatta beslut. Det har framförts farhågor om att fosterdiagnostiken skulle kunna leda till ett samhälle där svåra handikapp inte accepteras. Enligt propositionen finns det inget som säger att en syn på kvinnor och män som kompetenta att fatta svåra beslut skulle leda till en sådan utveckling.
Användandet av fosterdiagnostik regleras inte i någon särskild lagstiftning. Enligt gällande bestämmelser inom hälso- och sjukvården är det den behandlande läkarens skyldighet att inom möjligheternas gräns göra de undersökningar som den vårdsökandes tillstånd kräver. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten har också rätt att få information om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds. Informationen är en förutsättning för att patienten skall kunna ge sitt samtycke till den behandling som läkaren föreslår. Bestämmelserna gäller också gravida kvinnor även om graviditeten inte är någon sjukdom. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) kan dock ingen kräva att få genomgå en viss undersökning, utan det är läkarens uppgift att bedöma om det finns medicinska indikationer för undersökningen.
Frågan om information och kunskap är, enligt propositionen, en av de centrala frågorna i samband med fosterdiagnostiken. Förutsättningen för att kunna gör ett välunderbyggt ställningstagande är att kvinnan har god kunskap om fosterdiagnostiken. Kunskaper om fosterdiagnostikens möjligheter, begränsningar och risker kommer att vara avgörande för om kvinnan vill genomgå fosterdiagnostik eller inte, heter det. Kvinnan måste också göras medveten om det dilemma som kan uppstå om undersökningen ger besked om en missbildning eller skada. Det bör vara en självklarhet att kvinnan kan känna att hon har valfrihet att avstå från fosterdiagnostik. Informationen måste därför ges på ett sådant sätt, framhålls det, att kvinnan verkligen upplever sig ha ett reellt val.
Blivande föräldrar som får besked om att deras foster är svårt skadat eller missbildat upplever ofta en kris- eller sorgereaktion. I propositionen anförs att det är nödvändigt att det finns en beredskap hos personalen att hantera dessa psykologiska reaktioner. Den första informationen kvinnan får och det sätt den ges på kan vara avgörande för om hon beslutar sig för abort eller inte. Hos dem som informerar kvinnan krävs därför en stor lyhördhet och en etisk medvetenhet liksom kunskap om skadans eller missbildningens omfattning, kunskap om de praktiska konsekvenserna av handikapp samt kunskap om de samhällsinsatser som kan erbjudas familjer med handikappade barn. Det är också, enligt propositionen, en fördel om kvinnan kan erbjudas möjlighet att träffa flera personer som kan ge information om den aktuella skadan eller sjukdomen och vilka framtida konsekvenser denna kan få för barnet och för familjen. Det kan gälla kurator, psykolog eller genetiker.
I propositionen framhålls att etiska aspekter på fosterdiagnostik bör ges stort utrymme i fortbildningen av berörda läkare och barnmorskor för att dessa skall kunna möta kvinnan på ett bra sätt. Förutom medicinsk kunskap och etiska diskussioner bör personalen också få grundläggande kunskap om samhällets stöd till människor med funktionshinder.
Enligt gällande lagstiftning har kvinnan i princip rätt att få del av all information som kommer fram vid fosterdiagnostik, även sådan som inte eftersökts vid undersökningen. Endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas skall den undanhållas henne. Utan särskild begäran skall emellertid enbart den information som rör fostrets hälsotillstånd lämnas till kvinnan. Om kvinnan särskilt begär det skall hon dock få all information om fostret, även dess kön.
Statens medicinsk-etiska råd som yttrat sig över betänkandet Den gravida kvinnan och fostret -- två individer anför bl.a. följande angående informationen till kvinnan:
Kvinnans rätt till kunskap och värdet av öppenhet från hälso- och sjukvårdens sida är väsentliga etiska utgångspunkter. Det gäller även uppgift om fostrets kön, som inte är medicinskt motiverad. Informationen skall inte vara kopplad till en tidsgräns (17--18 veckor) under graviditeten. Rådet finner det svårt att åstadkomma särskilda regler för detta inom ramen för gällande grundsatser för sekretess.
Kvinnans rätt att få abort utan angivande motiv måste även i detta fall respekteras.
Som tidigare sagts skall all information på begäran lämnas ut till de berörda. Det är dock viktigt att betona att sekretessen strikt upprätthålls gentemot utomstående.
I motion So26 av Stig Sandström m.fl. (v) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en plan för innehåll och organisation av stöd till den gravida kvinnan enligt vad i motionen anförts om en allsidig informationsinsats när det gäller fosterdiagnostiken (yrkande 1). Motionärerna anser att det skall vara kvinnan själv som bestämmer över om hon vill genomgå fosterdiagnostik eller inte och är därmed positiva till propositionens förslag. Motionärerna är också positiva till att utelämna uppgifter om kön och andra ovidkommande uppgifter vid information om diagnostikens resultat. Den som utför diagnostiken, läkare eller barnmorska, måste dock alltid delge patienten all sin kunskap om barnet när så begärs. Motionärerna framhåller att det är viktigt med allsidig information till föräldrar om det väntade barnet misstänks kunna födas med en missbildning och att de är positiva till en utbyggd genetisk vägledning. I varje skede av graviditeten skall kvinnan ha rätt till en kuratorskontakt. Det är också viktigt att hon har tillgång till kontakt med en genetiker och omsorgskurator som kan förmedla vilka stora livskvaliteter det ändå finns trots ett handikapp. Motionärerna anser att det i propositionen talas mycket om kvinnans kapacitet och självbestämmande men knappt något alls om vilka resurser som skall ges för att det skall fungera i verkligheten. Regeringen bör därför återkomma med en plan för utbildning av läkare, barnmorskor och kuratorer som skall utmynna i en god information och ett gott stöd till kvinnan.
I samma motion hemställs också att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp tillsätts för att ge det ofödda barnet rätt till sekretess enligt vad i motionen anförts om begränsning av fosterdiagnostiken (yrkande 3). Enligt motionärernas synsätt skall rätten till sekretess ingå i den ofödda människans rättigheter då gentekniken utgör ett hot mot människors integritet. Motionärerna pekar på att kunskaper om dem som prenatalt diagnostiseras kommer att finnas utanför deras egen kontroll hos föräldrarna och andra, t.ex. hos forskare och försäkringsbolag. Rätten till lagskydd innebär, enligt motionärerna, att fosterdiagnostikens möjligheter måste begränsas, dvs. vilka egenskaper som inte skall få efterforskas. Här kan även sjukdomar anses vara egenskaper. Motionärerna föreslår att en expertberedning tillsätts för att komma med förslag till ett system som reglerar fosterdiagnostiken. Beredningens uppgift skall också vara att ge det ofödda barnet rätt till sekretess och hur denna rätt skall garanteras. I en sådan expertberedning föreslås flera representanter för handikappförbunden vara representerade.
I motion So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fosterdiagnostik (yrkande 1). Motionärerna delar propositionens uppfattning att självbestämmande är kopplat till kunskap och att alla gravida kvinnor skall ges information om att fosterdiagnostik finns. Motionärerna framhåller att eftersom det alltjämt är läkaren som, i samråd med kvinnan, avgör om den möjliga medicinska nyttan väger upp eventuella risker, så tror motionärerna inte att fosterdiagnostiken kommer att missbrukas. Förslaget stärker kvinnans möjligheter att få kunskap som möjliggör ett etiskt avvägt beslut om vilka val hon ställs inför. Information om fosterdiagnostikens innehåll och konsekvenser kan t.ex. innebära att kvinnan helt avstår från diagnostik, även rutinmässig ultraljudsundersökning. Om kvinnan väljer att genomgå diagnostik, kan information om eventuell fosterskada leda till bättre förberedelser att rädda barnet, likaväl som till beslut om abort. Motionärerna delar också uppfattningen att 18-veckors gränsen utgör en betryggande säkerhetsmarginal till tidpunkten för fostrets livsduglighet och att det därför inte finns anledning att ändra den tidpunkt fram till vilken beslutet om abort helt är kvinnans eget.
Motionärerna anför vidare att antalet aborter efter fosterdiagnostik i dag är få och som regel, ur vissa perspektiv, väl motiverade. I propositionen förutsätter regeringen att Socialstyrelsen, Statens medicinsk-etiska forskningsråd och de forskningsetiska kommittéerna följer utvecklingen och aktualiserar framtida behov av lagstiftning på området. Motionärerna ser det som angeläget att detta förs fram som en av de riktlinjer som skall följas i form av ett särskilt förslag.
I motion So28 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information från fosterdiagnostiken (yrkande 2). Motionärerna anser att med nuvarande abortlagstiftning försämrar regeringens förslag, om ökad tillgång på fosterdiagnostik och den information som där framkommer, ytterligare fostrets rättssäkerhet. Ingen avvägning sker mellan de båda parterna i den konflikt som fosterdiagnostiken kan skapa. Motionärerna har en mer restriktiv syn på informationen och anser att endast dödliga och mycket allvarliga sjukdomar och defekter bör delges utan särskild begäran. Övrig ärftlighet eller defekt vad avser fostrets hälsotillstånd bör bara delges om det särskilt efterfrågas. Karakteristika som inte avser fostrets hälsotillstånd, t.ex. kön och ögonfärg, bör inte delges alls. I denna del bör riksdagen avslå regeringens förslag till riktlinjer för fosterdiagnostik och i stället godkänna här angivna riktlinjer, anförs det.
Motionärerna betonar att det är viktigt att de former som informationen vidarebefordras i är genomtänkta. För att kunna ge en fullödig information krävs att informatören har en god etisk medvetenhet samt kunskaper om de praktiska konsekvenserna av ett handikapp och om de samhällsinsatser som kan erbjudas familjer med handikappade barn. Detta kan kräva att den ansvarige läkaren alltid erbjuder fler samtalspartner som exempelvis genetiker, kurator eller psykolog. Ytterligare stödsamtal skall alltid erbjudas. Motionärerna hänvisar till att i Danmark erbjuds kvinnan ett samtal med en företrädare för en familj som har barn med den aktuella sjukdomen eller skadan. Denna modell borde bli praxis även i Sverige, anser motionärerna.
I motion So497 av Margareta Israelsson m.fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar införa ett förbud mot utlämnande av information om fostrets kön före utgången av 25:e graviditetsveckan om det inte anses medicinskt motiverat. Motionärerna anför att fosterdiagnostiken ger information om fostrets hälsotillstånd men också kan ge information om fostrets kön. Det finns, enligt motionärerna, en risk att kvinnan kan besluta sig för abort av andra skäl än strikt medicinska, exempelvis om hon eller familjen önskar sig ett barn av ett visst kön. Motionärerna vill därför ändra lagstiftningen så att ett förbud införs mot att utlämna information om det väntade barnets kön till 25:e graviditetsveckan, om informationen inte kan anses medicinskt motiverad. Detta skulle omöjliggöra att informationen missbrukas.
Ultraljudsundersökning
I motion So26 av Stig Sandström m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande till regeringen om lämpligheten av att ultraljudsundersökningarna i möjligaste mån centraliseras för att ge gravida kvinnor det bästa omhändertagandet (yrkande 2). I propositionen redovisas att ultraljudsundersökning för närvarande erbjuds i princip alla gravida kvinnor. Ultraljudstekniken genomgår en snabb utveckling som väntas leda till att även mindre avvikelser kommer att kunna upptäckas och att undersökningarna kommer att kunna göras tidigt i graviditeten.
Preimplantatorisk diagnostik
I propositionen redovisas att Medicinska forskningsrådet år 1991 ombads att bidra med underlag för ställninstagandet till preimplantatorisk diagnostik genom att lämna information om utvecklingen av forskningen inom området. Statens medicinsk-etiska råd gjorde därefter, år 1992, en etisk bedömning av frågan. Medicinsk-etiska rådet ansåg att klinisk forskning borde kunna tillåtas efter godkännande av forskningsetisk kommitté. Sådan forskning borde, enligt Medicinska forskningsrådet och Medicinsk-etiska rådets mening, endast ske i de fall det finns risk för att fostret har anlag för någon svår ärftlig sjukdom och in-vitro-fertilisering (IVF) samtidigt är en förutsättning för graviditet. Sedan rådens yttranden avlämnats har metoden kommit i kliniskt bruk i bl.a. Storbritannien. I Sverige har viss klinisk forskning bedrivits och klinisk prövning nyligen startats.
Enligt regeringens bedömning bör metoden användas med stor restriktivitet. Preimplantatorisk diagnostik föreslås få användas endast vid diagnostik av allvarliga, progressiva, ärftliga sjukdomar som leder till tidig död och där ingen bot eller behandling finns. Könsbestämning föreslås endast få göras som led i diagnostik av könsbundna ärftliga sjukdomar där bot eller behandling saknas.
Regeringen avser enligt propositionen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att rapportera om den fortsatta tillämpningen.
I motion So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om preimplantatorisk fosterdiagnostik (yrkande 6) och lagförslag om reglering av forskning inom preimplantatorisk fosterdiagnostik (yrkande 7). Motionärerna anför att regeringen har intagit en ställning mellan utredningen om det ofödda barnet, som inte vill tillåta preimplantatorisk fosterdiagnostik utanför forskningsområdet och Statens medicinska forskningsråd, som jämställer preimplantatorisk diagnostik med annan fosterdiagnostik. Den nu aktuella propositionen avser fosterdiagnostik i kliniskt syfte (för bedömning av eventuell abort eller val av ägg vid yttre befruktning) varför frågan om forskning ej är aktuell i detta sammanhang. Av de inkomna yttrandena framgår tydligt att olika sakkunniga gör mycket olika bedömningar av lämpligheten av preimplantatorisk diagnostik. Det framgår också att osäkerheten är stor när det gäller effekterna av extern hantering av ägg. Motionärerna anser att den medicinska osäkerheten tillsammans med de etiska invändningar som framförts gör att man i dagsläget rimligen inte kan tillåta preimplantatorisk diagnostik i kliniskt syfte. För grundforskning och kliniskt tillämpad forskning skall tillstånd från Socialstyrelsen föreligga. Motionärerna förutsätter därför att regeringen återkommer med lagförslag för reglering av forskningen inom detta område.
I motion So28 av Alf Svensson m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om preimplantatorisk diagnostik (yrkande 3). Europarådet har rekommenderat sina medlemsländer att rätten att födas med omanipulerad arvsmassa skall räknas till de mänskliga rättigheterna. Motionärerna anser att det är tveksamt om den preimplantatoriska diagnostiken ger några garantier för en omanipulerad avsmassa. De s.k. totiopotenta cellerna som avlägsnas från det befruktade ägget kan teoretiskt och praktiskt vara av den beskaffenheten att de inte påverkar individens biologiska funktion, men helt säker kan man enligt motionärerna inte vara. Avlägsnande av sådana celler kan kanske visa sig ge effekter efter mycket lång tid. Motionärerna anser att det mot denna bakgrund finns en god grund för en mycket restriktiv hållning till den här typen av diagnostik. I regeringens förslag till riktlinjer finns bara angivet för vilken typ av sjukdomar som den får användas, däremot finns inte någon begränsning att generellt använda den vid alla typer av in-vitro-fertilisering. Motionärerna anser att det bör vara klarlagt att en risk föreligger för den av regeringen angivna typen av sjukdomar för att sådan diagnostik skall ske. Regeringens förslag bör kompletteras på denna punkt, enligt motionärerna. Motionärerna yrkar att denna begränsning av den preimplantatoriska diagnostiken godkänns av riksdagen.
Genteknik vid allmänna hälsoundersökningar
Riksdagen antog våren 1991 lagen (1991:114) om användningen av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar. Enligt lagen får sådan undersökning av arvsmassan som utnyttjar analys av genernas DNA eller RNA inte ske vid allmänna hälsoundersökningar utan tillstånd från Socialstyrelsen. Tillstånd får lämnas endast om undersökningen är inriktad på att söka kunskap om sjukdomsförhållanden som är av allvarlig art eller annars av särskild betydelse för hälso- och sjukvården. Vid prövning av tillståndsfrågan skall särskilt beaktas om de som skall leda och utföra undersökningen har den kompetens som behövs för ändamålet och om integritetsskyddet för uppgifter om undersökningsdeltagarnas genetiska förhållanden kan antas bli tillfredsställda. Deltagarna måste ge sitt skriftliga samtycke.
Socialutskottet anförde vid sin behandling av ärendet bl.a. följande i betänkande 1990/91:SoU10 (s. 9 f.):
Utskottet gör följande bedömning. Genom användning av genteknik vid allmänna hälsoundersökningar skulle det i vissa fall bli möjligt att identifiera enskilda som riskerar att drabbas av ärftligt betingad sjukdom. Tidigt insatt medicinsk behandling eller ändrad livsstil skulle i en del fall kunna förebygga, lindra eller bota sjukdomen i fråga. Utskottet delar därför uppfattningen i propositionen att allmänna hälsoundersökningar med användning av genteknik skall få göras. För att skydda den enskilde mot opåkallat intrång i privatlivets innersta sfär är det emellertid angeläget att samhället markerar en återhållsam inställning och att restriktioner för verksamheten införs genom lagstiftning. Enligt lagförslaget i propositionen skall allmänna hälsoundersökningar med hjälp av DNA- eller RNA-analys inte få göras utan tillstånd av Socialstyrelsen. Härigenom får man enligt utskottets mening en tillfredsställande garanti för att sådana genundersökningar bara används under etiskt godtagbara förutsättningar och att de utförs med den kompetens och ansvarskänsla som krävs.
Utskottets bedömning
Utskottet delar inställningen i propositionen att alla gravida kvinnor skall erbjudas en allmän översiktlig information om fosterdiagnostik. Utskottet delar också uppfattningen att gravida kvinnor som är 35 år och äldre samt kvinnor som tidigare fött barn med funktionsstörning eller som är bärare av anlag för någon svår ärftlig sjukdom bör erbjudas en mer ingående information och vägledning om fosterdiagnostik samt också erbjudas genetisk rådgivning. Informationen skall vara allsidig och innehålla uppgift om vilka möjligheter som fosterdiagnostiken erbjuder, på vilka villkor undersökningarna är tillgängliga samt vilka begränsningar och risker som är förknippade med dem. Kvinnan måste, enligt utskottets mening, få information om den situation som kan uppstå om undersökningen ger besked om en missbildning eller skada hos fostret. Hon måste också informeras om att diagnostiken aldrig kan ge någon garanti för att fostret inte är skadat. Utskottet anser att det är av största vikt att informationen om fosterdiagnostik ges på ett sådant sätt att kvinnan upplever att hon har en reell valfrihet om hon skall genomgå eller avstå från fosterdiagnostik.
Utskottet delar vidare uppfattningen i propositionen och i motionerna So26 (v), So27 (mp) och So28 (kds) att det är av avgörande betydelse på vilket sätt kvinnan ges information om resultatet av en fosterdiagnostisk undersökning eftersom sättet att ge informationen kan påverka hennes ställningstagande till frågan om abort eller inte. Information om att fostret är skadat eller missbildat väcker ofta en kris- och sorgereaktion hos kvinnan och hennes man. Det är av största vikt att den personal som ger informationen är lyhörd och har en etisk medvetenhet samt kan informera om skadans eller missbildningens omfattning. Det är enligt utskottets mening angeläget att etiska aspekter på fosterdiagnostik ges stort utrymme i såväl utbildning som fortbildning av bl.a. berörda läkare och barnmorskor. Det är en fördel om kvinnan kan erbjudas möjlighet att träffa flera personer som kan ge information dels om den aktuella skadan eller sjukdomen, dels om vilka framtida konsekvenser denna kan få för barnet och för familjen och dels vilket stöd samhället kan ge familjer med ett funktionshindrat barn. Medverkan kan behövas av t.ex. genetiker, kurator och psykolog. Utskottet vill betona att information kan behövas vid mer än ett tillfälle och att stödsamtal kan behövas även efter en förlossning.
I några av motionerna tas frågan upp om vilken information kvinnan skall få i samband med fosterdiagnostiken. Enligt gällande lagstiftning skall en gravid kvinna ges information om sitt och fostrets hälsotillstånd och de behandlingsmetoder som står till buds. I förslaget till riktlinjer om fosterdiagnostik föreslås att informationen om fostret skall begränsas till uppgifter om fostrets hälsotillstånd. Om kvinnan begär det skall hon dock få även annan information om fostret, t.ex. om fostrets kön.
Utvecklingen inom medicinen, bl.a. inom gentekniken, går mycket snabbt. Alltmer information blir möjlig att få fram genom fosterdiagnostik, inte bara väsentlig medicinsk information utan också information av mindre medicinsk tyngd och av annan art t.ex. om fostrets kön. Det finns, enligt utskottet, skäl att noga överväga hur all denna information skall hanteras. Enligt propositionen avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utforma Allmänna råd om fosterdiagnostiken och dess användning samt på vilket sätt informationen skall lämnas ut.
Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom bl.a. fosterdiagnostiken anser utskottet att det kan finnas skäl att ytterligare överväga frågan om det bör finnas begränsningar när det gäller den information som bör lämnas ut till den gravida kvinnan. Utskottet har inte tillräckligt underlag för att ta ställning till förslaget om införande av en tidsgräns för utlämnande av information om fostrets kön. Frågan berör centrala etiska frågor och integritetsfrågor. Utskottet konstaterar att det ingår i Statens medicinsk-etiska råds uppdrag att följa utvecklingen på det medicinsk-etiska området och ge regeringen och därmed även riksdagen råd om huruvida ny kunskap och nya metoder inom medicinen medför behov av t.ex. lagändringar. Utskottet anser att det bör ankomma på Statens medicinsk-etiska råd att ytterligare överväga frågan. Regeringen bör vid lämpligt tillfälle återkomma till riksdagen i denna fråga.
Utskottet anser vidare att det bör ankomma på varje sjukvårdshuvudman att organisera verksamheten med ultraljudsundersökningar. Enligt propositionen har regeringen för avsikt att ge Statens beredning för utvärdering av medicinsk teknologi (SBU) i uppdrag att utvärdera ultraljudsundersökningarnas medicinska nytta.
Utskottet delar också uppfattningen i propositionen att screeningundersökning i princip bör undvikas i samband med fosterdiagnostik. Om det bedöms angeläget med sådan undersökning bör det anmälas till Socialstyrelsen. Utskottet vill erinra om att screening som inriktas mot analys av genernas DNA eller RNA kräver tillstånd från Socialstyrelsen enligt lagen (1991:114) om användning av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen och motion So28 (kds) att preimplantatorisk diagnostik måste användas med stor restriktivitet och endast för par med anlag för någon svår genetisk betingad sjukdom eller kromosomavvikelse. Diagnostiken skall inriktas mot allvarliga, progressiva, ärftliga sjukdomar som leder till tidig död och där ingen bot eller behandling finns. Könsbestämning skall endast få göras om det är medicinskt motiverat. Socialstyrelsen kommer enligt propositionen att få regeringens uppdrag att noga följa utvecklingen och rapportera om den fortsatta tillämpningen.
Utskottet anser att såväl regeringen som Socialstyrelsen noga bör följa upp hur de föreslagna riktlinjerna för fosterdiagnostik fungererar i praktiken. Regeringen bör om det behövs återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i riktlinjerna.
Med det ovan sagda förordar utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om riktlinjer för fosterdiagnostik. Motionerna So26 (v), So27 (mp) yrkandena 1, 6 och 7, So28 (kds) yrkandena 2 och 3 och So497 (s) är i huvudsak tillgodosedda och avstyrks.
Missbildningsregister
I motion So25 av Margitta Edgren (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om register rörande missbildade foster. Motionären kan inte acceptera att ett register inrättas över missbildade foster, då det är oetiskt och ett alltför stort intrång i kvinnors integritet. Ett register betyder att de kvinnor som sökt abort och fått sådan skall registreras. Motionären hänvisar också till att Datainspektionen har avslagit en begäran från Socialstyrelsen om att få utvidga det befintliga Medicinska födelseregistret. Statens medicinsk-etiska råd och Hälsodatakommittén bör, enligt motionären, ges möjlighet att ta ställning till ett eventuellt inrättande av registret.
I propositionen bedömer regeringen att det är önskvärt att ett register över missbildade foster inrättas. De uppgifter som ett sådant register måste innehålla är emellertid av synnerligen integritetskänslig natur och kräver särskilda överväganden bl.a. av rättslig natur. Regeringen anser det lämpligt att arbetet med att inrätta ett författningsreglerat missbildningsregister över foster får anstå tills beredningen av Hälsodatakommitténs förslag. Kommittén, som haft i uppdrag att utreda och lägga fram förslag till författningsreglering av personregister inom hälso- och sjukvårdens område (dir. 1993:111), skall slutföra sitt arbete senast den 1 juli 1995.
Datainspektionen har genom beslut den 26 mars 1993 avslagit Socialstyrelsens begäran om en utvidgning av "Medicinska födelseregistret med missbildningsregister" med uppgift från fosterdiagnostik om fosterskador upptäckta före födelsen. Socialstyrelsen har överklagat beslutet till regeringen. Ärendet bereds för närvarande i Justitiedepartementet (Ju 93/4165).
Utskottets bedömning
Utskottet anser att frågan om inrättandet av ett missbildningregister bör övervägas ytterligare i regeringskansliet. Utskottet utgår från att regeringen vid den slutliga bedömningen av lämpligheten av att inrätta ett särskilt register över missbildade foster, om det behövs, utnyttjar den kompetens som Statens medicinsk-etiska råd besitter. Motion So25 (fp) avstyrks därmed.
Abortförebyggande insatser
I motion So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om abort (yrkande 2). Motionärerna anser att det behövs en uttalad hälsopolitisk ambition att minimera antalet aborter mellan 12:e och 18:e veckan för att kunna försvara ökad information om fosterdiagnostik med oförändrad tidsgräns för fri abort. Motionärerna anser att regeringen skall återkomma med förslag om hur förebyggande information i syfte att minimera antalet sena aborter kan utformas. Detta kan t.ex. innebära att information om fosterdiagnostik, fosterutveckling och abort ges i samband med undervisning i sex och samlevnadsfrågor i skolan. Upprepad information kan också ges i samband med första besöket på mödravårdscentral eller liknande.
Också i motion So496 av Rigmor Ahlstedt (c) begärs ett uttalande om abortförebyggande insatser. Motionären yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning och information (yrkande 1) och rådgivning (yrkande 2). För att minska antalet oönskade graviditeter krävs en rad samordnande insatser som sex- och samlevnadsundervisning i skolorna, lättillgänglig och kostnadsfri preventivmedelsrådgivning m.m. Det är oerhört viktigt att både män och kvinnor, pojkar och flickor deltar i detta arbete och nås av informationen, anför motionären.
Folkhälsoinstitutet har som central myndighet en samordnande funktion när det gäller det abortförebyggande arbetet. Inom programmet sexualitet och hälsa är följande områden centrala för de tre första årens verksamhet vid institutet:
Bevakning av preventivmedelsrådgivningens utveckling. Speciell uppmärksamhet ägnas det utåtriktade arbetets utveckling i samband med förändrat sjukvårdssystem.
Metodutvecklingsarbete i storstäderna, med inriktning på att nå utsatta grupper.
Stöd till landstingens abort- och STD-förebyggande arbete, vilket bl.a. innebär konferenser för politiker, nätverksseminarier, dokumentation av metoder.
Forskning om orsakerna till aborttals upp- och nedgångar, t.ex. utvärdering om sambandet mellan subventionering av p-piller och sänkta aborttal.
Kvalitativ forskning om ungdomars sexuella mönster, speciellt gruppen 20--24 år. En rad kvalitativa studier initieras.
Utvärdering av lokala sex- och samlevnadsprojekt.
Metodutveckling inom sexual- och samlevnadsundervisningen.
Sexualupplysning till tonårspojkar, med fortsatt genomförande av utbildning av manliga sexualupplysare.
Folkhälsoinstitutet planerar i samarbete med forskare i Uppsala, Umeå och Göteborg samt SIFO en undersökning om sexualitet och hälsa. Undersökningen kommer bl.a. att beröra abort och orsaken till abort. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras i slutet av 1996.
Utskottet behandlade motioner med krav på abortförebyggande insatser nyligen i betänkandet 1993/94:SoU15. Utskottet ansåg det mycket tillfredsställande att antalet aborter fortsätter att minska och ansåg det angeläget att de förebyggande insatserna även i fortsättningen prioriteras. Antalet aborter har minskat under senare år. År 1991 utfördes totalt 35 788 aborter, år 1992 34 849, år 1993 34 170 och år 1994 (preliminärt) 32 284.
Utskottets bedömning
Utskottet anser det mycket tillfredsställande att antalet aborter fortsätter att minska och att 92 % av aborterna numera utförs före den 12:e graviditetsveckan samt att en mycket stor del av de aborter som utförs senare görs i 13:e eller 14:e veckan. Numera används i stort sett samma metoder för dessa senare aborter som för dem som sker tidigt under graviditeten. Utskottet delar inställningen i motionerna att de förebyggande insatserna även i fortsättningen bör prioriteras. Att Folkhälsoinstitutet aktivt arbetar med dessa frågor är enligt utskottet betydelsefullt. Motionerna So27 (mp) yrkande 2 och So496 (c) yrkandena 1 och 2 är i huvudsak tillgodosedda och avstyrks.
Stödsamtal vid abort
Abortlagens utgångspunkt är kvinnans rätt att själv bestämma i fråga om abort. Enligt abortlagen (1974:595) får abort göras före den 18:e graviditetsveckan på kvinnans begäran med den begränsningen att aborten inte får genomföras om den på grund av sjukdom hos henne kan antas medföra en allvarlig fara för hennes liv eller hälsa. Om aborten skall utföras efter utgången av den 12:e graviditetsveckan skall den dock i regel föregås av en särskild utredning.
I propositionen föreslås nu att om en kvinna begär abort eller om fråga uppkommit om avbrytande av havandeskapet, skall hon erbjudas stödsamtal oavsett när under graviditeten aborten är aktuell. Erbjudandet skall alltid dokumenteras. Ett stödsamtal skall också erbjudas efter åtgärden. Erbjudandena om stödsamtal föreslås regleras genom ett tillägg i abortlagen. I lagtexten anges inte vem som skall genomföra samtalen. Detta bör enligt propositionen avgöras i samråd med kvinnan efter vad som är lämpligast i det enskilda fallet, anförs det. Även då havandeskapet avbryts på grund av fara för kvinnans liv eller hälsa bör stödsamtal erbjudas efter åtgärden. Riksdagen föreslås anta förslaget till lag om ändring i abortlagen.
I fyra motioner begärs olika tillkännagivanden i fråga om stödåtgärder.
I motion So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden till regeringen om vad i motionen anförts om stödåtgärder för kvinnor i beslut om abort (yrkande 3) och stödåtgärder för kvinnor efter abort (yrkande 4). Ett övervägande att göra abort präglas för många av motstridiga känslor. Det stödsamtal som kvinnan skall erbjudas är därför en viktig del i propositionen, anför motionärerna. Motionärerna finner det underligt att de psykologiska aspekterna knappast alls berörs i propositionen. Samtalet bör, enligt dem, utökas till att omfatta ett erbjudande om mer hjälp när så behövs, t.ex. remittering till psykolog. För att minska osäkerheten på denna punkt föreslås att en rekommendation om sådant stöd vid den psykologiska bearbetningen av en genomgången abort tas med i riktlinjerna. Härvid bör också uppmärksammas att mannen i många fall bör kunna få ta del i stödsamtalen.
När det gäller sen abort mellan 12:e och 18:e veckan anser motionärerna att stödsamtalet är så viktigt att det skall vara obligatoriskt. Om stödsamtalet inte görs obligatoriskt i detta intervall finns risken att de som bäst behöver stödsamtalen avstår på grund av att de förtränger situationens allvar. Det relativa inkräktandet på kvinnans integritet, anser motionärerna uppvägs av möjligheten att nå kontakt för att stärka hennes förutsättningar att gå igenom aborten utan trauma. Informationen under stödsamtalet kan betraktas som ett led i behandlingen.
I motion So28 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödsamtal före och efter abort (yrkande 4) samt att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett abortförebyggande och graviditetsstödjande program i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 5). Motionärerna delar regeringens syn att stödsamtal skall erbjudas men vill också precisera erbjudandet av stödsamtal till att detta erbjudande skall syfta till att skapa en praxis. Motionärerna jämför förhållandena när en person begär sterilisering med vad som föreslås gälla vid begäran om abort. Den som begär sterilisering måste först obligatoriskt genomgå samtal vari ingreppets innebörd och i princip oåterkalleliga verkan klargörs. Information ges också om att alla kirurgiska ingrepp innebär ett visst mått av risk, så även sterilisering. Information ges om alternativa preventivmedel. Efter informationssamtalet uppmanas patienten att tänka igenom sitt beslut och samtala igenom ingreppet och dess betydelse med sin partner. Dessa obligatoriska samtal motiveras av omsorg om patienten, hennes eller hans kropp, och framtiden. Motionärerna anser att ett samtal före och efter abort är minst lika motiverat av omsorg om kvinnan, samt naturligtvis också av omsorg om det väntade barnet. Också en abort har en oåterkallelig verkan och innebär ett visst mått av risk för kvinnan. Det behövs information om alternativ till abort och hjälp till eftertanke, liksom att mannen deltar i dialogen och tar sitt ansvar, anför motionärerna. Erbjudandet om stödsamtal, liksom det samtal som föregår en sterilisering, bör utformas till en praxis. Också stödsamtalet efter en genomgången abort har stor betydelse för kvinnan och hennes närmaste. Inte minst kan ett sådant samtal hindra att kvinnan åter kommer i en abortsituation.
I motion So496 av Rigmor Ahlstedt (c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att ett samrådsförfarande borde vara en rättighet och en skyldighet för båda parter vid eventuell abort (yrkande 3). Motionären framhåller att det många gånger har understrukits att abort inte får ersätta preventivmedel och att respekten för livet inte får avtrubbas. Det är därför av största vikt att kvinnan när hon står inför detta mycket svåra beslutstagande får allt det stöd och den hjälp hon behöver, anför motionären. Också mannens roll och betydelse måste understrykas. Motionären anser därför att det borde vara det mest naturliga att såväl mannen som kvinnan både har en möjlighet och en skyldighet att delta i ett samrådsförfarande inför ett abortbeslut som berör båda parter.
I motion A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till legal abort (yrkande 37). Motionärerna anför att rätten till legal abort är grundläggande. Varje år dör mellan 150 000 och 200 000 kvinnor av illegala aborter enligt WHO. Möjligheten till säker och legal abort är därför också viktig för att minska kvinnodödligheten. Samtidigt framhåller motionärerna att det behövs förebyggande arbete och stödinsatser för att antalet aborter skall kunna minskas.
Lagrådet har på begäran av utskottet yttrat sig över förslaget till ändring av abortlagen. Lagrådet har därvid föreslagit att 2 § i förslaget till lag om ändring i abortlagen ges en annan utformning så att det av paragrafen klart framgår vem som är skyldig att lämna erbjudande om stödsamtal. Lagrådet anser sig dock inte för sin del ha tillräckligt med underlag för att föreslå en föreskrift i frågan.
Lagrådet förordar vidare att ordet "fara" i 6 § i lagförslaget bör bytas ut mot "överhängande fara", i övrigt föreslås visa förtydliganden och en viss redaktionell jämkning av paragrafen. I förtydligande syfte föreslås vidare vissa redaktionella ändringar i 1 och 8 §§.
Utskottets bedömning
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att en gravid kvinna skall erbjudas stödsamtal om hon begär abort eller om fråga uppkommit om avbrytande av havandeskapet oavsett när under graviditeten aborten eller avbrytandet av havandeskapet är aktuell. Syftet med ett stödsamtal är att hjälpa kvinnan att själv fatta beslut om hon skall genomgå abort eller inte. Utskottet anser inte att hennes ställningstagande underlättas av om hon tvingas till ett stödsamtal. Utskottet delar därför inte förslagen i motionerna So27 (mp) och So496 (c) om obligatoriska stödsamtal.
Flera undersökningar visar att kvinnor som genomgår abort ibland får psykiska reaktioner efter aborten. Utskottet delar därför uppfattningen att kvinnan/föräldraparet skall erbjudas stödsamtal även efter en abort eller ett avbrutet havandeskap. Som framhålls i propositionen bör ett stödsamtal efter en genomgången abort bl.a. kunna vara ett led i arbetet att förebygga fler oönskade graviditeter. Ansvaret för utformningen av stödsamtalet är en fråga för sjukvårdshuvudmännen. Utskottet avstyrker motionerna So27 (mp) yrkandena 3 och 4, So28 (kds) yrkandena 4 och 5 och So496 (c) yrkande 3. Även motion A807 (c) yrkande 37 avstyrks.
När det gäller förslaget i propositionen om ändring i 2 § abortlagen föreslår Lagrådet en språklig ändring och att sista ledet i paragrafen utgår. Lagrådet har anfört att det kan regleras i annan ordning att abort inte får genomföras innan det kontrollerats att kvinnan erbjudits stödsamtal. Vidare har Lagrådet påtalat att det inte framgår av lagen vem som ansvarar för att ett erbjudande om stödsamtal lämnas. Enligt Lagrådet måste detta framgå.
Regeringen har enligt den allmänna motiveringen medvetet låtit bli att föreslå reglering av vem som skall erbjuda stödsamtal för att ge den som är mest lämpad i det enskilda fallet möjlighet att genomföra samtalet. Genom att föreskriva att erbjudandet skall ske innan åtgärden får utföras blir det en garanti för att alla som kommer att genomgå abort också erhåller möjlighet till stödsamtal. Skyldigheten att erbjuda stödsamtal regleras så att säga indirekt. Av sjukvårdshuvudmännens allmänna ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) torde följa att de är skyldiga att erbjuda sådant stödsamtal om det inte gjorts av någon annan (t.ex. en privat vårdgivare). Den som skall utföra ingreppet är ansvarig för att det kontrolleras att ett erbjudande lämnats. Detta får till konsekvens att den inrättning där åtgärden skall utföras också måste erbjuda stödsamtal om det inte gjorts tidigare för att kunna utföra åtgärden. Någon risk för att havandeskapet avbryts utan att kvinnan har fått möjlighet till stödsamtal föreligger således inte. Utskottet förordar förslaget i propositionen till ändrad lydelse av paragrafen.
I propositionen föreslås att bestämmelsen i 6 § första stycket om avbrytande av havandeskap på grund av allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa i fortsättningen inte skall benämnas abort. Detta markerar att fostret skall räddas till livet om det är livsdugligt. Någon ändring i sak har inte varit avsedd. För att understryka denna markering och för att förhindra missförstånd föreslås i propositionen även att undantaget från bestämmelsen i 3 § andra stycket om att abort inte får utföras om fostret är livsdugligt skall ersättas med annan lydelse som omfattar även avbrytande av havandeskap då fostret kan antas vara livsdugligt. I propositionen föreslås att "oavsett havandeskapets längd" skall omfatta även de fall där fostret kan antas vara livsdugligt. Lagrådet har föreslagit en annan lösning som anger att Socialstyrelsens tillstånd i aktuella fall endast är nödvändigt efter 18:e havandeskapsveckan och att tillstånd får ges oavsett hur långt havandeskapet framskridit. Lagrådets förslag innebär att kvinnan före 18:e havandeskapsveckan är hänvisad till att begära abort även om hennes vilja att avbryta havandeskapet endast beror på att hennes egen hälsa är i allvarlig fara. Utskottet förordar Lagrådets förslag till ändrad lydelse av 6 § första stycket.
I andra stycket har Lagrådet föreslagit språkliga ändringar och att det numera föråldrade uttrycket "våda" ersätts med "överhängande fara" i stället för med, såsom föreslagits i propositionen, enbart "fara". Enligt Lagrådets motivering skall det vara fråga om något utöver vad som anges i första stycket, dvs. något utöver allvarlig fara. I förarbetena (prop. 1974:70 s. 83) till gällande bestämmelser anges att, om iakttagande av bestämmelserna om Socialstyrelsens tillstånd eller om platser för ingripandet skulle medföra "allvarlig risk för kvinnans liv eller hälsa", åtgärden får utföras utan att bestämmelserna följs. Utskottet anser det tveksamt om den av Lagrådet föreslagna lydelsen medför någon ändring av innebörden av denna nödfallsbestämmelse. Möjligen är den föreslagna skrivningen något mer restriktiv i det att den så strikt betonar att det skall vara fråga om en akutsituation. Utskottet förordar att det i propositionen valda uttrycket "fara" behålls. I övrigt ansluter sig utskottet till Lagrådets förslag i denna del.
I 1 och 8 §§ föreslår Lagrådet endast språkliga ändringar av förslaget i propositionen. Utskottet instämmer i Lagrådets förslag. Utskottet har ingen erinran mot lagförslaget i övrigt. Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag med den ändringen att 1, 6 och 8 §§ ändras på det sätt som framgår av bilaga 3.
Stödåtgärder för personal som arbetar med abortering
I motion So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödåtgärder för personal som arbetar med abortering (yrkande 5). Motionärerna anför att en sen abort kan innebära en traumatisk händelse för kvinnan och att den i så fall bör behandlas som en sådan. Den personal som arbetar på en avdelning för aborter eller på en förlossningsavdelning som också rymmer aborter måste få speciell utbildning för sin uppgift samt dessutom få återkommande stödsamtal för att få rimliga arbetsbetingelser. Motionärerna anser att detta skall skrivas in som riktlinjer i anslutning till lagförslaget.
Utskottets bedömning
Det är angeläget att personalen har nödvändig utbildning. Det ankommer dock på arbetsgivaren att tillse att all personal får den vidareutbildning som behövs för arbetet och i övrigt rimliga arbetsbetingelser. Motion So27 (mp) yrkande 5 avstyrks därmed.
Äggdonation och frysning av befruktade ägg
I motion L411 av Barbro Westerholm (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om utredning av äggdonationer i Sverige (yrkande 2). Frågan om äggdonation utreds för närvarande av Statens råd för medicinsk-etiska frågor tillsammans med andra frågor som också gäller befruktning utanför kroppen. Det rör sig om svåra etiska ställningstaganden, anför motionären, som samtidigt tycker det är svårt att acceptera att tillstånd som får behandlas i t.ex. England inte får behandlas i Sverige. En del svenska par har sökt sig till England för att få hjälp. Kostnaden för detta uppgår uppskattningsvis till 30 000 kr, kanske det dubbla om den donerande kvinnan också får ersättning. Detta leder till att plånboken får styra vem som får behandling eller inte, anför motionären. En annan nackdel är att de barn som i dag föds efter en äggdonation inte har den möjlighet att söka sitt biologiska ursprung som de barn som har tillkommit genom insemination i Sverige har. Det är därför angeläget att regeringen utan dröjsmål återkommer till riksdagen med förslag om hur äggdonationsverksamhet i Sverige skall regleras.
I motion So453 av Martin Nilsson (s) tas frågan om förvaring av befruktat ägg vid provrörsbefruktning upp. Motionären anför att barnlösa par ofta får vänta länge innan behandlingen inleds och att denna sedan är omfattande. Nuvarande lagstiftning medger endast att de befruktade äggen förvaras i högst ett år (det går att få dispens för ytterligare ett år av Socialstyrelsen). Motionären pekar på att med nuvarande lagstiftning innebär det att paret i praktiken har tre månader på sig efter förlossningen att bestämma om de vill ha fler barn. Detta är en orimligt kort tid att fatta ett så långtgående beslut på. Det är vidare orimligt att över huvud taget ha en tidsgräns då det befruktade ägget är en del av kvinnan och mannen. Några etiska betänkligheter bör inte uppkomma då paret är de enda som gett upphov till det befruktade ägget, anför motionären. Inte heller kvaliteten på ägget påverkas av en lång förvaringstid. Enligt motionären finns starka skäl att låta paret självt avgöra lagringstiden av ägget. Att gör en ny provrörsbefruktning är varken speciellt billigt för samhället eller lätt för det berörda paret.
Utskottet behandlade motioner med likartade frågeställningar i betänkande 1994/95:SoU2 och redovisade då bl.a. följande:
Regeringen har ett Råd för medicinsk-etiska frågor med uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor i ett övergripande samhällsperspektiv.
Regeringen har genom beslut i juni 1994 uppdragit åt rådet att, i samråd med den medicinska professionen, göra en översyn av vissa frågor om befruktning utanför kroppen i enlighet med olika frågeställningar i en bilagd promemoria, vilken berör äggdonation m.m., frysning av befruktade ägg, flerbarnsfödslar, kloning och transplantation av fortplantningsorgan. I promemorian anges bl.a. att Regeringsrätten i ett par domar medgett att frystiden förlängs med ytterligare ett år. Socialstyrelsen har fr.o.m. 1994 ändrat praxis och medger förlängd frystid när syftet med anmälan om förlängd frystid är att få syskon. Under rubriken Uppdraget anges att rådets översyn av frågan om äggdonation skall inskränkas till att överväga om äggdonation bör vara tillåten i vissa fall och i så fall på vilka grunder. Rådet bör särskilt belysa psykiska och sociala konsekvenser för barn som föds i en familj med vilken barnet saknar genetiskt samband. Vidare bör rådet belysa vilka problem som kan finnas vid användning av frysta befruktade ägg och därvid överväga frågan om frystidens längd. Rådet bör också överväga om det av etiska eller medicinska skäl bör ställas krav på särskild kompetens och utrustning för den som föreskriver hormonstimulerande medel. Även andra frågor inom reproduktionsteknologin kan dyka upp under arbetets gång. Det ingår i rådets ordinarie uppgifter att hålla sig informerat om vad som händer på forskningsfronten inom detta område. Rådet har därför möjlighet att ta upp nytillkommna frågor och belysa även dessa, heter det slutligen.
Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna med hänvisning till Medicinsk-etiska rådets uppdrag.
Statens medicinsk-etiska råd har redovisat uppdraget för regeringen den 6 april 1995.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inte föregripa regeringens beredning av frågan om äggdonation m.m. och avstyrker därmed motionerna L411 (fp) yrkande 2 och So453 (s).
Medicinsk-etisk ramlag till skydd för individens personliga värdighet
I motion So28 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ramlag till skydd för individens personliga värdighet (yrkande 1). Motionärerna anför att lagstiftaren, på praktiskt taget alla forskningsområden som har med livets värde att göra, tenderar att vidta åtgärder med eftersläpning i utvecklingen. Ett sådant förhållningssätt leder lätt till en ständigt växande acceptans av det tillåtna området. Politikerna borde i stället vara rambestämmande. Med hänsyn härtill föreslår motionärerna att regeringen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en medicinsk-etisk ramlag.
Utskottet har behandlat behovet av lagstiftning med hänsyn till bl.a. den medicinsk-etiska utvecklingen i betänkande 1993/94:SoU2. Utskottet anförde då bl.a. följande med anledning av motioner:
Utskottet konstaterar att utvecklingen inom den medicinska och biologiska forskningen är snabb och att detta skapar nya förutsättningar för den medicinska verksamheten men också nya och svåra etiska problem. -- -- --
Utskottet anser det nödvändigt med en sammanhållen och etiskt förankrad politik i dessa frågor. Utgångspunkten måste därvid vara den syn på människan och människolivets helgd som har sin förankring bl.a. i den kristna etiken och den västerländska humanismen. Alla människor har samma värde och den grundläggande mänskliga rättigheten är rätten till liv. Gränser måste, enligt utskottet, kunna sättas för att förhindra en utveckling inom forskningens tillämpning och den medicinska verksamheten som kan leda till negativa etiska konsekvenser. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på detta område och återkommer till riksdagen vid lämpligt tillfälle.
De då aktuella motionerna avstyrktes.
Utskottets bedömning
Utskottet vill än en gång framhålla att utvecklingen inom den medicinska och biologiska forskningen är snabb och att detta skapar nya förutsättningar för den medicinska verksamheten men också nya och svåra etiska problem. Utskottet anser det nödvändigt med en sammanhållen och etisk förankrad politik i dessa frågor. Gränser måste kunna sättas för att förhindra en utveckling inom forskningens tillämpning och den medicinska verksamheten som kan leda till negativa etiska konsekvenser. Utgångspunkten måste vara alla människors lika värde.
Samtidigt konstaterar utskottet att riksdagen nu behandlar frågan om riktlinjer för fosterdiagnostiken och senare i vår skall ta ställning till frågan om ny transplantionslagstiftning. Statens medicinsk-etiska råd har vidare i dagarna avlämnat ett utlåtande angående bl.a. äggdonation. Ärendet bereds nu i regeringskansliet.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på detta område och återkommer till riksdagen vid lämpligt tillfälle. Motion So28 (kds) yrkande 1 avstyrks därmed.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för fosterdiagnostik att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:So26, 1994/95:So27 yrkandena 1, 6 och 7, 1994/95:So28 yrkandena 2 och 3 och 1994/95:So497 godkänner vad regeringen anfört om riktlinjer för fosterdiagnostik (avsnitt 6.1), 2. beträffande missbildningsregister att riksdagen avslår motion 1994/95:So25, 3. beträffande abortförebyggande insatser att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So27 yrkande 2 och 1994/95:So496 yrkandena 1 och 2, 4. beträffande stödsamtal vid abort att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So27 yrkandena 3 och 4, 1994/95:So28 yrkandena 4 och 5, 1994/95:So496 yrkande 3 och 1994/95:A807 yrkande 37, 5. beträffande 1, 6 och 8 §§ förslaget till lag om ändring i abortlagen (1974:595) att riksdagen antar 1, 6 och 8 §§ förslaget till lag om ändring i abortlagen (1974:595) med den ändringen att paragraferna erhåller den i bilaga 3 som utskottets förslag betecknad lydelse, 6. beträffande förslaget till lag om ändring i abortlagen (1974:595) i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i abortlagen (1974:595) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 5, 7. beträffande stödåtgärder för personal som arbetar med abortering att riksdagen avslår motion 1994/95:So27 yrkande 5, 8. beträffande äggdonation och frysning av befruktade ägg att riksdagen avslår motionerna 1994/95:L411 yrkande 2 och 1994/95:So453, 9. beträffande medicinsk-etisk ramlag att riksdagen avslår motion 1994/95:So28 yrkande 1. res. (kds)
Stockholm den 20 april 1995 På socialutskottets vägnar Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds) och Annika Jonsell (m).
Reservation
Medicinsk-etisk ramlag (mom. 9)
Chatrine Pålsson (kds) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 22 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks därmed." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den snabba utvecklingen inom den medicinska och biologiska forskningen skapar nya förutsättningar för den medicinska verksamheten och också nya och svåra etiska problem. Lagstiftaren tenderar att vidta åtgärder med eftersläpning i utvecklingen. Ett sådant förhållningssätt leder lätt till en ständigt växande acceptans av det tillåtna området. Utskottet anser att det är nödvändigt med en sammanhållen och etiskt förankrad politik i dessa frågor. Utgångspunkten måste därvid vara den syn på människan och människolivets helgd som har sin förankring i den kristna etiken och den västerländska humanismen. Alla människor har samma värde och den grundläggande mänskliga rättigheten är rätten till liv. Gränser måste kunna sättas för att förhindra en utveckling inom forskningens tillämpning och den medicinska verksamheten som kan leda till negativa etiska konsekvenser. Med hänsyn härtill anser utskottet att regeringen bör utreda förutsättningarna för en medicinsk-etisk ramlag.
Vad utskottet anfört med anledning av motion So28 (kds) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa: 9. beträffande medicinsk-etisk ramlag att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So28 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
I propositionen framlagt lagförslag
Bilaga 1
Lagrådets yttrande Bilaga 2
Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till Lag om ändring i abortlagen (1974:595) Bilaga 3 Härigenom föreskrivs att 1, 6 och 8 §§ abortlagen (1974:595) skall ha följande lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 §
Begär en kvinna att hennes Begär en kvinna att hennes
havandeskap skall avbrytas, havandeskap skall avbrytas,
får abort utföras får abort utföras om
före utgången av artonde åtgärden vidtas före
havandeskapsveckan, om inte utgången av artonde
åtgärden på grund av havandeskapsveckan och den
sjukdom hos kvinnan kan antas inte på grund av sjukdom
medföra allvarlig fara hos kvinnan kan antas
för hennes liv eller medföra allvarlig fara
hälsa. för hennes liv eller
hälsa.
6 §
Kan det antas att Kan det antas att
havandeskapet på grund av havandeskapet på grund av
sjukdom eller kroppsfel hos sjukdom eller kroppsfel hos
kvinnan medför allvarlig kvinnan medför allvarlig
fara för hennes liv eller fara för hennes liv eller
hälsa, får hälsa, får
Socialstyrelsen lämna Socialstyrelsen lämna
tillstånd till avbrytande tillstånd till avbrytande
av havandeskap oavsett av havandeskap efter
havandeskapets längd. utgången av artonde
havandeskapsveckan och oavsett
hur långt havandeskapet
framskridit.
Avbrytande av havandeskap Utan Socialstyrelsens på grund av sjukdom eller tillstånd och utan hinder kroppsfel som avses i av bestämmelserna i 5 § första stycket får får avbrytande av utföras av den som är havandeskap på grund av behörig att utöva sjukdom eller kroppsfel som läkaryrket även utan avses i första stycket Socialstyrelsens tillstånd utföras av den som är och utan hinder av behörig att utöva bestämmelserna i 5 §, om läkaryrket, om inte inte åtgärden kan åtgärden kan anstå anstå utan fara för utan fara för kvinnan. kvinnan.
8 §
Efter en abort eller ett Efter en abort eller ett avbrytande av havandeskap avbrytande av havandeskap enligt 6 § skall kvinnan enligt 6 § skall kvinnan erbjudas stödsamtal. erbjudas stödsamtal. Den Ansvarig för att ett som ansvarar för sådant erbjudande lämnas verksamheten på det sjukhus är den som ansvarar för eller den inrättning där verksamheten på det sjukhus åtgärden utförts eller den inrättning där skall tillse att ett sådant åtgärden utförts. erbjudande lämnas.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 1 Motioner väckta med anledning av propositionen 1 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995 2 Utskottet 3 Propositionens huvudsakliga innehåll 3 Ärendet och dess beredning i regeringskansliet 3 Ärendets beredning i riksdagen 4 Riktlinjer för fosterdiagnostik 4 Information om fosterdiagnostik och information efter genomförd diagnostik 5 Ultraljudsundersökning 9 Preimplantatorisk diagnostik 9 Genteknik vid allmänna hälsoundersökningar 11 Utskottets bedömning 11 Missbildningsregister 13 Utskottets bedömning 14 Abortförebyggande insatser 14 Utskottets bedömning 15 Stödsamtal vid abort 16 Utskottets bedömning 18 Stödåtgärder för personal som arbetar med abortering 19 Utskottets bedömning 20 Äggdonation och frysning av befruktade ägg 20 Utskottets bedömning 21 Medicinsk-etisk ramlag till skydd för individens personliga värdighet 21 Utskottets bedömning 22 Hemställan 22 Reservation 24 I propositionen framlagt lagförslag 25 Lagrådets yttrande 28 Av utskottet framlagt lagförslag 34