2. Domkretsindelningen

Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen (Betänkande 2003/04:JUU4 Justitieutskottet)

Justitieutskottets betänkande2003/04:JUU4

Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen

---

Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse
2002/03:126 Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen. Skrivelsen
innehåller en redogörelse av den utvärdering som genomförts av förändringarna
i den yttre tingsrättsorganisationen och för planerade förändringar av
tingsrättsorganisationen.
I betänkandet behandlar utskottet även de
planerade förändringarna i den yttre tingsrättsorganisationen som regeringen
redogör för i årets budgetproposition.
Utskottet behandlar också ett
antal motioner som väckts med anledning av skrivelsen samt motioner som
väckts under den allmänna motionstiden i år och som rör
tingsrättsorganisationen.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen samt
propositionen i denna del till handlingarna och att riksdagen avslår
samtliga motioner.
I ärendet finns fem reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Reformarbetets inriktning
Riksdagen
avslår motionerna 2002/03:Ju17 yrkande 1, 2003/04:Ju235 yrkande 2,
2003/04:Ju285 yrkande 2, 2003/04:Ju351 yrkande 1, 2003/04:Ju378 yrkande 2
och 2003/04:Ju465 yrkande 1.
Reservation 1 (fp)
Reservation 2 (kd,
c)

2. Domkretsindelningen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju17
yrkande 2, 2003/04:Ju235 yrkande 1, 2003/04:Ju349 yrkande 9, 2003/04:Ju351
yrkande 2 och 2003/04:Ju412 yrkande 2.
Reservation 3 (kd, c)

3. Det
fortsatta reformarbetet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju17 yrkande
3, 2002/03:Ju20 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju23, 2002/03:Ju24 yrkande 1,
2002/03:Ju25 yrkande 1, 2003/04:Ju280 yrkande 2, 2003/04:Ju283 i denna
del, 2003/04:Ju349 yrkande 10, 2003/04:Ju351 yrkande 3, 2003/04:Ju376
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju378 yrkande 3, 2003/04:Ju389 yrkande 1,
2003/04:Ju412 yrkande 3, 2003/04:Ju438 yrkande 2 och 2003/04:Ju477 yrkandena
1 och 2.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)

4. Regionala projekt
Riksdagen
avslår motionerna 2002/03:Ju18, 2002/03:Ju21 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju22,
2002/03:Ju24 yrkande 2, 2002/03:Ju25 yrkande 2, 2003/04:Ju253, 2003/04:Ju280
yrkande 1, 2003/04:Ju283 i denna del, 2003/04:Ju285 yrkande 1, 2003/04:Ju293,
2003/04:Ju320 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju324 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ju327 yrkande 4, 2003/04:Ju335, 2003/04:Ju336, 2003/04:Ju352,
2003/04:Ju368, 2003/04:Ju372, 2003/04:Ju376 yrkande 3, 2003/04:Ju386,
2003/04:Ju389 yrkande 2, 2003/04:Ju397 yrkandena 1-3, 2003/04:Ju463 och
2003/04:Ju470.

5. Tingsrättsorganisationen i Stockholm
Riksdagen avslår
motionerna 2002/03:Ju16, 2002/03:Ju19 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju378
yrkande 1 och 2003/04:Ju473.

6. Allmänna domstolar och
förvaltningsdomstolar
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju412 yrkande 1.
Reservation
5 (m, kd)

7. Regeringens skrivelse m.m.
Riksdagen lägger skrivelse
2002/03:126 samt proposition 2003/04:1, utgiftsområde 4 avsnitt 4.5
Domstolarnas yttre organisation till handlingarna.
Stockholm den 30 oktober
2003
På justitieutskottets vägnar
Johan Pehrson
Följande ledamöter har
deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp), Susanne Eberstein (s), Margareta
Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Helena Zakariasén (s), Ragnwi Marcelind
(kd), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s),
Torkild Strandberg (fp), Göran Norlander (s), Joe Frans (s), Leif Björnlod
(mp), Kerstin Andersson (s), Hillevi Engström (m), Rolf Olsson (v) och
Viviann Gerdin (c).

Utskottets överväganden
Inledning
Regeringen inledde för några år sedan
en omfattande reformering av domstolsväsendet. När det gäller den yttre
tingsrättsorganisationen rör dessa reformer i stor utsträckning frågor
som regeringen själv kan besluta om.
I april 2000 överlämnade regeringen
en skrivelse till riksdagen, Reformeringen av domstolsväsendet - en
handlingsplan (skr. 1999/2000:106). I handlingsplanen beskrevs de allmänna
principer som enligt regeringen borde bilda utgångspunkt vid reformeringen
av domstolsväsendet. Regeringen anförde att den avsåg att återkommande
lämna redogörelser till riksdagen om hur förändringsarbetet utvecklades.
Riksdagen ställde sig i princip bakom de redovisade utgångspunkterna liksom
regeringens tankar i fråga om de organisatoriska lösningarna (bet.
1999/2000:JuU22, rskr. 255).
Regeringen informerade i mars 2001 riksdagen
om hur reformarbetet i domstolarna hade utvecklats (skr. 2000/01:112). I
den skrivelsen redogjordes bl.a. för de organisatoriska förändringar av
tingsrättsorganisationen som genomförts och planerats. Regeringen redogjorde
även för flera då pågående utredningar som berörde organisationen av
domstolarna samt aviserade en utvärdering av genomförda reformer. Utskottet
underströk i samband med behandlingen av skrivelsen vikten av att de
organisationsförändringar som genomförts också följs upp och utvärderas.
Riksdagen ställde sig bakom även den skrivelsen (bet. 2000/01:JuU29, rskr.
283).
I den nu överlämnade skrivelsen (skr. 2002/03:126) redogör regeringen
för den utvärdering som genomförts av tidigare förändringar i den yttre
tingsrättsorganisationen samt för vissa planerade förändringar.
Regeringen
har vidare redovisat ytterligare planerade förändringar i budgetpropositionen
för år 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 4 avsnitt 4.5 Domstolarnas yttre
organisation).
I det följande behandlar utskottet ett antal frågor rörande
den yttre tingsrättsorganisationen i vilka det väckts motioner med anledning
av regeringens skrivelse. I betänkandet behandlas även de delar av
budgetpropositionen som rör planerade förändringar av den yttre
tingsrättsorganisationen samt ett antal motioner som väckts under den allmänna
motionstiden i år och som rör tingsrättsorganisationen.
Reformarbetets
inriktning
Utskottets förslag i korthet
En av utgångspunkterna vid
reformeringen av tingsrättsorganisationen är att domstolarna bör finnas på
sådana platser i landet att de allra flesta medborgarna har ett rimligt
avstånd till en tingsrätt. En annan utgångspunkt är bättre geografisk
samordning mellan tingsrätterna och rättsväsendets övriga myndigheter.
Härigenom anser utskottet att motionsyrkanden om vikten av ett decentraliserat
domstolsväsende som tar hänsyn till medborgarnas berättigade krav på närhet
och tillgänglighet samt ett motionsyrkande om bättre samordning mellan
tingsrätternas geografiska områden och åklagarorganisationen m.fl. får
anses vara tillgodosedda. Jämför reservationerna 1 (fp) och 2 (kd, c).
I
enlighet med den handlingsplan som regeringen presenterade våren 2000
bildar följande allmänna principer utgångspunkt vid reformeringen av
domstolsväsendet (bet. 1999/2000:JuU22 s. 6).
Domstolarna bör finnas på
sådana platser i landet att de allra flesta medborgarna har ett rimligt
avstånd till en tingsrätt (numera förtydligat till bibehållen tillgänglighet).
För att även i framtiden klara en snabb och kompetent handläggning fordras
en stärkt beredningsorganisation, som kan renodla domarens arbete till
verksamhet som kräver domarens kompetens. För att åstadkomma detta behövs
ett större målunderlag än vad de allra minsta tingsrätterna har i dag.
Målunderlaget bör vara tillräckligt stort för att möjliggöra specialisering.
För att säkerställa ett brett rekryteringsunderlag måste man se till att
domstolarna är attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och goda
möjligheter till personlig utveckling för de anställda. Behovet av
kompetensutveckling måste kunna tillgodoses. Starka praktiska skäl talar för
en bättre geografisk samordning med rättsväsendets övriga myndigheter,
framför allt med åklagarorganisationen.
Den organisatoriska lösningen
bör enligt handlingsplanen vara att större domkretsar skapas. Här tänkte
sig regeringen tre olika modeller. Den första går ut på att tingsrätter
läggs samman. Den andra lösningen är att verksamheten bedrivs i en domkrets
med permanent verksamhet på flera orter. Detta innebär att de befintliga
domstolarna bildar en myndighet med kanslier på flera orter. En tredje
lösning är att, i de fall målunderlaget inte bär permanent verksamhet på
mer än en ort, tillgängligheten och den lokala förankringen tillgodoses
genom att domstolen har s.k. tingsställe vid en eller flera orter. Med
tingsställe menas att personal från kansliorten med viss regelbundenhet
besöker orten i fråga för att hålla sammanträden för företrädesvis
huvudförhandling i brottmål.
Regeringen tillsatte år 2002 en särskild
utredare som skulle utvärdera de under perioden 1999-2001 genomförda
förändringarna av tingsrättsorganisationen (Ju 2002:11). Utredningen biträddes,
förutom av ett antal experter, av en referensgrupp bestående av representanter
för riksdagspartierna. Utredningen redovisade sitt uppdrag genom överlämnandet
av betänkandet Förändringar i tingsrättsorganisationen - en utvärdering
av sammanläggningar av tingsrätter 1999-2001 (SOU 2003:5). Såvitt avser
medborgarnas krav på närhet och tillgänglighet gör utredningen bedömningen
att regeringens mål om bibehållen tillgänglighet till domstol i allt
väsentligt har uppnåtts. Utredningen bedömer även att de genomförda
sammanläggningarna generellt har lett till en bättre geografisk samordning
vad gäller lokaliseringen av tingsrätterna i förhållande till bl.a.
åklagarens myndighetsorganisation. Utredningen och dess slutsatser redovisas
mer utförligt nedan (s. 9 f.).
I motionerna 2002/03:Ju17, 2003/04:Ju235,
2003/04:Ju285, 2003/04:Ju351 och 2003/04:Ju378 (samtliga c) understryks
vikten av ett decentraliserat domstolsväsende. Motionärerna anför bl.a.
att förändringarna i domstolsorganisationen inte får ske på bekostnad av
medborgarnas berättigade krav på närhet och tillgänglighet.
Vid behandlingen
av regeringens skrivelse våren 2001 behandlade utskottet motionsyrkanden
om vikten av en lokalt förankrad rättskipning över hela landet. Utskottet
pekade då på att en av utgångspunkterna för reformeringen är att domstolarna
skall finnas på sådana platser i landet att de allra flesta medborgarna
har ett rimligt avstånd till en tingsrätt. Den geografiska närheten till
domstolen och domstolens lokala förankring i allmänhet menade utskottet
måste få väga tungt. Utskottet ansåg att avståndsfaktorn också hade
beaktats vid de genomförda och beslutade organisationsförändringarna.
Avslutningsvis konstaterade utskottet att det inte kunde anses föreligga
någon principiell meningsmotsättning mellan utskottet och motionärerna i
denna fråga, och motionerna avstyrktes (bet. 2000/01:JuU29 s. 6).
Utskottet
har därefter, vid behandlingen av yrkanden liknande de nu aktuella,
hänvisat till detta uttalande (bet. 2001/02:JuU1 s. 71 f. och bet. 2002/03:JuU1
s. 73).
Utskottet står fast vid sina tidigare uttalanden och föreslår
att riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju17, 2003/04:Ju235, 2003/04:Ju285,
2003/04:Ju351 och 2003/04:Ju378 i denna del.
En annan av de principer
som gäller för reformarbetet är en bättre samordning med rättsväsendets
övriga myndigheter. Enligt utskottets mening får önskemålet i motion
2003/04:Ju465 (fp) - vari understryks vikten av att samordna tingsrätternas
geografiska områden med polisens och åklagarorganisationens - anses
tillgodosett genom de riktlinjer som lagts fast. Utskottet föreslår därför
att motion 2003/04:Ju465 i denna del avslås.
Domkretsindelningen
Utskottets
förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden
om att det skall vara riksdagen - i stället för som nu regeringen - som
beslutar om indelningen i domsagor. Jämför reservation 3 (kd, c).
I
motionerna 2002/03:Ju17, 2003/04:Ju235, 2003/04:Ju349, 2003/04:Ju351
(samtliga c) och 2003/04:Ju412 (kd) begärs att tingsrättsorganisationen
skall beslutas av riksdagen.
Enligt 11 kap. 4 § regeringsformen gäller
bl.a. att föreskrifter om huvuddragen av domstolarnas organisation meddelas
i lag. I 1 kap. 1 § rättegångsbalken stadgas inledningsvis att tingsrätt
är allmän underrätt och, om ej annat är föreskrivet, första domstol. Av
paragrafens andra stycke framgår att domsaga är tingsrättens domkrets och
att regeringen förordnar om indelningen i domsagor.
Tingsrätternas
domkretsar bestäms genom förordningen (1982:996) om rikets indelning i
domsagor. Även om det sålunda är regeringen som bestämmer om indelningen
i domsagor och därmed om antalet tingsrätter får, med hänsyn till de
ändringar i anslagsbehov och personaluppsättning som en domsagoreglering
kan föranleda, riksdagen ofta ett avgörande inflytande på frågan (se
betänkandet Ny domkretsindelning för underrätterna, SOU 1967:4 s.
32).
Utskottet har under de senaste åren återkommande behandlat den här
aktuella frågan. Senast skedde detta hösten 2002. Utskottet hänvisade då
till tidigare ställningstaganden, som sammanfattningsvis innebär att det
inte finns anledning att lagreglera domkretsindelningen eller på annat
sätt överföra beslutanderätten till riksdagen. Utskottet förordade i
stället den nuvarande ordningen där regeringen informerar riksdagen om
kommande förändringar. Att regeringen i sina överväganden beaktar vad
riksdagen uttalat om principerna för domstolsorganisationen ansåg utskottet
var en självklarhet (bet. 2002/03:JuU1 s. 73 f.).
Utskottet har inte
ändrat uppfattning i frågan, och utskottet föreslår att motionerna
2002/03:Ju17, 2003/04:Ju235, 2003/04:Ju349, 2003/04:Ju351 och 2003/04:Ju412
i här behandlade delar avslås.
Det fortsatta reformarbetet
Utskottets
förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden
om att det fortsatta reformarbetet med sammanläggningar av tingsrätter
skall avbrytas till dess att beslutanderätten rörande tingsrättsorganisationen
överförts till riksdagen. Detsamma gäller yrkanden om att reformarbetet
skall avbrytas till dess att ytterligare konsekvensanalyser genomförts av
hittills gjorda nedläggningar respektive till dess regeringen presenterat
en helhetssyn och en heltäckande plan för hela landet. Jämför reservation
4 (m, fp, kd, c).
Regeringen gav i december 2001 Riksrevisionsverket i
uppdrag att granska bl.a. om de förändringar av tingsrättsorganisationen
som genomförts under perioden 1999-2001 skapat större förutsättningar för
att uppnå de mål som regeringen ställt upp för reformeringen av
tingsrättsorganisationen.
Riksrevisionsverket redovisade sitt uppdrag till
regeringen i maj 2002 i rapporten Tingsrätter i förändring - Granskning
av tolv sammanlagda tingsrätter 1999-2001 (RRV 2002:9). Verket bedömer
att målet att bibehålla tillgängligheten i allt väsentligt har kunnat
uppnås. Vidare anser Riksrevisionsverket att den geografiska samordningen
har ökat mellan domstolar, åklagare och kriminalvård. Enbart det faktum
att en tingsrätt ökat i storlek ger förbättrade möjligheter att pröva
olika former för att stärka beredningsorganisationen. I fråga om möjligheterna
till specialisering anför verket att de ökat, samtidigt som domarna vid
de flesta av de granskade tingsrätterna enligt Riksrevisionsverket menat
att målunderlaget för specialisering inte är tillräckligt stort. Huruvida
förutsättningarna för personalrekrytering förbättrats anser sig verket
inte kunna bedöma. Slutligen anser Riksrevisionsverket att förutsättningarna
för kompetensutveckling ökat något vid de större tingsrätterna. För
flertalet tingsrätter är förutsättningarna för att låta personalen delta i
kompetensutvecklingen dock oförändrade.
Som anförts tidigare tillsatte
regeringen år 2002 en utredning, Utredningen om utvärdering av vissa
förändringar i tingsrättsorganisationen. Utredningen hade i uppdrag att -
med utgångspunkt i Riksrevisionsverkets granskning - bl.a. bedöma hur de
genomförda förändringarna förhåller sig till de mål som regeringen ställt
upp för arbetet med att reformera tingsrättsorganisationen.
Utredningen
redovisade sitt uppdrag genom överlämnandet av betänkandet Förändringar
i tingsrättsorganisationen - en utvärdering av sammanläggningar av
tingsrätter 1999-2001 (SOU 2003:5).
Utredningen framhåller inledningsvis
att de granskade sammanläggningarna har genomförts relativt nyligen. Enligt
utredningen är det därför inte möjligt att göra några säkra bedömningar
och utredningens överväganden måste ses mot den bakgrunden.
Utredningen
gör bedömningen att regeringens mål om bibehållen tillgänglighet i allt
väsentligt har uppnåtts. I vissa fall har detta skett genom att en tingsrätt
har flera kansliorter, den s.k. flerortsmodellen. Det finns dock enligt
utredningen betydande nackdelar med denna modell, bl.a. minskar den
möjligheterna att uppnå övriga mål. Genom att öka storleken på de berörda,
genom sammanläggningar bildade, tingsrätterna har det enligt utredningen
uppstått bättre förutsättningar för att skapa stärkta beredningsorganisationer.
Dessa förutsättningar har dock inte tillvaratagits fullt ut. I fråga om
rekrytering av personal till de berörda tingsrätterna anför utredningen
att sammanläggningarna inte synes ha haft någon nämnvärd effekt. Genom
att öka storleken på berörda tingsrätter har dessa enligt utredningen
fått bättre förutsättningar för kompetensutveckling. Sammanläggningarna
synes dock så här långt inte ha lett till någon nämnvärd ökning av
utbildningen av domare och annan personal. Enligt utredningen har någon
nämnvärd effekt med avseende på specialisering inte kunnat noteras.
Utredningen anser att det är tveksamt om det finns något nämnvärt utrymme
för specialisering inom en domstol annat än i de allra största tingsrätterna.
De sammanläggningar som omfattas av utvärderingen är alltför begränsade
för att kunna ge utrymme åt en ökad specialisering. Vidare anförs att
sammanläggningarna generellt har lett till en bättre geografisk samordning
vad gäller lokaliseringen av tingsrätterna i förhållande till åklagarnas
och kriminalvårdens myndighetsorganisationer. Sammanfattningsvis är det
utredningens uppfattning att även om de mål som regeringen satt upp endast
delvis har uppnåtts bör arbetet med att skapa större och mindre sårbara
tingsrätter fortsätta.
Enligt regeringens nu aktuella skrivelse uppnås
i allt väsentligt målen med reformeringen av tingsrättsorganisationen
genom sammanläggningarna av tingsrätter. Reformeringen av den yttre
tingsrättsorganisationen bör därför gå vidare. Sammanläggningarna bör enligt
skrivelsen även fortsättningsvis ske stegvis region för region och inte
avse alltför begränsade geografiska områden. Information till berörd
personal bör lämnas så tidigt som möjligt. Flerortsmodellen bör användas
endast om det är särskilt påkallat av omständigheterna i det enskilda
fallet eller om det föreligger regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska
eller andra liknande skäl. Beträffande de tingsrätter som redan har flera
kansliorter är det regeringens uppfattning att verksamheten måste få prövas
under ytterligare någon tid innan man tar ställning till eventuella
förändringar i organisationen.
I flera motioner yrkas att det fortsatta
reformarbetet med sammanläggningar av tingsrätter skall avbrytas. I
motionerna 2002/03:Ju17, 2003/04:Ju349, 2003/04:Ju351 och 2003/04:Ju438
(samtliga c), begärs att regeringen skall avstå från att fatta några beslut
angående indelningen i domsagor för tiden fram till dess att beslutanderätten
rörande tingsrättsorganisationen överförts till riksdagen. I motionerna
2002/03:Ju20, 2002/03:Ju24, 2002/03:Ju25 och 2003/04:Ju283 (samtliga kd)
samt 2003/04:Ju378 (c), 2003/04:Ju389 (kd, c) och 2003/04:Ju412 (kd) begär
motionärerna att inga nya sammanläggningar av tingsrätter skall ske till
dess att ytterligare konsekvensanalyser genomförts av hittills gjorda
förändringar i tingsrättsorganisationen. I motionerna 2002/03:Ju23 (fp),
2003/04:Ju280 (fp), 2003/04:Ju376 (fp, c) begärs att inga nya sammanläggningar
skall ske förrän regeringen presenterat en helhetssyn och en heltäckande
plan för hela landet. I motion 2003/04:Ju477 (fp) krävs en parlamentariskt
sammansatt utredning av hela domstolsväsendet innan ytterligare
sammanläggningar sker.
Som anförts tidigare anser utskottet att det inte finns
anledning att lagreglera domkretsindelningen eller på annat sätt överföra
beslutanderätten till riksdagen. När det gäller konsekvensanalyser kan
nämnas att utskottet tidigare har understrukit vikten av att de
organisationsförändringar som genomförs följs upp och utvärderas. Så har också
skett såvitt avser perioden 1999-2001. Utskottet utgår ifrån att de
förändringar som sker i tingsrättsorganisationen även i fortsättningen
noggrant kommer att följas upp och utvärderas. Det finns mot denna bakgrund
inte anledning att avbryta reformarbetet i avvaktan på ytterligare
utvärderingar. Utskottet delar, i likhet med regeringen, utredningens
uppfattning att reformarbetet bör fortsätta i enlighet med handlingsplanen
och att det bör ske stegvis region för region. Förändringarna bör dock
inte omfatta alltför begränsade geografiska områden, då detta kan leda
till att en tingsrätt kort tid efter en sammanläggning på nytt blir föremål
för organisationsförändringar. I princip bör en genomförd organisationsöversyn
ligga fast medan arbetet med att se över organisationen i övriga regioner
fortsätter.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 2002/03:Ju20 och 2002/03:Ju23 samt motionerna 2002/03:Ju17,
2002/03:Ju24, 2002/03:Ju25, 2003/04:Ju280, 2003/04:Ju283, 2003/04:Ju349,
2003/04:Ju351, 2003/04:Ju376, 2003/04:Ju378, 2003/04:Ju389, 2003/04:Ju412,
2003/04:Ju438 och 2003/04:Ju477 i här behandlade delar.
Regionala
projekt
Utskottets förslag i korthet
I regeringens skrivelse samt i
budgetpropositionen redovisas vissa planerade förändringar i
tingsrättsorganisationen.
Utskottet anser att de föreslagna förändringarna inte innebär något avsteg
från de riktlinjer som gäller för reformeringen av tingsrättsorganisationen
och avstyrker bifall till motionsyrkanden om att planerade förändringar
inte skall genomföras. Vidare avstyrker utskottet bifall till motionsyrkanden
om att bevara vissa tingsrätter som inte omfattas av de i skrivelsen och
budgetpropositionen redovisade planerade förändringarna.
I skrivelsen
redogör regeringen för vissa planerade förändringar av tingsrättsorganisationen.
Enligt skrivelsen bör dels Svegs och Östersunds tingsrätter läggas samman
till en tingsrätt med kansliort i Östersund och tingsställe i Sveg, dels
Gävle och Sandvikens tingsrätter läggas samman till en tingsrätt med
kansliort i Gävle. Målsättningen är att sammanläggningarna skall vara klara
senast den 1 april respektive den 1 mars 2004.
I budgetpropositionen för
år 2004 redogörs för vissa ytterligare planerade förändringar i
tingsrättsorganisationen. Enligt propositionen bör Arvika, Karlstads,
Kristinehamns
och Sunne tingsrätter läggas samman till en tingsrätt med kansliort i
Karlstad. Vidare bör två tingsställen inrättas i länet. Var dessa skall
placeras bör övervägas av Karlstads tingsrätt och Domstolsverket. När det
gäller tingsrätterna i Kalmar län bör Kalmar, Oskarshamns och Västerviks
tingsrätter läggas samman till en tingsrätt med kansliort i Kalmar och
tingsställen i Oskarshamn och Västervik. I Västra Götalands län bör
Strömstads och Uddevalla tingsrätter läggas samman till en tingsrätt med
kansliort i Uddevalla och tingsställe i Strömstad. Vidare bör Vänersborgs
och Trollhättans tingsrätter läggas samman till en tingsrätt med kansliort
i Vänersborg. Målsättningen är att dessa sammanläggningar skall vara
genomförda senast den 1 januari 2005. När det gäller tingsrätterna i
Gävleborgs län arbetar Domstolsverket med en komplettering av den tidigare
utredningen och enligt regeringen bör resultatet av denna utredning
avvaktas innan ställning tas till den framtida tingsrättsorganisationen i
länet. Slutligen föreslår regeringen att Helsingborgs tingsrätt bör ha
kansliort enbart i Helsingborg och inte som nu i både Helsingborg och
Ängelholm. Denna förändring bör genomföras senast den 1 juli 2005.
Flera
motionsyrkanden som väckts med anledning av skrivelsen eller under den
allmänna motionstiden går ut på att en viss eller vissa av de tingsrätter
som omfattas av de redovisade planerade förändringarna skall bevaras. I
motionerna 2002/03:Ju18 (c), 2003/04:Ju293 (m), 2003/04:Ju372 (kd) och
2003/04:Ju397 (c) gäller det de tre tingsrätterna i Kalmar län. I motion
2003/04:Ju376 (fp, c) begärs att det skall finnas två tingsrätter i detta
län. Vidare begärs i motion 2003/04:Ju397 (c), för det fall någon tingsrätt
skall läggas ned, att Kalmar och Västerviks tingsrätter bevaras alternativt
att tingsrätten för Kalmar län lokaliseras till Oskarshamn. Slutligen vad
gäller Kalmar län begärs i motion 2003/04:Ju386 (s) att regeringen skall
följa upp de förändringar av tingsrättsorganisationen som genomförs i
Kalmar län. I motion 2002/03:Ju21 (kd) yrkar motionären i första hand att
Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter skall bevaras och i andra hand
att Vänersborgs tingsrätt skall väljas som kansliort vid en sammanläggning.
Även i motion 2003/04:Ju335 (kd) begärs att Trollhättans tingsrätt skall
bevaras. I motionerna 2002/03:Ju22 (kd), 2003/04:Ju336 (kd) samt 2003/04:Ju368
(fp, c) gäller begäran Strömstads tingsrätt och i motionerna 2002/03:Ju24
(kd) samt 2003/04:Ju327 (fp) de mindre tingsrätterna i Värmland. I motion
2003/04:Ju280 (fp) begär motionären att Sandvikens tingsrätt skall
bevaras.
Utskottet kan inte finna att de nu angivna förändringarna i
tingsrättsorganisationen skulle innebära något avsteg från de riktlinjer som
gäller för reformeringen av tingsrättsorganisationen och som riksdagen
har ställt sig bakom. Såväl behovet av lokal förankring som de geografiska
förhållandena på respektive ort har beaktats av regeringen. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju18,
2002/03:Ju22 2003/04:Ju293, 2003/04:Ju335, 2003/04:Ju336, 2003/04:Ju368,
2003/04:Ju372, 2003/04:Ju386 och 2003/04:Ju397 samt motionerna 2002/03:Ju21,
2002/03:Ju24, 2003/04:Ju280, 2003/04:Ju327 och 2003/04:Ju376 i här behandlade
delar.
Andrahandsyrkandet i motion 2002/03:JuU21 om att Vänersborg skall
väljas som kansliort vid en sammanläggning mellan Vänersborgs och
Trollhättans tingsrätter är tillgodosett genom regeringens förslag. Utskottet
avstyrker motionen även i denna del.
Flera andra motionsyrkanden som
väckts med anledning av skrivelsen eller under den allmänna motionstiden
rör domstolar som inte omfattas av de planerade förändringar som redovisas
i skrivelsen eller budgetpropositionen. I motionerna 2002/03:Ju25 (kd),
2003/04:Ju280 (fp), 2003/04:Ju320 (m) och 2003/04:Ju389 (kd, c) begärs
att Bollnäs och Hudiksvalls tingsrätter skall bevaras. I motion 2003/04:Ju470
(s) rör begäran endast Hudiksvalls tingsrätt. Som alternativ framförs i
motion 2003/04:Ju320 att det i Gävleborgs län skall finnas två tingsrätter,
i Gävle respektive Söderhamn. I motion 2003/04:Ju253 (fp) och motion
2003/04:Ju283 (kd) begärs att Göta hovrätt skall bevaras. I den senare
begärs även att Värnamo och Eksjö tingsrätter skall bevaras. I motion
2003/04:Ju285 (c) begärs att tingsrätterna i Skaraborgs län skall bevaras.
I motion 2003/04:Ju324 (fp) betonar motionären rättväsendets myndigheters
regionalpolitiska ansvar och hon begär bl.a. att Lycksele tingsrätt skall
bevaras. Slutligen begärs i motion 2003/04:Ju352 (fp) att Alingsås tingsrätt
skall bevaras och i motion 2003/04:Ju463 (s) att Trelleborgs tingsrätt
skall bevaras.
Utskottet har tidigare ansett att det följer av den
principiella inställning till reformarbetet inom domstolsväsendet som
riksdagen intagit att den inte bör ta ställning till motionsyrkanden rörande
enskilda tingsrätter för vilka regeringen för närvarande inte planerar
någon förändring. I den mån de aktuella tingsrätterna skulle komma att
beröras av nedläggningar eller sammanläggningar kommer riksdagen att få
tillfälle att ta ställning därtill när regeringen anmäler sådana
organisationsförändringar (bet. 2002/03:JuU1 s. 75).
När det gäller Göta
hovrätt kan tilläggas att frågan om vilka hovrätter som skall finnas
regleras i 2 kap. 6 § rättegångsbalken. Till skillnad mot den yttre
tingsrättsorganisationen är detta således inte en fråga som regeringen själv
kan besluta om.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan, och
utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju253, 2003/04:Ju320,
2003/04:Ju324, 2003/04:Ju352, 2003/04:Ju463 och 2003/04:Ju470 samt motionerna
2002/03:Ju25, 2003/04:Ju280, 2003/04:Ju283, 2003/04:Ju285 och 2003/04:Ju389
i här behandlade delar.
Tingsrättsorganisationen i Stockholm
Utskottets
förslag i korthet
I skrivelsen föreslår regeringen en ny organisation
för tingsrätterna i Stockholms län. Regeringen avser att ge Domstolsverket
i uppdrag att utifrån en i skrivelsen angiven inriktning lämna förslag
till närmare lokalisering av och domkretsindelning för de tingsrätter som
berörs av omorganisationen. Utskottet ställer sig positivt till förslaget
och avstyrker motionsyrkanden med andra förslag rörande tingsrättsorganisationen
i Stockholms län.
I uppföljningen till handlingsplanen anförde regeringen
att det fanns skäl att se över tingsrättsorganisationen i Stockholmsområdet,
vilket utskottet såg med tillfredsställelse (bet. 2000/01:JuU29 s.
9).
Därefter gav regeringen en utredare i uppdrag att se över Stockholms
tingsrätts ledningsfunktioner m.m. samt, om det framstod som lämpligt,
att lämna förslag på förändringar av tingsrättsorganisationen i Stockholms
län. I delrapporten Framtidens tingsrättsorganisation i Stockholms län
(dnr Ju2002/7970), som lämnades i november 2002, redovisade utredaren
sitt förslag till ny organisation. Förslaget innebar att det, förutom
Norrtälje tingsrätt, skulle finnas tre tingsrätter i länet, en i innerstaden,
en i norr och en i söder. En alternativ lösning med fem tingsrätter
presenterades också.
Enligt regeringen har flera remissinstanser anfört
att Stockholms län är ett tillväxtområde och att utredarens förslag skulle
leda till alltför stora arbetsplatser. Detta anser remissinstanserna talar
för fem tingsrätter. Mot denna bakgrund anser regeringen att den alternativa
lösningen är att föredra framför utredarens förslag. Regeringen anser
dock till skillnad från utredaren att Södertälje tingsrätt inte bör föras
samman med någon av de övriga domstolarna. Regeringen föreslår i stället
en förändring av tingsrättsorganisationen i Stockholms län som innebär
att det kommer att finnas sju tingsrätter i länet. Stockholms tingsrätt
bör minskas genom att de delar av Stockholms kommun som utgör västerort
och söderort förs från tingsrättens domkrets. Väster-ortsmålen bör föras
till Solna tingsrätt och söderortsmålen till Nacka tingsrätt. Handens och
Huddinge tingsrätter bör läggas samman till en ny tingsrätt, Södertörns
tingsrätt, med kansliort i Huddinge kommun. Sollentuna och Södra Roslags
tingsrätter bör läggas samman till en ny tingsrätt, Attunda tingsrätt,
med kansliort i Sollentuna kommun. Södertörns tingsrätt bör vara miljödomstol
och fastighetsdomstol samt handlägga länets utsökningsmål.
Enligt skrivelsen
skall Domstolsverket ges i uppdrag att utifrån den angivna inriktningen
lämna förslag till närmare lokalisering och domkretsindelning av de
tingsrätter som berörs av omorganisationen. Målsättningen är att förändringarna
i tingsrättsorganisationen skall vara genomförda den 31 december
2005.
Domstolsverket gör ingen närmare analys eller bedömning av kostnaderna
för lokaler m.m. i samband med att verket tar fram förslag till förändringar
i tingsrättsorganisationen. Däremot följer verket i efterhand upp effekterna
av förändringarna.
I motion 2002/03:Ju16 (m) begärs att regeringen skall
ge Domstolsverket ett öppet mandat att föreslå lokaliseringen av sju
tingsrätter i Stockholms län samt domkretsindelningen för dessa. I motion
2002/03:Ju19 (fp) yrkas att det i skrivelsen framställda förslaget om att
fastslå Södertälje och Huddinge som kansliorter på Södertörn ej genomförs
och att Domstolsverket i stället får ett öppet mandat att ytterligare
utreda frågan om kansliorter på Södertörn. Motionären i motion 2003/04:Ju378
(c) begär att Södertälje och Norrtälje tingsrätter skall bevaras. Slutligen
begärs i motion 2003/04:Ju473 (s) att regeringen noga skall följa upp
planerade förändringar av tingsrättsorganisationen i Stockholms län.
Enligt
utskottet innebär förslaget till ny organisation av tingsrätterna i
Stockholms län inte något avsteg från de riktlinjer som gäller för reformeringen
av tingsrättsorganisationen och som riksdagen ställt sig bakom. Det är
dock uppenbart att investeringskostnaderna blir höga. Som utskottet
tidigare uttalat utgår utskottet ifrån att samtliga förändringar i
tingsrättsorganisationen kommer att följas upp och utvärderas. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju16,
2002/03:Ju19 och 2003/04:Ju473.
Södertälje och Norrtälje tingsrätt berörs
inte av de föreslagna förändringarna av tingsrättsorganisationen i Stockholms
län. Som anförts ovan är det utskottets uppfattning att riksdagen inte
bör ta ställning till motionsyrkanden rörande enskilda tingsrätter för
vilka regeringen inte planerar någon förändring. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2003/04:Ju378 i denna
del.
Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett motionsyrkande om
att de allmänna domstolarna skall läggas samman med förvaltningsdomstolarna.
Jämför reservation 5 (m, kd).
I motion 2003/04:Ju412 (kd) anförs att de
allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna på sikt bör läggas
samman.
Utskottet har vid flera tillfällen haft att ta ställning till
liknande motionsyrkanden. I den principiella frågan om sammanläggning har
utskottet anfört att det för sin del inte vill bestrida att det kan finnas
vissa fördelar med en sammanläggning av de båda domstolsorganisationerna.
En sådan ordning skulle enligt utskottet antagligen framstå som lättare
att överblicka för enskilda. Medborgarperspektivet skulle alltså tjäna på
det. Mot en sådan ordning har utskottet dock ansett att man måste ställa
nackdelar som också de har sitt samband med just medborgarperspektivet.
En viktig fråga i det sammanhanget har enligt utskottets mening varit att
allmänhetens berättigade krav på en kompetent rättskipning kräver
specialisering. En förändring mot en sammanläggning av domstolsslagen skulle
kunna leda till att specialiseringen tunnas ut. Utskottet har vidare
konstaterat att de övriga fördelar som en sammanläggning skulle kunna
erbjuda också kan tas till vara inom ramen för en sådan inriktning av
reformarbetet som regeringen tagit upp i sin handlingsplan för reformeringen
av domstolsväsendet, dvs. mot gemensam ledning och administrativ samverkan
(bet. 2002/03:JuU1 s. 75 f.).
Sådan samverkan är numera möjlig i enlighet
med de ändringar av rättegångsbalken respektive lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar som trädde i kraft den 1 januari 2003 (SFS
2002:996-997). I samband med lagändringen tog regeringen också upp frågan
om en integrerad domstolsorganisation. Bedömningen som gjordes i den delen
var att de två domstolsorganisationerna för överskådlig tid kommer att
bestå (prop. 2002/03:4 s. 12 f., bet. JuU2, rskr. 21).
Senast utskottet
behandlade frågan om sammanläggning av de allmänna domstolarna och
förvaltningsdomstolarna var hösten 2002. Utskottet gjorde då samma bedömning
som regeringen rörande en integrerad domstolsorganisation. Reformarbetet
borde därför, i varje fall för närvarande, inriktas på administrativ
samverkan. Utskottet kunde mot denna bakgrund inte ställa sig bakom ett
önskemål om sammanläggning motsvarande det nu aktuella (bet. 2002/03:JuU1
s. 75 f.).
Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag och föreslår
att riksdagen avslår motion 2003/04:Ju412 i denna del.
Regeringens
skrivelse m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
lägger regeringens skrivelse samt budgetpropositionen i här behandlad del
till handlingarna.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med
anledning av skrivelsen samt propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen
lägger regeringens skrivelse samt budgetpropositionen i här behandlad del
till handlingarna.

Reservationer

1. Reformarbetets inriktning, punkt 1 (fp)
av Johan
Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om reformarbetets inriktning. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ju465 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:Ju17
yrkande 1, 2003/04:Ju235 yrkande 2, 2003/04:Ju285 yrkande 2, 2003/04:Ju351
yrkande 1 och 2003/04:Ju378 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt vår
mening är det nödvändigt med en bättre samordning av tingsrätternas,
åklagarmyndigheternas och polisens geografiska ansvarsområden. Genom en
sådan samordning skulle effektiviteten i hela rättskedjan kunna öka, vilket
skulle leda till ett bättre resursutnyttjande.
Det får ankomma på regeringen
att ge de direktiv som behövs för att myndigheterna bättre skall samordna
sina verksamheter. Vi ställer oss alltså bakom motion 2003/04:Ju465 i
denna del. I fråga om övriga här aktuella motioner har vi samma uppfattning
som majoriteten.

2. Reformarbetets inriktning, punkt 1 (kd, c)
av
Ragnwi Marcelind (kd) och Viviann Gerdin (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om reformarbetets inriktning. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:Ju17 yrkande 1, 2003/04:Ju235 yrkande 2,
2003/04:Ju285 yrkande 2, 2003/04:Ju351 yrkande 1 och 2003/04:Ju378 yrkande
2 och avslår motion 2003/04:Ju465 yrkande 1.
Ställningstagande
Utgångspunkten
för reformeringen av tingsrättsorganisationen skall vara ett decentraliserat
domstolsväsende. Vi anser att medborgarperspektivet inte har fått ett
tillräckligt stort utrymme i regeringens överväganden. Här står medborgarnas
krav på tillgänglighet i förgrunden. Detta innebär i praktiken att alla
måste ha någorlunda nära till en tingsrätt. Med en sådan ordning åstadkommer
man också en lokal förankring i den dömande verksamheten. Detta bör
regeringen beakta i det fortsatta reformarbetet.
Vi ställer oss alltså
bakom motionerna 2002/03:Ju17, 2003/04:Ju235, 2003/04:Ju285, 2003/04:Ju351
och 2003/04:Ju378 i här aktuella delar. I fråga om motion 2003/04:Ju465
i berörd del har vi samma uppfattning som majoriteten.

3. Domkretsindelningen,
punkt 2 (kd, c)
av Ragnwi Marcelind (kd) och Viviann Gerdin (c).
Förslag
till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i reservationen om domkretsindelningen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ju17 yrkande 2, 2003/04:Ju235
yrkande 1, 2003/04:Ju349 yrkande 9, 2003/04:Ju351 yrkande 2 och 2003/04:Ju412
yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att förändringarna i domstolsorganisationen
bör ha en bred politisk förankring. Det är därför lämpligt att dessa
beslutas av riksdagen, som därigenom ges en direkt möjlighet att påverka
reformarbetet. Domkretsindelningen bör därför regleras i rättegångsbalken.
En sådan ordning skulle också ligga mer i linje med regeringsformens krav
på att huvuddragen i domstolsorganisationen skall anges i lag och de krav
som Europakonventionen ställer på att domstolar skall vara upprättade
enligt lag. Över huvud taget skulle en lagreglering bidra till ett ökat
skydd för de enskilda domstolarnas självständighet.
Regeringen bör ges
i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett lagförslag i enlighet med
det anförda.
Vi ställer oss alltså bakom motionerna 2002/03:Ju17,
2003/04:Ju235, 2003/04:Ju349, 2003/04:Ju351 och 2003/04:Ju412 i här berörda
delar.

4. Det fortsatta reformarbetet, punkt 3 (m, fp, kd, c)
av Johan
Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson
(m), Torkild Strandberg (fp), Hillevi Engström (m) och Viviann Gerdin
(c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut
under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om det fortsatta
reformarbetet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ju17 yrkande
3, 2002/03:Ju20 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju23, 2002/03:Ju24 yrkande 1,
2002/03:Ju25 yrkande 1, 2003/04:Ju280 yrkande 2, 2003/04:Ju283 i denna
del, 2003/04:Ju349 yrkande 10, 2003/04:Ju351 yrkande 3, 2003/04:Ju376
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju378 yrkande 3, 2003/04:Ju389 yrkande 1,
2003/04:Ju412 yrkande 3, 2003/04:Ju438 yrkande 2 och 2003/04:Ju477 yrkandena
1 och 2.
Ställningstagande
Innan ytterligare förändring av
tingsrättsorganisationen genomförs måste ett samlat grepp tas. Det behövs en
helhetssyn av hur den framtida tingsrättsorganisationen skall se ut och en
långsiktig plan för eventuella kommande sammanläggningar. Den pågående
reformeringen av domstolsväsendet får heller inte göras till ett
kostnadsbesparingsprojekt. Medborgarperspektivet, med tyngdpunkt på
tillgänglighet
och lokal förankring, bör värderas högre än vad det hitintills har gjort.
Redan i dag är det förenat med stora svårigheter att få vittnen att
inställa sig till domstol. Med ännu längre avstånd till domstolen kommer
detta att bli ännu mera bekymmersamt. Till grund för det fortsatta arbetet
bör ligga en omfattande utvärdering och konsekvensanalys av de förändringar
som hittills genomförts. Regeringen bör få i uppdrag att tillsätta en
utredning med uppdrag att belysa inte bara konsekvenserna för rättsväsendet
utan också konsekvenserna för de orter som drabbas av nedläggningarna.
Även kostnaderna för de planerade förändringarna i form av t.ex. nya
domstolsbyggnader bör granskas. Vidare är det viktigt att större förändringar
av domstolsorganisationen har en bred politisk förankring. Innan dessa
åtgärder har vidtagits skall inga ytterligare sammanläggningar eller
nedläggningar av tingsrätter genomföras.
Vi ställer oss alltså bakom
motionerna 2002/03:Ju20 och 2002/03:Ju23 samt motionerna 2002/03:Ju17,
2002/03:Ju24, 2002/03:Ju25, 2003/04:Ju280, 2003/04:Ju283, 2003/04:Ju349,
2003/04:Ju351, 2003/04:Ju376, 2003/04:Ju378, 2003/04:Ju389, 2003/04:Ju412,
2003/04:Ju438 och 2003/04:Ju477 i här behandlade delar.

5. Allmänna
domstolar och förvaltningsdomstolar, punkt 6 (m, kd)
av Beatrice Ask
(m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m) och Hillevi Engström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut
under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om allmänna
domstolar och förvaltningsdomstolar. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ju412 yrkande 1.
Ställningstagande
På längre sikt bör de allmänna
domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna läggas samman. Härigenom
skapas möjlighet att behålla dömande verksamhet på fler orter. Som vi ser
det skulle en sådan ordning medverka till att domstolsväsendet uppfattas
mer enhetligt. Även från personalsynpunkt finns det skäl att överväga en
sådan förändring. Det bör ankomma på regeringen att beakta det anförda
inom ramen för det fortsatta reformarbetet.
Vi ställer oss således bakom
motion 2003/04:Ju412 i denna del.
Särskilt yttrande

Regionala projekt
och Tingsrättsorganisationen i Stockholm, punkt 4 och 5 (m, fp, kd,
c)
Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Hillevi Engström (m) och Viviann
Gerdin (c) anför:

Av vad vi anfört i vår reservation mot det fortsatta
reformarbetet följer att vi för närvarande motsätter oss alla sammanläggningar
eller nedläggningar av ytterligare tingsrätter. Detta gäller självklart
samtliga de tingsrätter som berörs av regeringens redovisade planerade
organisationsförändringar. Då vi tidigare reserverat oss mot hela det
pågående s.k. reformarbetet har vi emellertid valt att inte nu reservera
oss till förmån för motionsyrkanden rörande bevarandet av enskilda tingsrätter.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition
2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 4:

2. I proposition
2003/04:1 utgiftsområde 4 avsnitt 4.5, Domstolarnas yttre organisation
redovisas planerade förändringar av tingsrättsorganisationen.
Skrivelsen
Regeringens
skrivelse 2002/03:126 Fortsatt reformering av
tingsrättsorganisationen.
Följdmotioner
2002/03:Ju16 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
Stockholms län bör ha sju tingsrätter och att Domstolsverket ges ett öppet
uppdrag att föreslå den närmare lokaliseringen, namnsättningen och
lagregleringen för detta.
2002/03:Ju17 av Johan Linander m.fl. (c):

1. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en
decentraliserad tingsrättsorganisation.
2. Riksdagen beslutar om sådan
ändring av 1 kap. 1 § rättegångsbalken att riksdagen skall ha beslutanderätten
angående indelningen i domsagor.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inte skall fatta
några beslut om nedläggning av någon tingsrätt innan riksdagen har
beslutanderätten angående indelningen i domsagor.
2002/03:Ju18 av Agne
Hansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att bevara nuvarande tre tingsrätter i Kalmar
län.
2002/03:Ju19 av Karin Pilsäter (fp):

1. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i skrivelsen
framförda förslaget om att fastslå Södertälje och Haninge som tingsrättsorter
på Södertörn ej genomförs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att Domstolsverket bör ges ett öppet mandat att utifrån fortsatt
prövning besluta om tingsorter på Södertörn.
2002/03:Ju20 av Ragnwi
Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen avbryter det
pågående s.k. reformarbetet av tingsrättsorganisationen.
2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
avvakta fortsatt omorganisation inom domstolsväsendet tills ytterligare
konsekvensanalyser genomförts av hittills genomförda nedläggningar.
2002/03:Ju21
av Ingemar Vänerlöv (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att Vänersborgs och Trollhättans
tingsrätter bör vara kvar som självständiga domstolar.
2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att om
en sammanläggning av Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter är ofrånkomlig
skall Vänersborg väljas som kansliort.
2002/03:Ju22 av Ingemar Vänerlöv
och Rosita Runegrund (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att Strömstads tingsrätt bör vara
kvar som en självständig domstol.
2002/03:Ju23 av Johan Pehrson m.fl.
(fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sammanslagning av tingsrätter.
2002/03:Ju24 av Dan Kihlström
(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avvakta fortsatt omorganisation inom domstolsväsendet
tills ytterligare konsekvensanalyser genomförts av hittills genomförda
nedläggningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om de mindre tingsrätterna i Värmland.
2002/03:Ju25
av Ragnwi Marcelind (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att avvakta fortsatt omorganisation
inom domstolsväsendet tills ytterligare konsekvensanalyser genomförts av
hittills genomförda nedläggningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om domstolsorganisationen i Gävleborgs
län.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Ju235 av
Viviann Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att riksdagen ska besluta hur tingsrätterna
ska organiseras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att medborgarperspektivet ska väga
tungt vid organisation av våra domstolar.
2003/04:Ju253 av Tobias Krantz
(fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om domstolsväsendets organisation och framtiden för Göta
hovrätt.
2003/04:Ju280 av Hans Backman (fp):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att planerna på att
slå samman tingsrätterna i Bollnäs, Hudiksvall och Sandviken med Gävle
tingsrätt skall stoppas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att innan några som helst större
ingrepp får ske i domstolsorganisationen så måste en total genomgång av
hela domstolsväsendets organisation och framtid göras.
2003/04:Ju283 av
Maria Larsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en konsekvensanalys av redan beslutade nedläggningar
inom domstolsväsendet och att en nedläggning av Värnamo och Eksjö tingsrätt
samt Göta domstol inte får göras.
2003/04:Ju285 av Birgitta Carlsson
(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att riksdagen säkerställer att tingsrätterna inte skall
centraliseras till en ort i Skaraborg.
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att tingsrätter
har lokal förankring och lättillgänglighet.
2003/04:Ju293 av Nils Fredrik
Aurelius (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att inte sammanföra alla tingsrätter i Kalmar
län.
2003/04:Ju320 av Patrik Norinder (m):

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bibehållande av nuvarande
tingsrättsorganisation i Gävleborgs län.
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att som andrahandsalternativ
inrätta två tingsrätter med Gävle och Söderhamn som kansliorter.
2003/04:Ju324
av Yvonne Ångström (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om vikten av att bibehålla ett fungerande
rättsväsende i hela Västerbottens län.
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ansvariga myndigheter
- Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren - tar sitt
regionalpolitiska ansvar fullt ut vad gäller Västerbottens län.
2003/04:Ju327
av Runar Patriksson (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om nedläggning av tingsrätterna i Arvika,
Kristinehamn och Sunne.
2003/04:Ju335 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
Trollhättans tingsrätt bör vara kvar som självständig domstol.
2003/04:Ju336
av Ingemar Vänerlöv och Rosita Runegrund (båda kd):
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Strömstads
tingsrätt bör vara kvar som en självständig domstol.
2003/04:Ju349 av
Johan Linander m.fl. (c):

9. Riksdagen beslutar om sådan ändring av 1
kap. 1 § rättegångsbalken att riksdagen skall ha beslutanderätten angående
indelningen i domsagor.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inte skall fatta några
beslut om nedläggning av någon tingsrätt innan riksdagen har beslutanderätten
angående indelningen i domsagor.
2003/04:Ju351 av Anders Larsson
(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om grunden för organisation av tingsrättsverksamheten.
2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om
att riksdagen skall besluta om rättsväsendets organisation.
3. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om
att planerade nedläggningar av tingsrätter skall stoppas.
2003/04:Ju352
av Anita Brodén och Jan Ertsborn (båda fp):
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behålla tingsrätten
i Alingsås.
2003/04:Ju368 av Lars Tysklind m.fl. (fp, c):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
behålla tingsrätten i Strömstad.
2003/04:Ju372 av Chatrine Pålsson
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en konsekvensanalys av redan beslutade nedläggningar inom
domstolsväsendet och att nedläggelser av Oskarshamns och Västerviks tingsrätter
inte får ske.
2003/04:Ju376 av Sverker Thorén m.fl. (fp, c):

1. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
nu stanna upp den pågående förändringen av tingsrättsorganisationen.
2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
göra en noggrann helhetsanalys av domstolsorganisationen i landet.
3. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
Kalmar län bör ha två tingsrätter.
2003/04:Ju378 av Kerstin Lundgren
(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Norrtälje tingsrätt och Södertälje tingsrätt.
2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
utveckla en domstolspolitik för en ny tid.
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kravet på en förnyad
uppföljning och utvärdering av genomförda förändringar av
tingsrättsorganisationen.
2003/04:Ju386 av Krister Örnfjäder (s):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
tingsrättsorganisationen i Kalmar län.
2003/04:Ju389 av Ragnwi Marcelind och
Sven Bergström (kd, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en konsekvensanalys av redan beslutade
nedläggningar inom domstolsväsendet.
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att nedläggelser av
Bollnäs och Hudiksvalls tingsrätter inte får ske.
2003/04:Ju397 av Agne
Hansson (c):

1. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om
nedläggningar av tingsrätter i Kalmar län.
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tingsrätterna i
Kalmar och Västervik behålls.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att tingsrätten för Kalmar län
lokaliseras till Oskarshamn.
2003/04:Ju412 av Ragnwi Marcelind m.fl.
(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att sammanlägga de allmänna domstolarna med
förvaltningsdomstolarna.
2. Riksdagen begär att regeringen utreder huvudmannaskapet
för domstolarna i syfte att ge riksdagen rätt att fastställa
domstolsorganisationen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att inga beslut om nedläggning av tingsrätter
skall fattas innan ytterligare konsekvensanalyser genomförts av hittills
genomförda nedläggningar.
2003/04:Ju438 av Annika Qarlsson (c):

2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
regeringen inte skall fatta några beslut om nedläggning av någon tingsrätt
innan riksdagen har beslutanderätten angående indelningen i
domstolar.
2003/04:Ju463 av Catherine Persson (s):
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Trelleborgs
tingsrätt.
2003/04:Ju465 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en
fungerande rättskedja och samordning inom rättsväsendet.
2003/04:Ju470 av
Kenth Högström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om tingsrättsorganisationen i Gävleborgs
län.
2003/04:Ju473 av Niclas Lindberg och Eva Arvidsson (båda s):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
noga följa utvecklingen inom den reformerade tingsrättsorganisationen och
vid behov föreslå justeringar.
2003/04:Ju477 av Johan Pehrson m.fl.
(fp):

1. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om
att tillsätta en parlamentarisk utredning om hela den framtida
domstolsorganisationen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avvakta med vidare förändringar i
tingsrättsorganisationen.