Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:2 med förslag om tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt gäller försvarsdepartementets verksamhetsområde (Betänkande 1975:FöU2 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 2

FöU 1975:2

Nr 2

Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:2 med förslag om tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1974/75 såvitt gäller försvarsdepartementets verksamhetsområde

I betänkandet behandlas de förslag i bilaga 2 (försvarsdepartementet) till
propositionen 1975:2 om tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75
som regeringen - efter föredragning av statsrådet Holmqvist - förelagt riksdagen.

1. Arméförband: Materielanskaffning. 1 propositionen föreslås riksdagen
under punkten B 2 (s. 5-7) bemyndiga regeringen att medge att prisreglering
av beställningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1973/74 och
tidigare avseende anslaget Arméförband: Materielanskaffning får ske inom
en kostnadsram av ytterligare 129 700 000 kr.

Beställningsbemyndiganden

Systemet med beställningsbemyndiganden innebär i princip att riksdagen
bemyndigar regeringen att intill ett visst belopp medge beställningar av
förnödenheter som inte skall betalas under samma budgetår som beställning
sker. Leverans och betalning sker ofta under en rad kommande år, för vilka
medel ännu inte har anvisats. Budgetutredningen har funnit att ett system
med bemyndiganden för långsiktiga investeringsåtaganden bör tillämpas
även i fortsättningen (SOU 1973:43 s. 204-206).

Beställningsbemyndiganden förekommer inom försvaret i några varianter.
En innebär att riksdagen till visst ändamål dels anvisar medel för visst
budgetår, dels bemyndigar regeringen att under budgetåret medge att materiel
för samma ändamål utöver anvisade medel får beställas inom en angiven
kostnadsram (jfr prop. 1975:1 bil. 6 s. 166 med förslag om anslag till Gemensam
försvarsforskning och beställningsbemyndigande ang. materiel för
forskningsändamål).

På liknande sätt finns fr. o. m. budgetåret 1973/74 ett bemyndigande för
regeringen att medge att förnödenheter som förbrukas i fredsutbildningen
inom det militära försvaret (reservdelar, ammunition m. m.) kontinuerligt
får beställas så att vid varje tillfälle en kostnadsram av 250 milj. kr. inte
överskrids (prop. 1973:1 bil. 6 s. 132 och 138. FöU 1973:8). Utlagda beställningar
finansieras med utnyttjande av särskilda förrådsavräkningskonton,
som får inkomster från anslagen Ledning och förbands verksam het för
huvudprogrammen 1-3.

I Riksdagen 1075. 10 saint. Nr 2

Föll 1975:2

En särskild teknik att utnyttja beställningsbemyndigande för varje disposition
av medel finns sedan länge inom försvaret och tillämpas innevarande
budgetår för följande anslag under riksstatens fjärde huvudtitel:
Arméförband: Materielanskaffning
Arméförband: Forskning och utveckling
Marinförband: Materielanskaffning
Marinförband: Forskning och utveckling
Flygvapenförband: Materielanskaffning
Flygvapenförband: Forskning och utveckling
Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning
Viss gemensam verksamhet (vissa primäruppdrag)

Civilförsvar (primäruppdrag till materielanskaffning m. m.)

Viss signalskyddsmateriel

Ulskoilel

Beställningar av materiel m. m. leder ofta till leverans och betalning flera
år efter beställningstidpunkten. Liksom beträffande betalningsmedlen måste
med den särskilda tekniken att utnyttja beställningsbemyndigande för varje
disposition av medel förekomma prisomräkning av bemyndigandena (jfr
FöU 1971:9 s. 8 och 1972:17 s. 70).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för försvarsdepartementet
utfärdat föreskrifter för redovisning och omräkning av beställningsbemyndiganden.

Prisutvecklingen från februari 1972 till februari 1974 har varit avsevärt
större än vad försvarets materielverk antagit vid beräkning av prisregleringsbemyndiganden
förbudgetåren 1973/74 och 1974/75. Enligt materielverket
har därför uppkommit så stora underskott av bemyndiganden under
vissa anslag att beställningsverksamheten under budgetåret 1974/75 inte
kan genomföras enligt uppgjorda planer utan ett tillskott av bemyndiganden.

Regeringen föreslår att de faktiska underskotten av prisregleringsbemyndiganden
som hänför sig till budgetåret 1973/74 och tidigare under fem
i propositionen angivna anslag (prop. s. 6) täcks genom särskilda bemyndiganden.
Verksamheten under innevarande budgetår skall därmed kunna
bedrivas planenligt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att prisreglering
av beställningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret
1973/74 och tidigare avseende anslaget Arméförband: Materielanskaffning
får ske inom en kostnadsram av ytterligare
129 700 000 kr.

2. Arméförband: Forskning och utveckling. Med hänvisning till vad som
har anförts i det föregående tillstyrker utskottet regeringens förslag under

FöU 1975:2

punkten B 4 (s. 7-8) och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att prisreglering
av beställningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret
1973/74 och tidigare avseende anslaget Arméförband: Forskning
och utveckling får ske inom en kostnadsram av ytterligare
8 300 000 kr.

3. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning. Med hänvisning
till vad som har anförts i det föregående tillstyrker utskottet regeringens
Förslag under punkten E 7 (s. 8) och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att prisreglering
av beställningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret
1973/74 och tidigare avseende anslaget Krigsorganisation för
vissa staber m. m.: Materielanskaffning får ske inom en kostnadsram
av ytterligare 5 400 000 kr.

4. Viss gemensam verksamhet. Med hänvisning till vad som har anförts
i det föregående tillstyrker utskottet regeringens förslag under punkten F 21
(s. 8) och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att prisreglering
av beställningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret
1973/74 och tidigare avseende anslaget Viss gemensam verksamhet,
primäruppdragen 52121.1, 52122.1 och 52141, får ske
inom en kostnadsram av ytterligare 2 100 000 kr.

5. Viss signalskyddsmateriel. Med hänvisning till vad som har anförts i
det föregående tillstyrker utskottet regeringens förslag under punkten H 5
(s. 8) och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att prisreglering
av beställningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret
1973/74 och tidigare avseende anslaget Viss signalskyddsmateriel
får ske inom en kostnadsram av ytterligare 400 000 kr.

6. Teckning av aktier i Crownair AB. Regeringen har under punkten VI a
(s. 9-11) föreslagit riksdagen att till Teckning av aktier i Crownair AB på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 under fonden för statens
aktier anvisa ett investeringsanslag av 2 220 000 kr.

Bakgrund

Flygvapnet hade till för något år sedan i sin transportflotta 16 flygplan
av typ Pembroke, som kan ta 6-8 passagerare. Flygplanen, som numera
av åldersskäl har utgått ur organisationen, var avsedda att användas huvudsakligen
för persontransporter i krig. Det årliga flygtidsuttaget i fredstid

FölJ 1975:2

var ca 3 000 timmar.

Med hänsyn tili det begränsade fredstida utnyttjandet har man på ansvarigt
håll inte ansett det vara ekonomiskt motiverat att flygvapnet som ersättning
för Pembroke-planen skulle skaffa egna nya transportplan av den storlek
varom här är fråga. Man har i stället eftersträvat en lösning, enligt vilken
de aktuella flygplanen (och helst även besättningarna) kan ingå i flygvapnets
krigsorganisation samtidigt som de i fredstid utnyttjas kommersiellt. Det
har därvid legat nära till hands att överväga upphandling av sådana tjänster
på den civila marknaden.

När det gäller mindre passagerareplan är den civila marknaden emellertid
ganska osäker och ägarförhållandena växlar ofta. Enligt chefen för flygvapnet
medför nybildningen av företag och ägarbyten problem vid krigsplanläggningen.

Det var mot denna bakgrund som riksdagen våren 1973 beslöt (prop.
1973:124, FöU 1973:18, rskr 1973:239) att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna
ett avtal mellan försvarsdepartementet och Svenska Utvecklingsaktiebolaget
om förvärv för statens räkning av utvecklingsbolagets aktier i
Crownair Swedish Ltd AB. Riksdagen anvisade medel för förvärvet och
för en utökning av aktiekapitalet. Kungl. Maj:t beslöt i juni samma år att
godkänna avtalet, varigenom staten inträdde som hälftendelägare i flygbolaget.
Den andra hälften av aktiekapitalet innehas av Linjeflyg AB. Mellan
delägarna finns ett intressentavtal upprättat. Ägaransvaret för statens aktier
ligger hos regeringen genom försvarsdepartementet.

Crownair Swedish Ltd AB - som numera kallas Crownair AB - hade
våren 1973 endast tre flygplan och en mycket liten administration. Genom
förvärv av Ehrenström Flyg AB (se prop. 1973:124 s. 3) erhöll Crownair
en flygplanflotta och en organisation som var anpassad till den framtida
verksamheten. Ehrenström Flyg AB hade också varit den störste leverantören
av flygtjänster till civila statliga myndigheter m. fl.

För det nya bolaget har verksamheten hittills av flera samverkande orsaker
varit mindre lyckosam. Den budgeterade mängden flygtransporter för statliga
myndigheter har slagit fel. En arbetskonflikt våren 1974 har vidare
medfört att flygverksamheten i stort sett låg nere under 40 dagar. För verksamhetsåret
1973/74 redovisar bolaget en förlust om 433 000 kr. Tillsammans
med tidigare balanserad förlust uppgår underskottet hittills till 457 000
kr. Innevarande verksamhetsår väntas lämna ett mindre underskott.

Av försvaret har bolaget fått viss ersättning för beredskapskostnader. Medlen
har utbetalats från anslaget F21. Viss gemensam verksamhet.

Propositionen

Crownair AB bedriver s. k. anslutningstrafik åt inrikesflyget, f. n. på tre
linjer. Vidare utför bolaget transportflygningar åt statliga myndigheter -t. ex. kriminalvårdsstyrelsen, rikspolisstyrelsen och lantmäteriverket - samt

FöU 1975:2

statliga och privata foretag. Ett nära samarbete förekommer med flygvapnet
med hänsyn till att bolagets flygplan och organisation kommer att tas i
anspråk av försvarsmakten i händelse av beredskap eller krig. Genom kungörelsen
(1973:598) om skyldighet att anlita Crownair AB är statliga myndigheter
och organ ålagda att anlita Crownair för flygtransporter som bolaget
har kapacitet för.

F. n. har Crownair AB ett aktiekapital av 1,3 milj. kr. Årsomslutningen
är ca 15 milj. kr. Bolaget, som har drygt 55 anställda, har f. n. 13 flygplan
i trafik.

Efter förhandlingar under hösten 1974 har ett avtal träffats mellan Crownair
och ägarna till Svensk Flygtjänst AB om att Crownair skall förvärva
drygt 90 % av aktierna i Svensk Flygtjänst. Köpeskillingen utgör ca 4 milj.
kr. Avtalet har träffats med förbehåll för att riksdagen beviljar Crownair
medel för erforderlig höjning av aktiekapitalet. Crownair har rätt att lösa
in resterande del av aktierna efter den 1 januari 1979.

Som framgår av propositionen uppgår Svensk Flygtjänsts aktiekapital f. n.
till 500 000 kr. Svensk Flygtjänst har ca 300 anställda och äger elva flygplan.
Bolaget, som är ett familjebolag, äger ett antal mindre dotterbolag huvudsakligen
inom flygmålbranschen. Koncernens årsomsättning är ca 40 milj.
kr.

Enligt verksamhetsberättelsen för 1972/73 uppgick koncernens tillgängliga
vinstmedel för det verksamhetsåret till ca 1,6 milj. kr. För verksamhetsåret
1973/74 redovisas en vinst före skatt och bokslutsdispositioner om
ca 1,9 milj. kr. För 1974/75 har budgeterats ett överskott av 2,3 milj. kr.

Svensk Flygtjänst AB utför bl. a. målflygning för svenska försvaret, som
därmed är en av bolagets största kunder. En samordning mellan Crownair
och Svensk Flygtjänst anses bl. a. av denna anledning vara till fördel för
de båda bolagen. I propositionen föreslås därför att det planerade förvärvet
av aktiemajoriteten i Svensk Flygtjänst skall komma till stånd.

Målflygning bedrivs även åt danska och österrikiska försvaren.

Förslaget innebär att Crownair får möjlighet att höja aktiekapitalet med
3,7 milj. kr. från 1,3 till 5 milj. kr. genom nyteckning av aktier till en
överkurs av 20 %. Statens andel av nyteckningen uppgår till 2 220 000 kr.,
vilket belopp enligt propositionen bör anvisas utanför utgiftsramen för det
militära försvaret.

I samband med nyteckningen avses AB Aerotransport (ABA) gå in som
tredje delägare i Crownair. ABA förutsätts också köpa hälften av Linjeflygs
nuvarande aktieinnehav i Crownair. Efter emissionen kommer staten att,
liksom tidigare, ha 50 % av aktierna i Crownair. Den andra hälften delas
lika mellan Linjeflyg AB och ABA.

Föll 1975:2

Utskottet

Crownair AB har f. n. ett aktiekapital av 1,3 milj. kr. Aktierna ägs till

lika delar av staten och Linjeflyg AB. Statens ägaransvar utövas av för svarsdepartementet.

Efter förhandlingar med ägarna till Svensk Flygtjänst AB har Crownair
träffat avtal om förvärv av drygt 90 % av aktierna i Svensk Flygtjänst. Köpeskillingen
utgör ca 4 milj. kr. Avtalet har träffats med förbehåll för att
riksdagen beviljar Crownair medel för erforderlig höjning av aktiekapitalet.
I propositionen föreslås att riksdagen för ändamålet anvisare» investeringsanslag
av 2 220 000 kr. under fonden för statens aktier.

Svensk Flygtjänst AB med dotterbolag har en årsomsättning av ca 40

milj. kr. Enligt inhämtade uppgifter omsätter målflygverksamheten ca 12
milj. kr., verksamheten i Vidsel och Karlsborg ca 9 milj. kr., verkstäderna
på Bromma, Sturup och Bulltofta ca 7 milj. kr. samt driften av de kommunala
flygplatserna i Gävle, Gällivare och Växjö ca 3 milj. kr. per år.

Målflygverksamheten grundar sig på ett avtal med försvarets materielverk,
som löper till 1981. Ett motsvarande avtal reglerar verksamheten vid robotförsöksplatserna
i Vidsel och Karlsborg. Det nuvarande avtalet löper till
1977.

Svensk Flygtjänst AB har - såvitt utskottet kan bedöma - en god ekonomi
och en relativt tryggad sysselsättning. Av den kompletterande information
som lämnats utskottet framgår att osäkerheten för framtiden bl. a. hänför
sig till verkstadsrörelsen. Den har tidigare gått med underskott men har
f. n. god beläggning och bedöms vara lönsam innevarande verksamhetsår.
Även om framtiden för verkstadsrörelsen kan vara något osäker, anses verkstadssidan
emellertid vara ett av de områden där en sammanslagning med
Crownair möjliggör rationaliseringar. Ett annat sådant område är administrationen.

Crownair AB, som har haft betydande svårigheter att övervinna, har hittills
inte redovisat någon vinst och framtiden ter sig ännu oviss. Utskottet finner
det naturligt att man under sådana förhållanden överväger olika möjligheter
att förbättra situationen. En samordning med Svensk Flygtjänst synes härvid
vara ett lämpligt alternativ. Ett samgående med detta företag äventyrar inte
heller den för statsmakterna väsentliga beredskapsaspekten.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att Crownair förvärvar
aktiemajoriteten i Svensk Flygtjänst på de villkor som anges i propositionen.
De planerade förändringarna i ägarstrukturen ger inte heller anledning till
erinran från utskottets sida.

Föll 1975:2

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
och hemställer

att riksdagen till Teckning av aktier i Crownair AB på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1974/75 under fonden för statens
aktier anvisar ett investeringsanslag av 2 220 000 kr.

Stockholm den 25 februari 1975

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Nätyarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustafsson i Stenkyrka (c),
Glimnér(c), Gustavsson i Ängelholm (s), fru Sundström (s), herr Brännström
(s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Gustavsson i Nässjö (s),
Gernandt (c), Olsson i Asarum (s), Björk i Gävle (c), Hedberg (s), Konradsson
(s), Petersson i Röstånga (fp) och Kindbom (c).

Särskilt yttrande

Teckning av aktier i Crownair AB (punkt 6)

av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen Virgin

(m):

När försvarsutskottet i maj 1973 uttalade sig för att försvarsdepartementet
skulle förvärva det helstatliga Svenska Utvecklingsaktiebolagets aktier i
Crownair Swedish Ltd AB eller som det numera kallas Crownair AB var
beslutet inte enhälligt. I en moderat reservation till utskottets betänkande
1973:18 hävdades att försvarets behov av flygtransportresurser kunde tillgodeses
på ett mera naturligt och bättre sätt än enligt regeringens förslag.
Reservanterna anförde bl. a:

I fred är det mest lämpligt att köpa de flygtjänster man inte kan tillgodose
inom försvarets organisation på den marknad som finns. För beredskap
och krig kan man, liksom beträffande andra nyttigheter, planera och träffa
avtal om att tillgängliga resurser skall disponeras av försvaret. Möjligheterna
att utnyttja rekvisitionslagen (1942:583) finns också.

Med den av regeringen skisserade lösningen riskerar man att eljest livskraftiga
företag i flygtransportbranschen får övermäktiga svårigheter genom
att Crownair kan komma att ges en viss förmånsställning vid utförande
av flygtjänster för statliga myndigheter. Samtidigt finns det en risk för att
Crownair inte kan bedriva sin verksamhet utan tillskott av statliga medel
eller en taxesättning gentemot försvaret och andra statsmyndigheter som
kan få besvärande konsekvenser.

Det finns alltså inte bärande skäl för att det statliga ägaransvaret för Crownair
flyttas över från Svenska Utvecklingsaktiebolaget till Kungl. Maj:t (försvarsdepartementet).
En sådan åtgärd skulle dessutom strida mot den princip
som nyligen har kommit till uttryck i att den statliga företagsamhet som
varit knuten till försvarsdepartementet, t. ex. förenade fabriksverken, har
flyttats därifrån.

FöU 1975:2

Utvecklingen sedan dess har bekräftat att våra farhågor var berättigade.

Crownair har genom kungörelse 1973:598 fått ett faktiskt monopol på
sådana flygtransporter åt statliga myndigheter och organ som bolaget kan
åtaga sig. Det oaktat har verksamheten hittills gått med betydande förlust
och man räknar även i år med underskott. Den nu föreslagna ökningen
av insatskapitalet är enligt vår mening främst betingad av den på grund
härav starkt försämrade likviditeten och av att bolaget eljest skulle behöva
träda i likvidation.

Man var uppenbarligen alltför optimistisk då man räknade med att flygtiden
för statliga myndigheter skulle uppgå till ca 14 000 timmar per år.
Den har för verksamhetsåret 1973/74 varit betydligt lägre. Vi har vidare
noterat att försvaret endast i mycket ringa omfattning utnyttjat bolagets
tjänster. Flygtiden för dess räkning var 1973/74 endast ca 50 timmar.

Vår i reservationen 1973 framförda mening att det saknades bärande skäl
att knyta bolaget till försvarsdepartementet har sålunda bestyrkts. Den nu
föreslagna fusionen, som vi i och för sig tillstyrker, kan komma att skärpa
detta förhållande. Vi förutsätter att regeringen så snart erfarenhet vunnits
på nytt prövar frågan om var det statliga ägaransvaret bör vara förlagt.

GOTAB 75 8976 S Slockholm 1975