Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:75 om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret jämte motioner (Betänkande 1975:FöU14 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 14

FöU 1975:14

Nr 14

Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:75 om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret jämte
motioner

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen - efter föredragning
av statsrådet Holmqvist - har förelagt riksdagen i propositionen 1975:75
(försvarsdepartementet) om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret
samt motionerna 1975:1910 (m, c), 1993 (s, c, fp), 1994 (s), 1995 (fp)
och 1996 (m).

1. Indragning av vissa flottiljadministrationer vid flygvapnet

Regeringen har i propositionen (s. 2-24) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de organisationsförändringar inom flygvapnet som har förordats
av föredragande statsrådet,

2. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i
övrigt som behövs för att genomföra förslagen.

Flygvapnets omvandling

Sedan slutet av 1960-talet pågår en omstrukturering av det svenska flygvapnet
i syfte att anpassa dess fredsorganisation till de förändringar som
betingas av övergången till flygplan 37 Viggen. Det innebär i korthet att
antalet flygdivisioner minskar, vilket i sin tur medför att antalet flygflottiljer
måste reduceras. Hittills har fattats beslut om nedläggning av följande flottiljadministrationer,
nämligen

1968 Göta flygflottilj (F 9) i Göteborg

1970 Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs
Svea flygkår (F 8) i Barkarby

1971 Östgöta flygflottilj (F 3) i Malmslätt

F 8:s uppgifter som sektorflottilj inom sektor 0 5 har övertagits av Västmanlands
flygflottilj (F 1). Flygtransportdivisionen har förts över från F
8 till Malmslätt. Den provisoriska målflygenheten ligger tills vidare kvar
på Malmslätt. Dessa två enheter ingår nu som ett detachement under Bråvalla
flygflottilj (F 13) i Norrköping. I övrigt kan nämnas att Södertörns flygflottilj
(F 18) har omvandlats till en skolenhet för utbildning i huvudsakligen
stridslednings- och luftbevakningstjänst och att Hallands flygkår (F 14) har
byggts ut till en skolenhet med huvudinriktning på bastjänst.

1 Riksdagen 1975. 10 sami. Nr 14

FöU 1975:14

I januari 1971 fick försvarets fredsorganisationsutredning i uppdrag att
komma med förslag om hur flygvapnets fredsorganisation från mitten av
1980-talet skall anpassas till krigsorganisationens utveckling. I en särskild
promemoria angavs därvid att enligt då gällande planer ytterligare två flottiljadministrationer
borde läggas ner. Som en beredskapsåtgärd skulle utredningen
också belysa under vilka förutsättningar en tredje administration
kunde dras in och vilka konsekvenser för fredsorganisationen i övrigt en
sådan nedläggning skulle få. En annan fråga som togs upp i promemorian
var om luftutrymmet över och kring krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed
på lång sikt kunde komma att bli otillräckligt för skolans behov med hänsyn
till den civila luftfartens expansion. Översynen av flottiljorganisationen borde
därför kombineras med studier av krigsflygskolans framtida lokalisering.

Fredsorganisationsutredningen har i november 1973 redovisat resultatet
av sina överväganden i ett delbetänkande (Ds Fö 1973:2) med förslag till
ändringar i fredsorganisationen vid flygvapnet. Utredningen bedömer att
dess fortsatta arbete inte kommer att påverka flygvapnets fredsorganisation
i stort och anser därför att dess uppdrag i fråga om flygvapnet därmed
är slutfört.

Propositionen

Regeringens förslag om indragning av vissa fiottiljadministrationer vid
flygvapnet grundar sig på fredsorganisationsutredningens förut nämnda betänkande.

Som bakgrund till sina förslag har fredsorganisationsutredningen
redovisat överväganden beträffande bl. a. vissa militäroperativa
och regionalpolitiska krav, utbildningsbetingelser samt luft- och
flygbullerproblem. Enligt utredningen bör främst operativa faktorer läggas
till grund för flygförbandens fredstida lokalisering men även regionalpolitiska
bedömningar måste komma in i övervägandena. När det gäller flygbullret
konstaterar utredningen att det f. n. inte finns någon vedertagen objektiv
metod att jämföra flygbuller vid olika flygplatser men framhåller att flygbullerproblemen
även i fortsättningen måste ägnas uppmärksamhet och att
alla möjligheter att minska bullret måste tas till vara.

Utredningen har utgått från att det från mitten av 1980-talet kommer
att finnas åtta jakt-, tre spanings- och fem attackdivisioner samt en lätt
attackdivision jämte skol-, transport- och målflygförband. Detta bör jämföras
med det beräknade läget budgetåret 1975/76, dvs. 17 jakt-, fem spaningsoch
sex attackdivisioner och en lätt attackdivision samt skol-, transportoch
målflygförband. Utredningen har vidare förutsatt att antalet flottiljer
med flygande divisioner på 1980-talet kommer att uppgå till tio mot i dag
tolv. Med jämn fördelning av två flygande divisioner per flottilj - vilket
enligt utredningen ger en lämplig avvägning mellan de operativa kraven
och de ekonomiska resurserna - innebär detta att två flottiljer bör dras
in.

FöU 1975:14

I enlighet med direktiven har utredningen även studerat konsekvenserna
av att dra in tre flottiljadministrationer i stället för två men har därvid
funnit att det av operativa skäl och med hänsyn till beredskap och mobil
iseringsansvar kan vara mindre framsynt att nu fatta ett sådant beslut.
Önskvärdheten att för framtiden bevara handlingsfriheten talar enligt utredningens
mening för att nu endast två administrationer bör dras in.

Utredningens förslag går alltså ut på att två flottiljadministrationer skall
läggas ner. När det gäller att bedöma vilka flottiljer som bör komma i fråga
konstaterar utredningen att antalet spaningsdivisioner torde komma att
minska från fem till tre. Detta leder fram till att Södermanlands flygflottilj
(F 11) av bl. a. operativa skäl bör avvecklas som spaningsflottilj och att
dess divisioner och resurser för flygspaning och underrättelsetjänst bör lokaliseras
om till andra enheter.

Södermanlands .flygflottilj (F 11) är förlagd till Skavsta ca 10 km nordväst
om Nyköpings centrum. Flottiljen är en spaningsflottilj med två divisioner
S 35 E och två divisioner S 32 C. Den är underställd chefen för första
flygeskadern (C E 1) men lyder i vissa avseenden under militärbefälhavare.

Huvuddelen av flygvapnets utbildning m. m. rörande flygspaningssystem
är förlagd till F 11. Flottiljchefen har därför under C E 1 ansvar för frågor
som normalt inte åvilar lokala förbandschefer. I flottiljstaben ingår sålunda
en särskild operations- och underrättelseavdelning med underlydande underrättelseplutoner.
Fr. o. m. den 1 juli 1974 har en fototolkskola förlagts
till F 11. Den för flygvapnet gemensamma utbildningen i underrättelsetjänst
som nu bedrivs vid F 11 kommer i framtiden att samordnas med fototolkutbiidningen
i en särskild underrättelseskola.

F 11 :s ansvar för mobiliseringsplanläggning och förvaltning är mindre
än en sektorflottiljs. Flottiljen har sålunda inte något ansvar för stridslednings-
och luftbevakningsförband. Krigsplanläggningen och planläggningen
för och genomförandet av samövningar i fred är dock omfattande och kräver
nära samarbete med bl. a. militärområdesstaber och kustflottan.

Flygutbildningen vid F 11 är omfattande och bedrivs till stor del på låga
flyghöjder och under goda yttre betingelser.

Antalet anställda var den I oktober 1973 ca 510, varav ca 145 militära,
165 civilmilitära och 200 civila tjänstemän. Vakanserna är få.

Kasern- och flygfältsområdet upptar en yta av ca 550 ha. Flygfältet har
två start- och landningsbanor, som går i öst-västlig resp. nord-sydlig riktning
och är 2 500 resp. 2 000 m långa.

Huvuddelen av byggnaderna är uppförda år 1942. Byggnadsbeståndet är
huvudsakligen i gott skick med undantag av hangarer och flygverkstad
som det inte lönar sig att sätta i stånd. Flottiljen har eget vattenverk. Investerings-
och iståndsättningsbehovet för 20-årsperioden 1973/74-1992/93
har år 1973 beräknats till ca 130 milj. kr. i fast prisläge, vilket enligt utredningens
beräkningsgrunder motsvarar ca 62 milj. kr. i nuvärde år 1973.

Utredningen har övervägt möjligheterna att efter F 1 l:s nedläggning omlokalisera
Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping till Nyköping. Enligt utredningen
beräknas emellertid investeringskostnaderna under den närmaste
20-årsperioden bli ca 30 milj. kr. högre i 1973 års prisläge om flottiljen
förläggs till Nyköping. Detta förhållande tillsammans med bl. a. operativa

Föll 1975:14

skäl talar enligt utredningen för att F 13 alltjämt bör vara lokaliserad till
Norrköping och att F 11 :s nuvarande etablissement inte bör användas av
F 13 men behållas som krigsflygfält.

Utredningen har också undersökt möjligheterna att lokalisera andra militära
enheter till etablissementet i Nyköping men anser att militära skäl
talar mot en sådan lösning.

Den andra flottiljen som berörs av utredningens förslag är Kalmar flygflottilj
(F 12). Flottiljens flygfält bör enligt utredningen behållas som krigsflygfält.
Blekinge flygflottilj (F 17) i Ronneby bör ta över det sektoransvar
som nu åvilar F 12. Som skäl härför framhåller utredningen att kraven
på handlingsfrihet på sikt bäst tillgodoses om F 17 behålls och att regionalpolitiska
överväganden enligt utredningens uppfattning har visat att en
indragning av F 12 totalt sett medför mindre allvarliga konsekvenser än
en indragning av F 17.

Kalmarflygflottilj(F 12) är förlagd till Smedby ca 5 km nordväst om Kalmar
centrum. Flottiljen är sektorflottilj för sektor S 2.

F 12 är en jaktflottilj med två jaktdivisioner J 35 F. Flygvapnets väderskola,
som utbildar väderbiträden m. fl. för försvarsmaktens behov, är
förlagd till flottiljen. Vid flygfältet finns också en civil flygstation som både
civil reguljär luftfart och allmänflyget utnyttjar. För skjutning mot markmål
har flottiljen en målplats vid Sandby på Ölands ostkust. På grund av sektoransvaret
har flottiljen stort mobiliserings- och krigsförberedelseansvar.

Antalet anställda var den 1 oktober 1973 ca 490, varav ca 120 militära,
145 civilmilitära och 225 civila tjänstemän. Av de anställda tjänstgjorde
ca 100 på platser utanför Kalmar, de flesta i Blekinge län. Personalläget
och utbildningsbetingelserna vid F 12 är goda.

Flottiljens markinnehav i Kalmar utgör ca 400 ha. Av dessa har ca 18
ha till den 1 september 1979 upplåtits till Kalmar kommun för ett civilt
skyttecentrum. Flottiljen disponerar vidare ett markstridsområde om ca 275
ha ungefär 30 km sydväst om Kalmar samt målplatsen på Öland som omfattar
ca 275 ha arrenderad mark. Markinnehavet i Kalmar täcker flottiljens
behov. Flottiljen har två rullbanor, en i nordväst-sydostlig riktning (2 300
m lång) och en i nordost-sydvästlig riktning (2 000 m lång). För att minska
bullerstörningarna startar inga plan mot sydost och antalet starter i nordostlig
riktning har starkt begränsats.

Vissa delar av den mark som flottiljen använder skall utan vederlag återlämnas
till kommunen om marken inte längre skulle behövas för militär
permanent förläggning.

Huvuddelen av byggnaderna är uppförda åren 1942-43. Lokalerna är i
huvudsak tillräckliga för nuvarande verksamhet och av god standard. De
nybyggnads- och iståndsättningsarbeten som krävs hänför sig till största
delen till personallokaler, hangarer samt verkstads- och förrådslokaler. Nybyggnads-
och iståndsättningsbehovet för 20-årsperioden 1973/74-1992/93
har år 1973 beräknats till ca 112 milj. kr. i fast prisläge, vilket enligt utredningens
beräkningsgrunder motsvarar ca 54 milj. kr. i nuvärde år 1973.

Chefen för flygvapnet bör enligt utredningen överväga den framtida lokaliseringen
av flygvapnets väderskola som f. n. är förlagd till F 12.

Utredningen har även undersökt möjligheterna att efter F 12:s indragning

FöU 1975:14

behålla viss militär fredsverksamhet i Kalmar utöver den bastropp som behövs
för krigsflygfältet. Utredningen har därvid prövat möjligheterna att
förlägga ett detachement ur F 17 till F 12:s nuvarande etablissement. Merkostnaderna
härför kommer dock under en 20-årsperiod enligt utredningens
beräkningsgrunder att uppgå till ca 55 milj. kr. i nuvärde år 1973. Med
anledning härav vill utredningen inte förorda ett sådant alternativ men utredningen
förutsätter att F 12:s flygfält även i fortsättningen skall användas
för civil flygtrafik.

När det gäller krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed konstaterar utredningen
att en flyttning av skolan skulle medföra betydande investeringskostnader.
En flyttning anses därför inte motiverad.

Fördelningen av attackdivisionerna har också övervägts av utredningen
som kommit fram till att två attackdivisioner vid vardera Västgöta flygflottilj
(F 6) i Karlsborg och Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Såtenäs i Lidköping samt
en verkstad förs. k. B-underhåll vid var och en av flottiljerna är fördelaktigast
från militär synpunkt. Även från regionalpolitisk synpunkt är en sådan fördelning
enligt utredningens mening på sikt fördelaktigare än om målflygdivisionen
omlokaliseras till Karlsborg från Malmslätt i Linköping. Härvid
skulle en av attackdivisionerna utgå vid F 6. Målflygdivisionens lokalisering
bör enligt utredningen prövas först när frågan om flygplantyp och organisation
för det framtida målflyget har avgjorts.

Ett genomförande av förslagen beträffande F 11 och F 12 innebär enligt
utredningen att ca 400 tjänster kan dras in och att 280-400 tjänster vid
administrationerna förs över till andra myndigheter. Hänsyn har då tagits
till de personalminskningar som beräknas kunna genomföras till följd av
pågående översyn av flygvapnets flottiljorganisation (prop. 1974:50, FöU
1974:25, rskr 1974:270) samt kommande successiva minskning av antalet
divisioner m. m. Om de föreslagna indragningarna av administrationerna
- sorn, utredningen föreslår - genomförs budgetåret 1979/80 och tjänsterna
då börjar dras in, beräknas lönekostnaderna under den resterande delen
av 20-årsperioden minska med 320-340 milj. kr. i nuvärde år 1973. Genom
att vissa investerings- och iståndsättningsarbeten inte behöver genomföras
och genom minskade hyror m. m. räknar utredningen vidare med en ytterligare
besparing under 20-årsperioden på sammanlagt ca 115-150 milj. kr.
i nuvärde år 1973. Engångskostnaderna för att flytta personal från de nedlagda
flottiljerna till annan stationeringsort har beräknats till 4-8 milj. kr.
i 1973 års prisläge.

Huvuddelen av remissinstanserna biträder eller lämnar utredningens
förslag utan erinran. Viss kritik förs emellertid fram av luftfartsverket,
statens naturvårdsverk, statens planverk samt berörda länsstyrelser,
landstingskommuner och kommuner.

Flertalet remissinstanser biträder utredningens förslag om att lägga ner
F II i Nyköping. Det finns också de som förordar en flyttning av F 13
till Nyköping.

FöU 1975:14

Luftfartsverket anser att en flyttning av F 13 till Nyköping medför fördelar
i form av enklare samordning av flygverksamheten vid Norrköpings/Kungsängens
flygplats samt dessutom ökar handlingsfriheten när det gäller lokaliseringen
av en planerad ny civil flygplats för Östgötaregionen. Statens
planverk, Södermanlands läns landsting och Nyköpings kommun framhåller
att en nedläggning av F 11 får svårare konsekvenser för Nyköping än
en nedläggning av F 13 för Norrköping, bl. a. till följd av den mindre arbetsmarknaden
i Nyköpingsområdet. De regionalpolitiska skälen anses i detta
fall väga så tungt att flottiljadministrationen vid F 13 bör flyttas över
till Nyköping om F 11 läggs ner. Enligt statens planverk, statens naturvårdsverk,
länsstyrelsen i Södermanlands län, motsvarande landstingskommun
och Nyköpings kommun talar även nuvarande bullerförhållanden för
att verksamheten vid F 13 flyttas över till Nyköping om F 11 läggs ner.

En majoritet av remissinstanserna lämnar också förslaget om nedläggning
av F 12 i Kalmar utan erinran. Berörd länsstyrelse, landstingskommun och
kommun förutsätter dock att sysselsättningen i landets primära centra skall
förstärkas och motsätter sig därför utredningens förslag om en nedläggning.
De erinrar om att statsmakterna genom olika uttalanden och beslut har
understrukit att de regionala utvecklingsproblemen i sydöstra Sverige, främst
då i Kalmarområdet, är sådana att regionen bör prioriteras.

Utredningens förslag att såväl F 6 som F 7 vardera bör få två attackdivisioner
och en verkstad för s. k. B-underhåll samt dess förslag beträffande
målflygets fortsatta lokalisering till Malmslätt i Linköping biträds av de
remissinstanser som har yttrat sig i frågan.

Föredragande statsrådet konstaterar, att han i huvudsak kan
ansluta sig till utredningens principiella ställningstaganden. Han biträder
uppfattningen att det av operativa skäl kan visa sig vara mindre framsynt
att nu dra in mer än två flottiljadministrationer. Frågan bör emellertid i
framtiden ägnas särskild uppmärksamhet.

Beträffande valet av de flottiljadministrationer som bör dras in anser försvarsministern
att de skäl som har anförts mot en nedläggning av F 11
och F 12 inte motiverar att man avviker från utredningens förslag. I likhet
med utredningen förordar han alltså att F 11 i Nyköping läggs ner som
spaningsflottilj och att dess spaningsdivisioner m. m. förs över till andra
enheter inom flygvapnet. Han förordar vidare att F 12 i Kalmar avvecklas
som jaktflottilj. F17 i Ronneby bör därvid bli sektorflottilj inom sektor
S 2.

Försvarsministern anser liksom utredningen att en bastropp i fortsättningen
bör förläggas till vardera Nyköping och Kalmar. På nu föreliggande
underlag delar han utredningens uppfattning att ytterligare militär verksamhet
inte i fred bör förläggas dit. Han tillägger (s. 23):

Det kan emellertid visa sig nödvändigt att skapa vissa kompenserande
sysselsättningsmöjligheter i Nyköpings- resp. Kalmarregionen. Jag är därför

Föll 1975:14

beredd att ompröva mitt ställningstagande om samhällsekonomiska motiv
i framtiden ger anledning härtill och lämpliga militära lokaliseringsobjekt
föreligger. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet vill
jag vidare framhålla att det finns starka skäl att följa sysselsättningsutvecklingen
i de aktuella regionerna med uppmärksamhet. Om det skulle visa
sig att problem uppstår på arbetsmarknaden i resp. kommun genom att
tillväxten i andra näringsgrenar blir otillräcklig bör regionalpolitisk! stöd
kunna utgå i Nyköping och Kalmar efter särskild prövning i varje enskilt
fall.

Den civila flygtrafiken i Kalmar förutsätter statsrådet skall kunna bedrivas
på ett för regionen tillfredsställande sätt, även om den militära verksamheten
vid F 12 avvecklas.

Även i övrigt ansluter statsrådet sig till de synpunkter och förslag som
har förts fram av utredningen. Organisationsförändringarna bör enligt försvarsministerns
mening vara genomförda under budgetåret 1979/80.

Motionerna

Beträffande n ed I äg g n i n g av flygflottiljer behandlar utskottet
motionen 1975:1996 av herr andre vice talmannen Virgin m. fl. (m),
i vilken hemställs att riksdagen beslutar att avslå regeringens proposition
1975:75 i vad avser indragning av vissa flottiljadministrationer vid flygvapnet.

Beträffande nedläggning av Södermanlands flygflottilj
(F 11) i Nyköping behandlar utskottet motionen 1975:1993 av herr Bergman
i Nyköping m. fl. (s, c, fp), i vilken hemställs att riksdagen uttalar sig för
att sysselsättningspolitiska åtgärder vidtas för att kompensera förlusten av
arbetstillfällen till följd av nedläggningen av den fredstida verksamheten
vid F 11 i Nyköping.

Beträffande nedläggning av Kalmar flygflottilj (Fl 2) behandlar
utskottet

dels motionen 1975:1910 av herr Schött m. fl. (m, c), i vilken hemställs
att riksdagen avslår yrkandet i regeringens proposition 1975:75 om nedläggning
av Kalmar flygflottilj,

dels motionen 1975:1994 av herr Nilsson i Kalmar m. fl. (s), i vilken hemställs 1.

att riksdagen bifaller regeringens förslag om nedläggning av två flygflottiljer,

2. att riksdagen beslutar att F 12 i Kalmar bibehålles inom flygvapnets
fredsorganisation,

3. att riksdagen, för den händelse att yrkandet under punkten 2 ovan
ej bifalles, måtte uttala att Kalmarregionen genom regionalpolitiska insatser
helt skall kompenseras för de förluster på arbetsmarknaden som en nedläggning
av F 12 leder till och att riksdagen måtte förorda tillsättandet av
särskild arbetsgrupp med uppgift att följa utvecklingen och föreslå de åtgärder
som bedöms erforderliga,

FöU 1975:14

dels motionen 1975:1995 av herr Petersson i Röstånga (fp), i vilken hemställs 1.

att riksdagen i vad avser nedläggningen av F 12 avslår propositionen
i denna del,

2. att riksdagen, om en nedläggning visar sig nödvändig, senarelägger
denna till dess flygplan J 35 F inte längre kan fylla sin funktion i luftförsvaret,

3. att riksdagen i händelse av nedläggningsbeslut uppdrager åt regeringen
att skapa sysselsättningskompensation i kommunen och länet.

Utskottet

Liksom försvarets fredsorganisationsutredning anser utskottet att främst
försvarsoperativa faktorer bör ligga till grund för flygförbandens fredstida
lokalisering. Som utredningen framhåller måste även regionalpolitiska bedömningar
komma in i övervägandena. Detta gäller enligt utskottets mening
i särskilt hög grad om det blir fråga om att dra in fredsadministrationer
som är belägna i regioner med svåra arbetsmarknadsproblem.

Den nuvarande planeringsinriktningen innebär att det från mitten av 1980-talet i fråga om flygförband kommer att finnas åtta jakt-, tre spaningsoch
fem attackdivisioner samt en lätt attackdivision jämte skol-, transportoch
målflygförband. Beträffande jakt- och spaningsdivisioner är det beräknade
läget budgetåret 1975/76 att det kommer att finnas 17 resp. fem divisioner.

Planeringsinriktningen gör det motiverat att av försvarsekonomiska skäl
överväga en minskning av antalet flottiljadministrationer med två eller tre.
Liksom utredningen och försvarsministern anser utskottet att man för att
behålla handlingsfrihet inte bör räkna med indragning av mer än två flottiljadministrationer.
När det gäller vilka administrationer som bör dras in
delar utskottet regeringens bedömning att F 11 i Nyköping och F 12 i Kalmar
bör väljas.

Mot nedläggningen av F 11 och F 12 har anförts såväl försvarspolitiska
som regionalpolitiska skäl.

Efter indragning av F 11 och F 12 återstår på 1980-talet tio flygflottiljer,
vardera med två flygande divisioner om man förutsätter nuvarande planeringsinriktning
och jämn fördelning på flottiljerna. Eftersom flertalet flottiljer
kan utgöra fredsadministration för mer än två divisioner rymmer en
fredsorganisation med tio flottiljer betydande handlingsfrihet att öka antalet
divisioner utan ökning av antalet flottiljer.

De sysselsättningsproblem som kan uppkomma i Nyköping och Kalmar
på grund av nedläggningarna bör enligt utskottets mening kunna bemästras
genom aktiva åtgärder av regeringen och berörda myndigheter. Utskottet
återkommer till behovet av sådana insatser i det följande.

Liksom regeringen anser utskottet att flottiljadministrationerna vid F 11
och F 12 bördras in och att organisationsförändringarna bör vara genomförda

Föll 1975:14

under budgetåret 1979/80. Beslut härom bör fattas nu så att personalen
vid flottiljerna och inom flygvapnet i övrigt snarast kan ges besked om
de förändringar som förestår. Det är även av försvarsekonomiska skäl angeläget
att de nu aktuella organisationsförändringarna beslutas och genomförs
utan dröjsmål.

Av det sagda framgåratt utskottet avstyrker bifall till motionen 1975:1996
(m) om att riksdagen skall avslå regeringens förslag om indragning av vissa
flottiljadministrationer. Vidare avstyrker utskottet bifall till de motionsyrkanden
som gäller att riksdagen bör avslå förslaget om avveckling av F 12
i Kalmar som jaktflottilj eller besluta om en senareläggning av denna avveckling.

I motionerna 1975:1993-1995 förs fram förslag om sysselsättningspolitiska
och andra åtgärder för att motverka de problem som befaras uppkomma
i Kalmar och Nyköping vid en indragning av flottiljadministrationerna där.
Utskottet har den största förståelse för dessa synpunkter och förutsätter
att regeringen uppmärksamt följer sysselsättningsutvecklingen inom regionerna
och med all kraft tar itu med de problem som uppkommer genom
att flottiljerna läggs ner. Sysselsättningsstimulerande åtgärder bör förberedas
och vidtas inom de närmaste åren. Härvid bör bl. a. - som föreslagits i
motionen 1975:1993 (s, c, fp) - prövas om läromedelsproduktionen vid försvarets
materielverk helt eller delvis kan förläggas till Nyköping.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har den 10 april 1975 tillsatt
en särskild arbetsgrupp för bevakning av sysselsättningsfrågor i Nyköping.

1 gruppen ingår företrädare för försvars-, arbetsmarknads- och industridepartementen
samt representanter för kommunen och för de anställda vid
F 11. Utskottet förutsätter att gruppen aktivt och förutseende tar sig an
sina viktiga uppgifter samt att en motsvarande arbetsgrupp bildas för Kalmarregionen
om det finns önskemål härom från kommunens sida eller i
övrigt inom länet.

Vad utskottet med anledning av yrkanden i motionerna 1975:1993-1995
har anfört om regionalpolitiska och andra insatser bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Utskottet räknar med att personalproblemen vid F 11 och F 12 såvitt möjligt
begränsas genom åtgärder av det slag som föredragande statsrådet nämner.

Utskottet har inte något att erinra mot vad försvarsministern i övrigt
har anfört beträffande flygvapnets fredsorganisation eller mot att regeringen
bemyndigas att vidta nödvändiga övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande nedläggning av F11 i Nyköping

att riksdagen med avslag på motionen 1975:1996 i denna del
bifaller regeringens förslag och motionen 1975:1994, yrkande
1 i denna del,

2. beträffande nedläggning av F12 i Kalmar

Föll 1975:14

att riksdagen med avslag på motionerna 1975:1910, 1975:1994,
yrkande 2, 1975:1995, yrkandena 1 och 2, samt 1975:1996 i
denna del bifaller regeringens förslag och motionen 1975:1994,
yrkande 1 i denna del,

3. beträffande regionalpolitiska och andra insatser

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1975:1993, 1975:1994,
yrkande 3, samt 1975:1995, yrkande 3, har anfört om sådana
insatser,

4. beträffande övergångsåtgärder m. m.

att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga övergångsåtgärder
och åtgärder i övrigt.

2. Markförvärv för fredsförbandet i Arvidsjaur

Regeringen har i propositionen (s. 25-33) föreslagit riksdagen att medge
att ett kasern- och övningsområde för det nya fredsförbandet i Arvidsjaur
anskaffas i enlighet med vad föredragande statsrådet har angett.

Propositionen

Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:135, FöU 1973:26, rskr
1973:282) skall ett nytt fredsförband anläggas i Arvidsjaur. Överbefälhavaren
har närmare utrett verksamhetens uppläggning vid det nya förbandet och
behovet av mark för verksamhetens bedrivande. I propositionen redovisas
överbefälhavarens förslag, som lades fram i september 1974.

1 fråga om verksamheten vid förbandet föreslår överbefälhavaren
att Norrlands dragoner (K 4) i Umeå skall flyttas till Arvidsjaur och att
jägarbataljoner för strid under norrländska miljöbetingelser skall utbildas
vid förbandet. Repetitionsutbildningen skall årligen omfatta krigsförbandsövningar
för två till tre bataljoner och befälsövningar för två bataljoner.
Förbandet föreslås få ställning som fristående regemente med enbart utbildningsansvar.
Beträffande mobiliserings- och viss förvaltningsverksamhet
skall förbandet enligt förslaget hänvisas till Bodens artilleriregemente (A 8).

Markbehovet uppskattar överbefälhavaren till ca 7 000 ha. Han föreslår
att ett sammanhängande kasern- och övningsområde av denna storlek ca
3 km söder om Arvidsjaurs samhälle ställs till förbandets förfogande. Av
marken inom området tillhör ca 5 400 ha staten och förvaltas av domänverket.
Ca 900 ha utgör bolagsmark och ca 700 ha är mark i enskild ägo.
Förslaget går ut från att förbandet skall utbilda jägarförband. Bestämmande
för det föreslagna områdets omfattning har varit behovet av markkrävande
fasta utbildningsanordningaroch av mark förden stridsmässiga utbildningen,
främst med skarp ammunition. Man skall kunna öva stridsskjutning
med två kompanier samtidigt och oberoende av varandra samt variera övningarna
inom de olika stridsskjutningsområdena.

FöU 1975:14

Överbefälhavarens förslag bygger i allt väsentligt på det förslag till kasernoch
övningsområde för det nya förbandet som förordades av försvarets fredsorganisationsutredning
år 1971 och som anmäldes för riksdagen i propositionen
1973:135. Överbefälhavarens förslag innebär dock en viss utökning
i förhållande till utredningens förslag. Utökningen har föranletts av säkerhetsskäl
och av önskemål om att ge fältet naturliga gränser som är lätta
att iaktta för allmänheten. Befintliga ägogränser har beaktats.

De huvudsakliga invändningarna mot förslaget kommer från representanter
för rennäringen. Svenska samernas riksförbund har efter samråd med
de berörda samebyarna framhållit att tillkomsten av förbandet kommer att
medföra betydande intrång och skador på rennäringen för samebyarna, bl. a.
i form av markförlust och försvårade renflyttningar. Förbundet har hemställt
att en utredning om de skador och intrång som vållas rennäringen skall
göras, att vad förbundet har anfört beträffande omfattningen av fältet och
uppförande av stängsel och andra anordningar skall beaktas vid den fortsatta
utredningen, att frågan om att anlägga ett flygfält i Arvidsjaur skall övervägas
i samråd med samerna och att samerna skall få representation i den i mars
1974 inrättade delegationen för samordning av militära och civila intressen
i samband med etableringen av det nya förbandet (samarbetsdelegationen
Arvidsjaur).

Försvarets fastighetsnämnd, som har yttrat sig över förslaget, anser att
det bör prövas närmare om inte delar av fältet kan användas som betesområde
även efter förbandets etablering. Möjligheter till detta bör enligt
nämndens mening föreligga i vart fall inom östra delen av fältet. Behovet
av renstängsel kring eller inom området bör övervägas vid blivande förhandlingar
med samerna. Enligt nämndens mening bör vidare ett fast samarbete
etableras mellan förbandet och samerna. Nämnden anser att det finns
förutsättningar för att med ett sådant samarbete åstadkomma godtagbara
förhållanden för bl. a. renflyttningarna. Nämnden utgår från att en utredning
om förbandets inverkan på rennäringen måste göras för att skapa underlag
för kommande förhandlingar med samerna om ersättning för skador och
intrång i rennäringen.

Föredragande statsrådet tillstyrker att mark anskaffas för förbandet
i huvudsak enligt förslaget. När det gäller frågan om förbandets
inverkan på rennäringen anser han i likhet med fastighetsnämnden att det
bör prövas närmare om inte delar av fältet kan användas för renbete även
sedan förbandet har satts upp. Denna fråga liksom också behovet av renstängsel
kring eller inom området och förutsättningarna för de årliga renflyttningarna
bör därför utredas särskilt. Statsrådet anser att en sådan utredning
är nödvändig för att skapa underlag för de förhandlingar som skall
föras med samerna.

Så snart förbandet har satts upp bör man vidare - anser statsrådet - från
förbandets sida vidta åtgärder för att få till stånd ett fast samarbete med
samerna. Flan anser det angeläget att förbandet aktivt medverkar till att

FöU 1975:14

underlätta rennäringens fortsatta bedrivande. Det ankommer på chefen för
armén att bevaka detta.

Försvarsministern tar också upp frågan om samernas engagemang i flygfältsfrågan
och om samernas medverkan i den samarbetsdelegation som
arbetar med Arvidsjaur-projektet. Om och när frågan om att anlägga ett
flygfält vid Arvidsjaur blir aktuell kommer samerna att beredas tillfälle att
föra fram sina synpunkter på flygfältets placering m. m. med hänsyn till
eventuella konsekvenser för rennäringen. Om samernas representation i
samarbetsdelegationen anför statsrådet följande (s. 33):

Önskemålet från samerna om representation i samarbetsdelegationen är
enligt min mening föranlett av en missuppfattning om delegationens arbetsuppgifter.
1 delegationen ingår endast representanter för myndigheter
m. fl. som har verkställande uppgifter i samband med att det nya förbandet
organiseras och för vilka det är angeläget att förbereda en samordning av
dessa uppgifter. Det har inte ansetts lämpligt att delegationen omfattar representanter
för olika intressegrupper, t. ex. personalorganisationer och
värnpliktiga, som har möjlighet att påverka sin situation genom direkta
kontakter med de myndigheter som är företrädda i delegationen. Samerna
har möjlighet att bevaka för dem vitala intressen i fråga om samhällsuppbyggnad
m. m. på samma sätt som gäller för andra frågor som tas upp
till behandling och beslut i kommunen, landstinget och länsstyrelsen. I
den mån samarbetsdelegationen i sitt arbete kommer in på frågor där delegationens
ställningstagande direkt berör samernas villkor utgår jag från att
samerna får tillfälle att framföra synpunkter till delegationen. Jag har inhämtat
att det också är delegationens avsikt att både informera och inhämta
synpunkter från dem som berörs av delegationens arbete. Ett sådant samarbete
har för övrigt redan inletts.

Kostnaderna för att genomföra nödvändig markanskaffning m. m. har
beräknats till 5 milj. kr. Medel för att påbörja markanskaffningen har beräknats
under anslaget Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret
1975/76 (prop. 1975:1 bil. 6 s. 248).

Utskottet

Ett nytt fredsförband skall sättas upp och förläggas till Arvidsjaur. Beslut
härom fattades hösten 1973 (prop. 1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:282).
Etableringen av fredsförbandet i Arvidsjaur är främst ett led i sysselsättningsoch
regionalpolitiken. Beträffande finansieringen av förbandet gäller att investeringskostnaden
skall läggas utanför försvarsmaktens utgiftsram till hela
den del som den utgör en merkostnad för försvaret. I 1973 års prisläge
beräknades merkostnaden till 125 av totalt 150 milj. kr. (jfr FöU 1975:13
s. 20-21).

Överbefälhavaren har i september 1974 lagt fram förslag rörande verksamheten
vid det nya förbandet och till den markanskaffning som erfordras
för detta. Förslaget har utarbetats av chefen för armén, som därefter fått
i uppdrag att - i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut - utarbeta

FöU 1975:14

och till regeringen komma in med förslag till detaljorganisation av förbandet.
Enligt den tidsplan som gäller för förbandsetableringen skall förbandet vara
färdigt att ta emot den första grundutbildningskontingenten i juni 1980.

I propositionen läggs nu fram förslag om markförvärv för kasern- och
övningsområde för det nya fredsförbandet. Den planerade anskaffningen
omfattar 7 000 ha mark och kostnaderna för marken uppskattas till 5 milj.
kr. För att påbörja markförvärven har i årets budgetproposition (s. 248) för
nästa budgetår beräknats ett medelsbehov av 1 milj. kr. Medlen har tagits
upp under anslaget Arméförband: Anskaffning av anläggningar.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den föreslagna markanskaffningen.
En viktig fråga i detta sammanhang är emellertid vilka konsekvenser
förbandsetableringen och därmed markanskaffningen kan få för
rennäringen. Som framgår av det föregående är man på ansvarigt håll väl
införstådd med samernas situation, när det gäller möjligheterna för dem
att i framtiden bedriva sin renskötsel. Frågan redovisades för 1973 års riksdag,
som också hade att ta ställning till ett par motioner i ämnet. Utskottet
anförde för sin del (FöU 1973:26 s. 27) följande:

Som framgår av propositionen har departementschefen för avsikt att föreslå
Kungl. Maj:t att en särskild samarbetsdelegation tillsätts för att samordna
militära och civila intressen i Arvidsjaur. Han uttalar också att vissa
synpunkter som har framförts av Svenska samernas riksförbund bör närmare
övervägas i samband med att mark för övningsfältet i Arvidsjaur anskaffas.
Det får härigenom enligt utskottets mening anses väl sörjt för att ersättningsfrågor
som uppkommer i samband med förbandsetableringen skall få
en tillfredsställande lösning.

Samarbetsdelegationen tillsattes i mars 1974. Det ankommer enligt utskottets
mening i första hand på detta organ att söka tillvarata samernas
intressen på bästa sätt. Naturligtvis ankommer det också på de myndigheter
och andra organ som har ansvaret för förbandsetableringen att ta rimlig
hänsyn till samernas utkomstmöjligheter.

Med åberopande av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
och hemställer

att riksdagen medger att ett kasern- och övningsområde för det
nya fredsförbandet i Arvidsjaur anskaffas i enlighet med vad
föredragande statsrådet har angett.

Stockholm den 24 april 1975

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m). Gustavsson i Eskilstuna (s).
Gustafsson i Stenkyrka (c). Karl Bengtsson i Varberg (fp). Pettersson i Örebro
(c). Brännström (s). Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c), Olsson i Asarum
(s), Hedberg (s), Konradsson (s). Kindbom (c), Träff (m). Wååg (s) och fru
Ekelund (c).

FöU 1975:14

Reservationer

1. Nedläggning av F 12 i Kalmar

av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c), Karl Bengtsson i Varberg (fp), Pettersson
i Örebro (c), Gernandt (c), Kindbom (c) och fru Ekelund (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Efter indragning”
och på s. 9 slutar ”statsrådet nämner” bort ersättas av text med följande
lydelse:

Beträffande F 11 i Nyköping bör beslut om nedläggning i enlighet med
regeringens förslag fattas nu. Utskottet återkommer i det följande till behovet
av regionalpolitiska och andra insatser i Nyköping.

1 fråga om F 12 i Kalmar finns enligt utskottets mening starka försvarspolitiska
och regionalpolitiska skäl för att inte nu besluta om indragning.

Enligt nuvarande planer kommer statsmakterna att fatta ett nytt långsiktigt
försvarsbeslut under våren 1977. Beslutet förbereds sedan länge
genom studier, planering och utredningar hos myndigheter och andra organ.
Avsikten är att beslutet skall grundas på ett så långt möjligt fullständigt
underlag, bl. a. i fråga om framtida utvecklingslinjer inom olika delar av
totalförsvaret, bedömningar av försvarets betydelse för säkerhetspolitiken
och av vilka försvarsresursersom behövs med hänsyn till den fredsbevarande
förmågan i fortsättningen. Det får anses vara till fördel om så stor handlingsfrihet
som möjligt bibehålls inför försvarsbeslutet så att den nuvarande
planeringsinriktningen kan ändras om statsmakterna så finner nödvändigt.
Den totalbedömning som kommer att ske kan få betydelse även för antalet
jaktdivisioner på sikt. Detta talar för att beslut rörande F 12 bör fattas först
år 1977. Om man då beslutar om nedläggning bör denna kunna vara genomförd
under budgetåret 1981/82, dvs. två år senare än om man nu beslutar
om nedläggning i enlighet med regeringens förslag i propositionen 1975:75.

F 12 är en jaktflottilj, utrustad med Drakenflygplan (J 35) av senaste version.
Om flottiljen behålls några år längre kommer dess jaktdivisioner att
utgöra ett värdefullt tillskott till försvarseffekten under den tiden.

Från regionalpolitisk synpunkt finns det anledning att erinra om utvecklingsproblemen
i sydöstra Sverige, främst i Kalmarområdet. Regionen har
ansetts böra prioriteras i fråga om statlig verksamhet (jfr InU 1971:15 s. 78
och 1973:22 s. 29) men får enligt utskottets mening ytterligare problem vid
en nedläggning av F 12. Samhällsekonomiska skäl talar därför starkt för
att man nu inte beslutar om en sådan nedläggning. Genom ett uppskov
till år 1977 med beslut rörande F 12 - vilket utskottet förordar - skapas
ytterligare rådrum för regionalpolitiska och andra insatser. Merkostnaden
utgör ca 55 milj. kr. per år (prisläge februari 1975) och infaller i princip
åren 1979/80-1981/82. Eftersom åtgärden till stor del är motiverad av samhällsekonomiska
och regionalpolitiska skäl bör statsmakterna - vid ett eventuellt
beslut år 1977 om nedläggning - enligt utskottets mening bestämma
att merkostnaden delvis skall bestridas av medel utanför den ekonomiska

Föll 1975:14

ramen för försvaret.

Utskottet räknar med att flygvapnets väderskola och den hemvärns- och
frivilligavdelning ur staben för fö 18/16 som är knuten till F 12:s flottiljadministration
kan ligga kvar tills vidare. Likaså bör sektoransvaret inte
ändras före beslutet angående F 12.

Beträffande såväl Kalmar som Nyköping anser utskottet nödvändigt att
regeringen och berörda myndigheter uppmärksamt följer sysselsättningsutvecklingen
i regionerna. För Kalmar bör tillsättas en särskild arbetsmarknadsgrupp
med uppgift att följa utvecklingen och föreslå åtgärder som stimulerar
sysselsättningen och kan underlätta genomförandet av ett eventuellt
senare beslut om nedläggning av F 12.

När det gäller Nyköping förutsätter utskottet att regeringen med all kraft
tar itu med de problem som uppkommer inom regionen genom att F 11
läggs ner. Eftersom flottiljen bör vara avvecklad under budgetåret 1979/80
måste sysselsättningsstimulerande åtgärder förberedas och vidtas inom de
närmaste åren. Härvid bör bl. a. - som föreslagits i motionen 1975:1993

- prövas om läromedelsproduktionen vid försvarets materielverk helt eller
delvis kan förläggas till Nyköping.

Vad utskottet med anledning av motionen 1975:1993 (s, c, fp) har anfört
om regionalpolitiska och andra insatser bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Beträffande flygvapnets personal bör framhållas att ett uppskov med beslutet
i fråga om F 12 inte innebär att annan flottilj - t. ex. F 17 i Ronneby

- blir aktuell om ytterligare en flygflottilj, utöver Fil, skall dras in. Problem
för personalen vid F 11 bör såvitt möjligt begränsas genom åtgärder av det
slag som försvarsministern nämner.

dels att utskottets hemställan i momenten 2 och 3 bort ha följande lydelse,
moment 3 under förutsättning av bifall till moment 2:

2. beträffande nedläggning av F12 i Kalmar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av regeringens förslag och motionerna
1975:1910, 1975:1994, 1975:1995 och 1975:1996 i denna del
har anfört,

3. beträffande regionalpolitiska och andra insatser

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1975:1993 har anfört
om sådana insatser.

2. Nedläggning av flottiljadministrationer vid flygvapnet

av herrar Petersson i Gäddvik (m) och Träff (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Planeringsinriktningen
gör" och på s. 9 slutar ”statsrådet nämner” bort ersättas av
text med följande lydelse:

FöU 1975:14

Planeringsinriktningen skall emellertid omprövas i samband med det långsiktiga
försvarsbeslutet som statsmakterna avses fatta under våren 1977.
Beslutet förbereds sedan länge genom studier, planering och utredningar
hos myndigheter och andra organ. Avsikten är att beslutet skall kunna
grundas på ett så långt möjligt fullständigt underlag, bl. a. i fråga om framtida
utvecklingslinjer inom olika delar av totalförsvaret och beträffande den fortsatta
handlingsfriheten i olika avseenden. Beslutet måste grundas på en
bedömning av försvarets betydelse för säkerhetspolitiken och av vilka försvarsresurser
som behövs med hänsyn till försvarets fredsbevarande förmåga
i fortsättningen.

Med hänsyn till det militärpolitiska läget i vår omvärld och de risker
för vårt lands säkerhet som föreligger räknar utskottet med att nästa försvarsbeslut
kan komma att innebära en betydande ändring i förhållande
till nuvarande planeringsinriktning. Det vore därför enligt utskottets mening
felaktigt att nu besluta om nedläggning av F 11 och F 12. Båda flottiljerna
har viktiga uppgifter inom vårt militära försvar.

Om beslutet år 1977 skulle bli att det militära försvaret skall utvecklas
med samma ekonomiska förutsättningar som gäller f. n. blir det enligt utskottets
mening nödvändigt med långtgående omprövningar av principerna
för försvarets förande och av försvarsmaktens uppbyggnad. Även i detta
fall är det olyckligt att nu binda sig för en avveckling av just F 11 och
F 12.

Av det sagda framgåratt utskottet tillstyrker bifall till motionen 1975:1996
(m) om att riksdagen skall avslå regeringens förslag om indragning av vissa
flottiljadministrationer. Genom att avslå propositionen i denna del kan riksdagen
bevara värdefull handlingsfrihet inför 1977 års försvarsbeslut och samtidigt
undvika att regionerna i Nyköping och Kalmar drabbas av ytterligare
svårigheter beträffande sysselsättning och regional utveckling.

dels att utskottets hemställan endast bort bestå av momenten 1 och 2,
varvid dessa bort ha följande lydelse:

1. beträffande nedläggning av F11 i Nyköping

alt riksdagen med bifall till motionen 1975:1996 i denna del
avslår regeringens förslag och motionen 1975:1994, yrkande
1 i denna del,

2. beträffande nedläggning av F12 i Kalmar

att riksdagen med bifall till motionerna 1975:1910, 1975:1995,
yrkande 1, och 1975:1996 i denna del avslår regeringens förslag
och övriga motionsyrkanden.

GOTAB 9418 S Stockholm 1975