Försvarsutskottets betänkande med anledning av motioner om Rommehedslägrets bevarande och framtida utnyttjande (Betänkande 1974:FöU27 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 27 år 1974

FöU 1974:27

Nr 27

Försvarsutskottets betänkande med anledning av motioner om
Rommehedslägrets bevarande och framtida utnyttjande.

I detta betänkande behandlas ett par motioner som tar upp frågan om
Rommehedslägrets utnyttjande i framtiden.

I motionen 1974:666 av herr Mellqvist m. fl. (s, c, vpk) har föreslagits
att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer att frågan om Rommeheds framtida
utnyttjande utreds.

I motionen 1974:667 av herr Turesson m. fl. (m, c, fp) har hemställts
att riksdagen beslutar

1. att Rommehedslägret skall bevaras,

2. att en utredning tillsätts med uppgift att utreda Rommehedslägrets
framtida utnyttjande från kulturhistorisk synpunkt.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från chefen för armén,
riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen i Kopparbergs län och Borlänge kommun.
1 en gemensam skrivelse har Kungl, svenska aeroklubben och Svenska
flygsportförbundet anmält intresse för frågan om Rommehedslägrets framtid.

Lägerplatsen i Rommehed

Rommehed, som ligger i Borlänge kommun, har varit övningsplats för
landets äldsta indelta regemente. Den var Dalregementets förläggnings- och
lägerplats åren 1796-1908. Dalregementet har varje år sedan regementet
flyttade till Falun bedrivit utbildning - främst repetitionsutbildning - i Rommehed.

Rommehedslägret ligger drygt 2 mil från Dalregementets förläggning
i Falun. Lägerplatsen omfattar 13 ha mark. Härtill kommer ett övningsfält
om 77 ha. Lägret består av ett 40-tal välbyggda och väl bevarade men ganska
omoderna timmerbyggnader. Där finns matinrättning med matsal samt förläggningsutrymmen
för ca 520 man. Utbildningsbetingelserna är emellertid
begränsade.

Chefen för armén har i en lägerplan, som han fastställt år 1966, räknat
med att Rommehedslägret skall avvecklas. En förutsättning härför är emellertid
att ett nytt läger av fältmässig typ uppförs för Dalregementets räkning.
Som tänkbara förläggningsorter för det nya lägret har nämnts Falun, där
regementet har ett övningsfält, och Älvdalen som ligger ca 18 mil från
Falun.

1 Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 27

FöU 1974:27

Sedan lägerplanen fastställdes har endast absolut nödvändiga underhållsarbeten
fått utföras i Rommehed. En av chefen för Dalregementet nyligen
redovisad beräkning visar att underhållskostnaderna för ett bibehållande
av lägret i nuvarande skick uppgår till ca 1,7 milj. kr. under närmaste femårsperiod.
En begränsad standardhöjning, som tillgodoser brandmyndigheternas
krav och innefattar modernisering av manskaps- och befäl sförläggningar
(centralvärme, toaletter, tvätt- och duschrum samt torkmöjligheter),
har beräknats medföra ytterligare kostnader om ca 4,8 milj. kr. (kostnadsläge
december 1973).

På uppdrag av militärbefälhavaren för Bergslagens militärområde har chefen
för Dalregementet också undersökt vilka myndigheter, organisationer
m. fl. som kan ha intresse av att utnyttja lägret i framtiden, sedan det
avvecklats som militärt objekt. Följande användningsområden har ansetts
kunna komma i fråga, nämligen

- turism (landstinget, Turisttrafikförbundet, Dala Airport, Borlänge kommun),

- kurser (länsstyrelsens försvarsenhet, civilförsvarsstyrelsen, polisen
m. fl.),

- läger (skolöverstyrelsen, Stockholms skoldirektion),

- idrotts- och friskvård (Dala-korpens länsförbund, skyttet).

Frekvensen i den alternativa användningen är dock svår att överblicka.

Den förutsätter också en standardmässig upprustning utöver den som har
redovisats av chefen för Dalregementet.

Motionerna

Motionerna 1974:666 och 1974:667 har i huvudsak samma innehåll och
syfte. Motionärerna anser att Rommehedslägret bör bevaras och att frågan
om dess framtida utnyttjande bör utredas. Utredningen bör enligt motionen
1974:667 avse lägrets framtida utnyttjande från kulturhistorisk synpunkt.

Rommehedslägret har enligt båda motionerna en utomordentligt stark
förankring hos landskapets invånare och frågan om dess bibehållande anses
vara ett hela landskapets intresse. Enligt landsantikvarien, som motionärerna
åberopar, måste Rommeheds bevarande betecknas som en riksangelägenhet
från kulturminnesvårdande synpunkter. Motionärerna anför ytterligare:

Byggnadsbeståndet är från kulturhistorisk synpunkt så intressant att landsantikvarien
planerar att i samband med det europeiska byggnadsvårdsåret
1975 utöver trähusbebyggelsen i Falun - ett av de föreslagna pilotprojekten
- visa också Rommeheds byggnadsbestånd. Landsantikvarien hävdar med
bestämdhet att Rommehed måste bevaras som kulturminnesmärke och helst
också utnyttjas även i framtiden.

Motionärerna tar upp olika alternativ för lägrets framtida utnyttjande.
Bl. a. redovisas ett förslag från länsstyrelsen i Kopparbergs län att civil -

FöU 1974:27

forsvarsutbildning skulle förläggas till Rommehed. Ett beslut i denna riktning
skulle enligt motionärerna innebära att de fasta kostnaderna för lägret
kunde fördelas på ett väsentligt större antal nyttjandenätter per år än om
Dalregementet ensamt är nyttjare för ett fåtal förband under de numera
tidsmässigt korta krigsförbandsövningarna.

Remissyttrandena

Chefen för armén bedömer Rommehedslägret vara unikt från byggnadssynpunkt
och anser att det inte bör förfaras. Han föreslår att en utredning
initieras från civilt lokalt och regionalt håll och förklarar sig beredd att biträda
vid utredningen. Till Borlänge utlokaliserade statliga myndigheter kan enligt
vad arméchefen erfarit komma att ha behov av Rommehedslägret.

Riksantikvarieämbetet, som bifogar ett yttrande från landsantikvarien i
Falun, anför:

Rommehedslägret äger, som framhålles i motionen, ett mycket stort kulturhistoriskt
värde såväl med hänsyn till helhetsmiljön som till huvudparten
av de enskilda byggnaderna. Få om ens någon av de militära lägerplatser
som funnits i landet har bevarats i så pass orört skick som Rommehed,
vilket redan det ur kulturhistoriska synpunkter är ett kraftigt skäl till att
förorda lägrets bevarande. Härtill kommer att ett stort antal av byggnaderna
inom lägret som redan nämnts i sig äger betydande kulturhistoriskt värde.
Ämbetet anser det därför som mycket angeläget att en utredning tillsättes
med uppgift att utreda Rommehedslägrets framtida utnyttjande, t. ex. för
olika aktiviteter av det slag som redovisats i motionerna.

Ämbetet förklarar sig berett att biträda en dylik utredning såväl med
mera detaljerade uppgifter om anläggningens historia och kulturhistoriska
värde som med råd och synpunkter vad gäller erforderliga upprustningsoch
moderniseringsarbeten.

Enligt länsstyrelsen i Kopparbergs län har Rommehedslägret sådana höga
kvaliteter och är av sådant framstående kulturhistoriskt värde att det bör
bevaras och hållas levande. En förutsättning för ett effektivt bevarande är
dock att man kan finna något användningsområde som knyter an till lägrets
egenskaper och som samtidigt nyttiggör dess stora förläggningskapacitet.
Länsstyrelsen för på nytt fram kravet på att en femte civilförsvarsutbildningsenhet
förläggs till Kopparbergs län och anför:

Länsstyrelsen vill i detta sammanhang ytterligare framhålla de regionalpolitiska
effekterna av en förläggning av en utbildningsenhet till länet. Antalet
fast anställda beräknas uppgå till 40-50 personer vilket utgör ett betydande
tillskott av arbetstillfällen i Borlängeområdet, som f. n. domineras
av den tunga industrin. Speciellt gynnsam torde en sådan lokalisering bli
då den kan erbjuda en del kvinnliga arbetstillfällen.

I den nu pågående trafikpolitiska planeringen har länsstyrelsen framfört
krav på åtgärder för att förbättra kommunikationerna till länet. Kravet riktas

FöU 1974:27

främst mot att en upprustning sker av SJ:s bannät för att möjliggöra snabbare
och säkrare förbindelser. Utlokaliseringen av de statliga verken med totalt
ca 1 000 anställda till Falun-Borlänge kommer att innebära ett bättre underlag
för de kollektiva transporterna. En förläggning av civilförsvarets utbildningsenhet
till Borlängeområdet kommer att betyda ett ökat underlag
för de kollektiva kommunikationerna och kommer på detta sätt att ge en
viktig regionalpolitisk sekundäreffekt. Man kalkylerar med att ca 200-250
personer per vecka kommer att transporteras till och från utbildningsenheten.
Restiderna till och från en utbildningsenhet i Borlängeområdet kan därför
förväntas bli gynnsammare när underlag för ett ökat resande till BorlängeFalunområdet
erhålles.

Länsstyrelsen anser att en utredning bör tillsättas med direktiv att undersöka
förutsättningarna att till Rommehed förlägga civilförsvarets femte
utbildningsenhet samt att undersöka andra myndigheters läger- och utbildningsbehov.
Utredningen bör enligt länsstyrelsen även överväga vem som
i framtiden bör vara huvudman för lägret och särskilt pröva om stiftelseformen
kan vara lämplig.

Borlänge kommun finner det självklart att lägret måste bevaras. Hur lägret
skall drivas i framtiden måste bli föremål för utredning, vid vilken såväl
militära som civila intressen bör övervägas.

Kungl, svenska aeroklubben (KSAK) och Svenska flygsportförbundet (FSFj
anser det vara av betydelse att deras intressen blir uppmärksammade vid
ärendets behandling i riksdagen. De anför vidare:

För KSAK/FSF finns stort intresse för Rommehedslägret i kombination
med flygfältet. På sikt skulle man här kunna skapa ett mycket värdefullt
..flygcentrum för olika slags flygsport, för Frivilliga flygkårens kurser och övningar
m. m. Redan nu är Rommehedsfältet och lägret bas för nedre och
övre Norrlands gemensamma årliga segelflygtävling. Verksamheten kan utökas
såväl på segel- som motorflygsidan. Här fordras givetvis samordning
med linjetrafiken på fältet.

KSAK och FSF är huvudorganisationer för allmänflyget resp. flygsporten
med närmare 20 000 medlemmar. 150 av landets flygklubbar är anslutna
till KSAK/FSF. Av dessa hör nio hemma i Dalarna.

Utskottet

Rommehed har - som antytts i det föregående - en lång historia som
militär övningsplats och lägret som vuxit upp på platsen utnyttjas alltjämt
av Dalregementet i Falun för viss utbildning, främst repetitionsutbildning.
Chefen för armén har emellertid i en lägerplan, som fastställdes år 1966,
förklarat att Rommehedslägret bör avvecklas men först sedan ett nytt övningsläger
av fältmässig typ uppförts för Dalregementet. Man har diskuterat
olika alternativ för förläggningen av ett sådant läger. Något beslut i denna
fråga föreligger dock ännu inte.

FöU 1974:27

Dalregementet väntar således alltjämt på en lösning av lägerfrågan. De
ekonomiska förutsättningarna för försvaret att driva Rommehedslägret har
försämrats påtagligt. En utredning, som nyligen gjorts av chefen för Dalregementet
på uppdrag av militärbefalhavaren för Bergslagens militärområde,
visar att kostnaderna för hyra, drift och underhåll av lägret är orimligt
höga i förhållande till den nytta försvaret har av lägret. Utredningen har
av militärbefälhavaren överlämnats till chefen för armén. Militärbefälhavaren
har i samband därmed förklarat att han för sin del finner det angeläget
att lägret snarast avvecklas som militärt förvaltningsobjekt och att ett nytt
läger i stället uppförs i anslutning till Dalregementets förläggning i Falun.

Kvar står emellertid frågan om Rommehedslägrets framtid. Chefen för
Dalregementet har i sin utredning berört lägrets betydelse från kulturhistorisk
synpunkt och även redovisat det intresse som kunnat konstateras
från olika håll när det gäller lägrets bevarande och framtida utnyttjande.
Militärbefalhavaren framhåller i anslutning därtill att lägret är unikt och
att det inte får förfaras. Han anser att lägrets fortsatta användning och därmed
även den lämpliga formen för dess förvaltning skyndsamt bör utredas.

Hela frågan om Rommehedslägrets bevarande och framtida utnyttjande
har tilldragit sig stort intresse i Dalarna. Detta återspeglar sig i motionerna
1974:666 och 1974:667, vilka i allt väsentligt grundar sig på resultatet av
regementschefens utredning. Motionärerna understryker att lägret har en
stark känslomässig förankring hos landskapets invånare.

Det är omvittnat i föreliggande utredningsmaterial liksom i de yttranden
som utskottet har inhämtat att Rommehedslägret har ett stort kulturhistoriskt
värde. Riksantikvarien pekar för sin del på värdet av såväl själva
lägerplatsen som byggnaderna på denna. I likhet med remissinstanserna
finner utskottet det i hög grad motiverat att försöka bevara lägret för framtiden.
En förutsättning härför är emellertid - och härom tycks alla vara
ense - att man kan finna en lämplig form för lägrets nyttiggörande. Försvaret
bör på sikt inte kvarstå som huvudman för lägerplatsen.

I motionerna redovisas vissa av de användningsområden som har ansetts
kunna komma i fråga. Redan nu bedrivs, framhåller motionärerna, hemvärns-
och frivilligutbildning och även vissa civilförsvarsövningar kontinuerligt
med lägret som bas. Den skrivelse som utskottet fått motta från
Kungl, svenska aeroklubben och Svenska flygsportförbundet vittnar om ett
stort intresse från deras sida att få utnyttja lägret i kombination med flygfältet
(Dala Airport) som ligger strax intill.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen tidigare i år
har fattat beslut om ny fredsorganisation för utbildnings-, övnings- och
förrådsverksamheten inom civilförsvaret (prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr
1974:191). Innebörden härav är att en femte civilförsvarsanläggning - utöver
dem som redan finns i Rosersberg, Revingeby, Katrineholm-Malmby och
Sandö - kommer att förläggas till Göteborgsområdet.

Det är knappast realistiskt att räkna med att en myndighet, förening eller

FöU 1974:27

annan organisation ensam skall kunna åta sig att förvalta anläggningen i
Rommehed och utnyttja den till fullo. En lösning med ett antal intressenter,
som slår sig samman om detta, förefaller därför att ligga närmast till hands.
Underlag för en prövning av möjligheterna att på detta sätt nyttiggöra anläggningen
finns - såvitt utskottet kan bedöma - i den utredning som chefen
för Dalregementet har redovisat. Någon fördjupad utredning angående lägrets
framtida utnyttjande krävs alltså inte. Däremot måste frågan föras vidare
genom förnyade och fördjupade kontakter med dem som har anmält intresse
för projektet. Konkreta diskussioner bör därvid föras om förutsättningarna
för intressenternas medverkan. Uppdraget att leda dessa förhandlingar bör
lämpligen anförtros åt en statlig civil myndighet med lokal anknytning och
bred överblick, förslagsvis länsstyrelsen i Kopparbergs län.

En viktig fråga är formen för ett samarbete mellan de olika intressenterna,
bland vilka försvarets myndigheter ingår. Stiftelseformen har nämnts som
en tänkbar lösning. Om en stiftelse bildas får den som en av sina första
uppgifter att träffa överenskommelse med vederbörande statlig förvaltningsmyndighet
om att få disponera Rommehedslägret för sin verksamhet.
Enligt vad utskottet har inhämtat finns det goda utsikter för en stiftelse
som bildas för ändamålet att förvärva lägret med större eller mindre markområde
utan ersättning till statsverket. För detta talar bl. a. att det har visst
värde från beredskapssynpunkt att lägret bevaras och vid behov kan utnyttjas
för t. ex. forcerad värnpliktsutbildning.

Vad utskottet har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1974:666 och 1974:667
har anfört om den fortsatta handläggningen av frågan om Rommehedslägrets
bevarande och framtida utnyttjande.

Stockholm den 29 oktober 1974

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustafsson i Uddevalla (s). Pettersson i Kvänum
(c), Gustavsson i Ängelholm (s). Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström
(s), herrar Glimnér (c), Brännström (s), herr andre vice talmannen Virgin
(m), herrar Gustavsson i Nässjö (s). Gernandt (c), Björk i Gävle (c) och
Konradsson (s).

GOTAB 74 8108 S Stockholm 1974