Försvarsutskottets betänkande med anledning av förslag i propositionen 1974:50 till lag om beredskapsstyrka och lag om beteckningen försvarsmakten (Betänkande 1974:FöU24 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 24 år 1974

FöU 1974:24

Nr 24

Försvarsutskottets betänkande med anledning av förslag i propositionen
1974:50 till lag om beredskapsstyrka och lag om beteckningen
försvarsmakten.

I propositionen 1974:50 har Kungl. Maj:t (försvarsdepartementet) bl. a.
lämnat förslag till följdlagstiftning med anledning av den nya regeringsformen.
Förslag till lag om handläggningen av vissa regeringsärenden har
hänvisats till konstitutionsutskottet. I detta betänkande behandlas förslag
till lag om beredskapsstyrka (prop. s. 2 och 33-34) och till lag om beteckningen
försvarsmakten (prop. s. 3 och 34).

Lagförslagen har följande lydelse:

Förslag till
Lag om beredskapsstyrka

Härigenom förordnas som följer.

1 $ Regeringen äger efter framställning av Förenta nationernas generalsekreterare
ställa militär beredskapsstyrka till Förenta nationernas förfogande
för att deltaga i fredsbevarande verksamhet. Regeringen äger vidare besluta
att beredskapsstyrkan skall biträda vid hjälpverksamhet utomlands i samband
med naturkatastrof eller liknande händelse.

2 S Beredskapsstyrka som avses i 1 S utgör del av försvarsmakten.

Beredskapsstyrkan får omfatta högst två bataljoner samt specialenheter
om tillsammans högst en bataljons styrka.

3 § Beredskapsstyrkan skall bestå av anställd personal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

1 Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 24

FöU 1974:24

Förslag till

Lag om beteckningen försvarsmakten

Härigenom förordnas som foijer.

Vad i lag eller annan författning eller särskilt beslut föreskrives om krigsmakten
skall i stället avse försvarsmakten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

Utskottet

Lag om beredskapsstyrka

Enligt den s. k. målsättningen för totalförsvaret, senast fastställd av riksdagen
år 1972 (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231),skall totalförsvaret
vara så utformat att resurser kan avdelas för svenskt deltagande i Förenta
nationernas verksamhet i syfte att upprätthålla eller återställa internationell
fred och säkerhet.

1964 års riksdag (prop. 1964:81, SU 1964:65, rskr 1964:177) godkände
riktlinjer för uppsättande och användande av en svensk beredskapsstyrka
för FN-tjänst. Enligt dessa skulle en svensk beredskapsstyrka organiseras
för att, tillsammans med beredskapsstyrkor från andra länder, kunna täcka
förstahandsbehovet för en insats av FN var som helst i världen i syfte
att upprätthålla lugn och ordning. Styrkan avsågs också kunna biträda vid
hjälpverksamhet i samband med naturkatastrofer, olyckor e. d. Vidare angavs
att styrkan borde omfatta sammanlagt ca 1 600 man och organiseras
i två bataljoner och en teknikerkontingent. Styrkan skulle rekryteras helt
på frivillig grund.

Med stöd av riksdagens beslut har utfärdats kungörelsen (1967:18) om
svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst (FN-kungörelsen). I denna föreskrivs
bl. a. att svensk beredskapsstyrka efter särskilt beslut av Kungl. Maj:t skall
ställas till FN:s förfogande för att delta i fredsbevarande operation (1 $).
I 1 S anges också att beredskapsstyrkan kan biträda vid hjälpverksamhet
utomlands i samband med naturkatastrof eller liknande händelse. FNkungörelsen
innehåller vidare bestämmelser om att beredskapsstyrkan skall
bestå av anställd personal, att den enligt bestämmande av Kungl. Maj:t
skall organiseras på högst tre kontingenter, nämligen två bataljoner och
en teknikerkontingent (2 S)samt att den utgör en avdelning av krigsmakten
(3 S). I FN-kungörelsen finns också bestämmelserom anställning, utbildning,
tjänstgöring m. m.

Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och
organisera den svenska beredskapsstyrkan anvisas i riksstaten under förslagsanslaget
Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Utgifterna för svenska FNstyrkors
verksamhet utom Sverige bestrids från reservationsanslaget Kostnader
för svenska FN-styrkor m. m., som förs upp på tilläggsstat.

FöU 1974:24

1974 års riksdag har slutligt antagit förslag till bl. a. ny regeringsform
(RF). Enligt övergångsbestämmelserna skall reglerna i den nya RF i allmänhet
börja tillämpas vid ingången av året efter det år under vilket riksdagen
slutligt har antagit den nya RF, dvs. den 1 januari 1975.

Den nya RF upptar i 10 kap. 9 8 en bestämmelse som säger att, om
det inte är fråga om att möta väpnat angrepp mot riket, svensk väpnad
styrka får sättas in i strid eller sändas till annat land endast om riksdagen
medger det eller det är medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden
eller om skyldighet att vidta åtgärden följer av internationell överenskommelse
eller förpliktelse som har godkänts av riksdagen.

En följd av den nu återgivna bestämmelsen blir att föreskrifter om användningen
av militär personal i FN-tjänst e. d. i fortsättningen måste finnas
i lag (jfr prop. 1973:90 s. 375). Det förslag till lag om beredskapsstyrka
som har utarbetats inom försvarsdepartementet innehåller de föreskrifter
som sålunda enligt den nya RF måste finnas i lag.

Utskottet tillstyrker att de grundläggande bestämmelserna om Sveriges
beredskap att sända militär styrka till annat land - för fredsbevarande operation
i FN:s tjänst eller för hjälpverksamhet - ges formen av lag. Utskottet
har inte heller något att erinra mot vad departementschefen har anfört om
den föreslagna lagens innebörd.

Beträffande lagens utformning anser utskottet mot bakgrund av 1964 års
riksdagsbeslut att det inledningsvis bör anges att en beredskapsstyrka skall
finnas organiserad. När det gäller beredskapsstyrkans personal -som anställs
för utbildning, beredskap och ev. tjänstgöring - bör det klarare än enligt
förslaget i propositionen framgå att det är fråga om en särskild anställning
för beredskapsstyrkans behov. Flertalet anställda är i vanliga fall knutna
till försvarsmakten enbart genom värnplikten. Lagen bör enligt utskottets
mening ges följande lydelse:

Utskottets förslag till
Lag om beredskapsstyrka för FN-tjänst

Härigenom förordnas som följer.

1 S Inom försvarsmakten skall en militär styrka finnas organiserad som
beredskapsstyrka.

2 S Regeringen äger efter framställning av Förenta nationernas generalsekreterare
ställa beredskapsstyrkan till Förenta nationernas förfogande för
att deltaga i fredsbevarande verksamhet. Regeringen äger vidare besluta
att beredskapsstyrkan skall biträda vid hjälpverksamhet utomlands i samband
med naturkatastrof eller liknande händelse.

3 >t Beredskapsstyrkan får omfatta högst två bataljoner samt specialenheter
om tillsammans högst en bataljons styrka.

FöU 1974:24 4

4 S Beredskapsstyrkan skall bestå av för ändamålet anställd personal.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

Lag om beteckningen försvarsmakten

I den nya RF ersätts beteckningen ”krigsmakten” av ”försvarsmakten”.
Ordet krigsmakten förekommer i ett stort antal lagar och andra författningar.
Det har inte ansetts möjligt att i ett sammanhang byta ut ordet krigsmakten
mot försvarsmakten utan detta får ske successivt. Det är därför nödvändigt
att genom ett generellt stadgande anpassa terminologin i de äldre författningarna
till den nya benämningen.

Ordet krigsmakten torde ha använts med nuvarande betydelse sedan 1600-talet.

Utskottet erinrar om att man i budgetsammanhang m. m. ofta använder
uttrycket ”det militära försvaret” synonymt med beteckningen "krigsmakten".
Försvarsutskottet vid 1972 års riksdag (FöU 1972:18) berörde frågan
om ny benämning vid behandling av motionsförslag i ämnet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av propositionen 1974:50

1. antar förslag till lag om beredskapsstyrka för FN-tjänst med
den lydelse som utskottet har förordat,

2. antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om beteckningen
försvarsmakten.

Stockholm den 16 maj 1974

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s).
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustafsson i Uddevalla (s). Pettersson i Kvänum
(c), Gustavsson i Ängelholm (s), Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström
(s), herrar Brännström (s), Gernandt (c), Olsson i Asarum (s). Björk i Gävle
(c). Johansson i Växjö (c), Konradsson (s) och Danell (m).

GOTAB 74 7649 S Stockholm 1974