Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion angående totalförsvaret och försörjningsberedskapen m.m., såvitt gäller totalförsvarets beaktande vid samhällsplaneringen, m.m. (Betänkande 1974:FöU22 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 22 år 1974

FöU 1974:22

Nr 22

Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion angående
totalförsvaret och försörjningsberedskapen m. m., såvitt gäller totalförsvarets
beaktande vid samhällsplaneringen, m. m.

I motionen 1974:404 av herr Fälldin m. fl. (c) har, såvitt nu är i fråga,
hemställts

att riksdagen anhåller hos Kungl. Maj:t om tilläggsanvisningar för
länsplanering 1974 och andra åtgärder för att säkerställa att totalförsvarssynpunkter
blir beaktade vid samhällsplaneringen (yrkande 2),

all riksdagen tillkännager för Kungl. Maj:t som sin mening vad som
anförts i motionen om försvarets integration med det civila fredssamhället
(yrkande 3),

all riksdagen anhåller hos Kungl. Majit att de i motionen upptagna frågorna
om den centrala ledningen av totalförsvarets civila delar blir föremål för
utredning (yrkande 4).

En hemställan i motionen att riksdagen skall anhålla hos Kungl. Maj:t
om skyndsam utredning och förslag till åtgärder för att tillgodose i motionen
anförda synpunkter om beredskap för fredskriser behandlar utskottet i betänkandet
FöU 1974:23.

Totalförsvaret och samhällsplaneringen

Frågan om en samordning av samhällsplaneringen från totalförsvarssynpunkt
aktualiserades vid föregående års riksdag genom en motion
(1973:1122), som försvarsutskottet hade att yttra sig över. Som grund för
sina ställningstaganden lämnade utskottet i betänkandet 1973:22 (s. 2 —
11) en utförlig redogörelse för samhällsplaneringsarbetet och samordningen
inom detta, för totalförsvaret och försörjningsberedskapen och för
vissa överväganden som förevarit om det civila försvarets ledning. 1 betänkandet
konstaterades bl. a. att det finns goda förutsättningar för att försvarspolitiska
synpunkter blir redovisade och beaktade vid samhällsplaneringen.
Utskottet anförde ytterligare:

I vissa fall kan emellertid vidtas åtgärder för att förbättra försvarsberedskapen
som inte behöver medföra konflikt med andra intressen. Vår
försörjningsberedskap har avgörande betydelse för möjligheterna att fullfölja
den deklarerade neutralitetspolitiken och det är inte minst denna beredskap
som nu bör ägnas ökad uppmärksamhet. Den kommunala beredskapen är
ett annat viktigt område, nära knutet till bl. a. civilförsvar, försörjningsberedskap
och allmän kommunal planering. Behovet av åtgärder för att
trygga nyhetsförmedlingen i krig och andra krissituationer kan också nämnas
i detta sammanhang.

I Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 22

FöU 1974:22

Med den valda principen för ansvarsfördelning inom totalförsvaret —
att varje departement och myndighet som har ansvaret för en viss verksamhet
i fred även skall ha ansvaret för samma verksamhet i krig, om
den skall bedrivas i krigstid — ställs krav på resurser för samordnande
verksamhet på olika nivåer. Inom Kungl. Maj:ts kansli är det särskilt samordningsavdelningen
inom försvarsdepartementet som har viktiga uppgifter
i detta avseende.

Motionen 1974:404 för på nytt fram kraven på ökad samordning i totalförsvarshänseende
vid samhällsplaneringen. Den direkta anledningen härtill
är oljekrisen, som har aktualiserat en rad frågeställningar bl. a. när
det gäller vår ekonomiska försvarsberedskap. Det är tre huvudfrågor rörande
totalförsvaret som behandlas i motionen, nämligen totalförsvaret och samhällsplaneringen,
försvarets integration med samhället och den centrala ledningen
av totalförsvarets civila del.

Motionärerna understryker att en förutseende planering av samhället i
fredstid måste utgöra grundvalen för vår försvarsplanering. De tar härvid
det ekonomiska försvaret som utgångspunkt, eftersom det i princip omfattar
hela vårt näringsliv och därför har en direkt anknytning till många led
i vår samhällsplanering. Vad motionärerna anför om strukturomvandlingen
inom näringslivet, vårt importberoende och vår ökade sårbarhet överensstämmer
i huvudsak med de synpunkter som fördes fram i motionen till
1973 års riksdag. Dessa synpunkter måste emellertid — framhåller motionärerna
— tillmätas väsentligt ökad tyngd i det framtida samhällsplaneringsarbetet.
Motionärerna anför:

Det kan inte utan vidare förutsättas att totalförsvarssynpunkterna blir
beaktade i tillräcklig utsträckning i detta arbete utan ett särskilt initiativ
från statsmakternas sida. Belägg härför ger t. ex. de anvisningar för
länsplanering 1974 som förra året utfärdades av regeringen (Ds In 1973:9).
Dessa innehåller inga särskilda anvisningar om hur försvarspolitiska synpunkter
skall beaktas.

Motionärerna pekar i detta sammanhang på centerpartiets strävan att
lå till stånd en decentralisering av bebyggelse, industri och administration
och att få behålla ett livskraftigt jordbruk över hela landet. En decentraliserad
samhällsstruktur, ett livskraftigt jordbruk över hela landet och ett väl utbyggt
kommunikationsnät anser de vara det lämpligaste alternativet inte bara från
miljö- utan även från totalförsvarssynpunkt.

Den andra huvudfrågan — försvarets integration med samhället — hänger
samman med den syn på totalförsvaret som vuxit fram efter hand. Motionärerna
anför härom bl. a. följande:

Redan i det starka betonandet av totalförsvaret ligger en skillnad i
synsätt i förhållande till tidigare försvarsdoktriner. I allmänhet uppfattas
väl talet om totalt krig och totalt försvar främst som ett uttryck för att
ett framtida krig kan förutses komma att beröra alla människor i ett land.

FöU 1974:22

Den tekniska utvecklingen har medfört vapenbärare och vapen med sådana
räckvidder, att ingen del av ett land kan känna sig skyddad från vapeninsats
ens vid själva krigsutbrottet. Totalförsvarssynen är emellertid också ett uttryck
för att ett effektivt försvar i dag kräver ett nära samspel mellan civila
och militära funktioner och en långtgående integration mellan försvaret och
fredssamhället.

Ekonomiska och andra skäl talar enligt motionärerna för en ökad integration
mellan det militära försvaret och det civila samhället. Det ömsesidiga
beroendeförhållandet och samspelet dem emellan exemplifieras i
motionen och det finns — framhåller motionärerna — fog för att påstå
att en utveckling pågår inom olika områden mot att öka integrationen
mellan militärt och civilt. Motionärerna finner det angeläget att statsmakterna
driver på i denna riktning. De för inte fram något krav på en särskild
parlamentarisk utredning men anser att riksdagen bör ta ett initiativ genom
att fästa regeringens uppmärksamhet på ämnet och påkalla åtgärder i lämpligt
sammanhang.

Ett kraftigare understrykande av sambandet mellan totalförsvaret och det
civila fredssamhället i skilda sammanhang skulle enligt motionärernas uppfattning
kunna leda till en bättre beredskap och ett effektivare försvar. På
den civila sidan omfattar totalförsvaret ett stort antal funktioner vid en
lång rad sinsemellan fristående institutioner i samhället. Det är mot denna
bakgrund motionärerna aktualiserar frågan om den centrala ledningen av
totalförsvarets civila del.

I motionen redovisas ledningsfrågans tidigare behandling som slutade
med riksdagens ställningstagande hösten 1973. Utskottet konstaterade därvid
för sin del (FöU 1973:22 s. 16) att samordningen inom de civila delarna
av totalförsvaret är av stor betydelse. Utskottet som förutsatte att hithörande
frågor fortlöpande bevakas ville inte uttala sig för någon utredning eller
viss lösning.

Motionärerna anser det vara motiverat att nu ta upp lednings frågan till
förnyad prövning. När frågan aktualiserades första gången hade samordningsfrågorna
inte den aktualitet de har i dag. Den mera utvecklade totalförsvarssynen,
det ekonomiska försvarets starkt ökade aktualitet m. m.
har — framhåller motionärerna — samverkat till att föra dessa frågor mera
i blickfältet. Utvecklingen under den senaste tiden har enligt motionärerna
kraftigt understrukit problemens vikt och det gäller inte minst att stärka
det ekonomiska försvarets ställning.

Utskottet

De frågor som tas upp i motionen 1974:404 har anknytning till vår försörjningsberedskap
och vårt totalförsvar. De har — framhåller motionärerna
— aktualiserats av den internationella oljekrisen och har det gemensamt

FöU 1974:22

att de är av mera generell natur. Utskottet har funnit det lämpligt att i
detta sammanhang behandla de tre yrkanden i motionen som har direkt
samband med totalförsvaret. Vad motionärerna anför om beredskap för
fredskriser behandlar utskottet i betänkandet FöU 1974:23.

Som framgår av det föregående har motionen i de delar det här gäller
haft en förelöpare vid 1973 års riksdag. Då som nu var totalförsvaret
och samhällsplaneringen en huvudfråga. Motionärerna erinrar
om utskottets tidigare uttalanden i denna fråga (FöU 1973:22) men anser
att det finns anledning att återkomma i ämnet. Frågeställningen har —
menar motionärerna — fått ökad aktualitet efter förra årets riksdagsbehandling.

Försvarspolitiska synpunkter måste enligt motionärerna få väsentligt ökad
tyngd i det framtida samhällsplaneringsarbetet. De anser sig ha belägg för
att totalförsvarssynpunktema inte blir beaktade i tillräcklig utsträckning i
detta arbete utan ett särskilt initiativ från statsmakternas sida och nämner
som exempel de anvisningar för länsplanering 1974 som utfärdades av regeringen
förra året (Ds In 1973:9). I anslutning härtill föreslår motionärerna
att tilläggsanvisningar skall utfärdas för länsplanering 1974 och andra åtgärder
vidtas för att säkerställa att totalförsvarssynpunkter blir beaktade
vid samhällsplaneringen.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att man vid planering och
utformning av olika samhällsfunktioner måste ta hänsyn till de olika alternativens
för- och nackdelar från försvarspolitisk synpunkt. Det föreligger
också, som utskottet tidigare kunnat konstatera, goda möjligheter att försvarspolitiska
synpunkter blir beaktade vid samhällsplaneringen. När det
gäller länsplanering 1974 är att märka att det är länsstyrelserna som har
det samlade ansvaret för planeringen i länen och som leder arbetet med
länsplanering 1974. Länsstyrelserna har även ansvar för totalförsvaret. Båda
uppgifterna åvilar samma avdelning inom länsstyrelsen — planeringsavdelningen.
Det är med andra ord väl sörjt för att totalförsvarssynpunkter
skall bli beaktade i länsplaneringen.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer det i höst att anordnas konferenser
för länsstyrelserna, varvid man skall gå igenom programarbetet. Man kommer
då från arbetsmarknadsdepartementets sida att understryka vikten av
samråd med regionala försvarsorgan. Det bör enligt utskottets mening få
ankomma på chefen för arbetsmarknadsdepartementet att bedöma om det
därutöver föreligger något behov av tilläggsanvisningar för länsplanering
1974.

Motionärerna tillmäter samspelet mellan fredssamhället och det militära
försvaret stor betydelse. Frågan om försvarets integration med
samhället har enligt motionärerna fått en alltmer ökad aktualitet. Redan
i det starka betonandet av totalförsvaret ligger en skillnad i synsätt i förhållande
till tidigare försvarsdoktriner, påpekar motionärerna. Utvecklingen
mot en ökad integration i samhället anser de vara till stor fördel från både

FöU 1974:22

försvarsekonomiska och fÖrsvarspsykologiska synpunkter.

Utskottet delar i huvudsak motionärernas uppfattning om fördelarna av
en integration mellan det militära försvaret och det civila samhället. Det
finns anledning att i detta sammanhang peka på 1972 års försvarsbeslut
som bl. a. grundades på förutsättningen att delar av totalförsvaret i mycket
stor utsträckning bygger på resurser som primärt har anskaffats för fredsinriktad
verksamhet. 1 konsekvens härmed påpekades att man vid försvarsplaneringen
måste ge akt på hurfredsresurserna utvecklas (FöU 1972:17
s. 46).

Den i motionen lämnade lägesbeskrivningen ger en god bild av det nära
sambandet mellan fredssamhället och försvaret, liksom också av möjligheterna
till en fortsatt integration dem emellan. Hur långt integrationen
skall drivas är en fråga som torde få avgöras från fall till fall. Utnyttjandet
av fredssamhällets resurser beaktas, som förut påpekats, redan i försvarsplaneringen.
Det finns emellertid anledning för riksdagen att understryka
betydelsen för samhället, främst i ekonomiskt avseende, av en ökad integration
mellan försvaret och det civila fredssamhället. En kartläggning
av möjligheterna att komma längre i detta avseende bör komma till stånd
i lämpligt sammanhang. Vad utskottet har anfört i denna del bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Den tredje frågan som utskottet skall behandla i detta sammanhang gäller
det civila försvarets ledning. Utskottet har — som framgår
av det föregående — tidigare inte ansett sig böra förorda någon utredning
om behovet av en samordnande central instans på området. Frågan aktualiseras
nu på nytt i motionen 1974:404. Utvecklingen under den senaste
tiden har enligt motionärerna kraftigt understrukit ledningsproblemens vikt.
Inte minst gäller det att stärka det ekonomiska försvarets ställning.

Liksom tidigare anser utskottet att samordningen inom de civila delarna
av totalförsvaret är av stor betydelse. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att det ekonomiska försvaret har fått ökad aktualitet. Det påverkar
också bedömningen i ledningsfrågan. Den centrala ledningen bör emellertid
utformas mot bakgrund av den delvis nya syn på totalförsvaret som håller
på att växa fram. Det finns enligt utskottets mening skäl som talar för
att man, i avvaktan på nästa försvarsbeslut, inte skall företa några ändringar
i ledningsorganisationen på den civila sidan av totalförsvaret. Efter försvarsbeslutet
— sedan statsmakterna har fått möjlighet att överblicka totalförsvarets
utveckling på lång sikt — bör ledningsfrågan tas upp på nytt. Vad
utskottet har anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1974:404 såvitt avser yrkande
2 om tilläggsanvisningar för länsplanering 1974 m. m.,

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad

FöU 1974:22

utskottet med anledning av motionen 1974:404, yrkande 3,
har anfört om försvarets integration med det civila fredssamhället,

3. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1974:404, yrkande 4,
har anfört om den centrala ledningen av planeringen för totalförsvarets
civila delar.

Stockholm den 25 april 1974
På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m). Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustafsson i Uddevalla (s), Pettersson i Kvänum
(c), Gustavsson i Ängelholm (s). Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström
(s), herrar Glimnér (c), Brännström (s), herr andre vice talmannen Virgin
(m), herrar Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c), Olsson i Asarum (s) och
Björk i Gävle (c).

GOTAB 74 7520 S Stockholm 1974