Försvarsutskottets betänkande med anledning av förslag i propositionen 1974:75 om en sammanhållen datadriftorganisation för försvaret, kallad försvarets datacentral, jämte motioner (Betänkande 1974:FöU21 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 21 år 1974 FöU 1974:21

Nr 21

Försvarsutskottets betänkande med anledning av förslag i proposi
tionen 1974:75 om en sammanhållen datadriftorganisation för för
svaret, kallad Försvarets datacentral, jämte motioner.

I propositionen 1974:75 angående vissa organisations- och anslagsfrågor
m. m. rörande försvaret har Kungl. Maj:t (försvarsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. besluta att försvarets datacentral inrättas den 1 juli 1974,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen

har förordat inrätta en extra ordinarie tjänst som chef för försvarets datacentral,

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som behövs

i samband med att försvarets datacentral inrättas.

Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag har väckts motionerna 1974:1645
och 1974:1647-1648.

Försök med gemensam datadrift för försvaret

Frågan om en samordning av datadriften inom försvaret har varit aktuell
sedan mitten av 1960-talet. Efter vissa förberedande undersökningar tillsatte
statskontoret hösten 1967 en särskild arbetsgrupp med uppgift att närmare
utreda datamaskindriften inom försvaret. Arbetsgruppen rekommenderade
i sin rapport som lades fram i juni 1968 att en för krigsmakten gemensam
datadriftorganisation skulle inrättas och att verksamheten skulle baseras
på principen om självbärande drift. Enligt arbetsgruppen borde organisationen
omfatta en till försvarets civilförvaltning knuten datadriftledning och
ett antal datadriftenheter. Regionala stanscentraler förutsattes komma att
inrättas efter hand.

Statskontoret redovisade förslaget jämte inhämtade yttranden för Kungl.
Maj:t i november 1968 och förordade att datacentralerna vid försvarets civilförvaltning,
försvarets materielverk och värnpliktsverket skulle inordnas
i datadriftorganisationen. Överbefälhavaren hade uttalat sig mot förslaget
att datadriftenheterna skulle underställas datadriftledningen och hade i stället
förordat att datadriftenheterna skulle bli kvar under resp. huvudmyndighet.
Driftledningen skulle endast ha till uppgift att tekniskt och ekonomiskt
samordna driften genom direktiv och anvisningar.

1 Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 21

FöU 1974:21

Försökens uppläggning m. m.

I maj 1969 fick civilförvaltningen Kungl. Maj:ts uppdrag att under budgetåren
1969/70 och 1970/71 svara för försök med gemensam datadrift.
Syftet med försöken var att inhämta underlag för beslut om teknisk, ekonomisk
och organisatorisk samordning av datadriften inom försvaret. I försöken
skulle ingå dels driftdelarna av datacentralerna vid civilförvaltningen,
materielverket och värnpliktsverket, dels värnpliktsverkets driftenheter i
Kristianstad och Östersund. De skulle dock under försökstiden bli kvar
under resp. myndighet. Stanscentralerna i Arboga och Kristianstad skulle
under försökstiden höra till materielverket resp. värnpliktsverket.

Civilförvaltningen presenterade redan i oktober 1970 ett principförslag
angående datadriftens organisation inom försvaret. Detta förslag, som i stort
överensstämde med statskontorets tidigare förslag, innebar att det inom
försvaret skulle tillskapas en sammanhållen driftorganisation bestående av
en driftledning med direkt underställda datadriftenheter och stanscentraler.
Den nya organisationen skulle anslutas till civilförvaltningen eller eventuellt
till annan myndighet. Driften skulle vara ekonomiskt självbärande. I organisationen
skulle ingå civilförvaltningens, materielverkets och värnpliktsverkets
driftdelar, stanscentraler samt eventuellt nytillkommande enheter
för administrativ dataproduktion.

Då resultaten av de genomförda försöken med gemensam datadrift under
budgetåren 1969/70 och 1970/71 inte ansågs utgöra tillräckligt beslutsunderlag,
förordnade Kungl. Majit i september 1971 att fortsatta försök med
gemensam datadrift skulle bedrivas fram till den 30 juni 1974. Driftledningens
ansvarsområde och arbetsuppgifter konkretiserades. Vidare inrättades
en särskild datadriftdelegation som skulle följa försöksverksamheten.

I delegationen var överbefälhavaren, materielverket, värnpliktsverket, rationaliseringsinstitutet
och statskontoret representerade.

I april 1973 presenterade civilförvaltningen en slutrapport med förslag
till organisation för datadriften inom försvaret. Enligt denna borde organisationen
principiellt utformas i överensstämmelse med civilförvaltningens
tidigare förslag, dvs. som en organisatoriskt sammanhållen, ekonomiskt
självbärande datadriftorganisation. Det hade emellertid inte varit möjligt
att nå enighet om förslaget.

Materielverket förordade två av varandra oberoende datadriftorganisationer,
den ena knuten till materielverket och den andra till värnpliktsverket.
Med hänsyn till sin driftsituation ansåg värnpliktsverket att verkets driftdelar
borde vara inordnade i verkets organisation. Statskontoret föreslog en lösning
enligt den s. k. DAFA-modellen. Datamaskincentralen för administrativ
databehandling (DAFA), som tillskapades den I juli 1970 (prop. 1970:1 bil.
9 s. 37, SU 1970:7, rskr 1970:7), har en styrelse som ledningsorgan och
är underställd statskontoret som chefsmyndighet.

1 skrivelse den 18 juni 1973 föreslog civilförvaltningen i samråd med

Föll 1974:21

rationaliseringsinstitutet att datadriften i försvaret skulle organiseras enligt
statskontorets förslag. Sedan ställning tagits i principfrågan var civilförvaltningen
beredd att i samråd med rationaliseringsinstitutet lägga fram detaljförslag
till organisation för datadriften inom försvaret jämte erforderliga
instruktionsbestämmelser.

I överensstämmelse härmed har Kungl. Majit genom beslut den 29 juni

1973 förordnat att det inom försvaret skall organiseras en sammanhållen
datadriftorganisation bestående av en driftledning med direkt underställda
datadriftenheter och stanscentraler och med en förvaltningsmyndighet som
chefsmyndighet. Organisationen skall under chefsmyndigheten ledas av en
styrelse. Driften skall vara ekonomiskt självbärande.

På uppdrag av Kungl. Majit harcivilförvaltningen sedermera den 4 februari

1974 i samråd med rationaliseringsinstitutet lagt fram detaljförslag till organisation
av datadriften inom försvaret.

Försöksverksamhetens organisation

Försvarets datadriftorganisation, som svarar för den pågående försöksverksamheten,
har till uppgift att huvudsakligen inom försvaret mot ersättning
databehandla främst administrativa rutiner som löneuträkning och
materielredovisning samt utföra visst metod- och utvecklingsarbete. Försöksorganisationen
omfattar en datadriftledning vid civilförvaltningen, fem
datadriftenheter — varav en vid civilförvaltningen, en vid försvarets materielverk
(med två driftställen) och tre vid värnpliktsverket - samt tre stanscentraler
i Kristianstad, Arboga och Karlstad. Dessutom finns en datadriftdelegation
med uppgift att följa verksamhetens utveckling.

Personalen vid datadriftenheterna äranställd hos den myndighet till vilken
driftenheten är ansluten. Antalet anställda är f. n. ca 185.

Datadriftorganisationen redovisas som självbärande verksamhet under
förslagsanslaget F 1. Försvarets civilförvaltning. Omsättningen beräknas för
budgetåret 1973/74 till ca 22 milj. kr.

Civifförvaltningens förslag

Det förslag som civilförvaltningen lagt fram och som propositionen grundar
sig på har utarbetats av en för ändamålet tillsatt ledningsgrupp med
företrädare för civilförvaltningen, rationaliseringsinstitutet och överbefälhavaren.
Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1973 har varit en utgångspunkt
för ledningsgruppens arbete och civilförvaltningens försläg som i huvudsak
innebär följande.

Den sammanhållna datadriftorganisationen föreslås ingå i krigsmakten
och skall benämnas försvarets datacentral (FDC). FDC:s uppgifter skall omfatta
datamaskindrift avseende främst administrativa tillämpningar, administration
av underhåll m. m. av bl. a. terminaler och linjer för kommunikation
med FDC:s datamaskiner samt beredskaps- och krigsplanläggning

1* Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 21

FöU 1974:21

för datadriften. I uppgifterna skal! vidare ingå program- och datastansning,
kundservice, vissa metodfrågor och vissa uppgifter inom området databasadministration.
När så är möjligt av bl. a. sekretesskäl bör FDC kunna
åta sig uppdrag även från uppdragsgivare utanför försvaret.

FDC skall tillhandahålla eller förmedla resurser för kundernas behov av
datamaskinkapacitet för administrativ databehandling. Motsvarande gäller
kundernas behov av stansning utanför den egna myndigheten med undantag
för smärre tillfälliga uppdrag. För utnyttjande av datamaskiner upprättas
produktionsavtal som reglerar kundens och FDC:s ömsesidiga åtaganden.

Chefsmyndighetens uppgifter skall bl. a. vara att besluta i frågor där framställningar
skall göras till Kungl. Majit. Vidare skall chefsmyndigheten besluta
i frågor som rör långsiktig resursplanering. Chefsmyndigheten skall
också ansvara för beredskaps- och krigsplanläggning av datadriften. Vid
val av chefsmyndighet har materielverket och rationaliseringsinstitutet ansetts
vara tänkbara alternativ. I förslaget förordas rationaliseringsinstitutet
som chefsmyndighet.

Som skäl härför anför civilförvaltningen att chefsmyndigheten måste vara
neutral i förhållande till olika kundintressen. Civilförvaltningen anser därför
att försvarets rationaliseringsinstitut är lämpligt som chefsmyndighet. För
denna lösning talar enligt civilförvaltningen vidare att rationaliseringsinstitutet
redan nu har uppgifter inom ADB-området som väl ansluter till
dem som chefsmyndigheten skall svara för. Däremot har institutet inte
resurser för beredskaps- och krigsplanläggning men civilförvaltningen anser
det ofrånkomligt att det egentliga planläggningsarbetet utförs inom FDC.
Beträffande krigsorganisation och representation i högkvarteret har civilförvaltningen
svårt att se att chefsmyndigheten i denna egenskap skulle
ha någon uppgift att fylla under krigsförhållanden. De krav som i dessa
hänseenden har ställts på chefsmyndigheten anser civilförvaltningen vara
överdimensionerade. Civilförvaltningen betonar emellertid att stor hänsyn
måste tas till datadriftens utformning i krigsorganisationen och anser det
viktigt att överbefälhavaren ges direktiv- och anvisningsrätt i dessa frågor
gentemot rationaliseringsinstitutet, trots att institutet inte tillhör krigsmakten
och någon sådan rätt inte föreligger f. n.

Styrelsen skall bestå av högst åtta ledamöter. Den skall bl. a. lämna förslag
till chefsmyndigheten om framställningar till Kungl. Majit. Styrelsen förutsätts
i förslaget ha en aktiv roll i konkreta driftfrågor.

FDC skall under en chef vara organiserad på följande enheter som är
direkt underställda chefen, nämligen en planeringsenhet, en teknisk enhet,
en dataregistreringsenhet, driftenheter i Stockholm och Arboga samt en
särskild driftenhet för främst värnpliktsverkets verksamhet med produktionsställen
i Solna, Kristianstad och Östersund. År 1976 antas ytterligare
en driftenhet tillkomma i Karlstad.

Den personal som skall ingå i FDC förs över från i första hand nuvarande
organisationsenheter vid försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk

FöU 1974:21

och värnpliktsverket. Den nya organisationen avses omfatta högst ca 210
anställda.

Verksamheten skall vara ekonomiskt självbärande och FDC bör därför
erhålla ett förslagsanslag på 1 000 kr. Vidare bör FDC få disponera en rörlig
kredit om 6 milj. kr. Den rörliga krediten kan minskas om ackumulerade
tillgångar från försöksorganisationen får föras över till FDC.

Propositionen

I propositionen föreslås att en sammanhållen datadriftorganisation för försvaret,
kallad försvarets datacentral (FDC), inrättas den 1 juli 1974. Försvarets
rationaliseringsinstitut föreslås bli chefsmyndighet för den nya organisationen,
som under chefsmyndigheten skall ledas av en styrelse. Departementschefen
förordar rationaliseringsinstitutet som chefsmyndighet,
eftersom institutet har erforderlig kompetens inom ADB-området och kan
anses neutralt i förhållande till olika kundintressen. Han understryker att
chefsmyndighetens uppgifter bör kunna begränsas starkt.

Beträffande organisationen av FDC uttalas i propositionen endast att det
under styrelsen bör finnas en chef för FDC. Det ankommer enligt departementschefen
på Kungl. Majit att fastställa den närmare organisationen
av FDC liksom att ange arbetsuppgifter och arbetsfördelning mellan chefsmyndighet,
styrelse och FDC. Departementschefen avser att i annat sammanhang
återkomma till Kungl. Majit i dessa frågor och i frågan om styrelsens
omfattning och sammansättning.

FDC skall svara för driften av försvarets datamaskinutrustning och tillgodose
kundernas behov av datamaskinkapacitet för administrativ databehandling.
Övervägande datadrifttekniska skäl talar enligt departementschefen
för att driften vid de datamaskinanläggningar som är knutna till
värnpliktskontoren inordnas i FDC. För att undvika störningar i värnpliktsverkets
verksamhet bör verket och FDC få i uppdrag att utarbeta en
lämplig ansvars- och uppgiftsfördelning att tillämpas under det första verksamhetsåret.

Under år 1974 kommer vissa av de datamaskiner som nu är i drift att
bytas ut mot nya med utökad kapacitet. De datamaskiner som används
i fred bör — framhåller departementschefen — också kunna användas under
krigsförhållanden. Överbefälhavaren bör kunna ge erforderliga direktiv för
detta till FDC. Departementschefen avser att i annat sammanhang återkomma
till Kungl. Majit beträffande de ändringar som med anledning härav
bör göras i bl. a. instruktionen (1968:408) för överbefälhavaren.

Driften föreslås bli ekonomiskt självbärande. Eftersom FDC i viss mån
kan komma att konkurrera med andra datamaskincentraler bör taxorna principiellt
inte belastas med kostnader för beredskapsåtgärder. Det kommer
att uppdras åt överbefälhavaren att i särskild ordning budgetera kostnaderna
för dessa.

FöU 1974:21

Verksamheten bör enligt departementschefen redovisas under ett särskilt
delprogram (anslag) inom huvudprogram 5. Gemensamma myndigheter och
funktioner. I propositionen föreslås att delprogrammet (anslaget) får benämningen
5.24 (F 24) Försvarets datacentral. Eftersom datadriften skall vara
ekonomiskt självbärande bör anslaget föras upp med 1 000 kr.

Behovet av rörelsekapital för FDC bör tillgodoses genom en rörlig kredit.

Motionerna

Med anledning av propositionen har i denna del väckts följande motioner,
nämligen

dels motionen 1974:1645 av herrar Karl Bengtsson i Varberg och Petersson
i Röstånga (fp) i vilken har hemställts att riksdagen med avslag på propositionen
1974:75 i vad avser datadriften inom försvaret måtte besluta

1. att den nya organisationen försvarets datacentral skall inrättas fr. o. m.
1 juli 1974,

2. att FDC skall vara en renodlad driftorganisation där överbefälhavarens
och kundernas krav är styrande för utformningen av organisationen,

3. att FDC under chefsmyndigheten leds av en styrelse om sju ledamöter,
i huvudsak kundrepresentanter, och två personalrepresentanter utsedda av
Kungl. Maj:t,

4. att som chefsmyndighet utses försvarets materielverk och att FDC
skall utgöra en särskild enhet inordnad i den administrativa enheten,

5. att organisationen skall bestå av administrativ enhet (vari inordnas
sammanhållning av datainsamlingsfunktionen), teknisk enhet samt två driftenheter,
den ena med driftställen i Stockholm, Arboga och eventuellt senare
Karlstad och den andra främst avsedd för värnpliktsverket med driftställen
i Stockholm, Kristianstad och Östersund,

6. att den i försöksorganisationen ingående personalen överföres till den
nya organisationen och att personalbehovet liksom hitintills tillgodoses
genom lönegradsplacerade högstlönetjänster,

7. att verksamheten under budgetåret 1974/75 avses omfatta 190 anställda,

dels motionen 1974:1647 av herr Danell (m) i vilken har hemställts att
riksdagen beslutar att försvarets materielverk skall vara chefsmyndighet för
försvarets datacentral,

dels motionen 1974:1648 av herrar Gernandt och Polstam (c) i vilken
har hemställts

1. att riksdagen beslutar att försvarets materielverk skall vara chefsmyndighet
för försvarets datacentral,

2. att riksdagen ger Kungl. Maj:l till känna att styrelsen för FDC ges
en sådan sammansättning att olika berörda parters intressen och medinflytande
tillgodoses,

3. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag om ytter -

FöU 1974:21

ligare decentralisering av verksamheten inom FDC, i första hand genom
att framtida driftenheter upprättas inom varje militärområde.

Utskottet

Försök med gemensam datadrift inom försvaret har pågått sedan den
1 juli 1969. Syftet med försöken har varit att inhämta underlag för beslut
om teknisk,ekonomisk och organisatorisk samordning av datamaskindriften
inom försvaret. Försöksverksamheten beräknas kunna avlösas av en permanent
datadriftorganisation den 1 juli 1974.

Genom beslut den 29 juni 1973 har Kungl. Maj:t förordnat att det inom
försvaret skall organiseras en sammanhållen datadriftorganisation bestående
av en driftledning med direkt underställda datadriftenheter och stanscentraler
och med en förvaltningsmyndighet som chefsmyndighet. Organisationen
skall under chefsmyndigheten ledas av en styrelse. Driften skall vara
ekonomiskt självbärande.

Försvarets civilförvaltning, som är närmast ansvarig för försöken, har
därefter i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lagt fram detaljförslag
till organisation av datadriften inom försvaret. Förslaget har utarbetats
under medverkan av överbefälhavaren och innebär i korthet att
verksamheten skall vara organiserad på följande sätt.

Försvarets datacentral (FDC) som den nya organisationen bör kallas skall
under en chef vara organiserad på följande enheter, nämligen en planeringsenhet,
en teknisk enhet, en dataregistreringsenhet, driftenheter i Stockholm
och Arboga samt en oriftenhet för främst värnpliktsverkets verksamhet
med produktionsställen i Solna, Kristianstad och Östersund. Styrelsen föreslås
omfatta högst åtta ledamöter. Civilförvaltningen förordar försvarets
rationaliseringsinstitut som chefsmyndighet.

Förslaget utgår från att FDC skall vara en renodlad driftorganisation.
Systemutvecklings- och programmeringsarbete faller således utanför ramen
för FDC:s normala verksamhet. Det allmänna målet skall vara alt lill lägsta
möjliga kostnad tillgodose försvarets behov av databehandlingskapacitet för
huvudsakligen administrativa uppgifter i fred och krig.

Det är enligt förslaget först genom överbefälhavarens och kundernas krav
som det allmänna målet kan ges ett konkret innehåll. Dessa krav bör alltså
vara styrande för utformningen av organisationen. Överbefälhavaren bör
på vanligt sätt enligt sin instruktion kunna utöva inflytande på verksamheten
genom direktiv och anvisningar.

Propositionen följer i huvudsak civilförvaltningens förslag. Departementschefen
föreslår att en sammanhållen datadriftorganisation för försvaret —
försvarets datacentral — inrättas den I juli 1974. Försvarets rationaliseringsinstitut
bör enligt departementschefen bli chefsmyndighet för den nya
organisationen, som under chefsmyndigheten skall ledas av en styrelse. Organisationen
i övrigt går departementschefen inte närmare in på, eftersom

FöU 1974:21

det ankommer på Kungl. Majit att fastställa organisationen av FDC liksom
att ange arbetsuppgifter och arbetsfördelning mellan chefsmyndighet, styrelse
och FDC.

En fråga som visat sig vara av starkt kontroversiell natur är valet av chefsmyndighet.
De två myndigheter som i slutomgången ansetts kunna komma
i fråga har varit rationaliseringsinstitutet och försvarets materielverk. Departementschefen
förordar rationaliseringsinstitutet som chefsmyndighet,
eftersom institutet har erforderlig kompetens inom ADB-området och kan
anses neutralt i förhållande till olika kundintressen.

Rationaliseringsinstitutets lämplighet för uppgiften ifrågasätts i de tre motionerna
1974:1645. 1974:1647 och 1974:1648. De båda förstnämnda motionerna
behandlar kompetensfrågan mot bakgrund av de krav som anses
böra ställas på chefsmyndigheten. Motionärerna kommer till det resultatet
att materielverket och inte rationaliseringsinstitutet bör utses till chefsmyndighet.
Motionen 1974:1648 kommenterar departementschefens förslag på
följande sätt:

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) tillhör inte krigsmakten, vilket
däremot försvarets materielverk (FMV) gör. De ledningsproblem som kan
uppkomma genom att FMV sannolikt blir FDC:s största kund torde kunna
elimineras genom att sammansättningen av styrelsen blir sådan att alla rimliga
dispositionskrav m. m. kan garanteras.

FRI:s uppgift är att som ett från krigsmakten fristående organ ständigt
se över vad som kan göras för att rationalisera verksamheten inom krigsmakten
och bl. a. genom konkreta förslag bidra till att verksamheten inom
hela försvaret bedrivs rationellt och till minsta möjliga kostnad.

Enligt vår mening är det angeläget att FRI behåller denna fria ställning
gentemot krigsmaktsorganisationen och att åtgärder som påverkar denna
fria ställning inte vidtas. Vi kan sålunda inte godta de förslag som framförs
i propositionen att svårigheterna för dataverksamheten vid övergång från
freds- till krigsorganisation kan elimineras genom ändringar i instruktionerna
för ÖB och FRI. Propositionens förslag innebär att FRFs fria ställning
minskar utan att en smidig övergång av dataledningsfunktionen vid
krig eller krigsfara nämnvärt främjas.

Liknande synpunkter förs fram i motionen 1974:1647.

Utskottet kan för sin del förstå dem som hävdar att rationaliseringsinstitutet
bör vara ett från krigsmakten fristående organ och inte ha annat
än utredande uppgifter. Det kan också med fog göras gällande att en dominerande
kund som materielverket inte bör vara chefsmyndighet för FDC.
Helt avgörande för valet av chefsmyndighet är dock enligt utskottets mening
vilka uppgifter som kommer att läggas på myndigheten i fråga. Det är på
denna punkt meningarna går isär.

Det har från civilförvaltningens sida hävdats att chefsmyndighetens roll
och de krav som bör ställas på denna har blivit överdimensionerade. Enligt
förslaget skall chefsmyndigheten vara beslutande i alla frågor där framställningar
skall göras till Kungl. Maj:t. Chefsmyndigheten skall avge förslag
till anslagsframställning, programplan, budget och även svara för FDC:s

FöU 1974:21

årsredovisning. Viktiga uppgifter för chefsmyndigheten är också beredskapsoch
krigsplanläggning av datadriften, långsiktsplanering och större organisationsförändringar.

Civilförvaltningen har vid utarbetandet av sitt förslag haft att beakta statskontorets
erfarenheter som chefsmyndighet i förhållande till datamaskincentralen
för administrativ databehandling (DAFA). Enligt motionen
1974:1645 kan man ifrågasätta värdet härav, eftersom statskontoret enligt
motionärernas uppfattning på intet sätt har fungerat som chefsmyndighet
i förhållande till den civila statsförvaltningens dataverksamhet. Som civilförvaltningen
påpekar håller en sakkunnig på med att se över uppgiftsfördelningen
m. m. mellan statskontoret. Statskonsult AB och DAFA.

Uppgiftsfördelningen mellan chefsmyndigheten,styrelsen och FDC berörs
inte närmare i propositionen. Departementschefen tonar emellertid ner
chefsmyndighetens roll högst betydligt, när han understryker att chefsmyndighetens
uppgifter bör kunna starkt begränsas. Utskottet ifrågasätter
för sin del om chefsmyndigheten under sådana förhållanden har någon
egentlig funktion att fylla. Om så inte är fallet, är risken stor att den i
stället kommer att utgöra en belastning för datadriftorganisationen.

FDC kommer att ha inemot 200 anställda. Den nya organisationen blir
alltså tillräckligt stor för att kunna fungera som en självständig myndighet
direkt underställd Kungl. Maj:t. Eftersom verksamheten bör bedrivas enligt
affärsmässiga grunder förefaller detta också vara en bättre lösning än det
förslag som nu föreligger och som innebär att FDC får en trefaldig ledning
med en chefsmyndighet, en styrelse och en ansvarig chef. Verksamheten
blir mindre tungrodd. Överbefälhavaren får direktivrätt gentemot FDC, som
kommer att ingå i krigsmakten.

Mycket talar alltså för att FDC bör ges en mera självständig ställning.
Det kan enligt utskottets mening inte vara till hinder för verksamheten
att låta funktionen som chefsmyndighet utgå. En sådan ändring medför
i huvudsak endast att styrelsen får ett större ansvar, vilket kan vara en
fördel.

Resurser för administrativt arbete måste under alla förhållanden finnas
inom FDC. De fördelar som skulle kunna uppnås genom samordning av
lokalvård, telefonservice etc. mellan vissa enheter hos FDC och en chefsmyndighet
kan alltid vinnas genom samlokalisering och samarbete.

Här bör erinras om att försvarets rationaliseringsinstitut enligt sin instruktion
(1968:340) bl. a. skall svara för samordning i fråga om anskaffning
och utnyttjande av datamaskiner inom försvaret. Denna uppgift motiverar
självfallet ett nära samarbete mellan institutet och FDC.

Av det sagda framgår att utskottet finner övervägande skäl tala för att
FDC organiseras som en självständig myndighet under ledning av en styrelse
och en ansvarig chef. Behovet av chefsmyndighet faller därmed bort. Vad
utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

FöU 1974:21

Två av motionerna tar upp styrelsens storlek och sammansättning. I motionen
1974:1645 uttalas att styrelsen bör bestå av sju ledamöter, i huvudsak
kundrepresentanter, och två personalrepresentanter utsedda av Kungl. Maj:t.
Enligt motionen 1974:1648 bör styrelsen för FDC ges en sådan sammansättning
att olika berörda parters intressen och medinflytande tillgodoses.

Som framgår av det föregående ankommer det på Kungl. Maj:t att bestämma
om styrelsens storlek och sammansättning och att utse ledamöter
i styrelsen. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj.t därvid tar hänsyn till berättigade
krav på representation i styrelsen. För att styrelsen inte skall bli
alltför stor blir en prioritering nödvändig. Överbefälhavaren och rationaliseringsinstitutet
bör dock enligt utskottets mening under alla förhållanden
vara representerade i styrelsen. Den ändring i ledningsorganisationen som
utskottet i det föregående har förordat kan vidare motivera att chefen för
FDC blir styrelseledamot. Han kan också tänkas företräda FDC i högkvarteret.

I anslutning till motionen 1974:1648 skall utskottet härefter något beröra
frågan om fortsatt decentralisering av FDC.s verksamhet. Inrättandet av en
för försvaret gemensam datacentral innebär ingalunda — som namnet kanske
ger anledning förmoda — en centralisering av datadriften inom försvaret.
Den nya organisationen innebär i stället att den regionalisering på området
som redan ägt rum kommer att bibehållas för att efter hand byggas ut
ytterligare. Den aktuella situationen torde framgå av nedanstående sammanställning
över driftställen och datorer i försöksorganisationen med kommentarer
angående planerade ändringar m. m.

Driftställen		Utrustning
Stockholm	FCF	IBM 360/30
	FCF	SAAB D 223/D 23
	FMV	IBM 360/40
Solna	VPV	Burroughs B 3500
Arboga	FMV	IBM 7074/1401
	FMV	SAAB D 223/D 23
	FMV	Stanscentral
Karlstad	VPV	Stanscentral
Kristianstad	VPV	Burroughs B 2500
	VPV	Stanscentral
Östersund	VPV	Burroughs B 2500

Kommentarer
Utgår hösten 1974

D 223 ersätts av D 23(BERTIL) i november 1974
Utgår 1975. Ny dator i lokalen ej planerad

Utgår 1975. Ny dator i lokalen ej planerad

Ev. installation av D 223 i augusti 1974, ersätts
av D 23 (CECILIA) i november 1974

Flyttas 1976 till försvarets nya förvaltningsbyggnad
i Karlstad

Anm.

1. En ny dator (BERTA) installeras 1976 i försvarets nya förvaltningsbyggnad i Karlstad.

2. Värnpliktsverkets datorer (Burroughs) ersätts av nya regiondatorer 1978 — 80 med ny
lokalisering. Lokaliseringen är under utredning.

FöU 1974:21

Frågan om försvarets inriktning inom databehandlingsområdet i ett längre
perspektiv är f. n. under utredning. En plan för informationssystemutvecklingen
fram till början av 1980-talet kommer att redovisas under hösten
1974. Föreliggande delresultat av utredningen ger dock skäl att anta att
utvecklingen kommer att innebära en fortsatt decentralisering av dataverksamheten
inom försvaret. Utskottet förutsätter att lokaliseringen av försvarets
datorer fortlöpande prövas från de utgångspunkter som anges i motionen
1974:1648. Det finns f. n. enligt utskottets mening inte någon anledning
att hos Kungl. Maj:t begära utredning och förslag om ytterligare
decentralisering av verksamheten inom FDC.

Kungl. Maj:ts förslag om en sammanhållen datadriftorganisation för försvaret
och med anledning därav väckta motioner föranleder i övrigt inte
några uttalanden från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beslutar att försvarets datacentral inrättas den
1 juli 1974,

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
1974:1645, 1974:1647 och 1974:1648 har anfört om
den i propositionen angivna funktionen som chefsmyndighet,

3. att riksdagen avslår övriga yrkanden i motionerna 1974:1645
och 1974:1648,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med vad
departementschefen har förordat inrätta en extra ordinarie
tjänst som chef för försvarets datacentral,

5. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder
som behövs i samband med att försvarets datacentral
inrättas.

Stockholm den 25 april 1974

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c). Gustafsson i Uddevalla (s), Pettersson i Kvänum
(c), Gustavsson i Ängelholm (s), Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström
(s), herrar Glimnér (c), Brännström (s), herr andre vice talmannen Virgin
(m), herrar Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c), Olsson i Asarum (s) och
Björk i Gävle (c).

GOTAB 74 7521 S Stockholm 1974