Försvarsutskottets betänkande med anledning av förslag i propositionen 1974:75 om ändrad utbildnings-, övnings- och förrådsverksamhet inom civilförsvaret jämte motioner (Betänkande 1974:FöU20 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 20 år 1974

FöU 1974:20

Nr 20

Försvarsutskottets betänkande med anledning av förslag i propositionen
1974:75 om ändrad utbildnings-, övnings- och förrådsverksamhet
inom civilförsvaret jämte motioner.

I propositionen 1974:75 angående vissa organisations- och anslagsfrågor
m. m. rörande försvaret har Kungl. Majit (försvarsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för ett nytt utbildnings- och övningssystem och
de grunder för en ny utbildnings-, övnings- och förrådsorganisation för civilförsvaret
som departementschefen har förordat,

2. bemyndiga Kungl. Majit att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder
i övrigt som behövs för att genomföra förslagen och som inte innebär ändringar
i civilförsvarslagen.

Med anledning av Kungl. Majus förslag har väckts motionerna 1974:1646
och 1974:1649-1650.

Propositionen

Kungl. Majits förslag behandlas i propositionen på s. 9 —29.

Bakgrund

Civilförsvaret anordnas dels som allmänt civilförsvar, som omfattar lokalt
civilförsvar i civilförsvarsområden och regionalt civilförsvar i form av undsättningskårer
m. m., dels som verkskydd. Enligt civilförsvarslagen
(1960:74) är varje svensk medborgare som bor i landet fr. o. m. 16 och t. o. m.
65 års ålder skyldig att tjänstgöra i civilförsvaret så långt hans kroppskrafter
och hälsotillstånd medger (civilförsvarsplikt).

För utbildning begränsas tjänstgöringsskyldigheten till högst 30 dagar. För
civilförsvarspliktig som har krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i annan
befattning som kräver särskilda insikter eller färdigheter får utbildningstiden
utsträckas till högst 60 dagar. Varje civilförsvarspliktig är utöver grundutbildningen
skyldig att delta i övning högst 60 timmar under varje följd
av tre kalenderår.

Närmare bestämmelser om högsta antal dagar eller timmar för grundutbildning
av de olika utbildningskategorierna har fastställts av Kungl. Maj:t
i utbildningskungörelsen (1960:655) för civilförsvaret. Utbildningen av per -

1 Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 20

FöU 1974:20

sonal i olika befattningar sker enligt utbildningsplaner som har upprättats
av civilförsvarsstyrelsen och fastställts av Kungl. Majit.

Utbildningen inom civilförsvaret bedrivs som heltidsutbildning, deltidsutbildning
eller kombinerad heltids- och deltidsutbildning.

Enligt nuvarande riktlinjer skall krigsorganisationen övas enhetsvis med
i princip fyra års intervall. Vissa ledningsorgan bl. a. för ledning av utrymning
och mobilisering skall övas vartannat år. Med undantag för övningar med
undsättningskårer, i vilka de tjänstgöringsskyldiga fullgör tid som inte har
tagits i anspråk för tjänstgöring i krigsmakten, genomförs övningarna som
deltidsövning eller under lördagar och söndagar, dvs. i princip på den civilförsvarspliktiges
fritid.

Övningsverksamheten omfattar f. n. övning med ledningscentraler och
fältstaber (ca 20 timmar vartannat år), övning med personal för utrymning
och mobilisering (9-12 timmar vartannat eller vart fjärde år) och enhetsövning
med grupp (7 timmar vart fjärde år).

Utbildning och övning inom civilförsvaret sker såväl centralt som lokalt
inom länen. Den centrala verksamheten är förlagd till skolor i Rosersberg,
Katrineholm, Sandö och Revingeby. Dessa ingår i civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå.
Utbildning och övningar vid de centrala skolorna leds av
heltidsanställda lärare och sker delvis i internatform. Den lokala utbildningen
leds av civilförsvarsstyrelsen men administreras av länsstyrelserna. Övningarna
sker huvudsakligen lokalt och under ledning av länsstyrelserna. Utbildning
och övning av verkskyddspersonal kan genomföras central, lokalt
eller, efter länsstyrelses medgivande, av den som är skyldig att organisera
verkskydd.

Civilförsvarsstyrelsen leder civilförsvarets materielhantering i fred samt
svarar för anskaffning av materiel direkt eller genom direktiv till länsstyrelserna.
Länsstyrelserna administrerar förrådsverksamheten i länen. De ansvarar
också för att civilförsvarets mobilisering i resp. län planläggs och
genomförs. 1 länsstyrelsernas försvarsenheter ingår en byråinspektör som
handlägger bl. a. sådana frågor.

Med Kungl. Majus medgivande har civilförsvarsstyrelsen bedrivit försök
med koncentrerad utbildnings-och förrådsverksamhet i Kronobergs, Kalmar,
Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Försöken har varit förlagda till
civilförsvarsskolan i Revingeby. Utbildning och vissövningsverksamhet som
avser dessa län har genomförts i Revingeby. Dit har också ansvaret för den
fredstida förrådshanteringen förts över från berörda länsstyrelser.

Civilförsvarsstyrelsen har våren 1973 redovisat resultatet av försöksverksamheten
i en slutrapport. Styrelsen har därefter i samband med sin programplan
för perioden 1974/75 — 1978/79 kommit in med förslag till utbildningsprogram
för det lokala allmänna civilförsvaret och till fredsorganisation
för utbildnings- och förrådsverksamheten.

FöU 1974:20

C ivilforsvarsstvrelsens förslag

Civilförsvarsstyrelsen anför att erfarenheterna av den gångna uppbyggnadsperioden
har visat att nuvarande utbildnings- och övningssystem har
brister. De allvarligaste kvalitativa bristerna anses vara det lägre befälets
bristande förmåga att praktiskt leda samverkande enheter i krigsliknande
miljö och att manskapet efter avslutad grundutbildning successivt förlorar
sina befattningskunskaper. Detta har inte kunnat återhämtas i övningsverksamheten.

Enligt civilförsvarsstyrelsen är det inte möjligt att inom den anvisade
ekonomiska ramen för civilförsvaret utbilda allt manskap. Styrelsen utgår
dock från att organisationen efter mobilisering kan lösa sina uppgifter med
successivt växande effekt även om huvuddelen av manskapet inte utbildas
i fred. Med denna utgångspunkt föreslås att endast ca 30% av manskapet
för det lokala allmänna civilförsvaret utbildas.

Den omständigheten att endast en mindre del av manskapet utbildas
medför enligt civilförsvarsstyrelsen att större krav måste ställas på befälets
utbildning. Särskilt höga krav ställs på att befälet och sådant manskap som
utbildas har kunskaper om materielens konstruktion, handhavande och vård
samt om hur olika praktiska uppgifter skall lösas.

I fråga om utbildningens längd föreslås en utbildningstid om fyra —åtta
veckor för befäl i ledningscentraler och högre fältbefäl. För huvuddelen av
dessa grupper bör dock utbildningen begränsas till fyra—fem veckor. För
gruppchefer föreslås en utbildningstid om tre veckor och för manskap två
veckor. För manskap med yrkesbakgrund som är lämplig för tjänsten i det
allmänna civilförsvaret föreslås utbildningstiden omfatta en vecka. Sistnämnda
utbildningstid bör gälla också för manskap i verkskydd.

Utbildningen bör enligt civilförsvarsstyrelsen genomföras som heldagsutbildning
på vardagar och omfatta introduktionskurser, befattningskurser
och fortbildningskurser.

Personal ur verkskyddet föreslås få i princip samma utbildning som personal
i det allmänna civilförsvaret.

Övningsverksamheten bör enligt civilförsvarsstyrelsen syfta till att skapa
samövade enheter. Styrelsen antar att organisationen efter mobilisering kan
lösa sina uppgifter med successivt växande effekt även om huvuddelen av
manskapet inte har utbildats i fred. Styrelsen framhåller vidare att undsättningsenheterna,
som omfattar räddnings-, brand- och sjukvårdsgrupper, bör
föras samman till undsättningsplutoner. Plutonerna skall självständigt kunna
lösa uppgifter och bör därför vara samövade redan i fred. Förutom att befäl
och viss annan nyckelpersonal är väl utbildade i fredstid kräver detta att
också manskapet övas i fred. Vid övningstillfället bör manskapet ges den
utbildning i självskydd som motsvarar självskyddsutbildningen för allmänheten
och därutöver viss ytterligare utbildning i att ta hand om skadade.

I princip föreslås alla enheter genomföra s. k. enhetsövning om tre dagar

1 * Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 20

FöU 1974:20

för befäl och två dagar för manskap. Vissa enheter bör undantas från enhetsövningar,
medan andra enheter övas under kortare tider än de föreslagna,
bl. a. enheterna i verkskyddet som bör övas under en dag. Enhetsövningar
för ledningscentral genomförs lokalt vid de egna anläggningarna, medan
enhetsövningar för de undsättande enheterna genomförs i krigsliknande miljö
vid civilförsvarets skolor. Befäl och annan nyckelpersonal bör vidare informeras
om planläggningen i eget civilförsvarsområde i fråga om mobilisering,
gruppering och undsättning m. m. Denna utbildning bör ges inom
ramen för en s. k. särskild övning om högst en dag. Vidare föreslår styrelsen
att snabbmobiliserbara enheter (S-enheter) övas i mobilisering under en dag,
s. k. mobiliseringsövning.

Det föreslagna övningssystemet innebär att alla enheter övas en gång under
en fyraårsperiod. Vissa enheter och befattningshavare genomgår därutöver
särskild övning eller mobiliseringsövning.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår vidare att övningarna i princip förläggs till
dagtid och att ersättning utgår till de civilförsvarspliktiga oberoende av på
vilken veckodag övningen genomförs.

I fråga om övningar med verkskydd föreslår styrelsen att de nuvarande
civilförsvarsorienteringarna för verkskyddscheferoch verkskyddsledare utgår
och att information i stället ges i bl. a. skriftlig form. Även nuvarande övningar
för befäl för undsättande verksamhet vid de största verkskydden föreslås
utgå och ersättas med en kaderövning för befäl vid verkskydden. All personal
bör regelbundet informeras om det egna verkskyddets uppbyggnad, gruppering,
utrustning, mobilisering m. m. Tillgången på lämpliga utbildningsoch
övningsanordningar bör tillsammans med reseavstånd för övningsdeltagama
bli styrande för var övningarna skall genomföras.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att det bör undersökas, om det är möjligt
att öka rekryteringen till civilförsvaret av värnpliktiga. Främst bör en tidig
överföring av s. k. B-delsvärnpliktiga från marinen och flygvapnet prövas.

Det föreslagna utbildningssystemet förutsätter enligt civilförsvarsstyrelsen
att utbildning och övningsverksamhet i stor utsträckning förs samman till
anläggningar som kan ge bättre utbildningsbetingelser. För att få tillräckligt
stort elevunderlag förutsätts att verksamheten samordnas inom större områden.
Övningsverksamheten vid de nämnda anläggningarna kan bedrivas
med större enheter och under realistiska förhållanden. Eftersom det av ekonomiska
skäl inte är möjligt att skaffa särskild övningsmateriel är det enligt
styrelsen nödvändigt att samlokalisera utbildningen och förrådsverksamheten.

Civilförsvarsstyrelsen är medveten om att en sammanförd organisation
för vissa län kan vara i viss mån negativ för civilförsvarets beredskap. Det
är i detta sammanhang viktigt att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för
mobiliseringsplanläggning.

Civilförsvarsstyrelsen anser vidare att den bästa avvägningen mellan en
ekonomiskt rationell organisation och hänsynen till eleverna är en orga -

FöU 1974:20

nisation med fern anläggningar.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår att utbildningen, en stor del av övningsverksamheten
samt förrådsdriften i fred inom civilförsvaret samlas inom
fem områden. Inom varje område bör finnas en skol- och förrådsanläggning
som ingår i civilförsvarsstyrelsens utbildnings- och utrustningsbyråer. För
detta ändamål vill man dels utnyttja civilförsvarsstyrelsens nuvarande skolor
i Rosersberg, Revingeby, Katrineholm —Malmby och Sandö, dels bygga en
ny anläggning för Västsverige i Göteborgsområdet.

Övergången till den nya organisationen kan påbörjas med Revingebyanläggningen,
som redan är utbyggd, och kan vara slutförd år 1978 då den
nya anläggningen för Göteborgsområdet beräknas kunna stå klar. Vidare
bör enligt civilförsvarsstyrelsen några lokala övningsfält behållas samt några
förrådsfilialer finnas inrättade.

Skolchefen föreslås bli chef för skol- och förrådsanläggningen. Materielhanteringen
bör ledas av en intendent som beträffande utbildningsservice
lår direktiv från skolchefen men i övrigt får anvisningar från civilförsvarsstyrelsens
utrustningsbyrå.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår att ansvaret för att genomföra utbildningen
och en stor del av övningarna samt för hanteringen av all materiel i fred
läggs på styrelsen medan länsstyrelsernas försvarsenheter fortfarande bör svara
för genomförande av vissa övningar och all mobiliseringsplanläggning.

Civilförsvarsstyrelsen räknar med att förrådspersonalen genom övergången
till den nya organisationen skall kunna minskas från 216 till 134 personer,
dvs. med 82 personer. Vidare beräknas huvuddelen av arbetsuppgifterna
falla bort för en byråinspektör (förrådsförvaltare) vid länsstyrelsernas försvarsenheter.
På skolsidan måste dock vissa lärartjänster och tjänster för
administration tillföras.

Civilförsvarsstyrelsen räknar med en årlig rationaliseringsvinst om 3,5
milj. kr. Den nya organisationen förutsätter investeringar i utbildningsanläggningar
m. m.

Civilförsvarsstyrelsen har berett länsstyrelserna tillfälle att yttra sig över
förslaget. Därvid har framkommit att huvuddelen av dessa är positiva eller
inte har något att erinra mot att utbildnings- och övningsverksamheten
förs samman. Inställningen till förslaget till den del det rör förrådsverksamheten
är däremot genomgående negativ. Förslaget anses bl. a. genom
förlusten av byråinspektören och det direkta ansvaret för förrådshanteringen
leda till att länsstyrelserna förlorar kunskaper som är nödvändiga för mobiliseringsplanläggningen.
Länsstyrelserna efterlyser vidare klarare ansvarsfördelning
och samrådsvägar i organisationen.

Departementschefen

Departementschefen godtar huvuddragen i civilförsvarsstyrelsens förslag
till utbildnings- och övningssystem för civilförsvarspliktiga. Han anser att

FöU 1974:20

de föreslagna ändringarna av utbildningen för huvuddelen av befälet motsvarar
de krav som krigsorganisationen ställer. Det föreslagna övningssystemet
anser han vara i princip lämpligt.

Departementschefen biträder förslaget om att utbildning och övning bör
genomföras som heldagsutbildning och heldagsövning under vardagar men
anser att för personal vid verkskydd övningarna även i fortsättningen i lämplig
omfattning bör kunna genomföras på annat sätt än under hela dagar
och förläggas till arbetsfri tid. Frågan om i vilken omfattning övning bör
genomföras lokalt under länsstyrelses ledning bör enligt departementschefens
mening övervägas ytterligare.

En konsekvens av att övning skall genomföras som heldagsövning under
vardagar blir enligt departementschefens mening att någon form av ersättning
måste utgå. Frågan om ersättning till civilförsvarspliktiga under övning bereds
f. n. inom försvarsdepartementet.

Förslaget om att närmare undersöka möjligheterna att öka rekryteringen
till civilförsvaret av värnpliktiga hör enligt departementschefens mening
samman med det uppdrag i fråga om värnpliktigas utbildning och utnyttjande
m. m. som 1972 års värnpliktsutredning har. Han är därför inte nu beredd
att ta ställning till civilförsvarsstyrelsens förslag på denna punkt.

Departementschefen anser att civilförsvarsstyrelsens förslag kan ligga till
grund för en ny utbildnings-, övnings- och förrådsorganisation för civilförsvaret
och finner den föreslagna uppdelningen på fem skol- och förrådsanläggningar
med var och en sitt område lämplig.

Med hänsyn till länsstyrelsernas ansvar för mobiliseringsplanläggningen
är det enligt departementschefens mening nödvändigt att deras inflytande
över förrådsverksamheten säkerställs på ett bättre sätt än vad som varit
fallet under försöksverksamheten i södra Sverige. Regelbundna samråd bör
därför äga rum mellan skol- och förrådsanläggningen och försvarsenheterna
vid berörda länsstyrelser. Verksamheten vid anläggning bör ledas av skolföreståndaren
som chef för hela anläggningen. Ansvaret för verksamheten
bör i högre grad än vad civilförsvarsstyrelsen har föreslagit delegeras från
styrelsen till skolföreståndaren. Beträffande anläggningarnas organisatoriska
ställning i förhållande till civilförsvarsstyrelsen är departementschefen inte
beredd att nu ta ställning. Han avvaktar i denna fråga resultatet av den
översyn av civilförsvarsstyrelsens organisation som f. n. genomförs av styrelsen
och försvarets rationaliseringsinstitut.

Den ändrade uppgiftsfördelningen mellan civilförsvarsorgan och länsstyrelserna
innebär att uppgifter förs över från länsstyrelserna till civilförsvarsorgan.
Departementschefen anser att personalbehovet vid länsstyrelsernas
försvarsenheter bör bedömas med hänsyn härtill. Det bör därvid beaktas
att länsstyrelserna har framhållit att de byråinspektörer vid försvarsenheterna
som nu handlägger förrådsfrågor även handhar uppgifter avseende mobiliseringsplanläggningen.
Dessa uppgifter bör givetvis även fortsättningsvis
åvila försvarsenheterna. Den föreslagna omorganisationen påverkar inte upp -

Föll 1974:20

giftsfördelningen i krig eller krigsorganisationen.

Den förordade organisationsförändringen förutsätts leda till vissa personalminskningar
inom förrådsdriften. Dessa kommer enligt departementschefens
mening att kunna genomföras utan olägenheter för personalen i
samband med pensionsavgångar m. m. och vid behov genom omplacering.

De byggnadsarbeten m. m. som behövs för den nya organisationen bör
genomföras successivt. Den takt i vilken den nya organisationen införs bör
prövas i det årliga budgetarbetet. På samma sätt bör den årliga omfattningen
av utbildnings- och övningsverksamheten prövas.

Organisationen för det södra området bör snarast kunna fastställas.

Det ankommer på Kungl. Majit att ta ställning till föreliggande organisationsförslag.

Motionerna

I motionen 1974:1646 av herrar Carlström och Hägelmark (fp) har hemställts
att riksdagen beslutar

1. att avslå Kungl. Maj:ts förslag att med frångående av 1972 års försvarsbeslut
reducera utbildningen av manskap från 50% till 30%,

2. att — utom i vad avser centralisering av utbildningen — avslå Kungl.
Majus hemställan om godkännande av de riktlinjer för ett nytt utbildningsoch
övningssystem och de grunder för en ny utbildnings-, övnings- och
förrådsorganisation som föreslagits i propositionen 1974:75.

I motionen 1974:1649 av herr Göransson m. fl. (s) har hemställts att riksdagen
icke nu fattar något principbeslut om indragning av centralförråden
utan uppdrar åt Kungl. Maj:t att återkomma med förslag då i motionen
angivna alternativa möjligheter har prövats.

I motionen 1974:1650 av herr Strindberg m. fl. (m, c) har hemställts att
riksdagen avslår Kungl. Maj:ts proposition 1974:75 såvitt avser grunderna
för övnings- och förrådsorganisationen för civilförsvaret.

Utskottet

De riktlinjer för utbildningen inom civilförsvaret som riksdagen
föreslås godkänna innebär att endast ca 30% av manskapet för det lokala
allmänna civilförsvaret ges grundutbildning. En eventuell förvarningstid inför
ett krigsutbrott skall bl. a. utnyttjas för att samöva civilförsvarets enheter.
För att möta risken att förvarningstiden uteblir eller blir för kort skall personalen
i en mindre del av undsättningsorganisationen ges särskild utbildning
med sikte på snabb mobilisering och omedelbar verkan med full effekt.
En befattning för ställföreträdande gruppchef inrättas i undsättningsenheterna.

Grundutbildning för manskap avses omfatta två veckor (f. n. en vecka).
För manskap inom det allmänna civilförsvaret med lämplig yrkesbakgrund

Föll 1974:20

begränsas utbildningstiden till en vecka. Manskap vid verkskydden ges en
veckas grundutbildning.

Huvuddelen av befälet ges en mera omfattande grundutbildning än f. n.
För gruppcheferna ökar tiden från två till tre veckor.

All grundutbildning avses ske som heldagsutbildning på vardagar.

Övningssystemet skall syfta till att skapa samövade enheter. I
princip skall alla enheter vart fjärde år genomföra s. k. enhetsövning om
tre dagar för befäl och två dagar för manskap. Övningarna bedrivs som
heldagsövning under vardagar. Personal vid verkskydden skall dock i viss
utsträckning kunna övas på annat sätt än under hela dagar och övning
skall kunna förläggas till arbetsfri tid. I systemet ingår särskild övning om
högst en dag för befäl och annan nyckelpersonal samt mobiliseringsövning
för personal i enheter som skall kunna mobiliseras snabbt.

Till riktlinjerna beträffande utbildning och övning är knutet förslag om
en ny organisation för utbildnings-, övnings- och
förrådsverksamheten. De grunder för en ny organisation som
riksdagen föreslås godkänna är i huvudsak följande.

Utbildning och övningar samordnas inom fem områden i landet. Inom
varje område inrättas en skol- och förrådsanläggning (civilförsvarsstyrelsens
nuvarande anläggningar i Rosersberg, Revingeby, Katrineholm —Malmby
och Sandö samt en ny anläggning för Västsverige i Göteborgsområdet).
Varje anläggnings storlek skall ge bättre förutsättningar än f. n. för utbildning
och övningar. Samlokalisering av materielservice med utbildningen och hanteringen
av mobiliseringsmateriel avses ge rationaliseringsvinster.

Inga förändringar avses ske beträffande länsstyrelsernas ansvar för beredskap
och för planläggning och genomförande av mobilisering. Endast
den fredsmässiga hanteringen av förrådsställd materiel förs över till de föreslagna
regionala anläggningarna. Länsstyrelsernas oförändrade ansvar för
mobiliseringsplanläggningen gör det nödvändigt att deras inflytande över
förrådsverksamheten säkerställs. Den ändrade uppgiftsfördelningen mellan
civilförsvarsorgan och länsstyrelser påverkar personalbehovet vid länsstyrelsernas
försvarsenheter.

Övergången till ny organisation avses medföra en rationaliseringsvinst
som civilförsvarsstyrelsen har beräknat till 3,5 milj. kr. per år. Huvuddelen
av vinsten ligger i personalminskningar i förrådsförvaltningen. Investeringsbehovet
har beräknats till 41 milj. kr. Investeringstakten avses bli prövad
i det årliga budgetarbetet.

I motionerna 1974:1646 av herrar Carlström och Hägelmark (fp) och
1974:1650 av herr Strindberg m. fl. (m, c) hävdas inledningsvis att den centralisering
som propositionen innebär står i klar motsättning till principen
för ansvarsfördelning inom totalförsvaret att varje myndighet som har ansvaret
för en viss verksamhet i fred även skall ha ansvaret för samma verksamhet
i krig.

FöU 1974:20

Motionärerna anser att propositionen innebär en avsevärd sänkning av
den personella beredskapen genom att dels avse en ytterligare reducering
av manskapsutbildningen, dels medföra väsentligt minskade möjligheter
att i ett krisläge snabbt höja beredskapen genom en brett upplagd utbildningsoch
övningsverksamhet. I fråga om övningarna (repetitionsutbildningen)
ifrågasätter motionärerna om man inte skulle få bättre effekt i ett system
med två års övningsintervall och 7 timmars övning för manskap varje gång.

Även den materiella beredskapen kommer enligt motionerna 1974:1646
och 1974:1650 att försämras påtagligt om propositionen bifalls. Motionärerna
vänder sig mot att länsstyrelserna — som har och avses behålla ansvaret
för civilförsvarets mobiliseringsberedskap och alltså ytterst skall svara för
mobilisering och utrustning av civilförsvarsenheterna — enligt förslaget i
huvudsak förlorar sin materielkunniga personal.

Beträffande den beräknade rationaliseringsvinsten hävdar motionärerna
att man förbiser möjligheterna till omfattande besparingar inom det decentraliserade
förrådssystemet. Den verkliga rationaliseringsvinsten genom
omorganisationen av förrådsverksamheten bör enligt motionärerna med hänsyn
härtill reduceras till ca 1 milj. kr. per år. Till detta bör enligt deras
uppfattning läggas en kostnadsökning som följer av att man centraliserar
övningsverksamheten. Några uppgifter om en sådan kostnadsökning redovisas
inte i propositionen. Motionärerna uppskattar merkostnaderna för
övningar enligt civilförsvarsstyrelsens förslag till minst 4 milj. kr. per år.
Totalt sett kommer alltså centraliseringen enligt motionärernas beräkning
att medföra en kostnadsökning i storleksordningen 3 milj. kr. per år.

Motionärerna lämnar avslutningsvis vissa synpunkter som de anser ha
betydelse vid prövningen. Härvid berörs bl. a. länsberedningens arbete med
förslag till organisation för samhällsverksamheten på regional nivå och
diskussionen om tillskapandet av ett lokalt civilförsvar med fast anknytning
till kommunerna.

I motionen 1974:1649 av herr Göransson m. fl. (s) erinras om att den
föreslagna nya förrådsorganisationen förutsätter investeringar i nya förrådslokaler
på utbildningsplatsen. Vidare påpekas bl. a. de samarbetsmöjligheter
och vinster som kan utvecklas med kommunernas planering för brand- och
katastrofberedskap. Motionärerna anser att riksdagen inte nu bör ta ställning
till grunderna för en ny förrådsorganisation.

Vid övervägande av Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till en början
funnit att riksdagen bör godta detta såvitt gäller riktlinjer för utbildningen
inom civilförsvaret. Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran
mot systemet för övningar (repetitionsutbildning). Beträffande både utbildning
och övningar förutsätter utskottet att de ytterligare erfarenheter som
kan vinnas under de närmaste åren tas till vara och vid behov föranleder
jämkningar i systemet. Vissa enheter bör som föreslagits övas så att de
kan mobiliseras särskilt snabbt. Vidare bör enligt utskottets mening vidtas
förberedelser som gör det möjligt att kalla in och samöva vissa civilför -

FöU 1974:20

svarsenheter redan före beslut om särskild beredskap, om detta ter sig motiverat
av det säkerhetspolitiska läget.

Utskottet tillstyrker att övningsverksamheten i ökad utsträckning centraliseras
till anläggningar som är särskilt lämpade för ändamålet. Eftersom
övningarna är kortvariga bör övningens art, tillgången på lämpliga övningsanordningar
och instruktörer tillsammans med reseavstånden för övningsdeltagarna
bli styrande för var en övning skall genomföras. Man bör inte
underskatta betydelsen av att övningsdeltagaren flår delta i tillämpad övning
som äger rum i närheten av mobiliseringsplatsen och det område där den
övade enheten skall verka i krig. Utskottet räknar med att omkring hälften
av övningsvolymen kommer att vara kvar i länen.

I likhet med departementschefen anser utskottet att civilförsvarets regionala
organisation bör byggas upp kring fem anläggningar för utbildning
och övningar. Anläggningens chef bör ha en hög grad av självständigt ansvar
för verksamheten. Pågående översyn av civilförsvarsstyrelsens organisation
bör avvaktas innan man tar slutlig ställning till anläggningarnas organisatoriska
ställning i förhållande till civilförsvarsstyrelsen.

Det är naturligt att uppbyggnaden av fem regionala anläggningar för utbildning
och övningar får konsekvenser i fråga om förrådshållningen. Särskild
utbildningsmateriel kan inte avsättas för anläggningarnas behov. Förrådshållningen
måste ske med beaktande bl. a. av att materielen skall kunna
utnyttjas för utbildning och övningar och av de rationaliseringsvinster som
står att vinna genom regional samordning.

Länsstyrelserna har f. n. ett omedelbart ansvar för civilförsvarets materielberedskap
inom länen. Detta har uppenbarligen skapat ett starkt positivt
intresse för förrådssituationen, för materielens vård och tillgänglighet vid
mobilisering samt för organiserandet av dess distribution till mobiliseringsenheter
m. m. Mobiliseringen leds av civilförsvarscheferna, en för varje civilförsvarsområde.
Vid mobiliseringen har länsstyrelserna en rådgivande och
stödjande funktion. Hos länsstyrelserna finns, liksom hos motionärerna,
allvarliga farhågor för att en centralisering av förrådssystemet kommer att
försämra civilförsvarets beredskap och minska möjligheterna att snabbt få
god effekt efter en mobilisering.

Enligt departementschefens mening är det nödvändigt att länsstyrelsernas
inflytande över förrådsverksamheten säkerställs på ett bättre sätt än vad
som har varit fallet under försöksverksamheten i södra Sverige. Utskottet
har samma uppfattning. Förrådsfrågorna har stor betydelse vid mobiliseringsplanläggningen.
Fredsekonomiska fördelar kan komma att motsvaras
av nackdelar för beredskapen. Uppkommande principiella frågor av detta
slag bör avgöras av Kungl. Maj:t.

Utskottet erinrar om att civilförsvaret har ett stort antal mobiliseringsförråd
som även i fortsättningen måste finnas spridda i länen. Utöver de
fem regionala utbildnings-och förrådsanläggningarna bör dessutom behållas
vissa förrådsfilialer, liksom vissa lokala övningsfält.

När det gäller personalbehovet vid länsstyrelsernas försvarsenheter bör.

FöU 1974:20

som departementschefen framhåller, beaktas att de byråinspektörer som nu
handlägger förrådsfrågor även har andra uppgifter beträffande mobiliseringsplanläggningen.
Enligt utskottets mening bör man också ta hänsyn till att
försvarsenheterna har viktiga uppgifter i fråga om planeringen för vår försörjningsberedskap.
I betänkandet FöU 1974:22 redovisar utskottet synpunkter
beträffande totalförsvarsaspekterna vid samhällsplaneringen som snarast
innebär ökande krav på försvarsenheten inom länsstyrelsens planeringsavdelning.

Även beträffande ansvaret för förrådshållningen och uppläggningen av
denna förutsätter utskottet att det sker ett fortsatt arbete beträffande detaljutformningen.
I kommande årsredovisningar för civilförsvaret bör även
länsstyrelsernas erfarenheter framgå.

När det slutligen gäller de framtida möjligheterna till ökad integration
av förrådsverksamheten inom totalförsvaret, bl. a. på lokal nivå, erinrar utskottet
om att riksdagen under höstsessionen har att ta ställning till motionen
1974:280 av herr Wååg m. fl. (s) om gemensam förrådsorganisation för det
militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Motionen
remissbehandlas f. n.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen bifaller
Kungl. Maj:ts förslag och avslår föreliggande motioner.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1974:1646, yrkande 1,
godkänner de riktlinjer för ett nytt utbildningssystem för civilförsvaret
som departementschefen har förordat,

2. att riksdagen med avslag på motionen 1974:1646, yrkande 2
i denna del, godkänner de riktlinjer för ett nytt övningssystem
för civilförsvaret som departementschefen har förordat,

3. att riksdagen med avslag på motionen 1974:1646, yrkande 2
i denna del, samt motionerna 1974:1649 och 1974:1650 godkänner
de grunder för en ny utbildnings-, övnings- och förrådsorganisation
för civilförsvaret som departementschefen har
förordat,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra
förslagen och som inte innebär ändringar i civilförsvarslagen.

Stockholm den 25 april 1974

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m). Gustavsson i Eskilstuna (s).
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustafsson i Uddevalla (s). Pettersson i Kvänum
(c). Gustavsson i Ängelholm (s). Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström
(s), herrar Glimnér (c). Brännström (s), herr andre vice talmannen Virgin
(m), herrar Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c). Olsson i Asarum (s) och
Björk i Gävle (c).

GOTAB 74 7359 S Stockholm 1974