Försvarsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:88 angående försvarsforskningens framtida organisation m. m. (Betänkande 1973:FöU17 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 17 år 1973

FöU 1973:17

Nr 17

Försvarsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1973:88 angående försvarsforskningens framtida organisation
m. m.

I propositionen 1973:88 har Kungl. Maj .t (försvarsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för organisation
m. m. av den ej objektbundna försvarsforskningen,

2. besluta att militärpsykologiska institutet och försvarsmedicinska
forskningsdelegationen skall upphöra vid utgången av juni 1974,

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder och
åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen.

Försvarsforskningens nuvarande organisation

Försvarsforskningen har byggts upp successivt, efter hand som det
framträtt behov av specifikt försvarsorienterad forskning. En rad olika
försvarsforskningsenheter som hade tillkommit under 1930- och 1940-talen samlades år 1945 under en gemensam ledning och bildade försvarets
forskningsanstalt. Då fanns redan flygtekniska försöksanstalten, som
inrättades år 1940. Sedermera har ytterligare forskningsorgan tillkommit
och i det följande redovisas — förutom de nu nämnda — fortifikationsförvaltningens
forskningsbyrå, militärpsykologiska institutet, försvarsmedicinska
forskningsdelegationen och vissa andra organ.

Försvarets forskningsanstalt

Det åligger forskningsanstalten att bedriva forskning för försvarsändamål,
främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt-vetenskapliga och
medicinska forskningsgrenarna i den mån sådan forskning inte ankommer
på andra myndigheter och institutioner. Verksamheten vid anstalten är
främst inriktad på tillämpningar inom området konventionella vapensystem
med tillhörande spanings-, styrnings- och sambandsteknik samt på
skydd mot kärnstridsmedel, biologiska och kemiska stridsmedel (ABCstridsmedel).
En del av verksamheten utgörs av kunskapsuppbyggande
forskning inom olika tillämpade vetenskaper och teknologier med sikte
på framtida tillämpningar inom totalförsvaret.

Forskningsanstalten leds av en styrelse. Ledamöter av denna är chefen
för anstalten, som är styrelsens ordförande, och högst åtta andra
ledamöter som Kungl. Maj:t utser särskilt. Chef för anstalten är en
generaldirektör.

1 Riksdagen 1973. 10 sami. Nr 17

FöU 1973:17

Verksamheten vid forskningsanstalten är fördelad på fyra avdelningar
och två byråer. Avdelning 1 forskar huvudsakligen inom kemi, medicin
och biologi. Avdelning 2 bedriver företrädesvis fysikalisk forskning som
har anknytning till optik, detonik samt styr- och reglerteknik. Avdelning
3 forskar främst inom teleteknik och elektronik. Avdelning 4
bedriver forskning inom fysik och kemi, främst med anknytning till
verkningar av och skydd mot kärnladdningar samt avseende materialfrågor.
Vidare finns en planeringsbyrå, i vars uppgifter ingår operationsoch
systemanalys samt forskning och metodutveckling som hänger
samman därmed. Planeringsbyrån håller också samman forskningsplaneringen
samt kontakt- och informationsverksamheten. Slutligen finns en
administrativ byrå vid anstalten.

Forskningsanstalten, som f. n. har 1 547 anställda, har så gott som
hela sin verksamhet förlagd till Stockholmsområdet. Anstalten disponerar
lokaler dels inom kvarteret Garnisonen i nära anslutning till de centrala
staber och förvaltningar som anstalten samarbetar med, dels i Ursvik norr
om Stockholm (avdelning 1 och delar av avdelning 4), dels i Grindsjön
sydost om Stockholm (delar av avdelning 2). Därutöver förfogar anstalten
över ett antal försöksstationer som har byggts upp där särskilda krav
på områdets karaktär har förelegat, exempelvis för antennprovningar,
hydroakustik m. m. På särskilt uppdrag av Kungl. Maj:t driver anstalten
utanför Hagfors en seismologisk multipelstation för detektionsseismologisk
forskning och internationellt datautbyte.

Flygtekniska försöksanstalten

Det ankommer på flygtekniska försöksanstalten att främja utvecklingen
av flygtekniken inom landet och mot ersättning bedriva flygteknisk
forsknings- och försöksverksamhet. Verksamheten har sin tyngdpunkt
förlagd dels till aerodynamisk forsknings- och provningsverksamhet
avseende utformningen av lyftande och kontrollerande element i
flygplan och robotar, dels till hållfasthetsteknisk forsknings- och provningsverksamhet
som främst avser s. k. höghållfasta lättkonstruktioner.
Som stöd för nämnda verksamheter gör anstalten även betydande insatser
inom angränsande mättekniska områden.

Flygtekniska försöksanstalten leds av en styrelse. Ledamöter av denna
är chefen för anstalten, som är styrelsens ordförande, och sex andra
ledamöter som Kungl. Majit utser särskilt. Chef för anstalten är en
generaldirektör.

Försöksanstalten är organiserad på ett kansli och fyra avdelningar,
nämligen aerodynamiska avdelningen, hållfasthetsavdelningen, mättekniska
avdelningen och driftavdelningen. Anstalten har f. n. omkring 250
anställda och är i sin helhet lokaliserad till Bromma.

FöU 1973:17

Fortifikations förvaltningens forskningsbyrå

Forskningsbyrån har utvecklats ur den forskningssektion som inrättades
inom dåvarande befästningsbyrån vid förvaltningens tillkomst år
1948. Byrån är direkt underställd generaldirektören och bedriver främst
byggnadsteknisk forskning som skall ge underlag för projekterings- och
konstruktionsverksamheten vid förvaltningens befästningsavdelning.

Forskningsbyrån har f. n. 32 anställda. Den ligger liksom fortifikationsförvaltningen
i övrigt i Stockholm och har en försöksplats i
Rosersberg.

Militärpsykologiska institutet

Militärpsykologiska institutet inrättades år 1955 genom en sammanläggning
av verksamhet som tidigare bedrevs försvarsgrensvis. Institutet
leder under överbefälhavaren den militärpsykologiska verksamheten inom
krigsmakten och bedriver den forskning och tillämpningsverksamhet som
hör till detta område. Verksamheten är till en del direkt inriktad på
tillämpningar inom den psykologiska urvals- och provningsverksamheten
inom krigsmakten. Institutet bedriver vidare viss bio tekn ologisk forskning
i anknytning till utformningen av vapen och annan krigsmateriel.
Institutet utför också vissa sociologiska undersökningar bland försvarets
personal.

Chef för militärpsykologiska institutet är en militäröverpsykolog.

Institutet är organiserat på fyra avdelningar, en administrativ, en
allmän, en prövnings- och en psykoteknologisk avdelning.

Institutet har f. n. 32 fast och ett 20-tal tillfälligt anställda. Det är
lokaliserat till Stockholm men skall enligt beslut av riksdagen (prop.
1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) flyttas till Karlstad år 1976.

Försvarsmedicinsk forskning

Försvarets forskningsanstalt bedriver viss forskning av medicinsk och
biologisk karaktär, främst med anknytning till skyddet mot ABC-stridsmedel.
Nuvarande organisation för den försvarsmedicinska forskningen
utanför forskningsanstalten tillkom år 1963, bl. a. på grundval av förslag
från försvarsmedicinska forskningsutredningen. Enligt 1963 års organisation
är ansvaret för planering, samordning och finansiering av denna
försvarsmedicinska forskning delat mellan två organ, nämligen försvarsmedicinska
forskningsdelegationen, som lyder under försvarsdepartementet,
och försvarsmedicinska sektionen inom statens medicinska forskningsråd,
som lyder under utbildningsdepartementet.

Försvarsmedicinska forskningsdelegationen
har till uppgift att planera, samordna och finansiera den tillämpade
försvarsmedicinska forskningen. I delegationen ingår generalläkaren,
civilförsvarsöverläkaren samt företrädare för överbefälhavaren, socialstyrelsen,
försvarets forskningsanstalt och den allmänmedicinska forsk -

Föll 1973:17

ningen.

Delegationen stöder försvarsmedicinsk forskning dels i form av
projektanslag till forskare och forskargrupper vid universitet och högskolor
m. m., dels i form av anslag till fyra forskargrupper som är knutna
till staber och förvaltningsmyndigheter inom krigsmakten. Sistnämnda
grupper är armémedicinska forskargruppen i Stockholm, navalmedicinska
forskargruppen vid marinens dykerikontor i Stockholm, flygmedicinska
institutionen vid försvarets materielverks försökscentral i Malmslätt samt
militärmedicinska undersökningscentralen i Stockholm som lyder under
försvarets sjukvårdsstyrelse. Delegationen finansierar ett 25-tal arvodestjänster
vid de nämnda grupperna inom försvaret och ett 30-tal tjänster
vid andra forskargrupper, huvudsakligen vid universitet och högskolor.

Statens medicinska forskningsråd förfogar över ett
särskilt anslag till försvarsmedicinsk grundforskning som redovisas under
åttonde huvudtiteln. Anslaget fördelas genom rådets försvarsmedicinska
sektion.

1 sektionen ingår bl. a. generalläkaren samt företrädare för civilförsvarsstyrelsen,
försvarets forskningsanstalt, försvarsmedicinska forskningsdelegationen
samt för rådets allmänmedicinska sektion. Forskningsrådets
försvarsmedicinska sektion och försvarsmedicinska forskningsdelegationen
har ett gemensamt arbetsutskott för beredning av samarbetsoch
samordningsfrågor.

Statens medicinska forskningsråd stöder försvarsmedicinsk grundforskning
främst inom områdena flyg- och navalmedicin, toxikologi,
bakteriologisk bioteknik, chock- och brännskadeforskning samt experimentell
psykologi. Inom dessa områden har rådet inrättat fasta forskargrupper
med sammanlagt ett 40-tal anställda. Därutöver finansierar
forskningsrådet genom projektanslag forskning vid olika universitets- och
högskoleinstitutioner m. m.

Förutom den försvarsmedicinska forskning som bedrivs med stöd från
rådet och delegationen samt vid försvarets forskningsanstalt svarar
statens bakteriologiska laboratorium för tillämpad
forskning kring skydd och beredskap mot epidemier, bl. a. med anknytning
till skydd mot B-stridsmedel. För verksamheten finns vid laboratoriet,
som lyder under socialdepartementet, inrättade två enheter med
sammanlagt tio tjänster.

Övrig forskning

Viss forskning bedrivs — ehuru i mindre omfattning — av beredskapsnämnden
för psykologiskt försvar, försvarets brevskola och med stöd av
militärhistoriska forskningsdelegationen. Beredskapsnämnden bedriver
och stöder viss forskningsverksamhet med anknytning till problem inom
opinionsbildning och -mätning samt masskommunikation och propagandaanalys.
Brevskolan utvecklar och framställer utbildningshjälpmedel för
försvaret och bedriver i samband därmed tillämpad forskning inom det
utbildningsteknologiska området. Militärhistorisk forskning bedrivs vid

Föll 1973:17

militärhistoriska avdelningen vid militärhögskolan i Stockholm och vid
universitet och högskolor.

På uppdrag av försvarets forskningsanstalt bedriver utrikespolitiska
institutet viss säkerhetspolitisk forskning för totalförsvaret. En från
försvarssektorn helt fristående freds- och konfliktforskning bedrivs vid
SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute).

Propositionen

Försvarsforskningens inriktning, ledning, organisation, samordning
och ansvarsförhållanden har setts över av 1969 års försvarsforskningsutredning,
som successivt har redovisat resultaten av sitt arbete. I juni 1970
avlämnades ett principbetänkande (SOU 1970:54) och en rapport (Ds Fö
1970:10) av en expertgrupp som innehåller synpunkter på dimensionerande
faktorer för flygteknisk forskning och utveckling. Ett andra
betänkande, som avgavs i december 1971, innehöll förslag om försvarsforskningens
ledning (Ds Fö 1971:5). Slutbetänkandet (SOU 1972:8),
som behandlade organisationen i övrigt, förelåg i oktober 1972.

På uppdrag av utredningen har försvarets rationaliseringsinstitut
utarbetat huvuddragen i ett ekonomiskt redovisningssystem för försvarsforskningsorganisationen
samt biträtt utredningen med vissa organisationsfrågor.
Uppdraget har redovisats i en rapport (Ds Fö 1971:6) med
synpunkter på ekonomisk redovisning m. m. i en ny försvarsforskningsorganisation.
I en senare rapport (Ds Fö 1972:3), som också är utarbetad
på utredningens uppdrag, har institutet redovisat behovet av stödfunktioner
inom försvarsforskningsorganisationen.

A llmänna förn tsättningar

Försvarsforskning innefattar ali den riktade grundforskning (kunskapsuppbyggande
forskning) och tillämpade forskning som bedrivs för
totalförsvarsändamål. Tillämpad forskning kan därvid ingå som ett led i
det s. k. objektbundna forsknings- och utvecklingsarbetet. Sådan objektbunden
verksamhet, främst av teknisk-naturvetenskaplig karaktär, svarar
volym- och kostnadsmässigt för huvuddelen av forsknings- och utvecklingsinsatserna
för försvarsändamål.

Det ankommer på överbefälhavaren att i samråd med försvarets
forskningsanstalt och andra berörda myndigheter planlägga den huvudsakliga
inriktningen av forskningen vid krigsmakten. Försvarsforskningens
inriktning och organisation måste emellertid bedömas med hänsyn till
den totala aktivitet som behövs för den successiva utvecklingen av vårt
totalförsvar. Syftet med försvarsforskningsutredningens arbete har närmast
varit att åstadkomma en lämplig uppgifts- och ansvarsfördelning
mellan olika försvarsmyndigheter och forskningsorgan samt en samordning
av verksamheten som medför att största effekt kan vinnas ur
tillgängliga resurser inom och utom försvaret.

Behovet att effektivt utnyttja samhällets forskningsresurser gäller hela

FöU 1973:17

den statliga sektorn.

Försvarsforskningsutredningen har vid utarbetandet av sina förslag
beaktat det planerings- och budgeteringssystem som numera tillämpas
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Propositionen innehåller
(s. 4—6) en redogörelse för systemets utformning i stort.
Försvarsforskningens plats i systemet skall här i korthet beröras.

Verksamheten inom det militära försvaret indelas i produktionsområden,
i vilka verksamhet av likartad karaktär förs samman. Huvudproduktionsområdena
för det militära försvaret är följande.

1. Ledning och förbandsverksamhet

2. Materielanskaffning

3. Anskaffning av anläggningar m. m.

4. Forskning och utveckling.

Huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling indelas i följande
delproduktionsområden.

4.1 Tillämpad, objektbunden forskning, utveckling och försök

4.2 Tillämpad, ej objektbunden forskning

4.3 Kunskapsuppbyggande forskning.

Underindelningen av huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling
i delproduktionsområden har flera beröringspunkter med den
indelning av forsknings- och utvecklingsverksamheten i grundforskning,
tillämpad forskning och utvecklingsarbete som förekommer i nationell
och internationell forskningsstatistik. Den ej objektbundna forskningen
(delproduktionsomiådena 4.2 och 4.3) kan sägas ha en mer långsiktig
syftning genom att den bl. a. skall tillhandahålla en del av det
tekniskt-vetenskapliga beslutsunderlaget för framtida objektbunden utvecklingsverksamhet
(delproduktionsområdet 4.1).

Under huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling redovisas
för budgetåret 1972/73 forsknings- och utvecklingsinsatser för försvarsändamål
om sammanlagt ca 600 milj. kr. Härav avser nära fyra femtedelar
objektbunden forskning och utveckling (delproduktionsområde 4.1) med
direkt anknytning till försvarets materielanskaffning. Den objektbundna
forskningen och utvecklingen utförs huvudsakligen inom industrin på
beställning av försvarets materielverk. Kostnaderna redovisas företrädesvis
under de försvarsgrensvisa huvudprogrammen. För huvuddelen av den
objektbundna forskningen och utvecklingen är sålunda försvarsgrenscheferna
programmyndigheter och materielverket produktionsmyndighet.

Principbetänkandet, som avlämnades i juli 1970, innehöll förslag med
olika alternativ rörande försvarsforskningens organisation i stort. Vid
ärendets beredning i försvarsdepartementet fann man det nödvändigt att
begränsa ambitionsnivån såvitt gäller organisatoriska förändringar. Bl. a.
saknades ännu förutsättningar för mera långtgående organisatoriska
åtgärder för forskningssamordning mellan samhällets olika sektorer.
Inriktningen av utredningens fortsatta arbete angavs i tilläggsdirektiv,
som meddelades i april 1971 och som bl. a. försökte dra en gräns mellan
försvarsforskning och försvarsplanering.

Genom beslut den 30 juni 1971 uppdrog Kungl. Majit åt försvarsforskningsutredningen
att i samband med utredningsarbetet även pröva frågan
om den framtida lokaliseringen av försvarets forskningsanstalt. Samråd
skulle därvid ske med delegationen för lokalisering av statlig verksamhet.

FöU 1973:17

Ledningsorgan

Försvarsforskningsutredningen lade i sitt principbetänkande fram
alternativa förslag till organisation av försvarsforskningen. Utredningen
förordade en lösning där program- och produktionsansvaret för den ej
objektbundna forskningen delades mellan olika myndigheter. Enligt
förslaget skulle inrättas en styrelse för försvarsforskning som programmyndighet,
medan produktionsansvaret skulle ligga på de forskande
enheterna. För arbetet med att ta fram visst underlag till perspektivplaneringen
skulle skapas en särskild serviceenhet.

I de tilläggsdirektiv som meddelades anförde departementschefen
bl. a. att ett särskilt organ som motsvarade den av utredningen föreslagna
styrelsen för försvarsforskning borde inrättas för att leda och samordna
den försvarsinriktade forskningen. Den av utredningen föreslagna detaljorganisationen
har emellertid på denna punkt utsatts för hård kritik vid
remissbehandlingen. Enligt flertalet remissinstanser innebär förslaget att
kontaktvägarna mellan forskningsenheter och avnämare förlängs och att
de administrativa kostnaderna ökar utan att motsvarande fördelar
uppnås.

Departementschefen konstaterar att utredningen enligt hans mening
inte på ett övertygande sätt kunnat visa att några fördelar totalt sett
uppnås genom att en särskild styrelse för försvarsforskning inrättas.
Kraven på försvarets forskningsorganisation bör kunna tillgodoses inom
ramen för en myndighet. Han förordar därför att programansvaret för i
princip all ej objektbunden försvarsforskning och produktionsansvaret
för huvuddelen av denna forskning hålls samman inom en myndighet,
försvarets forskningsanstalt.

Ansvars- och uppgiftsfördelning

Försvarsforskningsutredningens förslag innebar att ansvaret för att
genomföra den verksamhet som nu bedrivs av försvarets forskningsanstalt,
militärpsykologiska institutet, militärmedicinska undersökningscentralen,
armé- och navalmedicinska forskargrupperna, flygmedicinska
institutionen och flygtekniska försöksanstalten skulle övertas av fyra
fristående forskningsinstitut. Motsvarande ansvar för den fortifikatoriska
forskningen borde enligt utredningen ligga kvar på fortifikationsförvaltningen.
Program- och produktionsansvaret skulle ligga på styrelsen för
försvarsforskning, som också ansågs böra få sådant ansvar för den
militärhistoriska forskning som f. n. finansieras genom militärhistoriska
forskningsdelegationen och för viss kunskapsuppbyggande forskning för
det psykologiska försvaret.

Departementschefen har, som framgår av det föregående, förordat att
programansvaret för i princip all ej objektbunden försvarsforskning skall
hållas samman inom en myndighet, försvarets forskningsanstalt, som
också skall ha produktionsansvar för huvuddelen av denna forskning.
Som en följd härav bör militärpsykologiska institutet, militärmedicinska

FöU 1973:17

undersökningscentralen, armé- och navalmedicinska forskargrupperna
och flygmedicinska institutionen inordnas i försvarets forskningsanstalt.
Program- och produktionsansvaret för den ej objektbundna forskning
som bedrivs vid dessa forskningsorgan övertas i samband därmed av
forskningsanstalten, som också föreslås överta program- och produktionsansvaret
för övrig försvarsmedicinsk forskning som finansieras genom
försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Militärpsykologiska institutet
och försvarsmedicinska forskningsdelegationen upphör därvid som självständiga
myndigheter.

Flygtekniska försöksanstaltens verksamhet för försvaret består till
övervägande del av objektbunden forskning och utveckling. Materielverket
har produktionsansvar för denna forskning, medan programansvaret
utövas av chefen för flygvapnet. Programansvaret för den ej
objektbundna flygtekniska försvarsforskningen bör enligt departementschefen
övertas av försvarets forskningsanstalt. Produktionsansvaret bör
fortfarande ligga hos försvarets materielverk. Motsvarande anses böra
gälla ej objektbunden försvarsteknisk forskning inom områdena robotteknik,
skeppsteknik och fordonsteknik.

Departementschefen förordar vidare att programansvaret för den ej
objektbundna fortifikatoriska forskningen övertas av forskningsanstalten.
Produktionsansvaret för denna verksamhet anser han bör ligga kvar hos
fortifikationsförvaltningen.

Den militärhistoriska forskning som bedrivs vid militärhögskolan,
delvis med stöd av militärhistoriska forskningsdelegationen, syftar främst
till att ge underlag för utbildningen vid högskolan. Forskning om
krigsföretag m. m. under äldre tid som bedrivs med stöd av delegationen
kan dessutom betraktas som en kulturaktivitet. Enligt departementschefen
bör försvarets forskningsanstalt inte tilldelas program- eller
produktionsansvar för denna forskning. Den övriga forskning av samhällsvetenskaplig
karaktär som bedrivs eller kan komma att bedrivas vid
militärhögskolan bör — anser departementschefen — ses i samband med
aktuella säkerhetspolitiska studier och samhällsstudier.

Långsiktig, kunskapsuppbyggande forskning i metodfrågor för det
psykologiska försvarets behov skall inte heller i fortsättningen ligga på
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Program- och produktionsansvar
för denna verksamhet bör enligt departementschefen ligga på
försvarets forskningsanstalt. Beredskapsnämnden bör alltjämt ha ansvaret
för de forsknings- och undersökningsprojekt som följer av nämndens
instruktionsenliga uppgifter rörande krigsplanläggning och studier av
svensk opinionsutveckling m. m.

Den utbildningsteknologiska forskningen vid försvarets brevskola
bedrivs i samband med att brevskolan utvecklar och framställer utbildningshjälpmedel
för försvaret och har i allt väsentligt karaktär av
objektbunden forskning. Program- och produktionsansvaret för denna
verksamhet bör därför ligga kvar på brevskolan.

Föll 1973:17

Försvarets forskningsanstalts organisation

I propositionen läggs inte fram något detaljerat förslag beträffande
forskningsanstaltens framtida organisation. Departementschefens förslag
får i stället ses som principer för utformningen av anstaltens organisation.
Detaljutformningen av organisationen avses ske efter förslag av forskningsanstalten
i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut.

Ledningen av forskningsanstalten bör enligt departementschefen
utövas av en styrelse och under denna av en verkschef. Bortsett från
verkschefen bör det inte finnas några självskrivna ledamöter i styrelsen.
Vissa centrala myndigheter inom totalförsvaret bör dock vara företrädda.
Vidare bör forskningsanstalten genom styrelsen tillföras sakkunskap från
olika vetenskapsområden, bl. a. för att underlätta samordningen med
forskning utanför försvaret. Verkschefen förutsätts vara styrelsens
ordförande. Det ankommer på Kungl. Majit att besluta om styrelsens
sammansättning.

Det kommer att finnas behov av vissa gemensamma organ för
planering och administration. Departementschefen förordar att forskningsanstaltens
gemensamma funktioner för planering och administration
samlas i ett centralt kansli. För att bereda verksledningens
ställningstaganden i frågor som rör forskningsprogrammets inriktning och
resursernas utveckling på lång sikt bör finnas en mindre enhet. Beredning
av anslagsframställningar och sammanställning av förslag till programplaner
bör ligga på en annan enhet. Denna bör även bereda frågor som rör
forskningsanstaltens interna produktionsplanering. Det centrala kansliet
bör också innehålla de administrativa funktioner m. m. som är gemensamma
för forskningsanstalten. Enheter bör finnas för handläggning av
personal- och utbildningsärenden, ekonomi- och inköpsärenden och
allmänt administrativa ärenden. Vidare bör resurser finnas för central
kontakt- och informationsverksamhet samt viss service.

Strävan bör vara att hålla antalet tjänster för det centrala kansliet lågt.
Personalbehovet för kansliet kan enligt departementschefen tillgodoses
genom att tjänster vid nuvarande administrativa byrån och planeringsbyrån
vid forskningsanstalten fördelas om.

Forskningsanstaltens styrelse bör kunna inrätta de expertnämnder
som den anser erforderliga. Särskilt bör beaktas att utomstående expertis
kan knytas till anstalten med uppgift att verka för att forskningsorgan
inom och utanför försvaret utvecklas och utnyttjas samordnat med
hänsyn både till försvarets och andra samhällssektorers behov.

I likhet med utredningen anser departementschefen att en organisation
med forskningsutförande enheter som är uppbyggd i
första hand efter tillämpningsområden främjar forskningens målinriktning,
bl. a. genom att den ger enkla kontakt- och beslutsvägar både inom
forskningsorganisationen och mellan denna och avnämarna. En sådan
organisation ger också goda förutsättningar att vidmakthålla ett högt
fackkunnande för tillämpad forskning inom områden som är centrala för
försvaret även med de krav på personalbesparingar som finns inom

FöU 1973:17

försvarets område. Departementschefen förordar att forskningsverksamheten
vid forskningsanstalten organiseras på fem huvudenheter med i
huvudsak följande ansvarsområden.

Huvudenhet 1 svarar för forskning inom tillämpningsområdet
planerings- och utredningsmetodik för totalförsvaret, vilket område bl. a.
innefattar viss samhällsvetenskaplig forskning. Huvudenheten bör vidare
svara för samordning på central nivå av forskningsanstaltens medverkan i
studier och utredningar vid myndigheter inom totalförsvaret. Det bör
också ankomma på huvudenheten att tillhandahålla personal för den
operationsanalytiska verksamheten inom totalförsvaret.

Huvudenhet 2 svarar för forskning främst inom tillämpningsområdet
för konventionella vapensystem, deras verkan och skydd mot
denna samt vissa frågor som rör verkan av kärnvapen. Huvudenhetens
vetenskapliga inriktning berör främst områden av fysiken och kemin.

Huvudenhet 3 svarar för forskning främst inom tillämpningsområdet
för teknisk informationsbehandling. Huvudenhetens vetenskapliga
inriktning berör främst områden av fysiken, huvudsakligen med
anknytning till elektromagnetiska och akustiska vågor och därmed
sammanhängande tekniker.

Huvudenhet 4 svarar för forskning främst inom tillämpningsområdet
människan som objekt för vapenverkan med tyngdpunkt på
skyddet mot ABC-stridsmedel. Huvudenhetens vetenskapliga inriktning
berör främst områden inom kemin, biologin och medicinen.

Huvudenhet 5 svarar för forskning främst kring människans
betingelser i totalförsvaret. Huvudenhetens vetenskapliga inriktning berör
främst områden inom medicinen samt inom beteendevetenskaper som
pedagogik, psykologi och sociologi. Huvudenheten bör kunna ha viss
expertis placerad till tjänstgöring bl. a. vid andra huvudenheter inom
anstalten. Den bör organiseras på en ledningsenhet, en försvarspsykologisk
enhet, en enhet för armé- och allmän försvarsmedicin, en enhet för
navalmedicin och en enhet för flygmedicin.

Departementschefen beräknar att huvudenheterna kommer att omfatta
följande antal anställda, nämligen huvudenhet 1 ca 120, huvudenhet
2 ca 550, huvudenhet 3 ca 400, huvudenhet 4 ca 250 och huvudenhet 5
ca 100. Därtill kommer ca 150 anställda i funktioner för planering och
administration samt vissa stödfunktioner som är gemensamma för
nuvarande försvarets forskningsanstalt.

Samordning med annan forskning

Förslaget till ny organisation för forskningsanstalten är i första hand
utformat med utgångspunkt i totalförsvarets efterfrågan på forskningskapacitet.
Det är emellertid en viktig uppgift för forskningsanstalten att
verka för en samordnad utveckling och ett samordnat utnyttjande av
forskningsorgan inom och utanför försvaret med hänsyn till både
försvarets och andra samhällssektorers behov. Den lämpligaste formen
härför är enligt försvarsforskningsutredningen att delar av försvarsforsk -

FöU 1973:17

ningsprogrammet läggs ut på forskningsorgan utanför försvaret som
större, sammanhållna forskningsuppdrag med inplanerad, flerårig löptid
samt att försvarets forskningsorgan på motsvarande sätt åtar sig forskning
för uppdragsgivare utanför försvaret. Därutöver bör försvarets forskningsorgan
enligt utredningen kunna åta sig mer kortfristiga forskningsuppdrag.
Departementschefen delar utredningens uppfattning.

Finansiering

Inom försvarets planerings- och programbudgetsystem indelas verksamheten
genom program och delprogram i bestämda, avgränsbara
resursawägningsområden. I likhet med utredningen anser departementschefen
att ett nytt delprogram med benämningen Gemensam försvarsforskning
bör skapas inom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter
och funktioner. Delprogrammet kommer i allt väsentligt att ha samma
omfattning som awägningsprogrammet Allmän försvarsforskning. Delprogrammet
Gemensam försvarsforskning bör enligt departementschefen
delas upp i följande programelement, nämligen ett för den fortifikatoriska
forskning som fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar
för, ett för den flygtekniska och övriga försvarstekniska forskning som
försvarets materielverk har produktionsansvar för samt ett mindre antal
programelement för den forskning som forskningsanstalten har produktionsansvar
för.

Ett förslagsanslag med samma namn som delprogrammet förs upp på
riksstatens driftbudget, varvid anslagen Försvarets forskningsanstalt,
Militärpsykologiska institutet och Försvarsmedicinska forskningsdelegationen
kan utgå. Det nya anslaget bör innehålla medel för all ej
objektbunden försvarsforskning, alltså även den forskning av detta slag
som fortifikationsförvaltningen och försvarets materielverk har produktionsansvar
för. Anslaget bör innehålla ett primäruppdrag till vardera
fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare
bestämmelser om formerna för finansiering och redovisning av verksamheten
inom delprogrammet och av betald uppdragsverksamhet vid
berörda forskningsorgan för beställare inom och utanför totalförsvaret.

F. n. anvisas utanför utgiftsramarna för det militära försvaret och
civilförsvaret ett anslag till flygtekniska försöksanstalten för grundläggande
flygteknisk forskning av allmän karaktär. Anslaget avses främst för att
täcka försöksanstaltens kostnader i samband med dess uppgifter som
centralt organ inom landet för flygteknisk forskning och provning.
Anslaget bör enligt departementschefen inte föras över till Gemensam
försvarsforskning.

Försvarets forskningsanstalt bör liksom nu ha att följa överbefälhavarens
direktiv, när anstalten gör upp förslag till programplan och
anslagsframställning för delprogrammet Gemensam försvarsforskning.
Även om myndigheter inom det militära försvaret förblir de dominerande
avnämarna för verksamheten inom delprogrammet, kommer detta liksom

FöU 1973:17

f. n. att omfatta också viss forskning för andra delar av totalförsvaret.
Överbefälhavaren bör därför utfärda sina direktiv i samråd med myndigheter
som har ansvar för perspektivplanering inom övriga delar av
totalförsvaret.

Forskningsanstaltens lokalisering

1 propositionen 1973:55 har Kungl. Maj:t lagt fram förslag angående
omlokalisering av viss statlig verksamhet. Beträffande försvarets forskningsanstalt
innebär förslagen i propositionen att huvudenhet 3 bör
förläggas till Linköping och huvudenhet 4 till Umeå. Huvudenheterna 1
och 2 bör ligga kvar i Stockholmsområdet. Lokaliseringen inom Stockholmsområdet
av de kvarvarande enheterna kommer att bli föremål för
särskilda överväganden.

Enligt tidigare riksdagsbeslut (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr
1971:196) skall militärpsykologiska institutet förläggas till Karlstad.
Detta innebär att ledningsenheten och den försvarspsykologiska enheten
vid huvudenhet 5 kommer att ligga i Karlstad. Av huvudenhet 5 bör
slutligen enheterna för armé- och allmän försvarsmedicin samt navalmedicin
ligga kvar i Stockholmsområdet och enheten för flygmedicin i
Linköping.

Omorganisationens genomförande

Genomförandet av forskningsanstaltens omorganisation beräknas ta
jämförelsevis lång tid. Forskningsanstaltens styrelse bör tillsättas så att
den kan börja sin verksamhet den 1 juli 1973. Militärpsykologiska
institutet, militärmedicinska undersökningscentralen, armé- och navalmedicinska
forskargrupperna, flygmedicinska institutionen och försvarsmedicinska
forskningsdelegationen bör inordnas i försvarets forskningsanstalt
den 1 juli 1974, varvid militärpsykologiska institutet och
försvarsmedicinska forskningsdelegationen kan utgå ur organisationen
som självständiga myndigheter. Anslaget Gemensam försvarsforskning
bör första gången föras upp på riksstaten budgetåret 1974/75.

Omorganisationen bör i huvudsak vara genomförd den 1 juli 1975.
För enheter som skall omlokaliseras kan man dock med hänsyn till
ekonomiska och personella förhållanden behöva överväga att uppskjuta
vissa organisationsändringar till tidpunkten för omlokaliseringen. Departementschefen
avser att återkomma med förslag till åtgärder för att
genomföra omorganisationen i samband med prövningen av de årliga
anslagsframställningarna.

Departementschefen har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att
försvarets teletekniska laboratoriums organisationstillhörighet och lokalisering
skall utredas av forskningsanstalten i samråd med försvarets
materielverk.

FöU 1973:17

Utskottet

I Sverige satsades år 1970 ca 2 500 milj. kr. på forskning och
utvecklingsarbete. Av detta belopp beräknas staten ha svarat för drygt
hälften eller ca 1 400 milj. kr. Omkring 3,6 % av utgifterna i den statliga
driftbudgeten under budgetåret 1970/71 avsåg forskning och utvecklingsarbete.

Uppgifterna är hämtade ur en granskningspromemoria (nr 8/1972),
som har utarbetats inom riksdagens revisorers kansli. Med hänsyn till att
en så betydande andel av statens utgifter går till forskning och
utvecklingsarbete har revisorerna ansett sig böra se närmare på utbytet av
de statliga finansiella bidragen till forskningsverksamhet och den fortlöpande
bevakningen av forskningsmedlens användning. Rapporten, som
innehåller vissa synpunkter och förslag, har varit föremål för remissbehandling
och remissutfallet granskas f. n. inom revisorernas kansli.

Av medlen till forskning som 1970/71 anvisades över statsbudgeten
tog försvarsforskningen i anspråk ca 385 milj. kr. eller ca 27 %.
Försvarsforskningen har successivt ökat i omfattning och behovet att
effektivt utnyttja samhällets forskningsresurser gäller också försvarssektorn.
En översyn av försvarsforskningens inriktning, ledning, organisation,
samordning och ansvarsförhållanden har verkställts av 1969 års
försvarsforskningsutredning, vars överväganden ligger till grund för
propositionen 1973:88.

Departementschefens förslag, som på vissa punkter avviker från vad
försvarsforskningsutredningen kommit fram till, innebär att försvarets
forskningsanstalt i den nya organisationen får ett ökat ansvar för den ej
objektbundna försvarsforskningen. Omorganisationen berör främst forskningsanstalten,
militärpsykologiska institutet och vissa specialmedicinska
forskargrupper som f. n. delvis finansieras av försvarsmedicinska forskningsdelegationen.
Även delegationen berörs av omorganisationen. En i
förhållande till forskningsanstalten mera fristående ställning intar däremot
i förslaget — liksom nu — flygteknisk forskning, fortifikatorisk
forskning, militärhistorisk forskning samt viss psykologisk och utbildningsteknologisk
forskning.

Departementschefens organisationsförslag får ses som en
principlösning. Förslaget innebär i korthet följande.

Ledningen av forskningsanstalten utövas av en styrelse och en
generaldirektör. Anstalten organiseras på fem huvudenheter och ett
centralt kansli för planering och administration. Huvudenhet 1 svarar
huvudsakligen för forskning avseende planeringsmetodik m. m. samt för
samordning av forskningsanstaltens medverkan i studier och utredningar
inom totalförsvaret. Forskningen vid huvudenhet 2 avser huvudsakligen
konventionella vapensystem samt vissa frågor rörande skyddet mot
kärnvapen, vid huvudenhet 3 system och metoder för teknisk informationsbehandling,
vid huvudenhet 4 skydd mot ABC-vapen och vid
huvudenhet 5 människans betingelser i totalförsvaret.

Utskottet vill för sin del understryka försvarsforskningens betydelse

FöU 1973:17

för vårt totalförsvar och för våra möjligheter att uppnå de säkerhetspolitiska
mål som har angetts av statsmakterna. Den valda lösningen innebär
att man för huvuddelen av den icke objektbundna försvarsforskningen
har program- och produktionsansvaret samlat till ett organ. Förslaget ger
— såvitt utskottet kan finna — goda möjligheter att effektivt samordna
verksamheten.

Samtidigt med detta förslag om försvarsforskningens organisation har
riksdagen att ta ställning till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1973:55 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet, som bl. a.
berör forskningsanstaltens lokalisering. Enligt tidigare
riksdagsbeslut skall militärpsykologiska institutet förläggas till
Karlstad. Konsekvenserna för forskningsanstaltens vidkommande av de
utflyttningar, som beslutats och föreslagits, framgår av nedanstående
sammanställning som också visar fördelningen i stort av anstaltens
personal på de olika lokaliseringsorterna.

Huvudenhet	Lokalisering	Antal anställda
1. Planeringsmetodik m. m.	Stockholm	120
2. Vapensystem m. m.	Stockholm	550
3. Teknisk informationsbehandling	Linköping	400
4. Skydd mot ABC-vapen	Umeå	250
5. Människans betingelser i	Stockholm, Karlstad,
totalförsvaret	Linköping	100
		1 420
Gemensam personal		150
		1 570

Anm. Av huvudenhet 5 läggs ledningsenheten och den försvarspsykologiska enheten
i Karlstad, enheterna för armé- och allmän försvarsmedicin samt navalmedicin i
Stockholmsområdet och enheten för flygmedicin i Linköping.

Propositionen 1973‘:55 har i sin helhet remitterats till inrikesutskottet.
Det ankommer alltså inte på försvarsutskottet att uttala sig i lokaliseringsfrågan,
som får en samlad bedömning utifrån regionalpolitiska
synpunkter. Utskottet konstaterar dock att den nu föreslagna organisationen
av forskningsanstalten - av de olika alternativ som prövats —
torde vara den lösning som lämpar sig bäst för en på angivet sätt spridd
lokalisering av verksamheten.

Departementschefens organisationsförslag utgör, som förut nämnts,
endast en principskiss. Avsikten är att forskningsanstalten skall få i
uppdrag att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut utarbeta
förslag till detaljorganisation och att därvid föreslå
hur vissa funktioner för administration och service inom anstalten skall
fördelas mellan central och lokal nivå. Det förutsätts i propositionen att
dessa förslag kan komma att i viss mån påverka fördelningen av antalet
anställda mellan huvudenheterna. Utskottet tolkar detta så att i detta
sammanhang även kan komma att prövas uppgiftsfördelningen mellan de
olika huvudenheterna, med beaktande av enheternas lokalisering.

FöU 1973:17

Det allmänna målet för det fortsatta utredningsarbetet bör vara att så
långt möjligt begränsa de fasta kostnaderna inom förvaltningsorganisationen.
Departementschefen understryker detta mycket starkt och
erinrar om överbefälhavarens uppdrag att vidta eller föreslå åtgärder för
att minska antalet anställda inom det militära försvaret. När det gäller
förutsättningarna att inom försvarets forskningsorganisation genomföra
sådana åtgärder delar utskottet departementschefens uppfattning att
anpassningsförmågan och därigenom möjligheterna till personalbesparingar
är större inom en administrativt sammanhållen organisation, även
om denna inte i sin helhet är förlagd till en och samma ort.

Med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer

1. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna
för organisation m. m. av den ej objektbundna försvarsforskningen,

2. att riksdagen beslutar att militärpsykologiska institutet och
försvarsmedicinska forskningsdelegationen skall upphöra vid
utgången av juni 1974,

3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att vidta de övergångsåtgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra
förslagen.

Stockholm den 4 maj 1973

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Uddevalla (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Pettersson i
Kvänum (c), Öhvall (fp), Brännström (s), Glimnér (c), Virgin (m),
Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c), Karl Bengtsson i Varberg (fp),
Göransson (s) och Runesson (s).

Särskilt yttrande

av herrar Petersson i Gäddvik (m), Virgin (m), Gernandt (c) och Karl
Bengtsson i Varberg (fp) som anfört:

Vi delar utskottets uppfattning om den i propositionen 1973:88
föreslagna organisationen av försvarets forskningsanstalt. Den bör ge goda
möjligheter att effektivt samordna verksamheten. En förutsättning härför
är emellertid att forskningsanstalten så långt möjligt hålls samman och att
den får vara belägen där de centrala militära staberna och förvaltningarna
är förlagda och där kvalificerad universitetsforskning bedrivs inom de
områden som berör försvarets problem.

I propositionen anmäls emellertid att det i en annan, samma dag
daterad proposition (prop. 1973:55) föreslås en omlokalisering av bl. a.

FöU 1973:17

stora delar av försvarets forskningsanstalt, innebärande att försvarsforskningen
sprids ut på inte mindre än fyra orter. Propositionen 1973:55 har
i sin helhet blivit remitterad till inrikesutskottet.

Vi anser att i propositionen 1973:55 föreslagen omlokalisering och
splittring av forskningsanstaltens verksamhet skulle tillfoga densamma
allvarlig skada och att de fördelar som annars skulle stå att vinna med
omorganisationen helt äventyras. Kostnaderna kommer också att öka
avsevärt, såväl för erforderliga investeringar som för den framtida
driften.

Det är en allvarlig brist om riksdagen inte, såväl när den behandlar
försvarsforskningens framtida organisation som när den tar ställning till
dess föreslagna lokalisering, kan få en samlad bild av försvarsforskningens
möjligheter att verka i den nya organisationen med föreslagen lokalisering.

Enligt vår mening borde därför försvarsutskottet i detta sitt betänkande
angående försvarsforskningens organisation ha redovisat de negativa
konsekvenserna av den föreslagna lokaliseringen som en komplettering av
det underlag på vilket riksdagen skall fatta beslut i fråga om propositionen
1973:55.

GOTAB 73 3792 S Stockholm 1973