Försvarsutskottets betänkande med anledning av motioner om lantbrukares krigsplacering och repetitionsutbildning (Betänkande 1972:FöU20 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 20 år 1972 FöU 1972: 20

Nr 20

Försvarsutskottets betänkande med anledning av motioner om lantbrukares
krigsplacering och repetitionsutbildning.

I motionen 1972: 95 1 av herr Fågelsbo (c) har hemställts att gällande
regler ändras så att de väsentligt underlättar värnpliktiga lantbrukares
möjligheter att få fullgöra sin tjänstgöring i hemvärnet.

I motionen 1972:955 av herr Leuchovius m. fl. (m, s, c, fp) har
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning av
förutsättningarna för att i största möjliga utsträckning krigsplacera
lantbrukare i lokalförsvarsförband och i hemvärnet samt om en översyn i
syfte att öka kvoterna av värnpliktiga med krigsuppskov.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från överbefälhavaren.

Frågans behandling 1969

I motioner till 1969 års riksdag föreslogs att 1966 års värnpliktskommitté
skulle få i uppdrag att pröva frågan om jordbrukares och andra
jämförbara företagares överförande till lokalförsvarsförband i syfte att
reducera de negativa verkningarna av driftavbrott vid fullgörande av
repetitionsövningar. Statsutskottet inhämtade yttranden över motionerna
från överbefälhavaren och värnpliktsverket. Med hänvisning bl. a. till att
nya grunder för utbildningen av de värnpliktiga beslutades av riksdagen år
1966 och till reglerna för uppskov och anstånd med utbildning avstyrkte
utskottet bifall till motionerna (SU 1969:156). Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Båda motionerna behandlar de värnpliktiga lantbrukarnas problem i
samband med repetitionsutbildningen i fred. Motionen 1972:955 tar
dessutom upp lantbrukarnas betydelse för livsmedelsförsörjningen under
beredskapstillstånd och krig.

Pågående planering inom det militära försvaret kan komma att leda till
att antalet lokalt bundna markstridsförband ökar. En bedömning av
utbildningsmål och uppgifter för stationära lokalförsvarsförband skall
göras av 1972 års värnpliktsutredning. Utredningen skall vidare överväga
bl. a. om den nuvarande tiden för utnyttjande av de värnpliktiga i
krigsorganisationen bör ytterligare varieras mellan olika typer av förband
och i olika delar av landet. 1 direktiven anges att uppskovsinstitutet och
dess utnyttjande är av betydelse när utredningen skall belysa konsekvenserna
av sina förslag inom andra delar av totalförsvaret.

1 Riksdagen 1972 10 sami. Nr 20

FöU1972:20

Blockorganisationen inom jordbruket ingår i en av uppskovsgrupperna
enligt uppskovskungörelsen (1959:146). Enligt samma kungörelse åligger
det arbetsmarknadsstyrelsen att i samråd med överbefälhavaren, överstyrelsen
för ekonomiskt försvar och statens jordbruksnämnd vidta förberedelser
för befrielse i form av kollektiv yrkesledighet för värnpliktiga inom
vissa yrken.

Jordbrukets blockorganisation har nyligen varit föremål för översyn.
Nya bestämmelser av Kungl. Maj:t har trätt i kraft den 1 juli 1972. På
myndighetsnivå pågår under ledning av statens jordbruksnämnd arbete
för att få fram nya anvisningar för den regionala planeringen. Sådana
anvisningar beräknas föreligga inom de närmaste månaderna. Arbetet
väntas leda till en mera ingående och individuell prövning av den enskilde
lantbrukarens behov av uppskov med hänsyn till folkförsörjningen.
Antalet lantbrukare med sådan befrielse från skyldighet att tjänstgöra vid
krigsmakten under beredskapstillstånd och krig beräknas öka.

Utskottet anser att den pågående strukturomvandlingens betydelse för
folkförsörjningen på olika områden måste uppmärksammas. Utvecklingen
mot större företag och ökad specialisering inom jordbruket är också en av
utgångspunkterna för det arbete beträffande blockorganisationen som
har redovisats i det föregående.

I det militära försvaret krigsplaceras värnpliktiga i fältförband eller
lokalförsvarsförband främst beroende på ålder. Några särskilda principer
för krigsplacering av värnpliktiga lantbrukare torde inte f. n. kunna
införas utan betydande nackdelar. Resultaten av pågående planering och
av värnpliktsutredningens arbete kan dock komma att medföra i viss mån
ändrade förutsättningar.

Svåra problem för lantbrukare och andra ensamföretagare i samband
med repetitionsutbildningen i fred torde i stor utsträckning medföra
bifall till ansökningar om anstånd med tjänstgöring. Lantbrukarnas
speciella svårigheter att för en tid lämna ordinarie sysslor har föranlett
dessa att inleda en försöksverksamhet med ett avbytarsystem. Försöken
bedrivs i flera län och vissa statsbidrag utgår för verksamheten.

Beträffande hemvärnet vill utskottet liksom statsutskottet vid 1969
års riksdag påpeka dess karaktär av organisation som rekryteras på
frivillig väg.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
1972:951 och 1972:955.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1972:951 och 1972:955.

Stockholm den 31 oktober 1972
På försvarsutskottets vägnar

PER PETERSSON

FöU 1972:20

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Enskog (fp), Gustavsson i Ängelholm (s), Häll
(s), Brännström (s), Pettersson i Lund (s), Gustavsson i Nässjö (s),
Gernandt (c), Karl Bengtsson i Varberg (fp), Åkerfeldt (c) och Björck i
Nässjö (m).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1778 S Stockholm 1972