Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion angående bruket av beteckningen krigsmakt

Betänkande 1972:FöU18

9

Försvarsutskottets betänkande nr 18 år 1972
Nr 18

Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion angående
bruket av beteckningen krigsmakt.

I motionen 1972:74 av herr Taube (fp) har hemställts att förstavelsen
krig i krigsmakten, krigsdelegationen etc. konsekvent byts ut mot
förstavelsen försvar.

Utskottet

Såväl i internationell rätt som i svensk lagstiftning hänvisas till ”krig”
som förutsättning för tillämplighet av vissa regler. För svensk del märks
särskilt konstitutionella befogenheter enligt regeringsformen, krigsartiklar
i 22 kap. brottsbalken och bestämmelser i de s. k. fullmaktslagarna. Om
begreppet krig har grundlagberedningen nyligen redovisat en promemoria
i anslutning till sina förslag om ny regeringsform och ny riksdagsordning
(SOU 1972:15 bil. 4).

Som motionären framhåller ingår ordet krig i benämningarna riksdagens
krigsdelegation och krigsmakten. Det ingår dessutom i bl. a.
”krigsarkivet” och ”krigsskolan”.

Riksdagens krigsdelegation skall enligt regeringsformen träda i riksdagens
ställe om riket kommer i krig och krigsförhållandena påkallar det (§
50). Delegationen kan inte sägas ha en försvarsuppgift utöver att dess
verksamhet självfallet måste komma att präglas av de allmänna försvarsansträngningarna.
I delegationens namn ligger en anvisning om de
extraordinära förhållanden som kan motivera att den övertar riksdagens
befogenheter. Grundlagberedningen har i förslagen till nya grundlagar
använt delegationens nuvarande benämning.

Benämningen krigsmakten utnyttjas på flera ställen i gällande regeringsform
och därutöver i en mängd författningar, bl. a. brottsbalken,
värnpliktslagen, instruktionen för överbefälhavaren, rekvisitionslagen och
beredskapskungörelsen. I budgetsammanhang m. m. används ofta ”det
militära försvaret” synonymt med ”krigsmakten”.

I förslaget till ny regeringsform och i förslag till vissa följdförfattningar
(SOU 1972:15 resp. 16) har grundlagberedningen genomgående
använt benämningen försvarsmakten i stället för ”krigsmakten”.

Sedan motionen lämnades har alltså grundlagberedningens slutliga
förslag aktualiserat en prövning av bl. a. ifrågavarande benämningar.
Riksdagen har i flera tidigare under året behandlade ärenden intagit den
ståndpunkten att prövningen av grundlagberedningens förslag inte bör
föregripas (jfr KU 1972:30 s. 10, rskr 1972:104). Utskottet anser att
detsamma bör gälla även i detta fall.

Totalförsvaret är ett stöd för vår säkerhetspolitik och måste vara
berett att verka i krigstillstånd. Detta tillstånd måste självfallet kunna

FöU 1972:18

1 Riksdagen 1972. 10 sami. Nr 18

FöU 1972:18

2

nämnas vid sitt rätta namn.

Ett införande av benämningen försvarsmakten skulle kunna sägas
ytterligare understryka det fredsbevarande syftet med vårt försvar. En
ändring får emellertid därutöver ingen praktisk betydelse och torde
medföra kostnader för att ändra alla berörda författningar m. m.

Med hänvisning till vad som har anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:74.

Stockholm den 24 oktober 1972
På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), fru Eriksson i Stockholm (s), herrar
Gustavsson i Ängelholm (s), Häll (s), öhvall (fp), Brännström (s),
Glimnér (c), Virgin (m), Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c), Karl
Bengtsson i Varberg (fp) och Runesson (s).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1744 S Stockholm 1972