Försvarsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:45 angående vissa organisationsfrågor rörande försvaret jämte motioner (Betänkande 1972:FöU15 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 15 år 1972

FöU 1972:15

Nr 15

Försvarsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj ås proposition
1972:45 angående vissa organisationsfrågor rörande försvaret jämte
motioner.

I betänkandet behandlas förslag av Kungl. Maj:t i propositionen
1972:45 samt yrkanden i motionerna 1972:1631, 1972:1639 och
1972:1640 - 1642.

1. Inrättande av ett sekretariat för säkerhetspolitik och långsiktsplanering
inom totalförsvaret

Propositionen

Kungl. Maj:t har (s. 2 — 5 i utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 17 mars 1972) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad departementschefen har anfört om inrättandet av ett
sekretariat för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom totalförsvaret
samt en beredning för långsiktig totalförsvarsplanering.

I försvarets nya planerings- och budgeteringssystem (prop. 1970:97,
SU 1970:203, rskr 1970:420) läggs ökad vikt vid långsiktigheten i
planeringen. Departementschefen har lämnat en redogörelse för syftet
med studier av den internationella utvecklingen och av det svenska
samhällets förändring samt angett hur sådana studier i stort bör inriktas.

Beträffande erfarenheterna av hittillsvarande studieverksamhet framhåller
departementschefen att en svaghet i studierna av den internationella
utvecklingen har varit den organisatoriska uppläggningen. Denna
blev en följd av att utredningsuppdragen av olika skäl måste läggas på de
myndigheter som är ansvariga för resp. delar av totalförsvarsplaneringen.
Samordningen av utredningsverksamheten har tillgodosetts genom personalunioner,
utbyten av arbetsresultat, m. m.

I fråga om den svenska samhällsutvecklingen har några organiserade
studier ännu inte anbefallts. Vissa samhällsstudier har bedrivits inom det
ekonomiska försvarets miljöutredning (EMU) i samråd med överbefälhavaren,
civilförsvarsstyrelsen och försvarets forskningsanstalt. En särskild
arbetsgrupp har redovisat en första rapport. En viktig slutsats är att
en sådan studieverksamhet bör tillmätas stor vikt och samordnas med
studier av den internationella utvecklingen.

Med hänsyn dels till statsmakternas ansvar för utformning och
inriktning av säkerhets- och försvarspolitiken, dels till erfarenheterna av

1 Riksdagen 1972. 10 sami. Nr 15

FöU1972:15

den hittillsvarande försöksvis bedrivna studieverksamheten framstår det
enligt departementschefen som angeläget att skapa en fastare organisation
för denna verksamhet.

Departementschefen framhåller att alla de uppgifter som inryms i den
här aktuella studieverksamheten inte bör lösas inom ramen för en
permanent organisation med fast anställd personal. Liksom hittills måste
fackkunskap, som enligt gällande instruktioner skall finnas vid myndigheter
och institutioner, även i framtiden förmedlas till en organisation av
här angivet slag av dessa myndigheter och institutioner. En viktig
utgångspunkt för studieverksamheten bör därför vara att fackkunskaper
inhämtas där de redan finns eller där de bäst kan byggas upp. Den
permanenta organisationen bör enligt departementschefen bl. a. av detta
skäl i huvudsak begränsas till en utredningsorganisation.

Mot denna bakgrund avser departementschefen föreslå Kungl. Maj:t
att ett sekretariat för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom
totalförsvaret inrättas inom försvarsdepartementet. Sekretariatet avses
inleda sin verksamhet den 1 juli 1972.

Skapandet av permanenta resurser gör det möjligt att samla kvalificerad
sakkunskap med överblick av pågående och planerad studieverksamhet.
Sekretariatet avses vara den instans som svarar för att statsmakterna
får önskat underlag för att inrikta planeringen av totalförsvaret. Särskilda
referensgrupper för studierna avses inrättas. I dessa bör enligt departementschefen
ingå företrädare för berörda departement och myndigheter
inom totalförsvaret.

Med hänsyn till den eftersträvade helhetssynen på totalförsvaret ställs
höga krav på en samordnad totalförsvarsplanering inom Kungl. Maj:ts
kansli. Den långsiktsplanering som det nu är fråga om har i stor
utsträckning den karaktären och omfattningen att den inte lämpligen bör
inordnas i övrig samordningsverksamhet. För att åstadkomma erforderlig
samordning av den långsiktiga planeringen avser departementschefen
därför föreslå Kungl. Maj:t att en särskild beredning för långsiktig
totalförsvarsplanering inrättas inom Kungl. Maj:ts kansli. Departementschefen
anser att i beredningen bör ingå kabinettssekreteraren resp.
statssekreterarna i eller andra företrädare för de närmast berörda
departementen och statsrådsberedningen. Han anser att statssekreteraren
i försvarsdepartementet bör utöva ordförandeskapet.

Sekretariatet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering avses biträda
berörda departement när det gäller att utnyttja det framtagna underlaget
för planeringen. Denna verksamhet bör enligt departementschefen
samordnas av beredningen.

Departementschefen framhåller särskilt att en grundtanke i det nya
planeringssystemet är att riksdagen, särskilt dess försvarsutskott, skall få
ett allsidigt underlag för att ta ställning till säkerhets- och försvarspolitiken.
Det är därför av betydelse att riksdagen ges kvalificerad information.
Denna information bör avse även planeringsarbetet. I anslutning till
detta uttalande erinrar departementschefen om att 1970 års försvarsutredning
enligt sina direktiv skall överväga och lämna förslag om

FöU1972:15

riksdagens roll i det nya systemet för planering och budgetering inom
försvaret.

Enligt departementschefen kommer sekretariatet för säkerhetspolitik
och långsiktsplanering att erbjuda särskilda möjligheter när det gäller att
till fromma för den allmänna debatten om försvaret i högre grad än
hittills publicera sådant underlag som är väsentligt för totalförsvarsplaneringen.

I samband med att sekretariatet inrättas kan försvarsdepartementets
enhet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering utgå ur organisationen.
Därvid kan departementets tjänster i viss mån disponeras om. Sekretariatet
bör enligt departementschefen omfatta chef, fyra övriga handläggande
tjänstemän och erforderlig biträdespersonal.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner med
yrkanden i denna fråga, nämligen

dels motionen 1972:1639 av herrar Romanus och Pettersson i Örebro
(fp, c), i vilken har föreslagits att riksdagen uppskjuter behandlingen av
den del av propositionen 1972:45 som avser ett planerat sekretariat för
säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom totalförsvaret och beredning
för långsiktig totalförsvarsplanering till dess att försvarsutredningen
lämnat sitt förslag och detta remissbehandlats,

dels motionen 1972:1641 av fru Theorin m. fl. (s), i vilken har
hemställts

1. att vid de fortsatta studierna inom övrigt totalförsvar bör ingå
uppgiften att undersöka hur en omfördelning av försvarskostnaderna kan
ske till fördel för det ekonomiska försvaret, det psykologiska försvaret,
fredsforskning och konstruktivt nedrustnings- och fredsarbete,

2. att studierna om civilt motstånd bör ingå i den föreslagna
beredningens och sekretariatets arbete samt ske förutsättningslöst och att
grundprincipen skall vara att hela civilbefolkningen utbildas,

dels motionen 1972:1642 av herr tredje vice talmannen Virgin och
herr Hedin (m), i vilken har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t som sin mening ger till känna att inrättandet av det i proposition
1972:45 föreslagna sekretariatet för säkerhetspolitik m. m. bör anstå till
dess att riksdagen behandlat det förslag om riksdagens roll i försvarsplaneringen
som senare kommer att framläggas av Kungl. Maj d.

Utskottet

Genom propositionen har för riksdagen anmälts departementschefens
avsikt att föreslå Kungl. Majit att ett sekretariat för säkerhetspolitik och
långsiktsplanering inom totalförsvaret inrättas inom försvarsdepartementet
den 1 juli 1972 samt att en beredning för långsiktig totalförsvarsplanering
samtidigt inrättas inom Kungl. Maj:ts kansli. 1 anslutning till
detta berör departementschefen värdet av att riksdagen, särskilt dess

FöU1972:15

försvarsutskott, med det nya planeringssystemet får ett allsidigt underlag
för att ta ställning till säkerhets- och försvarspolitiken.

1 motionen 1972:1639 hävdas att riksdagen bör uppskjuta behandlingen
av frågan i avvaktan på förslag av 1970 års försvarsutredning och
remissbehandlingen av detta. Det framhålls att riksdagens roll och insyn i
planeringsarbetet inte bör få försvagas genom den nu tillämnade
ordningen. Av samma skäl föreslås i motionen 1972:1642 att riksdagen
skall anmoda Kungl. Majit att vänta med den avsedda omorganisationen
till dess att riksdagen har behandlat det förslag om riksdagens roll i
försvarsplaneringen som är att vänta.

Riksdagens roll i försvarsplaneringen övervägs f. n. av försvarsutredningen.
Enligt vad utskottet har inhämtat är ett betänkande med
förslag till system för riksdagens medverkan att vänta i maj eller juni
månad 1972.

Den tilltänkta omorganisationen har anmälts för riksdagen med
antydan om dess betydelse för riksdagens roll i det nya planeringssystemet.
Utskottet anser att riksdagen nu inte bör framföra erinran mot den
avsedda omorganisationen. Med hänsyn till att studier måste påbörjas
relativt snart bör sekretariatet som planerat få inleda sin verksamhet den
1 juli 1972. Utskottet kan alltså inte biträda uppskovsyrkandena i
motionerna 1972:1639 och 1972:1642. Utskottet förutsätter att sekretariatet
främst blir ett organ för beredning av ärenden om inriktning och
samordning av studieverksamhet av ifrågavarande slag som bedrivs av
myndigheter och i särskilda utredningar eller referensgrupper.

Utskottet fäster stor vikt vid frågan om riksdagens roll i det nya
planeringssystemet och förutsätter att omorganisationen inte medför
någon bindning i denna fråga. Ej heller förändras möjligheterna för
försvarsutskottet att inhämta synpunkter från militära och civila myndigheter.

Vad utskottet har anfört med anledning av propositionen i denna del
samt motionerna 1972:1639 och 1972:1642 bör ges Kungl. Maj:t till
känna.

I motionen 1972:1641 föreslås, med hänvisning till motionen
1972:1613 som har väckts med anledning av propositionen 1972:75,
bl. a. att studierna om civilt motstånd skall ingå i den föreslagna
beredningens och sekretariatets arbete. Utskottet, som behandlar frågorna
om studier av civilt motstånd och om studier av en omfördelning av
försvarskostnaderna i samband med sin granskning av propositionen
1972:75, räknar med att studier om civilt motstånd måste beröra såväl
den internationella utvecklingen som förhållandena inom det svenska
samhället. Sådana studier måste därför samordnas med och utnyttja
resultaten från de studier som förut nämnts. Något ytterligare uttalande
av riksdagen i denna del är inte påkallat. Med hänvisning till det anförda
kan utskottet inte biträda yrkandena i motionen 1972:1641.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av propositionen 1972:45 samt
motionerna 1972:1639, 1972:1641 och 1972:1642 som sin

FöU 1972:15

mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet har anfört
om inrättandet av ett sekretariat för säkerhetspolitik och
långsiktsplanering inom totalförsvaret samt en beredning för
långsiktig totalförsvarsplanering.

2. Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m.

Kungl. Majit har i propositionen 1972:45 (s. 6 — 7) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad som har anförts i statsrådsprotokollet beträffande
krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m.

Utskottet

Av propositionen framgår att arbetet inom det militära försvaret
präglas av en intensiv rationaliseringsverksamhet i syfte bl. a. att minska
organisationen, framför allt på förvaltningssidan. Bl. a. pågår en översyn
av organisationen i lägre regional instans. Som ett led i organisationsöversynen
på denna nivå har Kungl. Maj:t nyligen efter förslag av
överbefälhavaren beslutat om vissa organisationsförändringar och fastställt
en plan för det fortsatta arbetet.

Utskottet konstaterar att den samordning som eftersträvas på olika
nivåer inte endast tar sikte på det militära försvarets egna organ. Avsikten
är också att underlätta samverkan med civila myndigheter. Överbefälhavaren
har framhållit betydelsen av en ytterligare samordning av
geografiska ansvarsområden m. m.

Som framgår av propositionen räknar överbefälhavaren med att det
för att nå de aktuella rationaliseringsvinsterna kommer att krävas
investeringar under perioden 1972/73—1976/77 för tillhopa ca 100 milj.
kr.

Vad som har anförts i statsrådsprotokollet i denna fråga föranleder
ingen erinran från utskottets sida, vilket utskottet här

anmäler.

3. Lokalisering av transportflyg- och målflygorganisationerna vid flygvapnet 1

propositionen 1972:45 (s. 8 — 18) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att godkänna i statsrådsprotokollet förordade organisationsförändringar
inom flygvapnet avseende lokaliseringen av transportflyg- och
målflygorganisationerna.

I motionen 1972:1631 av herr Polstam m. fl. (c, s, fp) har hemställts
att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 45 beslutar

1. att målflygorganisationen skall kvarstanna i Malmslätt samt

2. att propositionen i övrigt bifalles.

1 motionen 1972:1640 av herr Strindberg m. fl. (m) har hemställts att
riksdagen beslutar att målflygdivisionen även i fortsättningen skall vara
baserad på Malmslätt.

FöU 1972:15

Utskottet

Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970:96, SU 1970:202, rskr
1970:419) skall Svea flygkår (F 8) i Barkarby läggas ner. Olika alternativ
har övervägts för lokaliseringen av den till F 8 knutna transportflygdivisionen.
I propositionen föreslås att denna del av
transportflygorganisationen flyttas till Malmslätt, där
lokaler blir lediga i samband med att flottiljadministrationen vid Östgöta
flygflottilj (F 3) därstädes dras in enligt beslut av 1971 års riksdag (prop.
1971:110,FöU 1971:9,rskr 1971:140).

Förslaget innebär att frågan om en samlokalisering av transportflygorganisationen,
som också omfattar en transportflyggrupp vid Skaraborgs
flygflottilj (F 7) i Såtenäs, ställs på framtiden. Anledningen härtill är att
flygvapnets framtida fredsorganisation håller på att utredas. Utskottet
delar departementschefens uppfattning att transportflyggruppen, i avvaktan
härpå och på ett slutligt ställningstagande till transportflygorganisationens
utformning, t. v. bör ligga kvar vid F 7.

Utskottet tillstyrker alltså förslaget att lokalisera transportflygdivisionen
vid F 8 till Malmslätt.

Målflygorganisationen är f. n. förlagd i Malmslätt. Frågan
om dess framtida lokalisering har aktualiserats i samband med beslutet
att lägga ner flottiljadministrationen vid F 3. Valet av förläggningsort har
främst stått mellan Malmslätt och Karlsborg. I propositionen förordas att
målflygorganisationen lokaliseras till Karlsborg.

Förslaget att flytta målflygorganisationen till Karlsborg tas upp i
motionerna 1972:1631 och 1972:1640, som båda utmynnar i yrkanden
om att målflygenheten skall bli kvar i Malmslätt. De motiv som åberopas
i motionerna för en fortsatt basering i Malmslätt sammanfaller i allt
väsentligt. Största utrymmet ägnas de lokaliseringspolitiska aspekterna
och flygsäkerheten.

Båda motionerna pekar på konsekvenserna för personalen, som
riskerar att bli utan arbete. Man har förståelse för den i propositionen
framförda lokaliseringsaspekten men framhåller att situationen för
Linköpings kommun också är ägnad att inge bekymmer. I motionen
1972:1640 uttalas farhågor för en alltmer minskad verksamhet i
Malmslätt genom inskränkningar vid förenade fabriksverkens anläggningar
där.

Det är enligt motionen 1972:1631 inte ekonomiskt försvarbart att
omlokalisera målflyget. Motionärerna menar att de medel som krävs för
nyinvesteringar skulle kunna användas effektivare. I motionen 1972:1640
erinras om investeringar på över 15 milj. kr., som nyligen har gjorts för
att få en ny bana i Malmslätt. Till kostnaderna på investeringssidan skall
- framhåller motionärerna - läggas de ökade driftkostnader som
uppkommer genom att flygtiderna fram och åter blir längre vid en
basering av målflyget i Karlsborg.

Motionerna uttrycker en stark oro när det gäller flygsäkerheten.
Lokaliseringsortens läge i förhållande till luftfartsverkets luftled för civil

Föll 1972:15

trafik mellan Arlanda och Köpenhamn (luftled Röd 1) bedöms härvid
vara av stor betydelse.

En omlokalisering av målflyget till Karlsborg anses medföra att 14 000
— 18 000 flygplanrörelser per år kommer att äga rum genom luftleden
Röd 1.

Företrädare för de båda kommunerna har beretts tillfälle att inför
utskottet framföra sina synpunkter. Även i övrigt har utskottet informerat
sig om de problem som kan förutses i detta fall. Utskottet har
hört bl. a. cheferna för luftfartsverket och försvarsstaben för att få en
allsidig belysning av den viktiga flygsäkerhetsfrågan och de ekonomiska
aspekterna.

Av propositionen framgår att den föreslagna omlokaliseringen av målflyget
främst bottnar i en önskan att vidmakthålla sysselsättningen i
Karlsborg.

Det finns dock, som framgår av det föregående, även andra faktorer
att ta hänsyn till. En noggrann prövning med beaktande av allt det
underlag som föreligger har fått utskottet att tveka om tidpunkten kan
anses lämplig för ett beslut i frågan. Flera skäl talar enligt utskottets
mening för att omlokaliseringen av målflyget bör anstå någon tid. Det
pågår inom försvaret en omplanering som bl. a. gäller antalet attackdivisioner
inom flygvapnet och som det kan vara skäl att avvakta. Vidare
kan konsekvenserna för flygsäkerheten av en omlokalisering och de
ekonomiska faktorerna, beträffande både investeringar och driftkostnader,
behöva övervägas ytterligare. Det föreligger heller inte några
skäl som talar mot att skjuta på avgörandet något år.

Av anförda skäl får utskottet, som inte anser sig böra i nuvarande läge
ta ställning till målflygorganisationens framtida förläggning, för sin del
föreslå att frågan ställs på framtiden och att det får ankomma på Kungl.
Majit att vid lämplig tidpunkt återkomma i ärendet. Utskottet förutsätter
härvid att ett uppskov inte kommer att ge anledning till investeringar i
Malmslätt. Beträffande Karlsborg delar utskottet Kungl. Maj:ts uppfattning
om behovet av sysselsättningsfrämjande åtgärder.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. med bifall till propositionen 1972:45 godkänner de föreslagna
organisationsförändringarna inom flygvapnet, såvitt
avser transportflygorganisationen,

2. med avslag på propositionen 1972:45 och motionerna
1972:1631 och 1972:1640 beslutar att inte nu ta ställning till
målflygorganisationens framtida lokalisering.

Stockholm den 4 maj 1972

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Föll 1972:15

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Enskog
(fp), Gustavsson i Ängelholm (s), Brännström (s), Glimnér (c), Pettersson
i Lund (s), Virgin (m), Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c), Göransson
(s), Runesson (s) och Wedén (fp).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1368 S Stockholm 1972