Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion om översyn av vapenfrilagens bestämmelser om tjänst för vapenfri tjänstepliktig (Betänkande 1971:FöU21 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 21 år 1971

FöU 1971:21

Nr 21

Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion om översyn
av vapenfrilagens bestämmelser om tjänst för vapenfri tjänstepliktig.

Motionen

I motionen 1971: 688 av fru Dahl m. fl. (s) har hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning och översyn av vapenfrilagen
§ 2 under beaktande av vad som anförts i motionen.

Motionärerna anser att det finns skäl att väsentligt vidga ramen för
de vapenfria tjänstepliktigas placering till tjänstgöring och hävdar att
en sådan vidgning förutsätter en ändrad formulering av 2 § lagen om
vapenfri tjänst.

Utskottet har fått ett yttrande med anledning av motionen från Sveriges
frikyrkoråd.

Gällande bestämmelser

Den nu gällande lagen om vapenfri tjänst antogs av 1966 års riksdag
(prop. 1966: 107, 2LU 1966:45, rskr 1966:269, SFS 1966:413).

Vapenfri tjänstepliktig skall enligt 2 § lagen om vapenfri tjänst fullgöra
tjänst, som är betydelsefull för samhället, såsom a) brandtjänst inom
civilförsvaret, b) reparationstjänst vid järnvägarna, statens vattenfallsverk
eller televerket, c) hälsovårds- eller sjukvårdstjänst inom det
allmänt civila medicinalväsendet, d) ekonomi- eller expeditionstjänst vid
statlig eller kommunal förvaltning. Vapenfri tjänstepliktig får enligt
samma lagrum inte åläggas att tjänstgöra inom krigsmakten om han
inte har förklarat sig villig till detta.

Vapenfri tjänstepliktig får inte övas i bruk av vapen eller åläggas att
bära vapen eller ammunition (3 §).

Enligt 4 § är det arbetsmarknadsstyrelsen som bestämmer vilket slag
av tjänstgöring som vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra. Styrelsen har
tillsyn över vapenfria tjänstepliktigas utbildning och tjänstgöring.

Tjänstgöringstiden är 450 dagar. Den som skall utbildas till särskilt
kvalificerade uppgifter kan dock åläggas tjänstgöring under 540 dagar.
Tjänstgöringen kan fördelas i omgångar över hela vämpliktstiden (5 §).

I 9 § kungörelsen med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga
(SFS 1966: 414) stadgas att vid fördelning av de vapenfria tjänstepliktiga
på skilda slag av tjänstgöring skall arbetsmarknadsstyrelsen sam -

1 Riksdagen 1971. 10 sami. Nr 21

FöU 1971: 21

råda -med de myndigheter som under styrelsen hax ansvaret för de tjänstepliktigas
utbildning och tjänstgöring.

I 10 § kungörelsen stadgas att vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra sådant
slag av tjänstgöring för vilket han med hänsyn till sin utbildning
och allmänna fallenhet kan anses bäst lämpad. Hänsyn skall i möjlig
mån tagas till den tjänstepliktiges önskemål. Enligt 12 § skall vapenfri
tjänstepliktig erhålla en effektiv och ändamålsenlig utbildning för det
slag av tjänstgöring han skall fullgöra.

1969 års riksdag

Vid 1969 års riksdag behandlades motionsyrkanden om utredning om
en vidgning av tjänstgöringsaltemativen för de vapenfria. Andra lagutskottet
(2LU 1969: 73) ägnade yrkandena en ingående behandling. Enligt
lagutskottets mening fanns inte behov av någon utredning av vidgade
tjänstgöringsmöjligheter för de vapenfria tjänstepliktiga. Riksdagen
följde utskottet.

Pågående tjänstgöring för vapenfria

De vapenfrias utbildning och tjänstgöring äger för närvarande rum
bl. a. hos civilförsvarsstyrelsen (ekonomitjänst samt räddnings-, röjnings-,
brand- och sjukvårdstjänst), luftfartsverket (brandtjänst), statens järnvägar
(lednings- och telereparationstjänst), statens vattenfallsverk (linjereparationstjänst
och expeditionstjänst), televerket (nätreparationstjänst
och telegrafbiträdestjänst), socialstyrelsen (sjukvårdsbiträdestjänst och
expeditionstjänst), Ökna lantbruksskola (lantbruk), Malmö kommun (åldringsvård,
barnavård och expeditionstjänst), riksantikvarieämbetet (lantbruk
på Björkö, Stensjö by och expeditionstjänst vid ämbetet) och Sveriges
kristna ungdomsråd (barn- och ungdomsarbete).

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med utbildningsmyndigheterna
fastställt uppläggningar av utbildningen. De vapenfria fullgör
enligt denna grundutbildning i 325 eller 375 dagar samt därefter repetitionsutbildning
under 5 X 25 resp. 3 X 25 dagar. Grundutbildningen delas
normalt upp i tre skeden, nämligen introduktionsutbildning, befattningsutbildning
och tillämpningsutbildning.

Utskottet

Vapenfrilagstiftningen är en undantagslagstiftning som är betingad
av respekten för individens djupgående betänkligheter mot värnpliktstjänstgöringens
yttersta konsekvens, dvs. bruk av vapen mot annan.
Statsmakterna har emellertid inte avsett att ge den som får tillstånd till
vapenfri tjänst bättre villkor än övriga värnpliktiga, vare sig det gäller
rätt att välja tjänstgöring eller i annat avseende.

FöU 1971: 21

Vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra tjänst som är betydelsefull för
samhället. I lagen ges exempel på tjänst som kan komma i fråga. Uppräkningen
utesluter inte andra slag av tjänstgöring som är betydelsefull
för samhället. Utbildningen av de vapenfria inriktas på civila uppgifter
som är betydelsefulla i såväl krig som fred.

Enligt vad utskottet har inhämtat strävar arbetsmarknadsstyrelsen
efter att skapa ytterligare utbildningsalternativ inom ramen för lagstiftningens
syfte. Härvid måste styrelsen självfallet beakta ekonomiska, pedagogiska
och administrativa faktorer och tillse att de vapenfrias tjänstgöring
inte utformas så att den kommer i konflikt med berättigade fackliga
intressen.

Utskottet erinrar om att statsmakterna nyligen har beslutat om en
särskild bistånds- och katastrofutbildning för värnpliktiga, vapenfria
och kvinnor (prop. 1970: 162, SU 1970: 221, rskr 436). Utbildning påbörjas
hösten 1972.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att tjänstgöring för utbildning
inom vårdsektorn är av värde för totalförsvaret. Sådan tjänstgöring
förekommer redan och kommer enligt vad utskottet har inhämtat
att utökas.

Enligt utskottets mening finns inte behov av någon utredning av vidgade
tjänstgöringsmöjligheter för vapenfria tjänstepliktiga. Utskottet avstyrker
alltså bifall till motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1971: 688.

Stockholm den 25 november 1971

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna
(s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Enskog (fp), Gustafsson i Uddevalla (s),
Gustavsson i Ängelholm (s), Pettersson i Kvänum (c), Häll (s), öhvall
(fp), Brännström (s), Virgin (m), Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c)
och Runesson (s).

»M AB. STOCKHOLM 1971