Försvarsttskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:50 angående vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret jämte motioner (Betänkande 1974:FöU25 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande nr 25 år 1974

FöU 1974:25

Nr 25

Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:50
angående vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret jämte motioner.

I propositionen 1974:50 har Kungl. Maj:t (försvarsdepartementet)
lämnat förslag angående vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret.
Vissa förslag till följdlagstiftning med anledning av den nya
regeringsformen behandlar utskottet i betänkandet FöU 1974:24. I detta
betänkande behandlas övriga förslag i propositionen jämte motionerna
1974:1780-1781, 1789-1790 och 1804-1805.

1. Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m.

Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:50 (s. 4—11) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de organisationsförändringar inom flygvapnet som departementschefen
har förordat,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder och
åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen.

Propositionen

I propositionen redovisas ett förslag som lagts fram av överbefälhavaren
rörande organisationen i lägre regional och lokal instans
för vissa av flygvapnets myndigheter. Förslaget grundar sig på en av
försvarets rationaliseringsinstitut utarbetad rapport som har överlämnats
till chefen för flygvapnet. Denne har remissbehandlat rapporten och
därefter överlämnat sitt förslag om fredsorganisation och personaluppsättning
vid flygvapnets enheter till överbefälhavaren.

Den organisation som nu gäller i lägre regional och lokal instans inom
flygvapnet uppvisar enligt överbefälhavaren en bristande balans mellan
uppgifter och resursfördelning inom fredsorganisationen. Den ekonomiska
utvecklingen leder för flygvapnets del till att krigsorganisationen
minskar och detta medför att omfattande förändringar måste vidtas inom
flygvapnets fredsorganisation. Överbefälhavaren anser att flygvapnets
fredsorganisation måste utformas så att den successivt kan anpassas till de
planerade krigsorganisatoriska förändringarna och få en sådan uppbyggnad
att gjorda och planerade investeringar i materiel och vapensystem
kan tas till vara.

De enheter inom flygvapnet som berörs av förslaget är första
flygeskadern, de s. k. sektorflottiljerna (F 1, F 4, F 7, F 10, F 12, F 13

1 Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 25

FöU 1974:25

och F 21), feni andra flottiljer (F 6, F 11, F 15, F 16 och F 17) samt
krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed och flygvapnets krigsskola (F 20) i
Uppsala. Förslaget innebär i huvudsak följande.

Personalen vid första flygeskaderstaben ökas något med hänsyn till de
utökade arbetsuppgifterna rörande bl. a. krigsplanläggning. Organisationen
vid varje flottilj indelas funktionellt i lednings- och stabsenheter,
förbandsenheter samt förvaltnings- och driftenheter. Lednings- och
stabsfunktionen blir sektionsindelad och tillförs bl. a. en planerings- och
budgetavdelning. Nuvarande väder- och trafikledningsavdelningar förs till
förbandsfunktionen. Förvaltningsorganisationen omfattar en teknisk
enhet inkluderande en verkstad som är inriktad på teknisk tjänst, en
intendentsenhet som är inriktad på beståndsförvaltning och en kameral
enhet organiserad på en kassadetalj och en avlöningsdetalj.

Sektorchef och flottiljchef skall vid sektorflottilj vara samma person.
Vid några sektorflottiljer, där sektoruppgiften har sådan tyngd och
omfattning att den dominerar, tillkommer en ställföreträdare för
sektorflottiljchefen. Till denne kan enligt chefens för flygvapnet närmare
bestämmande delegeras ansvar för antingen förbandsproduktion och
förvaltning eller sektorfrågor. Vid övriga sektorflottiljer bör i första hand
stabschefen tjänstgöra som ersättare för chefen.

Inom en luftförsvarssektor (sektor 0 5) bör enligt överbefälhavaren
sektorchefen med stab organiseras fristående.

Överbefälhavaren föreslår vidare att förrådsverksamheten samordnas.
Han anser dock att samordningen av filial- och verkstadsförråden bör
föregås av försöksverksamhet. En slutlig integrering av förrådsverksamheten
beräknas kunna genomföras budgetåret 1977/78. För att kunna
genomföra en samordnad förrådsverksamhet behövs investeringar i nya
förråd.

Förslaget innebär att antalet anställda beräknas kunna minskas med ca
230 när de föreslagna organisationsändringarna har genomförts.

Departementschefen biträder i allt väsentligt överbefälhavarens
förslag till principorganisation för flygvapnets förband jämte
utbildningsanstalterna F 5 och F 20. När det gäller första flygeskadern är
departementschefen inte beredd att nu ta ställning i organisationsfrågan.
Med hänsyn till den kommande översynen av den regionala och centrala
stabsorganisationen bör första flygeskaderns stab tills vidare få en
provisorisk organisation. Ledningsfunktionen inom sektor 0 5 bör enligt
departementschefen inordnas i F 1 och inte organiseras fristående. En
ställföreträdande flottiljchef bör därför tillkomma vid F 1.

Departementschefen erinrar om att försvarets fredsorganisationsutredning
(FFU) har lämnat vissa förslag rörande flygvapnets fredsorganisation.
De nu aktuella organisationsändringarna bör emellertid genomföras
oavsett vilka förändringar som kan följa av FFU:s förslag.
Departementschefen förutsätter dock att inga andra investeringar än
sådana som är oundgängligen nödvändiga vidtas beträffande kasernetablissement
m. m. vid de förband som berörs av FFU:s förslag.

Den nya organisationen bör enligt departementschefen fastställas att

FöU 1974:25

gälla med början den 1 juli 1975. I de fall militär eller civilmilitär
personal behöver placeras på arbetsuppgifter av företrädesvis civil
karaktär inom verkstadsenheterna får detta anses som en övergångsåtgärd
under begränsad tid.

Utskottet

1 årets statsverksproposition (prop. 1974:1 bil. 6 s. 35) lämnade
departementschefen en kort redogörelse för det rationaliseringsarbete
som bedrivs inom det militära försvaret i syfte att begränsa utgifterna för
administrationen och för freds- och förvaltningsorganisationen. Ett viktigt
led i denna verksamhet utgör den strukturomvandling som pågår i lägre
regional och lokal instans. Inom armén samordnas försvarsområdesstaber
och regementen, varvid ett antal fristående fredsadministrationer avvecklas
med åtföljande personalminskning. Inom marinen omorganiseras
stabs- och förvaltningstjänsten vid örlogsbaser och kustartilleriförsvar.

Flygvapnet har hittills inte berörts av nämnda rationaliseringssträvanden.
I statsverkspropositionen anmälde departementschefen emellertid (s.
107) att överbefälhavaren i december 1973 på grundval av en organisationsöversyn
som gjorts av chefen för flygvapnet och försvarets rationaliseringsinstitut
hade lämnat förslag om organisation av flygvapnets
flottiljer och av första eskaderstaben. Förslaget ligger till grund för de
organisationsförändringar inom flygvapnet som departementschefen nu
förordar. Dessa ändringar innebär bl. a. en klarare uppdelning och
avgränsning av stabs-, förbands-och förvaltningsfunktionerna vid flygvapnets
flottiljer.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot den föreslagna
organisationsstrukturen för flygvapnets myndigheter på lägre regional
och lokal nivå. I likhet med departementschefen anser utskottet att
första flygeskaderns stab med hänsyn till den kommande översynen av
den regionala och centrala stabsorganisationen tills vidare bör få en
provisorisk organisation. När det gäller flottiljorganisationen vill utskottet
understryka vikten av en stark återhållsamhet beträffande investeringar
som gäller kasernetablissement m. m. vid de förband som berörs av
förslagen från försvarets fredsorganisationsutredning.

Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen har anfört om en samordning av förrådsverksamheten.

Med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrker utskottet Kungl. Majrts
förslag och hemställer

1. att riksdagen godkänner de organisationsförändringar inom
flygvapnet som departementschefen har förordat,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra
förslagen.

FöU 1974:25

2. Lokaliseringen av Upplands signalregemente m. m.

Kungl. Majit har i propositionen 1974:50 (s. 12—15) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad departementschefen har förordat rörande lokalisering
av Upplands signalregemente m. m.,

2. godkänna vad departementschefen har förordat rörande verksamheten
vid det blivande infanteriförbandet i Strängnäs,

3. bemyndiga Kungl. Majit att vidta de övergångsåtgärder i övrigt som
behövs för att genomföra förslagen.

Propositionen

Vid förra årets riksdag lade Kungl. Majit i propositionen 1973:135
fram förslag om vissa organisationsändringar för armén. I propositionen
föreslogs bl. a. att Göta livgarde (P 1) i Enköping skulle läggas ner. P 1 :s
etablissement avsågs därefter utnyttjas för det nya förband som
tillkommer genom integration av Upplands signalregemente (SI) och
staben för Uppsala—Västerås försvarsområden (Fo 47/48) enligt beslut av
samma års riksdag (prop. 1973:75, FöU 1973:14, rskr 1973:170).

Under tiden för försvarsutskottets behandling av propositionen
anmälde chefen för televerket till chefen för kommunikationsdepartementet
att flyttningen av S 1 till Enköping kunde medföra vissa
störningar för televerkets radiostation i Vallby, som ligger ca 7 km från
Enköping. Försvarsutskottet förklarade i sitt betänkande FöU 1973:26
att S 1 enligt dess uppfattning borde flytta från Uppsala och att
Enköping lämpade sig väl som förläggningsort för S 1. Innan störningsfrågan
hade blivit fullt klarlagd ville utskottet dock inte uttala sig för en
omlokalisering av S 1 och staben för Fo 47/48 till Enköping. Det ankom
enligt utskottet på Kungl. Maj:t att återkomma med förslag om S 1 :s
lokalisering. Riksdagen godkände regeringens förslag att P 1 skulle
läggas ner men beslutade att inte ta ställning till förslaget beträffande
lokaliseringen av S 1 och staben för Fo 47/48 (rskr 1973:382).

I propositionen 1974:50 redovisas nu resultatet av de undersökningar
som televerket och överbefälhavaren på Kungl. Maj:ts uppdrag låtit göra
rörande möjligheterna att med hänsyn till radiostationen i Vallby flytta
S 1 :s verksamhet till Enköping.

Televerket har vid sin undersökning funnit att vissa restriktioner är
nödvändiga för militära radiosändningar inom Enköpingsområdet. Ett
förslag till sådana restriktioner har överlämnats till överbefälhavaren.
Verket avråder från att flytta S 1 till Enköping.

Enligt överbefälhavaren innebär televerkets restriktioner inte sådana
hinder för S 1 att bedriva sin verksamhet i Enköping att en lokalisering
dit är utesluten. Detta förutsätter dock vissa investeringar, som överbefälhavaren
beräknat till 1,7 milj. kr. Driftkostnaderna bedöms vidare öka
med 200 000 kr. per år vid en sådan lokalisering.

Departementschefen erinrar om de skäl som har åberopats för en

FöU 1974:25

omlokalisering av S 1 till Enköping. Han erinrar också om vad försvarsutskottet
tidigare har anfört och förordar — efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet — att huvuddelen av den verksamhet som
i dag bedrivs vid S 1 och staben för Fo 47/48 lokaliseras till P 1 :s
etablissement i Enköping.

I anslutning härtill tar departementschefen upp ytterligare en fråga
som har samband med riksdagens beslut med anledning av de förslag som
lades fram i propositionen 1973:135. Riksdagsbeslutet innebär bl. a. att
Södermanlands regemente (P 10) i Strängnäs skall utgå ur pansartruppernas
organisation och att den pansarutbildning som bedrivs vid förbandet
ersätts med infanteriutbildning. Behov kommer emellertid att finnas av
viss pansarutbildning i Mellansverige under en övergångsperiod efter
organisationsändringen. Med hänsyn härtill har det befunnits lämpligt att
låta en pansarbataljon ingå i det nya infanteriförbandet. Departementschefen
förordar en sådan lösning. Bataljonen avses få en benämning som
anknyter till Göta livgarde.

Motionerna

Med anknytning till propositionen i denna del har väckts tre motioner,
nämligen

dels motionen 1974:1780 av herr Hjorth m. fl. (s) i vilken har
hemställts att riksdagen hemställer att Kungl. Maj:t skyndsamt tar
initiativ till förhandlingar med berörd kommun om konkreta förslag
beträffande användningen av S 1 :s nuvarande byggnader och markområde
för i första hand industriell verksamhet,

dels motionen 1974:1781 av herr andre vice talmannen Virgin m. fl.
(m) i vilken har hemställts

1. att riksdagen måtte upphäva tidigare fattat beslut om nedläggning
av P 1 i Enköping och om utflyttning från Uppsala av S 1 och staben för
Fo 47/48,

2. att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts proposition 1974:50 i
ifrågavarande del beslutar att S 1 och staben för Fo 47/48 skall ligga kvar
i Uppsala,

dels motionen 1974:1804 av herr Nyquist m. fl. (fp, c) i vilken har
hemställts

1. att riksdagen avslår propositionen 1974:50 i vad den avser
omlokaliseringen av Upplands signalregemente (S 1) m. m. från Uppsala
till Enköping,

2. att riksdagen uttalar att i avvaktan på en samlad plan för arméns
fredsorganisation den i propositionen till Strängnäs förlagda pansarbataljonen
bibehålls i det nuvarande etablissementet i Enköping under en
benämning som anknyter till Göta livgarde och med stegvis inriktning på
infanteriuppgifter och därav föranledda kompletteringar.

FöU 1974:25

Utskottet

Det är endast ett halvår sedan försvarsutskottet vid 1973 års riksdag
hade att ta ställning till regeringens förslag i propositionen 1973:135 om
vissa ändringar av fredsorganisationen för armén. Förslagen innebar bl. a.
att Göta livgarde (P 1) i Enköping skulle läggas ner och dess etablissement
utnyttjas för det nya förband som tillkommer genom integration av
Upplands signalregemente (S 1) och staben för Uppsala—Västerås försvarsområden
(Fo 47/48). Utskottet anslöt sig till den i propositionen
gjorda bedömningen om behovet av dessa ändringar och om de
ekonomiska förutsättningarna härför (FöU 1973:26 s. 13).

När det gäller S 1 uppstod under ärendets behandling i utskottet
frågan om och i vad mån regementets flyttning till Enköping kunde få
konsekvenser för televerkets radiostation i Vallby som ligger ca 7 km från
Enköping. Utskottet anförde (FöU 1973:26 s. 12):

Som framgår av det föregående delar utskottet departementschefens
uppfattning att S 1 bör flytta från Uppsala. Utskottet anser också —
liksom departementschefen — att Enköping lämpar sig väl som förläggningsort
för S 1. Innan störningsfrågan är fullt klarlagd vill utskottet
dock inte uttala sig för en omlokalisering av S 1 och Fo 47/48 till
Enköping. Frågan härom bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan på
resultatet av televerkets fullständiga undersökning.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att återkomma med förslag angående
S 1 :s lokalisering. Om Enköping därvid inte kan komma i fråga som
förläggningsort, bör förslaget avse annan ort i Mellansverige.

Riksdagen beslöt enligt utskottets förslag att inte ta ställning till
regeringens förslag beträffande S 1 och staben för Fo 47/48.

I propositionen 1974:50 läggs nu fram ett förnyat förslag om att
huvuddelen av den verksamhet som f. n. bedrivs vid S 1 och staben för
Fo 47/48 i Uppsala skall flyttas till Enköping. Överbefälhavaren hänvisar
till sin tidigare redovisade inställning till frågan om S 1 :s flyttning från
Uppsala (prop. 1973:135 s. 50). Han anser emellertid att de restriktioner
för S 1 :s verksamhet som televerket kräver inte innebär sådana hinder för
regementets verksamhet i Enköpingsområdet att den föreslagna omlokaliseringen
av enbart detta skäl inte skulle kunna ske.

I två av de tre motioner som väckts med anledning av propositionens
förslag i denna del yrkas avslag såvitt gäller omlokalisering av S 1 från
Uppsala till Enköping. Enligt motionen 1974:1781 är en flyttning av S 1
ur de flesta synvinklar — bl. a. avsaknaden av ett fullständigt utredningsunderlag
— olämplig. I motionen 1974:1804 hävdas bl. a. att den
beräknade besparingseffekten helt uteblir.

Utskottet konstaterar för sin del att störningsfrågan av allt att döma
kan få en nöjaktig lösning genom de av departementschefen förordade
åtgärderna. Det har, såvitt utskottet kan finna, i övrigt inte tillkommit
några omständigheter som föranleder utskottet att hysa annan uppfattning
än försvarsutskottet vid 1973 års riksdag när det gäller flyttningen
av S 1 från Uppsala till Enköping. Yrkandena i motionerna 1974:1781

FöU 1974:25

och 1974:1804 bör därför enligt utskottets mening avslås.

Utskottet — som anser att det nyligen fattade beslutet om nedläggning
av P 1 bör ligga fast — delar departementschefens uppfattning om
behovet av viss pansarutbildning i Mellansverige. En pansarbataljon bör —
som departementschefen föreslår — ingå i det infanteriförband som skall
ersätta nuvarande Södermanlands regemente (P 10) i Strängnäs. I enlighet
härmed avstyrker utskottet också yrkandena i motionerna 1974:1781
och 1974:1804 om att ha kvar P 1 resp. förlägga en pansarbataljon till
P 1 :s etablissement i Enköping.

Motionen 1974:1780 tar upp de sysselsättningsproblem som föreligger
inom Uppsala kommun och som givetvis ökar genom utflyttningen av
S 1. Motionärerna godtar den föreslagna ändringen av fredsorganisationen
med motiveringen att den på sikt innebär minskade försvarskostnader.
Samhället måste emellertid — framhåller motionärerna — känna ansvar
för sysselsättningen på orten. Motionärerna efterlyser initiativ för att
man snabbt skall få fram förslag som ger andra sysselsättningstillfällen i
stället för dem som försvinner.

Utskottet kan förstå den oro för sysselsättningen i Uppsala som
kommer till uttryck i motionen 1974:1780. Som framgår av utskottets
tidigare betänkande i frågan (FöU 1973:26) är man på ansvarigt håll väl
medveten om att den fortsatta användningen av S 1 :s mark och
byggnader har stor betydelse för Uppsala kommun. Utskottet vill på nytt
understryka behovet av skyndsamma åtgärder i syfte att finna lämplig
användning för marken och byggnaderna. Utskottet förutsätter att
sådana åtgärder vidtas, varför någon framställning från riksdagen inte
torde vara erforderlig.

Under åberopande av det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1974:1781, yrkande 1, om
upphävande av riksdagens tidigare beslut om nedläggning av
Göta livgarde (P 1),

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med
avslag på motionerna 1974:1781, yrkande 2, och 1974:1804,
yrkande 1, godkänner vad departementschefen har förordat
rörande lokalisering av Upplands signalregemente (S 1) och
staben för Uppsala-Västerås försvarsområden (Fo 47/48),

3. att riksdagen avslår motionen 1974:1804, yrkande 2,

4. att riksdagen avslår motionen 1974:1780,

5. att riksdagen godkänner vad departementschefen har förordat
rörande verksamheten vid det blivande infanteriförbandet
i Strängnäs,

6. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder
i övrigt som behövs för att genomföra förslagen.

FöU 1974:25

3. Vissa markförvärv för armén

Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:50 (s. 16—27) föreslagit
riksdagen att medge att I 11 :s övningsfält i Växjö utvidgas och att ett
nytt skjutfält för I 17 anskaffas i enlighet med vad departementschefen
har angett.

Propositionen

I propositionen föreslås att Kronobergs regementes (111) övningsfält
vid Växjö utvidgas och att ett nytt skjutfält anskaffas för Bohusläns
regemente (I 17) norr om Uddevalla.

I 11 :s övningsfält i Växjö ligger söder om regementets kasernområde
och i anslutning till detta. Fältet omfattar 480 ha, varav 50 ha utgör
mark som tillhör Växjö kommun och som kommunen har upplåtit till
regementet genom särskilt avtal. Genom särskilda överenskommelser
med kommunen har regementet tidigare disponerat även två andra
områden norr resp. sydost om kasernområdet för övningar. Genom
kommunens kraftiga expansion sedan början av 1960-talet har dock dessa
områden tagits i anspråk för bebyggelse i sådan utsträckning att det
inte längre är möjligt att utnyttja dem för utbildning.

Utöver närövningsfältet disponerar regementet övningsfältet Kronobergshed
om ca 90 ha. Övningsfältet ligger 20 km från kasernområdet.
För skol- och fältskjutningar disponerar regementet det s. k. Notterydsfältet
om ca 220 ha som ligger ca 10 km nordost om kasernerna. För
utbildning i stridsskjutning disponerar regementet skjutfältet vid Kosta
som ligger ca 50 km öster om regementet och omfattar knappt 3 000 ha
mark.

Närövningsfältet är i sin nuvarande omfattning otillräckligt. Departementschefen
föreslår därför att ett område om ca 300 ha i anslutning till
det nuvarande övningsfältet förvärvas. Det föreslagna området består till
större delen av kuperad skogsmark. Brukad mark och ängsmark finns
huvudsakligen längs områdets västra gräns. Utvidgningen berör fyra
fastigheter. Tio personer är fast bosatta inom området.

Verkningarna från social synpunkt av utvidgningen bedöms bli
obetydliga. Nio av de tio personer som är fast bosatta inom området kan
utan väsentligt hinder för övningsverksamheten få bo kvar på sina
fastigheter om de så önskar. En grustäkt inom en av fastigheterna inom
området kan även i fortsättningen utnyttjas utan att övningarna hindras.
Några nämnvärda olägenheter för skogs- och jordbruket har inte påvisats.

Kostnaderna för utvidgningen har fortifikationsförvaltningen överslagsmässigt
uppskattat till 3,5 milj. kr.

För I 17:s del är det fråga om anskaffning av ett nytt skjutfält. I 17
disponerar f. n. 1 225 ha statsägd mark och 610 ha arrenderad mark i
närheten av Uddevalla. Övningsfältet Samneröd omfattar ca 450 ha och
ligger omedelbart norr om och i anslutning till regementets kasernområde.
Bulids skjutfält som ligger strax intill har en areal av ca 775 ha men är

FöU 1974:25

genom sin utformning och begränsade storlek otillräckligt för stridsskjutningar
med andra vapen än kulsprutepistol. Genom arrendering av ett
område om ca 610 ha omedelbart väster om skjutfältet har det dock
blivit möjligt att genomföra skjutningar med samtliga direktskjutande
infanterivapen.

Utöver Samnerödsfältet och Bulids skjutfält disponerar I 17 Backamo
lägerplats ca 25 km söder om Uddevalla. Vidare disponerar regementet
Ramsviks skjutplats vid kusten ca 55 km västnordväst om Uddevalla.

I propositionen konstateras att skjutfältet vid Bulid, som ligger ganska
nära vissa bebyggelseområden inom tätorten, inte kan utnyttjas för
pansarvärnsutbildning med fullkalibrig ammunition på grund av den
buller- och tryckvågsverkan som uppkommer vid sådana skjutningar.
Bebyggelsens expansion söder om skjutfältet och väntade anspråk från de
boende inom detta område på mark för fritidsaktiviteter i fältets närhet
bedöms komma att medföra att möjligheterna till pansarvärnsskjutningar
begränsas ytterligare. Med hänsyn till att utbildning i uppträdande och
strid mot pansar, främst skarpskjutning med pansarvärnsvapen, utgör ett
av de viktigaste avsnitten inom både grund- och repetitionsutbildningen
måste åtgärder vidtas för att tillförsäkra 117 fullgoda möjligheter till
skjututbildning med sådana vapen.

Departementschefen föreslår att ett nytt skjutfält anskaffas i trakten
av sjön Östra Krokevattnet, ca en mil norr om regementets kasernområde.
Det föreslagna skjutfältsområdet, som beräknas omfatta ca 1 500 ha
mark, består till stor del av mossar som delvis är bevuxna med skog. Vid
Östra Krokevattnets norra del och öster om södra delen av sjön finns
mindre åkerbruksområden. Övriga delar utgörs av skogsmark. Sju
personer är enligt propositionen fast bosatta inom området.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och Uddevalla kommun har
förklarat sig inte ha något att erinra mot det föreslagna skjutfältet under
förutsättning att verksamheten inom fältet bedrivs på sådant sätt att den
inte blir störande för närboende och inte hindrar en fortsatt utbyggnad
av ett bostadsområde vid Fagerhult öster om fältet. Chefen för
flygvapnet och luftfartsverket har heller inte något att erinra mot att
området utnyttjas för skjutövningar.

Berörda markägare har däremot framfört invändningar mot att det
föreslagna skjutfältet kommer till stånd. Markägarna har framhållit att
det är olämpligt att skapa ett nytt skjutfält som ligger åtskilt från
regementets övriga övningsområden, att området är synnerligen lämpligt
för det rörliga friluftslivet och att ett flertal sällsynta fågelarter har sina
häckningsplatser inom området. Man har också hävdat att ett nytt
skjutfält för 1 17 inte behövs med hänsyn till att Remmene skjutfält
ligger endast åtta mil från Uddevalla.

Under ärendets behandling har markägare lagt fram ett alternativt
förslag till nytt skjutfält för I 17. Det område markägarna föreslagit
omfattar ca 1 900 ha och ligger inom Färgelanda kommun i Älvsborgs län,
omedelbart norr om det av departementschefen förordade skjutfältet.
Enligt markägarna är detta alternativ fördelaktigare bl. a. med hänsyn till

FöU 1974:25

att bullerstörningarna från skjutningarna skulle flyttas längre bort från
bebyggda områden och att ett mindre antal markägare skulle beröras.

Markägarnas förslag har prövats i vederbörlig ordning. Såväl länsstyrelsen
i Älvsborgs län som Färgelanda kommun har förklarat att det är
olämpligt att förlägga ett skjutfält inom detta område. Bl. a. har
åberopats att en stor del av området utgör högproduktiv och välbelägen
skogsmark, att vissa delar — främst Tjuvemossen — är av intresse från
naturvårdssynpunkt och att den sydvästra delen av området är lämplig
som strövområde för det rörliga friluftslivet. Samtliga markägare som
berörs av det alternativa förslaget har protesterat mot detta och
hävdat bl. a. att skogen inom området är värdefullare än inom det
föreslagna området, att sydvästra delen av området är mycket attraktiv
för fritidsverksamhet och att ett skjutfält enligt markägarnas förslag
skulle innebära avfolkning av den levande bygd som finns inom området.

Utredningen i ärendet har enligt departementschefen klarlagt att det
av vissa markägare föreslagna alternativet till nytt skjutfält inte är lika
lämpligt för skjutfältsändamål som det av honom förordade området.
Departementschefen avvisar också tanken på att utnyttja Remmene
skjutfält för I 17 :s skjututbildning med pansarvärnsvapen. Remmenefältet
ligger på alltför stort avstånd, åtta mil, från regementets kasernområde
för att kunna komma i fråga för denna utbildning.

Verkningarna från social synpunkt av den föreslagna markanskaffningen
bedöms bli relativt små. Enligt föreliggande uppgifter är det
endast sju fast bosatta personer som direkt berörs. Departementschefen
understryker angelägenheten av att alla möjligheter tas till vara för att
underlätta omställningen för de personer som måste flytta när fältet tas i
anspråk, t. ex. genom att tillstånd lämnas att bo kvar under en
övergångstid. Han anser därför att en särskild delegation bör tillsättas för
att genomföra markförvärven.

Fortifikationsförvaltningen har överslagsmässigt beräknat kostnaderna
för att genomföra markanskaffningen till 7 milj. kr. Därvid har
förvaltningen räknat med att det i vissa fall kan bli nödvändigt att lösa in
hela fastigheter fastän de endast delvis ligger inom skjutfältsområdet. I
beloppet har vidare räknats in kostnader för eventuella förvärv av enstaka
fastigheter norr om skjutfältet, som kan komma att bli störda av
skjutningarna på fältet, samt eventuella kostnader för intrång på
restfastigheter.

Motionerna

Beträffande nytt skjutfält för I 17 föreligger tre motioner, nämligen

dels motionen 1974:1789 av herr Korpås m. fl. (c) i vilken har
hemställts

1. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna att, intill dess en översyn
skett av formerna för militära markförvärv och utredningen rörande
försvarets framtida fredsorganisation slutfört sitt arbete, inga beslut
fattas i frågor som rör förvärv av markområden till nya skjutfält eller som

FöU 1974:25

rör väsentliga utvidgningar av redan befintliga skjutfält,

2. att riksdagen i konsekvens med detta beslut avslår förslagen i
propositionen 1974:50 i vad avser medgivande att ett nytt skjutfält för
I 17 anskaffas,

dels motionen 1974:1790 av herrar Lindahl i Hamburgsund och
Carlshamre (fp, m) i vilken har hemställts

1. att riksdagen avslår hemställan i propositionen 1974:50 såvitt avser
förvärv av nytt skjutfält för I 17,

2. att riksdagen hemställer hos Kungl. Majit om utredning om det
s. k. Näsetområdets lämplighet som skjutfält för I 17,

dels motionen 1974:1805 av fru Ryding m. fl. (vpk) i vilken har
föreslagits att riksdagen beslutar att avslå begäran i propositionen
1974:50 om att ett nytt skjutfält för I 17 skall få anskaffas i enlighet
med propositionens förslag.

Utskottet

I propositionen föreslås markförvärv för armén som är betingade av
det växande trycket från en närbelägen tätort och av behovet att få
bättre förutsättningar för värnpliktsutbildningen.

Kronobergs regemente (I 11) i Växjö har ett övningsfält
som ligger strax söder om regementets kasernområde och i anslutning till
detta. Fältet omfattar 480 ha, varav 50 ha utgör mark som tillhör Växjö
kommun och som kommunen har upplåtit till regementet genom särskilt
avtal. Ett par områden norr resp. sydost om kasernområdet, som tidigare
har disponerats för övningar, har genom kommunens kraftiga expansion
sedan början av 1960-talet tagits i anspråk för bebyggelse i sådan
utsträckning att det inte längre är möjligt att utnyttja dem för utbildning.

Av den utredning som redovisas i propositionen framgår att lil
behöver förbättrade övningsbetingelser i närheten av kasernetablissementet
i Växjö. Det föreslagna förvärvet av 300 ha mark i anslutning till
det nuvarande övningsfältet medför, såvitt utskottet kunnat finna, inte
några allvarliga olägenheter för berörda markägare, av vilka flertalet kan
bo kvar inom området. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot
att markanskaffningen genomförs i enlighet med departementschefens
förslag.

Utskottet övergår härefter till att behandla frågan om anskaffning av
ett nytt skjutfält för Bohusläns regemente (117) i Uddevalla.

Reaktionen från vissa markägare har fått gensvar i de motioner som
har väckts med anledning av regeringens förslag. Motionärerna refererar i
huvudsak till de av markägarna framförda synpunkterna och menar att
frågan behöver utredas ytterligare. Enligt motionen 1974:1789 bör hela
metodiken vid militära markförvärv ses över. I motionen 1974:1805
hävdas att de skäl som redovisas för att 117 skall få det begärda
skjutfältet inte står på god saklig grund.

En företrädare för nio markägare har till utskottet överlämnat en

FöU 1974:25

skrivelse med synpunkter på den föreslagna markanskaffningen.

Utskottet har vid sin prövning av det framlagda förslaget strävat efter
att få en allsidig belysning av förslagets för- och nackdelar mot bakgrund
av de alternativa förslag som varit aktuella i sammanhanget. Som ett led i
ärendets handläggning har ett par av utskottets tjänstemän vid besök i
Uddevalla inhämtat närmare upplysningar om I 17s markbehov och om
förutsättningarna för den planerade markanskaffningen.

Utbildning i uppträdande och strid mot pansarförband, främst
skarpskjutning med pansarvärnsvapen, är en viktig del av den grund- och
repetitionsutbildning av värnpliktiga som I 17 svarar för. Regementets
nuvarande pansarvärnsskjutbana är belägen nära Bulidfältets södra gräns
och centralortens bebyggelse. På grund av buller- och tryckvågsverkan i
omgivningen används den endast sällan för skjutning med fullkalibrig
ammunition. Bulidfältet utnyttjas i huvudsak för andra skjutningar och
för övningar av olika slag.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att I 17 behöver en
ny pansarvärnsskjutbana. Platsen för denna bör sökas inom sådant
avstånd från regementet att banan kan utnyttjas för utbildning i önskvärd
omfattning. Avståndet till Remmene skjutfält är ca åtta mil och det är
därför nödvändigt att anskaffa ett nytt skjutfält för avsedd utbildning vid
I 17, i första hand för skarpskjutning med pansarvärnsvapen.

Det område norr om centralorten som i propositionen föreslås bli nytt
skjutfält för I 17 — Sågebackenområdet — är beläget ca en mil från
regementet. Inom området finns terräng som är väl lämpad för en
pansarvärnsskjutbana om ca 800 x 200 meter. Därutöver krävs mark för
ett riskområde. Gränserna för det föreslagna skjutfältet följer i huvudsak
de fastighetsgränser som är belägna närmast utanför riskområdet. Hela
området utgör därmed ca 1 500 ha.

Endast ett fåtal fast bosatta personer är direkt berörda av markanskaffningen.
Enligt regementsledningens mening är det en person,
eventuellt fyra personer, som måste flytta på grund av riskområdets
utsträckning. Vidare berörs markägare som för ett skjutfält kan nödgas
avstå mark som helt eller delvis ingår i riskområdet.

Uddevalla kommun och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har
under vissa förutsättningar inte något att erinra mot det föreslagna
skjutfältet. Förutsättningarna är att verksamheten inom fältet bedrivs på
sådant sätt att den inte blir störande för närboende och inte hindrar en
fortsatt utbyggnad av ett bostadsområde vid Fagerhult öster om fältet.

1 föreliggande motioner hävdas i huvudsak dels att man i detta och
andra fall bör avstå från beslut om förvärv av mark för skjutfält i
avvaktan på en översyn av formerna för militära markförvärv och på
utredningen om försvarets framtida fredsorganisation, dels att det finns
alternativ till det nu föreslagna området som behöver utredas närmare.

Riksdagen (FöU 1974:19 s. 14—15, rskr 1974:190) har helt nyligen
uttalat att man bör utreda förutsättningarna att minska behovet av att
anskaffa mark för försvarets räkning. 1 samband därmed uttalade sig

FöU 1974:25

försvarsutskottet även beträffande tillvägagångssättet vid markanskaffningar.
Ett motionsförslag om att riksdagen tills vidare inte skall ta
ställning till förslag om utvidgningar av övningsfält för militära ändamål
avslogs.

Ett alternativt förslag till nytt skjutfält för I 17 har utretts av
försvarets fastighetsnämnd och redovisats i propositionen. Utskottet
anser liksom departementschefen att utredningen har klarlagt att det
område som vissa markägare har föreslagit — Tolboalternativet — inte är
lika lämpligt för skjutfältsändamål som Sågebackenområdet.

Markägare som skulle bli berörda av ett beslut om anskaffning av mark
för Sågebackenområdet har pekat på möjligheterna att i stället utnyttja
mark som erbjuds till salu i det s. k. Näsetområdet, ca två km sydväst om
den tilltänkta pansarvärnsskjutbanan vid Sågebacken. I motionen 1974:
1790 efterlyses en utredning om Näsetområdets lämplighet som skjutfält
för I 17.

Utskottet har inhämtat att även Näsetområdets lämplighet har
studerats. Terrängen är där mera kuperad men det finns två olika
möjligheter att placera en pansarvärnsskjutbana inom området. Såväl
kommunen som länsstyrelsen ställer sig emellertid helt negativa till ett
sådant alternativ med hänsyn till områdets betydelse för friluftslivet i
anslutning till det s. k. Herrestadsfjället. Området anses ha såväl lokal
som regional betydelse och vara utnyttjat av allmänheten i väsentligt
högre utsträckning än Sågebackenområdet. Viss militär övningsverksamhet
i Näsetområdet anses förenlig med de civila intressena medan
däremot en pansarvärnsskjutbana med åtföljande riskområde bedöms
vara oacceptabel där.

Beträffande högspänningsledningar har utskottet inhämtat att en
sådan går i kanten av Sågebackenområdets västra del, väster om och
bakom den tilltänkta platsen för skjutning österut med pansarvärnskanoner.
Vidare finns dubbla högspänningsledningar i södra delen av
Näsetområdet. Skjutningar kan inte ske mot dessa men de hindrar inte
annan övningsverksamhet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att för värnpliktsutbildningen vid
I 17 bör — med de reservationer angående buller m. m. som anges av
departementschefen — anskaffas ett nytt skjutfält i enlighet med
regeringens förslag.

Till de förutsättningar som anges av departementschefen vill utskottet
foga några synpunkter som främst gäller den bofasta befolkningen i
Sågebackenområdet.

En person som är bosatt inom riskområdet måste flytta. Tre personer
som är bosatta vid norra gränsen av riskområdet beräknas kunna bo kvar
på sin gård om de så önskar. Det är enligt utskottets mening önskvärt att
dessa personer ges en reell möjlighet att bo kvar och bruka de delar av
gården som inte måste avstås för riskområdet. Detta kan bl. a. kräva att
pansarvärnsskjutbanan anläggs med förutsättningen om en något ändrad
skjutriktning.

Beträffande mark som är belägen utanför riskområdet men innanför

FöU 1974:25

den avsedda skjutfältsgräns som betingas av nuvarande ägogränser bör
tillses att man så långt möjligt ger de närboende möjlighet att bo kvar
med tillräcklig mark för sitt lantbruk.

Utskottet förutsätter slutligen att statliga liksom kommunala myndigheter
medverkar aktivt i syfte att undanröja allvarliga problem för
personer som berörs av markanskaffningen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1974:1789, yrkande 1,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:1790, yrkande 2,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med
avslag på motionerna 1974:1789, yrkande 2, 1974:1790,
yrkande 1, och 1974:1805 medger att ett nytt skjutfält för
I 17 anskaffas i enlighet med vad departementschefen har
angett i propositionen.

4. Eftergift av lån till Stiftelsen Ösmo bostäder

Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:50 (s. 28—29) föreslagit
riksdagen att medge att det särskilda statliga lån på 1 400 000 kr., som år
1967 beviljades bostadsrättsföreningen Musköten och år 1971 fördes
över på Stiftelsen ösmo bostäder, efterges.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer

att riksdagen medger att det särskilda statliga lån på 1 400 000
kr., som år 1967 beviljades bostadsrättsföreningen Musköten
och år 1971 fördes över på Stiftelsen Ösmo bostäder,
efterges.

Stockholm den 16 maj 1974

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustafsson i Uddevalla (s), Pettersson i
Kvänum (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Karl Bengtsson i Varberg (fp),
fru Sundström (s), herrar Brännström (s), Gernandt (c), Olsson i Asarum
(s), Björk i Gävle (c), Johansson i Växjö (c), Konradsson (s) och Danell
(m).

Föll 1974:25

Reservation

vid punkten 2 (Lokaliseringen av Upplands signalregemente m. m.) av
herrar Petersson i Gäddvik och Danell (m) som anser

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 6 som börjar
med ”Utskottet konstaterar” bort ha följande lydelse:

Avgörande för frågan om S 1 skall omlokaliseras till Enköping bör nu
liksom tidigare vara möjligheterna för S 1 att kunna fungera tillfredsställande
i Enköpingstrakten i konkurrens med televerkets Vallbyanläggning.
Uppgifterna härom är enligt utskottets mening inte entydiga.
Televerket anför sålunda att de restriktioner i fråga om radiotrafik som
televerket krävt och som de militära myndigheterna sagt sig kunna godta
kan komma att behöva skärpas. Det anses inte uteslutet att en så
okontrollerbar störsituation kan uppkomma, att Vallbystationen måste
flyttas med stora kostnader och andra svårigheter som följd.

Också andra skäl talar mot en flyttning av S 1. Omflyttningar bör
vidtas med stor varsamhet och först sedan ordentliga utredningar har
påvisat ett bestämt behov därav och att den nya lokaliseringsplatsen kan
förväntas förbli lämplig under en avsevärd tid. Inte något av dessa krav
kan sägas vara uppfyllt beträffande S 1. Fullständigt utredningsunderlag
kan över huvud taget inte föreligga innan de ändringar i fråga om
operativa principer och krigsorganisation som 1972 års försvarsbeslut
nödvändiggör kunnat fastläggas. Även om man bortser från detta är det
utredningsunderlag som föreligger ofullständigt och delvis felaktigt. Detta
gäller i hög grad de ekonomiska beräkningar som redovisas i propositionen
och som antyder kostnadsbesparingar genom de föreslagna åtgärderna.
Av allt att döma torde åtgärderna i stället komma att leda till icke
obetydliga kostnadsökningar.

Till detta skall läggas att en omflyttning av S 1 medför problem för
värnpliktiga och fast anställd personal. Ca 40 % av de värnpliktiga vid S 1
bedriver postgymnasiala studier. För dem är förläggningen i Uppsala en
uppenbar fördel.

En förnyad bedömning från dessa utgångspunkter leder enligt utskottets
mening till den slutsatsen att S 1 och staben för Fo 47/48 bör
ligga kvar i Uppsala. Några anspråk på S 1 :s mark från kommunens sida
föreligger inte i nuläget. Yrkandena i motionerna 1974:1781 och
1974:1804 om avslag på propositionen i denna del bör därför bifallas. I
konsekvens härmed avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:1780.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om behovet av
pansarutbildning i Mellansverige. Det är emellertid enligt utskottets
mening inte tillfredsställande att ersätta nuvarande P 1 med en pansarbataljon
vid det nya infanteriförbandet i Strängnäs. Mycket talar för att
man i pansarfrågan bör ta steget fullt ut och upphäva beslutet om
nedläggning av P 1. De operativa och värnpliktssociala kraven blir då
bättre tillgodosedda och behovet av att enbart av Iokaliseringspolitiska
skäl flytta S 1 till Enköping förfaller. Utskottet ansluter sig helt till

FöU 1974:25

yrkandet i motionen 1974:1781 och — såvitt gäller förläggningsorten för
pansarutbildningen i Mellansverige - till yrkandet i motionen 1974:1804.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1974:1781, yrkande 1, beslutar upphäva
riksdagens tidigare fattade beslut om nedläggning av Göta
livgarde (P 1),

2. att riksdagen med bifall till motionerna 1974:1781, yrkande
2, och 1974:1804, yrkande 1, avslår Kungl. Maj:ts förslag om
ändrad lokalisering av Upplands signalregemente (S 1) och
staben för Uppsala—Västerås försvarsområden (Fo 47/48),

dels att utskottets hemställan under 5 och 6 — under förutsättning av
bifall till reservanternas förslag beträffande momenten 1 och 2 — bort ha
följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av motionen 1974:1781, yrkande
1, avslår Kungl. Maj:ts förslag såvitt gäller vad departementschefen
har förordat rörande verksamheten vid det
blivande infanteriförbandet i Strängnäs,

6. att riksdagen med anledning av motionen 1974:1781, yrkande
2, avslår förslaget i propositionen om bemyndigande för
Kungl. Maj:t att vidta övergångsåtgärder.

GOT AB 74 7683 S Stockholm 1974