Försvarspolitiken 1995/96
Betänkande 1994/95:FöU4
Försvarsutskottets betänkande
1994/95:FÖU04
Försvarspolitiken 1995/96
Innehåll
1994/95 FöU4
I betänkandet behandlas förslag som regeringen efter föredragning av statsrådet Peterson förelagt riksdagen i proposition 1994/95:100 bilaga 5.
I betänkandet behandlas dessutom 187 motionsyrkanden från 82 motioner. I bilaga 1 ges en översikt över motionernas behandling i betänkandet.
Under arbetet med betänkandet har utskottet inhämtat upplysningar av bl.a. företrädare för Försvarsdepartementet samt av personer i ledande ställning i myndigheter inom totalförsvaret. Utskottet har genomfört studiebesök vid myndigheter, företag och militära förband. Utskottet har även mottagit uppvaktningar och skrivelser.
Sammanfattning
Betänkandet behandlar främst totalförsvarets verksamhet och anslag för budgetåret 1995/96.
Ett nytt långsiktigt försvarsbeslut avses att fattas år 1996. Förberedelserna
för detta pågår. Mot den bakgrunden anser utskottet att många av de förslag som
förs fram i olika motioner kan anstå till den tidpunkten, för att på det viset få en mer samlad och övergripande beredning.
I avsnittet om säkerhets- och försvarspolitiken konstaterar utskottet att
regeringens bedömning om det säkerhetspolitiska läget ligger väl i linje med vad utskottet redan uttalat under innevarande riksmöte. Utskottet delar den bedömning som förs fram i flera motioner om de betydande svårigheter som för närvarande råder beträffande säkerhetspolitiska framtidsbedömningar. Det är emellertid inte aktuellt att nu göra försvarspolitiska vägval för framtiden, som medför långsiktiga konsekvenser för totalförsvaret.
Utskottet anser i likhet med regeringen att de mål och uppgifter som fastställdes i 1992 års försvarsbeslut bör ligga fast, men den säkerhetspolitiska utvecklingen gör det emellertid möjligt att göra smärre avsteg från nu gällande krav på vår förmåga att lösa krigsuppgifterna och på insatsberedskapen.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna samt Miljöpartiet de gröna reserverar sig var för sig mot vissa delar av utskottsmajoritetens uppfattning.
Moderata samlingspartiet anser att det finns brister i regeringens bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. De förhoppningar som fanns om en snabb demokratisering och stabilisering i Ryssland har inte infriats utan snarare grusats. Läget för vårt land i detta avseende är sämre.
Folkpartiet liberalerna framhåller i sin reservation att den säkerhetspolitiska arkitekturen i Europa är under fortsatt utveckling. Det är viktigt att Sverige i det läget tillförsäkrar sig stor handlingsfrihet i sin framtida försvars- och säkerhetspolitik.
Miljöpartiet de gröna anser för sin del att det svenska totalförsvaret måste anpassas till andra hot än militära och i stället göras mindre sårbart genom ett ekologiskt samhällsbyggande.
I avsnittet Försvarsutskottets uppföljning konstaterar utskottet att budgetåret 1995/96 är det andra året som de nya styrformerna kommer att tillämpas på Försvarsmakten. Utskottet anser att målbeskrivningarna för de skilda programmen inom Försvarsmaktens verksamhet måste utvecklas ytterligare, så att ökade möjligheter ges för riksdagen att följa upp och utvärdera verksamheten och härigenom kunna ta ställning till omprioriteringar.
Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att besluta om den slutliga
medelstilldelningen för de skilda programmen inom ramanslaget till Försvarsmakten. Sådana beslut bör inte delegeras till Försvarsmakten. Utskottet
föreslår att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet har anfört i denna fråga.
Utskottet anser vidare att regeringen framgent årligen bör inhämta riksdagens
godkännande beträffande inriktningen av verksamheten inom de olika programmen. Genom en sådan ordning kommer riksdagen formellt sett för varje budgetår att ta
ställning till vilka ändamål som medlen under ramanslaget till Försvarsmakten skall användas. Detta bör enligt utskottet riksdagen ge regeringen till känna.
Under rubriken Försvarsmakten m.m. behandlar utskottet främst verksamhetsmål och resursfördelning för Försvarsmaktens olika program för budgetåret 1995/96. En viktig del häri utgörs av ställningstaganden som rör besparingar och därmed sammanhängande verksamhetsinskränkningar.
Utskottet konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 lett till resultat som för huvuddelen av de prioriterade krigsförbanden ligger i linje med utsatta mål.
Riksdagens beslut under hösten 1994 med anledning av den ekonomisk-politiska propositionen innebar ett besparingskrav under budgetåret 1995/96 på ca 1,8 miljarder kronor för Försvarsmakten. Det har visat sig att det inte råder balans mellan verksamhet och resurser i Försvarsmaktens planering. En expertgrupp har på regeringens uppdrag granskat denna fråga och konstaterat att Försvarsmakten upprättat verksamhetsplaner vilka förutsätter att ca 4 miljarder kronor tillförs för budgetåret 1995/96. Det beror främst på kronans depreciering hösten 1992.
I rådande statsfinansiella läge anser utskottet att det inte är möjligt att anslå mer medel till Försvarsmakten än vad regeringen har föreslagit.
Utskottet föreslår därför att riksdagen till Försvarsmakten för det till 18 månader förlängda budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000
kr. Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna föreslår
i reservationer andra anslagsbelopp i linje med sina resp. motioner. Folkpartiet liberalerna anför i en motivreservation andra skäl än utskottsmajoriteten för det föreslagna ramanslaget.
Riksdagen föreslås godkänna de av regeringen begärda bemyndigandena att få lägga ut beställningar på försvarsmateriel m.m. för 55,8 miljarder kronor för tiden efter 1996.
Enligt utskottet bör riksdagen också godkänna av regeringen föreslagna förändringar av s.k. försvarsprisindex och av sättet att räkna om planeringsramen för JAS 39-projektet.
Regeringen anser att det efter den 1 november 1997 inte längre föreligger behov av att grundutbilda värnpliktiga vid Norrlandskustens marinkommando. Utskottsmajoriteten delar regeringens bedömning. Den framtida användningen av förbandets utbildningsresurser förutsätts övervägas i det kommande försvarsbeslutet. I en reservation (m, fp, kds och Sven Lundberg, s) förordas i
stället att frågans avgörande skjuts till det förestående försvarsbeslutet.
Regeringen har i propositionen föreslagit att ett gemensamt brigadcentrum inrättas för infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna. Utskottet förordar att riksdagen godkänner förslaget.
I flera motioner framförs krav på åtgärder för att förhindra vapenstölder. Utskottet, som anser det oacceptabelt att militära skjutvapen kommer i orätta händer, noterar att både regeringen och Försvarsmakten har initierat ytterligare åtgärder för att komma till rätta med det betydande samhällsproblem
som följer av att militära vapen stjäls eller på annat sätt förkommer. Motionerna bör därför inte bifallas.
Fem motioner föreslår ett ensidigt svenskt förbud mot s.k. antipersonella minor. Utskottet anser att ett internationellt förbud mot antipersonella minor utgör den enda varaktiga lösningen på de problem som de ger upphov till. Ett ensidigt nationellt förbud skulle -- såvitt utskottet kan bedöma -- innebära en
nedgång i svensk försvarsförmåga. Utskottet anser att ett slutligt ställningstagande till ett ensidigt beslut måste baseras på en heltäckande konsekvensanalys. Utskottet anser att underlag för närvarande saknas för ett sådant beslut. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa konsekvenserna av en sådan åtgärd. I en reservation (c, v och mp) förordas att Sverige inför förbud mot användning och övningar med antipersonella minor samt att lagren av sådana minor förstörs.
Enligt utskottet är det angeläget att frågan om civilt bruk av Försvarsmaktens resurser -- och då särskilt sjuktransporter med helikoptrar -- nu får en lösning. Utskottet är för sin del inte främmande för att regeringen författningsreglerar en skyldighet för Försvarsmakten att upprätthålla en helikopterberedskap så att ansvariga räddningsledare kan disponera helikoptrar i nödfall. Vad utskottet anfört om Försvarsmaktens helikoptrar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Under rubriken Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter föreslår utskottet att riksdagen anvisar medel till berörda myndigheter i enlighet med regeringens förslag.
Utskottet behandlar i ett särskilt avsnitt frågor som rör försvarsindustri och försvarsforskning. Utskottet förordar bifall till regeringens förslag att
avveckla anslaget för strategisk försvarsforskning. Bifall föreslås också till de av regeringen förordade anslagen till Försvarets forskningsanstalt och till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel.
I avsnittet Det civila försvaret ställer sig utskottet bakom regeringens förslag om principerna för styrning av det civila försvaret. Principerna innnebär bl.a. att en precisering görs av det s.k. funktionsbegreppet på så sätt att en funktion definitionsmässigt normalt bör beröra flera myndigheter och organisationer som behöver samordnas inbördes och med andra verksamheter.
Utskottet konstaterar att det civila försvaret föreslås få bära proportionellt sett mindre del av besparingarna inom totalförsvaret än det militära försvaret. Utskottet anser att besparingsprofilen för det civila försvaret är väl avvägd och föreslår att den ekonomiska ramen för det civila försvaret för budgetåret 1995/96 i enlighet med regeringens förslag fastställs till 3 283 214 000 kr.
Utskottet anser att regeringens förslag till beställningsbemyndiganden om 516
miljoner kronor för 1995/96 för nyproduktion av skyddsrum och ledningsplatser bör bifallas av riksdagen. För att undvika ekonomiska bindningar för framtiden och därmed öka statsmakternas handlingsfrihet inför ett nytt försvarsbeslut, anser utskottet att regeringen dock bör överväga att begränsa tilldelningen av beställningsbemyndiganden för skyddsrumsproduktion. Utskottet räknar med att riksdagen kommer att behandla frågan om principerna för det långsiktiga skyddsrumsbyggandet under nästa riksmöte.
I en gemensam reservation (m, fp och kds) anförs att regeringens bemyndigande för budgetåret 1995/96 bör begränsas till 250 miljoner kronor.
I avsnittet Anställda och totalförsvarspliktiga framhåller bl.a. utskottet att starka skäl talar för en mer samlad och uttalad hållning i frågorna som rör reservofficerarnas utbildning, anställning och utnyttjande i framtiden än vad regeringens redovisning antyder. Utskottet förutsätter att frågan om befälsordningen -- för såväl reserv- som yrkesofficerare -- bereds på ett sådant sätt att den resulterar i en sammanhållen syn inför försvarsbeslutet 1996.
I flera motioner förs fram förslag som aktualiserar en ändring av lagen om totalförsvarsplikt som riksdagen beslutade så sent som i december 1994.
Utskottet anser för sin del, att om det finns skäl för en ändring av principerna för totalförsvarets personalförsörjning -- och därmed i den nyligen beslutade lagen om totalförsvarsplikt -- bör detta prövas samlat och tidigast i samband med nästa försvarsbeslut.
Propositionen
Regeringen har i propositionen, bilaga 5
i avsnitt 1 föreslagit
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands (avsnitt 1.2).
i avsnitt 2 föreslagit
1. att riksdagen godkänner principerna för statsmakternas styrning av det civila försvaret (avsnitt 2.2),
4. att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört om strategisk försvarsforskning (avsnitt 2.7).
i avsnitt 3 föreslagit
1. att riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr,
2. att riksdagen godkänner regeringens förslag till nya delindex ingående i försvarsprisindex (avsnitt 3. III och IV),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera anslaget A 1. Försvarsmakten och bemyndiganderamarna enligt försvarsprisindex med hänsyn till
den faktiska prisutvecklingen under perioden den 1 juli 1994 till den 31 december 1994,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge beställning av materiel m.m.
och utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 55 800 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge beställningar av investeringar i anslagsfinansierade anläggningar för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 265 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
6. att riksdagen godkänner att Försvarsmakten genom beslut om merutgift på anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. får kompensation för förslitning av materiel som använts i FN-tjänst (avsnitt 3. II),
7. att riksdagen godkänner regeringens förslag till omräkning av planeringsramen för Gripen-projektet (avsnitt IV. 1),
8. att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett nytt system för beställningsbemyndigande för materiel och anslagsfinansierade anläggningar (avsnitt V. 5),
9. att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört om inrättande av ett brigadcentrum (avsnitt IV. 10),
10. att riksdagen till Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 111 297 000 kr.
i avsnitt 4 föreslagit
1. att riksdagen till Fortifikationsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 1 000 kr,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp av 2 000 000 000 kr,
3. att riksdagen till Försvarets materielverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
4. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 12 857 000 kr,
5. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 604 889 000 kr.
i avsnitt 5 föreslagit
1. att riksdagen fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonmiska ramen för det civila försvaret för budgetåret 1995/96 till 3 283 214 000 kr,
2. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 119 960 000 kr,
3. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 107 710 000 kr,
4. att riksdagen till Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 53 940 000 kr,
5. att riksdagen till Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,
6. att riksdagen till Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 243 121 000 kr,
7. att riksdagen till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 984 795 000 kr,
8. att riksdagen till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 681 509 000 kr,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram på 516 000 000 kr,
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av anslaget för budgetåret 1994/95,
11. att riksdagen till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 37 500 000 kr,
12. att riksdagen till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
13. att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 21 814 000 kr,
14. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 027 000 kr,
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av 75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgetår,
16. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 549 000 kr,
17. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 251 925 000 kr,
18. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
i avsnitt 6 föreslagit
1. att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr,
2. att riksdagen till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 512 707 000 kr,
3. att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
4. att riksdagen till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 166 175 000
kr,
5. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 13 396 000 kr,
6. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 244 000 kr,
7. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
8. att riksdagen till Totalförsvarets pliktverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 314 371 000 kr,
9. att riksdagen till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
10. att riksdagen till Vissa mindre nämnder för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 743 000 kr,
11. att riksdagen till Överklagandenämnden för totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 441 000 kr,
12. att riksdagen till Totalförsvarets chefsnämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr,
13. att riksdagen till Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns
verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 308 000 kr,
14. att riksdagen till Utredning av allvarliga olyckor för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr,
15. att riksdagen till Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 148 157 000 kr,
16. att riksdagen till Utbildning av civilpliktiga för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 204 574 000 kr.
Motionerna
Motioner avlämnade under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Fö201 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibilitet gentemot en vidgad hotbild,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Försvarsmakten skall underställas alla miljölagar, utan undantag
eller befrielse från miljöavgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att två regementen skall vara omställda till miljövärnsregementen senast år 1998,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delserie tre av JAS-projektet inte skall medfinansieras av staten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot export av JAS 39 Gripen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om vapenfri tjänst och värnpliktslagen att totalvägrare inte döms till fängelsestraff,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en försöksverksamhet med civilmotståndsutbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraftfulla åtgärder mot problemet med militära vapen som kommer i orätta händer,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljökonsekvensanalyser skall genomföras vid alla materielinköp,
ersättning av materiel och strategiska beslut inom Försvarsmakten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkomröstning efter regeringskonferensen 1996,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall göras mindre sårbart genom ett ekologiskt samhällsbyggande,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samutnyttjande av militärens materiel i det civila samhället.
1994/95:Fö202 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den internationella säkerhetspolitiska instabiliteten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en struktur för svensk fredsbevarande verksamhet som inte urholkar totalförsvarets ekonomiska ram,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återtagningsbegreppet för totalförsvaret bör ges ett brett och detaljerat innehåll,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beredskapskraven för det civila och det militära försvaret bör samordnas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att besparingarna inom Försvarsmakten inte får påverka vår incidentberedskap,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer skall vara ett komplement till det militära försvaret,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten att hålla fast vid den modernisering som pågår inom Försvarsmakten,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att former bör skapas som ökar det lokala deltagandet i utredningsarbetet inför grundorganisationsförändringar inom Försvarsmakten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det civila försvarets stöd till Försvarsmakten bör preciseras och konkretiseras,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att totalförsvarets uppgifter och den säkerhetspolitiska analysen bör hållas samman i förberedelserna inför nästa försvarsbeslut.
1994/95:Fö203 av Arne Andersson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om osäkerheten i den säkerhetspolitiska utvecklingen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försvarsindustriella frågor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strategisk försvarsforskning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värnpliktssystemets tillämpning i framtiden,
5. att riksdagen till A 1. Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 60 924 034 000 kr,
6. att riksdagen till D 1. Befolkningsskydd och Räddningstjänst för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 947 295 000 kr,
7. att riksdagen till D 2. Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 456 509 000 kr,
8. att riksdagen beslutar inrätta ett nytt anslag, G 17. Strategisk försvarsforskning, och till detta för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 45 000 000 kr.
1994/95:Fö204 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerhetspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snabba och konkreta beslut,
3. att riksdagen till anslaget A 1. Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar 4 350 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 54 910 534 000 kr,
4. att riksdagen till anslaget C 3. Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 47 940 000 kr,
5. att riksdagen till anslaget D 2. Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 250 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 431 509 000 kr,
6. att riksdagen till anslaget G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 20 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 128 157 000
kr.
1994/95:Fö205 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar 7 000 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 52 260 534 000 kr,
2. att riksdagen till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 anvisar 35 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 547 707 000 kr,
3. att riksdagen till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 160 175 000 kr,
4. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1995/96 anvisar 2 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 28 244 000 kr,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till fredsorganisationer m.m. under anslaget Stöd till frivilliga försvarsorganisationer,
7. att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 26 814 000 kr,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de icke-militära frågorna i Styrelsen för psykologiskt försvar,
9. att riksdagen till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för budgetåret 1995/96 anvisar 4 200 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 41 700 000 kr,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förebyggande åtgärder även skall innefatta åtgärder mot miljökatastrofer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av civilt medbestämmande i Överklagandenämnden för totalförsvaret,
12. att riksdagen till ÖCB: Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96 anvisar 6 040 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 126
000 000 kr,
13. att riksdagen till ÖCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 2 290 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 110 000 000 kr,
14. att riksdagen fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska ramen för det civila försvaret under Försvarsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1995/96 till 13 330 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 2 336 255 000 kr.
1994/95:Fö206 av Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett förbud av krigsverksamheter i Sverige och därmed avskaffar det militära försvaret och krigsmaterielindustrin/forskningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade anslag till kommunikationsvetenskaplig forskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges medverkan för att få till stånd ett internationellt förbud mot krig.
1994/95:Fö207 av Lennart Rohdin m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett könsneutralt uttagningssystem i fråga om samtliga utbildningar inom ramen för den nya totalförsvarsplikten,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förenklat mönstringsförfarande i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fö301 av Anders Svärd m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppdra åt Försvarsmakten att upphöra med övningar med truppminor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling och förstöring av lager av truppminor inom det svenska försvaret.
1994/95:Fö302 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att öka säkerheten vid förvaring och hantering av militära vapen och därmed minska risken för stöld.
1994/95:Fö303 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att arméns brigadcentrum med sin huvuddel lokaliseras till Skövde,
2. att riksdagen beslutar om en etablering av ett för Försvarsmakten gemensamt försörjningscentrum i Skövde,
3. att riksdagen beslutar att Skövde garnison även i fortsättningen får utvecklas inom funktionerna infanteri/pansar samt trängtrupper alternativt inom
funktionen förnödenhetsförsörjning inom Försvarsmakten.
1994/95:Fö304 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stulna/förkomna militära vapen redovisas utan avdrag för dem som
kommit till rätta,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att militära vapen nästan uteslutande skall förvaras i centrala, bevakade förråd och att detta arbete bör påskyndas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att militära vapen endast i undantagsfall bör förvaras i bostäder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den polis som ansvarar för ett visst område skall få information
om militärförrådens placering, bevakning och innehåll,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett större personligt ansvar bör läggas på den som kvitterat ut militära vapen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att personkontrollen bör förbättras redan i samband med mönstringen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett sista datum bör fastställas för de officerare och reservofficerare som ännu ej lämnat ifrån sig sina tjänstevapen (pistol M40).
1994/95:Fö305 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen skall ta initiativ till ett svenskt förbud mot export, lagring och användning av antipersonella minor.
1994/95:Fö306 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyttning av militära vapenförråd till mera lättbevakade områden.
1994/95:Fö307 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygräddningsberedskap i norra Sverige.
1994/95:Fö308 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en särskild strategi för att utveckla reservofficersinstitutionen.
1994/95:Fö309 av Bengt Silfverstrand och Ingegerd Wärnersson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av fortsatt civil pilotutbildning vid Trafikflygarhögskolan (TFHS),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inordnande av denna utbildning under Lunds universitet.
1994/95:Fö310 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot antipersonella minor.
1994/95:Fö311 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av systemet med en utbildningsreserv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheterna att införa plikttjänstgöring för alla män,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rekrytera värnpliktiga från utbildningsreserven till Hemvärnet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av de värnpliktigas situation.
1994/95:Fö312 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att polisen tilldelas en tvåmotorig helikopter för stationering på Göteborg-Säve,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dygnet-runt-beredskap med helikoptrar.
1994/95:Fö313 av Tomas Eneroth och Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att närmare utreda i vilken utsträckning plikttjänstgöring inom totalförsvaret leder till krigsplacering.
1994/95:Fö314 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i Skåne bidra till Sveriges försvar.
1994/95:Fö315 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett utredningsuppdrag till den sittande Försvarsberedningen, om det framtida vidmakthållandet av försvarets materielsystem.
1994/95:Fö317 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avbryta statens finansiering av utvecklingen av ubåt 2000.
1994/95:Fö318 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om militär ledningsstruktur vid alleuropeiskt försvarssamarbete.
1994/95:Fö319 av Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beställning av YS 2000,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den av marinen bedrivna varvsverksamheten på Muskö bör upphöra.
1994/95:Fö320 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att bättre utnyttja arméns moderna räddningshelikoptrar vid civila räddningsinsatser.
1994/95:Fö321 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas 1. att riksdagen avvisar förslaget om att värnpliktsutbildning vid KA 5 skall upphöra,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett fast marint försvar längs Norrlands kustområde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om KA 5 och korttidsutbildning.
1994/95:Fö322 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 20-årsgräns vid FN-tjänst i utlandet.
1994/95:Fö323 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida taktiska ledningen av Sydkustens marinkommando, MKS,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida taktiska ledningen av F 17,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för utveckling av Marinens officershögskola,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny taxibana vi F 17:s flygplats i Kallinge.
1994/95:Fö324 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att besparingar eller en eventuell avveckling av värnpliktsutbildningen vid KA 5 eller annat regemente skall beslutas i samband med den totala bedömning som sker inför nästa försvarsbeslut.
1994/95:Fö325 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den maritima utredningen prövar tillkomsten av ett Maritimt centrum för Bottenhavet och Bottenviken i Härnösand.
1994/95:Fö326 av Lena Klevenås och Mariann Ytterberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon ytterligare beställning av JAS-plan, utöver kontrakterade två delserier, inte bör komma i fråga.
1994/95:Fö327 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samtidig bedömning av KA 5, hela marinen och det framtida försvaret.
1994/95:Fö328 av Sven Bergström (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en snabb förbättring av räddningsberedskapen med helikopter i norra Sverige.
1994/95:Fö329 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors roll i försvaret.
1994/95:Fö330 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslut om grundutbildning vid KA 5 i Härnösand fattas först vid nästa totalförsvarsbeslut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den marina utbildningsverksamheten bör spridas med minst en enhet i varje hav,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljökonsekvensbeskrivningar skall vägas in vid kommande totalförsvarsbeslut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundutbildningen skall förläggas till de utbildningsenheter som
är utbildningsmässigt och ekonomiskt mest effektiva,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samordning av grundutbildningen vid de olika försvarsgrenarna skall prövas.
1994/95:Fö331 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att minska spridningen av vapenförvaringen hos militära och civila myndigheter.
1994/95:Fö332 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en vidgad hotbildsanalys,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppgifter för miljövärnsregementen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett miljövärnsregemente i Eksjö,
4. att riksdagen för inrättande av ett miljövärnsregemente i Eksjö anvisar medel ur nuvarande anslag A 1. Försvarsmakten.
1994/95:Fö333 av Eva Goës (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett miljövärnsregemente förlagt till Härnösand,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en frivillig värntjänst som är öppen för kvinnor och män,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall vara meriterande att ha genomfört den frivilliga värntjänsten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning och innehåll av den frivilliga värntjänsten.
1994/95:Fö334 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skånes försvar.
1994/95:Fö335 av Göran R Hedberg (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslut om den framtida grundutbildningen vid MKN/KA 5 bör fattas
först i samband med nästa försvarsbeslut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslut om den framtida grundutbildningen vid MKN/KA 5 bör beredas med den systematiska metod som beskrivs i proposition 1994/95:100 bil. 5 s. 86 f.
1994/95:Fö336 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon ytterligare beställning av JAS-plan, utöver kontrakterade två delserier, inte bör komma i fråga.
1994/95:Fö337 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de säkerhetspolitiska utvecklingstendenserna i Europa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning och säkerställande av riksdagens inflytande över försvarsplaneringen,
3. att riksdagen beslutar att grundutbildningen av värnpliktiga reduceras med
3 000 under kalenderåret 1996 i enlighet med de tankegångar som förs fram i motionen och att de därmed frigjorda medlen går till repetitionsutbildning och materielanskaffning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten Bill,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anskaffning av ytstridsfartyget YS 2000,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beslutsunderlag vid förändringar i grundorganisationen,
8. att riksdagen, i avvaktan på ett fullständigt beslutsunderlag i samband med försvarsbeslutet 1996, avslår regeringens föreliggande förslag om indragning av grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om önskvärdheten av att vid behov kunna återuppta trafikflygarutbildning,
10. att riksdagen beslutar att reducera de av regeringen föreslagna bemyndigandena 1995/96 för skyddsrum och ledningscentraler från 516 000 000 kr till 250 000 000 kr,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inför nästa försvarsbeslut kartlägga Försvarsmaktens uppväxlingsmöjligheter bl.a. genom en föryngrad officerskår,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inför nästa försvarsbeslut belysa leveranstakt och framtida modifieringsbehov för JAS 39 Gripen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inför nästa försvarsbeslut få underlag kring spaning--ledning--samband och annan elektronik inom Försvarsmakten,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frågor inom det civila försvaret som bör belysas inför nästa försvarsbeslut.
1994/95:Fö338 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokaliseringar till Bodens garnison.
1994/95:Fö339 av Ingvar Eriksson och Ingbritt Irhammar (m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försvaret av södra Sverige.
1994/95:Fö340 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen vid TFHS.
1994/95:Fö341 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om militära skyddsområden i Blekinge skärgård.
1994/95:Fö342 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de möjligheter till utveckling som finns inom försvaret i Blekinge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast möjligt avkräva besked från marinen och från försvarsindustrin om deras vilja till rationaliseringar.
1994/95:Fö343 av Elisa Abascal Reyes och Annika Nordgren (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättandet av ett frivilligt integrationsprogram för hemkomna FN-soldater i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upprätta ett samarbetsprogram mellan civila fredsorganisationer och de f.d. FN-soldaterna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta efteruppdragsplatser till de f.d. FN-soldaterna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda de f.d. FN-soldaternas erfarenheter på ett konstruktivt sätt mot våld i samhället.
1994/95:Fö344 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skrinlägga planerna på inköp av mark i Hässleholmsområdet för militärt bruk.
1994/95:Fö401 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omstruktureringen av de militära förbanden i Sollefteå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lokalisering av värntjänstutbildning till Nipanområdet i Sollefteå,
3. att riksdagen hos regeringen begär vidareutredning om etableringen av en miljöbiståndskår med placering i Sollefteå.
1994/95:Fö402 av Lena Klevenås och Inger Lundberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principiell möjlighet för civilpliktiga att få tillgodoräkna sig tjänstgöring utomlands i biståndsverksamhet etc.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en försöksverksamhet inom civilpliktens ram med utbildning för icke-militärt motstånd.
1994/95:Fö403 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ompröva räddningstjänstens finansiering så att orättvisorna mellan kommunerna minskar och så att olyckor förebyggs på ett effektivt sätt.
1994/95:Fö501 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en nationell riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska högskola/Lunds universitet.
1994/95:Fö502 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagen får en öppen redovisning om Sveriges engagemang i europeiskt vapensamarbete samt en
ekonomisk redovisning för kostnader för dessa engagemang.
1994/95:Fö503 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten inte bör
acceptera samarbetsavtal (joint venture-avtal) mellan svensk försvarsindustri och utländska vapenindustrier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en krisplaneringsgrupp med parlamentarisk insyn för vapenindustrin bör tillsättas.
1994/95:Fö601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kustbevakningen.
1994/95:Fö602 av Thomas Julin och Annika Nordgren (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det även fortsättningsvis skall finnas två kvalificerade miljöskyddsfartyg stationerade norr om Ålands hav.
1994/95:Fö603 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att låta utreda förutsättningarna för en multinationell övervakningscentral placerad på Gotland.
1994/95:Fö604 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att huvudansvaret för alla räddningsinsatser i Sverige överförs till Statens räddningsverk.
1994/95:Fö605 av Lars Bäckström (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en fast marin miljöstation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera en fast marin miljöstation till Uddevalla-Lysekil-regionen.
1994/95:Fö701 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snabba åtgärder för att förbättra larmsituationen i närområdet kring Ringhals kärnkraftverk.
1994/95:Fö702 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsplanering.
1994/95:Fö703 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven av förbättrad forskning och utbildning inom riskområdet.
1994/95:Fö704 av Göthe Knutson m.fl. (m, c, fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven av förbättrad och ökad forskning och utbildning på olika riskområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av Riskcentrums forsknings- och doktorandprogram.
1994/95:Fö705 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en riskforskningsorganisation vid Lunds universitet.
1994/95:Fö706 av Johnny Ahlqvist och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att tillsynen över järnvägsvagnar för farligt gods skärps och omfattas av samma hårda regler för alla vagnar.
1994/95:Fö901 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en frivillig värntjänst som är öppen för kvinnor och män,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall vara meriterande att ha genomfört den frivilliga värntjänsten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning och innehåll av den frivilliga värntjänsten.
1994/95:Fö902 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett försvarstekniskt
museum i Karlsborg.
1994/95:Fö903 av Birgitta Hambraeus och Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen antar förslag till Lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildnings- och forskningsresurser i Skåne.
1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besparing inom försvaret.
1994/95:Ju629 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär att Försvarsmakten får i uppdrag att snarast redovisa de åtgärder som vidtagits för att höja säkerheten vid förvar av vapen.
1994/95:Ju807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen att
tjänstevapen ej får förvaras i hemmet och att det görs en översyn av bestämmelserna för de militära vapenförråden.
1994/95:U401 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges försvar.
1994/95:U404 av Eva Zetterberg m.fl. (v, mp, kds) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lag om svenskt förbud mot användning,
lagring, produktion och export av truppminor.
1994/95:U409 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen begär att regeringen inför ett unilateralt totalförbud mot tillverkning, export, lagring och användning av antipersonella minor.
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsplutonerna.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att JAS skall brukas så att bullerstörningarna inte ökar.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om räddningskår vid miljökatastrofer.
1994/95:A443 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten bör överlämna de tomma lokaler som friställs på F 6:s flottiljområde till Karlsborgs kommun utan ekonomiskt anspråk.
1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad säkerhet vid sjötransporter av farligt gods.
Utskottet
Säkerhets- och försvarspolitiken m.m.
Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen har anfört i propositionen (s. 3--7) om Det säkerhetspolitiska läget samt om Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Utskottet behandlar också motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkandena 1, 13 och 14, Fö202 (kds kommittémotion) yrkandena 4--6 och 14, Fö203 (m kommittémotion) yrkande 1, Fö204 (v) yrkande 1, Fö206 (mp), Fö332 (mp) yrkande 1, Fö337 (fp) yrkande 1, Fö343 (mp) samt U401 (c partimotion) yrkande 3.
Regeringen
Regeringen framhåller att den säkerhetspolitiska miljön i Nordeuropa och i Sveriges närområde från svenska utgångspunkter har stabiliserats ytterligare jämfört med vad som gällde när det nu gällande försvarsbeslutet fattades år 1992. De ryska trupperna i de baltiska staterna har under hösten 1994 slutligt återvänt till Ryssland. Sverige och Finland har från den 1 januari 1995 inträtt
som medlemmar i Europeiska unionen och deltar i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. Regeringen anser att medlemskapet i EU innebär en
nettofördel, ett säkerhetspolitiskt plus.
Regeringen framhåller att de västliga samarbetsorganisationernas arbete vidareutvecklas genom successiva beslut och anpassas till nya ramar och uppgifter. Den europeiska unionen (EU) får enligt regeringen en utvidgad säkerhetspolitisk betydelse som ett centralt instrument för att utsträcka det västeuropeiska samarbetet österut. NATO har utgjort och utgör alltjämt ett viktigt bidrag till stabiliteten i Europa och en manifestation av den transatlantiska länk som är ett viktigt inslag i den europeiska säkerheten. NATO har -- enligt regeringen -- vidgat sin politiska roll, vilket illustreras av NACC och PFP-initiativet. Dessa utgör tydliga tecken på NATO:s strävan att aktivt bidra till att skapa gynsamma förutsättningar för framtida alleuropeisk säkerhet.
Relationen mellan USA och de europeiska NATO-staterna förefaller enligt regeringens mening utvecklas mot ett mer jämbördigt partnerskap. USA ser i dag positivt på att de europeiska NATO-medlemmarna inom Västeuropeiska unionen (VEU) påtar sig en större roll inom alliansen. VEU:s potentiella betydelse som brygga mellan EU och NATO samt som bärare av en eventuell framtida gemensam försvarspolitik inom EU blir enligt regeringens mening tydligare.
Konferensen om säkerhet och samarbete (ESK) inledde sitt arbete i Helsingfors år 1975. Den omfattar alla stater i Europa och det tidigare Sovjetunionen samt USA och Kanada. Till ämnen som behandlas av organisationen hör säkerhetsfrågor av militär och politisk art. Regeringen anmäler att konferensen har ändrat namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Som en följd av namnändringen bör 1 § lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands ändras.
Regeringen anser att OSSE som ett regionalt säkerhetsorgan utgör ett huvudelement i formandet av en ny europeisk säkerhetsarkitektur. Det breda deltagandet erbjuder enligt regeringens mening unika kontaktmöjligheter mellan alla stater i vår del av världen men gör samtidigt beslutsfattandet tungrott. OSSE:s säkerhetspolitiska betydelse har främst legat på det allmänpolitiska, förtroendeskapande och konfliktförebyggande planet.
De nordiska ländernas säkerhetspolitik präglas av både kontinuitet och förnyelse. Regeringen redovisar att Norge och Finland betonar den bestående karaktären av de ryska strategiska intressena i norra Europa och vidmakthåller bl.a. därför en i huvudsak oförändrad satsning på försvaret. Finland har på några år genomfört en omläggning av sin säkerhetspolitik. Norges säkerhetspolitik baseras liksom tidigare på den transatlantiska länken till USA
inom NATO. Samtidigt finns en norsk ambition att utveckla de direkta säkerhetspolitiska banden med övriga Europa.
I en situation där tidigare militära hot helt försvunnit har den danska säkerhetspolitiken i ökande grad inriktats mot att fortsatt föra in Danmark i ett multinationellt säkerhetspolitiskt samarbete. Regeringen noterar en uttalad
dansk satsning på förmåga att delta i internationella operationer.
Det f.d. Sovjetunionen har sönderfallit i ett stort antal stater med varierande inre säkerhet. Huvudarvtagaren Ryssland har förblivit en kärnvapensupermakt men kommer i övrigt endast att spela en regional stormaktsroll. Regeringen konstaterar att utvecklingen i det tidigare Sovjetunionen, och inte minst i Ryssland, alltjämt präglas av betydande politisk instabilitet och stora ekonomiska problem. Den ekonomiska utvecklingen
tyngs även av miljöförstöring, försämrad folkhälsa, betydande kriminalitet och politisk osäkerhet.
Regeringen redovisar att en ny rysk militärdoktrin har formulerats i övergripande termer. De långsiktiga målen för krigsmaktens utveckling pekar mot
en framtida militär styrkestruktur omfattande en och en halv miljon man. Kärnan
avses -- enligt regeringens bedömning -- utgöras av strategiskt rörliga styrkor
med hög kvalitet. Målet synes vara att den nya strukturen skall vara införd vid
sekelskiftet.
Inom större delen av Oberoende staters samvälde finns i dag en tendens till närmare samarbete. Regeringen bedömer dock att drivkrafterna främst är ekonomiska. Intressemotsättningarna mellan medlemsstaterna gör dock den fortsatta utvecklingen mycket svårbedömbar.
Regeringen framhåller att de baltiska staternas självständighet successivt har konsoliderats. Regeringen anser att samhörigheten med Västeuropa
har mycket stor säkerhetspolitisk betydelse för dessa stater. En förstärkning av förmågan att hävda den territoriella kontrollen och integriteten i fred är enligt regeringens uppfattning central.
Östersjöområdet torde i det nya läget i Europa vara av militärstrategisk betydelse för Ryssland. Området representerar nu Rysslands gränszon mot EU-staterna i väst. Finska viken och S:t Petersburgsområdet har fått ökad betydelse inte minst som enda utskeppningsväg till Östersjön från själva Ryssland.
Kärnvapenfrågorna har, enligt regeringen, under de senaste åren haft en undanskymd roll. Kärnvapendimensionen kvarstår dock som ett fundamentalt element i den säkerhetspolitiska miljön. Inom de erkända kärnvapenmakterna -- och då i synnerhet USA och Ryssland -- sker omfattande kvantitativa reduktioner
och kvalitativa förbättringar av kärnvapenarsenalerna. Regeringen bedömer att det inte finns något som pekar på att någon av de båda staterna under överskådlig tid är beredd att helt avstå från kärnvapen.
Regeringen framhåller att den ryska kärnvapenstrategiska utvecklingen befäster bedömningen att Kolahalvön med angränsande havs- och landområden, från
rysk horisont, relativt sett kommer att öka i strategisk betydelse. Kolaområdet
blir därför enligt regeringens mening ett dominerande inslag i det nordiska områdets säkerhetspolitiska situation.
Regeringen anser att det tidigare dominerande hotperspektivet som grundades på storkrigsscenarier saknar aktualitet i dagens Europa. I stället riktar regeringen uppmärksamheten mer mot de risker som sammanhänger med uppdämda historiska, etniska och religiösa spänningar främst inom Central- och Östeuropa.
I långt större utsträckning än tidigare kretsar därmed de säkerhetspolitiska ansträngningarna i Europa kring konfliktförebyggande samarbete inom hela det politiska, ekonomiska och militära fältet. Regeringen anser att multinationell krishantering och fredsbefrämjande insatser får en allt viktigare roll inom det
militära området.
Sammanfattningsvis befästs, enligt regeringens bedömning, de i 1992 års totalförsvarsbeslut redovisade gynnsamma förutsättningarna i vårt närområde under återstoden av försvarsbeslutsperioden. Regeringen anser därför att de säkerhetspolitiska mål och uppgifter som fastställdes i 1992 års totalförsvarsbeslut bör ligga fast. Den säkerhetspolitiska utvecklingen innebär
emellertid enligt regeringen att det är möjligt att göra vissa avsteg från nu gällande operativa krav på förmåga och insatsberedskap.
Förutom förslaget till Lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, lämnar regeringen inga förslag till riksdagen.
Regeringen avser att återkomma med en mer utförlig och långsiktig bedömning av säkerhets- och försvarspolitiken i samband med nästa totalförsvarsbeslut.
Motionerna
I sin partimotion Fö201 framhåller Miljöpartiet de gröna att säkerhetspolitik
inte enbart gäller militära frågor. Orsakerna till krig och konflikter är ofta av ekonomisk, ekologisk, religiös och kulturell natur. Andra hot än militära är även reella i den meningen att de skadar och dödar människor. I dag finns inga militära hot mot Sverige. Ryssland som -- enligt Miljöpartiet -- traditionellt betraktats som fiende av den svenska militären saknar såväl vilja
som förmåga att genomföra en invasion av Sverige. Miljöpartiet föreslår därför flexibilitet gentemot en vidgad hotbild (yrkande 1).
Miljöpartiet säger nej till observatörskap eller medlemskap i VEU. Efter regeringskonferensen 1996 vet vi mer om hur den framtida försvarspolitiken inom EU kommer att se ut. Miljöpartiet kräver en folkomröstning om det visar sig att Sverige får nya åtaganden eller skyldigheter inom det försvarspolitiska
området efter regeringskonferensen. Motionärerna kräver öppenhet från regeringens sida, när det gäller agerandet i EU på det försvarspolitiska området. I yrkande 13 hemställs att det genomförs en folkomröstning efter regeringskonferensen 1996.
Dagens samhälle är utomordentligt sårbart. Ett ekologiskt väl anpassat samhällsbygge blir långt mera robust och fordrar mindre av speciella försvarsåtgärder. Sårbarhet och ensidiga beroendeförhållanden kan leda till konflikter. Det handlar enligt motionärerna framför allt om energi- och livsmedelsförsörjningen men också om den ekonomiska internationaliseringen som medför beroende av starka maktcentra utan demokratisk förankring. Motionärerna anser att det civila försvaret skall stärkas och att man bör prioritera andra hotbilder än de militära, t.ex. kriser på grund av miljökatastrofer, men också spela en aktiv roll när det gäller att få till stånd ett ekologiskt och småskaligt samhällsbyggande. Sverige bör sålunda göras mindre sårbart genom ett
ekologiskt samhällsbyggande (yrkande 14).
I kommittémotion Fö202 (kds) (yrkande 4) framhåller motionärerna den internationella säkerhetspolitiska instabiliteten. Motionärerna anser att det kalla krigets exceptionella rationalitet övergått till en era med instabilitet och ovisshet. Sålunda förekommer regional instabilitet i många delar av världen. Ryssland förblir en stark militär makt, samtidigt som Förenta staterna
för lång tid framöver kommer att vara den viktigaste stabiliserande faktorn för
internationell säkerhet. I Europa fortsätter det fredliga integrationsarbetet i
de västliga delarna. I Öst- och Centraleuropa finns både positiva tecken på återhämtning och vilja till samarbete men också oroväckande företeelser som olösta konflikter och upplösning. Motionärerna anser att den främsta säkerhetsrisken betår av regionala konflikter som via en eskalering kan äventyra regional och internationell stabilitet.
Andra risker är att massförstörelsevapen sprids till mindre nogräknade länder, samt allvarliga icke-militära hot som terrorism och organiserad kriminalitet.
Totalförsvaret måste enligt motionärerna göras mer flexibelt för att i ökad utsträckning kunna medverka i humanitära och fredsbevarande operationer. Den svenska säkerhetspolitiken får i långt större utsträckning än tidigare en europeisk dimension vad gäller fredsskapande verksamhet i Europa. Det är därför
nödvändigt att det skapas en struktur för svensk fredsbevarande verksamhet. Resurserna för denna får dock enligt motionärerna inte urholka totalförsvarets ekonomiska ramar. Totalförsvarets grundläggande uppgift är att ansvara för försvaret av Sverige. I yrkande 5 hemställer motionärerna att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om att en struktur för svensk fredsbevarande verksamhet inte skall urholka totalförsvarets ekonomi.
Motionärerna anser vidare att återtagningsbegreppet för totalförsvaret bör ges ett brett och detaljerat innehåll (yrkande 6). För att ett återtagande
av totalförsvarets förmåga skall bli verkningsfullt måste en plan för detta finnas framtagen och ständigt uppdaterad.
I motionen anförs vidare att totalförsvarets uppgifter och den säkerhetspolitiska analysen bör hållas samman i förberedelserna inför nästa försvarsbeslut. Regeringen aviserar att försvarsbeslutet skall beredas och fattas i två etapper. Den första skall omfatta säkerhetspolitiken, totalförsvarets mål samt ekonomin. Den andra etappen skall omfatta inriktningen
m.m. av den militära krigsorganisationen samt det civila försvaret i fred och krig. För att det skall råda balans mellan uppgifter och resurser när försvarsbeslutet fattas måste det, enligt motionärerna, upprätthållas en tät kontakt mellan de två etapperna (yrkande 14).
I kommittémotion Fö203 (m) ifrågasätter motionärerna den förenklade beskrivning av det säkerhetspolitiska läget som regeringen gör i propositionen (yrkande 1). De allmänna förhoppningar om en relativt snabb demokratisering och
stabilisering i Ryssland som fanns 1992 har inte infriats. Osäkerheten har snarare institutionaliserats. Den politiska osäkerheten och de många frågetecknen kring Rysslands väg är ännu tydligare i dag än 1992. Dessa utgör en viktig del av beslutsunderlaget av såväl regeringens nu aktuella förslag som
inför nästa försvarsbeslut. Den europeiska säkerhetsarkitekturen är enligt motionärernas mening långtifrån färdig.
I Vänsterpartiets partimotion Fö204 behandlas säkerhetspolitiken. Vänsterpartiet menar att de gynnsamma förändringarna i vårt närområde, trots instabiliteten i stora delar av östra Europa, är tillräckligt långsiktigt hållbara och av sådan karaktär att de motiverar ytterligare minskningar inom försvarets område. Politiska och materiella förutsättningar för ett militärt angrepp mot Sverige finns inte. Detta föreslås riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 1).
I motion Fö206 (mp) anser motionären att det tycks råda något slags internationell samstämmighet om att krig, dvs. att man på ett organiserat initiativ dödar varandra, är en oundviklig del av somligas vardag. Vårt eget land lägger varje år stora belopp på att underhålla en krigsorganisation i händelse av att vi skulle misslyckas i försöken med att reda ut eventuella problem på ett vettigare sätt. Motionären anser att resurser i stället borde satsas på helt andra saker, t.ex. ökade anslag till forskning om kommunikationsvetenskap (yrkande 2). Motionären förordar vidare att det militära försvaret avskaffas (yrkande 1) och att Sverige medverkar till att få ett internationellt förbud mot krig (yrkande 3).
I motion Fö332 (mp) redovisar motionären att vårt förhållandevis välmående land är värt att försvara. Trots demokratisering och nedrustning i många länder
är världsläget mycket allvarligt med tanke på miljöförstöring, fattigdom och olika typer av krigföring. Motionären ser hellre en vidgad hotbildsanalys och en samling kring behovet av en grön omrustning (yrkande 1).
I Folkpartiet liberalernas partimotion Fö337 redovisar partiet sin syn på de säkerhetspolitiska utvecklingstendenserna i Europa. Motionärerna framhåller att
det var små möjligheter att vid förra försvarsbeslutet göra några som helst säkerhetspolitiska långsiktsbedömningar. Beslutet var således inte någon anpassning till ett nytt säkerhetspolitiskt läge utan en fortsatt strukturomvandling av svenskt försvar. Förhoppningarna om fred, frihet, demokrati och samarbete i Europa var vida mer optimistiska än i dag. Förhoppningarna är om inte pessimistiska så ändå vida mer realistiska än de var
våren 1992. Folkpartiet anser att Sverige befinner sig i en övergångsperiod från efterkrigstidens blockuppdelning och kalla krig till något som ännu är svårt att bedöma. Den direkta hotbilden för svensk del har kraftigt försvagats och kommer att bestå under överskådlig tid, men osäkerheten om den långsiktiga utvecklingen är stor. I motionen framhålls att det ligger i Sveriges intresse att Europas framtida säkerhetsordning blir så stark som möjlig.
De olika europeiska säkerhetsstrukturernas utveckling mot en gemensam europeisk säkerhet måste beaktas vid långsiktiga bedömningar om svensk säkerhetspolitik. Vad som sålunda anförs om den säkerhetspolitiska utvecklingen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 1).
Situationen för de hemvändande FN-soldaterna behandlas i motion Fö343 (mp). Att ta emot hemvändande soldater världen över på ett bra sätt är ett problem. Motionären föreslår ett frivilligt samarbetsprogram med befintliga fredsorganisationer i Sverige samt att det inrättas speciella "efteruppdragsplatser" där soldaterna kan få ta del av andras villkor och få ansvarsfulla uppgifter och möjlighet att integrera sig med övriga samhället. Soldaterna bör vidare uppmanas att delta i ett fortsatt civilt fredsarbete på hemmaplan.
I partimotion U401 (c) behandlar Centerpartiet sin syn på vissa förändringar i försvaret. I motionen anförs att det kalla krigets slut innebär att den säkerhetspolitiska situationen förändrats. Osäkerhetsfaktorerna har en annan karaktär än tidigare. Sverige måste även fortsättningsvis ha ett starkt försvar. Avspänningen mellan staterna gör det dock möjligt att -- liksom i andra länder -- minska försvarsutgifterna. Försvarets struktur måste emellertid
anpassas för att möta de nya hotbilderna. Förmågan och beredskapen att möta nya
hot, t.ex. flyktingströmmar eller en katastrof i vårt närområde, måste ständigt
utvecklas. Förmågan att värja oss mot kuppartade anfall får ökande betydelse. Samtidigt måste vi behålla handlingsfriheten att bygga upp ett starkare invasionsförsvar. Den allmänna värnplikten skall enligt motionärerna behållas, och försvaret skall ha en decentraliserad struktur. De nya hotbilderna motiverar att det civila försvaret upprätthålls minst i nuvarande omfattning. Vad som sålunda anförts om Sveriges försvar föreslås riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 3).
Utskottet
Utskottet behandlar inledningsvis regeringens förslag till Lag om ändring i
lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. I lagen medges
att regeringen får ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands, utan att höra riksdagen, efter begäran av bl.a. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK). Organisationen har den 1 januari 1995 bytt namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Som en följd av namnändringen behöver 1 § i lagen ändras. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag.
Flera motioner tar upp frågor som rör Sveriges säkerhetspolitiska miljö och
dess konsekvenser för försvaret.
Flera motioner pekar på den osäkerhet som för närvarande råder beträffande möjligheterna att nu göra säkerhetspolitiska bedömningar om framtiden och på grundval av sådana göra säkerhets- och försvarspolitiska vägval. Detta tas upp i kommittémotion Fö203 (m), partimotion Fö337 (fp) samt i kommittémotion Fö202 (kds).
I kommittémotion Fö203 (m) ifrågasätter motionärerna den förenklade säkerhetspolitiska beskrivning som regeringen gör. Den politiska osäkerheten och de många frågetecknen kring Rysslands väg är ännu tydligare i dag än 1992, vilket utgör en viktig del av beslutsunderlaget.
Vid förra försvarsbeslutet var det enligt partimotion Fö337 (fp) små möjligheter att göra säkerhetspolitiska långsiktsbedömningar. Den direkta hotbilden mot Sverige har kraftigt försvagats. Europas framtida säkerhetsordning måste bli så stark som möjligt, och samtidigt måste säkerhetsstrukturernas utveckling i Europa beaktas vid långsiktiga bedömningar av svensk säkerhetspolitik.
Centerpartiet anser i sin partimotion U401 (c) att osäkerhetsfaktorerna har en annan karaktär än tidigare. Sverige måste även fortsättningsvis ha ett starkt försvar. Försvarsutgifterna kan minska. Försvaret måste dock anpassas till att möta nya hotbilder som t.ex. flyktingströmmar och katastrofer. Den allmänna värnplikten skall enligt Centerpartiet behållas, och försvaret skall ha en decentraliserad struktur.
I partimotion Fö204 (v) framhålls att de gynnsamma förändringarna i vårt närområde är tillräckligt långsiktigt hållbara och av sådan karaktär att de motiverar ytterligare minskningar inom försvarets område. I motion Fö206 (mp) förordas bl.a. att det militära försvaret avskaffas och att Sverige medverkar till ett internationellt förbud mot krig.
I kommittémotion Fö202 (kds) pekar motionärerna på den internationella säkerhetspolitiska instabiliteten och att regionala konflikter kan äventyra stabiliteten. Totalförsvaret måste göras mera flexibelt för att kunna medverka i humanitära och fredsbevarande operationer. Det får dock inte urholka totalförsvarets ekonomi. Återtagningsbegreppet för totalförsvaret bör ges ett detaljerat innehåll. Civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer skall utvecklas. Överväganden om totalförsvarets uppgifter och den säkerhetspolitiska
analysen bör hållas samman inför nästa försvarsbeslut.
Utskottet erinrar inledningsvis om sina tidigare uttalanden om säkerhets- och
försvarspolitiken under innevarande riksmöte. Utskottet har sålunda nyligen till utrikesutskottet yttrat (1994/95:FöU1y) sig över proposition 1994/95:19 om
Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen och därvid redovisat sina bedömningar om de säkerhetspolitiska nettofördelar som medlemskapet innebär för
Sverige. I sitt yttrande (1994/95:FöU2y) till finansutskottet över proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. framhåller utskottet att den säkerhetspolitiska miljön i Nordeuropa och i Sveriges närområde, från svenska utgångspunkter, har stabiliserats ytterligare jämfört med då 1992 års försvarsbeslut fattades. Återdragandet av de ryska trupperna ifrån de baltiska staterna har slutförts, och de har 1994 återvänt till Ryssland. Såväl Finland som Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlemmar i Europeiska unionen.
I budgetpropositionen (bilaga 5, s. 3--7) redovisar regeringen vissa utgångspunkter rörande den internationella säkerhetspolitiska utvecklingen, med
bäring på totalförsvaret de närmaste åren. Regeringen anser att de mål och uppgifter som fastställdes i 1992 års försvarsbeslut bör ligga fast, men den säkerhetspolitiska utvecklingen gör det emellertid möjligt att göra smärre avsteg från nu gällande krav på förmåga och insatsberedskap.
Utskottet -- som med uppmärksamhet följer den militärpolitiska utvecklingen i Sveriges närområde -- delar den bedömning som flera motionärer gör beträffande de betydande svårigheter som för närvarande råder beträffande säkerhetspolitiska framtidsbedömningar. Det är emellertid inte aktuellt att nu göra försvarspolitiska vägval för framtiden, som medför långsiktiga konsekvenser för totalförsvaret. Propositionen tar primärt fasta på att besluta
om försvarspolitiken och totalförsvaret det kommande budgetåret. Förberedelser för beslut om försvarspolitiken för tiden efter nästa budgetår pågår. Alla riksdagspartier medverkar i detta.
Utskottet kan efter att ha tagit del av regeringens redogörelse konstatera att regeringens bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde,
och dess inverkan på försvarspolitiken och totalförsvaret under budgetåret 1995/96, ligger väl i linje med vad utskottet redan uttalat under innevarande riksmöte. Utskottet har sålunda inget att invända mot vad regeringen anför.
Utskottet utgår från att frågor om totalförsvarets framtida utformning kommer
att behandlas ingående i samband med förberedelserna för nästa försvarsbeslut. Regeringen har organiserat förberedelsearbetet i flera etapper. Regeringen har aviserat att den till nästa riksmöte kommer att föreslå riksdagen inriktning av
säkerhets- och försvarspolitiken, mål för totalförsvaret samt principiella frågor om totalförsvarets utformning. Förslag om den närmare inriktningen av det militära och civila försvarets organisation och verksamhet i fred och krig avses härefter föreläggas riksdagen i en andra etapp hösten 1996.
Med hänsyn till den osäkerhet som råder om den säkerhetspolitiska utvecklingen, avser regeringen härutöver att lägga in säkerhetspolitiska kontrollstationer, såväl före som efter det planerade försvarsbeslutet. Riksdagen ges därmed, enligt utskottets mening, flera tillfällen att successivt
göra säkerhets- och försvarspolitiska ställningstaganden och att efter hand anpassa totalförsvarets mål och inriktning med hänsyn till dessa kontrollstationer. Utskottet anser därmed att önskemålet i Fö202 (kds) yrkande 14 om att hålla samman överväganden om totalförsvarets uppgifter och den säkerhetspolitiska analysen tillgodoses.
Riksdagen kommer sålunda att relativt snart behandla säkerhets- och försvarspolitikens inriktning och dess konsekvenser för totalförsvarets mål, verksamhet och finansiering, men i ett mer långsiktigt perspektiv än vad som nu
är fallet.
Det är enligt kommittémotion Fö202 (kds) yrkande 5 nödvändigt att det inom Försvarsmakten skapas en struktur för att medverka i internationella fredsbevarande verksamheter. Resurserna för denna får dock inte enligt motionärernas mening urholka totalförsvarets ekonomi. Utskottet har för sin del
ingen annan mening än motionärerna i detta avseende. Försvarsmakten bör även framgent organiseras för att ha en god förmåga att ställa väpnade styrkor till FN:s och OSSE:s förfogande. Att medverka i sådana insatser får enligt utskottets mening även positiv inverkan i olika avseenden på Försvarsmaktens utveckling. Någon förändring av det sätt på vilket de fredsbevarande insatserna
finansieras är inte påkallad. Därför behöver inte riksdagen nu ta ställning till frågan.
I motion Fö206 (mp) förordas bl.a. att det militära försvaret avskaffas och
att Sverige verkar för ett internationellt förbud mot krig. Utskottet vill inledningsvis understryka att ett starkt stöd till Förenta nationerna och ett konsekvent hävdande av folkrätten är grundläggande drag i den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Sverige verkar i alla internationella sammanhang för att mellanstatliga konflikter skall lösas med icke-militära medel. Utskottet erinrar om att alla FN:s medlemsstater har -- genom FN-stadgan -- förpliktat sig att lösa internationella tvister med fredliga medel. Vidare skall medlemsstaterna avhålla sig från hot om eller bruk av våld som riktar sig mot en annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende. Utskottet konstaterar sålunda att det redan finns ett internationellt förbud mot angreppskrig eller hot om sådant. Enligt FN-stadgan finns emellertid en uttrycklig rätt för en stat till militärt självförsvar i händelse av att den utsätts för ett väpnat angrepp. Det finns således ett stöd i stadgan till militärt självförsvar och därmed till att upprätthålla en försvarsmakt.
Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör inte motionerna Fö202 (kds) yrkandena 4--6 och 14, Fö203 (m) yrkande 1, Fö204 (v) yrkande 1, Fö206 (mp), Fö337 (fp) yrkande 1 och U401 (c) yrkande 3 bifallas av riksdagen.
I motion Fö201 (mp partimotion) och Fö332 (mp) framhålls behovet av att Sverige anpassas mot andra hot än rent militära och görs mindre sårbart genom ett ekologiskt samhällsbyggande.
Utskottet anser att motionärerna för fram förslag till anpassning av totalförsvaret för att möta hot mot Sverige, som inte primärt är av mellanstatlig eller mellanfolklig natur. Sveriges förmåga att möta påfrestningar av den art som motionärerna aktualiserar är ytterst ett resultat av den förda politiken inom en mängd olika områden. Delar av totalförsvarets resurser och det civila samhällets beredskapsförberedelser i fred kan tillgodogöras t.ex. vid katastrofer och flyktingströmmar. Överväganden om på vilket sätt totalförsvaret skall utformas även för dessa typer av hot ingår enligt utskottets mening i förberedelserna för nästa försvarsbeslut. Motionerna
Fö201 (mp) yrkandena 1 och 14 och Fö332 (mp) yrkande 1 bör därför inte bifallas
av riksdagen.
Miljöpartiet säger i motion Fö201 (mp) yrkande 13 nej till observatörskap eller medlemskap i VEU och kräver öppenhet från regeringens sida när det gäller
agerandet i EU på det försvarspolitiska området. Därför bör det genomföras en folkomröstning efter regeringskonferensen 1996.
Utskottet delar motionärernas krav på öppenhet från regeringens sida när det gäller Sveriges medverkan i unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Genom den utvidgning av VEU-kretsen som ägt rum har dess betydelse som forum för europeiska säkerhetspolitiska diskussioner ökat. Utskottet har tidigare (1994/95:FöU1y) pekat på de fördelar som observatörskapet kan ha. Ett aktivt svenskt observatörskap i VEU ger insyn i, information om och tillgång till de europeiska säkerhetspolitiska diskussioner som pågår i den utvidgade VEU-kretsen. Observatörskapet ger således underlag inför den kommande översynskonferensen då även VEU:s roll inför EU kommer att beröras, utan att trovärdigheten för den militära alliansfriheten rubbas.
Utskottet utgår ifrån att regeringen kommer att informera berörda utskott kontinuerligt -- utöver den information som kommer att lämnas till riksdagens EU-nämnd -- och därmed ge utskotten goda tillfällen att samråda med regeringen om Sveriges agerande i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. Därmed ges riksdagen även insyn i hur observatörskapet i VEU utnyttjas för svenskt vidkommande, och vilka erfarenheter som dras av detta inför översynskonferensen.
Enligt utskottets mening är det därför inte nödvändigt att nu ta ställning till behovet av en folkomröstning. Ett ställningstagande till en sådan bör sålunda anstå. Därför bör motion Fö201 (mp) yrkande 13 inte bifallas.
I motion Fö343 (mp) föreslås en rad olika insatser för att hantera de problem
som, enligt motionärens mening, är förenade med att ta om hand hemvändande FN-soldater.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen framhåller att multinationell krishantering och internationella fredsbefrämjande samt humanitära insatser får en allt viktigare roll. Förmågan att medverka vid sådan
insatser är därför viktig. Utskottet har erfarit att regeringen därför utreder hur Sveriges militära och civila insatsstyrkor bör utformas och organiseras framgent. Problem av den art som aktualiseras i motionen bör ingå i utredningsarbetet. Utskottet har vidare erfarit att Försvarsmakten numera på olika sätt redan gör betydande insatser för hemvändande FN-soldater, för att förebygga de problem som berörs i motionen. Det bör emellertid närmast ankomma på regeringen och Försvarsmakten att överväga frågor av den art som motionären för fram. Något beslut av riksdagen är inte påkallat. Motion Fö343 (mp) bör sålunda avslås.
Försvarsutskottets uppföljning
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om revision (s. 15--16), redovisning av genomförda strukturförändringar (s. 17--18) samt planerings- och budgetsystemet (s. 37). Härvid redovisar utskottet
sina tidigare ställningstaganden med anledning av vad utskottet anfört om uppföljning. I anslutning härtill behandlar utskottet också motionerna Fö337 (fp) yrkande 2 och Fö202 (kds) yrkande 7.
Uppföljningsarbetet
I enlighet med vad som uttalats i förarbetena till författningsreformen (prop. 1973:90, KU 26) bedriver utskottet ett kontinuerligt uppföljningsarbete inom sitt beredningsområde.
Utskottet fäster stor vikt vid sin uppföljning och utvärdering av regeringens
och myndigheternas verksamhet. Utskottet erinrar om vad riksdagen uttalat om sin roll beträffande styrning av statlig verksamhet. Det är viktigt (bet. 1993/94:FiU10) att markera att mål- och resultatstyrningen fungerar i hela styrkedjan. Riksdagen skall härvidlag ange den övergripande inriktningen av verksamheten, formulera de resultat som förväntas samt bevilja erforderliga medel.
För att få en överblick över det aktuella läget inom såväl den militära som den civila delen av totalförsvaret har utskottet inför behandlingen av regeringens budgetförslag besökt myndigheter, förband och försvarsindustrier. Vidare har representanter från Försvarsdepartementet och olika totalförsvarsmyndigheter inför utskottet föredragit och kommenterat resultatet av den verksamhet som genomförts budgetåret 1993/94.
Genom kontakter och diskussion med Riksdagens revisorer initieras olika utvärderingsprojekt. Under våren avser revisorerna att redovisa resultatet från
en granskning av administrationen av skyddsrumsbyggandet.
Utskottet har tidigare låtit kartlägga hur stölderna av militära skjutvapen och ammunition har utvecklats och vilka åtgärder, bl.a. i fråga om förvaring, som vidtagits med anledning härav (1993/94:URD1). Denna studie har har följts upp av utskottet.
Regeringens behandling (skr. 1994/95:15) av riksdagens skrivelser har följts upp. Härvid har det inte framkommit att något riksdagsärende, som enligt utskottets mening borde vara slutbehandlat, kvarstår oavgjort. Uppföljningen redovisas i bilaga 3 till detta betänkande.
Genomförandet av 1992 års försvarsbeslut
Regeringen redogör för vilka strukturförändringar som genomförts i Försvarsmaktens grundorganisation och bland myndigheter utanför Försvarsmakten i anledning av 1992 års försvarsbeslut. Av redogörelsen framgår att flertalet förändringar som planerats att verkställas den 1 juli 1994 har fullföljts. Förändringarna inom det civila försvaret skall dock ha genomförts först den 1 juli 1995.
I likhet med föregående år fäster utskottet stor vikt vid regeringens redovisning av hur 1992 års försvarsbeslut kan fullföljas. Av regeringens redogörelse framgår bl.a. att
myndigheten Försvarsmakten har bildats; samtidigt har myndigheterna inom dåvarande huvudprogrammen 1--4 (Arméförband, Marinförband, Flygvapenförband och
Operativ ledning m.m.) lagts ned, Försvarsmaktens regionala organisation numera omfattar tre militärområden, fyra marinkommandon, tre flygkommandon samt försvarsområden som i huvudsak motsvarar länen, tre civilområden har inrättats motsvarande samma geografiska områden som militärområdena, Försvarets sjukvårdsstyrelse och Försvarets civilförvaltning har lagts ned; Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter har privatiserats, Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt numera styrs genom uppdrag och är till största delarna avgiftsfinansierade, från främst Försvarsmakten.
Regeringen redovisar vidare att utvecklingen av huvudprogrammet Arméförband mot ökad kvalitet och minskad numerär fortsätter enligt intentionerna i 1992 års försvarsbeslut. Med undantag för vissa förband, som endast genomfört begränsad repetitionsutbildning, har de krigsorganisatoriska målen i allt väsentligt uppnåtts.
Inom huvudprogrammet Marinförband redovisas brister i förbandens förmåga jämfört med vad som lades fast i 1992 års försvarsbeslut. Regeringen bedömer dock att det bör vara möjligt att i huvudsak åtgärda de brister som anmälts.
För huvudprogrammet Flygvapenförband redovisar regeringen att verksamheten i allt väsentligt har genomförts i enlighet med givna uppdrag. Förbanden har en god förmåga att lösa sin uppgifter.
Regeringens sammanfattande bedömning är att utvecklingen mot de mål avseende förbandens krigsduglighet m.m. som riksdagen beslutade om i 1992 års försvarsbeslut har varit tillfredsställande.
Utskottet
Utskottet konstaterar att budgetåret 1995/96 är det andra året som de nya styrformerna kommer att tillämpas på Försvarsmakten. En grundläggande princip för statsmakternas förändrade styrning är härvidlag att myndigheten ges tydliga
och uppföljningsbara mål så att verksamheten kan följas upp och utvärderas av regeringen och riksdagen. Samtidigt bör av bl.a. effektivitetsskäl ett betydande mått av handlingsfrihet bibehållas såväl i fråga om verksamhetens genomförande som vid valet av resurser.
Den förändrade anslagsstrukturen innebär att Försvarsmakten numera anvisas medel över endast ett ramanslag. Utskottet erinrar om att det i sitt betänkande 1992/93:FöU9, vid beslutet om den förändrade styrningen av Försvarsmakten, förutsatte att riksdagen även fortsättningsvis skulle ges goda förutsättningar till insyn, styrning och uppföljning av dess verksamhet.
Utskottet anser att målbeskrivningarna för programmen måste utvecklas ytterligare, så att ökade möjligheter ges för riksdagen att följa upp och utvärdera verksamheten och härigenom kunna ta ställning till behovet av omprioriteringar. Detta är nödvändigt för att mål- och resultatstyrningen skall
kunna förverkligas inom försvarets områden. Ett tydligt förslag från regeringens sida beträffande målen inom de olika programmen inom Försvarsmakten
behövs för att riksdagen skall kunna följa upp verksamheten. Utskottet anser att detta gäller särskilt programmen 13 För krigsorganisationen gemensamma resurser och 14 För grundorganisationen gemensamma resurser där målen -- enligt
utskottets mening -- fortfarande är vagt formulerade.
Uppföljning av Försvarsmaktens verksamhet m.m.
Riksrevisionsverket har i en rapport (1994-12-01) till regeringen redovisat sina iakttagelser av den årliga revisionen. Riksrevisionsverkets revision av verksamheten för budgetåret 1993/94 inom Försvarsdepartementets område visar att nio myndigheter fått s.k. oren revision. Vissa av invändningarna är hänförliga till sådana frågor som har med avveckling av myndighet och verksamhet att göra. De föranleder därför ingen åtgärd från regeringens sida utöver de som myndigheten själv vidtar. Riksrevisionsverket framhåller även att
den ekonomiadministrativa kompetensen brister hos flera myndigheter.
Resultatredovisningen för Försvarsmakten har enligt Riksrevisionsverkets mening utvecklats svagt sedan föregående budgetår. Försvarsbeslutets mål kan enligt RRV inte följas upp i krigsförbandstermer. Enligt RRV:s uppfattning krävs åtgärder för att förbättra det ekonomiska beslutsunderlaget inför beslut om nya omstruktureringar. Vidare bör ökade resurser avsättas inom Försvarsmakten för att styra, samordna och följa upp arbetet på central nivå. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen genomfört en konferens med ekonomiansvarig personal vid Försvarsdepartementets myndigheter där bl.a. hithörande frågor behandlats.
Med anledning av ett förslag (förs. 1993/94:RR3) från Riksdagens revisorer behandlade utskottet i betänkande 1993/94:FöU9 riksdagens behov av att få en mer samlad och systematisk återföring av erfarenheterna från förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation. Utskottet har noterat att regeringen utarbetat en kalkylmetod för att bättre kunna värdera och bedöma de förväntade ekonomiska konsekvenserna av en grundorganisationsförändring. Förutom att kunna
göra sådana bedömningar är det enligt utskottet också angeläget att gjorda besparingskalkyler följs upp mot de faktiska kostnaderna. För att riksdagen skall ges möjlighet att göra en samlad uppföljning och utvärdering av de förändringar av Försvarsmaktens grundorganisation som riksdagen tidigare beslutat om, förutsätter utskottet att regeringen återkommer även med en redogörelse för det ekonomiska resultatet av ändringarna.
Bildandet av den nya myndigheten Försvarsmakten har inneburit att statsmakterna numera anvisar medel för det militära försvaret till endast en myndighet och över ett anslag. Riksdagen beslutar om ramanslaget Försvarsmakten. Inom ramanslagets totalbelopp budgeteras anslagsmedlen på 15 olika program. Utskottet anser att det bör finnas en viss flexibilitet att omfördela medel mellan de olika programmen om detta bedöms leda till en bättre total måluppfyllelse för den samlade verksamheten. Riksdagen bör därför inte formellt sett besluta om den slutliga medelsberäkningen på de olika programmen.
Detta bör i stället vara regeringens ansvar. Det bör vidare ankomma på regeringen att besluta om en annan medelsberäkning på programmen än den som angivits i regleringsbrevet, under förutsättning att den ligger i linje med vad
riksdagen har beslutat om verksamhetens inriktning för de olika programmen. Sådana beslut bör enligt utskottets mening inte delegeras till Försvarsmakten. Vad utskottet anfört om regeringens medverkan vid ändrad medelsberäkning inom
ramanslaget till Försvarsmakten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen anvisar numera medel över anslaget A 1. Försvarsmakten för att den skall kunna ge uppdrag till bl.a. Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets pliktverk och Militärhögskolan. Gemensamt för myndigheterna är att de i stor utsträckning ger stöd till Försvarsmakten. Tidigare anvisade riksdagen medel till dessa myndigheter och deras verksamhet. Det är således numera uppdrag från Försvarsmakten som i allt väsentligt finansierar dessa myndigheter och därmed påverkar deras inriktning och omfattning. Besluten om inriktningen och omfattningen av dessa myndigheters
verksamhet har således flyttats från riksdagen till Försvarsmakten.
Den finansiella styrningen och härtill kopplade nya regelsystem har inneburit
att myndigheterna getts ökad ekonomisk frihet och större ansvar att disponera anvisade medel. Samtidigt ställs större krav på att myndigheterna har en god och ändamålsenlig redovisning. Med hänsyn till dels de betydande kostnaderna inom verksamheten, dels att flera myndigheter berörs, anser utskottet att det finns skäl att noga följa upp och utvärdera formerna för styrningen av verksamhet och resurser för Försvarsmakten och övriga myndigheter som ger stöd till denna. Utskottet noterar härvidlag att chefen för Försvarsdepartementet har tillkallat en särskild utredare med uppgift att följa upp och utvärdera genomförda strukturförändringar inom verksamhetsområdet.
Utskottet konstaterar att möjligheten till insyn i verksamheten vid myndigheter, som finansieras och får sina uppdrag av huvudsakligen Försvarsmakten, i betydande grad har minskat jämfört med tidigare ordning. Utskottet anser för sin del att redovisningen av verksamheten och den totala finansieringen vid de intäktsfinansierade myndigheterna behöver förbättras. Det
är utskottets mening att regeringen fortsättningsvis i sitt budgetförslag bör ge en bättre överblick över respektive myndighets totala verksamhet, resurser och finansiering.
En utgångspunkt för regeringens styrning av Försvarsmaktens verksamhet är de långsiktiga försvarsbesluten, som bestäms av riksdagen vart femte år. I samband
härmed läggs också verksamhetsinriktningen för de olika programmen fast. Om inte någon förändring föreslås av versamhetsinriktningen under försvarsbeslutsperioden begär regeringen inte något särskilt godkännande av riksdagen, utan den inriktning som lagts fast i samband med försvarsbeslutet förutsätts gälla också för nästkommande budgetår.
Enligt 9 kap. 2 § regeringsformen får inte statens medel användas på annat sätt än riksdagen har bestämt. Utskottet anser att regeringen framgent bör inhämta riksdagens godkännande beträffande inriktningen av verksamheten inom de
olika programmen. Genom en sådan ordning kommer riksdagen formellt sett att för varje budgetår ta ställning till för vilka ändamål som medlen under ramanslaget till Försvarsmakten skall användas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Planerings- och budgeteringssystem
Regeringen
Det är regeringens ansvar att tillse att det statliga budgetsystemet och Försvarsmaktens planeringssystem kan samverka på ett fungerande sätt samtidigt som utvecklingen av planeringssystemet är Försvarsmaktens ansvar. Regeringen anmäler att den uppdragit åt en oberoende expertgrupp att granska ekonomiska osäkerheter i Försvarsmaktens budgetunderlag till regeringen. I uppdraget ingår
enligt direktiven (dir. 1994:147) även att föreslå förändringar av Försvarsmaktens planeringssystem för att uppnå en harmonisering till det statliga budgetsystemet.
Motionen
Folkpartiet liberalerna anför i sin partimotion Fö337 att det är av stor vikt
att uppföljningen i hela kedjan riksdag--regering--myndigheter ges en ökad roll. Former för fortsatt uppföljning bör utgöra ett centralt inslag i nästa fleråriga försvarsbeslut. Det är enligt motionärerna tveksamt om regeringens beskrivning av ansvaret för budgetsystemet stämmer med vad riksdagen vid olika tillfällen beslutat rörande försvarets planerings- och ekonomisystem. Statsmakternas styrning gäller också övergripande mål, och det är tveksamt om allt detta kan sägas ingå i budgetsystemet.
Motionärerna anser vidare att Försvarsmaktens planeringssystem och kopplingen
till det statliga budgetsystemet bör ses ur ett bredare perspektiv. Det är angeläget att inte förändringar i planeringssystemet görs, utan att riksdagens roll noga beaktas. Eventuella förändringar i systemet bör enligt motionärerna endast genomföras om de säkerställer ett starkt parlamentariskt inflytande. Vad
som sålunda anförts om uppföljning och säkerställande av riksdagens inflytande över försvarsplaneringen föreslås riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 2).
Utskottet
Den av regeringen tillsatta expertgruppen med uppgift att bl.a. se över och lämna förslag till hur Försvarsmaktens planeringssystem bör förändras för att uppnå en harmonisering till det statliga budgetsystemet har i februari 1995 lämnat sitt betänkande (SOU:1995:13) till regeringen. Frågan om parlamentariskt
inflytande i försvarsplaneringen behandlas dock inte av gruppen.
Utskottet förutsätter emellertid att regeringen i den fortsatta beredningen av expertgruppens förslag beaktar och säkerställer riksdagens inflytande i försvarsplaneringen. I det nu aktuella förberedelsearbetet inför ett nytt långsiktigt försvarsbeslut
anser utskottet att det parlamentariska inflytandet tillgodoses genom den tillsatta Försvarsberedningen. Utskottet anser därför att det parlamentariska inflytandet som motionärerna efterlyser i motion Fö337 (fp) yrkande 2 ligger i linje med vad regeringen beslutat om. Mot bakgrund härav behöver motionsyrkandet inte bifallas av riksdagen.
Vissa planeringsförutsättningar
Motionen
För att kunna upprätthålla ett effektivt totalförsvar framhålls i motion Fö202 (kds) yrkande 7 att totalförsvarets två pelare, det militära försvaret och det civila försvaret, måste ha gemensamma planeringsförutsättningar. Förberedelserna på civil sida är lika viktiga som på militär sida. Beredskapskraven för totalförsvarets två pelare måste därför samordnas.
Utskottet
Utskottet har tidigare i sitt betänkande 1993/94:FöU9 uttalat sig om de skillnader i planeringsförutsättningarna mellan det militära och civila försvaret som tas upp i motionen och därvid utgått från att regeringen i de fortsatta förberedelserna inför nästa fleråriga försvarsbeslut samordnar beredskapskraven. I beslut den 22 december 1993 har regeringen meddelat riktlinjer till myndigheterna inför de fortsatta förberedelserna av nästa försvarsbeslut. Regeringen har i beslutet bl.a. preciserat och klargjort begreppet återtagning så att för totalförsvaret gemensamma förutsättningar föreligger. Utskottet kan således konstatera att motionärernas synpunkterna har
tillgodosetts, varför motion Fö202 (kds) yrkande 7 bör kunna avslås.
Försvarsmakten m.m.
Försvarsmakten -- övergripande mål
Regeringen anmäler att myndigheten Försvarsmakten, som inrättades den 1 juli 1994, omfattar den verksamhet som tidigare bedrivits inom de myndigheter som tillhörde de s.k. huvudprogrammen 1--4, dvs. Arméförband, Marinförband, Flygvapenförband och Operativ ledning m.m. samt vissa verksamheter vid myndigheter inom huvudprogram 5 Gemensamma myndigheter.
Regeringen anför att det övergripande målet för Försvarsmakten är att försvara landet mot väpnade angrepp. Försvarsmakten skall ha sådan beredskap att den verkar avhållande mot sådana angrepp. Försvarsmakten skall i fred hävda
Sveriges territoriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall också kunna sätta upp förband för internationella insatser och delta med militära resurser i internationella åtaganden.
Regeringens resultatredovisning
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 45--48) har anfört om resultatbedömning av verksamheten under budgetåret 1993/94.
Regeringen
Som en inledning till sin resultatredovisning återger regeringen de mål som lades fast i 1992 års försvarsbeslut för huvudprogrammen Arméförband, Marinförband, Flygvapenförband och Operativ ledning m.m. För innehåll och innebörd i dessa delar hänvisas till propositionen (s. 43--45).
Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsberättelse riktat vissa gemensamma anmärkningar mot årsredovisningarna inom det militära försvaret. Anmärkningarna avser bl.a. bokföring av upplupna semester- och löneskulder, kostnadsföring av investeringar i förvaltningslokaler samt redovisning av intäkter av avgifter och ersättningar. Regeringen anser att dessa generella brister främst beror på aktuella förändringar av regelverk och organisation i samband med bildandet av myndigheten Försvarsmakten. Regeringen utgår från att invändningarna är av engångskaraktär och att nödvändiga åtgärder vidtas under innevarande budgetår.
Regeringen delar Riksrevisionsverkets uppfattning att Försvarsmakten bör fortsätta att utveckla resultatredovisningen. Härvid är det betydelsefullt att kunna mäta bl.a. prestationer och relatera dessa till kostnader. Det viktigaste
i fråga om redovisning är dock, enligt regeringen, att uppskatta effekten av prestationerna, dvs. inverkan på krigsorganisationens förmåga, beredskap och uthållighet.
Regeringen anmäler att de krigsorganisatoriska målen för huvudprogrammet Arméförband under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har uppnåtts. Vissa förband, som endast genomfört begränsad repetitionsutbildning, utgör undantag. Krigsduglighetens utveckling tyder på att det finns förband som inte kommer att
nå upp till de mål som satts för försvarsbeslutsperioden. Regeringen avser att noga följa denna utveckling.
Utvecklingen mot ökad kvalitet och minskad numerär fortsätter enligt intentionerna i 1992 års försvarsbeslut. Vidare sägs att de omfattande förändringarna i arméns grundorganisation i huvudsak kunnat genomföras enligt försvarsbeslutet.
Regeringen konstaterar vissa revisionsanmärkningar och anför att felaktiga metoder för att redovisa finansiella intäkter och kostnader måste rättas till.
För huvudprogrammet Marinförband har brister i krigsförbandens förmåga anmälts i årsredovisningen för 1993/94. Regeringen anför att dessa till del är en följd av de särskilda åtgärder som framtvingades av marinens ekonomiska problem, vilka anmäldes i föregående års budgetproposition. I syfte att låta ett prognosticerat överskridande inom anslaget C 1. Ledning och förbandsverksamhet finansieras inom marinens totala budget innehölls ca 300 miljoner kronor från övriga marina anslag. Dessa medel har regeringen innevarande budgetår återfört till Försvarsmakten och kan tillgodoräknas den marina förbandsverksamheten. Om denna återföring av medel beaktas finns ett anslagssparande på 162 miljoner kronor, vilket enligt regeringens bedömning gör
det möjligt att i huvudsak åtgärda anmälda brister.
Riksrevisionsverket anmärker i sin revisionsberättelse mot att anslaget C 3.
Anskaffning av anläggningar överskridits med 21,8 miljoner kronor. Regeringen anför att det funnits möjlighet att undvika detta genom ändring av regleringsbrevet men att den tidigare myndigheten Chefen för marinen lämnat ett
ofullständigt underlag för en sådan åtgärd.
För huvudprogrammet Flygvapenförband konstaterar regeringen att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med givna uppdrag. Förbanden har god förmåga att lösa sina uppgifter.
När det gäller verksamheten inom huvudprogrammet Operativ ledning m.m. gör regeringen motsvarande konstaterande. Härutöver anmäler regeringen att den ser allvarligt på att anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet överutnyttjats med 142 miljoner kronor liksom att det brister i de ekonomiadministrativa rutinerna. Regeringen förutsätter att Försvarsmakten avhjälper bristerna under innevarande budgetår. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att utvecklingen under budgetåret 1993/94 varit tillfredsställande i förhållande till de mål som satts i 1992 års
försvarsbeslut. De operativt rörliga arméförbanden (brigader och fördelningsförband), huvuddelen av fartygsförbanden och de rörliga kustartilleriförbanden samt flygvapenförbanden uppfyller i allt väsentligt de krigsduglighetskrav som erfordras för att målen år 1997 skall kunna nås. Däremot kommer det sannolikt inte att vara möjligt att nå målen för vissa fördelnings- och försvarsområdesförband samt för vissa marinstridskrafter.
Utskottet
Utskottet konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 lett till resultat som innebär att försvarsbeslutets mål för år 1997 kan nås för huvuddelen av de prioriterade krigsförbanden. Samtidigt föreligger brister vid vissa armé- och marinförband vilka medför att målen för dessa förband inte tidsmässigt kan realiseras i enlighet med 1992 års försvarsbeslut.
Utskottet delar regeringens syn när det gäller behovet av att vidta åtgärder med anledning av RRV:s revisionsanmärkningar.
Inriktning i stort. Besparingar
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 48--49) har anfört om besparingar. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö202 (kds kommittémotion) yrkandena 8 och 11, Fö203 (m kommittémotion) yrkande 5 i denna del, Fö204 (v partimotion) yrkande 2 i denna del, Fö314 (m), Fö323 (c), Fö337 (fp partimotion) yrkande 3, Fö339 (m, c), Fö342 (s) yrkande 1 och Fi219 (c partimotion) yrkande 18.
Regeringen
Under budgetåret 1995/96 genomförs en del av de återstående besparingsåtgärder om 600 miljoner kronor som riksdagen beslutade till följd av 1992 års stabiliseringsproposition (prop. 1992/93:50 bil. 2, FiU1, rskr. 134). Besparingsåtgärderna berör främst Försvarsmakten och motsvarar ca 300 miljoner kronor under det förlängda budgetåret 1995/96. Härutöver skall ytterligare besparingsåtgärder genomföras. Enligt regeringens proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. är sålunda målet att minska försvarsutgifterna med 2 miljarder t.o.m. budgetåret 1998. Riksdagen har godkänt denna inriktning (bet. 1994/95:FiU1, rskr. 145).
Denna under hösten 1994 beslutade besparing avsåg hela totalförsvaret. Regeringen har nu i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 5) föreslagit besparingen till knappt 1,8 miljarder kronor för Försvarsmakten under budgetåret 1995/96. Enligt regeringen bör besparingen så långt som möjligt tas ut generellt inom verksamheten samt genom en ytterligare samordning och effektivisering i Försvarsmaktens produktion.
Härutöver anser regeringen att den rådande säkerhetspolitiska situationen gör
det möjligt att sänka kraven på insatsberedskap och på krigsduglighet för vissa
krigsförband, liksom på ambitionerna för krigsorganisationens materiella förnyelse.
Regeringen är inte beredd att föreslå några besparingar inom grundutbildningen.
Motionerna
I kommittémotion Fö202 (kds) betonas att arbetet med att fullfölja 1992 års försvarsbeslut i allt väsentligt måste fortsätta. För att bevara trovärdigheten
för Sveriges alliansfrihet är det nödvändigt att hålla fast vid den omfattande modernisering som nu pågår. De stridskrafter som skall lösa de absolut svåraste
uppgifterna i krig måste därför ha en tydlig kvalitetsprofil, vilket motionärerna föreslår att riksdagen ger regeringen till känna (yrkande 11).
Samma motion betonar också betydelsen av att Försvarsmakten kan upprätthålla en effektiv incidentberedskap. Ingripande måste kunna ske mot varje kränkning av vårt luftrum och territorium. Besparingarna inom Försvarsmakten bör därför inte få påverka incidentberedskapen (yrkande 8).
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 anser motionärerna att det är otillfredsställande att regeringen föreslår en så kraftig besparing som 1,8 miljarder kronor utan att precisera var den skall tas ut. Ett rimligt krav hade varit att regeringen presenterat ett sammanhållet och konkret förslag på grundval av det underlag som Överbefälhavaren lämnade i december 1994. Den enda
tydliga handlingsregel som regeringen ger är att reduktioner i grundutbildningen inte accepteras.
Osäkerheten i den framtida säkerhetspolitiska utvecklingen betonas enligt motionärerna inte tillräckligt starkt av regeringen. Det finns därför ingen grund för att göra vissa avsteg från nu gällande operativa krav och insatsberedskap. Enligt motionärerna kan regeringens generella besparingar i verksamheten och kravet på ytterligare rationaliseringar rimligen inte genomföras utan kraftiga inskränkningar i repetitionsutbildningen, vilket kommer att minska krigsdugligheten.
Förslagen om senareläggning av vissa materielprojekt är lättare att förstå men, hävdar motionärerna, innebär statsfinansiellt endast att utgifterna skjuts
på framtiden. Dessutom uppskattas merkostnaden för dessa politiskt initierade förseningar till minst 10 %.
Även en mindre försvarsmakt kräver stora investeringar. Ju färre förband, desto viktigare blir det att upprätthålla kvaliteten på materiel, personal och utbildning. En noggrann beredning borde därför föregå beslut om besparingar. Motionärerna förordar ett anslag som med drygt 1,6 miljarder kronor överstiger det av regeringen föreslagna (yrkande 5 i denna del).
Folkpartiet liberalerna godtar i sin partimotion Fö337 storleken av de besparingar som regeringen föreslår. Däremot finns starka principiella invändningar mot inriktningen av besparingarna. Motionärerna pekar på risken av att bryta försvarsbeslutets inriktning mot återställd kvalitet vilket
skulle innebära en fortsatt obalans mellan försvarsförmåga och uppgifter.
Med hänsyn till den stora sannolikheten för att antalet armébrigader kommer att reduceras de närmaste åren föreslås i motionen en minskning av grundutbildningen så tidigt som möjligt. Samtidigt bör redan utbildade värnpliktiga utnyttjas i en framtida mindre organisation. Grundutbildningen bör
sålunda minskas med 3 000 värnpliktiga under kalenderåret 1996 (yrkande 3). Frigjorda medel bör användas för repetitionsutbildning och materielanskaffning.
Regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att föreslå hur denna minskning av grundutbildningen skall ske.
Centerpartiet framhåller i sin partimotion Fi219 om den ekonomiska politiken att partiet håller fast vid sin tidigare uppfattning att försvarskostnaderna i samband med nästa försvarsbeslut kan minskas med 4 miljarder kronor fram till år 1999, om det säkerhetspolitiska läget så medger (yrkande 18).
Vänsterpartiet menar i sin partimotion Fö204 att de gynnsamma säkerhetspolitiska förändringarna, trots instabiliteten i stora delar av östra Europa, är tillräckligt långsiktigt hållbara för att motivera betydande reduktioner inom Försvarsmakten. Redan nu bör därför konkreta beslut fattas med en sådan innebörd, dock utan att detta får brutala samhällsekonomiska konsekvenser. Vidare måste krigs- och grundorganisationerna kunna fungera under
den tid förändringarna sker. Motionärerna föreslår sålunda snara beslut om nedläggning av ett antal utbildningsetablissemang, i ett första steg troligen fem, varav de flesta i norra Sverige (yrkande 2 i denna del). Dessa åtgärder bedöms kunna spara 1 950 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit.
Tre motioner behandlar försvarets inriktning i södra Sverige. I motion Fö314 (m) anförs sålunda att det är av största vikt att upprätthålla minst nuvarande luftförsvarskapacitet i Skåne (flyg, luftvärn, stridsledning och alarmering) liksom att där behålla kvarvarande pansar- och mekaniserade brigader. Kommande försvarsbeslut bör beakta detta.
En motsvarande prioritering av det sydsvenska luftförsvaret ges uttryck i motion Fö339 (m, c). Behovet av F 10 i Ängelholm betonas.
I motion Fö342 (s) framhåller motionärerna de möjligheter till utveckling som
finns inom försvaret i Blekinge (yrkande 1). Såväl Blekinge flygflottilj F 17 som Marinens 13:e helikopterdivision skulle kunna utvidga sin verksamhet. Vidare sägs Marinens anläggningar i Karlskrona, t.ex. Kungsholms fort, vara en bra plattform för vidareutveckling av verksamheter på det civila humanitära området.
Utskottet
Ekonomiproblemen inom Försvarsmakten
Försvarsmakten har under hösten 1994 till regeringen vid två tillfällen anmält ett antal ekonomiska osäkerheter i planeringen. Innebörden var bl.a. att
planlagd verksamhet för ca 4 miljarder kronor budgetåret 1995/96 inte bedömdes kunna finansieras. Enligt Försvarsmaktens uppfattning fördelade sig dessa osäkerheter enligt följande:
Kvarstående ofinansierad utveckling av luftvärnsrobotsystemet 23 BAMSE -- ca 90 miljoner kronor. Införandet av kapitalkostnader för mark, anläggningar och byggnader har medfört att ca 330 miljoner kronor mindre än planerat kommit att stå till förfogande. Oförutsedd räntekostnad på 330 miljoner kronor för s.k. betalningsförskjutningar för JAS 39 Gripen. Otillräcklig kompensation för pris- och kostnadsutvecklingen för JAS 39 Gripen med drygt 2 600 miljoner kronor. Huvuddelen härav beror av kronans depreciering hösten 1992. Otillräcklig kompensation för pris- och kostnadsutvecklingen inom övriga program med drygt 500 miljoner kronor.
Regeringen tillsatte med anledning härav i december 1994 en expertgrupp med uppgift att bl.a. analysera det ekonomiska underlag som Försvarsmakten lämnat till regeringen. Expertgruppen redovisade sitt uppdrag i februari (SOU 1995:13). Utskottet har i en särskild föredragning fått ta del av expertgruppens bedömningar och förslag. Expertgruppen konstaterar att den bristande balansen mellan verksamheten i Försvarsmaktens planer och möjlig finansiering är reell och uppgår till ca 4 miljarder kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Balansproblemet kan endast lösas genom att verksamheten begränsas eller genom tillskott av ytterligare medel. Expertgruppen bedömer att
Försvarsmakten hade berättigade skäl att planera för 2,7 miljarder kronor härav. Dess ursprung är främst en ofullständig kompensation för deprecieringens
effekter samt ett resursmässigt inte helt neutralt införande av kapitalkostnader. Priskompensationssystemet fångar sålunda, enligt expertgruppen, inte upp deprecieringens inverkan på ett förutsebart sätt. Resten av obalansen, motsvarande 1,3 miljarder kronor, har expertgruppen bedömt
ha sådant ursprung att det i sin helhet bör ankomma på Försvarsmakten att hantera problemet.
Riksdagen har som följd av regeringens ekonomiskt politiska proposition (prop. 1994/95:25, FiU1, rskr. 145) beslutat om en besparingsinriktning som för
Försvarsmakten innebär knappt 1,8 miljarder kronor mindre i anslag för budgetåret 1995/96. Den bristande balansen mellan av Försvarsmakten inplanerad verksamhet och regeringens förslag till ekonomiska resurser för det aktuella budgetåret kom därmed att öka till ca 5,7 miljarder kronor. De största ofinansierade betalningsåtagandena finns inom JAS 39 Gripen-programmet.
Regeringen återkom i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 5) med förslag till verksamhetsreduceringar för att kunna realisera besparingen i enlighet med riksdagsbeslutet hösten 1994 på knappt 1,8 miljarder kronor inom det militära försvaret och uppnå balans mellan verksamhet och tillgängliga medel. Regeringen föreslår sålunda generella besparingar i Försvarsmaktens olika program, besparingar i insatsberedskapen och repetitionsutbildningen samt
en senareläggning av anskaffningen av vissa materielobjekt. Genom de av regeringen i budgetpropositionen föreslagna reduceringarna och senareläggningarna kvarstår enligt utskottets bedömning ofinansierad verksamhet
för ca 3,9 miljarder kronor (5,7--1,8=3,9).
Utskottet har erfarit att regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med underlag från Försvarsmakten härefter har utarbetat en reviderad planeringsinriktning för budgetåret 1995/96 där verksamhet och ekonomiska resurser bringats i balans. Härvid har förutsatts oförändrat anslag för Försvarsmakten i förhållande till vad regeringen har föreslagit riksdagen i budgetpropositionen.
Försvarsmaktens betalningar fördelar sig inte jämnt över budgetåret 1995/96. Det har sålunda visat sig att det under hösten 1995 och hösten 1996 kommer att krävas större utbetalningar än under våren 1996. Detta förhållande, samt omständigheten att budgetåret 1995/96 förlängts med sex månader, har gjort att regeringens anslagsförslag blivit ca 1,5 miljarder kronor högre än annars skulle ha blivit fallet. Detta möjliggör att 1,5 miljarder kronor i planeringen
kan omfördelas till JAS 39-programmet. Härutöver har redan i budgetpropositionens förslag skett en omfördelning på 1,7 miljarder kronor inom
JAS 39-programmet från budgetåret 1997 till budgetåret 1995/96. Konsekvenserna för JAS 39-programmet av dessa omfördelningar (1,5+1,7=3,2 miljarder kronor) kommer att övervägas inför försvarsbeslutet.
Därmed återstår ofinansierad verksamhet för ca 2,4 miljarder kronor (3,9--1,5=2,4) under budgetåret 1995/96. I nämnda arbete med den i regeringskansliet reviderade planeringsinriktningen förutsätts därför ytterligare verksamhetsreduceringar i förhållande till de som redan föreslagits
i budgetpropositionen, dels i form av gemensamma besparingar inom de olika programmen, dels en viss ytterligare begränsning av repetitionsutbildningen, dels ytterligare senareläggningar av materielbeställningar.
Utskottets bedömning
Utskottet anser det väsentligt att frågan om verksamhetens inriktning och anslag för Försvarsmakten budgetåret 1995/96 behandlas i ett sammanhang. Utskottet har därför valt att i sina överväganden också ta hänsyn till den information i ärendet som utskottet efter budgetpropositionen inhämtat genom regeringskansliets (Försvarsdepartementets) föredragning och skriftliga material.
Enligt utskottets uppfattning är det synnerligen angeläget att det råder balans mellan uppgifter och resurser. Verksamheten inom Försvarsmakten skall inriktas, planeras och genomföras endast utifrån de anslagsmedel som riksdagen anvisar.
I det statsfinansiella läge som nu råder anser utskottet det inte vara möjligt att till Försvarsmakten anslå mer medel än vad regeringen har föreslagit i budgetpropositionen. Utskottet delar här regeringens uppfattning. Verksamheten måste alltså anpassas till de ekonomiska resurserna. Erforderliga verksamhetsbegränsningar bör därvid huvudsakligen genomföras dels som generella besparingsåtgärder i Försvarsmaktens program, dels som inskränkningar i repetitionsutbildningen, dels genom senareläggningar av materielbeställningar. Utskottet återkommer i det följande till verksamhetsinriktning och medelsberäkningar för de skilda programmen.
Utskottet anser samtidigt att det är viktigt med stora ansträngningar för att
slå vakt om kvalitetsprofilen i 1992 års försvarsbeslut. I denna del instämmer utskottet med vad som anförs i motionerna Fö202 (kds), Fö203 (m) och Fö337 (fp). Utskottet kan konstatera att det finns ett brett stöd för strävan efter att upprätthålla kvaliteten, vilket också varit en vägledande princip för
regeringen. Regeringens prioritering utgår vidare från att det säkerhetspolitiska läget gör det möjligt att sänka beredskapen i olika avseenden. Utskottet gör samma bedömning och utgår från att en med hänsyn till omständigheterna erforderlig incidentberedskap kan upprätthållas.
För att besparingsinriktningen inte onödigtvis skall gå ut över kvalitetshöjande åtgärder är det viktigt att de rationaliseringsmöjligheter som
föreligger eller kan skapas tas till vara till det yttersta.
Utskottet noterar, efter att ha tagit del av underlag från Försvarsdepartementet, att det generella besparingskravet som lagts på de två stora gemensamma programmen 13 och 14 -- För krigsorganisationen gemensamma resurser resp. För grundorganisationen gemensamma resurser -- är ca 2,7 resp. 1,6 %. Utskottet anser det angeläget att om möjligt ytterligare skärpa de generella besparingsansträngningarna i dessa program. Därmed skulle mer resurser kunna föras till de krigsförbandsorienterade programmen och användas för materielanskaffning och repetitionsutbildning, dvs. för kvalitetshöjande åtgärder i krigsförbanden. Rimligheten av att pröva en sådan åtgärd understryks dels av att programmen 13 och 14 är ekonomiskt tunga -- de utgör cirka en fjärdedel av Försvarsmaktens totala budget --, dels av att målen för dem fortfarande är mycket allmänt formulerade. Utskottet erinrar om vad det anförde i denna fråga under avsnittet Försvarsutskottets uppföljning.
Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att de generella besparingskrav som ålagts övriga delar av statsförvaltningen är större än de nu aktuella för programmen 13 och 14. Utgångspunkten för regeringens budgetförslag för statsförvaltningen som helhet (prop. 1994/95:100 bil. 1 s. 58--59) är att flertalet myndigheters anslag fram till budgetåret 1998 skall reduceras med 11 %. Vid utgången av år 1996 skall besparingen motsvara en sänkning med 5 %.
Utskottet anser därför att regeringen i det fortsatta budgetarbetet inför budgetåret 1995/96 bör pröva möjligheterna till en omfördelning av resurser från programmen 13 och 14 till övriga program. Överförda resurser bör användas på det sätt som utskottet nyss uttalat sig för.
Vad som utskottet här har anfört om besparingsinriktning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och 11, Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och Fö337 (fp) yrkande 3 bör samtidigt avslås.
Utskottet är inte berett att förorda några ytterligare besparingar utöver vad som behandlats i det föregående. Mer långtgående reduktioner får prövas i förberedelserna för nästa försvarsbeslut, vilket också förordas i motion Fi219 (c) yrkande 18 och som därmed får anses tillgodosedd. Motion Fö204 (v) yrkande 2 i denna del samt Fi219 (c) yrkande 18 bör därför inte bifallas.
De förslag som förs fram i motionerna Fö314 (m) och Fö339 (m, c) avser krigsorganisationens struktur i Skåne resp. Sydsverige, och en därtill anpassad grundorganisation, och har sådan karaktär att de bör behandlas i 1996 års försvarsbeslut. Motionärerna i Fö314 (m) betonar också detta. Motionerna bör därför avslås.
En utökad användning av militära resurser för civila ändamål förordas i motion Fö342 (s). Denna fråga behandlas av den s.k. Civilbruksutredningen, som skall rapportera till regeringen under hösten 1995. Något uttalande i linje med
vad motionärerna föreslår i yrkande 1 kan därmed inte utskottet förorda. Motion
Fö342 (s) yrkande 1 bör sålunda avslås.
Verksamhetsmål och resursberäkning för Försvarsmaktens olika program budgetåret 1995/96
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 49--63) har anfört om programvis redovisning av verksamhetsmål för budgetåret 1995/96. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö203 (m kommittémotion) yrkande 5 i denna del, Fö204 (v partimotion) yrkande 2 i denna del och yrkande 3, Fö205 (mp partimotion) yrkande 1, Fö317 (mp), Fö318 (fp), Fö321 (c) yrkande 2, Fö323 (c) och Fö337 (fp partimotion) yrkandena 5 och 6.
Vad utskottet i det följande anför om verksamhetsinriktning för budgetåret 1995/96för de olika programmen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet förutsätter, som framgått i det föregående under utskottets uppföljning, att regeringen i regleringsbrev beslutar om resursfördelningen
till programmen.
Operativa lednings- och underhållsförband
Regeringen
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten har föreslagit. Detta innebär bl.a. att de operativa lednings- och underhållsförbanden skall vidmakthållas. Vidare skall högkvarterets krigsorganisation liksom underhållsregementenas organisation fullföljas. Härvid
skall de s.k. fördelningsunderhållsbataljonerna omorganiseras till sex milotransportbataljoner.
Regeringen bedömer att bristerna i krigsdugligheten kommer att minska genom de åtgärder som planeras och att därigenom de långsiktiga målen skall kunna uppnås.
Regeringen bedömer att besparingarna -- utöver den generella för driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen och anskaffningen av anläggningar. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret
1995/96 till 2 759 012 000 kr.
Motionen
I motion Fö318 (fp) erinras om att Sverige ansökt om observatörsstatus i Västeuropeiska unionen (VEU). Motionären anser att VEU kommer att ges en tydligare roll i det alleuropeiska försvarssamarbetet och att det då uppkommer behov av ledningsfunktioner i form av staber på högre regional och central nivå. I ett svenskt perspektiv sägs därvid en utökad europeisk försvarssamverkan komma att innebära ansvar för ledningsfunktionen i bl.a. Östersjön, Ålands hav och Bottenhavet samt på svenskt territorium. Motionären anser mot denna bakgrund att Sverige, som ett led i Försvarsberedningens arbete, behöver analysera frågan om militär ledningsstruktur vid ett alleuropeiskt försvarssamarbete.
Utskottet
Sverige deltar i FN:s fredsbevarande operationer, humanitära insatser och krishantering. Sverige kan komma att delta i motsvarande verksamheter på uppdrag från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Härutöver deltar Sverige i gemensamma övningar m.m. inom ramen för Partnerskap för Fred (PFF).
Nämnda samarbete förutsätter att svensk personal kan ingå i internationellt sammansatta ledningsstaber och att svenska förband eller andra enheter kan samverka med sådana. Motionen synes aktualisera ett mer långtgående samarbete, vilket inte är aktuellt. Motion Fö318 (fp) bör därför avslås av riksdagen.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen av programmet.
Utskottet har beräknat medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 2 645 000 000 kr.
Fördelningsförband
Regeringen
Regeringen konstaterar att målen inte nåtts fullt ut. Bl.a. har repetitionsutbildningen av vissa förband inte kunnat genomföras. Dessutom har organiseringen av fördelningshaubitsbataljon 95 försenats.
Regeringen bedömer att besparingarna -- utöver generell besparing i driftskostnaderna -- bör påverka omfattningen av repetitionsutbildningen. Regeringen medger att anskaffningen av pansarskott 95 och mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 BILL samt renoveringen av luftvärnsrobot 70 senareläggs.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak enligt Försvarsmaktens förslag. Sålunda bör t.ex.: fördelnings- och artilleriregementsstaber samt jägarförbanden vidmakthållas, organisering av ytterligare två Norrlandsjägarbataljoner påbörjas, utveckling och anskaffning av artillerilokaliseringsradarn ARTHUR fortsätta, utveckling av hårdmålsammunitionen BONUS och luftvärnsrobotsystemet 23 BAMSE fortsätta.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 3 744 593 000 kr.
Motionerna
I kommittémotionen Fö203 (m), som förordar en högre anslagsnivå än regeringen
(yrkande 5), motsätter man sig senarelagd anskaffning av mökerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 och modifiering av luftvärnsrobot 70.
Folkpartiet liberalerna anför i sin partimotion Fö337 att de senareläggningar
av materielbeställningar som regeringen aviserar i propositionen sannolikt inte
generellt är allvarliga. Däremot ger de fel signal om samtidigt en för stor grundutbildningsvolym prioriteras. I synnerhet sägs detta gälla om anskaffningen av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten 56 BILL senareläggs. Bristande förmåga till strid i mörker anser nämligen motionärerna vara en av de
påtagligaste bristerna hos de svenska markstridsförbanden. Vad som sålunda anförts om anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten BILL bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 5).
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna inriktningen av programmet. Härutöver bör en viss ytterligare begränsning kunna accepteras i repetitionsutbildningen. Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 (yrkande 5 i denna del) och Folkpartiet liberalernas partimotion Fö337 (yrkande 5 i denna del) bör därför avslås.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till
3 751 000 000 kr.
Försvarsområdesförband
Regeringen
Regeringen anför att angivna mål för programmet inte har nåtts fullt ut. Detta sägs huvudsakligen bero på att planerad repetitionsutbildning inte har kunnat genomföras.
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet -- utöver generell besparing i driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen. Regeringen anser vidare att anskaffningen av pansarskott 95 och mörkerriktmedel
till pansarvärnsrobotsystemet 56 BILL kan senareläggas. I övrigt bör programmet
utvecklas i huvudsak i enlighet med vad Försvarsmakten har föreslagit. Sålunda bör t.ex.:
stadsskyttebataljoner organiseras och vidmakthållas, försvarsområdesstaber samt hemvärnsförband vidmakthållas, inledd organisering av mobiliserings- och förplägnadsplutoner genomföras samt organisering av gränsövervakningskompanier påbörjas.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 2 823 813 000 kr.
Motionerna
Motionärerna i kommittémotionen Fö203 (m) förordar, som nyss framgått, en högre anslagsnivå än regeringens (yrkande 5) och motsätter sig att anskaffningen av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 senareläggs.
Folkpartiet liberalerna framför i sin partimotion Fö337, som också framgått, ett motsvarande yrkande (yrkande 5).
Utskottet
Utskottet kan godta den av regeringen föreslagna inriktningen av programmet. Utskottet vill i sammanhanget understryka hemvärnets roll. Kommittémotionen Fö203 (m) (yrkande 5 i denna del) och partimotionen Fö337 (fp) (yrkande 5 i denna del) bör därför avslås.
Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet under budgetåret 1995/96 till 2 967 000 000 kr.
Armébrigadförband
Regeringen
Regeringen bedömer att programmet utvecklas planenligt mot de mål som bestämts i 1992 års försvarsbeslut. Besparingarna inom programmet -- utöver en generell besparing i driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen. Vidare anser regeringen att anskaffningen av pansarskott 95 samt renoveringen av luftvärnsrobot 70 kan senareläggas.
Programmet bör enligt regeringen i övrigt utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten föreslagit. Detta innebär bl.a.:
fortsatt omorganisation av fem infanteribrigader till IB 2000, omorganisation av en infanteribrigad till mekaniserad infanteribrigad med stridsfordon 90 påbörjas, omorganisation av fyra Norrlandsbrigader till NB 2000 inleds liksom att en Norrlandsbrigad mekaniseras med ny stridsvagn 122 (Leopard 2) och stridsfordon 90, omorganisation av två pansarbrigader till PB 90 påbörjas, omorganisation av två mekaniserade brigader till MekB 2000 med stridsvagn 121
(Leopard 1) inleds, en mekaniserad brigad med stridsvagn 104 (Centurion) vidmakthålls, anskaffning av pansarbandvagnar 401 (MT-LB) och 501 (BMP-1) fortsätter.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 7 563 067 000 kr.
Motionerna
I de snabba och konkreta beslut, som Vänsterpartiet förordar i sin partimotion Fö204 yrkande 2, ingår att antalet armébrigader reduceras från 16 till 10. Repetitionsövningar bör inte genomföras. Vidare föreslås att anskaffningen av stridsvagn 122 avbryts, om det kan ske till lägre kostnad än att fullfölja beställningen.
Motionärerna i kommittémotionen Fö203 (m) förordar, som framgått, en högre anslagsnivå än regeringen (yrkande 5), och motsätter sig senarelagd anskaffning
av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 och modifiering av luftvärnsrobot 70.
Folkpartiet liberalerna framför i sin partimotion Fö337, som också framgått, att anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 inte bör senareläggas (yrkande 5).
Utskottet
Att genomföra så stora förändringar i brigadorganisationen som förespråkas i partimotionen Fö204 (v) har sådan vidd att frågan måste behandlas
inom ramen för ett totalförsvarsbeslut. Motion Fö204 (v) (yrkande 2 i denna del) bör därför inte bifallas.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna inriktningen av programmet. Härutöver kan utskottet godta ytterligare inskränkningar i repetitionsutbildningen och ytterligare senareläggningar av materielbeställningar i förhållande till vad regeringen har föreslagit. Kommittémotionen Fö203 (m) (yrkande 5 i denna del) och partimotionen Fö337 (fp)
(yrkande 5 i denna del) bör därför avslås.
Utskottet beräknar resursbehovet för programmet under budgetåret 12995/96 till 7 198 000 000 kr.
Marina lednings- och underhållsförband
Regeringen
Regeringen anser att målen för programmets utveckling inte helt har nåtts. Bl.a. har har repetitionsutbildningen för underhållsförbanden inte kunnat genomföras i planerad omfattning.
Utöver en generell besparing i driftskostnaderna anser regeringen att besparingarna inom programmet bör påverka repetitionsutbildningen. I övrigt anser regeringen att programmet i huvudsak bör utvecklas i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Sålunda bör t.ex.:
fyra marinkommandon och ett marindistrikt vidmakthållas, reduceringen av ledningsorganisationen på lägre regional nivå slutföras, ett nytt ledningssystem utvecklas och installeras.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 1 192 352 000 kr.
Motionen
Med hänsyn till Blekinges geografiska läge är det enligt motion Fö323 (c) av största värde att Sydkustens marinkommando i Karlskrona får möjlighet till gynnsam utveckling vad gäller såväl ekonomi som operativ verksamhet. Motionären
anser också att det är av största vikt att den taktiska ledningen av marinens förband även framgent kommer att ske på nuvarande sätt, dvs. från Karlskrona, vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna (yrkande 1).
Utskottet
Utskottet känner inte till några förslag om förändringar för ledningen av Sydkustens marinkommando. Om sådana förändringar skulle behöva aktualiseras bör
de prövas i samband med kommande försvarsbeslut. Något riksdagens uttalande i enlighet med vad motionären förordar synes därför inte motiverat. Motion Fö323 (c) yrkande 1 bör sålunda inte bifallas.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen av programmet.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till
1 198 000 000 kr.
Marina flyg- och helikopterförband
Regeringen
Regeringen anser att planerad utbildning inte helt har kunnat genomföras. Besparingar inom programmet bör tas ut som en generell besparing genom att driftskostnaderna minskas. I övrigt bör programmet utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten föreslagit. Detta innebär bl.a. att helikopterdivisionerna omorganiseras från tre till två. Verksamhet i fred bedrivs vid Berga, Säve och Kallinge under en marinflygledning.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 364 552 000 kr.
Utskottet
Med den ändrade inriktning som nu aktualiseras inom ubåtsskyddet synes militära helikoptrar i ökad utsträckning -- med stöd av ingångna avtal -- kunna
upprätthålla beredskap för civila räddnings- och sjuktransporter. Utskottet återkommer till denna fråga i samband med behandlingen av propositionens avsnitt om försvarets sjuktransporthelikoptrar.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen av programmet.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till
361 000 000 kr.
Stridsfartygsförband
Regeringen
Regeringen konstaterar att målen för verksamheten inte har nåtts fullt ut. Bl.a. har krigsdugligheten gått ned i flera fartygsförband till följd av otillräcklig övning.
Regeringen anser att besparingarna inom programmet -- utöver en generell minskning av driftskostnaderna -- bör påverka omfattningen av beredskapen. Projektet ytstridsfartyg 2000 (YS 2000) bedömer regeringen vara angeläget. En särskild prövning av projektet kommer att ske. Programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten föreslagit. Sålunda bör t.ex.:
två ytstridsflottiljer vidmakthållas, utvecklingen av YS 2000 fortsätta, införandet av en kustkorvett typ Göteborg i krigsorganisationen fortsätta, tolv robotbåtar vidmakthållas, varav sex livstidsförlängs, samt projekteringen av ubåt 2000 fortsätta.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 4 427 810 000 kr.
Motionerna
I partimotionen Fö337 anförs att Folkpartiet liberalerna, i likhet med regeringen, bedömer projektet ytstridsfartyg 2000 (YS 2000) vara angeläget. Däremot anser motionärerna att tidpunkten bör övervägas ytterligare. Nästa försvarsbeslut bör bl.a. innehålla ställningstagande till den samlade kapaciteten hos våra ytstridskrafter. Tidpunkten för när YS 2000 bör tillföras är därför en viktig fråga för att olika förnyelsebehov skall kunna balanseras mot varandra. Vad som sålunda anförts om anskaffning av YS 2000 bör riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 6).
I de snabba och konkreta beslut som Vänsterpartiet förordar i sin partimotion
Fö204 yrkande 2 (delvis) ingår att antalet stridsfartygsförband minskas. Utvecklingen av YS 2000 bör avbrytas liksom moderniseringen av robotbåtar och ubåt Näcken. Likaså bör anskaffningen av en ubåt typ Gotland och utvecklingen av ubåt 2000 avbrytas. Åtgärderna sägs ge en besparing på 675 miljoner kronor.
Även motion Fö317 (mp) förordar att staten avbryter finansieringen av ubåt 2000. Motionärernas motiv för detta är dels säkerhetspolitiskt, dels industripolitiskt. De hänvisar till att behovet av ett starkt försvar med ubåtar har reducerats i takt med att invasionshotet har minskat eller försvunnit. Värnandet av försvarsindustrin och sysselsättningen sägs heller inte utgöra tillräckligt skäl för projektet.
Utskottet
Projekten YS 2000 och ubåt 2000 prioriterades i 1992 års försvarsbeslut. I en
framtida försvarsmaktsstuktur ansågs de ge ett betydelsefullt bidrag till den samlade operativa effekten. Propositionens inriktning innebär ett fullföljande av detta beslut.
Utskottet har erfarit att regeringen under år 1995 avser att pröva anskaffningen av YS 2000. Utskottet utgår från att regeringen då överväger behovet av framtida ytattackkapacitet liksom anskaffningstidpunkten. Vad som anförts i partimotionen Fö337 (fp) torde därmed i huvudsak komma att tillgodoses. Motionens yrkande 6 bör därför inte bifallas.
Det sagda innebär att utskottet inte är berett att ställa sig bakom de förslag om nedläggning av projekten YS 2000 och ubåt 2000 som förordas i partimotion Fö204 (v) (yrkande 2 i denna del) och i motion Fö317 (mp). Dessa motioner bör därför avslås.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna inriktningen av programmet. Härutöver anser utskottet att översyn av ubåt Näcken kan senareläggas. Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 4 201 000 000 kr.
Kustförsvarsförband
Regeringen
Regeringen anser att målen för verksamheten inom programmet inte har nåtts fullt ut. Bl.a. har materiel- och fastighetsunderhållet inte genomförts för att
motsvara de operativa kraven.
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet -- utöver en generell besparing i driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar.
I avvaktan på resultat från utredningen av det områdesbundna kustförsvarets framtida utformning anser regeringen att programmet bör inriktas i enlighet med
Försvarsmaktens förslag. Detta innebär bl.a. att:
fasta kustartilleribrigadledningar omorganiseras till rörliga sådana, organiseringen av sex amfibiebataljoner fortsätter varvid tre skall ges full rörlighet före den 1 juli 1997, studier av förband för ersättning av bl.a. fasta kustartilleriförband fortsätter, varvid främst rörliga alternativ prövas, områdesbundna kustförsvarsförband vidmakthålls i Stockholms och Blekinge skärgårdar, i inloppen till Göteborg och Bråviken samt på norra Gotland. Tolv spärrbataljoner vidmakthålls i avvaktan på pågående utredningar.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 2 162 150 000 kr.
Motionen
I motion Fö321 (c) görs bedömningen att stora avsnitt utefter Norrlandskusten
kan komma att ligga relativt öppna för en angripares operationer, främst mindre
kuppartade sådana innan operativa förband har hunnit tillföras. En reducering av de fasta kustförsvarsförbanden i en utsträckning som regeringen föreslår sägs vara oroväckande och medför att operativt rörliga förband, som t.ex. armébrigader, binds till dessa kustområden. Härigenom minskar handlingsfriheten. Motionären föreslår därför att ytterligare minst en amfibiebataljon utgångsgrupperas på Norrlandskusten (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet anser att behovet av fast marint försvar längs Norrlandskusten lämpligen bör tas upp till övervägande i samband med det kommande försvarsbeslutet. Inom ramen för en helhetssyn kan då motionärens förslag prövas. Riksdagen bör sålunda inte bifalla motion Fö321 (c) yrkande 2.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna inriktningen av programmet. Härutöver anser utskottet att anskaffning av luftvärnsrobot till kustförsvarsförbanden kan senareläggas.
Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet till 1 887 000 000 kr.
Flygvapnets lednings- och underhållsförband
Regeringen
Förbanden har vidmakthållit en i huvudsak god förmåga att lösa sina uppgifter. Regeringen nämner i sammanhanget särskilt den förbättrade krigsduglighet som är ett resultat av föregående års repetitionsutbildning.
Förbättrad styrning av materielunderhållet har gett minskade underhållskostnader. Regeringen konstaterar dock samtidigt att nedläggningen av
F 6 och F 13 med sina flottiljverkstäder lett till resursproblem för att genomföra tillsyner.
Regeringen bedömer att besparingarna -- utöver generellt i driften -- bör påverka beredskapen, repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar. I övrigt bör programmet utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten föreslagit. Sålunda bör bl.a.:
tre flygkommandostaber och försvarets telenät vidmakthållas, utvecklingen och anskaffningen av flygstridskrafternas gemensamma lednings- och informationssystem fortsätta liksom av det flygburna radarspaningssystemet, anskaffningen av nya stridsledningscentraler StriC fortsätta, organisering av det nya optiska luftbevakningssystemet LOMOS fortsätta, samt 24 basbataljoner vidmakthållas.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 6 114 694 000 kr.
Motionen
I motion Fö323 (c) anför motionären att det med hänsyn till Blekinges geografiska läge är av största vikt att flygflottiljen F 17 i Kallinge får möjligheter till en gynnsam utveckling vad gäller såväl ekonomi som operativ verksamhet. Motionären anser i sammanhanget att det är väsentligt att den taktiska ledningen av förbandet kommer att ske på nuvarande sätt, vilket riksdagen bör ge regeringen till känna (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet känner inte till några förslag om förändringar för ledningen av flygstridskrafterna i södra Sverige. Om sådana förändringar skulle behöva aktualiseras bör de prövas i samband med kommande försvarsbeslut. Något riksdagens uttalande i linje med vad som förordas i motionen synes därför inte motiverat. Motionen Fö323 (c) yrkande 2 bör sålunda inte bifallas.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen av programmet. Härutöver anser utskottet att utbyggnaden av Bas 90-systemet kan senareläggas.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till
5 957 000 000 kr.
JAS 39-förband
Regeringen
Regeringen anmäler att Försvarsmakten föreslår att programmet utvecklas i huvudsak enligt följande:
anskaffningen fortsätter så att två divisioner JAS 39 Gripen kan tas i operativ tjänst under 1997 samt ytterligare fem divisioner före år 2002, utvecklingen av den tvåsitsiga versionen JAS 39B Gripen fortsätter, anskaffningen av radarjaktrobot med medellång räckvidd och spaningskapsel för
låg höjd fortsätter varvid spaningskapseln skall kunna vara operativ senast år 2002, samt anskaffningen av bombkapseln slutförs.
Regeringen kommer att medge en senarelagd anskaffning av spaningskapseln men godtar i övrigt vad Försvarsmakten har föreslagit.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 10 303 549 000 kr.
Utskottet
Fem motioner har avgivits om JAS 39. I dessa avser samtliga yrkanden andra frågor än inriktning och medelsberäkning för budgetåret 1995/96. Motionerna tas
därför upp till behandling under det särskilda avsnittet om projektet JAS 39.
Utskottet har i det föregående anmält att delar av verksamheten i regeringens
budgetförslag inte varit finansierade. Utskottet godtar den av regeringen föreslagna inriktningen av programmet med den skillnaden att tidpunkten senareläggs för krigsorganisering av en av de två JAS Gripen-divisioner som enligt tidigare plan skall ha organiserats till år 1997.
Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet under budgetåret 1995/96 till 11 985 000 000 kr.
Övriga stridsflygförband
Regeringen
Regeringen anmäler att förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter.
Regeringen anser att besparingarna -- utöver de generella driftskostnaderna -- bör påverka beredskapen. I övrigt bör programmet i huvudsak utvecklas som Försvarsmakten har föreslagit. Detta innebär bl.a.:
åtta divisioner JA 37 (Viggen), två J 35J (Draken), sex AJS 37 (Viggen) samt fyra lätta attackdivisioner vidmakthålls, flygplan SF 37 (Viggen) vidmakthålls intill dess spaningsfunktionen för JAS 39 Gripen blir operativ, samt integration av radarjaktrobot med medellång räckvidd på flygplan JA 37 inleds.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 3 050 952 000 kr.
Motionen
I de snabba och konkreta beslut som Vänsterpartiet förordar i sin partimotion
Fö204 yrkande 2, i denna del, ingår nedläggning av Flygvapnets återstående två J 35-divisioner samt ur 37-systemet ytterligare två divisioner. Besparingen uppskattas till 1 200 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet konstaterar att den inriktning som regeringen föreslår för programmet är en följd av 1992 års försvarsbeslut. Utskottet ser inget skäl för
en ändrad inriktning för budgetåret 1995/96. Partimotionen Fö204 (v) yrkande 2 i denna del bör därför avslås av riksdagen.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen av programmet.
Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet under budgetåret 1995/96 till 2 913 000 000 kr.
Transportflygförband
Regeringen
Regeringen konstaterar att förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter. Regeringen konstaterar vidare att bemanningsläget för Tp 84-förbanden (Hercules) har förbättrats. För dessa förband har varnings- och motmedelssystem anskaffats, vilket har stor betydelse för säkerheten i samband med internationella uppdrag.
Regeringen anser att en generell besparing i driftskostnaderna bör göras inom
programmet. I övrigt bör det utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten har föreslagit med innebörd bl.a. att:
fem tunga och tre medeltunga flygräddningsgrupper vidmakthålls, avveckling av de medeltunga flygräddningsgrupperna inleds, ytterligare en tung flygräddningsgrupp börjar organiseras, fyra centrala och åtta regionala transportflygdivisioner vidmakthålls, samt att anskaffningen av två nya signalspaningsflygplan fullföljs.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 550 381 000 kr.
Utskottet
Utskottet vill understryka vad regeringen anfört om betydelsen av motmedelsutrustning i transportflygplan som används i internationella uppdrag. Utskottet konstaterar samtidigt att endast en begränsad del av Herculesflygplanen getts sådan utrustning.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till inriktning av programmet.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till
521 000 000 kr.
För krigsorganisationen gemensamma resurser
Regeringen
Regeringen anser att målen för de i programmet ingående verksamheterna har nåtts.
Riksrevisionsverket har granskat Försvarsmaktens avveckling av krigsförband och föreslagit vissa åtgärder. Regeringen bedömer att dessa förslag i allt väsentligt blir tillgodosedda genom Försvarsmaktens förändrade lednings- och styrsystem.
Regeringen bedömer att utöver en generell besparing i driftskostnaderna så bör kostnaderna för beredskapen, utbildningen av civila trafikflygare samt anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar påverkas. I övrigt bör programmet utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten har föreslagit. Detta innebär bl.a. att:
utbildningen till och av yrkes- och reservofficerare genomförs så att krigsorganisationens krav tillgodoses, den frivilliga försvarsverksamheten hålls på en oförändrad nivå. Åtgärder vidtas för att öka antalet kvinnor med frivilligavtal, kostnader för förrådsdrift och för mark, anläggningar och lokaler reduceras,
målflygdivisionen vidmakthålls, samt att modifieringen av Sk 60, bl.a. motorbyte, fortsätter.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 9 300 332 000 kr.
Motionen
Som exempel på åtgärder som bör vidtas i syfte att slå vakt om och utveckla försvarets verksamheter i Blekinge län föreslås i motion Fö323 (c) investeringar i nya lokaler för Marinens officershögskola i Karlskrona (yrkande
3) och en ny taxibana vid F 17:s flygplats i Kallinge (yrkande 4).
Utskottet
Den framtida försvarsverksamheten i Blekinge kan på olika sätt komma att påverkas av det som bestäms i nästa totalförsvarsbeslut. När det gäller det som
motionären särskilt tar upp i sina motionsyrkanden kan utskottet konstatera att
det i första hand ankommer på Försvarsmakten att besluta i dessa frågor. Motion
Fö323 (c) yrkandena 3 och 4 bör därför inte bifallas.
Som framgått tidigare, dels under avsnittet om utskottets uppföljning, dels i
övervägandena om besparingsinriktningen, har utskottet påtalat behovet av att utveckla målen så att resultatet i verksamheten i högre grad än för närvarande kan följas upp. Utskottet förutsätter att en sådan utveckling kommer
till stånd för programmet För krigsorganisationen gemensamma resurser.
Utskottet förutsätter vidare att regeringen, på sätt som angetts i avsnittet om besparingsinriktningen, inför beslut om regleringsbrev för Försvarsmakten prövar möjligheterna att genom ett hårdare rationaliseringstryck i de gemensamma programmen föra resurser till kvalitetshöjande åtgärder i de krigsförbandsanknutna programmen.
Utskottet kan i övrigt godta den inriktning av programmet som regeringen föreslår i propositionen. Härutöver anser utskottet att anskaffning av C-stridsdräkter kan senareläggas.
Utskottet har beräknat medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 8 860 000 000 kr.
För grundorganisationen gemensamma resurser
Regeringen
Regeringen konstaterar att målen för programmet har nåtts utom inom forskning
och utveckling. Genomförda förändringar i grundorganisationen redovisar regeringen i annat sammanhang.
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet -- utöver generella sådana i driftskostnaderna -- bör påverka forskning och utveckling samt anskaffning av anslagsfinansierade anläggningar. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten föreslagit. Detta innebär bl.a. att:
programmets verksamheter och resurser så långt som möjligt bör fördelas på programmen 1--12, grundorganisationens kapacitet anpassas till krigsorganisationens behov, Försvarsmaktens behov av teknologiförsörjning och forskning tillgodoses främst genom uppdrag till Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till 4 903 277 000 kr.
Utskottet
Vad utskottet nyss anfört om behovet av konkretare mål samt granskning av möjligheterna att genom ytterligare generella besparingar föra resurser till kvalitetshöjande åtgärder gäller i lika hög grad för programmet För grundorganisationen gemensamma resurser.
Utskottet delar regeringens uppfattning att programmets verksamheter och resurser så långt möjligt skall fördelas på programmen 1--12. Motsvarande inriktning uttrycktes i förra årets budgetproposition (prop. 1993/74:100 bil. 5, s. 70) och utskottet hade då heller ingen erinran. Någon större omfördelning
synes dock sedan dess inte ha skett. Utskottet utgår från att regeringen genomför sina intentioner i denna del, alternativt för riksdagen redovisar motiven för att behålla programmet vid nuvarande storlek.
Utskottet kan i övrigt godta regeringens förslag till inriktning av programmet.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96 till
4 816 533 kr.
Utlandsstyrkan m.m.
Regeringen
Propositionen refererar Försvarsmaktens redogörelse för de ökande kostnaderna
m.m. i samband med skilda fredsbevarande insatser under budgetåret 1993/94. Bl.a. uppges kostnaden för försliten materiel uppgå till 250 miljoner kronor. Försvarsmakten föreslår ett uppdrag med innebörd att ett antal enheter i utlandsstyrkan skall vidmakthållas så att de säkert och uthålligt kan lösa uppgifter som FN eller annan uppdragsgivare anger. Försvarsmakten föreslår också att materiel som inte FN tillhandahåller skall få anskaffas och transporteras till insatsområdena. Vidare föreslås att lager med reservdelar och ammunition till en kostnad av 185 miljoner kronor skall få byggas upp för bataljonen i Bosnien. Härtill kommer kostnader för själva verksamheten som Försvarsmakten beräknar till 1 263 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att ett särskilt program benämnt Utlandsstyrkan inrättas.
Verksamheten i programmet bör finansieras från anslag under tredje huvudtiteln.
Regeringen anser att det är angeläget att lösa de materielproblem som Försvarsmakten tar upp. Regeringen hemställer därför om riksdagens godkännande att Försvarsmakten genom regeringsbeslut om merutgift på anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. får kompensation för förslitning av materiel som använts i FN-tjänst.
Utskottet
Utskottet anser att svenskt deltagande med militära förband i FN:s fredsbevarande och humanitära verksamhet är en viktig uppgift för Försvarsmakten. Detsamma gäller verksamhet som för samma syfte initieras och genomförs på uppdrag av Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) eller inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Betydelsen av Försvarsmaktens utlandsverksamhet kan komma att öka i framtiden. Härav följer att Försvarsmakten i bl.a. utbildning och personalplanering bör ta ökad hänsyn till dessa internationella uppdrag.
Utskottet anser liksom regeringen att det är angeläget att lösa de problem som följer av att materiel förslits i samband med de internationella uppdragen.
Utskottet förordar att riksdagen godkänner regeringens förslag att för detta ändamål kunna kompensera Försvarsmakten genom beslut om merutgift.
Utskottet anser vidare, i likhet med regeringen, att Försvarsmaktens medverkan i skilda fredsbevarande insatser bör administreras och redovisas inom
ett särskilt program -- Utlandsstyrkan m.m. -- under anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. och med en finansiering över anslag under tredje huvudtiteln. Utskottet anser dock samtidigt att det kan finnas fördelar med att
redovisa såväl program som anslag för verksamheten under samma huvudtitel. Det synes utskottet naturligt att den nu arbetande Försvarsberedningen granskar denna fråga ur ett helhetsperspektiv.
Anslagsbehov för budgetåret 1995/96
Regeringen
Betalningsförskjutningarna inom Gripen-projektet, vilka var en del i 1992 års
försvarsbeslut, förutsätts hanteras via räntekontokrediten.
Regeringen föreslår att riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 (18 månader) anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 anförs att regeringens förslag innebär att 1992 års försvarsbeslut riskerar att förlora sin profil. Den nedskärning på 1 796 miljoner kronor som föreslås för Försvarsmakten sägs få allvarliga konsekvenser för förmågan att lösa de uppgifter riksdagen då lade
fast. 1992 års försvarsbeslut bör i stället fullföljas. Motion Fö203 (m) föreslår därför (yrkande 5) att riksdagen till anslaget A 1. Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 60 924 034 000 kr.
Som redovisats i det föregående föreslås i Vänsterpartiets partimotion Fö204 besparingar och verksamhetsinskränkningar inom flera av Försvarsmaktens program. Under den aktuella 18-månadersperioden beräknar motionärerna sålunda att 4 350 miljoner kronor kan sparas utöver vad regeringen har föreslagit. Motionen föreslår därför att riksdagen till anslaget A 1. Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 54 910 534 000 kr (yrkande 3).
Miljöpartiet föreslår i partimotionen Fö205 en besparing på 7 000 miljoner kronor utöver vad regeringen förordat. I första hand bör besparingen tas ut genom inskränkningar i materielbeställningar och materielutveckling. Motionärerna anser också att beredskapsnivån kan sänkas generellt, speciellt inom flyget men med undantag för transportflygets hjälpsändningar. Härutöver bör besparingar ske i anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar och i repetitionsutbildningen. I motionen föreslås (yrkande 1) som följd härav att riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 52 260 534 000 kr.
Utskottet
Utskottet har i det föregående biträtt det av regeringen i propositionen föreslagna besparingsmålet på 1,8 miljarder kronor för Försvarsmakten under det
förlängda budgetåret 1995/96. Härav följer att utskottet inte kan godta den i kommittémotion Fö203 (m) förordade uppräkning av anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. med drygt 1,6 miljarder kronor i förhållande till regeringsförslaget. Motion Fö203 (m) yrkande 5 bör således avslås i denna del.
I partimotionerna Fö204 (v) och Fö205 (mp) föreslås ytterligare anslagsbegränsningar med 4,3 resp. 7,0 miljarder kronor för budgetåret 1995/96 i förhållande till vad regeringen förordat. Enligt utskottets mening skulle sådana ytterligare anslagsreduktioner leda till så stora verksamhetsförändringar att de bör övervägas inom ramen för ett långsiktigt försvarsbeslut. Riksdagen bör därför avslå motionerna Fö204 (v) yrkande 3 och Fö205 (mp) yrkande 1.
Regeringens resp. utskottets beräkning av Försvarsmaktens sammanlagda behov av anslagsmedel för budgetåret 1995/96 (18 månader) fördelat på program framgår
av följande tabell. Utskottet erinrar om vad som tidigare anförts om möjligheterna för regeringen att vid behov omfördela resurserna mellan programmen.
Program Resurser (kr) Regeringen Utskottet
1. Operativa lednings- och underhållsförband 2 759 012 000 2 645 000 000 2. Fördelningsförband 3 744 593 000 3 751 000 000 3. Försvarsområdesförband 2 823 813 000 2 967 000 000 4. Armébrigadförband 7 563 067 000 7 198 000 000 5. Marina lednings- och underhållsförband 1 192 352 000 1 198 000 000 6. Marina flyg- och helikopterförband 364 552 000 361 000 000 7. Stridsfartygsförband 4 427 810 000 4 201 000 000 8. Kustförsvarsförband 2 162 150 000 1 887 000 000 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband 6 114 694 000 5 957 000 000 10. JAS 39-förband 10 303 549 000 11 985 000 000 11. Övriga stridsflygförband 3 050 952 000 2 913 000 000 12. Transportflygförband 550 381 000 521 000 000 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser 9 300 332 000 8 860 000 000 14. För grundorganisationen gemensamma resurser 4 903 277 000 4 816 533 000 15. Utlandsstyrkan m.m. 1 000 1 000
Summa Försvarsmakten 59 260 534 000 59 260 534 000
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna Fö203 (m) yrkande 5 i denna del, Fö204 (v) yrkande 3 och Fö205 (mp) yrkande 1 till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr.
JAS 39 Gripen
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 67--73) har anfört om JAS 39 Gripen. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkandena 4--5, Fö326 (s), Fö336 (s), 337 (fp partimotion) yrkande 12 samt T224 (v partimotion) yrkande 18.
Regeringen
Enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr. 374) i juni
1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av systemet JAS 39 Gripen, i det följande kallat Gripensystemet, skall regeringen årligen orientera riksdagen om hur projektet fortskrider.
Regeringen inleder den nu aktuella redovisningen med att ge en bakgrund. Underlag för regeringens orienteringar har intill hösten 1993 bl.a. utgjorts av
kontraktsbundna redovisningar från Industrigruppen JAS till Försvarets materielverk, s.k. Projektvärderingstillfällen. Samtidigt har Försvarsmaktens organisationsmyndighet (tidigare Överbefälhavaren) redovisat sin planeringsmässiga, operativa och taktiska kontroll av projektet. Fortsättningsvis, anger regeringen, kommer redovisningen av Gripen-projektet till regeringen att ske i form av en årlig redovisning från Försvarsmakten med underlag från Försvarets materielverk.
Regeringen erinrar om att den s.k. JAS-kommissionen, som tillsattes efter haveriet i augusti 1993, i sin rapport (SOU 1993:119) gör en samlad bedömning att Gripen-projektet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna.
Regeringen erinrar vidare om att riksdagen (bet. 1993/94:FöU10, rskr. 395) förutsatt att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av hur den ekonomiska planeringsramen för Gripen-projektet avses utvecklas. Härutöver förutsatte riksdagen att regeringen lämnar förslag om hur priskompensationssystemet bör förändras och hur planeringssystemet bör anpassas
för att harmoniera med sättet att budgetera.
Regeringen övergår därefter till en ekonomisk redovisning av projektet.
Gripen-projektets planeringsram definierar regeringen som projektets hittillsvarande utbetalningar, samt av regeringen beräknat framtida planeringsutrymme, enligt fastställd pris- och löneomräkning och planerad låneverksamhet.
På motsvarande sätt definierar regeringen Gripen-projektets utgifter som summman av projektets hittillsvarande utbetalningar i löpande priser och återstående beräknade utbetalningar med hänsyn till fastställt materielinnehåll
enligt ingångna och planerade avtal i aktuellt prisläge.
I 1982 års försvarsbeslut (prop. 1982/93:119, FöU9, rskr. 271) fastställde riksdagen Gripen-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83--1999/00 till 25,7 miljarder kronor i prisläget februari 1981. Denna ram uppräknades årligen med nettoprisindex.
Riksdagen godkände i maj 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 5, FöU9, rskr. 333) regeringens förslag att omdefiniera Gripen-projektets plane ringsram från 50,0 miljarder kronor i prisläget februari 1992 till 60,2 miljarder kronor i samma prisläge. Den av regeringen omräknade planeringsramen i det nu aktuella budgetförslaget är 66,98 miljarder kronor i genomförandeprisläge 1994/95.
Regeringen anmäler att 27,8 miljarder kronor i löpande priser har förbrukats från projektstarten år 1982 till år 1994. Utgifterna under budgetåret 1993/94 var 5,1 miljarder kronor. Regeringen anmäler vidare att av återstående utgifter
på 39,2 miljarder kronor är 21,1 miljarder intecknade genom beställningar. Det
fria beställningsutrymmet är således 18,1 miljarder kronor. I de kommande utgifterna har andelen i utländsk valuta ökat från 40 % till ca 44 % till följd
av den svenska kronans depreciering.
Regeringen redogör för vad en till regeringskansliet knuten arbetsgrupp föreslagit om Gripen-ramens utveckling och hur Gripen-projektet bör kompenseras
med hänsyn till utvecklingen av priser och löner. I avvaktan på en generell översyn av priskompensationssystemet föreslår regeringen en tillfällig förändring av försvarsprisindex (FPI) för budgetåret 1995/96. Sålunda bör den
del av anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. som utgör Gripen-projektets materielandel räknas upp med de index som den nämnda arbetsgruppen föreslagit. Regeringen har beaktat detta vid anslagsberäkningen till Försvarsmakten. Riksdagen föreslås godkänna detta nya delindex.
Med utgångspunkt i arbetsgruppens förslag föreslår regeringen vidare en metod
för hur Gripen-projektets planeringsram skall räknas om. Regeringen hemställer att riksdagen godkänner omräkningen.
I den tekniska redovisningen av projektet anför regeringen att Försvarsmakten och Försvarets materielverk fortfarande bedömer att Industrigruppen JAS:s åtaganden i projektspecifikationen beträffande tekniska krav och prestanda i allt väsentligt kommer att kunna uppfyllas. Tidigare planerat modifieringsprogram för den första delserien kommer dock att bli något
mer omfattande. Gripens prestanda sägs i flera viktiga avseenden överstiga de specificerade och flygplanet anges, även före modifieringen, ha acceptabla prestanda för flertalet operativa uppdrag fr.o.m. år 1996.
Samtliga flygplan i delserie 1 uppges vara under montering men arbetet är försenat. Typarbetet för den tvåsitsiga versionen, JAS 39B, följer däremot i stort tidsplanen. Materielverkets bedömning är att kapaciteten hos Industrigruppen JAS inte harmonierar med påtagna uppgifter. De sammanlagda konsekvenserna av förseningarna utreds för närvarande av Försvarsmakten. De operativa konsekvenserna bedöms dock bli begränsade. Den första Gripendivisionen beräknas bli begränsat operativt användbar tidigast under år 1997. Regeringen säger sig vara bekymrad över förseningarna.
Regeringen avslutar sin redogörelse för Gripen-projektet med att behandla frågan om styrning och kontroll. Regeringen erinrar om att den år 1982 gav ut föreskrifter till myndigheterna om organisation, arbetsuppgifter och rapportering i projektet. Dessa föreskrifter har blivit inaktuella till följd av myndigheternas förändrade organisation och ansvar. Regeringens föreskrifter från år 1982 har därför upphävts och ersatts av handlingsregler i regleringsbrevet.
Regeringen anser att Gripen-projektet även fortsättningsvis skall styras genom en projektorganisation. Regeringen säger sig ha för avsikt att noggrant granska Materielverkets uppföljning av projektet. Regeringen avser vidare att årligen, som hittills, informera riksdagen om utvecklingen av Gripen-systemet. Härutöver genomförs särskilda redovisningar för riksdagens försvarsutskott.
Motionerna
Fem motioner behandlar Gripen-projektet. I motion Fö326 (s) poängteras att det kalla kriget är över sedan flera år. En totalt förändrad situation råder nu
i Europa. Etniska och nationella motsättningar och konflikter kan inte lösas med militära medel enligt gamla modeller, hävdar motionärerna. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det besvärliga ekonomiska läget i landet, föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon ytterligare beställning av JAS-plan -- utöver kontrakterade två delserier -- inte bör komma i fråga.
I motion Fö336 (s) framförs ett likalydande yrkande.
Även Miljöpartiets partimotion Fö201 motsätter sig en framtida anskaffning av
delserie tre. Motionärerna anser (yrkande 4) att staten inte skall medfinansiera denna delserie. I samma motion framförs argument för att den svenska vapenexporten måste upphöra. Motionärerna föreslår förbud mot export av
JAS 39 Gripen (yrkande 5).
I partimotionen Fö337 anmäls ett antal frågor som Folkpartiet liberalerna önskar få belysta inför nästa försvarsbeslut. Motionärerna anser sålunda att mycket talar för att nuvarande leveranstakt för JAS 39 Gripen är för hög för att på ett för skattebetalarna acceptabelt sätt medge en omsättning av JA 37-systemet. Antingen bör leveranstakten minska eller ett uppehåll göras inför delserie tre. En annan fråga som bör granskas inför försvarsbeslutet är modifieringsbehovet för JAS (yrkande 12). Även om motionärerna inte utesluter behov av framtida modifieringar för att höja systemets operativa förmåga, anser
de att det inte för överskådlig tid är nödvändigt att planera några omfattande förändringar av grundkonceptet i JAS.
I Vänsterpartiets partimotion T224 om kommunikationspolitiken anförs att användningen av JAS 39 Gripen ger särskilda problem eftersom det bullrar mer än
tidigare stridsflygplan. Motionärerna anser därför (yrkande 18) att JAS inte bör få användas så att bullerstörningarna ökar.
Utskottet
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen framhållit att utveckling, anskaffning och införande i organisationen av JAS 39 Gripen är en av de viktigaste försvarspolitiska frågorna. Systemets operativa effekt kommer att få
en avgörande betydelse för vår försvarsförmåga. Samtidigt tar systemet i anspråk mycket stora ekonomiska resurser. Gripen-projektet är också en av de största industrisatsningarna i landet med betydande effekter när det gäller spridning av högteknologi. Kravet på att regeringen varje år skall orientera riksdagen om läget i projektet (1981/92:FöU18, rskr. 374) är ett uttryck för ärendets betydelse sett ur ett riksdagsperspektiv.
Utskottet gjorde i slutet av föregående riksmöte en ordentlig genomgång av Gripen-projektet (bet. 1993/94:FöU10, rskr. 395), närmast föranledd av regeringens skrivelse (skr. 1993/94:179) i ärendet. Utskottet konstaterade då att projektet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som statsmakterna har bestämt, även om det fortfarande finns tekniska och ekonomiska risker. Utskottet förutsatte att regeringen i en kommande redovisning till riksdagen lämnar förslag till hur de planeringsmässiga svårigheterna i JAS-ekonomin skall hanteras, bl.a. frågan om priskompensation.
Som en del i sin uppföljning av projektet har utskottet under hösten 1994 besökt SAAB i Linköping samt fått en särskild redovisning av företrädare för Försvarsdepartementet. Kommittén med uppdrag att analysera ekonomiska osäkerheter för Försvarsmakten (dir. 1994:147) -- här benämnd expertgruppen -- har härutöver för utskottet föredragit resultatet av sitt arbete, varav en väsentligt del berört Gripen-projektets ekonomi.
Den samlade bild som utskottet nu har av projektläget är att tekniska krav och prestanda i allt väsentligt kommer att uppfyllas men att programmet drabbats av ytterligare förseningar. Utskottet delar regeringens oro över dessa
förseningar. De operativa konsekvenserna bör redovisas för riksdagen.
När det gäller de ekonomiska förutsättningarna för Gripen-projektet konstaterar utskottet att regeringen lämnat förslag dels till hur planeringsramen för JAS Gripen skall räknas om, dels till förändrat delindex för JAS Gripen ingående i försvarsprisindex. Utskottet har ingen erinran mot metoden att räkna om planeringsramen och föreslår att riksdagen godkänner regeringsförslaget. Utskottet kan också, i avvaktan på den översyn av hela priskompensationssystemet som regeringen aviserar, acceptera den föreslagna tillfälliga förändringen av den del av försvarsprisindex som beror av Gripen-projektets materielandel.
Utskottet har i det föregående under avsnitten om verksamhetens inriktning i stort för Försvarsmakten samt verksamhetsmål för JAS 39-förbanden behandlat de ekonomiska problem inom Gripen-projektet som expertgruppen har analyserat.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens redovisning av Gripen-projektet.
Tre motioner motsätter sig en beställning av en tredje delserie av Gripen. En sådan eventuell beställning kommer att övervägas i den pågående Försvarsberedningen med utgångspunkt bl.a. i antaganden om framtida uppgifter för det militära försvaret, krigsorganisationens utformning och försvarsekonomin. Utskottet ser igen anledning att nu göra uttalanden i frågan.
Härav följer att motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkande 4, Fö326 (s) och Fö336 (s) bör avslås.
Utskottet delar uppfattningen i partimotion Fö337 (fp) om behovet att studera
leveranstakt och modifieringsbehov för JAS 39 Gripen. Utskottet utgår emellertid från att dessa frågor kommer att tas upp till övervägande inför det kommande försvarsbeslutet och att därigenom motionen blir tillgodosedd i denna del. Partimotion Fö337 (fp) yrkande 12 bör sålunda inte bifallas av riksdagen.
Enligt lag är export av krigsmateriel förbjuden. Regeringen beslutar, efter prövning av varje särskilt fall, om undantag skall medges. Utskottet ser inga skäl för att export av stridsflygplan skulle behöva behandlas annorlunda. Samma regler för prövning bör sålunda gälla för stridsflygplan som för annan krigsmateriel. Partimotion Fö201 (mp) yrkande 5 bör därför avslås.
Försvarsmakten har regeringens uppdrag att i enlighet med miljöskyddslagstiftningen söka tillstånd för att flyga med minst tre JAS 39-divisioner vid landets flottiljflygplatser. En prövning pågår vid Koncessionsnämnden för miljöskydd, bl.a. med avseende på buller. Därmed torde syftet med yrkande 18 i Vänsterpartiets partimotion T224 kunna bli tillgodosett. Motionsyrkandet bör sålunda inte bifallas.
Beställningsbemyndiganden
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 66--67
och 87--88) har anfört om beställningsbemyndiganden för materiel och anslagsfinansierade anläggningar.
Regeringen
Regeringen föreslår ett nytt system för beställningsbemyndiganden för materiel och för anslagsfinansierade anläggningar. I sin redogörelse för förslaget anför regeringen att den av riksdagen varje år kommer att begära en ram -- ett högstbelopp -- för beställningsbemyndiganden. I ramen ingår dels bemyndiganden för sådan materiel som tidigare redovisats för riksdagen, dels bemyndiganden för ny materiel. Riksdagens beslut -- bemyndigande -- innebär att
regeringen medges beställa materiel och utvecklingsarbete inom den föreslagna ramen och därmed ikläda staten kostnader också för budgetår som riksdagen ännu inte beviljat anslag för. Bemyndigandet anges i samma prisläge som anslaget.
Regeringen föreslår att även bemyndigandesystemet för anslagsfinansierade anläggningar, som t.ex. befästningar och flygfält, förändras så att det överensstämmer med den föreslagna förändringen beträffande materiel.
Det nya bemyndigandesystemet sägs vara anpassat till det styrsystem som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 mellan regeringen, Försvarsmakten och Försvarets
materielverk/Fortifikationsverket. Det uppges även vara enklare och mer överskådligt än det tidigare. Regeringen hemställer att riksdagen godkänner det nya systemet för beställningsbemyndiganden för materiel och anslagsfinansierade anläggningar.
Behovet av bemyndiganderam för materiel som redovisats tidigare för riksdagen samt för ny materiel för Försvarsmakten efter budgetåret 1995/96 beräknar regeringen till 55 800 miljoner kronor. Regeringen hemställer att riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.
Regeringen uppger att i bemyndiganderamen ingår medel för följande nya större
objekt:
anskaffning av artillerilokaliseringsradar (ARTHUR), serieförberedelser för pansarskott 95, mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten 56 BILL, renovering av luftvärnsrobot 70, anskaffning av systemmateriel till begagnade stridsvagnar, motmedel till JAS 39 Gripen, radiosystem 90 TARAS, vapenintegration på flygplan JA 37.
Regeringen hemställer vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att medge beställningar av investeringar i anslagsfinansierade anläggningar för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 265,0 miljoner kronor för tiden efter budgetåret 1995/96.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot den utveckling av bemyndigandesystemet för materiel och anslagsfinansierade anläggningar som regeringen föreslår. Riksdagen bör således godkänna det nya systemet. Utskottet förutsätter att regeringen -- när den årligen hos riksdagen begär en bemyndiganderam -- för utskottet redovisar dels vilka bemyndiganden som avses användas för att beställa viktigare nya objekt, dels vilka bemyndiganden som inom den totala bemyndiganderamen erfordras för att fullfölja tidigare lagda beställningar.
Utskottet, som har fått en särskild orientering om materielplaneringen och om
regeringens beräkning av beställningsbemyndiganden, föreslår att riksdagen lämnar regeringen de begärda bemyndigandena för beställning av materiel m.m. och för investeringar i anslagsfinansierade anläggningar.
Förändring av försvarsprisindex. Justering av anslag och bemyndiganderamar
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 65--66) har anfört om övergång till kalenderbudgetår och förändring av försvarsprisindex.
Regeringen
Som framgått av det föregående föreslår regeringen att riksdagen godkänner en
tillfällig förändring av försvarsprisindex (FPI) för omräkning av Gripenprojektets materielandel i anslaget A 1. Försvarsmakten m.m.
Regeringen föreslår vidare ett nytt delindex i FPI som bättre än för närvarande skall spegla kostnadsutvecklingen för kostnadsslaget Befästningar m.m. Detta kostnadsslag finansieras i sin helhet över anslag. Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslaget till nytt delindex.
Härutöver föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att justera
anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. och ramarna för beställningsbemyndiganden med
hänsyn till den faktiska prisutvecklingen under perioden den 1 juli 1994 till den 31 december 1994.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört. Utskottet föreslår att
riksdagen dels godkänner regeringens förslag till delindex ingående i försvarsprisindex i den del som avser Befästningar m.m., dels bemyndigar regeringen att justera anslaget för Försvarsmakten m.m. samt ramarna för beställningsbemyndiganden i enlighet med regeringens förslag.
Förändringar i grundorganisationen
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 82--87) har anfört om grundorganisationsförändringar. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö202 (kds kommittémotion) yrkande 12, Fö325 (s), Fö330 (fp) yrkandena 2, 4 och 5, Fö334 (fp), Fö337 (fp partimotion) yrkande 7 och Fö344 (v).
Regeringen
Regeringen lämnar i propositionen en redogörelse för de förändringar som genomförts i grundorganisationen som följd av 1992 års försvarsbeslut (prop. 1991/92:102, FöU12, rskr. 338) och statsmakternas beslut om stabiliseringspropositionen hösten 1992 (prop. 1992/93:50, FiU1, rskr. 134). Härutöver redovisar regeringen, utan förslag till riksdagen, en metod för att ta fram beslutsunderlag inför statsmaktsbeslut om förändringar i grundorganisationen.
Som framgått av avsnittet om utskottets uppföljning behandlar utskottet i det
sammanhanget regeringens redogörelse för de genomförda förändringarna i grundorganisationen.
Regeringen
Regeringen anför att arbetet från tidigare nedläggningar och omlokaliseringar
av förband visat på svårigheter att jämföra olika alternativ genom att beslutsunderlagen varit olika utformade hos myndigheter och organisationer. Främst har det varit kalkyl- och värderingsmetoderna som skiljt sig åt. Regeringen hänvisar i sammanhanget även till vad riksdagen senast anfört i frågan (bet. 1993/94:FöU9, rskr. 295).
I sin sammanfattning av värderingsmetoden betonar regeringen att granskningen
främst skall inriktas på alternativskiljande faktorer och kostnader. Metoden sägs innehålla följande huvuddelar:
1. Försvarsekonomisk värdering grundad på investeringskalkyler med räntebelastning och tio års kalkylperiod. Kalkylerna kompletteras med en redovisning av andra försvarsrelevanta faktorer som t.ex. operativa och beredskapsmässiga konsekvenser samt personalkonsekvenser. Risker och osäkerheter bedöms. 2. Samhällsekonomisk värdering där den försvarsekonomiska värderingen betraktas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Här ingår bl.a. direkta personalkostnader, indirekta arbetsmarknadseffekter, investeringar och omställningar. Här ingår vidare andra ekonomiskt mätbara faktorer som t.ex. konsekvenser för skilda transfereringar i samhället liksom andra faktorer som får effekter utanför försvarssektorn. Även risker och osäkerheter bedöms.
Regeringen anser att tillämpningen av den framtagna systematiserade värderingsmetoden ger goda förutsättningar för ett tillfredsställande beslutsunderlag. Försvarsmakten förutsätts genomföra den försvarsekonomiska värderingen och regeringskansliet den samhällsekonomiska.
Motionerna
Två motioner behandlar frågan om beslutsunderlag inför förändringar i grundorganisationen. I partimotion Fö337 (fp) refereras till vad som i propositionen anförs om att en arbetsgrupp utarbetat en ny systematiserad metod
för att ta fram sådant beslutsunderlag. Motionärerna finner att frågan om en parlamentarisk medverkan inte behandlas i den föreslagna metoden. Motionärerna anmärker att det naturligtvis ankommer på riksdagen och försvarsutskottet att uttala sig om vilka former för parlamentarisk medverkan som bör finnas i framtiden. Vad som sålunda anförts om beslutsunderlag vid förändringar i grundorganisationen föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna (yrkande 7).
I Kristdemokratiska samhällspartiets kommittémotion Fö202 poängteras att beslut om förändringar inom Försvarsmakten måste förankras hos berörda lokala parter. Former bör därför skapas som ökar det lokala deltagandet i utredningsarbetet inför sådana förändringar (yrkande 12).
Motion Fö330 (fp) tar i tre yrkanden upp frågor om lokalisering av grundutbildningen, främst den marina. Motionären finner att de marina utbildningsanstalterna utgör väsentliga resurscentra med sina lednings- och underhållsresurser, baseringsmöjligheter för fartyg och helikoptrar samt personella och materiella resurser. Dessa centra sägs också ha stor betydelse för det civila samhället. Motionären föreslår att riksdagen ger regeringen till
känna att den marina utbildningsverksamheten bör spridas med minst en enhet i varje hav (yrkande 2).
Samme motionär hävdar att landets behov av besparingar inom alla sektorer borde innebära att grundutbildningen skall förläggas till de utbildningsenheter
som är utbildningsmässigt och ekonomiskt mest effektiva (yrkande 4).
Åter samme motionär konstaterar att det efter nedläggningen av Lv 5 i Sundsvall uppstått betydande svårigheter att genomföra utbildning av en krigsorganisation för "Sveriges veka liv". I det kommande försvarsbeslutet bör därför prövas att samordna grundutbildningar för hela försvaret (yrkande 5).
I motion Fö325 (s) förordas en samordning av statliga myndigheters uppgifter på sjön. Det gäller Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Tullen, Sjöpolisen och Marinen. En sådan samordning bör prövas för hela Sverige och med
ett maritimt centrum för Bottenhavet och Bottenviken förlagt till Härnösand. Utredningen om effektivisering av den statliga maritima verksamheten (Fö 1993:08) föreslås få pröva denna fråga.
Motion Fö334 (fp) behandlar frågan om ett s.k. kärnförsvar med en grundorganisation som möjliggör tillväxt av krigsorganisationen. Motionärerna anser att det i nästa försvarsbeslut är ofrånkomligt att satsa på en ny inriktning av Försvarsmakten. Krigs- och fredsorganisationen måste sålunda ha sådan flexibilitet att de kan anpassas, bl.a. i fråga om operativ förmåga, till förändringar i det säkerhetspolitiska och strategiska läget samt till en statsfinansiellt ansträngd situation. Enligt motionärerna behöver därför Försvarsmakten bestå av förband med hög kvalitet som kan tillväxa i dimension och operativ förmåga för att vid behov kunna möta invasionshot över gräns och kust. Denna kärnförsvarsmodell skulle, enligt motionen, innebära en satsning på "storgarnisoner" kompletterade med "minigarnisoner" för att tillgodose förmågan till uppväxling. Med tillämpning på Skåne föreslår motionärerna bl.a. att en "storgarnison" etableras i Hässleholm -- Skånska pansarkåren -- och en eller flera "minigarnisoner" med anknytning till Skånska pansarkåren i Kristianstad/Rinkaby, alternativt Ystad/Revinge.
Motion Fö344 (v) uppmärksammar planeringen att utvidga P 2:s övningsområde i Hässleholmstrakten med ytterligare ca 1 000 hektar. Motionären menar att det område som diskuteras för inköp utgörs av gammal kulturbygd med åtföljande negativa konsekvenser av olika slag, om det ställs till förfogande för militära ändamål. Planerna på köp av mark för militärt bruk
i Hässleholmsområdet bör därför skrinläggas.
Utskottet
Utskottet behandlar först frågan om beslutsunderlaget inför grundorganisationsförändringar. I utskottets huvudbetänkande 1993/94:FöU9 under
föregående riksmöte ägnades denna fråga ett betydande utrymme (s. 30--33). Bakgrunden var bl.a. ett förslag från Riksdagens revisorer (förs. 1993/94:RR3).
Utskottet uttalade då att det är viktigt att riksdagens, regeringens och Försvarsmaktens beslutsroller är tydliga. Exempel gavs på situationer när beslut om grundorganisationsförändringar endast kan fattas av riksdagen. För de
fall oklarheter kan föreligga bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag så att en precisering kan ske.
Utskottet underströk i sammanhanget betydelsen av att en sammanvägning av olika intressen kring dessa förändringar -- militära, regionala och arbetsmarknadsmässiga -- kan ske i riksdagen. Mot den bakgrunden ansåg utskottet det viktigt med en parlamentarisk beredning av underlaget, t.ex. i en
kommitté.
Utskottet betonade också betydelsen av att förändringar av grundorganisationen förankras hos berörda lokala parter genom att låta dessa delta i förändringsarbetet.
Slutligen biträdde utskottet vad revisorerna anfört dels om behovet av korrekta kalkyler och en utveckling av kalkylmetoderna, bl.a. genom införande av kalkylränta, dels om betydelsen av en samlad och systematisk uppföljning
av genomförda förändringar.
Vad utskottet anförde för ett år sedan om beslutsunderlag inför grundorganisationsförändringar gäller fortfarande till alla delar. Härutöver vill utskottet lägga till det i och för sig rätt självklara att beslutsunderlaget, utöver ekonomisk information av olika slag, också innehåller
värderingar av hur verksamheten påverkas i olika alternativ, t.ex. i fråga om utbildningens effektivitet.
Regeringen redogör i propositionen, utan att lämna förslag, för en systematiserad metod för att ta fram beslutsunderlag inför grundorganisationsförändringar. Utskottet kan konstatera att beskrivningen koncentrerar sig till de delar som avser de ekonomiska värderingarna; dels en försvarsekonomisk kalkyl, dels en samhällsekonomisk. Utskottet håller med om att det bör vara regeringens ansvar att genomföra den samhällsekonomiska kalkylen och att ta fram ett sammanställt underlag som kan presenteras för riksdagen. Härvid måste materialet vara så genomarbetat att det tål en kritisk granskning. Det är sålunda otillfredsställande om utskottet skulle behöva överarbeta kalkylerna eller göra egna sådana.
I kommittémotion Fö202 (kds) och i partimotion Fö337 (fp) påpekas att regeringen i sin redogörelse över metoden inte närmare berör hur det parlamentariska inflytandet i arbetet med beslutsunderlaget skall tillgodoses, liksom det lokala inflytandet. Utskottet vill än en gång betona vikten av ett parlamentariskt inflytande i beredningsprocessen och konstaterar att detta inför det kommande försvarsbeslutet tillgodoses genom den arbetande Försvarsberedningen. Utskottet utgår likaledes från att Försvarsmakten låter lokala företrädare bli delaktiga i arbetet med att ta fram beslutsunderlag för förändringar i grundorganisationen.
Utskottet förutsätter att regeringen i arbetet med frågor som rör grundorganisationen beaktar vad utskottet här har anfört. Hur arbetsformerna bör utvecklas i framtiden får bl.a. bli beroende av erfarenheterna från det nu förestående försvarsbeslutsarbetet.
Motionerna Fö202 (kds) yrkande 12 och Fö337 (fp) yrkande 7 får därmed anses tillgodosedda. De bör sålunda inte bifallas av riksdagen.
Utskottet övergår till att behandla övriga motioner.
Motion Fö330 (fp) förordar förändringar i grundorganisationen, främst den marina, med utgångspunkt i krav på effektivitet och samordning. Utskottet anser att vad motionären anfört är sådant som kommer att övervägas inför nästa totalförsvarsbeslut. Motion Fö330 (fp) yrkandena 2, 4 och 5 bör därför inte bifallas.
Även frågan om ett s.k. kärnförsvar med en grundorganisation som möjliggör tillväxt är av sådan karaktär att den bör behandlas i försvarsbeslutet. Motion Fö334 (fp) bör sålunda heller inte bifallas av riksdagen.
Motion Fö325 (s) förordar att utredningen om effektivisering av den statliga maritima verksamheten (Fö 1993:08) prövar en samordning som innefattar ett marint centrum för Bottenhavet och Bottenviken. Utskottet konstaterar att regeringen i december 1994 beslutat tilläggsdirektiv (dir. 1994:158) till den aktuella utredningen. Tillägget innebär en utvidgning av utredningens arbete. Sålunda skall uppgiftsfördelning, organisation och lagstiftning för hela området ses över. Utskottet anser att de vidgade direktiven ger utrymme för att
överväga de frågor som motionären tar upp. Motionen bör därför inte bifallas.
Motionären i motion Fö344 (v) vänder sig mot planerna för en markanskaffning i Hässleholm. Utskottet erinrar om att det ankommer på Försvarsmakten att bedöma behovet av mark för övningsändamål. En sådan anskaffningsprocess innehåller moment där alla berörda skall kunna komma till tals. Den innehåller också en miljöprövning. Om denna prövning och övriga inslag i processen leder till att det inte föreligger hinder för Försvarsmakten
att förvärva marken, skall ärendet underställas regeringen då anskaffningsvärdet överstiger tio miljoner kronor. I övriga fall beslutar Försvarsmakten. Något riksdagsuttalande i enlighet med motionens yrkande anser inte utskottet vara befogat. Motion Fö344 (v) bör därför avslås.
Nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens marinkommando
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 98--99) har anfört om nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens marinkommando. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö202 (kds kommittémotion) yrkande 10, Fö321 (c) yrkande 1, Fö324 (m), Fö327 (s), Fö330 (fp) yrkande 1, Fö335 (m) och Fö337 (fp partimotion) yrkande 8.
Regeringen
Regeringen anser, utan att avge förslag till riksdagen, att grundutbildning av värnpliktiga inte bör genomföras vid Norrlandskustens marinkommando (MKN) efter den 1 juli 1997. Möjligheten att utnyttja marinkommandots övningsområde bör dock behållas tills vidare. Regeringen redovisar följande bakgrund för sin ståndpunkt.
I 1992 års försvarsbeslut ingick en betydande minskning av Marinens krigsorganisation. De årliga grundutbildningskontingenterna har därmed reducerats från ca 6 300 värnpliktiga till ca 4 100. Marinen har därför nu en
betydande överkapacitet i utbildningsorganisationen, främst inom kustartilleriet.
Som följd av 1992 års försvarsbeslut utbildas en amfibiebataljon vid MKN, avsedd för krigsuppgifter i första hand i Norrlandsmiljö. Denna bataljon är färdigutbildad och organiserad den 1 november 1997. Utbildning för omsättning av den aktuella bataljonen behöver inte påbörjas förrän tidigast år 2001.
Grundutbildningsbehovet för MKN:s krigsorganisation blir efter år 1997, enligt regeringen, så begränsat att det av praktiska och ekonomiska skäl är olämpligt att genomföra denna utbildning vid MKN. Den kan i stället föras över till Ostkustens marinkommando och Gotlands kustartilleriregemente, utan att detta kräver investeringar.
Regeringen anför att den årliga nettobesparingen, enligt försvarsmaktens beräkningar, under perioden 1997/98--2005/06 uppgår till ca 15,9 miljoner kronor, totalt 143,1 miljoner kronor. Då har beaktats kostnader för ombyggnad av lokaler, personalavveckling och flyttning. Omkring 30 yrkesofficerare behöver överföras till andra förband. Omkring 40 yrkesofficerare och drygt 50 civila uppges bli övertaliga.
Motionerna
Kristdemokratiska samhällspartiet noterar i sin kommittémotion Fö202 propositionens utsaga att det vid beslut om organisation och lokalisering av verksamheter inom grundorganisationen behövs ett beslutsunderlag som utgår från
såväl en försvarsekonomisk som en samhällsekonomisk värdering. Härav följer, enligt motionärerna, att framtida grundorganisationsförändringar bör underkastas denna nya systematiserade metod. Utbildningen vid MKN/KA 5 bör därför tills vidare behållas i nuvarande omfattning och behandlas i samband med
1996 års försvarsbeslut (yrkande 10).
Folkpartiet liberalernas partimotion Fö337 kritiserar regeringen för att den inte i frågan om en nedläggning av grundutbildningen i Härnösand tillämpat den angivna metoden för att ta fram beslutsunderlag. Sålunda borde en försvarsekonomisk värdering ha gjorts i ett samhällsekonomiskt perspektiv där direkta personalkostnader, indirekta arbetsmarknadseffekter, investeringar och omställningar beaktats. Motionärerna föreslår därför att riksdagen avslår regeringens förslag om indragning av grundutbildningen vid MKN i avvaktan på ett fullständigt underlag i samband med kommande försvarsbeslut (yrkande 8).
Från i stort motsvarande utgångspunkter förordas i motionerna Fö321 (c) yrkande 1, Fö324 (m), Fö327, (s) Fö330 (fp) yrkande 1 och Fö335 (m) yrkande 1 att frågan om grundutbildningen i Härnösand får avgöras i 1996 års försvarsbeslut.
I motion Fö335 (m) föreslås härutöver (yrkande 2) att ett beslut om den framtida grundutbildningen vid MKN/KA 5 bereds med den systematiska metod som beskrivs i proposition 1994/95:100 bil. 5, s. 86 f.
Utskottet
Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1992 (bet. 1991/92:FöU12 s. 79) behandlat frågan om att lägga ned grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando (MKN). Utskottet gjorde då samma bedömning som regeringen att beslut i frågan kunde anstå eftersom utbildningskapaciteten vid MKN krävdes för
att kunna organisera en amfibiebataljon avsedd för uppgifter i Norrland. Utskottet erfor samtidigt att Överbefälhavaren fått i uppdrag att lämna förslag
till hur Norrlandskustens krigsförband i framtiden skall utbildas när den nu aktuella amfibiebataljonen är färdigutbildad.
Regeringen anför i propositionen att grundutbildningen vid MKN avses läggas ned den 1 november 1997. Regeringen anför vidare att möjligheten att utnyttja marinkommandots övningsområde och goda övningsbetingelser tills vidare bör behållas.
I sju motioner förordas nu att avgörandet i frågan om eventuell nedläggning av grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando skjuts till det förestående försvarsbeslutet.
Utskottet -- som i ärendet har fått en särskild föredragning av representanter från Försvarsdepartementet samt uppvaktats av företrädare för Härnösands kommun -- anser att det finns skäl som talar för att hänföra den aktuella frågan till försvarsbeslutet. Dels kan den då på ett säkrare sätt inordnas i det större sammanhang som rör Marinens framtida utbildning och grundorganisation, dels skulle beslutsunderlaget kunna fördjupas.
Utskottet gör dock ingen annan bedömning än regeringen beträffande det framtida behovet av utbildningskapacitet för marina förband. Utskottet förutsätter att den framtida användningen av utbildningsresurserna vid MKN/KA 5 i form av övningsområden och anläggningar m.m. övervägs inför det kommande försvarsbeslutet och avgörs i detta.
Härutöver erinrar utskottet om de besparingsförslag som i det föregående förordats för Försvarsmakten. Att i rådande samhällsekonomiska läge och mot bakgrund av nämnda besparingskrav avstå från en möjlig utgiftsminskning på 15 miljoner kronor redan budgetåret 1997 anser utskottet inte vara ansvarsfullt.
Härav följer att motionerna Fö202 (kds) yrkande 10, Fö321 (c) yrkande 1, Fö324 (m), Fö327 (s), Fö330 (fp) yrkande 1, Fö335 (m) och Fö337 (fp) yrkande 8 inte bör bifallas.
Inrättande av ett brigadcentrum
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 96--97) har anfört om inrättande av ett brigadcentrum. Till avsnittet har också
förts behandlingen av motion Fö303 (c).
Regeringen
Regeringen anför att den ökade mekaniseringen av infanteriet leder till att förutsättningarna för infanteriförbandens utbildning och taktikutveckling m.m. alltmer kommit att likna vad som gäller för pansartrupperna. Den nuvarande uppdelningen i truppslagen infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna framstår
enligt regeringens mening därför inte som helt ändamålsenlig. En samordning av truppslagen skulle leda till en bättre utbildning och en mer effektiv organisation i fred och en ändamålsenligare krigsorganisation.
Regeringen föreslår en sådan samordning genom att ett brigadcentrum inrättas samtidigt som infanteri/kavallericentrum och pansarcentrum läggs ned. Förslaget
innebär att de verksamheter som i dag genomförs vid nämnda centra i Linköping/Kvarn, Umeå och Skövde också fortsättningsvis bör bedrivas på dessa orter. Viss omfördelning av resurser kan dock bli aktuell.
Regeringen, som föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts om inrättande av ett brigadcentrum, anser att den beskrivna samordningen bör genomföras den 1 juli 1995.
Motionen
Motionären i motion Fö303 (c) uppmärksammar med gillande regeringens förslag att inrätta ett brigadcentrum. Hon anser att för att försvarsmakten skall kunna
bli så effektiv som möjligt så måste de garnisoner som har de bästa förutsättningarna få utvecklas. Skövde sägs vara en sådan garnison. Motionären föreslår att riksdagen beslutar att arméns brigadcentrum med sin huvuddel lokaliseras till Skövde (yrkande 1). Vidare föreslås att riksdagen beslutar om en etablering av ett försvarsmaktsgemensamt försörjningscentrum i Skövde (yrkande 2). Härutöver bör riksdagen besluta att Skövde garnison även i fortsättningen får utvecklas inom funktionerna infanteri/pansar samt trängtrupper alternativt inom funktionen förnödenhetsförsörjning inom försvarsmakten (yrkande 3).
Utskottet
Regeringen föreslår en samordning av verksamheten vid truppslagen infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna och att därvid riksdagen godkänner att det inrättas ett brigadcentrum. Härvid förutsätts att verksamhet inom ramen
för detta centrum kommer att bedrivas i bl.a. Skövde.
Utskottet har erfarit att Försvarsmakten studerar lämpligheten av att ytterligare samordna förnödenhetsförsörjningen i krigsorganisationen.
I avvaktan på att det kommande försvarsbeslutet skall lägga fast bl.a. en ny krigsorganisation bör frågan anstå om hur Skövde garnison skall utvecklas. Detsamma gäller frågan om en ytterligare samordning av försörjningen med förnödenheter i fred samt organisation och lokalisering av denna funktion. Motion Fö303 (c) bör i enlighet härmed avslås.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen förordade samordningen mellan truppslag och att i sammanhanget ett brigadcentrum inrättas. Riksdagen bör därför godkänna regeringens förslag.
Muskövarvets framtid m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 95) har anfört om Muskövarvets framtid. Till avsnittet har också förts behandlingen
av motion Fö319 (m).
Regeringen
Regeringen anmäler att chefen för Försvarsdepartementet i juli 1994 med stöd av regeringens bemyndigande förordnat en särskild utredningsman med uppgift att
överväga Muskövarvets framtid. Förslag skall lämnas senast den 1 mars 1995.
Muskövarvet är i dag en organisationsenhet inom Försvarsmakten. Staten har därmed ägaransvar för varvets verksamhet och dess personal.
Motionen
I motion Fö319 (m) påpekas att Muskövarvets framtid diskuterats under lång tid. Motionärerna anför att det utom allt tvivel saknas underlag för att behålla två underhållsvarv för Marinens behov: Karlskrona respektive Muskö. De anser det angeläget att slå vakt om Karlskronavarvets framstående position när det gäller produktion av marina stridsfartyg. I fredstid bör därför varvsresurserna koncentreras.
Enligt motionärerna bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag som innebär ökade möjligheter för Karlskronavarvet att utvecklas, bl.a.
genom beställning av ytstridsfartyg 2000 (YS 2000) (yrkande 1). Härutöver bör Marinen upphöra med varvsverksamheten på Muskö (yrkande 2).
Utskottet
Som framgått av det föregående i samband med utskottets behandling av programmet Stridsfartygsförband avser regeringen att under år 1995 pröva frågan
om anskaffning av YS 2000. Motionens yrkande 1 kan därmed anses beaktat varför det bör avslås.
Utskottet har erfarit att den i propositionen nämnda utredningen om Muskövarvets framtid har avlämnat sitt betänkande (SOU 1995:6) i slutet av januari. Utredarens bedömning är att Muskövarvet krävs för att sjöstridskrafterna skall kunna lösa sina krigsuppgifter i ett operativt prioriterat område. Den föreslår att Försvarsmakten behåller huvudmannaskapet för huvuddelen av det nuvarande varvets verksamhet. I avvaktan på regeringens förslag till riksdagen i frågan bör inte utskottet göra några uttalanden om Muskövarvets framtid. Motion Fö319 (m) yrkande 2 bör därför avslås.
Den civila trafikflygarutbildningen
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 93--94) har anfört om den civila trafikflygarutbildningen. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö309 (s), Fö337 (fp partimotion) yrkande 9 och Fö340 (m, c, fp) och K630 (s) yrkande 7 i denna del.
Regeringen
Den statliga trafikflygarhögskolan (TFHS) inrättades år 1984. Regeringen erinrar i sin bakgrundsbeskrivning om att huvudskälet till detta var att tillgodose den civila luftfartens behov av piloter och samtidigt minska avgången av militära flygförare. Samtidigt erinrar regeringen om vad föredragande statsrådet anförde i frågan i 1993 års budgetproposition. Han poängterade där att huvuduppgiften för försvarsmaktens myndigheter var att producera krigsförband. Det kan därför anses tveksamt om chefen för flygvapnet stadigvarande skall ha uppgiften att utbilda civila piloter.
Regeringen uppdrog därför åt Lunds universitet att utreda om den civila trafikflygarutbildningen kunde inordnas i högskolan. Lunds universitet föreslog
att TFHS-utbildningen borde ingå i högskolan/Lunds universitet som en yrkesexamen, med undervisningen förlagd till nuvarande lokaler i Ljungbyhed.
I remissyttrandena förklarade sig Försvarsmakten och Luftfartsverket vara positiva till förslaget medan Kanslersämbetet och Riksrevisionsverket var kritiska till detta. Flygbranschen var i allmänhet negativ.
TFHS är ingen egen myndighet utan ett verksamhetsställe inom Försvarsmakten. Finansiering sker inom anslaget A 1. Försvarsmakten.
I sina överväganden konstaterar regeringen att behovet av nyutbildade civila trafikflygare under senare år i stort sett varit obefintligt. Verksamheten vid TFHS har bedrivits i begränsad omfattning och med inriktning på att behålla skolans kompetens.
Regeringen konstaterar vidare att remissopinionen är oenig om förslagen i Lunds universitets rapport.
Med hänsyn till besparingskraven, och till det begränsade utbildningsbehovet vid TFHS, anser regeringen att anslaget A 1. Försvarsmakten bör reduceras med ett belopp som motsvarar besparingen under budgetåret 1995/96 av en inledd avveckling av verksamheten vid TFHS. Pågående och i närtid planerade kurser skall kunna genomföras. Det bör vidare, enligt regeringen, ankomma på Försvarsmakten att besluta om verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning. Häri innefattas, om Försvarsmakten så anser, att till regeringen lämna förslag om skolans nedläggning.
Motionerna
Enligt motion Fö309 (s) finns det synnerligen starka skäl för att behålla verksamheten vid TFHS på oförändrad nivå. Motionärerna pekar på dels att konjunkturförbättringen lett till ökat flygresande, dels väntade stora pensionsavgångar för piloter under den närmaste tioårsperioden. Motionärerna varnar för pilotbrist. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om betydelsen av fortsatt civil pilotutbildning vid TFHS (yrkande 1).
Samma motionärer föreslår vidare att riksdagen -- under förutsättning av en fortsatt verksamhet vid TFHS -- ger regeringen till känna att till fortsatt prövning uppta Lunds universitets förslag att inordna utbildningen i universitetet (yrkande 2).
Med samma motiv avges motsvarande förslag i motion Fö340 (m, c, fp). Motionärerna förordar vidare att den oförändrade verksamheten vid TFHS finansieras genom omdisponeringar inom anslaget A 1. Försvarsmakten.
I motion K630 (s), som behandlar Skåneregionen, påpekas att flygtrafiken nu ökar starkt och därmed också behovet av fler piloter. Enligt motionärerna vore det då djupt olyckligt om samhället skulle avhända sig möjligheten att utbilda trafikflygare för civila ändamål. Trafikflygarskolan i Ljungbyhed borde därför behållas och utbildningen inordnas under Lunds universitet. Vad som sålunda anförts om utbildningsresurser i Skåne bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 7 i denna del).
Folkpartiet liberalernas partimotion Fö337 pekar också på möjligheten av en framtida pilotbrist. En sådan skulle kunna leda till att försvaret åderlåts på stridspiloter vilket skulle kunna få allvarliga konsekvenser, värre än tidigare
till följd av att det totalt sett kommer att finnas färre militära flygförare i
det framtida flygvapnet.
Motionärerna anser att om det inte finns behov av nya piloter den närmaste tiden så bör utbildningen vid TFHS upphöra. Samtidigt bör en beredskap finnas för att snabbt påbörja denna igen vid behov, varvid Försvarsmakten själv bör få
besluta härom (yrkande 9). I ett sådant framtida läge skulle återigen frågan om
en överföring av TFHS till högskoleväsendet kunna aktualiseras.
Utskottet
Utskottet konstaterar att regeringen i sin beräkning av anslaget till Försvarsmakten antagit en besparing på 12 miljoner kronor för verksamheten vid TFHS under budgetåret 1995/96. Utskottet har ingen erinran häremot. Utskottet anser samtidigt att utvecklingen av efterfrågan på civila piloter bör följas noga eftersom det finns tecken på att detta behov är i stigande. Utskottet anser i likhet med regeringen att det bör ankomma på Försvarsmakten att inom ramen för tillgängliga resurser besluta om verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning. Inom ramen för en helhetssyn måste därvid synpunkter och behov från den civila pilotutbildningens övriga intressenter vägas in. Kompetensen vid TFHS bör tas till vara och samordningsmöjligheterna beaktas, bl.a. med SAS Flight Academy och Lunds universitet.
Vad som utskottet här har anfört innebär att motionerna Fö309 (s) yrkandena 1--2, Fö337 (fp) yrkande 9, Fö340 (m, c, fp) och K630 (s) yrkande 7 i denna del
inte bör bifallas av riksdagen.
Förvaring av vapen och vapenstölder
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 97--98) har anfört om förvaring av vapen. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkande 11, Fö302 (m), Fö304 (s), Fö306 (fp), Fö331 (fp), Ju629 (fp) yrkande 2 och Ju807 (mp partimotion) yrkande 12.
Regeringen
I propositionen redogör regeringen för de åtgärder som Försvarsmakten senast har vidtagit för att förhindra stölder av militära skjutvapen. Bl.a. har förrådshållningen i viss utsträckning centraliserats och bevakningen av förråd utökats.
Regeringen anför att statistiken för år 1993 visade en kraftig nedgång av antalet stulna vapen. För år 1994 tyder, i avvaktan på färdig statistik, däremot underhandsuppgifter på att antalet förkomna vapen åter har ökat. Regeringen anför vidare att det ännu inte går att dra några säkra slutsatser om
effekterna av Försvarsmaktens åtgärder.
Regeringen säger att den noga kommer att följa utvecklingen inom området och vidta de åtgärder som regeringen anser behövas. Inom Försvarsdepartementet har tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att ta fram underlag för regeringens ställningstaganden i denna fråga.
Motionerna
I motion Fö304 (s) redogör motionären för delar av Rikskriminalpolisens statistik över tillgripna och förkomna skjutvapen sedan år 1972. Hon framhåller
att ca hälften har försvunnit från bostadshus och ca 10 % från militära förråd
och anläggningar. Hon påpekar också att flertalet förluster av militära vapen sker när enskilda befattningshavare har dem i besittning.
Den militära statistiken anser motionären vara missvisande eftersom den sägs endast redovisa ett nettoantal försvunna vapen. Antalet stulna/förkomna vapen bör därför redovisas utan avdrag för dem som kommit till rätta (yrkande 1).
Motionären föreslår vidare att militära vapen nästan uteslutande skall förvaras i centrala, bevakade förråd och att arbetet med att åstadkomma en sådan förrådshållning påskyndas (yrkande 2). Militära vapen bör därför endast i
undantagsfall förvaras i bostäder (yrkande 3). Ett större personligt ansvar bör
också läggas på den som kvitterat ut ett militärt vapen (yrkande 5).
Enligt motionären är det ovanligt att ordningspolisen känner till var de militära förråden ligger. Polis som ansvarar för ett visst distrikt eller område bör därför få sådan information (yrkande 4).
Som ytterligare en åtgärd för att komma till rätta med stölder och försvunna vapen på regementen föreslår motionären att kriminella element sorteras bort genom en strängare personkontroll (yrkande 6).
Härutöver uppmärksammar motionären att en betydande mängd av de pistoler som kvitterats ut som tjänstevapen inte inlämnats till den 1 juli 1993, vilket skulle skett enligt Överbefälhavarens order. Ett nytt sista datum bör därför sättas och åtgärder vidtas mot dem som bryter häremot (yrkande 7).
I flera andra motioner framförs med i stort samma motiv likartade yrkanden. Sålunda föreslås i partimotionen Fö201 (mp) att problemet med militära vapen som kommer i orätta händer måste bli föremål för kraftfullare åtgärder från Försvarsmaktens sida (yrkande 11).
Motionären i motion Fö302 (m) hemställer att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om vikten av att öka säkerheten vid förvaring och hantering av militära vapen och därmed minska risken för stöld.
I motion Fö306 (s) förordas flyttning av militära vapenförråd till mera lättbevakade områden.
Motionären i motion Ju629 (fp) anför att riksdagen hos regeringen begär att Försvarsmakten får i uppdrag att snarast redovisa de åtgärder som vidtagits för
att höja säkerheten vid förvar av vapen (yrkande 2).
I motion Fö331 (fp) hävdas behovet av att göra en översyn av var vapen verkligen måste förvaras. Syftet skall vara att minska antalet förvaringsställen. Härvid borde det undersökas om det inte går att minska antalet myndigheter som har vapen i fredstid. Motionären ifrågasätter sådana förvaringsbehov vid Vägverket och Banverket.
Slutligen, i Miljöpartiets partimotion Ju807 om kriminalpolitiken föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av lagen att tjänstevapen ej får förvaras i hemmet och att det görs en översyn av bestämmelserna för de militära vapenförråden (yrkande 12).
Utskottet
Riksdagen har vid ett flertal tidigare tillfällen, t.ex. i betänkandena FöU 1982/83:8, FöU 1986/87:11, 1991/92:FöU12, 1992/93:FöU9 och 1993/94:FöU9 behandlat frågan om förvaring av skjutvapen och vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra stölder av sådana vapen. Vid behandlingen under 1992 års riksmöte anförde utskottet (1991/92:FöU12, s. 58) bl.a. att det är oacceptabelt att militära vapen stjäls. Frågan ansågs allvarlig och borde föranleda åtgärder som leder till snar förbättring. Samtidigt måste beredskapskraven vägas mot stöldrisken.
Utskottet kartlade i ett särskilt utvärderingsprojekt under förra riksmötet hur vapenstölderna har utvecklats under de senaste 20 åren samt hur stölderna fördelar sig på olika typer av vapen och förvaringsplatser. Effekterna av vidtagna åtgärder värderades. Undersökningen är dokumenterad i riksdagens utredningsserie (1993/94:URD1). Ur rapporten framgår bl.a.:
Antalet försvunna skjutvapen minskade kraftigt från år 1992 till år 1993 (från 298 till 39).
Sedan år 1992 har en rad åtgärder vidtagits för att förhindra stölder ur militära förråd. Ytterligare åtgärder planeras. Den nu avläsbara positiva effekten bör enligt utskottets mening följas upp som kontroll att resultatet är bestående.
Mänskligt slarv är en lika betydelsefull orsak till att vapen försvinner som brister i förrådshållningen.
Utskottet har tagit del av statistik för år 1994. Den visar bl.a. att: 77 kompletta vapen har förkommit (39 vapen år 1993). Av dessa vapen stals 40 ur förråd, 13 inom kasernområde och 16 ur bostäder.
Utskottet kan konstatera att nedgången i stöldfrekvens under år 1993 varit tillfällig. Vapenstölderna synes nu åter ligga på en antalsmässig nivå som motsvarar läget före år 1992, då det stora tillgreppet skedde i Botkyrka. Samtidigt har genom olika händelser under senare tid användningen av illegala skjutvapen blivit ett stort samhällsproblem. Dödsskjutningen i Falun nyligen visar att även legala vapen bidrar till problemet. Denna utveckling är enligt utskottets mening oacceptabel. Hittillsvarande åtgärder har uppenbarligen inte varit tillräckliga.
Utskottet har erfarit att regeringen nu har bedömt att utvecklingen blivit så
allvarlig att ytterligare åtgärder måste vidtas. I regeringskansliet har därför tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till sådana åtgärder. En sådan kan t.ex. vara att i en förordning reglera förvaring och hantering av militära vapen i olika avseenden. En annan kan avse skärpning av personalkontroll och personalbedömning av dem som kommer att ha tillgång på skjutvapen. Gruppen skall lämna sina förslag senast i juni 1995.
Utskottet har vidare erfarit att även Försvarsmakten har bedömt det nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder utöver dem som genomförts eller initierats efter år 1992. En intern utredning har sålunda tillsatts för att överväga åtgärder som det ankommer på Försvarsmakten att besluta när det gäller
hantering av skjutvapen och ammunition från säkerhetsskyddssynpunkt. Förslag skall redovisas senast den 1 juni 1995.
Utskottet anser det tillfredsställande att både regeringen och Försvarsmakten
med stort allvar var för sig har initierat ytterligare åtgärder för att komma till rätta med det betydande samhällsproblem som är en följd av att militära vapen hamnar i orätta händer. Utskottet ser för närvarande inte anledning till något riksdagens ingripande eller uttalande i ärendet. Utvecklingen bör följas noga. Utskottet förutsätter sålunda att regeringen för riksdagen redovisar statistik över stulna och förkomna skjutvapen, vilka åtgärder som vidtas för att öka säkerheten i förvaring och hantering samt vilka slutsatser som kan dras
om effekten av insatta åtgärder.
Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört, bl.a. om de ytterligare åtgärder som initierats av regeringen och Försvarsmakten, torde flertalet av de
i ärendet avgivna motionsyrkandena bli beaktade. Detta gäller motionerna Fö201 (mp) yrkande 11, Fö302 (m), Fö304 (s) yrkandena 2--6, Fö306 (s), Fö331 (fp), Ju629 (fp) yrkande 2 och Ju807 (mp) yrkande 12. Riksdagen bör därför inte bifalla dessa yrkanden.
Motion Fö304 (s) kritiserar sättet att redovisa den militära statistiken.
Den statistik som utskottet tagit del av upptar såväl antalet stulna och i övrigt förkomna vapen som antalet återfunna vapen. Vad motionären i yrkande 1 anför om bruttoredovisning torde därför vara tillgodosett. Riksdagen bör därför
avslå motionsyrkandet.
I samma motion föreslås (yrkande 7) att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen uttalar att ett sista datum sätts för inlämning av de tjänstevapen som har beordrats in. Utskottet konstaterar att åtgärden har initierats av Försvarsmakten och att det därmed är Försvarsmaktens ansvar att få åtgärden genomförd utan dröjsmål. Utskottet har erfarit att inlämningen av de pistoler som är i fråga skall vara avslutad den 1 april 1995 samt att Försvarsmakten avser att till juridisk prövning av påföljd anmäla den personal som inte lämnat in sitt vapen. Motion Fö304 (s) yrkande 7 bör sålunda avslås.
Förbud mot s.k. antipersonella minor
I detta avsnitt behandlar utskottet motionerna Fö301 (c kommittémotion) Fö305
(mp), Fö310 (fp), U404 (v) yrkande 1 och U409 (s) yrkande 2.
Motionerna
I motion Fö301 (c) påminner motionärerna om de förödande effekter som bruket av antipersonella minor har haft i länder som Afghanistan och Kambodja. Minproblemet sägs endast kunna lösas med en kombination av åtgärder. Utbudet måste strypas, bruket av dem brännmärkas, stora röjningsinsatser göras och drabbade människor hjälpas.
Motionärerna hänvisar till riksdagens beslut våren 1994 (bet. 1993/94:UU19, rskr. 390) att Sverige skall verka för ett totalförbud mot antipersonella minor. De anser att om Sverige menar allvar med sitt engagemang i denna fråga så måste nästa steg vara någon form av ensidig nedrustning. Detta gäller, anför motionärerna, oaktat att antipersonella minor har en viss militär nytta. Den anses dock inte vara större än att försvaret, med vissa anpassningar, skulle kunna avstå från detta vapen. I motionen förordas därför att Försvarsmakten ges i uppdrag att upphöra med övningar med truppminor (yrkande 1). Vidare föreslås att det svenska försvaret avvecklar och förstör sitt lager av truppminor (yrkande 2).
Motion Fö305 (mp) uppmärksammar i positiva ordalag regeringens strävan efter ett förbud mot antipersonella minor. Samtidigt kritiseras försvarsministern för
sitt motstånd mot ett ensidigt svenskt förbud. Motionärerna anser i stället att
regeringen skall ta initiativ till ett svenskt förbud mot export, lagring och användning av antipersonella minor.
Från i huvudsak samma utgångspunkter framförs i motion Fö310 (fp) ett likalydande förslag.
Även i motionerna U404 (v, mp, kds) yrkande 1 och U409 (s) yrkande 2 föreslås
att riksdagen begär att regeringen inför ett ensidigt totalförbud mot tillverkning, export, lagring och användning av antipersonella minor.
Utskottet
Bakgrund
Landminor ingår som en komponent i det svenska försvarskonceptet. Minor används sålunda i rent defensivt syfte för att förhindra eller fördröja en angripares framryckning i terräng som angriparen har svårt att kringgå. Härigenom sparas truppförband och ökas segheten i försvaret. Minor är också avsedda att användas för spärrning och blockering av järnvägar, flygfält, vägar
och hamnar samt vid förstöring av anläggningar.
Inom det svenska försvaret finns tre huvudgrupper av landminor -- stridsvagnsminor, fordonsminor och truppminor. Antipersonella minor benämns i Sverige truppminor.
Användning av minor minskar behovet av trupp i försvars- och fördröjningsstrid och vid bevakningsuppgifter.
Minor förutsätts endast komma att utnyttjas i områden där militära operationer kan väntas och med strikt tillämpning av folkrättens regler. De kommer att läggas ut endast i anslutning till egna trupper och stå under deras uppsikt. Protokoll över utlagda mineringarna kommer att upprättas och sparas.
Utskottet redogjorde under föregående riksmöte i ett yttrande (1993/94:FöU8y)
till utrikesutskottet för vilka minor som används i det svenska försvaret.
Riksdagen beslutade (bet. 1993/94:UU19, rskr. 390) att Sverige i samband med konferensen om översyn av FN:s konvention från år 1980 om särskilt inhumana vapen skall verka för ett totalförbud mot antipersonella minor. Konferensen inleds under denna höst i Wien. Som följd av riksdagens beslut har Sverige vid ett expertgruppsmöte i augusti 1994 lagt ett sådant förslag om förbud och har vid senare expertgruppsmöten agerat kraftfullt för att vinna gehör för det svenska förslaget.
Frågan om de antipersonella minornas skadeverkningar och åtgärder för att minimera dessa är stor och grannlaga, eftersom den innehåller ett betydande mått av etiska och moraliska värderingar. Utskottet har därför ägnat ärendet särskild uppmärksamhet. Sålunda har överbefälhavaren inför utskottet fått kommentera den svenska militära användningen av landminor. Utskottet har vidare
genom en särskild föredragning av Svenska Rädda Barnens sekretariat informerat sig om denna organisations kampanj "Minor och barn -- en katastrofal kombination". Utskottet har också av ordföranden vid översynskonferensen, tillika chef för den svenska delegationen, fått de folkrättsliga aspekterna på frågan belysta liksom förberedelserna för konferensen. Härutöver har utskottet tagit del av ett omfattande skriftligt material.
Utskottet har erfarit att Sverige de senaste åren stött FN-insatser för att röja minor i bl.a. Afghanistan, Kambodja och Moçambique. Dessutom har Sverige finansierat minröjning i Nicaragua. De totala kostnaderna härför uppgår hittills till ca 50 miljoner kronor, varav huvuddelen hänförts till insatsen i Moçambique.
Utskottet har vidare erfarit att Försvarets materielverk och SIDA i ett samprojekt utvecklar en maskinell minröjningsutrustning som skall kunna användas i de mindrabbade länderna. Härutöver pågår förberedande utvecklingsarbete av utrustning för minletning och minsanering vid Försvarets forskningsanstalt och vid AB Bofors.
Antipersonella minor -- en global farsot
Uppgifter från bl.a. FN gör gällande att det finns mellan 65 och 110 miljoner
antipersonella minor utströdda i 67 länder. Fem länder eller landområden har drabbats värst: Afghanistan, Angola, Kambodja, irakiska Kurdistan och norra Somalia. Minproblemet är också betydande i t.ex. Moçambique och i det forna Jugoslavien.
1980 års FN-konvention om särskilt inhumana vapen innehåller ett särskilt minprotokoll -- protokoll II: Protokoll om förbud mot eller restriktioner i användningen av minor, försåtvapen och andra anordnignar. Konventionen, som trädde i kraft 1983, har visat sig otillräcklig. Den har exempelvis hittills endast ratificerats av 46 länder, varav två i Afrika och sex i Asien. Inget av de länder där minplågan är som störst har skrivit på avtalet. Vidare täcker inte konventionen interna konflikter. Den saknar också verifikations- och sanktionsmekanismer.
Utskottets bedömning
Antipersonella minor utgör en humanitär katastrof i vissa länder i tredje världen. De orsakar stort mänskligt lidande i främst vissa delar av Afrika och Asien som följd av minornas urskillningslösa spridning och användning, helt i strid mot folkrättens regler. Exempelvis förekommer fällning från luften över stora landområden liksom att vissa typer av minor är lätta att förväxla med leksaker. Eftersom de antipersonella minorna kan utnyttjas som ett synnerligen effektivt terrorvapen mot civila, har de fått vidsträckt användning i interna konflikter och i inbördeskrig.
Utskottet anser att ett internationellt totalförbud mot antipersonella minor, och ett beslut ratificerat av så många länder som möjligt, utgör den enda varaktiga lösningen på de humanitära problem som urskillningslös användning av minor ger upphov till. För att förbudet skall ha någon verklig effekt måste det vara tillämpligt också vid interna konflikter. Utifrån etiska och moraliska utgångspunkter kunde det då vara naurligt att säga
ja till ett ensidigt svenskt förbud mot antipersonella minor.
I debatten har det framförts argument både för och emot vår trovärdighet i strävan att uppnå ett internationellt förbud mot antipersonella minor om Sverige ensidigt beslutade att förbjuda användning av sådana minor.
Enligt det underlag som utskottet för närvarande har tillgång till skulle ett
ensidigt nationellt förbud innebära en nedgång i svensk försvarsförmåga. Om Sverige skall utmönstra minvapnet ur sin arsenal kan truppminornas försvarseffekt behöva ersättas genom att annan materiel införs eller genom att striden planläggs och förs på ett annat sätt.
Om översynskonferensen i höst, eller senare överenskommelser om nedrustning eller krigföringens humanisering, skulle leda till en bred internationell uppslutning för ett förbud mot antipersonella minor uppstår en ny situation. Sverige måste då självfallet acceptera de försvarspolitiska nackdelarna och vidta de förändringar i försvarsplanering, utrustningsanskaffning och utbildning som ett sådant beslut påfordrar, liksom ökade kostnader.
En granskning av alla de konsekvenser och kostnader som ett ensidigt förbud skulle föra med sig har inte gjorts. Ett slutligt ställningstagande i frågan måste enligt utskottets mening anstå och baseras på en sådan heltäckande konsekvensanalys.
Utskottet har erfarit att regeringen nyligen gett Försvarsmakten i uppdrag att utifrån nuvarande struktur på Försvarsmakten redovisa behovet av truppminor
samt vilka taktiska, operativa, organisatoriska, ekonomiska och övriga konsekvenser som skulle uppstå om andra alternativ än truppminor användes i krigsorganisationen. Uppdraget skall redovisas under våren 1996 inför nästa försvarsbeslut.
Som utskottet nyss påtalat saknas för närvarande underlag för ett ställningstagande i frågan. Bl.a. måste resultatet av nämnda uppdrag till Försvarsmakten avvaktas, liksom regeringens ställningstagande till detta.
Vad utskottet här har anfört innebär att riksdagen inte bör bifalla motionerna Fö301 (c), Fö305 (mp), Fö310 (fp), U404 (v) yrkande 1 och U409 (s) yrkande 2.
Miljöfrågor
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om miljöfrågor (s. 79--82) samt motionerna Fö201 (mp) yrkandena 2, 3 och 12, Fö330
(fp) yrkande 3, Fö332 (mp) yrkandena 2--4, Fö333 (mp) yrkande 1 och Fö401 (fp).
Regeringen
Regeringen redovisar inledningsvis vad Försvarsmakten genomfört och planerar att genomföra inom miljöområdet. Miljöaspekterna skall beaktas vid all planering och verksamhet. Personalens kompetens inom miljöområdet skall breddas
och fördjupas. Där det är möjligt byts köldmedier och brandsläckningsmedel som är farliga för ozonskiktet ut. Tillsammans med Naturvårdsverket utarbetas en s.k. sektorsrapport för det militära försvaret. Försvarsmakten har även börjat utarbeta en miljöplan, som skall vara ett styrdokument i miljöarbetet.
Regeringen framhåller vikten av ett kontinuerligt och omfattande miljöarbete och att det är angeläget att alla verksamheter i samhället tar sitt ansvar för miljön. Regeringen konstaterar att Försvarsmakten genomfört miljöarbete i enlighet med sin miljöpolicy och noterar särskilt att miljöutbildningen nu har kommit i gång.
I syfte att få till stånd klarare bedömningsunderlag för skilda bebyggelse- och planeringssituationer avser regeringen att uppdra åt Boverket och Försvarsmakten att tillsammans med övriga berörda myndigheter vidareutveckla det bedömningsunderlag som Boverket tidigare har utvecklat. Arbetet bör genomföras bl.a. med utgångspunkt i länsstyrelsernas redovisning till regeringen av planeringsläget i län som kan komma att beröras av introduktionen
av flygplan JAS 39 Gripen. En sådan redovisning kommer att ske den 30 juni 1995.
På grundval av riksdagens beslut i fråga om Handlingsplan mot buller (prop. 1993/94:215, bet. 1993/94:JoU31, rskr. 1993/94:402) har regeringen uppdragit åt
bl.a. Försvarsmakten att utarbeta nya riktlinjer för skottbuller från artilleri
och andra tunga vapen, utveckla en ny bedömningsteknik för immissionsmått för militär flygverksamhet samt analysera en skärpning av flygbullernivånormen för planering av nya flygplatser och ny bebyggelse vid befintliga flygplatser, m.m.
Uppdragen skall redovisas senast den 30 juni 1995.
Motionerna
Fem motioner berör försvarets verksamhetsområde utifrån miljöaspekter. I Miljöpartiets partimotion Fö201 framhåller motionärerna att miljösatsningar med
krav på miljöanpassningar och begränsningar av miljöfarlig verksamhet får ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. De kostnader som kan bli följden av sådana miljöåtgärder bör enligt motionärerna planeras in i Försvarsmaktens budget.
Motionärerna kräver vidare att militär verksamhet underställs samma lagar och
miljökrav som civil verksamhet, utan undantag och utan befrielse från miljöavgifter. Substitutionsprincipen skall följas (yrkande 2). Vidare bör enligt motionärerna miljökriterie- och miljökonsekvensanalyser genomföras vid alla materielinköp, ersättning av materiel och strategiska beslut inom Försvarsmakten (yrkande 12).
I syfte att ta till vara militära resurser i form av materiel, organisations-
och ledningsförmåga föreslår motionärerna att regeringen ger Försvarsmakten i uppgift att ställa om två regementen till miljövärnsregementen; detta bör vara genomfört senast 1998 (yrkande 3).
I motion Fö330 (fp) yrkande 3, om KA 5, anför motionären att inför ett beslut
om den marina grundorganisationen bör en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Ett ur miljösynpunkt felaktigt beslut kan nämligen få svåra konsekvenser. Något
beslut om förändringar i grundorganisationen bör enligt motionären inte tas innan en sådan beskrivning föreligger.
För att klara anpassningen till en vidgad hotbild hävdas i motion Fö332 (mp) yrkande 2 att resurser som satsas på försvaret måste föras över till verksamhet
som byggs upp för att avvärja och åtgärda miljöhot. Motionären föreslår att miljövärnsregementen inrättas med uppgift att förstärka brandkår vid olyckor --
oljeutsläpp, kemikalieutsläpp, kärnkraftsolyckor m.m. -- samt att göra naturvårdande insatser såsom att anlägga nya våtmarker och kalka försurade områden.
Enligt motionären är Eksjö garnison, med tillgång på mycket folk (I 12), mycket maskiner och materiel (Ing 2) och utbildningskapacitet (Fältarbetsskolan), ett bra exempel på lokalisering av ett miljövärnsregemente (yrkande 3). Motionären föreslår därför att riksdagen för inrättande av ett miljövärnsregemente i Eksjö anvisar medel ur nuvarande anslag A 1. Försvarsmakten (yrkande 4).
Också i motion Fö333 (mp) yrkande 1 anförs att miljövärnsregementen bör inrättas. Enligt motionären bör sålunda två regementen ställas om till miljövärnsregementen senast år 1998. KA 5 i Härnösand bör vara ett av dessa.
Sollefteå kommun och länsstyrelsen i Västernorrland har utarbetat ett förslag
om att inrätta och utbilda en svensk civil biståndskår för breda nationella och
internationella miljöskyddsinsatser. I syfte att utnyttja de personella och materiella resurserna som frigjorts när Norrlands trängregemente (T 3) samlokaliserats med Västernorrlands regemente (I 21) bör enligt motionären i motion Fö401 (fp) förutsättningarna för lokalisering av en sådan biståndskår till Ådalen utredas (yrkande 3).
I samma motion framhålls också Sollefteå kommuns beroende av de militära förbandens närvaro i kommunen. Genom successiva omstruktureringar av näringslivet har kommunen de senaste tjugo åren förlorat nära 3 000 invånare eller 10 % av befolkningen. Varje ytterligare minskning av statlig eller annan verksamhet medför ökade problem. Motionären erinrar om att försvarsutskottet tidigare uttalat att det förutsätter att regeringen uppmärksamt följer sysselsättningsutvecklingen och vid behov vidtar nödvändiga åtgärder (yrkande 1).
Motionären föreslår vidare -- utifrån en idébeskrivning som Räddningsverket tagit fram beträffande den framtida utbildningen av värnpliktiga inom det civila försvaret -- att lokalisering av sådan utbildning bör ske till Nipanområdet i Sollefteå. Beräkningar visar enligt motionären på betydande ekonomiska vinster vid en Sollefteålokalisering och väsentliga samordningsvinster genom bl.a. närhet till Sollefteå (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet konstaterar att regeringen i förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten, som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994, har infört en särskild miljöparagraf. Bestämmelsen anger att Försvarsmakten, med beaktande
av de krav huvuduppgifterna ställer, skall väga in miljöaspekterna vid sin verksamhet i fred. Enligt vad utskottet har erfarit är ett av målen i Försvarsmaktens miljöpolicy att ta hänsyn till resursförbrukning, miljöfarlighet och återanvändningsmöjligheter vid materielanskaffning och modifiering av materiel. Vidare är en av åtgärderna i policyns handlingsprogram
att ta miljöhänsyn vid projektering, anskaffning, modifiering och avyttring av nya förnödenheter och därvid möjliggöra återanvändning, god miljö och spara naturresurser. Utskottet anser att regeringen genom den författning som lagts fast för Försvarsmakten skapat en god grund för ett aktivt och engagerat miljöarbete. Några ytterligare -- specialriktade -- lagregler från riksdagens sida avseende just Försvarsmakten behövs för närvarande inte. Mot bakgrund av vad utskottet anfört bör motion Fö201 yrkandena 2 och 12 avslås.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om inrättandet av miljövärnsregemente
i anledning av 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5, FöU9, rskr. 333) och 1994 års budgetproposition (FöU9, rskr. 295). Utskottet konstaterade vid senaste behandling av frågan att det inom Försvarsmakten pågår
en omfattande verksamhet med syfte att vårda och återställa miljön. Utskottet betonade, liksom regeringen, värdet av att Försvarsmakten även fortsättningsvis
lämnar bistånd vid miljökatastrofer samt att militära och alla berörda civila organ utvecklar formerna för samverkan. Miljöarbetet bör bedrivas i enlighet med Riodeklarationen.
Utskottet noterar vidare att Hot- och riskutredningen i sitt betänkande (SOU:1995:19) behandlar användningen av totalförsvarets resurser vid stora olyckor och allvarliga störningar. Utredningen framhåller bl.a. mot en allt bredare hotbild, som omfattar ett stort spektrum av andra hot än rent militära,
att totalförsvarets olika delar bör samverka och stödja varandra. Sålunda har Försvarsmakten betydande resurser -- kunnig personal, materiel och ledningsresurser -- att ställa till förfogande vid till exempel miljökatastrofer, ras, skred och andra naturolyckor. I svåra situationer är det
enligt utredningen nödvändigt att kunna utnyttja Försvarsmaktens resurser för dessa olika uppgifter. Sådana insatser bör enligt utredningen ske inom ramen för den ordinarie organisationen. Efter remissbehandling av utredningens förslag förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till hur totalförsvarets resurser bör utnyttjas.
Regeringen har nyligen beslutat tillkalla en särskild utredare (dir. 1995:3) för att utreda hur Sveriges samlade resurser för internationell katastrof- och flyktinghjälp skall kunna effektiviseras för att möta framtida behov. Utredaren
skall särskilt pröva hur särskilda civila insatsstyrkor lämpligen skulle kunna organiseras. Den 9 mars 1995 har regeringen överlämnat till utredningen en framställning från Kristianstads kommun om att bedriva en försöksverksamhet med
en miljövärnskår under minst två år i Kristianstad.
Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört bör motionerna Fö201 (mp) yrkande 3, Fö332 (mp) yrkandena 2--4, Fö333 (mp) yrkande 1 och Fö401 (fp) yrkande 3 avslås av riksdagen.
I motion Fö330 (fp) anförs att en miljökonsekvensbeskrivning bör tas fram inför ett beslut om den marina grundorganisationen. I naturresurslagen (1987:12) och förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar finns bestämmelser härom. Krav på sådana beskrivningar finns vid anläggande av verksamhet. Någon formell skyldighet att beskriva miljökonsekvenserna vid nedläggning av en verksamhet finns således inte. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen i samband med förberedelserna inför nästa försvarsbeslut överväger även miljökonsekvenserna av olika förändringar i Försvarsmaktens marina grundorganisation. Mot bakgrund härav bör riksdagen inte
bifalla motion Fö330 (fp) yrkande 3.
Närvaron av de militära förbanden i Sollefteå kommun är enligt motion Fö401 (fp) mycket betydelsefulla för kommunen. Varje ytterligare minskning av statlig
eller annan verksamhet medför ökade problem för kommunen. Motionären föreslår att en lokalisering av värntjänstutbildning sker till Nipanområdet i Sollefteå.
Frågor om olika former av utbildning av värnpliktiga inom totalförsvaret bör enligt utskottet övervägas i förberedelserna inför nästa försvarsbeslut. Utskottet räknar därvid med att de synpunkter som förs fram i motionen blir belysta. Motion Fö401 (fp) yrkandena 1 och 2 bör därför inte bifallas av riksdagen.
Försvarets helikoptrar
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om
Försvarets sjuktransporthelikoptrar och om utredningen Civilt bruk av försvarets resurser (s. 95--96) samt motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkande 15, Fö307 (m), Fö312 (kds), Fö320 (m) och Fö328 (c).
Regeringen
Regeringen erinrar i propositionen om 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöU11, rskr. 310) vari riksdagen bestämde att kapaciteten i fråga om sjuktransporter med helikoptrar skulle öka för att tillgodose behovet i krig. En utökning av kapaciteten skulle härvid ske så att behovet i fred kunde tillgodoses.
Av regeringens redovisning framgår att Försvarsmakten anskaffat fem helikoptrar av typen Augusta Bell 412 HP. Försvarsmakten har sedan den 1 juli 1994 kunnat erbjuda sjukvårdshuvudmännen två ambulanshelikopterstationer med valfri basering och beredskap och fr.o.m. den 1 september 1994 ytterligare en station, vilket innebär att det för närvarande finns tre helikoptrar som kan disponeras av sjukvårdshuvudmännen.
Försvarsmakten har lämnat offerter till fem landsting som visat intresse för en verksamhet med ambulanshelikoptrar.
Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 1994:61) med uppdrag att utreda frågor om det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avsedda för
försvarsändamål. I utredningsuppdraget ingår att lägga fram förslag till en lösning av problemet med fredstida användning av försvarets helikoptrar för sjuktransporter, varvid intentionerna i 1987 års försvarsbeslut skall kunna förverkligas. Utredningen har redovisat sina förslag till regeringen i mars 1995.
Motionerna
I motion Fö307 (m) tar motionären upp flygräddningstjänsten i norra Sverige och pekar på att södra Sverige är väl tillgodosett med tunga helikoptrar medan norra Sverige är helt utan. Avståndet från Stockholm till nordligaste Sverige är 1 150 km. Om en flygolycka inträffar i t.ex. Kiruna eller en fartygsolycka inträffar i Bottenviken, tar det i bästa fall 7 timmar repektive 6 timmar innan
första räddningshelikopter kan vara framme på katastrofplatsen. Ett oeftergivligt krav måste enligt motionären vara att det finns en flygräddningstjänst dygnet runt i alla delar av vårt land. Allvarliga olyckor kan även drabba norra Sverige.
Också i motion Fö328 (c) tas frågan upp om räddningstjänstberedskapen i Norrland. Motionären menar att det inte är acceptabelt att två tredjedelar av Sverige och dess befolkning samt stora delar av Bottenhavet och Bottenviken står utan möjligheter till snabba räddningsinsatser via helikopter.
För att i fredstid samutnyttja samhällets resurser på ett bättre sätt anser motionärerna i motion Fö320 (m) att en utredning bör tillsättas med uppgift att
klarlägga vad som behöver göras för att möjliggöra ett effektivare utnyttjande.
I motion Fö312 (kds) poängteras vikten av att Försvarsmaktens helikoptrar och
dess besättning också utnyttjas för civila akuta sjuktransporter i det fredstida samhället. En långsiktig lösning av de akuta luftburna sjuktransporterna på Västkusten skulle enligt motionären kunna nås om Rikspolisstyrelsen kunde disponera en av Försvarsmaktens sjuktransporthelikoptrar med baseringsort Göteborg-Säve. Genom den unika möjlighet till samordning av befintliga flygresurser som finns i Göteborg mellan marinen, Kustbevakningen och polisen kan härigenom invånarna i Västsverige tillförsäkras en kvalificerad räddningstjänst (yrkande 1).
För att kunna nå målet, en hög tillgänglighet, måste resurser avsättas för att säkerställa en för hela landet rimlig helikopterberedskap dygnet runt. Eventuellt höjda kostnader i samband härmed bör enligt motionären finansieras inom de samverkande myndigheternas ekonomiska ramar (yrkande 2).
Miljöpartiet de gröna framhåller i sin partimotion Fö201, yrkande 15, att militären och det civila samhället måste samutnyttja materiel på ett effektivare sätt. Motionärerna lyfter fram utnyttjandet av helikoptrar för räddningstjänst och sjuktransporter.
Utskottet
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är viktigt att samhällets resurser beträffande helikoptertransporter samordnas i största möjliga utsträckning så att en tillfredsställande beredskap kan ges medborgarna i hela landet vid såväl sjuktransporter som olika slag av räddningsinsatser. Utskottet har erfarit att regeringen i beslut den 9 februari 1995 medgivit att sjuktransportverksamhet med Försvarsmaktens helikoptrar -- utöver vad som föreskrivs i förordningen (1986:1111) om militär medverkan i civil verksamhet -- får bedrivas i Västerbottens läns landsting. Beslutet innebär att försvarets
ambulanshelikopterverksamhet i Västerbotten har kunnat börja den 15 februari i enlighet med Landstingets önskemål. Till att börja med får försvaret flyga enligt militära flygsäkerhetsföreskrifter. När erforderliga tillstånd lämnats av Luftfartsverket skall flygverksamheten bedrivas enligt civila bestämmelser.
Utskottet konstaterar vidare att i delbetänkandet (SOU 1995:29) Civilt bruk av försvarets resurser -- regelverk, erfarenheter, helikoptrar, som nyligen lämnats till regeringen, behandlas förslag om utnyttjande av Försvarsmaktens helikoptrar för sjuktransporter och räddning. Motion Fö320 (m) är således tillgodosedd och bör därför avslås.
Utredningen föreslår bl.a. att Försvarsmaktens samtliga för ändamålet lämpade
helikoptrar skall kunna utnyttjas i en högre utsträckning i nödsituationer än vad som för närvarande är fallet. Genom ett förtydligande i förordningen (1986:1111) om militär medverkan i civil verksamhet kan Försvarsmaktens helikoptrar utnyttjas till akuta sjuktransporter i en vidare mening. Beställare
av en sådan helikoptertjänst bör enligt utredaren normalt vara sjukvårdshuvudmannen eller räddningsledare. Försvarsmakten föreslås fakturera beställaren för varje insats till ett pris som fastställs centralt och som motsvarar självkostnaden för en insats med en sjuktransporthelikopter.
Beträffande de fem speciella sjuktransporthelikoptrarna föreslår utredningen att fyra av dessa ianspråktas av sjukvårdshuvudmännen genom långsiktiga avtal. Det kan enligt utredningen bli nödvändigt att ändra förordningen (1986:1111) för att Försvarsmakten skall kunna teckna långsiktiga avtal med sjukvårdshuvudmännen.
Utskottet har under avsnittet om marina flyg- och helikopterförband noterat att till följd av omfattande ubåtsskyddsverksamhet och pressad ekonomi har utbildningsverksamheten inom programmet Marina flyg- och helikopterförband inte
helt kunnat genomföras.
Efter det att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen har utskottet efter föredragning av representanter från Försvarsmakten informerats om incidenter m.m. som inträffat inom eller i anslutning till svenskt territorium och luftrum under 1994. Med anledning av att Försvarsmakten i fråga
om undervattenskränkningar av svenskt sjöterritorium reviderat sina tidigare gjorda bedömningar, bör det enligt utskottets bedömning medföra utrymme att göra en viss omplanering av verksamheten redan under innevarande budgetår. En sådan omplanering av programmet bör på ett positivt sätt kunna bidra till att åstadkomma en förbättrad beredskap för civilt bruk av Försvarsmaktens marina helikoptrar.
Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) är räddningstjänsten avseende uppgifter och ansvar fördelad på Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Kustbevakningen och polismyndigheterna samt på länsstyrelserna och kommunerna. För att en tillfredsställande beredskap skall kunna upprätthållas i hela landet
förutsätts enligt utskottet att samtliga ansvariga myndigheter samverkar och --
som för närvarande -- sluter avtal för att täcka beredskapsbehov för olika typer av räddningsinsatser. I likhet med vad som framhållits i ovannämnda betänkande SOU 1995:29 är det enligt utskottet angeläget att berörda parter verkar för att beredskapen förbättras även i norra Sverige.
Utskottet konstaterar att frågan om ett ökat civilt bruk av Försvarsmaktens resurser -- och då särskilt sjuktransporter med helikopter -- har diskuterats under en lång följd av år. T.ex. behandlade riksdagen i samband med försvarsbesluten 1987 och 1992 användningen av Försvarsmaktens helikoptrar för civila sjuktransporter. Enligt utskottet är det därför nu angeläget att frågan får en lösning. Det ankommer inte på riksdagen att fatta beslut, utan i första hand på statliga och kommunala myndigheter att komma överens om en sådan ordning för samarbetet att statens alla resurser -- inklusive dess helikoptrar -- kan disponeras vid akuta räddningsinsatser. Det ankommer nu på regeringen att utifrån bl.a. de förslag som lämnats av den ovannämnda utredningen, och de uttalanden riksdagen tidigare gjort i frågan, pröva och vidta erforderliga åtgärder samt återkomma till riksdagen med förslag till beslut om det krävs. Utskottet är för sin del inte främmande för att regeringen författningsreglerar
en skyldighet för Försvarsmakten att upprätthålla en helikopterberedskap så att
ansvariga räddningsledare kan disponera helikopter i nödfall.
Vad som utskottet här anfört om Försvarsmaktens helikoptrar bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Med anledning härav bör motionerna Fö201 (mp) yrkande 15, Fö307 (m), Fö312 (kds) och Fö328 (c) inte bifallas av riksdagen.
Försvarsindustri och försvarsforskning
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om försvarsindustri (s. 89--92) och strategisk försvarsforskning (s. 34) samt anslagen G 3. Försvarets forskningsanstalt och G 4. Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel. Utskottet behandlar även motionerna Fö203 (m kommittémotion) yrkandena 2, 3 och 8, Fö205 (mp partimotion) yrkande 3, Fö315 (s), Fö337 (fp partimotion)
yrkande 13, Fö342 (s) yrkande 2, Fö502 (mp) yrkande 1 samt Fö503 (mp) yrkandena
2 och 3.
Försvarsindustri
Regeringen
Regeringen redogör i propositionen, utan att avge förslag till riksdagen, för
förutsättningarna för den svenska försvarsindustrins utveckling och behovet av att prioritera kompetensområden. Regeringen sammanfattar sin bedömning sålunda.
Den svenska försvarsindustrins förmåga som kvalificerad leverantör av högteknologiska produkter till det svenska försvaret har ett stort säkerhetspolitiskt värde.
Förhållandet att det militära försvaret minskar i storlek samtidigt som materielen omsätts med längre tidsintervaller ger låg -- i vissa fall för låg -- beläggning hos industrin. Härav följer ökade svårigheter att upprätthålla en
hög kompetens.
Det är ett försvarsintresse att svensk försvarsindustri prioriterar de teknikområden som Försvarsmakten är mest beroende av i materielförsörjningen. Det ligger i försvarets intresse att åtgärder vidtas, som säkerställer industriell kompetens inom dessa områden. Det ligger också i försvarets intresse att försvarsindustrin söker internationellt samarbete för att stärka industrins fortlevnad och kompetens.
Det är också viktigt att systemkompetensen behålls på hög nivå, såväl för Försvarsmaktens roll som kvalificerad köpare som för industrins egen utvecklingsförmåga.
I sin redogörelse nämner även regeringen att de nordiska försvarsministrarna ingått ett ramavtal om försvarsmaterielsamarbete.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 hävdas att grunden för försvarsindustripolitiken måste vara vad som gynnar det nationella säkerhetsintresset mest. Motionärerna konstaterar att svensk försvarsindustri haft en mycket stor bredd men anpassat sig till en krympande volym. Bedömningar
sägs tyda på fortsatta volymminskningar.
Omstruktureringen av den svenska försvarsindustrin har enligt motionärerna förlöpt väl, även om vissa möjligheter till strukturförändringar återstår. Motionärerna förordar ytterligare steg mot en internationell integration och anför att viljeyttringar och stöd från regeringen i denna fråga har stor betydelse. Exempelvis bör svensk försvarsindustri kunna samarbeta om -- och också exportera -- system som inte primärt utvecklas för det svenska försvaret.
Vilken kompetens som Sverige skall prioritera och i det längsta behålla beror delvis på vilket samarbete som kan utvecklas med andra länders försvarsindustrier.
Motionen tar också upp frågan om s.k. motköp vid import av försvarsmateriel. Större vikt bör i dessa sammanhang läggas vid att motköpen bidrar till att upprätthålla den kompetens som statsmakterna prioriterat än till att säkra tillfälliga arbetstillfällen i Sverige.
Vad som i motionen anförts om försvarsindustriella frågor föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 2).
Folkpartiet liberalerna fäster i sin partimotion Fö337 uppmärksamheten på konsekvenserna av den snabba utvecklingen inom elektronikområdet. Enligt motionärerna illustrerade t.ex. Gulfkriget att modern elektronik förändrat villkoren för krigföringen på det kanske mest genomgripande sättet sedan andra världskriget. Särskilt tydligt har detta skett inom områdena spaning -- ledning -- samband till följd av den nya teknikens dramatiskt ökade möjligheter att samla in, bearbeta och delge information.
Även om den snabba utvecklingen försvårar prognoser, anser motionärerna att det i underlaget inför nästa försvarsbeslut bör ingå bedömningar av vad som behövs för svenskt försvar inom området spaning -- ledning -- samband (yrkande 13).
I motion Fö315 (s) anförs att det för att vidmakthålla materielsystem i försvaret finns resurser inom såväl försvaret som industrin. Motionärerna menar
att det från teknisk, kompetensmässig och ekonomisk synpunkt bör ske en ökad koncentration av resurserna för att vidmakthålla försvarets framtida materielsystem. Härvid bör alla möjligheter att utnyttja de i industrin gjorda investeringarna, liksom uppbyggda kompetenser, noga övervägas. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna att ett utredningsuppdrag bör ges till Försvarsberedningen om vidmakthållandet av försvarets materielsystem.
Motionärerna i motion Fö342 (s) anser det viktigt att upprätthålla den tekniska kompetensen vid Karlskronavarvet. För att underlätta möjligheterna
till beställning av nytt stridsfartyg (YS 2000) måste marinen och försvarsindustrin göra nödvändiga rationaliseringar så att resurser kan frigöras för nybeställningar. Motionärerna föreslår därför att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att marinen och försvarsindustrin avkrävs besked om deras vilja till rationaliseringar (yrkande 2).
Motion Fö502 (mp) erinrar om att Sverige tidigare ansökt om samarbete med de europeiska NATO-staternas programgrupp för forskning, utveckling och tillverkning av krigsmateriel -- Independent European Programme Group (IEPG). IEPG har härefter övergått till Western European Armament Group (WEAG). Motionärerna erinrar vidare om att Försvarets materielverk är representerat i det råd -- Session Européenne des Responsables d'Armement (SERA) -- som planerar kursverksamhet för WEAG:s medlemmar.
Motionärerna kritiserar att Sverige utan offentlig debatt agerat för att ingå
i ett säkerhetspolitiskt samarbete, och nu inom EU. Riksdagen bör därför kräva en öppen redovisning av Sveriges engagemang i europeiskt vapensamarbete samt en
ekonomisk redovisning av kostnaderna för dessa engagemang (yrkande 1).
I motion Fö503 (mp) anförs att situationen inom den svenska vapenindustrin länge varit bekymmersam. Orsaken till detta är att den vapentekniska utvecklingen ställt allt större krav på investeringar och forskning. Produkterna har blivit dyrare och marknaden har krympt. Den internationella konkurrensen är mycket hård. Motionärerna pekar bl.a. på utvecklingen i Karlskoga där hälften av de anställda fått sluta sin anställning och hundratals
ytterligare riskerar att förlora sina jobb.
Den slutsats som motionärerna drar om den framtida utvecklingen är att den svenska krigsmaterielindustrin måste skäras ned vare sig vi vill det eller inte. De ser därför med oro på vad som från visst håll framförs om samarbete med utländsk vapenindustri. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen
till känna att staten inte bör acceptera samarbetsavtal (joint venture-avtal) mellan svensk försvarsindustri och utländska vapenindustrier (yrkande 2).
Motionärerna anför vidare att statens ansvar är särskilt stort när det gäller
försvarsindustrin. Skälet till detta är att staten dels är kund, dels har lagt grunden för företagens existens, dels ofta har ett ägaransvar. Regeringen borde
därför omgående tillsätta en krisplaneringsgrupp för vapenindustrin (yrkande 3), varvid det i gruppen bör finnas parlamentarisk insyn.
Utskottet
Inför 1992 års försvarsbeslut tog utskottet upp försvarsindustrins betydelse till ingående behandling. Utskottet underströk då (bet. 1991/92:FöU12 s. 100) att det är av fortsatt stor säkerhetspolitisk betydelse
att vi inom landet kan behålla en försvarsindustriell kompetens. Samtidigt poängterades att minskat behov av försvarsmateriel, stor teknisk komplexitet och höga utvecklingskostnader innebär att tidigare bredd och självständighet i svensk försvarsindustri inte kommer att kunna vidmakthållas. Detta leder till ett behov av strukturomvandlingar och ökat internationellt samarbete.
Utskottet anslöt sig till vad den dåvarande regeringen anförde om prioriteringar, nämligen att tillräckliga underhållsresurser, förmåga att vidmakthålla befintlig materiel och elektronikindustrin är nödvändiga komponenter i alla framtida industristrukturer samt att industrier med systemsammanhållande förmåga är viktiga såväl för fortsatt svensk produktion som för att upprätthålla en god beställarkompetens.
Inför nästa fleråriga försvarsbeslut finns anledning att pröva i vad mån dessa ställningstaganden alltjämt bör gälla eller om det finns skäl för en ändrad syn på försvarsindustrin. Utskottet utgår från att underlag för sådana ställningstaganden tas fram inom ramen för arbetet i den pågående försvarsberedningen. Med den utgångspunkten torde vad som anförs såväl i kommittémotion Fö203 (m) som i partimotion Fö337 (fp) bli behandlat. Även frågan om kompetens och kapacitet för att vidmakthålla materiel bör ingå i beredningens överväganden. Motionerna Fö203 (m) yrkande 2, Fö 337 (fp) yrkande 13 och Fö315 (s) bör därför inte bifallas.
Frågan om behovet av att tillsätta en krisplaneringsgrupp för vapenindustrin torde också kunna behandlas i sammanhang med Försvarsberedningens överväganden om försvarsindustrin. Motion Fö503 (mp) yrkande 3 bör sålunda heller inte bifallas.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om försvarsindustriellt utlandssamarbete. Sålunda anfördes inför 1987 års försvarsbeslut (bet. 1987/88:FöU11 s. 127) att export av viss omfattning är nödvändig för att bevara väsentliga delar av försvarsindustrins kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga. Samarbete med utländsk industri angavs bidra till att inom landet bevara och befästa systemkompetenser som annars i längden inte skulle kunna upprätthållas.
Frågan togs också upp i betänkandet 1990/91:FöU8 (s. 126) och inför 1992 års försvarsbeslut (1991/92:FöU11 s. 100). I det senare betänkandet återgav utskottet, utan erinran, vad regeringen anfört om svenska relationer till existerande samarbetsorgan i Europa på det försvarsindustriella området, i första hand programgruppen för information om och koordination av forskning, utveckling och tillverkning av krigsmateriel -- The Independent European Programme Group (IEPG). Det är, framhölls det, för svensk försvarsindustri väsentligt att den svenska marknaden för försvarsmateriel fungerar på likartat sätt som marknaden i IEPG-länderna och att svensk försvarsindustri kan accepteras som samarbetspartner i dessa länder. Sveriges ansökan om inträde i IEPG avslogs dock.
IEPG övergick, som också framhålls i motion Fö502 (mp), år 1993 till WEAG (Western European Armament Group) med bibehållna uppgifter. WEAG har sedan knutits till Västeuropeiska unionen (VEU). Organisationen är inte traktatfäst och har ingen överstatlig myndighetsroll. Samarbetet baseras på konsensusprincipen mellan de 13 medlemsländerna, vilka alla har lika rättigheter och skyldigheter.
Sverige har härefter kommit att medverka i det opolitiska organet för information och kursverksamhet för WEAG:s medlemmar -- Session Européenne des
Responsables d'Armement (SERA). Utskottet har tidigare uttalat (bet. 1993/94:FöU9 s. 80) att det var betydelsefullt att Sverige medverkar i SERA:s och andra motsvarande organs arbete.
Utskottet gör nu ingen annan bedömning om Sveriges deltagande i utländskt försvarsmaterielsamarbete. Omfattningen och inriktningen av detta synes väl förenlig med vår deklarerade militära alliansfrihet. Härav följer att riksdagen
inte bör bifalla motionerna Fö502 (mp) yrkande 1 och Fö503 (mp) yrkande 2.
I motion Fö342 (s) efterfrågas besked om vilja till rationaliseringar inom marinen och försvarsindustrin. Utskottet håller med motionärerna om behovet av att ta till vara alla realistiska rationaliseringsmöjligheter inom marinen och varvsindustrin. Någon skillnad finns i detta avseende inte i förhållande till annan försvarsverksamhet. Enligt
utskottets mening behövs därför inte nu något riksdagsuttalande i frågan. Motion Fö342 (s) yrkande 2 bör därför avslås.
Strategisk försvarsforskning
Regeringen
Regeringen erinrar om att föregående riksmöte beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 5, FöU9, rskr. 295) ett reservationsanslag under fjärde huvudtiteln, G 6. Strategisk försvarsforskning. Anslaget uppgår till 30 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. I anslutning härtill inrättade regeringen en nämnd som skulle disponera anslaget, Nämnden för strategisk försvarsforskning. Denna har ännu inte inlett sitt arbete.
Regeringen föreslår att anslaget Strategisk försvarsforskning upphör och att den vid slutet av budgetåret utgående anslagsreservationen dras in. Skälet är de besparingskrav som nu ställs på försvarssektorn. Regeringen avser att senare
besluta att Nämnden för strategisk försvarsforskning skall läggas ned.
Motionen
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 framhålls att försvarsspecifik forskning och utveckling blir ännu viktigare i ljuset av ökad teknisk komplexitet för olika system, breddad internationell samverkan och krympande försvarsramar. Medelstilldelningen för forskning och utveckling borde
inte minska. Motionärerna motsätter sig därför regeringsförslaget att avveckla reservationsanslaget för Strategisk försvarsforskning och Nämnden för strategisk försvarsforskning (yrkande 3). De förordar att riksdagen beslutar inrätta ett nytt anslag, G 17. Strategisk försvarsforskning, och till detta för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 45 000 000 kr (yrkande 8).
Utskottet
Utskottet erinrar om bakgrunden till inrättandet av det särskilda anslaget för strategisk försvarsforskning. I 1993 års forskningspolitiska proposition (1992/93:170) angavs syftet vara att över anslaget administrera sådan forskning
som främst på lång sikt kan komma att få avsevärd betydelse för uppbyggnaden av
det svenska totalförsvaret. Härigenom skulle övergripande och långsiktiga forskningsbehov kunna tillgodoses som myndigheterna normalt inte prioriterar och därför inte är beredda att betala för.
Mot den bakgrunden har utskottet förståelse för att motionärerna i kommittémotion Fö203 vill bevara anslaget för strategisk försvarsforskning. Utskottet anser dock, i likhet med regeringen, att det i nuvarande statsfinansiella läge är motiverat att som en sparåtgärd avveckla anslaget och dra in den vid slutet av budgetåret 1994/95 utgående anslagsreservationen. Riksdagen bör sålunda godkänna regeringens förslag samt avslå motion Fö302 (m) yrkandena 3 och 8.
Försvarets forskningsanstalt
Regeringen
Regeringen anför att Försvarets forskningsanstalt skall bedriva forskning och
utredningsarbete för totalförsvaret och till stöd för internationell verksamhet. Anstalten har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag: K 2. Gemensam försvarsforskning K 3. Försvarets forskningsanstalt: Avgiftsfinansierad verksamhet, samt under tredje huvudtiteln F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse i två avseenden riktat anmärkning mot anstaltens årsredovisning. Dels har det obetecknade anslaget F 4
överutnyttjats, dels har mål för de olika verksamhetsgrenarna (forskningsprogrammen) inte redovisats. Regeringen anser för sin del att det är
otillfredsställande att inte resultaten kunnat relateras till verksamhetsmål. Sitt ställningstagande till nämnda överutnyttjande redovisar regeringen i propositionens bilaga 4.
Resultatet av forskningsanstaltens verksamhet under budgetåret 1993/94 -- så långt det kan bedömas -- anser regeringen vara tillfredsställande.
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln till Försvarets forskningsanstalt anvisar ett anslag på 1 000 kr, till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m, anvisar ett ramanslag på 166 175 000 kr.
Regeringen anmäler samtidigt att den under tredje huvudtiteln föreslår ett anslag på 18 711 000 kr för Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet.
Motionen
I Miljöpartiets partimotion Fö205 om försvaret anför motionärerna att anslaget till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. kan minskas. Skälet till detta är den förändrade hotbilden. Tyngdpunkten i
forskningen bör enligt motionen i stället ligga på verksamhetsgrenen Humanvetenskap och fredsforskning. I enlighet härmed föreslås att riksdagen till det nyss nämnda anslaget för budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit, således 160 175 000 kr (yrkande 3).
Utskottet
Utskottet kan konstatera att möjligheten till insyn i verksamheten vid Försvarets forskningsanstalt via budgeten i betydande grad har minskat sedan anstalten till huvuddelen blivit en uppdragsmyndighet. Utskottet efterlyser en bättre överblick över försvarsforskningen i dess helhet och användningen av den
dryga halvmiljard som avsätts för försvarsforskning. Utskottet förutsätter att regeringen fortsättningsvis i budgetförslaget ger en översikt över anstaltens totala verksamhet, budget och finansieringskällor.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot vad regeringen anför i propositionen
och föreslår att riksdagen anvisar de begärda anslagen. Partimotion Fö205 (mp) yrkande 3 bör samtidigt avslås.
Vissa försvarsmakten närstående myndigheter
Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen har anfört i propositionen (s. 102--110) om Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter. Inga motioner har avlämnats som berör dessa verksamheter.
Allmänt
De myndigheter som behandlas under denna rubrik är Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Militärhögskolan och Försvarets radioanstalt.
Gemensamt för dessa myndigheter är att de ger stöd till Försvarsmakten för att bl.a. organisera och vidmakthålla krigsförband och att upprätthålla beredskap. Verksamheten vid myndigheterna inriktas genom uppdrag från Försvarsmakten, och de finansierar sin verksamhet helt -- eller huvudsakligen -- genom avgifter från Försvarsmakten. Försvarets radioanstalt är dock finansierad genom anslag på statsbudgeten, och dess verksamhet inriktas av fler
uppdragsgivare än Försvarsmakten.
Fortifikationsverket
Regeringen
Fortifikationsverket är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. ändamålsfastigheter. Regeringen bedömer att verksamheten vid förutvarande Fortifikationsförvaltningen under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har bedrivits på det sätt som statsmakterna lagt fast. Regeringen anmäler att årsredovisningen emellertid inte medger en mera noggrann bedömning av myndighetens måluppfyllelse. Regeringen anser att de brister i resultatredovisningen som Riksrevisionsverket påtalat dock inte bör föranleda någon åtgärd, eftersom myndigheten varit föremål för omstruktureringsåtgärder. När det gäller övriga brister i årsredovisningen avser regeringen däremot att vidta åtgärder.
Fortifikationsverkets övergripande mål bör enligt regeringens mening vara att
uppnå god hushållning och hög ekonomisk effektivitet, tillhandahålla ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser på konkurrenskraftiga villkor och att tillvarata fastigheternas långsiktiga värden. I övrigt bör verksamheten under 1995/96 bedrivas enligt Fortifikationsverkets förslag.
Regeringen föreslår att Fortifikationsverket anvisas ett anslag på 1 000 kr.
Vidare föreslår regeringen att låneramen i Riksgäldskontoret för investeringar bör uppgå till 2 000 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 till Fortifikationsverket anvisar ett anslag på 1 000 kr och bemyndigar regeringen att låta verket ta upp lån i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 2 000 000 000 kr.
Försvarets materielverk
Regeringen
Försvarets materielverk (FMV) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att på uppdrag av Försvarsmakten anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter samt att inom detta område även understödja Försvarsmakten. FMV får även tillhandahålla tjänster åt andra.
FMV har förra budgetåret disponerat medel under sju anslag på statsbudgeten för forskning, utveckling och anskaffning av materiel till Försvarsmakten samt för anskaffning av materiel till Kustbevakningen. Vidare har verket disponerat ett anslag för sina egna förvaltningskostnader. FMV:s årsredovisning anger att verkets verksamhetsmål i huvudsak har nåtts. Riksrevisionsverket bedömer att FMV:s årsredovisning är rättvisande. Resultatet av verksamheten under förra budgetåret är enligt regeringens bedömning tillfredsställande.
Regeringen anser att de övergripande målen och inriktningen för FMV -- liksom
att verket skall vara avgiftsfinansierat -- bör gälla även för budgetåret 1995/96. Till FMV föreslås anvisas ett anslag på 1 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 till Försvarets materielverk anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Militärhögskolan
Regeringen
Militärhögskolan (MHS) är en central myndighet för utbildning av personal för
Försvarsmakten, andra totalförsvarsmyndigheter och för samhället i övrigt. Militärhögskolan skall även bedriva forskning. Militärhögskolan -- i sin nuvarande form -- inrättades den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av den förutvarande Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola. De övergripande målen för MHS är att genom utbildning och forskning stödja Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad.
RRV:s revision av förutvarande Militärhögskolan innehåller invändningar mot dess årsredovisning. Sålunda anser RRV att redovisningen av anläggningstillgångar är bristfällig och att redovisningen av de lån som upptagits i Riksgäldskontoret är missvisande. RRV bedömer däremot att årsredovisningen för förutvarande Försvarets förvaltningshögskola i allt väsentligt är rättvisande.
Regeringen framhåller att den ser allvarligt på de anmälda bristerna i årsredovisningen och förutsätter att Militärhögskolan vidtar åtgärder som rättar till dem, samt att den ekonomiadministrativa kompetensen förbättras.
Regeringen anser att Militärhögskolan i princip bör finansieras med avgifter från skolans avnämare men att dess forskningsverksamhet avseende militärhistoria och säkerhetspolitik bör finansieras med anslagsmedel.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar Militärhögskolan ett ramanslag på 12 857 000 kr.
Utskottet
Utskottet anser i likhet med regeringen att Militärhögskolans verksamhet i huvudsak bör finansieras med avgifter från avnämarna. Regeringen beräknar avgiftsinkomsterna budgetåret 1995/96 till drygt 224 miljoner kronor. Utskottet
anser emellertid att den avgiftsfinansierade verksamheten bör redovisas över ett obetecknat 1 000-kronorsanslag i likhet med den ordning som är regel för övriga avgiftsfinansierade myndigheter. Mot den bakgrunden bör ett obetecknat anslag benämnt Militärhögskolan: Utbildning m.m. föras upp på statsbudgeten för
budgetåret 1995/96. Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 till Militärhögskolan anvisar ett ramanslag på 12 857 000 kr för att finansiera
den militärhistoriska och säkerhetspolitiska forskningen.
Försvarets radioanstalt
Regeringen
Försvarets radioanstalt (FRA) svarar inom totalförsvaret för produktion av underrättelser grundade på information inhämtad genom signalspaning. Radioanstalten skall dessutom utveckla materiel och metoder som behövs för att genomföra verksamheten. Verksamheten bedrivs på det sätt som regeringen och övriga uppdragsgivare närmare anger.
Regeringen redovisar att verksamheten under förra budgetåret har bedrivits med en sådan inriktning att målen i 1992 års försvarsbeslut kan nås. Regeringen
föreslår att Försvarets radioanstalt anvisas ett ramanslag på 604 889 000 kr.
Utskottet
Utskottet har tagit del av en närmare redovisning av inriktningen av medelsanvändningen inom radioanstalten. Verksamheten är emellertid av sådan natur att en ytterligare redovisning inte bör fogas till riksdagsprotokollet. Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 till Försvarets radioanstalt anvisar ett ramanslag på 604 889 000 kr.
Ersättning för kroppsskador
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 100) har anfört om ersättning för kroppsskador.
Regeringen
Regeringen föreslår att riksdagen till anslaget A 2. Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 111 297 000 kr. Anslaget avser vissa livräntor och ersättningar enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Riksförsäkringsverket disponerar anslaget.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och förordar att riksdagen anvisar det begärda anslaget.
Övrigt
Utskottet tar här upp fyra motioner i ärenden med anknytning till det militära försvaret men utan direkt samband med frågor som behandlats i det föregående.
I motion Fö338 (s) betonas att effektiviseringar och rationaliseringar måste ske inom alla samhällets områden med hänsyn till det statsfinansiella läget. En
förutsättning för effektiviseringar sägs vara att det finns verksamheter som kan samordnas. Motionärerna anser att sådana samordningsmöjligheter skulle föreligga om ytterligare verksamheter lokaliserades till Bodens garnison. Härvid pekar motionärerna på att en större del av officersutbildningen skulle kunna flytta till Boden, liksom militär datautbildning. Regeringen (Försvarsdepartementet) bör få i uppdrag att utreda möjligheten av ytterligare lokaliseringar till Boden.
I motion Fö341 (s) konstaterar motionärerna att den blekingska kustlinjens starka anknytning till militär verksamhet har lett till att stora områden förklarats vara militära skyddsområden. Trots att dessa områden under de senaste åren minskat markant i omfattning får inte utländska medborgare, utan särskilt beslut härom, uppehålla sig i stora delar av skärgården. En satsning på turism i Blekinge har enligt motionärerna lett till att antalet utländska besökare ökat i antal. Skyddsområdena sägs ha stor negativ inverkan på turismen. Det är därför viktigt att skyddsområdena minskas i storlek.
Motion Kr414 (m) uppmärksammar de s.k. idrottsplutonerna. För närvarande utbildas ca 200 värnpliktiga vid nio sådana förband. Enligt motionärerna utgör idrottsplutonerna en värdefull tillgång för svensk elitidrott. Systemet med idrottsplutoner föreslås därför få finnas kvar inom ramen för svensk värnplikttjänstgöring (yrkande 4).
Motionären i motion A443 (c) erinrar om beslutet att lägga ned flygflottiljen
F 6 i Karlsborg som en del i det s.k. krispaketet (prop. 1992/93:50, FiU1, rskr. 134). Hon erinrar vidare om att konsekvenserna blivit stora för såväl kommun som enskilda. Motionären föreslår att staten till Karlsborgs kommun, och
utan ekonomiska anspråk, överlämnar tomma lokaler som friställs på F 6:s flottiljområde (yrkande 2). Detta skulle nämligen underlätta för kommunen att etablera ny verksamhet.
Utskottet
Utskottet utgår från att frågor som berör samordning inom garnisoner, och eventuella omlokaliseringar i samband därmed, kommer upp till behandling inför nästa försvarsbeslut. Utskottet ser därmed inte någon anledning för riksdagen att uttala sig för utlokaliseringar till Bodens garnison. Motion Fö338 (s) bör därför avslås.
Enligt 23 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. är det regeringen som beslutar om en anläggning eller ett område skall vara skyddsområde. Med utgångspunkt i denna lag har regeringen i förordningen (1990:1334) bestämt vilka skyddsområden som skall finnas och omfattningen av dem. Enligt utskottets mening bör därför inte riksdagen göra något uttalande i enlighet med vad som föreslås i motion Fö341 (s). Motionen bör avslås.
Det bör ankomma på Försvarsmakten att utifrån krigsorganisationens behov definiera kraven på värnpliktiga för skilda uppgifter. Enligt synpunkter som utskottet har inhämtat från Försvarsmakten är idrottsplutoner i linje med Försvarsmaktens syn på idrotten. Det finns i dag inte några planer på att avveckla idrottsplutonerna. Motion Kr414 (m) yrkande 4 bör därför avslås.
Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen år 1993 uppdragit åt dåvarande Fortifikationsförvaltningen att i samråd med Statens lokalförsörjningsverk undersöka förutsättningarna för att avveckla F 6:s byggnader och att i denna fråga förhandla med berörda intressenter. I uppdraget bör enligt utskottets mening kunna inrymmas att träffa en eventuell överenskommelse med kommunen om överlåtelse av aktuella byggnader. Utskottet anser det därmed inte nödvändigt med ett riksdagens uttalande i enlighet med vad som förordas i motion A443 (c) yrkande 2. Riksdagen bör således inte bifalla yrkandet.
Det civila försvaret
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 19--26) har anfört om principerna för statsmakternas styrning av det civila försvaret och (s. 111--131) om resultatet av den verksamhet som genomförts inom det civila försvarets olika funktioner under budgetåret 1993/94
samt verksamhet och anslag för budgetåret 1995/96. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö201 (mp) yrkande 7, Fö202 (kds) yrkande 13, Fö203 (m) yrkandena 6 och 7, Fö204 (v) yrkandena 4 och 5, Fö205 yrkandena 7--10
och 12--14, Fö337 (fp partimotion) yrkandena 10 och 14, Fö403 (fp), Fö501 (s), Fö604 (s), Fö701 (fp), Fö702 (m), Fö703 (s), Fö704 (m, c, fp), Fö705 (m, c, fp), Fö706 (s), K630 (s) yrkande 7 i denna del, A472 (fp) yrkande 5 och Jo641 (c) yrkande 23.
Principer för statsmakternas styrning av det civila försvaret
Med utgångspunkt i LEMO-utredningens betänkande (SOU 1993:95) Ansvars-och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret redogör regeringen för de principer för statsmakternas styrning som framgent bör gälla det civila försvaret.
Utgångspunkten för styrningen av det civila försvaret är enligt regeringens mening riksdagens återkommande totalförsvarsbeslut. Det civila försvaret dimensioneras således inför de säkerhetspolitiskt betingade hot som statsmakterna redovisat.
Regeringen erinrar om innebörden av begreppet civilt försvar. Civilt försvar omfattar all den civila verksamhet som ingår i totalförsvaret, dvs. alla de beredskapsförberedelser som statliga civila myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner samt enskilda och företag vidtar i fredstid och all den civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att stödja Försvarsmakten, skydda och rädda liv och egendom, trygga en livsnödvändig försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.
Med utgångspunkt i ansvarsprincipen -- vars innebörd är att den som har ansvaret för en viss verksamhet i fred skall behålla detta ansvar under krig, om verksamheten skall upprätthållas då -- är samhället indelat i ett antal funktioner. Med en funktion avses en samhällssektor som i krig är av särskild betydelse för totalförsvaret. För varje funktion finns en funktionsansvarig myndighet på central nivå. Syftet med funktioner och funktionsindelning är enligt regeringen att fördela ansvaret för beredskapsförberedelserna i fred, och för verksamheten under krig och krigsfara, på nivån under regeringen.
Regeringen föreslår att med en funktion bör avses en samhällsverksamhet som är av särskild betydelse under höjd beredskap för det civila försvaret och som kräver någon form av central statlig styrning och som behöver samordnas mellan flera myndigheter eller organ. Detta innebär en precisering av funktionsbegreppet på så sätt att en funktion normalt bör beröra flera myndigheter och organisationer som behöver samordnas inbördes och med andra verksamheter.
Mot bakgrund av denna precisering anser regeringen att funktionerna Domstolsväsende och Kriminalvård inte längre behövs och kan därmed upphöra. Härigenom underlättas regeringens styrning och uppföljning genom att funktionerna blir färre, och en koncentration och kraftsamling kan göras på de verksamheter som är särskilt väsentliga för samhället under höjd beredskap. De myndigheter som inte längre har funktionsansvar bibehåller sin uppgift som beredskapsmyndighet.
Regeringen erinrar om vad försvarsutskottet anfört i sitt betänkande 1993/94:FöU9 om att regeringen bör orientera riksdagen om de mål för det civila
försvarets funktioner som regeringen kommer att fastställa. Enligt regeringen bör de funktionsvisa målen vara utformade på ett mera övergripande sätt än i dag så att de bättre stämmer överens med den nivå riksdagen skall fatta beslut på. Målen bör enligt regeringen fastställas i totalförsvarsbeslut av riksdagen och gälla under en försvarsbeslutsperiod. De bör utgöra övergripande mål i regleringsbreven och vara en utgångspunkt vid formulerande av verksamhetsmål.
Regeringen konstaterar att budgetåret 1995/96 blir det sista året i försvarsbeslutsperioden. Enligt regeringen finns det inte skäl att riksdagen skall fastställa mål för en så kort period. Målen bör däremot i enlighet med vad som nämnts kunna utgöra övergripande mål i regleringsbreven.
I propositionen redovisar regeringen de mål som man senare avser att besluta.
Regeringen behandlar även den ekonomiska planeringsramens roll för styrningen
av det civila försvaret. Enligt regeringen ger ramen stadga åt planeringen under en försvarsbeslutsperiod och är ett viktigt avvägningsinstrument vid programplanearbetet när det gäller resursfördelningen. För att förbättra de totala avvägningsmöjligheterna anser regeringen emellertid att ramen bör tillföras investeringar och driftkostnader för livsmedelsberedskapen.
Det är enligt regeringen vidare angeläget att ambitionen för uppföljning och utvärdering inom det civila försvaret höjs. Överstyrelsens för civil beredskap roll för uppföljning och utvärdering bör därvid tydliggöras.
Utskottet
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om principerna för styrning av det civila försvaret. Enligt vad utskottet tidigare har anfört om behovet av
uppföljning är det i detta sammanhang särskilt viktigt att de funktionsvisa målen utformas på ett sådant sätt att resultatet av verksamheten kan följas upp
och återredovisas till riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner principerna för statsmakternas styrning av det civila försvaret.
Övergripande redovisning
Den av riksdagen år 1992 beslutade inriktningen av det civila försvaret bör enligt regeringen i allt väsentligt följas. Regeringen betonar att det civila försvarets förmåga att lösa sina uppgifter i hög grad grundas på det fredstida samhällets utveckling och att mer övergripande bedömningar av beredskapsläget många gånger är vanskliga att göra. Dock är det enligt regeringen möjligt att med ganska stor säkerhet uttala sig på vissa enskilda områden.
Sålunda bedömer regeringen att beredskapsläget inom hälso- och sjukvården och
livsmedelsförsörjningen är förhållandevis bra. På andra områden föreligger brister. Så är inte minst fallet beträffande beredskapen på elområdet. Regeringen anser därför att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt sådana åtgärder
som långsiktigt stärker förmågan att motstå störningar i elförsörjning, telekommunikationer och ADB-system. Regeringen erinrar om att beredskapsfrågorna på detta område för närvarande behandlas av Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) och regeringen avser att inför nästa försvarsbeslut låta analysera inriktningen av beredskapsåtgärderna på elområdet.
Regeringen anmäler att på industrivaruförsörjningsområdet finns det en betydande osäkerhet om beredskapsläget och behovet av beredskapsåtgärder på sikt. Anledningen är att underlag beträffande Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället för återtagningsändamål inte finns tillgängligt förrän tidigast hösten 1995.
Under de senaste åren har bolagisering och i vissa fall även privatisering genomförts av sådana verksamheter inom stat och kommuner som har stor betydelse
från beredskapssynpunkt. Det är enligt regeringens uppfattning väsentligt att konsekvenserna för beredskapen av vidtagna bolagiseringar och privatiseringar fortlöpande analyseras. I anslutning till förberedelserna för nästa försvarsbeslut avser regeringen överväga vilka förändringar som kan vara motiverade för att tilgodose beredskapens krav.
Regeringen föreslår en minskning av den ekonomiska planeringsramen med 65,5 miljoner kronor. Beloppet har fördelats med 44,2 miljoner på Försvarsdepartementet och med 21,3 miljoner kronor på övriga departement. Regeringen föreslår att riksdagen fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska ramen för det civila försvaret för budgetåret 1995/96 till 3 283 214 000 kr.
Motionen
I syfte att stärka det civila försvaret vill Miljöpartiet de gröna i motion Fö205 (yrkande 14) höja anslagen C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning och C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet så att den ekonomiska ramen för det civila försvaret under Försvarsdepartementets område uppgår till 13 330 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således till 2 336 255 000 kr.
Utskottet
Utskottet konstaterar att med regeringens förslag får det civila försvaret bära en proportionellt sett mindre del av besparingarna än det militära försvaret. Utskottet anser att regeringens besparingsprofil härvidlag är väl avvägd. Med hänsyn till utskottets ställningstagande i det följande beträffande anslagen ingående i den ekonomiska ramen för det civila försvaret anser utskottet att ramen för budgetåret 1995/96 i enlighet med regeringens förslag bör fastställas till 3 283 214 000 kr. Motion Fö205 yrkande 14 bör därför inte bifallas av riksdagen.
I bilaga 4 redovisas de anslag som ingår i den ekonomiska ramen och som behandlats av andra utskott än försvarsutskottet.
Funktionen Civil ledning och samordning
Regeringen
Inom funktionen finansieras verksamhet över fem anslag.
Under anslaget C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning finansieras i sin helhet verksamhetsgrenarna Administrativt stöd, Funktionsledning, Samordning av civilt försvar, Forskningssamordning, Beredskapshänsyn i samhällsplaneringen, Kompetensutveckling inom det civila försvaret samt ADB-sårbarhet. Därutöver finansieras under anslaget delar av verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet, Signalskyddsberedskap samt Kommunal beredskap.
Över anslaget C 2. Överstyrelsen för civil beredskap:Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. finansieras investeringar i verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet och Signalskyddsberedskap inom civilt försvar samt statsbidrag för verksamhetsgrenen Kommunalteknisk försörjning.
Över anslaget C 3. Civilbefälhavarna finansieras kostnaderna för administration samt utbildningar och övning.
Över anslaget C 4. Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna finansieras vissa särskilda åtgärder för kompetensutveckling av länsstyrelsepersonalen med anledning av kommunaliseringen av det civila försvaret.
Anslaget C 5. Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser finansierar statens ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser enligt lagen om civilt försvar.
Regeringen anmäler att verksamhetens resultat har nåtts med vissa undantag. Vissa förseningar har uppstått under föregående budgetår vad gäller bl.a. utbyggnad av ledningscentraler vilket har medfört stora utgående reservationer.
Dessa brister kommer enligt regeringen att åtgärdas av Överstyrelsen för civil beredskap.
Regeringen bedömer sammanfattningsvis att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Motioner
Till följd av ett utökat ansvar för kommunerna enligt lagen om civilt försvar
föreslås i motion Fö205 (mp) att anslaget (C 1) till ÖCB: Civil ledning och samordning höjs med 6 040 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för att härigenom särskilt stödja verksamheterna Beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling samt Kompetensutveckling inom det civila försvaret (yrkande 12). Av samma skäl vill motionärerna även höja anslaget (C 2) till ÖCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. med 2 290 000 kr utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 13).
Motionärerna i motion Fö204 (v) anför om ytterligare minskningar inom Försvarsdepartementets område att civilbefälhavarnas verksamhet bör kunna minska och föreslår därför att anslaget C 3. Civilbefälhavarna minskas med 6 000 000 kr till 47 940 000 kr (yrkande 4).
Folkpartiet liberalerna framhåller i sin partimotion Fö337 (yrkande 14) att det är mycket angeläget att så långt möjligt samma metodik används för att bedöma påfrestningar i fred och krig. Hot- och riskutredningens bedömningar, av
vad som bör göras för att stärka förmågan att klara stora olyckor och andra allvarliga fredstida påfrestningar, bör därför ingå som en del i underlaget inför nästa försvarsbeslut. Motionärerna hävdar vidare att frågor om större samordning av organisation och resurser för freds- och krigstida hantering av hot och risker bör belysas i ett vidare nationellt säkerhetsperspektiv.
Utskottet
Utskottet noterar att Hot- och riskutredningen nyligen avlämnat sitt betänkande till regeringen. Utskottet förutsätter härvidlag att de frågor som tas upp i motion Fö337, om bl.a. behovet av att samma metodik används för bedömning av påfrestningar i fred och krig, kommer att beaktas i samband med förberedelserna inför nästa försvarsbeslut. Med anledning härav bör riksdagen inte bifalla motion Fö337 (fp) yrkande 14.
För att stärka det civila försvaret föreslås i motion Fö205 att anslaget C 1. till ÖCB: Civil ledning och samordning höjs med 6 040 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit. Utskottet anser att nuvarande inriktning av verksamheten
bör gälla även för budgetåret 1995/96 och att det därför inte finns skäl att göra någon annan bedömning beträffande medelstilldelningen än den regeringen har gjort. Motion Fö205 (mp) yrkande 12 bör därför avslås.
I samma motion och med samma motiv föreslås att anslaget C 2. till ÖCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. höjs med 2 290 000 kr utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning än vad regeringen gjort, varför motion Fö205 (mp) yrkande 13 bör avslås.
Anslaget C 3. Civilbefälhavarna föreslås i motion Fö204 (v) minskas med 6 000
000 kr jämfört med regeringens förslag. Utskottet finner även här att nuvarande
inriktning av verksamheten bör gälla för budgetåret 1995/96, och utskottet gör därför inte någon annan bedömning än vad regeringen gjort i fråga om anslagets storlek. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motion Fö204 (v) yrkande 4.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens redovisning och föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisningar för anslagen till
Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96. Utskottets ställningstagande framgår av utskottets hemställan.
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
Verksamhet som Statens räddningsverk ansvarar för
Regeringen
Verksamheten finansieras över fyra anslag. Under anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst finansieras sålunda Statens räddningsverks (SRV) uppdrag inom bl.a. ledning och samordning, forskning och utveckling, tillsyn och rådgivning, information, utbildning och övning samt materielförsörjning.
Verksamhet under anslaget D 2. Skyddsrum m.m. omfattar produktion av ledningsplatser samt utbetalningar av ersättningar för skyddsrumsbyggande.
Medel från anslaget D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års kompletteringsproposition (1985/86:150, FöU 11 och FiU 29, rskr. 345 och 361) om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.
Under anslaget D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. finansieras vissa kostnader i samband med genomförda räddningsinsatser, bekämpningsoperationer till sjöss, hjälpinsatser utomlands samt utredningar av allvarligare olyckor.
Räddningsverkets årsredovisning visar att verksamheten bedrivits med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt har nåtts. Enligt regeringen har resultatkrav och givna uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 i huvudsak återredovisats.
Regeringens bedömning är att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla för budgetåret 1995/96. När det gäller bemyndigandebehovet för skyddsrum m.m. har regeringen emellertid gjort en något annan bedömning än SRV. Regeringen föreslår att riksdagen
till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 984 795 000 kr, till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 681 509 000 kr, bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram på 516 000 000 kr, bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av anslaget för budgetåret 1994/95, till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 37 500 000 kr, till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
Sammanlagt tio motioner behandlar frågor inom funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.
I motion Fö203 (m) yrkande 7 menar motionärerna att den studie som genomförts
av Statens räddningsverk och Försvarets forskningsanstalt beträffande skyddsrumsbyggandet ger tillräckliga motiv för en drygt 30-procentig minskning av anslaget D 2. Skyddsrum m.m. med 225 000 000 kr. Även motion Fö204 (v) föreslår med hänsyn till hotbilden en minskning av anslaget D 2. Skyddsrum m.m. med 250 000 000 kr till 431 509 000 kr (yrkande 5).
Också motion Fö337 (fp) yrkande 10 tar upp den framtida skyddsrumsproduktionen. Motionärerna anser att det vore olyckligt om de första åren av den kommande försvarsbeslutsperioden till stor del kommer att vara intecknade för att betala skyddsrum som planerats före nästa försvarsbeslut. Motionärerna föreslår därför en minskning av bemyndiganden, vilket framhålls som en bättre styrmetod än minskning av anslagen. Bemyndiganden för skyddsrum och ledningscentraler för budgetåret 1995/96 föreslås minskas från 516 000 000 kr till 250 000 000 kr.
I motion Fö205 (mp) föreslås att anslaget Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor höjs med 4 200 000 kr till 41 700 000 kr (yrkande 9) och att åtgärderna också skall innefatta förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer (yrkande 10).
Utöver de av regeringen föreslagna besparingarna på anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst anser motionärerna i motion F203 (m) yrkande 6 att anslaget bör minskas ytterligare. Motionärerna anser att Räddningsverket självt bör avgöra hur besparingen skall läggas ut men pekar på att en möjlighet kan vara nedläggning av en av de fyra räddningsskolorna.
Motion Fö403 (fp) tar upp räddningstjänstens finansieringssystem. Finansieringssystemet bör förändras så att orättvisorna mellan kommuner med olika förutsättningar minskar och så att det stimulerar till åtgärder som på ett optimalt sätt förebygger insatser från räddningstjänsten.
Motion Fö701 (fp) behandlar larmsituationen i Ringhals närområde. Motionären pekar på att larmsituationen vid Ringhals kärnkraftverk inte har fungerat tillfredsställande sedan RDS-systemet började användas 1993 och anser att åtgärder bör vidtas så att systemet fungerar och allmänheten kan känna förtroende för det.
Mot bakgrund av att antalet tankbilar för oljetransporter minskat framhålls i
motion Fö702 (m) att beredskapen i fred på oljedistributionsområdet vid en längre tids kyla bör ses över.
Enligt motion Fö706 (s) utgör den bristande standardiseringen av armaturer i cisternvagnar för transport av farligt gods ett problem. Motionärerna anser att
det vore en fördel om antalet skilda armaturer kunde nedbringas. Räddningstjänsten skulle då ges större möjlighet att klara tömningar vid olyckor och andra nödsituationer. Motionärerna anser vidare att en lika sträng tillsyn på alla slags vagnar, alltså även inhyrda och utländska, vore viktigt för säkerheten vid transport av farligt gods på järnväg. De hemställer därför att riksdagen hos regeringen begär att tillsynen på järnvägsvagnar av farligt gods skärps och omfattas av samma hårda regler för alla vagnar.
I motion Fö604 (s) tar motionärerna upp organisationen av svenska räddningsinsatser. Motionärerna framhåller att omfattande olyckor ofta kräver att ett flertal av samhällets räddningstjänstorganisationer engageras. Vid dessa tillfällen kan enligt motionärerna bl.a. konstateras att organisationerna
sällan fungerar friktionsfritt och att resurserna inte alltid utnyttjas optimalt. Detta kan enligt motionärerna härledas ur den något splittrade bilden
beträffande huvudmannaskapet för respektive räddningstjänstorganisation. Ett sätt att förbättra samordningen mellan de olika delarna av räddningstjänsten vore enligt motionärerna att samla samtliga organisationer på operativ nivå under ett gemensamt huvudansvar. Motionärerna hemställer att huvudansvaret för alla räddningsinsatser i Sverige överförs till Statens räddningsverk.
Motion A472 (fp) yrkande 5 behandlar sjötransporter i Stockholms skärgård. Motionärerna pekar på behovet av hårdare tag mot farligt gods i hamnar. Avsaknaden av uppgift om fartygslasternas innehåll försvårar räddningspersonalens möjligheter att göra en effektiv insats. Detta är enligt motionärerna ett problem som bör uppmärksammas av länsstyrelser och andra berörda myndigheter.
I Centerpartiets partimotion Jo641 yrkande 23 framhålls behovet av en räddningskår vid miljökatastrofer. Motionärerna anför bl.a. att miljökatastrofer drabbar med stor kraft, antingen de har en naturlig orsak eller har åstadkommits av grov oaktsamhet av människan. Enskilda länder orkar ofta inte hantera förödelsen, enligt motionärerna, varför gemensamma insatser därför är nödvändiga.
Utskottet
Det framtida fysiska skyddet i form av bl.a. skyddsrum kommer att behandlas i
de förberedelser som redan påbörjats inför ett nytt försvarsbeslut 1996. Underlag för en sådan behandling inhämtas från flera olika myndigheter med utgångspunkt i deras olika uppgifter och kompetenser. Också Riksdagens revisorer kommer i en särskild rapport till riksdagen att redovisa förslag beträffande skyddsrumsproduktionen. En allsidig belysning av hur det fysiska skyddet bör ordnas i framtiden kommer därmed att göras. Utskottet anser att det
är angeläget att principerna för byggandet av skyddsrum blir ordentligt prövade
inför ett nytt försvarsbeslut och förutsätter att det sker även inom ramen för försvarsberedningens arbete i vilket samtliga riksdagspartier är företrädda.
Utskottet anser för sin del att det inom den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret bör skapas ett visst ekonomiskt handlingsutrymme redan från år 1997. Därmed ges statsmakterna en större grad av handlingsutrymme för att göra omavvägningar inom resurserna för det civila försvaret. Genom att begränsa tilldelningen av beställningsbemyndiganden för nyproduktion av skyddsrum och ledningsplatser minskas medelsbehovet från år 1997 och framåt jämfört med vad annars skulle vara fallet.
För att inte onödigtvis skapa ekonomiska bindningar som sträcker sig in i den
nya försvarsbeslutsperioden vill utskottet därför redan nu -- utan att i sak föregripa det utredningsarbete som nu pågår -- att regeringen vidtar vissa åtgärder. Utskottet anser att regeringen bl.a. i arbetet med regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 prövar om behovet av bemyndiganden för skyddsrum och ledningsplatser ytterligare kan begränsas. Regeringen bör vidare överväga om bemyndiganden för dessa ändamål successivt kan ställas till Räddningsverkets förfogande i takt med att förberedelserna för försvarsbeslutet fortskrider. Riksdagens behandling av den kommande propositionen om den säkerhets- och försvarspolitiska inriktningen bör t.ex. avvaktas innan alla bemyndiganden ställs till förfogande. Härigenom ges riksdagen och regeringen bättre förutsättningar att, allteftersom nya ställningstaganden tas beträffanden den framtida skyddsrumsproduktionen, undvika ekonomiska bindningar för framtiden, och därmed skapas ökad handlingsfrihet för statsmakterna.
Med anledning av vad utskottet anfört om bemyndiganden att medge ersättning för beställningar av skyddsrum m.m. bör motion Fö337 (fp) yrkande 10 inte bifallas av riksdagen. Mot bakgrund av det anförda bör inte heller motionerna Fö203 (m) yrkande 7 och Fö204 (v) yrkande 5 bifallas av riksdagen.
I motion Fö205 (mp) förordas en höjning av anslaget Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor med 4 200 000 kr. Utskottet finner mot bakgrund av den nuvarande verksamhetsinriktningen inte anledning att göra någon
annan bedömning av anslagets storlek än den regeringen gjort och föreslår därför att riksdagen avslår motion Fö205 (mp) yrkande 9.
I samma motion föreslås också att anslaget bör omfatta förbyggande åtgärder mot miljökatastrofer. Utskottet konstaterar härvidlag att frågan om förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer eller miljöolyckor har behandlats i Hot- och riskutredningen som nyligen lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Utskottet konstaterar vidare att den föreslagna utvidgningen av området inte kan inrymmas i begreppet räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen (1986:1102). Utskottet anser därför att motion Fö205 (mp) yrkande 10 bör avslås.
Motionärerna i motion Fö203 (m) pläderar för en ytterligare reducering av anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m. och pekar på möjligheten att minska utbildningskapaciteten med en eventuell nedläggning av en skola som alternativ. Eftersom en stor del av anslaget avser säkerhetsfrämjande åtgärder i fredstid som inte är att hänföra till den säkerhetspolitiska utvecklingen anser utskottet att eventuella besparingar utöver de som regeringen nu föreslår inte bör genomföras. Motion Fö203 (m) yrkande 6 bör därför inte bifallas av riksdagen.
För att undvika orättvisor mellan kommunerna när det gäller räddningstjänstens finansiering föreslås i motion Fö403 (fp) att finansieringssystemet förändras. Utskottet noterar att denna fråga har tagits upp av Hot- och riskutredningen i sitt betänkande "Ett säkrare samhälle" (SOU 1995:19). Enligt utredningen har kommunerna mycket att vinna ekonomiskt på de förslag som utredningen lämnar. Det gäller både finansieringen av beredskap med
anledning av risker vid främst anläggningar där företagen hanterar farliga ämnen och de egna kostnaderna för skador och skadebegränsande åtgärder. De olika förbättringarna i den statliga verksamheten som utredningen föreslår kommer allmänt sett att göra det lättare för kommunerna att hantera både stora olyckor och allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det får ekonomiska konsekvenser i olika avseenden i den egna verksamheten och för enskilda. Det senare påverkar även kommunernas ekonomi. Utskottet förutsätter att motionärens synpunkter härvidlag kommer att behandlas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Regeringens förslag bör härvid avvaktas, varför utskottet anser att motionen bör avslås.
I motion Fö701 (fp) föreslås att åtgärder vidtas för att förbättra larmsituationen i Ringhals närområde. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen den 30 mars 1995 gett Statens räddningsverk i uppdrag att utvärdera erfarenheterna av det så kallade RDS-systemet (Radio-Data-System). Verket skall
också belysa förutsättningarna för att införa ett mera flexibelt varningssystem. Detta skall -- förutom att uppfylla de tekniska kraven -- också
fylla de krav som rimligen kan ställas för att den berörda befolkningen runt kärnkraftverken skall känna tillförsikt och finna systemet trovärdigt.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är utomordentligt viktigt att
systemen för varning vid våra kärnkraftverk fungerar tillfredsställande och att
allmänheten känner förtroende för dem. Med anledning av att regeringen nu uppdragit åt Räddningsverket att utvärdera erfarenheterna av RDS-systemet och belysa förutsättningarna för ett mer flexibelt varningssystem kring kärnkraftverk, anser utskottet att motion Fö701 (fp) inte bör bifallas av riksdagen.
Oljeberedskapen bör enligt motionären i motion Fö702 (m) ses över när det gäller oljeleveranser vid en period av sträng kyla. Enligt utskottet ankommer det på staten att planlägga för hur oljedistributionen skall fungera i kris och krig medan ansvaret ligger på marknadsaktörerna, oljebolagen, oljedistributörerna och energiverken, att planera för den fredsmässiga driften vid sådana förhållanden som tas upp i motionen. Utskottet har erfarit att tillsynsmyndigheten på energiområdet (NUTEK) för närvarande utreder distribution och sårbarhet inom petroleumområdet. Mot bakgrund härav bör motionen inte bifallas av riksdagen.
Motion Fö706 (s) behandlar tillsyner av cisternvagnar för transporter av farligt gods. Utskottet behandlade denna fråga i sitt betänkande 1993/94:FöU9 och konstaterade då att den föreskrivna periodiskt återkommande besiktningen är
likartad oavsett om vagnarna är inhyrda från utlandet, privata eller ägda av SJ. Detta är en följd av att föreskrifterna för inrikes järnvägstransport av farligt gods (RID-S) är identiska med de internationella reglerna (RID) i denna
del. Om en ambitionshöjning bör göras av tillsynen inom området bör det ankomma
på Statens räddningsverk att ta initiativ till detta. Utskottet har vidare erfarit att Hot- och riskutredningen i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU 1995:19) behandlar de frågor som motionärerna tar upp. Utskottet finner därför inte anledning att nu frångå sitt tidigare ställningstagande varför riksdagen bör avslå motionen.
För att förbättra samordningen mellan de olika delarna av räddningstjänsten föreslås i motion Fö604 (s) att samtliga organisationer på operativ nivå samlas
under ett gemensamt huvudansvar. Huvudansvaret för alla räddningsinsatser i Sverige skulle enligt motionären åvila Statens räddningsverk. Utskottet anser att det är viktigt att räddningstjänsten samordnas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Frågan om bl.a. samordning mellan olika räddningstjänstansvariga myndigheter inom det maritima området övervägs för närvarande inom Sjöverksamhetskommittén (Fö 1993:08). Också Försvarsberedningen, som förbereder 1996 års försvarsbeslut, kommer enligt vad utskottet erfarit att behandla denna fråga. Mot bakgrund härav anser utskottet att motionen bör avslås.
I motion A472 (fp) föreslås hårdare tag mot farligt gods i hamnar. Motionärerna pekar på följderna av att uppgifter om fartygslaster saknas och anser att länsstyrelser och andra berörda myndigheter bör uppmärksamma detta problem.
Enligt 7 § lagen (1982:821) om transport av farligt gods får transporter endast ske på villkor och under förutsättningar som anges i lagen eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas enligt 9 § första stycket att meddela föreskrifter om klassificering av farligt gods, om transportmedel och andra transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhetsutrustning, lastning, lossning, förvaring och annan hantering av farligt gods. Transportmyndighet är enligt 2 § förordningen (1982:923) om transport av farligt gods i fråga om landtransporter Räddningsverket, för lufttransporter Luftfartsverket och för sjötransporter Sjöfartsverket.
Hot- och riskutredningen föreslår i sitt betänkande SOU 1995:19 bl.a. att Räddningsverket får ett ökat ansvar för enhetlighet när det gäller frågor om transporter av farligt gods.
Enligt utskottets mening är det en fråga för i första hand myndigheterna att tillse att reglerna på området efterlevs. Utskottet utgår ifrån att om det finns anledning till ändringar inom regelverket kommer regeringen att ta initiativ till sådana. Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört bör motion A472 (fp) yrkande 5 inte bifallas av riksdagen.
Centerpartiet framhåller i sin partimotion Jo641 behovet av en räddningskår vid miljökatastrofer och menar att gemensamma insatser ofta är nödvändiga eftersom enskilda länder inte själva orkar hantera förödelsen. Utskottet ha erfarit att regeringen den 9 mars 1995 överlämnat en skrivelse från Kristianstads kommun om att en försöksverksamhet med en miljövärnskår får bedrivas i Kristianstad under minst två år till den särskilde utredaren som utreder civila insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp (dir. 1995:3). Motion Jo641 (c) yrkande 23 bör därför inte bifallas av riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisningar och bemyndiganden för budgetåret 1995/96 för anslagen till Befolkningsskydd och räddningstjänst. Utskottets ställningstaganden framgår av utskottets hemställan.
Riskforskning m.m.
I fem motioner framförs yrkanden som rör riskforskning. Utskottet har valt att behandla denna fråga särskilt.
I motion Fö501 (s) pekar motionärerna på behovet av en förbättrad och utökad riskforskning som en strategisk faktor för välståndsutveckling och ekonomisk tillväxt. Av historiska skäl och andra skäl har olika risker för hälsa, miljö och säkerhet behandlats inom enstaka ämnesdiscipliner och med ämnesspecifik teoribildning och terminologi. Resultatet har blivit en fragmenterad och ur samhällets totala synpunkt ineffektiv forskningsinsats. För att kraftsamla resurserna, fokusera forskningen till det område som är högprioriterat ur samhällets perspektiv samt för att utnyttja den nationellt sett unika utbildnings- och forskningspotentialen föreslår motionärerna i ett första steg att en riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska högskola/Lunds universitet
(LTH/LU) till området stora olyckor-teknologiska system. LTH/LU erbjuder enligt
motionärerna en för Sverige unik grogrund och effektivitetspotential genom att samtliga basforskningsområden finns representerade samt genom att en naturlig kärna finns i brandingenjörsutbildningen och en planerad avslutande studieinriktning för civilingenjörer.
Med samma motiv som i föregående motion föreslås i motion Fö705 (m, c, fp) att en riskforskningsorganisation bildas vid Lunds universitet.
Också i motion K630 (s) poängteras behovet av en förbättrad och utökad riskforskning. Motionärerna framhåller att förutsättningarna är synnerligen goda för att vid Lunds tekniska högskola bygga upp en riskforskningsorganisation på området stora olyckor och teknologiska system (yrkande 7).
Riskforskningens ställning i Sverige tas upp även i motion Fö703 (s). Motionärerna anser att det är uppenbart att någon ny organisation med överblick
och påverkansmöjligheter behövs för att bl.a. kunna påverka utbildningens innehåll vid våra universitet och högskolor så att riskfrågor behandlas i flertalet utbildningsinriktningar.
Motion Fö704 (m, c, fp) tar upp riskforskning och Riskcentrum i Karlstad. Verksamheten hade från början en nära anknytning till Räddningsverket men bedrivs numera i direkt samarbete med Högskolan i Karlstad. Ökad kunskap om riskhantering framstår enligt motionärerna som ett "måste" och behovet av ett samlat grepp på riskforskningens område blir samtidigt än tydligare (yrkande 1). Riskcentrum har goda förutsättningar att bli ett centrum för dessa frågor anser motionärerna. För en treårsperiod beräknas medelsbehovet uppgå till ca 90
miljoner kronor för att täcka ramforsknings- och doktorandprogrammet. Finansieringen av verksamheten föreslås ske genom de nya forskningsstiftelser som inrättats och genom upphandling av forskningsuppgifter och projektverksamhet av bl.a. statliga myndigheter (yrkande 2).
Utskottet
Vid de två senaste riksmötena har utskottet behandlat motioner om riskforskning. Utskottet har därvid bl.a. ansett att det är viktigt med en förbättrad kunskapsbas för de riskbedömningar som behöver göras i samhället samt en stabilare grund för internationell samverkan inom området. Innan ställning tas inom området, bl.a. eventuellt inrättande av ett risk- och beredskapscentrum, har utskottet hänvisat till Hot- och riskutredningen som haft att överväga och lämna förslag i ämnet. Utredningen har den 16 mars 1995 lämnat sitt betänkande till regeringen och remissbehandling pågår för närvarande.
Utredningen föreslår beträffande riskforskningen att grupper av myndigheter inom lämpligt avgränsade delar av området skydd och säkerhet samordnar sina åtgärder inom forskningen. En sådan samordning skall göra det möjligt att skapa
ett nätverk av forskning inom området skydd och säkerhet som förekommer vid bl.a. många universitet och högskolor. Riskcentrum i Karlstad bedriver forskning och utbildning inom området riskhantering. Utbildning inom riskområdet sker vidare inom ramen för brandingenjörsutbildningen vid Lunds tekniska högskola.
Utredningen föreslår vidare att det för hela området skydd och säkerhet i fred och krig inrättas ett samarbetsorgan med uppgift att göra samma slag av samordnande bedömningar som de statliga forskningsråden. Samarbetsorganet bör bestå av företrädare för de myndigheter eller andra organ som har övergripande uppgifter som beställare av forskning inom varje delområde av forskningen.
Utskottet förutsätter med de förslag som utredningen nu lägger fram att den framtida riskforskningen i Sverige kommer att öka kunskaperna på området och ge
en stabilare grund för internationellt samarbete. Utskottet konstaterar att det
ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som erfordras med anledning av utredningens förslag. Det finns därför inte någon anledning för utskottet att nu uttrycka någon mening i denna fråga. Utskottet anser därför att motionerna Fö501 (s), Fö703 (s), Fö704 (m, c, fp), Fö705 (m, c, fp) samt K630 yrkande 7 i
denna del bör avslås av riksdagen.
Funktionen Psykologiskt försvar
Styrelsen för psykologiskt försvar
Regeringen
Anslaget omfattar kostnader för Styrelsens för psykologiskt försvar uppdrag att bedriva verksamhet inom forskning, beredskapsplanläggning och utbildning samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. Anslaget omfattar även kostnader för information om civilbefolkningens möjligheter att inom folkrättens ram bjuda en ockupant motstånd. I anslaget ingår även bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar.
Regeringen anser att verksamheten under budgetåret 1993/94 i stort har uppfyllt de i regleringsbrevet uppställda resultatkraven. Förmågan att beskriva
effekterna har förbättrats, dock bör en vidareutveckling av utvärderingen ske.
Verksamhetsinriktningen för försvarsbeslutsperioden bör enligt regeringen ligga fast. Regeringen anser dock -- mot bakgrund av att Styrelsen för psykologiskt försvar tillförts uppgifter inom området icke-militärt motstånd --
att det är angeläget att de intressen som tidigare fanns företrädda i Delegationen för icke-militärt motstånd knyts till Styrelsen för psykologiskt försvar så att arbetet med dessa frågor kan fullföljas och vidareutvecklas.
Regeringen föreslår att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 21 814 000 kr, härav beräknas 5 093
000 kr i bidrag till Folk och Försvar.
Motionerna
I motion Fö205 (mp) föreslår motionärerna att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 26 814 000 kr (yrkande 7). Vidare föreslås att verksamheten till stor del skall inriktas på arbetet med de icke-militära motståndsfrågorna och att kunskaper som tidigare fanns inom Delegationen för icke-militärt motstånd tas till vara och vidareutvecklas av Styrelsen för psykologiskt försvar (yrkande 8).
Det är enligt motion Fö201 (mp) yrkande 7 nödvändigt att utveckla försvarsmetoder som bygger helt på icke-militära inslag. Vi måste därför enligt
motionärerna ta vara på de erfarenheter som finns av civilmotstånd, handelsblockader och andra sanktionsmöjligheter samt analysera och utveckla idéer på detta område. Motionärerna anför vidare att civilmotstånd många gånger
har visat sig vara en verksam metod och menar att en försöksverksamhet med civilmotståndsutbildning bör inledas.
Utskottet
Utskottet konstaterar att i propositionen framhålls vikten av att den kompetens och kunskap som fanns inom den tidigare Delegationen för icke-militärt motstånd tas till vara och knyts till Styrelsen för psykologiskt försvar. Detsamma framförs i motion Fö205 (mp). Utskottet, som i betänkande 1993/94:FöU9 har betonat betydelsen av att denna kompetens knyts till styrelsen, delar regeringens uppfattning. Motionärernas synpunkter synes härvidlag bli tillgodosedda varför riksdagen inte bör bifalla motion Fö205 (mp)
yrkande 8.
I fråga om verksamhet som rör anslaget E 1. till Styrelsen för psykologiskt försvar anser utskottet att nuvarande verksamhetsinriktning bör ligga fast och att det inte finns anledning att göra någon annan bedömning beträffande anslagets storlek än vad regeringen har gjort. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motion Fö205 (mp) yrkande 7 och bifalla regeringens förslag
till anslag för budgetåret 1995/96.
Sedan den 1 juli 1994 ingår i Styrelsens för psykologiskt försvar uppgifter också att sprida kunskap om civilbefolkningens möjligheter att inom folkrättens
ramar bjuda en ockupant motstånd. Denna uppgift tillfördes styrelsen i samband med att Delegationen för icke-militärt motstånd lades ned. Utskottet kan således konstatera att de i motion Fö201 (mp) framförda synpunkterna om att erfarenheterna som finns av civilmotstånd bör tas till vara är en uppgift för Styrelsen för psykologiskt försvar. Det är enligt utskottet likaså en myndighetsuppgift att närmare utforma på vilket sätt information och utbildning
bör ges till allmänheten. Mot bakgrund härav bör motion Fö201 (mp) yrkande 7 inte bifallas av riksdagen.
Funktionen Försörjning med industrivaror
Regeringen
Verksamheten finansieras över fyra anslag, nämligen
F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror, F 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder, F 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader samt F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m.
Regeringen redovisar att målen för verksamheten i huvudsak har uppnåtts under
budgetåret 1993/94. Bl.a. är målen att minska antalet K-företag till ca 500 och
att hålla försörjningsanalyserna fortsatt viktiga. Vidare anmäler regeringen att en fortsatt avvägning mellan olika åtgärder, exempelvis beredskapsavtal eller lagring, också är väsentlig för att finna den mest kostnadseffektiva åtgärden.
Med anledning av att underlag saknas beträffande Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället för återtagningsändamål finns enligt regeringen på industrivaruförsörjningsområdet en betydande osäkerhet om beredskapsläget och behovet av beredskapsåtgärder på sikt. För att bl.a. kvantifiera behoven och pröva realiserbarheten i genomförandet krävs enligt regeringen ett fördjupat samarbete mellan Överstyrelsen och Försvarsmakten. Ett underlag skall
enligt regeringen föreligga i tid inför det fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut.
Regeringen föreslår att den nuvarande inriktningen av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Motionen
I motion Fö202 (kds) yrkande 13 framhålls att stödet till Försvarsmakten från
det civila fösvaret måste preciseras och konkretiseras för att detta skall kunna bidra till en betryggande förmåga att motstå ett överraskande anfall som kraftsamlas mot vitala funktioner.
Utskottet
Regeringen anför i propositionen att underlag för Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället vad gäller återtagning skall föreligga i tid inför det fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut. Utskottet förutsätter att
ett sådant underlag kommer att finnas och kan ingå i förberedelserna inför det kommande försvarsbeslutet. Motionärernas synpunkter torde därmed bli beaktade, varför motion Fö202 yrkande 13 inte bör bifallas av riksdagen.
Utskottet har ingen erinran mot redovisningen i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisningar och bemyndiganden för anslagen under Försörjning med industrivaror för budgetåret 1995/96. Utskottets ställningstaganden framgår av utskottets hemställan.
Funktioner hörande till andra departement
Regeringen
Regeringen redogör här för beredskapsläge och förmåga, såsom dessa förhållanden har uppgivits av ÖCB, samt för anslagsförslag inom funktioner som behandlas i andra bilagor till budgetpropositionen.
Bl.a. anförs:
Beredskapsläget inom funktionen Hälso- och sjukvård är godtagbar. Kapacitetsbrister finns emellertid beträffande akuta sjuktransporter och i förmågan att leda sjukvården vid stora skadeutfall. Telefunktionen bör snarast före nästa försvarsbeslut bli föremål för analys för att hotbild, sårbarhet och beroendeförhållanden skall kunna klarläggas. Livsmedelsförsörjningen är i stort tillfredsställande. Undantag är emellertid
försörjningen med dricksvatten där framför allt elberoendet är en känslig punkt. Energiförsörjningen bedöms som godtagbar i fråga om försörjning med bränslen.
I fråga om el är emellertid förmågan sämre, beroende på den stora känsligheten för störningar främst i överföringssystemen. -
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad som i propositionen anförts om funktioner
tillhörande andra departement.
Anställda och totalförsvarspliktiga
Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen i propositionen har anfört om Avvecklingsfrågor (s. 26--27) och Personal (s. 74--79). Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö201 (mp partimotion), yrkande 6, Fö202 (kds kommittémotion) yrkande 9, Fö203 (m kommittémotion), yrkande 4, Fö207 (fp), Fö308 (m), Fö311 (kds), Fö313 (s), Fö321 (c) yrkande 3, Fö322 (s), Fö329 (fp), Fö333 (mp) yrkandena 2--4, Fö337 (fp partimotion) yrkandena 4 och 11, Fö402 (s) och Fö901 (mp).
Regeringen
1992 års försvarsbeslut har medfört en minskning av antalet anställda i Försvarsmakten. Antalet anställda har anpassats till en starkt reducerad organisation i fred och krig. Under de två senaste budgetåren har ca 1 600 officerare -- anställda med s.k. fullmakt -- frivilligt slutat sin anställning.
Med dessa fullmaktsinnehavare -- som inte kan sägas upp på grund av arbetsbrist
-- har staten träffat särskilda överenskommelser om de ekonomiska villkoren. Härutöver har ytterligare 600 yngre officerare -- icke fullmaktsanställda -- lämnat sin anställning i försvaret.
De ekonomiska åtagandena från försvarets sida till följd av avveckling av officerarna uppgår enligt regeringens redovisning till sammanlagt ca 1 000 miljoner kronor.
Antalet civilanställda i Försvarsmakten har de två senaste åren minskat med ca 3 000. Minskningarna bland dessa hänger samman med förbandsnedläggningar, införandet av mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga
och annan rationaliseringsverksamhet. Regeringen bedömer att antalet civilanställda framgent sannolikt kommer att minska med ytterligare 1 000.
Som ett led i utformningen av den mer långsiktiga personalförsörjningen av yrkesofficerare har en särskild arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet studerat
personalbehovet och hur det bör tillgodoses. Studien visar att det krävs fortlöpande avvecklingsåtgärder för att en lämplig åldersbalans skall kunna upprätthållas bland yrkesofficerarna. Regeringen har vidare sett över regelsystemet inom personalområdet och samlat dessa i en ny officersförordning.
Riksdagens beslut om en befälsordning (prop. 1977/78:24, bet. 1977/78:FöU10, rskr. 1977/78:179) ligger i allt väsentligt till grund för de nya bestämmelserna. Enligt regeringens mening ger de nya reglerna bättre förutsättningar att höja kvaliteten i utbildningen för officerarna och därmed deras kompetens.
Enligt regeringens mening är systemet med reservofficerare ett nödvändigt
och betydelsefullt inslag i Försvarsmaktens krigsorganisation. Det är angeläget
med en god reservofficersrekrytering även i framtiden. En viktig faktor i sammanhanget är vilka förmåner och villkor i övrigt som tillämpas vid reservofficerarnas tjänstgöring såväl inom Försvarsmakten som inom andra delar i totalförsvaret. Regeringen konstaterar dock att deras avlöningsförmåner m.m. bestäms genom avtal mellan arbetsmarknadens parter.
I 1992 års försvarsbeslut godkände riksdagen principen att ta ut värnpliktiga
för grundutbildning i mobiliserings- och förplägnadstjänst. Försvarsmakten har lämnat en redogörelse av erfarenheterna från verksamheten. Regeringen anser emellertid att det är mycket angeläget att en objektiv utvärdering görs av hittills vunna erfarenheter och kommer därför att se till att en sådan kommer till stånd.
Regeringen anser att rätten till fria hemresor bör utökas till att omfatta varje tjänstgöringsfritt veckoslut. Den nya lagen om totalförsvarsplikt som riksdagen har beslutat om träder i kraft den 1 juli 1995. När det gäller förmåner under tjänstgöringen för totalförsvarspliktiga så kommer i stort sett samma villkor därmed att gälla för den som fullgör värnplikt eller civilplikt. Det innebär att totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt med grundutbildning längre än 60 dagar även skall få rätt till fria hemresor.
Motionerna
I partimotion Fö201 hemställer Miljöpartiet de gröna om att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att totalvägrare inte döms till fängelsestraff (yrkande 6).
Enligt motion Fö203 (m) är det i stort oomstritt att värnplikt är nödvändigt för att tillgodose försvarets behov av personal både kvalitativt och kvantitativt. Enligt den nya lagen om totalförsvarsplikt är utgångspunkten att krigsorganisationens behov skall styra omfattningen av grundutbildningen. Den minskade omfattningen av värnpliktsutbildningen har frigjort resurser till förnyelsen av försvaret. Det finns enligt motionärerna fyra huvudmotiv för att diskutera en eventuell utbildning av dem som i dag placeras i utbildningsreserven. Dessa är att säkra förankringen i folkdjupet, utbilda soldater till bevakningsuppgifter, skapa en soldatutbildad reserv och slutligen beakta rättviseaspekten.
Beträffande den folkliga förankringen pekar motionärerna på att 50--65 % av de prövade ändå genomgår grundutbildning. Att tillgodose behovet av skyddsstyrkor är visserligen angeläget men är ytterst en kostnads- och avvägningsfråga. Hemvärnets rekryteringsbas kan tillgodoses genom frivillig grundutbildning. Rättvisefrågan får lösas när den blir aktuell. Det finns enligt motionärerna inga tecken som tyder på oöverstigliga problem i dessa avseenden. Motionärerna hemställer att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värnpliktssystemets tillämpning i framtiden (yrkande 4).
I motion Fö207 (fp) menar motionärerna att den nya lagen om totalförsvarsplikt tillmäter individens kön större vikt än kompetensen och de fysiska och psykiska egenskaperna. Detta är ett avsteg från strävandena att undanröja konstlade skillnader i samhällets behandling av män och kvinnor. Kvaliteten i försvaret bör höjas, vilket enligt motionärerna talar för att man bör utnyttja ett så brett rekryteringsunderlag som möjligt. De begär därför ett
förslag till ett könsneutralt uttagningssystem (yrkande 1). Hela årskullen, både män och kvinnor, bör sålunda stå till förfogande för både militära och civila pliktutbildningar. Motionärerna anser att det med den av riksdagen nyligen beslutade totalförsvarsplikten behövs endast små förändringar för att övergå till en könsneutral uttagning. Det fördubblade inskrivningsbehovet som förslaget medför bör dock inte leda till en fördubbling av resurserna för mönstringsverksamheten. Det är sannolikt möjligt att i flertalet fall klara en mönstringsförrättning under del av dagen. Motionärerna ger flera exempel på åtgärder som bör kunna vidtas för att kunna förenkla mönstringsförfarandet (yrkande 2).
Kvinnors roll i försvaret berörs även i motion Fö329 (fp) där motionären vill likställa flickor med pojkar även inom Försvarsmaktens område. Ett litet land måste ta till vara all den kompetens som landet förfogar över och inte välja bort halva nationen innan dugligheten först har prövats. Med den totalförsvarsplikt som nu finns, ges möjlighet att övergå till en könsneutral tillämpning i urvalsprocessen. Att införa kvinnlig värnplikt kommer enligt motionären att bidra till en kompetenshöjning inom vårt totalförsvar och att bidra till jämställdheten i vårt land.
I motion Fö308 (m) framhålls att krigsorganisationens befälsbehov tillgodoses
av yrkes- och reservofficerare samt av värnpliktigt befäl. Reservofficeren svarar för en avsevärd andel av mycket betydelsefulla befattningar och det är enligt motionären av stor vikt att dessa rekryteras och utbildas i tillräcklig omfattning. Många reservofficerare har en sådan civil utbildning och kompetens att deras insats är av särskilt värde. Det finns anledning för Försvarsmakten att bättre ta till vara reservofficerarna. Reservofficerssystemet är ett kostnadseffektivt sätt att till försvaret knyta befälspersoner till kvalificerade befattningar. Enligt motionärens mening har inte tillräcklig uppmärksamhet ägnats åt reservofficerarna. Inte heller åt att stärka institutionens ställning. Motionären anser därför att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppgift att arbeta fram en heltäckande strategi för att lyfta fram reservofficerarnas roll. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det minskade organisatoriska behovet av värnpliktiga medför, enligt vad som anförs i motion Fö311 (kds), att allt fler hamnar i utbildningsreserven. Värnpliktssystemet har ett stort värde, inte minst för insynen i försvaret och dess folkliga förankring. Nuvarande form av värnpliktsuttagning bör därför utvärderas så att effekterna av systemet med en utbildningsreserv får en allsidig belysning (yrkande 1). Antalet unga män som placeras i reserven måste
minska. Därvid kan -- enligt motionärernas mening -- lösningar vara sådana som involverar det civila försvaret och Hemvärnet. I stället för att placera de övertaliga i utbildningsreserven borde alternativ kunna anvisas för att återgå till en reell plikttjänstgöring för alla män (yrkande 2). Motionärerna bedömer att många som placeras i utbildningsreserven säkert är villiga att ingå i Hemvärnet, vilket för närvarande inte är möjligt eftersom de
saknar grundutbildning. En frivillig kortare grundutbildning kan enligt motionärerna göra det möjligt för värnpliktiga i utbildningsreserven att rekryteras till Hemvärnet (yrkande 3). Den minskade antagningen till utbildning
och det svåra arbetsmarknadsläget fokuserar intresset på de värnpliktigas situation. Faktorerna ger, enligt motionärernas mening, upphov till rättviseproblem. Därför bör det göras en översyn av de värnpliktigas situation inför 1996 års försvarsbeslut (yrkande 4).
De totalförsvarspliktigas utbildning och krigsplacering behandlas i motion Fö313 (s) vari det framhålls att många av dem som genomför sin militärtjänstgöring inte får någon plats i krigsorganisationen. Utöver dem som inte blir krigsplacerade finns grupper av grundutbildade som krigsplaceras i befattningar som inte står i rimlig proportion till utbildningstiden. Motionärerna ifrågasätter sålunda om försvarsutskottets och Pliktutredningens tankar om "utbildning efter behov" kommer att uppfyllas. Mot den bakgrunden anser motionärerna att det finns ett behov av att närmare utreda i vilken utsträckning som plikttjänstgöringen inom totalförsvaret leder till krigsplacering.
I sin motion Fö321 (c) om det marina försvaret i Norrland tar motionären även
upp frågan om korttidsutbildning. Motionären anser att om vi skall behålla den allmänna värnplikten bör alla värnpliktiga få någon form av koncentrerad utbildning eller korttidsutbildning. Försvarsmakten har i uppdrag att planera för ett återtagande, vilket bl.a. bör kunna ske genom ianspråktagande av korttidsutbildade soldater. Detta kan enligt motionären bäst ske vid fasta, eller områdesbundna, förband. För att kunna göra det så måste det finnas en utbildningskapacitet och förutsättningar att effektivt kunna utnyttja utbildningstiden. Därvidlag har Norrlandskustens marinkommando (MKN) sin stora fördel genom sitt unika övningsfält intill förläggningen (yrkande 3).
Det bör införas en åldersgräns om 20 år för FN-tjänst utomlands anser motionärerna i motion Fö322 (s). I denna redovisas att 18-åringarna vid inskrivningen får en förfrågan om de frivilligt kan tänka sig att tjänstgöra utomlands. Motionärerna anser det förkastligt att ställa unga människor inför denna form av val. De föreslår därför att en åldersgräns om 20 år införs då de har hunnit få en viss livserfarenhet och lättare kan ta ställning till en eventull utlandstjänstgöring.
I två motioner föreslås att det inrättas en frivillig värntjänst för miljöarbete och räddningstjänst m.m. Enligt motionerna Fö901 (mp) och Fö333 (mp) bör en frivillig värntjänst öppen för män och kvinnor inrättas (yrkandena 1 resp. 2). Tyngdpunkten i värntjänsten skall ligga på internationella och nationella punktinsatser vid miljöarbete och räddningsarbete samt förebyggande fredsarbete. I grundutbildningen för värntjänsten skall bl.a. ingå miljökunskap, ekologiskt samhällsbygge, överlevnadskunskap och civilmotstånd (yrkandena 3 resp. 4). Att ha genomfört utbildningen skall vara en merit och bl.a. kunna ge tilläggspoäng till högskoleprov (yrkandena 2 resp. 3).
I sin partimotion Fö337 (fp) om säkerhetspolitik och försvar tar Folkpartiet liberalerna även upp frågor om mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga samt om behovet av en yngre officerskår.
I 1992 års försvarsbeslut godkände riksdagen principen att ta ut värnpliktiga
i mobiliserings- och förplägnadstjänst. Folkpartiet erinrar om att riksdagen i samband härmed begärde en redovisning över hur systemet utvecklade sig. Folkpartiet instämmer därför med regeringen när den i propositionen anmäler att
det är angeläget att göra en objektiv utvärdering av hittills vunna erfarenheter med mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga (yrkande 4). I motionen tas vidare upp behovet att kunna utöka försvarets organisation, vilket
kräver tillgång på befäl såväl yrkes- och reservofficerare som värnpliktiga. Ännu viktigare är enligt motionärerna att få till stånd en föryngring av officerskåren. Behovet är större än tidigare genom önskemålet om en större inbyggd uppväxlingsmöjlighet av organisationen. Det talar, enligt motionärerna,
för att t.ex. tioårsanställningar av vissa officerare bör prövas i positiv anda
inför nästa försvarsbeslut (yrkande 11).
Civilplikten bör, enligt vad som anförs i motion Fö402 (s), i väsentlig mån utvecklas till en samhällstjänst som innefattar fredsskapande, fredsbevarande och fredsbyggande verksamheter inom ramen för ett vidgat internationellt säkerhetsbegrepp. Civilplikten bör öppnas för tjänstgöring i biståndsverksamhet och likartat internationellt arbete (yrkande 1). När det gäller det icke-militära motståndet framhåller motionärerna att det knappast kan planeras i förväg. Motståndet kan däremot förberedas genom utbildning och övning av nyckelpersoner. En försöksverksamhet bör -- inom civilpliktens ram --
påbörjas med utbildning och övning i icke-militära motståndsformer (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet behandlar inledningsvis ett antal motioner som berör frågor om värnpliktsutbildningen och utbildningsreserven.
I motion Fö311 (kds) föreslår motionärerna att den nuvarande formen av värnpliktsuttagning bör utvärderas så att effekterna av utbildningsreserven får
en allsidig belysning. Utbildningsalternativ bör anvisas för att få en återgång
till en reell plikttjänstgöring för alla män. Motionärerna pekar på möjligheten
av en frivillig kortare grundutbildning för att värnpliktiga i utbildningsreserven skall kunna rekryteras till Hemvärnet. Liknande tankegångar
förs fram i motion Fö321 (c) yrkande 3, där motionären anser att alla värnpliktiga bör få någon form av koncentrerad utbildning eller korttidsutbildning.
Utbildningsreserven berörs även i motion Fö203 (m kommittémotion) där motionärerna erinrar om att utgångspunkten för värnpliktsutbildningen är krigsorganisationens behov, men där motionärerna ändå diskuterar fyra huvudmotiv för att utbilda dem som i dag placeras i utbildningsreserven. Det finns enligt motion Fö313 (s) ett behov av att närmare utreda i vilken utsträckning som plikttjänstgöringen faktiskt leder till krigsplacering i totalförsvaret.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att utgångspunkten för värnpliktsutbildningens omfattning, inriktning och längd är det krigsorganisatoriska behovet. Utbildningen avses ske mot en viss befattning inom totalförsvaret och förutsätts därefter leda till en krigsplacering.
I sin partimotion Fö337 instämmer Folkpartiet liberalerna med regeringen om behovet av att göra en objektiv utvärdering av erfarenheterna med mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga. Utskottet erinrar om att regeringen
nyligen har uppdragit åt en särskild utredare att kartlägga erfarenheterna av utbildningen av dessa värnpliktiga. Utredningsarbetet skall vara avslutat inom kort. Folkpartiets önskemål är sålunda redan tillgodosett. Utskottet räknar med
att regeringens överväganden och eventuella förslag i anledning av utredningsresultatet kommer att redovisas för riksdagen.
Utskottet noterar att även Värnpliktsrådet i en rapport helt nyligen fört fram kritiska synpunkter mot att för få blir krigsplacerade efter avslutad utbildning samt att värnpliktiga används som s.k. grå arbetskraft. Utskottet räknar med att regeringen, Försvarsmakten och Totalförsvarets pliktverk följer
upp bl.a. i vilken omfattning som grundutbildning inte leder till krigsplacering och vid behov återkommer till riksdagen i frågan. Enligt vad utskottet erfarit kommer den nyss nämnda särskilda utredaren att till viss del behandla de problem som aktualiseras i motion Fö313. Utskottet vidtar därför ingen åtgärd nu med anledning av motion Fö313.
De frågor om utbildningsreserven och korttidsutbildning som motionärerna tar upp hänger intimt samman med krigsorganisationens storlek, sammansättning och principerna för s.k. förbandsomsättning. Det kommande försvarsbeslutets ställningstagande till krigsorganisationens omfattning och sammansättning kommer på ett avgörande sätt att påverka behovet av antalet totalförsvarspliktiga och därmed utbildningsreservens storlek.
Om antalet totalförsvarspliktiga som placeras i utbildningsreserv ökar väsentligt jämfört med för närvarande, begränsas basen bl.a. för den frivilliga
rekryteringen till insatsstyrkor för fredsbevarande operationer, till Hemvärnet
och andra frivilliga försvarsorganisationer. Möjligheterna att snabbt öka antalet krigsförband, t.ex. för territoriella uppgifter, begränsas. Vidare får en allt mindre del av de totalförsvarspliktiga möjlighet att bli delaktiga i landets militära försvar.
Utskottet är angeläget om att frågorna kring värnpliktsutbildningens omfattning och utbildningsreservens storlek, och därav följande konsekvenser, får en bred belysning i arbetet inför nästa försvarbeslut. Enligt utskottets mening bör frågan om s.k. korttidsutbildning -- som flera motionärer har aktualiserat -- övervägas i sammanhanget. Genom sin medverkan i försvarsberedningen ges samtliga riksdagspartier möjlighet till insyn i arbetet
och att föra fram sina synpunkter.
I motion Fö311 (kds) pekar motionärerna på att den minskade antagningen till värnpliktsutbildning och det rådande arbetsmarknadsläget fokuserar intresset på
de rättviseproblem som därvid kan uppkomma. Därför bör det göras en översyn av de värnpliktigas situation inför försvarsbeslutet. Utskottet har erfarit att regeringen den 6 april 1995 beslutat om direktiv avseende totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation. Regeringens initiativ ligger således i linje med vad motionärerna eftersträvar.
Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör motion Fö203 (m) yrkande 4, Fö311 (kds), Fö313 (s), Fö321 (c) yrkande 3 och Fö337 (fp) yrkande 4 inte bifallas av riksdagen.
Utskottet övergår till att behandla de motioner som berör anställd personal.
I motion Fö308 (m) framhålls att systemet med reservofficerare är ett kostnadseffektivt sätt att till försvaret knyta befälspersoner till kvalificerade befattningar. Många reservofficerare har en sådan utbildning och kompetens att deras insats är av särskilt värde. Enligt motionären finns det anledning för Försvarsmakten att bättre än för närvarande ta till vara reservofficerarna. Därför bör regeringen ge Försvarsmakten i uppdrag att arbeta
fram en heltäckande strategi för att lyfta fram reservofficerarnas roll.
I motion Fö337 yrkande 11 framhåller Folkpartiet liberalerna vikten av att få
till stånd en föryngring av officerskåren, bl.a. bör tioårsanställningar av vissa officerare prövas positivt inför nästa försvarsbeslut.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen redovisar Försvarsdepartementets arbete med att överväga behovet av yrkes- och reservofficerare i Försvarsmaktens krigsorganisation och hur den långsiktiga personalförsörjningen bör ordnas. Olika åtgärder har övervägts för att föryngra
officerskåren. Åtskilliga åtgärder beslutas emellertid genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och är således inte föremål för beslut av riksdagen. Regeringen redovisar att starka invändningar har rests mot att införa en tioårsbegränsning för anställning av vissa officerare, dvs. det förslag som förs fram i motion Fö337 (yrkande 11).
Utskottet vill inledningsvis framhålla den stora betydelse som reservofficerarna har för att förse Försvarsmaktens förband med chefer och stabsmedlemmar. Ungefär hälften av krigsorganisationens officerare är reservofficerare. Reservofficerssystemet är således ett betydelsefullt inslag i
Försvarsmaktens krigsorganisation. Det är utskottets intryck att reservofficerarnas anställningsvillkor samt utbildnings- och tjänstgöringsförhållanden i olika avseenden kommit i skymundan jämfört med det intresse som statsmakterna visat yrkesofficerarna. Utskottet anser att reservofficerarna -- i likhet med yrkesofficerarna -- måste ges bästa möjliga utbildning och träning för sina krigsuppgifter. Förmågan att utveckla och vidmakthålla en välutbildad och välövad reservofficerskår är av grundläggande betydelse för att inom rimlig tid höja krigsförbandens krigsduglighet och utvidga krigsorganisationens numerär.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen redovisar sin syn på reservofficerarnas anställnings- och tjänstgöringsvillkor. Anställnings- och avlöningsvillkoren är viktiga förutsättningar för att behålla en god reservofficerskår. Utskottet anser emellertid för sin del att starka skäl talar
för att en mer samlad och uttalad hållning är nödvändig -- än vad regeringens redovisning antyder -- i frågorna som rör reservofficerarnas utbildning, anställning och utnyttjande i framtiden.
Utskottet förutsätter att frågan om befälsordningen -- för såväl reserv- som yrkesofficerare -- bereds på ett sådant sätt att den resulterar i en sådan sammanhållen syn som motionen efterlyser. Detta bör slutligen redovisas för riksdagen inför försvarsbeslutet 1996.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört behövs inte något ställningstagande nu till motionerna Fö308 (m) och Fö337 (fp) yrkande 11, och de bör därför inte bifallas av riksdagen.
Det bör införas en åldersgräns om 20 år för FN-tjänst utomlands, anser motionärerna i Fö322 (s). För att män skall komma i fråga för FN-tjänst fordras
normalt fullgjord värnplikt, som påbörjas tidigast vid 19 års ålder. Utskottet har erfarit att medianåldern för värnpliktiga som fullgjort FN-tjänst i f.d. Jugoslavien varit ca 25 år. Utskottet ser för sin del inget hinder mot att Försvarsmakten, t.ex. genom en helt icke-bindande enkät, skaffar sig information om hur totalförsvarspliktigas intresse för internationella insatser
utvecklar sig. Regeringen överväger för närvarande hur Sveriges militära fredsbevarande insatser bör utformas framgent. Frågan om hur dessa skall rekryteras och om det därvid är lämpligt t.ex. med en åldersgräns bör övervägas
i det sammanhanget. Något uttalande från riksdagen med anledning av motionen bör därför inte ske. Motion Fö322 bör därför inte bifallas.
Miljöpartiet de gröna hemställer i motion Fö201 (yrkande 6) om att riksdagen begär av regeringen förslag till sådan lagändring att totalvägrare inte döms till fängelsestraff.
Utskottet har nyligen tagit ställning till liknande förslag i samband med sin
behandling (bet. 1994/95:FöU1) av lagen om totalförsvarsplikt. Riksdagen avslog
därvid förslag till att begära förslag hos regeringen till sådan lagändring. Straffsystemkommittén ser för närvarande över hela det straffrättsliga systemet. Enligt utskottets mening bör regeringens samlade förslag till straffpåföljder i anledning av kommitténs förslag avvaktas. Utskottet räknar således med att inom kort på nytt behandla frågan. Därför bör motion Fö201 yrkande 6 avslås av riksdagen.
I flera motioner förs fram förslag som aktualiserar en ändring av lagen om totalförsvarsplikt.
Enligt motion Fö202 (kds) skall civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer vara ett komplement till det militära försvaret och vara en möjlighet till aktiva insatser för medborgare, som utan att bruka vapen vill delta i försvaret av Sverige (yrkande 9). Utskottet konstaterar att det icke-militära motståndet redan är ett komplement till andra försvarsåtgärder. Motståndsåtgärderna måste emellertid vara förenliga med folkrätten så att utövarna omfattas av det skydd som folkrätten ger civilbefolkningen. Regeringen
redovisar i propositionen (s. 126) vikten av att arbetet med de icke-militära motståndsfrågorna vidareutvecklas. Utskottet har erfarit att en referensgrupp inom Styrelsen för psykologiskt försvar har organiserats för ändamålet. En viktig uppgift är därvid att informera om vilka icke-militära motståndsformer som är förenliga med folkrätten. Något ytterligare uttalande från riksdagens sida är inte nödvändigt. Därför behöver inte motion Fö202 (kds) yrkande 9 bifallas av riksdagen.
I motion Fö207 (fp) yrkande 1 begär motionärerna ett förslag från regeringen till ett könsneutralt uttagningssystem, även för den militära pliktutbildningen. Liknande förslag förs fram i motion Fö329 (fp). Vidare föreslås i Fö207 yrkande 2 olika åtgärder som skulle kunna förenkla och förbilliga mönstringsförfarandet.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen den 15 december 1994 beslutat om lag om totalförsvarsplikt. Den träder i kraft den 1 juli 1995. Gemensamt för motionärernas förslag är att de -- vid ett bifall från riksdagens
sida -- påkallar en ändring av den nyligen beslutade lagen om totalförsvarsplikt. Mot bakgrund av pågående försvarsbeslutsförberedelser finner utskottet inga skäl att nu begära förslag till sådan lagändring. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen inte bifaller motionerna Fö207 och Fö329.
Enligt motionerna Fö901 (mp) och Fö333 (mp) bör det inrättas en frivillig värntjänst öppen för män och kvinnor. I utbildningen för en sådan bör bl.a. ingå miljökunskap och överlevnadskunskap. Den bör vara meriterande för högskolestudier.
Utskottet anser att om skäl finns för en ändring av principerna för totalförsvarets personalförsörjning och den nyligen beslutade pliktlagstiftningen bör detta prövas samlat och tidigast i samband med nästa försvarsbeslut. Tidigast vid den tidpunkten kan rimligtvis ett så brett beslutsunderlag föreligga att riksdagen till fullo kan bedöma konsekvenserna i olika avseenden av eventuella lagändringar. Mot den bakgrunden bör inte motionerna Fö901 och Fö333 yrkandena 2--4 bifallas av riksdagen.
Civilplikten bör enligt motion Fö402 (s) öppnas även för tjänstgöring i
biståndsverksamhet. En försöksverksamhet inom civilpliktens ram bör påbörjas. Utskottet finner att en förändring av civilplikten på sätt som tas upp i motionen innebär en utvidgning av civilplikten till att inte bara tillgodose totalförsvarets krigsorganisatoriska behov utan även för andra ändamål. En utvidgning av civilplikten för de ändamål som föreslås i motionen är enligt utskottets mening inte nu motiverad. Motion Fö402 bör därför avslås av riksdagen.
Övrig verksamhet
Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen har anfört i propositionen under avsnitt 6 Övrig verksamhet (s. 132--155) -- utom 6.3 Försvarets forskningsanstalt (s. 136--138). Utskottet behandlar även motionerna
Fö204 (v) yrkande 6, Fö205 (mp) yrkandena 2, 4--6 och 11, Fö601 (m), Fö602 (mp), Fö603 (c), Fö605 (v), Fö902 (s) och Fö903 (c).
Statens försvarshistoriska museer
Regeringen
Statens försvarshistoriska museer (SFHM) är en museimyndighet som bedriver verksamhet i huvudsak i tre etablissemang, Armémuseum i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och Flygvapenmuseum i Linköping. SFHM skall samla och bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet, verka för att kunskap sprids om försvaret i äldre tider samt främja och bedriva forskning i för verksamheten relevanta ämnen.
Regeringen redovisar att verksamheten inom SFHM kommer att övervägas i ett samlat kulturpolitiskt sammanhang. Regeringen kommer att uppdra åt utredningen Kommittén om kulturpolitikens inriktning att överväga denna fråga. I detta sammanhang kommer även en rapport från Statskontoret om ett försvarstekniskt museum i Karlsborg att behandlas.
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr.
Motionen
I Karlsborg finns försvarshistoria som inte får försvinna i framtiden, anförs
i motion Fö902 (s). Därför bör ett försvarstekniskt museum inrättas i Karlsborg. Ett sådant museum som placeras i Karlsborgs fästning kommer, enligt motionärerna, i en sådan miljö där även byggnader och planlösning är en del av Sveriges försvarshistoria.
Utskottet
Utskottet noterar att framtiden i olika avseenden för Statens försvarshistoriska museer -- liksom förslaget om ett försvarstekniskt museum -- kommer att bli övervägda av den kulturpolitiska kommittén. Utkottet förutsätter att när kommittén är klar med sitt arbete återkommer regeringen med förslag till riksdagen. Mot den bakgrunden bör inte motion Fö902 (s) bifallas av riksdagen. Utskottet förordar att Statens försvarshistoriska museer anvisas ett ramanslag på 68 201 000 kr.
Kustbevakningen
Regeringen
Kustbevakningen skall bedriva sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till sjöss. Regeringen anger i sina övergripande mål bl.a. att Kustbevakningen skall
bedriva övervakningsverksamhet i samarbete med polisen så att brottsligheten inom svenskt sjöterritorium minskar och så att säkerheten till sjöss ökar, ha en hög beredskap för miljöräddningstjänst till sjöss, ha en hög beredskap för sjöräddningstjänst, medverka i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll och miljöskydd till sjöss och därvid särskilt beakta behov och möjligheter avseende länderna kring Östersjön.
Kustbevakningen är den myndighet under Försvarsdepartementet som mest berörs av det svenska medlemskapet i EU. Kustbevakningen svarar för gränskontrollen till sjöss. Sveriges sjögräns betraktas som yttre EU-gräns och är en av de längsta inom EU, varför Kustbevakningen kommer att ställas inför ökade krav.
Regeringen redovisar att kommittén Effektivisering av den statliga maritima
verksamheten, har i uppdrag att pröva möjligheterna att ytterligare samordna och effektivisera den statliga maritima verksamheten dvs. marinens, Kustbevakningens, Sjöfartsverkets och sjöpolisens verksamheter.
Regeringen anser att ett riktmärke för den långsiktiga verksamhetsinriktningen skall vara att upprätthålla minst nuvarande förmåga att
närvara till sjöss, förbättra beredskapen för miljö- och räddningstjänst till sjöss samt minst bibehållen övrig serviceverksksamhet.
Regeringen kommer noga att följa utvecklingen vid Kustbevakningen och om situationen så kräver återkomma till riksdagen i frågan om ytterligare medel till Kustbevakningen.
Regeringen föreslår att riksdagen till Kustbevakningen anvisar ett ramanslag på 512 707 000 kr.
Motionerna
Kustbevakningen hör enligt motion Fö205 (mp partimotion) till de myndigheter som får en utökad verksamhet till följd av EU-medlemskapet. Enligt Miljöpartiet
är det av vikt att den icke-militära bevakningen av våra gränser fungerar tillfredsställande, och vill därför (yrkande 2) till denna verksamhet anslå 35 miljoner kronor mer än regeringen.
I motion Fö601 (m) föreslås att regeringen skall låta utreda en avveckling av
Kustbevakningen.
Motionärerna i motion Fö602 (mp) redovisar att det miljöskyddsfartyg ur Kustbevakningen som är stationerat i Umeå kommer att omstationeras från Norrlandskusten. Det är viktigt att upprätthålla ett acceptabelt miljöskydd även i Bottenhavet och Bottenviken. Därför bör det, enligt motionen, finnas två
kvalificerade miljöskyddsfartyg stationerade norr om Ålands hav även fortsättningsvis.
För att förbättra samarbetet mellan Östersjöländerna och minska den säkerhetspolitiska osäkerheten i Östersjöområdet föreslås i motion Fö603 (c) att förutsättningarna för en multinationell övervakningscentral placerad på Gotland utreds.
I motion Fö605 (v) redovisas skäl att bygga upp en fast marinstation med kapacitet och kunskap som snabbt kan sättas in mot olyckor till havs, oljeläckage etc. (yrkande 1). Nordsjön och Skagerrak/Kattegatt är områden med en mycket hög trafikintensitet när det gäller miljöfarliga transporter. Därför bör en fast marin miljöstation lokaliseras till Uddevalla--Lysekilsregionen (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet erinrar om att den statliga maritima verksamheten övervägs i en särskild kommitté (Fö 1993:08). Till dess uppgift hör att överväga konsekvenserna för de statliga maritima myndigheterna bl.a. genom det ändrade säkerhetspolitiska läget och den ökade trafiken från det tidigare stängda Östeuropa. Utskottet anser för sin del att utredningsförslagen och regeringens överväganden i anledning av dessa, bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till sådana förslag som förs fram i motionerna Fö205 (mp) yrkande 2, Fö601 (m) och Fö603 (c) varför dessa motioner bör avslås.
När det gäller förslagen till lokalisering av fartyg och anläggningar i motionerna Fö602 (mp) och Fö605 (v), för bl.a. miljöskydd, anser utskottet att det bör ankomma på regeringen eller i första hand Kustbevakningen att besluta om var dessa bör stationeras. Utskottet föreslår sålunda att motion Fö602 och Fö605 yrkandena 1--2 avslås av riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till Kustbevakningen anvisar ett ramanslag på 512 707 000 kr.
Försvarshögskolan
Regeringen
Försvarshögskolan (FHS) skall utbilda personal från myndigheter, organisationer och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret. Försvarshögskolan skall också i syfte att få underlag för undervisningen studera frågor som rör totalförsvaret.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar till Försvarshögskolan ett ramanslag på 13 396 000 kr.
Utskottet
Utskottet förelsår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till Försvarshögskolan anvisar ett ramanslag på 13 396 000 kr.
Flygtekniska försöksanstalten
Regeringen
Flygtekniska försöksanstalten (FFA) skall främja utvecklingen av flygtekniken
inom landet. Regeringen föreslår att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten anvisar ett ramanslag på 30 244 000 kr, samt ett anslag för den avgiftsfinansierade verksamheten på 1 000 kr.
Motionen
Enligt motion Fö205 (mp partimotion) har Flygtekniska försöksanstalten som övergripande mål att främja utvecklingen av flygtekniken i landet. Motionärerna
anser att det i stället är utvecklingen av andra transportslag som behöver ökade resurser. Miljöpartiet vill därför anslå 2 miljoner kronor mindre (yrkande 4) än regeringen och inrikta en väsentlig del av verksamheten mot att främja utvecklingen av utsläpps- och bullerreducerande teknik inom flygverksamheten (yrkande 5).
Utskottet
Enligt vad utskottet inhämtat finansieras ca 80 % av FFA:s verksamhet genom intäkter från olika uppdragsgivare. Verksamhetens inriktning styrs således av uppdragsgivarnas önskemål. Den rent anslagsfinansierade verksamheten avser lånsiktig kunskapsuppbyggnad för att på sikt kunna tillgodose uppdragsgivarnas forsknings- och utvecklingsönskemål. Mot bakgrund av vad utskottet anfört bör riksdagen inte bifalla motion Fö205 yrkandena 4--5.
Utskottet förelår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till Flygtekniska anstalten anvisar ett ramanslag på 30 224 000 kr, samt till Flygtekniska anstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet ett anslag på 1 000 kr.
Totalförsvarets pliktverk
Regeringen
Totalförsvarets pliktverk -- som inrättas den 1 juli 1995 -- skall svara för inskrivning och redovisning av pliktpersonal inom totalförsvaret. Samtidigt avvecklas Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen. Riksdagen godkände den 15 december 1994 regeringens proposition 1994/95:6 om totalförsvarsplikt. Pliktverkets huvudsakliga uppgifter regleras i den antagna lagen om totalförsvarsplikt. Detta innebär att verket tar över vissa uppgifter -- förutom från Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen -- även från länsstyrelserna, Räddningsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen som rör hantering av pliktpersonal.
Regeringen föreslår att riksdagen till Totalförsvarets pliktverk anvisar ett ramanslag på 314 371 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till Totalförsvarets pliktverk anvisar ett ramanslag på 314 371 000 kr.
Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret
Regeringen
Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret (TAV) skall verka för att all personal, som har sagts upp från en anställning vid myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, vid uppsägningstidens slut skall ha ett nytt arbete eller annan acceptabel lösning.
Regeringen föreslår att riksdagen till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Vissa mindre nämnder
Regeringen
Anslaget avser att finansiera verksamheten vid Riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, Försvarsmaktens flygförarnämnd och Försvarets underrättelsenämnd. Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa mindre nämnder
anvisar ett förslagsanslag på 743 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till Vissa mindre nämnder anvisar ett förslagsanslag på 743 000 kr.
Överklagandenämnden för totalförsvaret
Regeringen
Riksdagen har den 15 mars 1995 beslutat (1994/95:FöU6, rskr. 1994/95:200) att
Försvarets personalnämnd skall läggas ned den 30 juni 1995 och att vissa uppgifter förs över till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd som ombildas och byter namn till Överklagandenämnden för totalförsvaret. Regeringen föreslår att
riksdagen till Överklagandenämnden för totalförsvaret anvisar ett ramanslag på 8 441 000 kr.
Motionen
I sin motion Fö205 vill Miljöpartiet de gröna anslå samma summa som regeringen till nämnden, samtidigt som man poängterar vikten av det civila medbestämmandet i nämnden (yrkande 11).
Utskottet
Utskottet erinrar om att nämndens sammansättning beslutas av regeringen. Utskottet räknar med att den nya nämndens sammansättning får ett dominerande civilt inslag i likhet med den praxis som gällt för de tidigare nämnderna. Därmed torde motionärens önskemål i den delen (yrkande 11) tillgodoses, och behöver därför inte bifallas av riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till Överklagandenämnden för totalförsvaret anvisar ett ramanslag på 8 441 000 kr.
Totalförsvarets chefsnämnd
Regeringen
Totalförsvarets chefsnämnd skall verka för samordning av de centrala myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret. Regeringen föreslår att riksdagen till Totalförsvarets chefsnämnd anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till Totalförsvarets chefsnämnd anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr.
Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet
Regeringen
Delegationens uppgift är att planlägga verksamheten vid efterforskningsbyrån för krigsfångar och civilinternerade. Regeringen föreslår riksdagen att till Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet anvisa ett förslagsanslag på 308 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet anvisar ett förslagsanslag på 308 000 kr.
Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor
Regeringen
För att täcka vissa fasta kostnader inom Statens haverikommission föreslår regeringen att riksdagen under fjärde huvudtiteln till Utredning av allvarliga olyckor anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till Utredning av allvarliga olyckor anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr.
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
Regeringen
Anslaget avser att finansiera bidrag som ges som stöd till de frivilliga försvarsorganisationer som anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet för del av deras verksamhet att främja totalförsvaret och som därvid omfattar bl.a. försvarsupplysning och rekrytering.
Regeringen betonar de frivilliga försvarsorganisationernas ovärderliga insatser för landets försvar såväl i fred som i krig. Frivilligarbetet fyller en viktig uppgift genom att väcka ett allmänt försvarsintresse. Mot den bakgrunden vill regeringen skapa goda förutsättningar för att de frivilliga försvarsorganisationerna skall kunna verka. Därför bör anslaget för den verksamheten inte vidkännas någon besparing för budgetåret 1995/96.
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret anvisar ett anslag på 148 157 000 kr.
Motionerna
I motion Fö204 (v partimotion) yrkande 6, föreslås att riksdagen anvisar 20 miljoner kronor mindre än vad regeringen har föreslagit, eftersom de frivilliga
försvarsorganisationernas uppgifter minskar som en konsekvens av vad som anförs
i motionen.
Miljöpartiet vill i motion Fö205 (yrkande 6) anslå lika mycket pengar som regeringen, men anser att kriterierna för dem som skall få bidrag bör utvidgas.
Stöd bör även kunna utgå till fredsorganisationer, t.ex. Svenska Freds- och skiljedomsföreningen och andra intresseorganisationer för försvarsfrågor.
Utskottet
Utskottet delar regeringens uppfattning om den stora betydelse som de frivilliga försvarsorganisationerna har. Genom organisationernas verksamhet ges
stora medborgargrupper en chans att engagera sig i, och göra en insats för totalförsvaret på ett sätt som annars kanske inte varit möjligt. Försvarspolitiken får en bred och djup förankring. Stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna bör inte relateras till det omedelbara utbildningsbehovet för att tillgodose krigsorganisationens behov av frivilligpersonal, utan bör även utgå som ett allmänt stöd till organisationerna. Utskottet biträder därför regeringens förslag att anslaget inte bör vidkännas någon besparing för 1995/96. Motion Fö204 (v) yrkande 6 bör
därför inte bifallas av riksdagen.
Organisationernas verksamhet skall bland annat avse rekrytering och utbildning av personal för uppgifter inom totalförsvaret. De organisationer som
nämns i motion Fö205 (mp) yrkande 6, har inte sådant syfte. Därför bör de inte bli berättigade till statligt stöd för sin verksamhet över detta anslag. Utskottet erinrar om att de organisationer som motionärerna tar upp, kan beviljas statligt bidrag för sin verksamhet från medel som anvisas under tredje
huvudtiteln. Motionsyrkandet bör därför inte bifallas av riksdagen.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till Stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna inom totalförsvaret anvisar ett anslag på 148 157 000 kr.
Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt
Regeringen
Det civila försvarets behov av personal skall tillgodoses genom anställda, frivilliga och totalförsvarspliktiga som skrivits in för civilplikt. Lagen om totalförsvarsplikt, som träder i kraft den 1 juli 1995, medger att den som skrivits in för civilplikt får en grundutbildning om högst 320 dagar före utgången av det kalenderår när han fyller 24 år. Efter denna tidpunkt kan grundutbildningen endast omfatta 60 dagar. Behovet i krig skall vara styrande för inskrivningen och utbildningen av den som fullgör civilplikt.
Den nuvarande ordningen med ett särskilt uttagningssystem för vapenfria upphör. Totalförsvarspliktiga som beviljas vapenfri tjänst skall i fortsättningen fullgöra den inom ramen för civilplikten.
Regeringen avser att senare besluta inom vilka verksamheter som civilplikt skall kunna fullgöras och därefter göra den slutliga fördelningen av anslaget på olika myndigheter.
Regeringen föreslår att riksdagen till Utbildning av civilpliktiga anvisar ett förslagsanslag på 204 574 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt anvisar ett förslagsanslag på 204 574 000 kr.
Säkerhetsskyddet i riksdagen
Motionen
I motion Fö903 (c) föreslås en ändring av lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar. Motionärerna erinrar om att riksdagen själv svarar för sin förvaltning. Dit hör även frågor om säkerhetsskyddet i riksdagens byggnader. Enligt lagen fordras ett medgivande från talmannens sida för att regeringen skall kunna förklara att riksdagens byggnader skall vara skyddsobjekt. Regeringen har år 1991 beslutat att riksdagens byggnader skall vara skyddsobjekt enligt skyddslagen. Beslutet är emellertid inte begränsat i tiden. Motionärerna anser att beslut om att förklara riksdagens byggnader som skyddsobjekt bör vara tidsbegränsat och således bara avse en viss bestämd tid och högst för ett år varje gång.
Utskottet
Enligt 3 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, att en anläggning skall utgöra skyddsobjekt. I 2 § förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. har regeringen bemyndigat vissa myndigheter att besluta om skyddsobjekt. Såvitt avser riksdagens och regeringens byggnader har något sådant bemyndigande dock inte lämnats. Det är således regeringen som beslutar om riksdagens byggnader skall utgöra skyddsobjekt. Enligt 6 § första stycket lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. får dock riksdagens byggnader förklaras som skyddsobjekt endast efter medgivande av talmannen.
Om riksdagen vill att ett beslut om att riksdagens byggnader skall utgöra skyddsobjekt skall vara tidsbegränsat, kan det uppnås genom att talmannen begränsar sitt medgivande till att avse viss tid. En sådan begränsning av medgivandet får till följd att regeringen på motsvarande sätt måste tidsbegränsa sitt beslut. Det krävs således inte någon lagändring för att möjliggöra för riksdagen att -- genom talmannen -- uppnå en tidsbegränsning av regeringens beslut om att förklara riksdagens byggnader som skyddsobjekt. Utskottet anser därför att motion Fö903 (c) bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
Säkerhets- och försvarspolitiken
1. beträffande lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,
2. beträffande Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 4--6 och 14, 1994/95:Fö203 yrkande 1, 1994/95:Fö204 yrkande 1, 1994/95:Fö337 yrkande 1 och 1994/95:U401 yrkande 3, res. 1 (m) res. 2 (fp)
3. beträffande att avskaffa det militära försvaret och verka för ett internationellt förbud mot krig att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö206,
4. beträffande Sveriges anpassning mot andra hot än militära att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkandena 1 och 14 samt 1994/95:Fö332 yrkande 1, res. 3 (mp)
5. beträffande folkomröstning efter regeringskonferensen år 1996 att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 13, res. 4 (mp)
6. beträffande hemvändande FN-soldater att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö343.
Försvarsutskottets uppföljning
7. beträffande medelsberäkningen inom ramanslaget till Försvarsmakten att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
8. beträffande godkännande av verksamhetens inriktning för Försvarsmaktens program att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
9. beträffande riksdagens inflytande över försvarsplaneringen att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 2, res. 5 (fp)
10. beträffande planeringsförutsättningar för totalförsvaret att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö202 yrkande 7,
Försvarsmakten m.m.
11. beträffande besparingsinriktning att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Fö202 yrkande 8 och 11, 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och 1994/95:Fö337 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, res. 6 (m) - delvis res. 7 (fp)
12. beträffande ytterligare besparingar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi219 yrkande 18 och 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del,
13. beträffande krigsorganisationens struktur m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö314 och 1994/95:Fö339,
14. beträffande militära resurser för civila ändamål att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö342 yrkande 1,
15. beträffande verksamhetsinriktning för Försvarsmaktens program för budgetåret 1995/96 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
16. beträffande ledningsstruktur vid alleuropeiskt försvarssamarbete att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö318, res. 8 (fp) - motiv.
17. beträffande senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och 1994/95:Fö337 yrkande 5, res. 9 (m) - delvis res. 10 (fp)
18. beträffande brigadorganisationen att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del, res. 11 (v) - delvis
19. beträffande taktisk ledning av Sydkustens marinkommando att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö323 yrkande 1,
20. beträffande stridsfartygsförband att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 6, res. 12 (fp)
21. beträffande avbrytande av projektet Ubåt 2000 m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del och 1994/95:Fö317, res. 13 (v, mp)
22. beträffande fast marint försvar längs Norrlandskusten att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö321 yrkande 2,
23. beträffande framtida ledning av Blekinge flygflottilj att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö323 yrkande 2,
24. beträffande nedläggning av två J 35-divisioner m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del, res. 14 (v) - delvis
25. beträffande försvarsverksamheten i Blekinge att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö323 yrkandena 3 och 4,
26. beträffande kompensation för försliten materiel att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att Försvarsmakten genom beslut om merutgift på anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. får kompensation för förslitning av materiel som använts i FN-tjänst,
27. beträffande anslag till Försvarsmakten att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del, 1994/95:Fö204 yrkande 3 och 1994/95:Fö205 yrkande 1 till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr, res. 15 (m) - delvis res. 16 (fp) - motiv. - villk. 7 och 10 res. 17 (v) res. 18 (mp)
28. beträffande delindex för materielandelen i JAS Gripen-projektet att riksdagen godkänner regeringens förslag till nytt delindex för materieldelen i JAS Gripen-projektet, ingående i försvarsprisindex,
29. beträffande omräkning av planeringsramen för JAS Gripen-projektet att riksdagen godkänner regeringens förslag till omräkning av planeringsramen
för Gripen-projektet,
30. beträffande delserie tre av JAS Gripen-projektet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 4, 1994/95:Fö326 och 1994/95:Fö336, res. 19 (v, mp)
31. beträffande leveranstakt och modifieringsbehov för JAS 39 Gripen att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 12,
32. beträffande export av JAS 39 Gripen att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 5,
33. beträffande bullerstörningar av JAS Gripen att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 18,
34. beträffande system för beställningsbemyndiganden att riksdagen godkänner regeringens förslag till nytt system för beställningsbemyndiganden för materiel och anslagsfinansierade anläggningar,
35. beträffande beställningsbemyndigande för materiel m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att medge beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 55 800 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96, res. 20 (mp)
36. beträffande beställningsbemyndigande för investeringar i anslagsfinansierade anläggningar att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att medge beställningar av investeringar i anslagsfinansierade anläggningar för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 265 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
37. beträffande delindex för Befästningar m.m. att riksdagen godkänner regeringens förslag till delindex för Befästningar m.m., ingående i försvarsprisindex,
38. beträffande justering av anslaget A 1. Försvarsmakten samt bemyndiganderamar enligt försvarsprisindex att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att justera anslaget A 1. Försvarsmakten och bemyndiganderamarna enligt försvarsprisindex med hänsyn till den faktiska prisutvecklingen under perioden den 1 juli 1994 till den 31 december 1994,
39. beträffande beslutsunderlag rörande grundorganisationen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö202 yrkande 12 och 1994/95:Fö337 yrkande 7,
40. beträffande förändringar i grundorganisationen att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö330 yrkandena 2, 4 och 5,
41. beträffande kärnförsvar m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö334,
42. beträffande maritimt centrum att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö325,
43. beträffande mark för övningsändamål i Hässleholm att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö344,
44. beträffande grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö202 yrkande 10, 1994/95:Fö321 yrkande 1, 1994/95:Fö324, 1994/95:Fö327, 1994/95:Fö330 yrkande 1, 1994/95:Fö335 och 1994/95:Fö337 yrkande 8, res. 21 (m, fp, kds, s)
45. beträffande inrättande av ett brigadcentrum att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö303 godkänner vad regeringen har anfört om inrättande av ett brigadcentrum,
46. beträffande beställning av Ytstridsfartyg 2000 att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö319 yrkande 1,
47. beträffande varvsverksamheten på Muskö att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö319 yrkande 2,
48. beträffande civil trafikflygarutbildning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö309, 1994/95:Fö337 yrkande 9, 1994/95:Fö340 och 1994/95:K630 yrkande 7 i denna del, 49. beträffande åtgärder mot stölder av militära skjutvapen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 11, 1994/95:Fö302, 1994/95:Fö304 yrkandena 2--6, 1994/95:Fö306, 1994/95:Fö331, 1994/95:Ju629 yrkande 2 och 1994/95:Ju807 yrkande 12,
50. beträffande statistik över stulna/förkomna militära skjutvapen att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö304 yrkande 1,
51. beträffande inlämning av tjänstevapen att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö304 yrkande 7,
52. beträffande antipersonella minor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö301, 1994/95:Fö305, 1994/95:Fö310, 1994/95:U404 yrkande 1 och 1994/95:U409 yrkande 2, res. 22 (c, v, mp)
53. beträffande miljösatsningar inom försvaret att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 2 och 12, res. 23 (mp)
54. beträffande inrättande av miljövärnsregementen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 3, 1994/95:Fö332 yrkandena 2--4, 1994/95:Fö333 yrkande 1, 1994/95:Fö401 yrkande 3, res. 24 (mp)
55. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar inför förändring av den marina
grundorganisationen att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö330 yrkande 3,
56. beträffande betydelsen av de militära förbandens närvaro för Sollefteå kommun att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö401 yrkande 1,
57. beträffande lokalisering av utbildning till Sollefteå att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö401 yrkande 2,
58. beträffande utredning om Marinens ambulanshelikoptrar att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö320,
59. beträffande Försvarsmaktens helikoptrar att riksdagen med avslag på
motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 15, 1994/95:Fö307, 1994/95:Fö312 och 1994/95:Fö328 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
Försvarsindustri och försvarsforskning
60. beträffande försvarsindustrins betydelse att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 2, 1994/95:Fö315 och 1994/95:Fö337 yrkande 13, res. 25 (m)
61. beträffande krisplaneringsgrupp för vapenindustrin att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö503 yrkande 3,
62. beträffande försvarsindustriellt utlandssamarbete att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö502 yrkande 1 och 1994/95:Fö503 yrkande 2, res. 26 (mp)
63. beträffande vilja till rationalisering att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö342 yrkande 2,
64. beträffande strategisk försvarsforskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö203 yrkandena 3 och 8 godkänner vad regeringen har anfört om strategisk försvarsforskning,
65. beträffande anslag till Försvarets forskningsanstalt att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett
anslag på 1 000 kr,
66. beträffande anslag till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö205 yrkande 3 till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 166 175 000 kr, res. 27 (mp)
Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter
67. beträffande anslag till Fortifikationsverket att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Fortifikationsverket för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
68. beträffande bemyndigande att uppta lån i Riksgäldskontoret att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret
för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp av 2 000 000 000 kr,
69. beträffande anslag till Försvarets materielverk att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försvarets materielverk för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
70. beträffande anslag till Militärhögskolan att riksdagen med anledning av regeringens förslag --dels till Militärhögskolan: Utbildning m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr, --dels till Militärhögskolan: Militärhistorisk och säkerhetspolitisk forskning m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 12 857 000 kr,
71. beträffande anslag till Försvarets radioanstalt att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 604 889 000 kr,
Ersättning för kroppsskador
72. beträffande anslag till Ersättningar för kroppsskador att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 111 297 000 kr,
Övrigt
73. beträffande utlokaliseringar till Bodens garnison att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö338,
74. beträffande militära skyddsområden att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö341,
75. beträffande idrottsplutoner att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 4,
76. beträffande avveckling av F 6:s byggnader att riksdagen avslår motion 1994/95:A443 yrkande 2,
Det civila försvaret
77. beträffande principerna för statsmakternas styrning av det civila försvaret att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner principerna för statsmakternas styrning av det civila försvaret,
78. beträffande den ekonomiska ramen för det civila försvaret att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö205 yrkande 14 fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska ramen för budgetåret 1995/96 till 3 283 214 000 kr,
79. beträffande metodik för att bedöma påfrestningar i fred och krig att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 14,
80. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö205 yrkande 12 till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 119 960 000 kr, res. 28 (mp)
81. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö205 yrkande 13 till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 107 710 000 kr, res. 29 (mp)
82. beträffande anslag till Civilbefälhavarna att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö204 yrkande 4 till Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96 under
fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 53 940 000 kr, res. 30 (v)
83. beträffande anslag till Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,
84. beträffande anslag till Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 243 121 000 kr,
85. beträffande anslag till Befolkningsskydd och räddningstjänst att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö203 yrkande 6 till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 984 795 000 kr, res. 31 (m)
86. beträffande anslag till Skyddsrum m.m. att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 7 och 1994/95:Fö204 yrkande 5 till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 681 509 000 kr, dels bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av anslaget för budgetåret 1994/95,
87. beträffande bemyndigande angående skyddsrum att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö337 yrkande 10 bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram av 516 000 000 kr, res. 32 (m, fp, kds)
88. beträffande anslag till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö205 yrkande 9 till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 37 500 000 kr, res. 33 (mp)
89. beträffande förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö205 yrkande 10, res. 34 (mp)
90. beträffande anslag till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
91. beträffande räddningstjänstens finansieringssystem att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö403,
92. beträffande larmsituationen i Ringhals närområde att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö701,
93. beträffande beredskapen i fred på oljedistributionsområdet att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö702,
94. beträffande armaturer i cisternvagnar att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö706,
95. beträffande organisationen av svenska räddningsinsatser att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö604,
96. beträffande sjötransporter i Stockholms skärgård att riksdagen avslår motion 1994/95:A472 yrkande 5,
97. beträffande en räddningskår vid miljökatastrofer att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo641 yrkande 23,
98. beträffande riskforskning och riskforskningsorganisation att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö501, 1994/95:Fö703, 1994/95:Fö704, 1994/95:Fö705 och 1994/95:K630 yrkande 7 i denna del,
99. beträffande anslag till Styrelsen för psykologiskt försvar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö205 yrkande 7 till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 21 814 000 kr, res. 35 (mp)
100. beträffande icke-militärt motstånd att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 7 och 1994/95:Fö205 yrkande 8,
101. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning
med industrivaror att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 102 027 000 kr,
102. beträffande bemyndigande om beredskapslån att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av 75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgetår,
103. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder för budgetåret 1995/96 att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder under fjärde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 549 000 kr,
104. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 251 925 000 kr,
105. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av
förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
106. beträffande det civila försvarets stöd till Försvarsmakten att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö202 yrkande 13.
Anställda och totalförsvarspliktiga
107. beträffande värnpliktsutbildningen och utbildningsreserven att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 4, 1994/95:Fö311, 1994/95:Fö313, 1994/95:Fö321 yrkande 3 och 1994/95:Fö337 yrkande 4,
108. beträffande anställd personal att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö308, 1994/95:Fö322 och 1994/95:Fö337 yrkande 11,
109. beträffande totalvägrares fängelsestraff att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 6, res. 36 (mp)
110. beträffande civilmotstånd och alternativa försvarsformer att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö202 yrkande 9,
111. beträffande ett könsneutralt uttagningssystem att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö207 och 1994/95:Fö329, res. 37 (fp)
112. beträffande frivillig värntjänst att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö333 yrkandena 2--4 och 1994/95:Fö901, res. 38 (mp)
113. beträffande civilplikt att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö402,
Övrig verksamhet
114. beträffande anslag till Statens försvarshistoriska museer att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö902 till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr,
115. beträffande anslag till Kustbevakningen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Fö205 yrkande 2, 1994/95:Fö601, 1994/95:Fö602, 1994/95:Fö603
och 1994/95:Fö605 till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 512 707 000 kr, res. 39 (mp)
116. beträffande anslag till Försvarshögskolan att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försvarshögskolan
för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 13 396 000 kr,
117. beträffande anslag till Flygtekniska försöksanstalten att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö205 yrkandena 4 och 5 till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 30 244 000 kr, res. 40 (mp)
118. beträffande anslag till Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet för budgetåret
1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
119. beträffande anslag till Totalförsvarets pliktverk att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Totalförsvarets pliktverk för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 314 371 000 kr,
120. beträffande anslag till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
121. beträffande anslag till Vissa mindre nämnder att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Vissa mindre nämnder för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 743 000 kr,
122. beträffande anslag till Överklagandenämnden för totalförsvaret att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö205 yrkande 11 till Överklagandenämnden för totalförsvaret för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 8 441 000 kr,
123. beträffande anslag till Totalförsvarets chefsnämnd att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Totalförsvarets chefsnämnd för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr,
124. beträffande anslag till Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 308 000 kr,
125. beträffande anslag till Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utredning av allvarliga olyckor för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslaganslag på 1 378 000 kr,
126. beträffande anslag till Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Fö204 yrkande 6 och 1994/95:Fö205 yrkande 6 till Stöd till
de frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 148 157 000 kr,
127. beträffande anslag till Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 204 574 000 kr,
128. beträffande Säkerhetsskyddet i riksdagen att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö903.
Stockholm den 25 april 1995 På försvarsutskottets vägnar Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Britt Bohlin (s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), Anders Svärd (c), Ola Rask (s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Olle Lindström (m), Åke Carnerö (kds), Jörgen Persson (s), Ulf Kero (s), Thomas Julin (mp) och Nils-Göran Holmqvist (s).
Reservationer
1. Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret (mom. 2)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 31 slutar med "analysen tillgodoses" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan efter att ha tagit del av regeringens redogörelse konstatera brister i regeringens bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde.
Samtidigt som situationen som helhet fortfarande är gynnsam och risken för angrepp mot Sverige begränsad under nu överblickbar tid är osäkerheten, enligt utskottets mening, större än tidigare.
Det finns därför anledning att starkt ifrågasätta den förenklade beskrivning som regeringen gör i proposition 1994/95:100, där man menar att "den internationella utvecklingen befäster ... de gynnsamma säkerhets- och försvarspolitiska förutsättningarna."
De allmänna, och enligt utskottets mening, ogrundade förhoppningar om en relativt snabb demokratisering och stabilisering i Ryssland som fanns 1992 har inte infriats. Osäkerheten har snarast institutionaliserats. Förhoppningarna om snabba förändringar till det bättre har grusats. I detta avseende är läget också för vårt land sämre.
I stället för att felaktigt ta kortsiktiga förändringar till intäkt för snabba förändringar av försvarspolitiken borde regeringen inse nödvändigheten av långsiktighet. Denna långsiktighet är en förutsättning för en trovärdig och hållfast försvarspolitik. Vad statsmakterna gör med försvaret nu, påverkar i första hand läget på andra sidan sekelskiftet. Därför måste denna långsiktiga osäkerhet tillåtas styra försvarspolitiken redan i dag.
Den militära potentialen i Sveriges närområde har visserligen minskat sedan 1992, även om tendenser till reorganisation och stabilisering i den ryska krigsmakten noterats under senare tid. Den ryska militärdoktrin som fastställts är ett exempel på hur det svenska läget faktiskt försämras om avsedd planering genomförs. De strategiskt rörliga styrkor som avses vara upprättade kring sekelskiftet innebär att den ryska krigsmaktens förmåga till ett strategiskt överfall kan öka.
Den politiska osäkerheten och de många frågetecknen kring Rysslands väg är ännu tydligare i dag än 1992 och utgör därför en viktig del av beslutsunderlaget såväl vid bedömningen av regeringens nu aktuella förslag som inför nästa försvarsbeslut.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motion Fö203 (m) yrkande 1, med anledning av motion Fö337 (fp) yrkande 1 och med avslag på motionerna Fö202 (kds) yrkandena 4--6 och 14, Fö204 (v) yrkande 1 och U401 (c) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört,
dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 1 och med anledning av motion 1994/95:Fö337 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 4--6 och 14, 1994/95:Fö204 yrkande 1 och 1994/95:U401 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret (mom. 2)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar med "Utskottet kan" och på s. 31 slutar med "analysen tillgodoses" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan efter att ha tagit del av regeringens redogörelse för det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde konstatera att den ligger väl i linje med vad utskottet redan uttalat under innevarande riksmöte. Den säkerhetspolitiska arkitekturen i Europa är under fortsatt utveckling. Förutom arbetet med att reformera OSSE och inför EU:s regeringskonferens är en fortsatt utvidgning av EU till de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa det viktigaste inslaget i en utveckling mot ökad säkerhet i det nya Europa. Inom NATO pågår 1995 en studie av förutsättningarna för en utvidgning av försvarsalliansen. Inom några år kan NATO, som den enda försvarsalliansen i Europa, ha utvidgats till flera nya medlemmar. Ett starkt NATO med fortsatt starkt transatlantiskt samarbete för Europas säkerhet är en viktig faktor i den nya europeiska säkerhetsarkitekturen.
Mot bakgrund av den sedan murens fall i Berlin hösten 1989 pågående utvecklingen är det viktigt med den ökade handlingsfrihet som riksdagens beslut 1992 om vår militära alliansfrihet innebär. Vad framtiden bär i sitt sköte är inte förutsägbart. Det är viktigt att Sverige i det läget tillförsäkrar sig stor handlingsfrihet i sin framtida försvars- och säkerhetspolitik. Det måste vara en viktig förutsättning inför 1996 års försvarsbeslut.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 1, med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 1 och med avslag på motionerna Fö202 (kds) yrkandena 4--6 och 14, Fö204 (v) yrkande 1 och U401 (c) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört,
dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 1 och med anledning av motion 1994/95:Fö203 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 4--6 och 14, 1994/95:Fö204 yrkande 1 och 1994/95:U401 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Sveriges anpassning mot andra hot än militära (mom. 4)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Utskottet anser" och som på s. 32 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Ett lands säkerhetspolitik berör inte bara rent militära frågor. Orsakerna till krig och andra väpnade konflikter kan ofta ha ekonomisk, ekologisk, religiös eller kulturell natur. Mot Sverige är de rent militära hoten inom överskådlig tid ytterst begränsade. Andra hot är betydligt mer reella i den meningen att de kan påverka samhällets funktionssätt samt människor, djur och natur, hälsa och miljö. Utskottet anser det nu dags att vidga hotbilden mot Sverige till att omfatta även hot av ekologisk natur. Dagens samhälle är sårbart. Ett mer ekologiskt uppbyggt samhälle blir långt mer robust och fordrar
i många avseenden långt mindre av speciella försvarsförberedelser i krig och t.ex. under försörjningskriser. Det gäller såväl det civila som för det militära försvaret. Ett ekologiskt samhällsbygge måste enligt utskottets mening
komma till stånd för att även från totalförsvarssynpunkt bättre bidra till Sveriges säkerhetspolitik. Ett sådant synsätt bör ligga till grund för samhällsplaneringen. Utskottet anser därför att motion Fö201 (mp) yrkandena 1 och 14 samt motion Fö332 (mp) yrkande 1 bör bifallas av riksdagen.
dels att utskottets hemställan i moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Sveriges anpassning mot andra hot än militära att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö201 yrkandena 1 och 14 samt 1994/95:Fö332 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Folkomröstning efter regeringskonferensen år 1996 (mom. 5)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 32 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår ifrån att regeringen kommer att samråda med berörda utskott -- där fackkunskapen finns -- utöver det samråd som innebär att information lämnas till EU-nämnden. Inför folkomröstningen lovade ja-sidan att Sveriges militära alliansfrihet skulle bestå. Alliansfrihet är djupt rotad i det svenska
folket och en grundpelare på vilken den svenska säkerhetspolitiken vilat. Ett utvidgat militärt samarbete får inte bakvägen smygas på Sverige. Det svenska folket måste ges tillfälle att redovisa sin mening i denna viktiga fråga. Regeringens agerande inför och under regeringskonferensen måste föregås av en öppen debatt. Utskottet anser att svenska folket därför nu bör utlovas en garanti för att få säga sin mening efter EU:s översynskonferens 1996 genom en folkomröstning, utifall Sverige ställs inför nya åtaganden eller skyldigheter inom det försvarspolitiska området.
dels att utskottets hemställan i moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande folkomröstning efter regeringskonferensen år 1996 att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö201 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. Riksdagens inflytande över försvarsplaneringen (mom. 9)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 38 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill, som det gjort vid olika tillfällen, understryka riksdagens roll i försvarsplaneringen. Frågan bör ses ur ett bredare perspektiv än vad som görs i propostionen. Eventuella förändringar i försvarets planeringssystem bör genomföras endast om de säkerställer ett starkt parlamentariskt inflytande. Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 2 ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan i moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande riksdagens inflytande över försvarsplaneringen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Besparingsinriktning (mom. 11)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar med "I det" och på s. 46 slutar med "kan upprätthållas" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär att 1992 års försvarsbeslut riskerar att förlora sin profil. Den nedskärning på 1 950 miljoner kronor som regeringen föreslår får allvarliga konsekvenser för Försvarsmaktens förmåga att lösa de uppgifter som riksdagen har lagt fast.
Försvarspolitiken riskerar att förlora sin nödvändiga långsiktighet.
Även en mindre försvarsmakt kräver stora investeringar. Ju färre förband som Sverige håller sig med, desto viktigare är det att kvaliteten på materiel, personal och utbildning hålls på en hög internationell nivå. En minskad förbands- och personalvolym kommer alltså inte automatiskt att innebära möjligheter till besparingar. Först en noggrann beredningsprocess kan ge svaret på var besparingar är möjliga och omfattningen av dem.
1992 års försvarsbeslut bör alltså fullföljas i stället för att rivas upp. Av särskild vikt är att genomförandet av repetitionsutbildningen inte används som budgetregulator.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar med "Vad som" och slutar med "samtidigt avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall till kommittémotion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och med anledning av motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och 11 samt Fö337 (fp) yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om besparingsinriktning,
dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande besparingsinriktning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 8 och 11 samt 1994/95:Fö337 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
7. Besparingsinriktning (mom. 11)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar med "I det" och som på s. 46 slutar med "kan upprätthållas" bort ha följande lydelse:
I det statsfinansiella läge som nu råder anser utskottet det inte vara möjligt att till Försvarsmakten anslå mer medel än vad regeringen har föreslagit i budgetpropositionen. Utskottet delar här regeringens uppfattning. Mycket talar tvärtom för att 1996 års försvarsbeslut måste innebära en fortsatt
anpassning av försvarskostnaderna till den nya säkerhetspolitiska utvecklingen och till det framgent allvarliga statsfinansiella läget. Verksamheten måste alltså anpassas till de ekonomiska resurserna. Utskottet anser det däremot vara ytterst otillfredsställande att regeringen inte närmare föreslår hur de nödvändiga besparingarna skall genomföras. Försvarsmakten har rätt att få mer konkret besked av regeringen om hur denna anser att verksamheten skall anpassas, när besparingar görs av den nu föreslagna omfattningen.
Regeringens allmänna riktlinjer att inte röra grundutbildningen av värnpliktiga men närmast helt inställa repetitionsutbildning och senarelägga ett stort antal materielbeställningar innebär ett allvarligt hot mot inriktningen i 1987 och 1992 års försvarsbeslut. Försvaret kan därmed snabbt vara tillbaka i det läge som länge rådde där kvantitet prioriterades framför en nödvändig kvalitativt hög nivå på materiel och utbildad personal. Det kan snabbt erodera förtroendet för det svenska försvarets förmåga särskilt hos de närmast berörda, värnpliktiga och officerare. De har rätt att kräva att vara förberedda och utrustade för att kunna möta den uppgift som är deras om den skulle uppstå.
Utskottet har till skillnad från regeringen uppfattningen att en stor del av de nu erforderliga besparingarna måste göras i form av inställd grundutbildning under 1996. Detta är så mycket mer naturligt som nästa försvarsbeslut har att ta ställning till omfattningen av det svenska försvaret från 1997. Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 3 och med anledning av motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och 11 och Fö203 (m) yrkande 5 i denna del ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om besparingsinriktning.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar med "Vad som" och slutar med "samtidigt avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall till partimotion Fö337 (fp) yrkande 3 och med anledning av motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och 11 samt Fö203 (m) yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande besparingsinriktning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 8 och 11 samt 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
8. Ledningsstruktur vid alleuropeiskt försvarssamarbete (mom. 16, motiveringen)
Lennart Rohdin (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med "Nämnda samarbete" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Nämnda samarbete förutsätter att svensk personal kan ingå i internationellt sammansatta ledningsstaber och att svenska förband eller andra enheter kan samverka med sådana. Här sker en utveckling som utskottet utgår ifrån bl.a. beaktas i förberedelsearbetet inför 1996 års försvarsbeslut. Motion Fö318 (fp) bör därför avslås av riksdagen.
9. Senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 m.m. (mom. 17)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 49 börjar med "Utskottet har" och slutar med "3 751 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
De av regeringen föreslagna senareläggningarna av vissa materielbeslut som t.ex. anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten 56 BILL och renoveringen av luftvärnsrobot 70 utgör klara avsteg från kvalitetsprofilen i 1992 års försvarsbeslut och bör därför inte godkännas. Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och med anledning av motion Fö337 (fp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 50 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "2 967 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Som utskottet nyss påpekade utgör de av regeringen föreslagna senareläggningarna av vissa materielbeslut som t.ex. anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 BILL och renoveringen av luftvärnsrobot 70 klara avsteg från kvalitetsprofilen i 1992 års försvarsbeslut och bör därför inte godkännas. Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och med anledning av motion Fö337 (fp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 51 börjar med "Utskottet har" och slutar med "7 198 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Som utskottet påpekat under programmen för fördelningsförband och försvarsområdesförband utgör de av regeringen föreslagna senareläggningarna av vissa materielbeslut som t.ex. anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 BILL och renoveringen av luftvärnsrobot 70 klara avsteg från kvalitetsprofilen i 1992 års försvarsbeslut och bör därför inte godkännas. Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och med anledning av motion Fö337 (fp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att utskottets hemställan i moment 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och med anledning av motion 1994/95:Fö337 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
10. Senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56
m.m. (mom. 17)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 49 börjar med "Utskottet har" och slutar med "3 751 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet har som tidigare anförts starka betänkligheter inför regeringens förslag att närmast helt inställa repetitionsutbildning och att senarelägga ett stort antal materielbeställningar och i stället fullt ut genomföra grundutbildning av nya värnpliktiga. Det är en fråga om trovärdigheten i försvarspolitiken. Svag förmåga till mörkerstrid hos svenska markstridsförband har varit en av de allvarligaste bristerna vid sidan av bristande personligt skydd. Att senarelägga anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten BILL utgör därför ett klart avsteg från inriktningen av 1992 års försvarsbeslut.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till partimotion Fö337 (fp) yrkande 5 och med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 50 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "2 967 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet har som nyss anförts starka betänkligheter inför regeringens förslag att närmast helt inställa repetitionsutbildning och att senarelägga ett stort antal materielbeställningar och i stället fullt ut genomföra grundutbildning av nya värnpliktiga. Det är en fråga om trovärdigheten i försvarspolitiken. Svag förmåga till mörkerstrid hos svenska markstridsförband har varit en av de allvarligaste bristerna vid sidan av bristande personligt skydd. Att senarelägga anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten BILL utgör därför ett klart avsteg från inriktningen av 1992 års försvarsbeslut.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till partimotion Fö337 (fp) yrkande 5 och med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Utskottet har" och slutar med "7 198 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet har som anförts under programmen fördelningsförband och försvarsområdesförband starka betänkligheter inför regeringens förslag att närmast helt inställa repetitionsutbildning och att senarelägga ett stort antal materielbeställningar och i stället fullt ut genomföra grundutbildning av nya värnpliktiga. Det är en fråga om trovärdigheten i försvarspolitiken. Svag förmåga till mörkerstrid hos svenska markstridsförband har varit en av de allvarligaste bristerna vid sidan av bristande personligt skydd. Att senarelägga anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten BILL utgör därför ett klart avsteg från inriktningen av 1992 års försvarsbeslut.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till partimotion Fö337 (fp) yrkande 5 och med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Utskottet ugår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade insriktningen.
dels att utskottets hemställan i moment 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 5 och med anledning av motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
11. Brigadorganisationen (mom. 18)
Jan Jennehag (v) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 51 börjar med "Att genomföra" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:
Den säkerhetspolitiska situationen medger en minskning av försvarsanslagen. Det besvärliga statsfinansiella läget understryker behovet härav. Utskottet anser därför att det redan nu behöver fattas konkreta beslut om verksamhetsförändringar. Antalet armébrigader bör sålunda snarast minskas från 16 till 10. Repetitionsövningar bör inte genomföras samt anskaffningen av stridsvagn 122 avbrytas om det kan ske till lägre kostnad än att fullfölja beställningen. Motion Fö204 (v) yrkande 2 bör därför bifallas i denna del.
dels att den del av utskottets anförande på s. 51 som börjar med "Utskottet beräknar" och slutar med "7 198 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att utskottets hemställan i moment 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande brigadorganisationen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
12. Stridsfartygsförband (mom. 20)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 54 börjar med "Utskottet har erfarit" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:
Frågan om när YS 2000 bör tillföras är en så viktig fråga att den bör övervägas i samband med det kommande försvarsbeslutet 1996, som bör innehålla bl.a. ställningstaganden till den samlade kapaciteten hos våra ytstridskrafter så att olika förnyelsebehov kan balanseras mot varandra. Riksdagen bör med bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 6 ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan i moment 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande stridsfartygsförband att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
13. Avbrytande av projektet Ubåt 2000 m.m. (mom. 21)
Jan Jennehag (v) och Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 54 börjar med "Det sagda" och slutar med "till 4 201 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med regeringen att den gynnsamma säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde har befästs. Politiska och materiella förutsättningar för ett militärt angrepp mot Sverige föreligger inte längre och kan inte, även om den säkerhetspolitiska utvecklingen tar en ogynnsam vändning, uppstå förrän på mycket lång sikt. Denna gynnsamma säkerhetspolitiska situation tillsammans med statens finansiella kris gör en minskning av försvarsanslagen nödvändig. Med hänsyn till att invasionshotet över havet minskat så kraftigt eller försvunnit föreslår utskottet att projekten YS 2000 och Ubåt 2000 avbryts.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att utskottets hemställan i moment 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande avbrytande av projektet Ubåt 2000 m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del och 1994/95:Fö317 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
14. Nedläggning av två J 35-divisioner m.m. (mom. 24)
Jan Jennehag (v) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 57 börjar med "Utskottet konstaterar" och som på s. 58 slutar med "2 913 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Som en del i de snara och konkreta åtgärder för att begränsa den militära verksamheten som utskottet tidigare har förordat bör flygvapnets två återstående J 35-divisioner läggas ned samt ytterligare två divisioner ur 37-systemet.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att utskottets hemställan i moment 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande nedläggning av två J 35-divisioner m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
15. Anslag till Försvarsmakten m.m. (mom. 27)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att 1992 års försvarsbeslut skall fullföljas, med sin kvalitetssatsning. Härav följer att utskottet inte kan godta regeringens anslagsförslag. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller kommittémotion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 63 börjar med "Regeringens resp." och slutar med "ramanslag på 59 260 534 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till kommittémotion Fö203
(m) yrkande 5 i denna del och med avslag på propositionen och motionerna Fö204 (v) yrkande 3 och Fö205 (mp) yrkande 1 till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 60 924 034 000 kr,
dels att utskottets hemställan i moment 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande anslag till Försvarsmakten m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och med avslag på propositionen och motionerna 1994/95:Fö204 yrkande 3 och 1994/95:Fö205 yrkande 1 till Försvarsmakten m.m. för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 60 924 034 000 kr,
16. Anslag till Försvarsmakten m.m. (mom. 27, motiveringen) Under förutsättning av bifall till reservationerna 7 och 10
Lennart Rohdin (fp) anser att den del av utskottets anförande som på s. 63 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "59 260 534 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen mot bakgrund av vad som tidigare till skillnad från regeringens förslag anförts om att reducera grundutbildning för att frigöra medel till repetitionsutbildning och materielanskaffning och med avslag på motionerna Fö203 (m) yrkande 5 i denna del, Fö204 (v) yrkande 3 och Fö205 (mp) yrkande 1 till Försvarsmakten m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr,
17. Anslag till Försvarsmakten m.m. (mom. 27)
Jan Jennehag (v) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med "I partimotionerna" och på s. 63 slutar med "ramanslag på 59 260 534 000 kr" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare framhållit motiverar den säkerhetspolitiska situationen reduktioner av försvarsanslaget. Härutöver är det statsfinansiella läget sådant att försvaret inte kan undantas från besparingar. Det bör vara möjligt att på Försvarsmaktens anslag spara 4 350 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår. I första hand bör materielutvecklingen och materielanskaffningen begränsas liksom repetitionsövningarna.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till motion Fö204 (v) yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag och motionerna Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och Fö205 (mp) yrkande 1 till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 54 910 534 000 kr.
dels att utskottets hemställan i moment 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande anslag till Försvarsmakten m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö204 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och 1994/95:Fö205 yrkande 1 till Försvarsmakten m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 54 910 534 000 kr,
18. Anslag till Försvarsmakten m.m. (mom. 27)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med "I partimotionerna" och på s. 63 slutar med "ramanslag på 59 260 534 000 kr" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare framhållit motiverar den säkerhetspolitiska situationen reduktioner av försvarsanslaget. Härutöver är det statsfinansiella läget sådant att försvaret inte kan undantas från besparingar. Tvärtom bör t.ex. socialförsäkringssystem, miljöförbättrande åtgärder och bistånd till bl.a. Östeuropa prioriteras före det militära försvaret. De besparingar som regeringen föreslår är sålunda inte tillräckliga. Anslaget bör reduceras med ytterligare 7 000 miljoner kronor. I första hand bör materielutvecklingen och materielanskaffningen begränsas. Härutöver bör beredskapsnivån sänkas generellt men med undantag för beredskapen att delta med transportflyg i hjälpsändningar.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till motion Fö205 (mp) yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag och motionerna Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och Fö204 (v) yrkande 3 till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 52 260 534 000 kr.
dels att utskottets hemställan i moment 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande anslag till Försvarsmakten m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 1 och med avslag på propositionen och motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och 1994/95:Fö204 yrkande 3 till Försvarsmakten m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 52 260 534 000 kr,
19. Delserie tre av JAS 39 Gripen-projektet (mom. 30)
Jan Jennehag (v) och Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 67 börjar med "Tre motioner" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående framhållit att såväl den säkerhetspolitiska situationen som det statsfinansiella läget motiverar inskränkningar i resurstilldelningen till det militära försvaret. Hittills beslutade delar av JAS 39 Gripen-projektet beräknas kosta skattebetalarna ca 70 miljarder kronor. Det är viktigt att nu sätta stopp för ytterligare utgifter. Delserie tre bör därför inte beställas.
dels att utskottets hemställan i moment 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande delserie tre av JAS 39 Gripen-projektet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 4, 1994/95:Fö326 och 1994/95:Fö336 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
20. Beställningsbemyndigande för materiel m.m. (mom. 35)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 69 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "anslagsfinansierade anläggningar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det inte vara rimligt att i rådande statsfinansiella läge långsiktigt binda upp så stor del av skattebetalarnas pengar för militär materiel. Utskottet kan således inte tillstyrka den av regeringen föreslagna bemyndiganderamen på 55,8 miljarder kronor. Utskottet föreslår i stället en bemyndiganderam på 34,4 miljarder kronor vilken bedöms erforderlig för att kunna likvidera hittills tecknade materielkontrakt. Behovet av nya materielbeställningar bör i sin helhet prövas i det kommande försvarsbeslutet och en ny bemyndiganderam bestämmas i anslutning härtill.
Utskottet föreslår däremot att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet för anslagsfinansierade anläggningar.
dels att utskottets hemställan i moment 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande beställningsbemyndigande för materiel m.m. att riksdagen med avslag på regeringens förslag bemyndigar regeringen att medge beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 34 400 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
21. Grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando (mom. 44)
Arne Andersson (m), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Olle Lindström (m) och Åke Carnerö (kds) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 76 börjar med "Utskottet gör" och slutar med "bör bifallas" bort ha följande lydelse:
MKN/KA 5 är det enda marina förbandet längs Norrlandskusten. Det vore därför fel att nu som en särlösning under pågående beredningsarbete för ett nytt försvarsbeslut, utan hänsyn till vare sig framtida försvarsstrukturer eller utbildningsbehov, avveckla grundutbildningen vid MKN/KA 5. Enligt utskottet har detta förband stor betydelse för möjligheterna att kunna bedriva marin vinterutbildning och för att ge stöd åt frivilligorganisationernas verksamhet. Regeringen föreslår ju också att möjligheterna att kunna utnyttja övningsområdet, med sina goda utbildningsbetingelser, tills vidare bör bibehållas. Förbandet utgör också en resurs i det fredstida sjöräddningsarbetet. Härtill kommer att de väntade besparingarna är osäkra i närtid.
Övervägande skäl talar således enligt utskottets mening för att beslut om grundutbildningen vid MKN/KA 5 bör anstå till försvarsbeslutet hösten 1996. Härav följer att riksdagen med bifall till motionerna Fö202 (kds) yrkande 10, Fö321 (c) yrkande 1, Fö324 (m), Fö327 (s), Fö330 (fp) yrkande 1 och Fö337 (fp) yrkande 8 samt med anledning av motion Fö335 (m) som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan i moment 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö202 yrkande 10, 1994/95:Fö321 yrkande 1, 1994/95:Fö324, 1994/95:Fö327, 1994/95:Fö330 yrkande 1 och 1994/95:Fö337 yrkande 8 samt med anledning av motion 1994/95:Fö335 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
22. Antipersonella minor (mom. 52)
Anders Svärd (c), Jan Jennehag (v) och Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 86 börjar med "Utskottet anser" och på s. 87 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett internationellt totalförbud mot antipersonella minor, ratificerat av så många länder som möjligt, utgör den enda varaktiga lösningen på de humanitära problem som urskillningslös användning av minor ger upphov till. För att förbudet skall ha någon verklig effekt måste det vara tillämpligt också vid interna konflikter.
Det är möjligt att den nyss nämnda översynskonferensen, eller senare överenskommelser om nedrustning och krigföringens humanisering, kan leda till en sådan önskvärd bred internationell uppslutning mot antipersonella minor. Utskottet anser dock att om Sverige menar allvar med sitt engagemang i denna fråga, måste vi gå före och införa ett ensidigt förbud mot dessa minor. Deras militära nytta är inte större än att vårt försvar, med vissa modifieringar, kan avstå från detta vapensystem. För övrigt har Belgien nyligen beslutat att förbjuda användning av antipersonella minor på belgiskt territorium. Det svenska förslaget om ett internationellt totalförbud blir trovärdigt först om Sverige upphör med övningar med antipersonella minor samt avvecklar och förstör befintliga lager av sådana minor. Andra länder skulle ta intryck och inspireras av det svenska föredömet.
Vad utskottet här har anfört innebär att riksdagen med bifall till motionerna
Fö301 (c), Fö305 (mp), Fö310 (fp), U404 (v) yrkande 1 och U409 (s) yrkande 2 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan i moment 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande antipersonella minor
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö301, 1994/95:Fö305, 1994/95:Fö310, 1994/95:U404 yrkande 1 och 1994/95:U409 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
23. Miljösatsningar inom försvaret (mom. 53)
Thomas Julin (mp) anser:
dels att den del av utskottets anförande som på s. 89 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "12 avslås" bort ha följande lydelse:
Miljöförstöringen drabbar oss alla och även det militära försvaret bidrar till att miljöförstöringen får fortsätta. Utskottet anser att det är självklart att det militära försvaret skall bidra till att miljöförstöringen hejdas.
Utskottet är medvetet om att miljösatsningar med krav på miljöanpassningar och begränsningar av miljöfarlig verksamhet får ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Utskottet framhåller att dessa kostnader kommer att betala sig på sikt. Med anledning härav bör de kostnader som kan bli följden av sådana miljöåtgärder planeras in i Försvarsmaktens budget.
Utskottet kräver att militär verksamhet underställs samma lagar och miljökrav som civil verksamhet, utan undantag och befrielse från miljöavgifter. Substitutionsprincipen skall följas och miljökriterie- och miljökonsekvensanalyser skall genomföras vid alla materielinköp, lokaliseringsfrågor och strategiska beslut.
dels att utskottets hemställan i moment 53 bort ha följande lydelse:
53. beträffande miljösatsningar inom försvaret att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö201 yrkandena 2 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
24. Inrättande av miljövärnsregementen (mom. 54)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 90 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Som ett led i kampen mot miljöförstöring bör militärens resurser i form av materiel, organisations- och ledningsförmåga tas till vara på ett samhällsekonomiskt lönsamt sätt genom att två regementen ställs om till miljövärnsregementen senast år 1998. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Utskottet anser att miljöhoten är reella medan de militära hoten är potentiella och inte alls lika överhängande. Därför bör, enligt utskottets mening, våra välorganiserade regementen utgöra en resurs i arbetet mot miljöförstöringen.
dels att utskottets hemställan i moment 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande inrättande av miljövärnsregementen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö201 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Fö332 yrkandena 2--4, 1994/95:Fö333 yrkande 1 och 1994/95:Fö401 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
25. Försvarsindustrins betydelse (mom. 60)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 97 börjar med "Inför nästa" och på s. 98 slutar med "därför inte bifallas" bort ha följande lydelse:
Grunden för försvarsindustripolitiken måste vara vad som gynnar det nationella säkerhetsintresset mest. Under lång tid har svensk försvarsindustri haft en mycket stor bredd i sin verksamhet men har tvingats att begränsa sina kompetensområden och sin tillverkningskapacitet. Internationella bedömningar tyder på en fortsatt nedgång i de försvarsindustriella betällningarna.
Omstruktureringen av den svenska försvarsindustrin har hittills förlöpt i huvudsak väl och vissa ytterligare omstruktureringsmöjligheter föreligger. Enligt utskottets mening måste nu emellertid steg tas mot en internationell integration. Här är politiska viljeyttringar och stöd från regeringen av stor betydelse. Även exportreglerna bör ses över i takt med den ökade internationaliseringen. Svensk försvarsindustri bör ha möjlighet att gå in i samarbete och export även för sådana system som inte primärt utvecklas för det svenska försvarets behov.
Utskottet förordar att riksdagen med bifall till kommittémotion Fö203 (m) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört. Samtidigt bör motionerna Fö337 (fp) yrkande 13 och Fö315 (s) avslås.
dels att utskottets hemställan i moment 60 bort ha följande lydelse:
60. beträffande försvarsindustrins betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Fö315 och 1994/95:Fö337 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
26. Försvarsindustriellt utlandssamarbete (mom. 62)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 98 börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Enligt Romtraktatens paragraf 223 är produktion av försvarsmateriel undantagen från EU:s ansvarsområde. I Maastrichtfördraget anges att man bör undersöka möjligheterna till ytterligare samarbete inom vapenområdet i syfte att upprätta en europeisk vapenagentur. En gemensam marknad för vapenindustrin håller på att växa fram inom EU, och Sverige har i flera år aktivt försökt komma med i detta samarbete. En svensk tjänsteman deltar t.ex. i WEAG:s arbetsgrupp som undersöker möjligheterna för ett vapenindustriellt samarbete och en harmonisering av vapenexportreglerna.
En bred förankring av de säkerhetspolitiska frågorna är utomordentligt viktig i en demokrati. Utskottet, som vill stoppa vapenexporten, ser ett moraliskt ställningstagande mot ökat försvarsindustriellt samarbete som viktigare än kortsiktig ekonomisk vinning genom ett sådant samarbete. Riksdagen
bör därför som sin mening ge regeringen till känna att staten inte bör acceptera joint venture-avtal mellan svenska och utländska försvarsindustrier. Sverige bör också bestämt avvisa en ändring av Romtraktatens text i syfte att krigsmateriel skall betraktas som varor på en fri marknad. Enligt utskottets mening måste en öppen och fortlöpande redovisning ske av Sveriges agerande inom europeiskt vapensamarbete, liksom av de kostnader som uppstår till följd av sådana engagemang. Härav följer att riksdagen bör bifalla
motionerna Fö502 (mp) yrkande 1 och Fö503 (mp) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan i moment 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande försvarsindustriellt utlandssamarbete att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö502 yrkande 1 och 1994/95:Fö503 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
27. Anslag till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. (mom. 66)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 101 börjar med "Utskottet har" och slutar med "samtidigt avslås" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare har framhållit har den säkerhetspolitiska situationen utvecklats gynnsamt. Också hotet från insatser med icke-konventionella stridsmedel har minskat. Utskottet anser därför att anslaget till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. kan minska med 6 000 000 kr i förhållande till vad regeringen har föreslagit. En tyngdpunktsvandring i forskningen bör också ske mot humanvetenskap och fredsforskning. Riksdagen bör sålunda bifalla motion Fö205 (mp) yrkande 3 och till nämnda anslag anvisa 160 175 000 kr för budgetåret 1995/96.
dels att utskottets hemställan i moment 66 bort ha följande lydelse:
66. beträffande anslag till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 160 175 000 kr,
28. Anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning (mom. 80)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 112 börjar med "För att" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det civila försvaret bör stärkas på bekostnad av det militära försvaret. Det är viktigt att ÖCB får tillräckligt med resurser för att stödja och utbilda personer i kommuner och landsting som en följd av ett utökat ansvar genom lagen om civilt försvar. Utskottet anser att anslaget C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning bör höjas med 6 040 000 kr utöver vad regeringen föreslagit. Härigenom vill utskottet särskilt stödja verksamheterna Beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen samt Kompetensutveckling inom det civila försvaret.
dels att utskottets hemställan i moment 80 bort ha följande lydelse:
80. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 12 och med avslag på regeringens förslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 126 000 000 kr,
29. Anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. (mom. 81)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 112 börjar med "I samma" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det civila försvaret behöver stärkas på bekostnad av det militära försvaret. Utskottet föreslår därför att anslaget C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. bör höjas med 2 290 000 kr utöver vad regeringen föreslagit och rikta det till verksamheten Kommunalteknisk försörjning.
dels att utskottets hemställan i moment 81 bort ha följande lydelse:
81. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 13 och med avslag på regeringens förslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 110 000 000 kr,
30. Anslag till Civilbefälhavarna (mom. 82)
Jan Jennehag (v) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 112 börjar med "Anslaget C 3." och på s. 113 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Verksamheten inom civilbefälhavarnas verksamhet bör kunna minska. Utskottet anser därför att anslaget bör reduceras med 6 000 000 kr jämfört med regeringens förslag. Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens redovisning och föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisningar för anslagen till Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96.
dels att utskottets hemställan i moment 82 bort ha följande lydelse:
82. beträffande anslag till Civilbefälhavarna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö204 yrkande 4 och med avslag på regeringens förslag till Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 47 940 000 kr,
31. Anslag till Befolkningsskydd och räddningstjänst (mom. 85)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 116 börjar med "Motionärerna i" och på s. 117 slutar med "avslås av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Det civila försvarets utveckling är en viktig del av profilen i Försvarsbeslutet 1992. Lagen om civilt försvar och den överenskommelse om medel för beredskapsförberedelser som slutits mellan staten och Svenska Kommunförbundet utgör en god grund för formandet av ett tidsenligt civilt försvar. Utöver de av regeringen angivna besparingarna anser utskottet att ytterligare besparingar på anslaget till Befolkningsskydd och räddningstjänst bör göras. Statens räddningsverk bör självt avgöra hur besparingen skall tas ut. En möjlighet kan exempelvis vara att besparingen läggs ut som en minskning av den totala utbildningskapaciteten eller att en av de fyra räddningsskolorna läggs ned.
dels att utskottets hemställan i moment 85 bort ha följande lydelse:
85. beträffande anslag till Befolkningsskydd och räddningstjänst att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 947 295 000 kr,
32. Bemyndigande angående skyddsrum (mom. 87)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson, Olle Lindström (alla m), Lennart Rohdin (fp) och Åke Carnerö (kds) anser:
dels att den del av utskottets anförande som på s. 116 börjar med "För att" och slutar med "yrkande 5 bifallas av riksdagen" bort ha följande lydelse:
För att inte onödigtvis skapa ekonomiska bindningar som sträcker sig in i den nya försvarsbeslutsperioden vill utskottet därför redan nu -- utan att i sak föregripa det utredningsarbete som pågår -- att regeringens bemyndigande för budgetåret 1995/96 för skyddsrum och ledningscentraler begränsas till 250 000 000 kr. Härigenom ges riksdagen och regeringen bättre förutsättningar att undvika ekonomiska bindningar för framtiden, och därmed skapas ökad handlingsfrihet för statsmakterna.
Riksdagen bör med bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 10 och med anledning av motionerna Fö203 (m) yrkande 7 och Fö204 (v) yrkande 5 ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om bemyndiganden att medge ersättning för beställningar av skyddsrum m.m.
dels att utskottets hemställan i moment 87 bort ha följande lydelse:
87. beträffande bemyndigande angående skyddsrum
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 10 och med anledning av motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 7 och 1994/95:Fö204 yrkande 5 och med avslag på regeringens förslag bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram av 250 000 000 kr,
33. Anslag till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor (mom. 88)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 116 börjar med "I motion" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Det civila försvaret behöver förstärkas, framför allt när det gäller den förebyggande verksamheten. Utskottet anser därför att anslaget Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor skall höjas med 4 200 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan i moment 88 bort ha följande lydelse:
88. beträffande anslag till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 9 och med avslag på regeringens förslag till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 41 700 000 kr,
34. Förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer (mom. 89)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 116 börjar med "I samma" och slutar med "yrkande 10 bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anslaget Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor även bör innefatta förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer. Här
bör också "smygande" katastrofer beaktas, ett av många exempel kan vara tungmetaller och gifter i grundvattnet. En del av anslaget bör kunna ges till utveckling av samarbete med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i kommunerna.
dels att utskottets hemställan i moment 89 bort ha följande lydelse:
89. beträffande förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
35. Anslag till Styrelsen för psykologiskt försvar (mom. 99)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 122 börjar med "I fråga" och slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att verksamheten vid Styrelsen för psykologiskt försvar till stor del skall inriktas på arbetet med de icke-militära motståndsfrågorna. Utskottet föreslår att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 26 814 000 kr.
dels att utskottets hemställan i moment 99 bort ha följande lydelse:
99. beträffande anslag till Styrelsen för psykologiskt försvar att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 7 och med avslag på regeringens förslag till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 26 814 000 kr,
36. Totalvägrares fängelsestraff (mom. 109)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 132 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avslås av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om fängelsestraff för totalvägrare främst har etiska aspekter, men även ekonomiska. Fängelse behövs för att kriminella skall få vård och för att avbryta deras kriminella verksamhet. Utskottet anser det inte rimligt att totalvägrare ändrar sin uppfattning genom ett fängelsestraff. I ett demokratiskt land hör det inte hemma att ha samvetsfångar. Straffsystemkommittén behandlar för närvarande bl.a. frågan om fängelsestraff för totalvägrare. Kommittén väntas komma med sitt förslag till hösten. Frågan är emellertid inte ny för riksdagen. Den behandlades senast när utskottet tog ställning till den nya lagen om totalförsvarsplikt hösten 1994. Utskottet anser för sin del att det nu är hög tid att begära en lagändring på den punkten. Det finns ingen anledning att avvakta Straffsystemkommitténs förslag. Därför bör motion Fö201 (mp) yrkande 6 bifallas av riksdagen. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 109 bort ha följande lydelse:
109. beträffande totalvägrares fängelsestraff att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö201 yrkande 6 som sin mening ger till känna vad utskottet har anfört,
37. Ett könsneutralt uttagningssystem (mom. 111)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 133 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och Fö329" bort ha följande lydelse:
Med riksdagens beslut den 15 december 1994 infördes lag om totalförsvarsplikt, vilket är ett stort steg framåt. I lagen tillmäts dock fortfarande individens kön större vikt vid uttagning än vederbörandes kompetens och fysiska och psykiska egenskaper. Detta är ett avsteg från strävan att undanröja konstlade skillnader i samhällets behandling av män och kvinnor. Jämställdhetssträvandena går ut på att enskilda inte skall gynnas eller missgynnas beroende på kön.
Med den totalförsvarsplikt riksdagen beslutat behövs ganska små förändringar för att övergå till könsneutral uttagning. Genom ett förenklat mönstringsförfarande kan resursinsatserna för detta hållas nere. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till könsneutralt uttagningssystem i fråga om samtliga utbildningar inom ramen för den nya totalförsvarsplikten samt till ett förenklat mönstringsförfarande, vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 111 bort ha följande lydelse:
111. beträffande ett könsneutralt uttagningssystem
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö207 och med anledning av motion 1994/95:Fö329 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
38. Frivillig värntjänst (mom. 112)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 133 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "bifallas av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Som värnplikten fungerar i dag är den inte ens allmän för män. Många nekas att fullgöra sin tjänstgöring av ekonomiska skäl. Värnplikten är heller inte allmän eftersom kvinnorna står utanför organisationen. Samtidigt kallar man in män som inte vill fullgöra värnplikt. Värnplikten bör enligt utskottets mening nu anpassas till den vidgade hotbild som Sverige numera ställs inför. Den skall
vara öppen för både män och kvinnor och var helt frivillig. Tyngdpunkten i utbildningen bör ligga på internationella -- främst humanitära -- insatser för förebyggande fredsarbete samt att kunna medverka vid miljö- och räddningsinsatser. Utskottet vill framhålla att det inte skall vara fråga om s.k. grå arbetskraft inom miljösektorn, utan utbildningen skall uppfattas som meningsfull och ge meritvärde för framtiden t.ex. i form av högskolepoäng. Innehållet i utbildningen bör ha den inriktning som anges i motion Fö901. Utskottet anser att motionerna Fö901 och Fö333 yrkandena 2--4 bör bifallas av riksdagen.
dels att utskottets hemställan i moment 112 bort ha följande lydelse: 112. beträffande frivillig värntjänst
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö333 yrkandena 2--4 och 1994/95:Fö901 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
39. Anslag till Kustbevakningen (mom. 115)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande på s. 136 som börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Kustbevakningen hör till de myndigheter som får en utökad verksamhet till följd av EU-medlemskapet. Det är enligt utskottet av största vikt att den icke-militära bevakningen av vår sjögräns fungerar tillfredsställande. Motion Fö601 (m) bör enligt utskottets mening avslås av riksdagen. Kustbevakningens resurser behöver förstärkas för att kunna motsvara de ökade krav som ställs på den. Kustbevakningens fartyg skall kunna utnyttjas i så hög utsträckning som möjligt. Ytterligare personal bör kunna anställas.
dels att den del av utskottets anförande på s. 134 som börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "på 512 707 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser därför att Kustbevakningen bör anvisas 35 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit, dvs. totalt 547 707 000 kr. Utskottet bör sålunda bifalla motion Fö205 (mp) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan i moment 115 bort ha följande lydelse:
115. beträffande anslag till Kustbevakningen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 2 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1994/95:Fö601, 1994/95:Fö602, 1994/95:Fö603, 1994/95:Fö605 yrkandena 1 och 2 till Kustbevakningen anvisar ett ramanslag på 547 707 000 kr,
40. Anslag till Flygtekniska försöksanstalten (mom. 117)
Thomas Julin (mp) anser
dels att utskottets anförande som på s. 137 börjar med "Enligt vad" och slutar med "på 1 000 kr" bort ha följande lydelse:
Flygtekniska försöksanstalten har som övergripande mål att främja utvecklingen av flygtekniken i landet. Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Fö205 (mp), att andra och mer miljövänliga transportslag bör ha ökade resurser i stället. Utskottet anser därför att till Flygtekniska försöksanstalten bör anvisas 2 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit, dvs. 28 244 000 kr. Vidare bör den icke-avgiftsfinansierade verksamheten inriktas främst mot utsläpps- och bullerreducerande teknik inom flygverksamheten. Vad utskottet har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 117 bort ha följande lydelse:
117. beträffande anslag till Flygtekniska försöksanstalten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkandena 4 och 5 och med avslag på regeringens förslag till Flygtekniska försöksanstalten anvisar ett ramanslag på 28 244 000 kr.
Särskilda yttranden
1. Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret (mom. 2)
Anders Svärd (c) anför:
Centerpartiet ställer sig bakom regeringens uppläggning av arbetet med kommande försvarsbeslut och deltar aktivt i Försvarsberedningens arbete. Med hänsyn till den uppsatta tidsplanen för utarbetandet av ett nytt säkerhets- och
försvarspolitiskt beslut delar jag utskottets bedömning att det inte är aktuellt för utskottet att nu göra försvarspolitiska vägval för framtiden. I sammanhanget finner jag det emellertid angeläget att på några punkter redogöra för Centerpartiets ståndpunkter.
I spåren av det kalla kriget har nya hotbilder uppstått. Ekonomiska, ekologiska och sociala problem liksom etniska konflikter har fått en mer framträdande plats som hot mot vår nationella säkerhet och den internationella freden. De senaste årens omvälvande förändringar i Europa har vidare inneburit att det säkerhetspolitiska läget förändrats. Från ett läge med relativt stabil säkerhetspolitisk spänning har en situation med instabil avspänning uppstått. Det är utifrån detta läge som Sveriges traditionella säkerhetspolitik måste analyseras och utvecklas. Medlemskapet i EU och deltagandet i det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har förbättrat möjligheterna att internationellt lösa gemensamma problem.
Centerpartiet ser det som viktigt att verka för ett stärkt och mer handlingskraftigt FN. Det kan ske om arbetet med att reformera och effektivisera organisationen fortsätter. För att kunna hantera de miljömässiga hoten mot mänskligheten bör ett FN:s säkerhetsråd för hållbar utveckling inrättas.
Riksdagen har i samband med beslutet om EU-medlemskap slagit fast att "den svenska alliansfriheten består". Den alliansfria politiken tjänar ett dubbelt syfte. Dels ger den oss möjlighet att stå utanför en konflikt, om en sådan skulle uppstå i vår del av världen. Dels bidrar den till avspänning i vår del av Europa och verkar därmed konfliktförebyggande. Enligt Centerpartiets uppfattning innebär 1992 års beslut om "alliansfrihet i fred för att vi skall kunna vara neutrala i händelse av krig i vårt närområde" inte någon förändring eller urholkning av vår grundläggande säkerhetspolitiska position.
Sverige skall även fortsättningsvis ha ett starkt försvar, strukturen måste emellertid anpassas för att möta också de nya hotbilderna. För att kunna hantera stora flyktingströmmar eller en ekologisk katastrof i vårt närområde måste de civila delarna av totalförsvaret utvecklas. Upprätthållande av en effektiv incidentberedskap liksom förmåga att värja oss mot militära påtryckningar och kuppartade anfall får relativt sett ökad betydelse. Samtidigt
måste vi behålla handlingsfriheten att kunna bygga upp ett starkare invasionsförsvar om utvecklingen skulle göra det motiverat. Avspänningen i vårt
närområde gör det emellertid möjligt för oss, liksom för andra länder, att minska försvarsutgifterna. Hela Sverige skall försvaras genom att en allmän värnplikt bibehålls och genom att försvaret har en decentraliserad struktur.
2. Att avskaffa det militära försvaret och verka för ett internationellt förbud mot krig (mom. 3)
Thomas Julin (mp) anför:
I årtusenden har krigets gissel plågat mänskligheten. Förekomsten av krig är så djupt rotat i våra samhällen att det av de flesta -- individer, folk och stater -- uppfattas som något självklart och ofta oundvikligt.
Sverige har -- liksom alla andra medlemsländer i Förenta nationerna -- förpliktat sig att lösa mellanstatliga konflikter med fredliga medel. Världssamfundet har därmed -- i formell mening -- förbjudit krig mellan staterna. Som suverän stat har vi emellertid -- i formell mening -- en rätt att använda vårt försvar om vi utsätts för ett väpnat angrepp. Det förbud som finns har dock visat sig verkningslöst. Inte ens mellanstatliga konflikter har undvikits under de 50 år som FN-stadgan funnits. Det behövs därför en lång rad andra strukturella insatser för att bygga den grund som visat sig nödvändig för att de internationella överenskommelser som skall förhindra krig skall få verkan.
Mord och misshandel är förbjudna i alla stater - ändå förekommer de. I många samhällen finns dessutom det statsunderstödda våldet. För att lagarna skall efterlevas och rättskipningen fungera, krävs ett samhällskontrakt mellan individ och samhälle. Individer som ges förtroende, får del av samhällets välstånd, känner trygghet för framtiden och blir delaktiga i samhällets utveckling blir inte brottslingar. Lagar och samhällskontrakt får ett värde -- även för individen. Acceptansen för våld minskar.
Detta gäller även på det internationella planet. Internationella förbud mot krig blir verkningslösa om det inte skapas en världsordning som knyter samman folk och stater.
I dag är miljoner människor runt om i världen på flykt undan kriget. Sedan Vietnamkrigets slut för 20 år sedan beror de flesta krigsoffer och flyktingarméer inte på mellanstatliga konflikter. Etniskt, religiöst och politiskt färgade mellanfolkliga konflikter, inbördeskrig, uppror och befrielserörelsers kamp och statsrepression mot civilbefolkningar skördar allt fler offer.
Det är inte längre soldaternas krig mot varandra -- det är soldaternas krig mot civilbefolkningen. Kvar på slagfälten ligger inte generaler och korpraler -- utan barn, kvinnor och gamla som lemlästats av minor, mördats av kringdrivande soldathopar eller dukat under av svält och umbäranden.
Det internationella samfundet har ett förbud mot mellanstatligt krig. Vi såg världssamfundets ingripande mot Irak som svar på detta lands ockupation av Kuwait. Miljöpartiet anser att frågan om att kunna ingripa mot krig även inom stater måste föras upp på den internationella dagordningen och drivas på ett offensivare sätt än hittills. Vi måste få ett internationellt accepterat
"förbud" mot krig oavsett om det är mellan stater, folk, stammar, etniska eller sociala grupper. Erfarenheterna från bland annat f.d. Jugoslavien och Somalia visar att endast militära ingripanden -- låt vara för sent -- inte räcker för att undanröja konflikthärdarna. Miljöpartiet står därför bakom en svensk politik som syftar till att världssamfundet (FN, OSSE) skall kunna ingripa snabbt mot nationellt våld och hindra våldets utbredning och skydda civilbefolkningen.
Men militära ingripanden räcker inte. Militärt ingripande löser inte militärt
våld -- i synnerhet inte mot civilbefolkningen. När FN lämnar, så flyter blodet
igen. Världssamfundets militära ingripanden måste paras med världssamfundets ekonomiska, politiska och sociala stöd. En aktiv konfliktlösning, byggd på icke-militära medel t.ex. i form av medlare, måste vara en grundläggande förutsättning för modern hantering av konflikter.
Sverige måste därför i alla internationella sammanhang -- såväl i organisationer som bilateralt med andra stater -- verka för demokrati samt ekonomisk och social utveckling. En ekonomisk utveckling i världen kan bara förenas med ekologiska hänsyn. Den exploatering av naturresurserna som är grunden för västvärldens ekonomiska välstånd kan inte kopieras av fattigare länder. Endast ett ekologiskt samhällsbygge kan skapa ekonomiska och sociala förutsättningar för samhällen i balans och därmed samhällen som långsiktigt blir så stabila att kriget och det institutionella våldet motverkas.
Demokratier med en rättvis fördelning av samhällets resurser och där välstånd byggs med hänsyn till naturens förutsättningar går inte i krig mot varandra -- eller mot sin egen befolkning.
3. Besparingsinriktning (mom. 11) samt verksamhetsinriktning för Försvarsmaktens program för budgetåret 1995/96 (mom. 15)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m) anför:
Som framgår av utskottets redovisning har utskottet under hand underrättats om Försvarsmaktens kvarstående ekonomiska problem som inte berörts i budgetpropositionen.
Härav följer att partierna inte haft möjlighet att samlat bedöma det ekonomiska utrymmet för täckandet av det inplanerade behov som utredningen om Försvarsmaktens planeringssystem (SOU 1995:13) identifierat såsom ett berättigat anspråk från Försvarsmakten. Detta uppgår enligt expertgruppen till 2,7 miljarder kronor.
Utskottet har enhälligt valt att frågan tas upp till behandling utan särskilt
förslag från regeringen. Det underlag som utskottet tagit del av innebär ytterligare stora besparingar under budgetåret 1995/96. Såväl förseningar av materielbeställningar som ytterligare eftersatt repetitionsutbildning blir följden av att inte låta priskompensationssystemets anda styra medelstilldelningen till Försvarsmakten.
Enligt Moderata samlingspartiets mening borde regeringen följt expertgruppens
rekommendation och låtit kompensationssystemet få det genomslag expertgruppen bedömt som rimligt och rättmätigt.
Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1994/95 Fö203 (m) och den oförutsägbara situation som uppstått i och med i att detta problem kommit att tas upp till behandling innan vårt ekonomisk-politiska helhetsalternativ presenterats, med anledning av kompletteringspropositionen, kan vi inte nu ta slutlig ställning till möjligheten att avdela ytterligare resurser för att täcka den bristande priskompensationen.
Vad gäller de förändringar i programinriktningen, utöver regeringens förslag, som utskottet föreslagit på flera punkter kan vi acceptera dessa enbart under förutsättning att ytterligare medel inte kommer att tillföras. Särskilt allvarliga är härvid effekterna av ytterligare reducerad repetitionsutbildning.
4. Larmsituationen i Ringhals närområde (mom. 92)
Thomas Julin (mp) anför:
Motionären i motion 1994/95:Fö701 (fp) tar upp viktiga, bristfälliga förhållanden vad gäller larmsituationen i Ringhals närområde. Jag instämmer i den beskrivning som motionären ger och anser att snabba åtgärder bör vidtas så att systemet fungerar och allmänheten kan känna förtroende för det.
5. Anslag till Styrelsen för psykologiskt försvar (mom. 99)
Thomas Julin (mp) anför:
I ett modernt försvarstänkande där en successiv militär nedrustning är en viktig komponent är det nödvändigt att utveckla de försvarsmetoder som bygger helt på icke-militära medel.
Vi måste därför ta till vara de erfarenheter som finns av civilmotstånd, handelsblockader och andra sanktionsmöjligheter samt analysera och utveckla idéer på detta område. Det bör verka avskräckande att ockupera ett land där man
vet att man kommer att möta ett hårt civilt motstånd. Med anledning av detta anser Miljöpartiet de gröna att en försöksverksamhet med civilmotståndsutbildning bör startas. Sedan den 1 juli 1994 -- när Delegationen
för icke-militärt motstånd lades ned -- är det en uppgift för Styrelsen för psykologiskt försvar att sprida kunskap om dessa frågor.
Miljöpartiet kommer att bevaka vad som händer inom de icke-militära frågorna och anser att dessa frågor skall prioriteras av Styrelsen för psykologiskt försvar. Miljöpartiet vill, som en följd av att vi anser att frågorna är oerhört viktiga, höja anslaget till Styrelsen för psykologiskt försvar med 5 000 000 kr utöver regeringens förslag.
6. Anslag till Kustbevakningen (mom. 115)
Thomas Julin (mp) anför:
Kustbevakningen bör ha en sådan beredskap att de kan vara på plats med ett kvalificerat miljöskyddsfartyg inom 8 timmar för att påbörja bekämpningen av en
miljöolycka. Det finns i dag 12 kvalificerade miljöskyddsfartyg längs den svenska kusten. Norr om Ålands hav finns endast två sådana fartyg. Ett av dessa
kommer att omstationeras. Kustbevakningen kommer dock att bygga om ett nyinköpt
fartyg till ett kvalificerat miljöskyddsfartyg. Därmed kommer kuststräckan norr
om Ålands hav bara att ha två kvalificerade miljöskyddsfartyg. Gångtiden för fartyget som är stationerat i Gävleborgs län till den nordliga kuststräckan blir därmed två dygn. Insatstiden utmed den delen av svenska kusten blir därmed
helt oacceptabel. Miljöpartiet de gröna anser det viktigt att upprätthålla en acceptabel miljöskyddsberedskap även längs Norrlandskusten. Lokaliseringen av det nyinköpta fartyget skall därför lokaliseras med hänsyn till vad som anförts beträffande gångtid och insatstid.
Översikt av utskottets behandling av motionerna
Bilaga 1
Motion/yrkande Utskottets Utskottets Reservation 1994/95 betänkande hemställan nummer sida moment
Fö201 1 32 4 3 2 89 53 23 3 90 54 24 4 67 30 19 5 67 32 6 132 109 36 7 122 100 11 83 49 12 89 53 23 13 32 5 4 14 32 4 15 94 59 Fö202 4 31 2 5 31 2 6 31 2 7 38 10 8 46 11 9 132 110 10 76 44 21 11 46 11 12 73 39 13 123 106 14 31 2 Fö203 1 31 2 1 2 98 60 25 3 99 64 4 130 107 5 46,49,50 11,17,27 6,9,15 51,62 6 117 85 31 7 116 86 8 99 64 Fö204 1 31 2 2 46,54,57 12,18,21,24 11,13,14 3 63 27 17 4 113 82 30 5 116 86 6 141 126 Fö205 1 63 27 18 2 136 115 39 3 101 66 27 4 137 117 40 5 137 117 40 6 141 126 7 122 99 35 8 122 100 9 116 88 33 10 116 89 34 11 139 122 12 112 80 28 13 112 81 29 14 111 78 Fö206 1 31 3 2 31 3 3 31 3 Fö207 1 133 111 37 2 133 111 37
Motion/yrkande Utskottets Utskottets Reservation 1994/95 betänkande hemställan nummer sida moment
Fö301 1 87 52 22 2 87 52 22 Fö302 83 49 Fö303 1 77 45 2 77 45 3 77 45 Fö304 1 83 50 2 83 49 3 83 49 4 83 49 5 83 49 6 83 49 7 84 51 Fö305 87 52 22 Fö306 83 49 Fö307 94 59 Fö308 132 108 Fö309 1 80 48 2 80 48 Fö310 87 52 Fö311 1 130 107 2 130 107 3 130 107 4 130 107 Fö312 1 94 59 2 94 59 Fö313 130 107 Fö314 47 13 Fö315 98 60 Fö317 54 21 13 Fö318 48 16 8 Fö319 1 78 46 2 78 47 Fö320 93 58 Fö321 1 76 44 2 55 22 3 130 107 Fö322 132 108 Fö323 1 52 19 2 56 23 3 59 25 4 59 25 Fö324 76 44 21 Fö325 74 42 Fö326 67 30 Fö327 76 44 Fö328 94 59 Fö329 132 111 Fö330 1 76 44 21 2 73 40 3 90 55 4 73 40 5 73 40 Fö331 83 49 Fö332 1 32 4 2 90 54 24 3 90 54 24 4 90 54 24 Fö333 1 90 54 24 2 133 112 38 3 133 112 38 4 133 112 38 Fö334 73 41
Motion/yrkande Utskottets Utskottets Reservation 1994/95 betänkande hemställan nummer sida moment
Fö335 1 76 44 21 2 76 44 Fö336 67 30 Fö337 1 31 2 2 2 38 9 5 3 46 11 7 4 130 107 5 49,50,51 17 10 6 54 20 12 7 73 39 8 76 44 21 9 80 48 10 116 87 32 11 131 108 12 67 31 13 98 60 14 112 79 Fö338 106 73 Fö339 47 13 Fö340 80 48 Fö341 107 74 Fö342 1 47 14 2 99 63 Fö343 1 33 6 2 33 6 3 33 6 4 33 6 Fö344 74 43 Fö401 1 91 56 2 91 57 3 90 54 Fö402 1 133 113 2 133 113 Fö403 117 91 Fö501 120 98 Fö502 1 98 62 26 Fö503 2 98 62 3 98 61 Fö601 136 115 Fö602 136 115 Fö603 136 115 Fö604 118 95 Fö605 1 136 115 2 136 115 Fö701 117 92 Fö702 117 93 Fö703 120 98 Fö704 1 120 98 2 120 98 Fö705 120 98 Fö706 118 94 Fö901 1 133 112 38 2 133 112 38 3 133 112 38 Fö902 134 114 Fö903 142 128 A443 2 107 76 A472 5 118 96 Fi219 18 46 12 Jo641 23 119 97 Ju29 2 83 49 Ju807 12 83 49 K630 7 80, 120 48,98 Kr414 4 107 75
Motion/yrkande Utskottets Utskottets Reservation 1994/95 betänkande hemställan nummer sida moment
T224 18 68 33 U401 3 31 2 U404 1 87 52 22 U409 2 87 52
Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands Bilaga 2
Uppföljning av regeringens behandling av riksdagens beslut och tillkännagivanden Bilaga 3
Regeringen har den 29 september 1994 (skr. 1994/95:15) lämnat redogörelse för behandling av riksdagens skrivelser till regeringen. Skrivelsen redovisar de beslut som regeringen har fattat med anledning av riksdagens beslut och tillkännagivanden. Utskottet har följt upp denna redogörelse mot de hemställanspunkter -- moment -- som ingår i de utskottsbetänkanden som legat till grund för riksdagens beslut. Resultatet redovisas i det följande.
Utskottet har upprättat och delgett bl.a. regeringskansliet en PM över 14 tillkänngivanden och 23 uttalanden som riksdagen gjort under riksmötet 1993/94 i försvarsutskottets betänkanden.
Ärenden som behandlas i regeringens skrivelse 1994/95:15
Inga riksdagsskrivelser från riksmöten före 1991/92 kvarstår obehandlade.
Från försvarsbeslutet 1992 (rskr. 337) har enligt regeringens skrivelse två moment ännu inte avgjorts.
Mom. 93 om åldersstrukturen hos yrkesofficerare. Ärendet förutses enligt regeringen bli avgjort före den 1 juni 1995. Regeringen lämnar i budgetpropositionen information om åldersfördelningen bland yrkesofficerare. Mom. 113 om inriktningen av funktionerna Enskild försäkring m.m. och skatte- och uppbördsväsende. Ärendet bereds. Regeringen torde återkomma till riksdagen under hösten 1995.
Följande ärenden har avgjorts sedan regeringens motsvarande redovisning för 1992/93:
Mom. 24 om att inleda anskaffning av nya stidsvagnar. Regeringen beslutade den 20 januari 1994 om beställning av stidsvagnar. Mom. 129 om utredning om utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila ändamål. Den 30 juni bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare (Fö:04) att utreda frågan om utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila ändamål m.m. (dir. 1994:61). Mom. 132 om budgetering i genomförandepris. Regeringen redovisade i 1994 års budgetproposition en utvärdering som gjordes under hösten 1993. Mom. 134 om kapitalkostnader inom den militära utgiftsramen. I 1994 års budgetproposition redovisade regeringen principerna för övergång till kapitalkostnader och i 1994 års kompletteringsproposition angav regeringen hur myndigheterna avsågs bli kompenserade för ökade hyreskostnader till följd av införandet av kapitalkostnader.
Från riksmötet 1992/93 är beredskapsbudget för totalförsvarets civila del
(rskr. 178) ännu inte slutbehandlad. Detta är rutin. Budgeten vilar till resp. budgetårs slut då den läggs till handlingarna, såvitt den inte sätts i tillämpning genom höjd beredskap.
Av regeringens skrivelse 1994/95:15 framgår beträffande verksamhet och anslag inom totalförsvaret för budgetåret 1993/94 (rskr. 333) följande:
Mom. 19 om finansiering av Trafikflygarhögskolan och anskaffning av reservdelar till flygplan. Den 22 december 1993 beslutade regeringen proposition med förslag till tilläggsbudget (prop. 1993/94:105) med förslag till finansiering av Trafikflygarhögskolan. Mom. 27 om läget inom Försvarsmakten. Regeringen lämnade en redovisning i 1994 års budgetproposition. Mom. 36 om personalavveckling m.m. Regeringen anmäler att ärendet bereds och att det föutses bli avgjort före den 1 juni 1995. Mom. 68 om Muskövarvets bolagisering. En särskild utredare har tillkallats av
regeringen för att utreda frågan om förutsättningarna för en överlåtelse av Muskövarvet till ett statligt eller privatägt bolag. Mom. 124 om vidgat ansvar för räddningstjänsten. Regeringen har den 17 mars 1994 lämnat ett uppdrag till Statens räddningsverk att i samråd med Rikspolisstyrelsen utarbeta ett förslag om formerna för en ökad medverkan av räddningstjänsten i polisens brandorsaksutredningar. Mom. 134 om effektivisering av den statliga maritima verksamheten. Regeringen har den 9 december 1993 tillkallat en kommitté (Fö 1993:08) med uppdrag att utreda statens maritima verksamhet (dir. 1993:136).
Från riksmötet 1993/94 är följande riksdagsskrivelser slutbehandlade:
nr 10 Farligt gods. Regeringen beslutade den 16 december 1993 att överlämna skrivelsen till Hot- och riskutredningen (Fö 1992:03). nr 56 Enskilda utbildningsanordnare och vapenfria tjänstepliktiga. Den 2 december 1993 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1279 och 1280). nr 71 Lagändringar med anledning av att Försvarsmakten inrättas. Den 9 december 1993 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1600-1612). nr 72 Skydd för landskapsinformation. Regeringen utfärdade den 16 december 1993 de lagar riksdagen antagit (SFS 1742-1744). nr 137 Tilläggsbudget inom Försvarsdepartementets område. Den 30 mars 1994 beslutade regeringen regleringsbrev för anvisade anslag. nr 299 Disciplinförseelser av krigsmän m.m. Den 11 maj utfärdades den lag riksdagen antagit (SFS 520). nr 323 Tilläggsbudget inom Försvarsdepartementets område. Regeringen beslutade den 9 juni 1994 regleringsbrev för det anvisade anslaget. nr 385 Utbildning för fredsbevarande verksamhet. Den 2 juni 1994 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 588). nr 386 Övergång till kapitalkostnader för lokaler m.m. Den 16 juni 1994 beslutade regeringen regleringsbrev för anvisade anslag. nr 395 JAS-projektet. Den 25 augusti 1994 beslutade regeringen att lägga skrivelsen till handlingarna.
Följande riksdagsskrivelser från riksmötet 1993/94 är inte slutbehandlade av regeringen:
Nr 175 Ny organisation för hantering av pliktpersonal och för försvarets högskolor. Mom. 1 om den nya myndigheten Militärhögskolan. Den 26 maj beslutade regeringen förordning med instruktion för Militärhögskolan (SFS 713). Mom. 2. Den 24 mars 1994 tillkallade regeringen en särskild utredare (Fö 1994:01) med uppgift att förbereda och vidta åtgärder för bildandet av Totalförsvarets pliktverk (dir. 1994:24). Den 24 mars 1994 uppdrog regeringen åt Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen att förbereda och vidta erforderliga åtgärder med syfte att avveckla resp. myndighet den 30 juni 1995.
Nr 295 Verksamhet och anslag för totalförsvaret 1994/95.
Mom. 6 om den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del, mom. 7 a--c om bemyndiganden, mom. 27 om Flygvapnets lednings- och underhållsförband, samt momenten om samtliga anslag beslutade regeringen regleringsbrev den 16 juni 1994. Mom. 10 om försvarsutskottets uppföljning, mom. 11 om principfrågor om grundorganisationsförändringar, mom. 14 om förändrad finansieringsform för de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet. Regeringen behandlar dessa moment i budgetpropositionen. Mom. 15 om Delegationen för icke-militärt motstånd. Den 19 maj beslutade regeringen förordningen om upphävande av förordningen (1987:199) med instruktion för Delegationen för icke-militärt motstånd (SFS 525). Mom. 16 om lagen om Sveriges flagga. Regeringen utfärdade den 19 maj 1994 den
lag riksdagen antagit (SFS 697). Mom. 26 om marinens ekonomiska situation. Regeringen behandlar marinens ekonomi i budgetpropositionen. Mom. 79 om etermediernas beredskapsroll. Regeringen beslutade den 16 juni 1994 att tillkalla en kommitté (Ku 1994:55) för att göra en översyn av vad som bör gälla för radion och televisionen vid krig och krigsfara.
Nr 125 Beredskapsbudget. Om beredskapsbudgeten inte kommer att tas i bruk under budgetåret avser regeringen att lägga skrivelsen till handlingarna. Regeringen anmäler i budgetpropositionen att det för närvarande pågår ett arbete med inriktning att undersöka det fortsatta behovet av en beredskapsbudget mot bakgrund av förändringar i budgetsystemet.
Den ekonomiska ramen för det civila försvaret 1995/96 Bilaga 4
Anslag som behandlas av andra utskott än Försvarsutskottet.
Socialutskottet C 3. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig (Anslaget behandlas i 1994/95:SoU15)
Trafikutskottet A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter (Anslaget behandlas i 1994/95:TU18)
A 14. Banverket: Försvarsuppgifter (Anslaget behandlas i 1994/95:TU14)
B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. Delpost för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret (Anslaget behandlas i 1994/95:TU12)
C 1. Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart (Anslaget behandlas i 1994/95:TU20)
D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden (del) (Anslaget behandlas i 1994/95:TU25)
E 4. ÖCB: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret (Anslaget behandlas i 1994/95:TU11)
Arbetsmarknadsutskottet A 1. Arbetsmarknadsverket (del) Förvaltningskostnader (Anslaget behandlas i 1994/95:AU11)
Näringsutskottet E 1. Handlingsberedskap (Anslaget behandlas i 1994/95:NU20)
E 2. Åtgärder inom elförsörjningen (Anslaget behandlas i 1994/95:NU20)
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen6 Motionerna9 Utskottet23 Säkerhets- och försvarspolitiken m.m.23 Försvarsutskottets uppföljning 33 Uppföljningsarbetet33 Genomförandet av 1992 års försvarsbeslut34 Uppföljning av Försvarsmaktens verksamhet m.m.35 Planerings- och budgeteringssystem37 Vissa planeringsförutsättningar38 Försvarsmakten m.m.39 Försvarsmakten -- övergripande mål39 Regeringens resultatredovisning39 Inriktning i stort. Besparingar41 Verksamhetsmål och resursberäkning för Försvarsmaktens olika program budgetåret 1995/9647 Operativa lednings- och underhållsförband47 Fördelningsförband48 Försvarsområdesförband49 Armébrigadförband50 Marina lednings- och underhållsförband51 Marina flyg- och helikopterförband52 Stridsfartygsförband53 Kustförsvarsförband54 Flygvapnets lednings- och underhållsförband55 JAS 39-förband56 Övriga stridsflygförband57 Transportflygförband58 För krigsorganisationen gemensamma resurser58 För grundorganisationen gemensamma resurser60 Utlandsstyrkan m.m.60 Anslagsbehov för budgetåret 1995/9662 JAS 39 Gripen63 Beställningsbemyndiganden68 Förändringar i försvarsprisindex69 Förändringar i grundorganisationen70 Nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens marinkommando74 Inrättande av ett brigadcentrum76 Muskövarvets framtid m.m.77 Den civila trafikflygarutbildningen78 Förvaring av vapen och vapenstölder80 Förbud mot s.k. antipersonella minor84 Miljöfrågor87 Försvarets helikoptrar91 Försvarsindustri och försvarsforskning95 Försvarsindustri95 Strategisk försvarsforskning99 Försvarets forskningsanstalt100 Vissa försvarsmakten närstående myndigheter102 Allmänt102 Fortifikationsverket102 Försvarets materielverk103 Militärhögskolan103 Försvarets radioanstalt104 Ersättning för kroppsskador105 Övrigt 106 Det civila försvaret108 Principer för statsmakternas styrning av det civila försvaret108 Övergripande redovisning110 Funktionen Civil ledning och samordning111 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst113 Riskforskning m.m.119 Funktionen Psykologiskt försvar121 Funktionen Försörjning med industrivaror122 Funktioner hörande till andra departement123 Anställda och totalförsvarspliktiga125 Övrig verksamhet134 Statens försvarshistoriska museer134 Kustbevakningen135 Försvarshögskolan136 Flygtekniska försöksanstalten137 Totalförsvarets pliktverk137 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret138 Vissa mindre nämnder138 Överklagandenämnden för totalförsvaret138 Totalförsvarets chefsnämnd139 Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet139 Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor140 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret140 Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt141 Säkerhetskyddet i riksdagen142 Hemställan143 Reservationer155 Särskilda yttranden 180 Bilaga 1 Översikt av utskottets behandling av motionerna185 Bilaga 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands189 Bilaga 3 Uppföljning av regeringens behandling av riksdagens beslut och tillkännagivanden190 Bilaga 4 Den ekonomiska ramen för det civila försvaret 1995/96 193