Försvaret och miljön
Betänkande 1996/97:FöU3
Försvarsutskottets betänkande
1996/97:FÖU03
Försvaret och miljön
Innehåll
1996/97 FöU3
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet vad regeringen i proposition 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse etapp 2 anfört om miljöfrågor (avsnitt 17.8). Propositionen, som i denna del inte varit uppe till behandling inom ramen för 1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:4, bet. FöU1, rskr. 45-46), redovisar regeringens bedömning. Det aktuella avsnittet innehåller inga förslag till riksdagen. I betänkandet behandlas vidare fyra motioner där yrkandena avser skilda miljöfrågor i försvaret. Utskottet anser att det iInom det svenska totalförsvaret bedrivs ett systematiskt och ambitiöst miljöarbete. Försvarsmakten ligger här i flera avseenden före andra myndigheter. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det förslag till miljöstrategi för Försvarsmakten som föreligger bör kunna utgöra en god grund för långsiktigt miljöarbete. Utskottet anser vidare, liksom regeringen, att miljöfrågorna bör ha fortsatt hög prioritet inom totalförsvaret. Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Propositionen
Myndigheternas underlag m.m. Regeringen anför att Försvarsmakten har prioriterat arbetet med att förbättra miljömedvetandet inom organisationen. Miljöhandläggare har utsetts på regional och lokal nivå. En utbildning på bredden har påbörjats. Regeringen anför vidare att Försvarsmakten tillsammans med Statens naturvårdsverk har utarbetat en s.k. sektorsrapport som belyser det militära försvarets miljöpåverkan. Rapporten redovisar också pågående miljöarbete och behovet av ett framtida sådant arbete. Försvarets miljöfarliga lämningar har identifierats och kategoriserats i enlighet med Naturvårdsverkets riskklassificering. Av de 2 300 identifierade objekten sägs inget kunna hänföras till den farligaste klassen, riskklass 1. Flertalet är ofarliga objekt. Rapporten uppges också innehålla en preliminär saneringsplan för perioden 1997-2001 för de 1 400 objekten i riskklass 2. En redovisning beträffande dumpad ammunition avses lämnas år 1997. Regeringen anmäler att Försvarsmakten i samverkan med Försvarets materielverk och Fortifikationsverket har utarbetat en plan för att avveckla de ozonnedbrytande ämnena CFC och HCFC. Inom industrin pågår en utveckling av blyfri ammunition. Försvarsmakten bedömer att blyfri övningsammunition i vissa kalibrar kan finnas tillgänglig om ungefär fem år. Regeringen anmäler att flottiljflygplatserna har miljöprövats av Koncessionsnämnden för miljöskydd. I samtliga fall utom ett har nämndens beslut överklagats till regeringen. Ärendena bereds inom Regeringskansliet. Härutöver genomför Försvarsmakten en frivillig miljöprövning av övnings- och skjutfälten. Regeringen uppger att Försvarsmakten har undersökt vilka militära resurser som skulle kunna ställas till räddningstjänstens förfogande vid inträffade miljöolyckor m.m., liksom därmed sammanhängande frågor om beredskap, planering, samverkan och ledning. Enligt Försvarsmakten kan försvarets resurser vara till avsevärd hjälp vid sådana olyckor. Beredskapen sägs ha höjts betydligt som en följd av planeringsarbetet. Utvecklingen inom miljöområdet medför ökade krav på miljöanpassning samt begränsning av miljöfarlig verksamhet vid Försvarsmakten. Detta kan leda till att Försvarsmakten belastas med ökade kostnader eller att möjligheterna att förbereda krigsuppgifterna begränsas. Försvarets forskningsanstalt (FOA) har på regeringens uppdrag redovisat ett förslag till miljöstrategi för Försvarsmakten. Den föreslagna miljöstrategin innebär bl.a.: * Målet för det militära försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt hållbart försvar. * I miljöarbetet bör försvaret vara en förebild för det övriga samället. Försvarsmakten skall, med beaktande av sektorns speciella förutsättningar, bidra till att de nationella miljömålen uppfylls. * Åtgärder bör genomföras i prioritetsordning. I första hand bör åtgärder vidtas mot miljöpåverkan som varaktigt påverkar livsbetingelserna eller innebär livshotande miljöpåverkan. Prioritet 2 avser åtgärder mot uttömning av ändliga resurser. Åtgärder enligt prioritet 3 avser icke livshotande miljöpåverkan som inte har långsiktiga effekter. * Kretslopps- och försiktighetsprinciperna bör tillämpas. Försvarsmakten bör vara pådrivande när det gäller framtagning av miljöanpassade produkter. * Uppföljningen av miljöarbetet inom Försvarsmakten bör utvecklas.
Regeringen uppger att Statens räddningsverk i samråd med Kustbevakningen under år 1996 har gjort en översyn av gällande inriktning av beredskapen för att bekämpa och sanera oljeutsläpp till sjöss. I översynen föreslås bl.a. en bättre beredskap för att bistå med brandsläckning till sjöss och för nödbogsering. Vidare föreslås förbättrad uppföljning av miljöeffekter samt en vidareutveckling av samverkan, utbildning, övning och internationellt arbete. I arbetet har beaktats åtgärder för att beivra illegala oljeutsläpp. Härutöver har Statens räddningsverk påbörjat ett arbete om miljöfrågor inom verkets ansvarsområde. Avsikten är att under år 1997 kunna besluta om ett miljöprogram.
Regeringens överväganden Regeringen konstaterar att Försvarsmakten systematiskt genomför miljöarbetet i enlighet med fastlagd inriktning och bedömer att detta arbete utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Regeringen framhåller betydelsen av den inledningsvis nämnda sektorsrapporten. Analysen i denna sägs komma att vara av stort värde för det fortsatta miljöarbetet. Regeringen framhåller särskilt också inventeringen av miljöfarliga lämningar och påpekar det angelägna i att utredningen om dumpad ammunition slutförs. Regeringen bedömer Försvarsmaktens bistånd vid inträffade större olyckor vara av mycket stor betydelse. Regeringen anmäler att beredning pågår i Regeringskansliet dels av den utredning av flygbuller som redovisats av Försvarsmakten, Luftfartsverket och Statens naturvårdsverk, dels av ett av Försvarsmakten redovisat uppdrag om nya riktlinjer för skottbuller från artilleri och andra tunga vapen. Enligt regeringens mening utgör den av FOA föreslagna miljöstrategin för Försvarsmakten en bra grund för styrningen av miljöarbetet. Liksom vissa remissmyndigheter ställer sig dock regeringen tveksam till att Försvarsmakten i formell mening skall utgöra ett förebild för miljöarbetet. Försvarsmakten bör dock mycket väl kunna tjäna som exempel för andra, vilket sägs framgå bl.a. av det mycket aktiva miljöarbete som bedrivits. Regeringen instämmer i den av FOA presenterade principen för prioritering av åtgärder och betonar vikten av kostnads/nyttoresonemang i miljöarbetet. När det gäller andra delar i FOA:s förslag, som t.ex. ekonomiska styrmedel och avvägningar mot andra sektorer i samhället, fordras enligt regeringen ytterligare överväganden. Med beaktande av det anförda ansluter sig regeringen till den av Försvars- makten föreslagna fortsatta inriktningen av miljöarbetet. Enligt regeringen innebär detta bl.a. följande. Miljöutbildningen inom organisationen bör fortsätta. Utsläppen från fossila bränslen och andra miljöskadliga ämnen bör begränsas ytterligare. Vid anskaffning av materiel m.m. bör kretslopps-, substitutions- och försiktighetsprinciperna beaktas så långt som möjligt. Regeringen konstaterar att Statens räddningsverk inlett ett arbete, bl.a. beträffande oljeskyddet till sjöss, som innebär en ökad satsning inom miljöområdet. Enligt regeringen bör även fortsättningsvis miljöfrågorna lyftas fram i verkets arbete, bl.a. i dess tillsynsverksamhet. Regeringen hänvisar till att inriktningen av beredskapen för oljebekämpning och saneringen efter oljeutsläpp till sjöss behandlas i propositionen (prop. 1996/97:11) om beredskapen mot påfrestningar mot samhället i fred. Enligt regeringen har frågan om försvaret och utbyggnaden av vindkraften orsakat problem. För att underlätta fortsatt saklig diskussion i ämnet har Försvarsdepartementet hösten 1995 tagit initiativ till en samarbetsgrupp mellan försvaret och vindkraftsintresset. Enligt regeringen har denna grupp redan på ett påtagligt sätt förbättrat förståelsen för de berörda parternas synpunkter. Som regeringen tidigare informerat riksdagen om deltar Sverige alltmer aktivt i samarbetet inom NATO:s miljökommitté (The Committee on the Challenges of Modern Society/CCMS). CCMS-samarbetet, som främst består i att genomföra försvarsmiljöstudier, är öppet för NATO-staterna, de forna Warszawapaktsstaterna och PFF-staterna. Sverige deltar för närvarande i fyra studier. Regeringen bedömer att flera av CCMS studier kommer att få stor betydelse för miljöarbetet även i Sverige. Inom ramen för CCMS-samarbetet utarbetar för närvarande representanter för de svenska och amerikanska försvarsdepartementen miljöriktlinjer för den militära sektorn. Arbetet utgör också ett sätt att fullfölja den av Sverige anordnade FN-konferensen sommaren 1995 om militären och miljön. Nämnda riktlinjer är avsedda att hjälpa stater som vill upprätta en miljöpolicy för sitt försvar. Fastställda riktlinjer skall rapporteras till FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), varefter de genom FN-systemet kan spridas även till andra regioner i världen. Regeringen bedömer att dessa riktlinjer kommer att ha ett stort värde även för försvarsmiljöarbetet i Sverige.
Motionerna
Yrkandena 1996/97:Fö2 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförts om att målet för det militära försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt hållbart försvar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljningen av miljöarbetet inom Försvarsmakten, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att militär materiel som är dumpad eller utskjuten i vatten skall bärgas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dumpad ammunition skall klassas som miljöfarlig, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om blyfri ammunition, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöhänsyn vid lokaliseringar respektive avyttringar av militära skjut- och övningsfält, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bullergränser, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt miljösamarbete, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte Försvarsmakten skall tillåtas ha undantag från gällande miljölagar, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i miljöfrågor, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöfrågorna inför nästa försvarsbeslut, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en utredning beträffande vindkraftens påverkan på signalspaningen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vindkraftssatsning inom Försvarsmakten, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilt miljöskadliga vapen skall undvikas. 1996/97:Fö9 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att Försvarets materielverks provskjutningar på naturreservatet Torhamns udde upphör, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om större hänsyn till natur och miljövärden än tidigare inom försvaret, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att Försvarsmakten vid en minskning av sin verksamhet aktivt strävar efter att lägga ner sådan verksamhet som vållar olägenheter från natur- och miljösynpunkt. 1996/97:Fö319 av Ragnhild Pohanka och Per Lager (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sprängning och bränning av ammunition, som förstahandsyrkande, upphör, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att störtningen, som andrahandsyrkande, blir tidsbegränsad till den 1 januari 1998, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Älvdalens skjutfält upphör att ta emot utländsk ammunition, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återvinning blir den allra viktigaste metoden, när det gäller gammal ammunition och obrukbara vapen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att där återvinning är omöjlig, i stället sortering sker. 1996/97:Fö331 av Karin Olsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FMV:s verksamhet på Torhamns udde.
Sammanfattning av motionerna
Övergripande miljöfrågor I Miljöpartiets kommittémotion Fö2 av Annika Nordgren m.fl. - Givakt för miljön - erinrar motionärerna om att riksdagen har beslutat att vidga säkerhetsbegreppet till att gälla även andra hot än de militära. Ett av dessa hot är pågående miljöförstöring. Totalförsvaret måste därför enligt motionärerna ligga i täten när det gäller miljöfrågorna. Försvarets miljöengagemang sägs också ha självklar betydelse, i teori men framför allt i praktik, både för försvarets folkförankring och trovärdighet. Med referens till FOA:s förslag till Miljöstrategi för Försvarsmakten och till den i Norge upprättade Miljöplan Försvaret 1992 föreslår motionärerna att målet för det militära försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt hållbart försvar (yrkande 1). Motionärerna refererar vidare till Försvarsmaktsplan 1997 och vad som i denna sägs om att utveckla ett miljöledningssystem för styrning, uppföljning och egenkontroll av miljöarbetet. Motionärerna poängterar betydelsen av en fortlöpande uppföljning och utvärdering och anser att en sådan revison bör utföras av en från Försvarsmakten fristående instans (yrkande 2). I samma motion konstateras att det för Försvarsmakten görs vissa undantag från miljölagstiftningen, bl.a. när det gäller användning av haloner som brandsläckningsmedel. Motionärerna anser att miljömålen och miljöarbetet skall delas av alla i samhället och att därför inga undantag från gällande miljölagar skall tillåtas för Försvarsmakten (yrkande 9). Inom definitionen ett ekologiskt försvar bör, enligt motionärerna, också ingå att särskilt miljöskadliga vapen skall undvikas och att man skall ta fasta på miljön vid val av teknik. Arbetet med att identifiera dessa miljöskadliga vapen bör prioriteras. Riksdagen föreslås därför som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att undvika särskilt miljöskadliga vapen (yrkande 14). Inför nästa försvarsbeslut måste, enligt motionärerna, de miljömässiga effekterna av beslut som rör t.ex. lokaliseringar av flottiljer, garnisoner, övnings- och skjutfält vägas in i beslutsunderlaget. Riksdagen bör också slå fast att Försvarsmakten skall göra miljökonsekvensbeskrivningar av de förslag man avser presentera inför nästa försvarsbeslut. I samband med förberedelsearbetet för detta beslut bör enligt motionärernas mening också konkreta avvägningar ske gentemot andra sektorer i samhället. Målet måste vara att öka vår säkerhet. Vad som sålunda i motionen anförts om miljöfrågorna inför nästa försvarsbeslut bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 11).
Ammunition och miljön I kommittémotion Fö2 (mp) hänvisas till Försvarsmaktens lägesrapport om miljöfarliga ämnen och den däri ingående preliminära saneringsplanen. Motionärerna pekar på att denna plan inte innefattar dumpad ammunition. De anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att militär materiel som är dumpad eller utskjuten i vatten skall bärgas (yrkande 3). I motionen konstateras att dumpad ammunition för närvarande inte är klassad som miljöfarlig, främst med hänsyn till omvandlingstiden i sötvatten och till att den huvudsakligen innehåller ofarliga metaller. Enligt motionärerna måste denna riskbedömning ändras bl.a. till följd av det material som kommit fram i arbetet med rapporten Försvarets miljöfarliga lämningar. Dumpad ammunition bör alltså klassas som miljöfarlig (yrkande 4). I samma motion konstateras att det pågår en utveckling av blyfri ammunition. Motionärerna anser att riksdagen bör uttala att regeringen med kraft bör prioritera denna utveckling. Regeringen bör till riksdagen återkomma med förslag på ett slutdatum och en avvecklingsplan för användning av blyad ammunition (yrkande 5). Motion Fö319 av Ragnhild Pohanka och Per Lager (mp) behandlar förstöring av ammunition, s.k. störtning. Motionärerna redogör för det tillstånd som Länsstyrelsen i Kopparbergs län lämnat för ammunitionsdestruktion vid Älvdalens skjutfält, jämte därtill knutna särskilda villkor. Beslutet är överklagat. Motionärerna hävdar att stora mängder föroreningar kommer ut i naturen genom dessa sprängningar och att dessa också orsakar mycket höga bullernivåer. Störtningen av ammunition anses därför vara ett miljöbrott mot befolkningen i Älvdalen. Motionärerna anser i första hand att sprängning och bränning av ammunition på Älvdalens skjutfält skall upphöra (yrkande 1). Om detta inte är görligt krävs, som andrahandsyrkande, att tillståndet för ammunitionsstörtning tidsbegränsas till den 1 januari 1998 (yrkande 2). Om en begränsad sprängning, i strid med vad som föreslagits i motionen, ändå kommer att äga rum vid Älvdalens skjutfält bör man upphöra med att ta emot utländsk ammunition (yrkande 3). Motionärerna förordar vidare att återvinning skall vara den viktigaste metoden för att förstöra gammal ammunition och obrukbara vapen (yrkande 4). Om återvinning är omöjlig bör i stället sortering ske (yrkande 5).
Övnings- och skjutfält I kommittémotion Fö2 (mp) påpekas den stora betydelsen av att ta miljöhänsyn vid lokalisering av övnings- och skjutfält, liksom vid avveckling av sådana när de inte längre behövs. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljöhänsyn vid lokaliseringar respektive avyttringar av militära skjut- och övningsfält (yrkande 6). Som exempel där sådana hänsyn inte sägs ha tagits i erforderlig omfattning nämns skjutplatsen Torhamns udde i Blekinge. I motion Fö9 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) framförs liknande synpunkter. Motionärerna hävdar behov av att ta större hänsyn till natur och miljövärden än tidigare inom försvaret (yrkande 2). I samma motion anförs vidare att försvaret i samband med minskningar av verksamheten som följd av lägre ekonomiska ramar bör lägga stor vikt vid möjligheterna att gynna natur och miljövärden. Försvaret bör sålunda i samband med sådana minskningar aktivt sträva efter att lägga ned verksamhet som vållar olägenheter från natur- och miljösynpunkt (yrkande 3). En konkret åtgärd som anses starkt kunna bidra till att bygga upp en ökad trovärdighet för försvarets miljöengagemang vore att upphöra med Försvarets materielverks provskjutningar på naturreservatet Torhamns udde (yrkande 1). Med likartade argument föreslås i motion Fö331 av Karin Olsson (s) att FMV upphör med sin verksamhet vid Torhamns udde.
Buller I kommittémotion Fö2 (mp) konstateras att åtgärder mot buller kommer i tredje hand vid tillämpning av den av FOA föreslagna miljöstrategin. Samtidigt noterar motionärerna att regeringen i propositionen skriver att även åtgärder mot buller bör kunna vidtas innan åtgärder med högre prioritet slutförts, vilket sägs vara bra. Regeringen sägs inte ge några förslag om hur man skall komma vidare med att lösa bullerproblemen. Som exempel härpå nämns Försvarsmaktens överklagande av bullerbegränsningar på flygflottiljer. Motionärerna anser Försvarsmaktens krav på en högsta tillåten bullernivå på 100 decibel vara oacceptabel. Riksdagen bör meddela regeringen att en sådan högsta gräns inte kan accepteras samt att inför nästa försvarsbeslut en bullergräns på 65 decibel bör beslutas. Detta kommer att påverka placeringen av flygflottiljer och övningsfält (yrkande 7).
Utbildning I nämnda kommittémotion Fö2 (mp) pekar motionärerna på olika utbildningsinsatser på miljöområdet inom Försvarsmakten, men anser samtidigt att dessa satsningar bör utvecklas ytterligare. Speciellt sägs att utbildning om de övergripande säkerhetspolitiska frågorna i ett vidgat hotperspektiv måste integreras i framför allt officersutbildningen. Information om det vidgade hotbegreppet bör också ingå i miljöutbildningen av värnpliktiga. Vad som i motionen anförts om utbildning i miljöfrågor bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 10).
Vindkraft Kommittémotion Fö2 (mp) erinrar om de konflikter som förekommit mellan Försvarsmakten och vindkraftsintressenterna. Konflikterna är bl.a. en följd av avstyrkta bygglovsansökningar med hänvisning till att vindkraftverk sägs kunna störa försvarets radio- och radarsändningar. Motionärerna noterar att regeringen tillsatt en samarbetsgrupp, vilken enligt regeringen förbättrat den ömsesidiga förståelsen för olika berördas respektive synpunkter. Detta sägs dock inte vara tillräckligt. En utredning bör tillsättas med uppgift att granska vindkraftens påverkan på signalspaningen och på olika militära anläggningar (yrkande 12). Motionärerna anför vidare att vindkraftssatsningar är en del av avvecklingen av kärnkraften. En större andel vindkraft sägs också vara viktig för att minska sårbarheten i vårt samhälle. Det ligger därför i Försvarsmaktens intresse att stödja övergången till ett säkrare energisystem och ett robustare samhälle samt att också lokalt själv producera förnyelsebar energi (yrkande 13).
Internationellt samarbete Sverige deltar aktivt i NATO:s miljökommitté (CCMS). Detta samarbete är öppet för NATO-staterna, de forna Warszawapaktsstaterna och PFF-staterna. Sverige medverkar för närvarande i fyra studier och man arbetar gemensamt med representanter för det amerikanska försvarsdepartementet med miljöriktlinjer för den militära sektorn. Enligt kommittémotion Fö2 (mp) är det nu dags att ta fasta på militärt miljösamarbete med grannationer. Det är därför viktigt att bredda Försvarsmaktens internationella miljösamarbete till att gälla också t.ex. Ryssland. Vad som sålunda anförts om internationellt miljösamarbete bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 8).
Utskottet
Övergripande om försvaret och miljön Utskottet har som ett led i sin beredning av det aktuella avsnittet i propositionen och de avgivna motionerna fått föredragningar från representanter från Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Naturvårdsverket och Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms). Den senare har anknytning till Försvarets forskningsanstalt och Stockholms universitet. Den samlade bild som utskottet härvid fått visar att Försvarsmakten bedriver ett systematiskt och ambitiöst miljöarbete och att Försvarsmakten har velat tydliggöra sitt samhällsansvar för miljön. En miljöpolicy har sålunda beslutats år 1993 och får successivt sin tillämpning. Den i samverkan med Naturvårdsverket utarbetade sektorsrapporten utgör en god grund för analys av fortsatta miljöåtgärder. I Miljöplan 96 definieras uppgifter och åtgärder inom miljöområdet samt avdelas medel härför. Utskottet instämmer i Naturvårdsverket har för utskottet framhållit uppfattning att Försvarsmakten ligger långt framme i sitt miljöarbete och att den i detta avseende reellt utgör ett föredöme för andra s.k. sektorsmyndigheter, utan att detta är formellt reglerat. Utskottet anser att Försvarsmakten bör fortsätta att vara ett sådant reellt föredöme. I likhet med regeringen finner utskottet att den av fms föreslagna miljöstrategin för Försvarsmakten är en bra grund för det långsiktiga arbetet. Den bör i väsentliga delar kunna utnyttjas för regeringens styrning av Försvars-maktens miljöarbete. Även inom andra delar av totalförsvaret pågår ett omfattande miljöarbete. Statens räddningsverk i samverkan med Kustbevakningen har t.ex. gjort en översyn av beredskapen för oljebekämpning och sanering efter oljeutsläpp till sjöss med inriktning mot 2000-talet. En policy har lagts fast. Enligt utskottets mening är det viktigt med fortsatta åtgärder för att effektivisera beredskapen för bekämpning av oljeutsläpp. Utskottet noterar härvid att regeringen hösten 1996 (dir. 1996:82) tillkallat en utredare med uppgift att dels utvärdera gällande regler för ingrepp när oljeutsläpp har skett till sjöss, dels se över aktuella författningar samt föreslå åtgärder för att effektivisera det rättsliga beivrandet av sådana utsläpp. Utskottet återkommer till frågan om beredskapen för bekämpning av oljeutsläpp i samband med behandlingen av proposition 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Utskottet delar regeringens uppfattning att miljöfrågorna även fortsättningsvis bör prioriteras av Räddningsverket. Bl.a. bör arbetet med ett miljöprogram fortsätta och miljöaspekter i högre grad än hittills beaktas i verkets tillsynsverksamhet. Utskottet konstaterar att regeringen i regleringsbrevet för år 1997 anger förutsättningar och verksamhetsmål för miljöarbetet inom försvarsmyndigheterna och därutöver ger en rad preciserade uppdrag till Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt och Fortifikationsverket. Vidare ställs krav på rapportering i olika avseenden. Det är utskottets mening att de förutsättningar och uppgifter som regeringen ger för myndigheternas miljöarbete i praktiken innebär krav på ett på sikt ekologiskt hållbart försvar. Härav följer att yrkande 1 i kommittémotion Fö2 (mp), som innefattar ett sådant krav, i huvudsak får anses bli tillgodosett. Motionsyrkandet bör därför inte bifallas av riksdagen. I nämnda motion föreslås vidare att uppföljning och utvärdering av Försvarsmaktens miljöarbete skall ske av en fristående instans. Utskottet anser för sin del, liksom Naturvårdsverket, att varje sektorsmyndighet inom sitt ansvarsområde själv måste följa upp och utvärdera resultatet av sitt miljöarbete. En övergripande utvärdering, över alla samhällssektorer, är sedan en uppgift för Naturvårdsverket. Motion Fö2 (mp) yrkande 2 bör därför heller inte bifallas. I samma motion anförs att Försvarsmakten inte skall tillåtas ha undantag från gällande miljölagar (yrkande 9). Utskottet håller med motionärerna om att miljömålen och miljöarbetet skall delas av alla i samhället. Utskottet anser däremot att man då inte helt kan bortse från de specifika förhållanden som råder för Försvarsmaktens verksamhet och som betingas av att den skall förbereda sig för uppgifterna i krig. För att kunna uppfylla de krav som ställs kan det inte undvikas att verksamheten vid totalförsvaret, främst i dess militära del, inom vissa områden kan komma i konflikt med samhällets miljömål. Regeringen anförde i propositionen Med sikte på hållbar utveckling (prop. 1993/94:111) att detta måste accepteras och att det blir särskilt tydligt om man betänker att krig kan vara det mest allvarliga miljöhotet. I sitt yttrande (1993/94:FöU5y) över nämnda proposition hänvisade utskottet till dessa formuleringar och tillade: ?Försvarsmaktens yttersta syfte är att förhindra att kriget med sin totala förstörelse av liv, egendom och miljö når svenskt territorium.? Motsvarande formuleringar finns i utskottets betänkande Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1993/94 (bet. 1992/93: FöU9 s. 55). Samtidigt kan utskottet konstatera att de undantag från miljölagstiftningen som getts Försvarsmakten är få. De rör avsteg från bl.a. terrängkörningslagen och avgasförordningen samt förbudet att använda haloner som brandsläckningsmedel. Undantagen bör även framgent vara få och enligt utskottets mening accepteras endast om de betingas av förberedelserna för uppgifterna i krig. I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på de speciella förhållanden som kan uppkomma i en situation där totalförsvaret skall anpassa sin beredskap och krigsduglighet till ett förändrat hot. Denna s.k. anpassningsfilosofi är i enlighet med det senaste försvarsbeslutet (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:110-112) ett av grundelementen i den framtida försvarspolitiken. Utskottet anser det inte uteslutet att det kan bli nödvändigt att göra avsteg från miljölagstiftningen i en anpassningssituation. Exempelvis kan gällande tillstånd för markutnyttjande och övningsfrekvens med hänsyn till bullerstörningar behöva överskridas. Vad utskottet här har anfört om undantag från miljölagstifningen innebär att kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 9 bör avslås av riksdagen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att de miljömässiga effekterna av åtgärder som rör t.ex. lokalisering av flygflottiljer, övnings- och skjutområden måste vägas in i underlaget för nästa försvarsbeslut. Utskottet utgår från att det för all verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar inför aktuella tillståndsprövningar. Något särskilt uttalande från riksdagen i enlighet med vad som föreslås i kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 11 anser inte utskottet behövas. Motionsyrkandet bör därför avslås av riksdagen. Utskottet anser liksom motionärerna att särskilt miljöskadliga vapen bör undvikas och att miljöhänsyn bör vägas in vid val av teknik när nya vapen utvecklas. Utskottet är dock inte berett att uttala sig för att sådana hänsyn skall överordnas alla andra krav vid framtida vapenutveckling. Viktigast måste alltjämt vara att de olika vapensystemen utformas så att de kan ge avsedd verkan i aktuella mål. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 14 bör som följd härav inte bifallas.
Ammunition och miljön Utskottet har i det föregående nämnt att regeringen i regleringsbrevet för år 1997 gett ett antal uppdrag till Försvarsmakten inom miljöområdet. Sålunda åläggs Försvarsmakten att slutföra undersökningarna av dumpad ammunition och senast den 1 mars 1998 lämna förslag till åtgärder. Utskottet anser därför att riksdagen under pågående arbete inte bör göra något uttalande i denna fråga. Yrkande 3 i kommittémotion Fö2 (mp), som har denna innebörd, bör därför avslås. I regleringsbrevet uppdras också till Försvarsmakten att redovisa utvecklingen av blyfri ammunition. Inte heller i denna fråga bör riksdagen nu uttala sig. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 5 bör likaledes avslås. Samma motion föreslår att dumpad ammunition skall klassas som miljöfarlig. Utskottet har erfarit att det enligt Naturvårdsverkets klassning är det enskilda ämnets farlighetsgrad som avgör om en produkt är miljöfarlig, inte produkten som sådan. Dumpad ammunition är därför miljöfarlig endast om den innehåller miljöfarliga substanser. Härav följer att riksdagen inte bör uttala sig i enlighet med vad som anförs i kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 4, som därför bör avslås. I motion Fö319 (mp) framförs fem yrkanden som berör s.k. störtning av gammal ammunition och hur därvid Älvdalens skjutfält utnyttjas. Utskottet har erfarit att verksamheten vid Älvdalens skjutfält har prövats av Länsstyrelsen i Kopparbergs län i enlighet med gällande miljöskyddslagstiftning. Länsstyrelsen har meddelat tillstånd och föreskrivit ett antal villkor. Beslutet har överklagats till Koncessionsnämnden för miljöskydd. Nämnden har år 1995 fastställt villkor för verksamheten. Utskottet utgår från att sprängning och bränning av ammunition på Älvdalens skjutfält genomförs i enlighet med gällande lagstiftning och givna miljötillstånd. Något uttalande från riksdagen i frågan synes inte erforderligt. Motion Fö319 (mp) yrkandena 1-3 bör därför avslås. I nämnda motion föreslås att återvinning främst skall utnyttjas för att förstöra gammal ammunition och att sortering bör ske om återvinning inte skulle vara möjlig. Utskottet kan hålla med motionärerna i dessa delar men konstaterar samtidigt att regeringen i årets regleringsbrev gett uppdrag till Försvarsmakten att redovisa utvecklingen av nya metoder för destruktion av ammunition, varvid miljökonsekvenserna skall vägas in. Riksdagen bör därför inte uttala sig i frågan. Härav följer att motion Fö319 (mp) yrkandena 4-5 bör avslås.
Övnings- och skjutfält Lokalisering av övnings- och skjutfält skall prövas enligt miljöskyddslagstiftningen. Utskottet utgår från att så kommer att ske om det i en framtid blir aktuellt att anskaffa mark för ny eller utökad övningsverksamhet. Även vid avveckling av övnings- och skjutfält skall denna lagstiftning tillämpas, främst för åtgärder som sammanhänger med att återställa mark så att denna kan användas för andra ändamål. Utskottet bedömer det inte erforderligt med några uttalanden i enlighet med vad som föreslås i motionerna Fö2 (mp) yrkande 6 och Fö9 (mp) yrkandena 2-3. Dessa motionsyrkanden bör sålunda avslås. Torhamns udde anskaffades som skjutfält för marinen år 1966. Enligt länsstyrelsebeslut år 1977 avsattes denna plats som naturreservat. Försvars- maktens verksamhet vid Torhamns udde har prövats i enlighet med gällande miljölagstiftning. De slutliga villkoren fastställdes av Koncessionsnämnden för miljöskydd genom beslut i december 1994. Torhamn har fasta anläggningar för att kunna skjuta mot sjömål och är särskilt lämpat för skjutning på långa avstånd, vilket inte kan genomföras från Karlsborg över Vättern. Rimligen bör det framtida behovet av skjutfält minska som följd av de reduceringar i det militära försvarets verksamhet som nyligen beslutats av riksdagen. Detta borde öka möjligheterna att ta hänsyn till konkurrerande intressen för användning av skjutfältsmarken. Samtidigt bör dock beaktas de ökade behov av övnings- och skjutfält som kan uppstå i en eventuell anpassningssituation. Utskottet anser därför att riksdagen inte skall uttala sig för en avveckling av skjutplatsen vid Torhamns udde. Följaktligen bör motionerna Fö9 (mp) yrkande 1 och Fö331 (s) avslås.
Buller Utskottet noterar att regeringen nyligen i proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter behandlar frågan om buller. Sålunda föreslås att åtgärdsprogram upprättas och genomförs i två etapper mot bullerstörningar i befintlig bebyggelse. I den första etappen bör programmet avse åtgärder mot bl.a. fastigheter som utsätts för regelbundet flygbuller om 100 dB(A) eller däröver under dagtid på vardagar och enstaka kvällar. För regelbunden exponering dag- och kvällstid samt nattetid är gränserna lägre. I den andra etappen föreslås att gränsen 100 dB(A) för bullerisolerande åtgärder sänks till 90 dB(A) och övriga gränser i motsvarande mån. Regeringen anför i propositionen (s. 51) att toleransen mot buller från militär verksamhet bör vara högre än för annan verksamhet mot bakgrund av det övergripande samhällsintresset att Försvarsmakten effektivt skall kunna utbilda och öva krigsförband. Utskottet noterar vidare att regeringen i ett beslut i januari i år om verksamheten vid Malmens flygplats tillämpat vad som anförts om gränser för buller i den nämnda propositionen 1996/97:53. Sålunda skall Försvarsmakten vidta åtgärder i enlighet med den första etappen till den 1 oktober 1999 och härefter åtgärder enligt etapp två till den 31 december år 2004. Utskottet har erfarit att inriktningen enligt proposition 1996/97:53 kommer att tillämpas även för flottiljflygplatserna. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringen vidtagit eller avser vidta ett flertal åtgärder som är i linje med vad som förordas i motion Fö2 (mp). Något särskilt uttalande från riksdagen om bullergränser anser inte utskottet erforderligt. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 7 bör således inte bifallas.
Utbildning Utskottet håller med motionärerna i kommittémotion Fö2 (mp) om att miljöfrågorna skall ingå som en del i de säkerhetspolitiska bedömningarna. Utskottet utgår från att så också sker. Utskottet utgår vidare från att miljöutbildningen integreras på alla nivåer i den militära och den civila försvarsutbildningen. Något uttalande från riksdagen i enlighet med vad som föreslås i Miljöpartiets kommittémotion Fö2 yrkande 10 synes inte nödvändigt varför yrkandet bör avslås.
Vindkraft och försvaret Utskottet har erfarit att den i försvarsbeslutspropositionen (prop. 1996/97:4) och kommittémotion Fö2 (mp) nämnda samarbetsgruppen för vindkraft har arbetat i ett och ett halvt år. Den har initierat en förstudie som skall klarlägga hur militär radarspaning och radiolänk påverkas av vindkraftsaggregat. En flerårig huvudstudie har föreslagits börja år 1998 med syfte att utveckla modeller för vindkraftens inverkan på militära system. Frågan om finansiering av huvudstudien bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser att det för närvarande inte finns behov av någon ytterligare utredning om hur vindkraften påverkar militära system. Det inledda arbetet bör dock om möjligt påskyndas i syfte att framtagen kunskap så snabbt som möjligt skall kunna tillämpas i samband med beslut om framtida vindkraftslokaliseringar.. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 12, som föreslår en utredning om vindkraftens inverkan på signalspaningen, bör därför avslås. Försvarsmakten producerar inte i dag någon egen elenergi. Utskottet anser att Försvarsmakten skall koncentrera sig på att genomföra de av statsmakterna givna uppgifterna och att det därmed inte för denna är aktuellt att inleda en vindkraftssatsning för lokal produktion av elenergi. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 13 bör således avslås.
Internationellt samarbete Försvarsmakten deltar, som motionärerna i motion Fö2 (mp) angivit, i NATO:s miljökommitté inom ramen för PFF (CCMS). Dessutom har Försvarsmakten sedan drygt ett år ett miljösamarbetsavtal med US Defense. Utskottet har erfarit att ett liknande avtal som med US Defense håller på att utarbetas för miljösamarbetet mellan de nordiska försvarsmakterna. Utskottet har vidare erfarit att det vid det nordiska försvarsministermötet i oktober 1996 lades grunden för ett närmare miljösamarbete på departementsnivå. Ett handlingsprogram, som bl.a. innefattar hur miljösamarbetet i Östersjöregionen kan utvidgas, beräknas vara klart hösten 1997. Utskottet ser därför inte något behov av ett uttalande från riksdagen om internationellt miljösamarbete inom försvarsområdet. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 8 bör sålunda inte bifallas.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande övergripande om försvaret och miljön att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkandena 1, 2, 9, 11 och 14 lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna, res. 1 (mp) 2. beträffande ammunition och miljön att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Fö2 yrkandena 3-5 och 1996/97:Fö319 yrkandena 1-5 lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna, res. 2 (v, mp) 3. beträffande övnings- och skjutfält att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Fö2 yrkande 6, 1996/97:Fö9 yrkandena 1-3 och 1996/97:Fö331 lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna, res. 3 (fp) res. 4 (mp) 4. beträffande buller att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 7 lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna, res. 5 (v, mp) 5. beträffande utbildning att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 10 lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna, 6. beträffande vindkraft och försvaret att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkandena 12 och 13 lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna, res. 6 (mp) 7. beträffande internationellt samarbete att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 8 lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna.
Utskottet hemställer att ärendet behandlas efter endast en bordläggning.
Stockholm den 6 mars 1997
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Iréne Vestlund (s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Anders Svärd (c), Ola Rask (s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp) och Åke Carnerö (kd), Ulf Kero (s) och Rolf Gunnarsson (m).
Reservationer
1. Övergripande om försvaret och miljön (mom. 1) Annika Nordgren (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Naturvårdsverket har? och på s. 10 slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse: Försvarets forskningsanstalt (FOA) har lämnat förslag till en miljöstrategi för Försvarsmakten. I rapporten skriver FOA att målet för det militära försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt hållbart försvar och att försvaret skall ha ambitionen att vara en förebild för det övriga samhället i miljöarbetet. Försvarsmakten och Fortifikationsverket ställer sig dock tveksamma till att Försvarsmakten skall vara en förebild för miljöarbetet i samhället. Försvars-makten skriver i Försvarsmaktsplan 1997, bilaga 13 Miljöarbete, miljötillsyn och miljöpolicy att man skall bedriva ett miljöarbete inom de ramar som huvuduppgiften ställer. Försvarsmakten kan ?möjligen utgöra ett exempel för andra aktörer. Därifrån till att vara ledande är ett stort steg?. Regeringen håller i proposition 1996/97:4, Totalförsvar i förnyelse, med om detta och anser att Försvarsmakten redan genom sitt agerande hittills kan betraktas som ett exempel för andra. Detta bör enligt regeringen gälla alla myndigheter inom den militära sektorn. Utskottet har dock noterat att i den norska Miljöplan Försvaret 1992 står att det norska försvaret i all sin verksamhet skall inarbeta en medveten hållning till miljöfrågor och vara en föregångare med hänsyn till att efterleva nationella och internationella miljöbestämmelser, lagar och regler. Dessutom skall det norska försvaret vara en pådrivare för att främja leverantörers vilja och nivå att leverera miljövänliga produkter som är producerade med miljövänliga metoder. Det skall vara tydligt och klart att försvaret väljer de miljömässigt bästa lösningarna. Detta bör enligt utskottets mening även gälla i Sverige. Utskottet anser att målet för Försvarsmakten skall vara ett ekologiskt hållbart försvar. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 1 bör därför bifallas av riksdagen. dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?I samma? och på s. 11 slutar med ?därför avslås av riksdagen? bort ha följande lydelse: Totalförsvaret måste ligga i täten när det gäller miljöfrågorna, särskilt nu när miljöhoten ingår i det säkerhetspolitiska begreppet. Försvarets miljöengagemang, i teori men framför allt i praktik, har givetvis betydelse både för folkförankringen och för trovärdigheten i och med att miljöförstöring är ett säkerhetspolitiskt problem. Försvarsmakten har vissa undantag från miljölagstiftningen, t.ex. för haloner som används som brandsläckningsmedel. Försvarsmakten anser att det är av avgörande betydelse att regeringen i kommande miljöbalk får möjlighet att i vissa fall medge undantag från miljölagstiftningen för Försvarsmakten. Utskottet anser att miljömålen och miljöarbetet skall delas av alla i samhället, utan undantag för Försvarsmakten. Det skulle omöjliggöra den önskvärda ambitionen att vara i täten när det gäller miljöfrågorna. Det anförda innebär att även yrkande 9 i nyss nämnda kommittémotion bör bifallas. I Riodeklarationens princip 25 kan vi läsa: ?Fred, utveckling och miljöskydd är beroende av varandra och odelbara.? I rapporten Miljöstrategi för Försvarsmakten skriver Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms) ?Miljöfrågorna har hittills inte i nämnvärd omfattning påverkat avvägningar som rör Försvarsmaktens storlek och struktur.? Man skriver också ?Miljöhänsyn kan och bör vara en faktor som vägs in vid dimensionering och inriktning.? Enligt utskottets mening skall de miljömässiga effekterna av beslut rörande t.ex. lokaliseringar av flottiljer, garnisoner, övnings- och skjutfält vägas in i beslutsunderlaget inför nästa försvarsbeslut. Utskottet anser att det skall genomföras miljökonsekvensbeskrivningar av de förslag som Försvarsmakten presenterar inför nästa försvarsbeslut. I miljöstrategin skriver fms att ett försvar ofrånkomligt använder resurser ?i olika former och dessa resurser skulle kunna användas i mer produktiva sektorer?. I Agenda 21 står det att ?omfördelning av de resurser som för närvarande anslås för militära ändamål? kan användas som en källa för genomförandet av de olika åtgärderna i handlingsprogrammen. I samband med förberedelsearbetet inför nästa försvarsbeslut skall enligt utskottets mening också konkreta avvägningar gentemot andra sektorer i samhället ske, vilket FOA också föreslår. Vad utskottet här har anfört innebär att riksdagen bör bifalla kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 11. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande övergripande om försvaret och miljön att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fö2 yrkandena 1, 9, 11 och med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkandena 2 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,
2. Ammunition och miljön (mom. 2) Jan Jennehag (v) och Annika Nordgren (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?I regleringsbrevet? och på s. 12 slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett förslag på slutdatum och en avvecklingsplan för användning av blyad ammunition i den svenska Försvarsmakten. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 5 bör därför bifallas. Enligt rapporten Försvarets miljöfarliga lämningar finns det 104 dokumenterade dumpningsplatser; 26 till havs, en i Vänern, en i Vättern, 69 i andra insjöar samt fem i gruvhål. I Vänern finns det ca 60 kg kvicksilver från militära dumpningar. I Försvarsmaktens lägesrapport över miljöfarliga lämningar konstaterar man att de föreslagna åtgärderna för hantering av miljöfarliga lämningar kommer att kosta ca 80 miljoner kronor. Då är inte kostnaderna för dumpad ammunition inräknade. I delrapporten redovisas en preliminär saneringsplan för objekten i riskklass två under perioden 1997-2001. Denna saneringsplan innehåller inte dumpad ammunition. Regeringen skriver i propositionen att en redovisning av frågorna om dumpad ammunition avses bli lämnad år 1997. Likaså framhåller man betydelsen av att miljöfarliga lämningar saneras i enlighet med efterbehandlingsplanen. Utskottet vill för sin del klart uttala att även dumpad ammunition i vatten skall bärgas. Dumpad ammunition är för närvarande inte klassad såsom miljöfarlig. Detta måste enligt utskottets mening ändras. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 4 bör därför bifallas. Försvaret måste enligt utskottets mening i all sin verksamhet inarbeta en medveten hållning till miljöfrågor och vara en föregångare med hänsyn till att efterleva nationella och internationella miljöbestämmelser, lagar och regler. Det skall vara tydligt och klart att försvaret skall välja de miljömässigt bästa lösningarna. Utskottet anser att målet för Försvarsmakten skall vara ett ekologiskt hållbart försvar. Försvaret skall tillämpa återvinning vid destruktion av ammunition. Med anledning av detta anser utskottet att det inte bör ske någon sprängning av ammunition vid Älvdalens skjutfält. Motion Fö319 (mp) yrkandena 1-5 bör således bifallas av riksdagen. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande ammunition och miljön att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fö2 yrkandena 4 och 5 och 1996/97:319 yrkandena 1-5 samt med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,
3. Övnings- och skjutfält (mom. 3) Lennart Rohdin (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 återges under rubriken Övnings- och skjutfält bort ha följande lydelse: Skjutfältet vid Torhamns udde är ett tydligt exempel på att viktiga konkurrerande intressen kan stå emot varandra vad avser försvarets behov och angelägna miljö- och naturvårdsintressen. I takt med att försvarets såväl freds- som krigsorganisation minskar i volym, minskar också försvarets omedelbara behov av övnings- och skjutfält. Därmed ökar möjligheten att avstå från att ta i anspråk områden av angeläget miljö- och naturvårdsintresse. Utskottet vill emellertid framhålla att behovet av ytterligare kapacitet avseende övnings- och skjutfält är en viktig begränsande faktor i samband med ett eventuellt framtida beslut om anpassnings- eller tillväxtåtgärder. Utskottet anser därför att riksdagen inte skall uttala sig för en avveckling av skjutplatsen vid Torhamns udde. Däremot bör Försvarsmakten överväga att tills vidare avstå från att utnyttja övnings- och skjutfält, som till följd av försvarets minskade organisation inte erfordras och där det föreligger konkurrens med angelägna miljö- och naturvårdsintressen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande övnings- och skjutfält att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fö2 yrkande 6, 1996/97:Fö9 yrkandena 1-3 och 1996/97:Fö331 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,
4. Övnings- och skjutfält (mom. 3) Annika Nordgren (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 återges under rubriken Övnings- och skjutfält bort ha följande lydelse: Utskottet anser att miljöhänsyn skall ingå i underlaget för beslut gällande Försvarsmaktens etableringar och avyttranden av t.ex. övningsmark. Det krävs enligt utskottets mening en framförhållning med hänsyn till morgondagens miljöproblem och miljökrav. Utskottet anser det vara av yttersta vikt att de lämningar av övnings- och skjutfält som sker efter försvarsbeslutet genomförs på ett för miljön godtagbart sätt. Det är också naturligtvis viktigt att beakta bl.a. miljöhänsynen när det gäller lokaliseringar av övnings- och skjutfält. Detta är också viktigt med tanke på folkförankringen. Inför kommande försvarsbeslut vill utskottet framhålla betydelsen av att miljöhänsyn tas inför beslut om lokaliseringar och avyttringar. Motionerna Fö2 (mp) yrkande 6 och Fö9 (mp) yrkandena 2 och 3 bör därför bifallas av riksdagen. Försvarets materielverk har en skjutplats inom naturreservatet Torhamns udde. Här finns också kustartilleriet, som använder en del av området som övningsfält. Torhamns udde är ett riksintresse för den vetenskapliga och kulturella naturvården. Området rymmer betydande biologiska, främst ornitologiska, naturvärden. Enligt vad utskottet erfar har det under den senaste tiden förekommit få skjutningar vid naturreservatet Torhamns udde, dessa få skjutningar omöjliggör dock verksamhet vid Torhamns fågelstation. Utskottet vill med anledning av detta uttala sig för en avveckling av skjutplatsen vid Torhamns udde. Motionerna Fö9 (mp) yrkande 1 och Fö331 (s) bör sålunda bifallas av riksdagen. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande övnings- och skjutfält att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fö2 yrkande 6, 1996/97:Fö9 yrkandena 1-3 och 1996/97:Fö331 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,
5. Buller (mom. 4) Jan Jennehag (v) och Annika Nordgren (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12-13 återges under rubriken Buller bort ha följande lydelse: Miljömålen för buller är till år 2000 65 dBA ekvivalentnivå ute, 35 dBA inne och 45 dBA maxnivå inne. På lång sikt skall motsvarande värden vara 55 dBA ute, 30 dBA inne och maxnivån ute skall vara 70 dBA. Naturvårdsverket och Koncessionsnämnden för miljöskydd har föreslagit en nivå på 90 decibel. Detta accepterade inte Försvarsmakten, som överklagade för att högsta tillåtna bullernivå skall vara 100 decibel. Regeringen har nyligen föreslagit att ett åtgärdsprogram upprättas och genomförs i två etapper mot bullerstörningar i befintlig bebyggelse. Regeringen skriver att toleransen mot buller från militär verksamhet bör vara högre än för annan verksamhet. I och med detta åtgärdsprogram tillmötesgår regeringen Försvarsmaktens krav. Utskottet anser att en decibelnivå på 100 dBA är oacceptabel och att det inför nästa försvarsbeslut skall tas hänsyn till att bullergränsen skall vara 65 dBA, vilket då kommer att påverka placeringen av flygflottiljer och övningsfält. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 7 bör således bifallas. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande buller att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fö2 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,
6. Vindkraft och försvaret (mom. 6) Annika Nordgren (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13-14 återges under rubriken Vindkraft och försvaret bort ha följande lydelse: Försvarsmakten har avstyrkt bygglov av vindkraftverk med hänsyn till försvarsintresset vid mellan 40 och 50 % av ansökningarna. Anledningen är att vindkraftverk i vissa fall sägs störa radio- och radarsignaler från försvarets anläggningar. Försvardepartementet inrättade hösten 1995 en samarbetsgrupp rörande frågor om försvaret och vindkraftsintresset. En flerårig studie huvudstudie har föreslagits börja år 1998 med syfte att utveckla modeller för vindkraftens inverkan på militära system. Utskottet anser dock att kunskaperna om signalspaningsstörningar är tillräckligt stor för att de skyddszoner som Försvarsmakten tillämpar omedelbart bör ändras så att inte längre nyetableringar av vindkraftverk hindras av Försvarsmakten på tveksamma grunder. Vindkraften är viktig för att minska sårbarheten i vårt samhälle. Försvarsberedningen har slagit fast att kärnkraften är ett sårbarhetshot genom risken för terroristdåd och bristande kontroll över avfall från kärnkraftsverksamhet. Följaktligen anser utskottet att det borde vara i Försvarsmaktens intresse att stödja övergången till säkrare energisystem och ett robustare samhälle. På många områden använder man sig av teknik för att lära sig mer om den. Detta borde Försvarsmakten enligt utskottets mening ta fasta på och genomföra en vindkraftssatsning. I Miljöstrategi för Försvarsmakten står att läsa: ?För Försvarsmakten är det både ur miljö- och säkerhetssynpunkt viktigt att satsa på förnybara energikällor. Om energin kan produceras lokalt innebär det att Försvarsmakten blir mindre sårbar och att den negativa miljöpåverkan kan minska. Vilken typ av förnybar energi som man satsar på bör bestämmas utifrån lokala förutsättningar. I likhet med det civila samhället bör också ambitionen vara att minska energianvändningen.? Utskottet ställer sig bakom denna ambition. Det anförda innebär att riksdagen bör bifalla kommittémotion Fö2 (mp) yrkandena 12 och 13. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande vindkraft och försvaret att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fö2 yrkandena 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna. Särskilda yttranden
Särskilt miljöskadliga vapen (mom. 1 del av) Annika Nordgren (mp) anför: Inom definitionen ?ett ekologiskt hållbart försvar? bör enligt min mening också ingå att särskilt miljöskadliga vapen bör undvikas på samma sätt som t.ex. de anti-personella minorna med hänvisning till ?särskilt inhumana vapen?. I Riodeklarationens princip 24 sägs det: ?Stater måste - - - respektera folkrättens regler till skydd för miljön vid väpnad konflikt.? Detta underlättas genom att man i fred undviker att planera för och anskaffa vapen till krigföring som är speciellt förödande för miljön. Jag anser att arbetet med att identifiera särskilt miljöfarliga vapen bör prioriteras, liksom arbetet med miljöstrategier och övervägandefrågor mellan militära och civila insatser.
Buller (mom. 4) Lennart Rohdin (fp) anför: Tystnaden är en bristvara och den ostörda miljö vi behöver för rekreation och friluftsliv blir en allt knappare resurs. Framför allt gäller detta konstaterande de bostadsnära miljöerna i och i närheten av våra större tätorter, där människor dagligen lever och vistas. Riksdagens beslut år 1994 om en handlingsplan mot buller är inte tillräckligt. Det finns sålunda inte några bindande riktlinjer för buller från vägtrafik, flyg eller tåg i utomhusmiljö. Kommunala och andra myndigheter har därmed svårt att hantera bullerfrågor i olika sammanhang, såväl vid klagomål från enskilda personer som vid bedömning av bullerfrågor i samband med planering och bygglov. Vad avser försvaret är det framför allt fråga om buller från den verksamhet som bedrivs vid landets flygflottiljer. I takt med att antalet flygflottiljer minskar, och att dessa successivt utrustas med JAS 39 Gripen, är det rimligt att allt större hänsyn tas till behovet av bullerbekämpning också vad avser den militära flygverksamheten. Naturvårdsverket och Koncessionsnämnden för miljöskydd har i detta sammanhang förordat en högsta bullernivå på 90 decibel jämfört med Försvarsmaktens uppfattning om 100 decibel. Successivt bör dessa krav skärpas ytterligare så att de så långt möjligt stämmer överens med de krav som ställs på bullerbekämpning i samhället i övrigt.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Propositionen.......................................1 Myndigheternas underlag m.m. 1 Regeringens överväganden 3 Motionerna..........................................4 Yrkandena 4 Sammanfattning av motionerna 5 Utskottet...........................................9 Övergripande om försvaret och miljön 9 Ammunition och miljön 11 Övnings- och skjutfält 12 Buller 12 Utbildning 13 Vindkraft och försvaret 13 Internationellt samarbete 14 Hemställan 14 Reservationer......................................15 1. Övergripande om försvaret och miljön (mom. 1) 15 2. Ammunition och miljön (mom. 2) 17 3. Övnings- och skjutfält (mom. 3) 18 4. Övnings- och skjutfält (mom. 3) 18 5. Buller (mom. 4) 19 6. Vindkraft och försvaret (mom. 6) 20 Särskilda yttranden................................21 Särskilt miljöskadliga vapen (mom. 1 del av) 21 Buller (mom. 4) 21