Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2005
Betänkande 2004/05:FÖU1
Försvarsutskottets betänkande2004/05:FÖU1
Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2005
Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen till anslag, bemyndiganden, investeringsplaner, avgiftsuttag, låneramar och krediter inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för år 2005. Sammanlagt föreslås anslag inom utgiftsområdet på 44,1 miljarder kronor, varav drygt 40,6 miljarder kronor inom politikområdet Totalförsvar och knappt 3,5 miljarder kronor inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. I ett anslag till Försvarsmakten har beräk- nats 1,4 miljarder kronor för fredsfrämjande truppinsatser, vilket är en ökning med 200 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår. Ett förslag av m, fp, kd och c om att öka resurserna till Försvarsmakten med 400 miljoner kronor jämfört med regeringens avstyrks av utskottet. Ett särskilt yttrande av m, fp, kd och c bifogas betänkandet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret
2005
a) Riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt
bered-
skap mot sårbarhet för budgetåret 2005 i enlighet med vad utskottet
föreslår (bilaga 2). Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
(utg.omr. 6) punkt 15 och avslår motionerna 2004/05:Fö248 (m),
2004/05:Fö253 (c) och 2004/05:Fö254 (kd).
b) Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 utnyttja en kredit på
högst 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden föreligger. Därmed bifaller riks-
dagen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 1.
c) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för
Försvarsmakten för perioden 2005-2007. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 2.
d) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för
Försvarets materielverk för perioden 2005-2007. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 4.
e) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Försvarets mate-
rielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst
25 000 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital. Där-
med bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 5.
f) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för
Kustbevakningen för perioden 2005-2007. Därmed bifaller riksda-
gen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 6.
g) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för
Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor,
för perioden 2005-2007. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 8.
h) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för
Krisberedskapen för perioden 2005-2007. Därmed bifaller riksda-
gen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 9.
i) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Statens rädd-
ningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskaps-
investeringar på högst 660 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 11.
j) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Socialstyrelsen
disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvester-
ingar på högst 200 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposi-
tion 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 12.
k) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot
allvarliga hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunika-
tion till högst 100 000 000 kr under 2005. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 13.
m) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till
högst 250 000 000 kr under 2005. Därmed bifaller riksdagen propo-
sition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 14.
2. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling besluta om
beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck-
ling som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst
68 500 000 000 kr efter 2005. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 3.
3. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:2 Förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 7:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta
om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 15 000 000 kr efter 2005. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 7.
4. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 7:5
Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning
och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera
svåra påfrestningar på samhället i fred, som inklusive tidigare gjorda be-
ställningar medför utgifter på högst 403 750 000 kr efter 2005. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 10.
5. Försvarsmaktens kostnader för stöd till hovets aktiviteter
Riksdagen avslår motion 2004/05:Fö213 (s).
Stockholm den 23 november 2004
På försvarsutskottets vägnar
Eskil Erlandsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil Erlandsson
(c), Tone Tingsgård (s), Ola Rask (s), Ola Sundell (m), Allan
Widman (fp), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s),
Erling Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson (v), Britt-Marie
Lindkvist (s), Åsa Lindestam (s), Heli Berg (fp), Peter
Jonsson (s), Karin Enström (m), Marie Nordén (s) och Carl-
Axel Roslund (m).
Redogörelse för ärendet
I betänkandet behandlas proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005
- Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, samt motionerna
2004/05:Fö213 (s), 2004/05:Fö248 (m), 2004/05:Fö253 (c) och 2004/05:
Fö254 (kd).2004/05 FöU1
Utskottets överväganden Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet omfattar * politikområdet Totalförsvar * politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrest- ningar. * Politikområdet Totalförsvar består av * verksamhetsområdet Det militära försvaret * verksamhetsområdet Det civila försvaret. Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar omfattar * verksamhetsområdet Svåra påfrestningar * verksamhetsområdet Skydd mot olyckor. UTGIFTSUTVECKLING INOM UTGIFTSOMRÅDET Miljoner kronor Utfall 2003 Budget 20041 Prognos 2004 Förslag 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007 Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrest- ningar 2 933 3 143 2 933 3 492 3 458 3 414 Politikområde Totalförsvar 42 196 41 204 39 593 40 654 40 461 39 787 Totalt för utgiftsom- råde 6 45 129 44 346 42 526 44 147 43 918 43 202 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (be tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005. Politikområde Totalförsvar Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap definierat totalförsvar som verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Totalförsvar avser således en verksamhet och inte en orga- nisation. Med totalförsvarets resurser avses alla de resurser som finns för totalförsvarets verksamhet. Politikområdet omfattar planering, förberedelser och utnyttjande av totalförsvarets resurser för att uppnå de av riksdagen an- givna målen samt att på andra sätt stödja svensk säkerhetspolitik. Totalförsvaret omfattar verksamhetsområdena * det militära försvaret * det civila försvaret. UTGIFTSUTVECKLING INOM POLITIKOMRÅDET TOTALFÖRSVAR Miljoner kronor Utfall 2003 Budget 20041 Prognos 2004 Förslag 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007 6:1 Förbands- verksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 21 598,6 21 673,6 21 361,8 22 125,2 21 425,8 19 910,0 6:2 Materiel, an- läggningar samt forskning och teknikutveckling 19 350,4 18 391,1 17 107,3 17 391,1 17 865,0 18 669,0 6:3 Krisbered- skaps- myndigheten 127,0 143,3 134,3 144,6 144,3 146,8 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar 15,0 17,3 16,4 17,5 17,7 18,0 6:5 Totalförsva- rets pliktverk 233,3 245,1 234,6 248,0 250,4 254,6 6:6 Försvarshög- skolan 31,7 30,4 27,8 30,6 30,9 31,5 6:7 Försvarets radioanstalt 473,3 415,3 399,7 424,8 451,8 479,2 6:8 Totalförsva- rets forsknings- institut 188,8 192,2 181,6 189,8 192,1 195,5 6:9 Stöd till fri- villiga försvars- organisationer inom totalför- svaret 88,2 88,3 86,6 75,7 75,7 75,7 6:10 Nämnder m.m. 6,6 7,1 5,8 7,1 7,1 7,1 Äldre anslag upp- fört på statsbud- geten 2002 83,1 37,1 Totalt för poli- tikområde Totalförsvar 42 196,2 41 203,6 39 592,9 40 654,4 40 460,8 39 787,4 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (be tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005. Regeringen redovisar i budgetpropositionen att den i propoposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar föreslår riksdagen ett nytt mål för politikområdet. Re- geringen föreslår att målet, i avvaktan på en översyn av mål inom utgiftsom- rådet, skall vara att * bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld, * * hävda vår territoriella integritet, * * försvara Sverige mot väpnat angrepp och * * värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktio- nerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. * Verksamhetsområde Det militära försvaret Omfattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och resultatbedömning Utskottet redovisar här var regeringen i budgetpropositionen anfört om om- fattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och resultat- bedömning (s. 18-52). Propositionen Det militära försvaret omfattar den verksamhet som bedrivs av Försvarsmak- ten och delar av den verksamhet som bedrivs av de totalförsvarsgemensamma myndigheterna. Dessa utgörs av Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk och Försva- rets radioanstalt. Vidare finansieras viss verksamhet utförd av frivilliga för- svarsorganisationer, Svenska Röda Korset, Centralförbundet Folk och Försvar samt vissa mindre nämnder inom verksamhetsområdet. Bedömning av operativ förmåga Försvarsmaktens bedömning av förmågan till försvar mot väpnat angrepp är att förmågan är godtagbar. Vid ett försämrat omvärldsläge bedöms brister finnas inom områdena ledning, underrättelseinhämtning, logistik och heli- kopterunderstöd. Försvarsmaktens bedömning av förmågan att hävda vår territoriella integ- ritet är att den är godtagbar. Avsaknad av ett gemensamt operativt lednings- och övervakningssystem innebär vissa begränsningar. Försvarsmakten bedömer att förmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden är godtagbar och i enlighet med regeringens krav och ambitioner inom ramen för internationellt engagemang. Personalens och förbandens ökade internationella erfarenheter från såväl internationella insatser som internationell övningsverksamhet samt tillförsel av ny materiel har bidragit till att successivt utveckla och höja denna förmåga. Inom områdena lednings- metodik, ledningssystem, materiel och utbildning behövs alltjämt fortsatt anpassning och utveckling. Försvarsmaktens bedömning av förmågan att stärka det svenska samhället är att den sammantaget sett är god. Beträffande förmåga till anpassning bedöms enligt Försvarsmakten möj- ligheten att på kort sikt (högst ett år efter regeringsbeslut) kunna utveckla förmågan att möta insatser av fjärrstridsmedel och begränsade luftrörliga insatsstyrkor som godtagbar. Förmågan att på medellång sikt (inom fem år efter regeringsbeslut) efter beslut om anpassningsåtgärder kunna möta mer omfattande militära operationer anges vara godtagbar. Regeringens analys och slutsats är att försvarsreformen inte i alla delar har kunnat genomföras i den takt och i den utsträckning som ursprungligen an- togs. Regeringen vill dock understryka vikten av att riksdagens tidigare fatta- de beslut om det militära försvarets inriktning mot ett flexibelt insatsförsvar fullföljs. De brister som redovisats är i flera fall desamma som redovisades efter verksamhetsåret 2002. Dessa begränsningar finns bl.a. inom förmågan till ledning på operativ nivå, operativ logistik, underrättelseinhämtning samt uthållighet vid genomförande av operationer. Trots bristerna i genomförandet gör regeringen bedömningen att den operativa förmågan är godtagbar mot bakgrund av att omvärldsläget förbättrats ytterligare i Sveriges närområde. När det gäller förmåga till väpnad strid på högre nivåer, har under 2003 denna till vissa delar kunnat höjas bl.a. genom en samlad slutövning med markstridskrafter och stabs- och ledningsövningar. Regeringen vill särskilt betona vikten av att förmågan att leda förband på högre nivåer kontinuerligt utvecklas då detta är en viktig och efterfrågad kompetens vid internationella insatser såväl på förbandsnivå som vid placering av stabsofficerare i multina- tionella staber. Regeringen bedömer att förmågan till internationella insatser har fortsatt att utvecklas i en positiv riktning. Genom deltagande i bl.a. EU:s insats i Demokratiska Republiken Kongo, erhölls värdefulla kunskaper och erfaren- heter avseende snabbinsatser. Utöver detta har Försvarsmaktens deltagande i internationell övningsverksamhet bidragit till utveckling av såväl insatsorga- nisationen som den operativa förmågan. Förmågan att stärka samhället vid svåra påfrestningar är precis som förra verksamhetsåret god. Under 2003 har en omfattande samverkan med andra myndigheter genomförts. Genom denna samverkan samt med erfarenheter från genomförda insatser har förmågan vidmakthållits på en god nivå. Stridskrafternas utveckling Operativ ledning och logistik består av Högkvarteret med stabsförband, Ope- rativa insatsledningen (OPIL) med stabsförband samt operativ transport- bataljon m.m. Vid förbanden har grundutbildning genomförts med goda resul- tat, och utbildningsmålen har i huvudsak nåtts. Markstridskrafterna består av divisionsförband, armébrigadförband samt nationella skyddsstyrkor inklusive hemvärn. Under 2003 har bl.a. följande förband utbildats: * en reducerad artilleribataljon, * * delar av en divisionsluftvärnsbataljon, * * en reducerad jägarbataljon, * * tre reducerade mekaniserade bataljoner, * * delar av en underhållsbataljon och * * delar av en pionjärbataljon. * Under 2003 var utvecklingen av förband anmälda till internationella styrkere- gister inklusive genomförandet av internationella insatser och utveckling av förband med hög beredskap i insatsorganisationen prioriterad. Regeringen bedömer att de brister som Försvarsmakten har redovisat avse- ende markstridsförbandens förmåga till största delen beror på brister i perso- nalens antal eller utbildningsnivå. I huvudsak är båda dessa faktorer beroende av den omfattande omstrukturering som berör flertalet av förbanden. Tidigare år har Försvarsmakten redovisat påtagliga brister i förmågan att leda förband i högre nivåer. Regeringen bedömer att denna förmåga har ökat något och att den i dag i allt väsentligt är godtagbar. För att inte dessa bris ledningen av förband i högre nivåer skall återkomma är det nu av stor bety- delse att förmågan vidmakthålls och utvecklas genom flera övningar. Sjöstridskrafterna har bestått av sex grundorganisationsförband samt 13 för- band i insatsorganisationen. Under 2003 har bl.a. följande förband vidmakt- hållits: * signalspaningsfartyget Orion, * * en marin underhållsbataljon, * * två ytstridsflottiljer, * * en minkrigsflottilj, * * en ubåtsflottilj och * * tre amfibiebataljoner. * Försvarsmakten bedömer att förmågan hos de marina förbanden överlag är god. Den inriktning och de mål som sattes upp av regeringen för 2003 har i huvudsak uppnåtts. Såväl ytstridsförbanden, amfibieförbanden som ubåts- förbanden har deltagit i internationell övningsverksamhet och i systemverifie- ring. Enligt regeringens bedömning är tillståndet inom sjöstridskrafternas för- band överlag gott och de flesta förband har en god utvecklingsprognos. Öv- ningar har genomförts med gott resultat och inriktningen av sjöstridskrafterna i stort har följts och genomförts under verksamhetsåret. Sjöstridskrafternas materiella förnyelse har fortskridit som planerat. I luftstridskrafterna har under 2003 bl.a. ingått tre stridsledningsbataljoner, radarflyggrupp FSR 890, åtta flygbasbataljoner, fem divisioner JAS 39 Gri- pen, två divisioner JA 37 Viggen, en division AJS 37 Viggen, fyra centrala transport-flygdivisioner och två helikopterbataljoner. Vid flygvapnets lednings- och underhållsförband har de uppsatta utbild- ningsmålen för basbataljon 04 och strilbataljon 04 i allt väsentligt nåtts. Inom JAS 39-förbanden har utbildning av sex flygförare pågått under året. Utbildningen skulle ha avslutats under 2003 men har försenats i cirka ett halvår på grund av de ekonomiska neddragningarna. Mot bakgrund av de ekonomiska neddragningarna har omskolningsverksamheten under senare delen av året nedprioriterats till förmån för uppbyggnaden av SwAFRAP JAS 39 som rekryterats, bemannats och utbildats. Uppbyggnaden av SwAFRAP har krävt kraftfulla prioriteringar inte bara mot Gripenförbanden utan även gentemot övriga flygsystem. Regeringen anser att det är positivt att uppbyggnaden av SwAFRAP JAS 39 skett och att den internationella övning som telekrigsförbandet SK 37 deltog i visade att förbandet kunde mäta sig internationellt. Det är dock oroväckande att uppbyggnad av SwAFRAP JAS 39 i kombination med exportstödsats- ningar och förseningar i leveransen av flygplan synes ha krävt prioriteringar gentemot såväl Gripenförband som andra flygsystem. Enligt regeringen har 2003 varit ett år med flera tragiska olyckor inom he- likopterförbandet. Regeringen kommer att nogsamt följa det fortsatta säker- hetsarbetet inom helikopterverksamheten. Det går inte att göra en sammantagen bedömning av förmågan för helikop- terbataljonerna då de är under fortsatt utveckling och inte skall vara operativ förrän 2008. När det gäller utvecklingen mot det nätverksbaserade försvaret anser reger- ingen att det är väsentligt att denna utveckling sker tillsammans med andra myndigheter, kommuner och landsting. Genom detta kan förutsättningar skapas för att aktörer som verkar inom krishanteringsområdet höjer samhäl- lets förmåga att samordnat hantera svåra kriser eller påfrestningar på samhäl- let i fred, kris eller krig. Försvarsmaktens arbete inför detta har inletts. Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis successivt pröva Försvars- maktens hemställningar om ytterligare steg i utvecklingen av utvecklingspro- cesserna fram till systemdemonstratorerna 2005 och 2006. I detta arbete stöds Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) av Statskontoret. Under 2003 skedde en nyrekrytering till hemvärnet med omkring 2 700 per- soner. Av dessa var ca 70 % under 35 år. Andelen kvinnor i hemvärnsförban- den har ökat till ca 15 %. Trots nyrekryteringen har hemvärnspersonalen i förbanden minskat från ca 54 900 till ca 52 500. Vidmakthållande och utveck- ling av hemvärnsförbanden har inte kunnat ske på planerat sätt. Kontrakts- uppfyllanden inom hemvärnsförbanden har minskat under 2003. Hemvärnets framtida numerär och uppgifter behandlas inom ramen för proposition 2004/05:5. Under 2003 har en minskning av hemvärnets personal skett. Detta kan ses som en anpassning till en framtida numerär. Enligt reger- ingen torde bemanningsgraden av de enskilda hemvärnsförbanden, och de regionala skillnaderna dem emellan, ha större betydelse. Regeringen ser det som positivt att medelåldern inom hemvärnet fortsätter att sjunka. Detsamma gäller ökningen av andelen kvinnor. Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling Under 2003 har Försvarsmakten bl.a. fått leverans av följande materielsy- stem: * en första leverans av JAS 39 C ur delserie 3, * * splitterskyddade stridsbåtar 90 HS, * * långvågsradio för ubåtskommunikation, * * helikopter 15 (i provisorisk utformning), * * kulspruta 90 B och * 200 personterrängbilar. Flera viktiga materielsystem är dessutom under leverans till Försvarsmakten: * ledningssystem för logistikbataljon som skall ingå i nordisk brigad, me- kaniserad bataljon och pansarterrängbilsbataljon, * * skyddspaket till stridsfordon 90 avsedda för internationell tjänst, * * splitterskyddat trupptransportfordon, delserie 2, * * hårdmålsgranat Bonus till artilleriet och * Luftvärnsrobotsystem 97 och underrättelseenhet 23. Under året har implementeringen av Försvarsmaktens strategi för forskning och teknikutveckling, den s.k. FoT-strategin, inriktats mot att stödja utveck- lingen av det nätverksbaserade försvaret. Regeringen bedömer att sambandet mellan Försvarsmaktens forskning och teknikutveckling och dess operativa behov bör göras tydligare, där så är möj- ligt. Regeringen finner det positivt att Försvarsmakten har ökat samverkan med den civila forskningen för att på så sätt ta till vara den civila tekniska vetenskapliga utvecklingen och som har betydelse för Försvarsmaktens forsk- ning och teknikutveckling. Det övergripande målet för Sveriges internationella försvarsmaterielsamar- bete är att på ett resurseffektivt sätt säkerställa att Försvarsmaktens behov a materiel kan tillgodoses, så att Försvarsmakten skall kunna lösa sina uppgifter såväl nationellt som internationellt. Som sista land ratificerade Italien under 2004 det s.k. sexnationersinitiati- vets ramavtal om åtgärder för att underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin genom Framework Agreemant/Letter of Intent (FA/LOI), vilket därmed kom att träda i kraft för samtliga deltagande natio- ner. Ett flertal förslag till underavtal (genomförandebestämmelser) har för- handlats fram. Regeringen har beslutat att underteckna samtliga dessa under- avtal. Enligt regeringen är det ett viktigt framsteg för samarbetet inom ramen för FA/LOI att avtalen för harmonisering av militära krav respektive forskning och utveckling har börjat implementeras. Regeringen bedömer att samtliga underavtal inom FA/LOI kommer att vara undertecknade under 2004 och att implementeringen av dessa därmed kan påbörjas. Såväl det gemensamma multilaterala materielsamarbetet mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige - benämnt NORDAC - som Sveriges bilaterala samarbete med dessa länder har fortsatt varit omfattande. Ett flertal projekt och arbetsgrupper har varit verksamma. Det nordiska försvarsmaterielsamarbetet har fortsatt att utvecklas positivt och har varit värdefullt för länderna. Det är enligt regeringens mening av vikt att samarbetet med de nordiska länderna, såväl det gemensamma som det bilaterala samarbetet, ytterligare fördjupas och effektiviseras. Sverige skall enligt regeringens mening fortsätta att utveckla sina bilatera- la samarbetsrelationer inom försvarsmaterielområdet med betoning på våra viktigaste samarbetsländer. Särskilt betydelsefulla är våra relationer med USA och Storbritannien - inte minst med avseende på utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar. Inom det bilaterala materielsamarbetet med Storbri- tannien finns potential att samarbeta såväl inom materielcykelns tidigaste faser som i senare utvecklingsskeden. Behovet av export och internationellt materielsamarbete har blivit allt tydliga re som ett medel att säkerställa försörjning av materiel och kompetens till det svenska försvaret, vilket motiverar ett ökande engagemang från Regerings- kansliet och myndigheterna. Även möjligheter till civil s.k. spin-off och civil synergieffekter motiverar exportstödet. Stödet har bedrivits samordnat och aktivt från såväl Regeringskansliet som myndigheterna. Regeringskansliet och myndigheterna skall fortsätta att utveckla formerna för exportstödet till försvarsindustrin. Med Försvarsmaktens operativa förmå- gebehov som grund bör exportmöjligheterna tidigt vägas in som en faktor i materielförsörjningen. Exportmöjligheterna bör också beaktas och lyftas fram vid deltagande i olika internationella forum, exempelvis inom ramen för EU:s försvarsbyrå (EDA) och inom FA/LOI. Insatser Beträffande grundberedskapen har Försvarsmakten under 2003 såväl med grundorganisationens resurser som med insatsorganisationen upprätthållit av regeringen beslutad beredskap. Särskilda beredskapskontroller och övningar har genomförts. Effekter av genomförd verksamhet har uppnåtts främst avse- ende förmåga att möta begränsade insatser, vidta skyddsåtgärder vid insatser mot civila och militära mål, möta intrång på vårt territorium, ingripa mot kränkningar samt avvisa säkerhetshot. Incidentberedskapen har upprätthållits med resurser ur grundorganisationen i enlighet med av regeringen ställda krav. Luft- och sjöbevakning samt strids- ledning enligt IKFN har genomförts. Den begränsade tillgängligheten på bl.a. radarsystemet PS 870 har medfört att kraven på radartäckning för sjöövervak- ning tidvis inte kunnat uppfyllas. Regeringen bedömer att Försvarsmakten med tillgängliga resurser upprätt- hållit beredskap för att upptäcka och ingripa mot kränkningar i enlighet med ställda krav. Följande förband med beredskap för internationella insatser har under 2003 varit anmälda till internationella styrkeregister: * två mekaniserade bataljoner, * * ett militärpoliskompani, * * ett ingenjörkompani med ammunitions- och minröjningsförmåga, * * en underhållsenhet, * * en underrättelsepluton, * * en televapentropp, * * en sjöminröjningsstyrka, * * ett korvettförband, * * ett ubåtsförband, * * ett transportflygförband samt * * ett spaningsflygförband. * Regeringen bedömer att beredskapen för internationella insatser har upprätt- hållits på en godtagbar nivå. I samband med att delar av ett förband har satts in i internationella insatser under 2003 och 2004 har det inte varit möjligt at inom de givna ekonomiska ramarna, upprätthålla beredskap med återstående delar av förbanden. Tillgängligheten, uthålligheten och flexibiliteten bör ses över i dessa delar. Inom samtliga samarbetsområden inom IPP där Försvarsmakten deltagit har utbytet till största delen varit gott och bidragit till att öka Försvarsmak internationella förmåga. I de flesta fall får detta effekt på utvecklingen och produktionen av nya förband, men i vissa fall kan erfarenheterna implemente- ras direkt i befintliga förband. När det gäller resultatet av genomförda internationella insatser anför reger- ingen bl.a. följande. En internationell fredsstyrka har funnits i Kosovo sedan juni 1999 och leds av Nato. Sverige har sedan hösten 1999 bidragit med trupp. Den svenska styrkan har under huvuddelen av året uppgått till ca 740 personer. Verksam- heten i den svenska bataljonen i Kosovo har under året till stor del fokuserat på övertagandet av brigadledningsansvaret efter Finland. Den 1 november 2003 övertog Sverige ledningen av den multinationella brigaden, MNB (C). Insatsen i Makedonien påbörjades den 31 mars 2003 och var den första EU-ledda militära krishanteringsinsatsen. Sverige deltog med stabsofficerare på olika nivåer och två övervakningsteam om ca 10 personer. Den totala operativa styrkan uppgick till 350 personer. Insatsen avslutades som planerat den 15 december 2003. Sverige har sedan början av 2002 deltagit med trupp i den multinationella fredsstyrkan i Afghanistan. Det svenska bidraget har under året bestått av ungefär 40 personer med till största delen uppgifter inom civil-militär- samverkan. Sverige har fr.o.m. mars 2002 haft två samverkansofficerare vid United States Central Command, (US Centcom) i Tampa, Florida. Regeringen be- dömer att säkerheten för det svenska bidraget till Isaf förbättrats genom den insyn Sverige erhållit vid US Centcom. Sverige har sedan juni 2003 deltagit i FN:s fredsbevarande mission (Mo- nuc) DR Kongo. Sverige var det första västlandet att bidra med trupp till insatsen, och det svenska bidraget har varit en flygplatsenhet med ansvar för flygplatsen i Kindu i nord-östra DR Kongo. Insatsen i Monuc i DR Kongo var planerad till 12 månader. Flygfältsenheten kunde därför enligt plan avvecklas med mycket gott resultat i juni 2004. Under våren 2003 beslutade EU att delta med en snabbinsatsstyrka i nord- östra DR Kongo med målet att stoppa övergrepp på civilbefolkningen, att förbättra den humanitära situationen och att ge stöd till FN:s ansträngningar samt till fredsprocessen i DR Kongo. Insatsen (Operation Artemis) var EU:s första snabbinsats och leddes av Frankrike. I enlighet med riksdagsbeslutet bestod det svenska bidraget av högst 100 personer ur specialförbandet som tjänstgjorde under drygt två månader. Insatsen rönte stor uppmärksamhet internationellt och ansågs som mycket lyckad. Vidare gav insatsen viktig erfarenhet av snabbinsatser och en förstärkt roll för Sverige inom EU/ESDP. Försvarsunderrättelseverksamhet Förmågan att följa, utnyttja och inrikta underrättelseproduktionen i vid me- ning har ytterligare stärkts. Vid Försvarets radioanstalt (FRA) hade underrättelseproduktionen under våren 2003 en stark fokusering mot Irak för att sedan övergå till normal verk- samhet inom etablerade rapporteringsområden. Sveriges internationella enga- gemang har dock höjt kraven på snabb anpassning till förändringar i upp- dragsgivarnas prioriteringar. Tonviktsförskjutningen mot nya hot fortsätter. Svårigheten att inhämta relevant kommunikation försvårar alltjämt bevak- ningen av vissa prioriterade frågor. Ett problem som under 2003 alltmer ac- centuerats är bristen på råmaterial, dvs. inhämtade signaler. För att öka produktionen till stöd för Försvarsmaktens internationella in- satser har den flygburna signalspaningen (S 102 B) även under 2003 i ökande omfattning inriktats mot Balkan. Inom Försvarsmakten leds underrättelsefunktionen av den militära underrät- telse- och säkerhetstjänsten (MUST). Under 2003 har MUST tagit fram un- derlag för Försvarsmaktens beredskap, operativa verksamhet och förbandsut- veckling samt för insatsorganisationens utveckling och materiell förnyelse. Arbete med förberedelser för internationella insatser har utförts liksom stöd till svenska förband i utlandsstyrkan. Bedömningar kring säkerhetshotet och utbildning för att förbättra säkerhetsskyddet har varit en del av detta. Underlag inför nya möjliga insatser har tagits fram. Regeringen konstaterar att Sveriges deltagande i internationella insatser medför ett ökat behov av underrättelser avseende såväl militära som politiska, socioekonomiska, säkerhets- och terrorismrelaterade förhållanden. Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är mycket snabb. Det breda kommersiella utbudet av olika produkter innebär utmaningar för signal- spaningen. Bristen på råmaterial beror till mycket stor del på att endast eter- buren kommunikation får inhämtas av FRA. Försvarsmaktens ökade deltagande i internationella insatser medför ett ökat behov av deltagande från FRA på flera områden. Utskottet Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen redovisat beträffande omfatt- ning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och resultatbedömning av det miltära försvaret. Inriktning av det militära försvaret under 2005 Utskottet behandlar/redovisar här vad regeringen har redovisat om inriktning- en av verksamheten under år 2005 av det militära försvaret (s. 52-59). Propositionen I proposition 2004/05:5 föreslår regeringen vilka krav på operativ förmåga som skall gälla för Försvarsmakten och bedömer där också att det militära försvaret inom ramen för sin huvuduppgift, förmågan att kunna föra väpnad strid, skall uppnå denna förmåga och genomföra de insatser som även krävs. Nedan följer regeringens bedömning av vilken inriktning för 2005 som i övrigt bör gälla för Försvarsmaktens verksamhetsgrenar. Stridskrafternas utveckling Under 2005 bör utbildnings- och övningsverksamheten inriktas mot att öka förmågan att verka med behovssammansatta styrkor inom ramen för samord- nade insatser. Härvid bör särskilt uppmärksammas arbetet med att bidra till och utveckla EU:s snabbinsatsförmåga. Förmågan att samverka med civila myndigheter bör vara fortsatt hög. Ut- vecklingen av förband, kompetens och förmåga bör ske samordnat och inom ramen för utvecklingen mot ett försvar på nätverksbaserad grund och en ökad internationell förmåga såväl kvalitativt som kvantitativt. Avveckling av förband och personal bör fullföljas snarast och genomföras skyndsamt. Det svenska bidraget till internationella styrkeregister bör successivt ut- vecklas mot en högre ambitionsnivå avseende förband, beredskapstider och uthållighet. Utgångspunkt bör vara de kapacitetsmål som är fastställda i EU Headline Goal 2010. Särskilda åtgärder bör vidtas för att säkerställa rekryteringen av totalför- svarspliktiga till internationella insatser. Inriktningen för operativ ledning och logistik under 2005 bör vara att inleda de av riksdagen beslutade reduktionerna inom grund- och insatsorganisa- tionen. Under 2005 kommer påbörjandet av omstruktureringen att vara en viktig uppgift för Försvarsmaktens centrala ledning. Den Operativa insatsledningens (OPIL) samlokalisering till Uppsala och kommande reduceringar av den centrala ledningen är andra förutsättningar i arbetet. Inriktningen för markstridskrafterna under 2005 bör vara att inleda de av riksdagen beslutade reduktionerna inom grund- och insatsorganisationen. Organisationen av snabbinsatsstyrkan skall påbörjas. Utbildningen bör inriktas mot att öka förmågan till väpnad strid i samman- satta och integrerade förband. Enligt vad som redovisats tidigare har förmåga att leda högre förband förstärkts genom övningsverksamhetens goda resultat. Regeringen anser att det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter denna utveck- ling för att stärka förmågan att leda högre förband. Det är inte minst viktigt ett internationellt perspektiv. Övningar med inslag av gemensamma operatio- ner, dvs. övningar med flera stridskrafter, är även fortsättningsvis av stor vi Den viktigare materieltillförseln för arméstridskrafterna under 2005 består av leveranser av pansarterrängbil 202/203 och måldetekterande artillerigranat (Bonus). Under 2005 planeras att utvecklingen av den moderniserade och dumperiserade versionen av haubits 77 påbörjas. Anskaffning är dock inte planerad förrän tidigast 2008. Inriktningen för sjöstridskrafterna under 2005 bör vara att inleda de av riks- dagen beslutade reduktionerna inom grund- och insatsorganisationerna samt prioritera utbildnings- och övningsverksamheten. Planeringen inför utveck- landet av förband med snabbinsatsförmåga är i detta avseende av särskild vikt. Regeringen anser att det är av vikt att det fortsatt bedrivs tillämpade öv- ningar med behovssammansatta styrkor. Vidare bör förbanden ha en god incidentberedskap. På motsvarande sätt anser regeringen att internationella övningar med förband anmälda till internationella styrkeregister bör ges stor vikt. Den materiella förnyelsen i insatsorganisationen kommer fortsatt att om- fatta bl.a. halvtidsmoderniseringen av minröjningsfartyg typ Landsort. Arbe- tet med att utveckla ett nytt torped-, min- och sensorsystem (TMS) fortsätter. Inriktningen för luftstridskrafterna under 2005 bör vara att inleda de av riks- dagen beslutade reduktionerna inom grund- och insatsorganisationen. Plane- ringen inför utvecklandet av förband med snabbinsatsförmåga är av särskild vikt. Inriktningen för luftstridskrafterna i övrigt innebär i huvudsak följand Vidareutvecklingen av Gripensystemet bör fortsätta, liksom den materiella utvecklingen med bl.a. tillförandet av JAS 39 C/D-plan. Utvecklingen av förmågan att genomföra precisionsbekämpning bör fortsätta. SwAFRAP bör prioriteras avseende materiel, utbildnings- och övningsverksamhet. Luft- stridskrafterna bör fortsätta att delta i såväl multinationell som bilateral öv ningsverksamhet i syfte att förbättra Försvarsmaktens samlade förmåga, främst på högre konfliktnivåer. Övningar på högre taktisk nivå bör genomfö- ras. I ordinarie utbildning bör grundläggande förmåga att delta i internationel la insatser skapas, dels genom nationell utbildning, dels genom medverkan i internationella övningar. Som regeringen tidigare har anmält till riksdagen är helikopterförbanden inne i en period med stora förändringar. Detta präglar förbanden, deras utveckling och förmåga i det korta perspektivet. Inriktningen av helikopterförbanden under 2005 bör fortsatt vara att utveckla helikopterbataljonen, med mark- och sjöoperativinriktning. Helikopterbataljonen fortsätter införandet av helikopter 14 och helikopter 15. Mot bakgrund av det begränsade antalet helikoptrar måste en prioritering ske mellan helikopterbataljonens uppgifter. Parallellt med anskaffningen kommer merparten av de befintliga helikop- tersystemen och helikoptrarna att avvecklas. När det gäller olika frågor som rör Försvarsmaktens personalförsörjning anför regeringen bl.a. följande. Regeringen anser att det är av vikt att volymen totalförsvarspliktiga redan under 2005 anpassas till den insatsorganisation som regeringen föreslår i proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar. Den föreslagna totalförsvars- pliktsvolymen, som bedöms uppgå till ca 10 000 inryckande, förutsätter att de mest motiverade uttas till tjänstgöring. Regeringen avser att ge Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten i uppdrag att redogöra för hur uppgifterna för de frivilliga försvarsorganisatio- nerna och behovet av frivillig personal bör se ut i framtiden. Totalförsvarets pliktverk är i högre utsträckning än övriga myndigheter to- talförsvarets ansikte mot det övriga samhället då kontakterna med allmänhe- ten är omfattande under mönstrings- och inskrivningsprocessen. Myndigheten skall därför intensifiera sitt arbete tillsammans med Försvarsmakten för att motverka ogynnsamma attityder och säkerställa att alla ungdomar, oaktat kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning m.m., känner sig välkomna och re- spekterade. Både Försvarshögskolan och Försvarsmaktens skolor har en speciell roll i det att de utbildar och formar officerare och chefer inom totalförsvaret. Re- geringen bedömer att ledarskapet är avgörande för att skapa en arbetsmiljö som främjar jämställdhet och ökad mångfald och där alla ges samma utveck- lingsmöjligheter. Det är viktigt att chefer inom det militära försvaret får til räckliga kunskaper om jämställdhets- och diskrimineringsfrågor för att kunna bli goda ledare i arbetslivet. Det är därför nödvändigt att Försvarsmakten och Försvarshögskolan verkar för att bidra till detta. Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling Under 2005 bör materielförsörjningen inriktas mot en förbättrad handlingsfri- het, en utvecklad styrning, en påbörjad framtagning av ett fördjupat underlag avseende nischer, en fördjupning av inriktningen för internationella samarbe- ten, en fortsatt utveckling av vissa materielprojekt, en vidareutveckling av samarbetsformer som ger ytterligare möjligheter till synergieffekter med civil teknik samt en utveckling av formerna för exportstöd. Vidare bör frågan om ett eventuellt utnyttjande av industrin som s.k. sy- stemhus, liksom industrins framtida roll avseende drift, underhåll och avveck- ling beredas under 2005. För att stärka styrningen av materielförsörjningen och kunna tillhandahålla kompetens inom områdena internationella samarbeten, export och försvarsin- dustriella analyser bör under 2005 en analys- och ledningsstödsresurs organi- seras vid Försvarets materielverk. Denna resurs bör anslagsfinansieras. Inriktningen för avvecklingen av överskottsmateriel är att denna bör ske på det mest ekonomiskt fördelaktiga sättet. Anläggningar som inte behövs i insatsorganisationen bör avvecklas. Regeringen menar att materielförsörjningen, inkluderande Försvarsmaktens anslag för forskning och teknikutveckling, bör inriktas i enlighet med den samlade materielförsörjningsstrategi som redovisas i proposition 2004/05:5. För 2005 innebär detta beslut bl.a. att ett eventuellt ökat utnyttjande av den inhemska industrin i materielförsörjningen bör studeras närmare. Det gäller såväl möjligheterna att låta industrin ta en större roll avseende systemintegra tion, bilda s.k. systemhus, som att låta industrin ta ett mer omfattande ansvar för underhåll, drift och avveckling. Materiel som inte behövs för att uppfylla de långsiktiga kraven på operativ förmåga och kompetenser skall avvecklas. Avvecklingen bör ske på det sätt som är mest ekonomiskt fördelaktigt. Försvarsmaktens anläggningsförsörjning bör anpassas efter beredskapsbeho- ven. Anläggningar som inte behövs i insatsorganisationen bör avyttras. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att avvecklingen sker kostnadseffektivt. Insatser Försvarsmakten bör ingripa mot kränkningar av svenskt territorium. Sverige bör under 2005 kunna delta i fredsfrämjande insatser, i första hand med resurser och förband som har anmälts eller kan komma att anmälas till internationella styrkeregister. Förmågan att delta i fredsfrämjande insatser över hela skalan bör öka både kvalitativt och kvantitativt. I enlighet med regeringens förslag i proposition 2004/05:5 skall Försvars- makten ha förmåga att upptäcka och avvisa alla former av kränkningar av svenskt territorium. Förmågan att snabbt kunna öka denna förmåga bör finnas i anslutning till akuta kriser. Därutöver bör förmågan att upptäcka och avvisa säkerhetshot samt att tidigt kunna upptäcka NBC-insatser i närområdet vid- makthållas. För att få ett starkare genomslag för de förändrade krav som ställs kommer regeringen inte längre att ställa krav i termer av anpassningsförmåga, utan i stället styra i termer av beredskap och krav på flexibilitet och utveckling. Mo bakgrund av de delvis förändrade kraven på operativ förmåga i proposi- tion 2004/05:5 har regeringen uppdragit åt Försvarsmakten att se över bered- skapssystemet. Beträffande grundberedskapen anser regeringen att resurser ur grundorgani- sationen jämte delar ur insatsorganisationen bör ha beredskap för att möta de hot som kortsiktigt kan uppstå i rådande omvärldsläge. Beredskap för ingri- pande mot kränkningar av svenskt territorium bör finnas med kraftsamling till tider och områden där risken för kränkningar är som störst. Försvarsmaktens förmåga till internationella insatser är i flera avseenden styrande för insatsorganisationen och myndighetens framtida utformning i övrigt. Den ställer krav på interoperabilitet, personell tillgänglighet, förmåg till väpnad strid, uthållighet och tillgång till strategisk transportförmåga. Försvarsmakten skall bidra till att förebygga och hantera kriser i Europa och globalt. Förmågan skall även medge svensk ledning av multinationella för- band. Försvarsmakten skall kunna verka i hela skalan av fredsfrämjande uppgifter från förtroendeskapande, konfliktförebyggande och fredsbevarande uppgifter till fredsframtvingande operationer, och i vissa fall även stöd till humanitära insatser. Regeringens ambition att kvantitativt och kvalitativt höja Sveriges förmåga att delta i fredsfrämjande insatser över hela skalan bör ses i detta ljus. Svenskt deltagande i nya insatser kan därför komma att bli aktuella under budgetåret. Kostnaderna för de internationella insatserna har under året varit fortsatt höga i relation till t.ex. mängden personal i bidragen. Med anledning av detta vill regeringen understryka vikten av att de ytterligare resurser som 2005 tillförs för internationella insatser kan omsättas i ökade bidrag till operatio nernas genomförande. Det svenska bidraget till Kfor i Kosovo omfattar ett skyttekompani, under- rättelsefunktioner och stabsofficerare, motsvarande ca 330 personer. Nato har beslutat om att under året återuppta utredningen av ett s.k. stridsgruppskon- cept för styrkan Kfor i Kosovo. Det svenska bidraget är i sin nuvarande ut- formning väl anpassat för denna organisationsförändring. Sammantaget inne- bär det ett för svensk del oförändrat bidrag under 2005. Insatsen Althea i Bosnien-Hercegovina beräknas pågå i två år, vilket med- för att 2005 blir det första helår som den hittills största EU-gemensamma insatsen med både civila och militära verksamheter sätts på prov. Inriktningen är att det svenska bidraget till Isaf i Afghanistan skall vara av långsiktig karaktär, och det planeras därför att finnas på plats under hela 2005. Inriktningen är att det svenska bidraget till Unimil i Liberia på ett förstärkt mekaniserat skyttekompani på ca 240 man skall fortsätta även under 2005. Regeringen avser återkomma till riksdagen med en proposition om svenskt deltagande i Liberia. Försvarsunderrättelseverksamhet Ominriktningen av underrättelseverksamheten mot strategiska underrättelser av relevans för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken bör under 2005 fortsätta. Försvarsunderrättelseverksamheten bör också vidareutvecklas för att stärka förmågan att bidra till det internationella samarbetet, särskilt avseend det stöd som kan lämnas till EU. Ytterligare ansträngningar att stödja svensk trupp och personal i fredsfrämjande och andra internationella insatser bör göras. Mot bakgrund av de säkerhetspolitiska förändringarna under de senaste åren bör formerna för underrättelsetjänsten ytterligare genomlysas. Den tyngdpunktsförskjutning som skett från traditionell militär förvarning och heltäckande operativ och taktisk förvarning mot strategiska och icke- militära underrättelser och den vidgade hotbilden bör fortsätta. Regeringen gör också bedömningen att de djupgående förändringar som skett under de senaste åren avseende både den säkerhetspolitiska miljön och den tekniska utvecklingen motiverar en anpassning av den lagstiftning som reglerar förutsättningarna för försvarsunderrättelsemyndigheterna. Ny lag- stiftning avseende underrättelseinhämtning och andra aspekter av under- rättelseverksamheten är under beredning. Mot bakgrund av de ovan angivna förändringarna och de krav som de stäl- ler på en väl fungerande underrättelsetjänst bör också formerna för den svenska underrättelsetjänsten genomlysas. Därutöver ställer det intensifierade internationella underrättelsesamarbetet nya krav på försvarsunderrättelse- verksamheten. Inte minst innebär stödet till EU:s framväxande förmåga inom ramen för GUSP och ESFP att försvarsunderrättelseverksamheten måste utvecklas för att bättre svara mot dessa nya och föränderliga behov. Utskottet Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen redovisat beträffande inrikt- ningen av verksamheten under 2005 av det miltära försvaret. Verksamhetsområdet Det civila försvaret Utskottet behandlar/redovisar här vad regeringen har redovisat om Det civila försvaret. Omfattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och resultatbedömning Propositionen Målet för verksamhetsområdet 2003 mot vilket resultatbedömningen har gjorts är att värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp, att bidra till fred och säkerhet i omvärlden samt att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrest- ningar på samhället i fred. Personalresurserna för elförsörjning vid höjd beredskap har förstärkts genom att civilpliktiga har utbildats för reparation av ställverk och kraftledningar samt till kraftverksoperatörer. Genom utbildning och övning har kompetensen hos den särskilda beredskapspolisen bibehållits och den kommunala rädd- ningstjänstens förmåga vid höjd beredskap har stärkts, bl.a. genom utbildning av räddningsmän och ammunitionsröjare. De frivilliga försvarsorganisatio- nernas verksamhet har bl.a. inneburit att ytterligare kompetens tillförts sam- hället. Investeringar och underhåll av befintlig materiel och anläggningar har stärkt samhällets förmåga inom el-, tele- och transportsektorerna vid höjd bered- skap. Möjligheterna att kunna starta produktion och distribution av el i öar, s.k. ö-drift, till dess att det nationella nätet åter är i funktion efter ett l rigt elavbrott har förbättrats. Därtill har reparationsberedskapen förbättrats och driftscentraler säkrats. Den samlade förmågan inom det civila försvaret bedöms av Krisberedskaps- myndigheten som godtagbar. På samverkansområdesnivå bedöms förmågan inom det civila försvaret som godtagbar i samtliga fall. En förutsättning för att kunna hantera ett väpnat angrepp är att ansvariga myndigheter, vid ett förändrat omvärldsläge, vidtar åtgärder som stärker förmågan. Majoriteten av aktörerna inom det civila försvaret bedöms ha tillfredsställande möjligheter att under en anpassningsperiod hinna bygga upp den kompetens och den infrastruktur som behövs för att möta ett militärt angrepp. Bedömningen förutsätter att medel tillförs verksamheten under anpassningsperioden. Regeringen anser att förmågan inom det civila försvaret som helhet var tillfredsställande vid utgången av 2003. Av särskild betydelse är att det här ä fråga om en förmåga som behövs först efter en anpassningsperiod. Krisberedskapsmyndigheten har varit verksam under två år. I slutet av 2003 fick myndigheten uppgiften att ansvara för utbyggnad, drift och förvaltning av det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (RAKEL). Detta innebär att en delvis ny etableringsfas påbörjades under andra halvåret 2003. Regeringen bedömer att Krisberedskapsmyndigheten har uppfyllt ställda mål för verksamheten. Genom de aktiviteter som genomförts har förutsätt- ningar skapats för att successivt kunna höja förmågan både hos myndigheten och hos andra aktörer inom krishanteringssystemet. Styrelsen för psykologiskt försvar har deltagit i arbetet i två samverkansområ- den, Teknisk infrastruktur respektive Områdesvis samordning, samverkan och information. Styrelsen har administrerat Medierådets verksamhet. Medierådet är ett samarbetsorgan som skall verka för att den privata och offentliga sek- torn har en gemensam syn på behovet av säkerhet, beredskap, krishanterings- förmåga och samverkan. Styrelsen har under året publicerat den årliga opini- onsstudien "Opinion 2003". En sådan studie har genomförts regelbundet sedan 1952. Opinionsstudierna är ett viktigt komplement till bilden av be- folkningens syn på samhället, säkerhetspolitiken, totalförsvaret, försvarsvilja samt upplevelse av hot mot bakgrund av förändringar i omvärlden. En studie om hur några större svenska tidningar rapporterade krigsskeendet i Irak under några veckor våren 2003, "Ett gott krig eller en ond opinion", har publicerats. Styrelsen har vidare administrerat verksamheten i Totalförsvarets informa- tionsråd. Under 2003 har arbetet med regeringens uppdrag att skapa en in- formationsbank på Internet om M/S Estonias haveri varit omfattande. En första version publicerades på Internet den 1 september 2004. Regeringen framhåller att Styrelsen för psykologiskt försvars tidigare in- satser inom området massmedieberedskap var inriktade på att följa, och vid behov stödja, public service-företagens beredskapsplanläggning. Från och med 2003 har styrelsens arbete delvis en ny inriktning. Myndighetens an- grepps- och synsätt har såväl koncentrerats som breddats. Koncentrationen i sig innebär att ett antal mer inriktade studier har planlagts under året för at genomföras under 2004. Syftet med arbetet är att kartlägga medieföretagens roll och förutsättningar i det nya krishanteringssystemet. Regeringen bedömer att styrelsen har uppfyllt ställda mål för verksamhe- ten. Utskottet Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen redovisat beträffande omfatt- ning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och resultatbedömning av det civila försvaret. Det civila försvarets inriktning under 2005 Utskottet behandlar i detta avsnitt vad regeringen redovisat om det civila försvarets inriktning under 2005. Propositionen Åtgärder som genomförs för att stärka samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar i fred förbättrar också förmågan för det civila försvaret. Inrikt ningen av den verksamhet som i huvudsak stärker samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred redovisas under verksam- hetsområdet Svåra påfrestningar. Områden av stor betydelse är el-, tele- och informationssäkerhet samt skydd mot CBRN-händelser (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hän- delser). Krisberedskapsmyndigheten har en viktig roll att prioritera och sam- ordna den verksamhet som genomförs inom verksamhetsområdena Det civila försvaret respektive Svåra påfrestningar för att få ut största totala effekt på samhällets samlade förmåga. Regeringen anser att en utvecklad samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv är en viktig del av strukturen för krishantering. Regeringen ser därför näringslivssamverkan som en viktig del i Krisberedskapsmyndighetens arbete med att stärka samhällets krishanteringsförmåga. Under perioden fram till 2010 kommer Krisberedskapsmyndigheten att ar- beta för att skapa en tydligare koppling mellan forskning, utveckling och övrig utbildningsverksamhet. Regeringen har uppdragit åt Krisberedskaps- myndigheten i regleringsbrevet för år 2004 att redovisa hur forskning inom myndighetens verksamhetsområde har initierats samt redovisa former för planering, uppföljning och utvärdering. Denna redovisning skall utgöra grund för fortsatt utveckling av myndighetens uppgifter inom forskningsområdet. Syftet med massmedieföretagens beredskap är att förebygga och minska sårbarheten i produktion och distribution samt skapa en sådan säkerhet och förmåga till krishantering att samhällets behov av information och fri opini- onsbildning kan tillgodoses i alla situationer. I december 2003 gav regeringen Styrelsen för psykologiskt försvar i uppdrag att kartlägga hur medieföretagen inom privata sektorn, främst de stora och medelstora företagen, och public service-företagen ser på hot, risker och sårbarhet. Kartläggningen skall omfat- ta såväl producerande som distribuerande företag och redovisas senast den 31 januari 2005. Styrelsen skall slutföra arbetet med upprättandet av en informationsbank avseende M/S Estonias haveri. Vidare skall en ny opinionsstudie genomföras om befolkningens syn på samhället, säkerhetspolitiken, totalförsvaret, för- svarsviljan samt upplevelse av hot mot bakgrund av förändringar i omvärlden. Utskottet Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen redovisat beträffande inrikt ningen av verksamheten år 2005 för det civila försvaret. Budgetförslag för politikområdet Totalförsvar Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i budgetproposi- tionen har anfört om beredskapskredit för totalförsvaret och ansla- gen m.m. för totalförsvarsändamål. Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen * godkänner regeringens förslag om en beredskapskredit (punkt 1), * * godkänner regeringens förslag till investeringsplan för För- svarsmakten (punkt 2), * * godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Försva- rets materielverk (punkt 4), * * bemyndigar regeringen att låta Försvarets materielverk disponera en kredit om högst 25 miljarder kronor (punkt 5). * Beredskapskredit för totalförsvaret Propositionen Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret på högst 40 000 000 000 kr för 2004, om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger. Regeringen anser att ett motsvarande bemyndigande, avseende samma belopp, bör lämnas för 2005. Beredskapskrediten skall säkerställa att en nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar nödvändiga betalningsmedel. Om beredskapskrediten utnyttjas avser regeringen att åter- komma till riksdagen med redovisning av behovet av medel för den fortsatta verksamheten. Utskottet Enligt regeringsformens 9 kap. om finansmakten (3 §) skall riksdagen vid budgetregleringen beakta behovet under krig, krigsfara och andra utomor- dentliga förhållanden av medel för rikets försvar. Beredskapskrediten skall säkerställa att en nödvändig beredskaphöjning - eller andra åtgärder som behövs för att förstärka Sveriges försvarsberedskap - inte förhindras eller fördröjs på grund av att regeringen inte disponerar erforderliga medel. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller regeringens förslag till beredskapskredit för totalförsvaret. Anslagen inom politikområdet Totalförsvar Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Propositionen Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 21 598 580 Anslagssparande 189 247 2004 Anslag 21 673 554 1 Utgiftsprognos 21 361 773 2005 Förslag 22 125 249 2006 Beräknat 21 425 756 2 2007 Beräknat 19 909 980 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 21 198 110 tkr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 19 364 219 tkr i 2005 års prisnivå. Anslaget omfattar utbildnings- och övningsverksamhet för utvecklingen av insatsorganisationen, planering m.m., insatser samt försvarsunderrättelseverk- samhet. Under anslaget finansieras den fredsfrämjande verksamhet med trupp utomlands som Försvarsmakten genomför efter beslut av regeringen. Vidare finansierar anslaget Sveriges del av de gemensamma kostnader som kan komma att uppstå i samband med EU-ledda internationella insatser. Under anslaget beräknas belopp för de frivilliga försvarsorganisationernas utbild- ningsverksamhet, liksom för deras verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska försvarsindustrins exportverksamhet, Försvarsmaktens säkerhets- främjande samarbete med Estland, Lettland och Litauen samt avveckling av materiel. Anslaget är till sin helhet hänförligt till verksamhetsområdet Det militära försvaret. Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår. Detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 21 673 554 21 673 554 21 673 554 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning2 239 795 475 122 857 401 Beslut 0 -1 025 0963 -3 128 3664 Överföring till/från andra anslag 211 900 302 176 507 391 Förslag/beräknat anslag 22 125 249 21 425 756 19 909 980 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3 Motsvarar 1 miljard kronor i 2004 års prisnivå. 4 Motsvarar 3 miljarder kronor i 2004 års prisnivå. Regeringen har i förhållande till 2004 beräknat anslaget enligt följande. I enlighet med inriktningen om förslaget om sänkningen av ramen för ut- giftsområdet i prop. 2004/05:5 har anslaget genom beslut minskats med 1 miljard kronor 2006 och 3 miljarder kronor 2007. Innevarande år uppgår anslagsposten för de fredsfrämjande truppinsatser- na till drygt 1 200 miljoner kronor. I enlighet med vad regeringen i prop. 2004/05:5 framhållit om ambitionsnivån för de fredsfrämjande truppin- satserna har anslaget ökats med 200 miljoner kronor 2005, 300 miljoner kro- nor 2006 och 500 miljoner kronor 2007. Beloppen har tidigare beräknats under anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck- ling. Anslaget har fr.o.m. 2005 ökats med 12,6 miljoner kronor som tidigare beräknats under anslaget 6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer. Anslaget har fr.o.m. 2005 minskats med 0,7 miljoner kronor för att delvis finansiera Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) som beräknas under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor. Till sist har anslaget minskats med 12 miljoner kronor fr.o.m. 2006 som i stället beräknas under anslaget 7:1 Kustbevakningen. Motionerna I motionerna 2004/05:Fö248 - delvis (m kommitté), 2004/05:Fö253 - delvis (c kommitté) samt 2004/05:Fö254 - delvis (kd kommitté) anser motionärerna att Sverige bör öka sin förmåga att medverka i internationella operationer och aktivt delta i uppbyggnaden av EU:s nya snabbinsatsstyrkor. Sverige skall på sikt kunna bidra med en egen stridsgrupp i enlighet med EU:s rekommenda- tioner. Risken att omställningskostnaderna är underskattade liksom att den önska- de utvecklingen inte ryms inom angiven ram innebär att motionärerna föror- dar en väsentligt mindre besparing på det militära försvarets anslag (6.1 och 6.2) än regeringen. Det militära försvaret bör således utvecklas på en högre nivå än vad regeringen föreslår. Anslagen 6.1 Förbandsverksamhet, bered- skap och internationella insatser m.m. och 6.2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling bör därför tillsammans ökas med 400 000 000 kr utöver regeringens förslag. Någon fördelning mellan de två anslagen görs ej av motionärerna. I motion 2004/05:Fö213 av Christin Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s) erinrar motionärerna om att riksdagen våren 2004 beslutade ge regeringen i uppdrag att se över hur öppenhet kring hovets ekonomiska förehavande skall öka. Detta uppdrag bör enligt motionärerna utökas med att också se över frågan om att öppet redovisa de resurser som Försvarsmakten använder vid hovets olika aktiviteter. Det handlar bl.a. om högvakten, firande av olika högtider, kungafamiljens födelsedagar, medverkan vid nationaldagsfirande och liknande. I dag betraktar Försvarsmakten dessa verksamheter som en del av dess informations- och PR-verksamhet och redovisar inte kostnaderna för detta separat. Utskottet Utskottet bedömer (bl.a. i yttrande 2004/05:FöU1y) att den ekonomiska ra- men för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet successivt kan minskas med 3 miljarder kronor. Reduceringen av ramen bör ske stegvis under perioden 2005-2007. Utskottets ställningstagande till regeringens för- slag till successiv reducering av försvarsutgifterna för treårsperioden behand- las även i utskottets betänkande 2004/05:FöU4 Sveriges försvarspolitik 2005- 2007. Utskottet konstaterar att regeringens budgetförslag för år 2005 ligger i linje med de föreslagna ekonomiska riktlinjerna för treårsperioden. I de tre motioner som föreslår en ökning av de två anslagen 6:1 och 6:2 med sammanlagt 400 miljoner kronor förutsätts en uppräkning av utgiftsom- rådet med samma belopp, dvs. en högre utgiftsram än den regeringen har förslagit för år 2005. Förslagen bygger inte på en omfördelning från andra anslag inom utgiftsområdet och inom den av riksdagen beslutade ekonomiska ramen. Utskottet avstyrker sålunda motionerna 2004/05:Fö248 - delvis (m kom- mitté), 2004/05:Fö253 - delvis (c kommitté) samt 2004/05: Fö254 - delvis (kd kommitté) såvitt avser en uppräkning av anslaget 6.1 Förbandsverksam- het, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till anslag. I motion 2004/05:Fö213 av Christin Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s) förslås att Försvarsmakten redovisar sina kostnader i samband med hovets olika aktiviteter. Utskottet erinrar om att Försvarsmakten - utöver ett stöd ti hovet - även medverkar i övrig statsceremoniell verksamhet. Högvaktstjäns- ten är även en del i Försvarsmaktens insatsberedskap. Försvarsmakten lämnar även i övrigt stöd till statliga myndigheter, kommuner, landsting och enskilda. Någon särskild kostnadsredovisning för dessa aktiviteter lämnas inte till riks- dagen. Utskottet finner inte att något behov av en särskild redovisning av stödet till hovet är påkallat. Motionen avstyrks därför. Anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling Propositionen Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 19 350 439 Anslagssparande 2 050 603 2004 Anslag 18 391 147 1 Utgiftsprognos 17 107 311 2005 Förslag 17 391 059 2006 Beräknat 17 864 976 2 2007 Beräknat 18 669 005 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 17 392 626 tkr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 17 697 652 tkr i 2005 års prisnivå. Anslaget omfattar utveckling, anskaffning, vidmakthållande och avveckling av materiel och anskaffning, vidmakthållande och avveckling av anslagsfi- nansierade anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Anslaget fi- nansierar fr.o.m. 2005 Försvarets materielverks arbete med analys och led- ningsstöd inom materielförsörjningsområdet. Anslaget används också för finansiering av Försvarets materielverks och Totalförsvarets forskningsinsti- tuts deltagande i internationell verksamhet inom försvarsmateriel- och forsk- ningsområdet. Vidare används anslaget för kostnader för det nationella flyg- tekniska forskningsprogrammet (NFFP), den europeiska försvarsbyrån (EDA) samt för det säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland och Litau- en. Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska försvarsin- dustrins exportverksamhet. Anslaget är till sin helhet hänförligt till verksamhetsområdet Det militära försvaret. Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår. Detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar. Investeringsplan Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till invester- ingsplan för Försvarsmakten för perioden 2005-2007. Miljoner kronor Utfall 2003 Prognos 2004 Budget 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007 Materiel och anläggningar 18 322 16 417 16 361 16 915 17 769 Forskning och teknikut- veckling 1 028 1 029 1 030 950 900 Summa investeringar 19 350 17 446 17 391 17 865 18 669 Anslag 19 350 17 446 17 391 17 865 18 669 Summa finansiering 19 350 17 446 17 391 17 865 18 669 Investeringsplanen är regeringens förslag till inriktning av materielanskaff- ningen 2005-2007. Investeringarna i Materiel och anläggningar omfattar bl.a. de objekt som regeringen styr genom objektsramar, dvs. splitterskyddad granatkastare (Amos), måldetekterande artillerigranat (Bonus), stridsfordon 90, stridsvagn 121/122 Leopard, korvett av Visbyklass, torpeder, flygburet radarsystem FRS 890, JAS 39 Gripen, helikopter 14 samt helikopter 15. Investeringsplanen omfattar också regeringsobjekt samt objekt som Försvarsmakten fattar beslut om. Planen innefattar även beställningar rörande vidmakthållande av befintli- ga system. Materiel I investeringsplanen ingår bl.a. följande materielobjekt, utöver objektsramar- na, som redan har beställts: * delbeställningar av ledningssystemets tekniska grund för det nätverksba- serade försvaret (Ledsyst T), * * anskaffning av luftvärnsrobotsystem RBS 23 Bamse, * * anskaffning av nytt igenkänningssystem (IK NY), * * anskaffning av eldlednings- och observationsinstrument (EOI) till mark- stridskrafterna, * * utveckling av nytt pansarskott (NLAW), * * utveckling av radarjaktroboten Meteor för JAS 39 Gripen, * * utveckling av nästa generations artillerigranat (Excalibur), * * vidareutveckling av luftspaningsradar PS 860, * * forskning och teknikutveckling avseende luftfarkoster, * * renovering och modifiering av haubits 77 B - steg 1 och * demonstrator för nytt gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS). Bland annat följande återstår att beställa under 2004: * delbeställning av ledningssystemets tekniska grund för det nätverksbase- rade försvaret (Ledsyst T), * * anskaffning av försvarsmaktsgemensamt högfrekvensradiosystem och * * utveckling av materiel för IT-försvarsförband, * beställning av planerings-, utbildnings- och utvärderingsutrustning till JAS 39 C/D (Petra). Bland annat följande objekt har planerade beställningsbeslut under 2005: * anskaffning av materiel till IT-försvarsförband, * * beställning (fas 2) inom det internationella flygtekniksamarbetet ETAP och * utveckling av s.k. AESA multifunktionssensor. Bland annat följande objekt har planerade beställningsbeslut under 2006 och 2007: * renovering och modifiering av haubits 77 B - steg 2 och 3, * * anskaffning av nytt pansarskott (NLAW), * * anskaffning av splitterskyddad enhetsplattform (SEP), * * anskaffning av torped, mina, sensor (TMS), * * viss modifiering av JAS 39 för internationella insatser (interoperabilitet), * * anskaffning av materiel för IT-försvarsförband och * * delbeställning av ledningssystemets tekniska grund för det nätverksbase- rade försvaret (Ledsyst T). * Anläggningar Investeringar i anläggningar omfattar bl.a. ombyggnad av vissa ledningsplat- ser med planerade beställningsbeslut 2005. Forskning och teknikutveckling Investeringarna i Forskning och teknikutveckling omfattar bl.a. ett antal tek- niska demonstratorprojekt, t.ex. utveckling av simuleringsdemonstrator för informations- och ledningskrigföring, utveckling av demonstrator för NBC- ledningssystem och demonstrator för höghastighetsraket. Vidare ingår forsk- ning och teknikutveckling rörande främst ledningsförmåga i det nätverksbase- rade insatsförsvaret, tekniker för samband och kommunikation, informa- tionskrigföring, vapen- och sensorteknik, forskning inom det nationella flyg- tekniska forskningsprogrammet samt verksamhet i övrigt för Försvarsmaktens kompetensuppbyggnad. Bland annat följande objekt har planerade beställningsbeslut under 2005: * demonstrator för ett integrerat navigeringssystem fas 2, * * demonstrator för simulator för undervattensstrid fas 2, * * demonstrator för luftmålsraketen Abraham fas 3, * * demonstrator för syntetisk aperturradar (SAR) fas 2, * * demonstrator för vapeneffekt med graderad verkan, High Power Micro- wave (HPM/RF-stridsdel) fas 2, * * demonstrator för NBC-ledningssystem fas 2, * * undersökning av nanoteknikens möjligheter i framtida försvarsapplika- tioner fas 2 och * nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) fas 4. Bland annat följande objekt har planerade beställningsbeslut under 2006 och 2007: * demonstrator för vapeneffekt med graderad verkan, High Power Micro- wave (HPM/RF-stridsdel) fas 3, * * demonstrator för ökad ledningsförmåga inom informationskrigsområdet, ledningskrigssimulator fas 2 och * nya demonstratorer ur demonstratorprogram 2. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling besluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och tek- nikutveckling som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 68 500 000 000 kr efter 2005. Tusental kronor Utfall 2003 Prognos 2004 Förslag 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007- Utestående åtaganden vid årets början 68 163 300 67 727 2372 66 517 933 Nya åta- ganden 18 564 3761 14 535 8933 19 373 126 Infriade åtaganden 19 350 439 15 745 1974 17 391 0594 17 392 627 51 107 373 Utestående åtaganden vid årets slut 67 377 237 66 517 933 68 500 000 Erhållet/ föreslaget bemyn- digande 71 600 000 68 500 000 68 500 000 1 Bemyndigandet skall enbart avse de åtaganden som kräver anslag som ännu inte motsvarande det utgående anslagssparandet på 2 050 603 tkr. 2 Korrigerat med indraget anslagssparande på 350 000 tkr. Ett indraget anslags måste höjas med motsvarande belopp. 3 Efter avdrag för ett prognostiserat anslagssparande från 2004 på 2 645 950 tk 4 Endast åtaganden som inte finansieras med ingående anslagssparande. Behovet av bemyndiganden omfattar bl.a. de objekt som regeringen styr genom objektsramar, dvs. splitterskyddad granatkastare (Amos), målde- tekterande artillerigranat (Bonus), stridsfordon 90, stridsvagn 121/122 Leo- pard, korvett av Visbyklass, torpeder, flygburet radarsystem FSR 890, JAS 39 Gripen, helikopter 14 samt helikopter 15. Inom objektsramarna är verksamheten i huvudsak beställd. Bemyndigandebehovet omfattar också regeringsobjekt samt objekt som För- svarsmakten fattar beslut om. Bemyndigandet innefattar även beställningar rörande vidmakthållande av befintliga system. Utöver objektsramarna ingår i förslaget till bemyndiganderam materielobjekt som redan har beställts och materielobjekt med planerade beställningsbeslut under 2005 och som redovisas i regeringens förslag till investeringsplan. Bemyndiganden för Försvarsmaktens materielförsörjning m.m. avser således gjorda och kommande åtaganden i form av beställningar inom anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling med ekonomiskt utfall fr.o.m. 2006. Regeringen pekar på att försvarsutskottet i bet. 2003/04:FöU6 har påtalat att informationen till riksdagen om bemyndiganden behöver utvecklas. Reger- ingen har tillsatt en utredning som bl.a. har till uppgift att analysera och ut värdera tillämpningen av systemet med beställningsbemyndiganden inom försvaret samt formerna för redovisning av bemyndiganden till riksdag och regering. I avvaktan på utredningsresultatet har regeringen endast i begränsad omfattning ändrat redovisningen i budgetpropositionen. Regeringen har i förhållande till 2004 beräknat anslaget enligt följande. I enlighet med inriktningen på en sänkning av ramen för utgiftsområdet i prop. 2004/05:5 och vad som ovan sagts i avsnitt 3.10 har anslaget genom beslut minskats med 600 miljoner kronor 2005 och 500 miljoner kronor 2006. I statsbudgeten för 2004 minskades anslaget engångsvis med drygt 6 mil- joner kronor. Anslaget har ökats med motsvarande belopp från 2005. För att finansiera den ökade ambitionsnivån för de fredsfrämjande truppin- satserna har anslaget minskats med 200 miljoner kronor 2005, 300 miljoner kronor 2006 och 500 miljoner kronor 2007. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 18 376 147 18 376 147 18 376 147 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning2 -197 756 295 933 799 983 Beslut -593 543 -508 052 0 Överföring till/från andra anslag -193 789 -299 052 -507 125 Förslag/beräknat anslag 17 391 059 17 864 976 18 669 005 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Motionerna I motionerna 2004/05:Fö248 - delvis (m kommitté), 2004/05:Fö253 - delvis (c kommitté) samt 2004/05:Fö254 - delvis (kd kommitté) anser motionärerna att Sverige bör öka sin förmåga att medverka i internationella operationer och aktivt delta i uppbyggnaden av EU:s nya snabbinsatsstyrkor. Sverige skall på sikt kunna bidra med en egen stridsgrupp i enlighet med EU:s rekommenda- tioner. Risken att omställningskostnaderna är underskattade liksom att den önska- de utvecklingen inte ryms inom angiven ram innebär att motionärerna föror- dar en väsentligt mindre besparing på det militära försvarets anslag (6.1 och 6.2) än regeringen. Det militära försvaret bör således utvecklas på en högre nivå än vad regeringen föreslår. Anslagen 6.1 Förbandsverksamhet, bered- skap och internationella insatser m.m. och 6.2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling bör därför tillsammans ökas med 400 000 000 kr utöver regeringens förslag. Någon fördelning mellan de två anslagen görs ej av motionärerna. Utskottet Utskottet har sålunda avstyrkt motionerna 2004/05:Fö248 (m kommitté), 2004/05:Fö253 (c kommitté) samt 2004/05:Fö254 (kd kommitté) eftersom en uppräkning av anslagen 6.1 och 6.2 med sammanlagt 400 miljoner kronor inte ryms inom den av riksdagen beslutade ekonomiska ramen för utgiftsområdet. Utskottet avstyrker sålunda även den i de tre motionerna föreslagna uppräk- ning av anslaget 6.2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck- ling. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till anslag Försvarsutskottet har vid flera tidigare tillfällen (bet. 1994/95:FöU4, bet. 1996/97:FöU4, bet. 2003/04:FöU6) ) framhållit att riksdagen bör ha ett infly- tande när det gäller anskaffning av viktigare materielobjekt. Tidigare anvisade riksdagen medel till forskning, utveckling och anskaffning av försvarsmateri- el och anläggningar över ett flertal anslag på statsbudgeten. Numera ingår medlen till detta i ett anslag på statsbudgeten. För budgetåret 2005 föreslås c 17,4 miljarder kronor för dessa ändamål. Riksdagen bör ges ett större inflytande i sådana principiella utvecklings- och anskaffningsfrågor som får en betydande påverkan på Försvarsmaktens operativa effekt och därmed för Sveriges säkerhets- eller försvarspolitik samt för våra möjligheter att med olika typer av förband och system medverka i fredsfrämjande insatser. Utskottet behandlar i bet. 2004/05:FöU4 Sveriges säkerhetspolitik frågan om hur riksdagens insyn och inflytande över försvarets materielförsörjning skall stärkas. Anslag 6:3 Krisberedskapsmyndigheten Propositionen Krisberedskapsmyndigheten är en central förvaltningsmyndighet med särskilt ansvar enligt 4 och 8 §§ förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Anslaget finansierar myndighetens förvalt- ningsutgifter. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförlig till politikområdet Totalförsvar, verksamhetsområdet Det civila försvaret och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, verksamhetsområdet Svåra påfrestningar. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 127 029 Anslagssparande 15 015 2004 Anslag 143 331 1 Utgiftsprognos 134 291 2005 Förslag 144 649 2006 Beräknat 144 277 2 2007 Beräknat 146 791 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 142 671 tkr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 142 671 tkr i 2005 års prisnivå. Anslaget har i förhållande till 2004 minskats med 0,4 miljoner kronor för att delvis finansiera Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) som beräknas under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor. Vida- re har anslaget minskats med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2006 som i stället beräknas under anslaget 7:1 Kustbevakningen. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:3 Krisberedskapsmyndigheten Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 143 331 143 331 143 331 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning2 1 718 3 351 5 907 Överföring till/från andra anslag -400 -2 405 -2 446 Förslag/beräknat anslag 144 649 144 277 146 791 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Utskottet Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till Krisberedskaps- myndigheten. Anslag 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar Propositionen Anslaget finansierar Styrelsen för psykologiskt försvars förvaltningsuppgifter samt arvoden till ledamöterna i Överklagandenämnden för totalförsvaret och övriga kostnader för nämndens verksamhet. Anslaget finansierar också den verksamhet som myndigheten genomför inom områdena massmediernas beredskap, sprida kunskap om säkerhetspolitik och totalförsvar samt opini- onsundersökningar, dvs. att följa svensk opinionsutveckling av betydelse för totalförsvaret. Vidare finansierar anslaget vägledande och rådgivande verk- samhet för totalförsvarspliktiga. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförlig till politikområdet Totalförsvar, verksamhetsområdet Det civila försvaret och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, verksamhetsområdet Svåra påfrestningar. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 14 978 Anslagssparande 978 2004 Anslag 17 279 1 Utgiftsprognos 16 361 2005 Förslag 17 467 2006 Beräknat 17 701 2 2007 Beräknat 18 020 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 17 467 tkr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 17 467 tkr i 2005 års prisnivå. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 17 279 17 279 17 279 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning2 188 422 741 Förslag/beräknat anslag 17 467 17 701 18 020 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Medlen för informationsuppdraget i fråga om M/S Estonias haveri finansieras genom den s.k. övertäckningsfonden som disponeras av Sjöfartsverket. Utskottet Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till Styrelsen för psy- kologiskt försvar. Försvarets materielverk Propositionen Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad myndighet vars främsta upp- gift är att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten och andra kunder. Myndigheten bistår Försvars- makten i fråga om långsiktig materielförsörjningsplanering och materielsy- stemkunskap. För de enskilda uppdragen utformar Försvarets materielverk offerter utifrån Försvarsmaktens fastställda materielplan. Försvarsmakten gör sedan kundbeställningar gentemot Försvarets materielverk. Kundbeställning- arna utgör ett åtagande för Försvarets materielverk gentemot kunden och är grunden för uppföljning av myndighetens verksamhet. Försvarets materielverk får disponera intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. Regeringen uppskattar att av de budgeterade kostnaderna för 2005 kan ca 18 656 miljoner kronor hänföras till det militära försvaret och ca 8 miljo- ner kronor till det civila försvaret. Från och med 2005 har regeringen under anslaget 6:2 Materiel, anlägg- ningar samt forskning och teknikutveckling beräknat belopp för Försvarets materielverks arbete med analys och ledningsstöd inom materielförsörjnings- området. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2003 19 923 417 19 890 688 32 729 (varav tjänsteexport) 14 668 14 703 - 35 Prognos 2004 17 840 000 17 780 000 60 000 (varav tjänsteexport) 14 000 14 000 0 Budget 2005 18 663 900 18 663 900 0 (varav tjänsteexport) 16 000 16 000 0 Investeringsplan Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden 2005-2007. Förslag till investeringsplan 2005-2007 Tusental kronor Ut- fall 2003 Prognos 2004 Budget 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007 Investeringsbudget avseen- de anläggningstillgångar 140 984 154 520 144 635 156 635 Summa investeringar 140 984 154 520 144 635 156 635 Lån i Riksgäldskontoret 140 984 154 520 144 635 156 635 Summa finansiering 140 984 154 520 144 635 156 635 Investeringsutgifterna förväntas öka under åren 2005-2007 i förhållande till tidigare år. En stor del av ökningarna av investeringarna avser bättre IT-stöd som myndigheten planerar att införa under perioden. Vidare kommer inve- steringar att göras bl.a. för att förbättra säkerheten i Försvarets materielver lokala nätverk. Kredit för behovet av rörelsekapital Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 000 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital. Försvarets materielverk behöver ett rörelsekapital för att finansiera utstå- ende förskott till industrin och övrigt behov av rörelsekapital. Regeringen föreslår, mot bakgrund av det bedömda framtida kreditbehovet, att krediten i Riksgäldskontoret uppgår till 25 000 000 000 kr. Utskottet Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om bemyndigande om att få disponera en kredit samt investeringsplan för Försvarets materielverk. Anslag 6:5 Totalförsvarets pliktverk Propositionen Anslaget disponeras av Totalförsvarets pliktverk för mönstring, antagnings- prövning, inskrivning och stöd under grundutbildning samt enskilda ärenden inom området. Vidare finansierar anslaget Totalförsvarets pliktverks verk- samhet med att ge myndigheter och andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret stöd och service avseende bemanning med totalförsvarspliktiga. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförlig till verksamhets- områdena Det militära respektive Det civila försvaret. Anslagssparandet från 2003 beror på att lönekostnaderna blivit lägre än beräknat till följd av att tillsättningar av vakanser förskjutits under året samt att viss planerad verk- samhet under året inte kunnat genomföras. Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår. Detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 233 320 Anslagssparande 5 518 2004 Anslag 245 068 1 Utgiftsprognos 234 554 2005 Förslag 248 049 2006 Beräknat 250 370 2 2007 Beräknat 254 601 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 248 049 tkr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 248 049 tkr i 2005 års prisnivå. Regeringen uppskattar att av de budgeterade utgifterna under anslaget för 2005 kan ca 241 miljoner kronor hänföras till Det militära försvaret och ca 7 miljoner kronor till Det civila försvaret. För verksamhetens personalredo- visning avser ca 23 miljoner kronor det militära försvaret och ca 6 miljoner kronor det civila försvaret. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:5 Totalförsvarets pliktverk Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 245 068 245 068 245 068 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning2 2 981 5 302 9 533 Förslag/beräknat anslag 248 049 250 370 254 601 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Utskottet Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till Totalförsvarets pliktverk. Anslag 6:6 Försvarshögskolan Propositionen Anslaget disponeras av Försvarshögskolan för forskning och utveckling m.m. inom skolans kompetensområde. Verksamheten skall kunna knytas till utbild- ningen och tillgodose totalförsvarets behov. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförlig till verksamhetsområdena Det militära respektive Det civila försvaret. Anslagssparandet från 2003 beror bl.a. på att myndighe- ten valt att senarelägga vissa investeringar mot bakgrund av den förestående flytten till nya lokaler 2005. Prognosen för 2004 innebär att ett anslags- sparande uppstår. Detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbe- gränsningar. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 31 721 Anslagssparande 919 2004 Anslag 30 399 1 Utgiftsprognos 27 839 2005 Förslag 30 596 2006 Beräknat 30 929 2 2007 Beräknat 31 464 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 30 596 tkr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 30 596 tkr i 2005 års prisnivå. Regeringen uppskattar att av de budgeterade utgifterna under anslaget för 2005 kan omkring hälften hänföras till verksamhetsområdet Det militära försvaret och omkring hälften till Det civila försvaret. Anslaget har i förhållande till 2004 minskats med 200 000 kr för att delvis finansiera Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) som beräknas under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:6 Försvarshögskolan Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 30 399 30 399 30 399 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning2 397 732 1 270 Överföring till/från andra anslag -200 -202 -206 Förslag/beräknat anslag 30 596 30 929 31 464 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Budget för avgiftsfinansierad verksamhet Huvuddelen av Försvarshögskolans avgiftsbelagda verksamhet utgörs av utbildningsverksamheten som beställs av Försvarsmakten. Försvarshögskolan disponerar intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. Tusental kronor Uppdragsverk- samhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2003 388 058 367 105 20 953 (varav tjänsteex- port) (470) (400) (70) Prognos 2004 374 299 371 200 4 099 (varav tjänsteex- port) (700) (630) (70) Budget 2005 360 342 364 000 -3 658 (varav tjänsteex- port) (500) (450) (50) Utskottet Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till Försvarshögskolan. Anslag 6:7 Försvarets radioanstalt Propositionen Anslaget finansierar den verksamhet med signalspaning som Försvarets ra- dioanstalt bedriver. Efter övergången till lånefinansiering den 1 januari 2004 finansierar också anslaget kapitalkostnaden för den teknikutveckling som behövs för denna verksamhet. Anslaget finansierar även Försvarets radioan- stalts bidrag till att ge förvarning om förändrade förhållanden i vår omvärld samt myndighetens lämnande av stöd vid fredsfrämjande internationell verk- samhet. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförlig till verk- samhetsområdet Det militära försvaret, politikområdet Utrikes- och säker- hetspolitik samt politikområdet Rättsväsendet. Anslagssparandet från 2003 beror delvis på den utgiftsbegränsning som myndigheten erhöll under 2003. Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår. Även detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 473 294 Anslagssparande 1 232 2004 Anslag 415 325 1 Utgiftsprognos 399 675 2005 Förslag 424 764 2006 Beräknat 451 830 2 2007 Beräknat 479 220 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 442 796 tkr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 460 476 tkr i 2005 års prisnivå. I statsbudgeten för 2004 ökades anslaget engångsvis med drygt 6 miljoner kronor. Anslaget har minskats med motsvarande belopp från 2005. Med anledning av övergången till lånefinansiering av myndighetens inve- steringar har regeringen i förhållande till 2004 genom beslut ökat anslaget för att finansiera utgifter för räntor och amorteringar. Uppföljningen av övergången till lånefinansiering är en viktig fråga för re- geringen. Regeringen har därför bl.a. beslutat om en ökad redovisningsskyl- dighet för radioanstalten. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:7 Försvarets radioanstalt Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 415 325 415 325 415 325 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning2 -1 734 6 704 15 101 Beslut 17 384 36 139 55 258 Överföring till/från andra anslag -6 211 -6 338 -6 464 Förslag/beräknat anslag 424 764 451 830 479 220 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Utskottet Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslagit om anslag till Försvarets radio anstalt. Anslag 6:8 Totalförsvarets forskningsinstitut Propositionen Anslaget finansierar säkerhets- och försvarspolitisk forskning för regeringens behov, NBC-skyddsforskning samt flygteknisk kompetens- och resursutveck- ling. Totalförsvarets forskningsinstituts verksamhet skall tillgodose totalför- svaret med forskning, metod- och teknikutveckling samt med utredningsverk- samhet. Kompetensen skall kunna nyttiggöras utanför totalförsvaret samt som stöd till svensk industri och vid export av krigsmateriel. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförlig till verksamhetsområdena Det mi- litära respektive Det civila försvaret. Anslagssparandet från 2003 beror främst på den utgiftsbegränsning som myndigheten erhöll under 2003. Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår. Även detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 188 783 Anslagssparande 437 2004 Anslag 192 162 1 Utgiftsprognos 181 553 2005 Förslag 189 759 2006 Beräknat 192 136 2 2007 Beräknat 195 548 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 189 759 tkr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 189 759 tkr i 2005 års prisnivå. Utredningen om översyn av Totalförsvarets forskningsinstitut har lämnat sitt betänkande (SOU 2004:41) och bl.a. föreslagit att myndigheten tilldelas an- slagsmedel för främjande av strategisk forskning och utveckling. Regeringen avser att lämna uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut att inkomma med ytterligare beslutsunderlag för att regeringen skall kunna ta ställning til förslaget. Regeringen beräknar att av de budgeterade utgifterna under anslaget för 2005 kan omkring 102 miljoner kronor hänföras till verksamhetsområdet Det militära försvaret och omkring 87 miljoner kronor till verksamhetsområ- det Det civila försvaret. Anslaget har i förhållande till 2004 minskats med 300 000 kr för att delvis finansiera Nationellt centrum för erfarenhetsåterfö- ring från olyckor (NCO) som beräknas under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:8 Totalförsvarets forskningsinstitut Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 192 162 192 162 192 162 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning2 -2 103 278 3 695 Överföring till/från andra anslag -300 -304 -309 Förslag/beräknat anslag 189 759 192 136 195 548 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsfinansierade verksamheten omfattar forskning samt teknik- och metodutveckling för bl.a. Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Krisbe- redskapsmyndigheten samt andra kunder. Totalförsvarets forskningsinstitut får disponera intäkterna. Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 2003 1 045 586 -1 036 053 9 533 (varav tjänsteexport) 17 397 -17 139 258 Prognos 2004 1 087 720 -1 083 920 3 800 (varav tjänsteexport) 18 200 -117 700 500 Budget 2005 1 125 000 -1 121 00 4 000 (varav tjänsteexport) 15 000 -11 000 4 000 Utskottet Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till Totalförsvarets forskningsinstitut. Anslag 6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer Propositionen Anslaget finansierar utgifter för stöd till den verksamhet som anges i förord- ningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga försvarsor- ganisationerna, som anges i bilaga till förordningen, får bidrag för den del av deras verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, funktionärsutbildning för den egna organisationen samt ungdomsverksamhet. Anslaget disponeras av För- svarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförlig till verksamhetsområdena Det militära respektive Det civila försvaret. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 88 175 Anslagssparande 0 2004 Anslag 88 265 1 Utgiftsprognos 86 639 2005 Förslag 75 665 2006 Beräknat 75 665 2007 Beräknat 75 665 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till I enlighet med den frivilliga försvarsverksamhetens inriktning i propositio- nen 2004/05:5 har regeringen minskat anslaget med 12,6 miljoner kronor fr.o.m. 2005. Beloppet har i stället beräknats under anslaget 6:1 Förbands- verksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:9 Stöd till frivilliga för- svarsorganisationer Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 88 265 88 265 88 265 Förändring till följd av: Överföring till/från andra anslag -12 600 -12 600 -12 600 Förslag/beräknat anslag 75 665 75 665 75 665 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. Utskottet Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till Frivilliga försvar organisationer. Anslag 6:10 Nämnder m.m. Propositionen Anslaget finansierar den verksamhet som bedrivs av vissa mindre nämnder samt bidrag till Svenska Röda Korset och till Centralförbundet Folk och För- svar. Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår. Detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 6 649 Anslagssparande 353 2004 Anslag 7 095 1 Utgiftsprognos 5 770 2005 Förslag 7 139 2006 Beräknat 7 139 2007 Beräknat 7 139 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till Medel för Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt har t.o.m. 2004 beräknats under utgiftsområde 1, anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. Då delegationen har sin instruktion i förordning är den rätteligen att betrakta som en myndighet. Budget för myndigheten bör därför beräknas under det utgiftsområde där dess verksamhet hör hemma. Regeringen föreslår därför att 44 000 kr fr.o.m. 2005 beräknas under detta anslag. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:10 Nämnder m.m. Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 7 095 7 095 7 095 Förändring till följd av: Överföring till/från andra anslag 44 44 44 Förslag/beräknat anslag 7 139 7 139 7 139 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen bedömer att verksamheten inom Svenska Röda Korset och Cen- tralförbundet för Folk och Försvar huvudsakligen är hänförlig till verksam- hetsområdet Det civila försvaret. Vad gäller anslaget i övrigt bedömer reger- ingen att de budgeterade utgifterna huvudsakligen kan hänföras till verksam- hetsområdet Det militära försvaret. Utskottet Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till nämnder m.m. Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar omfattar verksamhetsområdet Svåra påfrestningar och verksamhetsområdet Skydd mot olyckor. Inom politikområdet bedrivs verksamhet som omfattar beredskap för vissa normala fredstida olyckor liksom extrema fredstida störningar och olyckor med omfattande konsekvenser som t.ex. svåra epidemier och allvarliga smitt- samma djursjukdomar samt allvarliga störningar i elförsörjningen eller tele- kommunikationerna. Avgörande är förmågan att kunna motstå störningar och olyckor samt att kunna hantera konsekvenserna av det inträffade. Med nor- mala fredstida olyckor menas både olyckor som människan vållat och natur- olyckor där skador kan förorsakas på människa, på egendom eller i miljö. Verksamheten omfattar räddningstjänst, olycks- och skadeförebyggande verksamhet samt övriga åtgärder vid olyckor enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, lagen (1982:821) om transport av farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor samt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Vidare styrs verksamheten av ett antal författningar inom sjösäkerhetsområ- det. Politikområdet omfattar även åtgärder som vidtas för att förebygga jord- skred och andra naturolyckor. Statens räddningsverk prövar enligt lagen om skydd mot olyckor och den därtill knutna förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor frågan om ersättning till kommuner för vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid genomförda räddningsinsatser. Myndigheter inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, som bedriver verksamhet med stöd av nämnda författningar är Statens rädd- ningsverk och Kustbevakningen. Inom politikområdet skall vidare tillräcklig förebyggande verksamhet be- drivas och tillräcklig krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av att en svår påfrestning på samhället i fred inträffar. Genom att höja förmågan inför en svår påfrestning på samhället i fred ökas också förmågan att motstå ett väpnat angrepp. Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar Mål, omfattning, insatser och resultat Propositionen Målet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrest- ningar är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder. Samhällets planering av åtgärder inom beredskapen mot svåra påfrestning- ar på samhället i fred sker sedan den 1 juli 2002 samordnat med planeringen för det civila försvaret inom ramen för de sex samverkansområdena. Regeringen anser att det behöver avsättas särskilda medel för att åstadkomma en förstärkt fredstida förmåga. Därför föreslås att det nuvarande anslaget 6:5 Civilt försvar beräknas under politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar i stället för politikområdet Totalförsvar och att anslaget byter namn till Krisberedskap. Tilldelade medel 2003 för det civila försvaret uppgick till 2 033 miljoner kronor, inklusive anslagssparande. Genom regeringens beslut om utgiftsbe- gränsningar uppgick det totala tillgängliga utrymmet till 1 880 miljoner kro- nor. De totala utgifterna 2003 (inklusive utnyttjande av anslagssparande från funktionsanslagen) uppgick till 1 808 miljoner kronor. Vid utgången av 2003 var anslagssparandet 225 miljoner kronor. En överenskommelse har den 23 juni 2004 träffats mellan staten och Svenska Kommunförbundet om kommunernas uppgifter och ersättning i det nya kris- hanteringssystemet. Överenskommelsen innebär att kommunernas uppgifter i krisberedskapen anpassas till den breddade hotbild som samhället möter i dag. Avtalet innebär bl.a. att kommunerna skall genomföra risk- och sårbar- hetsanalyser för all verksamhet som måste upprätthållas vid en extraordinär händelse samt verka för en samordning av statens, landstingets, företags och organisationers förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse och regelbundet utbilda och öva politiker och tjänstemän så att de kan lösa sina uppgifter. Krisberedskapsmyndigheten bedömer beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred sammantaget som icke godtagbar. Föregående års bedömning att elförsörjningen och de elektroniska kommunikationerna är gränssättande för samhällets samlade förmåga att stå emot och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred kvarstår och är viktiga förklaringar till innevarande års bedömning. Elförsörjningen och de elektroniska kommunikationerna är ofta viktiga komponenter i övervaknings- och kontrollsystem i bl.a. energisektorn och den finansiella sektorn. En viktig skillnad jämfört med föregående års bedömning är de brister som under 2003 identifierats inom bl.a. dricksvatten- försörjningen, de samhällsviktiga transfereringssystemen, förmågan att hante- ra CBRN-relaterade hot (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära) som inte bara utgörs av massförstörelsevapen samt förmågan att hantera kriser som kräver stora polis- eller sjukvårdsinsatser. Att väga samman och göra en bedömning av samhällets samlade förmåga när det gäller svåra påfrestningar på samhället i fred är enligt regeringens mening behäftat med stor osäkerhet. Den bedömning som Krisberedskapsmyndig- heten har lämnat är en sammanvägning av flera olika mångfasetterade verk- samheter som, beroende på typ av kris, kommer att involveras i olika omfatt- ning och utsträckning. Det finns brister i de samhällsviktiga systemen som påverkar samhällets totala förmåga att motstå och hantera en svår påfrestning på samhället i fred. När det gäller beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred är det fråga om en förmåga som måste finnas omedelbart. Regeringen anser att det i denna förmåga finns brister i samhällsviktiga system som bör åtgärdas i närtid. Utskotttet Utskottet har inget att invända mot vad regeringen anfört om mål, omfattning, insatser och resultat avseende verksamhetsområdet Svåra påfrestningar. Inriktning av verksamhetsområdet Svåra påfrestningar för år 2005 Propositionen Under 2005 bör åtgärder vidtas som förbättrar samhällets krishanteringsför- måga att leda, samordna, samverka och informera under en kris. Vidare bör åtgärder vidtas som stärker insatsberedskapen och förmågan att genomföra operativa insatser inom främst polis, hälso- och sjukvård och räddningstjänst samt insatser som minskar samhällets sårbarhet och ökar robustheten i sam- hällsviktiga system. Myndigheterna bör vidta åtgärder för att inom en rimlig tid kunna uppnå en godtagbar förmåga att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred. Viktiga instrument för att skapa denna krishanteringsförmåga är bl.a. utbild- ning och övning. Frekvensen av utbildningar och övningar bör därför öka. För att åstadkomma en tillräcklig krishanteringsförmåga i samhället bör åtgärder prioriteras som syftar till att öka säkerheten inom områdena elför- sörjning och elektroniska kommunikationer. Åtgärder för att förebygga och minska risken för såväl avsiktlig som oavsikt- lig användning och spridning av CBRN bör fortsatt stärkas, liksom förmågan att hantera konsekvenser av inträffade CBRN-händelser. De operativt ansva- riga aktörerna bör tillförsäkras snabb och säker tillgång till experter inom C- B-, R- och N-områdena. Nödvändig teknisk utrustning för bl.a. laboratorie- analyser och indikering bör finnas tillgänglig. Det är av stor vikt att skapa goda förutsättningar för effektiv operativ samverkan, bl.a. genom att genom- föra gemensamma utbildnings- och övningsinsatser för operativt ansvariga och expertberedskapens aktörer. Därutöver bör även förutsättningarna för att hantera en kris i försörjningen av dricksvatten ytterligare stärkas. Det är av stor vikt att förmågan att genomföra operativa insatser vid en svår påfrestning på samhället i fred säkerställs. Polisens lednings- och insatsför- måga bör utvecklas och stärkas. Den fredstida räddningstjänstens förmåga i samband med CBRN-händelser, och då främst i storstäderna, bör stärkas. Ambitionen gällande utbyggnad av räddningscentraler bör vara något begrän- sad. Kapacitet och förmåga vid akutsjukhus, i sjuktransportfordon samt inom landstingens katastrofmedicinska beredskap bör bevaras och förbättras. Den gemensamma ledningsförmågan inom insatsberedskapen bör vidareutvecklas. Utskottet Utskottet har inget att invända mot vad regeringen anför om inriktningen av verksamhetsområdet Svåra påfrestningar för år 2005. Verksamhetsområdet Skydd mot olyckor Mål, omfattning, insatser och resultat Propositionen Verksamhetsområdet omfattar åtgärder för att förebygga och begränsa konse- kvenser av olyckor samt avhjälpa skador. Verksamhetsområdet begränsas till att omfatta verksamheter som bedrivs av Statens räddningsverk och Kustbe- vakningen inom utgiftsområdet. Liknande verksamheter med motsvarande målsättning och till del baserade på samma lagstiftning bedrivs även av ett antal statliga myndigheter inom andra politikområden samt av kommunerna. Målet är att skydda människors liv, säkerhet och hälsa mot olyckor samt att förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Den verksamhet som bedrivs inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar skall leda till att det sker färre olyckor i Sv rige, att färre människor skadas eller dödas samt att miljön utsätts för mindre påfrestningar till följd av de olyckor som trots allt inträffar. Inom politikom rådet skall - såväl till lands som till sjöss - förebyggande, skadeavhjälpande och skadebegränsande arbete bedrivas för att uppnå regeringens mål. Arbetet inom verksamhetsområdet Skydd mot olyckor skall även fortsätt- ningsvis präglas av minskad detaljreglering, införande av nationella mål, förebyggande arbete och en förändrad utbildningsstruktur. För att regering och myndigheter skall få bättre underlag inför kommande prioriteringar i säkerhetsarbetet kommer arbetet med att följa upp samhällets olycksförebyggande arbete att fortsätta. Ett starkt bidrag till detta är den fo satta satsningen på Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO). NCO bidrar till förmågan att göra en samlad bedömning av olycksut- vecklingen och säkerhetsarbetet i Sverige. Bedömningen skall årligen redovi- sas till regeringen och arbetet skall ske i samverkan mellan berörda myndig- heter, institutioner, organisationer och företag. För att uppnå målet med färre antal döda, färre antal skadade och mindre förstörelse av miljö och egendom krävs ökat fokus på de insatser som höjer den enskilda människans förmåga. I detta arbete är det särskilt viktigt att komma ihåg alla barn i samhället och beakta de särskilda aspekter som barns och ungas rätt till säkra miljöer ställer. För att tydliggöra detta skall Rädd- ningsverket tilldelas ett samordnande ansvar att driva frågor om barnsäker- het. De bidrag som ges till frivilliga försvarsorganisationer för att stärka den enskilda människans förmåga skall fortsättningsvis hanteras av Räddnings- verket för att ytterligare kunna stimulera ett brett samhällsinriktat säkerhets arbete. Utbildningssatsningar riktade till den kommunala nivån bör öka så att bättre genomslag i säkerhetsarbetet kan uppnås. Såväl avsiktlig som oavsiktlig användning och spridning av CBRN (kemis- ka, biologiska, radiologiska och nukleära substanser) kan få långtgående och omfattande konsekvenser. Därför bör förmågan att förebygga och minska risken för sådana händelser fortsatt stärkas, liksom förmågan att hantera kon- sekvenser av inträffade CBRN-händelser. Regeringen har givit Krisberedskapsmyndigheten uppgiften att införa, för- valta och utveckla ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet (RAKEL). Regeringen föreslår därför att anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet anvisas under utgiftsområde 6. Samtidigt som anslaget överförs övertar Försvarsdepartementet ett samord- nande ansvar inom Regeringskansliet för frågan om ett gemensamt radio- kommunikationssystem för skydd och säkerhet. För 2003 uppgick tilldelat belopp inklusive anslagssparande till 1 235 miljo- ner kronor. Genom regeringens beslut om utgiftsbegränsningar blev utgifterna 1 204 miljoner kronor. Vid utgången av 2003 fanns därmed ett anslags- sparande om 31 miljoner kronor, vilket bl.a. berodde på ett lägre utfall för räntor och amorteringar i Kustbevakningens verksamhet samt omorganisering inom Statens räddningsverk. Statens räddningsverks utbildningsstab och fyra skolor har organiserats till et Centrum för risk- och säkerhetsutbildning inom verket. Centrumets verksam- het startade den 1 januari 2003 och bedriver sedan den 1 september 2003 en ny tvåårig, eftergymnasial och studiemedelsfinansierad utbildning i skydd mot olyckor. Vidare har regeringen i maj 2004 uppdragit åt Räddningsverket att förbe- reda inrättandet av en ny grundutbildning till skorstensfejare och vidareut- bildning till skorstensfejartekniker med planerad start den 1 januari 2005. Under året har Kustbevakningen genom införandet av de nya reglerna kring sjöfartsskydd fått nya uppgifter. Myndigheten har också fått vissa nya upp- gifter inom det polisiära området, bl.a. genom införandet av den s.k. europe- iska arresteringsordern. Regeringen bedömer att miljöräddningstjänsten har bedrivits effektivt och att verksamheten bidragit till att begränsa skadorna på den marina miljön. Re- geringen anser emellertid att miljöövervakningen bör intensifieras i syfte att bidra till minskningen av antalet utsläpp av olja och andra skadliga ämnen till sjöss i enlighet med vad som angavs i proposition 2000/01:130 Svenska mil- jömål - delmål och åtgärdsstrategier. Regeringen anser att den verksamhet och de åtgärder som vidtagits av myn- digheterna inom verksamhetsområdet har haft en positiv inverkan på samhäl- lets förmåga att förebygga, förhindra och begränsa konsekvenserna av olyck- or. Regeringen konstaterar emellertid att åtgärderna inom vissa delar av politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar inte har varit tillräckliga för att uppfylla de långsiktiga målen, t.ex. att antalet olyckor skall minska. Kustbevakningen har i samråd med Sjöfartsinspektionen genomfört en inven- tering av samtliga hamnar där farligt gods hanteras. Kustbevakningen har därutöver bedrivit sjötrafikövervakning i syfte att öka säkerheten till sjöss o minska antalet överträdelser mot gällande regelverk. Kustbevakningen har en ständig beredskap till sjöss och har under 2003 genomfört 34 oljeskyddsoperationer, en kemoperation och sju förebyggande operationer. Under 2003 svarade Kustbevakningen för 233 sjöräddnings- insatser, vilket motsvarar cirka en fjärdedel av det totala antalet som genom- fördes i svenska vatten. Enligt regeringens bedömning har Kustbevakningen genomfört sjösäkerhetstillsyn, miljöövervakning och miljöräddningstjänst enligt de mål som ålagts myndigheten. Målet att antalet olyckor skall minska har inte uppnåtts under 2003. För att ytterligare öka kunskapen om olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet bör det göras analyser på nationell, regional och lokal nivå. Tre faktorer som enligt regeringens bedömning på sikt kan bidra till att minska antalet olyckor är den nya lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, den nya tvååriga yrkesutbild- ningen i skydd mot olyckor samt tillgången på analyser från Nationellt cent- rum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) i Karlskoga. Under 2003 har ersättning för oljesaneringskostnader utbetalats till Kung- älvs, Gotlands, Ystads, Simrishamns och Trelleborgs kommuner. Under 2003 har 6 111 000 kr utbetalats för räddningstjänstkostnader till sju kommuner. Två utbetalningar avser fall där kommunen överklagat Räddningsverkets beslut och där domstolen bifallit kommunens överklagande. Räddningsverkets förberedelser inför införandet av nya utbildningar och ny lagstiftning inom området Skydd mot olyckor har krävt stora arbetsinsatser. Verksamhetsförändringarna har genomförts inom tilldelade ramar. För att göra detta möjligt har Räddningsverket sedan 2002 genomfört ett omställ- ningsarbete som syftat till rationaliseringar, besparingar och en betydande minskning av Räddningsverkets organisation. Utskottet Utskottet har inget att invända mot vad regeringen redovisat om verksamhets- området Skydd mot olyckor. Inriktning av verksamhetsområdet Skydd mot olyckor för år 2005 Propositionen Regeringen anser att arbetet med det riskanalysbaserade systemet för sjösä- kerhetstillsynen bör fortgå och bör ske i nära samverkan med Sjöfartsverket. Enligt regeringens bedömning bör utvecklingen av det riskanalysbaserade systemet kunna bidra till en effektivare inspektionsverksamhet. Östersjön blev i mars 2004 klassat som ett särskilt känsligt havsområde (PSSA) av den internationella Sjöfartsorganisationen (IMO). Arbetet med att skydda den marina miljön är ett prioriterat område och ett flertal åtgärder har vidtagits för att minska antalet illegala utsläpp från fartyg. Åtgärdernas posi tiva effekt stöds av statistik från Kustbevakningen, vilken visar att antalet illegala utsläpp minskar. En utökad övervakning med satellit, flyg och fartyg, kombinerat med en effektiv lagföring, är enligt regeringens bedömning åtgär- der som har en preventiv effekt. Regeringen gör bedömningen att en ökad flygövervakning och närvaro till sjöss är avgörande för att uppnå målet om att antalet utsläpp av olja och andra skadliga ämnen i Östersjön och Västerhavet skall vara försumbara senast år 2010 (prop. 2000/01:130). Prognoser för sjötrafikutvecklingen i Östersjöområdet talar om en fortsatt ökning av transporterna under de kommande 10-15 åren. Andra faktorer som indikerar en fortsatt ökning är den ekonomiska utvecklingen i Östersjöområ- det och den fortsatta utbyggnaden av oljeterminalerna i Ryssland. Myndighetens befintliga fartygsflotta är till stora delar ålderstigen och i behov av förnyelse. Regeringen bedömer att det är mycket angeläget att Kustbevakningen har plattformar (flygplan, svävare, fartyg etc.) som är läm- pade och anpassade för den verksamhet som myndigheten bedriver och till de krav som omvärldssituationen ställer, bl.a. för att möta de förändringar som ett ökat trafikflöde, en ökad privat införsel och en ökad risk för smuggling förväntas innebära. Mot denna bakgrund anser regeringen att investeringar för att bibehålla och stärka myndighetens kapacitet bör göras. För att möta den förändrade riskbilden anser regeringen att Kustbevak- ningen bör investera i två större kombinationsfartyg av den typ som myndig- heten föreslagit. Fartygen bör bli operativa snarast möjligt. I ovan nämnda förstudie gör Kustbevakningen bedömningen att det behövs tre större kombi- nationsfartyg för att möta den förändrade riskbilden. Regeringen bedömer att två fartyg avsevärt ökar förmågan och att erfarenheterna från dessa två fartyg bör ligga till grund för en bedömning av om ytterligare fartyg bör införskaf- fas. Av denna anledning anser regeringen att det senare bör finnas möjlighet att införskaffa ytterligare fartyg för detta ändamål. Försvarsutskottet anförde i sitt betänkande 2002/03:FöU1 att det är angeläget att regeringen redovisar sina överväganden och ställningstaganden till det förslag som lagts fram i en konsultrapport. Regeringen gjorde i budgetpropo- sitionen för 2004 bedömningen att ett beslut om en eventuell överföring av materiel till Kustbevakningen kunde fattas först efter försvarsbeslutet för 2005-2007. Regeringen avser därför att lämna ett uppdrag till Försvarsmakten och Kustbevakningen att se över om det finns övertalig materiel som kan använ- das i Kustbevakningens verksamhet och där det för staten är fördelaktigt att åta sig förenade anpassningskostnader. Viktiga led i det förebyggande arbetet är tillsyn och statistikuppbyggnad. Regeringen anser att det är viktigt att verksamheten vid Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor fortsätter. Planläggning för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp bör enligt regering- en ägnas större uppmärksamhet. Enligt regeringens bedömning har planlägg- ningen för sanering inte givits tillräcklig prioritet hos länsstyrelserna och i heller anpassats till regionala förhållanden. Regeringen anser att Räddningsverket bör få uppgiften att samordna barn- säkerhetsarbetet. Samordningsrollen innebär att på ett övergripande plan samordna och vara pådrivande i barnsäkerhetsarbetet. Övriga sektorsmyndig- heter skall oförändrat ha kvar sina respektive ansvarsområden och skall med sin expertis aktivt medverka till att barnsäkerhetsarbetet får brett genomslag även på lokal nivå. I enlighet med detta har regeringen under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor beräknat belopp för detta. Utskottet Utskottet har inget att invända mot vad regeringen har anfört om inriktningen av verksamhetsområdet Skydd mot olyckor för år 2005. Budgetförslag för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen * godkänner investeringsplan för Kustbevakningen för åren 2005-2007, * * bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag 7:2 Före- byggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, be- sluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden med- för utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2005, * * godkänner förslaget till investeringsplan för Statens räddnings- verk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för perioden 2005-2007, * * godkänner förslaget till investeringsplan för Krisberedskapen för perioden 2005-2007, * * bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag 7:5 Kris- beredskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, ut- rustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, som in- klusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 403 750 000 kr efter 2005, * * bemyndigar regeringen att för 2005 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinve- steringar på högst 660 000 000 kr, * * bemyndigar regeringen att för 2005 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinve- steringar på högst 200 000 000 kr, * * fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot all- varliga hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommuni- kation till högst 100 000 000 kr under 2005, * * fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kr under 2005. * Anslag 7:1 Kustbevakningen Propositionen Anslaget finansierar Kustbevakningens verksamhet med att utföra sjööver- vakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt räddningstjänst till sjöss. Anslaget finansierar även Kustbevakningens kostnader för samordning av de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförligt till politikområdet Totalförsvar, verksamhetsområdet Det civila försvaret och politikområdet Skydd och be- redskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Anslaget finansierar även Kust- bevakningens verksamhet inom politikområdena Skatt, tull och exekution, Rättsväsendet, Miljöpolitik, Livsmedelspolitik samt Kommunikationer. Anslagssparandet från 2003 beror på att myndigheten erhållit medel för räntor och amorteringar som inte förbrukats, att lönekostnaderna blivit lägre än beräknat samt att viss planerad utbildning under året inte kunnat genomfö- ras. Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår. Detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 536 304 Anslagssparande 11 683 2004 Anslag 621 634 1 Utgiftsprognos 590 584 2005 Förslag 641 875 2006 Beräknat 682 902 2 2007 Beräknat 766 920 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 675 472 000 kr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 745 565 000 kr i 2005 års prisnivå. Anslaget har i förhållande till 2004 ökats genom beslut för att finansiera utgifter för räntor och amorteringar enligt ovanstående investeringsplan. Anslaget har dessutom minskats med 100 000 kronor för att delvis finansi- era Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) som beräknats under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor. Anslaget har vidare genom överföring från andra anslag inom utgiftsområ- det ökats för att dels finansiera utgifter för räntor och amorteringar, dels fr och med 2006 finansiera utgifter för att bemanna och driva plattformarna enligt investeringsplanen. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 7:1 Kustbevakningen Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 621 634 621 634 621 634 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning2 7 658 14 580 25 683 Beslut 1 023 -3 123 23 323 Överföring till/från andra anslag 11 560 49 811 96 280 Förslag/beräknat anslag 641 875 682 902 766 920 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Investeringsplan för Kustbevakningen Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplan för Kustbevak- ningen för perioden 2005-2007. Investeringsplan Miljoner kronor Antal Totalt Anskaffat t.o.m. 2003 Pro- gnos 2004 Budget 2005 Beräk- nat 2006 Beräk- nat 2007 Invester- ingar Flygplan 3 630 0 0 210 420 0 Större kombina- tionsfartyg 2 660 0 0 0 0 330 Kombina- tionsfartyg 8 1 200 0 0 0 0 0 Övervak- nings- fartyg 10 200 0 0 0 0 0 Övriga invester- ingar - - - 96 74 67 59 Summa invester- ingar 2 690 0 96 284 487 389 Lån 2 690 0 96 284 487 389 Summa finansie- ring 2 690 0 96 284 487 389 Utskottet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag till Kustbevakningen samt godkänner förslag till investeringsplan för Kustbevakningen. Anslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra olyckor Propositionen Från anslaget som disponeras av Statens räddningsverk utbetalas ersättning till kommuner för åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och andra naturolyckor. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförligt till verksamhets- området Skydd mot olyckor. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 26 900 Anslagssparande 0 2004 Anslag 25 000 1 Utgiftsprognos 24 539 2005 Förslag 25 000 2006 Beräknat 25 000 2007 Beräknat 25 000 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till Bemyndigande om ekonomiska åtaganden efter år 2005 Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra natur- olyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2005. Bemyndigandet avser bidrag till kommunernas verksamhet att förebygga jordskred och andra naturolyckor för att stimulera sådana åtgärder. Regering- en bedömer att anslagsnivån inte bör ändras för åren 2005 till 2007. Kommunerna kan ansöka om statsbidrag för åtgärder som de har utfört eller avser att utföra. Ansökan ställs till Statens räddningsverk tillsammans med erforderligt tekniskt underlag. Grundprincipen är att utbetalningen sker när åtgärderna, för vilka bidrag beviljats, är genomförda och slutbesiktigade. För att stimulera kommunerna att utföra förebyggande åtgärder kan hälften av bidraget för planerade men ännu inte utförda åtgärder betalas efter att slutlig beslut har fattats. Resterande del utbetalas när åtgärderna utförts och är slut besiktigade. Efter det att projektet godkänts har kommunen tre år på sig att genomföra åtgärderna. Principen att det slutliga bidraget inte betalas ut förrä projektet är slutbesiktigat medför ofta förskjutningar i utbetalningarna och anslagssparande kan därför uppkomma. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2003 Prognos 2004 Förslag 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007- Utestående åtaganden vid årets början 13 282 12 598 15 000 Nya åtaganden 7 973 10 531 10 000 Infriade åtaganden 8 657 8 129 12 000 10 000 3 000 Utestående åtaganden vid årets slut 12 598 15 000 13 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 15 000 15 000 15 000 Utskottet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt att riksdagen bemyndigar reger- ingen att under 2005 för ramanslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2005. Anslag 7:3 Ersättning vid räddningstjänst m.m. Propositionen Under anslaget som disponeras av Statens räddningsverk utbetalas i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser, insatser för att be- kämpa olja m.m. till sjöss samt för utredning av allvarliga olyckor. Anslaget finansierar även de räddningsinsatser som Räddningsverket kan behöva genomföra till lands i Estland, Lettland och Litauen. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförligt till verksamhets- området Skydd mot olyckor. Under 2003 har från anslaget drygt 6 miljoner kronor utbetalats till sju kommuner för ersättning räddningstjänstkostnader på grund av bl.a. över- svämningar, skogsbränder och snöoväder. Vidare har från anslaget samman- lagt 21,6 miljoner kronor utbetalats i ersättning till fem kommuner för oljesa- nering på land. För kostnader som uppkommer i samband med oljeutsläpp eller utsläpp av andra skadliga ämnen i vatten utnyttjades för Kustbevakningen 9,9 miljoner kronor 2003. Räddningsverket har vidare utbetalat 690 000 kr till Statens haverikom- mission för utredning av allvarliga olyckor. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 38 319 Anslagssparande 2 142 2004 Anslag 20 000 1 Utgiftsprognos 19 632 2005 Förslag 20 000 2006 Beräknat 20 000 2007 Beräknat 20 000 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till Utfallet på anslaget varierar kraftigt mellan åren. Detta beror på att det är svårt att förutsäga antalet olyckor som kräver räddningsinsatser och konse- kvenserna av dessa. Flera beslut om ersättning har också resulterat i överkla- ganden och i vissa fall har kompletterande utbetalningar beslutats. Utfallet ha de senaste fem åren legat både över och under på statsbudgeten anvisat an- slag. Regeringen bedömer därför att anslagsnivån inte bör ändras för åren 2005-2007. Utskottet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag 7:3 Ersättning vid rädd- ningstjänst m.m. Anslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor Propositionen Anslaget som disponeras av Statens räddningsverk, finansierar verksamhet inom räddningstjänstområdet inklusive olycks- och skadeförebyggande åtgär- der samt beredskap för och indirekta kostnader i samband med internationella insatser. Anslaget finansierar även bidrag för främjande av den enskilda män- niskans förmåga. Beredskapen för internationella insatser omfattar även min- röjning och en kemikalieinsatsstyrka. Delar av Centrum för risk- och säker- hetsutbildnings verksamhet finansieras från anslaget liksom delar av verk- samheten vid Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO). Anslaget finansierar även ersättning till länsstyrelserna för tillkom- mande uppgifter med anledning av lagen (1999:381) om åtgärder för att före- bygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Verksamheten som finansieras från anslaget är i huvudsak hänförligt till verksamhetsområ- det Skydd mot olyckor. Anslagssparandet från 2003 beror på att Räddningsverket genomförde neddragningar och besparingsåtgärder för att skapa ett utrymme för finansie- ring av avvecklingskostnader under 2004. Vidare medförde arbetet med myn- dighetens omorganisation att verksamheten avstannade mer än beräknat innan den nya organisationen införts den 1 januari 2004. Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår. Detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 602 191 Anslagssparande 17 550 2004 Anslag 621 183 1 Utgiftsprognos 593 141 2005 Förslag 734 901 2006 Beräknat 734 567 2 2007 Beräknat 741 378 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 725 793 000 kr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 719 592 000 kr i 2005 års prisnivå. Regeringen har i förhållande till 2004 beräknat anslaget enligt följande. Anslaget har ökats med 80,7 miljoner kronor 2005, 76,5 miljoner kronor 2006 och 74,3 miljoner kronor 2007 för förvaltningskostnader som tidigare beräknats under anslaget 6:5 Civilt försvar. Anslaget har fr.o.m. 2005 ökats med 25 miljoner kronor för ersättning till frivilliga försvarsorganisationer m.m. för främjande av den enskilda männi- skans förmåga. Syftet är att stimulera ett brett samhällsinriktat säkerhetsarbe te. Beloppet har tidigare beräknats under anslaget 6:5 Civilt försvar. Någon reglering av uppdragsnivåerna kommer inte i fortsättningen att göras utan fördelning av uppdragsmedel skall vägas mot andra åtgärder inom politikom- rådet. Anslaget har fr.o.m. 2005 ökats med 2 miljoner kronor för finansiering av de ovan i investeringsplanen nämnda RDS-mottagarna. Även detta belopp har tidigare beräknats under anslaget 6:5 Civilt försvar. Anslaget har fr.o.m. 2005 ökats med 1,7 miljoner kronor för att delvis fi- nansiera Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO). Beloppet har tidigare beräknats under andra anslag inom utgiftsområdet. Inom ramen för detta anslag har regeringen beräknat ytterligare 13,3 miljoner kro- nor för finansiering av NCO. Anslaget har fr.o.m. 2005 ökats med 3 miljoner kronor för samordning av frågor om barnsäkerhet. Beloppet har tidigare beräknats under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, anslaget 19:7 Allmänna försäkringskassan och under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 15:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Vidare har anslaget minskats med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2006 som i stället beräknas under anslaget 7:1 Kustbevakningen. Anslaget har slutligen minskats med 7 miljoner kronor fr.o.m. 2005, som i stället beräknas under utgiftsområde 15, anslaget 25:2 Studiemedel m.m. och utgiftsområde 16, anslaget 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m. för att finansiera studiemedelsberättigandet av utbildningen i skydd mot olyckor. Investeringsplan för perioden 2005-2007 Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för perio- den 2005-2007. Investeringsplan Tusental kronor Totalt Anskaffat t.o.m. 2003 Prognos 2004 Budget 2005 Beräk- nat 2006 Beräk- nat 2007 Övriga förvalt- ningsin- vesteringar 562 167 522 042 11 775 10 850 9 250 8 250 Internationell verksamhet 63 232 35 232 5 500 5 500 5 500 11 500 Investeringar i CRS 130 275 31 915 38 360 30 000 30 000 Investeringar i inomhusvarning 31 506 31 506 Summa inve- steringar 787 180 557 274 49 190 86 216 44 750 49 750 Lån 751 948 522 042 49 190 86 216 44 750 49 750 Anslag 35 232 35 232 Summa finan- siering 787 180 557 274 49 190 86 216 44 750 49 750 Investeringar planeras inom Räddningsverkets Centrum för risk- och säker- hetsutbildning. I övrigt planeras investeringar inom den gemensamma admi- nistrationen främst av IT-utrustning. Nyanskaffning av RDS-mottagare för beredskapen runt kärnkraftverken finns med i investeringsplanen för perio- den. Regeringen uppdrog i april 2003 åt Statens räddningsverk att i samråd med Statens strålskyddsinstitut lämna förslag till samt beräkna kostnaderna för den framtida utformningen av larmningssystem för varning till allmänheten om- kring de svenska kärnkraftverken. Räddningsverket redovisar i sin rapport av uppdraget en rekommendation att fortsätta med ett system för varning till allmänheten med hjälp av RDS-mottagare och att nya bör anskaffas för att ersätta tidigare mottagare i berörda områden runt kärnkraftverken. Utskottet Uskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor samt till investeringsplan för Statens räddningsverk såvitt avser skydd mot olyckor för perioden 2005-2007. Anslag 7:5 Krisberedskap Propositionen Detta anslag beräknades t.o.m. 2004 under politikområdet Totalförsvar (6:5 Civilt försvar). Anslaget finansierar åtgärder för att bibehålla och förbättra samhällets ro- busthet mot och förmåga att hantera svåra påfrestningar på samhället, åtgär- der som behöver genomföras i nuvarande omvärldsläge för att säkerställa samhällets beredskap inför ett väpnat angrepp och åtgärder för att kunna stödja och ta emot stöd från andra länder vid svåra påfrestningar i fred. Plane ringen av åtgärderna sker inom ramen för samverkansområdena Teknisk infrastruktur, Transporter, Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemi- kalier och radioaktiva ämnen, Ekonomisk säkerhet, Områdesvis samordning, samverkan och information samt Skydd, undsättning och vård. Dessutom finansieras kostnader vad avser den regionala försöksverksamheten inom det s.k. Gotsam från anslaget. Verksamheten som finansieras från anslaget är hänförlig till politikområdet Totalförsvar, verksamhetsområdet Det civila försvaret och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, verksamhetsområdet Svåra påfrestningar. Anslagssparandet från 2003 beror på förseningar i arbetet med att bygga upp en certifierings- och evalueringsfunktion inom IT-området, i Vägverkets materielbeställningar, lägre utfall i investeringar i lokala ledningsplatser oc länsstyrelsernas arbete med att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå samt att det tagit längre tid att bygga upp försöksverksamheten Gotsam än beräknat. Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår. Detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 1 729 007 Anslagssparande 188 315 2004 Anslag 1 854 960 1 Utgiftsprognos 1 705 581 2005 Förslag 1 747 434 2006 Beräknat 1 776 100 2 2007 Beräknat 1 826 187 3 1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till 2 Motsvarar 1 732 891 000 kr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 738 401 000 kr i 2005 års prisnivå. Investeringsplan för perioden 2005-2007 Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Krisberedskapen för perioden 2005-2007. Investeringsplan Tusental kronor Anskaffat t.o.m. 2003 Prognos 2004 Budget 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007- So Teknisk infra- struktur 50 530 18 100 14 100 3 100 So Transporter 180 965 39 525 37 375 42 055 38 450 So Spridning av allvarliga smittäm- nen, giftiga kemika- lier och radioaktiva ämnen 295 776 61 250 32 345 32 250 30 150 So Ekonomisk säkerhet 0 0 5 605 4 300 4 300 So Områdesvis samordning, sam- verkan och informa- tion 114 203 24 900 22 800 24 300 22 300 So Skydd, undsätt- ning och vård 375 320 69 260 29 435 26 340 22 340 Summa invester- ingar 966 314 195 465 145 660 143 345 120 640 Lån 505 200 98 670 33 565 27 000 24 300 Anslag 461 114 96 795 112 095 116 345 96 340 Summa finansie- ring 966 314 195 465 145 660 143 345 120 640 Investeringar under 2005 inom samhällets krisberedskap genomförs inom samtliga samverkansområden. Huvuddelen av investeringarna är undantagna från reglerna om lånefinansiering och finansieras i stället med anslag. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 7:5 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred som, inklusive tidigare gjorda beställningar, medför utgifter på högst 403 750 000 kr efter 2005. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2003 Prognos 2004 Förslag 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007- Utestående åtaganden vid årets början 192 993 219 942 182 620 Nya åtaganden 194 948 122 000 340 250 Infriade åtaganden 167 999 159 322 119 358 284 500 119 012 Utestående åtaganden vid årets slut 219 942 182 620 403 512 Erhållet/föreslagt bemyndigande 405 000 199 000 403 750 Bemyndigandet avser verksamhet som bedrivs inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur, Transporter, Områdesvis samordning, samverkan och information samt Skydd, undsättning och vård. Beredskapsinvesteringar Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för bered- skapsinvesteringar på högst 660 000 000 kr samt att regeringen bemyndigas att för 2005 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 200 000 000 kr. Från och med 1998 övergick Statens räddningsverk till att lånefinansiera beredskapsinvesteringar. Låneramen för 2005 skall även täcka tidigare gjorda beredskapsinvesteringar. Från och med 1999 övergick Socialstyrelsen till att lånefinansiera beredskapsinvesteringar. Låneramen för 2005 skall även täcka tidigare gjorda beredskapsinvesteringar. Avgift för elektroniska kommunikationer Regeringen föreslår att avgiftsuttaget för att finansiera åtgärder för att skyd elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid som tas ut i enlighet med lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation fastställs till högst 100 000 000 kr under 2005. Finansieringen av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation sker genom att den som äger allmänna kommunikationsnät av betydelse från allmän synpunkt och som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation betalar en avgift. Åtgärder som finansieras genom avgifterna syftar till att säkra de elektroniska kommunikationernas robusthet. Elberedskapsavgift Regeringen föreslår att avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften, som tas ut i enlighet med elberedskapslagen (1997:288) för att finansiera beredskapsåt- gärder som beslutas med stöd av nämnda lag, fastställs till högst 250 000 000 kr under 2005. Finansieringen av åtgärder som genomförs enligt elberedskapslagen (1997:288) sker genom att den som innehar nätkoncession enligt ellagen (1997:857) betalar en avgift. Åtgärderna som finansieras syftar till att tillgo dose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap och vid beslut om utform- ningen av åtgärderna skall även effekterna för beredskapen inför svåra på- frestningar på samhället i fred beaktas. Regeringens anslagsöverväganden Regeringen framhåller att det finns tydliga inbördes samband mellan åtgärder inom ramen för det civila försvaret och åtgärder som stärker beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Därför är det viktigt att behålla flex biliteten med att finansiera verksamheten över ett anslag. För att tydliggöra a beredskapen och krishanteringsförmågan byggs underifrån föreslår regeringen här att det tidigare anslaget 6:5 Civilt försvar beräknas under politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar i stället för under politikområdet Totalförsvar. Vidare föreslås att anslaget byter namn till Kris- beredskap. De åtgärder som enbart bidrar till det civila försvarets förmåga kommer även fortsättningsvis att redovisas under politikområdet Totalförsvar medan övriga satsningar på krisberedskapen redovisas under politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Inriktningen bör enligt regeringen vara att en myndighets förvaltningsutgifter bör samlas under ett anslag som myndigheten disponerar, vilket innebär att dessa medel bör föras till respektive myndighets förvaltningsanslag. Därför har anslaget minskats med 82,8 miljoner kronor 2005, 78,6 miljoner kronor 2006 och 76,4 miljoner kronor 2007. Beloppen har i stället beräknats under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor, anslaget 38:1 Verket för närings- livsutveckling: Förvaltningskostnader under utgiftsområde 22 och anslaget 13:6 Socialstyrelsen under utgiftsområde 9. Anslaget har fr.o.m. 2005 minskats med 25 miljoner kronor avseende bi- drag för främjande av den enskilda människans förmåga. Beloppet beräknas i stället under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor. Anslaget har fr.o.m. 2005 minskats med 2 miljoner kronor för att finansie- ra anskaffningen av RDS-mottagare för inomhusvarning runt kärnkraftverken. Beloppet har i stället beräknats under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor. Anslaget har minskats med 11,7 miljoner kronor 2005, 30,8 miljoner kro- nor 2006 och 30,2 miljoner kronor 2007. Beloppen har i stället beräknats under anslaget 7:1 Kustbevakningen. Inom ramen för föreliggande anslag 2005 har 272 076 000 kr beräknats för samverkansområdet Teknisk infrastruktur, 100 000 000 kr för åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid, 250 000 000 kr för elberedskapsåtgärder, 88 670 000 kr för samver- kansområdet Transporter, 152 694 000 kr för samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, farliga kemikalier och radioaktiva ämnen, 25 765 000 kr för samverkansområdet Ekonomisk säkerhet 480 688 000 kr för samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information, 367 523 000 kr för samverkansområdet Skydd, undsättning och vård samt 10 000 000 kr för vissa fredsfrämjande och humanitära insatser. Kostnader för åtgärder som främst ger en förmåga att motstå och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred beräknas uppgå till ca 1,5 miljarder kronor. I de flesta fall medför åtgärderna en nytta över hela hotskalan, fred såväl som krig. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 7:5 Krisberedskap Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 1 854 960 1 854 960 1 854 960 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning2 13 950 60 550 108 327 Överföring till/från andra anslag -121 476 -139 411 -137 099 Förslag/beräknat anslag 1 747 434 1 776 100 1 826 188 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Utskottet Utskottet tillstyrker regeringens förslag a) till anslag 7:5 Krisberedskap, b) c) till investeringsplan för Krisberedskapen för perioden 2005-2007, d) e) att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och an- läggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred som, inklusive tidigare gjorda be- ställningar, medför utgifter på högst 403 750 000 kr efter 2005, f) g) att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Statens rädd- ningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskaps- investeringar på högst 660 000 000 kr, h) i) att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvestering- ar på högst 200 000 000 kr, j) k) att avgiftsuttaget för att finansiera åtgärder för att skydda elektronis- ka kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid som tas ut i enlighet med lagen (2003:389) om elektronisk kommu- nikation fastställs till högst 100 000 000 kr under 2005, l) m) att avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften, som tas ut i enlighet med elberedskapslagen (1997:288) för att finansiera beredskapsåtgärder som beslutas med stöd av nämnda lag, fastställs till högst 250 000 000 kr under 2005. n) Anslag 7:5 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet Propositionen Detta anslag beräknades t.o.m. 2004 under utgiftsområde 22 Kommunikatio- ner (37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet). Anslaget finansierar utbyggnad, driftsbidrag och förvaltning av ett gemensamt radio- kommunikationssystem för skydd och säkerhet. Verksamheten som finansie- ras från anslaget är hänförlig till verksamhetsområdet Skydd mot olyckor. Anslagsutveckling Tusental kronor 2003 Utfall 5 624 1 Anslagssparande1 1 726 2004 Anslag 192 000 1 Utgiftsprognos1 70 500 2005 Förslag 323 000 2006 Beräknat 219 000 2007 Beräknat 35 000 1 Anslaget redovisas t.o.m. 2004 i statsbudgetsystemet under utg.omr. 22 varför ningen för utg.omr. 6. I enlighet med 7 § förordningen (2002:518) med instruktion för Krisbered- skapsmyndigheten tas avgifter ut för finansiering av drift och förvaltning av Rakelsystemet. Intäkterna disponeras av myndigheten. Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2003 0 0 0 (varav tjänsteexport) Prognos 2004 0 0 0 (varav tjänsteexport) Budget 2005 26 267 16 000 10 267 (varav tjänsteexport) Investeringsplan Infrastrukturen för radiokommunikationssystemet finansieras av staten. Av den första etappen 2004-2006 finansieras huvuddelen med anslag medan den andra etappen till största delen finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Investeringsplan Miljoner kronor Utfall 2003 Prognos 2004 Budget 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007 Anskaffning - 44 276 369 677 Summa investeringar - 44 276 369 677 Anslag - 44 276 240 52 Lån - - - 129 625 Summa finansiering - 44 276 369 677 Redovisning av bemyndiganden För 2004 erhöll regeringen ett bemyndigande för att anskaffa infrastrukturen för det gemensamma radiokommunikationssystemet. Ovan redovisar reger- ingen avräkningen mot erhållet bemyndigande. Prognosen för 2004 är mycket osäker på grund av att upphandlingen överklagats. Redovisning av bemyndigande Tusental kronor Utfall 2003 Prognos 2004 Beräknat 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007- Utestående åtaganden vid årets början - 2 236 000 Nya åtaganden - 2 280 000 0 Infriade åtagan- den - 44 000 276 000 369 000 1 591 000 Utestående åtaganden vid årets slut - 2 236 000 1 960 000 Erhållet be- myndigande - 2 280 000 - Regeringens anslagsöverväganden Riksdagen har i samband med behandlingen av 2004 års ekonomiska vårpro- position beslutat att de ändamål och verksamheter som finansieras med anslag 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet under utgiftsom- råde 22 överförs till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Denna indelning skall tillämpas fr.o.m. denna budgetproposition. I förhållande till 2004 har regeringen beräknat anslaget i enlighet med den finansiering som framgick i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 22, avsnitt 10.10.6). Dessutom har anslaget engångsvis för 2005 ökats med 53 miljoner kronor som tidigare beräknats under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslag 4:1 Polisorganisationen för att finansiera en tidigare- läggning av utbyggnaden av det gemensamma radiokommunikationssystemet i Kronobergs län. Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet. Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 0 0 0 Förändring till följd av: Överföring till/från andra anslag 323 000 219 000 35 000 Förslag/beräknat anslag 323 000 219 000 35 000 1 Anslaget redovisas t.o.m. 2004 i statsbudgetsystemet under utg.omr. 22 varför redovisningen för utg.omr. 6. Anslaget uppgick till 192 miljoner kronor 2004. Utskottet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag 7:6 Gemensam radiokom- munikation för skydd och säkerhet. Anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för år 2005 Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag nr 15 och anvisar anslag under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt sammanställningen i bilaga 2 till detta betän- kande. Härav följer att motionerna 2004/05:Fö213 (s), 2004/05:Fö248 (m), 2004/05:Fö253 (c ) och 2004/05:Fö254 (kd) avstyrks. Propositionen Regeringen har i budgetpropositionen för år 2005 - volym 5 - lämnat förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 6 (förslag nr 15). Motionerna I motion 2004/05:Fö213 av Christin Hagberg och Fredrik Olovsson (s) före- slås att de delar av Försvarsmaktens budget som används av hovet redovisas. I motionerna 2004/05:Fö248 (m kommitté), 2004/05/Fö253 (c kommitté) samt 2004/05:Fö254 (kd kommitté) föreslås att anslagen 6:1 och 6:2 räknas upp med sammanlagt 400 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Utskottet En sammanfattning av vad som anförs av regeringen respektive i motionerna lämnas i de avsnitt i betänkandet där anslagsförslagen närmare behandlas. Utskottets överväganden och ställningstaganden till propositionen resp. motionerna framgår i de avsnitt i betänkandet där anslagsförslagen närmare behandlas i sak. Under förutsättning av riksdagens bifall till finansutskottets betänkande 2004/05:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna m.m. föreslår försvarsskottet att riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fö213 (s), 2004/05: Fö248 (m), 2004/05:Fö253 (c ) och 2004/05:Fö254 (kd). Särskilt yttrande Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbe- slut som behandlas i avsnittet. 1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2005 (punkt 1) (m, fp, kd, c) av Ola Sundell, Karin Enström och Carl-Axel Roslund(alla m), Allan Wid- man och Heli Berg (båda fp), Erling Wälivaara (kd) och Eskil Erlandsson (c). Sverige bör öka sin förmåga att medverka i internationella operationer och aktivt delta i uppbyggnaden av EU:s nya snabbinsatsstyrkor. Sverige bör ha större ambitioner än de som blir möjliga genom regeringens budgetförslag. Sverige skall på sikt kunna bidra med en egen stridsgrupp i enlighet med EU:s rekommendationer. Risken finns att omställningskostnaderna inom Försvarsmakten är underskat- tade. Den önskade utvecklingen av Försvarsmakten ryms enligt vår mening inte inom den ram som regeringen, med stöd av samarbetspartierna, föreslår. Våra partier förordar därför en väsentligt mindre besparing på det militära försvarets anslag än vad regeringen gör. Det militära försvaret bör utvecklas på en högre nivå än vad regeringen föreslår. Vi förordar sålunda att anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och internationella insatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling ökas med tillsammans 400 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag
Propositionen I proposition 2004/05:1 utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbar- het föreslår regeringen: 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 utnyttja en kredit på högst 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utom- ordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3,5), 2. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 2005-2007 (avsnitt 3.10.2), 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling besluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck- ling som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 68 500 000 000 kr efter 2005 (avsnitt 3.10.2), 4. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets mate- rialverk för perioden 2005-2007 (avsnitt 3.10.5), 5. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Försvarets materiel- verk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 000 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital (avsnitt 3.10.5), 6. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 2005-2007 (avsnitt 4.9.1), 7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2005 (avsnitt 4.9.2), 8. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Statens rädd- ningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för perioden 2005- 2007 (avsnitt 4.9.4), 9. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Krisberedskapen för perioden 2005-2007 (avsnitt 4.9.5), 10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 7:5 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svå- ra påfrestningar på samhället i fred, som inklusive tidigare gjorda beställ- ningar medför utgifter på högst 403 750 000 kr efter 2005 (avsnitt 4.9.5), 11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Statens räddnings- verk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kr (avsnitt 4.9.5), 12. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 200 000 000 kr (avsnitt 4.9.5), 13. att riksdagen fastställer avgiftsuttag för finansiering av åtgärder mot all- varliga hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2005 (avsnitt 4.9.5), 14. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kr under 2005 (avsnitt 4.9.5), 15. att riksdagen för budgetår 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt följande uppställning: Anslag (Belopp i 1000-tal kronor) Ansl. typ Regeringens förslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. (ram) 22 125 249 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck- ling (ram) 17 391 059 6:3 Krisberedskapsmyndigheten (ram) 144 649 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar (ram) 17 467 6:5 Totalförsvarets pliktverk (ram) 248 049 6:6 Försvarshögskolan (ram) 30 596 6:7 Försvarets radioanstalt (ram) 424 764 6:8 Totalförsvarets forskningsinstitut (ram) 189 759 6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalför- svaret (obet.) 75 665 6:10 Nämnder m.m. (ram) 7 139 7:1 Kustbevakningen (ram) 641 875 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra natur- olyckor (ram) 25 000 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. (ram) 20 000 7:4 Samhällets skydd mot olyckor (ram) 734 901 7:5 Krisberedskap 1 747 434 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet 323 000 Summa 44 146 606 Motioner från allmänna motionstiden 2004/05:Fö213 av Christin Hagberg och Fredrik Olovsson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om redovisningen av de delar av Försvarsmaktens budget som används vid hovets aktiviteter. 2004/05:Fö248 av Ola Sundell m.fl. (m): Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens för- slag anslaget under utgiftsområde 6 enligt uppställningen: Regeringens förslag Vårt förslag Summa förändringar tkr +400 000 000 6:1 6:2 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Materiel, anläggningar samt forsk- ning och teknikutveckling 39 516 308 000 +400 000 000 2004/05:Fö253 av Eskil Erlandsson m.fl. (c): Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens för- slag anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt uppställning: Anslag (tkr) Regeringens förslag Anslagsförändring 6:1 och 6:2 39 516 308 + 400 000 Summa för utgiftsområdet 44 147 000 + 400 000 2004/05:Fö254 av Erling Wälivaara m.fl. (kd): Riksdagen anvisar förslag med följande ändringar i förhållande till regering- ens anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppin- satser m.m. samt 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikut- veckling enligt följande uppställning: Anslag (tkr) Regeringens förslag Anslagsförändring 6:1 och 6:2 39 516 308 +400 000 Summa för utgiftsområ- dets ram 44 147 000 +400 000
Bilaga 2 Förslag till anslag inom utgiftsområde 6 Belopp i 1000-tal kronor Anslag Anslagstyp Utskottets förslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. (ram) 22 125 249 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (ram) 17 391 059 6:3 Krisberedskapsmyndigheten (ram) 144 649 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar (ram) 17 467 6:5 Totalförsvarets pliktverk (ram) 248 049 6:6 Försvarshögskolan (ram) 30 596 6:7 Försvarets radioanstalt (ram) 424 764 6:8 Totalförsvarets forskningsinstitut (ram) 189 759 6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (obet.) 75 665 6:10 Nämnder m.m. (ram) 7 139 7:1 Kustbevakningen (ram) 641 875 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor (ram) 25 000 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. (ram) 20 000 7:4 Samhällets skydd mot olyckor (ram) 734 901 7:5 Krisberedskap (ram) 1 747 434 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (ram) 323 000 Summa 44 146 606 2004/05:FöU1 SAMMANFATTNING FÖU1 2004/05:FöU1 59 1 1 2004/05:FöU1 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2004/05:FöU1 4 55 2003/04:FöU1 2 2004/05:FöU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:FöU1 59 59 2003/04:FöU1 Förslag 71 2004/05:FöU1 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 2004/05:FöU1 74 73 2003/04:FöU1 Förslag 72 2004/05:FöU1 BILAGA 2 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 2 2004/05:FöU1 114 85 2003/04:FöU1 Förslag 75