Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen, bilaga I:12)
Betänkande 1991/92:JoU24
Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JOU24
Förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret1992/93,m.m. (kompletteringspropositionen,bilagaI:12)
Innehåll
1991/92 JoU24
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1991/92:150 om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,m.m. (kompletteringspropositionen), bilagaI:12, om en samlad strategi för ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken jämte fem följdmotioner och en motion från den allmänna motionstiden 1992. Bl.a. följande frågor behandlas:
Ekonomiska styrmedel inom jordbruks-, trafik- och energisektorerna Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet Miljöräkenskaper
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning, vilket innebär att till Bidrag för miljöarbete bör anvisas 1,2milj.kr. utöver vad riksdagen tidigare anvisat (1991/92:JoU13, rskr.213).Vidare godkänner utskottet de av regeringen redovisade riktlinjerna för fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och inom transportsektorn, miljöklassindelning av bensin, ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet, på användning av HCFC och på utsläpp av klorerade organiska ämnen samt möjligheter till utökad användning i Sverige av utsläppsramar.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a. regeringens förslag samt till pågående och aviserat arbete på områdena.
Till betänkandet har fogats 11 reservationer (s, nyd), ett särskilt yttrande (s) och en meningsyttring (v).
Propositionens huvudsakliga innehåll
Mot bakgrund av tidigare fastlagda principer redovisas en samlad strategi för hur ekonomiska styrmedel skall användas i praktiken. Målsättningen är att miljöpolitiken i högre utsträckning skall vara en integrerad del av den ekonomiska politiken.
Redovisningen innefattar jordbruks-, energi- och trafiksektorerna vad gäller miljöproblemen samt nuvarande användning av ekonomiska styrmedel. Användningen av kemikalier och uppkomsten av avfall tas upp ur samma perspektiv. Ytterligare 1,2milj.kr. bör anvisas för statistiska centralbyråns (SCB) utveckling av fysiska miljöräkenskaper.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1991/92:Jo40 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges fortsatta arbete med miljöindex och gröna nationalräkenskaper.
1991/92:Jo41 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöräkenskaper, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning för att studera hur skattesystemet kan få en än mer miljöanpassad profil och breddning av användningen av ekonomiska styrmedel, 3. att riksdagen beslutar höja miljöavgiften på handelsgödsel så att det kompenserar tidigare genomförd sänkning av prisregleringsavgiften, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om hur lagstiftning och andra styrmedel bör utvecklas med hänsyn till den långsiktiga inriktningen mot mer miljöanpassade fordon, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen nu bör förbereda nästa steg i miljöklassningen av fordon, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kilometerskatter vid en anpassning till den inre marknaden, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om administrativa styrmedel som komplement till energibeskattningen av industrin, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbeta fram en ny lista över miljöfarliga ämnen som bör avvecklas eller starkt begränsas, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om HCFC, s.k. mjuka freoner, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en skatt på osorterat avfall, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgifter på utsläpp av klororganiska substanser.
1991/92:Jo42 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grunderna för en miljöpolitisk helhetsstrategi, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om grundläggande omläggning av skattesystemet i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om definition av skatt resp. avgift på miljöområdet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ till åtgärder för att återställa Östersjön, 5. att riksdagen till bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar 3 800 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 5000000 kr. utöver vad som beslutats av riksdagen vid behandling av proposition 1991/92:100 bil. 14, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regionalt differentierade drivmedelspriser, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöklasser för fordon, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöklassning av drivmedel och förbud mot blyad bensin, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återföra transportkostnader till rätt kostnadsställe, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgift på avfall, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgifter på arsenik och krom i träskyddsmedel, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om destruktionsavgifter på s.k. frysmöbler, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om destruktionsavgifter på däck, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöklassning av elapparater, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om renodlade miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot kadmium i handelsgödsel, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgift på utsläpp av adsorberbar organisk halogen (AOX), 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter på militär verksamhet.
1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om främjande av biobränslen som drivmedel för fordon, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om främjande av alternativa drivsystem för fordon, t.ex. i form av elmotorer eller vätgasmotorer, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sopsortering i hushåll, inom offentliga sektorn och i näringslivet.
1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de miljöpolitiska styrmedlen måste inordnas i en övergripande strategi.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1992
1991/92:Bo701 av Bo Holmberg och Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en mer resurssnål och miljövänlig avfallshantering.
Utskottet
Strategi för fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken
Propositionen
Miljöministern gör följande bedömning av strategin för fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken:
Utformningen av skatter och avgifter bör avvägas så att miljökostnader beaktas på samma sätt som andra samhällskostnader. I den utsträckning som ekonomiska styrmedel medför ökade inkomster till staten bör detta ske inom ramen för ett sänkt skattetryck. Återföring av medel till skatt- eller avgiftsskyldiga kan övervägas av konkurrensskäl. Möjligheten att differentiera miljörelaterade avgifter inom olika samhällssektorer bör ses över. Subventioner till näringsliv, kommuner och hushåll bör ses över med hänsyn till miljöeffekter. Berörda sektorsmyndigheter har ett ansvar för att utvärdera miljörelaterade ekonomiska styrmedel inom resp. sektor. Statens naturvårdsverk har ansvaret för att utvärderingarna sammanställs regelbundet. Sverige bör fortsätta att i det internationella miljösamarbetet verka för att gemensamma kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel införs för att lösa gränsöverskridande miljöproblem. De styrmedel som finns och som verkar inom och mellan sektorer bör löpande ses över med syfte att åstadkomma den mest effektiva styrningen mot de miljömål som har angivits.
Motionerna
I motion Jo41 yrkande2 begär Socialdemokraterna en utredning för att studera hur skattesystemet skall få en än mer miljöanpassad profil och breddning av användningen av ekonomiska styrmedel. Vänsterpartiet redogör i motionerna Jo42 yrkande1 och Fi44 yrkande2 för sin syn på grunderna för en miljöpolitisk helhetsstrategi. Marknadsmekanismernas oförmåga att tillfredsställande hantera rättvisa, solidaritet och hänsyn till naturen kräver en aktiv samhällsstyrning, innebörden i begreppen tillväxt och ekonomi måste förändras så att respekt för den ekologiska verkligheten upprättas. De generella skatte- och avgiftssystemen måste ändras så att de bidrar till en positiv miljöutveckling. Mot denna bakgrund begärs i motion Jo42 yrkande2 en utredning om en grundläggande omläggning av skattesystemet. Skillnaden mellan skatt resp. avgift på miljöområdet bör enligt motion Jo42 (v) yrkande3 av riksdagen definieras så att en skatt ospecificerat skall tillfalla staten som inkomst, medan en avgift skall återföras till det verksamhetsområde som avgiftsbelagts. I motionens yrkande18 begär Vänsterpartiet att regeringen ges i uppdrag att analysera de militära verksamheternas miljöeffekter och lämna förslag om miljöavgifter. Exempelvis bör militärt flyg inte undantas från miljöavgifter på flygbränsle.
Utskottets överväganden
I propositionen uttalar miljöministern sin avsikt att under mandatperioden låta systematiskt se över möjligheten att differentiera ytterligare miljörelaterade avgifter som i dag kan vara av enhetlig karaktär. Vidare bör göras en översyn av statliga subventioner och en miljöanpassning övervägas där så anses befogat. Som miljöministern anför kan en sådan översyn också vara angelägen ur ett handelspolitiskt perspektiv och mot bakgrund av den pågående EG-anpassningen. I undantagsfall kan subventioner övervägas om de bedöms vara mest effektiva i valet mellan olika styrmedel. Det kan finnas anledning att ytterligare stimulera verksamhet inom olika områden som syftar till ökad resurshushållning. Miljöministern anför vidare att utformningen av skatter och avgifter bör avvägas så att miljökostnader beaktas på samma sätt som andra samhällskostnader. Utskottet ansluter sig till vad miljöministern anför om handlingslinjerna för den fortsatta användningen av ekonomiska styrmedel och vill härutöver anföra att de stora förändringar som under senare år har skett på miljöområdet har lett till bl.a. ökad användning av ekonomiska styrmedel. Det kan konstateras att Sverige har infört fler ekonomiska styrmedel än något annat land, och det finns ett stort internationellt intresse för de åtgärder som hittills vidtagits i Sverige på detta område. Från effektivitetssynpunkt finns det starka skäl som talar för ett ökat inslag av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, vilket emellertid inte innebär att dessa styrmedel allmänt sett är att föredra framför andra typer av styrmedel eller åtgärder. Valet av styrmedel måste givetvis alltid göras med utgångspunkt i miljöproblemets karaktär och det mål man vill uppnå. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo41 yrkande2 i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
I Vänsterpartiets motioner Jo42 och Fi44 föreslås ett riksdagsuttalande om grunderna för en miljöpolitisk helhetsstrategi. Bl.a. anförs att marknadsmekanismernas oförmåga att tillfredsställande hantera solidaritet, rättvisa och hänsyn till naturen kräver en aktiv samhällsstyrning. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att ett demokratiskt samhällssystem som bygger på marknadsekonomi har betydligt bättre förutsättningar att föra en aktiv och effektiv miljöpolitik än andra samhällssystem, i synnerhet de som är baserade på planekonomi. Den internationella utvecklingen har eftertryckligt visat att de kommunistiska systemen inte kunnat förena ekonomisk utveckling med ett varsamt och långsiktigt hållbart utnyttjande av miljö- och naturresurserna. Utskottet delar emellertid motionärernas åsikt så till vida att det i alla samhällssystem krävs en konsekvent och målmedveten miljöpolitik. Det kan i sammanhanget nämnas att Världsbanken nyligen publicerat en rapport om miljö och utveckling (World Development Report 1992). I rapporten framhålls bl.a. att miljövärdena underskattats under alltför lång tid. Fortsatt eller ökad ekonomisk och mänsklig utveckling kan förenas med bättre miljöförhållanden endast i kombination med en fast politik och institutionella förändringar. En stark politik och starka institutioner behövs för att förmå beslutsfattare -- företag, hushåll, lantbrukare och regeringar -- att tillämpa metoder som är mindre skadliga för miljön.
I övrigt hänvisar utskottet till regeringens uttalanden under rubriken Val av styrmedel i miljöpolitiken. Bl.a. framhålls att ekonomiska beslut skall stå i överensstämmelse med grundläggande ekologiska lagar. Vad utskottet här anfört innebär att yrkande 1 i motion Jo42 och yrkande2 i motion Fi44 om grunderna för en miljöpolitisk helhetsstrategi inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan med anledning av motion Jo41 yrkande2 avstyrks även motion Jo42 yrkande2.
Gränsdragningen mellan skatter och avgifter i statsrättsligt avseende regleras ytterst i 8kap.3§ regeringsformen (RF). Riksdagen bör inte göra uttalanden om tolkning och tillämpning av lag annat än i samband med lagstiftning. Frågan huruvida en pålaga är en skatt eller avgift får således bedömas från fall till fall och kan inte påverkas av att riksdagen a priori gör något uttalande om definitionen av skatter och avgifter i enlighet med yrkande3 i motion Jo42. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Skatteutskottet har nyligen tagit ställning till motioner om miljöbeskattning av försvarets fordon och flygplan. Utskottet avstyrkte motionerna och uttalade bl.a. att en allmän energibeskattning eller en koldioxidbeskattning endast skulle leda till att försvarsanslaget måste höjas i motsvarande mån och dessutom kräva att skattelagarna anpassas efter de särskilda förhållandena på detta område. Med hänsyn bl.a. till att försvarets användning inte grundar sig på kommersiella överväganden ansåg utskottet det tveksamt om skatter som motiveras av miljöstyrningsskäl skulle få någon inverkan på de militära flygplanens användning och utformning. I vart fall framstod enligt utskottet andra metoder som mer ändamålsenliga. Enligt vad utskottet hade erfarit skulle regeringen komma att inom kort ta upp dessa frågor i sina årliga anvisningar till överbefälhavaren (1991/92:SkU22, rskr.188). Jordbruksutskottet gör samma bedömning som skatteutskottet och avstyrker motion Jo42 yrkande18.
Ekonomiska styrmedel inom olika samhällssektorer
Propositionen
Jordbruket
En förändring av miljöavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör övervägas då prisregleringsavgiften avskaffas. Dessförinnan måste utredas på vilken nivå som en miljöavgift eller skatt är kostnadseffektiv för att åstadkomma minskning av växtnäringsläckaget och minskning av hälso- och miljörisker vid användande av bekämpningsmedel.
Som riksdagen tidigare redovisat (1990/91:JoU30, rskr. 338) bör en omläggning av miljöavgiften på bekämpningsmedel från per kilo aktiv substans till en dosavgift övervägas i samband med att prisregleringsavgiften avskaffas.
Trafiken
Riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 innebar ett ökat sektorsansvar för att minska miljöproblemen, bl.a. för transportsektorn. Inom ramen för den då antagna särskilda strategin för ett miljöanpassat transportsystem skall transportsektorn eftersträva att kraftigt begränsa miljöstörande effekter samt begränsa klimatpåverkan i enlighet med den av riksdagen antagna klimatstrategin.
Enligt regeringsförklaringen hösten 1991 skall en omfattande modernisering av järnvägen och övrig infrastruktur ske under 1990-talet. Arbetet med att ersätta fossilbränslen skall påskyndas. Miljövänliga drivmedel skall särskilt gynnas.
Strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn
I strategin för ett miljöanpassat transportsystem ingår frågor om kostnadsansvar och ekonomiska styrmedel som en viktig del. Chefen för kommunikationsdepartementet har låtit utarbeta ett underlag inför en översyn av användningen av ekonomiska styrmedel inom transportsektorn. Miljöministern delar kommunikationsministerns bedömningar i dessa frågor och har därtill för avsikt att ta initiativ till ett utredningsuppdrag beträffande miljöklassning av bensin och ökning av differensen mellan blyad och blyfri bensin.
Utgångspunkten bör vara att användningen av ekonomiska styrmedel skall utformas i samklang med vad som gäller i EG eller i en vidare krets. Vissa styrmedel bör dock även i framtiden kunna utformas från ett nationellt perspektiv.
I miljöpolitiken inom transportsektorn bör miljöaspekterna utredas på tre särskilt viktiga områden. Den nuvarande utformningen av bilförmånerna bidrar till en användning av förmånsbilen som ökar miljöbelastningen från trafiken. Bilförmånsreglerna behandlas för närvarande av en särskild utredare i samband med en översyn av vissa regler i inkomstslaget tjänst (dir.1992:3). I detta arbete kommer även miljöaspekterna av bilförmånerna att beaktas. Det är angeläget att drivmedlens miljöprestanda förbättras med olika styrmedel. En uppföljning av nuvarande miljöklasser på dieselolja bör göras och miljöklassning av bensin utredas. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda hur ett sådant miljöklassystem kan utformas. När det gäller beskattningen av den tunga trafiken utreds kilometerskatten i ett särskilt sammanhang (dir.1991:106). Utredningen har fått i uppdrag att lämna förslag till ett EG-anpassat beskattningssystem för dieseldrivna fordon. Vidare kommer miljökonsekvenserna i förhållande till dagsläget att analyseras.
Miljöklassningen av fordon behöver utvecklas i ett europeiskt perspektiv och i största möjliga utsträckning harmoniseras med EG:s bestämmelser. Det är av stor vikt att Sverige aktivt bidrar i den europeiska utvecklingsprocessen.
När det gäller storstädernas trafikproblem bygger förhandlingsuppgörelserna i Stockholms- och Göteborgsregionerna på förutsättningen att kommunerna får möjlighet att använda nya former av ekonomiska styrmedel i syfte att dämpa bilanvändningen i stadskärnorna och för att finansiera kollektivtrafikens investeringar och kringfartsleder. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om lagstiftning i detta ämne.
Inom Helsingforskommissionen har frågan om miljöklassificering av fartyg aktualiserats. Arbetet tar sikte på att införa individuella och internationellt giltiga miljöindex för fartyg.
På det nationella planet bör undersökas om ekonomiska styrmedel i viss omfattning skulle kunna utnyttjas för vissa delar av den nationella sjöfarten. Sjöfartsverket har nyligen i en rapport redovisat uppgifter angående utsläppen från fritidsbåtar och anser att det finns behov att begränsa fritidsbåtarnas utsläpp.
Den ovan nämnda översynen bör även omfatta en undersökning av förutsättningarna för en framtida miljöklassificering av flygplan avseende avgasutsläpp.
Miljöklassindelning av oljor
Några förändringar i miljöklassystemet bör inte göras innan effekterna av det nuvarande systemet hunnit avläsas.
Miljöklassindelning av bensin
Det finns i dag en svensk standard på bensin som endast omfattar vissa parametrar avseende exempelvis bensen och svavelhalt. Med en miljöklassindelning kan bensinkvaliteten kontrolleras avsende andra parametrar än bly. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utreda hur ett miljöklassystem för bensin kan utformas. I detta sammanhang bör också prövas att öka differentieringen mellan blyad och oblyad bensin.
Energisektorn
Kraftiga åtgärder behövs för att miljöanpassa energisystemet, och miljöministern framhåller som angeläget att utveckla långsiktigt hållbara energisystem.
Utgångspunkten för regeringens fortsatta arbete är den av riksdagen beslutade klimatstrategin (prop. 1990/91:88, NU40, rskr.373 och prop. 1990/91:90, JoU30, rskr.338). Som ett led i den nödvändiga omställningen av energisystemet måste skatter och avgifter utformas så att de bl.a. främjar energieffektivitet och användningen av förnybara och miljövänliga energislag. Inom EG pågår just nu ett arbete med att introducera en skatt på bl.a. koldioxid som en del av Gemenskapens klimatstrategi. Chefen för finansdepartementet har redogjort för en omläggning av energiskatterna. Förslaget innebär en kraftig höjning av koldioxidskatten från 25öre till 32öre per kg koldioxid, vilket är en väsentlig skärpning av de klimatpolitiska ambitionerna. Omläggningen innehåller också ett nytt system för uttag av industrins miljöskatter som ligger väl i linje med Sveriges höga miljöpolitiska ambitioner. Biobränslenas konkurrenskraft i hushållssektorn förstärks. Emellertid kvarstår behovet att få till stånd en ytterligare ökning av användningen av förnybar energi och därmed en minskning av användningen av fossila bränslen också i övriga sektorer.
Från miljösynpunkt bör frågan om kraftvärmebeskattningen utredas skyndsamt. En särskild arbetsgrupp inrättas med detta syfte.
I samband med omläggningen av energibeskattningen avsätts 500milj.kr. för att finansiera insatser vad gäller förnybar energi, hushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum och Östeuropa. Dessa medel skall användas för att genomföra ytterligare åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft, öka energihushållningen och användningen av andra förnybara energikällor.
Nyligen har miljöministrarna i länderna runt Östersjön antagit en plan för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Vidare har planer utarbetats för visst bilateralt miljösamarbete med främst de baltiska länderna och Polen. Statens kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut har presenterat en rad åtgärder i såväl kort som långt perspektiv för att förbättra säkerheten vid de mest närbelägna kärnkraftverken på andra sidan Östersjön. Dessa två program skall delvis kunna finansieras inom ramen för de ovan nämnda 500milj.kr. Huvudfinansieringen avses dock ske genom det särskilda anslaget för Östeuropasamarbetet.
Kemikalier och avfall
Problem, strategier och styrmedel
Producenter av varor och kemiska produkter har det yttersta ansvaret för den miljöpåverkan och misshushållning med resurserna som kan bli följden av såväl tillverkning och användning som slutbehandling i avfallsledet. Producentens ansvar behöver utkrävas tydligare än hittills. Den som ger upphov till avfall skall också stå för kostnaderna i samband med avfallshanteringen.
En grundläggande strategi för att begränsa riskerna med hälso- och miljöfarliga ämnen i ett långsiktigt perspektiv är att ange en tidpunkt för avveckling som ligger så långt fram i tiden att företagen själva hinner ta fram alternativa, mindre farliga ämnen och tekniker.
En annan grundläggande strategi är att utnyttja internationellt samarbete för att få en effektiv långsiktig kemikaliekontroll. Samarbetet inom ramen för OECD samt med EG är särskilt betydelsefullt.
En rad olika styrmedel och åtgärder behövs för att minska användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen och produkter, t.ex. öka kunskaperna om kemiska ämnen och produkter, förbättra informationen, byta ut farliga produkter mot mindre farliga på frivillig väg eller genom överenskommelser, se till att hanteringen inte leder till en exponering som kan skada hälsa eller miljö för de produkter som inte kan bytas ut, totalförbud eller strikta begränsningar av vissa ämnen samt ekonomiska styrmedel för att påverka marknadens aktörer i önskvärd riktning.
Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet
Effektiva styrmedel bör utformas för att minska avfallsvolymen, öka återanvändning och återvinning samt förbättra metoderna för avfallshanteringen. En särskild arbetsgrupp bör klarlägga effekterna av en avfallsskatt och pröva dess lämplighet som kostnadseffektivt styrmedel för att uppnå dessa mål. Arbetsgruppen bör beakta de åtgärder som redan har genomförts eller kommer att genomföras i kommunerna och föreslå ytterligare åtgärder för att stimulera till källsortering, miljöanpassad avfallsbehandling och sanering av deponier. Regeringen bör ta ställning till eventuella förslag före årsskiftet 1992/93.
Styrmedel på användning av HCFC
Naturvårdsverket bör få i uppdrag att närmare utreda hur styrmedel kan utformas för att stimulera en utveckling av alternativ till HCFC, s.k. mjuka freoner, inom samtliga användningsområden. Vidare bör de samhällsekonomiska konsekvenserna av nya styrmedel belysas. Uppdraget bör redovisas senast den 1oktober1992. Regeringen kan därefter under nästa riksmöte återkomma med ställningstagande till förslaget.
Miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen
Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram en plan för omprövningen av villkoren för den miljöfarliga industrin. Planen skall vara färdig till den 1juli1992. Målet för planen är att industrins utsläpp inom en tioårsperiod skall minskas till sådana nivåer att miljön inte skadas och hälsan inte påverkas. Skogsindustrin skall prioriteras vid omprövningen. För att kunna uppnå målet med planen måste man fastställa den nivå där utsläppen inte längre påverkar miljön.
En ytterligare åtgärd för att påskynda en minskning av utsläppen av klorerade organiska ämnen från massaindustrin kan vara att införa en miljöavgift eller skatt. Genom en sådan pålaga på de aktuella utsläppen ges industrin ett ekonomiskt incitament för att minska dem.
Som grund för naturvårdsverkets utredning bör ligga miljöavgiftsutredningens del- och slutbetänkanden. Problem som ytterligare måste utredas är bl.a. vid vilken utsläppsnivå miljön inte längre påverkas, mot vilken nivå skatten eller avgiften skall vara styrande, pålagans storlek för att den skall få en styrande effekt samt i vilken mån en sådan avgift eller skatt blir så hög att den kommer att påverka branschens lönsamhet och konkurrensförmåga.
Det är viktigt att svensk industri inte utsätts för strängare krav eller kraftigare pålagor än industrin i viktiga konkurrentländer. Regeringen kommer därför att verka för internationella åtgärder. Innan en eventuell miljöavgift/skatt införs avser regeringen även att ta upp frågan med de länder som gränsar till svenska vatten. Samtidigt förutsätter detta att motsvarande åtgärder införs inom ramen för exempelvis HELCOM-samarbetet (Helsingforskommissionen).
Motionerna
Jordbruket
Miljöavgiften på handelsgödsel bör enligt motion Jo41 (s) yrkande3 höjas så att avgiften kompenserar tidigare genomförd sänkning av prisregleringsavgiften. Vänsterpartiet anser i motion Jo42 yrkande15 att avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör omvandlas till renodlade miljöavgifter och återföras till jordbruket på sätt som ytterligare stimulerar minskad användning. Enligt motionens yrkande16 bör kadmium i handelsgödsel förbjudas.
Trafiken
Socialdemokraterna begär i motion Jo41 yrkande4 förslag om hur lagstiftning och andra styrmedel bör utvecklas med hänsyn till den långsiktiga inriktningen mot mer miljöanpassade fordon. Enligt motionens yrkande5 bör regeringen förbereda nästa steg i miljöklassningen av fordon och redovisa hur en miljöanpassning av kilometerskatten skall kunna anpassas till den inre marknaden (yrkande6). Enligt Vänsterpartiets motion Jo42 yrkande7 bör antalet miljöklasser för fordon utökas med ytterligare en för särskilt miljövänliga fordon, som får fordonsskatten minskad med 4000kr. jämfört med klass1. Regeringen bör framlägga förslag om transportavgift som återförs till transportsystemet som stimulansbidrag för miljöförbättrande åtgärder (yrkande9) och om regionalt differentierade drivmedelspriser för att minska bilismen i storstadsregionerna (yrkande6). Biobränslen som drivmedel och alternativa drivsystem för fordon, t.ex. i form av elmotorer eller vätgasmotorer, bör främjas enligt motion Fi42 (nyd) yrkandena 22 resp. 23.
När det gäller miljöklassning av drivmedel och förbud mot blyad bensin bör enligt motion Jo42 yrkande8 naturvårdsverkets uppdrag utvidgas till att omfatta samtliga drivmedel och uppdraget konstrueras så att en styrande effekt bort från fossilbränslen uppnås.
Energisektorn
Socialdemokraterna framför i motion Jo41 yrkande7 synpunkter på administrativa styrmedel som komplement till energibeskattningen av industrin. Krav bör t.ex. införas på energiredovisning inom företagen, och krav på koldioxidutsläpp och energihushållning bör ingå i naturvårdsverkets omprövningsplan för industrins utsläppsvillkor. I motion Jo42(v) yrkande4 framläggs förslag om åtgärder för att återställa Östersjön, som bör göras till en "bubbla" när det gäller havsföroreningar. En förÖstersjöländerna gemensam fond bör inrättas och för svensk del kunna finansieras bl.a. med en Östersjöavgift på verksamheter som innebär negativ belastning på Östersjön. Elapparater bör enligt motionens yrkande14 indelas i klasser efter energisnålhet, och de sämsta apparaterna bör avgiftsbeläggas.
Kemikalier och avfall
I motion Jo41 begär Socialdemokraterna att berörda myndigheter arbetar fram en ny lista över miljöfarliga ämnen som bör avvecklas eller starkt begränsas (yrkande8). Skatt bör införas på osorterat avfall (yrkande10). Avgifter på det avfall som slutdeponeras eller bränns och på arsenik och krom i träskyddsmedel med 200kr. perkg arsenik och 100kr. perkg krom bör införas enligt motion Jo42 (v) yrkandena10 resp.11. Destruktionsavgift bör införas i försäljningsledet på s.k. frysmöbler och för däckförsäljningen med 10kr. per däck, som bör användas för forskning och utveckling samt för att öka kostnadstäckningsgraden i däckåtervinningen (yrkandena12 resp.13). Synpunkter på sopsorteringen i hushåll, inom offentliga sektorn och i näringslivet framförs i motion Fi42 (nyd) yrkande24. Vad som går att återvinna skall återvinnas, vad som kan brännas och ge energitillskott skall avskiljas, och återföring bör i möjligaste mån ske till naturens kretslopp. I motion Bo701 (s) framläggs förslag om en mer resurssnål och miljövänlig avfallshantering. De boende måste ges god och kontinuerlig information, insamlingssystemen måste vara enkla, smidiga och överblickbara och den egna arbetsinsatsen måste belönas. Motionärerna anser det vara naturligt att bostadsorganisationerna får möjlighet att påverka den konkreta utformningen av kommande regler och bostadsrättsföreningarna bör få "aktivt stöd". Miljöavgifter inom avfallssektorn skall återföras så att bostadssektorn ges rimliga resurser för forskning och utveckling.
Enligt motion Jo41(s) yrkande9 bör i naturvårdsverkets uppdrag även ingå att utreda frågan om miljöskatt på HCFC.
Avgifter på utsläpp av klororganiska substanser får enligt motion Jo41(s) yrkande11 effekt endast om de införs gemensamt för alla anläggningar som har Östersjön som recipient. Vänsterpartiet begär i motion Jo42 yrkande17 införande av en avgift på 50kr. perkg adsorberbar organisk halogen (AOX).
Utskottets överväganden
Jordbruket
I sitt miljöpolitiska beslut våren 1991 uttalade riksdagen att en omläggning av miljöavgiften på bekämpningsmedel från per kilo aktiv substans till en dosavgift bör övervägas i samband med att prisregleringsavgiften avskaffas (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr.338). Dessförinnan måste utredas på vilken nivå en miljöavgift eller skatt är kostnadseffektiv för att åstadkomma minskning av växtnäringsläckaget och minskning av hälso- och miljörisker vid användande av bekämpningsmedel. Som framgår av propositionen kommer jordbruksministern att inom kort föreslå att regeringen fattar beslut om ett sådant uppdrag till statens jordbruksverk. Utskottet vill i sammanhanget erinra om kemikalieinspektionens uppdrag att tillsammans med jordbruksverket och naturvårdsverket utforma en ny konstruktion av miljöavgifterna, relaterad till medlens farlighet och riskerna med användningen. Uppdraget skall redovisas senast den 1juni 1992. Utskottet vill även erinra om att riksdagen i olika sammanhang beslutat om långtgående miljökrav för jordbruket och näringens hänsynstagande till naturvårdens intressen och att den tidigare genomförda särskilda höjningen av prisregleringsavgiften inte motiverats av miljöskäl (prop.1991/92:25, JoU7, rskr.49). I enlighet härmed och med hänvisning till vad utskottet i övrigt anfört avstyrker utskottet motion Jo41 yrkande3.
Utskottet har nyligen behandlat ett motionsyrkande om förändring av avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel till renodlade miljöavgifter (prop.1991/92:96, JoU15, rskr.253). Motionsyrkandet avstyrktes med hänvisning till det miljöpolitiska beslutet våren 1991 då utskottet tog ställning till frågan om miljöavgifternas disposition. På samma grund avstyrker utskottet motion Jo42 yrkande15.
Utredningen för införande av miljöavgift på kadmium i handelsgödsel har avgett sitt betänkande (SOU1992:14). Förslagen bereds i regeringskansliet inför en till hösten 1992 aviserad proposition i samband med EES-avtalet. I avvaktan härpå och med hänvisning till vad utskottet anfört ovan avstyrks motion Jo42 yrkande16.
Trafiken
Som anförs i propositionen bör i miljöpolitiken inom transportsektorn miljöaspekterna utredas på tre särskilt viktiga områden, nämligen utformningen av bilförmånerna, drivmedlens miljöprestanda och beskattningen av den tunga trafiken. Bilförmånsreglerna behandlas för närvarande av en särskild utredare i samband med en översyn av vissa regler i inkomstslaget tjänst (dir.1992:3). I detta arbete kommer även miljöaspekterna av bilförmånerna att beaktas. En uppföljning av nuvarande miljöklasser på dieselolja bör göras och miljöklassning av bensin utredas. Miljöministern har uttalat sin avsikt att ge naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur ett sådant miljöklassystem kan utformas. När det gäller den tunga trafiken utreds kilometerskatten i ett särskilt sammanhang (dir.1991:106). I likhet med miljöministern anser utskottet att miljöklassningen av fordon behöver utvecklas i ett europeiskt perspektiv och i största möjliga utsträckning harmoniseras med EG:s bestämmelser. Det är av stor vikt att Sverige aktivt bidrar i den europeiska utvecklingsprocessen, och utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen inom EG på detta område. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo41 yrkandena 4--6 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Skatteutskottet har nyligen behandlat frågan om en elitklass för elbilar och särskilt miljövänliga fordon. Skatteutskottet var inte berett att tillstyrka då aktuella motioner men ansåg förslagen värda att uppmärksamma. Utskottet utgick från att regeringen tar upp och prövar behovet av en elitklass för särskilt miljövänliga fordon i lämpligt sammanhang (1991/92:SkU22). Jordbruksutskottet ansluter sig till skatteutskottets bedömning härvidlag. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo42 yrkande7 i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet är inte berett att tillmötesgå motion Jo42 yrkande9 om transportavgift och avstyrker således motionsyrkandet.
Enligt riksdagens trafikpolitiska beslut år1988 (prop.1987/88:50, TU13, rskr.159) kunde de problem som sammanhänger med framför allt storstadstrafiken inte lösas inom ramen för ett generellt skattesystem. Av denna anledning tillsattes storstadstrafikkommittén (SOU1989:43). Som anförs i propositionen har användningen av ekonomiska styrmedel i storstädernas trafikpolitik aktualiserats genom storstadsförhandlarnas överenskommelser. När det gäller storstädernas trafikproblem bygger förhandlingsuppgörelserna i Stockholms- och Göteborgsregionerna på förutsättningen att kommunerna får möjlighet att använda nya former av ekonomiska styrmedel i syfte att dämpa bilanvändningen i stadskärnorna och för att finansiera kollektivtrafikens investeringar och kringfartsleder. I propositionen aviseras förslag till riksdagen om lagstiftning i frågan. Utskottet utgår från att regeringen återkommer med förslag som bidrar till en lösning av de problem som tas upp i motion Jo42. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionens yrkande6 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
I enlighet med energiöverenskommelsen tillkallades våren 1991 en kommission, biobränslekommissionen (I1991:01), med uppgift att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Enligt sina direktiv (dir.1991:11) skulle kommissionen med förtur redovisa överväganden och förslag om samordning och förstärkning av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen. Hösten 1991 avlämnade kommissionen sitt delbetänkande (SOU1991:93) El från biobränslen. Utredningen förutsätts redovisa det samlade resultatet av sitt arbete senast den30 juni 1992. I regeringsförklaringen hösten 1991 uttalades att arbetet med att ersätta fossilbränslen med biobränslen bör påskyndas. Målet är att nya fordon skall kunna drivas utan fossilbränslen. Miljövänliga drivmedel skall gynnas särskilt. I sitt betänkande om vissa jordbrukspolitiska frågorm.m. (1991/92:JoU15) uttalade sig utskottet nyligen positivt om bl.a. möjligheten att genom t.ex. ekonomiska styrmedel åstadkomma en övergång från mineraloljor till vegetabiliska oljor. Genom en tilllämpning av substitutionsprincipen enligt lagen om kemiska produkter kan användningen av mindre hälso- och miljöfarliga alternativ främjas. Utskottet förutsatte att regeringen och berörda myndigheter medverkar till en positiv utveckling på detta område. Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på biobränslekommissionens slutbetänkande bör motion Fi42 yrkande22 inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Näringsutskottet har nyligen behandlat motioner om utveckling av elbilen (prop.1991/92:100, NU20, rskr.237). Utskottet såg positivt på möjligheterna att elbilen skall kunna bli ett miljövänligt alternativ till traditionella förbränningsmotordrivna bilar. Det var enligt utskottets mening angeläget att regeringen noga följer utvecklingen på området och även aktivt medverkar till att främja utvecklingen av en elbil. Jordbruksutskottet delar näringsutskottets uppfattning i frågan och avstyrker motion Fi42 yrkande23 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Som anförs i propositionen har på senare tid tillverkningsmetoderna ändrats så att risken ökat för att bensinens miljöegenskaper blir sämre när det gäller andra parametrar än bly. Det gäller framför allt ökad halt av aromatiska kolväten som bensen och ökad flyktighet av bensinen. Med en miljöklassindelning kan bensinkvaliteten kontrolleras avseende andra parametrar. Utskottet delar miljöministerns uppfattning att naturvårdsverket bör få i uppdrag att utreda hur ett miljöklassystem för bensin kan utformas. I detta sammanhang bör också prövas att öka differentieringen mellan blyad och blyfri bensin. Många av de frågor som tas upp i motion Jo42 kommer således att bli behandlade inom ramen för naturvårdsverkets uppdrag. Utskottet är emellertid inte berett att tillmötesgå motion Jo42 yrkande8 i den del yrkandet syftar till förbud mot blyad bensin. Motionsyrkandet avstyrks.
Energisektorn
Enligt riktlinjerna för den långsiktiga energipolitiken är målet att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor som är konkurrenskraftiga med dem som gäller i omvärlden. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor samt genom en effektiv energihushållning. Kraftiga åtgärder behövs för att miljöanpassa energisystemet och, som miljöministern framhåller, det är angeläget att utveckla långsiktigt hållbara energisystem (prop. 1990/91:88, NU40, rskr.373). I regeringsförklaringen slås fast att miljövänlig energi från biobränslen, solenergi och vindkraft utvecklas och stimuleras och att energihushållningen främjas. Utgångspunkten för det fortsatta arbetet är den av riksdagen beslutade klimatstrategin (1990/91:NU40 och prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Som ett led i den nödvändiga omställningen av energisystemet måste skatter och avgifter utformas så att de bl.a. främjar energieffektivitet och användningen av förnybara och miljövänliga energislag. Den föreslagna omläggningen av energiskatterna innehåller ett nytt system för uttag av industrins miljöskatter som enligt utskottets mening ligger väl i linje med Sveriges höga miljöpolitiska ambitioner. Biobränslenas konkurrenskraft i hushållssektorn förstärks. Emellertid kvarstår behovet att få till stånd en ytterligare ökning av användningen av förnybar energi och därmed en minskning av användningen av fossila bränslen också i övriga sektorer. Det belopp om 500milj.kr. som föreslås anvisas i samband med omläggningen av energibeskattningen är avsett att finansiera insatser vad gäller bl.a. förnybar energi och hushållning. Medlen skall användas för att genomföra ytterligare åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft, öka energihushållningen och användningen av andra förnybara energikällor. Den utvidgade miljörapportering som utskottet nyligen har förordat (prop.1991/92:137, JoU21) kommer enligt utskottets mening att ge bättre förutsättningar för energihushållningen. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om vad ovan anförts om biobränslekommissionens arbete. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer industrins energianvändning och vid behov återkommer med förslag om åtgärder som syftar till att uppfylla de nationella miljömålen. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo41 yrkande7 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
De åtgärder för hushållning med energi som utskottet har redogjort för ovan kommer enligt utskottets mening att på sikt bidra till att energisnåla elapparater kommer att gynnas på bekostnad av de mer energikrävande. Syftet med motion Jo42 yrkande14 kommer därmed att bli tillgodosett utan införande av den avgift som förordas i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.
Motion Jo42 yrkande4 ger utskottet anledning att erinra om den plan för att återställa Östersjöns ekologiska balans som nyligen har antagits av miljöministrarna i länderna runt Östersjön. Vidare har planer utarbetats för visst bilateralt miljösamarbete med främst de baltiska länderna och Polen. Utskottet vill även erinra om den ram på 430milj.kr. från vilken medel för ändamålet anvisas under utrikesdepartementets huvudtitel (prop.1991/92:100, UU16, rskr.233). Som utskottet anförde i sitt budgetbetänkande (1991/92:JoU13, rskr.213) pågår inom naturvårdsverket ett särskilt samarbetsprogram på miljöområdet med Polen för åren 1991--1992. För ändamålet disponeras även för nästa budgetår 2milj.kr. Programmet är inriktat på informationsutbyte och kunskapsöverföring samt på att Polen skall öka den egna tillverkningen av miljöskyddsutrustning. För det treåriga program som drivs av beredningen för ekonomiskt-tekniskt samarbete (BITS) har för perioden anslagits sammanlagt 270milj.kr., varav ca 65% avser miljörelaterat samarbete. Sammantaget har dessa åtgärder den inriktning som anges i motion Jo42 yrkande4. Utskottet anser därför inte att motionen påkallar någon särskild åtgärd i denna del.
Kemikalier och avfall
Utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning av utformningen av grundläggande strategier på kemikalieområdet. Som anförs i propositionen behövs en rad styrmedel och åtgärder, bl.a. ökade kunskaper om kemiska ämnen och produkter, förbättrad information, utbyte av farliga produkter mot mindre farliga på frivillig väg eller genom överenskommelser, att se till att hanteringen inte leder till exponering som kan skada hälsa eller miljö för de produkter som inte kan bytas ut, totalförbud eller strikta begränsningar av användningen av vissa ämnen samt ekonomiska styrmedel för att påverka marknadens aktörer i önskvärd riktning.
Kemikalieinspektionen och naturvårdsverket fortsätter sitt arbete med begränsning av användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier i syfte att genomföra de förslag myndigheterna lade fram i det s.k. begränsningsuppdraget. Detta sker genom konkreta förslag och genom uppföljning av åtgärdernas effekt. Härutöver arbetar inspektionen med att utöka antalet miljöfarliga ämnen som bör omfattas av begränsningsplaner. Inom OECD:s s.k. kemikaliegrupp har igångsatts ett motsvarande arbete, det s.k. högvolymprojektet som avser de ca1000 s.k. högvolymkemikalier som utgör nästan 99% av kemikalieanvändningen, och länderna arbetar gemensamt för att utöka kunskaperna om de mest använda kemikalierna. Målet är bl.a. att före utgången av år 1993 ha tagit fram dokumentation om sammanlagt 147 ämnens miljö- och hälsoeffekter. Det kan konstateras att kemikalieinspektionen tar mycket aktiv del i detta arbete. I inspektionens regi har t.ex. nyligen ett OECD-möte om denna urvalsprocess ägt rum i Stockholm. Vid inspektionen pågår dessutom ett ständigt arbete med att genom redovisning av innehållet i olika ämnen, klassificering och märkning komplettera och följa upp förteckningen över miljöfarliga ämnen. Utskottet kan konstatera att kemikalieinspektionen har varit framgångsrik i sin viktiga funktion att påverka utvecklingen mot ett samhälle där användningen av kemiska ämnen inte innebär oacceptabla effekter på hälsa och miljö.
Vad utskottet anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion Jo41 yrkande8. Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Som utskottet har konstaterat pågår ett aktivt arbete på kemikaliekontrollens område. Som anförs ovan vidtas åtgärder på bred front som sammantaget syftar till en begränsning av riskerna med hälso- och miljöfarliga ämnen. Hit hör t.ex. ekonomiska styrmedel och ökade kunskaper, förbättrad information, utbyte av farliga produkter mot mindre farliga, totalförbud eller strikta begränsningar av användningen av vissa ämnen samt ett internationellt samarbete. Som framhålls i motionen har arsenik och krom allvarliga miljö- och hälsoeffekter och Sverige har förbundit sig att genomföra långtgående begränsningar i användningen av medlen. Utskottet finner emellertid inte anledning att förorda införande av den avgift som begärs i motion Jo42 yrkande11. Motionen avstyrks i denna del.
Enligt den gällande avvecklingsplanen för CFC kommer efter utgången av år1994 kyl- och frysskåp att tillverkas utan CFC-föreningar. Eftersom kyl- och frysskåp är produkter med relativt lång livslängd kommer problemet med CFC att bestå under ca15 år efter det att produkterna har gjorts CFC-fria, och ett ordnat omhändertagande av CFC ur kasserade skåp är därför nödvändigt. I enlighet med det miljöpolitiska beslutet våren 1991 har efter ändringar i förordningen (1988:716) om CFC och halonm.m. (SFS1991:1534) och renhållningsförordningen (1990:984, ändrad SFS1991:1537) kommunerna fr.o.m. den 1januari 1995 skyldighet att ombesörja att CFC-innehållet i kasserade kyl- och frysskåp omhändertas på ett miljöriktigt sätt. I sammanhanget vill utskottet erinra om de möjligheter kommunerna har att fr.o.m. den 1januari 1992 differentiera avfallstaxan (SFS1991:647). Enligt uppgift har utsläppen av CFC minskat med cirkaen tredjedel under det senaste året. Utskottet ser emellertid allvarligt på CFC-föreningarnas kraftigt negativa miljö- och klimatpåverkan och förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området. Utskottet är emellertid inte berett att förorda den särskilda destruktionsavgift som föreslås i motion Jo42 yrkande12. Motionsyrkandet avstyrks således.
Till de uppgifter som kommer att åligga den särskilda arbetsgrupp som aviseras av miljöministern hör att klarlägga effekterna av en avfallsskatt och pröva dess lämplighet som kostnadseffektivt styrmedel för att uppnå dessa mål. Regeringen avser att ta ställning till eventuella förslag före årsskiftet 1992/93. Syftet med yrkande10 i motion Jo41 kommer enligt utskottet därmed att bli tillgodosett utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.
Riksdagens beslut våren 1990 om vissa avfallsfrågor innebär bl.a. att källsortering bör utvecklas med sikte på att allt avfall som går till slutbehandling fr.o.m. år 1994 sorteras i kategorier som möjliggör ett från resurshushållningssynsätt lämpligt omhändertagande. En ökad satsning på källsortering bör enligt riksdagsbeslutet leda till att förbränning och deponering av osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upphört vid slutet av år 1993 (prop.1989/90:100, JoU16, rskr.241). Utskottet vill i sammanhanget erinra om kommunernas möjligheter att differentiera avfallstaxan. Den särskilda arbetsgrupp som aviseras i propositionen bör enligt miljöministern föreslå ytterligare åtgärder för att stimulera till källsortering, miljöanpassad avfallsbehandling och sanering av deponier. Mot bakgrund av företagna och planerade åtgärder finner utskottet att syftet med motion Jo42 yrkande10 kommer att bli i allt väsentligt tillgodosett utan införande av den avgift som förordas i motionen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Utskottet förutsätter att de synpunkter som framläggs i motion Fi42 yrkande24 om sopsortering i allt väsentligt kommer att bli tillgodosedda genom de åtgärder som aviseras i regeringens förslag. I övrigt hänvisar utskottet till sitt nyligen avgivna betänkande om avfallsfrågor (1991/92:JoU17). Utskottet förutsätter att aviserade åtgärder fullföljs inom den av regeringen förordade tidsplanen. Med det anförda avstyrks motionsyrkandet.
Motionärerna i motion Bo701 föreslår ett antal åtgärder som syftar till att uppnå en mer resurssnål och miljövänlig avfallshantering. Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det ankommer på såväl samhället, fastighetsägaren som den boende att ta gemensamt ansvar för att behandlingen av hushållsavfallet förbättras. Allmänhetens förtroende för samhällets vilja och förmåga att lösa avfallsproblemen är en god grund för hushållens medverkan när det gäller bl.a. källsorteringen. Flera av de åtgärder som har genomförts och planeras på avfallsområdet, bl.a. kommunernas möjlighet att differentiera avfallstaxan, den aviserade arbetsgruppens uppgift att klarlägga effekterna av en avfallsskatt och andra åtgärder som främjar källsortering och återvinning, ger även hushåll och fastighetsägare incitament till ökad källsortering. Utskottet finner att syftet med motion Bo701 i väsentlig del kan tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida och avstyrker motionen.
Frågan om hantering av uttjänta bildäck behandlades av utskottet våren 1991 (1990/91:JoU30). Utskottet hänvisade då till den arbetsgrupp under ledning av statens industriverk med intressenter inom bildäcksbranschen som arbetar med att utveckla ett återvinningssystem där en återlämningspremie diskuteras. I arbetet ingår också frågan om att säkerställa avsättningen för insamlade däck. Utskottet förutsatte att regeringen i samband med ytterligare styrmedel inom avfallsområdet särskilt uppmärksammar bildäcken. Utskottets inställning härvidlag är oförändrad. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo42 yrkande13 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
För att göra en snabb avveckling av CFC möjlig har en viss användning av HCFC tillåtits. Som en följd av riksdagens miljöpolitiska beslut får efter den 31december 1992 HCFC endast användas yrkesmässigt vid framställning av hård- och skumplast för isoleringsändamål och som arbetsmedium i kyl-, värme- och andra klimatanläggningar (SFS1991:1534). I samband med riksdagsbeslutet konstaterade utskottet emellertid att även om HCFC är mindre skadlig än CFC medför användningen av HCFC en fortsatt nedbrytning av ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten. Mot denna bakgrund fann utskottet det uppenbart att även HCFC måste avvecklas. Användningen har trots detta ökat under senare år. För att denna utveckling skall kunna brytas står utskottet inte främmande för att en avgift på HCFC kan bli nödvändig för att påskynda utvecklingen i önskad riktning. Skulle dessa åtgärder inte ge avsett resultat kan ett förbud mot HCFC komma att övervägas. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och vid behov återkommer till riksdagen med förslag i frågan. Det anförda innebär att utskottet på nuvarande ståndpunkt inte är berett att förorda ett riksdagsuttalande av den innebörd som föreslås i motion Jo41 yrkande9 och avstyrker motionsyrkandet i den mån det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
Utskottet delar miljöministerns uppfattning om vikten av att svensk industri inte utsätts för strängare krav eller kraftigare pålagor än industrin i våra viktigaste konkurrentländer. Regeringen har därför uttalat sin ambition att verka för internationella åtgärder på området. Som anförs i propositionen avser regeringen även att ta upp frågan med de länder som gränsar till svenska vatten innan en eventuell miljöavgift/skatt införs. En förutsättning är emellertid att motsvarande åtgärder införs inom ramen för exempelvis HELCOM-samarbetet (Helsingforskommissionen). Det föreligger i detta avseende således inte något motsatsförhållande mellan utskottets synpunkter och de åsikter som framförs i motion Jo41 yrkande11. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
Till den 1juli 1992 skall naturvårdsverket ha färdigställt en plan för omprövning av villkoren för den miljöfarliga industrin. Målet för planen är att industrins utsläpp inom en tioårsperiod skall minskas till sådana nivåer att miljön inte skadas och hälsan inte påverkas. Miljöministern anför att en ytterligare åtgärd för att påskynda en minskning av utsläppen av klorerade organiska ämnen kan vara att införa en miljöavgift eller skatt. Regeringen aviserar därför att naturvårdsverket skall få i uppdrag att utreda mot vilken nivå en skatt eller avgift skall vara styrande, storleken på denna för att en styrande effekt skall uppnås samt i vilken mån en skatt eller avgift blir så hög att den kommer att påverka branschens lönsamhet och konkurrensförmåga. I naturvårdsverkets uppdrag skall ingå att beakta miljöavgiftsutredningens del- och slutbetänkanden (SOU1989:21, 1989:83 och 1990:59). Uppdraget skall redovisas så att en avgift eller skatt bör kunna införas senast den 1juli 1993. Det anförda innebär att motion Jo42 yrkande17 kommer att bli tillgodsedd utan någon vidare riksdagens åtgärd. Motionsyrkandet avstyrks.
Utsläppsramar och överlåtbara utsläppskvoter
Miljöpolitisk styrning i form av utsläppsramar eller s.k. bubblor, ofta i kombination med överlåtbara utsläppskvoter, har väckt ökat intresse under senare år. Förenklat innebär detta att man sätter ett tak, ett ramvillkor, för de totala utsläppen av en viss förorening t.ex. inom ett visst område. Ramvillkoren kan utformas på olika sätt, exempelvis att gälla enbart för vissa dominerande typer av utsläppskällor och inte för samtliga. Inom ramen finns sedan möjlighet att minska utsläppen där det är mest kostnadseffektivt. Utsläppsramar är i första hand lämpliga att använda då de samlade utsläppen av ett ämne behöver minskas men när det från miljösynpunkt saknar betydelse var utsläppsminskningen sker inom det aktuella området. Utsläppsramar har i princip formen av ett administrativt styrmedel.
Önskan att introducera mer flexibilitet i miljöpolitiken gör det enligt miljöministern rimligt att överväga introduktion av överlåtbara utsläppsrätter i Sverige inom några väl valda områden.
Miljöministern uttalar sin avsikt att senare i år föreslå att regeringen ger naturvårdsverket i uppdrag att närmare utarbeta konkreta förslag om ökad användning av utsläppsramar inom några områden, bl.a. för att öka flexibiliteten och därmed kostnadseffektiviteten vad gäller reduktion av kväveläckaget till vissa kustnära havsområden.
Utskottet har ingen erinran mot vad miljöministern anför om utsläppsramar och överlåtbara utsläppskvoter.
Miljöräkenskaper
Propositionen
Miljöstatistik och miljöräkenskaper, som möjliggör bättre information om viktiga samband mellan miljö och ekonomi, kan bidra till att förverkliga de miljöpolitiska målen och till att vidtagna åtgärder kan utvärderas på ett effektivt sätt. Miljöräkenskapsutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU1991:37) att Sverige inleder ett mer systematiskt arbete med att utveckla miljöräkenskaper. Med utgångspunkt från utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter har regeringen därför gett konjunkturinstitutet i uppdrag att utveckla metoder och modeller för att redovisa viktiga samband mellan miljö och ekonomi. Regeringen bör under våren ge statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utveckla och komplettera miljöstatistiken samt utveckla fysiska miljö- och naturresursräkenskaper. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utveckla system med miljöindex som kan ge en samlad bild av tillståndet i de svenska ekosystemen.
För SCB:s arbete behöver ytterligare medel tillföras. För att förbättra och utveckla miljöstatistiken samt fysiska miljöräkenskaper på vissa områden anvisas 1,2milj.kr. under budgetåret 1992/93. När det gäller SCB:s fortsatta arbete bör en samlad bedömning av medelsbehovet göras i samband med att SCB:s fördjupade anslagsframställning för åren 1993/94--1995/96 behandlas.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Jo41 yrkande1 att regeringen årligen återkommer till riksdagen med redovisning om hur arbetet med miljöräkenskaper fortskrider och vad som händer i det internationella samarbetetsamt för riksdagen presenterar förslagom hur arbetet skall föras vidare. Liknande tankegångar framförs i motion Jo40 från samma parti. För arbetet med miljöstatistik och naturresursräkenskaper bör enligt Vänsterpartiets motion Jo42 yrkande5 anvisas 3,8milj.kr. utöver regeringens förslag eller sammanlagt 5milj.kr. till centrala myndigheter, lokala projekt och utökat internationellt samarbete på området.
Utskottets överväganden
För att målet att miljöpolitiken i högre utsträckning skall vara en integrerad del av den ekonomiska politiken skall kunna uppnås, måste ekonomiska beslut stå i bättre överensstämmelse med grundläggande ekologiska lagar. Inriktningen skall vara att produkter och verksamheter fullt ut bär sina miljökostnader. I detta arbete utgör miljöstatistik och miljöräkenskaper värdefulla instrument som dessutom kan tjäna som underlag för en breddad användning av ekonomiska styrmedel på miljöområdet. Det är därför tillfredsställande att ett systematiskt och brett arbete med att utveckla miljöräkenskaper nu har inletts. Utskottet förutsätter att regeringen vid lämpligt tillfälle återkommer med information om arbetets fortskridande men anser det inte påkallat med något särskilt uttalande härom från riksdagens sida. Utskottet är inte heller berett att i nuvarande sammanhang förorda något samlat förslag i enlighet med motion Jo40. Motionerna Jo40 och Jo41 yrkande1 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ytterligare medelstilldelning för förbättring och utveckling av miljöstatistik och miljöräkenskaper. Med anledning av motion Jo42 yrkande5 om en höjning av anslaget vill utskottet erinra om att för konjunkturinstitutets uppdrag, som preliminärt omfattar en femårsperiod, har under finansdepartementets huvudtitel avsatts 600000kr. per år under perioden med början budgetåret 1992/93. I övrigt skall uppdraget externfinansieras. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande strategi för fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om strategi för fortsatt användning av styrmedel i miljöpolitiken,
2. beträffande utredning om skattesystemetm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkande2, 1991/92:Jo42 yrkandena 1 och2 och 1991/92:Fi44 yrkande2,
res. 1 (s) men. (v) - delvis
3. beträffande definition av skatt resp. avgift på miljöområdet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande3,
4. beträffande de militära verksamheternas miljöeffekter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande18,
men. (v) - delvis
5. beträffande höjning av avgiften på handelsgödselm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkande3 och 1991/92:Jo42 yrkande15,
res. 2 (s) men. (v) - delvis
6. beträffande förbud mot kadmium i handelsgödsel
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande16,
res. 3 (s)
7. beträffande strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om en strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn,
8. beträffande miljöanpassade fordonm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkandena4--6 och 1991/92:Jo42 yrkande7,
res. 4 (s)
9. beträffande transportavgiftm.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkandena6 och9,
men. (v) - delvis
10. beträffande främjande av biobränslen som drivmedel för fordon
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi42 yrkande22,
11. beträffande alternativa drivsystem för fordon
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi42 yrkande23,
res. 5 (nyd)
12. beträffande miljöklassindelning av bensin
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om miljöklassindelning av bensin och avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande8,
men. (v) - delvis
13. beträffande administrativa styrmedel som komplement till energibeskattning av industrin
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo41 yrkande7,
res. 6 (s)
14. beträffande miljöklassindelning av elapparater
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande14,
men. (v) - delvis
15. beträffande Östersjöns miljö
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande4,
men. (v) - delvis
16. beträffande ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet,
17. beträffande förteckning över miljöfarliga ämnen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo41 yrkande8,
res. 7 (s)
18. beträffande avgift på arsenik och krom
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande11,
men. (v) - delvis
19. beträffande destruktionsavgift på s.k. frysmöbler
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande12,
res. 8 (s)
20. beträffande skatt på osorterat avfallm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkande10 och 1991/92:Jo42 yrkande10,
res. 9 (s) men. (v) - delvis
21. beträffande sopsortering i hushåll, inom den offentliga sektorn och i näringslivet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi42 yrkande24,
22. beträffande resurssnål och miljövänlig avfallshantering
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo701,
23. beträffande destruktionsavgift på däck
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande13,
men. (v) - delvis
24. beträffande styrmedel på användning av HCFC
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om styrmedel på användning av HCFC och avslår motion 1991/92:Jo41 yrkande9,
25. beträffande miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen och avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande17,
men. (v) - delvis
26. beträffande avgifter på utsläpp av klororganiska substanser
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo41 yrkande11,
res. 10 (s)
27. beträffande möjligheter till utökad användning av utsläppsramar
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts under avsnittet om möjligheter till utökad användning av utsläppsramar,
28. beträffande miljöräkenskaper
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo40 och 1991/92:Jo41 yrkande1,
res. 11 (s)
29. beträffande bidrag till miljöarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo42 yrkande5 till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar 1200000kr. utöver vad som tidigare anvisats (1991/92:JoU13).
men. (v) - delvis
Stockholm den 26maj1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin(m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Utredning om skattesystemetm.m. (mom.2)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5 börjar med "I propositionen" och på s.6 slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med Socialdemokraterna kan utskottet konstatera att regeringens beskrivning av strategin för ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken är en i allt väsentligt korrekt genomgång av den handlingslinje som antogs genom riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Utskottet delar regeringens uppfattning att valet av styrmedel alltid måste göras med utgångspunkt i miljöproblemens karaktär och det mål man vill uppnå. Som miljöministern anför måste ekonomiska styrmedel utformas med hänsyn till avvecklingen av gränskontroller då den inre marknaden inom EES-området tar form. Regeringen redovisar emellertid inte någon strategi för att driva på utvecklingen inom EG och EFTA. Som framhålls i motion Jo41 är en samlad genomgång av miljöavgifter inte nödvändig. Däremot behövs en systematisk genomgång för att uppmärksamma effekterna av bl.a. skatter som motverkar hushållning med naturresurser och miljö. Även frågan om en mer systematisk användning av taxor och avgifter i miljöstyrande syfte behöver uppmärksammas, och en breddad användning av ekonomiska styrmedel såsom överlåtbara utsläppsrätter behöver studeras utifrån ett konkret fall, nämligen kvävereningen. Utskottet instämmer därför i motionens båda krav på en utredning för att studera hur skattesystemet skall få en mer miljöanpassad utformning och på en bredare användning av ekonomiska styrmedel. Inför den västeuropeiska integrationen bör Sverige aktivt agera i frågan om miljöavgifter. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo41 yrkande2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utredning om skattesystemetm.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande2 och med avslag på motionerna 1991/92:Jo42 yrkandena1 och2 och 1991/92:Fi44 yrkande2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Höjning av avgiften på handelsgödselm.m. (mom.5)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "I sitt" och slutar med "yrkande3" bort ha följande lydelse:
I propositionen behandlas frågan om en strategi för att minska jordbrukets användning av bekämpningsmedel och läckaget av näringsämnen. Utskottet instämmer i vad miljöministern anför om en omformning av prisregleringsavgiften till en styrande miljöavgift i samband med regleringsavgiftens avskaffande. Den redan genomförda sänkningen av avgiften har emellertid gett helt felaktiga signaler när det gäller inriktningen på omställningen av jordbruket. Som anförs i motion Jo41 bör avgiften på handelsgödsel därför höjas så att den kompenserar den tidigare genomförda sänkningen av prisregleringsavgiften. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo41 yrkande3 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande höjning av avgiften på handelsgödselm.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande3 och med avslag på motion 1991/92:Jo42 yrkande15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Förbud mot kadmium i handelsgödsel (mom.6)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Utredningen för" och slutar med "yrkande16" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening nu hög tid att införa förbud mot kadmium i handelsgödsel. Utskottet ansluter sig därför till motion Jo42 yrkande16. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande förbud mot kadmium i handelsgödsel att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Miljöanpassade fordonm.m. (mom.8)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14 börjar med "Som anförs" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med miljöministern anser utskottet att en strategi bör utarbetas för ett ökat kostnadsansvar för trafiksektorn. Den socialdemokratiska regeringen inledde ett omfattande arbete med en strategi för ett miljöanpassat trafiksystem. I strategin ingick åtgärder vad gäller de enskilda fordonen. Som anförs i motion Jo41 måste ambitionen även fortsättningsvis vara att de miljökrav som ställs på fordonen är teknikneutrala, och utvecklingen måste präglas av långsiktighet. Införande av bilavgaslagen var ett första viktigt steg i utvecklandet av styrmedel som en pådrivande faktor inom trafiksektorn. I enlighet med yrkande4 i motion Jo41 bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om hur lagstiftning och andra styrmedel bör utvecklas med hänsyn till den långsiktiga inriktningen mot mer miljöanpassade fordon.
Miljöministerns uttalande om utvecklingen av miljöklassindelningen av fordon i ett europeiskt perspektiv är enligt utskottets mening mycket oklart formulerat. Utskottet delar synpunkten att provnings- och kontrollmetoder successivt måste utarbetas med utgångspunkt i en gemensam europeisk bas men ambitionen måste vara en bibehållen kravnivå. Om regeringens uttalande innebär att man anser tiden mogen att formulera nästa steg i miljöklassningssystemet stämmer detta överens med utskottets uppfattning i frågan. Några riktlinjer för detta arbete saknas i propositionen. Utskottet ansluter sig därför till kravet i motion Jo41 yrkande5 att regeringen bör förbereda nästa steg i miljöklassindelningen av fordon.
Ett av syftena med 1988 års trafikpolitiska beslut var att lastbils- och järnvägstrafiken skulle kunna konkurrera på mer jämbördig nivå. Detta innebar bl.a. att kilometerskatten höjdes mycket kraftigt. Som miljöministern anför kan kilometerskattesystemet under nuvarande omständigheter inte förenas med EG:s inre marknad. Utskottet anser emellertid att regeringen i denna fråga har gett upp på förhand. Systemet kan mycket väl utvecklas så att en harmonisering blir möjlig. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom EG-kommissionen interna diskussioner om utformningen av en mer miljöanpassad beskattning. Motsvarande ambitioner har inte uttalats av den svenska regeringen som endast anför att miljökonsekvenserna kommer att analyseras i förhållande till nu gällande omständigheter. Som framhålls i motion Jo41 yrkande6 bör regeringen redovisa för riksdagen hur de svenska miljökraven skall kunna förenas med ett förverkligande av den inre marknaden.
Utskottet delar synpunkten i motion Jo42 yrkande7 att antalet miljöklasser för fordon bör utökas med ytterligare en klass för särskilt miljövänliga fordon. Fordonsskatten för denna klass bör vara 4000kr. lägre än vad som gäller för fordon i nuvarande miljöklass1.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna Jo41 yrkandena 4--6 och Jo42 yrkande7 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande miljöanpassade fordonm.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo41 yrkandena4--6 och 1991/92:Jo42 yrkande7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Alternativa drivsystem för fordon (mom.11)
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med "Näringsutskottet har" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:
För att utsläppen av koldioxid från trafiken på sikt skall kunna upphöra krävs ett helt nytt tänkande, och andra alternativ än den konventionella förbränningsmotorn måste främjas. Som anförs i motion Fi42 är eldrivna bilar och fordon med vätgasmotorer exempel på framtidens transportmedel. Även om dessa lösningar ligger flera år framåt i tiden bör man redan nu bana väg för och ytterligare uppmuntra sådana innovationer. Nya regler som skattemässigt gynnar helt "rena" fordon bör prövas. Utskottet ansluter sig därför till motionens yrkande23 att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ändringar i bilavgaslagen (1986:1386) som syftar i denna riktning. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande alternativa drivsystem för fordon att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi42 yrkande23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Administrativa styrmedel som komplement till energibeskattning av industrin(mom.13)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.16 börjar med "Enligt riktlinjerna" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Enligt riktlinjerna -- -- -- (=utskottet) -- -- -- miljövänliga energislag. De ekonomiska styrmedlen måste kompletteras med krav på t.ex. energiredovisning för företagen. Vidare bör naturvårdsverkets pågående översyn av industrins utsläppsvillkor kompletteras med krav på koldioxidutsläpp och energihushållning. Motsvarande krav bör gälla vid koncessionsnämndens prövning i tillståndsärenden. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo41 yrkande7 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande administrativa styrmedel som komplement till energibeskattning av industrin att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Förteckning över miljöfarliga ämnen (mom.17)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Vad utskottet" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar miljöministerns uppfattning att tidsbestämda mål och gränser är effektiva vägar för att avveckla eller kraftigt begränsa användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen. Det arbete som hittills utförts med avvecklingsplaner har varit framgångsrikt och planerna har haft en pådrivande effekt. Som anförs i motion Jo41 bör nu en ny förteckning utarbetas över de hälso- och miljöfarliga ämnen som bör avvecklas eller starkt begränsas, och takten i arbetet måste öka. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo41 yrkande8 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande förteckning över miljöfarliga ämnen att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Destruktionsavgift på s.k. frysmöbler (mom.19)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Enligt den" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Enligt den -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på området. Som framhålls i motion Jo42 är i dag en mycket stor mängd freoner bundna i frysmedier och isoleringsmaterial. Det är av vikt att nyproduktionen upphör, men det är också mycket betydelsefullt att det CFC som finns i cirkulation omhändertas på lämpligt sätt. Destruktionsförfarandet är kostsamt. Utskottet ansluter sig därför till motionens yrkande12 att en miljöavgift bör påföras de s.k. frysmöblerna. Avgiften kan lämpligen tas ut i försäljningsledet och bör användas för att påskynda ett ökat omhändertagande av dessa produkter. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande destruktionsavgift på s.k. frysmöbler att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Skatt på osorterat avfallm.m. (mom.20)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Till de" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
I samband med årets budgetproposition aviserade regeringen tillsättande av en arbetsgrupp för att klarlägga effekterna av en avfallsskatt. I den nu aktuella propositionen aviseras på nytt tillsättande av en sådan arbetsgrupp. På grund av denna senfärdighet från regeringens sida föreligger enligt utskottets mening stor risk för att det av riksdagen uppsatta målet, att inget osorterat avfall efter år 1993 får lämnas till förbränning eller deponering, inte kommer att uppnås. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om en styrande avfallsavgift som bör uppgå till cirka200kr. per ton osorterat avfall. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo41 yrkande10 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande skatt på osorterat avfallm.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande10 och med avslag på motion 1991/92:Jo42 yrkande10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Avgifter på utsläpp av klororganiska substanser(mom.26)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar -- -- -- (=utskottet) -- -- -- HELCOM-samarbetet (Helsingforskommissionen). Regeringens redovisning av naturvårdsverkets uppdrag att utreda en avgift eller skatt på utsläppen av klorerade organiska ämnen är enligt utskottets mening mycket dubbeltydig. Av propositionen framgår att avgiften bör kunna införas senast den 1juli 1993, samtidigt som motsvarande åtgärder införs inom ramen för Östersjösamarbetet. Enligt vad utskottet erfarit har inte några konkreta förslag i frågan diskuterats inom ramen för HELCOM. Utskottet har visserligen inte något att erinra mot införande av den aviserade avgiften men anser i likhet med motionärerna i motion Jo41 att en avgift skulle få bättre effekt om den infördes gemensamt för samtliga anläggningar som har Östersjön som recipient. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande11 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande avgifter på utsläpp av klororganiska substanser att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Miljöräkenskaper (mom.28)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med "För att" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
För att -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på miljöområdet. Utskottet anser det positivt att regeringen har gett konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och naturvårdsverket erforderliga uppdrag och resurser för att förverkliga miljöräkenskapsutredningens förslag. Frågan är emellertid enligt utskottets mening av så stor betydelse att regeringen redan nu borde ha framlagt ett sammanhållet program för arbetet med miljöräkenskaper. Utskottet anser att regeringen därför årligen bör redovisa för riksdagen hur arbetet med miljöräkenskaper fortskrider och informera riksdagen om vad som sker i det internationella samarbetet på området. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo40 och Jo41 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande miljöräkenskaper att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo40 och 1991/92:Jo41 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Resurssnål och miljövänlig avfallshantering
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anför:
Eftersom vi i jordbruksutskottets nyligen behandlade betänkande om avfallsfrågor (1991/92:JoU17) i en reservation (nr1) uttalade att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om åtgärder för att begränsa avfallets volym och förbättra behandlingen av det avfall som uppkommer, har vi avstått från att på nytt reservera oss i samma fråga. Vår ståndpunkt står givetvis fast, men vi vill tillägga att -- för att systemen skall bli så praktiskt användbara som möjligt -- det är nödvändigt att de boende likaväl som fastighetsägarna har möjlighet att påverka utvecklandet av system för källsorteringen.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Annika Åhnberg(v) anför:
Utredning om skattesystemetm.m.
Enligt min mening borde utskottet ha tillstyrkt motionerna Jo42 yrkandena1 och2 och Fi44 yrkande2 med krav på utredning om en grundläggande omläggning av skattesystemet på grundval av en miljöpolitisk helhetsstrategi. Strategin bör beakta att marknadsmekanismernas oförmåga att tillfredsställande hantera rättvisa, solidaritet och hänsyn till naturen kräver en aktiv samhällsstyrning och att innebörden i begreppen tillväxt och ekonomi måste förändras så att respekt för den ekologiska verkligheten upprättas. Även de generella skatte- och avgiftssystemen måste förnyas så att de bidrar till en positiv miljöutveckling. Riksdagen bör således bifalla motionsyrkandena (Hemställan mom.2).
De militära verksamheternas miljöeffekter
Militär verksamhet ger upphov till många miljöproblem. Det faktum att krig i sig är så fruktansvärda och förödande har kanske gjort att miljöproblemen i övrigt i militära sammanhang kommit i skymundan. En strävan till nedrustning utesluter emellertid inte att krav på miljöanpassning måste ställas på den befintliga militära verksamheten. Det får förutsättas att försvarsmakten och de anslagsgivande myndigheterna har ett kostnadsansvar som leder till att miljöavgifter kan få styrande effekt även inom detta område. Vänsterpartiet föreslår därför att regeringen får i uppdrag att analysera de militära verksamheternas miljöeffekter och lämna förslag om miljöavgifter på militära verksamheter. Militärt flyg bör t.ex. inte undantas från miljöavgifter på flygbränslet. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande18 (Hemställan mom.4).
Höjning av avgiften på handelsgödselm.m.
Det är ur miljösynpunkt olämpligt att avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel omväxlande höjs och sänks. Avgifterna bör omvandlas till renodlade miljöavgifter att återföras till jordbruket på sätt som ytterligare stimulerar minskad användning. Nivån måste fastställas så att negativ miljöpåverkan undviks. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande15 (Hemställan mom.5).
Förbud mot kadmium i handelsgödsel
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr3, med anledning av motion Jo42 yrkande16 ha beslutat om tillkännagivande att kadmium i handelsgödsel bör förbjudas (Hemställan mom.6).
Miljöanpassade fordonm.m.
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr4, med anledning av motionerna Jo41 yrkandena4--6 och Jo42 yrkande7 ha beslutat om tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur lagstiftning och andra styrmedel bör utvecklas med hänsyn till den långsiktiga inriktningen mot mer miljöanpassade fordon. Vidare bör regeringen förbereda nästa steg i miljöklassningen av fordon samt redovisa hur en miljöanpassning av kilometerskatten skall kunna harmoniseras med den inre marknaden. Slutligen bör antalet miljöklasser för fordon utökas med ytterligare en klass för särskilt miljövänliga fordon, som får fordonsskatten reducerad med 4000kr. jämfört med fordon i nuvarande miljöklass1 (Hemställan mom.8).
Transportavgift
Biltrafikens negativa effekter är störst i tätortsregionerna, där samtidigt andra transportalternativ finns. Det är således i storstadsområdena som åtgärder för att minska bilismen i första hand bör vidtas. Därför bör drivmedelspriserna differentieras regionalt.
Genom ekonomiska styrmedel kan även en kostnad påföras rätt kostnadsbärare. Inom näringslivet har s.k. "just in time"-system under senare år genomförts i stor omfattning. Därigenom har kostnaden för bl.a. lagerhållning förts över från företagen till samhället, som bekostar infrastrukturen och andra kostnader som trafiken ger upphov till. Samhället bör kunna återföra sina kostnader till företagen på ett sådant sätt att transporter blir en resurs som man måste hushålla mycket noga med. Belastningen på miljön från trafiken måste minska. Vänsterpartiet föreslår därför att regeringen får i uppdrag att se över om man genom någon form av avgiftsbeläggning kan återföra kostnaderna till rätt kostnadsbärare. Avgifterna bör återföras till transportsystemet i form av stimulansbidrag för miljöförbättrande åtgärder. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkandena6 och9 (Hemställan mom.9).
Miljöklassindelning av bensin
Vänsterpartiet anser att det aviserade uppdraget till naturvårdsverket att utreda utformningen av ett miljöklassystem för bensin bör utvidgas till att omfatta samtliga drivmedel. Systemet bör konstrueras så att man uppnår en styrande effekt mot minskad användning av fossilbränslen. Eftersom det finns tillgängliga alternativ bör förbud införas mot blyad bensin. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande8 (Hemställan mom.12).
Administrativa styrmedel som komplement till energibeskattning av industrin
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr6, med anledning av motion Jo41 yrkande7 ha beslutat om tillkännagivande om komplettering av de ekonomiska styrmedlen med krav på t.ex. energiredovisning för företagen. Vidare bör naturvårdsverkets översyn av industrins utsläppsvillkor kompletteras med krav på koldioxidutsläpp och energihushållning. Motsvarande krav bör gälla vid koncessionsnämndens prövning i tillståndsärenden (Hemställan mom.13).
Miljöklassindelning av elapparater
Vänsterpartiet anser att elsnåla apparater bör gynnas framför mer energikrävande. Hushållsapparater och andra elapparater bör därför delas in i klasser efter energisnålhet. De mest energikrävande bör påföras en avgift, de mest resurssnåla bör avgiftsbefrias och däremellan kan eventuellt ytterligare klasser finnas. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande14 (Hemställan mom.14).
Östersjöns miljö
Enligt en nyligen avslutad internationell konferens krävs insatser motsvarande cirka150 miljarder kronor för att återställa Östersjöns miljö. Mot bakgrund härav framstår hittills avsatta och föreslagna resurser som helt otillräckliga. Vänsterpartiet föreslår därför att Sverige tar initiativ till att göra Östersjön till en "bubbla" när det gäller havsföroreningar. Avsikten är att de åtgärder som ger störst förbättringar skall komma till stånd så snabbt som möjligt. Varje Östersjöstat avsätter resurser till en gemensam fond. Nivån på ersättningen beräknas utifrån resp. lands ekonomiska och sociala utvecklingsnivå. Från den gemensamma fonden skall kunna ansökas om medel för investeringar i reningsåtgärder. För svensk del skulle avsättningen till fonden kunna finansieras bl.a. genom en särskild Östersjöavgift på verksamheter som medför negativ belastning på Östersjön.
Sverige har åtagit sig att halvera sina kväveutsläpp till Östersjön, vilket föranlett riksdagen att fatta beslut om höga krav på ytterligare åtgärder för att rena utsläppen från kommunala avloppsreningsverk. Dessa utsläpp svarar för cirka10--20% av de svenska antropogena utsläppen till havs- och vattenområdena. Kostnaderna för ytterligare åtgärder är höga. Vänsterpartiet anser att man bör överväga möjligheten att, i de fall där kostnaderna för en marginell förbättring blir oproportionerligt höga, genom en miljöavgift frigöra resurser för mer kostnadseffektiva åtgärder. Sådana avgifter skulle kunna transfereras genom den föreslagna fonden. Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att riksdagen bör bifalla motion Jo42 yrkande4 (Hemställan mom.15).
Avgift på arsenik och krom
Arsenik och krom har allvarliga miljö- och hälsoeffekter. Sverige har förbundit sig att genomföra långtgående begränsningar när det gäller användningen av ämnena, men hittills genomförda åtgärder har inte gett tillräckligt resultat. Vänsterpartiet föreslår därför att arsenik och krom i träskyddsmedel avgiftsbeläggs med 200kr. per kilo arsenik och 100kr. per kilo krom. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande11 (Hemställan mom.18).
Destruktionsavgift på s.k. frysmöbler
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr8, med anledning av motion Jo42 yrkande12 ha beslutat om tillkännagivande om att införa en destruktionsavgift i försäljningsledet på s.k. frysmöbler (Hemställan mom.19).
Skatt på osorterat avfallm.m.
Vänsterpartiet anser att en avgift bör införas på det avfall som slutdeponeras eller bränns. En sådan avgift är nödvändig, dels för att snabbare styra utvecklingen mot minskade avfallsmängder, dels för att finansiera åtgärder som möjliggör en mer kretsloppsliknande avfallshantering. Avgiftsmedlen bör fonderas och göras tillgängliga för t.ex. mindre kommuner, som inom ramen för den egna taxefinansierade renhållningsverksamheten har svårt att finansiera källsorteringssystem, komposteringssystem m.m. Avgiftens konstruktion och nivå, som emellertid inte bör vara lägre än 100kr. per ton, bör utredas närmare. Det anförda innebär att riksdagen bör bifalla motion Jo42 yrkande10 (Hemställan mom.20).
Destruktionsavgift på däck
I vårt land förbrukas årligen 53000ton däck. De cirka55% som inte återanvänds hamnar på soptippar eller i naturen. Vänsterpartiet föreslår därför att en avgift på t.ex. 10kr.per däck påförs däckförsäljningen att användas för forskning om och utveckling av mer miljövänliga däcksystem och för att öka kostnadstäckningsgraden i däckåtervinningen. Riksdagen bör därför bifalla motion Jo42 yrkande13 (Hemställan mom.23).
Miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen
Trots att frågan om avgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen har varit föremål för flera utredningar föreslår nu regeringen ytterligare en utredning. Vänsterpartiet föreslår i stället att en avgift införs i enlighet med förslagen i miljöavgiftsutredningens slutbetänkande. Även om utvecklingen snabbt har gått i gynnsam riktning är klorerade organiska ämnen fortfarande ett stort miljöhot, särskilt i Östersjön. Eftersom klorerade ämnen är svårnedbrytbara och ansamlas i levande vävnad måste utvecklingen mot minskad användning av dessa ämnen ytterligare påskyndas. Vänsterpartiet begär därför införande av en miljöavgift på 50kr.per kilo adsorberbar organisk halogen (AOX). Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande17 (Hemställan mom.25).
Avgifter på utsläpp av klororganiska substanser
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr10, med anledning av motion Jo41 yrkande11 ha beslutat om tillkännagivande om avgifter på utsläpp av klororganiska substanser (Hemställan mom.26).
Bidrag till miljöarbete
Regeringens förslag att anvisa ytterligare 1,2milj.kr. för förbättring och utveckling av miljöstatistik och naturresursräkenskaper är otillräckligt. Vänsterpartiet har beräknat de sammanlagda kostnaderna för centrala myndigheter, lokala projekt och utökat internationellt samarbete för budgetåret 1992/93 till 5milj.kr., dvs. 3,8milj.kr. utöver vad regeringen föreslår. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande5 om ytterligare 5milj.kr. för ändamålet (Hemställan mom.29).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.2, 4, 5, 9, 12, 14, 15, 18, 20, 23, 25 och29 borde ha hemställt:
2. beträffande utredning om skattesystemetm.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo42 yrkandena1 och2 och 1991/92:Fi44 yrkande2 och med avslag på motion 1991/92:Jo41 yrkande2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. beträffande de militära verksamheternas miljöeffekter att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande18 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. beträffande höjning av avgiften på handelsgödselm.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande15 och med avslag på motion 1991/92:Jo41 yrkande3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. beträffande transportavgiftm.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkandena6 och9som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts, 12. beträffande miljöklassindelning av bensin att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
14. beträffande miljöklassindelning av elapparater att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
15. beträffande Östersjöns miljö att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
18. beträffande avgift på arsenik och krom att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande11 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
20. beträffande skatt på osorterat avfallm.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande10 och med avslag på motion 1991/92:Jo41 yrkande10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
23. beträffande destruktionsavgift på däck att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande13 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
25. beträffande miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande17 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt i övrigt lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen,
29. beträffande bidrag till miljöarbete att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo42 yrkande5 till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar 5000000kr. utöver vad som tidigare anvisats (1991/92:JoU13).