Förskoleklass, grundskolans timplan, mobbning m.m.
Betänkande 1997/98:UbU5
Utbildningsutskottets betänkande
1997/98:UBU05
Förskoleklass, grundskolans timplan, mobbning m.m.
Innehåll
1997/98 UbU5
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om förskoleklass m.m., grundskolans timplan, kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och arbetet mot mobbning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen inarbetas i skollagen. Den nuvarande s.k. sexårsverksamheten som bedrivs inom förskolans ram bildar en egen skolform, förskoleklass, inom det offentliga skolväsendet. En kommun skall, på begäran av ett barns vårdnadshavare och om det finns särskilda skäl, kunna besluta att skjuta upp skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år. Kommunerna skall ha hand om tillståndsgivningen för förskola, förskoleklass, integrerad skolbarnsomsorg och fritidshem i enskild regi. När det gäller förskoleklass anser utskottet emellertid att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om tillståndsgivning, bidrag, tillsyn av verksamheten samt de övergångsbestämmelser som kan behövas etc. Bestämmelserna bör utformas på ett sätt som liknar reglerna för fristående skolor. Skärpningar och förtydliganden görs i skollagen som stöd för det lokala arbetet mot mobbning. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att den bör överväga hur man på lämpligaste sätt skall kunna markera att trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet inte får förekomma. Ändringar görs i grundskolans timplan så att timplanens traditionellt styrande roll minskas och utrymmet för lokala beslut ökas. Antalet timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd utökas. Tiden för utökningen tas från elevens val. Bestämmelser införs vidare i skollagen om kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer. Samtliga oppositionspartier har var för sig eller i olika konstellationer avgivit reservationer på de olika delarna i betänkandet. Moderaterna har bl.a. reserverat sig mot förslaget om förskoleklass som egen skolform. De anser att den allmänna skolplikten bör inträffa det år barnet fyller sex år. Miljöpartiet har reserverat sig bl.a. mot regeringen förslag om överförande av bestämmelserna om barnomsorg (inklusive sexårsverksamheten) från socialtjänstlagen till skollagen. Kristdemokraterna har i reservation bl.a. lämnat synpunkter på arbetet mot mobbning. Folkpartiet liberalerna anser bl.a. att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att den pedagogiska verksamheten för barn från tre års ålder kan utvecklas inom barnomsorgen. Enligt Vänsterpartiet bör kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg skärpas. I en gemensam reservation uttalar (m) och (fp) att timplanerna bör avskaffas. Centerpartiet framhåller att systemet med minsta garanterad undervisningstid och timplaner på sikt bör tas bort helt. I en gemensam fyrpartireservation (m, c, fp, kd) framhålls att den fria etableringsrätten inom barnomsorgen som beslutades av den borgerliga regeringen åter bör införas.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), 3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Lagförslagen återfinns som bilaga 1, 2 och 4 till detta betänkande. Lagförslaget om ändring i sekretesslagen gäller bl.a. en ändring i 7 kap. 9 §. Skatteutskottet har i betänkande 1997/98:SkU5 tillstyrkt en annan ändring i samma paragraf (lagförslag i prop. 1997/98:9), men har överlämnat den författningstekniska regleringen till utbildningsutskottet för samordning i förevarande ärende. Regeringens här aktuella lagförslag (bilaga 4) har justerats med hänsyn härtill.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen 1997/98:Ub1 av Sigrid Bolkéus och Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glesbygdsmodellen. 1997/98:Ub2 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utvärdering och kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i skolan innan förändringar av grundskolans läroplan övervägs, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet hemkunskap får en likvärdig ställning jämfört med övriga praktisk-estetiska ämnen i grundskolan. 1997/98:Ub3 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdegrunden i det gemensamma måldokumentet för förskola och skola, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare lagreglering när det gäller stöd för det lokala arbetet mot mobbning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timplanejustering när det gäller hemkunskapen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en total översyn av timplanerna i grundskolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsfria skolmåltider i grundskolan, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om kommunal tillståndsgivning och tillsyn av de fristående skolornas förskoleklasser, 7. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen avslår regeringens förslag att Statens skolverk får ta över ansvaret för barnomsorgen från Socialstyrelsen och länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 1998. 1997/98:Ub4 av Annika Nilsson och Anders Ygeman (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bild, hemkunskap, musik och slöjd får en likvärdig ställning i antal timmar i grundskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvärdering och kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i skolan. 1997/98:Ub5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetstider och barnomsorg, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgifter för barnomsorg, 3. att riksdagen beslutar att 2 a kap. 6 § skollagen skall ges följande lydelse: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget behov, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarkvinnor och barnomsorg, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolepedagogik i skolan, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av utbildad personal i barnomsorg i privat regi, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 1 kap. 2 § skollagen att trakasserier på grund av kön/sexuella trakasserier nämns, 12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skyldighet för skolan att erbjuda elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kostnadsfria skolmåltider. 1997/98:Ub6 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat antal timmar i ämnet hemkunskap, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildade lärare i ämnet hemkunskap. 1997/98:Ub7 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för fristående förskoleklasser bör utformas på samma sätt som de som gäller för fristående grundskolor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör framgå av skollagen att lärare och övrig personal som upptäcker mobbning ges skyldighet att rapportera till rektor, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den kommitté som regeringen tillsatt för att se över lärarutbildningen också utreder om grundläggande kunskaper om mobbning och dess orsaker kan bli en obligatorisk del av högskoleutbildningen, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag angående skolmåltider. 1997/98:Ub8 av Karin Israelsson och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bild, hemkunskap, musik och slöjd får en likvärdig ställning i antal timmar i grundskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en fortlöpande kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i skolan. 1997/98:Ub9 av Monica Widnemark och Lilian Virgin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka ämnet hemkunskap i skolan. 1997/98:Ub10 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i skollagen (1985:100) i de avsnitt som rör förskoleklasser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nytt förslag till ändringar i skollagen (1985:100) rörande barnomsorg och förskola, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens förslag rörande överföring från socialtjänstlagen till skollagen av barnomsorg och förskola, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformning av avsnitt om mobbning i läroplaner, 5. att riksdagen beslutar att förutom föreslagna ökningar av utrymmet i timplanen för grundskolan för idrott och hälsa samt slöjd också öka timtalet för hemkunskap med 20 timmar. 1997/98:Ub11 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att lagstifta om fria skolmåltider, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mobbning, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i timplanen vad avser idrott och hälsa och slöjd, 4. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om avskaffande av timplan i grundskolan, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att etablering av fristående förskola m.m. skall godkännas av respektive kommun. 1997/98:Ub12 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsfri skolmat även i gymnasieskolan. 1997/98:Ub13 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till inrättande av förskoleklass som en egen skolform i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timplanen och elevens val, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolmåltidsavgifter, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunens skyldighet att ge ersättning till fristående skolor som har förskoleklass, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mobbning skall mötas med övergripande åtgärder.
Motioner från allmänna motionstiden 1997/98:Ub202 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att tillse att skollagens intentioner gällande arbete mot mobbning följs, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att tillse att arbetsmiljölagens intentioner gällande arbete mot mobbning följs, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av anmälningsplikt för våld i skolan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att de kommunala skolplanerna förbättras kvalitativt och kvantitativt vad gäller skolans arbete mot mobbning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av innehållet i skolornas arbetsprogram mot mobbning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av nätverksbyggande på skolorna samt att all skolpersonal erbjuds utbildning om hur mobbning upptäcks och hindras, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att förekomsten av mobbning och skolans insatser mot mobbning löpande mäts och värderas, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till fritt val av skola och dess betydelse för att skapa goda studiemiljöer. 1997/98:Ub204 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av barnomsorg och de tidiga skolåren utifrån ett pedagogiskt perspektiv, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en allmän förskola från tre års ålder i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en obligatorisk skolstart från sex års ålder i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till översyn av läroplanen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmän skolstart vid sex år och möjlighet till individuell skolstart, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa timplanerna för grund- respektive gymnasieskolan (delvis), 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevernas inflytande och ansvar i skolan. 1997/98:Ub209 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet veckotimmar i ämnet idrott och hälsa. 1997/98:Ub211 av Margareta E Nordenvall och Maud Ekendahl (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorgsgarantin, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett kommunalt vårdnadsbidrag i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Ub212 av Olle Lindström (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett kommunalt vårdnadsbidrag. 1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kraftfullt verka för att motverka kränkande tillmälen, sexuella trakasserier, mobbning, främlingsfientlighet och rasism. 1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mobbning och annat våld i gymnasieskolan. 1997/98:Ub224 av Olle Lindström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans fostrande roll för barn och ungdom. 1997/98:Ub229 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till enskild förskoleverksamhet, skolbarnomsorgsverksamhet och småbarnsskolor. 1997/98:Ub232 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att införa kommunal ersättning för vård av egna barn. 1997/98:Ub233 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om friskolors möjlighet att starta förskoleklass till hösten 1998. 1997/98:Ub243 av Carina Moberg och Cinnika Beiming (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn och förskola i invandrartäta områden/utsatta stadsdelar. 1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att den pedagogiska verksamheten för barn från tre års ålder kan utvecklas inom barnomsorgen i enlighet med motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolplikt från sex års ålder och en tioårig grundskola, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avveckla timplanen. 1997/98:Ub253 av Elizabeth Nyström och Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att utöka timplanerna både på grundskolan och gymnasieskolan för att därmed få till stånd en utökning av antalet lektionstimmar i idrott och hälsa i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Ub255 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att värdegrunden som den uttrycks i läroplanen finns med i det gemensamma dokumentet för förskolan och skolan som håller på att utarbetas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att varje kommun bör genomföra en fortbildning för all skolpersonal om skolans värdegrund, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att varje skola bör ha en plan för hur man kan omsätta skolans värdegrund i praktiken, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sociala färdigheter, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personalsituationens betydelse för bekämpningen av mobbning, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i varje kommun skall finnas en barn- och ungdomsplan, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolledarens skyldighet att anmäla brott till de sociala myndigheterna och när så är påkallat till polismyndigheten, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medling, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt att omplacera mobbande och kränkande elever, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna skall vara skyldiga att upprätta en särskild skolgång, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information om våldets konsekvenser. 1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans värdegrund samt om riktlinjer för hur måldokumenten angående etisk fostran, som finns angivna i läroplanen, skall få praktisk tillämpning, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemkunskapens ställning, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till ett års förlängning. 1997/98:Ub261 av Birgitta Carlsson och Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka antalet timmar för ämnet hemkunskap. 1997/98:Ub264 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av timplaner, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till förskola för alla barn i utsatta områden. 1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den statliga styrningen bör minskas genom att det lokala jämkningsutrymmet ökas. Senare bör systemet med minsta garanterade undervisning och timplaner helt tas bort, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en "nollvision" för våld och mobbning i skolan. 1997/98:Ub268 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även barn till arbetslösa bör erbjudas plats i barnomsorgen. 1997/98:Ub273 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av riktlinjer för det fortsatta arbetet för att stävja mobbning. 1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av mål och planer för den pedagogiska verksamheten i barnomsorg, förskola och grundskola, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolans formella plats i utbildningsorganisationen samt Skolverkets utökade ansvarsområde, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot mobbning vid svenska skolor enligt de riktlinjer som anförts i motionen. 1997/98:K332 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en uppföljning av undersökningen "Utsatthet för etniskt och politiskt relaterat våld m.m., spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda samt attityder till demokrati m.m. bland skolelever". 1997/98:Ju205 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av anmälningsplikt för våld i skolan. 1997/98:Sf224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrarnas självklara rätt av välja omsorgsform för sina barn, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvaliteten inom den kommunala barnomsorgen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den öppna förskolan. 1997/98:Sf262 av Ingbritt Irhammar och Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fri etablering inom barnomsorgen. 1997/98:Sf306 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar att lagen om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning skall återfå den lydelse som gällde före 1995 års riksdagsbeslut med anledning av proposition 1994/95:61. 1997/98:So240 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 17. att riksdagen beslutar ändra barnomsorgslagen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:So306 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, c, fp, v, mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om träning och kompetensutveckling i lärarutbildningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stoppa mobbningen och skapa respekt för andra människors värde, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxna i skolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beakta risken som finns vid övergången mellan de olika stadierna i skolan. 1997/98:So676 av Elisa Abascal Reyes och Ewa Larsson (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda flickors situation i skolan i enlighet med vad som beskrivs i motionen om den sociala skolmiljön. 1997/98:So801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fri etablering inom barnomsorgen. 1997/98:So805 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att vara dagbarnvårdare åt eget barn, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur barn till arbetslösa skall kunna tillförsäkras plats inom den kommunala barnomsorgen. 1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsverksamhet i skolorna om våldets konsekvenser. 1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.
Utskottet
1. Inledning I proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m. tog regeringen bl.a. upp frågor om integration av förskoleverksamhet-skola-skolbarnsomsorg. Regeringen redovisade sin uppfattning, att ett gemensamt måldokument skall utarbetas för förskolans sexårsverksamhet, grundskolan och skolbarnsomsorgen, att tillämpliga delar av bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om barnomsorg skall inarbetas i skollagen (1985:1100) samt att Statens skolverk skall bli ansvarig myndighet för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av dessa verksamheter. Riksdagen hade inte något att erinra mot vad regeringen anfört (bet. 1996/97:UbU5, rskr. 15). Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. En kommitté - Barnomsorg och skolakommittén (BOSK) - tillkallades med uppdrag att utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6-16 år. Kommittén har i betänkandet Växa i lärande (SOU 1997:21) lämnat förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Utbildningsdepartementet. Vidare tillsattes en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet för att lämna förslag till hur tillämpliga delar av bestämmelserna om barnomsorg i socialtjänstlagen kan inarbetas i skollagen. Arbetsgruppen redovisade sina förslag i betänkandet Samverkan för utveckling - Om förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen (Ds 1997:10). Betänkandet har remissbehandlats. BOSK-kommittén fick i februari 1997 tilläggsdirektiv (dir. 1997:30) att utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten för de yngre barnen i förskolan samt att göra en översyn av skollagen utifrån de krav integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer och utifrån förslagen till nya måldokument för verksamheterna. Kommittén har nyligen överlämnat sitt betänkande Att erövra omvärlden, förslag till läroplan för förskolan (SOU 1997:157) till Utbildningsdepartementet. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Frågor om integration av förskola, skola och skolbarnsomsorg behandlades i Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13). I utvecklingsplanen aviserade regeringen även att den senare skulle återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder mot mobbning, i frågan om avgiftsfria skolmåltider samt med förslag till ändringar i grundskolans timplan. Utskottet behandlar i detta betänkande propositionen om förskoleklass och andra skollagsfrågor, motioner som väckts med anledning av den samt vissa motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1997 som rör de frågor som tas upp i propositionen.
2. Propositionen i korthet I propositionen föreslås att bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen (1980:620) inarbetas i ett nytt kapitel, 2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, i skollagen (1985:1100). Den sexårsverksamhet som bedrivs inom ramen för förskolan (15 § socialtjänstlagen) föreslås bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Regeringen föreslår att skolformen skall benämnas förskoleklass. Möjligheten att dela upp verksamheten under två år (den s.k. glesbygdsmodellen) tas bort. I ett nytt kapitel, 2 b kap. Förskoleklass, i skollagen läggs förslag till bestämmelser om förskoleklassen. Beträffande skolstarten föreslår regeringen att en kommun på begäran av ett barns vårdnadshavare och om det finns särskilda skäl skall kunna besluta att skjuta upp skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år. Vidare föreslås att förskollärare och fritidspedagoger skall få användas för undervisning i det offentliga skolväsendet. Även för dessa yrkeskategorier skall det krävas att de har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Förskoleklassen skall enligt propositionen omfattas av samma sekretess som grundskolan och motsvarande skolformer. Detsamma skall i huvudsak gälla beträffande skolbarnsomsorgen. I förskoleverksamheten skall sekretess gälla för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den som uppgifterna rör eller någon honom närstående lider men. Kommunerna skall enligt propositionen ha hand om tillståndsgivningen för förskola, förskoleklass, integrerad skolbarnsomsorg och fritidshem i enskild regi. Regeringen föreslår vidare bl.a. skärpningar och förtydliganden av skollagen till stöd för det lokala arbetet mot mobbning. Ändringar föreslås även i grundskolans timplan så att timplanens traditionellt styrande roll minskas och utrymmet för lokala beslut ökas. Vidare föreslås att antalet timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd utökas från för närvarande 460 respektive 282 till 500 respektive 330 timmar. Tiden för utökningen - 88 timmar - tas enligt förslaget från elevens val. Slutligen föreslås att bestämmelser införs i skollagen om kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Ändringarna i timplanen skall enligt förslaget tillämpas på utbildning som äger rum fr.o.m. läsåret 1998/99. De kommuner som före ikraftträdandet har tillämpat den s.k. glesbygdsmodellen föreslås få möjlighet att t.o.m. den 30 juni år 2000 dela upp utbildningen i förskoleklassen på två år. Vissa bestämmelser i socialtjänstlagen (1980:620) måste ändras när barnomsorgen inte längre utgör en del av socialtjänsten. Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över de lagförslag som avser bestämmelser om förskoleklass, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, uppskjuten skolplikt och sekretess. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
3. Förskoleklass m.m. Propositionen Enligt 15 § socialtjänstlagen (1980:620) är kommunerna skyldiga att anvisa alla barn plats i förskola från höstterminen det år barnet fyller sex år. Verksamheten skall vara avgiftsfri och omfatta minst 525 timmar om året. I vissa fall får verksamheten delas upp på två år och skall då omfatta minst 700 timmar, den s.k. glesbygdsmodellen. Regeringen föreslår att den sexårsverksamhet som bedrivs inom ramen för förskolan skall bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Skolformen skall benämnas förskoleklass. Det skall vara obligatoriskt för kommunerna att anordna förskoleklass, men frivilligt för barnen att delta. Verksamheten skall omfattas av de generella bestämmelserna i skollagen, främst 1 och 2 kap., vilket bl.a. innebär att förskoleklassen skall ingå i de kommunala skolplanerna. Regeringen föreslår - i avvaktan på BOSK:s översyn av skollagen - att nu gällande bestämmelser om förskola för sexåringar i stort sett oförändrade införs i ett nytt kapitel 2 b i skollagen. Detta innebär bl.a. att förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar och som nu vara avgiftsfri. För den tid som överstiger 525 timmar får avgift tas ut. Det skall vara möjligt att ta emot även yngre barn i förskoleklass. För dessa barn skall kommunerna kunna ha en möjlighet att ta ut avgifter. Regeringen föreslår att möjligheten att dela upp verksamheten i förskoleklass på två år, den s.k. glesbygdsmodellen, tas bort. Regeringen anser dock att det skall vara möjligt för de kommuner som före den 1 januari 1998 använt sig av denna ordning att tillämpa den under en övergångsperiod, dock längst t.o.m. den 30 juni år 2000. Regeringen framhåller att ett av syftena med att integrera förskoleklassen med skolan är att höja kvaliteten i skolan. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att även sameskolan, specialskolan och särskolan ges motsvarande möjlighet att anordna förskoleklass. Kommunerna skall ha möjlighet att komma överens med sjukvårdshuvudmannen om att skolhälsovården tar över ansvaret för den förebyggande hälsovården för elever i förskoleklasser. Bestämmelserna i 14 kap. 3 § skollagen föreslås ändras så att de tre hälsokontrollerna skall fördelas jämnt under skoltiden. Om skolhälsovård anordnas för elever i förskoleklass skall det var möjligt att förlägga den första hälsokontrollen till det år barnen går i förskoleklass. Regeringen föreslår att det för undervisningen i det offentliga skolväsendet utöver lärare skall få användas förskollärare och fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ skollagen om tillsvidareanställning och visstidsanställning föreslås också omfatta personer med pedagogisk utbildning med inriktning mot förskollärare och fritidspedagog.
Motionerna I motion 1997/98:Ub13 (m) yrkande 1 begärs avslag på regeringens förslag om inrättande av förskoleklass som en egen skolform. Motionärerna anser att den allmänna skolplikten bör inträda det år barnet fyller sex år. De anser att skolstarten skall vara flexibel och kunna senareläggas. Även i motion 1997/98:Ub10 (mp) yrkande 1 begärs avslag på regeringens förslag såvitt avser förskoleklassen. Motionärerna anser att helhetsperspektivet på barns utveckling inte alls kommer till sin rätt om man väljer att göra integreringen stegvis med början i sexårsverksamheten. Motionärerna anser vidare att lagförslaget är otillfredsställande även ur andra synvinklar, t.ex. finns det inga garantier för att en fristående skola med viss pedagogisk inriktning verkligen får utforma och driva en förskoleklass för de elever som skall fortsätta i den egna skolan. I motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 1 och 1997/98:Ub204 (m) yrkande 3 begärs förslag om allmän skolstart vid sex års ålder. I den först nämnda motionen framhålls att det skall finnas möjlighet till individuell skolstart. Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 2 är förslaget att sexårsverksamheten skall bilda en egen skolform, förskoleklass, ett steg i rätt riktning. Motionärerna anser dock att det är en felprioritering att avstå från att införa en tioårig grundskola. De förordar en skolplikt från sex års ålder och en tioårig grundskola. I motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 14 föreslås en flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt samt en möjlighet till ett års förlängning. Motionärerna avvisar obligatorisk skolstart för sexåringar och ser därför positivt på att förskoleklassen föreslås bli obligatorisk för kommunerna att anordna men frivillig för eleverna att delta i. När det gäller regeringens förslag att den nuvarande möjligheten att dela upp verksamheten i förskoleklass på två år skall upphöra har synpunkter framförts i motion 1997/98:Ub1 (s). Motionärerna anser att en möjlighet till särlösningar måste finnas för glesbygdskommuner även efter år 2000. Hänsyn bör kunna tas till långa reseavstånd, lågt antal barn och barnens låga ålder.
Utskottet bedömning Utskottet har under förra riksmötet behandlat frågor om förskoleverksamhet, skolstartsålder och integrering av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg vid ett flertal tillfällen, senast i samband med regeringens skrivelse med utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1996/97:112, bet. 1996/97:UbU13). Utskottet hänvisade därvid bl.a. till pågående utredningsarbete inom BOSK. Utskottet uttryckte sig positivt vad gäller den pågående utvecklingen inom området som syftar till att finna metoder och former för att stimulera barns tidiga lärande. Utskottet vill framhålla att pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar bör ses som en helhet. Den sociala och kulturella miljö och den pedagogiska stimulans som möter barn under barndomsåren påverkar på ett avgörande sätt deras förutsättningar för utveckling och lärande. Utskottet anser i likhet med regeringen att förskolans pedagogiska roll behöver stärkas och tydliggöras för att ge barn en god grund för det fortsatta lärandet. Utskottet ser positivt på regeringens förslag att stegvis genomföra integrationen av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen med grundskolans verksamhet. Genom att låta den s.k. sexårsverksamheten, som i dag bedrivs inom förskolans ram, bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet - förskoleklass - ökar förutsättningarna för en integration av verksamheterna. Året i förskoleklassen skall vara en rättighet för alla sexåringar och en skyldighet för kommunerna att anordna. Därigenom ges alla elever en möjlighet till tioårig pedagogisk verksamhet. Utskottet erinrar om att den nuvarande möjligheten att börja skolan vid sex års ålder finns kvar. I likhet med regeringen räknar emellertid utskottet med att de flesta väljer förskoleklassen som en inledning på skolgången för att få de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling. Utskottet förväntar sig att regeringen snarast återkommer med sina förslag till gemensam läroplan för förskoleklassen, grundskolan och skolbarnsomsorgen. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det är viktigt att även sameskolan, specialskolan och särskolan ges motsvarande möjlighet att anordna förskoleklass. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå yrkande 1 i motion 1997/98:Ub10 och yrkande 1 i motion 1997/98:Ub13 om avslag på regeringens förslag om förskoleklass som egen skolform. Utskottet anser vidare att riksdagen med samma motivering även bör avslå de yrkanden som rör skolstartsålder, nämligen motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:Ub208 yrkande 1, 1997/98:Ub250 yrkande 2 och 1997/98:Ub256 yrkande 14. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt 4 § och 2 b kap. 1-5 §§. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att slopa möjligheten att dela upp verksamheten i förskoleklass på två år, den s.k. glesbygdsmodellen. Utskottet anser att den av regeringen föreslagna övergångsbestämmelsen är väl avvägd. Utskottet vill peka på att enligt 4 kap. 3 § grundskoleförordningen (1994:1194) får styrelsen för utbildningen, om det finns särskilda skäl, besluta att antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra för årskurs 1 eller 2. Regeringen har i propositionen meddelat att den anser att en motsvarande regel bör införas i den planerade förordningen om förskoleklasser. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser således att riksdagen bör anta regeringens förslag till punkt 3 i ikraftträdandebestämmelserna till förslaget om lag om ändring i skollagen och avslå motion 1997/98:Ub1. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om möjlighet för kommunerna att efter överenskommelse med sjukvårdshuvudmannen ta över ansvaret för den förebyggande hälsovården för elever i förskoleklassen. Utskottet vill betona att detta innebär att sjukvårdshuvudmännen behåller ansvaret för den förebyggande hälsovården för sexåringar. Utskottet anser dock i likhet med regeringen att det skall vara möjligt för skolhuvudmannen och sjukvårdshuvudmannen att komma överens om att eleverna i förskoleklass skall omfattas av skolhälsovården och inte barnhälsovården. Det är enligt utskottet av stor vikt att detta inte får innebära någon försämring för barn vad avser den förebyggande hälsovården, t.ex. på grund av oklarheter om ansvaret för verksamheten. Utskottet utgår från att socialstyrelsen, som fr.o.m. den 1 januari 1997 har tillsynsansvaret för både barnhälsovården och skolhälsovården, uppmärksamt följer utvecklingen. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14 kap. 1 och 3 §§. När det gäller regeringens förslag om undervisande personal i skolan vill utskottet anföra följande. Utskottet delar regeringens uppfattning att det i en integrerad verksamhet, där ett arbetslag bestående av förskollärare, grundskollärare och fritidspedagog gemensamt ansvarar för en grupp elever och där arbetsuppgifterna fördelas mellan personalen, så att vars och ens kompetens tas till vara, inte är meningsfullt att reservera begreppet undervisning för enbart vissa delar och moment i verksamheten. Genom den samlade kompetensen hos de olika personalkategorierna ges möjligheter till en varierad och dynamisk skola som har den enskilda eleven i centrum för den pedagogiska verksamheten. Utskottet vill också i likhet med regeringen betona att överensstämmelse mellan kompetens och arbetsuppgifter liksom hittills är ett ovillkorligt krav. Regeringen framhåller i propositionen att förskollärare, förutom att undervisa i förskoleklassen, främst torde komma att undervisa i grundskolan och motsvarande skolformer när undervisningen bedrivs tillsammans med flera personer i ett arbetslag. Även fritidspedagoger torde i huvudsak ha utbildning för att undervisa när undervisningen bedrivs i arbetslagsform, heter det i propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i skollagen såvitt avser 2 kap. 3-5 §§.
4. Uppskjuten skolplikt Propositionen Regeringen föreslår att, om det finns särskilda skäl och ett barns vårdnadshavare begär det, barnets hemkommun skall få besluta att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det år barnet fyller åtta år. Beslut i sådana ärenden skall få överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Regeringen framhåller att det för enstaka barn kan finnas behov av att börja i grundskolan eller motsvarande skolform senare än höstterminen det år barnet fyller sju år. Om skolgången skjuts upp ett år, har barnet rätt att gå ytterligare ett år i förskoleklass. Regeringen pekar på att även om ett barn börjar fullgöra sin skolplikt vid åtta års ålder, kommer skolplikten att upphöra vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör skolplikten i specialskolan, 17 år (3 kap. 10 § första stycket skollagen). Enligt 4 kap. 10 § har en elev i grundskolan som, när skolplikten upphör, inte tillfredsställande slutfört sista årskursen rätt att fullfölja utbildningen om eleven bedöms ha förmåga att göra detta. Motsvarande gäller enligt 7 kap. 6 § för elever i specialskolan som inte är utvecklingsstörda. För elever i särskolan och elever i specialskolan med utvecklingsstörning finns inte motsvarande föreskrifter. Regeringen anser att det för sådana elever bör införas en rätt att få gå lika många årskurser som de skulle ha haft rätt att göra om de börjat vid sju års ålder.
Utskottets bedömning Utskottet vill i likhet med regeringen peka på att en vårdnadshavare numera kan välja att låta sitt barn börja skolan vid sex eller sju års ålder. Skolplikten inträder dock alltid vid sju års ålder. Någon förändring härvidlag är inte aktuell. Det är en rättighet för det enskilda barnet att få tillgång till grundskolan eller någon motsvarande skolform vid sex eller sju års ålder och en motsvarande skyldighet för skolhuvudmännen att då ge varje barn en undervisning, anpassad till varje barns behov, utveckling och mognadsgrad. Utskottet vill betona att de barn som är i behov av särskilt stöd skall få det inom skolans ram. Syftet med förslaget om uppskjuten skolplikt är enligt regeringen bl.a. att förbättra förutsättningarna för skolan att möta varje barns behov. Utskottet vill i likhet med regeringen poängtera att ett beslut om uppskjuten skolplikt bör föregås av ett ingående samråd mellan skolan och hemmet, där olika lösningar övervägs. Utskottet delar regeringens uppfattning att det, om det finns särskilda skäl och barnets vårdnadshavare begär det, skall finnas möjlighet att skjuta upp skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3 kap. 7 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 6 §.
5. Ändrad lagstiftning avseende barnomsorg m.m.
Propositionen Kommunernas ansvar för barnomsorgen skärptes fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt nu gällande bestämmelser är kommunerna skyldiga att tillhandahålla barnomsorg för barn i åldrarna 1-12 år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller till barnets eget behov. Föräldrar som anmält behov av plats skall erbjudas sådan utan oskäligt dröjsmål. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen syftar till att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad samt att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelser om barnomsorg i socialtjänstlagen samt en motsvarighet till vissa generella bestämmelser i samma lag inarbetas i ett särskilt kapitel i skollagen, 2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I avvaktan på BOSK-kommitténs slutbetänkande föreslår regeringen att bestämmelserna så gott som oförändrade förs över. Regeringen anser det viktigt att - för att stimulera en utveckling mot ökad integrering - reglerna om barnomsorg och skola återfinns i samma lag och att Statens skolverk fr.o.m. den 1 januari 1998 får ansvaret för barnomsorgen. Genom att bestämmelserna om barnomsorg och förskoleklass inarbetas i skollagen kommer dessa verksamheter inte längre att vara en del av socialtjänsten. Enligt propositionen kan därmed Socialstyrelsens och länsstyrelsernas ansvar för verksamheten upphöra och Statens skolverk bli ansvarig myndighet.
Motionerna Enligt motion 1997/98:Ub10 (mp) yrkandena 2 och 3 i berörda delar bör ett nytt lagförslag tas fram som bättre motsvarar en samlad syn på barnomsorg-förskola-grundskola och som därvid särskilt beaktar även fristående skolors verksamhet. Motionärerna pekar på att lagförslagen ofta har formen av ett enkelt byte av ansvar utan några ändringar i sak. Det pågår utredning i frågan huruvida överföringen också skall medföra ändringar i verksamhetens former och innehåll. Det är därför troligt att lagen kommer att ändras på nytt. Motionärerna framhåller att lagen därvid bör utformas så att den ger ett samlat regelverk för hela området barnomsorg-förskola-grundskola. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 3 betonas vikten av att garantier om en likvärdig skola också kan ges de yngre barnen. En läroplan och en målsättning för förskola och barnomsorg skall ge alla barn samma rätt. Regler för tillsyn bör tas fram och ansvaret för tillsynen läggas på kommunerna med ett överordnat ansvar hos Skolverket. Motionärerna anser att verksamheten inom barnomsorgen skall behandlas i den kommunala skolplanen. Enligt motion 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 7 bör regeringens förslag att Statens skolverk skall ta över ansvaret för barnomsorgen från Socialstyrelsen och länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 1998 avslås. Motionärerna pekar bl.a. på att den speciella kompetens som rör den sociala delen inom barnomsorgen och som utvecklats inom Socialstyrelsen inte omedelbart kommer att finnas inom Skolverket. Regeringen borde ha avvaktat förslagen från BOSK och remissyttrandena över dessa, heter det i motionen. Den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg m.m. behandlas i flera motioner. Enligt motion 1997/98:Ub204 (m) yrkande 1 behövs en översyn av barnomsorg och de tidiga skolåren utifrån ett pedagogiskt perspektiv. I yrkande 2 begärs förslag om en allmän förskola från tre års ålder. Motionären framhåller att det finns många goda tankar i Lpo94. Enligt yrkande 5 bör en översyn göras av läroplanen. Vikten av att utnyttja alla sinnen, att blanda bild, musik och rörelse i det dagliga skolarbetet behöver lyftas fram. Barns olika inlärningsstilar måste sättas i centrum, framhåller motionären. - Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 1 bör integrationen mellan förskola och skola öka i syfte att ta till vara barns naturliga lust att lära. Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att den pedagogiska verksamheten för barn från tre års ålder kan utvecklas inom barnomsorgen. I motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 6 framhålls vikten av att förskolepedagogiken når in i skolan och bidrar till att utveckla arbetsformerna där. Enligt motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 2 skall skolan vara en skola för alla, men också en skola för envar. Utbildning skall utgå från en medveten kunskapssyn och undervisningen skall utgå från en helhetssyn på människan. Detta bör framgå av målen för den pedagogiska verksamheten i barnomsorg, förskola och skola. I motion 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 1 framhålls vikten av att värdegrunden, som den beskrivs i den nuvarande läroplanen för grundskolan, betonas i den nya gemensamma läroplanen som är under utarbetande. Enligt motion 1997/98:Sf224 (kd) yrkande 6 måste kommunerna garantera att den barnomsorg som erbjuds håller hög kvalitet. Frågor som rör kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tas upp i flera motioner. Enligt motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 3 bör kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg skärpas. I lagtexten (2 a kap. 6 §) bör ?föräldrarnas förvärvsarbete eller studier? strykas och lagtexten bör lyda: ?Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget behov.? I motion 1997/98:So805 (mp) yrkande 6 begärs förslag om hur barn till arbetslösa skall kunna tillförsäkras plats inom den kommunala barnomsorgen. Även i motion 1997/98:Ub268 (s) tas frågan upp om att barn till arbetslösa bör erbjudas plats i barnomsorgen. Enligt motion 1997/98:Ub264 (fp) yrkande 5 är arbetslösheten hög och svenska språket sparsamt förekommande i utsatta områden. De barn som bäst behöver förskola står oftast utanför. Alla barn i utsatta områden bör enligt motionären ha rätt till förskola. Liknande tankegångar framförs i motion 1997/98:Ub243 (s). Motionärerna pekar på att många barn i utsatta områden står utanför den reguljära barnomsorgen, bl.a. på grund av arbetslöshet hos föräldrarna. För att bryta utvecklingen och ge alla barn likvärdig start krävs enligt motionärerna insatser på nationell nivå. Avgifter inom barnomsorgen m.m. behandlas i motion 1997/98:Ub5 (v). Risken att familjer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara värdefull för barnen har ökat eftersom barnomsorgsavgifterna har höjts. Motionärerna pekar på att Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av avgiftsnivåerna och att det är viktigt att följa utvecklingen på detta område (yrkande 2). Motionärerna framhåller vidare att det är angeläget att bevaka frågan om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen. Risken att invandrarfamiljer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara värdefull för barnen har ökat, heter det i motionen (yrkande 5). Det är väsentligt att invandrare, särskilt kvinnor, har barnomsorgsplats till sina barn så att de själva har möjlighet att studera svenska (yrkande 4). Motionärerna pekar även på att föräldrar med obekväma eller oregelbundna arbetstider kan ha svårt att utnyttja samhällets barnomsorg. Barnomsorgen behöver i större utsträckning anpassas till dessa föräldrars behov (yrkande 1). Den öppna förskolan är en viktig social träffpunkt för barn, föräldrar och dagbarnvårdare, heter det i motion 1997/98:Sf224 (kd) yrkande 7. Alla barn som inte har någon annan barnomsorg utanför hemmet bör ha tillgång till en öppen förskola.
Utskottets bedömning Utskottet vill när det gäller Miljöpartiets förslag om nytt lagförslag m.m och avslag på regeringens förslag om införande av bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i skollagen (motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 och 3) anföra följande. Utskottet har i det föregående uttryckt sig positivt om regeringens förslag att stegvis integrera förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen med skolans verksamhet. Utskottet har också sagt att utskottet förväntar sig att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ytterligare förslag inom området, bl.a. förslag till gemensam läroplan för förskoleklassen, grundskolan och skolbarnsomsorgen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 och 3 i nu aktuella delar och föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § tredje stycket, 2 a kap. 1-5 och 7-12 §§. Utskottet kommer att längre fram behandla frågan om förskoleklasser i enskild regi (avsnitt 6). Utskottet delar regeringens uppfattning att förskolans pedagogiska roll behöver stärkas och tydliggöras för att ge barn de bästa förutsättningarna för ett fortsatt lärande. Det nu föreliggande förslaget bl.a., om en inarbetning av bestämmelserna i socialtjänstlagen om barnomsorg i skollagen och att Skolverket får ett utökat ansvarsområde och övertar myndighetsuppgifterna inom barnomsorgsområdet från Socialstyrelsen och länsstyrelserna ligger helt i linje med denna strävan. Utskottet anser således i likhet med regeringen att Skolverket skall vara ansvarig myndighet för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av förskoleklassen, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Utskottet utgår från att nödvändig kompetens inom det nya området kommer att finnas inom Skolverket. Utskottet vill i sammanhanget peka på att Skolverket och Socialstyrelsen gemensamt har utarbetat förslag till bl.a. nödvändiga gränsdragningar mellan de båda myndigheterna, ändringar i instruktionerna för myndigheterna och organisation av tillsynen över förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Myndigheterna har därvid bl.a. föreslagit att vissa medel överförs från Socialstyrelsen till Skolverket. Utskottet behandlar dessa förslag i budgetbetänkandet för år 1998, utgiftsområde 16 Utbildning och forskning (bet. 1997/98:UbU1). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 7 och 1997/98:Ub807 yrkande 3. Utskottet övergår till att behandla motionsyrkandena som rör den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg. Utskottet har inledningsvis redovisat att BOSK-kommitténs förslag till samlat måldokument för barn och ungdomar i åldern 6-16 år i betänkandet Växa i lärande (SOU 1997:21) har remissbehandlats och att det för närvarande bereds inom Utbildningsdepartementet. Vidare har BOSK den 3 november 1997 överlämnat sitt förslag till läroplan för förskolan Att erövra omvärlden (SOU 1997:157) till skolministern. Frågor om den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg är således för närvarande föremål för beredning. Utskottet utgår från att regeringen tämligen snart återkommer till riksdagen i dessa frågor. Mot bakgrund av det redovisade läget anser utskottet det inte påkallat med något uttalande av riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98: Ub250 yrkande 1, 1997/98:Sf224 yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 2. Yrkandena bör avslås av riksdagen. Frågor med anknytning till kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har utskottet tidigare berört i samband med att utskottet behandlade regeringens skrivelse 1996/97:112 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (bet. 1996/97:UbU13). Utskottet hänvisade därvid bl.a. till vad som anfördes i proposition 1993/94:11 om utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet i samband med att nuvarande lagbestämmelse infördes (14 a § socialtjänstlagen). I denna proposition angavs att det bör vara en strävan att ett barn, om föräldrarna så önskar, får behålla en plats i förskolan även vid förändrade sociala förhållanden, t.ex. om en förälder blir arbetslös eller tar ledigt för vård av ett yngre syskon. Det borde undvikas att barnet rycks upp ur barngruppen, när sådana förändringar inträffar. Barnets behov av trygga förhållanden och av att delta i pedagogisk verksamhet borde beaktas (prop. s. 33). Kraven på kommunerna att bygga ut barnomsorgen samtidigt som det ekonomiska utrymmet är begränsat har gjort att regler alltmer har införts som begränsar barnets rätt till barnomsorgsplats när någon förälder är arbetslös eller barnet får ett syskon. Det visar Socialstyrelsens uppföljning 1996 av de nya lagbestämmelserna som trädde i kraft den 1 januari 1995. Socialstyrelsen har också i en ny rapport under hösten 1997 visat att kommunernas regler för rätten till barnomsorg successivt har skärpts under de senaste åren, både för barn till arbetslösa och för barn vars föräldrar är hemma för vård av ett yngre syskon. Rapporten visar också att nya verksamhetsformer riktade speciellt till de arbetslösas barn har vuxit fram i flera kommuner. De särskilda verksamheterna ser olika ut. Barnen kan t.ex. hänvisas till s.k. korttidsplatser i den reguljära barnomsorgen. På andra ställen har man inrättat särskilda avdelningar eller förskolor för barn till arbetslösa. Enligt utskottet är det oroande att rätten till barnomsorg har urholkats när det gäller t.ex. barn till arbetslösa. Utskottet vill betona att barnomsorgen fyller såväl föräldrars som barns behov. Föräldrarna behöver kunna arbeta eller studera. Barn har behov av trygga förhållanden och pedagogisk verksamhet. Detta gäller inte minst barn som har arbetslösa föräldrar. Ett av huvudskälen till att bestämmelserna om barnomsorgen förs över från socialtjänstlagen till skollagen är - som utskottet ser det - behovet av att stärka förskolans pedagogiska roll för att ge en god grund för det fortsatta lärandet. Utskottet är inte berett att nu förorda en ändring i berört hänseende av gällande bestämmelser men utgår från att kommunerna tar sitt ansvar och att Skolverket noga följer utvecklingen. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 3, 1997/98:Ub10 yrkande 2 (delvis) och yrkande 3 (delvis), 1997/98:Ub243, 1997/98:Ub264 yrkande 5, 1997/98:Ub268 och 1997/98:So805 yrkande 6 anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 6 §. Kommunerna får enligt bestämmelserna ta ut skäliga avgifter för barnomsorgen. Detta innebär att avgifterna inte får bli så betungande för föräldrarna att de avstår från den verksamhet som barnet erbjuds och som skulle vara värdefull för barnet att delta i. Utskottet konstaterar att avgifternas andel av barnomsorgens totala kostnader har ökat under 1990-talet. Socialstyrelsen har kartlagt avgiftsnivåerna vid kommunala daghem och fritidshem i samtliga kommuner i mars 1996 för fjorton typfamiljer (rapport 1997:5). Av rapporten framgår bl.a. att förändrade avgifter har varit en av de metoder som kommunerna har använt för att minska nettokostnaderna. Avgiftsnivåerna har höjts och med hjälp av nya taxekonstruktioner har man sökt styra närvarotiderna och hålla efterfrågan nere för att på så sätt minska kostnaderna. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att följa utvecklingen inom området. När det gäller frågor om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen m.m. vill utskottet hänvisa till vad utskottet ovan anfört om barns rätt till trygga förhållanden och pedagogisk verksamhet samt till vikten av att utvecklingen av frågan om avgifter inom barnomsorgen följs. Utskottet vill därutöver framhålla att det givetvis är önskvärt att barnomsorg om möjligt även erbjuds till barn vars föräldrar har obekväma eller oregelbundna arbetstider. Utskottet utgår från att kommunerna löser dessa frågor på lämpligt sätt. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motion 1997/98:Ub5 yrkandena 1, 2, 4 och 5 avslås av riksdagen. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1997/98:Sf224 yrkande 7 att den öppna förskolan är en viktig social träffpunkt för barn, föräldrar och dagbarnvårdare. Det finns dock ingen skyldighet enligt lag för kommunerna att anordna öppen förskola. Barnen i den öppna förskolan är t.ex. inte inskrivna i denna verksamhet. Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring härvidlag och avstyrker motionsyrkandet.
6. Enskild förskoleklass, förskola och skolbarnsomsorg Propositionen I dag krävs tillstånd av länsstyrelsen för att ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ yrkesmässigt skall få bedriva bl.a. förskolor, fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg (69 § socialtjänstlagen). Tillstånd till verksamhet får endast beviljas om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. Länsstyrelsen har tillsyn över verksamheten. Löpande tillsyn utövas av socialnämnden i den kommun där verksamheten är belägen. Genom lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) har kommunerna möjlighet att i stället för länsstyrelsen lämna tillstånd till enskild förskole- eller fritidshemsverksamhet. Kommunens (socialnämnden) beslut får överklagas till länsstyrelsen. Enligt den nu aktuella propositionen har drygt 100 kommuner med stöd av denna lag tagit över tillståndsprövningen för enskilt bedriven verksamhet. Lagen är tidsbegränsad och gäller till utgången av år 1997. En kommun kan enligt 18 § socialtjänstlagen lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg om verksamheten uppfyller vissa kvalitetskrav och avgifterna inte är oskäligt höga. Bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Regeringen pekar på att regelsystemet vad gäller fristående skolor och enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skiljer sig väsentligt från varandra när det gäller så väl villkoren för att få driva verksamhet som rätten till offentliga bidrag. Regeringen framhåller att den inte nu är beredd att föreslå några ändringar vad gäller villkoren att bedriva enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg respektive bidrag till sådan verksamhet. En sådan förändring kan enligt regeringen inte göras utan att konsekvenserna först utreds. Enligt regeringens uppfattning bör samma regler som gäller för enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg också gälla för enskild förskoleklass. Regeringen föreslår således att bestämmelserna i socialtjänstlagen om enskild verksamhet skall få sin motsvarighet i skollagen. Den kommun där verksamheten är bedriven föreslås få bevilja tillstånd att bedriva verksamhet i enskild regi. En kommuns beslut i ärenden om tillstånd skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Kommunen skall ha tillsyn över verksamheten. Den kommun där verksamheten bedrivs kan besluta att verksamhet i enskild regi skall få bidrag. Bidrag bör enligt propositionen lämnas enligt nuvarande regler. Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna om tystnadsplikt för den som är eller har varit verksam i enskild verksamhet skall få sin motsvarighet i skollagen. Regeringens förslag till bestämmelser om förskola och skolbarnsomsorg i enskild regi finns i det nya kapitlet 2 a. Bestämmelser om förskoleklass i enskild regi finns i det nya kapitlet 2 b.
Motionerna Förslaget till bestämmelser om förskoleklass i enskild regi har tagits upp i ett flertal motioner. I motion 1997798:Ub13 (m) yrkande 4 framhålls att den föreslagna ordningen innebär att fristående skolor ges sämre förutsättningar att erbjuda barn skolförberedande verksamhet. Motionärerna anser att Skolverket - om riksdagen inte beslutar att sänka den allmänna skolstarten till sex år - skall besluta om tillstånd till fristående skolor som vill inrätta förskoleklass. En godkänd skola med förskoleklass skall vara berättigad till bidrag från kommunerna. Enligt motion 1997/98:Ub233 (m) bör de fristående skolor som i dag har lågstadium automatiskt få rätt att bedriva förskoleklass. Ansökan bör inges till Skolverket som bör behandla den skyndsamt. Det är viktigt att de fristående skolorna inte hindras att komma i gång med förskoleklasser redan från hösten 1998. I motion 1997/98:Ub7 (c) yrkande 1 önskas ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna för fristående förskoleklasser bör utformas på samma sätt som de som gäller för fristående grundskolor. I motion 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 5 (delvis) begärs att riksdagen avslår förslaget om att etablering m.m. av fristående förskolor och förskoleklasser skall godkännas av respektive kommun. De regler som gällde för fristående skolor före den 1 januari 1997 skall enligt motionärerna även gälla för förskolor och förskoleklasser. Enligt motion 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 6 kan förslaget om tillståndsgivning vad gäller förskoleklasserna komma att innebära problem för de fristående skolorna. Motionärerna anser att Skolverket skall svara för både tillståndsgivning och tillsyn av de fristående skolornas förskoleklasser. Även regeringens förslag i övrigt såvitt avser förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi berörs i ett flertal motioner. Motionärerna i motion 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 5 (delvis) anser att Skolverket skall utfärda tillstånd och kommunerna ge ekonomisk ersättning motsvarande den som ges till de kommunala skolorna till både förskoleklasser och fristående förskolor. Utskottet har tidigare redovisat att motionärerna i motion 1997/98:Ub10 (mp) yrkandena 2 och 3 har begärt ett nytt lagförslag rörande barnomsorgen och att därvid särskilt fristående skolors verksamhet beaktats. I motion 1997/98:So240 (m) yrkande 17 framhålls att bestämmelserna snarast bör ändras i enlighet med den borgerliga regeringens reformer inom området, bl.a. vad avser en garanterad rätt för enskild barnomsorg. Liknande tankegångar finns i motion 1997/98:Ub211 (m) yrkande 1. Motionärerna pekar på att av den borgerliga regeringens reformer på barnomsorgsområdet finns nu bara kvar den s.k. barnomsorgsgarantin, dvs. kommunernas skyldighet att erbjuda alla barn över ett års ålder barnomsorg. Enligt motionärerna har situationen i flera kommuner blivit ohållbar. Köerna till daghemmen växer. Enligt motion 1997/98:Ub229 (m) yrkande 3 bör kommunerna åter bli skyldiga att ge bidrag till enskilda förskolor och skolbarnsomsorgsverksamhet. En lösning med barnomsorgspeng bör kunna användas, heter det i motionen. Enligt motionerna 1997/98:So801 (c) yrkande 6 och 1997/98:Sf262 (c) yrkande 3 bör regeringen återkomma med förslag om fri etablering inom barnomsorgen. I motion 1997/98:Sf306 (fp) yrkande 3 begärs att riksdagen beslutar att återinföra en skyldighet för kommunerna att ge stöd till enskilda daghem och fritidshem fr.o.m. den 1 januari 1998. I motion 1997/98:Sf224 (kd) yrkande 2 anförs att det bör finnas en mångfald inom barnomsorgen när det gäller driften. Genom att styra alla resurser till ett fåtal barnomsorgsformer har staten i praktiken tagit över beslut som familjerna borde fatta själva, heter det i motionen. Kommunalt vårdnadsbidrag aktualiseras i motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2 och 1997/98:Ub212 (m) yrkande 1. Motionärerna framhåller bl.a. att ett kommunalt vårdnadsbidrag skulle hjälpa kommunerna att klara det åtagande som barnomsorgsgarantin innebär och samtidigt ge föräldrarna möjlighet att själva välja hur de vill vårda sina barn. Enligt motion 1997/98:Ub232 (kd) bör kommunerna få möjlighet att ge ersättning direkt till familjer som önskar och behöver det. I motion 1997/98:So805 (mp) yrkande 5 föreslås att föräldrar som vill vara hemma längre hos sina barn skall kunna bli dagbarnvårdare för sitt eget barn och därigenom få del av kommunens barnomsorgsresurser. Vikten av utbildad personal i barnomsorg i enskild regi understryks i motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 7. Motionärerna pekar på att personalen i den svenska barnomsorgen över lag är mycket välutbildad och att motsvarande också bör gälla inom omsorg som bedrivs i enskild regi.
Utskottets bedömning Den enskilda barnomsorgen har ökat i omfattning under hela 1990-talet. Sammantaget fanns det år 1996 drygt 56 000 barn i enskilda daghem och fritidshem, vilket är tre gånger så mycket som år 1991. Regeringen pekar på att ökningen fortsätter men i betydligt mindre omfattning. År 1996 tillkom 2 500 platser i enskilda daghem och 1 250 platser i enskilda fritidshem. Det är framför allt daghem som bedrivs i enskild regi. Drygt 12 % av samtliga barn inskrivna i daghem gick år 1996 i ett enskilt daghem. Enskilda fritidshem är ovanligare även om de ökat i antal under de senaste åren. År 1996 fanns drygt 4 % av barnen inskrivna i ett enskilt fritidshem. När det gäller regeringens förslag i fråga om bestämmelser om förskoleklass i enskild regi vill utskottet anföra följande. Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag att den nuvarande s.k. sexårsverksamheten som bedrivs inom förskolans ram skall bilda en egen skolform - förskoleklass - inom det offentliga skolväsendet. Året i förskoleklassen skall vara en rättighet för alla sexåringar och en skyldighet för kommunerna att anordna. Året i förskoleklassen skall vara det första året i en tioårig integrerad pedagogisk verksamhet. Utskottet har också sagt att det är viktigt att även sameskolan, specialskolan och särskolan ges motsvarande möjlighet att anordna förskoleklass. Enligt utskottets uppfattning bör detta också gälla för fristående skolor. Utskottet delar den uppfattning som framförts i motion 1997/98:Ub7 yrkande 1 att reglerna för anordnande av och bidrag till fristående förskoleklasser bör utformas på motsvarande sätt som de som gäller för fristående grundskolor. Som utskottet har redovisat i det föregående finns i flera av de andra motionsyrkandena liknande förslag och uppfattningar. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga ändringar i bestämmelserna om tillståndsgivning, bidrag, tillsyn av verksamheten samt de övergångsbestämmelser som kan behövas etc. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub7 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 6, 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub13 yrkande 4 och 1997/98:Ub233 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 b kap. 6-13 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. Beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi vill utskottet anföra följande. Efter regeringsskiftet hösten 1994 beslutade riksdagen att upphäva tidigare av den borgerliga regeringen införda lagbestämmelser rörande barnomsorg. Lagen om vårdnadsbidrag liksom rätten till avdrag vid beskattningen för vissa barnomsorgskostnader upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1995. Bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg, vilka skulle ha trätt i kraft vid samma tidpunkt, upphävdes också. I stället gäller nu att kommunerna efter egen bedömning kan lämna bidrag till enskild verksamhet inom barnomsorgsområdet. Även 2 a § i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt bestämmelsen fick vid prövning av ansökan om tillstånd att bedriva förskole- och fritidshemsverksamhet endast fästas avseende vid sökandes lämplighet och vid ändamålsenligheten av lokalerna där verksamheten avsågs bedrivas. Utskottet har tidigare behandlat frågor med anknytning till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi (bet. 1996/97:UbU13). Utskottet hänvisade till vad socialutskottet anfört i frågan (bet. 1996/97:SoU8), nämligen att enskild barnomsorg kan berika barnomsorgen och bidra till en positiv utveckling. Någon anledning att ändra reglerna för kommunernas ersättning till enskilda alternativ föreligger emellertid inte. Enligt socialutskottets uppfattning skall en kommun kunna avslå en ansökan om tillstånd att bedriva förskole- eller fritidshemsverksamhet med hänvisning till att behov av ytterligare platser saknas. Utskottet delade socialutskottets uppfattning och avstyrkte det då föreliggande yrkandet. Utskottet har alltjämt samma uppfattning och föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis), 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub211 yrkande 1, 1997/98: Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2, 1997/98:Sf262 yrkande 3, 1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17 och 1997/98:So801 yrkande 6 skall anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§. Utskottet är inte heller berett att biträda förslag i motionsyrkanden om kommunalt vårdnadsbidrag m.m. Utskottet vill i sammanhanget peka på vad regeringen redovisat (prop. s. 55) om behovstäckningen inom barnomsorgen. Regeringen infomerar om en uppföljning som Socialstyrelsen gjorde i maj 1996. Av denna framgår att närmare 90 % av landets kommuner räknade med att kunna erbjuda plats i daghem eller familjedaghem till de barn i förskoleåldern vilkas föräldrar anmält behov i maj. För skolbarn var andelen högre - 95 % av kommunerna räknade med att kunna orda plats i fritidshem eller familjedaghem till skolbarn. Regeringen pekar på att det är en klar ökning jämfört med året innan. Det innebär att barnomsorgen nu är utbyggd till i det närmaste full behovstäckning. Utskottet avstyrker motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2, 1997/98:Ub212 yrkande 1, 1997/98:Ub232 och 1997/98:So805 yrkande 5. Utskottet vill i likhet med vad som anförts i motion 1997/98:Ub5 yrkande 7 betona vikten av att personal i barnomsorg i enskild regi har utbildning avsedd för verksamheten. Utskottet erinrar om att tillstånd att bedriva barnomsorg i enskild regi endast får beviljas om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet (2 a kap. 14 § regeringens lagförslag). Utskottet utgår från att personalens utbildning och erfarenhet är viktiga delar vid bedömning av sådant tillstånd. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå yrkandet. Utskottet övergår nu till att behandla regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620). Vissa bestämmelser i socialtjänstlagen utgår. Andra bestämmelser bör ändras då barnomsorgen inte längre utgör en del av socialtjänsten. I och med att plats i förskola och fritidshem tas bort från avgiftsbestämmelsen i 35 § behöver enligt lagförslaget viss komplettering göras i den paragrafen. Ändringar har tidigare under detta riksmöte gjorts i 35 §. Ut-skottet föreslår att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen att 35 § utgår ur förslaget, dels antar av utskottet i bilaga 3 upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).
7. Sekretess Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men ( s.k. omvänt skaderekvisit). Det innebär presumtion för sekretess. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är i dag en del av socialtjänsten och omfattas alltså av denna strängare sekretessbestämmelse. När det gäller sekretess inom skolväsendet, för grundskolan, gymnasieskolan och andra skolformer, finns bestämmelser i 7 kap. 9 § sekretesslagen om omvänt skaderekvisit eller presumtion för sekretess bara för uppgifter som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgifter hos psykolog eller kurator om enskilds personliga förhållanden. I övrigt gäller inom de olika skolformerna sekretess med s.k. rakt skaderekvisit vilket innebär presumtion för offentlighet dels för uppgifter i elevvården om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgifter i vissa disciplinära ärenden. Rakt skaderekvisit uttrycks i lagtexten så att sekretess gäller endast om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. För att skapa bättre förutsättningar för integration mellan förskoleklassen, skolan och skolbarnsomsorgen samt för att underlätta samarbetet mellan de olika personalkategorierna bör sekretessbestämmelserna enligt regeringen så långt som möjligt överensstämma. Regeringen föreslår därför att förskoleklassen tas med i uppräkningen av skolformer i skolsekretessparagrafen (7 kap. 9 § första stycket). Också skolbarnsomsorgen tas in i skolsekretessparagrafen men i ett särskilt stycke. För skolbarnsomsorgen är det enligt regeringen inte lämpligt att begränsa sekretessen till att enbart avse uppgifter i elevvården och i vissa disciplinära ärenden. Möjligheten att sekretessbelägga uppgifter om enskilds personliga förhållanden bör omfatta all verksamhet inom skolbarnsomsorgen. I förskoleverksamheten finns barn i åldrarna ett till fem år, ibland yngre. Det finns inte på samma sätt som inom skolan någon elevvård med skolsköterskor, psykologer m.fl. utan det är i stor utsträckning den ordinarie personalen som får del av känsliga uppgifter om barn, hemförhållanden och liknande. Arbetsgruppen inom Utbildningsdepartementet hade i sitt betänkande (Ds 1997:10) som utgör underlag för propositionen föreslagit att också förskoleverksamheten skulle omfattas av skolsekretessen. Då konsekvenserna av en sådan förändring inte är tillräckligt belysta anser regeringen att det för närvarande inte finns tillräckligt underlag för ett sådant förslag. Regeringen föreslår därför att den strängare sekretessen som finns inom socialtjänsten även fortsättningsvis skall gälla för förskoleverksamheten för barn i åldern ett till fem år. Detta regleras i en ny bestämmelse, 7 kap. 38 § i sekretesslagen, med en presumtion för sekretess för uppgifter inom förskoleverksamheten om enskilds personliga förhållanden. Regeringen föreslår också att den nya lagparagrafen 7 kap. 38 § tas med i uppräkningen i 16 kap. 1 § sekretesslagen över de tystnadsplikter som har företräde framför principen om meddelarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. U t s k o t t e t har inte något att erinra mot regeringens förslag till sekretessbestämmelser för förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten. Bestämmelserna i 7 kap. 9 § sekretesslagen, som föreslås ändrade genom den nu aktuella propositionen, är föremål för ytterligare ändringsförslag i proposition 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m. Skatteutskottet har i betänkande 1997/98:SkU5 tillstyrkt förslaget till lagändring i proposition 1997/98:9, men har överlämnat den författningstekniska regleringen för samordning hos utbildningsutskottet. Med hänsyn härtill har utskottet gjort justeringar i regeringens lagförslag om ändring i sekretesslagen (bilaga 4). Vidare har nyligen utfärdats en ändring (SFS 1997:737) av bestämmelserna i 16 kap. 1 § sekretesslagen, som även de föreslås ändrade genom den nu aktuella propositionen. Utskottet har därför upprättat ett förslag till ny lag om ändring i 16 kap. 1 § sekretesslagen (bilaga 5). Utskottet föreslår således att riksdagen dels med anledning av propositionerna 1997/98:6 och 1997/98:9 (i denna del) antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen med den ändringen att 16 kap. 1 § utgår ur förslaget, dels antar av utskottet i bilaga 5 upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1997:737) om ändring i sekretesslagen.
8. Arbetet mot mobbning Skolans arbete mot mobbning regleras dels i skollagen (1985:1100), dels i arbetsmiljölagen (1977:1160). Ansvaret för detta arbete preciseras i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) respektive i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Tydligare bestämmelser som stöd för det lokala arbetet
Reglering i skollagen
Propositionen I 1 kap. 2 § skollagen föreskrivs att skolans verksamhet skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt samma bestämmelse skall var och en som verkar inom skolan främja aktning för varje människas egenvärde. Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. Motsvarande gäller enligt 1 kap. 9 § inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Regeringen framhåller i propositionen att skolans skyldighet att förebygga kränkande behandling och ingripa mot den bör tydliggöras i skollagen. Utformningen av den aktuella bestämmelsen - i den del den här ovan kursiverats - är alltför vag. Bestämmelsen som riktar sig till skolans personal, dvs. anställda och andra som har uppdrag inom skolan, syftar vidare enbart på sådan kränkande behandling som orsakas av elever. Regeringen anmärker att mobbning inte bara förekommer bland elever. Mobbning där t.ex. elever känner sig kränkta av lärare är alltför vanligt förekommande. På senare tid har också kränkande behandling med rasistisk prägel blivit vanligare. Sådant beteende anser regeringen vara så allvarligt att en tydlig markering bör göras i lagen. För att effektivt kunna motverka såväl mobbning och rasistiska beteenden som annan kränkande behandling är det förebyggande arbetet av central betydelse. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att det i 1 kap. 2 § tredje stycket punkten 2 skollagen skall föreskrivas att den som verkar inom skolan särskilt skall aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Bestämmelsen i 1 kap. 9 § som rör det offentliga skolväsendet för vuxna bör ändras på motsvarande sätt.
Motionerna Inga invändningar har gjorts i motioner mot regeringens förslag till ändringar av 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen. I flera motioner har dock förts fram krav på ytterligare preciseringar och tillägg i lagen när det gäller innebörden av kränkande behandling och skyldigheten att vidta åtgärder vid fall av mobbning eller våld i skolan. Enligt motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 8 bör riksdagen hos regeringen begära förslag till sådana ändringar av de aktuella paragraferna att sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön nämns som exempel på kränkande behandling, vid sidan av mobbning och rasistiska beteenden. Sexuella trakasserier förekommer i skolan och det är oftast flickor som blir utsatta, påpekar motionärerna. De hänvisar till att man på arbetslivsområdet talar om kränkande särbehandling, men även särskilt nämner sexuella trakasserier eftersom det finns en viktig skillnad - den ena formen av förtryck beror på kön. Också i motionerna 1997/98:So306 (kd, m, c, fp, v, mp) yrkande 3 och 1997/98:So676 (mp) yrkande 3 tar man upp problemet med kränkande behandling av flickor i skolan som en relativt ny företeelse. Nedvärderande och obscena ord används för att förolämpa och trycka ned. I den förstnämnda motionen hävdar motionärerna att den bild dessa flickor till slut får av sin person är negativ och rent av destruktiv. Denna form av mobbning måste stoppas, understryker motionärerna. - I den senare motionen framhålls att könsmobbningen i skolan är ett stort problem eftersom rent sexistiska beteenden legitimeras redan från tidig ålder. Frågan är hur problemet konkret skall angripas. Motionärerna vill att den sociala skolmiljön för flickor skall utredas. I motionerna 1997/98:Ub267 (c) yrkande 9 och 1997/98:Ub7 (c) yrkande 2 begärs att det klart skall framgå av skollagen att lärare och övrig personal som upptäcker mobbning skall ha skyldighet att rapportera detta till rektor. De vill att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd. - Tydliga rutiner och metoder för hur skolorna skall agera vid upptäckt av mobbning, t.ex. rapporteringsskyldighet för lärarna, efterfrågas också i motionerna 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 20 och 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 2. Riksdagen bör enligt motionerna 1997/98:Ub202 (m) yrkande 3 och 1997/98:Ju205 (m) yrkande 4 uttala sig för att det i skollagen skall införas en bestämmelse om anmälningsplikt för våld i skolan. Motionären menar att enskilda skolor och lärare inte skall tvingas till svåra och ibland kontroversiella principiella avgöranden, som t.ex. om våld skall polisanmälas. Skolorna bör därför i lag åläggas att polisanmäla rena våldshandlingar. Även i motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 8 ställs krav på att det i skollagen införs tydliga regler om skolledarens skyldighet att anmäla våldsbrott till de sociala myndigheterna och, när så är påkallat, till polismyndigheten. Brott i form av kränkande behandling eller våld skall beivras, understryker motionärerna. En bestämmelse om rätt för skolledningen att omplacera mobbande och kränkande elever bör införas i skollagen, enligt motionerna 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 2 och 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 11. Motionärerna anmärker att det i dag är den som har blivit kränkt som tvingas byta skola för att komma ifrån sina plågoandar. En omplacering av den mobbande eleven kan vidare leda till att han eller hon får en möjlighet att ändra sitt beteende. - I den sistnämnda motionen föreslås också att kommunerna skall vara skyldiga att anordna särskild undervisning utanför skolan för omplacerade mobbande och kränkande elever (yrkande 12). En sådan föreskrift kan i sig vara en signal till kommunerna att arbeta aktivt med att förebygga mobbning för att på så sätt undvika kostnader för kommunen, framhålls det.
Utskottets bedömning Utskottet tar först upp regeringens lagförslag till behandling och därefter de skilda motionsyrkandena med krav på ytterligare lagreglering. Utskottet vill för sin del understryka att det inte får finnas minsta tvekan om att varje form av kränkande behandling mellan elever eller mellan elever och vuxna i skolan är helt otillåten och helt i strid med de grundläggande värden som gäller. Det är en självklar rättighet för barn att slippa mobbas och det är vuxensamhällets ansvar att ge barn den rättigheten. Skolan skall inte vara en värdeneutral plats, och den får aldrig acceptera mobbning, våld och rasism. Det är därför nödvändigt att det i skollagen görs en tydlig markering av att alla inom skolan har ansvar för dessa frågor. Utskottet anser att den nya lydelse av lagparagraferna som regeringen föreslår tydligare än tidigare ger uttryck för skolans skyldighet till såväl förebyggande insatser som aktiva ingripanden mot kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Riksdagen bör enligt utskottets mening anta regeringens förslag till ändring av 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen (1985:1100). Utskottet anser att sexuella trakasserier likaså måste betraktas som en allvarlig form av kränkande behandling. Att unga flickor dagligen i skolan får möta nedvärderande tillmälen med sexuell anspelning kan, som påpekas i motioner, hos dem skapa en destruktiv självbild. Det är inte förenligt med den uppgift skolan har att fostra eleverna till grundläggande demokratiska värderingar och förhållningssätt att tillåta att sådana beteenden förekommer inom skolan. Lika oförenligt med respekten för andra människors värde är trakasserier på grund av sexuell identitet. Enligt en annan punkt i de nu aktuella lagparagraferna har också de som verkar inom skolan ålagts att särskilt främja jämställdhet mellan könen. Det är viktigt anser utskottet att det i elevernas omgivning finns både män och kvinnor som kan tjäna som goda förebilder och fostra unga människor till att visa hänsyn och förståelse för andra oberoende av deras kön och sexuella identitet. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 8, 1997/98:So306 yrkande 3 och 1997/98:So676 yrkande 3 gör ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör överväga hur man på lämpligaste sätt skall kunna markera att trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet inte får förekomma. Utskottet noterar att Barnombudsmannen i rapporten Blunda inte för mobbningen (april 1997) hade föreslagit att det i skollagen skulle införas en bestämmelse om rapporteringsskyldighet till rektor om förekomsten av mobbning. Detta förslag har regeringen emellertid inte fört vidare till riksdagen. Regeringen hänvisar i propositionen till att rutiner för hur personal skall hantera problemen när de upptäcker mobbning samt hur kommunikationen mellan rektor, personalen, eleverna och föräldrarna skall skötas i dessa ärenden skall finnas i skolans handlingsprogram för arbetet mot mobbning. Utskottet delar uppfattningen att det är lokalt på respektive skola som rektor, övrig skolpersonal, elever och föräldrar i samverkan bäst kan finna och utarbeta för dem lämpliga rutiner. Inte heller utskottet är således berett att förorda en lagreglerad rapporteringsskyldighet. Motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 2, 1997/98:Ub11 yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande 20 och 1997/98:Ub267 yrkande 9 avstyrks med det anförda. När det gäller införande av anmälningsplikt för våld i skolan har utskottet behandlat denna fråga under föregående riksmöte i sitt betänkande 1996/97:UbU6. Utskottet betonade då att de lagar som gäller i samhället i övrigt gäller även i skolan. Därav följer att våldsbrott som sker i skolan skall polisanmälas. Utskottet vidhåller sin uppfattning att någon särskild markering i skollagen av denna plikt inte behövs och inte heller bör göras. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 3, 1997/98:Ub255 yrkande 8 och 1997/98:Ju205 yrkande 4. Utskottet anser inte heller att det bör i lag föreskrivas någon rätt att omplacera mobbande och kränkande elever eller skyldighet att för dem anordna särskild undervisning, vilket föreslås i motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 2 och 1997/98:Ub255 yrkandena 11 och 12. Som utskottet nyss sagt är det i första hand den enskilda skolan som skall utarbeta rutiner för hur situationer som uppstår vid mobbning skall hanteras och lösas. Givetvis har också skolhuvudmannen, kommunen, ett ansvar för hur arbetet med att åtgärda mobbning bedrivs i skolorna. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Förtydligande av läroplanerna i fråga om ansvaret för arbetet mot mobbning
Propositionen I läroplanerna formuleras skolans värdegrund och uppgifter samt anges mål och riktlinjer för verksamheten. Där anges också vem som har ansvar för en viss verksamhet i skolan och vad detta innebär. Av läroplanerna framgår att skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Där understryks bl.a. att ingen skall i skolan utsättas för mobbning och att tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Det heter vidare att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Läroplanerna ålägger rektor ett särskilt ansvar för arbetet mot mobbning bland elever och anställda. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) preciseras detta ansvar till att gälla ett särskilt handlingsprogram mot mobbning. Någon motsvarande föreskrift rörande handlingsprogram finns dock inte i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Regeringen hänvisar i propositionen till att flera undersökningar visat att vissa kommuner inte lever upp till de bestämmelser rörande bl.a. åtgärder mot mobbning som redan finns. Att styrdokumenten inte efterlevs kan bl.a. bero på att ansvarsfördelningen i nuvarande bestämmelser kan upplevas som otydlig. Mot den bakgrunden anmäler regeringen sin avsikt att i båda läroplanerna (Lpo 94 resp. Lpf 94) skärpa rektors och lärares ansvar för arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling, bl.a. vad gäller rektors ansvar för skolans handlingsprogram. Rektor skall ha ett särskilt ansvar för att ett handlingsprogram mot alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda upprättas, används, följs upp och utvärderas. Handlingsprogrammet skall omfatta rutiner för skolpersonal vid hantering av frågor som rör kränkande behandling, t.ex. mobbning. Rutinerna skall klargöra hur personalen skall hantera problemen när de upptäcker mobbning samt hur kommunikationen mellan rektor, personalen, eleverna och föräldrarna skall skötas i dessa ärenden. Programmet skall omfatta såväl förebyggande som akuta åtgärder samt en strategi för hur och när uppföljning och utvärdering skall genomföras. Handlingsprogrammen skall utformas i samarbete med övrig skolpersonal och elever. Rektor ansvarar för arbetsmiljön men även personalen, särskilt lärare, har ett stort ansvar för att upptäcka mobbning och vidta åtgärder, påpekar regeringen. De vuxna i skolan måste agera kraftfullt och vara förebilder för eleverna. Lärare i såväl det obligatoriska skolväsendet som i de frivilliga skolformerna skall uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta lämpliga åtgärder mot alla former av kränkande behandling. För att förtydliga lärares sociala uppgifter avser regeringen att skärpa skrivningarna i läroplanerna.
Motionerna Ett stort antal motionsyrkanden rör utformningen av läroplanerna och kommunala skolplaner samt innehållet i skolornas handlingsprogram mot mobbning. I motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 1 betonas att förskolan har en viktig uppgift när det gäller normöverföring och identitetsbildning. Det gäller inte bara att förmedla kunskaper utan också att öva barnen i att tillämpa etiska regler i praktiken. Motionärerna citerar det som sägs i läroplanen (Lpo 94) om skolans värdegrund och vill att detta skall finnas med i det gemensamma dokument för förskolan och skolan som håller på att utarbetas. De anser också att läroplanen både för grundskolan och gymnasiet bör innehålla ett avsnitt om undervisning i sociala färdigheter. Detsamma bör gälla för förskolan (yrkande 5). Enligt samma motion bör varje skola ha en plan för hur man i undervisningen och i hela skolans verksamhet kan omsätta skolans värdegrund i praktiken (yrkande 3). Det är enligt motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 4 viktigt att de kommunala skolplanerna förbättras kvalitativt och kvantitativt vad gäller skolans arbete mot mobbning. De bör lägga fast en lägsta nivå för det förebyggande och akuta arbetet mot mobbning. Också de enskilda skolornas arbetsprogram mot mobbning måste förbättras, anmärker motionären (yrkande 5). Varje skola bör i förväg ha tänkt igenom hur man skall agera när mobbning förekommer och hur man skall stödja dem som drabbas. Skolan måste också veta hur den skall agera för att förhindra att mobbning uppkommer. Synpunkter på utformningen i läroplaner m.m. av föreskrifter och riktlinjer lämnas i motionerna 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 11, 1997/98:Ub10 (mp) yrkande 4 och 1997/98:Ub273 (mp), samtliga i denna del. Motionärerna föreslår att ett fullständigt program för hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola. Ansvaret för att programmet finns och följs skall ligga på rektor. Det skall också framgå att det åligger kommunen att genom utvärderingar i samverkan med skolorna övervaka att skolorna inom kommunen verkligen följer lagen. Motionärerna betonar att arbetet mot mobbning är en för alla på skolan, inklusive föräldrar, gemensam angelägenhet. Detta bör vara vägledande för valet av åtgärdsprogram. I motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 7 understryks likaså att förekomsten av mobbning och skolans insatser mot mobbning löpande måste mätas och utvärderas av kommuner och skolor. Många motioner behandlar det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling. Ett par motioner, nämligen 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 13 och 1997/98:Kr306 (kd) yrkande 3, tar upp behovet av informationsverksamhet i skolorna om våldets konsekvenser. Sådan information är nödvändig, påpekar motionärerna, för att i möjligaste mån förhindra det våld som genereras av underhållningsvåldet. Skolans fostrande roll behandlas i motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 14 och 1997/98:Ub13 (m) yrkande 5. Mobbning skall bemötas med såväl förebyggande som aktiva insatser vid varje skola. De som arbetar i skolan skall visa respekt för andra. Det ställer krav på ordning och uppförande hos både elever och personal, framhåller motionärerna. Dåligt uppförande, skadegörelse och försummelser måste följas av tillrättavisning och krav på att bidra till att rätta till. Motionärerna anser vidare att skolan behöver ett väl utvecklat samarbete med föräldrar, polis och sociala myndigheter för att förebygga och ingripa vid kriminalitet. Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub224 (m). - Enligt motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 14 måste alla vuxna vara föredömen genom att bidra till att skapa en harmonisk skolmiljö. Ordning och reda, ett vårdat språk och respekt för lektionstider måste krävas av alla parter för att arbetsklimatet skall bli bra. Enligt motion 1997/98:So306 (kd, m, c, fp, v, mp) yrkande 4 är det viktigt att vuxna i skolan finns till hands även på raster och håltimmar och utgör en trygghetsfaktor mot övergrepp. I samma motion yrkande 5 begärs att all form av s.k. nollning vid övergång mellan olika skolstadier skall förbjudas. Mobbade elever bör enligt motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 10 kunna få möjlighet till handledd medling. Därmed menar motionärerna att eleven på neutral mark och med stöd av kunnig personal får träffa den som mobbat och tala om det som skett. Medling är ett sätt att visa att konflikter kan behandlas och bearbetas, framhåller motionärerna.
Utskottets bedömning Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena om utformningen av läroplanerna och kommunala skolplaner samt innehållet i skolornas handlingsprogram mot mobbning. Många av de synpunkter som förs fram i motionerna på vad dokumenten skall innehålla är enligt utskottets mening redan beaktade. När det först gäller värdegrunden och förslaget till ny läroplan för barn och unga 6-16 år vill utskottet anföra följande. I Barnomsorg och skolakommitténs (BOSK) betänkande Växa i lärande (SOU 1997:21), vari förslaget läggs fram, föreslås att avsnittet i den nuvarande läroplanen (Lpo 94) om skolans värdegrund och uppgifter i huvudsak oförändrat tas in i den nya läroplanen. I betänkandet skriver kommittén också att läroplanens mål för barns och ungas fostran behöver förstärkas i fråga om synen på mänskliga värden och omsorgen om den enskilde. Omsorgsbegreppet är grundläggande för den pedagogiska verksamheten, fortsätter kommittén. Det handlar om att värna trygghet och välbefinnande och stödja barn och unga i alla olika aktiviteter under hela dagen. - Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet. Utskottet har samma uppfattning som uttryckts såväl i propositionen som i motioner att det är angeläget att kommunerna utarbetar skolplaner som är åtgärdsinriktade och kan fungera som styrinstrument och instrument för uppföljning och utvärdering. Det är viktigt att de grundläggande demokratiska värderingarna konkretiseras i den kommunala skolplanen och att det beskrivs hur målen för arbetet med värdegrundsfrågor skall omsättas i skolans verksamhet. Utskottet anser att de förtydliganden i läroplanerna av rektors ansvar för att motverka bl.a. mobbning som regeringen aviserar tillgodoser här aktuella motionsyrkanden. Utskottet vill betona det angelägna i att handlingsprogram mot alla former av kränkande behandling upprättas och används vid varje skola. Handlingsprogrammet bör, som regeringen anger, omfatta såväl förebyggande åtgärder som akuta insatser vid uppkomna problem. Av betydelse är att det också innehåller anvisningar för arbetet med uppföljning och utvärdering. Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden om det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling. Enligt skollagen (2 kap. 2 § ) skall rektor hålla sig förtrogen med och svara för den dagliga ledningen av utbildningen i skolan. Av förarbetena till lagparagrafen framgår att ansvaret för utbildningen omfattar ansvar inte endast för den direkta undervisningen utan även för skolans fostrande roll, också under sådana moment som raster och skolmåltider (prop. 1990/91:18 s. 35). Rektor har således ansvar för att vuxna finns till hands på raster för att ge eleverna trygghet och hindra mobbning. Skolans fostrande uppgift finns beskriven i läroplanen (Lpo 94), där det sägs att skolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Enligt utskottets mening kan arbetet inom skolan med att förebygga mobbning - i samverkan mellan skolpersonal, elever och föräldrar - skapa en sådan positiv skolmiljö som fostrar eleverna till att visa respekt för andra. Utskottet anser att skolan har en uppgift att till eleverna förmedla kunskap om de regler och normer som gäller i samhället. Utskottet finner det naturligt att skolan därvid samarbetar med andra samhällsorgan, bl.a. polisen, som kan informera om följderna av våldsbrott. När det särskilt gäller problem med nollning vid övergång mellan olika skolstadier utgår utskottet från att skolledningen har uppmärksamheten riktad på att eventuella välkomstfester äger rum i positiv anda och under ordnade former. Rektor har ansvaret för att kränkande behandling inte förekommer. Även möjligheten till handledd medling mellan mobbande och mobbade elever är enligt utskottets mening något som den enskilda skolan och rektor får besluta om, i samband med utarbetandet av rutiner för arbetet mot mobbning vid skolan. De här aktuella motionsyrkandena bör, med hänvisning till vad utskottet nu anfört, avslås av riksdagen.
Kvalitetssäkring av arbetsmiljön i skolan
Propositionen Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) har arbetsgivaren ansvar för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö säkerställs. Ansvaret för att arbetsmiljöaspekterna beaktas ligger på den eller de kommunala nämnder som ansvarar för skolverksamheten. Enligt regeringen delegeras dock många av uppgifterna till t.ex. rektor och lärare. I propositionen hänvisas till att Skolverkets tillsynsverksamhet visat att många kommuners skolplaner är inaktuella eller t.o.m. formellt ogiltiga och att de saknar åtgärdsinriktning. Dessutom är uppföljningen och utvärderingen av planerna i många fall dålig. Av en rapport från Skolverket framgår vidare att det är ytterst få kommuner och skolor som har kartlagt förekomsten av mobbning i skolan. Många kommuner saknar därför en samlad bild av hur arbetet mot mobbning bedrivs ute i skolorna. Enligt regeringen bör det finnas en skyldighet för skolhuvudmännen och för varje skola att regelbundet upprätta kvalitetsredovisningar. Syftet med dessa redovisningar skall främst vara att tillgodose behoven i det lokala arbetet med kvalitetsutveckling. Utgångspunkter för den lokala kvalitetsredovisningen skall vara de riksgiltiga målen, den kommunala skolplanen och arbetsplanen. I detta kvalitetsarbete kommer värdegrunden in som en naturlig del. Det är enligt regeringen av stor vikt att kommuner och skolor redovisar sitt arbete med att förebygga och åtgärda t.ex. mobbning. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta kommentarmaterial för att stödja kommuner och skolor i deras arbete med värdegrundsfrågor, t.ex. med arbete mot mobbning. Skolverket bör också, i enlighet med sitt allmänna uppdrag, följa upp och utvärdera efterlevnaden av värdegrunden och därmed de nya bestämmelserna som nu föreslås vad avser arbetet mot mobbning. Det är angeläget, anser regeringen, att Skolverket effektiviserar sitt samarbete med myndigheterna inom Arbetarskyddsverket i frågor som rör skolans arbetsmiljö. Regeringen avser att återkomma till Skolverket i denna fråga.
Motionerna Flera motioner behandlar Skolverkets uppgifter att ge stöd åt och utöva tillsyn över skolornas arbete mot kränkande behandling, t.ex. mobbning. I motion 1997/98:Ub202 (m) yrkandena 1 och 2 påpekas att såväl skollagen som arbetsmiljölagen ställer tydliga krav på skolans arbete att förebygga och stoppa mobbning. Trots det finns det brister ute på skolorna. Motionären anser att innebörden i de båda lagarna måste förtydligas för skolan. Vidare behövs tillsyn av att lagarna efterlevs i skolan. Enligt motionerna 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 11, 1997/98:Ub10 (mp) yrkande 4 och 1997/98:Ub273 (mp), samtliga i denna del, bör Skolverket ha ett övergripande tillsynsansvar när det gäller skolans arbete mot mobbning och ha skyldighet att ingripa om skollagens och läroplanernas intentioner i fråga om mobbning inte följs. Skolverket bör enligt motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 2 få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur arbetet med att utveckla värdegrunden kan bedrivas vid den enskilda skolan. I motion 1997/98:K332 (c) yrkande 1 refereras en undersökning om rasism bland skolelever som utfördes våren 1997 och som visade på en del rasistiska attityder. För att bemöta dessa krävs förändringar inom skolans område när det gäller såväl utbildningens innehåll som utbildningsmaterialet, anför motionärerna. Det är vidare angeläget att undersökningen följs upp. Den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning betonas i motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 4. En ren och snygg skolmiljö gör eleverna medvetna om sitt eget värde och om andra människors värde.
Utskottets bedömning Utskottet avstyrker motionsyrkandena om Skolverkets uppgifter och tillsynsverksamhet med avseende på värdegrunden och arbetet mot mobbning. Utskottet vill därvid hänvisa till följande. Regeringen har den 30 oktober 1997 uppdragit åt Skolverket att mot bakgrund av de förslag som lämnas i rapporten En värdegrundad skola - idéer om samverkan och möjligheter (Ds 1997:57), och i samråd med berörda myndigheter, överväga vilka åtgärder som behöver vidtas på nationell, kommunal och lokal nivå. Sådana förslag till åtgärder som kräver ställningstagande av regeringen skall enligt uppdraget redovisas senast den 15 mars 1998. Vidare har regeringen efter det att den nu aktuella propositionen lämnades till riksdagen utfärdat förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, som trädde i kraft den 1 november 1997. I förordningen föreskrivs att varje kommun och skola årligen skall upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. En kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. Samtidigt har instruktionen för Skolverket ändrats så att verket nu också skall utveckla, kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet. När det gäller den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning har utskottet ingen annan uppfattning än motionärerna. Utskottet utgår från att skolhuvudmännen tar sitt ansvar för att hålla skollokaler i välvårdat skick. Motionsyrkandet avstyrks.
Övriga frågor I två motioner tas upp frågor om utbildningen av lärare när det gäller att hantera elever i krissituationer. Enligt motion 1997/98:So306 (kd, m, c, fp, v, mp) yrkande 2 bör i lärarutbildningen införas träning i identifiering och hantering av konflikter, kriser, depressioner och självmordsproblem hos elever. I utbildningen bör också ingå kompetensutveckling vad gäller samtal om existentiella frågor. Den kommitté som tillsatts för att se över lärarutbildningen bör enligt motion 1997/98:Ub7 (c) yrkande 3 också utreda om kunskaper om mobbning och dess orsaker kan bli en obligatorisk del av den grundläggande lärarutbildningen. U t s k o t t e t påminner om att det i direktiven till Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54) slås fast att det är viktigt att lärarna har kunskap om hur de elever reagerar som mobbas eller utsätts för annan kränkande behandling. Till kommittén har också överlämnats betänkandet En värdegrundad skola - idéer om samverkan och möjligheter (Ds 1997:57) som utarbetats av en särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen lägger inga egna förslag men överlämnar sitt material och sina bedömningar till utredningen. Bland annat måste alla lärarstuderande, enligt arbetsgruppen, göras förtrogna med skollagens och läroplanens innebörd vad gäller de grundläggande värdena och skolans roll att föra dem vidare till nästa generation. Motionsyrkandena bör avslås av riksdagen. Enligt motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 2 bör varje kommun genomföra en fortbildning för all skolpersonal om skolans värdegrund. - All skolpersonal bör enligt motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 6 erbjudas utbildning om hur mobbning upptäcks och hindras. Det påpekas vidare i motion 1997/98:Ub255 att en stabil personalsituation i barnomsorg och skola har betydelse för bekämpningen av mobbning (yrkande 6). U t s k o t t e t utgår från att kommunerna - med nya tydligare föreskrifter i läroplanerna om skolans ansvar för arbetet mot kränkande behandling - ser till att såväl lärare som övrig skolpersonal får kunskaper om värdegrunden och hur den bör efterlevas. Det är också kommunernas ansvar att hantera personalsituationen. Motionsyrkandena avstyrks därmed. Rätten till fritt val av skola utgör enligt motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 8 också incitament för skolorna att profilera sig genom en god studiemiljö och ett engagemang mot mobbning. U t s k o t t e t konstaterar att det finns en rätt för alla föräldrar och elever att välja skola. Under våren 1997 behandlade utskottet ett liknande motions-yrkande i sitt betänkande 1996/97:UbU6. Utskottet gjorde då en utförlig redovisning av Skolverkets rapport Att välja skola - effekter av valmöjligheter i grundskolan (rapport nr 109). Denna visar att valfriheten utnyttjas på olika sätt av skilda elevgrupper och också att konsekvenserna av rätten att välja skola har varit mycket olika för de skolor som ingått i studien. Med det anförda avstyrks motionsyrkandet. I motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 7 föreslås att det i varje kommun skall finnas en barn- och ungdomsplan. På så sätt skall alla beslut som fattas i kommunen och som rör barn och ungdomar samordnas, anför motionärerna. En samordning bör även ske med de ideella organisationerna. Vidare bör ungdomarna själva vara med och utforma planen. U t s k o t t e t har inget att invända mot förslaget som sådant. Utskottet anser dock att det ankommer på kommunen att besluta om en sådan barn- och ungdomsplan skall finnas. Motionsyrkandet bör därmed avslås av riksdagen.
9. Grundskolans timplan Propositionen Regeringen anser att timplanens traditionellt styrande roll bör minska. Det är enligt regeringen önskvärt att öka skolans möjlighet att organisera undervisningen efter lokala behov och intressen samt att underlätta ämnesövergripande undervisning och tematiska studier. Regeringen föreslår därför att utrymmet för lokala beslut skall öka. Det lokala jämkningsutrymmet för skolans val föreslås utökas från 410 timmar till 600 timmar. Tid skall få tas från alla ämnen i grundskolan. Antalet timmar i ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val skall få minskas med upp till 20 % i stället för nuvarande 15 %. Regeringen föreslår vidare att antalet timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd skall utökas från 460 respektive 282 till 500 respektive 330 timmar. Tiden för utökningen - 88 timmar - skall enligt förslaget tas från elevens val.
Motionerna I flera motioner har förslag framförts om att avskaffa grundskolans timplan. Enligt motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 4 och 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 8 måste skolan även i praktiken vara målstyrd. Kursplanerna skall var styrande och inte antalet timmar i varje ämne. Motionärerna framhåller att tiden för elevens val inte bör minskas. I motion 1997/98:Ub264 (fp) yrkande 4 pekas på att svenskundervisningen med fördel bör kunna utökas i klasser och skolor med många invandrarbarn. Detta underlättas om timplanerna avskaffas. Motionärerna i motion 1997/98:Ub267 (c) yrkande 2 anser att den statliga styrningen i ett första steg bör minskas genom att det lokala jämkningsutrymmet ökas. Senare bör sy-stemet med minsta garanterade undervisningstid och timplaner tas bort helt. I motion 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 4 begärs en översyn av grundskolans timplan. Motionärerna anser att det totala antalet timmar behöver utökas. Det föreligger stor risk att vissa ämnen hamnar i strykklass och att eleverna inte får tillräckligt med tid att befästa baskunskaperna ordentligt inför övergången till gymnasiet. Regeringen bör göra en total översyn av timplanen och återkomma med förslag som beaktar helheten. Enligt motion 1997/98:Ub2 (m, c, fp, mp, kd) yrkande 1 bör en utvärdering och kvalitetsgranskning ske av alla ämnen i skolan innan förändringar av grundskolans läroplan övervägs. I motion 1997/98:Ub8 (c) yrkande 2 begärs att en fortlöpande kvalitetsgranskning skall ske av alla ämnen i grundskolan. Liknande krav ställs i motion 1997/98:Ub4 (s) yrkande 2. Förslaget om en utökning av antalet timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd samt en motsvarande minskning av elevens val avvisas i motionerna 1997/98:Ub13 (m) yrkande 2 och 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 3. Undervisningen i alla ämnen skall grundas på vad som krävs för att uppnå de i läroplanen och kursplanerna uppställda kunskapsmålen. I motion 1997/98:Ub209 (m) framhålls vikten av fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Nedskärningen av antalet veckotimmar i ämnet idrott och hälsa i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan är enligt motionären obegriplig. I motion 1997/98:Ub253 (m) begärs en utredning om möjligheten att utöka timplanerna i grund- och gymnasieskolan för att därmed få till stånd en utökning av timtiden i ämnet idrott och hälsa. I ett stort antal motioner har frågor om en utökning av timtiden även för ämnet hemkunskap m.m. aktualiserats. I motion 1997/98:Ub10 (mp) yrkande 5 begärs att riksdagen beslutar att, förutom en utökning av utrymmet i timplanen för ämnena idrott och hälsa samt slöjd, också utöka timtalet i ämnet hemkunskap med 20 timmar. Detta för att ge ett ökat utrymme för familjekunskap, komsumentkunskap, miljökunskap m.m. I motionerna 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 3 och 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 12 tillstyrks regeringens förslag om en utökning av antalet timmar i idrott och hälsa samt slöjd. Motionärerna anser dock att förslaget borde ha innefattat också en utökning av antalet timmar i ämnet hemkunskap, bl.a. för att inrymma familj- och barnkunskap i ämnet. I motionerna 1997/98:Ub2 (m, c, fp, mp, kd) yrkande 2, 1997/98:Ub8 (c) yrkande 1, 1997/98:Ub261 (c), 1997/98:Jo525 (c) yrkande 12, 1997/98:Ub4 (s) yrkande 1, 1997/98:Ub6 (s) yrkande 1 och 1997/98:Ub9 (s) betonas vikten av ämnet hemkunskap. I motionerna förs en i huvudsak likartad argumentation. Motionärerna framhåller att med regeringens förslag om ökat timtal i ämnena idrott och hälsa samt slöjd minskas balansen och likvärdigheten mellan de s.k. praktisk-estetiska ämnena. Ämnet hemkunskap har det lägsta antalet timmar av dessa ämnen, 118 timmar. Motionärerna i motion 1997/98:Ub6 (s) yrkande 2 pekar på att klasslärare får undervisa i hemkunskap på låg- och mellanstadierna utan formell behörighet. De anser att det bör undersökas hur detta har utfallit.
Utskottets bedömning I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) och i kursplanerna för grundskolan anges de mål som skolan ansvarar för att alla elever skall nå. Läroplanen och kursplanerna är därmed centrala i mål- och resultatstyrningen av skolan. Timplanen skall bidra till en nationellt likvärdig utbildning genom att ange en minsta garanterad undervisningstid som kommunerna är skyldiga att avsätta resurser för. Det totala timtalet för grundskolan utgör en garanterad undervisningstid som inte får underskridas - men väl överskridas. När det gäller regeringens förslag om en utökning av det lokala jämkningsutrymmet i grundskolans timplan vill utskottet anföra följande. Utskottet vill inledningsvis betona att det är målen i kursplanerna som skall vara styrande för skolornas uppläggning av undervisningen. Det viktiga är att alla elever ges förutsättningar att nå de mål för undervisningen som anges i läroplanen och kursplanerna. Utskottet delar regeringens uppfattning att timplanens traditionellt styrande roll bör minska. Det är önskvärt att öka skolans möjligheter att organisera undervisningen efter lokala behov och intressen samt att underlätta ämnesövergripande undervisning och tematiska studier. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om en utökning av det lokala jämkningsutrymmet i grundskolans timplan och föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser denna fråga. Som utskottet har redovisat ovan har förslag om avskaffande av timplanen framförts i flera motioner. Utskottet har i det föregående bl.a. betonat att det är målen i läroplanen och kursplanerna som skall vara styrande för skolornas uppläggning av undervisningen. Det är inte antalet timmar som skall utgöra grunden för den likvärdiga utbildningen utan målen för undervisningen. Utskottet delar härvidlag motionärernas åsikter. Utskottet anser emellertid att det tills vidare finns behov av att behålla en nationellt fastställd timplan som ett instrument för att värna om likvärdighet och kvalitet. Utskottet erinrar om att läroplanen, timplanen och kursplanerna tillämpas fullt ut i grundskolan först innevarande läsår. Utskottet vill i likhet med regeringen betona att en central timplan inte i praktiken får tillämpas så att den utgör ett hinder för pedagogiskt nytänkande och förändrat arbetssätt. Regeringens förslag att öka utrymmet för lokala beslut är ett viktigt steg mot ökad frihet i uppläggningen av arbetet för att nå de uppställda målen och för att pröva nya metoder i undervisningen, etc. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna 1997/98:Ub11 yrkane 4, 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8, 1997/98:Ub264 yrkande 4 och 1997/98:Ub267 yrkande 2 avslås av riksdagen. Som redan framgått tillämpas Lpo94 fullt ut i grundskolan först innevarande läsår. Utskottet erinrar om att i Skolverkets uppdrag ingår, förutom uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet, att medverka till utvecklingen inom skolan. Enligt regeringens skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1996/97:112, bet. 1996/97:UbU13) måste grundskolans inre arbete och utbildningens kvalitet nu komma i fokus. Utskottet anser det mot bakgrund härav inte påkallat med något uttalande om en total översyn av grundskolans timplan eller om utvärdering och kvalitetsgranskning av alla ämnen i grundskolan. Utskottet anser således att motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 1, 1997/98:Ub3 yrkande 4, 1997/98:Ub4 yrkande 2 och 1997/98:Ub8 yrkande 2 bör avslås av riksdagen. Utskottet övergår till att behandla regeringens förslag till utökad tid för ämnena idrott och hälsa respektive slöjd. Utskottet erinrar om att förändringar i de olika timtalen gjordes i samband med riksdagens beslut om läroplansreform hösten 1993. Framför allt var det de praktisk-estetiska ämnenas timtal som reducerades för att möjliggöra en förstärkning av baskunskaps-ämnena, ge utrymme för utökat språkval och för att ge eleverna möjlighet till eget val. Den inbördes balansen mellan olika ämnen förändrades, varvid särskilt ämnena slöjd respektive idrott och hälsa fick en kraftig timtalsreduktion. I likhet med regeringen anser utskottet att de praktisk-estetiska ämnena är betydelsefulla bl.a. för att utveckla olika delar av elevernas personlighet och intressen. Regeringen pekar på att slöjdämnet fick vidkännas den ojämförligt största reduceringen i timtal av de ämnen vars timtal reducerades i samband med att Lpo94 infördes. Regeringen anser att det med tanke på ämnets betydelse för elevernas allsidiga utveckling är viktigt att ämnet återfår timmar till sitt förfogande. Utskottet delar den uppfattningen. Med hänvisning till framför allt betydelsen för folkhälsan har krav på mer undervisning i idrott och hälsa framförts i flera motioner under de senaste åren. Som utskottet redovisat tillhör ämnet idrott och hälsa de ämnen vars timtal fick en kraftig reduktion i samband med införandet av Lpo94. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är väsentligt att ämnet - med tanke på ämnets betydelse för elevernas allsidiga utveckling - får fler timmar till sitt förfogande. Det är viktigt att alla elever regelbundet får tillfälle till fysisk aktivitet under grundskoleåren, inte bara de elever som är de mest idrottsintresserade. Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag att antalet timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd skall utökas till 500 respektive 330 timmar. Tiden för utökningen - 88 timmar - skall tas från elevens val. Utskottet anser således att riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser dessa förändringar i bilaga 3 till lagen och avslå motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 3, 1997/98:Ub13 yrkande 2, 1997/98:Ub209 och 1997/98:Ub253. Enligt utskottets uppfattning är hemkunskapsämnet viktigt. Utskottet har framhållit detta tidigare, bl.a. i samband med behandlingen av regeringens skrivelse med utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (bet. 1996/97:UbU13, s. 34). Ämnet skall ge både praktiska och teoretiska kunskaper. Kunskaper om sambanden mellan livsstil, mat, hälsa och miljö har betydelse för folkhälsan och folkhushållet. Undervisningen i hemkunskap skall ge sådana kunskaper. Utskottet påminner om att ämnet hemkunskap vid läroplansreformen inte fick någon timreduktion. Tvärtom fick ämnet ett något högre timtal än tidigare. Som utskottet har framhållit i det föregående är det målen i kursplanen för respektive ämne som skall vara styrande för undervisningen och inte enbart antalet timmar enligt timplanen. Utskottet är inte berett att tillmötesgå motionärernas önskemål om ett uttalande av riksdagen om en utökning av tiden för ämnet hemkunskap m.m. Utskottet avstyrker således yrkandena.
10. Skolmåltiderna Propositionen Regeringen föreslår att elever i grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Motsvarande skyldighet skall gälla för fristående grundskolor.
Motionerna I motionerna 1997/98:Ub7 (c) yrkande 4 och 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 1 avvisas regeringens förslag att lagstifta om kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer. Motionärerna anser att skolmåltiderna självklart skall vara kostnadsfria för eleverna. De utgår från att kommunerna tar sitt ansvar och även fortsättningsvis anordnar kostnadsfria skolmåltider. De avvisar förslaget på principiella grunder och anser att lagstiftning strider mot kommunernas självbestämmanderätt. Även i motion 1997/98:Ub13 (m) yrkande 3 förs en likartad argumentation. Motionärerna framhåller att den kommunala självstyrelsen är en viktig princip och att det rör sig om frågor som mycket väl kan avgöras av hem, skola och kommun i samverkan. Enligt motion 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 5 är det viktigt att eleverna får en näringsriktig måltid under skoldagen. Motionärerna motsätter sig inte regeringens förslag men pekar på att det finns en risk att lagregleringen vad avser grundskolan uppfattas som att regeringen anser det naturligt med avgifter i gymnasieskolan. Frågan om avgiftsfria skolmåltider i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan behandlas i motionerna 1997/98:Ub5 (v) yrkande 12 och 1997/98:Ub12 (s). Motionärerna i den först nämnda motionen anser att det är befogat att också lagstifta om fria skolmåltider i dessa skolformer. I den andra motionen framhålls bl.a. skolmatens stora betydelse för folkhälsan.
Utskottets bedömning En enkätundersökning som Svenska Kommunförbundet genomförde i juli 1997, där samtliga kommuner svarade, visade att avgift för skolmåltider inte förekommer i grundskolan. Några kommuner har dock diskuterat att införa sådana. I gymnasieskolan däremot förekommer avgifter i 37 kommuner och diskussioner om att införa avgift i 39 kommuner. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är av stor vikt att skolhuvudmännen även i fortsättningen tillhandahåller kostnadsfria skolmåltider, särskilt för elever i skolpliktig ålder. Det är viktigt att eleverna får ett näringsriktigt mål mitt på dagen för att de skall kunna vara aktiva och ta till sig kunskaper under resten av dagen. Rätt utformad kan skollunchen också bidra till att vuxna i tid uppfattar signaler som tyder på att ett barn har någon form av ätstörning eller inte mår bra av andra orsaker. Utskottet anser liksom regeringen det befogat att - i likhet med vad som föreskrivs i fråga om fria läromedel och under vissa förhållanden fria skolskjutsar - en rätt till kostnadsfria skolmåltider föreskrivs i skollagen för elever i skolpliktig ålder. Utskottet ansluter sig även till regeringens uppfattning att motsvarande skyldighet skall gälla för fristående skolor på grundskolenivå. Fristående skolor, som motsvarar grundskolan och som är berättigade till bidrag, skall fr.o.m. den 1 juli 1997 få bidrag från kommunerna på samma grunder som kommunens egna skolor, utifrån skolans åtagande och elevernas behov (9 kap. 6 § skollagen). Skyldigheten bör endast avse de elever som är bidragsberättigade. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer. Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9 kap. 7 och 12 §§ och avslå motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 5, 1997/98:Ub7 yrkande 4, 1997/98:Ub11 yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande 3. Enligt utskottets mening är det väsentligt att kostnadsfria skolmåltider även erbjuds elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De skäl som talar för att elever i de obligatoriska skolformerna kostnadsfritt får skolmat gäller i princip även för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utskottet delar såväl regeringens som motionärernas uppfattning i denna fråga. Utskottet anser emellertid i likhet med regeringen att det - eftersom det är fråga om en frivillig utbildning - inte bör lagstiftas om kostnadsfria skolmåltider för elever i dessa skolformer. Utskottet noterar att regeringen i propositionen informerat om att den noggrant kommer att följa utvecklingen på området. Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 12 och 1997/98:Ub12. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i övrigt. Detta innebär bl.a. att lagen bör träda i kraft den 1 januari 1998. Bilaga 3 i sin nya lydelse bör tillämpas på utbildning som äger rum fr.o.m. läsåret 1998/99.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande 1, res. 1 (m) - delvis res. 2 (mp) - delvis 2. beträffande skolstartsålder m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98: Ub208 yrkande 1, 1997/98:Ub250 yrkande 2 och 1997/98:Ub256 yrkande 14, res. 1 (m) - delvis res. 3 (fp) - delvis res. 4 (kd) - delvis 3. beträffande förskoleklass i offentlig regi att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt 4 § och 2 b kap. 1-5 §§, 4. beträffande möjlighet att dela upp verksamheten i förskoleklass på två år att riksdagen antar regeringens förslag till punkt 3 i ikraftträdandebestämmelserna till förslaget om lag om ändring i skollagen och avslår motion 1997/98:Ub1, 5. beträffande hälsovård för elever i förskoleklass att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14 kap. 1 och 3 §§, 6. beträffande undervisande personal i skolan att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 kap. 3-5 §§, 7. beträffande uppskjuten skolplikt att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 3 kap. 7 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 6 §, 8. beträffande bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i skollagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § tredje stycket, 2 a kap. 1-5 och 7-12 §§ och avslår motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis), res. 2 (mp) - delvis 9. beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 7 och 1997/98:Ub807 yrkande 3, res. 2 (mp) - delvis res. 4 (kd) - delvis 10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub250 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 2 och 1997/98:Sf224 yrkande 6, res. 3 (fp) - delvis res. 5 (v) - delvis res. 2 (mp) - delvis res. 4 (kd) - delvis 11. beträffande kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 6 § och avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 3, 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis), 1997/98:Ub243, 1997/98:Ub264 yrkande 5, 1997/98:Ub268 och 1997/98:So805 yrkande 6, res. 5 (v) - delvis res. 2 (mp) - delvis 12. beträffande avgifter inom barnomsorgen m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub5 yrkandena 1, 2, 4 och 5, res. 5 (v) - delvis 13. beträffande den öppna förskolan att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf224 yrkande 7, res. 4 (kd) - delvis 14. beträffande bestämmelser om förskoleklass i enskild regi m.m. att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 b kap. 6-13 §§, dels med bifall till motion 1997/98:Ub7 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98: Ub3 yrkande 6, 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub13 yrkande 4 och 1997/98:Ub233 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 15. beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi m.m. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§ och avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis), 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub211 yrkande 1, 1997/98:Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2, 1997/98:Sf262 yrkande 3, 1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17 och 1997/98:So801 yrkande 6, res. 6 (m, c, fp, kd) res. 2 (mp) - delvis 16. beträffande kommunalt vårdnadsbidrag m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2, 1997/98: Ub212 yrkande 1, 1997/98:Ub232, 1997/98:So805 yrkande 5, res. 2 (mp) - delvis res. 4 (kd) - delvis 17. beträffande utbildad personal inom barnomsorg i enskild regi att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub5 yrkande 7, res. 5 (v) - delvis 18. beträffande socialtjänstlagen att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen att 35 § utgår ur förslaget, dels antar av utskottet i bilaga 3 upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), res. 2 (mp) - delvis (villk. mom. 1, 8, 11 och 15) 19. beträffande sekretesslagen att riksdagen dels med anledning av propositionerna 1997/98:6 och 1997/98:9 (i denna del) antar förslaget i bilaga 4 till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att 16 kap. 1 § utgår ur förslaget, dels antar av utskottet i bilaga 5 upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1997:737) om ändring i sekretesslagen (1980:100), 20. beträffande lagbestämmelser om skyldighet att motverka kränkande behandling att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 2 och 9 §§, 21. beträffande sexuella trakasserier att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 8, 1997/98:So306 yrkande 3 och 1997/98:So676 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 22. beträffande skyldighet att rapportera mobbning till rektor att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 2, 1997/98: Ub11 yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande 20 och 1997/98:Ub267 yrkande 9, res. 7 (c, fp) 23. beträffande anmälningsplikt för våld i skolan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 3, 1997/98: Ub255 yrkande 8 och 1997/98:Ju205 yrkande 4, res. 4 (kd) - delvis 24. beträffande rätt att omplacera mobbande elever, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 2 och 1997/98:Ub255 yrkandena 11 och 12, res. 4 (kd) - delvis 25. beträffande läroplaner, skolplaner och skolornas handlingsprogram mot mobbning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202 yrkandena 4, 5 och 7, 1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5, 1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis), res. 2 (mp) - delvis res. 4 (kd) - delvis 26. beträffande det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub13 yrkande 5, 1997/98: Ub208 yrkande 14, 1997/98:Ub215 yrkande 14, 1997/98:Ub224, 1997/98:Ub255 yrkandena 10 och 13, 1997/98:So306 yrkandena 4 och 5 och 1997/98:Kr306 yrkande 3, res. 1 (m) - delvis res. 4 (kd) - delvis 27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub256 yrkande 2, 1997/98:Ub273 (delvis), 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis) och 1997/98:K332 yrkande 1, res. 1 (m) - delvis res. 2 (mp) - delvis res. 4 (kd) - delvis 28. beträffande den fysiska skolmiljöns betydelse att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub255 yrkande 4, res. 4 (kd) - delvis 29. beträffande utbildningen av lärare om mobbning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 3 och 1997/98:So306 yrkande 2, 30. beträffande fortbildning av skolpersonal om mobbning, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 6 och 1997/98:Ub255 yrkandena 2 och 6, res. 4 (kd) - delvis 31. beträffande fritt val av skola att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub202 yrkande 8, res. 8 (m, fp) - delvis 32. beträffande en kommunal barn- och ungdomsplan att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub255 yrkande 7, res. 4 (kd) - delvis 33. beträffande utökning av det lokala jämkningsutrymmet i grundskolans timplan att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser bilaga 3 till skollagen i motsvarande del, 34. beträffande avskaffande av timplanen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 4, 1997/98: Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8, 1997/98:Ub264 yrkande 4 och 1997/98:Ub267 yrkande 2, res. 8 (m, fp) - delvis res. 9 (c) 35. beträffande översyn av grundskolans timplan m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 1, 1997/98:Ub3 yrkande 4, 1997/98:Ub4 yrkande 2 och 1997/98:Ub8 yrkande 2, res. 4 (kd) - delvis 36. beträffande utökad tid för ämnena idrott och hälsa respektive slöjd samt minskad tid för elevens val att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser bilaga 3 till skollagen i motsvarande del och avslår motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 3, 1997/98:Ub13 yrkande 2, 1997/98: Ub209 och 1997/98:Ub253, res. 8 (m, fp) - delvis 37. beträffande ämnet hemkunskap att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 2, 1997/98:Ub3 yrkande 3, 1997/98:Ub4 yrkande 1, 1997/98:Ub6 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub8 yrkande 1, 1997/98:Ub9, 1997/98:Ub10 yrkande 5, 1997/98:Ub256 yrkande 12, 1997/98:Ub261 och 1997/98:Jo525 yrkande 12, res. 2 (mp) - delvis res. 4 (kd) - delvis 38. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9 kap. 7 och 12 §§ och avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 5, 1997/98:Ub7 yrkande 4, 1997/98:Ub11 yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande 3, res. 10 ( m, c, fp) res. 4 (kd) - delvis 39. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 12 och 1997/98:Ub12, res. 5 (v) - delvis 40. beträffande förslaget till lag om ändring i skollagen i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag, i den mån det inte har behandlats under föregående moment.
Stockholm den 25 november 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp).
Reservationer
1. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform, m.m. (mom. 1, 2, 26 och 27) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför: Enligt vår uppfattning bör riksdagen avslå regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform. Vi anser att den allmänna skolplikten bör inträffa det år barnet fyller sex år. Genom detta förslag behövs inte några s.k. förskoleklasser. Vi anser således att skolstartsåldern bör vara sex år. Skolstarten skall vara flexibel och kunna senareläggas. Det bör vidare vara möjligt med individuell skolstart i grundskolan. Vi vill betona att mobbning skall mötas med såväl förebyggande som aktiva insatser vid varje skola. De som arbetar i skolan skall visa respekt för varandra. Det ställer krav på ordning och uppförande hos såväl elever som personal. I skolans fostrande roll ingår att bidra till att ge eleverna social träning, såsom att kunna hälsa, visa vänlighet, vara hjälpsam och passa tider. Vi anser att det är viktigt att dåligt uppförande eller brott mot väl kända regler bemöts. Skadegörelse och försummelser måste följas av tillrättavisning och krav på att rätta till. För att förebygga och ingripa vid kriminalitet behöver skolan samarbeta med föräldrar, polis och sociala myndigheter. Det som vi nu anfört om arbetet inom skolan mot kränkande behandling bör riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub13 yrkande 5, 1997/98: Ub208 yrkande 14 och 1997/98:Ub224 som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör också bifalla motion 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2 om att Skolverket skall ha till uppgift att för skolorna förtydliga innebörden i gällande lagbestämmelser om arbetet mot mobbning. Vidare behövs tillsyn över att bestämmelserna efterlevs. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 26 och 27 bort hemställa: 1. beträffande avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub13 yrkande 1 och med anledning av motion 1997/98:Ub10 yrkande 1 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt 4 § och 2 b kap., 2. beträffande skolstartsålder m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3 och 1997/98:Ub208 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 2 och 1997/98:Ub256 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 26. beträffande det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub13 yrkande 5, 1997/98:Ub208 yrkande 14 och 1997/98:Ub224, med anledning av motion 1997/98:Ub215 yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub255 yrkandena 10 och 13, 1997/98:So306 yrkandena 4 och 5 och 1997/98:Kr306 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2, med anledning av motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis) samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 2 och 1997/98: K332 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform, m.m. (mom. 1, 8, 9, 10, 11, 15, 16, 18, 25, 27 och 37) Gunnar Goude (mp) anför: Enligt min uppfattning bör riksdagen avslå regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i de avsnitt som rör förskoleklasser (2 b kap.). Jag anser att helhetsperspektivet på barns utveckling inte alls kommer till sin rätt om man väljer att integrera förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen stegvis med början i sexårsverksamheten. Lagförslaget är också otillfredsställande ur andra synvinklar. Det finns t.ex. inga garantier för att en fristående skola med viss pedagogisk inriktning får utforma och driva förskoleklass för de elever som skall fortsätta i den egna skolan. Regeringens lagförslag när det gäller överföring av bestämmelserna i socialtjänstlagen till skollagen har ofta formen av ett enkelt byte av ansvar utan några ändringar i sak. Det pågår utredningar om överföringen också skall medföra ändringar av verksamhetens former och innehåll. Det är att vänta att lagen kommer att ändras på nytt. Jag anser att regeringen bör återkomma med ett nytt lagförslag när det gäller bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som bättre motsvarar en samlad syn på barnomsorg, förskola och grundskola och som därvid beaktar även fristående skolors verksamhet. Jag vill beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde framhålla att det är viktigt att garantier om en likvärdig skola för alla elever i grundskolan också kan garanteras de yngre barnen. Jag vill betona att - om bestämmelserna om barnomsorg införs i skollagen - verksamheten bör behandlas i den kommunala skolplanen. Jag anser vidare att regler för tillsyn bör tas fram och att ansvaret för tillsynen bör läggas på kommunerna med ett överordnat ansvar hos Skolverket. När det gäller den pedagogiska verksamheten i skola och barnomsorg vill jag framhålla att skolan skall vara en skola för alla, men också en skola för envar. Utbildning skall utgå från en medveten kunskapssyn. Undervisningen skall utgå från en helhetssyn på människan. Eleverna skall uppmuntras att använda och utveckla sin tankeförmåga, sina känslor, sin vilja, sin handlingskraft och sin fantasi. Miljöpartiet har i motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 och 3 i fråga om regeringens förslag om överföring av bestämmelserna i socialtjänstlagen till skollagen bl.a. anfört att ett nytt lagförslag bör utarbetas som bättre motsvarar en samlad syn på barnomsorg, förskola och grundskola. Enligt min uppfattning bör därför riksdagen avslå även regeringens förslag såvitt avser 2 a kap. 6 §. När det gäller kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg vill jag poängtera vikten av att barn till arbetslösa tillförsäkras plats inom den kommunala barnomsorgen. Barn till arbetslösa har också behov av att träffa andra barn. Det är vidare angeläget att kommunerna erbjuder de arbetslösas barn barnomsorgsplats så att föräldrarna kan söka arbete. Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag i denna fråga. Jag vill beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi erinra om att Miljöpartiet i motion 1997/98:Ub10 bl.a. har begärt att regeringen återkommer med ett nytt lagförslag som därvid särskilt beaktar även fristående skolors verksamhet. Riksdagen bör därför avslå även regeringens förslag såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§. När det gäller frågan om kommunalt vårdnadsbidrag m.m. vill jag framhålla att föräldrar som vill vara hemma längre med sina barn enligt min uppfattning bör kunna bli dagbarnvårdare för sitt eget barn och därigenom få del av kommunens barnomsorgsresurser. I konsekvens med att Miljöpartiet har yrkat avslag på regeringens förslag om överförande av bestämmelserna i socialtjänstlagen till skollagen bör riksdagen vid bifall till våra förslag i momenten 1, 8, 11 och 15 även avslå regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen. Ett fullständigt program för hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola. Jag tillstyrker vad som anförs i denna fråga i motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4, 1997/98:Ub273 och 1997/98:Ub807 yrkande 11. Ansvaret för att programmet finns och följs skall ligga på rektor. Det skall av detta framgå att det åligger kommunen att genom utvärderingar i samverkan med skolorna övervaka att skolorna inom kommunen verkligen följer lagen. Elever, föräldrar, personal och skolledning skall engageras aktivt i arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning. Hur mobbningsoffer och mobbare skall behandlas skall klart anges, liksom beredskapen att följa upp ett ärende under lång tid. Valet av åtgärdsprogram bör ske utifrån en demokratisk grundsyn som bygger på respekt och förståelse för medmänniskor. Jag tillstyrker också vad som anförs i nämnda motioner om Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning. Verket har det övergripande tillsynsansvaret och har skyldighet att ingripa när skollagens och läroplanernas intentioner i fråga om åtgärder mot mobbning inte följs. Jag anser att regeringens förslag om ett utökat timtal för ämnena idrott och hälsa respektive slöjd är bra. Därutöver föreslår jag att ämnet hemkunkap skall utökas med 20 timmar för att ge ett ökat utrymme för undervisning i familjekunskap, konsumentkunskap, miljökunskap m.m. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en utökning av ämnet hemkunskap med 20 timmar samt med förslag till en motsvarande minskning av något annat ämne/ämnesområde i timplanen. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 8, 9, 10, 11, 15, 16, 18, 25, 27 och 37 bort hemställa: egen skolform att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkande 1 och med anledning av motion 1997/98:Ub13 yrkande 1 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt 4 § och 2 b kap., 8. beträffande bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i skollagen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis) avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § tredje stycket, 2 a kap. 1-5 och 7-12 §§, 9. beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 3 och med avslag på motion 1997/98:Ub3 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub250 yrkande 1 och 1997/98:Sf224 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 11. beträffande kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis) och 1997/98:So805 yrkande 6 samt med anledning av motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 3, 1997/98:Ub243, 1997/98:Ub264 yrkande 5 och 1997/98:Ub268 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 6 §, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 15. beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis) och med avslag på motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub211 yrkande 1, 1997/98:Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2, 1997/98:Sf262 yrkande 3, 1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17 och 1997/98:So801 yrkande 6 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§. 16. beträffande kommunalt vårdnadsbidrag m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So805 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2, 1997/98:Ub212 yrkande 1 och 1997/98:Ub232 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 18. beträffande socialtjänstlagen att riksdagen - vid bifall till denna reservation under momenten 1, 8, 11 och 15 - avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), 25. beträffande läroplaner, skolplaner och skolornas handlingsprogram mot mobbning att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis), med anledning av motion 1997/98:Ub202 yrkandena 4, 5 och 7 samt med avslag på motion 1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis), med anledning av motion 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 2 och 1997/98:K332 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 37. beträffande ämnet hemkunskap att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 2, 1997/98:Ub3 yrkande 3, 1997/98:Ub4 yrkande 1, 1997/98:Ub6 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub8 yrkande 1, 1997/98:Ub9, 1997/98:Ub256 yrkande 12, 1997/98:Ub261 och 1997/98:Jo525 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2 och 10) Ola Ström (fp) anför: När det gäller skolstartsålder anser jag att regeringens förslag att sexårsverksamheten skall bilda en egen skolform, förskoleklass, är ett steg i rätt riktning. Enligt vår uppfattning bör skolplikt emellertid införas från sex års ålder. Grundskolan bör vara tioårig. Beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg vill jag framhålla följande. För att ta till vara barns naturliga lust att lära måste integrationen mellan förskola och skola öka. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att den pedagogiska verksamheten för barn från tre års ålder kan utvecklas inom barnomsorgen. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2 och 10 bort hemställa: 2. beträffande skolstartsålder m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:Ub208 yrkande 1 och 1997/98:Ub256 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och skolbarnsomsorg m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub807 yrkande 2 och 1997/98:Sf224 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2, 9, 10, 13, 16, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 30, 32, 35, 37 och 38) Inger Davidson (kd) anför: Kristdemokraterna avvisar obligatorisk skolstart för sexåringar. Jag ser därför positivt på regeringens förslag att förskoleklasserna blir obligatoriska för kommunerna att anordna, men frivilliga för eleverna att delta i. Jag anser att skolstarten skall vara individuellt flexibel och att det skall vara en nioårig skolplikt. Det skall dock finnas möjlighet att förlänga skolgången med ett år för de elever som önskar det och bedöms ha behov av det för att uppnå de uppsatta målen. Jag anser inte att Skolverket bör få ta över barnomsorgen från Socialstyrelsen och länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 1998. Enligt min uppfattning borde regeringen ha avvaktat förslagen från BOSK-kommittén och remissyttrandena över dessa. Det hade varit en fördel om riksdagen kunnat ta ställning till hela reformen vid ett och samma tillfälle. När det gäller den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg vill jag framhålla vikten av att värdegrunden som den beskrivs i den nuvarande läroplanen för grundskolan betonas i den gemensamma läroplanen för förskoleklasser, grundskola och skolbarnsomsorg som för närvarande är under utarbetande. Jag vill också betona vikten av att den barnomsorg som erbjuds håller en hög kvalitet. En reell valmöjlighet för föräldrarna inom barnomsorgen bidrar enligt min uppfattning till att höja kvalitetstänkandet inom hela området. Jag anser att alla barn som inte har en annan barnomsorg utanför hemmet bör ha tillgång till en öppen förskola. Den öppna förskolan är en viktig social träffpunkt för barn, föräldrar och dagbarnvårdare. Jag anser vidare att ett kommunalt vårdnadsbidrag bör införas för vård av egna barn. Kommunerna bör få en möjlighet att ge ersättning direkt till familjer som önskar det och behöver det. Den lagstiftning som gäller i det övriga samhället skall tillämpas inom skolans område. Brott i form av kränkande behandling eller våld skall beivras. Som föreslås i motion 1997/98:Ub255 yrkande 8 bör det i skollagen införas tydliga regler om skolledarens skyldighet att anmäla våldsbrott till de sociala myndigheterna och, när så behövs, till polismyndigheten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Bestämmelser bör enligt min mening också införas i skollagen om rätt för skolledningen att omplacera mobbande och kränkande elever till särskild skolgång, där de inte kan utsätta elever eller lärare och annan skolpersonal för kränkande handlingar. Det måste klargöras mycket tydligt att det inte är den som blivit kränkt som skall behöva flytta från den skola där han eller hon utsatts för mobbning. En omplacering kan också leda till att den mobbande eleven får en möjlighet att ändra sitt beteende. Rätten att omplacera elever bör åtföljas av en skyldighet för kommunen att anordna särskild undervisning utanför skolan för elever som omplacerats för att de mobbat. Riksdagen bör bifalla här aktuella motionsyrkanden. Det är viktigt, anser jag, att barnen redan i förskolan övas i att tillämpa etiska regler i praktiken och att begrepp som samarbete, omtänksamhet, hjälpsamhet, generositet och gottgörelse görs konkreta. Jag vill därför att bestämmelserna om skolans värdegrund tas in oförändrade i den nya gemensamma läroplanen för förskolan och skolan. I samtliga läroplaner bör dessutom finnas avsnitt om undervisning i sociala färdigheter. En plan för hur man i undervisningen och i hela skolans verksamhet skall kunna omsätta värdegrunden i praktiken bör finnas vid varje skola. Utskottet borde ha tillstyrkt motion 1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5. Om etiska normer skall accepteras av eleverna på ett naturligt sätt fordras enligt min mening att lärare och annan skolpersonal följer samma normer i det vardagliga skolarbetet. Det innebär att ordning och reda, ett vårdat språk och respekt för lektionstider måste krävas av alla parter för att arbetsklimatet skall bli bra. Jag anser vidare att mobbade elever skall kunna få möjlighet till handledd medling. Att få träffa den som mobbat och få tala om det som har skett kan vara ett sätt att läka sår. Det är viktigt att kontakten sker på neutral mark och med stöd av kunnig personal. Vad jag nu har sagt om det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling bör riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 14 och 1997/98:Ub255 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna. Det utvecklingsarbete som Skolverket bedriver om hur läroplanens beskrivning av värdegrunden kan omsättas i praktiken bör följas noga. Jag vill att Skolverket också utarbetar riktlinjer för hur arbetet med värdegrunden praktiskt kan gå till vid den enskilda skolan. Goda exempel bör också förmedlas. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub256 yrkande 2. Den fysiska skolmiljön har enligt min mening stor betydelse i bekämpningen av mobbning. Nedklottrade väggar, inslagna skåp och allmänt förfall är ett tecken på laglöshet och ger signalen att ingen bryr sig. En ren och snygg skolmiljö däremot gör eleverna medvetna om sitt eget värde och om andra människors värde. Jag föreslår att riksdagen bifaller ifrågavarande motions-yrkande. Jag vill att skolpersonalens situation och fortbildningsbehov skall uppmärksammas, såsom föreslås i motion 1997/98:Ub255 yrkandena 2 och 6. Resurser måste läggas på att förbättra personalsituationen i barnomsorg och skola så att stabila miljöer skapas med vuxna som förebilder. Det är viktigt att all skolpersonal får fortbildning om värdegrundsfrågor och den etiska syn som har lång tradition i vårt samhälle. I enlighet med yrkande 7 i motion 1997/98:Ub255 föreslår jag att en barn- och ungdomsplan utarbetas i varje kommun i samarbete med de i kommunen verksamma ideella organisationerna. Det är hög tid att barn- och ungdomsfrågorna ses i ett sammanhang och att en fokusering sker på dessa frågor. Ungdomarna bör själva vara med och utforma planerna. En total översyn av grundskolans timplan bör göras. Enligt min uppfattning bör det totala antalet timmar utökas. Det föreligger annars stor risk för att vissa ämnen hamnar i strykklass och att eleverna inte får tillräcklig tid att befästa kunskaperna i basämnena inför övergången till gymnasiet. Regeringen bör därför göra en total översyn av timplanen och återkomma med förslag som beaktar helheten. Jag tillstyrker regeringens förslag om utökning av timtalet för ämnena idrott och hälsa respektive slöjd, men anser samtidigt att när nu ytterligare en detaljreglering av timplanerna för de praktisk-estetiska ämnena görs borde den ha innefattat också en utökning av antalet timmar i ämnet hemkunskap, bl.a. för att inrymma familj- och barnkunskap i ämnet. Det är viktigt att eleverna får en näringsriktig måltid under skoldagen. Jag motsätter mig därför inte regeringens förslag om kostnadsfria skolmåltider i grundskolan och motsvarande skolformer. Jag ser det dock som ett slag i luften eftersom alla kommuner erbjuder detta i dag. Jag vill också peka på att det finns en risk att lagregleringen om ett obligatorium i grundskolan uppfattas som att regeringen anser att det är naturligt med avgifter i gymnasieskolan. Detta senare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 9, 10, 13, 16, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 30, 32, 35, 37 och 38 bort hemställa: 2. beträffande skolstartsålder m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 14 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:Ub208 yrkande 1 och 1997/98:Ub250 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 9. beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub3 yrkande 7 och med avslag på motion 1997/98:Ub807 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1 och 1997/98:Sf224 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub250 yrkande 1 och 1997/98:Ub807 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 13. beträffande den öppna förskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf224 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 16. beträffande kommunalt vårdnadsbidrag m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub232 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2, 1997/98:Ub212 yrkande 1 och 1997/98:So805 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 23. beträffande anmälningsplikt för våld i skolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkande 8 samt med anledning av motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 3 och 1997/98:Ju205 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 24. beträffande rätt att omplacera mobbande elever, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 2 och 1997/98:Ub255 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 25. beträffande läroplaner, skolplaner och skolornas handlingsprogram mot mobbning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202 yrkandena 4, 5 och 7, 1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 26. beträffande det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 14 och 1997/98:Ub255 yrkande 10, med anledning av motionerna 1997/98:Ub13 yrkande 5, 1997/98:Ub208 yrkande 14 och 1997/98: Ub224 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub255 yrkande 13, 1997/98:So306 yrkandena 4 och 5 och 1997/98:Kr306 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub273 (delvis), 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis) och 1997/98:K332 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 28. beträffande den fysiska skolmiljöns betydelse att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 30. beträffande fortbildning av skolpersonal om mobbning, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkandena 2 och 6 samt med anledning av motion 1997/98:Ub202 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 32. beträffande en kommunal barn- och ungdomsplan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 35. beträffande översyn av grundskolans timplan m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub3 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 1, 1997/98:Ub4 yrkande 2 och 1997/98:Ub8 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 37. beträffande ämnet hemkunskap att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 3 samt 1997/98:Ub256 yrkande 12 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 2, 1997/98:Ub4 yrkande 1, 1997/98:Ub6 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub8 yrkande 1, 1997/98:Ub9, 1997/98: Ub10 yrkande 5, 1997/98:Ub261 och 1997/98:Jo525 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 38. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub3 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 4, 1997/98:Ub11 yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande 3 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9 kap. 7 och 12 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg, m.m. (mom. 10, 11, 12, 17 och 39) Britt-Marie Danestig (v) anför: Jag vill betona att den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg bör ses som en helhet. Det är enligt min uppfattning särskilt viktigt att förskolepedagogiken kommer in i skolan och kan bidra till att utveckla arbetsformerna där. Jag anser att kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bör skärpas. Barnets behov av barnomsorg är inte nog tydligt formulerade. Tillgång till barnomsorg är utomordentligt viktigt för alla barns utveckling och hälsa. Jag anser att ?föräldrarnas förvärvsarbete eller studier? bör strykas i lagtexten. Enligt min uppfattning bör riksdagen besluta att 2 a kap. 6 § i förslaget till lagtext skall lyda: ?Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget behov.? Risken att familjer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara värdefull för barnen har ökat eftersom barnomsorgsavgifterna har höjts. Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av avgiftsnivåerna. Jag anser det viktigt att utvecklingen av avgiftsnivåerna inom barnomsorgen studeras. Det är också angeläget att bevaka frågan om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen. Risken att invandrarfamiljer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg har ökat. Jag vill även framhålla vikten av att invandrare, särskilt kvinnor, har barnomsorgsplats till sina barn så att de själva har möjlighet att studera svenska. Jag vill även peka på att obekväma eller oregelbundna arbetstider kan göra det svårt att utnyttja samhällets barnomsorg. Jag anser att barnomsorgen i större utsträckning behöver anpassas efter villkoren för dessa grupper. Jag vill betona vikten av att personal inom barnomsorg i enskild regi är utbildad. Personalen i den svenska barnomsorgen är över lag mycket välutbildad. Det är viktigt att också personalen inom de privata alternativen har relevant utbildning. Jag anser det befogat att i lag också föreskriva att elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. De skäl som föreligger för att lagstifta om kostnadsfria skolmåltider i grundskolan och motsvarande skolformer gäller också för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Regeringen bör återkomma med förslag härom. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10, 11, 12, 17 och 39 bort hemställa: 10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och barnsomsorg m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub250 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 2 och 1997/98:Sf224 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 11. beträffande kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 3, med anledning av motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis), 1997/98:Ub243, 1997/98:Ub264 yrkande 5, 1997/98:Ub268 och 1997/98:So805 yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag antar 2 a kap. 6 § enligt följande lydelse: ?Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget behov.?, 12. beträffande avgifter inom barnomsorgen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 17. beträffande utbildad personal inom barnomsorg i enskild regi att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 39. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 12 och med anledning av motion 1997/98:Ub12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi m.m. (mom. 15) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Inger Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp) anför: Enligt vår uppfattning bör den fria etableringsrätten inom barnomsorgsområdet som infördes av den borgerliga fyrpartiregeringen återinföras. Den innebar en större valfrihet för föräldrarna. Det bör enligt vår uppfattning vara en skyldighet för kommunerna att ge stöd till enskilda daghem och fritidshem. Ett sådant stöd skall inte oskäligt avvika från kommunernas kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Vid tillståndsprövningen skall endast få fästas avseende vid sökandes lämplighet att bedriva verksamheten och vid ändamålsenligheten av lokalerna. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att den snarast bör återkomma med förslag om fri etableringsrätt inom barnomsorgsområdet. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 15 bort hemställa: 15. beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub211 yrkande 1, 1997/98:Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2, 1997/98:Sf262 yrkande 3, 1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17 samt 1997/98:So801 yrkande 6 och med avslag på motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis) dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Skyldighet att rapportera mobbning till rektor (mom. 22) Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför: Vi anser att lärare och övrig personal i skolan skall vara skyldiga att rapportera till rektor när de upptäcker att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till föreskrifter som tydliggör denna skyldighet. Detta bör riksdagen med bifall till våra motionsyrkanden i ärendet som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 22 bort hemställa: 22. beträffande skyldighet att rapportera mobbning till rektor att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 2, 1997/98:Ub11 yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande 20 och 1997/98: Ub267 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Fritt val av skola, m.m. (mom. 31, 34 och 36) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp) anför: Vi anser att rätten till fritt val av skola har betydelse för att skapa goda stu-diemiljöer. Elevernas rätt att välja skola skapar ett än större incitament för skolorna att arbeta effektivt mot mobbningen. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna. Med genomförandet av de nya läroplanerna och kursplanerna har kunskapsmålen blivit ett avgörande styrmedel i skolan. För att garantera att grundskolan fullt ut skall bli flexibel och anpassningsbar efter elevernas varierande behov måste skolan även i praktiken bli målstyrd. Vi anser därför att grundskolans timplan bör avskaffas. Kursplanerna i respektive ämne skall vara styrande och inte antalet timmar i varje ämne. Vi anser dock att det även fortsättningsvis behövs regler som garanterar utrymme för elevens eget val, i minst den omfattning som gäller i dag. Vi avstyrker regeringens förslag om utökad tid i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd och att den utökade tiden skall tas från elevens eget val. Som vi har redovisat ovan anser vi att alla ämnen skall ha de timmar som krävs för att nå målen i läroplanen och kursplanerna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 31, 34 och 36 bort hemställa: 31. beträffande fritt val av skola att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub202 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 34. beträffande avskaffande av timplanen att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 4, 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8, 1997/98:Ub264 yrkande 4 och med anledning av motion 1997/98:Ub267 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 36. beträffande utökad tid för ämnena idrott och hälsa respektive slöjd samt minskad tid för elevens val att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 3 och 1997/98:Ub13 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1997/98: Ub209 samt 1997/98:Ub253 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser bilaga 3 till skollagen i motsvarande del,
9. Avskaffande av timplanen (mom. 34) Andreas Carlgren (c) anför: Jag delar regeringens uppfattning att den statliga styrningen bör minskas genom att det lokala jämkningsutrymmet ökas. Jag anser emellertid att sy-stemet med minsta garanterad undervisningstid och timplaner helt bör tas bort på sikt. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 34 bort hemställa: 34. beträffande avskaffande av timplanen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub267 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 4, 1997/98: Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8 och 1997/98: Ub264 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. Kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer (mom. 38) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp) anför: Vi avstyrker regeringens förslag att lagstifta om kostnadsfria skolmåltider i grundskolan och motsvarande skolformer. Enligt vår uppfattning strider det mot kommunernas självbestämmanderätt. Den kommunala självstyrelsen är enligt vår uppfattning en viktig princip. Ingen kommun tar i dag ut avgifter för skolmåltider i grundskolan. Vi utgår från att kommunerna även fortsättningsvis tar sitt ansvar och anordnar dessa gratis. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 38 bort hemställa: 38. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 4, 1997/98:Ub11 yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande 3 och med avslag på motion 1997/98:Ub3 yrkande 5 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9 kap. 7 och 12 §§,
Särskilt yttrande
Bestämmelser om förskoleklass i enskild regi m.m. (mom. 14) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Inger Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp) anför: Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att den skall återkomma med förslag till nya bestämmelser för förskoleklass i enskild regi som bör utformas på liknande sätt som de som gäller fristående skolor. Enligt vår uppfattning är det ett viktigt och bra initiativ från utskottets sida. Vi vill emellertid i detta särskilda yttrande kortfattat redovisa vår syn på bidragsbestämmelserna för fristående skolor. Vi anser att de regler om bidrag som gällde före den 1 juli 1997 bör återinföras. Vi menar att det nu gällande regelsystemet öppnar för ett kommunalt godtycke. Det är vidare enligt vår uppfattning viktigt att i lagen ange en garanterad lägsta nivå för ersättningen.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
Härigenom föreskrivs att 35 § i dess lydelse enligt lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande lydelse
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:737) om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § i dess lydelse enligt (lagen 1997:737) om ändring i sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................2 Motionerna............................................2 Utskottet............................................10 1. Inledning 10 2. Propositionen i korthet 11 3. Förskoleklass m.m. 12 4. Uppskjuten skolplikt 15 5. Ändrad lagstiftning avseende barnomsorg m.m. 16 6. Enskild förskoleklass, förskola och skolbarnsomsorg 21 7. Sekretess 26 8. Arbetet mot mobbning 27 Tydligare bestämmelser som stöd för det lokala arbetet 28 Kvalitetssäkring av arbetsmiljön i skolan 35 Övriga frågor 36 9. Grundskolans timplan 38 10. Skolmåltiderna 41 Hemställan 43 Reservationer........................................48 1. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform, m.m. (mom. 1, 2, 26 och 27) (m) 48 2. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform, m.m. (mom. 1, 8, 9, 10, 11, 15, 16, 18, 25, 27 och 37) (mp) 49 3. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2 och 10) (fp) 53 4. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2, 9, 10, 13, 16, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 30, 32, 35, 37 och 38) (kd) 53 5. Den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg, m.m. (mom. 10, 11, 12, 17 och 39) (v) 57 6. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi m.m. (mom. 15) (m, c, fp, kd) 59 7. Skyldighet att rapportera mobbning till rektor (mom. 22) (c, fp) 59 8. Fritt val av skola, m.m. (mom. 31, 34 och 36) (m, fp) 60 9. Avskaffande av timplanen (mom. 34) (c) 61 10. Kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer (mom. 38) (m, c, fp) 61 Särskilt yttrande....................................61 Bestämmelser om förskoleklass i enskild regi m.m.(mom. 14) (m, c, fp, kd) 61 Regeringens lagförslag...............................63 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) (bilaga 1) 63 Regeringens lagförslag...............................82 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) (bilaga 2) 82 Utskottets lagförslag................................85 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) (bilaga 3) 85 Regeringens lagförslag...............................86 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) (bilaga 4) 86 Utskottets lagförslag................................90 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:737) om ändring i sekretesslagen (1980:100) (bilaga 5) 90