Utbildningsutskottets betänkande2002/03:UBU9

Förskolan


Sammanfattning


Utskottet    behandlar   i   detta   betänkande   40
motionsyrkanden  från den allmänna motionstiden 2002
om olika förskolefrågor.  Samtliga yrkanden avstyrks
av utskottet.
Yrkandena   handlar   om  verksamhetsformer   inom
barnomsorgen, kvalitetsaspekter inom förskolan t.ex.
i   form  av  gruppstorlekar   och   personaltäthet.
Dessutom    behandlas   taxe-   och   avgiftsfrågor,
tillgänglighet   samt   utvecklingen  av  den  öppna
förskolan   och  familjedaghem.   Vidare   behandlas
förskolans läroplan,  samverkan  mellan förskola och
föräldrar, språkförskolor samt modersmålsstöd.
I  betänkandet finns reservationer  från  Moderata
samlingspartiet,       Folkpartiet      liberalerna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Med  hänvisning  till de motiveringar  som  framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Val mellan olika former av barnomsorg
Riksdagen avslår motion
2002/03:Sf380 yrkandena 20 och 21.
Reservation 1 (kd)

2. Mångfald inom barnomsorgen
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Sf380 yrkande 24 och
2002/03:So514 yrkande 4.
Reservation 2 (m, fp, kd, c, mp)

3. Omsorg i stället för utbildning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 1.

4. Maxantal barn i förskolegrupper
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub225 yrkande 2,
2002/03:Ub415 yrkande 5,
2002/03:Ub509 yrkandena 6 och 12 samt
2002/03:Sf380 yrkande 25.
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)

5. Rekommendationer om gruppstorlekar i
förskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub225 yrkande 1,
2002/03:Ub415 yrkande 4 och
2002/03:Ub429 yrkande 1.
Reservation 5 (c)

6. Personaltäthet i förskolan
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 13.
Reservation 6 (fp)

7.Kvalitetsuppföljning av förskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub435 och
2002/03:Ub509 yrkande 7.
Reservation 7 (fp)

8. Tillsyn av fristående förskolor
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 8.
Reservation 8 (fp, kd, c)

9. Omfattning av arbetsmiljölagen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 12.
Reservation 9 (kd)

10. Lekens betydelse för barns utveckling
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 2.
Reservation 10 (kd)

11. Kompetenshöjning inom konfliktlösning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub462 yrkande 3.
Reservation 11(mp)

12. Taxefrågor
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Sf380 yrkande 23 och
2002/03:So250 yrkande 15.
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (c)

13. Avgiftsfrihet i förskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub445 och
2002/03:Ub509 yrkande 8.

Reservation 14 (fp)

14. Barnomsorg på obekväm arbetstid
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub540.

15.Öppna förskolans utveckling
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub415 yrkandena 10 och 11,
2002/03:Sf379 yrkande 4 och
2002/03:Sf380 yrkande 26.
Reservation 15 (kd)

16. Familjedaghem som förskoleform

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 11.
Reservation 16 (m, fp, kd, c)

17. Familjedaghemmens utveckling

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub415 yrkande 9 och
2002/03:Ub509 yrkande 10.
Reservation 17 (fp)
Reservation 18 (kd)

18. Förskolans läroplan

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub415 yrkande 7,
2002/03:Ub417 yrkande 1,
2002/03:Ub446 och
2002/03:Ub509 yrkande 5.
Reservation 19 (kd)
Reservation 20 (fp)

19. Samverkan mellan förskola och
föräldrar

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 15.
Reservation 21 (fp, kd)

20. Språkförskolor

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 14.
Reservation 22 (fp)

21. Modersmålsstöd i förskolan

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub325 yrkande 4 och
2002/03:Ub426.

Stockholm den 20 mars 2003

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger  Lundberg (s),
Gunilla  Carlsson  i  Tyresö (m), Majléne Westerlund
Panke (s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist
(s), Louise Malmström (s),  Ana  Maria  Narti  (fp),
Sofia  Larsen  (c),  Sören  Wibe (s), Anna Ibrisagic
(m),  Mikael Damberg (s), Mikaela  Valtersson  (mp),
Tobias  Billström  (m),  Torsten  Lindström (kd) och
Lennart Gustavsson (v).


2002/03

UbU9



Redogörelse för ärendet



Under  den  allmänna motionstiden 2002  väcktes  ett
stort   antal   motioner    med   yrkanden   rörande
förskoleverksamhet.   Dessa   behandlas    i   detta
betänkande.

Motionsyrkandena    handlar    om    barnomsorgens
verksamhetsformer, kvalitetsaspekter inom förskolan,
taxe-  och avgiftsfrågor, barnomsorg på obekväm  tid
samt  utvecklingen   av   den  öppna  förskolan  och
familjedaghem. Vidare behandlas förskolans läroplan,
samverkan    mellan    förskola    och    föräldrar,
språkförskolor samt modersmålsstöd.
Förslagen  i motionerna, sammanlagt  40  yrkanden,
återges i bilaga.


Utskottets överväganden


Barnomsorgens verksamhetsformer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  avslå  motionsyrkanden rörande
begreppet   barnomsorg,  val   mellan   olika
barnomsorgsformer     och    mångfald    inom
barnomsorgen. Utskottet hänvisar till rådande
förhållanden och gällande bestämmelser.
Jämför reservationerna  1  (kd) och 2 (m, fp,
kd, c, mp).

Motioner

Kristdemokraterna   menar  i  motion   2002/03:Sf380
yrkande  20  att  det  är   nödvändigt   att   skapa
ekonomiska  och  praktiska  förutsättningar  för att
möjliggöra    val    mellan   olika   och   flexibla
barnomsorgsformer. Alla  bör  ha möjlighet att välja
den  form  som  passar  de egna förhållandena  bäst.
Samhällets stöd till barnfamiljer  måste därför vara
organiserat så att det kan användas på ett flexibelt
sätt. I begreppet barnomsorg skall även föräldrarnas
omsorg i det egna hemmet innefattas (yrkande 21).

Frågan om mångfald inom barnomsorgen  behandlas  i
ett  par  motioner. Kristdemokraterna understryker i
motion 2002/03:Sf380  yrkande 24 vikten av mångfald.
Barnomsorgen  måste  vara  väl  utbyggd,  med  olika
alternativ,  olika inriktning  och  olika  huvudmän.
Föräldrarna  skall   ha   rätt   att   fritt   välja
barnomsorg,  vilket  ställer  krav på att kommunerna
kan  erbjuda likvärdiga villkor  för  alla  godkända
barnomsorgs-   och   förskoleverksamheter.  Det  som
passar den ena familjen  passar  inte den andra, och
det  är därför viktigt med mångfald  i  barnomsorgen
anser Miljöpartiet i motion 2002/03:So514 yrkande 4.
Miljöpartiet   är   positivt  till  olika  typer  av
barnomsorg  i  såväl  kommunal   som   privat  regi,
kooperativ eller att föräldrar själva är  hemma  med
sina barn.
Barnomsorg skall ses som en omsorgsfråga och inte
en   utbildningsfråga,  enligt  Kristdemokraterna  i
motion  2002/03:Ub415  yrkande 1. Motionärerna menar
att   för   många   barn   är   förskolan   en   bra
förberedelsetid  för  skolan,  men  inte  för  alla.
Därför  får  barnomsorgen inte bli en skola  för  de
allra minsta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Begreppet barnomsorg, som  används  i dagligt tal,
återfinns inte i lagregleringen men används ofta som
samlingsbegrepp    för    förskoleverksamhet     och
skolbarnsomsorg,  vilka har till uppgift att erbjuda
såväl lärande som fostran och omsorg. Detta regleras
i 2 a kap. skollagen.  Förskoleverksamhetens uppgift
är att erbjuda barn som  inte  går  i skolan fostran
och     omsorg    genom    pedagogisk    verksamhet.
Verksamheten,  som  kan bedrivas i form av förskola,
familjedaghem och kompletterande  förskoleverksamhet
(öppen  förskola),  skall  tillhandahållas   i   den
omfattning  det  behövs med hänsyn till föräldrarnas
förvärvsarbete  eller  studier  eller  barnets  eget
behov, enligt 6 § i samma kapitel. Skolbarnsomsorgen
avser barn t.o.m.  12 års ålder som går i skolan och
bedrivs  i  form  av fritidshem,  familjedaghem  och
öppen   verksamhet.   Det    kan   konstateras   att
Skollagskommittén nyligen har  behandlat  frågan  om
reglering   av  de  olika  verksamhetsformerna  (SOU
2002:121). Kommitténs  betänkande  är för närvarande
på remiss.
I   dag   präglas  den  svenska  barnomsorgen   av
mångfald. Verksamheterna  bedrivs i olika former och
med  olika  huvudmän.  Under  1990-talet   har   den
enskilda verksamheten ökat kraftigt, bl.a. förskolor
i  form  av  föräldrakooperativ  och  i  bolagsform.
Oavsett huvudman finns i dag också en stor spridning
i  inriktningar  och pedagogik. Många undersökningar
visar att förskolan  är  viktig för barns utveckling
och lärande. Förskolan har också en läroplan med mål
för   verksamheten   medan   det    för   de   andra
förskoleverksamheterna    finns    allmänna     råd.
Förskolans  läroplan  skall dessutom vara vägledande
för  verksamheterna. När  det  gäller  fritidshemmen
skall  läroplanen för det obligatoriska skolväsendet
tillämpas i den utsträckning som är möjlig. Genom de
senaste  årens  reformer  med rätt till förskola för
barn till föräldralediga, barn  till arbetslösa samt
införandet av den allmänna förskolan,  har förskolan
gjorts tillgänglig för alltfler barn. Införandet  av
maxtaxan  har  också  visat  sig bidra till att fler
barn går i fritidshem.
Utskottet anser i likhet med  motionärerna att det
är viktigt med mångfald inom barnomsorgen. Utskottet
menar också att mångfald råder i dag. Givetvis finns
inte samma utbud och valmöjligheter  i alla delar av
landet  och  detta är inte heller möjligt  av  flera
skäl.   I  kommunens   ansvar   att   tillhandahålla
verksamhet   ligger   att   ta  skälig  hänsyn  till
vårdnadshavarens   önskemål   om   omsorgsform   vid
erbjudande om plats enligt 2 a  kap.  7 § skollagen.
Utskottet  menar  att  detta  innebär  att föräldrar
skall   ha   en   rimlig   valmöjlighet   mellan  de
verksamhetsformer  som  i dag finns enligt skollagen
och  utgår  ifrån att kommunerna  på  lämpliga  sätt
efterfrågar och  följer  upp  föräldrars önskemål. I
sammanhanget vill utskottet peka  på  vikten  av att
föräldrar  kan  planera  för arbetsliv eller studier
och känna sig trygga i förvissningen om att behov av
plats  för  deras  barn tillgodoses  av  kommunen  i
rimlig tid och på rimliga  villkor,  t.ex.  när  det
gäller avstånd från hemmet.

Kvalitet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   yrkanden  om  olika
kvalitetsaspekter   av  förskoleverksamheten,
såsom    storlek    på    barngrupper     och
personaltäthet   i   förskolan,  uppföljning,
tillsyn     av     fristående      förskolor,
arbetsmiljölagen m.m. Utskottet hänvisar till
ansvarsfördelningen  mellan stat och  kommun,
gällande        bestämmelser,        pågående
beredningsarbete och planerade åtgärder.
Jämför reservationerna 3 (fp), 4 (kd), 5 (c),
6 (fp), 7 (fp), 8  (fp,  kd,  c),  9 (kd), 10
(kd) och 11 (mp).

Gruppstorlekar och personaltäthet i förskolan


Motioner

Barngruppernas storlek i förskolan tas  upp  i flera
motioner,  både  vad gäller behov av riktlinjer  och
behov av gränser.

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub509 yrkandena
6 och 12 att det är  nödvändigt att åtgärda negativa
följder  av  maxtaxan och  att  storleksgränser  bör
införas. Maximalt  15 barn i grupper för 03-åringar
och maximalt 20 barn  i  grupper  för äldre barn bör
gälla,  enligt  Folkpartiet  som  också   anser  att
skollagen  bör  ändras  i  enlighet  med detta.  Den
genomsnittliga gruppstorleken bör ligga  under dessa
gränser.   Likaledes   anser   Kristdemokraterna   i
motionerna    2002/03:Sf380    yrkande     25    och
2002/03:Ub415  yrkande  5  att  gruppstorlekarna   i
förskolan  skall  begränsas. Detta är den viktigaste
åtgärden för att komma  till rätta med den bristande
kvaliteten i verksamheten.  Varje kommun bör åläggas
att lägga fast ett tak för hur  stora  barngrupperna
får vara för olika åldersgrupper.
Skolverket  bör få i uppdrag att utfärda  allmänna
råd    för    barngruppernas     storlek    föreslår
Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub225  yrkande 1.
Riktlinjerna bör utgå ifrån de gränser som  anges  i
Skolverkets   forskningsöversikt   om   kvalitet   i
förskolan  (Strukturella  faktorer  och  pedagogisk
kvalitet  i  barnomsorg och skola), nämligen  1315
barn för åldern  35 år och mindre grupper för yngre
barn och barn med särskilda behov. Kristdemokraterna
menar i motion 2002/03:Ub415  yrkande  4  att  dessa
riktlinjer   sedan   skall   vara   vägledande   för
kommunerna  när  de,  i  samråd  med  föräldrar  och
specialpedagoger,  beslutar om barngruppens storlek.
Det är dock inte rimligt att lagstifta om en absolut
gräns,    menar    Kristdemokraterna     i    motion
2002/03:Ub225  yrkande  2.  Varje  kommun  måste  få
utforma  sin verksamhet utifrån sina förutsättningar
och varje barngrupp är också unik.
Även Centerpartiet tar upp frågan om barngrupperna
och menar  i  motion  2002/03:Ub429  yrkande  1  att
verksamheten   måste   kvalitetssäkras   genom   att
grupperna  dimensioneras  utifrån  både  barnens och
personalens     perspektiv.    Det    innebär    att
barngrupperna inte  får  vara  större  än  att varje
enskilt   barn   känner  trygghet  och  får  en  god
pedagogisk  verksamhet  samt  att  personalen  skall
kunna  känna  att  den  utför  sitt  arbete  på  ett
tillfredsställande  sätt.  Likaså är det viktigt att
barn med särskilda behov tidigt kan identifieras och
ges nödvändigt stöd.
Frågan om personaltätheten  i  förskolan tas upp i
Folkpartiets   motion  2002/03:Ub509   yrkande   13.
Folkpartiet anser  att personaltätheten bör öka till
i genomsnitt en anställd per fem barn. Inte heller i
enskilda grupper bör  det  vara lägre personaltäthet
än så.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår
motionsyrkandena. Utskottets uppfattning är dock,  i
likhet  med  tidigare  uttalanden, att det är mycket
viktigt  med  en  hög kvalitet  inom  förskola,  och
eventuella tecken på bristande kvalitet måste därför
tas på allvar.

Under  1990-talet   skedde   stora  besparingar  i
förskolan.   Det   vanligaste  sättet   att   minska
kostnaderna  var  genom   att  ta  in  fler  barn  i
grupperna  och  att  minska  personaltätheten.   Den
utvecklingen har upphört på de flesta håll. I dag är
den  indexerade  kostnaden  per  heltidsbarn ungefär
lika stor som den var år 1991. Gruppstorlekarna  har
stabiliserats  men på en nivå som är betydligt högre
än den som rådde i början av 1990-talet.
Skolverket har  nyligen  för andra gången gjort en
kartläggning av gruppstorlekar i förskolan. Tidigare
kartläggningar  visade  endast   ett   genomsnitt  i
kommunen men i de två senaste är det möjligt  att se
variation    i    gruppstorlek   mellan   förskolor.
Resultaten visar att  några  förändringar egentligen
inte skett under det senaste året.  Våren  2002  var
den  genomsnittliga gruppstorleken 17,4 barn jämfört
med 17,5  året  innan.  Inte  heller spridningen har
förändrats  mellan åren. Hälften  av  grupperna  har
mellan 15 och  20  barn.  Kartläggningen visar också
att    ungefär   25   %   av   alla   grupper    var
småbarnsgrupper,  dvs. grupper med barn i åldern 03
år. Majoriteten av  dessa  grupper  har en storlek i
intervallet 1216 barn.
Antalet barn per årsarbetare i förskolan  har ökat
kraftigt  sedan början av 1990-talet men även  denna
ökning har  stannat  av de senaste åren. År 2002 var
antalet barn 5,4 per årsarbetare, vilket är detsamma
som året dessförinnan.  Spridningen är dock stor men
i majoriteten av kommunerna  är  variationen  mellan
4,6 och 6,0 barn per årsarbetare.
Kvaliteten  i  förskolan  har  av regeringen lyfts
fram  som ett prioriterat område de  kommande  åren.
Under  mandatperioden   har   aviserats  ytterligare
insatser   för   att  stärka  förskolans   kvalitet.
Utskottet  erinrar   om   den   överenskommelse  som
föreligger mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet som innebär att  mer personal skall
anställas  i förskolorna. Med 6 000  fler  anställda
kan antalet barn per anställd minska från 5,4 till 5
barn.  Utskottet   anser   också   att   de   lokala
förutsättningarna måste styra organisationen. Det är
de  ansvariga  för  och  i verksamheten som bäst kan
bedöma vilken organisation  som  är den lämpligaste.
Likaså   är   det   på  lokal  nivå  som  behov   av
förändringar och justeringar  av organisationen bäst
uppmärksammas. Barn är olika och  har  olika  behov,
behov som dessutom varierar och förändras över  tid.
Det  är  kommunernas ansvar att organisera och driva
förskolan så att målen i läroplanen kan nås. I detta
ansvar  måste   det   ingå  ett  betydande  mått  av
flexibilitet i sättet att  organisera  verksamheten.
Kvalitetskraven  för verksamheten återfinns  i  2  a
kap. 3 § skollagen,  där  personalens  betydelse för
verksamheten,  vikten av lämplig sammansättning  och
storlek   för  barngrupper   liksom   ändamålsenliga
lokaler lyfts fram.
Det finns  betydande kunskap om vilka faktorer som
är   viktiga  att   beakta   vid   organisering   av
förskoleverksamhet,  t.ex.  för  de yngsta barnen. I
den fördjupade studie av barngruppernas  storlek och
personaltäthet    Skolverket    nyligen    redovisat
återfinns   en   översikt  över  den  forskning  som
undersöker effekter av dessa faktorer. Dessutom görs
det  i  studien  en genomgång  av  gruppstorlekar  i
verksamheterna liksom  en  redovisning  av ett antal
fallstudier  som  belyser  hur  och på vilka  nivåer
beslut  om  organisation  av  verksamheten   fattas.
Redovisningen   är   omfattande   och  endast  några
slutsatser  skall  nämnas.  Skolverket   menar   att
förutsättningarna  för  en  bra verksamhet försämras
med  större grupper och föreslår  att  kommunerna  i
sina  kvalitetsredovisningar  för  in  uppgifter  om
barngruppernas storlek och personaltäthet kombinerat
med en  konsekvensanalys.  Vidare  anser  verket att
personalens  inflytande måste stärkas i diskussionen
om  gruppstorlek   och  personaltäthet  och  att  de
kommunala  beslutsfattarna   måste   lyssna   på  de
professionellas argument för att kunna göra medvetna
ställningstaganden  i  förhållande  till  målen  för
verksamheten.
Regeringen har aviserat att Skolverket skall få  i
uppdrag  att  utfärda  allmänna  råd  när det gäller
kvalitet  i  förskolan. Utbildningsministern  har  i
samband med att  de  nya  skolmyndigheterna startade
den   1   mars   2003   angett   att    kravet    på
kvalitetsredovisning    skall    gälla    även   för
förskoleverksamheten.    Skolverket    arbetar   för
närvarande      med      en      utvärdering      av
kvalitetsutvecklingen  i  förskolan, där läroplanens
betydelse  skall  belysas.  Skolverket  har  nyligen
redovisat  en  första  uppföljning  av  effekter  av
införandet av maxtaxa m.m.  inom  barnomsorgen.  Ett
antal  ytterligare  studier  kommer  successivt  att
genomföras av reformens olika delar. Utskottet utgår
ifrån   att   regeringen   återkommer  i  frågan  om
kvaliteten i förskolan.

Kvalitetsuppföljning och tillsyn


Motioner

Folkpartiet föreslår i motion  2002/03:Ub509 yrkande
7  att  förskolor skall bli skyldiga  att  lämna  in
kvalitetsredovisningar   till   Skolverket.   Kravet
motiveras  med att kvaliteten därigenom skulle höjas
i förskolornas  verksamhet.  I  motion 2002/03:Ub435
(s) påpekas att det behövs ytterligare  insatser för
att  stärka  kvaliteten  i  förskolan.  Motionärerna
anser  bl.a.  att satsning på bidrag till kommunerna
för  att  öka  antalet   anställda   bör  ske  under
mandatperioden.   Utvecklingen   på  förskoleområdet
måste  följas,  och  likaså måste effekterna  av  en
resursförstärkning utvärderas.

I Kristdemokraternas  motion 2002/03:Ub415 yrkande
8 föreslås att Skolverket  skall  ha  tillsynsansvar
även för fristående förskolor, liksom verket  i  dag
har  ansvar  för  förskolor  och  förskoleklasser  i
kommunal  regi  samt  förskoleklasser  i  fristående
skolor.  Motionärerna menar att dagens ordning,  där
kommunen har  tillsynsansvaret,  är problematisk. En
förändring i enlighet med förslaget  bör ske för att
garantera  likvärdighet oberoende av driftsform  och
för att det  i dag föreligger en konkurrenssituation
mellan   kommun    och   fristående   anordnare   av
förskoleverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Enligt   Skolverkets   senaste   uppföljning    av
kvalitetsredovisningar  är  det vanligt att kommuner
redovisar  resultat  för förskoleverksamheten  trots
att  denna  inte  omfattas  av  gällande  förordning
(1997:702). Av 279 upprättade kvalitetsredovisningar
för år 2001 ingår resultat från förskoleverksamhet i
210  redovisningar.  Som  redan  har  nämnts  kommer
förskoleverksamheten  fortsättningsvis  att  ingå  i
kommunernas        ansvar        att        upprätta
kvalitetsredovisningar. Genom gemensamma, jämförbara
mått skall kvalitetsredovisningarna fungera som  ett
centralt  verktyg  för  diskussionen  om  kvalitet i
verksamheten. Ansvarig minister för förskolan  har i
en  interpellationsdebatt  i  november månad år 2002
pekat ut kvalitetsfrågorna som  de  viktigaste  inom
förskoleverksamheten under innevarande mandatperiod.
Förutom  barngruppernas  storlek, personaltäthet och
kvalitetssäkring    kommer    implementeringen    av
läroplanen   samt   utvecklingsarbete    inom    den
mångkulturella förskolan att stå i fokus.
Skolverket   arbetar,  som  nämnts  tidigare,  för
närvarande med en  utvärdering  av förskolan. Syftet
är att ge en lägesbeskrivning av förskolans kvalitet
och     belysa     läroplanens     betydelse     för
kvalitetsutvecklingen. I den uppföljning av maxtaxan
m.m. som Skolverket presenterade i mars  2003 har en
uppföljning  gjorts  av  det  till maxtaxan kopplade
bidraget  för  kvalitetssäkrande  åtgärder  som  kan
användas dels till personalförstärkningar, dels till
kompetenshöjande  åtgärder.  Till  största delen har
bidraget  använts  till  personalförstärkning   inom
förskoleverksamheten.  Av  den  del  som har använts
till kompetensutveckling har merparten också riktats
till denna verksamhet.
När  det gäller fristående verksamhet  gäller  att
det för  att  yrkesmässigt  få  bedriva  en  enskild
förskola  behövs  tillstånd  enligt  2  a  kap. 13 §
skollagen.  Det  är  i dag kommunen där verksamheten
skall   bedrivas  som  beviljar   detta   tillstånd.
Tillstånd beviljas om verksamheten uppfyller krav på
god kvalitet och säkerhet. Kommunen kan men  behöver
inte  lämna  bidrag  till den enskilda verksamheten.
Kommunen har sedan tillsyn över verksamheten och har
rätt att inspektera, inhämta upplysningar och ta del
av handlingar som behövs för tillsynen. Kommunen kan
återkalla    tillståndet     om    det    föreligger
missförhållanden och om kommunens  föreläggande inte
följs.   Kommunens  beslut  om  tillstånd   och   om
föreläggande  eller  återkallande  av  tillstånd kan
överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Utskottet  konstaterar att Skollagskommittén  (SOU
2002:121) föreslår  att  beslut som tidigare fattats
av kommunen även i fortsättningen  skall  fattas  av
kommunen. Prövningen föreslås dock ske på samma sätt
som i fråga om de beslut Skolverket fattar. Huvudman
som uppfyller villkoren för godkännande skulle, till
skillnad  från i dag, få rätt till bidrag. Kommittén
menar att det  är  rimligt  att  den  myndighet  som
prövar  godkännande  och  rätt till bidrag också har
tillsyn och kan återkalla godkännandet vid behov och
föreslår  därför  att  kommunen  får  detta  ansvar.
Enligt kommittén har det ingen principiell betydelse
att  kommunen och inte Skolverket  är  besluts-  och
tillsynsmyndighet.  Det är praktiska skäl som ligger
till  grund  för  kommitténs   förslag.   Skolverket
föreslås  ha tillsyn över hur kommunerna utövar  sin
tillsyn.
Enligt  utskottet  bör  regeringens  beredning  av
Skollagskommitténs förslag avvaktas. Från den 1 mars
ingår  det  i   Skolverkets  instruktion  att  utöva
tillsyn   över   hur    kommunerna    fullgör   sitt
tillsynsansvar i fråga om verksamhet som avses i 2 a
kap. 13 § skollagen.

Arbetsmiljölagen m.m.


Motioner

Förskolebarn är i dag de enda som befinner sig på en
arbetsplats  och  inte omfattas av arbetsmiljölagen,
påpekar  Kristdemokraterna  i  motion  2002/03:Ub415
yrkande 12.  Barnens arbetsmiljö måste tas på större
allvar. Förutom buller på grund av för stora grupper
behöver  andra   frågor   om  barnens  säkerhet  och
lekmiljö uppmärksammas. Enligt Kristdemokraterna bör
den   aviserade  utredningen  om   arbetsmiljölagens
tillämpning  i  skolan  även  omfatta  förskolan och
förskolebarnen.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
motionen.  Det  kan  konstateras  att regeringen har
aviserat    att   en   översyn   skall   göras    av
arbetsmiljölagen  ur  ett  barn- och elevperspektiv.
Vidare har Skollagskommittén  behandlat  frågan  och
anser bl.a. att det är önskvärt och rimligt att barn
i  förskolan  omfattas  av  samma  skydd  som barn i
skolan. Kommittén menar att de förändringar  som kan
föranledas  av  ett utvidgat utbildningsbegrepp  bör
behandlas inom ramen  för den aviserade översynen av
lagen.  Enligt  utskottets   mening   bör   kommande
översynsarbete  och  regeringens beredning av frågan
avvaktas. Utskottet förutsätter  dock att kommunerna
på lämpligt sätt uppmärksammar vikten  av en god och
säker miljö för förskolebarnen.
I    motion    2002/03:Ub415    yrkande    2   tar
Kristdemokraterna  upp  lekens  betydelse  för barns
utveckling.  Förskolan beskrivs ofta som det  första
steget    i    det    livslånga     lärandet     men
Kristdemokraterna  anser  att detta börjar redan vid
födseln och fortsätter oavbrutet  oavsett  om barnet
går  i  förskola  eller  ej.   Risken med de utökade
pedagogiska kraven är att de små  barnens  behov  av
fri lek och omsorg får stå tillbaka.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
motionen.  I  förskolans  läroplan anges tydligt att
leken är viktig för barns utveckling och lärande och
att verksamheten i förskolan  skall  präglas  av ett
medvetet  bruk  av leken för att främja detta. Genom
lek och lustfyllt  lärande  stimuleras  t.ex.  barns
fantasi, inlevelse och kommunikation. I den skapande
och gestaltande leken kan barn uttrycka och bearbeta
upplevelser,    känslor    och   erfarenheter.   För
verksamheten   i  familjedaghemmen   är   läroplanen
vägledande  om  än   inte  bindande.  I  Skolverkets
allmänna råd uttrycks  bl.a.  att  verksamheten  bör
vara  rolig  och stimulerande och ta vara på barnens
nyfikenhet,  lust  att  lära,  att  leka  och  skapa
själva. Även i de allmänna råden för öppna förskolan
understryks lekens  betydelse  för barns utveckling.
Utskottet har noterat att Skolverket  har  fokuserat
temat lek och lärande inom ramen för sitt stöd  till
forskning inom barnomsorgen.
I  motion  2002/03:Ub462 (mp) yrkande 3 diskuteras
behovet av metodöverföring och kompetenshöjning inom
förskolepedagogiken    på   temat   konfliktlösning.
Motionärerna menar att ett brett pedagogiskt arbete,
t.ex.  via  ett  pedagogiskt   centrum,    kan  vara
framgångsrikt i detta avseende.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
motionen.   Det  är  i  första  hand  en  fråga  för
lärarutbildningen  respektive för arbetsgivaren inom
vilka områden och i vilka former kompetensutveckling
behövs för personalen i förskoleverksamheten.

Tillgänglighet och finansiering


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå  motionsyrkanden om taxe-
och  avgiftsfrågor  samt   om  barnomsorg  på
obekväm   tid.   Utskottet   hänvisar    till
ansvarsfördelningen  mellan  stat och kommun,
gällande        bestämmelser,        tidigare
ställningstagande        samt        pågående
beredningsarbete.
Jämför reservationerna 12 (kd), 13 (c) och 14
(fp).

Motioner

Kristdemokraterna   anser   i  motion  2002/03:Sf380
yrkande  23  att  den som utnyttjar  den  offentligt
finansierade barnomsorgen i mindre utsträckning inte
bör betala lika mycket  som  den  som  nyttjar den i
större  utsträckning.  Av  detta skäl bör kommunerna
åläggas att utforma och införa  deltidstaxa  i minst
tre     nivåer     under     nuvarande    tak    för
barnomsorgsavgifterna   (maxtaxan).   Centerpartiets
inställning i motion 2002/03:So250 yrkande 15 är att
taxans   konstruktion   bör   stimulera   till   ett
minimerande  av  barnens vistelsetid  på  dagis  och
dessutom ekonomiskt  bidra till föräldrars möjlighet
att tillbringa mer tid med sina barn. Överläggningar
måste   därför  tas  upp  med   kommunerna   om   en
tidsrelaterad taxekonstruktion.

Folkpartiet  är  i  motion 2002/03:Ub509 yrkande 8
positivt till att den allmänna förskolan införts för
fyra- och femåringar men vill att även treåringar på
sikt  skall  omfattas, dvs.  att  även  treåringarna
skall  få  gå  tre  timmar  om  dagen  avgiftsfritt.
Motionärerna i motion  2002/03:Ub445  (s) hävdar att
de  barn  som  klarar  sig bäst i skolan är  de  som
startat i tidig ålder i förskolan. Av detta skäl bör
avgiftsreformerna fortsätta  och  hela  förskolan på
sikt bli avgiftsfri.
Om barnomsorgen skall vara till för alla borde det
finnas   möjlighet   för   alla,  även  kvälls-  och
helgarbetande  föräldrar,  att  erhålla  barnomsorg,
enligt    motionärernas   uppfattning    i    motion
2002/03:Ub540 (s). I dag skall kommunerna lösa detta
på  lämpligt   sätt  men  fortfarande  diskrimineras
småbarnsföräldrar  med  obekväma arbetstider. Därför
bör regeringen ta initiativ  till en uppföljning och
analys av hur behovet av barnomsorg  på  obekväm tid
skall tillgodoses.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Maxtaxans konstruktion  innebär  att alla kommuner
har  en  inkomstrelaterad taxa. Om ett  hushåll  har
högre inkomster  än  38  000 kr per månad gäller den
högsta   avgiften   förordningen    tillåter.   Även
syskonrabatt har normerats i maxtaxans konstruktion.
Inom maxtaxans ramar kan kommunerna bedriva  en egen
avgiftspolitik,    t.ex.   bestämmelser   om   antal
betalmånader,     avgiftsreduktion     vid     barns
sjukfrånvaro  eller   tidsrelaterade   avgifter.   I
Skolverkets uppföljning av maxtaxereformen märks att
en majoritet av kommunerna, 193 av 287 aktuella, har
en   sådan   egen   avgiftspolitik.  En  övervägande
majoritet har ett system med en avgiftsfri månad per
år  medan det i ungefär  hälften  av  kommunerna  är
möjligt att få avgiften reducerad vid barns sjukdom.
Under  1990-talet  ökade  bruket  av  tidsrelaterade
avgifter med ett flertal tidsintervall  i förskolan.
Detta  ansågs av t.ex. dåvarande tillsynsmyndigheten
Socialstyrelsen   försvåra   möjligheterna  till  en
fungerande gruppverksamhet eftersom  barnens närvaro
blev  splittrad.  Ett  syfte  med maxtaxan  var  att
begränsa    avgifternas   koppling   till    barnens
närvarotider.  Enligt  Skolverkets  uppföljning  har
också  flertalet  kommuner  gått  tillbaka  till ett
avgiftssystem utan tidsrelatering. Drygt hälften  av
kommunerna  har ett avgiftssystem utan tidsintervall
i   förskolan   medan    en    fjärdedel   har   två
tidsintervall, dvs. hel- och deltidstaxa.  Knappt 50
kommuner   har  tre  tidsintervall  medan  drygt  20
kommuner har  fyra  eller fler tidsintervall. Bilden
är densamma för fritidshemmen.
Barn till arbetslösa  och  föräldralediga  har  nu
rätt  till  förskoleverksamhet i minst tre timmar om
dagen eller 15  timmar  i veckan. Denna rätt är dock
inte  kopplad  till  någon  reglering  av  avgiftens
storlek.   I   170   kommuner   gäller   trots   det
avgiftssänkning  för  dessa  barn, vanligtvis  genom
tidsrelaterade avgiftssystem. I de övriga kommunerna
reduceras inte avgifterna. Ett mindre antal kommuner
erbjuder  dessa barn mer förskoleverksamhet  än  den
lagstadgade.   I  ca  100  kommuner  får  arbetslösa
respektive  föräldralediga  föräldrar  betala  samma
avgift för sitt  barn  med 15 timmars närvarotid som
föräldrar  med ett heltidsbarn,  enligt  Skolverkets
uppföljning.   Till  detta  skall  dock  läggas  att
eftersom  maxtaxan   är   inkomstrelaterad   i   sin
konstruktion  blir  avgiften  i  de flesta fall ändå
lägre för barn till arbetslösa eller föräldralediga.
Skolverkets  uppföljning  visar också  att  reformen
medfört avsevärt minskade skillnader  i  avgift  för
olika   familjer   mellan  kommunerna,  jämfört  med
situationen  vid  tidpunkten   för   införandet   av
maxtaxereformen.
Skolverket  anger  att  kostnader och intäkter för
förskoleverksamhet  och  skolbarnsomsorg   för  2002
kommer   att   analyseras  i  jämförelse  med  2001.
Förändringarna   kommer  att  sättas i relation till
hur mycket respektive kommun har fått i statsbidrag.
Skolverket kommer dessutom under  de  närmaste  åren
att,  i  samverkan med andra utredningsorgan, belysa
de samlade  ekonomiska effekterna för kommunerna med
anledning av bl.a. maxtaxereformen.
Utskottet anser att det är positivt med den totalt
lägre avgiftsnivån för barnfamiljer som maxtaxan har
medfört    och    den     förbättrade     ekonomiska
levnadsstandard  detta  har bidragit till. Trots  de
variationer  i avgifter som  fortfarande  finns  har
också  reformen   bidragit   till  en  utjämning  av
avgifter  mellan  kommuner,  och   därmed   en  ökad
likställighet    mellan   familjer   som   utnyttjar
förskoleverksamhet.
Utskottet  är  positivt  till  införandet  av  den
allmänna förskolan  för  fyra- och femåringar. I och
med detta närmar sig också förskolan den princip som
gäller för skolan, en avgiftsfri  verksamhet  som är
tillgänglig   och  likvärdig  för  alla.  Riksdagens
beslut om allmän  förskola innebar att kommunerna är
skyldiga  att  anordna  verksamhet  motsvarande  525
timmar om året för  barn  i  dessa åldrar. Det finns
inte något som hindrar att kommunerna  utökar  denna
tid.  Syftet  med  de senaste årens reformarbete har
varit att göra förskolan  tillgänglig  för alla barn
från tidig ålder. Utskottet konstaterar  vidare  att
Skollagskommittén   (SOU   2002:121)   föreslår  att
kommunerna  skall  bli  skyldiga  att  erbjuda  barn
fr.o.m.  ett års ålder förskola, om barnet  har  ett
eget behov  eller om barnet behöver plats därför att
vårdnadshavarna  förvärvsarbetar,  studerar eller av
någon  annan anledning inte kan ta hand  om  barnet.
Förslaget  att  skyldigheten  skall  gälla  plats  i
förskola  och inte i någon annan verksamhet, innebär
en ändring  jämfört  med i dag och kan också medföra
ekonomiska konsekvenser.  Därför  föreslås  att  det
under  en femårig övergångsperiod skall vara möjligt
för en kommun  att  erbjuda plats i familjedaghem om
det skulle medföra betydande  organisatoriska  eller
ekonomiska  svårigheter  för  kommunen  att  erbjuda
plats  i  förskola. Om vårdnadshavarna hellre önskar
familjedaghem  för sitt barn skall detta tillgodoses
om  det  inte  finns   praktiska   hinder  för  det.
Kommittén har också övervägt förslag  om  att införa
en generell skyldighet för kommunen att erbjuda alla
barn    från    ett    års    ålder   förskola.   En
kostnadsberäkning  för  detta  redovisas  men  något
sådant  förslag  lämnas  inte. Utskottet  menar  att
regeringens beredning av förslagen bör avvaktas.
Skollagskommittén har också  behandlat  frågan  om
omsorg  på obekväm arbetstid. Kommittén föreslår att
minimikravet  för  kommunerna skall vara att erbjuda
förskola    under    dagtid     måndagfredag.     I
författningskommentaren   anges  att  med  uttrycket
dagtid avses ordinarie arbetstid.  Vad detta innebär
får  dock avgöras utifrån den aktuella  situationen,
vilka  förhållanden som gäller på orten osv., enligt
kommittén,  som  också  menar  att  förslaget om tid
skall ses mot bakgrund av att förskolan  blir en del
i  utbildningssystemet.  Om  vårdnadshavare  behöver
omsorg  utanför  ordinarie  arbetstid  kan  kommunen
erbjuda detta. Detta är dock en frivillig verksamhet
för  kommunen  där  kommunen  prövar  behovet  i det
enskilda  fallet  och  utformar  verksamheten  efter
lokala   förhållanden  och  förutsättningar.  Enligt
kommittén  innebär  inte  detta  någon  förändring i
förhållande  till  vad  som  kommit  till uttryck  i
förarbetena till nuvarande lagstiftning. Att föreslå
en skyldighet för kommunerna att ordna  sådan omsorg
skulle medföra ökade kostnader, och var inte möjligt
inom kommitténs uppdrag.
Skolverket  har  nyligen  redovisat  en studie  på
nationell   nivå   av  barnomsorg  på  s.k.  obekväm
arbetstid. Studien visar  att  150 kommuner i landet
ordnar  omsorg  till  barn  som  har  föräldrar  som
arbetar   på  kvällar,  nätter  eller  helger.   Den
vanligaste  formen  är nattöppna förskolor, men även
familjedaghem och omsorg i hemmet förekommer. Enligt
undersökningen  har  ca   3 000  barn,  varav  1 700
förskolebarn,   plats   i   nattomsorg.   Skolverket
uppskattar att behovet av nya  platser är ca 300400
platser.  Av  de  140  kommuner  som  inte  anordnar
barnomsorg  anger  104  att  det  inte  finns  någon
efterfrågan.  Resterande uppger andra  skäl,  oftast
att kommunen har  fattat ett beslut att inte erbjuda
nattomsorg. Regeringen  har uttalat sig i frågan och
menat att det i ett modernt  samhälle  skall  gå att
kombinera  föräldraskap och förvärvsarbete. Av detta
skäl är det viktigt att kommunerna ger möjlighet för
föräldrar att få trygg omsorg för sina barn, även om
föräldrarnas   arbetstider  är  förlagda  till  sena
kvällar, helger eller nattetid.
Utskottet har  tidigare  behandlat  en  motion med
begäran  om tillkännagivande om rätt till barnomsorg
för barn med  föräldrar  som  har obekväm arbetstid.
Yrkandet avstyrktes med motiveringen  att  behov  av
ytterligare     reglering     inte    fanns    (bet.
2000/01:UbU5).  Även  i  frågan  om   barnomsorg  på
obekväm   arbetstid  bör  pågående  beredningsarbete
avvaktas enligt utskottet.

Öppna förskolan och familjedaghem


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  avslå  motionsyrkanden  om den
öppna    förskolan    och   familjedaghemmen.
Utskottet     hänvisar     till      gällande
ansvarsfördelning  mellan  stat  och  kommun,
tidigare uttalande samt pågående och kommande
utrednings- och beredningsarbete.
Jämför  reservationerna  15 (kd), 16 (m,  fp,
kd, c), 17 (fp) och 18 (kd).

Den öppna förskolans utveckling


Motioner

Kristdemokraterna tar upp  den öppna förskolan i ett
flertal motioner. I motion 2002/03:Sf380  yrkande 26
påtalas   vikten  av  att  arbetet  inom  den  öppna
förskolan tillvaratas  och  utvecklas.  Denna typ av
förskola  är många gånger en stor tillgång  för  den
ensamstående  föräldern  då  den  ger  möjlighet att
bygga   upp   ett   nätverk  påpekas  det  i  motion
2002/03:Sf379 yrkande  4.  Situationen för den öppna
förskolan  måste  bevakas  i  samband  med  att  den
allmänna  förskolan  införs. Motionärerna  i  motion
2002/03:Ub415 yrkande  10  hävdar  att  när alltfler
föräldrar    sätter    sina    barn    i   förskolan
rationaliserar kommunerna bort de öppna förskolorna.
Detta trots att det är en verksamhet som spelar stor
roll  för  hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare
med barn. Det  innebär  också  att det enda stöd som
det offentliga ger till de hemmavarande  föräldrarna
försvinner.  I  stället borde verksamheten utvecklas
och fler öppna förskolor öppnas. Kommunerna måste se
till  att  det  finns  utbildade  förskollärare  som
ansvarar   för   verksamheten.   Dessa   kan   sedan
tillsammans   med   dagbarnvårdarna   utveckla   ett
pedagogiskt alternativ till förskolornas verksamhet,
menar Kristdemokraterna  (yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Förutom att kommuner anordnar verksamhet  i  öppna
förskolor för hemmavarande föräldrar med barn liksom
för  dagbarnvårdare  med  barn så är det vanligt att
kyrkliga samfund anordnar olika  öppna verksamheter.
Många     kommuner    har    också    öppnat    s.k.
familjecentraler  där fler verksamheter riktade till
barnfamiljer är samordnade.
Enligt Skolverkets allmänna råd för öppen förskola
bör  barn i förskoleåldern  som  inte  har  plats  i
förskola  ha tillgång till öppen förskola. I dag har
förskolans tillgänglighet väsentligt förbättrats och
alltfler barn  är  inskrivna  i förskolan. Utskottet
har  tidigare uttalat (bet. 2001/02:UbU10)  att  den
öppna  förskolan  är  ett  viktigt  komplement  inom
förskoleverksamheten     och     att     den    även
fortsättningsvis bör utvecklas efter lokala behov. I
de allmänna råden för den öppna förskolan  anges att
kommunen  regelbundet  bör inventera behovet utifrån
bl.a.  föräldrarnas  önskemål.   Likaså  understryks
vikten   av   en   kontinuerlig   uppföljning    och
utvärdering av verksamheten.
Skollagskommittén föreslår att en kommun liksom  i
dag  skall  kunna  anordna pedagogisk verksamhet och
omsorg  i  form  av  öppen   förskola   (och   öppen
fritidsverksamhet).  Dessutom  sägs  att för dem som
skall    anställas    i   sådan   verksamhet   skall
bestämmelser om registerkontroll  tillämpas.  Vidare
anges att den öppna verksamhetens lokaler skall vara
ändamålsenliga. Kommittén utgår vidare från att  det
även fortsättningsvis kommer att finnas allmänna råd
för   verksamheten.   Kommitténs   förslag   är  för
närvarande på remiss.

Familjedaghemmens utveckling


Motioner

Frågan om familjedaghemmens utveckling tas upp
i ett par motioner. Folkpartiet anser i motion
2002/03:Ub509 yrkande 11 att familjedaghemmens
överlevnad måste säkras. Det finns barn som av
olika skäl vill eller t.o.m. måste gå i
familjedaghem, så det är viktigt att modellen
med allmän förskola inte slår ut
familjedaghemmen. Motionärerna föreslår också
att dagbarnvårdarna i familjedaghemmen skall
kunna få pedagogisk handledning av ambulerande
förskollärare. På så sätt skulle barn i
familjedaghem också kunna ingå i den allmänna
förskolan (yrkande 10). Kristdemokraterna vill
i motion 2002/03:Ub415 yrkande 9 fortsätta att
satsa på familjedaghemmen som ett alternativ
till förskolan. Likvärdiga villkor måste skapas
så att föräldrar själva kan välja
barnomsorgsform utan att bli styrda av
ekonomiska argument. Av detta skäl är det
viktigt att familjedaghemmen får ingå i den
allmänna förskolan och därmed får del av samma
avgiftsreducering.

Utskottets ställningstagande

Andelen  barn  i  åldern  15 år som är inskrivna  i
familjedaghem har minskat kontinuerligt sedan slutet
av 1980-talet. Andelen inskrivna  15-åringar totalt
i förskola och familjedaghem uppgår  till 80 %, 72 %
i  förskola  och  8  %  i  familjedaghem. Skolverket
följer upp efterfrågan genom  att  i föräldraenkäter
fråga  hur barns omsorg är ordnad, om  föräldrar  är
nöjda med  den  omsorgsform  deras  barn  har osv. I
stort  sett  har  barn  med  förvärvsarbetande eller
studerande  föräldrar  plats i förskoleverksamhet  i
den  utsträckning som föräldrarna  vill.  Arbetslösa
eller    föräldralediga    efterfrågar    i   större
utsträckning  plats.  En fullständig redovisning  av
2002 års föräldraenkät  kommer  att  ske i slutet av
2003 med bl.a. uppgifter om föräldrars  önskemål  om
omsorgsform. Uppgifterna från den föregående enkäten
år  1999  visar  att  90 % av föräldrarna, vars barn
hade plats i förskola eller familjedaghem, var nöjda
med den omsorgsform de  hade  för  sina barn. Av dem
som  vill  byta  omsorgsform  var det vanligare  med
önskemål   att   byta   till   förskola    än   till
familjedaghem.  Av  dem  som  inte  hade men önskade
plats ville det stora flertalet ha en  plats framför
allt i förskolan.

Enligt  utskottet är familjedaghemmen ett  viktigt
alternativ inom barnomsorgen. Förskolans läroplan är
vägledande för verksamheten och kan, tillsammans med
de allmänna  råden  som Skolverket utfärdat, fungera
som    ett   medel   i   kvalitetsutvecklingen    av
familjedaghemmen.    Utskottet    förutsätter    att
kommunerna   i   sin   planering,   uppföljning  och
utvärdering   av   barnomsorgsverksamheten   beaktar
familjedaghemmens särskilda  roll.  Utskottet  menar
att  i detta ingår att efterhöra föräldrars önskemål
om barnomsorgsform. I Skolverkets uppföljningsansvar
för de  senaste  årens barnomsorgsreformer ingår att
följa upp även införandet av den allmänna förskolan,
både kvantitativt  och  kvalitativt. Utskottet utgår
från att effekter för familjedaghemmens  del  kommer
att belysas inom ramen för uppföljningen.
Enligt  Skollagskommitténs  förslag skall kommunen
sträva  efter  att, om vårdnadshavarna  önskar  det,
erbjuda  ett  barn   familjedaghem   i  stället  för
förskola.  Uppgiften  för  familjedaghemmen  är  att
stimulera   barns  utveckling  och   lärande   genom
pedagogisk verksamhet och omsorg. Verksamheten skall
utgå    från   varje    barns    speciella    behov.
Bestämmelserna     för     verksamheten     föreslås
kompletteras  med  motsvarande  dagens allmänna  råd
från Skolverket. Regeringens beredning  av förslagen
bör avvaktas.

Förskola


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motionsyrkanden som rör
förskolans   läroplan,    samverkan    mellan
förskola  och  föräldrar,  språkförskolor och
modersmålsstöd.  Utskottet  anger  som  grund
tidigare      ställningstagande,     gällande
bestämmelser samt pågående beredningsarbete.
Jämför reservationerna  19  (kd), 20 (fp), 21
(fp, kd) och 22 (fp).

Läroplan


Motioner

Kristdemokraterna   anser  i  motion   2002/03:Ub417
yrkande 1 att det är  anmärkningsvärt  att  förskola
och grundskola i dag har olika etisk värdegrund  som
bas  för  sina respektive verksamheter. Motionärerna
menar att läroplanen  för  förskolan skall innehålla
samma  text  om värdegrunden  som  läroplanerna  för
skolan.  Ett  skäl till att skriva in värdegrunden i
förskolans läroplan  är  att  värdegrundsarbetet bör
utvecklas  i förskolorna. Förskolan  skall  förmedla
samhällets grundläggande värden till  barnen och med
ett  aktivt  värdegrundsarbete   kan   mobbning  och
trakasserier högre upp i åldrarna förebyggas, enligt
Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub415 yrkande 7.

Folkpartiet   efterlyser  i  motion  2002/03:Ub509
yrkande  5  klart  uppställda   mål   i   förskolan.
Avsaknaden      av      sådana     mål     försvårar
resultatuppföljningen av  verksamheten.  De  mål som
saknas  i  dag  i  läroplanen  är  av typen mål att
uppnå, mål som skall uttrycka vad varje  barn skall
ha   uppnått   när   det  lämnar  förskolan.  Enligt
Folkpartiet är det också  en brist att målen för den
allmänna förskolan inte beskrivs  tydligt. Denna del
av förskolan bör ha en ännu mer planerad  verksamhet
än  övrig  förskoleverksamhet, och det borde  därför
finnas en särskild  beskrivning av verksamhetens mål
i läroplanen. I motion  2002/03:Ub446  föreslås  att
läroplanerna för förskola och grundskola skrivs ihop
till  en, för att därigenom visa att förskolan i dag
hör till utbildningssystemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Utskottet har  tidigare flera gånger behandlat och
avstyrkt motionsyrkanden  beträffande  utformning av
text  om  värdegrunden  i  förskolans  läroplan  och
jämförelsen   med   motsvarande   text   i   skolans
läroplaner  (bet.  2001/02:UbU10). Utskottet har  då
konstaterat att det  i  betänkandet om införandet av
en läroplan för förskolan  (SOU 1997:157) inte fanns
någon  hänvisning  till den etik  som  förvaltas  av
kristen tradition, något som inte heller mötte några
invändningar   under   remissbehandlingen   av   det
aktuella förslaget. Utskottet  anser  inte, i likhet
med  vad  som  anförts vid tidigare behandling,  att
riksdagen bör göra  något  uttalande  i  frågan.  Av
förskolans läroplan framgår tydligt att verksamheten
i    förskolan   skall   utgå   från   grundläggande
värderingar  om  demokrati  och  respekt  för  andra
människor.  Ett etiskt förhållningssätt skall prägla
verksamheten och förskolan har ett ansvar att sträva
efter att barnen  efter hand omfattar vårt samhälles
gemensamma  värderingar.   Utskottet  instämmer  med
motionären  i  fråga  om  vikten   av   ett   aktivt
värdegrundsarbete i tidig ålder och förutsätter  att
bl.a.  den  nybildade Skolutvecklingsmyndigheten vid
behov erbjuder  stöd  i  dessa frågor till förskolor
och kommuner.
Det kan konstateras att Skollagskommitténs förslag
till bestämmelser om övergripande  mål  i skollagens
första  kapitel omfattar även förskolan, i  och  med
den föreslagna utvidgningen av utbildningsbegreppet.
Vissa av målbestämmelserna har sin motsvarighet i nu
gällande  skollag.  Skollagskommittén  föreslår  att
formuleringar  som i dag endast finns i läroplanerna
även kommer till uttryck i skollagen. Ett exempel är
kravet på att utbildningen  skall  utgå  från  vissa
övergripande  perspektiv,  t.ex.  ett historiskt och
ett  etiskt  perspektiv.  Likaså  föreslås   att  de
centrala   värdena   i   vår  värdegrund  återges  i
lagtexten.  Skollagskommitténs   betänkande  är  för
närvarande på remiss.
Utskottet   har   också   tidigare  flera   gånger
behandlat yrkanden om målformuleringar  i förskolans
läroplan  (senast  i  bet.  2002/03:UbU3  och   bet.
2001/02:UbU10).   Som   framgår  av  läroplanen  för
förskolan  (Lpfö  98)  är  förskolans   uppdrag  att
erbjuda  barnen en verksamhet som skall vara  rolig,
trygg  och   lärorik   för  alla  barn  som  deltar.
Förskolan skall erbjuda  barnen  en  god  pedagogisk
verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en
helhet.  Till  skillnad mot i skolan skall inte  det
enskilda barnets  resultat utvärderas och inga betyg
eller  omdömen  skall   utfärdas.   Av   detta  skäl
innehåller förskolans läroplan endast mål av en typ,
nämligen mål att sträva mot för det enskilda barnets
utveckling  och lärande. Utskottet finner inte  skäl
att ändra de tidigare ställningstagandena.
Allmän förskola är en del av förskolans verksamhet
och ingen särskild  verksamhetsform.  Samma  krav på
pedagogiskt  innehåll  och  kvalitet  gäller som för
förskolan i övrigt. Begreppet allmän syftar  på  att
den  är  avgiftsfri och tillgänglig under 525 timmar
för  alla  barn   från   fyra  års  ålder.  I  prop.
1999/2000:129, Maxtaxa och allmän förskola m.m., som
låg  till  grund  för  beslutet   om   den  allmänna
förskolan, betonas att denna inte skall  ses som den
pedagogiska  delen av förskolan medan ambitionerna
sänks  i  övrig  förskola   när   det  gäller  barns
utveckling och lärande. Utskottet instämde  i  detta
(bet.   2000/01:UbU5)   likaså   i   att  förskolans
verksamhet  skall  planeras, genomföras,  utvärderas
och utvecklas i förhållande till de uppställda målen
i förskolans läroplan (Lpfö 98).
Frågan om gemensam läroplan för förskola och skola
hänger nära samman med  Skollagskommitténs  förslag.
Skollagskommittén  anger  att  t.ex. de övergripande
målen   för   utbildningen   som   nu   regleras   i
läroplanerna  inte  bör  tas  bort  ur dessa texter.
Undersökningar  visar att läroplanerna  är  dokument
som är väl kända  och  använda ute i verksamheterna.
Däremot  bör  det  anges i  läroplanerna  om  texten
överensstämmer  med  lagtexten.   Enligt  kommitténs
förslag    skall    också   all   utbildning    inom
skolväsendet, oavsett  om  huvudmannen  är offentlig
eller enskild, omfattas av en läroplan. I  september
2001 avlämnade en arbetsgrupp rapporten Samverkande
styrning   Om läroplanerna som styrinstrument  (Ds
2001:48). Rapporten har inte remitterats utan kommer
att tjäna som  underlag  vid ett framtida eventuellt
läroplansarbete,      enligt      uppgift       från
Utbildningsdepartementet.

Samverkan mellan förskola och föräldrar


Motioner

Vikten  av  stärkt  samverkan  mellan  förskola  och
föräldrar   framhålls   av   Folkpartiet   i  motion
2002/03:Ub509  yrkande  15.  Förskolans  arbete  med
barnen  måste  ske i nära samarbete med föräldrarna.
Eftersom  alla  familjer  är  olika  och  har  olika
traditioner  är  det   viktigt  att  personalen  har
utbildning  och  kunskap för  att  kunna  tolka  och
förmedla information.  Förskolan  måste  också  vara
tydlig  i  fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt
ömsesidiga  rättigheter  och  skyldigheter  för  att
möjliggöra reellt inflytande för barn och föräldrar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena. Enligt utskottet är samarbetet med
föräldrarna till barnen på  förskolan  en viktig del
av förskolepersonalens arbete. I förskolans läroplan
(Lpfö  98)  finns  riktlinjer  för  detta arbete.  I
läroplanen anges att föräldrarna skall  ha möjlighet
att  vara  med  och  påverka  verksamheten  och  att
förskolan  måste  vara  tydlig  i  fråga  om mål och
innehåll  för  verksamheten  för att möjliggöra  ett
inflytande för både barn och föräldrar.   Regeringen
behandlade i budgetpropositionen för 2003 behovet av
att generellt förbättra och utveckla barns,  elevers
och  föräldrars  inflytande i förskola och skola.  I
sammanhanget  kan  nämnas   den  kvalitetsgranskning
Skolverket  presenterade  i  november   2002   under
rubriken    Information    och    kommunikation   
nyckelfrågor  i  skola och barnomsorg  (rapport  nr
220). En iakttagelse  i  rapporten  är att föräldrar
till  barn  generellt sett är mycket nöjda  med  den
dagliga  kontakten   och   dialogen  med  förskolans
personal.


Språkförskolor och modersmålsstöd


Motioner

Folkpartiet vill i motion 2002/03:Ub509  yrkande  14
att  särskilda språkförskolor skall införas för barn
med utländsk  bakgrund.  Barn  med svenska som andra
språk har ofta sämre möjligheter  än andra att hinna
lära sig svenska före skolstarten.  I språkförskolor
skall man arbeta med språket så att barnen  får  det
stöd de behöver inför skolstarten. Förskolorna skall
vara  en  del  av  den allmänna förskolan och därmed
vara avgiftsfria.

I motion 2002/03:Ub325  (fp)  yrkande  4 krävs att
alla  barn  med annat modersmål än svenska skall  ha
rätt till modersmålsstöd  i  förskolan.  Det är inte
tillräckligt  med  rekommendationer  om  detta  till
kommunerna  utan  rättigheten  måste  lagstadgas.  I
motion  2002/03:Ub426  (s) refereras till  statistik
som visar att andelen barn  som får modersmålsstöd i
förskolan har minskat avsevärt  under de senaste tio
åren.  Motionären  anser  att  det  är  viktigt  att
förskolan faktiskt bidrar till att utveckla  barnets
modersmål, i enlighet med läroplanens formuleringar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Inom ramen för  den  s.k.  storstadssatsningen har
förskoleverksamhet   i   ett  antal   kommuner   och
stadsdelar  byggts  ut och utvecklats  med  statligt
stöd. Medel har bl.a.  använts till att erbjuda alla
barn  från  tre  år förskola  på  deltid,  ofta  med
språklig inriktning.  Språkförskolorna  har haft som
syfte  att  barn med annat modersmål än svenska  får
möjlighet både  att  utveckla  sin  svenska  och att
behålla och utveckla sitt modersmål.
Skolverket   avrapporterade   i   maj   2002   ett
regeringsuppdrag    om    modersmålsundervisning   i
förskola och skola i rapporten  Flera  språk  fler
möjligheter  samt  en särskild bilaga om förskolan:
Tre  decenniers modersmålsstöd  (dnr  01-01-2751).
Enligt  verket  har  stödet  minskat  kraftigt under
1990-talet,   trots  att  det  har  fått  en  stärkt
juridisk ställning  genom  införandet  av läroplanen
och dess skrivningar om modersmålet. Verkets rapport
med    förslag   till   förbättringar   bereds   för
närvarande.  Regeringen har uttalat att även svenska
som andraspråk behöver uppmärksammas i sammanhanget.
Regeringen  har   aviserat   uppdrag  till  den  nya
Skolutvecklingsmyndigheten om  åtgärder för att för-
bättra  utbildningsvillkoren i segregerade  områden.
Att stärka  modersmålsstödet  i  förskolan anges som
ett sådant exempel på åtgärd.
Skollagskommittén    har   föreslagit    att    en
bestämmelse  införs i skollagen  om  skyldighet  för
huvudmännen att  bidra  till  att barnen i förskolan
får möjlighet att utveckla sitt  modersmål  (och det
svenska   språket).  Bestämmelsen  motsvarar  enligt
kommittén  dagens   krav  i  läroplanen.  Kommitténs
betänkande är för närvarande på remiss.
Utskottet instämmer i att möjligheten för barn med
annat modersmål än svenska  att  utveckla  både  det
svenska   språket   och   sitt  modersmål  har  stor
betydelse för barnets utveckling  och  lärande i vid
bemärkelse.  Den  rådande  situationen  med  minskat
eller  obefintligt  stöd  är  dock uppmärksammad  av
regeringen  och  ärendet  bereds för  närvarande  på
olika sätt. Detta arbete bör därför avvaktas.


Reservationer



Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i reservationen.


1. Val mellan olika former av barnomsorg (punkt
1)  kd

2.
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Sf380 yrkandena 20 och 21.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar  att  det  är  angeläget att
alla har möjlighet att välja den barnomsorgsform som
passar  de  egna  förhållandena  bäst.  Barnens  och
familjernas  behov  kan växla över tiden och  därför
måste  samhällets  stöd   till   barnfamiljer   vara
organiserat så att det kan användas på ett flexibelt
sätt.   Jag  vill  skapa  ekonomiska  och  praktiska
förutsättningar  för  val  mellan olika och flexibla
barnomsorgsformer.  Kostnaden   för  den  som  själv
ordnar sin barnomsorg, i egen regi  eller  genom att
köpa  tjänsten  osubventionerad, blir i dag orimligt
stor.  Jag  anser  att   begreppet  barnomsorg  även
innefattar föräldrarnas omsorg i det egna hemmet.


3. Mångfald inom barnomsorgen (punkt 2)  m,
fp, kd, c, mp

4.
av Ulf Nilsson (fp), Gunilla  Carlsson  i  Tyresö
(m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna
Ibrisagic  (m),  Mikaela  Valtersson (mp), Tobias
Billström (m) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis motionerna

2002/03:Sf380 yrkande 24 och
2002/03:So514 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det  är  viktigt  med  mångfald  och
valfrihet  inom barnomsorgen. Det som passar den ena
familjen  passar   inte   den  andra.  Därför  skall
föräldrar  ha  rätt  att  fritt   välja  barnomsorg.
Barnomsorgen  måste  vara  väl  utbyggd,  med  olika
alternativ.  Vi  är  positiva  till  olika   sorters
barnomsorg  med  olika  inriktning, i såväl kommunal
som privat eller kooperativ  regi. Valfrihet innebär
också en möjlighet för dem som  vill  att  i  större
utsträckning  vara  hemma  med sina barn. Kommunerna
måste  kunna  erbjuda likvärdiga  villkor  för  alla
godkända barnomsorgs-  och förskoleverksamheter. Med
en   mångfald   av   barnomsorgsformer   kan   olika
verksamheter stimulera  varandra  och  bidra till en
utveckling av hela barnomsorgen.


5. Maxantal barn i förskolegrupper (punkt 4) 
fp

6.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkandena 6 och 12,
samt avslår motionerna
2002/03:Ub225 yrkande 2,
2002/03:Ub415 yrkande 5 och
2002/03:Sf380 yrkande 25.

Ställningstagande

Regeringens utformning  av  maxtaxan skapar problem.
Efterfrågan  ökar utan att kommunerna  har  resurser
att anställa fler  förskolelärare.  Med  allt större
barngrupper   sjunker   kvaliteten  i  verksamheten.
Folkpartiets förslag för  att åtgärda dessa negativa
följder av maxtaxan är att  maximalt tillåta 15 barn
i förskolegrupper för 03-åringar  och  maximalt  20
barn   i  grupper  för  äldre  barn.  En  ändring  i
skollagen  i  enlighet  med  detta krav måste göras.
Maxgränserna får inte bli de normala  storlekarna på
grupperna  utan  genomsnittet för riket skall  ligga
under  dessa  tal.  Staten   skall   svara  för  att
kommunerna  får  de resurser som är nödvändiga,  och
maxgrupperna skall införas successivt.


7. Maxantal barn i förskolegrupper (punkt 4) 
kd

8.
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub225 yrkande 2,
2002/03:Ub415 yrkande 5 och
2002/03:Sf380 yrkande 25
samt avslår motion
2002/03:509 yrkandena 6 och 12.

Ställningstagande

Jag  anser  att förskoleverksamheten måste utvecklas
så att en hög  och  jämn  kvalitet kan säkerställas.
Under  lång  tid  har resurserna  till  verksamheten
minskat i de allra  flesta  kommuner.  Införandet av
maxtaxa    har   också   lett   till   att   barnens
vistelsetider  i förskolan ökar och fler barn ställs
i kö till en plats.   Antalet  barn  är alldeles för
stort   i   vissa   barngrupper.  Verksamheten   har
försämrats och det krävs  många  olika  åtgärder för
att  komma  till rätta med den bristande kvaliteten.
Med  vår  barnomsorgspolitik   kommer   trycket   på
förskolan  att minska. Därigenom möjliggörs en högre
kvalitet genom  bl.a.  mindre  antal barn per grupp,
särskilt i småbarnsgrupperna. Att  minska gruppernas
storlek menar vi är den viktigaste åtgärden.  Dagens
stora  grupper  kan  få  mycket  negativ  effekt  på
barnens  utveckling.  Framför  allt  de  riktigt små
barnen  behöver  kontinuerlig, tät vuxenkontakt  för
att utvecklas positivt.  En  sådan  kontakt  är inte
möjlig i stora barngrupper.

Det   är   inte   acceptabelt   med  dagens  stora
förskolegrupper.  I  dag  finns  ingen   som   helst
reglering  på  området.  Det  är  inte  rimligt  att
lagstifta  om  absoluta  gränser  för barngruppernas
storlek. Skolverket bör däremot ges  i  uppdrag  att
utfärda  allmänna råd för barngruppernas storlek för
olika  åldersgrupper.   Utgångspunkten   för  sådana
riktlinjer   bör   vara   de  gränser  som  anges  i
Skolverkets forskningsöversikt  om  kvalitet:  1315
barn  för åldern 35 år och mindre grupper för yngre
barn och  barn  med  särskilda  behov. Utifrån dessa
allmänna  råd  från  Skolverket skall  varje  kommun
åläggas  att  i samråd med  personal  och  föräldrar
lägga fast en gräns för barngruppernas storlek i sin
kommun.

9. Rekommendationer om gruppstorlekar i
förskolan (punkt 5)  c

10.
av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub429 yrkande 1
samt avslår motion
2002/03:Ub225 yrkande 1 och
2002/03:Ub415 yrkande 4.

Ställningstagande

Besparingarna  inom förskoleverksamheten  har  varit
stora under 1990-talet.  Det  vanligaste  sättet att
spara har varit att ta in fler barn i grupperna  och
minska  personaltätheten.  Barngrupperna  är  i  dag
större  än  vad  som  rekommenderas  av  forskare  i
kvalitetshänseende.

Jag anser inte att riksdagen skall tala om hur stora
barngrupperna  skall  vara  utan  det viktiga är att
förskolans  verksamhet  måste kvalitetssäkras  genom
att barngrupperna dimensioneras utifrån både barnens
och   personalens  perspektiv.   Det   innebär   att
barngrupperna  inte  får  vara  större  än att varje
enskilt   barn   känner  trygghet  och  får  en  god
pedagogisk  verksamhet,   där  omsorg,  fostran  och
lärande  bildar  en helhet. Personalen  skall  också
känna   att   den   utför   sitt   arbete   på   ett
tillfredsställande sätt.  Likaså  är det viktigt att
identifiera barn med särskilda behov  för att tidigt
kunna ge det stöd som behövs.


11. Personaltäthet i förskolan (punkt 6)  fp

12.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 13.

Ställningstagande

Maxtaxans negativa effekter  visar  sig  genom  allt
större   barngrupper   i   förskolan.  Kvaliteten  i
verksamheten  sjunker  och barnens  behov  kan  inte
tillgodoses. Folkpartiet  anser att personaltätheten
i förskolan bör öka till i genomsnitt en personal på
fem  barn.  Personaltätheten   bör   inte  heller  i
enskilda grupper väsentligt understiga  denna  nivå.
Staten   skall  svara  för  att  kommunerna  får  de
resurser som är nödvändiga.


13. Kvalitetsuppföljning av förskolan (punkt 7)
 fp

14.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 7
samt avslår motion
2002/03:Ub435.

Ställningstagande

En förskola med höga ambitioner har ett  ansvar  för
att  vissa  resultat uppnås under förskoletiden. För
att höja kvaliteten  i förskolans verksamhet bör det
finnas krav på att förskolor,  i  likhet med skolor,
skall    lämna   in   kvalitetsredovisningar    till
Skolverket.


15. Tillsyn av fristående förskolor (punkt 8) 
fp, kd, c

16.
av Ulf  Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia
Larsen (c) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi  anser  att  de  fristående  förskolorna   är  en
tillgång. I dag hotas dessa förskolor av regeringens
barnomsorgspolitik   som   styr   in  barnen  i  den
kommunala barnomsorgen.  Den gällande  ordningen  är
att  kommunen  har  tillsynsansvar för de fristående
förskolorna medan Skolverket svarar för tillsynen av
förskolor och förskoleklasser  i  kommunal regi samt
förskoleklasser i fristående skolor.  Vi  menar  att
Skolverkets  tillsyn  bör omfatta även de fristående
förskolorna. Det är viktigt  för  att  garantera  en
likvärdighet  oavsett  driftsform och för att det de
facto   föreligger  en  konkurrenssituation   mellan
kommuner     och     fristående     anordnare     av
förskoleverksamhet.


17. Omfattning av arbetsmiljölagen (punkt 9) 
kd

18.
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 12.

Ställningstagande

Kristdemokraterna tycker  att  arbetsmiljölagen även
skall   omfatta   förskolebarn.   Lärare,    elever,
förskollärare  och  barnskötare  omfattas  i  dag av
lagen  medan  förskolebarn  i  dag  är  de  enda som
dagligen  befinner  sig  på  en arbetsplats och inte
omfattas av lagen. Barnens arbetsmiljö  måste tas på
större    allvar.    De    senaste    årens   ökande
gruppstorlekar  har  inneburit  att  stora   grupper
trängs  in  i  små  lokaler och att ljudnivån därmed
ökar. Förutom buller  behöver  även  andra frågor om
barnens  säkerhet  och  lekmiljö  uppmärksammas.  Om
barnen   omfattades   av   arbetsmiljölagen   skulle
kommunerna  få  ett  större  ansvar.  Den  aviserade
utredningen  om  arbetsmiljölagens   tillämpning   i
skolan bör därför få i uppdrag att omformulera lagen
till att även omfatta förskolebarnen.


19. Lekens betydelse för barns utveckling
(punkt 10)  kd

20.
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 2.

Ställningstagande

På nationell  nivå har barnomsorgen under 1990-talet
gått från att vara  huvudsakligen en familjepolitisk
fråga  till  att bli en  utbildningspolitisk  fråga.
Förskolan beskrivs  ofta som det första steget i det
livslånga lärandet. För  oss  kristdemokrater är det
självklart att det livslånga lärandet  börjar  redan
vid  födseln  och  sedan  pågår oavbrutet oavsett om
barnet  går  i  förskola eller  ej.  Risken  med  de
utökade pedagogiska  kraven  är  att  de små barnens
behov  av fri lek och omsorg får stå tillbaka.  Barn
måste få vara barn.


21. Kompetenshöjning inom konfliktlösning
(punkt 11)  mp

22.
av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub462 yrkande 3.

Ställningstagande

I den idétradition som  Miljöpartiet är en del av är
freds- och konfliktforskning  och  praktiserandet av
icke-våldsmetoder   helt   centralt.   Många    unga
människor   saknar   i   dag   mentala  verktyg  och
förebilder  för att rationellt och  tryggt  handskas
med hot, våld  och  konflikter. Vår bedömning är att
ett  brett  pedagogiskt   arbete   kan   vara   både
nödvändigt  och  framgångsrikt.  Vi menar därför att
det    finns    behov    av   metodöverföring    och
kompetenshöjning inom förskolepedagogiken  på  temat
konflikthantering. Formen för detta kan vara projekt
och centrumbildningar.


23.
Taxefrågor (punkt 12)  kd

24.
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Sf380 yrkande 23
samt avslår motion
2002/03:So250 yrkande 15.

Ställningstagande

Jag anser att kommunerna bör åläggas att utforma och
införa deltidstaxa  i  minst  tre nivåer under taket
för   barnomsorgsavgifterna  (maxtaxan).   Den   som
nyttjar  den  offentligt  finansierade  barnomsorgen
mindre  skall  inte betala lika mycket som  den  som
nyttjar den i större utsträckning.


25. Taxefrågor (punkt 12)  c

26.
av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:So250 yrkande 15
samt avslår motion
2002/03:Sf380 yrkande 23.

Ställningstagande

En av de allvarligaste  effekterna  av införandet av
maxtaxa  var  att incitamentet att begränsa  barnens
vistelsetid  på   dagis   försvann.   Centerpartiets
principiella inställning är att taxans  konstruktion
bör   stimulera  till  ett  minimerande  av  barnens
vistelsetid  samt  ekonomiskt  bidra till föräldrars
möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn genom
att exempelvis gå ned i arbetstid.  Dessa skäl talar
för   en  taxa  som  från  maxtaxans  tak  vid   ett
heltidsutnyttjande   av  barnomsorgen,  sjunker  per
timme  utnyttjad barnomsorg  till  en  nolltaxa  vid
halvtidsutnyttjande.  Centerpartiet  anser  dock att
ytterligare    inskränkningar    i   det   kommunala
självstyret på barnomsorgens område måste avvisas. I
stället  bör  regeringen  ta upp överläggningar  med
kommunerna  för  att  skapa  en   samsyn  kring  hur
maxtaxans finansiering kan modifieras.  Syftet skall
vara att ge kommunerna en bättre möjlighet att under
rimliga  ekonomiska  villkor införa en tidsrelaterad
taxekonstruktion enligt ovanstående principer.


27. Avgiftsfrihet i förskolan (punkt 13)  fp

28.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 8
samt avslår motion
2002/03:Ub445.

Ställningstagande

Att delta  i  en  pedagogisk  verksamhet  redan från
tidig  ålder  ger stora möjligheter till individuell
utveckling, och  det  är  mycket  bra  att en allmän
förskola införs för fyra- och femåringar  tre timmar
per dag. Eftersom den är avgiftsfri kommer  den  att
nå  nya  grupper  av  barn som annars inte utnyttjar
barnomsorgen. Folkpartiet vill dock på sikt att även
treåringar kostnadsfritt  skall  få gå tre timmar om
dagen i allmän förskola.


29. Öppna förskolans utveckling (punkt 15)  kd

30.
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub415 yrkandena 10 och 11,
2002/03:Sf379 yrkande 4 och
2002/03:Sf380 yrkande 26.

Ställningstagande

Den  öppna  förskolan är på väg att försvinna.  Bara
under  de  senaste   tre   åren  har  antalet  öppna
förskolor minskat med 20 %.  I  många kommuner finns
ingen  öppen  förskola alls. När alltfler  föräldrar
sätter   sina  barn   i   förskolan   rationaliserar
kommunerna  bort  de  öppna förskolorna. Detta trots
att de öppna förskolorna  spelar  en  stor  roll för
hemmavarande  föräldrar  och dagbarnvårdare som  får
möjlighet att möta andra vuxna och barn. Det innebär
också att det enda stöd som  det offentliga ger till
de hemmavarande föräldrarna försvinner.

Vi kristdemokrater vill att arbetet inom den öppna
förskolan tillvaratas och utvecklas,  inte minst mot
bakgrund  av  vikten  av  denna typ av förskola  för
ensamstående föräldrar. Den öppna förskolan är många
gånger  en  stor  tillgång  för   den   ensamstående
föräldern eftersom den ger möjlighet att  bygga  upp
ett  nätverk.  Situationen  för de öppna förskolorna
måste bevakas i samband med den  allmänna förskolans
införande.  Vi vill bevara och utveckla  fler  öppna
förskolor   med   pedagogiskt   utbildad   personal.
Personal inom  den  öppna  förskolan kan tillsammans
med   dagbarnvårdarna   utveckla    en    pedagogisk
verksamhet  som  kan  vara ett alternativ till  för-
skolornas verksamhet. Därför måste kommunerna tillse
att det finns utbildade  förskollärare  som ansvarar
för den öppna förskolan.

31. Familjedaghem som förskoleform (punkt 16) 
m, fp, kd, c

32.
av  Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson  i  Tyresö
(m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna
Ibrisagic  (m),  Tobias Billström (m) och Torsten
Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi  vill  säkra  familjedaghemmens  överlevnad.  Det
finns barn som av olika skäl vill eller t.o.m. måste
gå i  familjedaghem  så  det är viktigt att modellen
med allmän förskola inte slår ut familjedaghemmen.


33. Familjedaghemmens utveckling (punkt 17) 
fp

34.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 10
samt avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 9.

Ställningstagande

Att förskolan blivit mer pedagogisk i sin inriktning
är  mycket   bra   men  det  måste  också  få  komma
dagbarnvårdarna   i   familjedaghemmen   till   del.
Folkpartiet   föreslår   därför    att   ambulerande
förskollärare skall kunna hålla förskola tillsammans
med  dagbarnvårdarna  och  erbjuda  dem   pedagogisk
handledning.  De barn som går i familjedaghem  skall
också kunna gå  i  allmän förskola som arrangeras av
en ambulerande förskollärare  eller  i  den  vanliga
förskolan.


35. Familjedaghemmens utveckling (punkt 17) 
kd

36.
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 17
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 9
samt avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 10.

Ställningstagande

Kristdemokraterna   vill   fortsätta  att  satsa  på
familjedaghemmen som ett alternativ  till förskolan.
Vi anser också att familjedaghemmen skall ingå i den
allmänna    förskolan    och   få   del   av   samma
avgiftsreducering. På detta  sätt  skapas likvärdiga
villkor    och    föräldrarna   kan   själva   välja
barnomsorgsform utan  att  bli  styrda av ekonomiska
argument. Den allmänna förskolan  kommer  annars att
förvärra   en   redan   problematisk  situation  för
familjedaghemmen  om barnen  av  kostnadsskäl  skall
flytta  över  till  förskolan.   Att   gå  kvar  hos
dagbarnvårdaren och enbart gå några timmar per dag i
förskolan  är inte ett rimligt alternativ.  Dessutom
skulle dagbarnvårdaren  tvingas ha grupper med många
små barn för att klara sig ekonomiskt.


37. Förskolans läroplan (punkt 18)  kd

38.
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  18
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub415 yrkande 7 och
2002/03:Ub417 yrkande 1 samt
avslår motionerna
2002/03:Ub446 och
2002/03:Ub509 yrkande 5.

Ställningstagande

Det är anmärkningsvärt att förskola och grundskola i
dag  har olika etisk värdegrund  som  bas  för  sina
respektive verksamheter. Kristdemokraterna anser att
läroplanen  för förskolan skall innehålla samma text
om värdegrunden som läroplanerna för grundskolan och
gymnasiet. Förskolan  skall  liksom  skolan förmedla
samhällets  grundläggande  värden till barnen.  Barn
måste få lära sig förstå vad  som  är  rätt och fel,
hur  vi  skall  bete  oss  mot  varandra  och  deras
empatiska förmåga måste övas. Om förskolorna har ett
aktivt    värdegrundsarbete    kan    mobbning   och
trakasserier högre upp i åldrarna förebyggas. Liksom
basen  för  vårt  samhälles  värdegrund  fastslås  i
läroplanen  för  grundskolan  bör  detsamma göras  i
läroplanen för förskolan.


39. Förskolans läroplan (punkt 18)  fp

40.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 5
samt avslår motionerna
2002/03:Ub415 yrkande 7,
2002/03:Ub417 yrkande 1 och
2002/03:Ub446.

Ställningstagande

Folkpartiet  anser att det bör införas mål att uppnå
i  förskolan  och   tydliga  mål  för  den  allmänna
förskolan. I dag saknas klart uppställda mål och det
försvårar resultatuppföljningen av verksamheten. Det
bör finnas två typer  av  mål:  dels mål att sträva
mot  som  skall  ange  inriktningen  på  förskolans
pedagogiska  verksamhet  och   uttrycka   en  önskad
kvalitetsutveckling, dels mål att uppnå som  skall
uttrycka  vad  varje  barn  skall ha uppnått när det
lämnar  förskolan. Sådana mål  att  uppnå  saknas  i
förskolan  men  finns för grundskolan och alla andra
skolformer. Vi anser  också  att det är en brist att
den allmänna förskolans mål inte  har  beskrivits på
ett  tydligt sätt. Det är av yttersta vikt  att  den
allmänna   förskolan   har   ännu   mer  pedagogiskt
strukturerad  och  planerad  verksamhet   än   övrig
förskoleverksamhet. I läroplanen bör också finnas en
särskild  beskrivning  av  vilka  mål  den  allmänna
förskolan skall uppnå.


41. Samverkan mellan förskola och föräldrar
(punkt 19)  fp, kd

42.
av  Ulf  Nilsson  (fp), Ana Maria Narti (fp)  och
Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 15.

Ställningstagande

Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns
fostran  och  utveckling.  Förskolans  betydelse som
komplement  har  dock  blivit  viktigare. Förskolans
arbete  med  barnen skall ske i nära  samarbete  med
föräldrarna. Alla  familjer  är  olika och har olika
traditioner.  Det är därför viktigt  att  personalen
har utbildning  och  kunskap för att kunna tolka och
förmedla  viktig  information.   Samarbetet   mellan
föräldrar  och  personal  måste ständigt utvärderas.
För  att  kunna  ge  möjlighet   till   ett   reellt
inflytande  måste  förskolan vara tydlig i fråga  om
mål,   innehåll,   arbetsformer    samt   ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter.


43. Språkförskolor (punkt 20)  fp

44.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 14.

Ställningstagande

Barn får  större möjligheter att lära sig läsa och
skriva om de  får  stöd  tidigt  i  livet.  Barn med
svenska som andraspråk har ofta sämre möjligheter än
andra  att  hinna lära sig svenska före skolstarten.
Vi anser därför att särskilda språkförskolor behöver
startas för barn  med  utländsk  bakgrund.  I  dessa
förskolor  skall  man  arbeta  medvetet  med svenska
språket på olika sätt så att barnen får det  stöd de
behöver  för  att vara förberedda inför skolstarten.
Språkförskolor  skall  utgöra en del av den allmänna
förskolan och därmed vara  avgiftsfria. Barnen skall
kunna börja när de är tre år.
Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges  inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Maxantal barn i förskolegrupper m.m. (punkt
4, 5 och 6)  v

av Lennart Gustavsson (v).

Vänsterpartiet   vill   prioritera   kvaliteten    i
förskolan. Av detta skäl menar vi att det är viktigt
att  satsa  resurser  både på kompetensutveckling av
personalen och på att anställa ytterligare personal.
Vår målsättning är att  personaltätheten  skall  öka
och att barngruppernas storlek skall minska.

Vi menar att mindre barngrupper har stor betydelse
för  barnens utveckling, trygghet och välbefinnande.
Lämpliga  riktlinjer  för  det fortsatta arbetet bör
vara att uppnå barngrupper där  barn i åldern 03 år
vistas i grupper med högst tolv barn samt att barn i
åldern 35 år vistas i grupper med högst 15 barn.

2. Tillsyn av fristående förskolor (punkt 8) 
m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m),  Anna Ibrisagic
(m) och Tobias Billström (m).

Moderaterna  menar  att  de  fristående alternativen
till de kommunala förskolorna skall värnas. Eftersom
de fristående förskolorna innebär  en  konkurrerande
verksamhet  till kommunens egna förskolor  anser  vi
inte att kommunerna  skall vara tillståndsgivare för
de  fristående alternativen.  I  stället  bör  detta
hanteras  av  Skolverket.  Kommunen skall sedan vara
skyldig att ge ekonomiskt stöd  till en förskola som
godkänts av Skolverket.


3. Avgiftsfrihet i förskolan (punkt 13)  fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp)

Folkpartiet är positivt till den  allmänna förskolan
och vill att även treåringar på sikt  skall  få gå i
den. Kvaliteten i förskolan behöver dock öka.  Genom
att  inte  sänka  avgiften för de barn för vilka den
allmänna förskolan  endast  utgör  en del av tiden i
förskolan  ökar  utrymmet  för  att  finansiera   en
kvalitetshöjning.  Enligt  Folkpartiet ligger dagens
avgifter  på en så låg nivå att  en  avgiftssänkning
inte är nödvändig för den gruppen barn.



4. Avgiftsfrihet i förskolan (punkt 13)  v
av Lennart Gustavsson (v).

Införandet  av  reformerna  maxtaxa, allmän förskola
och  rätt  till  förskoleverksamhet  för  barn  till
arbetslösa  eller  föräldralediga   föräldrar   ökar
möjligheten  för  alla barn att ta del av pedagogisk
stimulans och gruppgemenskap.  Därigenom  förbättras
också  barnens möjligheter till lärande och  positiv
utveckling.    Förskolan    är   också   en   viktig
förberedelse  för skolan. Vänsterpartiet  anser  att
målet bör vara  en  helt  avgiftsfri förskola, öppen
för alla barn. Förskolan skall  på  motsvarande sätt
som skolan ingå i den generella välfärden.


5. Familjedaghem som förskoleform (punkt 16) 
mp

av Mikaela Valtersson (mp).
Familjedaghemmen har en viktig roll att fylla i en
barnomsorg   där  mångfald  råder.  Alla  barn   och
föräldrar har  olika  behov,  och det är viktigt att
man kan välja den omsorgsform som  passar  bäst  för
den   enskilda  familjen.  Vi  ser  emellertid  från
Miljöpartiets  sida  en  risk  att införandet av den
allmänna   förskolan   kan   komma   att    försvåra
situationen för familjedaghemmen ytterligare. De får
en ekonomisk konkurrensnackdel gentemot de kommunala
förskolorna  då dessa är avgiftsfria tre timmar  per
dag. Det är svårt  att ställa samma pedagogiska krav
på familjedaghemmen som på de kommunala förskolorna,
men vi menar att man  bör  se  över  möjligheten att
ekonomiskt  likställa  familjedaghemmen  så  att  de
avgiftsfria     timmarna     gäller     även     för
familjedaghemmen.   Det  är  viktigt   att   man   i
utvärderingen av den  allmänna  förskolan  ser  över
konsekvenserna för familjedaghemmen samt möjligheten
att   ekonomiskt   likställa   dem   med   kommunala
förskolor.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Motioner


Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub225 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om att ge Skolverket
i   uppdrag   att   utfärda   allmänna   råd   för
barngruppernas storlek.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   kommuners
skyldighet  att  införa  en övre gräns för antalet
barn i barngrupperna i förskolan.

2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att ge barn rätt
till modersmålsstöd i förskolan.

2002/03:Ub415 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att barnomsorg är
en omsorgsfråga och inte en utbildningsfråga.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om lekens betydelse
för barns utveckling.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att ge Skolverket
i   uppdrag   att   utfärda   allmänna   råd   för
barngruppernas storlek.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  kommuners
skyldighet  att  införa   ett  maxantal  barn  för
barngrupperna i förskolan.

7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla
värdegrundsarbetet i förskolorna genom  att skriva
in värdegrunden i förskolans läroplan.

8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  tillsyn  och
uppföljning     av     förskoleverksamhet      och
skolbarnsomsorg.

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
familjedaghemmen  skall   ingå   i   den  allmänna
förskolan.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  bevaka
situationen för de öppna förskolorna med anledning
av den allmänna förskolans införande.

11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  bevara  och
utveckla  fler  öppna  förskolor  med  pedagogiskt
utbildad personal.

12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
arbetsmiljölagen även skall omfatta förskolebarn.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund
i såväl förskola som obligatoriskt skolväsende.

2002/03:Ub426 av Mona Berglund Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen  anförs  om  modersmålsstöd  i
förskolan.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att förskolans
verksamhet  måste kvalitetssäkras  genom  att  man
dimensionerar  barngrupperna  utifrån både barnens
och personalens perspektiv.

2002/03:Ub435 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om ytterligare  insatser  för
att stärka kvaliteten i förskolan.

2002/03:Ub445 av Åsa Lindestam och Sinikka Bohlin
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen anförs om att hela förskolan på sikt
blir  avgiftsfri  och  införlivas  i  det  livslånga
lärandet.

2002/03:Ub446 av Åsa Lindestam och Sinikka Bohlin
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att  arbeta  ihop de två
läroplanerna för förskola och grundskola till en.

2002/03:Ub462 av Lotta N Hedström och Gustav
Fridolin (mp):

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  behovet  av
metodöverföring   inom   förskolepedagogiken   med
projekt och centrumbildningar för kompetenshöjning
även inom konfliktlösningens område.

2002/03:Ub509 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att införa mål att
uppnå i förskolan och tydliga mål för den allmänna
förskolan.

6. Riksdagen  beslutar om ändring i skollagen så att
maximalt 15 barn  tillåts  i  förskolegrupper  för
03-åringar  och  max  20 barn i grupper för äldre
barn.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att förskolor
skall     bli     skyldiga     att     lämna    in
kvalitetsredovisningar till Skolverket.

8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att en reform på
sikt   skall  genomföras  som  innebär  att   även
treåringar  kostnadsfritt får gå i allmän förskola
tre timmar om dagen.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att ambulerande
förskollärare  skall   kunna   erbjuda  pedagogisk
handledning till familjedaghemmen  så  att  dessas
barn kan ingå i den allmänna förskolan.

11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   att  säkra
familjedaghemmens överlevnad.

12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att max 15 barn
får  ingå  i en småbarnsgrupp och max  20  barn  i
grupper för större barn.

13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
personaltätheten  i förskolorna  bör  öka  till  i
genomsnitt en personal per fem barn.

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  införa
kostnadsfria  språkförskolor för barn med utländsk
bakgrund.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om stärkt samverkan
mellan förskola och föräldrar.

2002/03:Ub540 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa
och Lena Sandlin-Hedman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  att  göra
barnomsorgen tillgänglig  för alla, även för dem som
arbetar under kvällar och helger.

2002/03:Sf379 av Inger Davidson m.fl. (kd):

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att arbetet inom
den  öppna  förskolan  skall  tas  till  vara  och
utvecklas, inte  minst  mot  bakgrund av vikten av
denna typ av förskola för ensamstående föräldrar.

2002/03:Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd):

20.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  skapa
ekonomiska och praktiska  förutsättningar  för val
mellan olika och flexibla barnomsorgsformer.

21.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  begreppet
barnomsorg  även  innefattar föräldrarnas omsorg i
det egna hemmet.

23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om deltidstaxor.

24.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om behovet av olika
barnomsorgsformer  och etableringsmöjligheter  för
dessa.

25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  kvalitet  i
förskoleverksamhet    samt   att   ett   tak   för
barngruppernas storlek bör läggas fast.

26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
arbetet  inom den öppna förskolan tillvaratas  och
utvecklas.

2002/03:So250 av Maud Olofsson m.fl. (c):

15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om överläggningar med
kommunerna om en tidsrelaterad taxekonstruktion.

2002/03:So514 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om vikten av mångfald
inom barnomsorgen.