Forskningspolitiken
Betänkande 1996/97:UbU3
Utbildningsutskottets betänkande
1996/97:UBU03
Forskningspolitiken
Innehåll
1996/97 UbU3
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle jämte motioner. Bland de frågor som utskottet behandlar kan nämnas följande. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för forskningen och förslaget om allmänna riktlinjer för forskningspolitiken. Följande allmänna mål skall gälla för forskningen. - Forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället och kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum, i jordens ekosystem och i historien. - Forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd och miljö för alla individer och befolkningsgrupper i samhället liksom för kommande generationer. - Forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i näringsliv och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en hållbar utveckling och därigenom också främja sysselsättning och välfärd. - Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja den kulturella utvecklingen. - Forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt i samhället och därmed främja och stärka demokratin. - Forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och till lösningar av globala problem. Följande allmänna riktlinjer skall gälla för forskningspolitiken. - Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället. - Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna medan organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning och verksamhet. - Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som finansieras med statliga medel. - Forskningen skall komma till nytta. - Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka. - Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall ges ökad uppmärksamhet. - Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med ett genusperspektiv. - Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas. - Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forskningsresurser. - Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt samspela med forskning i andra länder. - Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger ett brett stöd till utvecklingen i Europa. Moderaterna yrkar i sin reservation avslag på regeringens förslag till mål för forskningen och förslaget till allmänna riktlinjer för forskningspolitiken. De övergripande målen för ett lands forskning låter sig inte fångas i några enkla punkter, menar de. Regeringens försök speglar en grundinställning till forskning som Moderaterna inte delar, det gäller inte minst det ofta återkommande talet om samhällsnytta och relevans. Forskningens viktigaste uppgift är att bidra till kunskapsutvecklingen. Även Folkpartiet reserverar sig i frågan om mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken. Det saknas enligt reservationen mål i regeringens förslag till riktlinjer som uttryckligen tar sikte på grundforskningens betydelse. Regeringens betoning av nyttan av forskning kan komma att hota strävan efter högsta kvalitet på forskningen och medföra en snedvridning av forskningsresursernas användning. Centerpartiet ställer sig i huvudsak bakom vad regeringen förordar om mål och allmänna riktlinjer. I sin reservation uttrycker de emellertid en viss oro för regeringens starka betoning av forskningens nytta. Vidare understryks kravet på en mer decentraliserad utbildnings- och forskningsstruktur. Vänsterpartiet finner regeringens förslag till övergripande mål och riktlinjer för forskningspolitiken vara ett steg i rätt riktning. Dock vill Vänsterpartiet i sin reservation lyfta fram frågan om hur olika grupper i samhället skall kunna delta i forskningsprocessen. Vidare uttrycks i reservationen farhågor för att den tillämpade forskningen blir alltför dominerande i förhållande till grundforskningen. Miljöpartiet delar i stort regeringens uppfattning när det gäller målen och riktlinjerna, men konstaterar i sin reservation att uttryckliga krav på samhällsnytta är direkt olämpliga, om de avses gälla styrning av grundforskningen. Enligt Kristdemokraterna tonas humaniora ned alltför mycket. Regeringens satsning på naturvetenskap och teknik - hur angelägen den än är - riskerar att göra forskningspolitikens inriktning alltför ensidig, heter det i Kristdemokraternas reservation. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att det görs en allsidig genomgång av de forskningsetiska frågorna, inte minst mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom vissa vetenskapsområden såsom gentekniken. Folkpartiet anser att en sådan utredning bör behandla de problem av etisk natur som är förknippade med uppbyggandet av longitudinella databaser. Miljöpartiet menar att FRN eller NFR borde få medel för särskilda informationsinsatser om bl.a. etiska problem med gentekniken. Enligt Kristdemokraterna bör utredningen beakta vikten av att utgå från kristen etik och västerländsk humanism vid ställningstaganden till forskningsetiska problem. Utskottets majoritet tillstyrker regeringens förslag att det är regeringen som skall utse och entlediga ledamöterna i forskningsstiftelsernas styrelser, en möjlighet som har öppnats genom riksdagens beslut om ändring i stiftelselagen. Utskottet ställer sig bakom syftet med förslaget, nämligen att främja en samordning mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser på forskningens område. Moderaterna och Folkpartiet yrkar blankt avslag på regeringens förslag. Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna anför i sina respektive reservationer synpunkter på hur styrelserna skall utses. Beträffande Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram föreslår regeringen att Sverige skall verka för bl.a. en begränsning av programmet till nuvarande nivå och prioritering av vissa områden, t.ex. åtgärder för ökat deltagande av små och medelstora företag, ett särskilt miljöprogram och ett ökat inslag av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag. Moderaterna reserverar sig och menar att Sverige bl.a. bör verka för att ett gemensamt europeiskt forskningsprogram skall inriktas på att samla resurser och kompetens inom viktiga områden så att forskningen resulterar i nya produkter och metoder. Miljöpartiet efterlyser en grundlig utvärdering av Sveriges forskningssamarbete med EU. Mot bakgrund av de stora kostnaderna för Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete (t.ex. CERN) avser regeringen att ta initiativ till en översyn av sådana internationella engagemang. I en gemensam reservation från Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna begärs att riksdagen skall uttala sig för att det inte är fråga om att Sverige skall dra sig ur samarbetet. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att forskningsråden skall få inrätta och tillsätta professurer. I en gemensam reservation motsätter sig Moderaterna och Centerpartiet förslaget. Detta är ett steg tillbaka till central styrning, menar de.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, 4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om mål för forskningen (avsnitt 3.4), 5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om allmänna riktlinjer för forskningspolitiken (avsnitt 3.4), 6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel (avsnitt 3.5), 7. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram (avsnitt 3.13.3), 8. att riksdagen godkänner konventionen av den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut och konventionen av den 18 juni 1992 om ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut, 9. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inrättande av professurer vid forskningsråden under Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet (avsnitt 10.2.4). Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle 1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogisk skicklighet som krav för lektorstjänster, 8. att riksdagen avslår riktlinjerna för ändring i stiftelseförordnandena, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundforskningens betydelse, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen för forskning, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärderingen av det europeiska forskningssamarbetet, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla redovisningar och all statistik vad gäller forskning skall presenteras könsuppdelad, 16. att riksdagen avslår förslaget om riktlinjer för forskning, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genomföra en utvärdering av hur forskningsfinansiärer tar ansvar för forskningsinformationen, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om longitudinella databaser och etik i direktiven för den parlamentariska forskningsetiska utredningen. 1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergripande forskningspolitik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och riktlinjer för forskningspolitiken, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet. 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt forskningssamarbete, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om den ideella sektorn, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsetiska problem, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom humaniora. 1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad bristen på analys vad gäller propositionens effekter kan medföra, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rekommendationer för högskolors konsultverksamhet bör utarbetas av Högskoleverket, 3. att riksdagen av regeringen begär förslag till hur särskilda medel skulle kunna omfördelas till NFR eller FRN för att genomförandet av informationsinsatser till allmänheten vad gäller genteknikens nuvarande status samt framtida risker med densamma skulle kunna genomföras, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en forskarkarriär skulle kunna förbättras, 5. att riksdagen hos regeringen begär att Riksrevisionsverket ges i uppdrag att göra en utvärdering av vilka effekter EU:s forskning har på svensk forskning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om löntagarfondsstiftelsernas ställning i svensk forskningspolitik, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett grundforskningsavdrag om 5 % solidariskt bör införas på all tillämpad forskning, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att förslaget om att internationell expertis skall användas vid utvärderingar av myndigheters forskning bör utvidgas till att omfatta även bedömningar av forskningsrådsansökningar, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de nedskärningar som gjorts med hänvisning till stiftelserna måste återställas i budgeten, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur former för regional samverkan bör tas fram av Högskoleverket i samråd med RRV, 18. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts som ges i uppdrag att undersöka möligheterna att införa ett grundforskningsavdrag, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett grundforskningsavdrags samlade resurser sedan kan fördelas genom förstärkning av fakultetsanslagen till universiteten samt ökade anslag till de statliga forskningsråden på det sätt som föranstaltas i motionen, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringens förslag om att tillsätta en utredning som ser över högskolans tjänstestruktur även bör innefatta ett uppdrag att ta fram förslag till en högskollärarutbildning, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett kraftigt ökat forsknings- och utvecklingsarbete rörande miljöanpassning av verksamheter inom flertalet av statens verksamhetsområden.
Motioner från allmänna motionstiden 1996 1996/97:Ub404 av Bertil Persson (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om vägen att utveckla mer "spetskompetens" inom forskningen vid de svenska universiteten i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur en incitamentsfunktion skall utformas som stimulerar högre förädlingsvärde och kompetensinnehåll i svenska exportprodukter i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Ub407 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla forskaranslag måste innehålla minst 40 % av vartdera könet för att få statliga anslag beviljade, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de forskningsanslag som ges och se om de tillvaratar könsperspektivet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett kvinnoforskningscentrum för vården förläggs i Göteborgsområdet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Socialstyrelsen. 1996/97:Ub409 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av pågående jämställdhetsprojekt i syfte att ge kvinnliga studerande goda studie- och forskningsbetingelser. 1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de fristående forskningsstiftelsernas betydelse för svensk forskning, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag om mål för forskningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag om allmänna riktlinjer för forskningspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om riktlinjer vid ändringar av stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag om inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av professurer vid forskningsråden under Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det offentligas stöd till forskningen, 17. att riksdagen avvisar regeringens förslag om att i statsbudgeten inteckna privaträttsliga medel från de fristående forskningsstiftelserna i enlighet med vad som anförts i motionen, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kurser i entreprenörskap i grundutbildningen, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fler industridoktorander, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av nätverk mellan investerare, forskare och entreprenörer, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på och Sveriges deltagande i EU:s ramprogram, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av spjutspetsforskning, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige deltar i internationella forskningsprojekt och forskningssamarbeten som CERN, ESA och ITER, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsrådens medelstilldelning, 32. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inrätta en samverkansgrupp med uppgift att främja tvärvetenskaplig forskning och jämställdhetsfrågor i enlighet med vad som anförts i motionen, 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medelsfördelningen mellan forskningsråden, 35. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur forskningen inom skolväsendet skall kunna förändras i enlighet med vad som anförts i motionen, 40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningen inom Inrikesdepartementets område. 1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökning av andelen kvinnor i forskarsamhällets organ, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsrevisioner för forskarråden, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tjänstestrukturen i högskolan. 1996/97:Ub451 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för forskningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen för forskningspolitiken, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effekterna av den avbrutna omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsrevisioner för forskningsråden, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarassistenttjänster, 18. att riksdagen avslår regeringens förslag om att forskningsråden skall få inrätta professurer, 19. att riksdagen återkallar bemyndigandet till regeringen att inrätta professurer. 1996/97:Ub459 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogisk förnyelse. 1996/97:Ub473 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att obligatoriskt låta varje doktorsavhandling åtföljas av en populärvetenskaplig sammanfattning. 1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minst 40 % av underrepresenterat kön skall vara representerat i högskolans interna beslutsorgan, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens möjlighet att inrätta professurer. 1996/97:Ub488 av Magnus Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av samrådsgrupper i syfte att utöka utbytet mellan arbetsliv och högre utbildning. 1996/97:Ub501 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av grundforskningsavdrag, 2. att riksdagen beslutar om införande av grundforskningsavdrag enligt de principer som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att tillsätta en utredning enligt vad som anförts i motionen med uppdrag att utforma ett förslag till lämpliga administrativa former för införande av grundforskningsavdrag. 1996/97:Ub511 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en högskollärarutbildning. 1996/97:Ub512 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av pedagogisk förnyelse inom den högre utbildningen, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en jämnare könsfördelning inom lärarkåren. 1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en högskollärarutbildning, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tydliga direktiv till universitet och högskolor att vidta åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, med speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för meritering till forskarutbildning, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hälften av det totala grundforskningsavdraget bör användas som förstärkning av fakultetsanslag och disponeras för utökat antal doktorandtjänster samt förstärkning av forskarstuderandes forskningsbidrag, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att erbjuda likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildning vid universitet och högskolor, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och lärartjänster vid universitet och högskolor, 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning (tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av grundforskningsavdrag enligt de principer som angivits i motionen, 35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga administrativa former för hanteringen av grundforskningsavdrag, 36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning av den samlade sektorsforskningen i landet med syftet att utarbeta förslag till en genomgripande effektivisering och samordning. 1996/97:Kr510 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten bör ta ansvaret för den grundläggande idrottsforskningen. 1996/97:Kr519 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen. 1996/97:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskningsstiftelsernas verksamhet och policy årligen redovisas till riksdagen. 1996/97:A806 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur resurser kan omfördelas så att kvinnor i högre grad får tillträde till samt kan slutföra forskning. 1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att både kvinnor och män skall gälla som norm och bli föremål för lika omfattande forskning.
Motioner med anledning av proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser 1996/97:L5 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av forskningsstiftelsernas styrelser. 1996/97:L6 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av forskningsstiftelsernas styrelser i enlighet med de principer som gäller för forskningsråden, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete gällande forskningsstiftelsernas medel och över statsbudgeten finansierade forskningsmedel, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen och forskningsstiftelserna i samverkan bör verka för största möjliga öppenhet i stiftelsernas verksamhet.
Motion med anledning av proposition 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fördjupad information och diskussion om gentekniken som ett led i satsningen på utbildningsområdet.
Utskottet
Inledning Våren 1979 godkände riksdagen de riktlinjer för forskningsplanering som bl.a. innebär att regeringen en gång per valperiod skall lägga fram en principproposition om forskning (prop. 1978/79:119, bet. UbU44, rskr. 391). Den första forskningspolitiska propositionen enligt dessa riktlinjer lades fram våren 1982, den andra våren 1984, varefter de har återkommit vart tredje år, en gång varje valperiod. Från och med forskningspropositionen våren 1984 har de forskningspolitiska propositionerna innehållit från budgetpropositionen för respektive budgetår utbrutna delar av statsbudgeten med förslag till forskningsanslag under en rad berörda huvudtitlar. Forskningspropositionernas olika delar/avsnitt för respektive huvudtitel har remitterats till de berörda fackutskotten. Den nu föreliggande propositionen skiljer sig principiellt från dessa tidigare forskningspropositioner däri att propositionen inte upptar några förslag till anslag. Alla regeringens förslag om anslag till forskning återfinn i budgetpropositionen för år 1997, (prop. 1996/97:1), och i denna inom de utgiftsområden, där medel för forskning föreslås bli anvisade. Den första delen av förevarande proposition - närmare hälften - omfattas av regeringens överväganden och förslag beträffande den övergripande forskningspolitiken. Därefter behandlas i tretton separata avsnitt forskning inom lika många departements verksamhetsområden. Ärenden till riksdagen i denna senare del av propositionen återfinns endast i tre avsnitt, dels i avsnitt 10 (Utbildningsdepartementets verksamhetsområde), dels i avsnitten 7 och 12 (Socialdepartementets respektive Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde). Dessa båda senare avsnitt har av kammaren remitterats till socialutskottet respektive arbetsmarknadsutskottet och behandlas av utskotten i deras betänkanden SoU6 respektive AU1. I övrigt har propositionen remitterats till utbildningsutskottet. De motioner som har väckts med anledning av propositionen och tar upp frågor som rör annat departements verksamhetsområde ä Utbildningsdepartementets har av kammaren remitterats direkt till berört fackutskott. Mot bakgrund av den nya ordning för riksdagens beredning av budgetpropositionen som gäller fr.o.m. innevarande höst och som bl.a. innebär att riksdagens beslut om statsbudget för nästkommande budgetår skall fattas i ett enda sammanhang har utbildningsutskottet funnit det ändamålsenligt att behandla forskningen i två skilda betänkanden, dels i detta betänkande, dels i sitt anslagsbetänkande om utgiftsområde 16 (1996/97:UbU1). Utskottet anser det naturligt att de förslag till riksdagen inom utskottets ansvarsområde som läggs fram i den forskningspolitiska propositionen behandlas i ett särskilt betänkande, i vilket tas upp - precis som i propositionen - mestadels övergripande frågor utan direkt anknytning till anslagen. I en rad andra frågor med mer begränsad räckvidd redovisar regeringen i forskningspropositionen sina bedömningar. Dessa följs i många fall upp med konkreta förslag vid anslagsberäkningarna i budgetpropositionen. Som en konsekvens av detta behandla ett stort antal motionsyrkanden om forskning i utskottets anslagsbetänkande, nämligen de som mer eller mindre direkt tar sikte på resursfrågor och medelsanvisning för nästa budgetår.
Mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken Propositionen I ett inledande avsnitt av propositionen erinras om de stora sociala och politiska förändringar som internationaliseringen av ekonomi, teknik, arbetsmarknad, vetenskap och kultur har medfört. Produktionslivets snabba omvandling liksom inriktningen av den ekonomiska politiken i de stora industriländerna har skapat en betydande arbetslöshet. Globaliseringen och kapitalets ökade makt ställer demokratin inför svåra utmaningar. Världsfattigdomen består. Den globala miljön utsätts för växande tryck och förstörelse. Vissa av dagens förändringar är direkta konsekvenser av nya kunskaper och ny teknologi. I korthet beskrivs därefter forskningens betydelse och den genomgripande omgestaltning på flera områden i samhället som har sin grund i forskningen och dess tillämpningar. Som exempel på hur vetenskapliga rö som ligger upp till femtio år tillbaka i tiden har lett till stora förändringar framhålls hur informationsteknikens utveckling revolutionerar många människors arbete, levnadsvillkor och världsbild. Ett annat exempel är hur den molekylära biotekniken kan öppna nya vägar för livsmedelsproduktion eller bekämpande av sjukdomar, men också hur den aktualiserar djupa etiska frågor. Likaså genomgår formerna och villkoren för kunskapsproduktionen i samhället i dag stora förändringar. De traditionella institutionella och disci-plinära ramarna kompletteras med nya, vilka präglas av tvärdisciplinaritet, heterogenitet, globalisering och en integration av produktion och konsumtion av kunskap. Kommunikation och information inom forskarsamhället förbättras radikalt. Men informationssystemen kan också väsentligt förbättra kommunikationen mellan vetenskapssamhället och det omgivande samhället. Mot bakgrund av forskningens betydelse och de samhällsförändringar som regeringen har beskrivit föreslår regeringen följande övergripande mål för forskningen. - Forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället och kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum, i jordens ekosystem och i historien. - Forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd och miljö för alla individer och befolkningsgrupper i samhället liksom för kommande generationer. - Forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i näringsliv och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en hållbar utveckling och därigenom också främja sysselsättning och välfärd. - Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja den kulturella utvecklingen. - Forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt i samhället och därmed främja och stärka demokratin. - Forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och till lösningar av globala problem. Dessa mål utgör, tillsammans med allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, e analys av forskningssystemets organisation och effektivitet samt det rådande resursläget, utgångspunkter för regeringens ställningstaganden i forskningspolitiken. Regeringen föreslår att följande allmänna riktlinjer skall gälla för forskningspolitiken. Regeringen utvecklar skälen till sitt förslag på s. 36-45 propositionen. I det följande ges endast en kort antydan av dessa efter varje punkt. - Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället. Inom alla områden blir samhället alltmer kunskapsberoende. Staten måste genom sin politik underlätta de forskande institutionernas kontakter med det omgivand samhället och omgivningens - företag, organisationer och offentliga myndigheter - ansträngningar att följa forskningens utveckling. - Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna medan organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning och verksamhet. Forskningens frihet och autonomi är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Begreppet innebär att forskningen skall vara fri i val av metoder och forskningsbara problem och forskarna ha rätt att fritt publicera forskningsresultat. Statsmakterna skall besluta om den övergripande fördelninge av forskningsresurserna mellan olika områden. Regeringen redovisar i budgetpropositionen för år 1997 sina förslag till anslag till forskning och utvecklingsarbete. För budgetåret 1997 uppgår anslagen till ca 12,5 miljarder kronor. De årliga anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor kommer, vid bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen att uppgå till ca 6,3 miljarder kronor. Ungefär en tredjedel avser medicinsk forskning och forskarutbildning, medan områdena naturvetenskap respektive tekni får vardera knappt en fjärdedel. Samhällsvetenskap och humaniora får ca 15 % respektive 10 % av resurserna. Regeringens förslag till prioriterade forskningsområden presenteras på s. 75-108 i propositionen. - Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som finansieras med statliga medel. Forskningens kvalitet är av avgörande betydelse, eftersom kvalitet är en förutsättning för relevans och meningsfull kunskapsspridning. Kvalitetsgranskningen måste ges stor uppmärksamhet och inslaget av internationell granskning inom alla områden måste öka. Förnyelse och nya impulser är viktiga för kvalitetsutvecklingen. - Forskningen skall komma till nytta. Begreppet relevans i forskningen har under senare år fått ökad tyngd i de forskningspolitiska bedömningarna. I begreppet ligger att forskningen skall var användbar för någon brukare och att den också kommer till användning. ?Nytta? måste ges en vid tolkning och exempelvis också omfatta humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. - Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka. En öppen dialog mellan vetenskapen och det omgivande samhället ökar förutsättningarna för nyttiggörande av den kunskap som forskningen genererar oc bidrar därigenom till samhällets utveckling. En ökad samverkan med näringslivet och övriga samhällssektorer får inte inskränka forskningens frihet. - Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall ges ökad uppmärksamhet. För att kvaliteten skall upprätthållas krävs att forskarna tar ansvaret för att fusk, vänskapskorruption och vilseledande redovisningar i forskningen bekämpas. - Forskarna måste upprätthålla av samhället godtagbara etiska principer för metoder i forskningsprocessen, t.ex. vad gäller experiment på människor eller djur eller registrering av data om privatpersoner. - Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med ett genusperspektiv. Forskningens kvalitet blir lidande av att kvinnorna är underrepresenterade på de högsta lärartjänsterna. Kvinnligt synsätt och kvinnliga erfarenheter har int fått möjlighet att i tillräcklig utsträckning påverka forskningens inriktning och innehåll. - Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas. Arbete inom utbildning, inklusive utveckling av denna, skall för högskolans lärare vara lika viktigt som forskning. Forskningens metoder, resultat och allmänna förhållningssätt måste vara centrala som en grund i högskoleutbildningen. - Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forskningsresurser. Erfarenheterna av forskning vid de mindre och medelstora högskolorna är goda och det är angeläget, inte minst ur ett regionalt utvecklingsperspektiv, att bygga ut dessa högskolors forskningsverksamhet. Erfarenheten visar att starka och kreativa forskningsmiljöer kan skapas också på mindre högskolor som koncentrerar sina insatser till ett mer begränsat antal områden. - Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt samspela med forskning i andra länder. För att nå framgång nationellt krävs att man följer forskningens utveckling i andra länder. De relativt rika länderna i Europa samt USA och Japan har ett särskilt ansvar för att bedriva forskning, att sprida kunskaperna som den genererat och medverka till att den nyttiggörs. Sådan forskning bör utföras som inte bara gagnar de rika länderna utan även utvecklingsländerna. - Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger ett brett stö till utvecklingen i Europa. Inför det femte ramprogrammet kommer från svensk sida strävan att vara att vidga det europeiska forskningssamarbetet, så att det kan ge ett bredare stöd till utvecklingen av forskning, näringsliv och samhälle i Europa. - Frågan om lika representation mellan kvinnor och män i EU:s beslutsprocesser på forskningsområdet bör ges prioritet i utarbetandet och genomförandet av det femte ramprogrammet. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om mål för forskningen samt vad regeringen förordar om allmänna riktlinjer för forskningspolitiken.
Motionerna Moderata samlingspartiet yrkar i sin partimotion 1996/97:Ub411 avslag på såväl regeringens förslag till mål för forskningen som förslaget till allmänna riktlinjer för forskningspolitiken (yrk. 4 och 5). I motionen anförs att den forskningspolitik som fastställs av riksdagen tjänar två syften. Det första är att på en nationell och övergripande nivå sammanfatta och klargöra de prioriteringar och satsningar som staten anser vara av vikt för att skapa och bedriva en högkvalitativ forskning. Forskningspolitiken kan härigenom indirekt påverka agerandet hos olika nationella och internationella forskningsaktörer inom akademi, näringsliv och samhälle. Det andra syftet är att mer i detalj redovisa hur staten avser att agera i sin roll som forskningsfinansiär och geno universitet, högskolor etc. möjliggöra forskning. Här bör forskningspolitiken ange riktlinjer och prioriteter, inte i detalj styra vem som skall göra vad. Kompetensen att välja forskningsområden, avdela resurser etc. finns främst inom forskarvärlden och bland avnämarna, inte bland politiker. De övergripande målen för ett lands forskning låter sig inte fångas i några enkla punkter. De mål och riktlinjer för forskningen som regeringen föreslår är ett uttryck för ett traditionellt socialdemokratiskt planeringstänkande. Även om motionärerna kan instämma i en hel del av regeringens resonemang vid redovisningen av skälen til förslagen, delar de emellertid inte den grundinställning till forskning som avspeglas i regeringens återkommande krav på ?samhällsnytta? kombinerat med en ökad politisering. Forskningens viktigaste uppgift är att bidra till kunskapsutveckling. Att ta fram ny kunskap är nödvändigt för Sverige. Forskningen har mycket stor betydelse såväl för att värna grunden för ett öppet och dynamiskt samhälle som för att främja framåtskridande i en tid när kunskape har blivit ett allt viktigare konkurrens- medel. Mot bakgrund av vad regeringen anför om forskningens nytta och relevans vill motionärerna peka på de principiella och faktiska svårigheter som ligger i användningen av dessa begrepp. Att i förväg bestämma forskningens relevans är mycket svårt. Erfarenheterna visar t.ex. att forskningsresultat inom ett område helt plötsligt kan bli intressanta inom ett helt annat. I Centerpartiets partimotion 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 konstateras inledningsvis att regeringens allmänna mål och riktlinjer anger en forskningspolitisk bredd, som i stort överensstämmer med Centerpartiets värderingar. Den mycket starka betoning som regeringen lägger vid forskningens nytta ger dock grund för viss oro, om den tolkas alltför ensidigt. Ett viktigt skäl för att satsa på forskning är den tillväxt som på sikt kan förväntas uppkomma genom satsningarna. Därför är det självfallet viktigt att forskningen är relevant för samhället. Men å andra sidan är det, som regeringen konstaterar svårt att avgöra vilken grundforskning som på sikt kommer att leda till tillämpbara resultat. Motionärerna välkomnar att regeringen i skälen för förslaget talar om nytta i vid mening. Deras bedömning är ändå att betoningen a forskningens frihet borde stärkas något. Även för samhället relevant och nyttig forskning kan bedrivas under fria former. Motionärerna föreslår att riktlinjern kompletteras med: ?Forskningen skall vara fri i formuleringen av problem och valet av metod.? I motionen betonas vidare kravet på en mer decentraliserad utbildnings- och forskningsstruktur. Ibland anförs som argument för att behålla den nuvarande ordningen att forskningens kvalitet blir eftersatt, om den sprids ut alltför mycket. Motionärerna menar att argumentet saknar underbyggnad och at det verkliga förhållandet är precis tvärtom. Genom decentralisering får man fle forskningsmiljöer och en bättre vetenskaplig anknytning i grundutbildningen. Sverige måste lämna den litet inskränkta och provinsiella syn som hittills fått dominera utvecklingen. Den har inneburit en konservativ återhållsamhet, som hållit tillbaka utvecklingen av ny kvalificerad forskning. I stället bör man satsa på kvalitet, fördjupning och forskning vid varje akademiskt lärosäte. I Folkpartiet liberalernas motion 1996/97:Ub5 avstyrks förslaget om riktlinjer för forskning (yrk. 16) samt begärs ett tillkännagivande till regeringen om målen för forskningen. Motionärerna tar sikte på grundforskningens betydelse (yrk. 10 och 11). Det har under åren skett en förskjutning från grundforskning till tillämpad forskning och utvecklingsarbete. I motionen uttrycks oro för att kortsiktiga nyttoeffekter betonas och får en alltför stor del av forskningsresurserna. Grundforskningen behövs för att långsiktigt bygga upp ny kunskap inom olika områden och för att främja mångvetenskapligt samarbete. I de mål för forskningspolitiken som regeringen föreslår finns inget mål som direkt relateras till grundforskningen eller till dess betydelse för annan forskning. De är fokuserade på dagens problem och på att söka väsentliga fakta. Målen som regeringen föreslår bör kompletteras. Beträffande regeringens förslag till riktlinjer för forskningspolitiken anser motionärerna att de inte är förenliga med de kvalitetsbegrepp som gäller inom forskarsamhället. Risken finns att när regeringen betonar ?nyttan av forskningen? så starkt får kvalitetsargument stryka på foten. Vänsterpartiet anser i sin partimotion 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2 att regeringens övergripande mål och riktlinjer för forskningen är ett steg i rätt riktning. En entydig och samordnad forskningspolitik kräver ett antal mer övergripande ställningstaganden. Men universitetens och högskolornas eget ansva måste mer medvetet nyttjas till prioriteringar för att uppnå klart uttalade mål - Beträffande förslaget till allmänna riktlinjer menar motionärerna att regeringens förslag bör kompletteras med en riktlinje som lyfter fram förutsättningarna för olika grupper i samhället att delta i forskningsprocessen Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning anser de vara ett allvarlig problem. Eftersom den socioekonomiska och etniska bakgrunden är av avgörande betydelse för val till högre utbildning påverkas också forskarsamhällets sammansättning. - Forskarna själva skall avgöra vad som är vetenskapliga rön oc vad som är av god kvalitet. För att man skall kunna tala om en forskning värd namnet fordras att forskaren öppet redovisar utgångspunkter, värderingar, metoder och resultat. Detta material skall kunna granskas av andra forskare som kan bedöma kvaliteten. Universitetens samarbete med näringslivet anser motionärerna vara utvecklande för båda parter. Men det finns en risk att grundforskningen hamnar i skymundan och att den tillämpade forskningen blir alltför dominerande. Naturvetenskap och teknik intresserar företagen, men de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena får för den skull inte försummas. Det är inte enkelt att skilja forskning som är ?nyttig? för företagen från anna forskning. Miljöpartiet de gröna begär i motion 1996/97:Ub10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad bristen på analys beträffande propositionens effekter kan medföra (yrk. 1). Motionärerna delar i stort regeringens deklarerade uppfattning när det gäller mål och riktlinjer för forskningspolitiken, men de noterar att det redan i de allmänna skrivningarna framskymtar en viss överbetoning av nyttoaspekten. Regeringen skiljer inte mellan grundforskning och tillämpad forskning och formulerar allmänna krav på forskningens samhällsnytta som är direkt olämpliga, om de skulle gälla styrning av grundforskning. I motionen tecknas en bakgrund där det visas hur det har skapats en bristande balans mellan resurser till grundforskning och resurser till tillämpad forskning till grundforskningens nackdel. Motionärerna saknar en djupare analys av forskning och högre utbildning med avseende på tillgängliga resurser, tyngdpunkter, utvecklingstendenser etc., vilket borde ha varit den naturliga utgångspunkten för propositionen. I samma motion (yrk. 22) föreslås ett tillkännagivande av riksdagen om vad motionärerna har anfört om behovet av ett kraftigt ökat forsknings- och utvecklingsarbete rörande miljöanpassning av verksamheter inom flertalet av statens verksamhetsområden. Genomgående i propositionen är det fråga om nedskärningar eller uteblivna satsningar inom miljöområdet, vilket står i strid med regeringens deklarationer om att inrikta målen mot en långsiktigt hållbar utveckling. Motionärerna vill med kraft hävda att mycket stora insatser behövs inom miljöforskning och forskning rörande miljöanpassning av samhällets produktion och verksamhet för att det målet skall kunna uppnås. Frågan om bristande balans i resurshänseende mellan grundforsknin och tillämpad forskning tas även upp i Miljöpartiets motion 1996/97:Ub514. Hälften av forskningen i Sverige bedrivs och finansieras av företag inom näringslivet. Av den del som finansieras genom statliga medel eller via stiftelser och fonder är den helt dominerande delen forskning av tillämpningskaraktär eller forskning med ett visst syfte. Motionärerna begär at riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning (tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser (yrk. 33). I Kristdemokraternas motion 1996/97:Ub8 yrkande 15 anförs att satsningen på naturvetenskapligt och tekniskt utbildad arbetskraft i och för sig är fullt berättigad med tanke på Sveriges utvecklingsmöjligheter, men motionärerna anser att inriktningen inte får bli alltför ensidig. Med hänvisning till vad i propositionen redovisas om anslagsutvecklingen såvitt avser humaniora och att regeringen i kalkylen för antalet forskarutbildade fram till år 2010 inte räkna med något som helst ökat antal forskarutbildade i humaniora hävdar motionärerna att regeringen behandlar humaniora mycket styvmoderligt. Motionärerna anser att humaniora bör prioriteras, eftersom detta område ger oss immateriella värden såsom självförståelse, historiskt perspektiv och psykologisk, teologisk och filosofisk reflektion. Det behövs fler, inte färre, humanister i ett teknokratiskt samhälle.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis att forskningens mål och forskningspolitikens inriktning för första gången i en forskningspolitisk proposition punktvis har ringats in genom ett antal kortfattade meningar. Dessa följs av ett avsnitt där regeringen närmare utvecklar sin syn på forskningspolitiken och innebörden av de angivna riktlinjerna. I ett senare avsnitt (prop. s. 75-107) redovisas utförligt regeringens prioriteringar och bedömningar, varvid regeringen anger de närmare åtgärder på skilda områden som regeringen avser att vidta, bl.a. de förslag till medelsanvisning som regeringe återkommer till i budgetpropositionen, som lades fram för riksdagen ett par dagar efter forskningspropositionen. Enligt utskottet ger denna disposition överskådlighet och anger klart inriktningen av det fortsatta arbetet med planeringen av forskningen och beräkningen av forskningsresurser för den nu aktuella perioden (1997-1999). År 1999 är man inne i en ny valperiod och frågan borde enligt utskottet då kunna övervägas huruvida det inte är lämpligt att sedermera lägga fram proposition med förslag till riktlinjer för forskningspolitiken vart fjärde år, en gång varje valperiod. De av regeringen föreslagna målen för forskningen är övergripande och av sådant innehåll att de enligt utskottet borde förefalla självklara för alla forskare. De kan enligt utskottets mening inte uppfattas som inkräktande på forskningens frihet. Regeringen framhåller själv forskningens frihet och autonomi som grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Redan i högskolelagen (1992:1434) föreskrivs forskningens frihet. Som allmänna principer för forskningen skall gälla att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras (1 kap. 6 §). Utskottet vill något uppehålla sig vid frågan om grundforskning och tillämpad forskning samt frågan om ?relevans? och ?nytta?. I propositionen berörs de definitioner och indelningar som utvecklats inom OECD, innebärande att FoU dela in i grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Dessa kategorie används allmänt i den forskningspolitiska diskussionen, men gränserna mellan de är flytande. Viss osäkerhet om innebörden gäller även andra begrepp som används t.ex. målinriktad forskning, strategisk forskning m.fl. Med grundforskning avse att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Begreppet inrymmer även forskning vars inriktning är att lägga en grund som kan tänkas ge tillämpning. I begreppet tillämpad forskning ligger forskning med bestämda tillämpningar i sikte. Utvecklingsarbet avser att utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer fö att åstadkomma nya produkter, processer, system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. Grundforskning som bedrivits utan andra avsikter ä att öka kunskapen har många gånger, långt efter det att resultaten presenterats lett till ny teknik. Utskottet erinrar om vad som sagts i det föregående om t.ex. informationstekniken. När det gäller företagens överväganden om investeringar för forskning anser utskottet det rimligt att utgå från att dessa i första hand satsar på sådan FoU som kan ge lönsamhet, åtminstone på sikt. Den FoU som då främst kommer i fråga är tillämpad forskning eller grundforskning som är så målinriktad att den kan förväntas bli tillämpningsbar. För grundforskning och inomvetenskapligt motiverad forskning bör staten ha ett särskilt ansvar. Statens roll bör därvid även vara att finansiera riskfyllda projekt som har svårt att få finansiering på annat sätt. Statens ansvar gäller även sådana forskningsområden som är av allmänt eller kulturellt värde, men int kan räkna med stöd från näringslivet eller privata intressen. För grundforskningen innebär detta att statsmakterna beslutar om fördelningen av tillgängliga resurser mellan områden som teknik, naturvetenskap, medicin och kulturvetenskaper. När det sedan gäller frågan om ?relevans? och ?nytta? menar utskottet att denna skall ses i ljuset av regeringens grundläggande uppfattning - vilken utskottet delar - nämligen att samhället på alla områden blir alltmer kunskapsberoende. Vad regeringen nu framhåller är att relevansaspekten bör tillmätas större betydelse inom alla forskningsområden. I propositionen heter det att för ändamålsbestämd eller tillämpad forskning är forskningens relevans för avnämare i samhället ofta direkt och tydligt definierbar. Däremot är grundforskningens relevans för det omgivande samhället i regel inte lika uppenbar och lätt att definiera. Detta utesluter inte att mer samhällsrelaterad nyttighetsaspekter kan komma in även inom olika grundforskningsområden, vilket förutsätter ett nära samspel mellan forskarna och samhället. Vid en sådan bedömning, anför regeringen, är det emellertid mycket viktigt att ta hänsyn til det långa tidsperspektiv i vilket grundforskningens resultat och nytta bör ses (prop. s. 49). Det sista vill utskottet stryka under. Utskottet vill i det här sammanhanget, med anledning av vad som anförs i ett par motioner, beröra frågan om humaniora och därvid peka på att regeringen, när den anger övergripande mål för forskningen, börjar med att slå an en närmast existentiell ton genom att ange att den skall bidra med nya fakta om bl.a. samhället och kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum, jordens ekosystem och i historien. Beträffande kulturvetenskaperna - samhällsvetenskap, rättsvetenskap, humaniora och religionsvetenskap - som ett a de prioriterade områdena anger regeringen att till de mest angelägna satsningarna inom området hör att vidareutveckla medel för att nå hög internationell kvalitet i forskningen, bl.a. genom internationella utvärderinga och internationell publicering, samt vidareutveckla former för information om den kulturvetenskapliga forskningens resultat, synsätt och samhällsrelevans. Särskilda insatser måste enligt regeringen göras under den kommande treårsperioden för att effektivisera forskarutbildningen och förbättra rekryteringen av forskare inom området. Beträffande frågan om kvalitet i forskningen kan inte utskottet se någon motsättning mellan vad som anförs i några av motionerna och regeringens förslag till riktlinjer. Kravet på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som finansieras med statliga medel ingår uttryckligen bland riktlinjerna. Regeringe anser att kvalitetsgranskningen bör ges stor uppmärksamhet och inslaget av internationell granskning inom alla områden måste öka, även inom områden där de idag inte är så vanligt. Självklart bör detta avse forskning vid varje lärosäte Alla universitet och högskolor skall enligt riktlinjerna förfoga över egna forskningsresurser. Utskottet behandlar i sitt anslagsbetänkande (UbU1) närmare regeringens förslag i budgetpropositionen såvitt avser medel för forskning vid mindre och medelstora högskolor. Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1996/97:Ub10 om insatser för miljöforskning vill utskottet i korthet peka på vad regeringen anför om forskning till stöd för miljöarbetet. Enligt regeringens bedömning bör prioriteringarna under innevarande forskningsperiod som avser områdena fysisk påverkan, biologisk mångfald, kretslopp och varuflöden samt samhälls- och tvärvetenskaplig forskning i stort kvarstå under nästkommande period. En särskild fråga som bör prioriteras under den kommande forskningsperioden gäller eventuella risker för miljö och hälsa av miljögifter med hormonella effekter. Regeringen ställer sig bakom de prioriteringar som föreslås i Klimatdelegationens rapport Klimatrelaterad forskning (SOU 1996:39). Snedrekryteringen till högre utbildning är, menar utskottet, redan i sig ett allvarligt problem och har - i enlighet med vad som framförs i motion 1996/97:Ub7 - konsekvenser när det gäller forskarsamhällets sammansättning. Utskottet anser emellertid inte att riktlinjerna för forskningspolitiken bör kompletteras enligt motionärernas önskemål. Utskottet vill i sammanhanget erinr om följande. Gymnasieskolans alla nationella och specialutformade program är numera treåriga. Grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning skall den ha som har fått slutbetyg från något av dessa program och har lägst betyget Godkänd på kurser omfattande minst 90 % av antale gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Det finns också anledning att peka på att regeringen i årets budgetproposition föreslår att i de generell utbildningsuppdragen för universitet och högskolor bl.a. skall ingå att särskil främja rekryteringen från grupper med svag studietradition och i regioner där utbildningsnivån hos befolkningen är låg (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.13). Utskottet tillstyrker i sitt anslagsbetänkande förslaget (bet. UbU1). Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen i nu berört avseende. Utskottet finner sammanfattningsvis att mycket av det som har framförts i de nu behandlade motionerna är tillgodosett med vad utskottet har anfört. Med hänvisning härtill och till att utskottet ej heller i övrigt anser att motionerna bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida föreslår utskottet att riksdagen skall godkänna vad regeringen har förordat om mål för forskningen och om allmänna riktlinjer för forskningspolitiken. Motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97: Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514 yrkande 33 bör avslås.
Jämställdhet och genusforskning
Regeringens bedömning I ett särskilt avsnitt i forskningspropositionen redovisar regeringen sina bedömningar när det gäller jämställdhet och genusforskning. Därvid beskrivs de förslag till satsningar på genusforskning som regeringen i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16) lägger fram för riksdagens godkännande. Utskottet behandlar dessa förslag och motionsyrkanden rörande dem i betänkande 1996/97:UbU1. Våren 1995 lade regeringen fram en proposition om jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Flertalet av de åtgärder som där presenterades har nu genomförts. Under det senaste året har ett antal utredningar genomförts som berör jämställdhet inom forskningen samt genusforskning. Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning (U 1995:01) har lagt fram betänkandet Viljan att veta och viljan att förstå - Kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning (SOU 1995:110). Forskningsfinansieringsutredninge (U 1995:05) har i sitt slutbetänkande Forskning och pengar (SOU 1996:29) lagt fram vissa förslag som gäller jämställdhet inom forskningen. Efter initiativ från den s.k. JÄST-gruppen har Linköpings universitet på regeringens uppdrag gjort en förstudie om meritvärdering vid tillsättning av tjänster, vilken redovisats i rapporten Värdering av kvinnors respektive mäns meriter vid tjänstetillsättning inom universitet och högskolor (Ds 1996:14). I en annan studie, Peer Reviewers Favour Males, redovisas en analys av poängsättning vid tjänstetillsättningar inom Medicinska forskningsrådet (MFR) under år 1995. Regeringen redogör i forskningspropositionen för utredningarnas förslag och sin ställningstaganden till dessa. Regeringen anser det angeläget att genusperspektiv i ökad utsträckning införs i forskningen. I detta sammanhang markerar regeringen också betydelsen av mansforskning. Syftet med de avsevärda resursförstärkningar för genusforskninge som föreslås i budgetpropositionen är, anför regeringen i forskningspropositionen, att bygga vidare på den organisation och ?dubbla strategi? som tillämpats när det gäller genusforskning. Den innebär att satsningar görs dels på de tvärvetenskapliga forum och centrum som finns vid lärosätena, dels på fortsatt inomdisciplinär uppbyggnad av genusforskningen. De sistnämnda tar sig uttryck i förslaget om att inrätta sammanlagt 18 tjänster fö genusforskning inom sex olika ämnen, däribland tre inom teknisk- naturvetenskapliga områden (informationsteknik, fysikundervisningens didaktik och människa-maskin). Regeringen påpekar att när genusperspektivets relevans fö teknisk och naturvetenskaplig forskning ifrågasätts, görs det ofta utifrån en fokusering av problemlösningsfasen i forskningsprocessen. Enligt regeringen är det emellertid i den inledande fasen, när problem väljs ut, och i den avslutand resultatanalysen och erfarenhetsåterföringen som genusperspektivet kan bidra oc tillföra den tekniska och naturvetenskapliga forskningen ny kunskap. Förslaget från Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning om att ett sekretariat skall inrättas med uppgift att utreda, skapa opinion, stimulera och informera om genusforskning bejakas av regeringen, som i budgetpropositionen föreslår att ett sådant sekretariat inrättas och placeras vid Göteborgs universitet. Det är enligt regeringen lämpligt att det blir en självständig inrättning. Förslaget från utredningen om att sekretariatet också skulle dela ut bidrag till kvinno- och jämställdhetsforskning tas däremot inte upp av regeringen. Inte heller biträder regeringen utredningens förslag om att ett särskilt kvinnoforskningsråd skall inrättas. Regeringen anser att det är väsentligt att genusforskningen integreras i den ordinarie forskningen och att de ordinarie forskningsfinansierande organen fördelar medel även för genusforskning. FRN:s verksamhet inom området kvinno- och jämställdhetsforsknin är enligt regeringen värdefull och bör bedrivas även i fortsättningen. Instruktionerna för såväl FRN som samtliga forskningsråd har - efter riksdagens beslut med anledning av jämställdhetspropositionen våren 1995 - ändrats, så att dessa organ inom sina respektive områden numera skall främja jämställdhet mella kvinnor och män. I budgetpropositionen har regeringen föreslagit resursökningar till de åtta centrum/forum som sedan tidigare haft öronmärkta medel. Där föreslås också mede till Jämställdhetscentrum vid Högskolan i Karlstad. Vidare föreslås i budgetpropositionen att Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs uni- versitetsbibliotek skall kunna ges ställning som ansvarsbibliotek. Därmed tillmötesgår regeringen förslag från Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning. Regeringen diskuterar i forskningspropositionen också förslaget från Forskningsfinansieringsutredningen om att de statliga forskningsfinansiärerna skall ges i uppdrag att göra en genomgripande analys av orsakerna till skillnaderna i medelstilldelning till manliga respektive kvinnliga forskare. Forskningsfinansieringsutredningen föreslog även att jämställdhetsrevisioner skall genomföras vid landets forskningsfinansierande och forskningsutförande organ. Regeringen anser inte några särskilda åtgärder behövliga i nuläget men betonar Högskoleverkets och de enskilda myndigheternas ansvar i dessa frågor. Samtliga forskningsråd skall som nyss nämnts verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män är också en särskild uppgift för Högskoleverket enligt instruktionen för verket. Dessutom finns i regleringsbrev för forskningsråden krav på återrapportering rörande jämställdhetsarbetet.
Forskarutbildning och forskarkarriär Miljöpartiet framför i motion 1996/97:Ub10 yrkande 4 en rad förslag i syfte att förbättra möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en forskarkarriär. Motionärerna anser att kvinnor missgynnas redan vid antagningen till forskarutbildning. De väljer i större utsträckning än män för sina små forskningsuppgifter i slutet av grundutbildningen - och senare för sina avhandlingsarbeten - ämnen som inte ingår i etablerade forskningsprojekt vid institutionen. Därmed har de mindre hjälp av handledaren, som oftast är en man och är den som leder institutionens etablerade projekt. Handledningssituationen såväl på C- och D-nivå som i forskarutbildningen måste ändras, anser motionärerna. De vill också att omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster skall fullföljas och antalet doktorandtjänster ökas. Vidare vill de öppna möjligheten för forskarstuderande att självständigt söka medel ho forskningsfinansierande organ, så att de inte blir helt hänvisade till handledarens resurser och välvilja. Olika typer av tidsbegränsade tjänster bör enligt motionärerna införas i forskarkarriären för att öka rörligheten, och de vill också se en ökad rörlighet mellan universitet och näringsliv eller arbeten inom offentlig sektor, vilket enligt deras mening skulle gynna möjligheterna at på någorlunda kort tid få en rimlig fördelning mellan män och kvinnor på lärar- och forskartjänster vid universitet och högskolor. Motsvarande förslag framförs i motionerna 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 26 och 29 samt 1996/97:A806 (mp) yrkande 20. Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande. Att handleda studenter vid deras val av ämnen för och genomförande av egna forskningsarbeten såväl i grundutbildningen som i forskarutbildningen är en av de mest kritiska uppgifterna för lärarna vid universitet och högskolor. Omedvetenhet eller bristande skicklighet från lärares sida i utövandet av handledning är säkert ofta en bidragande orsak till att kvinnliga studenter, me även manliga, avstår från forskarutbildning eller avbryter sådan. Hur handledningen skall genomföras lämpar sig dock inte för direktiv från överordnade myndigheter. I budgetpropositionen (avsnitt 5.3.1) har regeringen redovisat bedömningen att det är mycket angeläget att öka kunskapen om jämställdhetsaspektens betydelse hos högskolans lärare. Jämställdhet är, anför regeringen där, inte bara en rättvisefråga utan också en kvalitetsfråga. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att utvärdera lärosätenas insatser beträffande det pedagogiska utvecklingsarbetet samt lärarnas fortbildning i pedagogik och i jämställdhetsfrågor. Frågan om tjänsteorganisation och därmed forskarkarriär kommer att behandlas av regeringe i en proposition under nästa år. Då kommer regeringen också att återkomma till frågan om rekryteringsmål avseende andelen kvinnor på tjänster som lärare och forskare inom högskolan. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionsyrkandena. I motion 1996/97:Ub409 (s) begärs uppföljning av pågående jämställdhetsprojekt syfte att ge kvinnliga studerande goda studie- och forskningsbetingelser. Motionären syftar dels på projekt som bedrivs vid vissa lärosäten med stöd av Grundutbildningsrådet, dels på verksamhet i vissa kommuner med stöd från det s.k. NOT-projektet med syfte att stimulera elevernas intresse för naturvetenska och teknik. Även i denna motion sägs att formerna för handledning och stöd i samband med examensarbeten ofta missgynnar kvinnor. Utskottet erinrar om att både för skolan och för den högre utbildningen och forskningen gäller som ett uttalat mål att verka för jämställdhet mellan kvinno och män. Det är då enligt utskottets mening självklart att de projekt av olika slag som genomförs för att pröva nya sätt att nå jämställdhet också följs upp utan något särskilt tillkännagivande om detta från riksdagens sida. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub409. Centerpartiet anför i motion 1996/97:Ub451 att en mer aktiv rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen är nödvändig. I detta sammanhang måste regeringen också redovisa effekten av den avbrutna omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster, heter det i motionen (yrkande 14). Samma förslag framförs i motion 1996/97:Ub448 (c) yrkande 3. Utskottet hänvisar till vad som anförs i budgetpropositionen (avsnitt 5.5.49) om att frågor rörande forskarutbildningens utformning och studiefinansieringen för doktorander kommer att behandlas i en proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen nästa år. Ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena är enligt utskottets mening inte påkallat, varför yrkandena bö avslås av riksdagen.
Forskarsamhällets organ Obligatoriska jämställdhetsrevisioner av forskningsråden är enligt Centerpartiets motion 1996/97:Ub451 yrkande 15 nödvändiga för att motarbeta diskriminering i anslagsförfarandet hos forskningsfinansierande organ. Samma förslag framförs i motion 1996/97:Ub448 (c) yrkande 5. Utskottet delar regeringens uppfattning, som redovisats i det föregående, att redan vidtagna åtgärder säkerställer att statsmakterna kommer att få analyser a forskningsrådens medelstilldelning ur jämställdhetssynpunkt. Ett särskilt tillkännagivande om jämställdhetsrevisioner är därför inte behövligt, varför riksdagen bör avslå yrkandena. Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ tas upp i motionerna 1996/97:Ub448 (c yrkande 4 och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 4. I den förstnämnda motionen sägs att styrelser och nämnder bör uppvisa en jämn könsfördelning och att detta är speciellt viktigt när det gäller tjänsteförslagsnämnderna. Skulle högskolevärlden misslyckas med att uppnå en jämn könsfördelning i tjänsteförslagsnämnderna bör enligt motionärerna kvotering övervägas. I den sistnämnda motionen anges det som mål att det inom fem år skall finnas minst 40 % av underrepresenterat kön i alla interna beslutsorgan inom högskolan. Även privata och stiftelseägda högskolor bör nå detta mål, anser motionärerna. Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. När det gäller tjänsteförslagsnämnder föreskrivs numera i högskoleförordningen (1993:100, ändrad på denna punkt 1995:944) att båda könen skall vara representerade bland de ledamöter som utses för hel mandatperiod av fakultetsnämnd, av nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete eller av styrelsen för högskolan. Även när det gäller de sakkunniga som utses för varje ärende bör enligt förordningen båda könen vara representerade, om det inte finns synnerlig skäl. Utskottet har inhämtat att JÄST-gruppen till regeringen ingivit förslag o tillägg till högskolelagen, innebärande att en jämn könsfördelning skall eftersträvas i fakultetsnämnderna och i de särskilda organen för grundutbildningen. JÄST-gruppen har också föreslagit en bestämmelse i högskoleförordningen om att en jämn fördelning mellan kvinnor och män i högskolestyrelserna bör eftersträvas. Samma sak har föreslagits beträffande valförsamlingar som föreslår rektor och prorektor. Dessa ändringsförslag bereds för närvarande inom regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens berednin av dessa frågor bör avvaktas och föreslår därför att riksdagen avslår motionern 1996/97:Ub448 yrkande 4 och 1996/97:Ub483 yrkande 4. Kristdemokraterna påtalar i motion 1996/97:Ub512 yrkande 20 den ojämna könsfördelningen i högskolans forskar- och lärarkår. De anser att behovet nu av att rekrytera många nya lärare (till följd av den i budgetpropositionen föreslagna expansionen av högskolan) bör utnyttjas för att åstadkomma en jämnar könsfördelning. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om detta. Som framgått i det föregående avser regeringen att återkomma till frågan om rekryteringsmål fö andelen kvinnor på olika lärar- och forskartjänster i en proposition under år 1997. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att riksdagen avslår motionsyrkandet.
Forskning om kvinnor och män Kvinnors hälsoproblem och fysiologi har enligt motion 1996/97:A821 (kd) yrkande 22 varit föremål för forskning i mycket mindre utsträckning än männens. För att främja kunskapen om kvinnors och mäns hälsa måste båda gälla som norm och bli föremål för lika omfattande forskning, anser motionärerna. Samma sak påtalas i motion 1996/97:Ub407 (fp). Motionären begär ett tillkännagivande om att alla forskningsprojekt som tilldelas statliga anslag måste ha minst 40 % kvinnor i den population som studeras (yrkande 1). Dessutom vill motionären att en grupp skall tillsättas med uppdrag att se över om de forskningsanslag som ges tillvaratar könsperspektivet (yrkande 3). Vidare anförs (yrkande 4) att ett kvinnoforskningscentrum för vården med fördel skulle kunna förläggas till Göteborgsområdet. Det bör ges i uppdrag till Socialstyrelsen att ansvara för insamlande av material om hur kvinnor bemöts och behandlas inom vården (yrkande 5). Utskottet noterar att de frågor motionärerna aktualiserar också berörs i betänkandet Jämställd vård (SOU 1996:133) från Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården. Regeringen meddelar i propositionen (s. 170) sin avsikt att återkomma till riksdagen angående dessa frågor i samban med att ställningstaganden till utredningen i dess helhet redovisas. Utskottet anser med hänvisning till detta att riksdagen bör avslå yrkandena.
Könsuppdelad statistik I två motioner - 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 15 och 1996/97:Ub7 (v) yrkande 4 - framförs krav på könsuppdelad statistik. All redovisning och all statistik från högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra som finansierar forskning skal konsekvent presenteras uppdelad på män och kvinnor, anförs det i den förstnämnd motionen. I den sistnämnda motionen framställs samma förslag, och motionärerna anför också att det är angeläget att regeringen verkar för att jämställdhetsaspekten beaktas inom de forskningsprogram inom EU som Sverige är delfinansiär av. Utskottet erinrar om att individbaserad officiell statistik i Sverige skall vara könsuppdelad, såvida inte särskilda skäl talar däremot (SFS 1994:1108). Va gäller EU:s forskningsprogram har utskottet inhämtat att Sveriges utbildningsminister vid rådsmöte den 5 december 1996 med EU:s forskningsministrar kommer att informera om jämställdhet mellan män och kvinnor vid genomförande och administration av ramprogrammen för forskning och utveckling. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att riksdagen bör avslå motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och 1996/97:Ub7 yrkande 4.
Forskningsfinansiering I propositionen (s. 108 f.) redovisar regeringen sammanfattningsvis Forskningsfinansieringsutredningens betänkande Forskning och pengar (SOU 1996:29) och remissvaren. Enligt regeringens bedömning fungerar det svenska systemet för forskningsfinansiering i huvudsak väl. Utredningen föranleder inga förslag från regeringen till riksdagen, dock avser regeringen att vidta en rad åtgärder, vilka regeringen informerar riksdagen om. Detta har föranlett några motionsyrkanden, vilka - jämte ett antal andra yrkanden med anknytning till den nu aktuella frågan - utskottet behandlar i detta avsnitt. Forskningsfinansieringsutredningen har föreslagit att en myndighet kallad Forskningsrådsstyrelsen skall inrättas med uppgift att fördela anslagen till forskningsrådsverksamheten och att därjämte bl.a. främja och stödja tvärvetenskaplig forskning och kvinno- och jämställdhetsforskning samt svara fö kvalitet och effektivitet i rådssystemet (prop. s. 205). Regeringen anser att förslaget inte bör genomföras. I stället bör enligt regeringens bedömning samtliga råd - inklusive de under Jordbruksdepartementet och Socialdepartemente - och Rymdstyrelsen inrätta en samverkansgrupp för att främja tvärvetenskaplig forskning och jämställdhetsfrågor. Efter tre år bör denna samverkansform utvärderas och forskningsrådsorganisationen prövas på nytt. I motion 1996/97:Ub411 (m) tillbakavisas tanken att inrätta en samverkansgrupp (yrk. 32). Motionärerna ser inga fördelar med en sådan grupp och pekar på att råden redan i dag arbetar med att främja och stödja tvärvetenskaplig forskning. Den utveckling mot sådan forskning som redan har skett spontant finns det enligt motionen ingen anledning att centralisera. Den samverkan mellan olika finansiärer som finns fungerar väl, och samverkan kan mycket väl ske på informell basis. Utskottet har inget att erinra mot att regeringen prövar en ordning med en samverkansgrupp. Det bör påpekas att regeringens nu redovisade bedömning basera på en modell som föreslagits av Forskningsrådsnämnden (FRN) och forskningsråden under Utbildningsdepartementet i deras redovisning av ett uppdrag från regeringen i juni 1995 att föreslå åtgärder som främjar tvärvetenskaplig forskning. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå motion 1996/97: Ub411 yrkande 32. Enligt förslag i motion 1996/97:Ub514 (mp) bör FRN få ett ökat ansvar för samordning av universitetsforskning och forskning inom olika sektorsorgan och näringslivet. En utredning och utvärdering av den samlade sektorsforskningen bö göras och förslag tas fram för en genomgripande effektivisering av forskningen inom alla olika områden (yrk. 36). Utskottet har i det föregående nämnt Forskningsfinansieringsutredningen och regeringens redovisning av densamma. Utredningen behandlade bl.a. sektorsforskningen ur olika aspekter och redovisade i särskild bilaga förändringsmodeller inom en rad departementsområden som efter ytterligare beredning skulle kunna ligga till grund för - som utskottet har uppfattat dem - rationalisering och effektivisering av sektorsforskningen. Regeringen har med beaktande av utredningens förslag begärt riksdagens godkännande av vissa åtgärder inom Arbetsmarknadsdepartementets område. Kvalitetskraven bör enligt regeringen få en allt större tyngd inom all forskningsverksamhet. Regeringen anför att forskningsråden bör kunna utnyttjas som rådgivare till sektorsforskningsorgan i frågor om inomvetenskaplig kvalitet Regeringen följer uppmärksamt rådens och universitetens åtgärdsarbete och komme att föreskriva att de lämnar sådana uppgifter om kvalitetsgranskningsarbetet at det blir möjligt att följa hur de arbetar med denna viktiga fråga. Motsvarande krav måste givetvis enligt regeringen ställas även på övriga forskningsfinansiärer och utförare, t.ex. sektorsforsknings- myndigheter. Utvärderingar bör göras inom alla områden, dvs. även när det gälle sektorsforskning, menar regeringen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den samrådsgrupp vid FRN och samtliga forskningsråd som regeringen avser att föranstalta om och vars inrättande, som utskottet ser det, kommer att kunna medverka till att göra rådsorganisationen mer effektiv. Vidare vill utskottet peka på att FRN enligt sin instruktion som en särskild uppgift bl.a. har att främja samarbetet mellan forskningsråden å ena sidan och andra myndigheter och organ å andra sidan i frågor som avser bl.a. vetenskaplig bedömning av forsknin eller finansiering av forskning. Utskottet förutsätter att frågor av den karaktären som motionärerna tar upp beaktas vid regeringens fortsatta överväganden om forskningsfinansieringen och effektivt utnyttjande av de medel som anvisas till forskningen. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas förslag anser inte utskottet vara påkallat. Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 36 i motion 1996/97:Ub514. I ett par motioner behandlas tilldelning av medel från forskningsråden och rådens bedömningar av ansökningar om medel. Enligt motion 1996/97: Ub411 (m) yrkande 31 måste rådens ansvar för ekonomisk uppföljning klargöras. Motionärerna åberopar Riksrevisionsverket, som framhåller att råden inte har några krav på ekonomisk uppföljning av de medel de fördelar. Vidare bör enligt motionen rådens rutiner vid utdelning av anslag granskas ?då risk för jäv föreligger?. I motion 1996/97:Ub10 (mp) föreslås att vad regeringen anfört om anlitande av internationell expertis vid bedömningen av kvaliteten på forskningen skall gälla även vid bedömningen av ansökningar om medel från forskningsråden (yrk. 8). Utskottet vill med anledning av de båda motionerna anföra följande. Regeringen berör i propositionens avsnitt om forskningsrådsorganisationen (s. 198) inledningsvis den debatt som har förekommit de senaste åren om forskningsrådens arbetsformer, i vilken bl.a. har diskuterats medelsfördelninge till kvinnor, eventuellt gynnande av forskare som ingår i råd och beredningsgrupper samt uppföljningen och kontrollen av medelsanvändningen. Av propositionen framgår att rådens verksamhet har kunnat granskas i detalj av utomstående, eftersom råden är offentliga myndigheter. Råden har till följd av analyser av bl.a. Riksrevisionsverket (RRV) samt regeringsbeslut men också som resultat av självprövning vidtagit olika åtgärder för att komma till rätta med problemen. Regeringen understryker vikten av att råden kontinuerligt och kritiskt granskar sin egen verksamhet och noga följer upp hur anslagsmedlen används. Med hänvisning till vad regeringen anför i propositionen avstyrker utskottet förslaget i motion 1996/97:Ub411 att riksdagen nu skall uttala sig i frågan om rådens medelstilldelning. Ej heller vill utskottet tillstyrka förslaget i motion 1996/97:Ub10 om en - som utskottet har uppfattat förslaget - föreskriven ordning att internationell expertis skall nyttjas vid bedömningen av alla ansökningar om medel från forskningsråden. Utskottet har erfarit att råden på eget initiativ använder sig av sådan expertis, när det anses nödvändigt och ändamålsenligt. Utskottet förordar i detta avseende ingen ändring av rådande förhållanden. Av regeringens bedömningar i förevarande proposition såvitt avser forskningsrådens verksamhet och medelsfördelningen till forskningsråden framgår att regeringen i budgetpropositionen föreslår att Humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) resurser skall förstärkas för att möjliggöra ökat antal forskarrekryteringstjänster, särskilt inom det humanistiska forskningsområdet, samt att medel förs över till HSFR från andra anslag för ändamål som närmare anges i propositionen och till vilka regeringen återkommer i budgetpropositionen. I motion 1996/97:Ub411 (m) ifrågasätts medelsfördelningen mellan forskningsråden och den extra satsningen på det humanistiska området utan att det görs en motsvarande satsning på de naturvetenskapliga och tekniska områdena (yrk. 33). I motionen anförs att ett stort antal forskare inom det humanistiska området inte hittar arbeten som motsvarar deras utbildning, medan det råder brist på forskarutbildade inom bl.a. bioteknik, medicin och teknik. Utskottet, som i sitt anslagsbetänkande avseende utgiftsområde 16 behandlar regeringens beräkning av forskningsrådsanslagen (bet. UbU1), anser att det finn skäl att i nu förevarande sammanhang behandla yrkandet, då det innefattar ett visst principiellt resonemang. I såväl forskningspropositionen som budgetpropositionen framhåller regeringen att de ekonomiska förutsättningarna att fullfölja en forskarkarriär ofta är sämre inom kulturvetenskaperna, särskilt inom de humanistiska disciplinerna, än vad fallet är inom medicin, teknik och naturvetenskap. I många ämnen är möjligheterna till studiefinansiering inom forskarutbildningen mycket begränsade. Det finns vidare få finansiärer av forskningsprojekt, doktorandtjänster m.m. utanför högskolesystemet. Det råder också brist på postdoktorala tjänster, något som hotar rekryteringen till vetenskapligt arbete HSFR har visat att det särskilt inom det humanistiska området finns ett starkt behov av fler forskarassistent- och doktorandtjänster. Utskottet anser att regeringens redovisning av sina skäl för bedömningen att HSFR:s verksamhet bör få ökade resurser är klargörande när det gäller de begränsade möjligheterna för bl.a. forskare inom det humanistiska området att finna externa finansiärer för forskningsverksamhet och inte minst beträffande situationen för den framtida rekryteringen till vetenskapligt arbete inom området. Utskottet vill för egen del stryka under hur viktigt det är för kvaliteten på undervisningen att denna bedrivs av vetenskapligt kvalificerade lärare. Yrkande 33 i motion 1996/97:Ub411 bör avslås. I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 10 begärs ett uttalande av riksdagen om vad motionen har anförts om det offentligas stöd till forskningen. Principiellt anser motionärerna att den offentligt finansierade forskningen skall vara en angelägenhet för statsmakten. Den tendens som enligt motionen nu börjar skönjas att landsting och kommuner själva upprättar forskningsenheter måste ifrågasättas. Utskottet noterar att Forskningsfinansieringsutredningen i sitt betänkande Forskning och pengar (SOU 1996:29) har berört frågan om forskning inom landstin och kommuner. Av utredningen framgår att regionala forskningsråd och ?regionala högskolor? ofta stöds av landstingen, men framför allt ägnar man sig åt FoU av intresse för sin egen kärnverksamhet, dvs. sjukvård. Kommunerna står för en mycket liten del av forskning och utveckling. Utvecklingen av de mindre och medelstora högskolorna tycks enligt utredningen emellertid innebära ett ökat intresse för sådan verksamhet, främst genom att kommunerna delfinansierar högskolornas forskningsverksamhet. Utskottet vill för egen del tillägga följande. Ansvaret för forsknings- och utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården är delat mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. I nu förevarande proposition föreslår regeringen en ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) i syfte att klargöra att landstingen har en rätt och ett ansvar att bedriva ifrågavarande forsknings- oc utvecklingsarbete. Lagförslaget bereds av socialutskottet (jfr bet. 1996/97: SoU6). I propositionen anförs vidare att landstingens FoU-verksamhet inom folkhälsoområdet utgör en allt viktigare del av tillämpad svensk folkhälsoforskning. Till landstingens ansvar hör enligt hälso- och sjukvårdslagen att verka för en god hälsa hos befolkningen. Enligt regeringen omfattar landstingens FoU-ansvar därför även de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamheterna. Med det anförda föreslår utskottet att motionsyrkandet inte skall föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd, varför det avstyrks. I tre motioner från Miljöpartiet, nämligen 1996/97:Ub10 yrkandena 7 och 19, 1996/97:Ub501 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Ub514 yrkandena 27 och 34 förs fra förslag om ett grundforskningsavdrag om ca 5 % med i huvudsak likartade motiveringar. Dessa tar sikte på att medel skall föras över från resurserna för den tillämpade forskningen till anslagen för grundforskning. Grundforskningsavdragets samlade resurser kan fördelas genom förstärkning av fakultetsanslagen till universiteten samt ökade anslag till de statliga forskningsråden på sätt som beskrivs i motionerna. I dessa redovisas i en tabellarisk sammanställning vad en sådan ordning skulle innebära i förstärkning av vart och ett av de berörda forskningsanslagen (sammanlagt +1 120 miljoner kronor under vart och ett av åren 1997-1999). Motionärerna har utgått från en beräkning av de totala resurserna för tillämpad forskning om 22,5 miljarder kronor. De hänvisar till den obalans som råder mellan grundforskning och tillämpad forskning vid anvisandet av medel från departement och myndigheter, stiftelser och fonder. Medlen för tillämpad forskning överstiger mångdubbelt de resurser som den fria forskningen och forskarutbildningen vid universiteten förfogar över via forskningsråden. I ett första steg bör grundforskningsavdrage endast tas ut från medelstilldelare inom den offentliga sektorn och andra fonde och stiftelser som delar ut anslag för tillämpad forskning. Även näringslivet har intresse av att grundforskningen håller tillräcklig volym och kvalitet. För näringslivet bör formerna för ett grundforskningsavdrag utarbetas i samråd med dess organisationer. Enligt samma motioner, yrkande 18 i 1996/97:Ub10, yrkande i 1996/97: Ub501 och yrkande 35 i 1996/97:Ub514, bör en utredning tillsättas med uppdrag att utreda möjligheterna att införa ett grundforskningsavdrag och att utforma ett förslag till lämpliga administrativa former för införandet, det sista enlig yrkandet i motion 1996/97:Ub501. Utskottet noterar att Forskningsfinansieringsutredningen i sitt betänkande tar upp frågan om universitetens och högskolornas ansvar för den långsiktiga kunskapsutvecklingen. Utvecklingen mot en allt högre grad av externfinansiering begränsar enligt utredningen högskolornas och fakulteternas möjligheter att själva initiera och bedriva forskning för att kunna vidmakthålla en högskola so klarar sitt uppdrag både som fri kunskapssökare och som effektiv utförare av externfinansierad forskning. Samtidigt tål inte statsfinanserna, anför utredningen, vare sig på medellång eller lång sikt en sådan ökning av fakultetsanslagen som skulle vara nödvändig för att balansera externfinansieringen. Utredningen förordar att regeringen uppdrar åt högskolorn eller företrädare för dessa att, efter samråd med forskningsråd, sektorsorgan och andra externfinansiärer, föreslå ett för alla fakulteter och högskolor enhetligt procentuellt påslag för täckande av kostnaderna för långsiktig kunskapsuppbyggnad. Enligt regeringens bedömning (prop. s. 114 f.) är utredningens förslag om en avgift i form av ett enhetligt procentuellt påslag otillräckligt underbyggt och effekterna av de kompensatoriska resursöverföringarna är svåröverskådliga, någo som många remissorgan enligt regeringen har uttryckt oro över. Regeringen anser dessutom att förslaget kan få negativa effekter på externa finansiärers vilja att utnyttja högskolan. Utskottet har inte underlag för någon annan bedömning än den regeringen har anfört. Utskottet behandlar i det följande och i sitt anslagsbetänkande (UbU1) regeringens förslag och bedömningar såvitt avser samordning mellan vissa forskningsstiftelsers och statens insatser på forskningens område. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade yrkanden om grundforskningsavdrag.
Samverkan mellan högskola och samhälle - högskolans tredje uppgift Propositionen Enligt regeringens bedömning bör högskolans tredje uppgift, vid sidan av utbildning och forskning, förtydligas i högskolelagen till att avse samverkan med det omgivande samhället och spridning av kännedom om verksamheten. Förslag härom läggs fram i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16). Utskottet behandlar lagförslaget i sitt betänkande UbU1. I förevarande proposition redovisar regeringen flera utredningar om samverkan mellan högskola och näringsliv (prop. s. 60 ff.). De är NYFOR-utredningens (Nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv-högskola) betänkande Samverkan mellan högskolor och näringsliv (SOU 1996:70) och NYFOR:s kompletterande betänkande avseende samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen (SOU 1996:89), Kommitténs för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten (KOFI) lägesrapport den 1 april 1996, Riksrevisionsverkets rapport Högskolans samverkan med näringslivet (RRV 1996:56) och rapporten University-Industry Relationships (arbetsrapport nr 6 inom ramen för RUT -93:s översyn av 1993 års universitets- och högskolereform). Regeringen för inte fram några förslag till riksdagen i det här avsnittet av propositionen, däremot redovisas ett antal ställningstaganden till utredningarn och åtgärder som regeringen avser att vidta. Utskottet återkommer till vissa av dessa med anledning av motioner som utskottet tar upp i det här sammanhanget. Motionerna I motion 1996/97:Ub411 (m) anförs att samarbetet mellan akademi och näringsliv traditionellt är relativt svagt utvecklat. Existerande samverkansformer bör utvecklas och effektiviseras. För en bättre samverkan föreslår motionärerna uttalanden av riksdagen om vad i motionen har anförts om behovet av kurser i entreprenörskap i grundutbildningen, om behovet av fler industridoktorander och behovet av nätverk mellan investerare och entreprenörer (yrk. 18-20). I samma motion beskrivs hur beroende svensk exportindustri är av avancerad grundforskning på universitet och högskolor. Denna ger ofta bakgrunden till den högtstående tillämpade forskning som industrin bedriver. Motionärerna ger exempel på breda tvärvetenskapliga områden där kompetens blir avgörande för den svenska industrins konkurrenskraft och där det krävs en medveten och långsiktig utbildnings- och forskningspolitik för att uppnå framgång (yrk. 24). I motion 1996/97:Ub404 (m) tecknas en bild av hur Sverige har halkat efter i den internationella konkurrensen. Att återskapa spetskompetens i Sverige handlar enligt motionären om en ren elitsatsning och han begär en utredning härom samt en utredning om hur en incitamentsfunktion skall utformas som stimulerar högre förädlingsvärde och kompetensinnehåll i svenska exportprodukter (yrk. 1 och 2). För en balanserad regional och ur social och ekonomisk synvinkel gynnsam utveckling är det enligt motion 1996/97:Ub488 (s) viktigt att samverkansuppgifterna som regeringen åsyftar utsträcks från näringslivet till arbetslivet (kursiverat i motionen). Till varje högskola bör knytas en samrådsgrupp med relevanta företrädare för det omgivande samhället. Enligt motion 1996/97:Ub10 (mp) behöver samverkansformerna med näringslivet och samhället utvecklas. Vissa problem med samverkan mellan högskolorna och företagen är emellertid inte tillräckligt utredda. Det finns stor risk för att en högskoleinstitution som utvecklar konsultverksamhet inom sitt specialområde hamnar i konflikt med gällande konkurrenslagstiftning. Rekommendationer för högskolors konsultverksamhet bör utarbetas av Högskoleverket (yrk. 2). Mot bakgrund av vad i propositionen sägs om NUTEK:s samordnande verksamhet och olik regleringar mellan parterna vad gäller patent och ersättningar för utfört arbet m.m. deklarerar motionärerna sin inställning att formerna för samverkan skall utvecklas lokalt efter de förutsättningar som råder på platsen. Friheten bör vara så stor som möjligt. Emellertid bör klara anvisningar tas fram av t.ex. Högskoleverket i samråd med RRV för var gränserna går enligt gällande lagstiftning med hänsyn till universitetens skyldigheter och rättigheter (yrk. 11). Utskottet tar i det här sammanhanget även upp yrkande 18 i motion 1996/97:Ub5 (fp) och motion 1996/97:Ub473 (kd) vilka båda motioner aktualiserar frågan om forskningsinformation. I den förra motionen föreslås att riksdagen uttalar sig för vad i motionen anförts om att genomföra en utvärdering av hur forskningsfinansiärer tar ansvar för forskningsinformationen. Enligt motionärerna varierar högskolornas och rådens sätt att sköta informationen om forskningens resultat i kvalitetshänseende. I den senare motionen föreslås att det skall vara obligatoriskt att låta varje doktorsavhandling åtföljas av en populärvetenskaplig sammanfattning. Detta vore enligt motionären ett verkningsfullt sätt att förbättra forskningsinformationen. Sammanfattningen bör finnas tillgänglig i databaser. Utskottet Av propositionen framgår att såväl NYFOR-utredningen som RRV särskilt lyfter fram kompetenscentrum som ett viktigt initiativ för att utveckla högskolans samverkan med näringslivet. Under perioden mars 1995-juli 1996 har 28 kompetenscentrum vid sju universitet och högskolor startat sin verksamhet. De tre parter som samarbetar i ett kompetenscentrum - en grupp företag, högskolan och NUTEK - bidrar gemensamt, finansiellt eller med arbetsinsatser. Regeringens bedömning är att kompetenscentrum är en angelägen form för samverkan mellan högskolan och näringslivet. Det är viktigt att starka forskningsmiljöer skapas vid svenska högskolor, miljöer som företag aktivt medverkar i och därmed långsiktigt drar nytta av samtidigt som högskolan kan utnyttja företagens kunskaper. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen anser att det s.k. lärarundantaget bör bibehållas, vilket innebär att forskarna även i fortsättningen bör äga rätten till forskningsuppfinningar. Detta ger dem incitament att bidra till att forskningsresultaten kommer till nytta i samhället. Det ingår i högskolans ansvar att det vid högskolan skapas goda förutsättningar för nyttiggörande av den kunskap forskningen genererar. Det är även väsentligt, framhålls det i propositionen, att forskningsresultat i större utsträckning patenteras där en kommersiell användning kan förutses. I högskolan ansvar bör ingå rådgivning, åtminstone på en övergripande nivå, i t.ex. patentfrågor och affärsjuridik. Det bör finnas en baskunskap i dessa frågor vid högskolan, inte minst om vart forskarna kan vända sig för mer fördjupad information. NYFOR-utredningen har föreslagit förändringar av sekretesslagens bestämmelser om åtaganden i samband med deltagande i visst forskningssamarbete. Regeringen anför att den avser att i annat sammanhang behandla denna fråga. Regeringen avser att, i enlighet med NYFOR-utredningens förslag, på olika sätt främja nätverk med deltagande av högskola och företag. NUTEK och industriforskningsinstituten bör kunna medverka aktivt i detta arbete. Utskotte menar, liksom regeringen, att en stärkt samverkan mellan instituten och högskolan kan vara ett viktigt sätt att skapa en ny karriärväg för forskare. De gäller bl.a. en satsning på industridoktorander och inrättande av forskarassi- stenttjänster vid högskolan med huvudsaklig verksamhet förlagd till instituten. I det här sammanhanget vill utskottet erinra om att riksdagen helt nyligen har bifallit regeringens förslag om inrättande av ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (prop. 1996/97:1 avsnittet Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96, yttr. 1996/97:UbU2y, bet. FiU11, rskr. 49). Utskottet delar regeringens uppfattning - vilket också förefaller vara flera motionärers uppfattning - att det finns skäl att öppna forskarutbildninge mot samhällets och näringslivets behov. Regeringen anmäler att frågor rörande bl.a. forskarutbildningen och tjänsteorganisationen kommer att behandlas i ett sammanhang i en proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen under nästa år. Utskottet har i huvudsak inget att erinra mot vad i ett par av motionerna anförs om ?spjutspetsforskning? och ?spetskompetens?. Mot bakgrund av yrkandena härom vill utskottet erinra om regeringens bedömning att insatser bör göras ino kunskapsområden som är strategiska för näringslivets utveckling i ett längre perspektiv (prop. s. 265). Offentliga insatser för utveckling av de framväxande teknikområdena informationsteknik, bioteknik och materialteknik kan lägga en grund för förnyelse och tillväxt inom stora delar av näringslivet, anför regeringen. Utskottet utgår från att högskolor och universitet antingen själva eller med stöd av centrala myndigheter utreder och löser de problem av juridisk karaktär som kan uppstå till följd av deras samverkan med näringslivet. Något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av yrkandena i motion 1996/97:Ub10 anser utskottet inte vara påkallat. I ett samhälle byggt på en stark vetenskapstradition är allmänhetens kunskap om vetenskapens kultur och villkor avgörande för förståelsen av hur själva samhället fungerar och för möjligheten att demokratiskt påverka samhällsutvecklingen, heter det i propositionen (s. 68 f.). En öppen och förutsättningslös dialog mellan vetenskapens företrädare och enskilda medborgar är i hög grad en demokratifråga. Regeringen pekar på hur man i s.k. forskningscirklar tillsammans med forskare gemensamt kan studera problem som är angelägna för t.ex. arbetet i folkrörelser, på arbetsplatser eller i politiska föreningar. Högskolan bör ta ett ökat ansvar för att denna form av samverkan utvecklas, och regeringen anser att FRN bör kunna bistå högskolan i denna uppgift. Med hänvisning härtill och mot bakgrund av regeringens förslag i budgetpropositionen till ändring i högskolelagen med en uttrycklig bestämmelse om samverkan mellan högskolorna och det omgivande samhället (1 kap. 2 §) bör yrkandet om samrådsgrupper i syfte att öka utbytet mellan arbetslivet och den högre utbildningen inte föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och 11, 1996/97:Ub404 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub411 yrkandena 18-20 och 24 samt 1996/97:Ub488 avslås. Även mot bakgrund av vad som i förevarande sammanhang yrkas i motion 1996/97:Ub5 vill utskottet erinra om föreskriften i 1 kap. 2 § högskolelagen. Redan i den nuvarande lydelsen föreskrivs att det i forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten. I den av regeringe i budgetpropositionen föreslagna lydelsen av samma lagrum föreskrivs uttryckligen att högskolorna skall informera om sin verksamhet. I det nu aktuella avsnittet av propositionen anger regeringen att varje myndighet som utför forskning finansierad med statliga medel, såväl universitet och högskolor som andra forskningsutförande myndigheter och organ, skall svara för att information om dess forskning finns tillgänglig på Internet fr.o.m. år 1998. Regeringen anser det angeläget att informationsverksamheten vid landets universitet och högskolor utformas och bedrivs i enlighet med de principer som angetts i propositionen (jfr s. 68 f.). Regeringen avser att uppdra åt universitet och högskolor att se över informationsverksamheten och ge förslag till hur denna kan förbättras. Varje universitet och högskola bör därvid formulera och redovisa en informationsstrategi. Enligt utskottets förmenande är syftet med yrkande 18 i motion 1996/97:Ub5 tillgodosett med vad regeringen har anfört, varför det avstyrks. När det slutligen gäller yrkandet i motion 1996/97:Ub473 om att obligatoriskt låta varje doktorsavhandling åtföljas av en populärvetenskaplig sammanfattning instämmer utskottet i det vällovliga syftet med yrkandet. Dock ställer sig utskottet avvisande till tanken på att det centralt skall utfärdas föreskrifter härom. Utskottet har således inte ändrat uppfattning i frågan, sedan ett likartat yrkande behandlades av utskottet våren 1994 (mot. 1993/94:Ub610, bet. UbU16). Liksom då hänvisar utskottet till möjligheten att lokalt utfärda rekommendationer om populärvetenskapliga sammanfattningar av avhandlingar i den mån det bedöms lämpligt. Nu förevarande yrkande avstyrks.
Forskningsetik m.m. Propositionen Som redan har framgått föreslår regeringen att bland de allmänna riktlinjerna för forskningspolitiken skall gälla att forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall ges ökad uppmärksamhet. Utskottet har behandlat de allmänna riktlinjerna i det föregående. Regeringen anser att det är viktigt att göra en genomgång av vad forskarsamhället och andra har gjort och gör för att hantera de etiska frågorna liksom av frågan om i vilken omfattning forskningsetiska frågor verkligen belyses i utbildningen. Regeringen avser att tillsätta en utredning med parlamentarisk förankring för att allsidigt belysa dessa och andra forskningsetiska frågor. - I avsnittet Forskning om ojämlikhet i hälsa m.m. (prop. s. 96 f.) tar regeringen upp frågan om databaser för longitudinell forskning (längdsnittsstudier) och hänvisar där till förslag i budgetpropositionen om resursförstärkning för uppbyggnad och vård av databaser för longitudinell forskning. Resurserna föreslås finansieras dels med medel ino ramen för Socialvetenskapliga forskningsrådets (SFR) anslag, dels genom att medel anvisas FRN. Motionerna I motion 1996/97:Ub8 (kd) yrkande 9 anförs att det är angeläget att utredningen beaktar vikten av goda etiska överväganden förankrade i kristen etik och västerländsk humanism. Särskilt gäller detta medicinsk forskning och i synnerhe genetisk forskning. Uppgiften att noga följa de etiska frågorna bör anförtros å universitetskanslern. Motionärerna anser också att forskarutbildningen bör innehålla ett obligatoriskt moment - ?Forskning och etik?. Regeringens avsikter när det gäller de nu aktuella databaserna avvisas tills vidare i motion 1996/97:Ub5 (fp). Motionärerna anser att den planerade parlamentariska utredningen bör få som uppgift att göra en genomgång och värdering av användbarheten av de databaser som redan existerar och pene-trera de etiska frågorna (yrk. 20). Till Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och FRN skulle enligt yrkande 3 i motion 1996/97:Ub10 (mp) särskilda medel kunna omfördelas för informationsinsatser till allmänheten vad gäller genteknikens nuvarande status samt framtida risker med gentekniken. Utvecklingen på området går snabbt och människors etiska ställningstaganden i de fundamentala frågor som vissa av forskningsverksamheterna väcker måste möjliggöras genom aktiva insatser från ansvariga myndigheter, heter det i motionen. Ett likartat yrkande framfördes under föregående riksmöte i motion 1995/96:Jo16 (mp) yrkande 3 med förslag om information och fördjupad diskussion om gentekniken och dess moraliska och mänskliga problem. Utskottet Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att det nu görs en allsidig genomgång av de forskningsetiska frågorna. Inte minst mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom vissa vetenskapsområden såsom gentekniken samt strävan - som regeringen påpekar i sammanhanget - efter en närmare samverkan mellan forskning och samhälle bör en analys i vid mening göras. Utskottet anser dock inte att riksdagen skall avgöra hur ansvaret att följa utvecklingen på området skall fördelas på myndigheter. Ej heller är utskottet berett att i det här sammanhanget föreslå riksdagen att tillmötesgå kravet på omfördelning av medel till NFR och FRN i enlighet med förslaget i motion 1996/97:Ub10. Utan att förringa betydelsen av information om gentekniken anser utskottet att det i första hand ankommer på berörda myndigheter och regeringen att överväga de särskilda informationsinsatser som kan komma i fråga. Utskottet utgår från att de frågor som berörs i motion 1996/97:Ub5 kommer att omfattas av utredningens uppdrag. Utskottet finner inte anledning att ifrågasätta att det är nödvändigt att ha tillgång till individdata för longitudinell forskning. Av propositionen framgår att den svenska välfärdsforskningen i regel bygger på gedigna empiriska studier, ofta baserade på databaser av hög kvalitet. Speciellt de longitudinella databaser som ger möjlighet att följa samma individ under en längre tid har på ett ovärderligt sätt främjat forskningen. Utskottet inser emellertid de problem som hänger samman med att många människor drar sig för att medverka i longitudinella undersökningar. Utskottet anser att något uttalande av riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 20, 1996/97:Ub8 yrkande 9, 1996/97:Ub10 yrkande 3 och 1995/96:Jo16 yrkande 3 inte är påkallat, varför de avstyrks.
Viss sektorsforskning m.m. Propositionen Regeringen anser att det finns ett stort behov av att statsmakterna kan inrikta forskningen mot områden av särskild betydelse för skol- och förskoleområdet (prop. s. 222 f.). Skolverket bör därför stimulera och stödja sådan forskning. Som sektorsföreträdare bör Skolverket öka sina insatser för att sprida kännedom om forskning av intresse för skola och förskola, oavsett finansiär. Enligt regeringens bedömning i avsnittet Forskning om den offentliga sektorn (prop. s. 290 f.) är det angeläget att åtgärder vidtas för att vidareutveckla dialogen mellan praktiker och forskare. Det är vidare angeläget att resultat från forskning om den offentliga sektorn i ökad utsträckning kommer till användning i praktiskt samhällsarbete. Regeringen finner det angeläget att berörda forskningsfinansiärer uppmärksammar behovet av forskning om folkrörelser och kooperation. Vidare är det enligt regeringen angeläget att FRN utarbetar ett samordnat program för att initiera och bygga upp långsiktig forskningskompetens inom konsumentforskningen (prop. s. 296 ff.). Motionerna Riksdagen bör enligt motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 35 begära förslag av regeringen om hur forskningen inom skolväsendet skall kunna förändras i enlighe med vad som anförts i motionen. Motionärerna ser det som ett problem att en sto del av forskningen på skolområdet berör organisatoriska frågor, medan forskning rörande barn och ungdomars inlärning, pedagogik och studieresultat ägnas förhållandevis litet intresse. Samma motion tar upp vad regeringen har anfört o viss forskning inom Inrikesdepartementets område (yrk. 40). Motionärerna menar att forskning om den offentliga sektorn, folkrörelser och kooperation samt konsumentfrågor bör ske i högskolans regi och inte styras av regeringsdirektiv. I motion 1996/97:Ub8 (kd) åberopas rapporten Handlingsprogram för forskning. Ideell verksamhet. Förutsättningar, organisering och betydelse (Ds 1995:30). Me tanke på det stora engagemang för samhällsinsatser som finns inom ideell verksamhet och de förväntningar som finns på att denna verksamhet skall kunna bidra till lösningar på växande sociala, ekonomiska och demokratiska problem anser motionärerna att detta område med utgångspunkt i de förslag som finns i handlingsprogrammet bör prioriteras (yrk. 4). Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner om idrottsforskning, 1996/97:Kr510 (kd) yrkande 9 och 1996/97:Kr519 (m) yrkande 3. Båda motionerna tar sikte på statens ansvar för idrottsforskning, varvid Idrottshögskolan i Stockholm bör vara ett centrum för idrottslig kunskapsutveckling. Detta kräver att högskolan får egna fasta forskningsresurser. Utskottet Vad gäller forskning inom skolväsendet framgår det av propositionen att sektorsforskningen inom Skolverket har varit föremål för flera utredningar. Den särskilda utredare som tillsattes för att göra en översyn av fördelningen av ansvar, arbete och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och Utbildningsdepartementet anför i sin rapport Staten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60) att det nu finns skäl för en grundlig prövning av formerna fö finansiering av skolforskning. Ett sådant skäl är att kommunerna har det odelad driftansvaret för skolväsendet och därmed även ett ökat ansvar för forskning. Regeringen anför att de förslag om förändringar av forskningsverksamheten inom skolväsendet som framförts enligt regeringens mening inte är tillräckligt utvecklade för att utgöra underlag för en förändrad organisation. Skolverkets forskningsprogram har funnits i drygt tre år. Det är därför ännu för tidigt att dra några slutsatser av en långsiktig verksamhet som forskning. Den av verket initierade utvärderingen av forskningsprogrammet bör därför fortsätta. Enligt den nämnda rapporten prioriterar Skolverkets forskningsprogram längre och mer omfattande satsningar på ett mindre antal kunskapsområden åt gången. Basprogrammen innefattar fem områden, bl.a. skolans verksamhet - utbildningens innehåll, utformning och resultat samt utbildningens effekter och effektivitet. Utskottet vill med anledning av vad som anförts i motionen eirinra om att det inom ramen för universitetens och högskolornas reguljära verksamhet bedrivs en omfattande forskning inom området pedagogik. Utskottet avstyrker bifall till yrkande 35 i motion 1996/97:Ub411. Utskottet anser att inte heller yrkande 40 i sistnämnda motion och yrkande 4 i motion 1996/97:Ub8 bör föranleda något uttalande av riksdagen. Utskottet anser liksom motionärerna i den senare motionen att det är angeläget att behovet av forskning om ideell verksamhet såsom folkrörelser och kooperation uppmärksammas Regeringen delar denna uppfattning, framgår det av propositionen. Forskning om dessa områden ingår bl.a. i HSFR:s ansvarsområde. Regeringen finner det angeläget att HSFR inom sina ramar beaktar nu ifrågavarande forskning. Utskottet konstaterar beträffande idrottsforskning att regeringen i budgetpropositionen föreslår kraftigt förstärkta och permanenta forskningsresurser till bl.a. Idrottshögskolan i Stockholm för år 1997. För forskning vid högskolan har regeringen under anslaget Forskning och konstnärlig utvecklingsarbete vid vissa högskolor beräknat 3 327 000 kr. Enligt utskottet ligger regeringens åtgärd helt i linje med motionärernas önskemål och utskottet anser att syftet med yrkandena i huvudsak därmed är tillgodosett. Något uttalande av riksdagen i nu förevarande sammanhang anser utskottet således inte vara påkallat, varför motionerna 1996/97:Kr510 yrkande 9 och 1996/97:Kr519 yrkande 3 bör avslås.
Lärartjänsterna i högskolan Regeringen har tillsatt en utredare att se över tjänsteorganisationen inom högskolan (dir. 1996:3). Regeringen anför att uppgifter inom grundutbildningen skall bli lika meriterande som forsknings- och forskarhandledningsuppgifter vid tillsättning av tjänst som lärare vid högskolan. Det skall finnas förutsättningar för att skapa en jämnare fördelning av de båda slagen av arbetsuppgifter mellan olika kategorier av lärare. Utredarens förslag skall avlämnas till regeringen i december 1996. Regeringen avser att återkomma till frågan om lärartjänsterna i högskolan i en proposition år 1997. Flera motionsyrkanden behandlar frågor om lärare i högskolan och lärartjänsternas organisation. Högskolans tjänstestruktur och kvinnors möjlighet att satsa på akademisk karriär är utgångspunkten för två yrkanden med likartade motiveringar i motionerna 1996/97:Ub448 (c) yrkande 6 respektive 1996/97:Ub451 (c) yrkande 16. Ökade möjligheter för disputerade att stanna kvar och fortsätta sin forskarkarriär kan åstadkommas genom att fler tjänster som forskar-assistent inrättas. I motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 5 förordas att pedagogisk skicklighet skall gälla som krav för lektorstjänst. Riksdagen bör enligt yrkand 2 i motion 1996/97:Ub459 (v) som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogisk förnyelse (yrk. 2). Motionärerna tar upp frågor som studenternas inflytande över sin egen undervisning, deras möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och att all undervisning skall beakta jämställdhetsperspektivet. Undervisningens status måste höjas, och högskolorna måste i mycket högre grad än tidigare prioritera lärarnas pedagogiska kompetensutveckling. Utredningen om tjänsteorganisationen föreslås motion 1996/97:Ub10 (mp) få i uppdrag att ta fram förslag till en högskollärarutbildning (yrk. 21). Ett likartat förslag förs fram i motion 1996/97:Ub511 (mp). Motionären tecknar bakgrunden av ett ständigt mer omfattand utbildningsväsende på alla nivåer, där kraven på pedagogisk skicklighet kommer för sent. Behovet av professionella lärare inom högskolans grundutbildning förefaller enligt motionären vara mycket stort. Även i motion 1996/97:Ub514 (mp reses krav på inrättande av en högskollärarutbildning (yrk. 20). Motionärerna pekar på hur anspråken på lärarnas undervisningsskicklighet ökar. Själva undervisningsmetoderna måste i mycket högre grad än tidigare anpassas till de enskilda elevernas olika grundförutsättningar. Yrkande 30 i samma motion tar sikte på behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och lärartjänster vid universitet och högskolor. En ökad rörlighet skulle bidra til en ökad kompetens inom näringslivets och den offentliga sektorns forskning, och den är också en nödvändighet för att skapa möjligheter för yngre forskare och lärare att komma in i universitetens verksamhet, heter det i motionen. I motion 1996/97:Ub512 (kd) slutligen yrkas på ett uttalande av riksdagen om vikten av pedagogisk förnyelse och pedagogiskt skickliga lärare inom den högre utbildningen (yrk. 17). Lärarna bör uppmuntras att genomgå olika former av pedagogiska kurser. Undervisning bör ges ett högre meritvärde än vad som är fallet i dag, anser motionärerna. Utskottet vill mot bakgrund av vad som anförs i motionerna erinra om vad i propositionen anförs om att sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas (prop. s. 42). De flesta lärare inom högskolan bör ha doktorsexamen. Detta bör emellertid inte ses som ett ovillkorligt krav. Det finns många utbildningar där yrkeserfarenhet är lika viktig, det gäller inte minst inom det tekniska området. Mycket god undervisning kan enligt regeringen förvisso ges också av lärare utan doktorsexamen och med andra yrkeserfarenheter. Krav på pedagogisk färdighet och skicklighet bör emellertid alltid ställas på lärarna. Studenterna måste få uppmuntran och inspiration till att lära. Som utskottet ser det råder det i stora stycken en samsyn mellan å ena sidan vad regeringen anfört som sin principiella uppfattning om kraven på högskollärarna och å andra sidan vad motionärerna har anfört härom. När det gäller tjänsteorganisationen förutsätter utskottet att regeringen vid beredningen av den aviserade propositionen beaktar de synpunkter som kommit fra i motionerna. Med hänvisning till vad utskottet har anfört och till att utredningen om tjänsteorganisationen inom kort kommer att ha avslutat sitt arbete och att regeringen nästa år återkommer till riksdagen i frågan föreslår utskottet att samtliga nu förevarande motionsyrkanden avslås.
Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel Propositionen Under föregående mandatperiod bemyndigade riksdagen den dåvarande regeringen at med de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt elva stiftelser (prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387, prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399, prop. 1993/94:206, bet. NU25, rskr. 398). Följande stiftelser har sedermera bildats: Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning til Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum. I propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22) föreslår regeringen att det införs en ny bestämmelse i stiftelselagen (1994:1220) av innebörd att regeringen, såvitt gäller stiftelser som har bildats av staten, får ändra sådan föreskrifter i stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsens ändamål och att detta får ske utan ansökan och utan styrelsens samtycke. Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Beträffande tillvägagångssättet vid utseende av styrelseledamöter efter bildandet gäller för Stiftelsen framtidens kultur att regeringen skall utse ledamöterna. I fråga om de båda högskolestiftelserna utses flertalet ledamöter av en särskild elektorsförsamling; rektor är dock ledamot och studenterna och regeringen utser vardera en ledamot. När det gäller övriga stiftelser utses ledamöterna av styrelsen i respektive stiftelse; en ledamot utses dock - utom i Stiftelsen Innovationscentrum - av regeringen. Regeringen föreslår nu i förevarande proposition att vid de ändringar som bör komma till stånd av stiftelseförordnandena för de stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel skall riktlinjen vara att regeringen skall utse och entledig ledamöterna i stiftelsernas styrelser. I fråga om högskolestiftelserna är det regeringens avsikt att lärare och studenter skall ha rätt att vara representerade i styrelsen. Som motiv för regeringens förslag anförs bl.a. att en samordning mellan stiftelsernas insatser och andra statliga insatser på främst forskningens områd främjas av att regeringen utser ledamöterna. En sådan samordning är av synnerli vikt för att de samlade statliga insatserna skall ge så stort utbyte som möjligt. Motionerna I motion 1996/97:Ub411 (m) beskrivs i stora drag i vilken omfattning forskningsstiftelserna har bidragit till förstärkning av resurserna till miljöforskning, vårdforskning, strategisk naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning samt kulturvetenskaplig forskning. Stiftelserna skulle geno strategiska val av forskningsområden och genom kraftsamling ge förutsättningar för en långsiktig, positiv utveckling av svensk forskning, svenskt näringsliv och det svenska samhället som helhet. Syftet var att främja forskning i världsklass. Förslag om hur medlen skulle fördelas och förvaltas hade inhämtats från forskarsamhället. Beslutet att överföra löntagarfondernas medel till stiftelser för att långsiktigt stärka resurserna till svensk forskning var väl förankrat och togs i riksdagen. Stiftelserna beräknas uppnå full verksamhetsvolym fr.o.m. år 1997. Enligt motionen räknar Stiftelsen för strategisk forskning med att dela ut omkring 700 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2000. I motionen begärs ett tillkännagivande av riksdagen om vad i motionen anförts om de fristående forskningsstiftelsernas betydelse för svensk forskning (yrk. 1). Enligt motionärernas synsätt kan inte stiftelserna ersätta det offentligas ansvar för finansiering av forskningen. Regeringens förslag att i statsbudgeten inteckna privaträttsliga medel från stiftelserna avstyrks (yrk. 17). I yrkande 6 i samma motion yrkas avslag på regeringens förslag till riktlinjer vid ändringar av stiftelseförordnanden för stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel. Även i motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 8 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om godkännande av de i propositionen förordade riktlinjerna vid ändringar av stiftelseförordnandena. I motionen anförs att tanken, när stiftelsernas bildades, var att - samtidigt som medlen skulle stimulera strategisk och långsiktig forskning och forskarutbildning - makten över forskningens finansiering skulle spridas. Naturligtvis skall, menar motionärerna, stiftelserna diskuteras och utvärderas. Formerna för utseende av stiftelsernas styrelser diskuteras i motion 1996/97:L5 (kd). Man skulle enligt motionärerna kunna tänka sig en ordning där ledamöterna helt eller delvis utses genom en elektorsförsamling utsedd av t.ex. berörda fakultetskollegier. Regeringen bör initiera ett samarbete med forskningsstiftelserna i syfte att genom en överenskommelse avtala om en sådan ordning (yrk. 2). Frågan om hur styrelserna skall tillsättas tas upp även i motion 1996/97:L6 (c) yrkande 1. Högst en tredjedel av styrelsens ledamöter bör få utses av regeringen eller förvaltningsmyndighet under regeringen (enligt yrk 2 i motionen med förslag till lagtext, vilket yrkande har behandlats av lagutskottet i betänkande 1996/97:LU2). Regeringen bör initiera ett samarbete med stiftelserna i syfte att genom en överenskommelse avtala om att övriga ledamöter skall utses enligt en ordning som har förordningen om elektorsförsamling vid forskningsråd (SFS 1979:728) som förebild. I motionen anförs vidare att inga garantier kan uppställas för att stiftelsernas medel skall ingå som en del i forskningsfinansieringen över statsbudgeten. Samarbete mellan stiftelserna och de statliga forskningsråden är en bättre väg (yrk. 3). Sluligen bör enligt motionärerna regeringen och forskningsstiftelserna i samarbete verka för största möjliga öppenhet i stiftelsernas verksamhet (yrk. 4). I motion 1996/97:Ub10 (mp) yrkande 6 begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om löntagarfondsstiftelsernas ställning i svensk forskningspolitik. Motionärerna menar att satsningen som gjordes genom att medel avsattes för forskning i huvudsak var bra. Stiftelsemedlen ingår som en stor och viktig del i Sveriges samlade resurser fö forskning. Emellertid ifrågasätts i motionen möjligheterna att balansera nedskärningar i forskningsbudgeten med medel från stiftelserna. Stiftelsernas medel skall kunna betraktas som en förstärkning av den totala forskningsbudgeten. Motionärerna har inget att erinra mot att regeringen skall kunna utse och entlediga ledamöter i styrelserna, men med det förbehållet att det klart markeras att intentionerna är att behålla stiftelsernas allmänna inriktning på forskning och att vissa av de nedskärningar som nu görs med hänvisning till stiftelsernas medel återställs och att formerna för en kompensation till grundforskningen fastläggs genom att grundforskningsavdrag införs (yrk. 9). I motion 1996/97:N270 (mp) yrkande 21 slutligen föreslås att forskningsstiftelsernas verksamhet och policy årligen redovisas till riksdagen. Det bör ske på samma sätt som motionärerna anser att verksamheten hos de statliga bolagen skall redovisas. Utskottet Som framgått av det föregående har regeringen genom särskild proposition till riksdagen föreslagit att det - i fråga om stiftelser som har bildats av staten i stiftelselagen skall införas särskilda bestämmelser om ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande, som gör det möjligt för regeringen att utan styrelsens eller förvaltarens samtycke ändra eller upphäva föreskrifter i ett stiftelseförordnande. Föreskrifter om stiftelsens ändamål skall dock inte f ändras eller upphävas. Utbildningsutskottet har den 24 oktober 1996 i ett yttrande till lagutskottet tillstyrkt lagförslaget (prop. 1996/97:22, UbU3y). Kammaren har tidigare i dag bifallit detsamma (bet. LU2, rskr. 62). Utskottet behandlar först motionerna med yrkanden om avslag på det nu behandlade förslaget. I förevarande proposition redovisar regeringen hur den avser att efter den 1 januari 1997 utnyttja den befogenhet att ändra föreskrifter i vissa stiftelseförordnanden som riksdagens bifall till den förut nämnda propositionen ger. Regeringen begär riksdagens godkännande av att riktlinjen därvid skall var att regeringen utser och entledigar ledamöterna i de ifrågavarande styrelserna. Kammarens ställningstagande till propositionen om statliga stiftelser gör det n möjligt för utskottet att närmare gå in på detta förslag och de yrkanden som ta sikte på styrelsernas sammansättning. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 8 och 1996/97:Ub411 yrkandena 1, 6 och 17. Det är mot bakgrund av vad utbildningsutskottet våren 1993 anförde om stiftelsestyrelsernas sammansättning som regeringen nu underställer riksdagen frågan om riktlinjen för de ändringar i stiftelseförordnandena som regeringen avser att göra. Att utskottet då berörde frågan hade sin grund i att den dåvarande regeringen allmänt redovisade hur den ansåg att styrelserna - det var regeringen som vid bildandet av stiftelserna inledningsvis skulle utse styrelse - borde se ut och att det hade väckts ett par motionsyrkanden härom (bet. 1992/93:UbU16 och 18). Något uttalande av riksdagen gjordes inte i frågan. Det nu föreliggande förslaget avser stiftelsernas fortsatta verksamhet och tar enbart sikte på att det är regeringen som skall utse och entlediga ledamöterna stiftelsernas styrelser. Utskottet anser inte att frågan om styrelsernas sammansättning i vidare mån än så skall bindas med riksdagen. Det bör vara regeringen obetaget att själv besluta om varifrån, i eller utanför Sverige, eller ur vilka grupper i samhället som styrelserna rekryteras. Regeringen anför att det för de enskilda besluten i styrelsen kan ha stor betydelse vilka allmänna värderingar som ligger bakom. Utskottet ställer sig bakom detta. Utskottet förutsätter vidare att regeringen finner det viktigt att forskarsamhället representeras i stiftelsernas styrelse och att dessa får en sådan sammansättning att jämställdhetsaspekter starkt beaktas. Tillkomsten av nya styrelser bör självklart ske så att kontinuitet i pågående forskningsverksamhet säkerställs. När det gäller de synpunkter på hur styrelserna bör utses som framförts i ett par av motionerna, anser utskottet att riksdagen bör kunna utgå från att regeringen finner former för sin rekrytering till styrelserna som tillgodoser berättigade krav på lämplighet och kompetens hos ledamöterna. Ej heller i den frågan anser utskottet att riksdagen bör uttala sig. Med hänvisning till det nu anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen har förordat om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättats med löntagarfondsmedel. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1996/97:L5 yrkande 2 och 1996/97:L6 yrkande 1. Utskottet vill mot bakgrund av vad i motionerna sägs om samarbete med stiftelserna och om av regeringen i budgetpropositionen föreslagna neddragninga av forskningsanslag anföra följande. Regeringen påpekar i forskningspropositionen att de elva stiftelsernas sammanlagda kapital nu uppgår till betydligt mer än 20 miljarder kronor. Vid beredningen av den dåvarande regeringens förslag om inrättande av bl.a. de båda strategiska stiftelserna anförde utbildningsutskottet att förslaget i den då aktuella propositionen enligt utskottet innebar att en sammanlagd resurs om 000 miljoner kronor per år i 1993 års penningvärde borde kunna ställas till forskningens förfogande efter en uppbyggnadsperiod (prop. 1992/93:171, bet. UbU16 s. 12). Utskottet har erfarit att de båda stiftelserna sedermera har tagi vad utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande (rskr. 1992/93:387) som utgångspunkt för sin planering, som för närvarande innebär att Stiftelsen för strategisk forskning kan dela ut ca 600 miljoner kronor per år och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) ca 250 miljoner kronor. Utskottet anser att det i det här sammanhanget finns skäl att erinra om hur allmänna medel mot den dåvarande oppositionens vilja fördes över i enskild ägo. Mot bakgrund bl.a. härav och det statsfinansiella läget är det utskottets bestämda uppfattning att det är rimligt att ta i beaktande stiftelsernas väldig tillgångar och deras utdelningskapacitet när man gör överväganden om den totala omfattningen av de statliga resurserna för forskning. Utskottet ansluter sig därmed till vad regeringen anfört om möjligheterna att främja en samordning mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser i nu berört hänseende. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet för tre år sedan, inför bildandet av stiftelserna, ansåg att stiftelsernas verksamhet självfallet ingår i ett större forskningspolitiskt sammanhang och därmed utgör en av flera grundläggande förutsättningar för statsmakternas forskningspolitiska beslut i fortsättningen (bet. 1992/93:UbU16 s. 13). Vid genomförandet av regeringens förslag är det enligt utskottet angeläget att möjligheterna till samverkan mellan forskningsråd, fakulteter och forskningsstiftelser utnyttjas på ett sådant sätt att grundforskningen kan tillföras resurser särskilt inom miljöområdet. Det är även angeläget att forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna kan stärkas. Utskottet förutsätter att detta beaktas utan särskild åtgärd från riksdagens sida. Ej heller om formerna för en samordning bör riksdagen uttala sig. Det ankommer på berörda styrelser och forskningsorgan att på ett ändamålsenligt och naturlig sätt samarbeta i syfte att uppnå bästa resultat för forskningen. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 6 och 9 samt 1996/97:L6 yrkande 3. Beträffande öppenhet i stiftelsernas verksamhet och redovisning av densamma konstaterar utskottet att det i stadgarna för Stiftelsen för strategisk forskning föreskrivs att Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA) skall ha rätt att granska stiftelsens verksamhet och att stiftelsen skall överlämna kopia av årsredovisning och revisionsberättelse till nämnda akademier. Stiftelsen skall vidare årligen publicera och ge vid spridning åt en lättillgänglig redogörelse över verksamheten. Detsamma gäller Stiftelsen för miljöstrategisk forskning med det tillägget att årsredovisning och revisionsberättelse skall tillställas även Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Akademien har jämte KVA och IVA rätt att granska denna stiftelses verksamhet. Enligt utskottet är syftet med motionerna 1996/97:L6 yrkande 4 och 1996/97:N270 yrkande 21 i huvudsak tillgodosett med gällande ordning, varför yrkandena bör avslås.
Sveriges internationella forskningssamarbete Utskottet tar i det följande under denna rubrik upp tre frågor, nämligen Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram, svenskt deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete och Europeiska universitetsinstitutet (European University Institute, EUI) i Florens. Propositionen Beträffande Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram föreslår regeringen att Sverige i förberedelserna inför ramprogrammet skall verka för en inriktning av programmet som bl.a. innebär en begränsning av programmet till nuvarande nivå och prioritering av vissa angivna områden, t.ex. åtgärder för ökat deltagande av små och medelstora företag, ett särskilt miljöprogram och et ökat inslag av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I sin motivering till förslaget anför regeringen bl.a. att det i de flesta medlemsländer finns stora restriktioner när det gäller ökningar av de offentliga utgifterna. Enligt den svenska regeringens bedömning bör det femte ramprogrammet inte vara större än det nu pågående fjärde. Forskningsprogrammen bör administreras och organiseras så att de små och medelstora företagens möjligheter att delta stärks, eftersom dessa företags betydelse för tillväxten i Europa tillmäts stor vikt. Miljöforskningen bör i ökad utsträckning samordnas med EU:s miljöpolicy. Ett särskilt miljöforskningsprogram bör finnas även i fortsättningen. Miljöaspekterna bör stärkas även inom andra särprogram. En förstärkning av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning bör inriktas mot den europeiska integrationsprocessen och de sociala problemen i Europa, inte minst den höga arbetslösheten. När det gäller svenskt deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete föreligger inget förslag i propositionen. Exempel på storskaligt forskningssamarbete är den europeiska kärnforskningsorganisationen CERN, EU:s gemensamma fusionsforskningsanläggning JET och fusionsforskningsprojektet ITER, den europeiska rymdorganisationen ESA och det europeiska sydobservatoriet ESO. Regeringen redovisar sin bedömning, som går ut på att Sveriges engagemang i storskaliga internationella forskningsorganisationer bör ses över. Regeringen anför att den del av det internationella forskningssamarbetet som sker i internationella forskningsorganisationer utgör ett viktigt komplement till den nationella forskningen, och i många fall utgör deltagandet den enda existerande möjlighete att bedriva forskning vid forskningsfronten inom det aktuella området. För forskarna är deltagandet i det internationella forskningssamarbetet betydelsefullt, men det representerar samtidigt stora kostnader. Dessa bör väga mot kostnaderna för annan forskning och samma ekonomiska restriktioner bör gälla. Projekten inom samarbetet pågår ofta mycket länge utan grundläggande prövning av andra än berörda forskare. Regeringen noterar att även andra länder har uppmärksammat de höga kostnaderna för deltagandet i internationella forskningsorganisationer. Regeringen avser sålunda att ta initiativ till en översyn av Sveriges engagemang i storskaliga internationella forskningsorganisationer, inklusive Sveriges deltagande i EU:s fusionsforskningsprogram. - Regeringen har med hänsyn till det statsfinansiella läget i budgetpropositionen föreslagit besparingar under anslaget Europeisk forskningssamverkan. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut samt konventionen den 18 juni 1992 om ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut. Båda konventionerna finns bilagda propositionen. Konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut inkorporeras med svensk rätt i delar som avser immunitet och privilegier genom en lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Motionerna I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkas avslag på regeringens förslag om inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram och begärs ett uttalande av riksdagen om vad i motionen anförts om inriktningen på Sveriges deltagande i EU:s ramprogram (yrk. 7 och 22). Det kan enligt motionärerna ifrågasättas om en utökad forskning inom humaniora och samhällsvetenskap ligger i linje med artikel 130 i unionsfördraget. En uppgift för regeringen bör vara att driva på frågan om ett utvidgat och förbättrat uppföljnings- och utvärderingssystem. Utgångspunkten för ett gemensamt europeiskt forskningsprogram måste vara att samla resurser och kompetens inom viktiga områden för att åstadkomma en snabbare utveckling än vad som annars är möjligt respektive land. Forskningen bör leda till nya produkter och metoder. Enligt motion 1996/97:Ub10 (mp) yrkande 5 bör riksdagen begära att Riksrevisionsverket ges i uppdrag att göra en utvärdering av vilka effekter EU:s forskning har på svensk forskning. Enligt motionärerna saknas det helt en utvärdering av vad EU: inträde på svensk forskningspolitiks område har inneburit. I tre motioner behandlas frågan om Sveriges engagemang i internationella forskningsorganisationer. Riksdagen bör enligt yrkande 30 i motion 1996/97:Ub41 (m) som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige deltar i internationella forskningsprojekt och forskningssamarbeten som CERN, ESA och ITER. Motionärerna utgår från att regeringen inte avser att radikalt förändra det svenska engagemanget i sådana projekt och internationella organisationer som bedriver avancerad forskning inom bl.a. kärn-, rymd- och energiteknik. I motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 12 anförs att det inte är seriöst att dels föreslå en utvärdering av vårt deltagande, dels samtidigt föreslå en mycket stor besparing. Regeringen ger en negativ signal till våra samarbetspartner, vilket gör Sverige mindre attraktivt i internationellt forskningssamarbete. Liknande uppfattning framförs i motion 1996/97:Ub8 (kd), i vilken det anförs att förslaget kommer att skapa misstro inom forskarsamhället såväl inom landet som internationellt. Förslaget är enligt motionärerna dåligt genomtänkt och principiellt ogenomförbart; det finns formella hinder för att radikalt ändra Sveriges engagemang i det nu aktuella samarbetet (yrk. 2). Utskottet Utskottet har beträffande Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram inget att erinra mot vad regeringen har föreslagit. Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1996/97:Ub411 finns det skäl att fästa uppmärksamheten på att det i det nu löpande fjärde ramprogrammet bland de nya inslagen finns ett särprogram, socio-ekonomisk forskning (Targeted Socioeconomic Research, TSER), representerande 1,1 % av kostnaderna för hela ramprogrammet. I Sveriges vid ministerrådsmötet den 7 oktober 1996 preliminärt framförda uppfattning om nästa ramprogram (Swedish Views on the Fifth Framework Programme, June 13, 1996) framhålls bl.a. att gränsen mellan humaniora, social- och samhällsvetenskap är tämligen oklar. Att betrakta ämnena sammanhållet kan ge positiva resultat. Vid en analys av den pågående omvandlingsprocessen i Europa är det väsentligt att anlägga ett historiskt perspektiv, då orsakerna till aktuella skeenden ofta stå att finna långt tillbaka i tiden. Regeringen pekar därpå ut några områden - t.ex. europeisk idéhistoria och europeiska samhällen genom tiderna - som skulle kunna bidra till bredare kunskaper och bättre förutsättningar för att klara svåra och komplexa problem. Beträffande kraven på utvärdering av EU:s ramprogram konstaterar utskottet med tillfredsställelse att regeringen i sina synpunkter på nästa ramprogram har berört frågan. Man framhåller svagheten i att beslut om nytt ramprogram har fattats utan att utvärderingsresultat har förelegat. Det är viktigt att beslute om nya ramprogram fattas på grundval av erfarenheter och uppföljningar av tidigare program. Den kontroll och utvärdering som tog sin början under det fjärde ramprogrammet bör fortsätta. Utskottet förutsätter att regeringen på EU- nivå driver på i frågan om utvärdering av ramprogrammen. Regeringen framhåller i propositionen att en omfattande planering under det närmaste året återstår, innan det femte ramprogrammet slutligt fastställs. Förutsättningarna kommer i olika avseenden att kunna ändras, och regeringen kan komma att tvingas grunda sina ställningstaganden på vid senare tidpunkter gällande förutsättningar och samarbetsmöjligheter med t.ex. enskilda länder i syfte att uppnå svenska mål. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram och därjämte avslår motion 1996/97:Ub411 yrkandena 7 och 22. När det gäller effekterna för Sveriges del av forskningssamarbetet med EU kan utskottet i mycket instämma med motionärerna. Visserligen har flera utvärderingar och uppföljningar gjorts. Av propositionen framgår att inom sektorsforskningsområdet har många av de berörda myndigheterna analyserat sambandet mellan det svenska FoU-stödet och EU:s ramprogram. I Forskningsfinansieringsutredningens betänkande Forskning och pengar (SOU 1996:29) diskuteras EU:s ramprogram och svensk forskning i relation till varandra. I en rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Hur effektivt är EU:s stöd till forskning och utveckling?, Ds 1996:8) ges uttryck för osäkerhet om EU:s forskningsprogram är samhällsekonomiskt lönsamma. Bland annat i två rapporter har Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) kartlagt och analyserat det svenska deltagandet i EU:s andra och tredje ramprogram (NUTE B 1994:10 och R 1996:20). Utskottet anser emellertid att det är viktigt att det sker en fortsatt nationell kartläggning av forskningssamarbetet med EU och att diskussionen om samarbetet och dess konsekvenser förs vidare. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion 1996/97:Ub10 yrkande 5 anse utskottet inte vara påkallad, varför yrkandet avstyrks. Beträffande Sveriges deltagande i storskaliga internationella forskningsorganisationer vill utskottet med anledning av motionerna anföra följande. Utskottet delar regeringens bedömning att det bör göras en översyn av Sveriges deltagande i nu berörda forskningsorganisationer och projekt och att den bör sk av de skäl som regeringen åberopar. Utskottet har erfarit att en utredning kommer att tillsättas inom en mycket snar framtid och att den avses arbeta snabbt och i kontakt med andra länder. Vad regeringen anför om en översyn gälle - som utskottet har uppfattat det - framtida ställningstaganden till fortsatt samarbete och att dessa bör grundas på överväganden om vad som är rimligt i fråga om fördelning av begränsade resurser. Det statsfinansiella läget är sådan att alla statliga ekonomiska åtaganden, även såvitt avser nu ifrågavarande internationella samarbete, måste prövas. Utskottet behandlar de i budgetpropositionen föreslagna neddragningarna på berörda anslag i sitt anslagsbetänkande (UbU1). Med anledning av vad motionärerna anför om formella hinder för Sverige att dra sig ur kontraktsbundna åtaganden vill utskottet understryka vad utskottet har erfarit, nämligen att det inte är fråga om omedelbara föranstaltanden från regeringens sida. Utskottet utgår från att regeringen under nästa år kommer att redovisa de åtgärder som kan komma att föranledas av utredningens resultat. Utskottet finner inte att något uttalande av riksdagen är påkallat med anledning av regeringens bedömning i den nu aktuella frågan och de förevarande motionsyrkandena. Motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97: Ub8 yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30 bör därför avslås. Europeiska universitetsinstitutet i Florens (European University Institute, EUI bedriver forskarutbildning och forskning inom juridik, samhällsvetenskap och humaniora. Institutet bildades genom att de sex ursprungliga medlemsländerna i EG ingick en konvention av den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut. Efter hand har nya medlemsstater anslutit sig. En konvention om ändring av nämnda konvention ingicks den 18 juni 1992 och har nu godkänts av samtliga medlemsländer. Av propositionen framgår att Sverige, utan att ha tillträtt konventionen, sedan läsåret 1990/91 genom ett särskilt avtal med institutet haft rätt att årligen skicka fyra innehavare av doktorandtjänst eller utbildningsbidrag, som kunnat förlägga ett eller två år av sin utbildning till institutet. Ett medlemskap i EUI innebär till skillnad från det hittillsvarande samarbetet att Sverige tar del i verksamheten på samma villkor som övriga medlemsländer, dvs. är med i beslutsprocesserna inom EUI och får sända ett större antal studenter till institutet. Riksdagen bör enligt utskottet godkänna konventionerna och anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.
Inrättande av professurer De professurer som för ett antal år sedan fanns inrättade vid forskningsråden fördes med verkan fr.o.m. den 1 juli 1994 över till de universitet och högskolo där tjänsterna var placerade. Professurer skulle inte längre finnas vid råden. Regeringen föreslår nu att forskningsråden under Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet ges rätt att inrätta och tillsätta professurer. Tjänsterna, som bör vara tidsbegränsade till sex år, placeras vid ett universitet eller en högskola i samråd med det berörda lärosätet. I motionerna 1996/97:Ub411 (m) yrkande 8 och 1996/97:Ub451 (c) yrkande 18 föreslås att riksdagen skall avslå regeringens förslag. Motionärerna i den förstnämnda motionen finner regeringens förslag vara ett allvarligt steg tillbaka mot en centralstyrd och likformig politik. Den nuvarande ordningen har fungerat bra. Enligt den senare motionen bör satsningar på nya professurer vara ett led i högskolornas utvecklingsarbete. Central styrning bör begränsas till projektfinansiering och anslagsfördelning. Utskottet vill liksom regeringen erinra om att de tidigare rådsprofessurerna ofta avsåg viktiga forskningsområden som var underrepresenterade vid universiteten. Tjänsterna kunde även användas för att rekrytera en viss utländs forskare att verka vid ett svenskt universitet och därigenom berika den svenska forskningsmiljön. För att upprätthålla en god kvalitet och relevans i forskningen är det - påpekar regeringen - angeläget att kunna bygga upp forskning inom nya, internationellt lovande områden. Det är även viktigt att kunna utveckla den redan etablerade forskningen mot nya fruktbara angreppssätt. Regeringen menar att forskningsråden förlorade ett viktigt förnyelseinstrument, då möjligheten att inrätta professurer vid forskningsråden avskaffades. Utskottet delar denna uppfattning. Regeringen framhåller att rådsprofessurerna bör användas som ett förnyelseinstrument och för att överbrygga gränser och främja interdi-sciplinär samarbete. Utskottet vill understryka detta syfte med regeringens förslag. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 8 och 1996/97:Ub451 yrkande 18. Vad regeringen har förordat om inrättande av professurer vid forskningsråden bör godkännas av riksdagen. Utskottet behandlar i det här sammanhanget ett par yrkanden som rör regeringens rätt att i vissa fall inrätta professurer vid universitet och högskolor. I motionerna 1996/97:Ub451 (c) yrkande 19 och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 8 föreslås att denna möjlighet slopas. Utskottet avstyrker de båda motionsyrkandena. Bakgrunden till yrkandena är att riksdagen våren 1995 gav regeringen rätt att inrätta professurer vid universite och högskolor för att garantera tillgången på forskare inom särskilda områden (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU12, rskr. 354). Normalt inrättas tjänst som professor vid universitet och högskola genom lokala beslut. Även tillsättningen av professuren sker lokalt. Utskottet finner inte skäl att ändra nuvarande ordning.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514 yrkande 33 godkänner vad regeringen förordar, res. 1 (m) - delvis res. 2 (c) - delvis res. 3 (fp) - delvis res. 4 (v) res. 5 (mp) - delvis res. 6 (kd) - delvis 2. beträffande möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en forskarutbildning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 4, 1996/97: Ub514 yrkandena 26 och 29 samt 1996/97:A806 yrkande 20, res. 5 (mp) - delvis 3. beträffande uppföljning av pågående jämställdhetsprojekt att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub409, 4. beträffande omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 3 och 1996/97:Ub451 yrkande 14, res. 2 (c) - delvis 5. beträffande jämställdhetsrevisioner av forskningsråden att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 5 och 1996/97:Ub451 yrkande 15, res. 2 (c) - delvis 6. beträffande andelen kvinnor i forskarsamhällets organ att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 4 och 1996/97:Ub483 yrkande 4, res. 7 (c, fp) - delvis 7. beträffande könsfördelningen inom högskolans forskar- och lärarkår att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 20, res. 6 (kd) - delvis 8. beträffande forskning om kvinnors hälsoproblem och fysiologi att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub407 yrkandena 1, 3, 4 och 5 samt 1996/97:A821 yrkande 22, res. 6 (kd) - delvis 9. beträffande könsuppdelad statistik att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och 1996/97:Ub7 yrkande 4, res. 8 (fp, v) 10. beträffande regeringens avsikt att låta inrätta en samverkansgrupp för forskningsråden och Rymdstyrelsen att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 32, res. 1 (m) - delvis 11. beträffande ansvar för Forskningsrådsnämnden att samordna universitetsforskning och sektorsforskning, m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 36, res. 5 (mp) - delvis 12. beträffande tilldelningen av medel från forskningsråden att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 31 och 1996/97:Ub10 yrkande 8, res. 1 (m) - delvis res. 5 (mp) - delvis 13. beträffande medelsfördelningen till forskningsråden att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 33, res. 1 (m) - delvis 14. beträffande landstings och kommuners stöd till forskning att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 10, res. 1 (m) - delvis 15. beträffande grundforskningsavdrag att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 7, 18 och 19, 1996/97:Ub501 yrkandena 1, 2 och 3 och 1996/97:Ub514 yrkandena 27, 34 och 35, res. 5 (mp) - delvis 16. beträffande samverkan mellan högskola och företag, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och 11, 1996/97:Ub404 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub411 yrkandena 18-20 och 24 och 1996/97:Ub488, res. 1 (m) - delvis res. 5 (mp) - delvis 17. beträffande forskningsinformation att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub5 yrkande 18, res. 3 (fp) - delvis 18. beträffande populärvetenskaplig sammanfattning av doktorsavhandlingar att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub473, res. 6 (kd) - delvis 19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Jo16 yrkande 3, 1996/97:Ub5 yrkande 20, 1996/97:Ub8 yrkande 9 och 1996/97:Ub10 yrkande 3, res. 3 (fp) - delvis res. 5 (mp) - delvis res. 6 (kd) - delvis 20. beträffande forskning inom skolväsendet att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 35, res. 1 (m) - delvis 21. beträffande forskning om ideell verksamhet, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub8 yrkande 4 och 1996/97: Ub411 yrkande 40, res. 1 (m) - delvis res. 6 (kd) - delvis 22. beträffande idrottsforskning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr510 yrkande 9 och 1996/97:Kr519 yrkande 3, res. 6 (kd) - delvis 23. beträffande lärartjänsterna i högskolan att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 5, 1996/97: Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub448 yrkande 6, 1996/97:Ub451 yrkande 16, 1996/97:Ub459 yrkande 2, 1996/97:Ub511, 1996/97:Ub512 yrkande 17 och 1996/97:Ub514 yrkandena 20 och 30, res. 2 (c) - delvis res. 3 (fp) - delvis res. 5 (mp) - delvis 24. beträffande avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 8 och 1996/97:Ub411 yrkandena 1, 6 och 17, res. 9 (m, fp) 25. beträffande stiftelseförordnanden att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:L5 yrkande 2 och 1996/97:L6 yrkande 1 godkänner vad regeringen förordar om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel, res. 2 (c) - delvis res. 6 (kd) - delvis 26. beträffande samarbete mellan forskningsstiftelser och forskningsråd m.fl. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:L6 yrkande 3 och 1996/97: Ub10 yrkandena 6 och 9, res. 2 (c) - delvis res. 5 (mp) - delvis 27. beträffande redovisning m.m. av stiftelsernas verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:L6 yrkande 4 och 1996/97:N270 yrkande 21, res. 2 (c) - delvis res. 5 (mp) - delvis 28. beträffande EU:s femte ramprogram att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub411 yrkandena 7 och 22 godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram, res. 1 (m) - delvis 29. beträffande utvärdering m.m. av forskningssamarbetet med EU att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub10 yrkande 5, res. 5 (mp) - delvis 30. beträffande Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97: Ub8 yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30, res. 10 (m, fp, kd) 31. beträffande Europeiska forskningsinstitutet i Florens att riksdagen godkänner konventionen av den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut och konventionen av den 18 juni 1992 om ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut, 32. beträffande regeringens lagförslag att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, 33. beträffande professurer vid forskningsråden att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 8 och 1996/97:Ub451 yrkande 18 godkänner vad regeringen förordar om inrättande av professurer vid forskningsråden under Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet, res. 11 (m, c) 34. beträffande rätten för regeringen att inrätta professurer vid universitet och högskolor att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub451 yrkande 19 och 1996/97:Ub483 yrkande 8. res. 7 (c, fp) - delvis
Stockholm den 28 november 1996 På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstran (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundber (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Margareta E Nordenvall (m).
Reservationer
1. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 10, 12, 13, 14, 16, 20, 21 och 28) Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall (alla m) anför: Vi anser att riksdagen med bifall till yrkandena 4 och 5 i motion 1996/97:Ub411 bör avslå vad regeringen förordat om mål för forskningen och allmänna riktlinje för forskningspolitiken. Det är enligt vår mening inte möjligt att i korta punkter ange vare sig forskningens mål eller forskningspolitikens inriktning. Regeringens försök speglar en grundinställning till forskning som vi inte delar det gäller inte minst det ofta återkommande talet om samhällsnytta och relevans Såsom anförs i vår partimotion är forskningens viktigaste uppgift att bidra til kunskapsutveckling. Att ta fram ny kunskap är nödvändigt för Sverige. Bara geno att ligga i den absoluta forskningsfronten på viktiga områden kan vårt lands intressen främjas. Den av regeringen angivna inriktningen av forskningspolitike kan inte anses tillmötesgå dessa krav. I övrigt hänvisar vi till motiven för avslagsyrkandena som anförs i Moderaternas partimotion och till den redovisning av innehållet i den som utskottet gjort. Beträffande regeringens avsikt att låta inrätta en samverkansgrupp för forskningsråden och Rymdstyrelsen anser vi att riksdagen med anledning av yrkande 32 i motion 1996/97:Ub411 som sin mening bör ge regeringen till känna att regeringens planer inte bör fullföljas. Vi kan inte se några fördelar med e sådan nyordning. Vi ställer oss bakom kravet - som förs fram i samma motion - på rådens ansvar när det gäller ekonomisk uppföljning av de medel som delas ut från forskningsråden. Rådens rutiner vid utdelning av anslag bör granskas. Riksdagen bör bifalla motionens yrkande 31 om ett tillkännagivande till regeringen i denn fråga. Vidare ifrågasätter vi den extra satsning på det humanistiska området som regeringen förordar samtidigt som stora neddragningar görs på andra områden såsom inom naturvetenskap och teknik, inom vilka det finns stor brist på forskarutbildade. Vad som i motion 1996/97:Ub411 anförs om medelsfördelning til forskningsråden bör riksdagen med bifall till yrkande 33 i motionen som sin mening ge regeringen till känna. När det gäller landstingens och kommunernas stöd till forskning bör riksdagen uttala sig för att den offentligt finansierade forskningen principiellt bör var en angelägenhet för staten och därmed bifalla yrkande 10 i motionen. Samverkan mellan högskola och företag är utomordentligt viktig. I motion 1996/97:Ub411 ges exempel på hur denna samverkan skulle kunna byggas ut. Genom fler kurser i entreprenörskap i den grundläggande högskoleutbildningen, fler industridoktorander och ett system med nätverk mellan personer inom högskolan och inom näringslivet är det möjligt att både utveckla och effektivisera existerande samverkansformer. Med hänvisning till vad vi nu har anfört anser v att utskottet bort ha tillstyrkt yrkandena 18, 19, 20 och 24 i motionen. Vi ställer oss bakom vad i motion 1996/97:Ub411 anförs om förändring av forskningen inom skolväsendet. En stor del av denna avser organisatoriska frågor, vilket medför att förhållandevis litet intresse ägnas angelägna frågor såsom inlärning, pedagogik och studieresultat i skolan. Riksdagen bör sålunda bifalla yrkande 35 i motionen. Vi kan inte uppfatta propositionen i den delen som gäller forskning om ideell verksamhet m.m. på annat sätt än att det rör sig om regeringsdirektiv för myndigheter. Ifrågavarande forskning bör ske i högskolans regi. Vi tillstyrker därmed yrkande 40 i motionen. Vi anser inte att riksdagen skall ställa sig bakom vad regeringen förordat om inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram. Som anförs i vår partimotion måste utgångspunkten för ett gemensamt europeiskt forskningsprogram vara att samla resurser och kompetens inom viktiga områden så att forskningen resulterar i nya produkter och metoder. Detta bör vara vägledande för regeringen i det fortsatta förberedelsearbetet i ministerrådet. Regeringen bör därjämte driva på i frågan om ett förbättrat uppföljnings- och utvärderingssystem för forskningssamarbetet inom EU. Yrkandena 7 och 22 i motio 1996/97:Ub411 bör bifallas av riksdagen. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 10, 12, 13 14, 16, 20, 21 och 28 bort hemställa 1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5 avslår regeringens förslag och motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514 yrkande 33, 10. beträffande regeringens avsikt att låta inrätta en samverkansgrupp för forskningsråden och Rymdstyrelsen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub411 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 12. beträffande tilldelningen av medel från forskningsråden att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 31 och med avslag på motion 1996/97:Ub10 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 13. beträffande medelsfördelningen till forskningsråden att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 33 som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts, 14. beträffande landstings och kommuners stöd till forskning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts, 16. beträffande samverkan mellan högskola och företag, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 18, 19, 20 och 24 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och 11 samt 1996/97:Ub404 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Ub488 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 20. beträffande forskning inom skolväsendet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 35 som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts, 21. beträffande forskning om ideell verksamhet, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 40 och med avslag på motion 1996/97:Ub8 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 28. beträffande EU:s femte ramprogram att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 7 och 22 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 4, 5, 23, 25, 26 och 27) Andreas Carlgren (c) anför: Jag konstaterar att regeringens allmänna mål och riktlinjer för forskningspolitiken i stort överensstämmer med Centerpartiets värderingar. Emellertid anser jag att riksdagen bör ställa sig bakom vad som anförs i Centerpartiets partimotion, där det uttalas en viss oro för regeringens starka betoning av forskningens nytta. Vidare menar jag i enlighet med motionen att riksdagen bör besluta om en komplettering av riktlinjerna med: ?Forskningen skall vara fri i formuleringen av problem och valet av metoder.? Slutligen vill jag i det här sammanhanget stryka under kravet på en mer decentraliserad utbildnings- och forskningsstruktur. Regeringen bör medverka till att det vid varje akademiskt lärosäte satsas på kvalitet, fördjupning och forskning. Jag hänvisar i övrigt till de motiv som anförs i motion 1996/97:Ub451, vars yrkande 1 och 4 jag föreslår att riksdagen skall bifalla. Jag anser att regeringen snarast bör redovisa effekten av den avbrutna omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 3 och 1996/97:Ub451 yrkande 14 som sin mening ge regeringen detta till känna. Likaså bör riksdagen enligt min mening som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 5 och 1996/97:Ub451 yrkande 15 anförts om jämställdhetsrevisioner av forskningsråden. När det gäller lärartjänsterna i högskolan delar jag uppfattningen som förs fram i motionerna 1996/97:Ub448 och 1996/97:Ub451 att det är nödvändigt att det inrättas flera tjänster som forskarassistent. Härigenom skulle det ges större möjligheter för disputerade att fortsätta sin forskarkarriär och - inte minst - öka möjligheterna för kvinnor att satsa på en akademisk karriär. Beträffande regeringens möjlighet att efter ändring av stiftelseförordnandena tillsätta och entlediga stiftelsernas styrelser konstaterar jag nu att riksdage har bifallit regeringens förslag om ändring i stiftelselagen. I det sålunda uppkomna läget anser jag att regeringen bör föranstalta om en ordning vid utseendet av styrelseledamöterna som överensstämmer med förslaget i motion 1996/97:L6 yrkande 1. Detta vill jag att riksdagen med bifall till yrkandet som sin mening ger regeringen till känna. Även när det gäller samarbetet mellan forskningsstiftelser och forskningsråd m.fl. anser jag att riksdagen i enlighet med vad som anförs i samma motion bör uttala sig för samarbete i stället för att i förväg uppställa garantier för att stiftelsernas medel skall ingå som en del i forskningsfinansieringen över statsbudgeten. Yrkande 3 borde ha tillstyrkts av utskottet. Jag anser också - i frågan om redovisning av stiftelsernas verksamhet - i enlighet med vad som föreslås i motion 1996/97:L6 yrkande 4 att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringe bör inleda samtal med stiftelserna i syfte att åstadkomma största möjliga öppenhet i stiftelsernas verksamhet. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 4, 5, 23, 25, 26 och 27 bort hemställa 1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5 samt 1996/96:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 4. beträffande omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 3 och 1996/97:Ub451 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 5. beträffande jämställdhetsrevisioner av forskningsråden att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 5 och 1996/97:Ub451 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 23. beträffande lärartjänsterna i högskolan att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 6 och 1996/97:Ub451 yrkande 16 och med avslag på motionerna 1996/97: Ub5 yrkande 5, 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub459 yrkande 2, 1996/97:Ub511, 1996/97:Ub512 yrkande 17 och 1996/97:Ub514 yrkandena 20 och 30 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 25. beträffande stiftelseförordnanden att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:L6 yrkande 1, 1996/97:L5 yrkande 2 och regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 26. beträffande samarbete mellan forskningsstiftelser och forskningsråd m.fl. att riksdagen bifall till motion 1996/97:L6 yrkande 3 och med avslag på motion 1996/97:Ub10 yrkandena 6 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 27. beträffande redovisning m.m. av stiftelsernas verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:L6 yrkande 4 och med avslag på motion 1996/97:N270 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 17, 19 och 23) Margitta Edgren (fp) anför: Jag anser att riksdagen - i enlighet med motion 1996/97:Ub5 - bör avslå regeringens förslag till riktlinjer för forskningen. Det är min bestämda uppfattning att grundforskningen måste värnas. Den behövs för att långsiktigt bygga upp ny kunskap inom olika områden och för att främja mångvetenskapligt samarbete. Det saknas mål i regeringens förslag som uttryckligen tar sikte på grundforskningen. Vidare vill jag peka på att regeringens betoning av ?nyttan a forskning? kan medföra att kortsiktiga nyttoaspekter betonas och alltför mycket påverkar fördelningen av forskningsresurserna. Detta kan dessutom hota strävan efter högsta kvalitet i forskningen. Med hänvisning till vad jag här anfört och till vad i övrigt anförs om riktlinjer för forskningspolitiken i motion 1996/97:Ub5 tillstyrker jag yrkandena 10, 11 och 16 i motionen. Beträffande frågan om forskningsinformation anser jag i likhet med vad som förordas i motion 1996/97:Ub5 att en utvärdering bör göras av hur forskningsfinansiärer tar sitt ansvar för forskningsinformationen. Riksdagen bö genom bifall till yrkande 18 i motionen uttala sig för en sådan utvärdering. Regeringens tanke att låta bygga upp databaser för longitudinell forskning aktualiserar forskningsetiska problem. Riksdagen bör i enlighet med yrkande 20 motion 1996/97:Ub5 uttala sig för att de problem av etisk natur som är förknippade med de ifrågavarande databaserna bör beaktas i direktiven för den planerade forskningsetiska utredningen. Jag anser beträffande lärartjänsterna i högskolan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 5 bör uttala sig för att pedagogisk skicklighet skall föreskrivas som krav för innehav av universitetslektorstjänst. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 17, 19 oc 23 bort hemställa 1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16 samt med avslag på regeringens förslag och motionerna 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 17. beträffande forskningsinformation att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 20, med anledning av motion 1996/97:Ub8 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1995/96:Jo16 yrkande 3 och 1996/97:Ub10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 23. beträffande lärartjänsterna i högskolan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub448 yrkande 6, 1996/97:Ub451 yrkande 16, 1996/97:Ub459 yrkande 2, 1996/97:Ub511, 1996/97:Ub512 yrkande 17 och 1996/97:Ub514 yrkandena 20 och 30 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken (mom. 1) Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför: Jag anser att regeringens förslag till övergripande mål och riktlinjer för forskningspolitiken är ett steg i rätt riktning. En entydig och samordnad forskningspolitik kräver ett antal mer övergripande ställningstaganden. Dock vill jag i likhet med vad som görs i Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Ub7 lyfta fram frågan om hur olika grupper i samhället skall kunna delta i forskningsprocessen. Jag hänvisar till vad som sägs om detta i motionen. Likaså ansluter jag mig till motionen när det gäller kraven på forskare att öppet redovisa sina utgångspunkter, metoder och resultat och vikten av att forskning som är kritisk mot etablerade metoder och tankemönster ges utrymme. Jag vill också i det här sammanhanget erinra om de farhågor som uttrycks i motionen om att den tillämpningsnära forskningen blir alltför dominerande i förhållande til grundforskningen. Detta kan komma att drabba framför allt humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Likaså vill jag erinra om att andelen fakultetsmedel, som utgör basfinansieringen för universitet och högskolor, kontinuerligt minskar. Yrkandena 1 och 2 i motion 1996/97:Ub7 borde således ha tillstyrkts av utskottet. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 1 bort hemställa 1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 2, 11, 12, 15, 16, 19, 23, 26, 27 och 29) Gunnar Goude (mp) anför: Jag kan i huvudsak dela regeringens uppfattning när det gäller mål och riktlinjer för forskningspolitiken. Dock konstaterar jag, i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Ub514, en viss överbetoning av nyttoaspekten i regeringens allmänna skrivningar. Regeringen skiljer inte mellan grundforskning och tillämpad forskning. Uttryckliga krav på samhällsnytta - även om de är allmänt hållna - är enligt min uppfattning direkt olämpliga, om de avses gälla styrning av grundforskningen. I enlighet med motion 1996/97:Ub10 bör riksdagen uttala sig för ett kraftigt ökat forsknings- och utvecklingsarbete rörande miljöanpassning av verksamheter inom flertalet av statens verksamhetsområden. Det hade vidare varit på sin plats att regeringen som utgångspunkt för propositionen hade redovisat en analys av forskning och högre utbildning med avseende på resurser, tyngdpunkter, utvecklingstendenser etc. Sammanfattningsvi anser jag att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 22 och 1996/97:Ub514 yrkande 33 och med anledning av motion 1996/97:Ub10 yrkande 1 som sin mening bör ge regeringen till känna vad jag här har anfört. De åtgärder som utpekas i motion 1996/97:Ub10 yrkande 4 för att förbättra möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en forskarkarriär är enligt min mening angelägna och bör tillstyrkas av riksdagen. En utredning av den samlade sektorsforskningen i landet i syfte att åstadkomma en genomgripande effektivisering bör tillsättas. FRN bör - som det framhålls i motion 1996/97:Ub514 - få ett ökat ansvar att samordna universitetsforskning och sektorsforskning. Detta bör riksdagen uttala sig för i enlighet med yrkande 36 i motionen. Jag tycker det är alldeles utmärkt, som regeringen anför, att sakkunniga från andra länder i högre grad bör utnyttjas för bedömningen av kvaliteten på svensk forskning. Ett sådant förfarande bör enligt min mening även gälla bedömningen a ansökningar till forskningsråden om medel. Yrkande 8 i motion 1996/97:Ub10 bör sålunda bifallas av riksdagen. Miljöpartiet de gröna har nu utförligt presenterat sitt förslag till grundforskningsavdrag. Med hänvisning till de motiv för detta som vi redovisat flera motioner - främst en alltmer ökad risk för utarmning av grundforskningen anser jag att riksdagen hos regeringen bör begära att frågan utreds och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som i huvudsak överensstämmer med vad som skisseras i våra motioner. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 7, 18 och 19, 1996/97:Ub501 yrkande 2 och 1996/97:Ub514 yrkandena 27, 34 och 35 samt med anledning av motion 1996/97:Ub50 yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna. Beträffande samverkan mellan högskola och företag anser jag att formerna för samverkan bör läggas fast så att inte ifrågavarande verksamhet kolliderar med gällande regler på det rättsliga området. Därmed anser jag att utskottet bort tillstyrka yrkandena 2 och 11 i motion 1996/97:Ub10. De forskningsetiska problemen när det gäller genteknikforskning är så allvarliga att riksdagen av regeringen bör begära förslag om särskilda informationsinsatser för att öka människors kunskaper på området och därmed underlätta för medborgarna att ta ställning i en för samhället mycket viktig framtidsfråga. I motion 1996/97:Ub10 yrkande 3 ges en anvisning om hur medel borde kunna ställas till FRN:s eller NFR:s förfogande för ändamålet. Jag anser att yrkandet bör bifallas av riksdagen. Visserligen pågår en utredning om lärartjänsternas organisation i högskolan. Men mot bakgrund av de ökade kraven på lärarnas undervisningsskicklighet anser jag i likhet med vad som framförs i de förevarande motionerna från Miljöpartiet att riksdagen bör uttala sig för en högskollärarutbildning. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub511 och 1996/97:Ub514 yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna. Jag har inget att erinra mot att regeringen skall kunna utse och entlediga ledamöterna i stiftelsernas styrelser, men det planerade samarbetet med stiftelserna får inte innebära att stiftelsernas allmänna inriktning på forskning riskeras. Stiftelserna bör få samma verksamhetsformer som t.ex. forskningsråden har. Vissa av de nedskärningar som nu görs med hänvisning till stiftelsernas medel bör återställas. Även i det här sammanhanget vill jag erinr om möjligheten att genom ett grundforskningsavdrag enligt Miljöpartiets modell kompensera medelsbortfall för grundforskningen. Riksdagen bör bifalla yrkandena 6 och 9 i motion 1996/97:Ub10. Likaså tillstyrker jag motion 1996/97:N270 yrkande 21 i fråga om redovisning av stiftelsernas verksamhet. Det saknas enligt min uppfattning - trots att vissa undersökningar har gjorts på skilda håll - en grundlig utvärdering av Sveriges forskningssamarbete med EU och samarbetets effekter på svensk forskning. Med instämmande i vad som anförs härom i motion 1996/97:Ub10 yrkande 5 anser jag att Riksrevisionsverket bör få uppdrag att göra en sådan utvärdering. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 2, 11, 12 15, 16, 19, 23, 26, 27 och 29 bort hemställa 1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 22 och 1996/97:Ub514 yrkande 33, med anledning av regeringens förslag och motion 1996/97:Ub10 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5 samt 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 2. beträffande möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en forskarutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 4 och 1996/97:A806 yrkande 20 och med anledning av motion 1996/97: Ub514 yrkandena 26 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 11. beträffande ansvar för Forskningsrådsnämnden att samordna universitetsforskning och sektorsforskning, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 36 som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts, 12. beträffande tilldelningen av medel från forskningsråden att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkande 8 och med avslag på motion 1996/97:Ub411 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 15. beträffande grundforskningsavdrag att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 7, 18 och 19, 1996/97:Ub501 yrkande 2 och 1996/97:Ub514 yrkandena 27, 34 och 35 samt med anledning av motion 1996/97:Ub501 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 16. beträffande samverkan mellan högskola och företag, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och 11 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub404 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub411 yrkandena 18, 19, 20 och 24 och 1996/97:Ub488 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Jo16 yrkande 3 och 1996/97:Ub1 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1996/97: Ub8 yrkande 9 och 1996/97:Ub5 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 23. beträffande lärartjänsterna i högskolan att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub511 och 1996/97:Ub514 yrkande 20 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 5, 1996/97:Ub448 yrkande 6, 1996/97:Ub451 yrkande 16, 1996/97:Ub459 yrkande 2, 1996/97: Ub512 yrkande 17 och 1996/97:Ub514 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 26. beträffande samarbete mellan forskningsstiftelser och forskningsråd m.fl. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkandena 6 och 9 och med avslag på motion 1996/97:L6 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 27. beträffande redovisning m.m. av stiftelsernas verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N270 yrkande 21 och med avslag på motion 1996/97:L6 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 29. beträffande utvärdering m.m. av forskningssamarbetet med EU att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 7, 8, 18, 19, 21, 22 och 25) Inger Davidson (kd) anför: Regeringens förslag till mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken innebär enligt min mening att forskning inom området för humaniora tonas ned alltför mycket. De åtgärder som regeringen aviserar i forskningspropositionen och de förslag som läggs fram i budgetpropositionen beträffande satsning på naturvetenskap och teknik - hur angelägen den än är - riskerar att göra forskningspolitikens inriktning alltför ensidig. Med hänvisning härtill anser jag att utskottet bort tillstyrka motion 1996/97:Ub8 yrkande 15. När man nu i samband med utbildningssatsningen behöver rekrytera många nya lärare till högskolan bör situationen utnyttjas för att utjämna könsfördelninge i högskolans lärarkår. Riksdagen bör med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 20 som sin mening ge regeringen detta till känna. I vetenskapliga sammanhang utgör fortfarande mannen ofta norm. Jag anser att kvinnors hälsoproblem och fysiologi bör göras till föremål för lika omfattande forskning som männens. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:A821 yrkande 22 som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser vidare - i likhet med vad som förordas i motion 1996/97:Ub473 - att det bör införas en ordning med populärvetenskapliga sammanfattningar av doktorsavhandlingarna, av de skäl som åberopas i motionen. Den av regeringen planerade utredningen om forskningsetiska problem bör i enlighet med vad som föreslås i motion 1996/97:Ub8 yrkande 9 beakta vikten av ställningstaganden som är förankrade i kristen etik och västerländsk humanism. Jag instämmer även i övrigt med synpunkterna i motionen, varför jag anser att riksdagen bör bifalla nämnda yrkande. Med tanke på det stora engagemang för samhällsinsatser som finns inom ideell verksamhet och de förväntningar som finns på att denna verksamhet skall kunna bidra till lösningar på växande sociala, ekonomiska och demokratiska problem anser jag att detta område bör prioriteras. Riksdagen bör med bifall till motio 1996/97:Ub8 yrkande 4 som sin mening ge regeringen detta till känna. Motion 1996/97:Kr510 yrkande 9 med förslag att riksdagen skall uttala sig för statens ansvar för den grundläggande idrottsforskningen borde enligt min uppfattning ha tillstyrkts av utskottet. Riksdagens nu fattade beslut om ändring i stiftelselagen innebär att regeringen kan ändra stiftelseförordnandena. Som riktlinje för nyttjandet av denna regeringens befogenhet bör gälla vad som förordas i motion 1996/97:L5 yrkande 2, nämligen att man kommer överens om en ordning för förnyelsen av styrelserna, t.ex. genom en elektorsförsamling, inte genom att regeringen utser ledamöterna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 7, 8, 18, 19, 21, 22 och 25 bort hemställa 1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub8 yrkande 15, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 7. beträffande könsfördelningen inom högskolans forskar- och lärarkår att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts, 8. beträffande forskning om kvinnors hälsoproblem och fysiologi att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A821 yrkande 22, med anledning av motion 1996/97:Ub407 yrkandena 1 och 3 och med avslag på motion 1996/97:Ub407 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 18. beträffande populärvetenskaplig sammanfattning av doktorsavhandlingar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub473 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub8 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1995/96:Jo16 yrkande 3, 1996/97:Ub5 yrkande 20 och 1996/97:Ub10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 21. beträffande forskning om ideell verksamhet, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub8 yrkande 4 och med avslag på motion 1996/97:Ub411 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 22. beträffande idrottsforskning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr510 yrkande 9 och med anledning av motion 1996/97:Kr519 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 25. beträffande stiftelseförordnanden att riksdagen med bifall till motion 1996/97:L5 yrkande 2, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1996/97:L6 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ, m.m. (mom. 6 och 34) Andreas Carlgren (c) och Margitta Edgren (fp) anför: Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ måste enligt vår mening ökas. Målet bör vara att inom fem år nå upp till minst 40 % kvinnor i alla högskolans interna beslutsorgan. Detta är särskilt viktigt när det gäller tjänsteförslagsnämnderna. Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 4 och 1996/97:Ub483 yrkande 4 som sin mening g regeringen till känna. Vi anser vidare att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub451 yrkande 19 och 1996/97:Ub483 yrkande 8 bör begära sådana ändringar i gällande författningar att rätten för regeringen att inrätta professurer vid universitet och högskolor upphör. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 6 och 34 bort hemställa 6. beträffande andelen kvinnor i forskarsamhällets organ att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 4 och 1996/97:Ub483 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 34. beträffande rätten för regeringen att inrätta professurer vid universitet och högskolor att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 8 och med anledning av motion 1996/97:Ub451 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
8. Könsuppdelad statistik (mom. 9) Margitta Edgren (fp) och Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför: Enligt vår mening är det inte tillräckligt att den officiella statistiken skall vara könsuppdelad. Samma sak bör gälla all redovisning och statistik från högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra som finansierar forskning. Det är också angeläget att regeringen verkar för att jämställdhetsaspekter beaktas inom de forskningsprogram inom EU som Sverige är delfinansiär i. Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och 1996/97:Ub7 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 9 bort hemställ 9. beträffande könsuppdelad statistik att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och 1996/97:Ub7 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena (mom. 24) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlun (m) och Margareta E Nordenvall (m) anför: De fristående stiftelserna skapades för att genom långsiktiga och strategiska insatser främja svensk forskning inom bl.a. naturvetenskap och teknik. Erfarenheterna visar att stiftelserna på ett avgörande sätt bidrar till detta. konsekvens med detta och vårt ställningstagande i frågan om ändring i stiftelselagen anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag om riktlinj vid ändringar av stiftelseförordnandena. Vi tillstyrker därmed avslagsyrkandena i motionerna 1996/97:Ub5 (yrk. 8) och 1996/97:Ub411 (yrk. 6). Riksdagen bör därjämte som sin mening ge regeringen till känna vad i motion 1996/97:Ub411 yrkandena 1 och 17 anförs om de fristående forskningsstiftelsernas betydelse fö svensk forskning. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 24 bort hemställa 24. beträffande avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 8 och 1996/97:Ub41 yrkandena 1, 6 och 17 dels avslår regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete (mom. 30) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlun (m), Inger Davidson (kd) och Margareta E Nordenvall (m) anför: Regeringens sätt att hantera frågan om Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete är uppseendeväckande och synnerligen oklokt Att samtidigt med förslag till riksdagen om neddragningar av berörda forskningsanslag avisera en utredning om Sveriges fortsatta deltagande i det aktuella forskningssamarbetet ger en signal som skapar oro inte bara hos ett stort antal forskare inom landet som är sysselsatta på berörda forskningsområden, det väcker också frågor utomlands om Sveriges fortsatta deltagande i en rad projekt. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97:Ub8 yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30 geno ett tillkännagivande till regeringen medverka till att såväl berörda forskare som internationella forskningsorganisationer får besked om att det för Sveriges del inte rör sig om att dra sig ur samarbetet. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 30 bort hemställa 30. beträffande Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97:Ub8 yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. Professurer vid forskningsråden (mom. 33) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Hans Hjortzberg-Nordlun (m) och Margareta E Nordenvall (m) anför: Vi delar uppfattningen som förts fram i motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 8 och 1996/97:Ub451 yrkande 18 att det inte skall finnas professurer vid forskningsråden även fortsättningsvis. I likhet med motionärerna anser vi att regeringens förslag är ett steg tillbaka till central styrning. Satsningar på professurer bör vara ett led i högskolornas utvecklingsarbete. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 33 bort hemställa 33. beträffande professurer vid forskningsråden att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 8 och 1996/97:Ub451 yrkande 18 avslår regeringens förslag,
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall[1] skall ha följande lydelse.
Bilaga[2]
Immunitet och/eller privilegier Tillämplig gäller för följande internationell __________________________________________ överenskommelse -------------------------------------------------------- |Internationella |Fysiska personer | | |organ | | | -------------------------------------------------------- _____________________________________________________________ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
--------------------------------------------------------- |51 Europeiska | |Företrädare för | |Konventionen || |uni- | |de | |om grundandet || |versitetsinstitutet||fördragsslutande| |av ett || | | |staterna och | |europeiskt || | | |deras | |universitetsinstitut|| | | |rådgivare, | |av den 19 || | | |företrädare för | |april 1972 || | | |Europeiska | | || | | |gemenskaperna, | | || | | |personal vid | | || | | |institutet in- | | || | | |klusive | | || | | |familjemed- | | || | | |lemmar och | | || | | |andra personer | | || | | |som är knutna | | || | | |till institutet | | || --------------------------------------------------------- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1994:717.
[2]: Senaste lydelse 1996:607. Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................3 Motionerna............................................4 Utskottet............................................10 Inledning..........................................10 Mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken11 Jämställdhet och genusforskning....................20 Forskningsfinansiering.............................25 Samverkan mellan högskola och samhälle - högskolans tredje uppgift30 Forskningsetik m.m.................................34 Viss sektorsforskning m.m..........................35 Lärartjänsterna i högskolan........................37 Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel........39 Sveriges internationella forskningssamarbete.......43 Inrättande av professurer..........................47 Hemställan.........................................48 Reservationer........................................52 1. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 10, 12, 13, 14, 16, 20, 21 och 28) 52 2. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 4, 5, 23, 25, 26 och 27) 54 3. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 17, 19 och 23) 56 4. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken (mom. 1) 58 5. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 2, 11, 12, 15, 16, 19, 23, 26, 27 och 29) 58 6. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 7, 8, 18, 19, 21, 22 och 25) 61 7. Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ, m.m. (mom. 6 och 34)63 8. Könsuppdelad statistik (mom. 9).................64 9. Avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena (mom. 24) 64 10. Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete (mom. 30) 65 11. Professurer vid forskningsråden (mom. 33)......65 Bilaga: Regeringens lagförslag.......................66
Gotab, Stockholm 1996