Forskning
Betänkande 1992/93:NU30
Näringsutskottets betänkande
1992/93:NU30
Forskning
Innehåll
1992/93 NU30
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg såvitt gäller avsnitt 9 (Jordbruksdepartementet) punkt J 1 och avsnitt 12 (Näringsdepartementet) utom punkterna F 10-- F 12,
dels -- helt eller delvis -- tio motioner som har väckts med anledning av propositionen,
dels -- helt eller delvis -- 16 motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för skogsindustrin och för den trämekaniska industrin. Skrivelser har inkommit från Jernkontoret och Svenska uppfinnareföreningen.
Sammanfattning
Regeringens förslag om anslag m.m. godtas i samtliga fall. Utskottet ansluter sig också till de bedömningar på olika områden som redovisas i propositionen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet. En förteckning över alla reservationer finns i innehållsförteckningen (s.64).
Beträffande den allmänna inriktningen av teknisk forskning och utveckling delar utskottet regeringens inställning, vilket innebär att statens insatser främst bör avse grundläggande forskning och utveckling av basteknologier. I en reservation (s) förordas statliga insatser i större omfattning än vad regeringen har föreslagit vad gäller den tillämpade tekniska forskningen och utvecklingen. Reservanterna hävdar att det på detta område inte råder likartade spelregler i Sverige jämfört med konkurrentländerna. I en meningsyttring (v) krävs att riksdagen skall anmoda regeringen att lägga fram förslag till hur en ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas.
När det gäller forskningssamverkan tillstyrker utskottet regeringens förslag om tillskapande av nya samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och näringsliv. Nya stiftelser skall inrättas på de större universitets- och högskoleorterna och tillföras totalt 1 miljard kronor. Förslaget avvisas i en reservation (s), med instämmande i meningsyttringen (v).
Utskottet instämmer också i regeringens bedömning avseende omfattningen av statliga insatser beträffande industriforskningsinstituten, forskning och utveckling för små och medelstora företag, de föreslagna kompetenscentrumen samt teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd. Motionsyrkanden om ökade statliga insatser på dessa områden följs upp i reservationer (s) -- utökade anslag på resp. 30, 20, 100 och 40 miljoner kronor föreslås. Företrädarna för Socialdemokraterna föreslår också att det skall inrättas en fond som skall ha till uppgift att underlätta för små och medelstora företag att få del av den internationella tillämpade forskningen; till denna fond skulle 200 miljoner kronor anvisas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om insatser för forskning och utveckling kring nya basteknologier inom fyra teknikområden -- informationsteknologi, materialteknik, bioteknik och teknik för komplexa system. Beträffande informationsteknologin föreslås förstärkta insatser och att medlen (358 miljoner kronor) anvisas via ett särskilt anslag.
I propositionen föreslås vidare insatser för forskning och utveckling inom utvecklingsområden med väsentlig industriell potential. Prioriterade områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. I en reservation (s) föreslås en ökning av insatserna med 70 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Motionsyrkanden (v) om ökade forskningsinsatser för att främja utvecklandet av en ny teknik för framställning av råjärn resp. om framtagande av ett program om miljöteknik får stöd i meningsyttringen (v).
Regeringens förslag till ökade insatser på det skogsindustriella forskningsområdet tillstyrks också. Utskottet utgår därvid från att regeringen under hösten 1993 för riksdagen redovisar utformningen av det skogsindustriella forskningsprogrammet. I en reservation (s) föreslås att 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag skall anvisas för insatser inom träforskningen med särskild inriktning mot små och medelstora företag. I meningsyttringen (v) förespråkas också utökade statliga insatser.
För att finansiera de redovisade FoU-insatserna föreslår regeringen ett anslag till teknisk forskning och utveckling om ca 576 miljoner kronor, vilket tillstyrks av utskottet. Företrädarna för Socialdemokraterna förordar att det skall anvisas sammanlagt 460 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Den föreslagna användningen av huvuddelen av dessa medel har redovisats i det föregående. I meningsyttringen (v) föreslås en ökning av anslaget med 250 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag beträffande de statliga insatserna på rymdverksamhetsområdet. I meningsyttringen (v) föreslås ett lägre anslag än vad regeringen har föreslagit när det gäller det europeiska rymdsamarbetet.
Beträffande energiforskningen delar utskottet regeringens uppfattning att den även framöver bör hållas samman i ett särskilt forskningsprogram och att en viss besparing kan göras. Utskottet föreslår ett anslag på ca 214 miljoner kronor. I en reservation (s) förordas en ökning av anslaget med 60 miljoner kronor med syfte att omställningen av energisystemet mot miljövänliga och förnyelsebara energislag i enlighet med energiöverenskommelsen från år 1991 skall komma till stånd.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till anslag till bioenergiforskningen. I meningsyttringen (v) efterlyses ökade insatser för att främja produktion av fordonsbränsle ur skogsråvara.
Regeringens förslag när det gäller europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, avgifter till vissa internationella FoU-organisationer, provnings- och mätteknisk FoU, geovetenskaplig forskning och konkurrensforskning tillstyrks slutligen också av utskottet. I meningsyttringen (v) föreslås att forskning om den typ av ekonomisk brottslighet som kan uppträda som en följd av den ökade internationaliseringen också skall kunna inbegripas i den föreslagna konkurrensforskningen.
Proposition 1992/93:170 avsnitt 9
I proposition 1992/93:170 avsnitt 9 (Jordbruksdepartementet) framlägger regeringen -- efter föredragning av jordbruksminister Karl Erik Olsson -- förslag om anslag m.m. under nionde huvudtiteln. Under här angiven rubrik föreslås:
J 1. Bioenergiforskning (s.382) att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden om 40000000 kr för budgetåret 1994/95, 30000000 kr för budgetåret 1995/96, 25000000 kr för budgetåret 1996/97, 20000000 kr för budgetåret 1997/98, 15000000 kr för budgetåret 1998/99 samt 10000000 kr för budgetåret 1999/2000, 2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 51377000 kr.
Proposition 1992/93:170 avsnitt 12
I proposition 1992/93:170 avsnitt 12 (Näringsdepartementet) framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1993/94. Under här angivna rubriker föreslås följande:
Forskningssamverkan för förnyelse (s.423)
att riksdagen 1. godkänner vad i propositionen anförts om samverkansfunktioner universitet/högskola--näringsliv, 2. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vid behov inrätta stiftelser för kunskapsutveckling och kunskapsspridning vid universitet och högskolor, 3. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra de aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard kronor i form av noterade aktier som staten innehar eller samma belopp i form av likvida medel som erhålls vid försäljning av vissa statliga aktier.
B 14. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet (s.479) att riksdagen till Särskilda insatser inom industriforskningssystemet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr.
D 4. Konkurrensforskning (s.479) att riksdagen 1. godkänner de övergripande mål för forskningen på konkurrensområdet som i propositionen förordats, 2. till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6000000 kr, 3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till konkurrensforskning, som innebär åtaganden på högst 3000000 kr under budgetåret 1994/95 och högst 3000000 kr under budgetåret 1995/96.
F 1. Teknisk forskning och utveckling (s.481) att riksdagen 1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling, 2. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 575548000 kr, 3. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling, 4. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 295000000 kr under budgetåret 1994/95, högst 250000000 kr under budgetåret 1995/96, högst 210000000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 175000000 kr under budgetåret 1997/98.
F 2. Informationsteknologi (s.484) att riksdagen 1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling inom IT-området, 2. till Informationsteknologi för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 358000000 kr, 3. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som har angetts för anslaget F 2. Informationsteknologi, 4. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 179000000 kr under budgetåret 1994/95, högst 154000000 kr under budgetåret 1995/96, högst 125000000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 107000000 kr under budgetåret 1997/98.
F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (s.485) att riksdagen 1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för Rymdstyrelsens verksamhet, 2. till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5700000 kr.
F 5. Nationell rymdverksamhet (s.486) att riksdagen 1. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på [54300000] kr, 2. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 5. Nationell rymdverksamhet, 3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom nationell rymdverksamhet om högst 131000000 kr.
F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m. (s.488) att riksdagen 1. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 450100000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m., 3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete m.m. om högst 192000000 kr.
F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (s.492) att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 211000000 kr.
F 9. Energiforskning (s.493) att riksdagen 1. godkänner de i avsnitt 12.5 föreslagna riktlinjerna för energiforskningen, 2. till Energiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 220800000 kr, 3. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts, 4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om 170000000 kr för budgetåret 1994/95, 140000000 kr för budgetåret 1995/96, 110000000 kr för budgetåret 1996/97, 90000000 kr för budgetåret 1997/98, 60000000 kr för budgetåret 1998/99 samt 30000000 kr för budgetåret 1999/2000.
F 13. Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer (s.497) att riksdagen till Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1994000 kr.
G 2. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m. (s.498) att riksdagen till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m. anvisar ett reservationsanslag på 51722000 kr.
G 12. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (s.501) att riksdagen 1. till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr, 2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1992/93:170 och som behandlas här är följande:
1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) såvitt gäller yrkandet (11) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om biobränslen.
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 8. hos regeringen begär förslag om hur ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas enligt vad i motionen anförts, 9. hos regeringen begär förslag på program om miljöteknik enligt vad i motionen anförts, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU och de små och medelstora företagen, 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av forskning och pilotprojekt för att producera fordonsbränsle ur skogsråvara, 12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kanalisering av medel för tillämpad forskning och pilotprojekt, 13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning för ny teknik för framställning av råjärn, 14. hos regeringen begär förslag om utökad och förändrad forskning kring ekonomisk brottslighet enligt vad i motionen anförts, 15. avslår regeringens förslag till bemyndigande att försälja aktier för 1000000000 kr utan riksdagens hörande enligt vad som anförts i motionen, 20. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 45000000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 405100000 kr.
1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 29. beslutar att för budgetåret 1993/94 utöver regeringens förslag öka anslaget F 1 Teknisk forskning och utveckling med 260000000 kr, 31. beslutar att för budgetåret 1993/94 utöver regeringens förslag öka anslaget F 9 Energiforskning med 60000000 kr.
1992/93:Ub135 av Jan Fransson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det västsvenska näringslivets beroende av statens medverkan i forskningsprogram på olika områden, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpad forskning och utveckling med särskild inriktning på småföretagen i Västsverige, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av kompetenscentra i anslutning till högskolor, avpassade efter det västsvenska näringslivets behov.
1992/93:N47 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den näringslivsinriktade verksamhet som byggts upp vid de nya högskolorna.
1992/93:N48 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Fond för teknikinhämtning, 2. för budgetåret 1993/94 till ett nytt reservationsanslag Fond för teknikinhämtning till mindre och medelstora företag anslår 200000000 kr.
1992/93:N49 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sverige och EG:s forskningsmedel.
1992/93:N50 av Inga Berggren och Per Stenmarck (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av träteknisk forskning och utbildning.
1992/93:N51 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en grupp tillsätts för att utreda förslag till satsningar som anges i motionen.
1992/93:N52 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av FoU-insatserna mot mindre företag.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1992/93:Jo309 av Leif Marklund m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödja de insatser för FoU inom skogsindustrin som förs fram i "Kunskap för konkurrenskraft" (Ds 1991:62), 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödja fortsättningen av ett branschprogram Trä på NUTEK.
1992/93:Jo310 av Leif Marklund m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödja de insatser för FoU inom skogsindustrin som förs fram i "Kunskap för konkurrenskraft" (Ds 1991:62), 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla ett branschprogram för träindustrin.
1992/93:N202 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av den trämekaniska industrin.
1992/93:N204 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en omstrukturering av svensk industri.
1992/93:N205 av Ulla Orring och Britta Bjelle (båda fp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för ett träcentrum i Skellefteå, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsresurser vid institutionen i Skellefteå, som tillhör Högskolan i Luleå.
1992/93:N207 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett träcentrum i norra Sverige.
1992/93:N231 av Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (båda kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av förstärkt träteknisk forskning och utveckling i Sverige.
1992/93:N232 av Karl-Göran Biörsmark och Hugo Bergdahl (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av elbilen.
1992/93:N276 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statlig medverkan i den pulvermetallurgiska forskningen samt att förutsättningarna för statligt ekonomiskt stöd utreds.
1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 5. hos regeringen begär att den forskningspolitiska propositionen skall innehålla ett tillskott om 1 miljard kronor för tillämpad forskning och teknikutveckling, 11. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att utveckla branschprogram och program för underleverantörer.
1992/93:N288 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till branschprogrammet Trä på NUTEK.
1992/93:N299 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om branschprogram för skogsindustrin och behovet av starkt ökat statligt engagemang i forskningen inom massa- och pappersindustrin.
1992/93:N301 av Birgitta Johansson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (2 delvis) att riksdagen [för ett samlat näringspolitiskt program i ett Europaperspektiv för småföretag] för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 500000000 kr.
1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 6. hos regeringen begär förslag på program om miljöteknik enligt vad i motionen anförts, 19. till Teknisk forskning och utveckling anslår 250000000 kr utöver vad regeringen föreslår.
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (10) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och industriell utveckling.
1992/93:A424 av Bengt Hurtig (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på forskning och utveckling för ny typ av vidareförädling av skogsråvara, 6. hos regeringen begär förslag om ett nytt utvecklingsprogram för träindustrin.
Utskottet
Teknisk forskning och utveckling
Övergripande frågor
Regeringen redovisar inledningsvis i Näringsdepartementets avsnitt av proposition 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg sin syn på utformning och inriktning av den tekniska forskningen och utvecklingen. De övergripande målen för statens insatser inom forskning och utveckling av långsiktig betydelse för näringslivet anges vara att bidra till: att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell verksamhet, att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriinriktad forsknings- och utvecklingsmiljö i landet, att det skapas så likvärdiga förutsättningar som möjligt för näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra viktigaste konkurrentländer.
Näringspolitiken syftar till att återskapa goda drivkrafter för produktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige, sägs det i propositionen. En central del av den offensiva näringspolitiken är tillskapandet av ett gott klimat för industriell förnyelse och utveckling av ny kunskap.
Näringslivet bär, enligt regeringen, huvudansvaret för den tekniska förnyelsen av produktionsapparaten och produkterna. Staten har dock en viktig uppgift i att skapa gynnsamma, generella förutsättningar för näringslivet genom att bidra till en konkurrenskraftig forskningsmiljö. Generellt verkande insatser från statens sida innebär bl.a. en betoning av grundläggande forskning och en utveckling av basteknologier för breda tillämpningar, sägs det i propositionen.
Enligt regeringens uppfattning bör staten vara beredd till åtaganden när ett vetenskapligt eller tekniskt genombrott kan öppna industriella möjligheter på sikt. Vidare är det viktigt att de små och medelstora företagen i större utsträckning än för närvarande tillgodogör sig forskningsresultat och medverkar i verksamheten med forskning och utveckling (FoU).
Socialdemokraterna kritiserar i sina två partimotioner 1992/93:Ub128 och 1992/93:N281 regeringen för att vara alltför passiv när det gäller insatser för tillämpad forskning och teknikutveckling. Det krävs en strukturell förnyelse av industrin, anför motionärerna. De menar att svensk industri under de senaste tio åren har eftersatt produktförnyelse men att den fortfarande upprätthåller hög klass när det gäller produktionsprocesser.
Sverige har sin styrka i grundforskningen, framhålls det vidare. Den del av FoU-systemet som leder till industriell tillämpning är emellertid inte lika väl utvecklad. Det krävs därför kraftfulla insatser som stärker den tillämpade forskningen och teknikutvecklingen. I motion 1992/93:N281 (s), som väcktes under allmänna motionstiden, efterlyses förslag i forskningspropositionen om ett tillskott på 1 miljard kronor för tillämpad forskning och teknikutveckling. Särskilt viktigt är att de små och medelstora företagen får del av insatserna, anser motionärerna.
Regeringen bör anmodas att lägga fram ett förslag om hur ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas, anförs det i Vänsterpartiets partimotion 1992/93:Ub121. Forskning och utveckling måste, enligt motionärerna, i framtiden på ett helt annat sätt än tidigare vara ekologiskt anpassad. Forskning för nya produkter måste ha resurssnålhet som ledstjärna, sägs det. Råvaru- och materielbalanser måste upprättas, livscykel- och kvittblivningsspecifikationer måste göras och allt måste utmynna i miljökonsekvensanalyser, heter det vidare. Svensk industri står inför flera utmaningar. Dessa innebär t.ex. att industriproduktionen måste förändras i en ekologiskt hållbar riktning, att tillväxtmöjligheterna inom miljöteknikområdet måste tas till vara och att produktionen måste ställas om från linjär till cirkulär, anförs det.
Utskottet behandlar i detta avsnitt också motion 1992/93:N204 (m), i vilken det föreslås att riksdagen skall uttala sig för att regeringen skall låta utreda hur svensk industri skall kunna omstruktureras. Den svenska industrin befinner sig, enligt motionären, till största delen inom den priskonkurrerande sektorn och sålunda inte inom den produktkonkurrerande sektorn.
Riksdagen avslog nyligen ett motionsyrkande (v), liknande det i motion 1992/93:Ub121 (v), om hur ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas. Utskottet (bet. 1992/93:NU25) anförde att det inte kunde anses föreligga något motsatsförhållande mellan ekonomisk tillväxt och en god miljö utan att det snarare är så att ekonomisk tillväxt är en nödvändig grund för att miljön skall kunna förbättras. Samtidigt, fortsatte utskottet, är en god miljö en förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling och uthållig tillväxt. I en meningsyttring (v) uttalades stöd för motionsyrkandet.
Näringspolitiken skall enligt utskottets mening föras med generella medel. Det är därvid av avgörande betydelse att näringslivet ges långsiktigt fasta planeringsförutsättningar och att detaljstyrning och byråkratiska inslag avskaffas. Denna grundinställning bestämmer också utskottets uppfattning om hur statens insatser rörande teknisk forskning och utveckling skall utformas.
Med denna utgångspunkt delar utskottet regeringens syn beträffande de allmänna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling så som den kommer till uttryck i forskningspropositionen. Detta innebär att statens insatser främst bör avse områdena grundläggande forskning och utveckling av basteknologier. Härav följer också att utskottet inte instämmer i de synpunkter som framförs i Socialdemokraternas partimotioner 1992/93:Ub128 och 1992/93:N281, där ökade statliga insatser på tillämpad FoU förespråkas.
Däremot ligger de resonemang som förs i motion 1992/93:N204 (m) väl i linje med utskottets uppfattning. Genom de insatser som regeringen föreslår i forskningspropositionen bör en omstrukturering av den svenska industrin underlättas. Utskottet ser dock inget behov för riksdagen att, såsom föreslås i den aktuella motionen, uttala sig för en särskild utredning.
Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) om en ekologiskt anpassad tillväxt står utskottet kvar vid sin tidigare nämnda uppfattning.
Med det anförda avstyrker utskottet de fyra här aktuella motionerna i berörda delar.
Forskningssamverkan
En ny samverkansfunktion
Det är viktigt enligt regeringen att samverkan mellan universitet/teknisk högskola och näringsliv kan förstärkas för att bl.a. främja ett ökat kunskapsutbyte. De samverkansfunktioner som är aktuella är kontaktfunktion, en god utvecklingsmiljö, licensförmedling och lokal riskfinansiering. Regeringen föreslår att dessa nya samverkansfunktioner skall bedrivas av stiftelser vid universitet och högskolor. För att inrätta sådana stiftelser begär regeringen riksdagens bemyndigande.
De nya samverkansfunktionerna bör, anser regeringen, anpassas efter de villkor som gäller vid resp. universitet eller teknisk högskola. Det finns för närvarande olika funktioner vid universiteten/högskolorna med syfte att förbättra samverkan med näringslivet, t.ex. genom kontaktsekretariat och teknikparker. Former och villkor för de nya samverkansfunktionerna bör tillåtas att variera mellan olika universitet och högskolor.
Vid varje nyinrättad samverkansfunktion bör det, enligt regeringens mening, finnas en licensförmedling. Denna skall ha till uppgift att bistå forskare med patentering och ekonomisk exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat. Vidare finns det skäl att uppmärksamma finansieringsbehovet i tidiga utvecklingsskeden, eftersom denna typ av finansiering normalt inte tillhandahålls i befintliga samverkansorganisationer, sägs det i propositionen. Genom att den föreslagna samverkansfunktionen ges sådana finansieringsmöjligheter bör projekt kunna föras fram till det stadium där kommersiella bedömare kan avgöra huruvida idén är gångbar eller inte, framhålls det.
De föreslagna stiftelserna skall, enligt regeringens förslag, tillföras ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard kronor. Detta skall ske i form av noterade aktier som staten innehar eller i form av likvida medel som staten erhåller vid försäljning av aktier med stöd av riksdagens bemyndigande om försäljning av aktier m.m. i vissa statliga företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). Kapitalet avses komma att förvaltas på ett sådant sätt att förmögenheten bibehålls realt oförändrad.
Regeringens förslag att överföra 1 miljard kronor till stiftelser vid universitet/högskolor kritiseras i de båda partimotionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:Ub121 (v), i den förstnämnda dock utan yrkande. Där sägs att den nu aktuella frågan inte är tillräckligt utredd. Vidare anser motionärerna att regeringen bryter mot den s.k. krisuppgörelsen från hösten 1992 mellan regeringen och Socialdemokraterna, eftersom stiftelserna skall finansieras med medel som frigörs vid privatisering av statliga företag.
I den andra motionen avvisas förslaget med hänvisning till att försäljningar av den aktuella storleksordningen bör beslutas av riksdagen.
Förslaget om nya samverkansfunktioner tas även upp i motion 1992/93:N47 (s). Motionärerna vill att riksdagen uttryckligen skall uttala sig för att de nya samverkansfunktionerna också skall kunna vara aktuella vid de nya högskolorna. Enligt motionärerna ger framställningen i propositionen intryck av att den nya verksamheten skall begränsas till att gälla universitet och tekniska högskolor.
Enligt vad utskottet har erfarit pågår inom Näringsdepartementet förberedelsearbete för genomförande av förslaget om nya samverkansfunktioner. Diskussioner förs för närvarande med representanter för universitet och tekniska högskolor samt med näringslivet. Om riksdagen bifaller förslaget är det enligt uppgift troligt att en avgränsning av verksamheten kommer att ske till de större universiteten och högskolorna med hänvisning till de begränsade medlen. De universitets- och högskoleorter som sannolikt blir aktuella är följande: Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå.
Utskottet anser att det är angeläget att kontakter och samverkan mellan universitet/högskolor och näringslivet förstärks och utvecklas. Inte minst i den ekonomiska situation som Sverige för närvarande befinner sig i är det viktigt att alla möjligheter till utveckling av nya företag och arbetstillfällen tas till vara. Också i ett internationellt perspektiv är det betydelsefullt att Sverige prövar vägar som har visat sig framgångsrika i andra länder, t.ex. i Förenta staterna.
Utskottet ställer sig, med hänvisning till det anförda, bakom regeringens förslag om tillskapande av nya samverkansfunktioner mellan universitet/högskolor och näringslivet. Detta innebär att utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub121 (v) i berörd del.
I propositionen sägs att de nya stiftelserna skall tillföras medel i form av noterade aktier eller likvida medel. Med noterade aktier avses härvid, enligt vad utskottet har erfarit, aktier anslutna till Värdepapperscentralen AB (VPC). Enligt utskottets uppfattning bör även onoterade aktier i t.ex. regionala investmentbolag kunna tillföras stiftelserna.
Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:N47 (s) om att även de nya högskolorna skall kunna komma i fråga för de nya stiftelserna delar utskottet regeringens bedömning att en avgränsning måste göras till de större universiteten/högskolorna. Om resultat skall kunna uppnås bör de aktuella medlen, enligt utskottets mening, inte splittras upp på alltför många enheter. Motionen avstyrks härmed.
Industriforskningsinstituten
Industriforskningsinstituten bedriver ett långsiktigt FoU-samarbete med industriföretag och organisationer. Deras huvuduppgift är att genomföra forskning av gemensamt intresse för en grupp företag. Det gemensamma forskningsprogrammet finansieras av de berörda företagen och staten.
För närvarande finns 21 industriforskningsinstitut och 8 programstyrelser, som delfinansieras via anslaget för teknisk forskning och utveckling (F1) med ca 190 miljoner kronor per år. Institutens totala omsättning uppgick år 1991 till ca 800 miljoner kronor. Instituten är självständiga stiftelser. Staten -- i flertalet fall företrädd av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) -- svarar för ca 30% av kostnaderna.
En översyn av industriforskningssystemet har gjorts. I betänkandet FoU för industriell utveckling (SOU 1991:83) ges en positiv bild av denna forskning. Det anses dock att det erfordras vissa strukturförändringar eftersom det avtalsbundna systemet kan verka konserverande.
Regeringen menar att industriforskningens organisation och inriktning bör ses över med syfte att åstadkomma ytterligare effektivisering. Översynen bör ledas av en styrgrupp med fristående experter och genomföras av NUTEK, sägs det i propositionen. Direktiv för översynen kommer enligt uppgift att utfärdas under våren 1993. De små företagens möjligheter att delta i den forskning som industriforskningsinstituten bedriver bör ägnas särskild uppmärksamhet, anser regeringen.
I partimotionen 1992/93:Ub128 (s) föreslås en ökning av medlen till industriforskningsinstituten med 30 miljoner kronor. Instituten är för närvarande den del av den offentligt delfinansierade infrastrukturen för FoU som har bäst förutsättningar och kompetens att arbeta med industriella miljöproblem, kunskaps- och tekniköverföring till små och medelstora företag samt industriorienterade internationella FoU-samarbeten, sägs det i motionen. Med det föreslagna resurstillskottet finns det, enligt motionärerna, goda förutsättningar för att denna del av infrastrukturen för FoU kan få en kraftfull förstärkning; för närvarande har den i Sverige en blygsam omfattning jämfört med våra konkurrentländer, anförs det.
Enligt vad utskottet har erfarit beräknar Näringsdepartementet -- utifrån förslagen i forskningspropositionen -- att de statliga insatserna avseende industriforskningsinstituten under nästa budgetår kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå som under innevarande budgetår -- dvs. ca 190 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening utgör den verksamhet som industriforskningsinstituten bedriver ett viktigt led i FoU-samarbetet. Detta har också framkommit i den översyn av verksamheten som har gjorts. Samtidigt har översynen visat på att det behövs vissa förändringar i institutens organisation och verksamhetsinriktning för att ytterligare effektivisering skall kunna åstadkommas. Regeringen kommer inom kort att besluta om direktiv för ett sådant arbete. Med hänvisning till det sagda anser utskottet att riksdagen inte nu bör öka omfattningen av de statliga insatserna i industriforskningsinstituten. Motion 1992/93:Ub128 (s) avstyrks således i denna del.
Forskning och utveckling för små och medelstora företag
Regeringen redovisar i propositionen sin syn på hur små och medelstora företag skall förmås att öka sitt FoU-arbete. I propositionen erinras om att den allmänna inriktningen av småföretagspolitiken innebär att goda generella förutsättningar successivt skall skapas för småföretag. Regeringen konstaterar dock att det i Sverige, i likhet med vad som gäller i jämförbara konkurrentländer, kan behövas särskilda stödformer för småföretag. Detta gäller också på det forskningspolitiska området.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att NUTEK skall inrätta ett särskilt forskningsprogram riktat mot små och medelstora företag, inom vilket dessa företag skall kunna bilda konsortier för gemensamma forskningsprojekt. Programmet bör drivas enligt ungefär samma principer som EG:s s.k. CRAFT-program (CRAFT står för Cooperative Research Action for Technology). NUTEK:s roll bör vara att initiera, samordna och finansiera förstudier, sägs det i propositionen.
Enligt regeringen bör NUTEK vidare inrätta ett program för innovationsutveckling med teknikupphandlingsinriktning för teknikstarka småföretag. Syftet med ett sådant program skall vara att koppla ihop teknikutvecklare och beställare i ett tidigt skede och skapa förutsättningar för teknikupphandling eller nära kundrelationer av annat slag. Även här bör, sägs det i propositionen, NUTEK:s roll främst vara att initiera, samordna och finansiera förstudier.
För dessa två projekt avser regeringen, enligt vad utskottet har erfarit, att i regleringsbrevet avdela 10 miljoner kronor från anslaget till teknisk forskning och utveckling (F 1).
Regeringen redovisar också i detta sammanhang vad som föreslås i propositionen om särskilda insatser riktade mot små och medelstora företag i samband med behandling av andra områden. När det t.ex. gäller industriforskningsinstitutens arbete sägs att de små företagen i högre grad än för närvarande bör bli delaktiga i detta arbete. NUTEK bör ta upp diskussioner med instituten i detta syfte, anförs det i propositionen. För att kunna öka antalet små och medelstora företags medverkan i nationella och internationella forskningsprogram beräknar regeringen vidare särskilda medel inom IT-området och det fordonstekniska området (se vidare i det följande).
I januari 1993 anvisade regeringen 3 miljoner kronor till NUTEK för att verket omgående, tillsammans med Arbetsmarknadsstyrelsen, skulle kunna påbörja ett projekt som syftar till att stärka den tekniska kompetensen i små och medelstora företag. Projektet är inriktat på att ge dessa företag möjlighet att anställa arbetslösa och nyutexaminerade civilingenjörer som utvecklingsingenjörer för att bl.a. driva utvecklingsprojekt. För att projektet skall kunna fullföljas föreslår regeringen nu att särskilda medel -- 10 miljoner kronor -- anvisas för detta ändamål under ett nyinrättat anslag, Särskilda insatser inom industriforskningssystemet (B14).
Frågan om FoU-insatser för små och medelstora företag tas upp i fyra motioner.
Socialdemokraterna delar regeringens uppfattning att det behövs särskilda insatser för att göra de små och medelstora företagen mer delaktiga i den teknologiska infrastrukturen, sägs det i motion 1992/93:Ub128 (s). Det erfordras dock resurser av betydligt större omfattning än vad regeringen föreslår, anser motionärerna och förordar en ytterligare satsning med 20 miljoner kronor.
I motion 1992/93:Ub135 (s) förordas också ökade insatser vad gäller tillämpad forskning och utveckling med inriktning på småföretag. Därvid bör särskilt småföretagen i Västsverige uppmärksammas, anser motionärerna.
Riksdagen bör genom ett särskilt uttalande framhålla vikten av forskning och utveckling för små och medelstora företag, anförs det i motion 1992/93:Ub121 (v). De små och medelstora företagens betydelse kommer att växa i Sverige, och ökningen av sysselsättningen kan främst beräknas komma att ske i småföretagen. Dessa företag måste ges möjligheter att växa till medelstora företag, anser motionärerna och föreslår utökade medel till NUTEK under anslaget Teknisk forskning och utveckling (se vidare i det följande).
I motion 1992/93:N52 (m) föreslås att riksdagen -- i anslutning till behandlingen av forskningsprogrammet för små och medelstora företag -- särskilt skall betona behovet av ett nära samarbete med företagarnas egna bransch- och intresseorganisationer. Motionären anser att ett försöksprojekt inriktat på främst produktionsteknologi bör inledas. Därvid borde FoU-insatser styras mot t.ex. verkstadsindustrin.
Utskottet behandlar först frågan om medel under det nyinrättade anslaget (B14) och därefter den mer generella frågan om FoU-insatser för små och medelstora företag som tas upp i de nämnda motionerna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 10 miljoner kronor skall anslås för att underlätta för små och medelstora företag att anställa arbetslösa, nyutexaminerade civilingenjörer i utvecklingsprojekt.
När det gäller den mer generella frågan om FoU-insatser för små och medelstora företag instämmer utskottet i regeringens uppfattning att det kan krävas särskilda åtgärder för att underlätta för de små och medelstora företagen att höja sin tekniska kompetensnivå. Detta synsätt överensstämmer med vad som gäller inom EG. De insatser på olika områden som NUTEK föreslås initiera förefaller utskottet vara lämpliga åtgärder.
Tvärtemot vad som förordas i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:Ub121 (v) anser utskottet att riksdagen inte nu bör besluta om ett ökat medelstillskott för ändamålet. Inte heller bör riksdagen -- såsom föreslås i motion 1992/93:Ub135 (s) -- uttala sig för särskilda insatser i Västsverige.
De synpunkter angående inriktningen av FoU-insatserna för småföretagen som framförs i motion 1992/93:N52 (m) ligger väl i linje med regeringens förslag. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att ett sådant samarbete med företagarnas egna organisationer som förespråkas i motionen för närvarande förekommer på vissa håll, t.ex. vid högskolorna i Växjö och Jönköping. Något behov av ett uttalande av riksdagen i frågan kan utskottet inte se.
Med det anförda avstyrker utskottet de fyra nämnda motionerna i här aktuella delar.
Kompetenscentrum
Kompetenscentrum bör byggas upp inom strategiska teknologiområden som miljöteknik, energi- och transportteknik, produktions- och materialteknik, bioteknik, informationsteknik och infrastrukturteknik, anser regeringen. Syftet är att förstärka den industriinriktade forskningen i Sverige utan att därför inrätta nya statliga forskningsinstitut. Inrättande av kompetenscentrum bör kunna bidra till ett ökat samspel och forskningssamarbete kring basteknologier mellan företagens tekniska utvecklingsenheter och universitetens och högskolornas forskare, sägs det i propositionen. Verksamheten vid ett kompetenscentrum bör enligt regeringen vara tvärdisciplinär.
Etableringen av ett kompetenscentrum bör föregås av en noggrann prövnings- och urvalsprocess som stimulerar en bred konkurrens mellan olika forskargrupper och skilda universitet och högskolor, anförs det i propositionen. I urvalet bör en tydlig profilering eftersträvas. Medel för en initialfinansiering av kompetenscentrum bör, enligt regeringen, kunna tas ur tillgängliga anslag avsedda för teknisk FoU. NUTEK bör samverka med andra berörda parter i sitt arbete med att bereda ett samlat förslag.
I motion 1992/93:Ub128 (s) hävdas att det endast är inom informationsteknologiområdet som det finns vissa finansiella förutsättningar att förverkliga förslaget om uppbyggnad av kompetenscentrum. Motionärerna föreslår därför att 100 miljoner kronor per år skall anslås med syfte att det i anslutning till högskolor skall kunna etableras kompetenscentrum med aktivt deltagande från företag inom de nämnda teknologiområdena. Medlen skall också användas för en förstärkning av de tvärvetenskapliga materialkonsortiernas industrianknytning.
Riksdagen bör uttala sig för att inrättandet av kompetenscentrum skall avpassas efter det västsvenska näringslivets behov, anförs det i motion 1992/93:Ub135 (s). Såväl Chalmers tekniska högskola som Göteborgs universitet och de regionala högskolorna bör, enligt motionärerna, kunna spela en viktig roll i de föreslagna kompetenscentrumen.
Enligt uppgift beräknar Näringsdepartementet att medel för initialfinansiering av kompetenscentrumen skall kunna tas ur NUTEK:s anslagsmedel. Inom informationsteknologiområdet avser regeringen att genom regleringsbrev avsätta 20 miljoner kronor för inrättande av kompetenscentrum.
Utskottet anser att regeringens förslag om att inrätta kompetenscentrum är en bra åtgärd för att åstadkomma ett ökat samspel och forskningssamarbete mellan företag och universitet/högskolor. Det är viktigt att inrättandet av sådana centrum förbereds noga i nära samarbete med de berörda företagen och universiteten/högskolorna. Medel för detta inledande arbete bör kunna tas ur NUTEK:s ordinarie anslagsmedel. Hur finansieringsfrågan mer långsiktigt skall lösas får bli föremål för senare prövning. Utskottet ser därför ingen anledning att, såsom föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s), riksdagen skulle anslå särskilda medel för inrättande av kompetenscentrum. Inte heller kan utskottet se någon anledning för riksdagen att göra ett särskilt uttalande om avpassning till det västsvenska näringslivets behov, vilket begärs i motion 1992/93:Ub135 (s). De nämnda motionerna avstyrks således i berörda delar.
Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd
I propositionen redogörs för det stöd som NUTEK kan lämna till teknikbaserade affärsutvecklingsprojekt hos nya och befintliga småföretag.
NUTEK:s finansiella stöd till affärsutvecklingsprojekt avser de tidiga faserna (s.k. såddfinansiering) och syftar till att stödja projekten så långt att andra finansiärer har tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till dem, sägs det i propositionen. Den nära kopplingen till NUTEK:s forskningsstödjande program gör det möjligt att snabbt fånga upp nya industriella möjligheter och lotsa över dessa till praktisk tillämpning, heter det vidare. För innevarande budgetår har ca 70 miljoner kronor avsatts för stöd till produktutveckling.
Inom avancerade teknikområden som informationsteknologi, elektronik, bioteknik och biomedicinsk teknik är steget mellan forskning och kommersiella produkter många gånger kort, sägs det i propositionen. NUTEK bör därför, anser regeringen, avsätta ökade resurser för stöd till produktutveckling och teknikbaserade affärsverksamheter inom främst NUTEK:s prioriterade teknikområden.
Någon annan finansiär än NUTEK som, annat än undantagsvis, är beredd att delta i s.k. såddfinansiering finns inte för närvarande, anförs det i motion 1992/93:Ub128 (s). Motionärerna föreslår att ytterligare 30 miljoner kronor skall anvisas för produktutveckling. Därigenom möjliggörs en ökning av insatserna för tidig såddfinansiering, teknikupphandling och förstärkta produktråd i samarbete med de regionala utvecklingsfonderna.
Uppfinnarverksamheten tas också upp i den nämnda motionen. Denna verksamhet befinner sig, påpekar motionärerna, i gränslandet mot forskning och utveckling. I forskningspropositionen behandlas inte frågor om villkor m.m. för uppfinnare, konstaterar motionärerna. De ser det som önskvärt att dessa frågor integreras i ett större sammanhang. Uppfinnarna behöver, enligt motionärerna, fyra typer av stöd -- grundstöd, rådgivning, riskkapital och kontakt med en entreprenör. Förslaget i motionen om extra medelstillskott för teknikbaserad affärsutveckling anses kunna underlätta de senare delarna av uppfinningsverksamheten. I dagens läge är stöd till uppfinnings- och innovationsverksamhet en av de viktigaste åtgärderna för att åstadkomma en produktförnyelse, anser motionärerna och föreslår att 10 miljoner kronor skall anvisas för stöd till uppfinnarverksamhet. Detta stöd skall användas för att ge ett begränsat antal uppfinnare ett grundstöd -- en "uppfinnarlön" -- under en viss period. Stödet bör fördelas och administreras av NUTEK i samråd med Svenska uppfinnareföreningen (SUF), sägs det i motionen. En aktiv uppföljning och krav på motprestationer skall ingå i villkoren för stöd.
Frågor om stöd till uppfinnare och innovatörer har nyligen behandlats av utskottet (bet. 1992/93:NU25 s.36) med anledning av motioner från allmänna motionstiden. Riksdagen beslöt -- på utskottets förslag -- att hemställa om att regeringen omgående skall utreda och i ett handlingsprogram lägga fram förslag till åtgärder för att stödja uppfinnare och innovatörer. I ett sådant handlingsprogram skall möjligheterna prövas att omsätta i konkreta åtgärder olika förslag som hade lagts fram i vissa av motionerna, t.ex. beträffande ökade avsättningsmöjligheter för företag och privatpersoner, ändrade skatteregler, ändrat bidragssystem och inrättande av en innovationsfond. I en reservation (s) och en meningsyttring (v) framlades förslag till ökat stöd för uppfinnare och innovatörer.
Regeringen avser, enligt vad utskottet har erfarit, att inom kort tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av uppfinnarnas situation och av vad som krävs för att stödja innovationsprocessen. I uppdraget kommer, enligt preliminära uppgifter, att ingå bl.a. följande: att studera de behov som finns för att stödja innovationsprocessen, bl.a. behovet av inrättande av en särskild innovationsfond, att sätta dessa behov i relation till vad som för närvarande görs på detta område, att lägga fram ett konkret förslag på hur det statliga systemet för att främja innovationer bör utformas, att föreslå eventuella åtgärder på skatteområdet för att stödja innovationer om så bedöms nödvändigt.
Utskottet anser att det är angeläget att på olika sätt underlätta för såväl företag som enskilda uppfinnare och innovatörer att kunna föra idéer vidare till en kommersialisering. Detta överensstämmer med regeringens syn, vilket bl.a. kommer till uttryck i regeringens uttalande i propositionen att NUTEK bör avsätta ökade resurser för stöd till produktutveckling och teknikbaserade affärsverksamheter. Vidare skall NUTEK, som tidigare nämnts, inrätta ett program för innovationsutveckling med teknikupphandlingsinriktning för teknikstarka småföretag.
Utskottet vill också erinra om den utredning som regeringen -- på initiativ av utskottet -- inom kort avser att tillsätta.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen inte nu bör besluta om högre anslag för de här aktuella ändamålen än vad regeringen föreslår. Motion 1992/93:Ub128 (s) avstyrks sålunda i berörd del.
Internationellt samarbete m.m.
Regeringen informerar i propositionen om vad som gäller för Sveriges deltagande i EG:s forskningsprogram.
När EES-avtalet träder i kraft associeras Sverige till EG:s tredje ramprogram för forskning och teknisk utveckling och dess delprogram, framhålls det i propositionen. Följande program faller inom Näringsdepartementets verksamhetsområde: informationsteknologi, kommunikationsteknologi, telematik, industri- och materialteknologi, marinteknik, icke-nukleär energi samt programmet för spridning och exploatering av forskningsresultat. Sveriges bidrag till dessa program motsvarar ca 385 miljoner kronor beräknat efter Sveriges andel -- utifrån bruttonationalproduktens storlek -- av 1993 års EG-budget.
Sverige deltar vidare i det europeiska rymdsamarbetet genom European Space Agency (ESA). Sveriges bidrag till ESA uppgår till 469 miljoner kronor under innevarande budgetår (se vidare i det följande).
EUREKA-samarbetet, som startade år 1985, syftar till att öka FoU-samarbetet mellan företag i Europa i avsikt att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Kostnaderna för hittills fattade bindande beslut om svenskt deltagande i EUREKA-projekt uppgår till ca 1 miljard kronor. Finansieringen av projekten vilar främst på de deltagande företagen. De medel som har avsatts för EUREKA-samarbete inom anslaget Teknisk forskning och utveckling får användas endast till förstudier av projekt och som projektmedel till små företag. Även projekt som drivs av större företag föreslås av regeringen kunna få stöd i de fall då den utländska partnern erhåller statlig medfinansiering. Krav bör därvid dock ställas på att små företag också engageras. Regeringen föreslår att EUREKA-samarbetet får vissa resursförstärkningar -- en ökning från 20 miljoner kronor till 40 miljoner kronor.
COST-samarbetet -- European Cooperation on Science and Technology --, som startade år 1971, avser såväl grundforskning som tillämpad och konkurrensneutral industriell FoU. Jämfört med EUREKA innebär COST-samarbetet en starkare betoning på forskning. Sverige tillhör de länder som deltar i största antalet projekt. De svenska deltagarna står själva för finansieringen.
I motion 1992/93:N48 (s) föreslås att det skall inrättas en fond för teknikinhämtning och att riksdagen skall anvisa 200 miljoner kronor för ändamålet.
De små och medelstora företagen har i många fall begränsade möjligheter att hämta teknologiskt kunnande från andra länder, sägs det i motionen. Detta är allvarligt eftersom dessa företag kan förväntas utgöra en viktig del av den långsiktiga tillväxtpotentialen i det svenska näringslivet. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att det för framför allt små och medelstora företag inrättas en fond för utveckling och demonstration av nya tekniska möjligheter och för att inhämta teknologiskt kunnande från andra länder. Företag skulle från fonden kunna söka bidrag för deltagande i EG:s forskningsprogram eller i EUREKA. Fonden borde ha en ram om 200 miljoner kronor och ledas av en styrelse bestående av personer med erfarenhet från forskarsamhället och från företagsvärlden. NUTEK bör enligt motionärerna tillhandahålla erforderlig administration. Fonden föreslås ge ett bidrag på 20 miljoner kronor till den verksamhet som Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) bedriver.
Att underlätta för små och medelstora företag att öka sitt tekniska kunnande är enligt utskottets mening en angelägen uppgift inom näringspolitiken. Detta präglar också regeringens förslag i forskningspropositionen. Vad gäller inhämtande av teknologiskt kunnande från andra länder har STATT som övergripande uppgift att bevaka och rapportera om den tekniska utvecklingen i omvärlden. Sedan budgetåret 1992/93 skall STATT i sin verksamhet särskilt uppmärksamma de små och medelstora företagens behov av teknisk information.
Förslaget i motion 1992/93:N48 (s) om att riksdagen skall anvisa 200 miljoner kronor för en nyinrättad fond för teknikinhämtning bör, enligt utskottets mening, avvisas. Redan av rent statsfinansiella skäl anser utskottet att det är uteslutet med en sådan satsning.
Forskning och utveckling kring nya basteknologier
Inledning
Regeringen föreslår i propositionen insatser för forskning och utveckling kring nya basteknologier inom fyra teknikområden -- informationsteknologi, materialteknik, bioteknik och teknik för komplexa system.
Informationsteknologi
Informationsteknologi (IT) är ett vitt begrepp som spänner från grundläggande fysikaliskt vetande över en mångfald av tekniker och metoder till hur individer, företag och organisationer utnyttjar elektronik och datateknik. De övergripande målen för det informationsteknologiska forsknings- och utvecklingsarbetet skall enligt regeringens förslag vara följande: att skapa internationellt konkurrenskraftiga förutsättningar för IT-beroende industri i Sverige, att bygga den kunskapsmässiga grunden för svensk IT-tillverkning på viktiga delområden, att se till att svenskt näringsliv och offentlig förvaltning skall bli internationellt ledande som användare av informationsteknologi inom för landet viktiga områden, att öka antalet små och medelstora IT-företags medverkan i nationella och internationella forskningsprogram.
Regeringen anser att det är angeläget att insatserna på IT-området kan förstärkas. Detta föreslås ske på två sätt. Det ena är att gjorda FoU-investeringar följs upp genom stöd till bl.a. demonstration av användningen av informationsteknologi. Det andra innebär fortsatt kraftfull kunskapsuppbyggnad på framför allt områdena datavetenskap, kommunikation och mikroelektronik. Regeringen förutsätter att samverkan sker mellan NUTEK och andra finansiärer.
Regeringens förslag innebär att ett nytt anslag för informationsteknologi inrättas. För nästa budgetår föreslår regeringen att 358 miljoner kronor skall anvisas. Samma belopp anges som resursramar för de därefter följande två budgetåren. Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. inom IT-området för budgetåren 1994/95--1997/98 om högst 179, 154, 125 resp. 107 miljoner kronor.
Det är regeringens uppfattning att fler små och medelstora IT-företag bör engageras i den nationella och internationella forskningen. NUTEK bör därför, sägs det i propositionen, verka för att denna målgrupp tar mer aktiv del i IT-forskningen än hittills.
Inga motioner har väckts med direkt anknytning till regeringens förslag avseende teknisk forskning och utveckling inom IT-området.
Utskottet delar regeringens bedömning att insatserna på IT-området bör förstärkas. Det föreslagna anslaget för nästa budgetår liksom resursramarna för de därpå kommande budgetåren tillstyrks således. Utskottet har inte heller något att erinra mot vad regeringen anför beträffande de övergripande målen. Likaså tillstyrker utskottet de bemyndiganden för ekonomiska åtaganden som regeringen föreslår.
Materialteknik
Regeringen konstaterar i propositionen att den verksamhet med materialkonsortier som påbörjades under år 1990 har fallit väl ut i fråga om såväl vetenskapliga resultat som det nya sättet att arbeta inom universitet och högskolor. De utvärderingar av konsortierna som Näringsdepartementet har låtit utföra ger ett mycket gott betyg åt verksamheten, sägs det i propositionen.
Materialkonsortierna har tidigare finansierats under ett eget anslag, Materialteknisk forskning (F 2). Fr.o.m. budgetåret 1993/94 föreslår regeringen att verksamheten skall finansieras under anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1). Under en särskild anslagspost, Materialkonsortier, har 41,5 miljoner kronor tagits upp.
Det behövs statlig medverkan i den pulvermetallurgiska forskningen och en utredning om förutsättningarna för statligt ekonomiskt stöd, anförs det i motion 1992/93:N276 (kds). Motionären hänvisar till att det görs stora statliga satsningar inom pulvermetallurgins område i andra industriländer, t.ex. i Japan, Förenta staterna och Tyskland. Den pulvermetallurgiska industrin i Sverige önskar, enligt motionären, ett utökat samarbete med högskolor och institut. För närvarande bedrivs det pulvermetallurgisk forskning vid Institutet för metallforskning och vid de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund. För att bygga upp en god kompetens för forskning inom pulvermetallurgiområdet krävs det dock ökad statlig medverkan. Det är därvid viktigt att stödet är långsiktigt, anför motionären.
I motion 1992/93:N317 (s) berörs också den metallurgiska forskningen. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande om vikten av att den industriellt tillämpade forskningen ökas, med koppling till Södermanland i allmänhet och SSAB Svenskt Stål AB i Oxelösund i synnerhet.
Inom materialteknikområdet avser de största satsningarna vid NUTEK främst material med hög prestanda och nya funktioner för specifika tillämpningar inom centrala industri- och samhällssektorer. En sådan satsning är området pulverbaserade material, främst metaller och keramer, där ett stort insatsområde -- Pulverteknik 90 -- påbörjades år 1990 och inom vilket fortsatta insatser planeras under den kommande treårsperioden. Insatsområdet har också internationell betydelse. NUTEK stöder vidare samarbete i internationella program på området.
Pulvermetallurgisk forskning bedrivs även vid ett industriforskningsinstitut -- Institutet för metallforskning. Innevarande budgetår disponerar institutet 20,3 miljoner kronor, varav staten via NUTEK svarar för 8,1 miljoner kronor.
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i de här aktuella motionerna, att det är angeläget att forskningen i Sverige på det pulvermetallurgiska området upprätthålls på en hög nivå. Som nämnts deltar också staten via NUTEK i finansieringen av denna forskning. Något behov av ett särskilt uttalande av riksdagen i frågan kan utskottet inte se. Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.
Övriga områden
Beträffande bioteknikområdet sägs i propositionen att regeringen anser att insatser på detta område under anslaget Teknisk forskning och utveckling bör kunna beräknas på en ungefär oförändrad ekonomisk nivå. NUTEK bör ansvara för den närmare utformningen av dessa insatser.
Regeringen föreslår också insatser på ett nytt teknikområde benämnt Teknik för komplexa system. NUTEK och Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) bör, eventuellt i samverkan med andra FoU-finansierande organ, svara för den närmare utformningen av insatserna, sägs det i propositionen. De komplexa systemen innehåller i regel många delsystem, såsom mekanik, elektronik, hydraulik och programvara.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anför på dessa två områden.
Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden
Inledning
Regeringen föreslår i propositionen insatser för forskning och utveckling inom utvecklingsområden med väsentlig industriell potential. Prioriterade områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. I propositionen görs en beskrivning av insatserna under resp. teknikområde.
Beträffande två av områdena -- biomedicinsk teknik och produktionsteknik -- har inga motionsyrkanden väckts som gäller uteslutande dessa områden. Utskottet redovisar därför i detta avsnitt regeringens ställningstaganden på de båda nämnda områdena.
När det gäller biomedicinsk teknik föreslår regeringen att de samlade insatserna på området genomförs på en i stort sett oförändrad ekonomisk nivå. Regeringen föreslår tre nya program -- program för kommersialisering av biomedicinska forskningsresultat, minimalt invasiv (minsta möjliga ingrepp i människokroppen) medicinteknik och informationsteknologi för personer med speciella behov. Pågående program, t.ex. MEDiBild och Biokompatibilitet, bör fullföljas, sägs det vidare. Regeringen anser att NUTEK bör genomföra programmen i den omfattning som anvisade ekonomiska ramar medger.
Även när det gäller området produktionsteknik anser regeringen att NUTEK bör genomföra insatser inom ramen för i stort sett oförändrade ekonomiska resurser. NUTEK:s roll inom verkstadstekniken är, enligt regeringen, att påskynda utvecklingen av svensk verkstadsindustri genom att stimulera aktörerna inom FoU-systemet till samverkan. En viktig uppgift är också att sprida teknikkunnandet till små och medelstora företag. Utvecklingen av basteknologier -- inom materialteknik och informationsteknologins tillämpningar -- skapar möjligheter för effektivare produktionsteknik, framhålls det vidare i propositionen.
I motion 1992/93:Ub128 (s) sägs att regeringens förslag till ökade insatser på områdena informationsteknologi samt fordons- och flygteknik genom omprioriteringar kommer att innebära att insatserna inom andra prioriterade områden måste bibehållas på oförändrat låg nivå eller minskas. I motionen föreslås en förstärkning med 70 miljoner kronor för insatser inom områdena biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik, miljöteknik och skogsforskning. Insatserna bör inriktas på ökad FoU-samverkan mellan företag och staten, bl.a. genom programsatsningar för samarbete mellan högskolor och företag, förstärkt industriforskning och tekniktransferering till små och medelstora företag, sägs det i motionen.
Den i nyssnämnda motion föreslagna utökade satsningen aviserades om i partimotionen 1992/93:N281 (s) från allmänna motionstiden. Där understryks behovet av insatser på områden där svenskt näringsliv är internationellt konkurrenskraftigt och samtidigt har förutsättningar att vidareutvecklas. Detta gäller, enligt motionärerna, t.ex. biomedicinsk teknik, produktionsteknik (verkstadsteknik och träteknik), processteknik, transportteknik, miljöteknik och FoU-insatser för att stärka skogsindustrin. I motionen föreslås också att nationella branschprogram skall skapas på vissa områden, t.ex. träteknik, modernt skogsbruk, miljöteknik, verkstadsteknik och transportteknik.
Riksdagen bör göra ett uttalande om betydelsen för det västsvenska näringslivet av statliga insatser på de angivna utvecklingsområdena, anförs det i motion 1992/93:Ub135 (s). De programplaner som finns på NUTEK på dessa områden måste komma de västsvenska företagen till del, heter det vidare.
Den inriktning av insatserna för forskning och utveckling inom de angivna, prioriterade områdena som regeringen redovisar i propositionen anser utskottet vara väl avvägd. Även omfattningen av insatserna bedömer utskottet -- i synnerhet med hänsyn till de generella forskningsstimulerande satsningar som redovisats i det föregående -- vara lämplig. Den utökning som föreslås i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:N281 (s) kan utskottet således inte ställa sig bakom. Dessa motioner avstyrks därmed i berörda delar. Utskottet avstyrker också motion 1992/93:Ub135 (s) i berörd del; något behov för riksdagen att göra ett särskilt uttalande om det västsvenska näringslivet kan utskottet inte se.
Processteknik
Inom området processteknik stöds forskning och utveckling avseende system, utrustning och metoder för tillverkning av processindustrins produkter. Hit hör även förpackningsteknik. De viktigaste processindustrierna är massa- och pappersindustrin, järn-, stål- och metallindustrin, gruv- och mineralindustrin, kemiindustrin samt livsmedelsindustrin.
En väsentlig del av de satsningar som NUTEK gör på detta område sker inom ramen för verksamheten vid de olika industriforskningsinstituten, framhålls det i propositionen. Regeringen räknar med att dessa insatser skall fortsätta på ungefär oförändrad nivå.
I propositionen aviseras ett nytt program, i samverkan mellan NUTEK och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), rörande industriella produkter ur biologiska råvaror. Det avses ingå i det program för den träråvarubaserade industrin som behandlas i det följande.
Regeringen anser att NUTEK bör bibehålla sina insatser för processteknisk FoU på oförändrad nivå.
Riksdagen bör uttala att det krävs ökade forskningsinsatser för att främja utvecklandet av en ny teknik för framställning av råjärn, anförs det i motion 1992/93:Ub121 (v). Cirka en tiondel av alla koldioxidutsläpp i Sverige härrör från användning av kol och koks vid råjärnsframställning, sägs det i motionen. Genom att i stället använda kolväten vid framställningen skulle koldioxidutsläppen kunna minskas med 5%. Om de högsvavliga restoljor som produceras av oljeraffinaderier i Sverige och som nu exporteras i stället förgasades och renades och därefter användes som energiråvaror vid råjärnsframställning skulle de besvärliga miljöproblemen vid koksverken kunna undanröjas, heter det vidare. I andra länder förekommer det, enligt motionärerna, att en järn- och stålframställningsteknik utan koks tillämpas.
Riksdagen har under en följd av år avslagit liknande motionsyrkanden (v). Vid det senaste tillfället, våren 1992 (bet. 1991/92:NU20 s. 68), anförde utskottet att den forskning som efterlyses bedrivs vid de två industriforskningsinstituten Metallurgiska forskningsstationen (MEFOS) och Bearbetningstekniska forskningsstationen i Luleå. I en meningsyttring (v) uttalades stöd för motionsyrkandet.
NUTEK förmedlar statens bidrag till forskningsinstituten, men den konkreta inriktningen bestäms av dessa. De två nämnda instituten har nu slagits samman till ett -- MEFOS. För innevarande budgetår disponerar MEFOS 17,8 miljoner kronor, varav staten svarar för 7,1 miljoner kronor.
Utskottet står fast vid den ståndpunkt som intogs våren 1992 och avstyrker motion 1992/93:Ub121 (v) i berörd del.
Transportteknik
Pågående FoU-verksamhet inom transportområdet är starkt fokuserad på miljöproblem, sägs det i propositionen. Insatser som NUTEK planerar att fortsätta med under treårsperioden är bl.a. delprogrammen inom energiforskningen -- Motorer och drivsystem samt Alternativa drivmedel.
Regeringen anser att utökade resurser nu bör avsättas för FoU-insatser av betydelse för den fordonstekniska utvecklingen, varvid industrin bör delta i finansieringen och i prioriteringen av forskningsområden. Inom ett nytt kompletterande program för fordonsteknisk forskning bör eftersträvas att såväl antalet examinerade doktorer inom det fordonstekniska området som antalet små och medelstora underleverantörers medverkan i nationella och internationella forskningsprogram ökas, sägs det i propositionen.
Regeringen avser att, inom en årlig kostnadsram för programmet på högst 30 miljoner kronor för de tre första åren, påbörja förhandlingar om finansieringen och inriktningen av programmet. Forskning som innebär att olika discipliner och specialiteter samverkar bör, enligt regeringen, prioriteras i syfte att åstadkomma miljövänligare, säkrare och effektivare fordonsbaserade transportsystem. En grundförutsättning är att direkta företagsstöd inte utgår.
Det är, enligt regeringen, viktigt att både små och medelstora underleverantörsföretag får delta i ett fordonstekniskt forskningsprogram. Det bör därför vara ett statligt villkor att sådana företag skall ges möjlighet att delta i det fordonstekniska forskningsprogrammet. Finansiella möjligheter bör därför ges inom programmet att under en försöksperiod på tre år underlätta för denna företagsgrupp att ta mer aktiv del i den fordonstekniska forskningen än hittills.
Enligt vad utskottet har erfarit har man inom Näringsdepartementet nyligen tillkallat en samordnare/förhandlare, verkställande direktören Lennart Lübeck, med uppgift att mer i detalj utforma uppläggningen av det fordonstekniska programmet. I uppdraget skall ingå att bl.a. utarbeta avtal och lämna förslag till samordningsmöjligheter mellan olika myndigheter.
Utskottet behandlar i detta avsnitt motion 1992/93:N232 (fp) med krav på ökade statliga insatser vad avser forskning och utveckling rörande elbilen. Det är hög tid för en kraftig satsning på elbilen som ett alternativ till den mer traditionella drivmedelsbilen, sägs det i motionen. Staten bör ta nödvändiga initiativ i detta syfte. Att på olika sätt ekonomiskt stimulera användningen av elbil i ställe för bensin- eller dieseldrivet fordon borde vara en självklarhet, anser motionärerna.
Riksdagen har under senare år avslagit identiska motionsyrkanden från samma motionärer. Vid det senaste tillfället, våren 1992 (bet. 1991/92:NU20), anförde utskottet att det såg positivt på möjligheterna för elbilen att bli ett miljövänligt alternativ till traditionella förbränningsmotordrivna bilar. Utskottet redovisade aktiviteter som pågick på olika håll men konstaterade samtidigt att konkreta resultat inte hade framkommit i någon större omfattning. Enligt utskottets mening var det angeläget att regeringen noga följde utvecklingen och även aktivt medverkade till att främja utvecklingen av en elbil. Utskottet hänvisade till att det på området pågår ett kommersiellt utvecklingsarbete på olika håll i världen.
Av framför allt miljöskäl görs omfattande satsningar på utveckling av elbilen i främst vissa befolkningstäta regioner i Förenta staterna. Skärpta utsläppskrav från myndigheterna kommer att tvinga fordonstillverkarna att inom några år presentera elbilstekniska lösningar.
Ett flertal fordonstillverkare har presenterat lösningar på prototypstadiet. Både AB Volvos och Saab-Scania AB:s resp. samarbetspartner Renault och General Motors har omfattande utvecklingsarbete i gång. Asea Brown Boveri AB (ABB) är bl.a. i Tyskland engagerat i utveckling av elbilen. NUTEK medverkar i några elbilsprojekt såväl i Sverige som inom EG. På industrisidan medverkar bl.a. Volvo och ABB.
På initiativ av NUTEK bildades år 1991 samverkansgruppen Storstädernas elfordonsgrupp (STEG). I Göteborg bedrivs ett projekt med syfte att introducera fordon som drivs med el eller gas. I Uddevalla finns planer på inrättande av ett centrum för elbils- och hybridbilstillverkare.
En elbilskonferens arrangerades i maj 1992 i Stockholm av NUTEK i samråd med representanter för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), internationella energiorganet (IEA), EG-kommissionen och europeiska transportministerkonferensen. Som en uppföljning av elbilskonferensen pågår det inom IEA ett arbete med att utarbeta en internationell överenskommelse på området.
Svenska elfordonssällskapet har bildats med syfte att främja introduktionen av eldrivna vägfordon i tätorterna. På olika platser i landet bedrivs försöksverksamhet med elfordon. Bl.a. sker det praktiska tester av elbilar inom ramen för de kommunala energiverken och tekniska verken i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund och Göteborg.
Utskottet står kvar vid sin positiva syn på möjligheterna att elbilen skall kunna bli ett miljövänligt alternativ till traditionella förbränningsmotordrivna bilar. Det fordonstekniska program som regeringen har föreslagit kan innebära att utvecklingen av en elbil främjas. Enligt utskottets mening är det angeläget att regeringen även framöver noga följer utvecklingen på området. Däremot anser utskottet inte att riksdagen nu bör vidta någon åtgärd i frågan. Den aktuella motionen avstyrks sålunda.
Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin
Den akademiska grundutbildningen för massa- och pappersindustrin sker vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg. Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut (STFI) bidrar med stipendier och medverkar i utbildningen. Vid Högskolan i Karlstad finns en mellaningenjörsutbildning. Huvuddelen av forskarutbildningen bedrivs vid STFI, som har ca 30 anställda i forskarutbildning och ytterligare ca 20 icke anställda forskarstuderanden. Forskningssidan domineras helt av STFI men med viktiga bidrag från de mindre instituten med anknytning till pappers- och cellulosaområdet -- Grafiska forskningslaboratoriet, Packforsk och Ytkemiska laboratoriet. Instituten fungerar som en brygga mellan högskolor och branscher. De delfinansieras av staten via NUTEK med 51 miljoner kronor under budgetåret 1992/93.
Högre utbildning för träindustrin bedrivs på tre ställen -- Högskolan i Luleå vid dess avdelning i Skellefteå, Tekniska högskolan i Stockholm och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå och i Uppsala. Ofta är de forskarstuderande anställda vid industriforskningsinstitutet Trätek -- Institutet för träteknisk forskning. Trätek, som dominerar på forskningssidan, har tre avdelningar förlagda till Stockholm, Skellefteå och Jönköping. Möbelinstitutet i Stockholm bedriver forskning och provningsverksamhet avseende möbler. SLU har tre institutioner som är delvis inriktade på trä, en i Alnarp och två i Uppsala. Forskning bedrivs i mindre omfattning vid Högskolan i Luleå (avdelningen i Skellefteå) och vid de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund. För överföring av forskningsresultat till träindustrin svarar i första hand Trätek. Institutet delfinansieras av NUTEK med 22,5 miljoner kronor under budgetåret 1992/93, vilket motsvarar 43% av det avtalsbundna ramprogrammet.
Professor Lennart Schotte har, på regeringens uppdrag, utrett frågor rörande skogsindustrins kunskapsförsörjning. I betänkandet Kunskap för konkurrenskraft (Ds 1991:62) föreslogs bl.a. förstärkta satsningar på den industrirelevanta forskningen i form av ökade statliga anslag till de industriforskningsinstitut som är verksamma inom området. Vidare föreslogs en kraftig förstärkning av skogsindustrins ställning vid högskolan genom inrättande av ett flertal nya professurer. Utredaren pekade på att ca 25% av den träbearbetande industrin i Sverige är lokaliserad till ett område inom en tänkt triangel Växjö--Jönköping--Linköping, men att södra Sverige saknar högre träteknisk utbildning och att industrin därför upplever rekryteringsproblem. Utredningen har remissbehandlats.
Regeringen anser att det är angeläget att den träråvaruinriktade tekniska forskningen förstärks. Detta bör ske genom insatser inom Näringsdepartementets, Utbildningsdepartementets och Jordbruksdepartementets verksamhetsområden, sägs det i propositionen. Regeringen avser att initiera förhandlingar om finansiering av ett skogsindustriellt program. Regeringen beräknar 10 miljoner kronor i anslag till NUTEK för detta program. Programmet bör innefatta insatser för hela det skogsindustriella området och förutsätter medfinansiering från industrin. I den närmare utformningen av programmet och dess organisation skall NUTEK samråda med Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR), STFI, Trätek m.fl. I Jordbruksdepartementets avsnitt i propositionen (avsnitt 9) föreslås att ett samlat program för träteknisk forskning och träfiberforskning skall inrättas. För att stärka sambandet mellan produktion och förädling av träråvaran bör medel avsättas för ett utökat forskningsprogram rörande träkvalitet, sägs det. Programmet skall syfta till att på ett tvärvetenskapligt sätt belysa integreringen mellan de olika förädlingsleden. Programmet bör, enligt regeringen, utarbetas av SJFR och SLU i samarbete och under medverkan av bl.a. TFR, NUTEK, Trätek och Statens råd för byggnadsforskning. Denna del av forskningspropositionen behandlas av utbildningsutskottet (bet. 1992/93:UbU15).
Olika frågor om kunskapsförsörjningen för den träråvarubaserade industrin tas upp i tretton motioner, varav åtta av företrädare för Socialdemokraterna. Genomgående begärs i de senare motionerna att det branschprogram som NUTEK tidigare ansvarade för och som upphörde den 1 juli 1992 skall återupprättas.
I partimotionen 1992/93:N281 (s) liksom i kommittémotionen 1992/93:N301 (s) anförs att den svenska näringsstrukturen kan kräva nationella branschprogram på vissa områden. Ett sådant område är träteknik och det moderna skogsbruket. Ett näringspolitiskt program inom en total kostnadsram på 500 miljoner kronor har föreslagits i den sistnämnda motionen. I en reservation (s) till utskottets näringspolitiska betänkande, 1992/93:NU25, angavs att 100 miljoner kronor av dessa medel borde avsättas till insatser inom träforskningen med inriktning mot små och medelstora företag i samband med behandlingen av forskningspropositionen.
Riksdagen bör uttala sig för att det behövs ett branschprogram för skogsindustrin och ett starkt ökat statligt engagemang i forskningen inom massa- och pappersindustrin, anförs det i en annan kommittémotion, 1992/93:N299 (s). Skogsindustrin är en ekonomisk motor för Sverige, som bidrar till mer än hälften av Sveriges nettoexportintäkter, sägs det i motionen. De kommande åren blir, enligt motionärerna, mycket avgörande för Sveriges möjligheter att behålla en stark massa- och pappersindustri. Träförädlingsindustrin är för närvarande, i likhet med massa- och pappersindustrin, i stort behov av ökade statliga insatser för forskning och utveckling, anser motionärerna. De branschprogram för skogsindustrin som har avvecklats vid NUTEK borde därför återinrättas. Vidare borde det ske en kraftfull satsning på STFI och KTH:s skogsindustriella del.
Det är karakteristiskt för träindustrin i norra Sverige att den till övervägande delen har låg förädlingsgrad och består av småföretag med begränsade möjligheter att inhämta och omsätta ny kunskap, anförs det i motion 1992/93:N51 (s). En nätverkssatsning på långsiktig kompetensuppbyggnad i Umeå, Skellefteå och Luleå är, enligt motionärerna, mycket viktig för regionens framtid, men det krävs då en resursförstärkning. Regeringen bör i ett första skede tillsätta en grupp med representanter för näringen och forskningen inom regionen med uppgift att utreda hur satsningen skall göras, föreslår motionärerna. Därvid borde möjligheterna till nätverkssamarbete med högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund beaktas.
I de två motionerna 1992/93:Jo309 (s) och 1992/93:Jo310 (s) föreslås dels att riksdagen skall uttala sitt stöd för att de förslag som lades fram i den tidigare nämnda utredningen om skogsindustrins kunskapsförsörjning skall genomföras, dels att branschprogrammet för träindustrin vid NUTEK skall återupprättas. För Norrland och speciellt dess inland har skogsbruket och skogsindustrin stor betydelse, konstateras det. En stark skogsindustri baserad huvudsakligen på färsk fiberråvara är, enligt motionärerna, en förutsättning för att skogsbruk och skogsindustri i Norrlands inland skall kunna överleva. Det är därför ett samhälleligt intresse att stödja sådana insatser som långsiktigt stärker skogsindustrins konkurrenskraft.
Staten kan göra betydande insatser för att den trämekaniska industrin i Sverige skall kunna ta till vara den utvecklingspotential som finns, anförs det i motion 1992/93:N202 (s). Sverige bör i likhet med flera andra länder, genomföra särskilda program för den trämekaniska industrin, anför motionärerna och föreslår att en mer kraftfull satsning än för närvarande skall göras inom grundforskningen. Vidare bör de små och medelstora företagen ges möjlighet att stärka kontinuiteten i sina FoU-satsningar genom att företagen medges att i bokslutens balansräkningar bygga upp fonder att disponeras för utvecklingsändamål, anser motionärerna.
Riksdagen bör uttala att branschprogrammet Trä vid NUTEK skall återinrättas, sägs det i motion 1992/93:N288 (s). Inom massa- och pappersindustrin har det under de senaste 30 åren skett en vidareförädling mot ett större antal förädlade produkter, medan motsvarande utveckling inte har ägt rum på trävarusidan, säger motionärerna.
Det finns starka skäl för en utökad statlig satsning på forskning och utbildning med inriktning mot produktutveckling och produktionsteknik för skogsindustrin, hävdas det i motion 1992/93:N50 (m). Träindustrin har ett stort inslag av relativt små företag. Produktförnyelsen i branschen är låg liksom kunskapen om marknadens krav och behov, vilket hämmar branschens utveckling, sägs det i motionen.
Också i motion 1992/93:N231 (kds) krävs att riksdagen skall uttala sig för att det behövs en förstärkt träteknisk forskning och utveckling i Sverige. Det finns, enligt motionärerna, forskare som menar att värdet av den trämekaniska industrins produktion kan höjas med ca 50%, om träets egenskaper utnyttjas på ett bättre sätt än för närvarande. Staten bör, anser motionärerna, erbjuda stöd bl.a. för att delade tjänster mellan högskolor och industri skall kunna åstadkommas.
Riksdagen bör tillse att det skapas ett träcentrum i Skellefteå, anförs det i motionerna 1992/93:N205 (fp) och 1992/93:N207 (-). I den förstnämnda motionen sägs att en ökad förädlingsgrad och produktutveckling inom skogs- och träindustrin är något av en ödesfråga för norra Norrland och dess inland. Motionärerna framhåller att Skellefteåbygden under det senaste året har drabbats hårt av nedläggningar inom träindustrin, varför det nu måste ske en kraftig förstärkning av forsknings- och utvecklingsinsatserna i Skellefteå. De erforderliga åtgärderna består, enligt motionärerna, av tre delar -- forskning och utbildning, formgivning samt inrättande av en pilotanläggning för möbeltillverkning.
Också i den andra motionen sägs att en ökad förädling och en förstärkt produktutveckling är nödvändig för skogs- och träindustrins överlevnad i norra Sverige. Det är, anser motionären, angeläget att staten stödjer tillkomsten av ett utvecklingsprogram bestående av de tre delar som också angavs i nyssnämnda motion.
I motion 1992/93:A424 (v), slutligen, begärs att riksdagen skall uttala sig för att det bör göras ökade satsningar på forskning och utveckling för att möjliggöra en ny typ av vidareförädling av skogsråvaran i Norrlands inland. En möjlighet härvidlag är att metoderna utvecklas att använda cellulosan, hemicellulosan och ligninet som bas för framställning av kolväten. I motionen krävs också att riksdagen skall uttala sig för att ett nytt utvecklingsprogram för träindustrin skall sättas i gång, i stället för det avslutade s.k. Träman 90-programmet. Syftet med detta program, som var inriktat på de fyra nordligaste länen, var att öka förädlingsgrad, produktivitet och lönsamhet inom sågverk och trämanufakturföretag. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ett sådant program, sägs det i motionen.
NUTEK bedrev, som tidigare nämnts, ett särskilt branschprogram för insatser inom den träbearbetande industrin fram t.o.m. budgetåret 1991/92. I budgetpropositionen 1992 föreslogs att detta program, som finansierades via anslaget Småföretagsutveckling (B 5) och som hade bedrivits sedan början av 1970-talet, skulle upphöra den 1 juli 1992 i stället för, som tidigare hade planerats, den 1 juli 1993. Utskottet hade inget att erinra mot detta (bet. 1991/92:NU20). I en reservation (s) resp. meningsyttring (v) uttalades stöd för motioner med krav på att programmet skulle fullföljas.
Frågor om det s.k. Träman 90-programmet, som tas upp i motion 1992/93:A424 (v), har tidigare behandlats av utskottet. Riksdagen har under senare år avslagit liknande motionsyrkanden av samma motionär. Vid de senaste tillfällena, våren 1992 resp. hösten 1992 (bet. 1991/92:NU20 s.23 resp. yttr. 1992/93:NU4y s.11), hänvisade utskottet till betänkandet Kunskap för konkurrenskraft (Ds 1991:62) och aviserade förslag i forskningspropositionen. Yrkandena fick stöd i meningsyttringar (v).
I propositionen lämnas ingen redovisning för den närmare utformningen av det föreslagna skogsindustriella forskningsprogrammet. Enligt vad utskottet har erfarit pågår inom regeringskansliet ett beredningsarbete som syftar till att utforma ett sådant program.
De totala statliga FoU-satsningarna på det skogsindustriella området kan, enligt uppgift från Näringsdepartementet, beräknas uppgå till ca 100 miljoner kronor under nästa budgetår. För forskning vid industriforskningsinstitut med anknytning till skogsindustrin -- STFI, Trätek, Möbelinstitutet och Grafiska forskningslaboratoriet -- beräknas ca 70 miljoner kronor avsättas. De belopp som staten under innevarande budgetår anvisar till dessa institut är resp. 37,5, 22,5, 2,6 och 4,0 miljoner kronor. För det skogsindustriella programmet som föreslås i forskningspropositionen beräknar regeringen 10 miljoner kronor via anslaget till NUTEK. Dessutom avsätter NUTEK tiotals miljoner kronor inom de produktions- och processtekniska områdena, vars resultat delvis kan tillgodogöras inom skogsindustrin. Via Jordbruksdepartementets huvudtitel tillförs 9,5 miljoner kronor. Satsningar inom det skogstekniska området görs också via Utbildningsdepartementets huvudtitel, bl.a. genom insatser inom forskarutbildningen.
Utskottet anser att det är mycket viktigt att kunskapsnivån inom såväl massa- och pappersindustrin som träindustrin upprätthålls på en hög nivå. Detta är angeläget om den svenska skogsindustrins konkurrenskraft skall kunna bibehållas och utvecklas. Skogsindustrin har stor betydelse för den svenska ekonomiska utvecklingen och ger ett betydande positivt bidrag till handelsbalansen.
Regeringens förslag till ökade insatser på det skogsindustriella forskningsområdet ser utskottet som ett ändamålsenligt bidrag till strävandena att upprätthålla och utveckla kunskapsnivån inom skogsindustrin. Som framgått av den tidigare redovisningen är de föreslagna insatserna ännu inte utformade i detalj. Beredningsarbete pågår dock inom regeringskansliet.
Utskottet kan konstatera att den svenska skogsindustrin under senare år har ökat användningen av returpapper i sina produktionsprocesser. Vidare har tillväxten i skogen ökat. Detta har gett Sverige ett betydande överskott på skogsråvara. Ökade forskningsinsatser -- inte minst på det trätekniska området -- kan enligt utskottets mening bidra till att denna för Sverige så viktiga naturtillgång kan få ökad användning.
Enligt utskottets mening finns det, mot bakgrund av de stora värden som ligger i en ökad användning av skogsråvara, många skäl som talar för att exempelvis delar av anslagen till energiforskning samt ofördelade löntagarfondsmedel med fördel skulle kunna inriktas mot en mer intensifierad träteknisk forskning.
Utskottet utgår från att regeringen under hösten 1993, i lämpligt sammanhang, för riksdagen redovisar utformningen av det i propositionen föreslagna skogsindustriella forskningsprogammet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga aktuella motioner i berörda delar.
Miljöteknik
Hänsyn till den yttre miljön är en av nyckelfrågorna för näringslivets överlevnad och utveckling, sägs det i propositionen. Företag som är tidigt ute i ett förändringsarbete inriktat mot miljöanpassad produktion kan vinna konkurrensfördelar gentemot företag som är avvaktande i förhållande till miljöfrågor, heter det vidare. NUTEK -- och tidigare Styrelsen för teknisk utveckling och Statens energiverk -- har i sina FoU-stöd länge och i hög grad beaktat miljöfrågornas betydelse.
Regeringen anser att hänsyn till den yttre miljön i så stor utsträckning som möjligt bör integreras i arbetet inom samtliga teknikområden. NUTEK tillämpar s.k. miljökonsekvensbeskrivningar vid bedömning av så gott som alla enskilda projekt. Syftet med dessa beskrivningar är att analysera om tilltänkta projekt kan bedömas påverka den yttre miljön. Det är enligt regeringens mening viktigt att NUTEK i all sin FoU-verksamhet medverkar till att miljöaspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade. NUTEK samarbetar i denna verksamhet med Statens naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen och Avfallsforskningsrådet (AFR).
Det övergripande målet för AFR är att med ett konsekvent miljötänkande skapa förutsättningar dels för att de miljöpolitiska målen inom utvalda områden uppfylls, dels för att nya marknadssituationer exploateras, sägs det i propositionen. AFR kommer den 1 juli 1993 att ha avslutat ett treårigt program för miljöanpassad produktutveckling och avfallshantering, vilket har finansierats via Näringsdepartementets huvudtitel. Regeringen redovisar under Miljö- och naturresursdepartementets avsnitt i forskningspropositionen (avsnitt 14) förslag avseende AFR:s fortsatta verksamhet.
Regeringen bör anmodas att utarbeta ett program om miljöteknik, anförs det i de båda partimotionerna 1992/93:Ub121 (v) och 1992/93:N316 (v). Motionärerna hälsar med tillfredsställelse regeringens förslag beträffande miljöteknikforskning men anser att det krävs ytterligare satsningar på stora nationella program där olika aktörer -- stora och små företag, entreprenörer, innovatörer, universitet, NUTEK m.fl. -- kan samlas till gemensamma, långsiktiga och uthålliga projekt. I annat fall riskerar Sverige, enligt motionärerna, att komma på efterkälken jämfört med sådana länder som Japan och Tyskland, där stora och framsynta satsningar på miljöteknikområdet görs.
Riksdagen har under senare år avslagit motionsyrkanden (v) liknande de här aktuella. Vid det senaste tillfället, våren 1992, hänvisade utskottet (bet. 1991/92:NU20) till det arbete som bedrivs av Avfallsforskningsrådet. I en meningsyttring (v) följdes motionsyrkandet upp.
Utskottet finner inte anledning att nu göra något annat ställningstagande än vad som har gjorts vid tidigare tillfällen. Utskottet noterar att det i forskningspropositionen anges att NUTEK i all sin FoU-verksamhet skall medverka till att miljöaspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade. De båda här aktuella motionerna avstyrks i berörda delar.
Anslag till teknisk forskning och utveckling
Från anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1) finansieras det stöd till den berörda forskningen och utvecklingen som administreras av NUTEK. Den närmare beskrivningen av regeringens förslag avseende NUTEK:s verksamhet inom F 1-anslaget har redovisats i de föregående avsnitten under resp. rubriker. Regeringen vill ha riksdagens godkännande av dessa riktlinjer.
För det kommande budgetåret föreslår regeringen ett anslag på 575,5 miljoner kronor. För vartdera av de därpå följande två budgetåren föreslås resursramar på 588,4 miljoner kronor.
Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling m.m. för de fyra budgetåren 1994/95--1997/98 om högst 295, 250, 210 resp. 175 miljoner kronor.
Högre anslag till teknisk forskning och utveckling förordas både av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
I partimotionen 1992/93:Ub128 (s) föreslås att anslaget skall ökas med 260 miljoner kronor. Medlen skall användas för utökade insatser på olika angivna områden, vilket utskottet har behandlat i det föregående.
I kommittémotionen 1992/93:N301 (s) föreslås en ytterligare ökning av anslaget med 200 miljoner kronor. Av dessa medel skulle 100 miljoner kronor användas för ökade insatser inom träforskningen, vilket utskottet också har behandlat i det föregående.
Vänsterpartiet föreslår i partimotionerna 1992/93:Ub121 och 1992/93:N316 att 250 miljoner kronor utöver regeringens förslag skall avsättas för teknisk forskning och utveckling. Den tekniska forskningen och utvecklingen är grundläggande för förnyelsen av det svenska näringslivet, och den satsning som regeringen föreslår kan inte anses vara tillräcklig. NUTEK bör, enligt motionärerna, ges i uppdrag att återkomma med förslag på vilka verksamheter som kan utvecklas eller nystartas.
Utskottet har i tidigare avsnitt ställt sig bakom vad som anförs i propositionen om hur arbetet vad gäller teknisk forskning och utveckling skall bedrivas på olika områden. De av regeringen föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling tillstyrks således av utskottet.
Detta ställningstagande innebär också att utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för nästa budgetår och resursramar för de därpå följande två budgetåren. Förslagen om ökade anslag i de här aktuella motionerna avstyrks av utskottet. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till bemyndiganden.
Rymdverksamhet
Rymdstyrelsen
Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och utveckling. Rymdstyrelsen skall enligt sin instruktion (1988:343) ta initiativ till, samordna och fördela det statliga stödet till forskning och utveckling inom svensk rymd- och fjärranalysverksamhet. Vidare skall Rymdstyrelsen bereda ärenden rörande internationellt rymdsamarbete samt vara kontaktorgan för internationella organisationer. Rymdstyrelsens verksamhet finansieras under Närings- och Utbildningsdepar- tementens huvudtitlar.
Regeringen föreslår att de näringspolitiska målen för Rymdstyrelsens verksamhet under den kommande treårsperioden skall vara att åstadkomma följande: ökad konkurrenskraft genom att svensk industri ges förutsättningar att utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter och rymdtjänster, ökad teknikspridning som skall ge positiva näringspolitiska effekter även utanför rymdindustrin, ökad Europasamverkan, innebärande att Sverige skall vara en attraktiv partner i det europeiska industrisamarbetet, ökad regional utveckling som bidrar till näringslivets utveckling i Kirunaregionen.
Rymdstyrelsens förvaltningskostnader finansieras för närvarande under anslaget Europeiskt rymdsamarbete m.m., via en särskild anslagspost. Regeringen föreslår nu att dessa kostnader skall finansieras via ett nytt ramanslag och vill anvisa 5,7 miljoner kronor för ändamålet.
Utskottet tillstyrker de föreslagna riktlinjerna för Rymdstyrelsens verksamhet och förslaget till anslag.
Nationell rymdverksamhet
Under anslaget Nationell rymdverksamhet anvisas medel till program för fjärranalys, industriutveckling, småsatelliter och verksamhet i Kirunaregionen.
Regeringen föreslår ett anslag på 54,3 miljoner kronor för nästa budgetår och ett lika stort belopp i resursram för vartdera budgetåret 1994/95 och 1995/96. Regeringen vill också ha riksdagens bemyndigande att under det kommande budgetåret låta staten ta på sig ansvaret för betalningar inom den nationella rymdverksamheten om högst 131 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker de nu redovisade förslagen.
Europeiskt rymdsamarbete
Under anslaget Europeiskt rymdsamarbete anvisas medel till program för europeiskt rymdsamarbete, bilateralt rymdsamarbete och, t.o.m. innevarande budgetår, Rymdstyrelsens förvaltningskostnader. Större delen av anslaget utgör det svenska bidraget till det europeiska rymdsamarbetsorganet ESA. Samarbetet inom ESA är uppdelat i en obligatorisk del och en frivillig del. I den obligatoriska delen, som omfattar grund- och vetenskapsprogram, uppgår det svenska bidraget till för närvarande 3,35% av kostnaderna, och i den frivilliga delen är Sveriges genomsnittliga andel av kostnaderna ca 2%.
De prioriteringar som regeringen gör innebär fortsatt deltagande i Columbus-programmets polära plattform och laboratoriemodul på oförändrad nivå (1%), i Hermes-programmet på en lägre nivå (0,5%), i datareläsatelliter på oförändrad nivå (1,8%) samt ett fortsatt högt deltagande i programmet Envisat-1 för miljöövervakning (5,1%). Utöver ESA-samarbetet deltar Sverige i bilateralt rymdsamarbete med i första hand Tyskland och Frankrike.
Regeringen föreslår ett anslag på 450,1 miljoner kronor för nästa budgetår och ett lika stort belopp i resursram för vartdera budgetåret 1994/95 och 1995/96. Vidare vill regeringen ha bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta på sig ansvaret för betalningar inom europeiskt rymdsamarbete om högst 192 miljoner kronor.
I propositionen meddelas att regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 1993 angående resursbehovet för det europeiska rymdsamarbetet. Enligt vad utskottet har erfarit kommer detta dock att ske först under hösten 1993.
En minskning av anslaget med 10% eller med 45 miljoner kronor föreslås i motion 1992/93:Ub121 (v). Rymdforskning är visserligen mycket angelägen både ur miljöforskningssynpunkt och ur andra tekniska synvinklar, men den har nu nått så långt att viss verksamhet bör kunna finansieras och drivas av det privata näringslivet och andra intressenter, anser motionärerna.
Enligt uppgift har Näringsdepartementet diskuterat med de berörda företagen om deras deltagande i finansieringen av rymdforskningen. Forskningen befinner sig dock fortfarande på ett sådant stadium att det enligt sedvanliga lönsamhetsbedömningar för företagen inte har gått att uppnå någon delfinansiering.
I detta sammanhang bör också noteras att riksdagens revisorer -- på eget initiativ -- har tagit upp statens insatser inom rymdområdet som ett granskningsärende. Granskningen, som avser dels en utvärdering av de näringspolitiska insatserna, dels innehållet i redovisningen till riksdagen, beräknas vara avslutad under våren 1993.
Enligt utskottets mening är rymdforskningen så angelägen att det är motiverat med ett statligt stöd av den omfattning som regeringen föreslår. Utskottet utgår från att regeringen -- om det är möjligt -- söker uppnå delfinansiering med de berörda företagen. Med detta avstyrker utskottet motion 1992/93:Ub121 (v) i berörd del och tillstyrker nu aktuella förslag i propositionen.
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
Under detta anslag anvisas medel för forsknings- och utvecklingssamarbete med EG inom ramen för EG:s program för forskning och teknisk utveckling. Vidare anvisas från anslaget medel dels till EG som en följd av EES-avtalet, dels till europeiskt samarbete inom väg-, järnvägs- och flygtrafikens områden.
Möjligheterna för svenska företag och forskningsinstitutioner att delta i EG:s forsknings- och utvecklingsarbete bör tas till vara, sägs det i propositionen. De medel som har beräknats för FoU-samarbete med EG skall täcka dels nationellt finansierade projekt, dels de programavgifter som uppkommer när programsamarbetet inom EES har trätt i kraft. Regeringen föreslår till vidare ett ettårigt anslag på 211 miljoner kronor. I propositionen meddelas att regeringen under våren 1993 avser att återkomma till riksdagen i frågan om resursbehov för EG-samarbetet, när ytterligare underlag föreligger för beräkning av programavgifterna under treårsperioden. Enligt uppgift väntas regeringen återkomma till riksdagen i den frågan först under hösten 1993.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utforma informations- och stimuleringsaktiviteter så att svenska forskare kommer att delta i EG-forskningen i rimlig proportion till vad Sverige betalar, anförs det i motion 1992/93:N49 (s). Dessutom måste, enligt motionärerna, ett styrsystem utformas så att inte de stora företagen blir ensamma om att kunna tillgodogöra sig dessa forskningsmedel. Uppläggningen av en stor del av EG-forskningen är nämligen sådan, hävdar motionärerna, att det är naturligt för de stora internationella företagen att utnyttja den, medan småföretagen har stora svårigheter att ens skaffa sig information om vilken forskning som pågår.
Enligt vad utskottet har erfarit är det inte formellt möjligt för Sverige att ha ett särskilt styrsystem för att underlätta för småföretagen att delta i EG:s forskningsprogram. Sverige måste följa de regler som gäller för EG-länderna. Däremot anser regeringen att det är betydelsefullt med informationsinsatser för att öka småföretagens deltagande i EG:s forskningsprogram. Detta ingår också som ett viktigt inslag i NUTEK:s arbetsuppgifter.
Utskottet tillstyrker förslaget om medel till det europeiska forsknings- och utvecklingssamarbetet. Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:N49 (s), att det är angeläget att också de små företagen deltar i EG:s forskningsprogram. NUTEK har, som nämnts, i uppgift att på olika sätt främja detta. Förslaget i motionen om att ett styrsystem skall utformas för att främja småföretagens deltagande är, redan av formella skäl, uteslutet. Med det anförda avstyrker utskottet den aktuella motionen.
Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer
Under detta anslag beräknas bidrag till avgifter för täckande av Sveriges andel av sekretariatskostnaderna för EUREKA och COST. Verksamheten inom dessa samarbeten har beskrivits i det föregående. Sekretariatskostnaderna betalas av medlemsländerna, baserade på resp. lands bruttonationalprodukt. Sverige skall för COST täcka 3,70% och för EUREKA 3,19% av de totala sekretariatskostnaderna.
Regeringen föreslår ett anslag på 2 miljoner kronor, vilket tillstyrks av utskottet.
Energiforskning
Energiforskningen har sedan år 1975 bedrivits i form av treåriga program. Totalt har sedan dess anslagits ca 9 miljarder kronor i 1990 års penningvärde till energiforskningsprogrammen. Utvärderingar av energiforskningen har genomförts dels av en av regeringen tillsatt expertgrupp -- redovisad i promemorian Energiforskningens mål och medel (Ds 1992:122), dels av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) -- redovisad i rapporten Energi för kommande generationer. I rapporterna anförs bl.a. att energiforskningen även fortsättningsvis bör hållas samman i ett särskilt statligt nationellt energiforskningsprogram med eget anslag.
Följande myndigheter och organ bedriver verksamhet inom energiforskningen: NUTEK, Statens råd för byggnadsforskning, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Transportforskningsberedningen, Studsvik AB, Programrådet vid Studsvik och Teknikvetenskapliga forskningsrådet.
Regeringen begär riksdagens godkännande av de riktlinjer som skall gälla för energiforskningen under den kommande treårsperioden. De övergripande målen för energiforskningen bör enligt regeringen vara att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen har beslutat om. Regeringen anser att energifrågornas betydelse för miljö, klimat och tillväxt i ekonomin utgör skäl för att hålla den statligt finansierade energiforskningen samman i ett program. NUTEK bör även i fortsättningen vara ansvarig för samordningen. Energiforskningen bör i högre grad än nu samordnas med annan forskning och utveckling, anför regeringen.
Insatserna inom energiforskningsprogrammet bör inriktas mot energirelaterad grundforskning, energirelaterade basteknologier, systemstudier, kraft- och värmetillförsel, energiintensiv industri samt energiteknik i bebyggelsen och inom transportsekton, sägs det i propositionen. De statliga insatserna bör, enligt regeringen, styras mot energirelaterad grundforskning och långsiktig kompetensuppbyggnad inom basteknologier på energiområdet, medan industrin bör ta ett större ansvar för branschinriktad forskning samt utvecklings- och demonstrationsverksamhet.
Regeringen föreslår ett anslag på 221 miljoner kronor till energiforskning för nästa budgetår, vilket innebär en besparing på 60 miljoner kronor jämfört med anslaget för innevarande budgetår. Som resursramar för vartdera budgetåret 1994/95 och 1995/96 föreslår regeringen också 221 miljoner kronor. Regeringen vill vidare ha riksdagens bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet för budgetåren 1994/95--1999/2000 om högst 170, 140, 110, 90, 60 resp. 30 miljoner kronor.
Regeringens besparingsförslag avvisas i motion 1992/93:Ub128 (s). Förslaget i propositionen innebär en reducering av anslaget för energiforskning inom Näringsdepartementets område med drygt 20%, konstateras det i motionen. Urholkning av kunskapsbasen inom energiområdet bör undvikas, om omställningen mot miljövänliga och förnyelsebara energisystem skall kunna förverkligas enligt överenskommelsen från år 1991 mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet, anför motionärerna. Anslaget borde därför ökas med 60 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Riksdagen bör göra ett uttalande om att verksamheten vid Studsvik bör bevaras och utvecklas och att Studsvik bör kunna bli ett energitekniskt centrum, anförs det i motion 1992/93:N317 (s). Eftersom högskoleverksamheten i Södermanlands län är svagt utbyggd är det viktigt, sägs det i motionen, att de resurser för forskning och utveckling som trots allt finns bevaras och utvecklas.
Under energiforskningsanslaget har för innevarande budgetår tagits upp vissa medel för förvaltningskostnader för Statens råd för byggnadsforskning (BFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och Transportforskningsberedningen (TFB). Förvaltningskostnaderna för dessa myndigheter redovisas fr.o.m. nästa budgetår under särskilda ramanslag. Enligt uppgift från Näringsdepartementet borde därför de medel som beräknas under energiforskningsanslaget för sådana kostnader i forskningspropositionen ha förts över till resp. myndighets förvaltningskostnadsanslag. De belopp det rör sig om är, enligt uppgift, 6 miljoner kronor för BFR, 750000 kr för NFR och 400000 kr för TFB, eller totalt 7150000 kr.
Utskottet har därför, efter samråd med de berörda utskotten -- utbildnings-, trafik- och bostadsutskotten -- beslutat föreslå riksdagen att ett avdrag med 7150000 kr skall göras på det anslag som föreslås till energiforskning. På motsvarande sätt kommer resp. utskott att föreslå en ökning av anslaget till NFR med 750000 kr (bet. 1992/93:UbU15), till TFB med 400000 kr (bet. 1992/93:TU34) och till BFR med 6000000 kr (bet. 1992/93:BoU23).
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är motiverat att energiforskningen även framöver hålls samman i ett forskningsprogram med ett särskilt anslag. Likaså delar utskottet regeringens bedömning att en besparing bör kunna göras. Utskottet tillstyrker således samtliga regeringens förslag beträffande energiforskningen. I enlighet med vad som tidigare redovisats beträffande överföring av vissa förvaltningskostnader till anslag under andra utskotts ansvarsområden, innebär detta att riksdagen bör anvisa ett anslag på 213,7 miljoner kronor till energiforskning för nästa budgetår. Motsvarande belopp bör också anges som resursramar för de därpå följande två budgetåren.
Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion 1992/93:Ub128 (s) om ett högre anslag avstyrks. Även det aktuella yrkandet i motion 1992/93:N317 (s) avstyrks; utskottet ser ingen anledning för riksdagen att göra ett sådant uttalande som föreslås i motionen.
Bioenergiforskning
Regeringens uppfattning är att dagens inriktning av bioenergiforskningen är viktig och bör behållas, anförs det i propositionen (avsnitt 9). Särskilt angeläget enligt regeringen är att programorganen fortsätter att lägga stor vikt vid klimat- och miljöaspekter, t.ex. den forskning som inriktas mot hur utsläppen av tunga och lätta kolväten vid biobränsleeldning kan minimeras.
Regeringen anser vidare att det är ett viktigt samhällsmål att, i de samhällssektorer som är tänkbara användare av biobränsle, stimulera en fortsatt marknadstillväxt för biobränslen. Kostnaderna måste minskas för bränsleproduktion, transport och omvandling till värme och kraft, bl.a. genom utveckling och demonstration av effektivare teknik. Medel för detta kan lämnas genom Energiteknikfonden och det särskilda stödet för främjande av biobränsleanvändningen, sägs det i propositionen. Det senare anslaget uppgår till sammanlagt 625 miljoner kronor för en femårsperiod räknad från budgetåret 1992/93. För att främja investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen har därtill avsatts sammanlagt 1 miljard kronor under fem år räknat från budgetåret 1991/92, påpekas det vidare i propositionen.
Regeringen föreslår ett anslag på 51,4 miljoner kronor för nästa budgetår. Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden under perioden 1994/95--1999/2000 om 40, 30, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner kronor.
Riksdagen bör göra ett uttalande om att forskning om biobränslen skall prioriteras, anförs det i motion 1992/93:Ub103 (kds). Motionärerna anser att forskning som ökar möjligheterna att använda biobränslen i det svenska energisystemet, t.ex. rapsolja eller etanol som bilbränsle, skall främjas.
I motion 1992/93:Ub121 (v) föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om att forskning och pilotprojekt för att producera fordonsbränsle ur skogsråvara bör prioriteras. Medel för detta bör kanaliseras genom Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Skogshögskolan i Umeå. Möjligheterna att använda skogsråvara som bas för produktion av alternativa drivmedel måste uppmärksammas, anser motionärerna och pekar särskilt på möjligheten att producera högkvalitativa motorbränslen. Forskning som syftar till framställning av bättre fordonsbränslen ur skogsråvara öppnar, enligt motionärerna, möjligheter för bättre balans i koldioxidcykeln, minskade utsläpp av bl.a. kvävedioxider och mutagena kolväten.
I proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. (bilaga 3) har föreslagits ytterligare 25 miljoner kronor till bioenergiforskning under det här aktuella anslaget. Utskottet behandlar detta förslag i betänkande 1992/93:NU28 om vissa energipolitiska frågor.
Utskottet tillmäter, liksom regeringen, bioenergiforskningen stor vikt. Insatser av olika slag inom området görs också, som nämnts. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och det föreslagna bemyndigandet. Något behov för riksdagen att göra uttalanden om bioenergiforskningen av den typ som begärs i motionerna 1992/93:Ub103 (kds) och 1992/93:Ub121 (v) kan utskottet inte se. Motionerna avstyrks sålunda i berörda delar.
Teknologisk infrastruktur
Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling
Under detta anslag, som är ett nytt anslag, föreslås medel bli anvisade till teknisk forskning och utveckling av mät- och provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten standardisering och rådgivning. Uppgifterna fullgörs av Statens provningsanstalt (SP), och medel anvisas för innevarande budgetår under två anslag (G 2 och G 3) till SP.
Regeringen meddelar i propositionen att den senare under våren 1993 kommer att föreslå att SP ombildas till ett helägt statligt bolag. De nuvarande anslagen, G 2 och G 3, upphör därmed och ersätts med det nu aktuella anslaget. SP bör inrätta en särskild samrådsgrupp för provnings- och mätteknisk FoU m.m., sägs det i propositionen. I denna bör ingå företrädare för bl.a. NUTEK och andra forskningsråd samt sektorsorgan, industri och högskola. På sikt kan det föreslagna samarbetet ge förutsättningar för att bidraget till provnings- och mätteknisk FoU m.m. kan överföras i det system för forskningsfinansiering som hanteras av NUTEK, anser regeringen.
I propositionen föreslås att 51,7 miljoner kronor anvisas till det nu aktuella anslaget för nästa budgetår.
Förslaget att ombilda Statens provningsanstalt till aktiebolag har nu framlagts i proposition 1992/93:239. Utskottet behandlar denna jämte motioner i betänkande 1992/93:NU32.
Utskottet tillstyrker det föreslagna anslaget till bidrag till provnings- och mätteknisk FoU.
Geovetenskaplig forskning
Från anslaget Geovetenskaplig forskning bekostas insatser för att främja och stödja geovetenskapligt riktad grundforskning och tillämpad forskning. Regeringen anser att detta stöd är en nödvändig länk i kunskapsflödet mellan grundforskningen, den tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet inom det geologisk-vetenskapliga området.
Enligt regeringen bör en utvärdering av verksamheten göras under våren 1995. I avvaktan härpå bör anslaget under den kommande treårsperioden ligga kvar på nuvarande nivå, vilket innebär 5 miljoner kronor per budgetår. Former för samverkan mellan Sveriges geologiska undersökning (SGU) och olika användare bör utvecklas, sägs det i propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och resursramar.
Konkurrensforskning
Statsmakterna ger för närvarande hög prioritet åt insatser som främjar konkurrensen, konstateras det i propositionen. Regeringen bedömer det som angeläget att inriktningen av konkurrenspolitiken i ökad utsträckning baseras på resultat som forskningen ger. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag inrättas för stöd till konkurrensforskning och att medlen disponeras av Konkurrensverket. Det vetenskapliga råd som finns vid verket skall som rådgivande organ delta i beredningen av ärenden rörande forskningsanslaget.
Inriktningen av konkurrenspolitiken bör i ökad utsträckning grunda sig på resultat som forskningen ger, sägs det i propositionen. Forskningen bör, enligt regeringen, ge kunskap om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel. Regeringen vill ha riksdagens godkännande av dessa övergripande mål.
Regeringen föreslår ett anslag på 6 miljoner kronor för nästa budgetår. Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till konkurrensforskning för budgetåren 1994/95 och 1995/96 om högst 3 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
I motion 1992/93:Ub121 (v) föreslås att riksdagen skall uttala att forskning kring ekonomisk brottslighet skall kunna kopplas till den nya konkurrensforskningen. Med en ökad internationell handel, borttagande av tullmurar mot EG-länderna m.m. finns det, enligt motionärerna, stora risker för en ny ekonomisk brottslighet som inte tidigare uppmärksammats i Sverige. Ny konkurrenslagstiftning, utökade kontakter med andra länder på skatteområdet, eventuellt deltagande i EG:s integration m.m. kommer oundvikligen att leda till att den traditionella ekonomiska brottslighetsforskningen kommer att hamna på efterkälken, hävdar motionärerna. De föreslår därför att det till konkurrensforskningen skall kopplas en ekonomisk brottslighetsforskning som tar hänsyn till de nämnda faktorerna.
Enligt vad utskottet har erfarit finns det inga formella hinder för att den typ av konkurrensforskning som efterlyses i motionen skulle kunna finansieras via det föreslagna anslaget.
Utskottet tillmäter konkurrensfrågorna stor vikt. Regeringens förslag om ett nytt anslag till konkurrensforskning anser utskottet därför bör tillstyrkas. Likaså tillstyrker utskottet de övergripande mål för forskningen som anges i propositionen och det bemyndigande som regeringen föreslår.
Beträffande yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) ser utskottet inget behov för riksdagen att göra något uttalande av den typ som föreslås. Forskning om ekonomisk brottslighet kan mycket väl, som nämnts, inrymmas i begreppet konkurrensforskning. Motionen avstyrks sålunda i berörd del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den allmänna inriktningen av teknisk forskning och utveckling att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 8, 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del, motion 1992/93:N204 och 1992/93:N281 yrkande 5, res. 1 (s) men. (v) - delvis
2. beträffande samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och näringsliv att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12.2.3 momenten 1 och 2, med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12.2.3 moment 3 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 15 och 1992/93:N47 dels godkänner vad som anges i propositionen om samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och näringsliv, dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vid behov inrätta stiftelser för kunskapsutveckling och kunskapsspridning vid universitet och högskolor, dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra de aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard kronor i form av noterade eller onoterade aktier som staten innehar eller samma belopp i form av likvida medel som erhålls vid försäljning av aktier i vissa statliga företag i enlighet med vad utskottet anfört, res. 2 (s)
3. beträffande industriforskningsinstituten att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del, res. 3 (s)
4. beträffande särskilda insatser inom industriforskningssystemet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt B 14 till Särskilda insatser inom industriforskningssystemet för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr,
5. beträffande forskning och utveckling för små och medelstora företag att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 10 i ifrågavarande del, 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del, 1992/93:Ub135 yrkande 2 och 1992/93:N52, res. 4 (s) men. (v) - delvis
6. beträffande kompetenscentrum att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del och 1992/93:Ub135 yrkande 3, res. 5 (s)
7. beträffande teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del, res. 6 (s)
8. beträffande fond för teknikinhämtning att riksdagen avslår motion 1992/93:N48, res. 7 (s)
9. beträffande informationsteknologi att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 2 a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling inom informationsteknologiområdet, b) till Informationsteknologi för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 358000000 kr, c) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96, d) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. inom informationsteknologiområdet som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 179000000 kr under budgetåret 1994/95, högst 154000000 kr under budgetåret 1995/96, högst 125000000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 107000000 kr under budgetåret 1997/98,
10. beträffande materialteknik att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N276 och 1992/93:N317 yrkande 10 i ifrågavarande del,
11. beträffande forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del, 1992/93:Ub135 yrkande 1 och 1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del, res. 8 (s)
12. beträffande processteknik att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 13, men. (v) - delvis
13. beträffande utveckling av elbilen att riksdagen avslår motion 1992/93:N232,
14. beträffande kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo309 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Jo310 yrkandena 3 och 4, 1992/93:N50, 1992/93:N51, 1992/93:N202, 1992/93:N205, 1992/93:N207, 1992/93:N231, 1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del, 1992/93:N288, 1992/93:N299, 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del och 1992/93:A424 yrkandena 2 och 6, res. 9 (s) men. (v) - delvis
15. beträffande miljöteknik att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 9 och 1992/93:N316 yrkande 6, men. (v) - delvis
16. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F1 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 10 i ifrågavarande del, 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del och 1992/93:N316 yrkande 19 a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling, b) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 575548000 kr, c) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96, d) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 295000000 kr under budgetåret 1994/95, högst 250000000 kr under budgetåret 1995/96, högst 210000000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 175000000 kr under budgetåret 1997/98, res. 10 (s) men. (v) - delvis
17. beträffande Rymdstyrelsen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F4 a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för Rymdstyrelsens verksamhet, b) till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 5700000 kr,
18. beträffande nationell rymdverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F5 a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 54300000 kr, b) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96, c) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom nationell rymdverksamhet på högst 131000000 kr,
19. beträffande europeiskt rymdsamarbete att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F6 och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 20 a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 450100000 kr, b) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96, c) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete m.m. på högst 192000000 kr, men. (v) - delvis
20. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 7 och med avslag på motion 1992/93:N49 till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 211000000 kr,
21. beträffande vissa internationella FoU-organisationer att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 13 till Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1994000 kr,
22. beträffande energiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 9 momenten 1 och 4, med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F9 momenten 2 och 3 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 31 och 1992/93:N317 yrkande 10 i ifrågavarande del a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för energiforskningen, b) till Energiforskning för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 213650000 kr, c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96, d) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på 170000000 kr för budgetåret 1994/95, 140000000 kr för budgetåret 1995/96, 110000000 kr för budgetåret 1996/97, 90000000 kr för budgetåret 1997/98, 60000000 kr för budgetåret 1998/99 samt 30000000 kr för budgetåret 1999/2000, res. 11 (s)
23. beträffande bioenergiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 9 punkt J 1 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 11 och 1992/93:Ub121 yrkandena 11 och 12 a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden på 40000000 kr för budgetåret 1994/95, 30000000 kr för budgetåret 1995/96, 25000000 kr för budgetåret 1996/97, 20000000 kr för budgetåret 1997/98, 15000000 kr för budgetåret 1998/99 samt 10000000 kr för budgetåret 1999/2000, b) till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 51377000 kr utöver vad som föreslagits i betänkande 1992/93:NU28 (moment 6), men. (v) - delvis
24. beträffande provnings- och mätteknisk forskning och utveckling att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt G 2 till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m. för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 51722000 kr,
25. beträffande geovetenskaplig forskning att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt G 12 a) till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr, b) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,
26. beträffande konkurrensforskning att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt D 4 och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 14 a) godkänner att de övergripande målen för forskningen på konkurrensområdet skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen, b) till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6000000 kr, c) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till konkurrensforskning, som innebär åtaganden på högst 3000000 kr under budgetåret 1994/95 och högst 3000000 kr under budgetåret 1995/96. men. (v) - delvis
Stockholm den 18 maj 1993
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Den allmänna inriktningen av teknisk forskning och utveckling (mom.1)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.11 med "Näringspolitiken skall" och slutar på s.12 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Det behövs en strukturell förnyelse av den svenska industrin. För att åstadkomma detta krävs det, enligt utskottets mening och i likhet med vad som anförs i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:N281 (s), kraftfulla insatser som stärker den tillämpade forskningen och teknikutvecklingen.
För de svenska företagens möjligheter att upprätthålla och utveckla sin verksamhet är det helt avgörande att likartade spelregler gäller i Sverige jämfört med konkurrentländerna. Detta är inte fallet när det gäller statliga insatser avseende den tillämpade tekniska forskningen och utvecklingen. I andra länder finns det en omfattande sektor av institut och stiftelser mellan universitet och företag, som tillhandahåller olika typer av insatser.
Utskottet förordar därför statliga insatser i större omfattning än vad regeringen föreslår vad avser den tillämpade tekniska forskningen och utvecklingen. I motion 1992/93:N281 (s) från allmänna motionstiden aviserades om att ökade insatser vad gäller tillämpad forskning och teknikutveckling skulle komma att föreslås i en socialdemokratisk motion med anledning av forskningspropositionen. I motion 1992/93:Ub128 (s) följs nu detta upp. Utskottet återkommer i det följande till olika konkreta förslag till utökade insatser inom näringsutskottets ansvarsområde.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Med ett sådant uttalande blir motionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:N281 (s) tillgodosedda i berörda delar. De övriga här aktuella yrkandena i motionerna 1992/93:Ub121 (v) och 1992/93:N204 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande den allmänna inriktningen av teknisk forskning och utveckling att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del och 1992/93:N281 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 8 och 1992/93:N204 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och näringsliv (mom.2)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.13 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar -- i likhet med vad som görs i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:Ub121 (v) -- regeringens förslag om att överföra 1 miljard kronor till stiftelser vid universitet och högskolor. Förslaget är inte tillräckligt utrett. Dessutom innebär förslaget att regeringen bryter mot krisuppgörelsen från hösten 1992, eftersom stiftelserna skulle finansieras med medel som frigörs vid utförsäljning av statliga företag. Försäljningar av den här storleksordningen måste vidare, enligt utskottets mening, under alla omständigheter beslutas av riksdagen.
Eftersom utskottet avvisar regeringens förslag saknas det anledning att ta ställning till den fråga som berörs i motion 1992/93:N47 (s). Denna avstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och näringsliv att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 15 avslår proposition 1992/93:170 avsnitt 12.2.3 momenten 1--3 och motion 1992/93:N47.
3. Industriforskningsinstituten (mom.3)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.14 med "Enligt utskottets" och slutar på s.15 med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Ub128 (s), att det bör göras större satsningar på industriforskningsinstituten än vad regeringen föreslår. Regeringens förslag innebär oförändrad nivå på medelstilldelningen till instituten -- utskottet föreslår i stället en ökning med 30 miljoner kronor. Därigenom möjliggörs en förstärkning av ett led i FoU-infrastrukturen som, i förhållande till konkurrentländerna, är eftersatt i Sverige.
Med ett beslut av riksdagen om ökat medelstillskott blir motion 1992/93:Ub128 (s) tillgodosedd i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande industriforskningsinstituten att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30000000 kr -- utöver vad som i det följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Forskning och utveckling för små och medelstora företag (mom.5)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.16 med "När det" och slutar på s.17 med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs särskilda insatser för att göra de små och medelstora företagen mer delaktiga i den teknologiska infrastrukturen i Sverige. Detta är av strategisk betydelse för småföretagsutvecklingen. Det erfordras dock, anser utskottet med instämmande i vad som anförs i motion 1992/93:Ub128 (s), resurser av betydligt större omfattning än vad regeringen räknar med. Utskottet föreslår att riksdagen skall besluta om en ökning av insatserna på detta område med 20 miljoner kronor.
Med ett sådant beslut av riksdagen som utskottet förordar blir den nyssnämnda motionen helt tillgodosedd i berörd del. Detta beslut ligger även till viss del i linje med vad som föreslås i motion 1992/93:Ub121 (v). Utskottet anser inte att riksdagen skall uttala sig för att Västsverige särskilt skall uppmärksammas när det gäller FoU-insatser för småföretag, vilket föreslås i motion 1992/93:Ub135 (s). Inte heller menar utskottet att riksdagen bör göra uttalanden av den typ som förordas i motion 1992/93:N52 (m). Dessa två motioner avstyrks i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande forskning och utveckling för små och medelstora företag att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del, med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkande 10 i ifrågavarande del och med avslag på motionerna 1992/93:Ub135 yrkande 2 och 1992/93:N52 till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 20000000 kr -- utöver vad som i det följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Kompetenscentrum (mom.6)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.17 med "Utskottet anser" och slutar på s.18 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag om inrättande av industrirelevanta kompetenscentrum i anslutning till universitet och högskolor är bra. Avsaknaden av medelstilldelning innebär dock att förutsättningarna för att förslaget skall kunna förverkligas är dåliga. Enligt utskottets mening -- och i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Ub128 (s) -- bör riksdagen anvisa 100 miljoner kronor för ändamålet. Därigenom skapas möjligheter för att de föreslagna kompetenscentrumen skall kunna komma till stånd. Den nämnda motionen tillstyrks sålunda av utskottet i aktuell del. Däremot anser utskottet inte att, såsom begärs i motion 1992/93:Ub135 (s), riksdagen bör uttala sig för att inrättandet av kompetenscentrum skall avpassas efter det västsvenska näringslivets behov. Denna motion avstyrks av utskottet i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kompetenscentrum att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1992/93:Ub135 yrkande 3 till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr -- utöver vad som i det följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd (mom.7)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.19 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening -- och i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Ub128 (s) -- råder det brist på finansieringsmöjligheter för de tidiga faserna i ett affärsutvecklingsprojekt. NUTEK är för närvarande i stort sett den enda finansiär som finns på det här området. De medel som NUTEK disponerar är dock otillräckliga. Riksdagen bör därför besluta om en ökning av anslaget Teknisk forskning och utveckling med 30 miljoner kronor för att möjliggöra ökade insatser för tidig såddfinansiering, teknikupphandling och förstärkta produktråd i samarbete med utvecklingsfonderna.
Riksdagen bör vidare -- i enlighet med vad som föreslås i nyssnämnda motion -- besluta om ökat stöd till uppfinnarverksamhet med 10 miljoner kronor. De utökade medlen bör användas för att ge ett antal uppfinnare ett grundstöd, en "uppfinnarlön", under en viss period. Stödet bör fördelas och administreras av NUTEK i samråd med Uppfinnareföreningen. En aktiv uppföljning och krav på motprestation bör ingå i villkoren för stöd. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i en reservation (s) till utskottets betänkande 1992/93:NU25 (s. 75) om vissa näringspolitiska frågor framlades förslag om ytterligare 10 miljoner kronor att användas på samma sätt som här förordas.
Med beslut av riksdagen i enlighet med vad som nu sagts blir motion 1992/93:Ub128 (s) tillgodosedd i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln a) anvisar ett reservationsanslag på 30000000 kr -- utöver vad som i det följande anvisas under moment 16 -- att användas för insatser avseende teknikbaserad affärsutveckling och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr -- utöver vad som i det följande anvisas under moment 16 -- att användas för uppfinnarstöd och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Fond för teknikinhämtning (mom.8)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.21 som börjar med "Att underlätta" och slutar med "sådan satsning" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening -- och i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:N48 (s) -- bör åtgärder vidtas för att underlätta för små och medelstora företag att få del av den internationella tillämpade forskningen. Dessa företag har i många fall begränsade möjligheter att hämta teknologiskt kunnande från andra länder, vilket är särskilt allvarligt eftersom denna företagskategori kan förväntas svara för den långsiktiga tillväxtpotentialen i svenskt näringsliv. För att avhjälpa detta bör riksdagen, såsom föreslås i motionen, anmoda regeringen att inrätta en fond för teknikinhämtning och anvisa 200 miljoner kronor för ändamålet.
Från fonden skall små och medelstora företag kunna söka bidrag bl.a. för att delta i EG:s forskningsprogram eller i Eureka. Den närmare utformningen av fondens verksamhet framgår av den nämnda motionen, till vilken utskottet hänvisar.
Med ett sådant beslut av riksdagen som utskottet förordar blir motion 1992/93:N48 (s) helt tillgodosedd; motionen tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande fond för teknikinhämtning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N48 dels beslutar att en fond för teknikinhämtning skall inrättas i enlighet med vad utskottet anfört, dels till Fond för teknikinhämtning för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 200000000 kr.
8. Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden (mom.11)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.25 som börjar med "Den inriktning" och slutar med "inte se" bort ha följande lydelse:
I den rådande industriella krisen krävs, enligt utskottets mening, att en förskjutning sker i riktning mot mer av utveckling och målinriktad forskning. För att åstadkomma detta krävs en rad samverkande insatser. Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:N281 (s) -- att de insatser för forskning och utveckling inom angivna, prioriterade utvecklingsområden som regeringen föreslår i propositionen har en för begränsad omfattning.
Genom en ökning av insatserna med 70 miljoner kronor skapas förutsättningar för offensiva och förnyelseinriktade nya satsningar. Insatserna bör inriktas på ökad FoU-samverkan mellan företag och staten, bl.a. genom programsatsningar för samarbete mellan högskolor och företag, förstärkt industriforskning samt tekniktransferering till små och medelstora företag. Riksdagen bör således anvisa 70 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Därigenom blir de nämnda motionerna tillgodosedda i berörda delar.
Riksdagen bör också uttala sig för att -- såsom krävs i motion 1992/93:N281 (s) -- det bör inrättas nationella branschprogram på vissa av de här aktuella områdena. Det gäller t.ex. träteknik, modernt skogsbruk, miljöteknik, verkstadsteknik och transportteknik. NUTEK bör ges i uppdrag att utforma förslag till branschprogram. Därmed blir den nämnda motionen tillgodosedd även i denna del. Utskottet anser däremot inte att riksdagen bör göra något särskilt uttalande om betydelsen för det västsvenska näringslivet av statlig medverkan i olika forskningsprogram, vilket föreslås i motion 1992/93:Ub135 (s). Denna motion avstyrks i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del och 1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1992/93:Ub135 yrkande 1 till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 70000000 kr -- utöver vad som i det följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin (mom.14)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.32 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Skogsindustrin har mycket stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Särskilt i dagens ekonomiska situation är det ytterst väsentligt att slå vakt om de framgångsrika industrigrenar som Sverige har. De kommande åren blir mycket avgörande för Sveriges möjligheter att bibehålla en stark massa- och pappersindustri. Inom den trätekniska industrin, som kännetecknas av låg förädlingsgrad och många små företag, krävs insatser för att öka förädlingsgraden.
Utskottet anser, mot bakgrund av det anförda och i likhet med vad som anförs i de här aktuella motionerna, att riksdagen bör besluta om kraftigt ökade insatser för forskning och utveckling inom den träråvarubaserade industrin. Som föreslås i bl.a. motionerna 1992/93:N281 (s), 1992/93:N301 (s) och 1992/93:N299 (s) bör de branschprogram som NUTEK tidigare ansvarade för återinrättas. Riksdagen bör också, enligt utskottets mening, besluta om att 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag skall anvisas för insatser inom träforskningen med särskild inriktning mot små och medelstora företag.
Vid utformningen av branschprogrammen bör särskilt beaktas konkurrensneutraliteten jämfört med andra länder. Det är mycket angeläget att de svenska skogsindustriföretagen erhåller villkor och förutsättningar likvärdiga med de som gäller för motsvarande företag i jämförbara konkurrentländer.
Med ett sådant beslut av riksdagen som utskottet nu förordar blir samtliga här aktuella motioner i huvudsak tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Jo309 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Jo310 yrkandena 3 och 4, 1992/93:N51, 1992/93:N202, 1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del, 1992/93:N288, 1992/93:N299 och 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del och med anledning av motionerna 1992/93:N50, 1992/93:N205, 1992/93:N207, 1992/93:N231 och 1992/93:A424 yrkandena 2 och 6 till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kronor -- utöver vad som i det följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Anslaget Teknisk forskning och utveckling, (mom.16)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.34 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "till bemyndiganden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör besluta om ett högre anslag till teknisk forskning och utveckling än vad regeringen föreslår. I motion 1992/93:Ub128 (s) föreslås en ökning av anslaget med 260 miljoner kronor, med en preciserad uppdelning på olika användningsområden. Detta har behandlats i det föregående. I motion 1992/93:N301 (s) föreslås att ytterligare 200 miljoner kronor anvisas. Härav skall 100 miljoner kronor särskilt avsättas för insatser inom träforskningen. Det sistnämnda förslaget om utökade medel med 100 miljoner kronor har även det behandlats i ett tidigare avsnitt.
I anslutning till förordade högre anslag till teknisk forskning och utveckling inom olika användningsområden har utskottet också angivit riktlinjer för hur de utökade medlen skall användas. De ytterligare medel på 100 miljoner kronor som utskottet i detta sammanhang föreslår skall anvisas bör användas som en ytterligare förstärkning av de insatser som tidigare har förordats. NUTEK bör anmodas att utarbeta ett preciserat förslag till hur de utökade medlen skall användas. Vad gäller resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 bör regeringen återkomma med ett nytt förslag till riksdagen.
Med det anförda avstyrker utskottet propositionen i berörda delar och tillstyrker motion 1992/93:N301 (s) i aktuell del. Motion 1992/93:Ub121 (v) blir i huvudsak tillgodosedd genom vad utskottet nu och i det föregående har förordat. Regeringens förslag till bemyndigande tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 1 moment 4 och motion 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del, med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 1 momenten 1--3 och motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 10 i ifrågavarande del och 1992/93:N316 yrkande 19 a) godkänner av utskottet angivna riktlinjer för teknisk forskning och utveckling, b) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 675548 000 kr, c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96, d) (= utskottet).
11. Energiforskning (mom.22)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.39 med "Utskottet anser" och slutar på s.40 med "i motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Ub128 (s), att regeringens förslag till besparing beträffande energiforskningen bör avvisas. Om en omställning av energisystemet mot miljövänliga och förnyelsebara energislag, i enlighet med den tidigare nämnda energiöverenskommelsen, skall kunna komma till stånd får anslaget till energiforskningen inte urholkas på det sätt som regeringen föreslår.
Riksdagen bör besluta om en ökning av anslaget med 60 miljoner kronor. I enlighet med vad som tidigare redovisats beträffande överföring av vissa förvaltningskostnader till anslag under andra utskotts ansvarsområden, innebär detta att riksdagen bör anvisa ett anslag på 273,7 miljoner kronor till energiforskning för nästa budgetår. Motsvarande belopp bör också anges som resursramar för de därefter följande två budgetåren. Regeringen bör återkomma med förslag till riktlinjer för energiforskningen med utgångspunkt i vad utskottet har anfört. Med ett beslut av riksdagen av den typ som utskottet förordar blir motion 1992/93:Ub128 (s) tillgodosedd i berörd del. Det av regeringen begärda bemyndigandet tillstyrks av utskottet.
Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:N317 (s) om verksamheten vid Studsvik noterar utskottet, när det gäller energi- och kärnkraftsteknik, att denna verksamhet är en nationell angelägenhet. Med den ökning av anslaget som utskottet förordar förbättras förutsättningarna allmänt för energiforskningen. Riksdagen bör dock inte göra särskilda uttalanden om olika verksamheter i enlighet med vad som begärs i nyssnämnda motion. Denna avstyrks därmed i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande energiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 9 moment 4 och motion 1992/93:Ub128 yrkande 31, med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F9 momenten 1--3 och med avslag på motion 1992/93:N317 yrkande 10 i ifrågavarande del a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande riktlinjer för energiforskningen, b) till Energiforskning för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 273650000 kr, c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96, d) (= utskottet).
Särskilda yttranden
1. Processteknik (mom.12)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anför:
Vi vill erinra om att vi, till skillnad från regeringen, anser att reellt sett ökade medel måste ges till prioriterade utvecklingsområden. Vi vill genom en förstärkning med 70 miljoner kronor för utvecklingsområden som bl.a. processteknik, transportteknik och miljöteknik, ge bättre förutsättningar för ökad FoU-samverkan mellan företag och staten.
Genom förslaget om ökat anslag för processteknik bör program som "optimal användning av träråvara", "industriella produkter ur biologiska råvaror" och andra satsningar kunna startas.
2. Utveckling av elbilen (mom.13)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anför:
Vi vill erinra om att vi, till skillnad från regeringen, anser att reellt sett ökade medel måste ges till prioriterade utvecklingsområden. Vi vill genom en förstärkning med 70 miljoner kronor för utvecklingsområden som bl.a. processteknik, transportteknik och miljöteknik, ge bättre förutsättningar för ökad FoU-samverkan mellan företag och staten.
Genom förslaget bör för området transportteknik kunna ges ökade medel till angelägna program som rör el- och hybridfordon, batterier och bränsleceller och motorrelaterad förbränningsteknik.
3. Miljöteknik (mom.15)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anför:
Vi vill erinra om att vi, till skillnad från regeringen, anser att reellt sett ökade medel måste ges till prioriterade utvecklingsområden. Vi vill genom en förstärkning med 70 miljoner kronor för utvecklingsområden som bl.a. processteknik, transportteknik och miljöteknik, ge bättre förutsättningar för ökad FoU-samverkan mellan företag och staten.
Genom förslaget om ökat anslag för miljöteknik bör program om miljöanpassad ytbehandling, miljömätteknik m.m. kunna startas.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I ett antal frågor som behandlas i betänkandet har jag en annan uppfattning än utskottet.
Vad gäller den allmänna inriktningen av teknisk forskning och utveckling delar jag de bedömningar som görs i motion 1992/93:Ub121 (v). Som där sägs måste forskningen och utvecklingen i framtiden på ett helt annat sätt än tidigare vara ekologiskt anpassad. Riksdagen bör därför anmoda regeringen att lägga fram förslag till hur en ekologiskt anpassad tillväxt skall kunna främjas.
Det måste ställas krav på att företagen skall upprätta råvaru- och materialbalanser och livscykel- och kvittblivningsspecifikationer, vilket sammantaget skall utmynna i miljökonsekvensanalyser. Produktionen måste nu ställas om från linjär till cirkulär.
Om riksdagen i ett uttalande ställer sig bakom vad jag här har förordat blir den nämnda motionen tillgodosedd i berörd del. De övriga här aktuella motionerna -- 1992/93:Ub128 (s), 1992/93:N281 (s) och 1992/93:N204 (m) -- bör avslås av riksdagen.
Beträffande frågan om samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och näringsliv instämmer jag i de synpunkter som framförs i reservation 2 av företrädarna för Socialdemokraterna.
Vad gäller behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser för små och medelstora företag anser jag, i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Ub121 (v), att riksdagen genom ett uttalande bör framhålla vikten av FoU-insatser för dessa företag. De små och medelstora företagens betydelse kommer att öka; det är främst i dessa företag som den erforderliga ökningen av sysselsättning kan förväntas ske. Det krävs olika statliga insatser för att underlätta för småföretagen att växa. Ett sådant område är FoU-insatser. Jag kommer i det följande att ställa mig bakom förslaget i den nämnda motionen om att anvisa 250 miljoner kronor utöver regeringens förslag till teknisk forskning och utveckling. En del av dessa medel bör användas för FoU-insatser för små och medelstora företag.
Med ett beslut av riksdagen av denna innebörd blir motion 1992/93:Ub121 (v) helt tillgodosedd i berörd del. Däremot är jag inte beredd att, såsom föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s), nu precisera omfattningen av de medel som skall användas för FoU-insatser på detta område. Det bör i stället uppdras åt NUTEK att återkomma med förslag på vilka verksamheter som kan utvecklas eller nystartas. Inte heller anser jag att riksdagen skall göra ett särskilt uttalande om Västsverige av den typ som förordas i motion 1992/93:Ub135 (s). De två sistnämnda motionerna bör sålunda avslås av riksdagen i berörda delar. Jag avstyrker även motion 1992/93:N52 (m).
Beträffande en rad frågor -- industriforskningsinstituten, kompetenscentrum, teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd samt forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden -- där det föreligger motionsyrkanden (s) om ökade insatser har jag en annan uppfattning än utskottet. Genom det ökade anslaget till teknisk forskning och utveckling som jag i det följande kommer att förorda, möjliggörs många av de förslag som förs fram i dessa motionsyrkanden. Jag är dock inte beredd att nu precisera de ökade medelstillskott som behövs på de olika områdena. Därför bör de aktuella motionsyrkandena avslås av riksdagen -- dock med en annan motivering än vad utskottet har angivit.
Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) om ökade forskningsinsatser inom området processteknik delar jag helt motionärernas synpunkter. För att minska koldioxidutsläppen bör kolväten i stället för kol och koks användas vid råjärnsframställning. Detta sker i andra länder, och staten bör genom ökade forskningsinsatser se till att det också skall bli möjligt i Sverige. Riksdagen bör således göra ett uttalande om detta till regeringen. Därmed blir den nämnda motionen helt tillgodosedd i berörd del.
Beträffande frågan om kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin anser jag, i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:A424 (v), att riksdagen skall uttala sig för att det bör göras ökade satsningar på forskning och utveckling på detta område. Det är mycket angeläget att det sker en utveckling mot ökad vidareförädling inom skogsindustrin. Riksdagen bör också, som begärs i motionen, uttala sig för att ett nytt utvecklingsprogram för träindustrin skall sättas i gång, i stället för det indragna Träman 90-programmet. Med beslut av riksdagen av här angiven innebörd blir den nämnda motionen helt tillgodosedd i berörda delar. Även de övriga nu aktuella motionerna blir i flertalet fall i sak tillgodosedda.
Vad gäller yrkandena i motionerna 1992/93:Ub121 (v) och 1992/93:N316 (v) om att regeringen bör anmodas att utarbeta ett program om miljöteknik delar jag helt motionärernas synpunkter. Detta är nödvändigt om Sverige skall kunna hävda sig på den gigantiska marknad som växer fram på miljöteknikområdet. Riksdagen bör således bifalla de nämnda motionerna i berörda delar.
Beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling förordar jag, som tidigare nämnts och i likhet med vad som anförs i motionerna 1992/93:Ub121 (v) och 1992/93:N316 (v), ett högre anslag än vad regeringen har föreslagit. Den tekniska forskningen och utvecklingen är av grundläggande betydelse för förnyelsen av det svenska näringslivet. Riksdagen bör besluta om att 250 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller 825,5 miljoner kronor, skall anvisas för ändamålet. Det bör ankomma på NUTEK att lämna förslag till hur dessa medel skall användas. Vad gäller resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 bör regeringen återkomma med nya förslag. Regeringens begäran om bemyndigande bör tillstyrkas. Jag tillstyrker sålunda de nämnda motionerna i berörda delar. Även motion 1992/93:N301 (s) blir till en del tillgodosedd med det beslut jag här förordar.
Vad gäller det europeiska rymdsamarbetet anser jag, i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Ub121 (v), att anslaget bör kunna minskas med ca 10% eller med 45 miljoner kronor. Det borde vara möjligt att uppnå en viss delfinansiering från de berörda företagen och andra intressenter. Riksdagen bör således besluta om ett anslag på 405,1 miljoner kronor för nästa budgetår. Lika stort belopp bör anges som resursram för de därefter följande två budgetåren. Regeringens förslag till bemyndigande bör tillmötesgås.
Beträffande bioenergiforskningen anser jag, i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Ub121 (v), att riksdagen bör göra ett uttalande om att forskning och pilotprojekt för att producera fordonsbränsle ur skogsråvara bör prioriteras. Om fordonsbränsle kan framställas ur skogsråvara skapas möjligheter till att olika typer av utsläpp kan minskas. De erforderliga medlen bör, såsom föreslås i motionen, kanaliseras via Sveriges lantbruksuniversitet och Skogshögskolan i Umeå. Med ett beslut av riksdagen av denna innebörd blir den nämnda motionen helt tillgodosedd i berörd del. Även motion 1992/93:Ub103 (kds) blir i sak tillgodosedd. Förslagen i propositionen om bioenergiforskningen tillstyrker jag.
Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) om konkurrensforskningen delar jag de synpunkter som motionärerna framför. Det är mycket troligt att en ny typ av ekonomisk brottslighet kan uppträda som en följd av den ökade internationaliseringen. Forskning kring detta bör ingå som en naturlig del av den konkurrensforskning som regeringen föreslår. Riksdagen bör göra ett uttalande härom i enlighet med vad som begärs i motionen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 1, 5, 12, 14--16, 19, 23 och 26 bort ha följande lydelse:
1. beträffande den allmänna inriktningen av teknisk forskning och utveckling att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del, 1992/93:N204 och 1992/93:N281 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
5. beträffande forskning och utveckling för små och medelstora företag att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 10 i ifrågavarande del och med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del, 1992/93:Ub135 yrkande 2 och 1992/93:N52 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
12. beträffande processteknik att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
14. beträffande kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A424 yrkandena 2 och 6 och med anledning av motionerna 1992/93:Jo309 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Jo310 yrkandena 3 och 4, 1992/93:N50, 1992/93:N51, 1992/93:N202, 1992/93:N205, 1992/93:N207, 1992/93:N231, 1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del, 1992/93:N288, 1992/93:N299 och 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
15. beträffande miljöteknik att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 9 och 1992/93:N316 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
16. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 1 moment 4 och motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 10 i ifrågavarande del och 1992/93:N316 yrkande 19 och med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 1 momenten 1--3 och motion 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del a) som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts rörande riktlinjer för teknisk forskning och utveckling, b) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 825548000 kr, c) som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts rörande riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96, d) (= utskottet),
19. beträffande europeiskt rymdsamarbete att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 6 moment 3 och motion 1992/93:Ub121 yrkande 20 och med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 6 momenten 1 och 2 a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 405100000 kr, b) som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts rörande resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96, c) (= utskottet),
23. beträffande bioenergiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 9 punkt J 1 och motion 1992/93:Ub121 yrkandena 11 och 12 och med anledning av motion 1992/93:Ub103 yrkande 11 a) (= utskottet), b) (= utskottet), c) som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
26. beträffande konkurrensforskning att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt D 4 momenten 2 och 3 och motion 1992/93:Ub121 yrkande 14 och med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt D 4 moment 1 a) som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts rörande de övergripande målen för forskningen på konkurrensområdet, b) (= utskottet), c) (= utskottet).
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Proposition 1992/93:170 avnitt 93
Proposition 1992/93:170 avsnitt 123
Motionerna6
Utskottet10 Teknisk forskning och utveckling10 Övergripande frågor10 Forskningssamverkan12 En ny samverkansfunktion12 Industriforskningsinstituten14 Forskning och utveckling för små och medelstora företag15 Kompetenscentrum17 Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd18 Internationellt samarbete m.m.20 Forskning och utveckling kring nya basteknologier21 Inledning21 Informationsteknologi21 Materialteknik22 Övriga områden23 Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden23 Inledning23 Processteknik25 Transportteknik26 Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin28 Miljöteknik32 Anslag till teknisk forskning och utveckling33 Rymdverksamhet35 Rymdstyrelsen35 Nationell rymdverksamhet35 Europeiskt rymdsamarbete36 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete37 Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer38 Energiforskning38 Bioenergiforskning40 Teknologisk infrastruktur41 Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling41 Geovetenskaplig forskning41 Konkurrrensforskning42 Hemställan43
Reservationer 1. Den allmänna inriktningen av teknisk forskning och utveckling (s)48 2. Samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och näringsliv (s)49 3. Industriforskningsinstituten (s)50 4. Forskning och utveckling för små och medelstora företag (s)50 5. Kompetenscentrum (s)51 6. Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd (s)52 7. Fond för teknikinhämtning (s)53 8. Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden (s)53 9. Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin (s)54 10. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (s)55 11. Energiforskning (s)56
Särskilda yttranden 1. Processteknik (s)57 2. Utveckling av elbilen (s)58 3. Miljöteknik (s)58
Meningsyttring av suppleant (v)58