Forskning (Betänkande 1988/89:JoU8 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande
1988/89:JoU8

Forskning

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet - helt eller delvis - sex motioner om
forskning. Samtliga motioner avstyrks med hänvisning till bl.a. pågående
överväganden inom regeringskansliet och pågående arbete i övrigt inom
området.

Till betänkandet har fogats tre reservationer (c, vpk, mp) och två särskilda
yttranden (vpk, mp).

Motioner

1987/88:Jo260 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskningsmedel till lokala utvecklingsprojekt i Skåne
med alternativa odlingsmetoder.

1987/88:Jo274 av Alf Svensson (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att förhandlingar upptas med
Östergötlands läns landsting om inrättande av ett centrum för intensivutbildning
i biologisk-ekologisk odling på Vretaskolan utanför Linköping.

1987/88:Jo602 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig mot en forskning om och utveckling av
herbicidresistenta grödor,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Sverige tar upp den i yrkande 1
aktualiserade frågan vid ESK-konferensen i Wien och i andra lämpliga
internationella sammanhang.

1987/88:Jo603 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
forskning och utveckling beträffande återvinning av lösningsmedel.

1987/88:Jo606 av Mats O Karlsson och Lennart Andersson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ökade insatser för resistensförädling inom trädgårdsområdet och
att hänsyn därvid även bör tas till fritidsodlingens behov av resistentare
sorter.

1988/89

JoU8

1 Riksdagen 1988/89.16 sami. Nr8

1987/88:Jo720 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en strategi för bevarande av
genetiska resurser.

Utskottet

I motion Jo260 (s) föreslås i yrkande 1 att forskningsmedel decentraliseras till
lokala utvecklingsprojekt i Skåne för igångsättnings- och demonstrationsförsök
på officiellt ägda jordbruk vid t.ex. hushållningssällskap och lantbruksskolor
som är inriktade på alternativa odlings- och produktionsmetoder. För
att öka takten på omställningen eller avkemikaliseringen av det svenska
jordbruket krävs i motion Jo274 (c) yrkande 1 att regeringen upptar
förhandlingar med Östergötlands läns landsting om inrättande av ett centrum
för intensivutbildning i biologisk-ekologisk odling på Vretaskolan utanför
Linköping.

Utskottet har i flera tidigare sammanhang framhållit den alternativa
odlingens betydelse från olika synpunkter. När det gäller frågor med
huvudsakligen regional inriktning är emellertid utskotteft principiella inställning
- vad beträffar försök i större skala samt förläggande av fältförsök i
landets olika regioner - att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och andra
forskningsorgan är bäst lämpade att planera och genomföra sådana försök på
platser som är ändamålsenliga. I denna bedömning utgår utskottet från att
regionernas förutsättningar tas till vara men går i övrigt inte in på de
specificerade önskemål som framförs i motionerna Jo260 och Jo274 yrkande

1. Motionerna avstyrks således. I sammanhanget kan tilläggas att utskottet
avser att inkalla till hearing representanter för SLU och Skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR) för att diskutera forskningen om den
alternativa odlingen.

Motionären i motion Jo602 (c) konstaterar att de flesta agrokemiska
företag i dag arbetar för att utveckla herbicidresistenta grödor. Det är därför
angeläget att debatten och medvetenheten om den genmanipulation som
försiggår ökar i vårt land. Riksdagen bör därför uttala sig mot en forskning
om och utveckling av herbicidresistenta grödor (yrkande 1). Sverige bör ta
upp frågan vid ESK-konferensen i Wien och i andra lämpliga internationella
sammanhang (yrkande 2).

I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag till djurskyddslag
(prop. 1987/88:93) anslöt sig utskottet till den uppfattning om
genteknik inom animalieproduktionen som hade uttalats av föredragande
statsrådet. Användningen av genteknik för att direkt eller indirekt påverka
djur måste enligt jordbruksministerns mening i vissa fall ifrågasättas från
etisk synpunkt. Det är viktigt att användningen kan styras i önskvärd
riktning, varvid en viss handlingsberedskap är nödvändig (JoU 1987/88:22
s.33). Detta uttalande torde enligt utskottets mening i tillämpliga delar vara
giltigt även för genmanipulation inom växtforskningen. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att de nordiska samarbetsministrarna på förslag av
Nordiska ministerrådet våren 1988 fastställde ett program om inrättande av
ett särskilt nordiskt utskott för etik inom bioteknologin. Enligt programmet
skall det nordiska utskottet utarbeta material för principdiskussion om de

1988/89:JoU8

etiska aspekterna av bioteknologins användning och utbredning i de nordiska
länderna. Utskottet skall även bidra till en värdering av de etiska normerna
för forskning och tillämpning inom området, såväl i Norden som internationellt.
Med det anförda anser jordbruksutskottet syftet med motion Jo602 i
allt väsentligt tillgodosett. Motionen avstyrks således.

I motion J06O6 (s) framhålls som angeläget att svenska växtförädlare deltar
i det arbete som på olika håll i världen pågår med att finna resistensegenskaper
för olika trädgårdsväxter och att överföra dessa till nya värdefulla sorter.
I annat fall riskerar Sverige att inte få del av de framsteg som görs eller inte
kunna införa egenskaperna i sorter anpassade till våra odlingsförhållanden.
Det är därför väsentligt att resistensforskningen får ökat stöd, vilket kan
beaktas dels i ett nytt avtal för växtförädlingsnämnden, dels genom styrning
av SJFR:s forskningsmedel. Därvid bör hänsyn tas även till fritidsodlingens
behov av mera resistenta sorter.

Enligt vad utskottet erfarit har forskningen inom trädgårdsområdet vid
SLU nyligen setts över i en utredning inom universitetet. I utredningen
föreslås att forskningen i fortsättningen får sin tyngdpunkt i principiella,
fysiologiska och biokemiska frågor, gemensamma för trädgårdsområdet.
Professurerna föreslås få en mer disciplinär inriktning och kontakten med
näringslivet bör enligt utredningen byggas ut. Genom omfördelning inom
SLU, ökade anslag från SJFR samt ökad finansiell medverkan från trädgårdsnäringen
bör enligt förslaget ytterligare 2,5 milj. kr. satsas på trädgårdsforskning.
Utredningen har resulterat i en omorganisation som innebär vissa
förstärkningar på området. Verksamheten vid SLU:s anläggning i Balsgård
har utvidgats till att omfatta även vedartade prydnadsväxter och resurserna
där har förstärkts med medel från SLU, styrelsen för teknisk utveckling och
länsstyrelsen i Kristianstads län. Bl.a. inom ramen för det svensk-sovjetiska
jordbruksavtalet har det internationella arbetet på området intensifierats.
Genom växtförädlingsnämnden har växförädlingsanstalten i Svalöv och W
Weibull AB erhållit statliga medel. Utskottet vill även erinra om att statens
stöd till växtförädlingen regleras i ett avtal mellan staten och jordbrukets
föreningsrörelse. Under innevarande avtalsperiod bidrar staten med 57,5
milj. kr. och föreningsrörelsen med 27,5 milj. kr. Avtalsperioden utgår den
31 december 1989. Före utgången av innevarande år skall förhandlingar
upptas om det eventuella behovet av fortsatt stöd till verksamheten för tiden
efter periodens utgång. Enligt vad utskottet erfarit bereds frågan inom
regeringskansliet. Vidare har SJFR under innevarande budgetår tillförts
ytterligare medel för att stimulera den biotekniska kompetensuppbyggnaden.
Vad utskottet anfört bör i stor utsträckning kunna tillgodose syftet med
motion J06O6 som inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen
avstyrks således.

Enligt motionärerna i motion Jo603 (s) saknar Sverige tillräckliga behandlingsresurser
för klorerade lösningsmedel, varför sådant avfall måste exporteras.
Utveckling av befintlig teknik och intensifierad forskning om återvinning
av lösningsmedel är en förutsättning för att industrin skall kunna förmås
att vid återvinning av avfallet välja den miljömässigt bästa metoden.

I sin rapport Forskning och utveckling inom avfall och återvinning (nr
2491) behandlar naturvårdsverket bl.a. hanteringen av industriavfall. Enligt

1988/89: J0U8

vad utskottet erfarit är frågan även föremål för regeringens uppmärksamhet.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den nya handlingsplan för åtgärder
mot luftföroreningar och försurning som förbereds inom naturvårdsverket
och som bl.a. berör de klorerade lösningsmedlen. Handlingsplanen beräknas
kunna slutredovisas senast den 30 mars 1990.1 avvaktan på resultatet av det
arbete som här har redovisats anser utskottet att motion Jo603 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks.

En strategi för bevarande och hanterande av genetiska resurser efterlyses i
motion Jo720 (c) yrkande 2. Strategin bör beskriva dels allmänna övergripande
mål, dels mål som rör utsatta arter och mål för vissa områden, såsom
jordbruk och fiske och omfatta även mikroorganismer. Programmet bör vara
inriktat på att klarlägga och bevara den existerande genetiska variationen
och inte endast hotade arter, raser och sorter. Även genbanksverksamhet
och forskningsbehov bör omfattas av programmet.

En liknande motion behandlades av utskottet hösten 1986. Utskottet
redogjorde då för de olika åtgärder som hade vidtagits för att bibehålla
mångfalden av växter och djur och upprepade sin tidigare uttryckta
uppfattning om värdet av att denna mångfald bibehålls och främjas.
Utskottet hänvisade till den förstärkning av forskningen på jord- och
skogsbrukets område som nyligen hade beslutats av riksdagen och som bl.a.
innebar att särskild uppmärksamhet borde ägnas växtförädlingen, markresurserna
och mikroorganismernas roll (JoU 1986/87:5). Även i samband med
utskottets behandling av den miljöpolitiska propositionen (prop. 1987/88:85)
underströk utskottet behovet av kraftfulla åtgärder för skyddet av utrotningshotade
växt- och djurarter. Som grundläggande för ett framgångsrikt
artbevarande framhöll utskottet - förutom hänsynstagande vid den fysiska
planeringen och vid olika former av markanvändning - en stark och
målinriktad forskning liksom ett särskilt handlingsprogram för vård av akut
hotade, sällsynta och sårbara arter. På utskottets hemställan ökade riksdagen
det av regeringen föreslagna anslaget för vård av hotade arter från 2 milj. kr.
till 3 milj. kr. Utskottet anslöt sig till propositionens förslag att naturvårdsverket
bör ansvara för utarbetandet av ett särskilt handlingsprogram på
området och framhöll därvid programmets betydelse. I sammanhanget
betonade utskottet även vikten av det arbete som på uppdrag av naturvårdsverket
och i samarbete med flora- och faunavårdskommittéerna bedrivs med
att vid SLU bygga upp artdatabanker för flora- och faunavård. Artdatabankerna
beräknas vara i full drift år 1989 (JoU 1987/88:23 s. 71 f.). Utskottet vill
ånyo framhålla betydelsen av det arbete som i olika sammanhang pågår på
området och understryka vikten av att detta arbete resulterar i verkningsfulla
åtgärder. Med det anförda anser utskottet syftet med motion Jo720 yrkande 2
i allt väsentligt tillgodosett. Motionen bör således lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

1988/89:JoU8

Hemställan

1988/89JoU8

Utskottet hemställer

1. beträffande alternativ odling

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo260 yrkande 1 och
1987/88:Jo274 yrkande 1,

2. beträffande forskning om och utveckling av herbicidresistenta
grödor

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo602,

3. beträffande resistensforskning på trädgårdsområdet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo606,

4. beträffande återvinning av lösningsmedel
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo603,

5. beträffande en strategi för bevarande av genetiska resurser
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo720 yrkande 2.

Stockholm den 24 november 1988
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Sven Eric Lorentzon
(m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Jan
Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m),
Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge
Carlsson (s), Ove Karlsson (s), Anders Castberger (fp) och Thor Mattisson
(m).

Reservationer

1. Forskning om och utveckling av herbicidresistenta grödor
(mom. 2)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och
Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”1 samband”
och på s. 3 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit arbetar inte något svenskt företag med
utveckling av herbicidresistenta grödor. Emellertid pågår inom de flesta
internationella agrokemiska företag - med i vissa fall svenska företag som
delägare - forskning för att med hjälp av genmanipulation anpassa olika
växter och grödor till de bekämpningsmedel företagen själva producerar.
Denna utveckling måste enligt utskottets mening motverkas. Utskottet delar
därför den bedömning som görs i motion Jo602 om angelägenheten av att
debatten om genmanipulation stimuleras och medvetenheten härom ökas i
vårt land. I enlighet med vad som framförs i motionen bör riksdagen uttala sig

mot forskning om och utveckling av herbicidresistenta grödor. Sverige bör
aktualisera frågan i internationella sammanhang, bl.a. vid ESK-konferensen
i Wien. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo602
yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande forskning om och utveckling av herbicidresistenta
grödor

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo602 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Återvinning av lösningsmedel (mom.4)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 sin” och på
s. 4 slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

I motion Jo603 konstateras att lösningsmedlen är orsak till betydande
miljöproblem såväl i luften, i havet som på avfallsområdet. Eftersom Sverige
saknar tillräckliga behandlingsresurser för klorerade lösningsmedel, måste
sådant avfall exporteras. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
intensiv kunskapsspridning och intensifierad forskning om återvinning utgör
förutsättningar för att industrin skall kunna förmås att välja den miljömässigt
bästa metoden. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo603
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande återvinning av lösningsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo603 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En strategi för bevarande av genetiska resurser (mom. 5)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och
Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”En liknande”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

En liknande (= utskottet) verkningsfulla åtgärder. Enligt

utskottets mening saknas emellertid en övergripande målsättning för verksamheten.
Som motionärerna i motion Jo720 anför utgör de genetiska
resurserna en viktig grund för mänsklighetens överlevnad. De är nödvändiga
för växtförädling, resistensutveckling och avancerad läkemedelstillverkning.
Dessa resurser, som vid en insiktsfull skötsel är ständigt förnybara, förstörs
nu i en snabbare takt än någon annan naturresurs. Utskottet ansluter sig till
motionens förslag om utarbetande av en strategi för bevarande och
hanterande av genetiska resurser. Strategin bör beskriva dels allmänna
övergripande mål, dels mål som rör utsatta arter och vissa områden, såsom
jordbruk och fiske. Programmet bör vara inriktat på att klarlägga och bevara
den existerande genetiska variationen och inte endast hotade arter, raser och
sorter. Programmet bör även omfatta mikroorganismer, genbanksverksam -

1988/89: JoU8

het och forskningsbehov. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motion Jo720 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande en strategi för bevarande av genetiska resurser
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo720 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Alternativ odling (mom. 1)

Åsa Domeij (mp) anför:

Motionerna Jo260 och Jo274 innehåller i och för sig intressanta förslag
beträffande alternativ odling. Jag anser emellertid att riksdagen saknar
anledning att uttala sig i fråga om lokalisering av verksamheterna. Dessutom
framförs inte tillräckligt starka skäl för att lokalisera projekten till i
motionerna föreslagna regioner.

2. Resistensforskning på trädgårdsområdet (mom. 3)

Åsa Domeij (mp) anför:

Jag instämmer i motionärernas uppfattning om resistensforskningens
betydelse för en minskad användning av bekämpningsmedel. Resurserna får
emellertid inte alltför ensidigt styras till arbetet med resistensförädling. En
framgångsrik satsning på miljövänliga odlingssystem förutsätter enligt min
mening en helhetssyn på forskningen inom området där även annan
forskning, t.ex. om olika odlingssystem, ingår.

1988/89:JoU8

gotab Stockholm 1988 16215