Forskning om den offentliga sektorn
Betänkande 1991/92:FiU4
Finansutskottets betänkande
1991/92:FIU04
Forskning om den offentliga sektorn (prop. 1991/92:16)
Innehåll
1991/92 FiU4
Sammanfattning
I propositionen föreslås att medel till forskning om offentlig sektor ställs till förfogande dels för två forskningscentra i Stockholm resp. Göteborg vilka skall organisera tematiskt koncentrerad och mångvetenskaplig grundforskning, dels till ett disciplinforskningsprogram finansierat genom att Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) får medel att fördela inom detta program. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna organisationsformerna och ej heller mot fördelningen av de medel (7,5 milj.kr.) som anvisades i 1991 års budgetproposition.
I propositionen och i två motioner som väckts med anledning av propositionen förs en diskussion om vilka områden som bör prioriteras inom detta forskningsprogram.
Utskottet är av den uppfattningen att riksdagen inte bör ge detaljerade riktlinjer för vilka projekt eller områden som skall prioriteras inom grundforskningen. Ställningstaganden i sådana frågor bör åvila resp. forskningsinstitutioner och forskningsråd.
Propositionen
I proposition 1991/92:16 har regeringen--efterföredragning av statsrådet Bengt K. Å. Johansson --föreslagit att riksdagen
1. godkänner att de medel som för budgetåren 1990/91 och 1991/92 har anvisats för forskning om offentlig sektor under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Utredningar m.m. fördelas i enlighet med den fördelningsplan som regeringen föreslår (avsnitten 3 och 4),
2. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för forskning om offentlig sektor avseende budgetåret 1992/93 som har angetts (avsnitten 3 och 4).
Motionerna
1991/92:Fi1 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av forskning om den offentliga sektorn i Sverige.
1991/92:Fi2 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring gränszonen mellan offentlig, privat, informell och frivillig verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring karaktären av offentlig kontroll eller påverkan av verksamhet som bedrivs inom privat sektor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utländskt orienterad forskning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetens möjlighet att ompröva centrumorganisationen.
Utskottet
I forskningspropositionen (prop. 1989/90:90) föreslogs att särskilda medel skulle anslås till forskning om offentlig sektor. I propositionen framhölls att om den offentliga sektorns samlade FoU-verksamhet skulle bli effektiv behövdes inte bara ett ökat utvecklingsarbete. Även grundforskningen borde, enligt föredraganden, ges en större omfattning. Regeringen ville därför under budgetåret 1990/91 låta utföra ett programarbete avseende forskning om den offentliga sektorn.
Utskottet ställde sig bakom det i forskningspropositionen framförda förslaget om att upprätta ett program för forskning om den offentliga sektorn (1989/90:FiU28).
Vid behandlingen av 1991 års budgetproposition tillstyrkte utskottet att 7,5 milj.kr. av de anvisade medlen till anslaget Utredningar m.m. avsattes för det nämnda forskningsprogrammet (1990/91:FiU14).
I den nu föreliggande propositionen föreslås att medel till forskning om offentlig sektor ställs till förfogande dels för två forskningscentra i Stockholm resp. Göteborg vilka skall organisera tematiskt koncentrerad och mångvetenskaplig grundforskning, dels till disciplinforskningsprogram finansierat genom att Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) får medel att fördela inom dessa program.
Propositionens fördelningsförslag framgår av följande sammanställning.
Medelsfördelning till forskning om offentlig sektor (tkr) Inkl. mervärdeskatt
________________________________________________________________________ Ändamål Belopp 1991/92 Belopp 1992/93 ________________________________________________________________________
Forskningscentra 1 500 000 4 000 000 Stockholm (+ 2 500 000)
Forskningscentra 1 500 000 4 000 000 Göteborg (+ 2 500 000)
HSFR 4 500 000 9 500 000 (+ 5 000 000) ____________________________________
Summa 7 500 000 17 500 000 (+ 10 000 000) ________________________________________________________________________
I detta betänkande har utskottet vad gäller medlen till forskning om offentlig sektor att ta ställning dels till organisationsformerna för forskningsprogrammet, dels till hur redan anvisade medel (7,5 milj.kr.) i 1991 års budgetproposition skall fördelas. Vad gäller resurserna till de i den nu aktuella propositionen angivna centra och HSFR för budgetåret 1992/93 är avsikten att dessa skall anvisas under de under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. samt Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen återkommer i budgetpropositionen till anslaget avseende budgetåret 1992/93. I utskottets betänkande 1989/90:FiU28 ställde sig utskottet positivt till det föreslagna programmet för forskning om den offentliga sektorn.
Utskottet har ingen erinran mot organisationsformerna för forskningscentra och principerna att fördela forskningsmedlen som föreslås i propositionen.
I propositionen anförs att satsningen på de båda centrumbildningarna bör vara långsiktig. I motion Fi2 av Daniel Tarschys (fp) yrkande 4 föreslås att det också borde stå universiteten fritt att, i det fall centrumorganisationen inte är ändamålsenlig, ompröva hur forskningsarbetet skall organiseras. Lämpligen borde en sådan prövning kunna ske efter en period av sex år.
I den utredning som bildar utgångspunkt för förslaget i propositionen (Ny kunskap och förnyelse. SOU 1991:36) föreslås att de föreslagna centra skall få en varaktighet av tolv år. Utskottet delar motionärens uppfattning att universiteten själva måste ha möjlighet att ompröva centrumorganisationen. I propositionen framhålls också att det är universiteten själva som bestämmer hur man vill organisera sin verksamhet. Utvärderingen av centras verksamhet faller främst inom universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) ansvarsområde medan utvärderingen vid HSFR berör den del av forskningsprogrammet som finansierats av rådet. Utskottet förutsätter att detta innebär att det står universiteten fritt, i det fall centrumorganisationen inte är ändamålsenlig, att ompröva hur forskningsarbetet skall organiseras. Med det anförda avstyrks motion Fi2 yrkande 4.
I propositionens hemställan begär regeringen att riksdagen skall godkänna riktlinjer för resursförstärkningar för forskning om offentlig sektor.
De riktlinjer som anges i propositionen är av varierande detaljeringsgrad.
Vad gäller forskningsprogrammen för de föreslagna centra i Göteborg och Stockholm ser föredraganden de förslag som utarbetats vid resp. universitet som en utgångspunkt för ett principprogram.
När det gäller de s.k. disciplinforskningsprogrammen-- dvs. de medel som skall tillföras HSFR för fördelning på olika projekt-- anges i propositionen riktlinjer för hur viss del av dessa medel skall utnyttjas. Dessa riktlinjer kan sammanfattas på följande sätt.
Ett disciplinforskningsprogram skall avse statskunskap.
Ett gästforskarprogram skall inrättas vid kollegiet för samhällsforskning.
I den tidigare nämnda utredningen Ny kunskap och förnyelse föreslås att medel bör avsättas för att fullfölja den medborgarundersökning som görs i anslutning till 1991 års val. Enligt föredraganden bör HSFR pröva angelägenheten av detta projekt och eventuellt avsätta erforderliga resurser från de medel som tilldelats HSFR inom ramen för disciplinprogrammet.
I motionerna Fi1 av Rune Rydén (m) samt Fi2 av Daniel Tarschys (fp) yrkandena 1, 2 och 3 diskuteras inriktningen av forskningsprogrammen. I motionerna understryks vikten av att forskningen uppmärksammar gränszonen mellan offentlig, privat, informell och frivillig verksamhet samt karaktären av offentlig kontroll eller påverkan av verksamhet som bedrivs inom privat sektor. Det är också viktigt att studera de sociala konsekvenserna av ett system där produktionen skiljs från finansieringen.
I motion Fi2 betonas särskilt att den svenska samhällsforskningen måste bli mer utländskt orienterad. I dag saknas i Sverige i stor utsträckning forskning som är inriktad på andra länders politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Dessa frågor måste, menar motionären, beaktas när forskningsprogrammen om offentlig sektor nu skall ges ett konkret innehåll.
Såväl i propositionen som i motion Fi2 anges specifika forskningsområden som särskilt bör prioriteras. Utskottet kan i många avseenden dela de synpunkter som framförs i motionerna Fi1 och Fi2. Men utskottet är av den uppfattningen att riksdagen inte bör ge detaljerade riktlinjer för vilka projekt eller områden som skall prioriteras inom grundforskningen. Ställningstaganden i sådana frågor bör åvila resp. forskningsinstitutioner och forskningsråd.
Vad utskottet här anfört om att godkänna riktlinjer för forskning om offentlig sektor med anledning av propositionen och motionerna Fi1 och Fi2 yrkandena 1, 2 och 3 bör av riksdagen ges regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medel till forskning om offentlig sektor
att riksdagen godkänner det i proposition 1991/92:16 mom. 1 framlagda förslaget till fördelningsplan för de medel som anvisats för budgetåren 1990/91 och 1991/92, 2. beträffande universitetens möjlighet att ompröva centrumorganisationen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi2 yrkande 4,
3. beträffande riktlinjer för forskning om offentlig sektor
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:16 mom. 2 och motionerna 1991/92:Fi1 och 1991/92:Fi2 yrkandena 1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 5 november 1991
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m) och Jan Björkman (s).