Forskning och försök rörande alternativ till burhållning inom äggproduktionen
Betänkande 1991/92:JoU11
Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JOU11
Forskning och försök rörande alternativ till burhållning inom äggproduktionen
Innehåll
1991/92 JoU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1991/92:68 om pågående försök rörande alternativ till burhållning av värphöns jämte en motion. Utskottet föreslår att riksdagen lämnar utan erinran vad regeringen anfört i skrivelsen och avstyrker motionen.
Skrivelsen
I skrivelsen har regeringen (jordbruksdepartementet) berett riksdagen tillfälle att ta del av en redogörelse för pågående försök rörande alternativ till burhållning av värphöns inom äggproduktionen.
Inledning
I sitt betänkande 1990/91:JoU18 förordade jordbruksutskottet -- utöver den tidigare beslutade kontrollstationen år1993 -- en lägesavstämning under våren 1991 för pågående försök med alternativa produktionsmetoder inom äggproduktionen och ansåg att regeringen borde lämna en redovisning härav. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr.137).
Redovisning av pågående försökm.m.
Sveriges lantbruksuniversitet
Institutionen för husdjurens utfodring och vård inledde försök med alternativ till burhållning av värphöns budgetåret 1987/88. Försöken är i huvudsak inriktade på att kartlägga olika problem och att utveckla både detaljlösningar och övergripande lösningar på dessa. Tre projekt pågår parallellt på försöksstationen Funbo-Lövsta. Ett projekt bedrivs sedan mars1988 på gården Marielund och är ett fältförsök i avdelningens regi. Institutionen studerar ett modifierat schweiziskt system med 4600 lösgående höns uppdelade på fyra avdelningar. Det s.k. Lövstaprojektet startade i september 1988. I detta projekt sker en utveckling i mindre skala av dels Marielundssystemet, dels av Lövstasystemet med 230--470 djur per grupp. I det s.k. LövstaII-projektet studeras olika smågruppssystem, t.ex. minivoljärer för 15 djur.
I sin summering av hittills framkomna resultat anger institutionen att det har varit möjligt att förbättra systemen i flera avseenden jämfört med för 3,5år sedan. Det gäller t.ex. utformningen av reden och sittpinnar, sänkning av frekvensen golvägg och förbättring av äggkvaliteten. Förutom att alternativen till burhållningen ger hönsen ett kraftigt ökat beteendemönster visar försöken att även skelettstyrkan påverkas positivt. De problem som har förekommit har framför allt gällt förekomst och behandling av endo- och ektoparasiter, risker för att medicinering ger restsubstanser i äggen och därmed förlorad produktion samt uppkomst av fotbölder och bröstbensdeformationer. Höga dödlighetstal på grund av fjäderplockning/hackning/kannibalism har förekommit i vissa fall. Arbetsmiljön för personalen är ett problem både i fråga om luftkvalitet och ergonomi.
Institutionen planerar att på Marielund studera de långsiktiga effekterna av en stor alternativ anläggning. Avsikten är att följa upp nya utformningar av reden, viloplanskonstruktioner, sitt- och anflygningsstänger och djurmaterial. En viktig del av studierna kommer att utgöras av utvidgade arbetsmiljöstudier som avses bedrivas i samarbete med institutionen för lantbrukets byggnadsteknik.
I LövstaI-projektet avser institutionen att genomföra fler studier av olika vita djurmaterial, och institutionen kommer även att studera en ny typ av reden. Försöksresultaten hittills har visat att uppfödningssättet är av avgörande betydelse för totalresultatet under värpperioden.
Tillsammans med institutionen för systematisk zoologi vid Lunds universitet genomför institutionen en pilotstudie av möjligheten till biologisk bekämpning av kvalster.
Vid institutionen för husdjurshygien bedrivs forskning om sambandet mellan djurmiljö och djurhälsa. Syftet är att kunna identifiera sjukdomsutlösande faktorer i miljön och att anvisa förebyggande åtgärder för att åstadkomma en god djurhälsa. Institutionen anger fem problemområden som kräver särskilda insatser parallellt med den grundläggande etologiska forskningen såsom hackning, fjäderätning och kannibalism, kronisk pododermatit, olycksfall där djur fastnar i inredningen samt bröstbensdeformationer.
Följande projekt bedrivs inom ramen för forskning och försök om alternativ till burhållning inom äggproduktionen.
Undersökningar av sambandet mellan miljö och hälsotillstånd i värphönsbesättningar med golvhållning.
Etologiska studier kring djurens naturliga beteende.
Studier av riskfaktorer för utveckling av fotbölder.
Golvhållning av höns i s.k. voletagesystem. I den första försöksomgången har hälsoläget allmänt sett varit tillfredsställande. Vid hälsokontrollerna har dock konstaterats dålig befjädring, långa klor, bröstbensdeformationer och hackskador i kammarna i varierande grad.
Efter ansökan hos statens jordbruksverk startade år1990 ett försök liknande det på Stora Segerstad i en kommersiell värphönsbesättning. Institutionen genomför en utvärdering av anläggningen från djurhälso- och djurskyddssynpunkt.
Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik genomför egna projekt samt deltar i de projekt som bedrivs vid institutionen för husdjurens utfodring och vård och institutionen för husdjurshygien. Ett referensmaterial har tagits fram om gaser och damm i fjäderfästallar. Underlaget är till stor hjälp vid fortsatt forskning när det gäller alternativa system för inhysning av värphöns. Institutionen har utvecklat ett nytt uppfödningssystem för unghöns. Systemet är anpassat till de nya alternativa systemen för äggproduktion med lösgående höns. Ett projekt där arbetsmiljön i alternativa värphönsstallar studeras löper under tre år och skall vara avslutat år1993. Sannolikt krävs nya former av gödselhantering samt vidareutveckling av ventilationstekniken. Institutionen planerar att under det kommande verksamhetsåret, om medel tillförs, utarbeta normer för utvärdering av klimat och luftföroreningar i nya inhysningssystem för värphöns. Om medel tillförs avser institutionen också att utveckla ett ventilationssystem för utsugning av gödselgaser i system för lösgående värphöns.
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens veterinärmedicinska anstalt har medverkat i de försök med alternativa system för värphöns som bedrivs i Sverige och deltagit i erfarenhetsutbyte med bl.a. Norge. I samarbete med institutionen för husdjurens utfodring och vård pågår försök med vaccinering mot koccidios, där målet är att inom en snar framtid få fram ett vaccin.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket och skogs- och jordbrukets forskningsråd har beslutat att ett samlat program skall utarbetas för forskning, utveckling och försök inom området alternativ burhållning av värphöns. Ett förslag till program har därefter utarbetats av en särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen har angett tre problemområden, nämligen biologi, teknik inkl. arbetsmiljö och ekonomi. Gruppen har föreslagit ett program för forskning, försök och utveckling inom områdena koccidios, grundläggande etologiska studier, modellförsök på Lövsta, luftkvalitet samt uppföljning av nya system i praktisk drift. Arbetsgruppen har föreslagit att drygt 2,5milj.kr. avsätts för dessa ändamål budgetåret 1991/92.
Verket har nyligen tillsatt en särskild referensgrupp för fjäderfäfrågor. I gruppen ingår bl.a. representanter för forskningen på området, näringen och djurskyddsorganisationer.
Internationell forskning och samarbete
I Schweiz har man efter en folkomröstning år1978 beslutat införa förbud mot konventionell burhönshållning fr.o.m. år1992. För att inhämta utländska erfarenheter av forskning och försök rörande alternativ till burhållning av värphöns gjorde lantbruksstyrelsen hösten 1990 ett studiebesök i Schweiz. För att fördjupa nordiskt samarbete har initiativ tagits av bl.a. institutionen för husdjurshygien till en gemensam nordisk arbetsgrupp, Nordisk Forskargrupp för Alternativ Hönshållning, som bildades i november 1990. Institutionens forskare har också kontakter med forskare i andra länder, och ett fördjupat samarbete efterfrågas bl.a. från Schweiz och Tyskland.
Motionen
1991/92:Jo21 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av analys och förslag till kompletterande åtgärder så att beslutet att avveckla burhönshållningen kan genomföras planenligt.
Utskottet
Riksdagens beslut våren1988 om den nya djurskyddslagen innebar bl.a. att burhönssystemet skulle avvecklas, främst på den grunden att det inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser djurens grundläggande behov. I sammanhanget uttalade jordbruksutskottet att forskning och försök beträffande olika system tills vidare borde bedrivas parallellt. Utskottet föreslog vidare att en utvärdering av detta arbete skulle göras i form av en s.k. kontrollstation efter en femårsperiod, dvs. år1993. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prop.1987/88:93, JoU22, rskr.327). I februari 1991 konstaterade utskottet att de försök med olika former av golvuppfödning som då pågick inte i alla avsenden hade varit framgångsrika. Det var framför allt problem med djurhälsan och arbetsmiljön som varit svåra att bemästra. Den utveckling som hade redovisats för utskottet föranledde utskottet att utöver den tidigare beslutade kontrollstationen år 1993 förorda en lägesavstämning för pågående försök under våren 1991 i samband med att lantbruksstyrelsen och skogs- och jordbrukets forskningsråd skulle fördela forskningsmedel för budgetåret 1991/92 (1990/91:JoU18, rskr.137).
Av regeringens skrivelse framgår att statens jordbruksverk kommer att avsätta särskilda medel för forskning, försök och utveckling inom området alternativ till burhållning av värphöns. För samma ändamål har lantbruksuniversitetet, som bedriver den huvudsakliga forskningen på området, för budgetåret 1991/92 avsatt 1113000kr. Denna forskning finansieras innevarande budgetår även i enlighet med följande. Arbetsmiljöfonden 613000kr., statens jordbruksverk 310000kr., Stiftelsen Lantbruksforskning 302000kr., ett flertal djurskyddsföreningar 325000kr. samt konstruktörer av stallar och inredningar.
Utskottet kan konstatera att jämfört med situationen för drygt tre år sedan har de försök som pågår medfört att de alternativa uppfödningssystemen för värphöns i flera avseenden förbättrats. Problem kvarstår dock framför allt vad gäller det veterinärmedicinska området, äggens kvalitet samt arbetsmiljön för personalen. Som framhålls i motion Jo21 innehåller regeringens skrivelse visserligen en utförlig redogörelse för pågående forskning och försök på områdena men saknar en bedömning av möjligheterna att komma till rätta med de brister som kvarstår. Av skrivelsen framgår inte heller näringens bidrag till utvecklingen eller huruvida försök förekommer som är inriktade på en småskalig produktion. Utskottet förutsätter emellertid att dessa frågor kommer att tas upp i samband med den till år1993 beslutade kontrollstationen. Likaså förutsätter utskottet att avsatta resurser är tillräckliga för att inom den av riksdagen angivna tidsperioden åstadkomma tillfredsställande alternativa uppfödningssystem i enlighet med djurskyddslagens intentioner om en djurhållning som främjar djurens möjligheter till ett naturligt beteende. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo21 i allt väsentligt tillgodosett. Motionen bör således inte medföra någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran samt avslår motion 1990/91:Jo21.
Stockholm den17 december1991
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson(s), Ivar Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Jan Fransson(s), Bengt Rosén(fp), Inga-Britt Johansson(s), Lennart Brunander(c), Åke Selberg(s), Mona Saint Cyr(m), Inge Carlsson(s), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson(s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s) och Carl-Olov Persson (kds).