Forskning inom Socialdepartementets verksamhetsområde
Betänkande 1996/97:SoU6
Socialutskottets betänkande
1996/97:SOU06
Forskning inom Socialdepartementets verksamhetsområde
Innehåll
1996/97 SoU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlas avsnitt 7 i proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle och 35 motionsyrkanden, väckta dels med anledning av propositionen, dels under den allmänna motionstiden 1996. Utskottet har inhämtat socialförsäkringsutskottets yttrande i ärendet. Propositionen i övrigt behandlas i huvudsak av utbildningsutskottet.
Propositionen
I proposition 1996/97:5 yrkas i denna del att riksdagen antar regeringens förslag till
- lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och
- lag om ändring i lagen (1996:793) om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård.
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:5
1996/97:So1 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om epidemiologisk forskning om hälsorisker, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildning i epidemiologi, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella gästforskare, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av svensk epidemiologisk forskning.
1996/97:So2 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad prioritering av reumatologisk forskning.
1996/97:So3 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rehabilitering.
1996/97:So4 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att uppmärksamma folkhälsan i glesbygd.
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om epidemiologisk forskning.
1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om äldre, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om missbruk och spelberoende, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om familj och barn, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhälsoforskning, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om självmord, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarforskning.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996
1996/97:So201 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning rörande hiv/aids.
1996/97:So207 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och utveckling.
1996/97:So235 av Eva Goës och Tuve Skånberg (mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en grundlig utredning görs av hur hanteringen av aborterade foster sker i samband med forskning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tydliga regler fastslås för forskare i syfte att värna det mänskliga livet från all form av experiment.
1996/97:So249 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad forskning inom reumatologi såväl för läkare som för paramedicinare.
1996/97:So267 av Fanny Rizell (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av forskning om tandvårdsmaterial, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av forskning om tandvårdsmaterial och biverkningar.
1996/97:So276 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att ett hälsoekologiskt synsätt genomsyrar den livsstilsforskning som initieras framöver.
1996/97:So278 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till tvärvetenskaplig forskning.
1996/97:So279 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskning och information om allergier och annan överkänslighet skall vara ett prioriterat område.
1996/97:So285 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning om miljö och hälsa, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning kring titandioxid.
1996/97:So294 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning inom sjukvårdsområdet.
1996/97:So296 av Marianne Andersson och andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning.
1996/97:So601 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av forskning om spelberoende.
1996/97:So603 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella erfarenheter och forskning på det alkoholpolitiska området.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av lagen om försöksverksamhet med kommunal primärvård i enlighet med vad som anförts i motionen, 36. att riksdagen avslår regeringens förslag om att landstingen skall få ett lagreglerat ansvar för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete i enlighet med vad som anförts i motionen.
Beredningen av ärendet i riksdagen
Utskottet har berett socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna i de delar som har samband med socialförsäkringsutskottets beredningsområde. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga 2.
Den i proposition 1996/97:27 Läkemedelsförmåner och läkemedelsförsörjning m.m. föreslagna ändringen i lagen (1996:793) om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård behandlas i detta betänkande.
Utskottet
Socialdepartementets verksamhetsområde
Inom Socialdepartementets verksamhetsområde bedrivs och initieras forskning och utvecklingsarbete rörande insatser för individer och familjer, äldre och personer med funktionshinder, de ekonomiska välfärdssystemen, folkhälsa, hälso- och sjukvård samt rättsmedicin. FoU-arbetet initieras och bedrivs i decentraliserade former, varvid Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) utgör ett nav för stora delar av verksamheten. SFR har ett brett mandat och ger stöd till grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap. Inom utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, återfinns ett flertal myndigheter under Socialdepartementet som ger stöd till och/eller utför FoU-arbete. Totalt satsas inom utgiftsområdet omkring 200 miljoner kronor av anslagsmedel på forskning och utveckling, varav hälften genom SFR. I propositionen (s. 160) anförs att SFR bör utveckla sitt samarbete med och stöd till övriga myndigheter under Socialdepartementet. Folkhälsoinstitutet bedriver, initierar och ger stöd till forskning och utveckling inom folkhälsoområdet, bl.a. genom att träffa samarbetsavtal med forskningsmiljöer och centrum för utveckling av målinriktat folkhälsoarbete. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik bedriver en forskningsbaserad utvärdering av etablerade och nya medicinska metoder ur medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv samt verkar för ett rationellt utnyttjande av givna resurser inom hälso- och sjukvården. Smittskyddsinstitutet bedriver i nära samarbete med Karolinska institutet forsknings- och utvecklingsarbete för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Statens institut för psykosocial miljömedicin bedriver forskning kring risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner. Socialstyrelsen bedriver i viss omfattning forskningsanknutet utvecklingsarbete inom ramen för Centrum för utvärdering av metoder i socialt arbete. Dessutom har inom Socialstyrelsen byggts upp en social databas samt ett Epidemiologiskt centrum som bedriver forskningsanknutet utvärderingsarbete och ansvarar för de stora epidemiologiska registren inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Spri, hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, ger staten och sjukvårdshuvudmännen underlag för beslut som syftar till att främja svensk hälso- och sjukvård. Spris utvecklingsarbete har tyngdpunkten inom hälsoekonomi, kvalitetsutveckling, informationsteknik och informationsförsörjning. Handikappinstitutet har till ändamål att främja, samordna och medverka i FoU- arbete avseende hjälpmedel till funktionshindrade personer. Statens institutionsstyrelse stöder forskning bl.a. kring institutionsvård av missbrukare och ungdomar. Inom utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, återfinns Riksförsäkringsverket, som har ansvar för att utvärdera trygghetssystemens effekter för individ och samhälle. Arbetet sker med viss forskarmedverkan. Statens stöd till medicinsk forskning utgörs främst av anslagen till universiteten och till Medicinska forskningsrådet (MFR) samt av medel som betalas ut till sjukvårdshuvudmännen med anledning av avtal om samarbete om läkarutbildning, forskning m.m. (utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning). Till detta kommer FoU-verksamhet inom landsting och företag främst inom läkemedelsbranschen. Forskningsstöd på det medicinska området lämnas även av bl.a. Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Cancerfonden, Hjärt- och Lungfonden samt Apoteksbolagets fond för forskning och studier i hälsoekonomi och socialfarmakologi.
Forskning rörande de sociala trygghetssystemen
Motionen
I motion 1996/97:So3 av Maud Björnemalm m.fl. (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rehabilitering. Intresset och efterfrågan på forskningsresultat inom socialförsäkringsområdet och närliggande områden har enligt motionärerna ökat påtagligt under de senaste åren. I tider med krympande resurser behövs analys och faktaunderlag som visar att insatser och åtgärder får den optimala effekt som avsågs, både i ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Sjuk- och arbetsskadekommittén anser i sitt betänkande En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113) bl.a. att det behövs forsknings- och utvecklingsinsatser som grund för en teoribildning i fråga om arbetsskadebedömning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Övergången mellan medicinska behandlingsinsatser och rehabiliterande åtgärder rymmer många komplexa frågor, liksom återgången till arbetsmarknaden efter rehabilitering. Motionärerna delar kommitténs uppfattning men vill gärna se forskningen i ett vidare perspektiv. Utredningar visar att många människor i behov av rehabilitering genom samverkan, helhetssyn och öppen attityd har fått det stöd och den hjälp som de behövt, trots att de befunnit sig i gränslandet mellan olika myndigheters ansvarsområden. Det är, anförs det, angeläget att snarast initiera forskning inom rehabiliteringsområdet.
Propositionen
Regeringen anför i propositionen (s. 161 f.) att det under de senaste åren har skett stora satsningar på aktiv rehabilitering och att försäkringskassorna därmed har fått nya uppgifter. Satsningarna har gjorts samtidigt som arbetslösheten har ökat mycket kraftigt. Forskning om rehabiliteringens villkor och effekter är enligt regeringen mycket angelägen som underlag för ställnings-taganden till eventuella förändringar i systemen. Regeringen konstaterar att de medel som SFR och Riksförsäkringsverket (RFV) i dag avsätter för forskning inom allmän socialpolitik och socialförsäkring är mycket små (ca 0,01 %) i relation till socialförsäkringarnas totala omslutning. I Sjuk- och arbetsskadekommitténs betänkande liksom i SFR:s forskningsöversikt konstateras att det finns behov av utökad forskning på socialförsäkringsområdet. SFR och RFV bör enligt regeringen därför få i uppdrag att fördjupa analysen kring vilka forskningsbehov som är särskilt angelägna att prioritera ur samhällets och socialförsäkringsadministrationens perspektiv. RFV bör också få i uppdrag att undersöka möjligheterna att inom sitt verksamhetsområde finna utrymme för en flerårig satsning för att initiera forskning av relevans för socialförsäkringsområdet vid universitet, högskolor och centrumbildningar. En sådan satsning skulle utgöra ett värdefullt komplement till SFR:s forskningsstöd på området, anförs det.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande att det vid flera tillfällen har påtalat behovet av ökad forskning på områden som rör socialförsäkringssy- stemen, inte minst mot bakgrund av systemens stora sociala och ekonomiska betydelse för såväl samhälle som individ. Den 28 maj 1996 höll socialförsäkringsutskottet en utfrågning med SFR, Rådet för arbetslivsforskning, Riksbankens Jubileumsfond samt Centrum för socialförsäkringsforskning vid Mitthögskolan. Syftet med utfrågningen var att få information om pågående socialförsäkringsforskning, särskilt vad avser forskning med inriktning på rehabiliteringsfrågor. Socialförsäkringsutskottet konstaterar att det av propositionen framgår dels att SFR nu lägger ökad vikt vid forskning på detta område, dels att regeringen avser att vidta åtgärder för att förbättra kunskaperna inom socialförsäkringsområdet. Utskottet ser positivt på denna utveckling samt förutsätter att de frågor som tas upp i motionen också kommer att uppmärksammas. Socialförsäkringsutskottet finner att något uttalande med anledning av motionen således inte är påkallat och avstyrker bifall till motionen.
Socialutskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas och socialförsäkringsutskottets inställning i fråga om behovet av ökad forskning på områden som rör socialförsäkringssystemen. Av propositionen framgår dock att regeringen redan uppmärksammats på behovet av utökad forskning på området. Satsningen bör emellertid föregås bl.a. av en analys av vilka forskningsbehov som bör prioriteras. Regeringen uttalar särskilt att forskning om rehabiliteringens villkor och effekter är mycket angelägen. Utskottet förutsätter, liksom socialförsäkringsutskottet, att de frågor som tas upp i motionen kommer att uppmärksammas i detta sammanhang. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion So3 (s) behövs därför inte. Motionen avstyrks.
Forskning om missbruk och spelberoende
Motionerna
I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om missbruk och spelberoende (yrkande 5). Motionärerna anser att forskning om missbruk bör prioriteras och ser med tillfredsställelse på regeringens förslag att SFR skall få ett samordningsansvar för alkoholforskningen. Forskningen bör, menar man, belysa situationen för hela missbrukarfamiljen, i synnerhet för barnen.
I motion 1996/97:So603 av Gullan Lindblad m.fl. (m) från den allmänna motionstiden begärs ett tillkännagivande till regeringen av vad i motionen anförts om internationella erfarenheter och forskning på det alkoholpolitiska området (yrkande 2). Enligt motionärerna diskuteras alltför sällan resultatet av internationell forskning och vunnen efarenhet som på något sätt bryter mot det svenska etablissemangets syn på alkoholpolitiken. Internationell forskning visar t.ex. att en viss mängd alkohol per dag t.o.m. är nyttigt och kraftigt minskar risken för dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar. Detta faktum diskuteras för närvarande runt om i världen, med undantag för Sverige. Motionärerna anser att denna enkelspåriga attityd till forskningen på det alkoholmedicinska området är allvarlig.
I motion 1996/97:So601 av Barbro Westerholm (fp), vilken också väckts under den allmänna motionstiden, hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av forskning om spelberoende. Motionären anför att reklamkostnaderna för de tre stora spelbolagen, ATG, Penninglotteriet och Tipstjänst, 1995 uppgick till omkring 500 miljoner kronor. Statens inkomster från spelverksamhet uppgår till nära fem miljarder kronor. Cirka 70-75 % härav går till spelarna och till sporten. Studier av spelberoende är kostnadskrävande. Enligt motionären vore det därför rimligt att de statliga spelbolagen avsätter en del av sin vinst för att bekosta sådana. En omfördelning av annonsmedlen till förmån för forskning om spelberoende bör genomföras.
Propositionen m.m.
Regeringen anför att missbruksfrågorna är svårhanterliga för samhället och individerna och att kunskapsbehovet därför är mycket stort (s. 164). Forskningen på området har fortfarande betydande metodproblem. Det gäller såväl forskningen om missbrukets utbredning och orsaker som forskningen om politik och metoder för att förebygga missbruk liksom forskningen om vård och behandlingen av missbrukare. Den socialvetenskapliga forskningen på området är inriktad mot såväl bruk som missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel och har en tydlig folkhälsovetenskaplig inriktning. Alkoholforskningsutredningen anser i sin slutrapport, Forskning om alkohol, att alkoholforskningen behöver förstärkas kraftigt och att prioritering därvid bör ske av konsumtions-, preventions- och behandlingsforskning. Enligt regeringens mening är det angeläget att en kraftsamling görs på alkoholforskningsområdet. SFR kommer därför att få ett särskilt samordningsansvar för den socialvetenskapliga alkoholforskningen och skall därvid svara för en sekretariatsfunktion åt en särskild samrådsgrupp. Alkoholforskningsutredningens förslag om att tillskapa ett nationellt centrum för alkoholforskning vid Stockholms universitet bör enligt regeringen beredas vidare av SFR tillsammans med övriga som ingår i samrådsgruppen.
I budgetpropositionen 1996/97:1 uttalar regeringen återigen som sin mening att det är angeläget att en kraftsamling på alkoholforskningens område görs (utgiftsområde 9 avsnitt 6.1.2). Såvitt avser anslaget till SFR anges att eventuellt kvarstående reservation från 1995/96 som inte är intecknad för annat ändamål bör användas för satsning på alkoholforskning (s. 76). Regeringen anför vidare (avsnitt 6.1.1) att utvecklingen inom spelområdet går mycket snabbt. Nya spelformer utvecklas liksom tekniken inom området. Från olika håll uttrycks en oro för att spelberoendet och därtill hörande sociala problem skall öka. Enligt regeringen bör därför resurser avsättas för att i första hand samla kunskap om utvecklingen för att i ett senare skede kunna motverka negativa inslag i verksamheten. Under anslag C 1 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård samt alkohol- och drogförebyggande arbete bör två miljoner avsättas för att påbörja en kunskapsinhämtning om spelberoende, anförs det.
Tidigare behandling m.m.
Missbruk
I samband med behandlingen av den förra forskningspropositionen (prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg) togs tre motioner om missbruksforskning upp. I betänkande 1992/93:SoU25 (s. 19) uppgav sig utskottet vara ense med motionärerna om att missbruksforskningen är ett betydelsefullt område och delade regeringens uppfattning att bl.a. behandlingsforskningen bör lyftas fram. Mot bakgrund bl.a. av SFR:s och Folkhälsoinstitutets arbete när det gäller att stödja forskningsinsatser på missbruksområdet behövdes emellertid enligt utskottet inte något initiativ från riks-dagen, varför motionsyrkandena avstyrktes.
I betänkande 1995/96:SoU3, till vilket hänvisas, behandlade utskottet motionsyrkanden om olika alkoholfrågor, bl.a. om forskning och förebyggande åtgärder. Utskottet avstyrkte dessa yrkanden med hänvisning till att de olika åtgärder mot missbruk som vidtagits eller förbereds i stort sett tillgodosåg motionsyrkandena.
Enligt Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning (s. 100) har, genom de särskilda medel för förstärkta insatser inom alkohol- och narkotikaområdet som regering och riksdag tilldelat institutet, ytterligare stöd kunnat utgå för att utveckla främst epidemiologisk forskning, forskning kring alkohol- och narkotikabrukets bestämningsfaktorer och kring missbruket i olika grupper av befolkningen samt forskning kring effekter av olika preventiva insatser. Ökat stöd kommer vidare att gå till forskning om alkoholkonsumtionens och alkoholskadornas socioekonomiska fördelning.
Såvitt gäller barn till missbrukare har Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 fått i uppdrag att följa och dokumentera hur bl.a. missbruk hos föräldrar påverkar barns utveckling samt initiera utvecklingsarbete på området.
Spelberoende
I betänkande 1992/93:SoU25 angående den förra forskningspropositionen behandlades även två motioner om forskning om spelberoende. Utskottet hänvisade till sitt tidigare gjorda uttalande att problemen om spelberoende är kända och att de torde komma att uppmärksammas av bl.a. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Utskottet konstaterade att kontinuerligt stöd redan ges till forskning om spelberoende och avstyrkte ifrågavarande motioner.
I april 1996 avgav utskottet yttrande till finansutskottet över proposition 1995/96:169 om sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. jämte motioner. Regeringen gjorde i propositionen den bedömningen att medel bör ges till forskning om spelberoende och stöd till organisationer mot spelberoende m.m. och angav att man i budgetpropositionen skulle föreslå att två miljoner kronor anvisas årligen, i tre år fr.o.m. 1997. Stödet har enligt propositionen inte någon direkt koppling till aktörernas intäkter utan skall prövas och anvisas av riksdagen på sedvanligt sätt. Utskottet uttalade i yttrande 1995/96:SoU8y (s. 4 f.) bl.a. att problemen kring spelberoende har uppmärksammats under senare år. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet följer utvecklingen och vidtar vid behov lämpliga åtgärder. I Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning för åren 1997-1999 anförs att spelberoende är ett växande problem och att det är angeläget att öka kunskaperna om dess omfattning och konsekvenser. Institutet har nyligen lämnat stöd till en studie om spelberoendets omfattning. Behandling av spelberoende finns i viss omfattning, bl.a. vid behandlingshemmet Backgården. En länkrörelse för spelberoende personer finns också sedan 1991. Utskottet uppgav som sin mening att det är angeläget att problemen med spelberoende uppmärksammas och att forskningen på området ges ett kontinuerligt stöd samt delade regeringens uppfattning att det för insatser mot spelberoende bör anslås två miljoner kronor årligen fr.o.m. 1997. Ifrågavarande motionsyrkanden ansågs i huvudsak tillgodosedda och borde enligt utskottet avstyrkas. Finansutskottet delade socialutskottets uppfattning om medelsanslag till forskning om spelberoende (1995/96:FiU14). Finansutskottet ansåg det tillfredsställande att det nu sker en ordentlig kartläggning av spelberoendet och uttalade att det framtida stödet till denna forskning bör utformas med ledning av den nu pågående kartläggningen. Finansutskottet hade heller ingen erinran mot socialutskottets ställningstagande till i yttrandet behandlade motioner och avstyrkte således dessa. Riksdagen biföll finansutskottets hemställan.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer med regeringen i att behovet av kunskap om missbruksfrågor är mycket stort och vidhåller sin tidigare uppfattning att missbruksforskning måste ha hög prioritet. Omfattande forskning bedrivs redan på området, bl.a. med stöd av SFR och Folkhälsoinstitutet, och ytterligare förstärkningar av insatserna kommer enligt propositionen att ske. Utskottet förutsätter att även missbrukarnas familjer kommer att omfattas av studierna. Något tillkännagivande med anledning av motion Ub8 (kd) yrkande 5 delvis behövs inte. Motionen avstyrks. Utskottet, som ställer sig bakom regeringens bedömning när det gäller alkoholforskningen, avstyrker motion So603 (m) yrkande 2.
Spelberoende är ett växande socialt problem. Utskottet uttalade i våras att det är angeläget att forskningen på området ges ett kontinuerligt stöd och har nu inte ändrat inställning. Regeringen framhåller i budgetpropositionen att två miljoner kronor skall avsättas för att i första hand skaffa mer kunskap om omfattningen av spelberoendet. Utskottet delar regeringens uppfattning att finansieringen av stödet till forskning om spelberoende inte bör ha någon direkt koppling till spelbolagens intäkter. Motion So601 (fp) avstyrks därmed. Motion Ub8 (kd) yrkande 5 delvis får anses tillgodosedd och avstyrks också.
Forskning om barn och familj
Motionen
I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om familj och barn (yrkande 6). Enligt motionärerna tycks den socialdemokratiska regeringen inte se familjen som ett värde i sig, utan enbart som en utbytbar och föränderlig ram för barnens uppväxt och integrering i samhället. Motionärerna hänvisar därvid till följande mening i propositionen under rubriken Forskning om barn och familj: Den snabba samhällsutvecklingen skapar successivt nya ramar för familjelivet och för barnens uppväxt och integrering i samhället. Familjen är enligt motionärernas mening samhällets viktigaste byggsten. Det bör vara en prioriterad uppgift för forskningen att belysa familjens situation och faktorer som bidrar till att hålla samman eller splittra familjen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt konfliktlösning och utvärdering av familjerådgivning i syfte att kunna integrera forskningsrönen i skolans samlevnadskunskap och i föräldrautbildning.
Propositionen
Regeringen anför (s. 164 f.) att man uppmärksammats på behovet av forskning om barn genom bl.a. riksdagens skrivelse 1993/94:251 om sexuella övergrepp mot barn, genom Socialstyrelsens slutrapport från Barn i fokus-projektet om tillämpad forskning inom området utsatta barn, genom Barnombudsmannens årliga rapport 1996, i vilken en tvärsektoriell och longitudinell forskning om förebyggande insatsers effekter och effektivitet efterfrågas, samt genom Socialvetenskapliga forskningsrådets forskningsöversikt om barn- och familjeforskning på 1990-talet. Regeringen anger som sin mening att det är viktigt med en kontinuerlig och bred forskning om barns villkor och att det är särskilt angeläget att öka kunskapen om utsatta barns villkor. Den snabba samhällsutvecklingen skapar successivt nya ramar för familje-livet och för barnens uppväxt och integrering i samhället, anförs det.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade i betänkande 1992/93:SoU25 avseende den förra forskningspropositionen två motioner gällande forskning om familjer och barn. Utskottet uttalade (s. 17) att familjernas - och dämed också barnens - levnadsförhållanden bör inta en framskjuten position inom bl.a. den samhällsvetenskapliga forskningen. Önskemålen i motionerna konstaterades sammanfalla med de riktlinjer som angivits i propositionen och motionerna avstyrktes därför.
Utskottets bedömning
Svensk forskning om barn och familj har stor bredd och är spridd över ett stort antal forskningsdiscipliner och institutioner. Variationerna i probleminriktning är därmed ganska omfattande. Utskottet delar regeringens inställning att det är viktigt med en kontinuerlig och bred forskning om barns villkor och att det är särskilt angeläget att öka kunskapen om utsatta barns förhållanden. Regeringen har redan i flera olika sammanhang uppmärksammats på behovet av forskning på detta område. Motion Ub8 (kd) yrkande 6 avstyrks därför.
Forskning om äldre
Motionen
I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om äldre (yrkande 3). Motionärerna understryker regeringens uttalande i propositionen om att detta slags forskning skall ha fortsatt hög prioritet. Det framhålls också att det är särskilt angeläget att finna en vetenskaplig grund för utvärderingar av kvalitets- och effektivitetsmätningar och av förändringar för äldre och deras ekonomi i ljuset av de omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår.
Propositionen
Regeringen anför att äldreforskningsområdet även fortsättningsvis måste ha hög prioritet (s. 165). En medveten och långsiktig kunskapsuppbyggnad är nödvändig för att skapa handlingsberedskap inför ökade krav från den växande gruppen äldre. Behovet av tillämpad forskning är stort inom vård och omsorg, anförs det. Regeringen framhåller särskilt behovet av forskning kring effekter av insatta resurser, om samband mellan vårdbehov och vård-utbud, om samverkan mellan vårdnivåer och funktioner i enskilda patientfall, den informella sektorns och anhörigas betydelse, konsekvenser av nedskärningar och förändrad vård- och behovsstruktur samt om äldreomsorgens kvalitet och innehåll. Ökad kunskap om hur äldre skall kunna behålla sin hälsa och förhindra för tidigt åldrande och åldersrelaterade sjukdomar samt om effekter av förebyggande och tidiga insatser har enligt regeringen stor samhällsrelevans och därför hög prioritet. Äldre med invandrarbakgrund är därvid en viktig grupp, anförs det. SFR har enligt propositionen en viktig uppgift att följa utvecklingen av forskningen på äldreområdet och tillse att en god balans skapas mellan behoven av grundforskning och de nämnda behoven av mer tillämpad forskning inom vård och omsorg.
Tidigare behandling m.m.
Vid behandlingen av den förra forskningspropositionen uttalade utskottet i betänkande 1992/93:SoU25 att forskning om äldre är angelägen och delade regeringens inställning bl.a. om att detta slags forskning bör ha fortsatt hög prioritet. Utskottet ansåg att syftet med den då ifrågavarande motionen var tillgodosett och avstyrkte motionsyrkandet.
I uppdraget till Hälso- och sjukvårdsutredningen, HSU 2000 ingår bl.a. att analysera och bedöma de krav på resurser som framför allt den demografiska utvecklingen i kombination med medicinteknisk utveckling kan komma att ställa på hälso- och sjukvården under perioden fram till år 2010. Enligt direktiven bör tyngdpunkten ligga på en bedömning av resurskraven för de äldre. I kommitténs delbetänkande Behov och resurser i vården - en analys (SOU 1996:163) redovisas vilka krav på resurser som den demografiska utvecklingen beräknas generera inom landstingens hälso- och sjukvård respektive den kommunala äldreomsorgen om man enbart tar hänsyn till förändringar i folkmängdens storlek, ålderssammansättning och dödlighet. Landstingens kostnader för hälso- och sjukvård beräknas därvid öka med 5,5 % under perioden 1994-2010. Gruppen äldre över 65 år tar i dag i anspråk knappt 38 % av dessa kostnader. Kommunernas kostnader för äldre- och handikappomsorg beräknas öka med drygt 19 % mellan åren 1994 och 2010. Det finns dock, konstaterar kommittén, en rad andra faktorer som kan komma att ha stor betydelse för de framtida resursanspråken, bl.a. utvecklingen av de äldres hälsa och funktionsförmåga i stort, den medicinska utvecklingen, vilken medför att allt fler människor lever längre med sina kroniska sjukdomar, ökade sociala klyftor, benägenheten att söka hjälp, omfattningen av anhörigvård samt det framtida äldreboendet.
Utskottets bedömning
Utskottet delar helt inställningen i propositionen, bl.a. att en medveten och långsiktig kunskapsuppbyggnad är nödvändig för att skapa handlingsberedskap inför de ökade krav på exempelvis vård och omsorg som uppstår till följd av den allt större andelen äldre i befolkningen. Äldreforskningen måste även fortsättningsvis ges hög prioritet. Motionsyrkandet sammanfaller i huvudsak med vad som anförts i propositionen och får därmed anses tillgodosett. Motion Ub8 (kd) yrkande 3 avstyrks därför.
Invandrarforskning
Motionen
I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarforskning (yrkande 13). Motionärerna vill prioritera forskning om på vilket sätt flykting-, migrations- och biståndspolitik samt en samordning av dessa områden kan bidra till att människor inte behöver emigrera för sin utkomst och överlevnad. Andra forskningsområden som enligt motionärerna bör prioriteras är orsakerna till människors beslut att utvandra samt frågor om etniska relationer och hur etniska konflikter kan undvikas och förebyggas.
Propositionen
Forskning inom det migrationspolitiska området redovisas i avsnitt 5.5. Regeringen anför att det inom en överskådlig framtid behövs mer forskning inom framför allt tre områden, nämligen de individuella orsakerna till migration och hur de behandlas i lagstiftningen, migrationen i ett makro-ekonomiskt sammanhang samt återvandring. Ökad kunskap om komplexiteten och de sammansatta orsakerna bakom asyl/migration samt en utvidgad teoribildning bakom asyl/migrationsbeslutet är önskvärda. Resultaten av att lagstiftningen i olika länder skiljer sig åt när det gäller att hantera migranter och asylsökande behöver enligt regeringen utvärderas och belysas vetenskapligt. Mer kunskaper behövs om hur t.ex. bistånd och handelspolitik påverkar orsakerna bakom migration. Vidare anges att hela återvändandeprocessens komplexitet behöver belysas genom ytterligare forskningsinsatser.
Forskning om invandrares integration är enligt regeringens mening ett angeläget område inom det vida området välfärdsforskning (s. 97). Ökad segregation och rasism är problem som kräver en gemensam kraftsamling i hela det svenska samhället. Integrations- och invandrarforskning kan ge kunskap om hur förutsättningar skapas för att invandrargrupper bättre skall kunna integreras i samhället, anförs det. Eftersom förutsättningarna för integration i hög grad är avhängiga av förhållanden i samhället i allmänhet, t.ex. den ekonomiska utvecklingen, bör forskning inom en rad olika områden kunna bidra till ökad kunskap om invandrares integration. Regeringen anger utbildning, arbetsmarknad och arbetsliv, etniska relationer, bostadssegregation och invandrares delaktighet i samhällslivet, särskilt i folkrörelserna, som exempel på sådana områden.
Tidigare behandling m.m.
I samband med behandlingen av den förra forskningspropositionen anslöt sig utskottet i betänkande 1992/93:SoU25 (s. 26) till regeringens och socialförsäkringsutskottets bedömning att forskning på området internationell migration och etniska relationer bör ha en framskjuten plats. Denna forskning, uttalades det, är särskilt viktig i en tid med omfattande internationell migration och en ökande invandring till Sverige. Mot bakgrund av den forskning som pågick inom området fann utskottet att det då aktuella motionsyrkandet om prioriteringar för invandrarforskning var tillgodosett. Yrkandet avstyrktes därför.
Enligt budgetpropositionen 1996/97:1 har regeringen under budgetåret 1995/96 hittills beviljat medel för ett drygt tiotal olika verksamheter av projektkaraktär avseende åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet. Medlen har gått till såväl forskare och frivilligorganisationer som myndigheter. Särskilt omnämns en omfattande ungdomskampanj under år 1995 som utgjorde ett led i en europeisk satsning. Enligt utvärderingar har projektmedlen bidragit inte minst till att initiera lokala processer och att därigenom lägga en god grund för långsiktigt positiva resultat. Enligt regeringen bör det även för budgetåret 1997 ställas medel till regeringens förfogande för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism. Anslaget, anges det, bör till en del också kunna användas för att finansiera utvärderingar av sådana åtgärder och för kunskapsinhämtande i övrigt i syfte att få ett förbättrat underlag för utveckling av integrationspolitiken (utgiftsområde 8 avsnitt 4.1-2).
Enligt uppgift från SFR är forskningsområdet IMER (internationell migration och etniska relationer) ett av rådets större tillämpningsområden. Av SFR:s anslag innevarande budgetår går 16 %, ca 20 miljoner kronor, till forskning inom IMER. Andra forskningsfinansiärer på området är exempelvis Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Rådet för arbetslivsforskning, Riksbankens Jubileumsfond och, i viss utsträckning, även Medicinska forskningsrådet. Dessa finansiärer har enligt SFR under de senaste 18 månaderna bidragit med i vart fall 10 miljoner kronor sammanlagt till forskning på det aktuella området.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Enligt socialförsäkringsutskottets mening sker en omfattande forskning på såväl det migrationspolitiska som det integrationspolitiska området. Forskningen är också väl spridd över landet. Utskottet anser det viktigt med ökade kunskaper om invandrarkvinnornas situation i det svenska samhället och förutsätter att forskning också sker på detta område. Utskottet ser positivt på att också nya frågor uppmärksammas i forskningen, inte minst frågor om återvandring och hela den komplexa återvändandeprocessen. De frågor som tas upp i motionen ingår enligt socialförsäkringsutskottets mening i de forskningsområden som redovisas i propositionen och något tillkännagivande är således inte påkallat.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet delar regeringens uppfattning att det behövs mer forskning inom det migrationspolitiska området samt att forskning om invandrares integration i det svenska samhället bör ges hög prioritet. Socialutskottet delar även socialförsäkringsutskottets positiva inställning till forskning kring invandrarkvinnornas situation och om återvandring. En omfattande forskning sker på såväl det migrationspolitiska som det integrationspolitiska området. Motion Ub8 (kd) yrkande 13 får härmed anses tillgodosedd och avstyrks därför.
Folkhälsoforskning
Motionerna
I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhälsoforskning (yrkande 7). Regeringen, anförs det, betonar endast forskning angående ojämlikhet i hälsa. Motionärerna menar att även folkhälsoforskning om t.ex. hälsoekonomi, miljömedicin samt kost-, livsstils- och beroendefrågor bör prioriteras. Av Folkhälsoinstitutets åtta program bör för närvarande programmet om sex och samlevnad med dess abortförebyggande verksamhet prioriteras. Abortsiffrorna är oroande höga och ökar bland tonåringar. En undersökning om varför svenska kvinnor begär abort och om vilket stöd de hade behövt av samhället för att se det möjligt att föda sitt barn anser motionärerna bör vara ett högt prioriterat forskningsprojekt för Folkhälsoinstitutet. I samma motion begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om forskning om självmord (yrkande 8). Motionärerna anser att forskning om självmord bör prioriteras eftersom det är en alltför vanlig dödsorsak som nu går allt längre ned i åldrarna. Det bör enligt motionärernas mening vara angeläget att forskningsrönen kommer till en bred allmänhets kännedom och att de signaler som den som bär på självmordstankar sänder till sin omgivning särskilt lyfts fram.
I motion 1996/97:So4 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av behovet av att uppmärksamma folkhälsan i glesbygd. Motionärerna vill att folkhälsan i glesbygd studeras mer ingående. Det finns väldigt få exempel på vetenskaplig forskning inom de områden som direkt påverkar folkhälsan hos befolkningen och där i första hand kommunen har ett ansvar, såsom utvecklingen inom barnomsorg, skola, arbetsmarknad och socialtjänst. Motionärerna påpekar att kommunerna i dag saknar forskningstradition och gör gällande att det är oerhört viktigt att veta om och på vilket sätt samhällets insatser påverkar folkhälsan. I många glesbygdskommuner påverkas folkhälsan av helt andra faktorer än vad den gör i storstadskommuner eller kommuner som angränsar till större städer. Gällivare kommun, med bl.a. en omfattande utflyttning och omflyttning, en hög arbetslöshet, en låg andel högutbildade, ett markant kvinnounderskott och ett stort antal sjuka och förtidspensionärer, har enligt motionärerna unika forskningsmöjligheter som bör tas till vara vid ett framtida arbete kring folkhälsoforskning.
I motion 1996/97:So294 av Gudrun Schyman m.fl. (v) från den allmänna motionstiden begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om behovet av forskning inom sjukvårdsområdet (yrkande 13). Det är motionärernas mening att folkhälsovetenskaplig forskning skall prioriteras. FoU-verksamheten måste utveckla mål och metoder för det förebyggande arbetet att minska de sociala och klassmässiga skillnaderna i ohälsa. Ökade ansträngningar behövs enligt motionärerna för att förklara och förhindra den negativa hälsoutvecklingen bland kvinnor, speciellt kvinnliga arbetare och invandrarkvinnor.
I motion 1996/97:So276 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp), som också väckts under den allmänna motionstiden, begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om vikten av att ett hälsoekologiskt synsätt genomsyrar den livsstilsforskning som initieras framöver (yrkande 1). I motionen anförs att en viktig folkhälsopolitisk uppgift inför år 2000 är att bygga en brygga mellan skolmedicin, miljömedicin och alternativmedicin. Utgångspunkten bör enligt motionärerna bl.a. vara att inom forskning utgå från ett hälsoekologiskt synsätt där man ser människan som en integrerad del av det ekologiska systemet och där speciell uppmärksamhet ägnas åt att fånga upp tidiga varningssignaler i den omgivande miljön av möjlig betydelse för folkhälsan. I ett historiskt och globalt perspektiv framgår tydligt att den ekonomiska utvecklingen, och därmed fördelningspolitiken, är av strategisk betydelse ur ett folkhälsoperspektiv. Det finns i dag, anförs det, stor anledning att i ett hälsoperspektiv diskutera och analysera förändringar av skatte- och transfereringssystem samt effekten av olika lönepolitiska strategier.
I motion 1996/97:So285 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c) från den allmänna motionstiden begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om behovet av forskning om miljö och hälsa (yrkande 1). I motionen framhålls att barn enligt barnkonventionens artikel 24 har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Enligt motionärerna föreligger ett särskilt ansvar för barn och unga när det gäller miljöfaktorer som påverkar hälsan. Det är t.ex. viktigt att kosten inte innehåller för barnet riskabla ämnen. Det är nödvändigt, anförs det, att större resurser kommer forskning kring sambandet mellan miljö och hälsa till del. I samma motion begärs ett tillkännagivande av behovet av forskning om titandioxid (yrkande 3). Livsmedelsverket tillåter, anförs det, titandioxid i kost. Det finns gränser för hur mycket av ämnet som får förekomma vid varje tillfälle, däremot finns ingen översikt över i hur många produkter som titandioxid ingår. Det står utom allt tvivel att för mycket titandioxid leder till hälsorisker. Ämnet finns i nästan alla tandkrämer, i överdrag på tuggummin, m.m. Enligt motionärernas mening bör regeringen stimulera forskning kring användningen av titandioxid och dess påverkan på barn och ungdomar under utveckling.
I motion 1996/97:So279 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp), som väckts under den allmänna motionstiden, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskning och information om allergier och annan överkänslighet skall vara ett prioriterat område (yrkande 1). Motionärerna anför att omkring tre miljoner svenskar i dag har någon form av allergi eller annan överkänslighet och att allergi är vår största folksjukdom. Allergiska sjukdomar innebär stora förluster i livskvalitet både för den som drabbas och för omgivningen. Motionärerna anser det därför vara dags att på alla politiska plan sätta in kraftfulla åtgärder för att motverka orsakerna till allergier och astma.
I motion 1996/97:So1 av Barbro Westerholm (fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om epidemiologisk forskning om hälsorisker (yrkande 1), om forskarutbildning i epidemiologi (yrkande 2), om internationella gästforskare (yrkande 3) samt om utvärdering av svensk epidemiologisk forskning (yrkande 4). I motion 1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om epidemiologisk forskning (yrkande 21). I propositionen föreslås att SFR skall få i uppdrag att utarbeta ett nationellt forskningsprogram för forskning om ojämlikhet i hälsa. Detta är enligt motionärerna ett alltför snävt synsätt när det gäller att utnyttja den epidemiologiska forskningens möjligheter. Forskning om hälsorisker borde ha betonats betydligt tydligare i propositionen. Regeringen tar t.ex. upp problemet elallergi men inte de tandhälsoproblem som en del patienter har och tillskriver sina tandfyllningar. Man tar inte upp behovet av studier av risker med olika behandlingsmetoder och exponering för olika miljöfaktorer. Det finns enligt motionärerna en rad frågeställningar inom läkemedelsområdet som skulle behöva utredas med epidemiologisk metodik, t.ex. om vissa blodtryckssänkande medel ökar risken för cancer eller ej. Det finns få epidemiologer i Sverige. Utbudet av kvalificerad forskarutbildning i epidemiologi behöver därför ökas och fler doktorandtjänster skapas. Epidemiologi är en ung disciplin i Sverige. Internationella gästforskare bör stimuleras att tillbringa tid vid våra forskningsinstitutioner och nationella register för att tillföra oss sina kunskaper och erfarenheter. Motionärerna anför slutligen att regeringen, för att säkra kvaliteten på svensk epidemiologisk forskning, även bör ta initiativ till en internationell utvärdering av den forskning som nu bedrivs och av användbarheten av de nationella registren.
Propositionen
I propositionen (s. 83) anges att behovet av forskningsbaserad kunskap är stort inom hela det socialpolitiska området mot bakgrund av de stora förändringar som sker i samhället. Folkhälsa utgör därvid ett centralt forskningsområde. Regeringen anför vidare (s. 94 f.) att folkhälsoforskningen har visat att det i Sverige, trots en allmänt sett positiv hälsoutveckling, fortfarande finns påtagliga sociala skillnader i hälsa mellan och inom olika befolkningsgrupper. Särskilt utsatta är bl.a. kortutbildade, vissa invandrargrupper och arbetslösa, anförs det. Ojämlikheten i hälsa har ökat under 1980-talet. Kvinnor i arbetaryrken har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen. En grupp där regeringen menar att hälsoutvecklingen bör ges särskild uppmärksamhet är barnen. Det föreligger, anförs det, indikationer på att klasskillnaderna bland barn ökar. Det är enligt regeringens mening viktigt att få en klar bild av hur barns hälsa utvecklats, inom vilka områden det finns en positiv utveckling respektive var problemen finns, vilka orsakerna är till skillnader i hälsotillståndet mellan barn med olika socioekonomisk bakgrund m.m. Farhågor finns att ojämlikheten i hälsa fortsätter att accentueras. Regeringen finner det därför angeläget att fördjupa analyserna om vilka faktorer som bestämmer ohälsans sociala fördelning samt om åtgärder för att överbrygga hälsoklyftor i samhället. Socialvetenskapliga forskningsrådet bör enligt regeringens mening få i uppdrag att i samråd med övriga berörda utarbeta ett nationellt forskningsprogram för forskning om ojämlikhet i hälsa (s. 168). Genom de internationellt sett delvis unika förutsättningar som finns i Sverige i och med tillgången till data över individer i longitudinella register som uppdateras efter hand och möjligheter till sambearbetning av olika register har den svenska folkhälsoforskningen möjligheter att i vissa delar vara världsledande (s. 167). Den svenska epidemiologiska forskningen har granskats av en arbetsgrupp som tillsatts av MFR och SFR och i vilken dven Socialstyrelsen ingått. Gruppen pekar i sin rapport Svensk epidemiologisk forskning på behovet av att avsätta särskilda forskningsmedel för omfattande datainsamling och registerhållning samt föreslår en rad åtgärder som SFR och MFR bör vidta för att stärka den epidemiologiska forskningen. Förslagen innefattar även tankar på att utveckla möjligheterna för utländska gästforskare att kunna arbeta med de epidemiologiska registren. Vidare betonas behovet av att vidareutveckla åtgärdsinriktad epidemiologi och metoder för utvärdering av olika typer av folkhälsoinsatser. I september 1994 överlämnades rapporten Samordning av och efterfrågan på individdata för longitudinell och individbaserad forskning till regeringen. Utredarens bedömning rörande behovet av en resursförstärkning för databaser för longitudinell forskning delas av regeringen (s. 97) som föreslår att 15 miljoner kronor skall anslås till uppbyggnad och vård av databaser för longitudinell forskning. Finansieringen skall enligt propositionen ske dels med medel inom ramen för SFR:s anslag, dels genom att medel anvisas FRN. I budgetpropositionen hänvisas till vad som anförts i forskningspropositionen. Enligt regeringen måste internationella utvärderingar göras inom alla forskningsområden med statlig finansiering (s. 2).
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Folkhälsoforskningen är interdisciplinär. Till området räknas forskning om familjens, arbetslivets, miljöns och hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan. Således innefattas studier inom bl.a. epidemiologi, hälso- och sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets- och miljömedicin, kost- och beroendefrågor samt preventiv medicin och socialmedicin i bred bemärkelse.
Den förra forskningspropositionen behandlade även folkhälsoforskning. Utskottet (1992/93:SoU25 s. 28) instämde i regeringens uttalande att folkhälsoforskningen borde prioriteras under den kommande treårsperioden samt anförde att bl.a. SFR och Folkhälsoinstitutet hade viktiga funktioner att fylla i detta arbete. Vidare delade utskottet regeringens bedömning att det fanns ett behov av att mer systematiskt utvärdera olika preventiva insatser som gjordes på området.
Våren 1995 behandlade utskottet i betänkandet 1994/95:SoU15 (s. 39 f.) ett antal motioner om stöd till forskning på välfärdsområdet. Utskottet delade motionärernas uppfattning att det behövdes mer kunskap och forskning på en rad områden för att man skulle få en helhetsbild av hur de samlade effekterna av de senaste årens höga arbetslöshet och försämrade ekonomi men även andra förändringar i samhället och i vår omvärld påverkade människors levnadsvillkor.
Regeringen beslutade i december 1995 att tillkalla en parlamentarisk kommitté (S 1995:14) med uppgift att utarbeta förslag till nationella mål för hälsoutvecklingen. Målen skall vara vägledande för samhällets insatser för att främja folkhälsan, förebygga ohälsa, minska hälsorisker samt förhindra förtida och undvikbar funktionsnedsättning, sjuklighet och död. Utredningsarbetet kommer att påbörjas inom kort.
Folkhälsoinstitutet anför i sin fördjupade anslagsframställning 1996-1999 (s. 19 f.) att ett antal svenska forskningsinstitutioner har prioriterat forskning kring ohälsans sociala etiologi under de senaste åren. En central uppgift för institutet är att aktivt följa och stödja utvecklingen av denna kunskapsfront för att kunna översätta vetenskapliga resultat till förslag vad avser specifika strategier/insatser för att förbättra hälsans villkor bland utsatta grupper. Ett arbete med denna inriktning har redan inletts. Planeringen är att under perioden 1995-1999 intensifiera och vidareutveckla detta arbete, bl.a. genom att bilda nätverk för forskning kring exempelvis frågan hur förändringar i välfärdssystemet, speciellt inom socialpolitiken, påverkar hälsans villkor för utsatta grupper samt uppväxttidens betydelse för möjligheterna att leva ett hälsosamt liv. Flertalet av landets kommuner, anförs det vidare (s. 20), har i dag någon form av samordnande folkhälsoråd samtidigt som de gör bedömningen att folkhälsofrågorna kommer att öka i betydelse i ett primärkommunalt perspektiv. Landstingen har i många fall aktivt stött denna utveckling genom kunskapsunderlag och finansiering av hälsoplanerartjänster. Folkhälsoinstitutet kommer att ta fram metoder och exempel som konkret belyser hur man i olika typer av kommuner, t.ex.i glesbygd, kan ta fram lokala folkhälsoplaner. Därvid kommer speciellt att beaktas möjligheterna att öka jämlikheten i hälsa. Folkhälsoinstitutet anför vidare (s. 102) att kunskapen kring barns och föräldrars hälsa är bristfällig och att forskning om konsekvenser för barnen saknas nästan helt. Forskning av relevans för barns och ungdomars hälsa initieras genom Folkhälsoinstitutets centrala FoU-funktion, liksom inom ramen för flera av de olika programmens verksamheter. Barn- och ungdoms- programmet kommer härutöver, anförs det, att ta särskilda forskningsinitiativ under perioden 1996-1999. Folkhälsoinstitutets mat- och motionsprogram avser att initiera forskning som kan bidra till fördjupade kunskaper om metoder för hur mat- och motionsvanorna kan förbättras. Hälsokonsekvensanalyser inom barnomsorg, skola och arbetsplatser planeras.
Folkhälsoinstitutet stöder enligt egen uppgift flera stora forskningsinsatser som omfattar glesbygd, bl.a. studier kring Norsjö- och Västerbottenprojektet, vidare ett internationellt hjärt- och kärlprojekt som omfattar Norr- och Västerbotten, en nordisk jämförande studie av ungdomsarbetslöshet i Sverige där glesbygdsaspekten ingår samt en värderingsstudie av folkhälsoarbetet i Ljusnarsberg, en typisk glesbygdskommun i Bergslagen.
Regeringen uppmärksammar i budgetpropositionen 1996/97:1 (utgiftsområde 9 anslag A 9) att Folkhälsoinstitutet i sin fördjupade anslagsframställning föreslår vissa förändringar och tyngdpunktsförskjutningar i verksamheten. Regeringen anser att förslagen faller väl inom ramen för de övergripande målen för institutet och ställer sig bakom de utvecklingslinjer som institutet föreslår.
Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum, har för avsikt att under ett år lägga upp ett register omfattande alla legala aborter i Sverige på basis av personnummer. Enligt projektplanen saknas i stor utsträckning kunskap om orsakerna till varför kvinnor gör abort. Vidare är det känt att aborttalen är höga i socioekonomiskt svaga områden. Databasen skulle enligt planen ge en unik möjlighet att dels göra undersökningar som bättre kan förklara aborterna, dels utforma det abortförebyggande arbetet på ett effektivt sätt. Projektet skall ske i samarbete med Folkhälsoinstitutet och Svensk förening för obstetrik och gynekologi.
Rapporten Barn idag (Ds 1996:57), vilken upprättats inom Socialdepartementet och avlämnades i september 1996, innehåller en utförlig redogörelse för barns livsvillkor i Sverige i dag. Rapporten tar bl.a. upp barns fysiska och psykiska hälsa, sociala klyftor bland barn samt barn i riskzonen.
I betänkandet 1993/94:SoU20 behandlade utskottet en motion med begäran om ett tillkännagivande om en översyn av metallinblandningen i läkemedel (s. 88 f.). Motionären framhöll bl.a. att vitmedlet titandioxid förekommer allt oftare och att många klagar över att de är överkänsliga mot det. Utskottet påpekade att enligt Läkemedelsverket, som kontaktat olika experter på området och även sökt i olika databaser, gav en mycket snabb genomgång inte vid handen att titandioxid i läkemedel skulle utgöra en allergirisk. Motionen avstyrktes.
Enligt Gunnar Nordberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, anses titan allmänt som ganska ofarligt, även om det förekommer misstankar om att vissa personer är överkänsliga mot t.ex. titanskruvar i tänderna.
Under hösten 1995 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden rörande allergi i betänkandet 1995/96:SoU1. Utskottet uttalade att den ökande förekomsten av allergier inger oro. Såväl det preventiva arbetet som behandlingen av de redan allergisjuka bör därför prioriteras samtidigt som forskning och långsiktigt kompetensuppbyggande i övrigt ges en central roll i sammanhanget. Utskottet konstaterade att verksamheter bedrivs i bred skala för att på olika sätt försöka förebygga allergi och lindra dess verkningar. En av Folkhälsoinstitutets mer omfattande verksamhetsgrenar är allergi och genom Allergiåret 1995 har en långsiktig nationell satsning påbörjats i syfte att bekämpa allergierna. Genom Vårdalstiftelsens tillkomst har nya resurser för allergiforskningen skapats. Utskottet förutsatte att även andra forskningsstödjande organ också fortsättningsvis skulle beakta behovet av forskning inom allergiområdet. Motionsyrkandena avstyrktes.
Enligt uppgift från MFR har rådet givit stöd till forskning om allergi och astma med 8,8 miljoner kronor budgetåret 1995/96.
I Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning 1997-1999 (s. 35 f.) uppges att institutet under det senaste året avslutat en särskild utredning om behovet av forskning om allergi. Allergiprogrammet konstaterade att hitintills blygsamma belopp satsats på allergiforskning, i synnerhet sådan som är av betydelse för prevention, i förhållande till t.ex. annan folkhälsoforskning eller forskning för utveckling av läkemedel. Som led i en långsiktig strategi engagerades en forskargrupp för inventering av forskningsfronten och av behovet av forskning samt med uppdraget att föreslå en plan för uppbyggnad av allergiforskning i Sverige. År 1994 avsatte regeringen 250 miljoner kronor i en särskild stiftelse för allergi- och vårdforskning, Vårdalstiftelsen.
I samband med den förra forskningspropositionen behandlade utskottet ett motionsyrkande om prioriteringar för självmordsforskning (1992/93:SoU25 s. 21 f.). Utskottet konstaterade bl.a. att det redan tidigare framhållit vikten av att förebygga självmord och inte ändrat uppfattning härvidlag samt att forskning om självmord redan pågick. Motionsyrkandet avstyrktes.
Enligt professor Danuta Wasserman vid Centrum för suicidforskning och prevention, Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM), uppgår enhetens del av institutets totala anslag om 10 miljoner kronor till cirka 1 miljon kronor. Suicidforskning pågår bl.a. vid universiteten. Forskningsrådsnämnden, som tidigare stött forskningsprogram inom IPM rörande självmord, kommer att dra in detta stöd. MFR har under budgetåret 1994/95 givit drygt 500 000 kr till suicidforskningsprojekt. SFR har under 1995/96 inte givit något stöd till sådan forskning, ej heller Riksbankens Jubileumsfond.
I budgetpropositionen 1996/97:1 (utgiftsområde 9 anslag A 11) anges att det av IPM:s årsredovisning framgår att samtliga enheter uppvisar en hög aktivitetsnivå och ett omfattande samarbete med andra myndigheter, institutioner och organisationer. Regeringen pekar även på att institutet har en stor andel externfinansierad verksamhet. Kunskapsspridningen är enligt regeringens mening helt central i institutets verksamhet och ett fortsatt utvecklingsarbete bör därför bedrivas bl.a. för att bättre nå ut med kunskaperna. Regeringen vill därför anslå medel särskilt för detta ändamål.
Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet bildade 1994 i samarbete med Centrum för suicidforskning och prevention ett Nationellt råd för självmordsprevention som tagit fram ett nationellt program för självmordsprevention.
Folkhälsoinstitutet har för avsikt att ge den psykiska ohälsan ökat utrymme i det fortsatta folkhälsoarbetet, bl.a. inom ramen för en programövergripande satsning på åtgärder som kan bidra till att skapa stödjande barn- och ungdomsmiljöer och att utveckla självkänsla, självtillit och självförtroende (anslagsframställan s. 88 f.).
I MFR:s och SFR:s rapport Svensk epidemiologisk forskning anges bl.a. att det finns professurer och forskartjänster i ämnet epidemiologi vid samtliga universitetsorter, att epidemiologi finns som forskarutbildningsämne vid tre medicinska fakulteter och att det internationella utbytet är betydande. I en enkät till Svensk Epidemiologisk förenings medlemmar rapporterade 143 forskare huvudmannaskap för sammanlagt 251 projekt. Projektens totala finansiering uppgavs vara cirka 197 miljoner kronor under budgetåret. Av forskningsrådens totala stöd om 19,9 miljoner kronor belöper 3,6 miljoner kronor på MFR och 8,5 miljoner kronor på SFR. FRN ger stöd med 1,6 miljoner kronor. Genom Sveriges inträde i EU har möjligheterna att ta initiativ till EU- finansierade projekt underlättats, anförs det vidare. Flera sådana projekt har genomförts, t.ex. inom osteoporos- och allergiområdet. Epidemiologisk forskning måste enligt rapporten bli bättre på att utnyttja EU-resurser, även om tillgången till sådana medel inte löser finansieringsproblemen annat än marginellt.
Enligt uppgift från Socialdepartementet finns inom EU planer på att bygga upp ett program angående hälsodata. Avsikten är att samla olika typer av statistik och göra uppgifterna jämförbara. Ärendet ligger för närvarande i EU-parlamentet.
Socialstyrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning framhållit att finansieringen av basverksamheten vid Epidemiologiskt Centrum (EpC), främst registerenheten, behöver förstärkas. Regeringen anför i budgetpropositionen 1996/97:1 (utgiftsområde 9 anslag D 1) att verksamheten vid EpC har gett positiva resultat de senaste åren och delar Socialstyrelsens uppfattning att det är angeläget att registreringen av verksamhet inom öppen hälso- och sjukvård kan förbättras.
I SFR:s fördjupade anslagsframställning pekar rådet på en del områden där det skulle vara angeläget att kunna förstärka forskningssatsningarna, bl.a. epidemiologisk forskning.
Enligt uppgift från SFR kommer på uppdrag av fem forskningsfinansiärer, bl.a. SFR, svensk epidemiologisk forskning att utvärderas med hjälp av internationella sakkunniga, vilka nyligen utsetts.
Utskottets bedömning
Utskottet ser positivt på att folkhälsoforskning är ett av de områden som regeringen prioriterar. Forskning pågår också på en bred socialvetenskaplig front, bl.a. med stöd från SFR, MFR, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har för avsikt att lägga upp en databas omfattande alla legala aborter i Sverige, vilken kommer att ge möjlighet att dels undersöka orsakerna till varför kvinnor gör abort, dels effektivisera det abortförebyggande arbetet. Motion Ub8 (kd) yrkande 7 får enligt utskottet anses tillgodosedd och avstyrks därför.
En ökad kunskap om hälsotillståndet i glesbygd är enligt utskottet av stort värde. Utskottet kan i stort dela motionärernas uppfattning i denna fråga. Viss forskning där glesbygdens särskilda förhållanden på detta område belyses pågår också redan. Med hänsyn bl.a. härtill och till Folkhälsoinstitutets arbete med att initiera folkhälsoplaner i landets kommuner är enligt utskottets mening ett tillkännagivande från riksdagens sida inte nödvändigt. Motion So4 (s) avstyrks således.
Problemet ojämlikhet i hälsa, bl.a. mellan könen, har uppmärksammats de senaste åren och betonas särskilt i propositionen. Forskning på området pågår och insatserna kommer att döma av propositionen att utökas. Motion So294 (v) yrkande 13 är därmed tillgodosedd och avstyrks därför. Även motion So276 (mp) yrkande 1 avstyrks.
Folkhälsoinstitutet konstaterar i sin fördjupade anslagsframställning att kunskapen om bl.a. barns hälsa är bristfällig men att särskilda initiativ på området kommer att tas under de kommande åren. Regeringen har uppmärksammat ojämlikheten i hälsa bland barn och uttalar i propositionen att det är viktigt att få en klar bild av hur barns hälsa utvecklas. Allergier och överkänslighet drabbar många barn och har ofta ett nära samband med kost och miljö. Utskottet vidhåller sin inställning att forskning kring förebyggande av allergier och behandling av allergisjuka bör prioriteras. På Folkhälsoinstitutets initiativ utarbetas en plan för uppbyggnad av allergiforskning i Sverige. Motionerna So285 (c) yrkande 1 samt So279 (mp) yrkande 1 avstyrks med hänvisning till det anförda. Även motion So285 (c) yrkande 3 avstyrks.
Det är självfallet angeläget att förebygga självmord och forskning på detta område pågår också, bl.a. med stöd från Institutet för psykosocial miljömedicin. Regeringen avser bl.a. att anslå medel till myndigheten för att förbättra spridningen av forskningsresultat och information. Syftet med motionen Ub8 (kd) yrkande 8 får enligt utskottets mening anses tillgodosett. Motionen avstyrks därför.
Bland annat SFR och Socialstyrelsen har framfört att den epidemiologiska forskningen på olika sätt bör stärkas. Även utskottet vill framhålla värdet av den epidemiologiska forskningen. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter arbetar vidare med dessa frågor utan något initiativ från riksdagen. Utskottet konstaterar vidare att arbetet med en internationell utvärdering av den svenska epidemiologiska forskningen har påbörjats. Motionerna So1 (fp) och Ub5 (fp) yrkande 21 avstyrks.
Smittskyddsforskning
Motionen
I motion 1996/97:So201 av Gullan Lindblad m.fl. (m), vilken väckts under den allmänna motionstiden, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning rörande hiv/aids (yrkande 10). Motionärerna påpekar att forskningen är av central betydelse för att hitta dels ett vaccin mot hiv, dels rätt behandling till både aidssjuka och till symptomfria hivsmittade. Forskare har nu kommit en bra bit på väg mot målet att människor skall kunna leva med hiv utan att drabbas av aids. Vid den nyligen genomförda årliga Aidskonferensen kunde forskare för första gången på länge rapportera om framgångar för bromsande mediciner. Svenska forskare har drivit en försöksverksamhet där man använt en kombination av medicinerna AZT och 3-TC och där det visat sig att hivviruset försvinner från blodet under tiden patienten tar medicinerna. Den nya framgångsrika typen av medicin är emellertid dyrbar; en behandling med AZT och 3-TC kostar 50 000 kr per år och patient. Problemet uppstår framför allt i utvecklingsländerna i tredje världen. Den rika världens länder måste intensifiera de senaste årens lyckade försök för att på så sätt så snabbt som möjligt göra eventuella mediciner och behandlingsmetoder tillgängliga för den tredje världen. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärerna forskningen få möjligheter att utvecklas och en prioriterad uppgift vara att satsa pengar på hiv- och aidsforskning.
Propositionen
I propositionen anförs att forskning inom ämnesområdet smittskydd bör ha fortsatt hög prioritet (s. 168). Den internationella utvecklingen i fråga om smittsamma sjukdomar kräver enligt regeringen intensiv uppmärksamhet, handlingsberedskap och åtgärder. Regeringen har beslutat att förberedelserna skall fortsätta för att Smittskyddsinstitutet år 1999 skall kunna flytta till nyrenoverade lokaler på KI:s område. Härvid ingår bl.a. ett nytt säkerhetslaboratorium som kommer att kunna utgöra en nationell resurs på smittskyddsområdet. För att det i Sverige även fortsättningsvis skall kunna bedrivas kvalificerad forskning som kräver försök på djur, framför allt om hiv/aids, kommer enligt propositionen byggandet av ett nytt djurhus att ingå i satsningen. Regeringen ser ett starkt behov av fortsatt forsknings- och utvecklingsverksamhet inriktad på praktisk tillämpning av nya vetenskapliga rön.
Tidigare behandling m.m.
Utskottet behandlade i betänkandet 1995/96:SoU7 en motion om forskning rörande hiv/aids. Utskottet konstaterade att ett handlingsprogram för den fortsatta bekämpningen av hiv/aids har antagits av riksdagen på grundval av proposition 1987/88:79 om åtgärder mot aids. Handlingsprogrammet innefattar bl.a. information, stöd till förebyggande insatser och stöd till medicinsk forskning. Utskottet delade motionärernas uppfattning om vikten av forskning rörande hiv och aids och förutsatte att regeringen även fortsättningsvis skulle beakta behovet av resurser för sådan forskning. Motionsyrkandet avstyrktes.
I budgetpropositionen 1996/97:1 (utgiftsområde 9 anslag A 3) uppges att insatser för att förebygga hiv/aids bör ges fortsatt hög prioritet inom alla delar av samhället. En ökad koncentration bör enligt regeringen ske till insatser riktade mot de grupper där riskbeteendet är som störst och där en fortsatt hög smittspridning sker. Bidrag till forskning lämnas dels från det särskilda anslaget Insatser mot aids, dels från anslagen till SFR och till MFR. Forskning kring hiv/aids sker vidare bl.a. inom ramen för Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet.
Utskottets bedömning
Regeringen uttalar i propositionen att forskningen inom smittskyddsområdet bör ha fortsatt hög prioritet. Forsknings- och utvecklingsarbetet skall bl.a. inriktas på praktisk tillämpning av nya vetenskapliga fynd. Utskottet, som delar denna inställning, ser inte någon egentlig motsättning mellan motionen och propositionen. Motion So201 (m) yrkande 10 får i huvudsak anses tillgodosedd och avstyrks sålunda.
Forskning om tandvårdsmaterial
Motionerna
I motion 1996/97:So267 av Fanny Rizell (kd) från den allmänna motionstiden begärs tillkännagivanden av vad i motionen anförts om behov av forskning om tandvårdsmaterial och biverkningar (yrkandena 1 och 3). Motionären pekar på att de nya typer av plast som skall ersätta amalgamet i tandfyllningar orsakar allergier för tandvårdspersonalen. På en relativt kort tid har ett stort antal fall av mer eller mindre svåra allergiska reaktioner hos tandvårdspersonalen blivit kända. I härdplaster ingår kemikalier som kan vara mycket aggressiva för känsliga personer. Besvären visar sig framför allt i form av handeksem och självsprickor som kan omöjliggöra fortsatt arbete inom yrket. Regeringen bör enligt motionären ge Socialstyrelsen i uppdrag att där så behövs initiera eller forcera dental forskning om bl.a. fyllnadsmaterial, allergiska och toxiska risker och bättre skyddande material för skyddshandskar.
I motion 1996/97:So278 av Thomas Julin m.fl. (mp), vilken också väckts under den allmänna motionstiden, hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till tvärvetenskaplig forskning (yrkande 5). I motionen anförs att de som drabbats av ohälsa på grund av tandlagningsmaterial behöver kvalificerad hjälp och tillgång till nya kun-skaper som bäst kan komma fram i en bred tvärvetenskaplig forskningssatsning. Företrädare för odontologi, medicin, toxikologi, biokemi, allergologi, materialkunskap, m.m. måste enligt motionärerna börja verka inom samma begreppsvärld. Ett bra exempel på tvärvetenskapligt samarbete är Metallbiologiskt centrum vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala, anförs det.
I motion 1996/97:So296 av Marianne Andersson och andre vice talman Görel Thurdin (c), likaså från den allmänna motionstiden, hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning (yrkande 9). Motionärerna påpekar att den vetenskapliga kontroversen kring amalgam pågått i nästan femton år och menar att det nu är dags att släppa på prestigen och lyssna på de erfarenheter och kunskaper som finns. De forskare som vill pröva hypoteserna om hälsoeffekterna av bl.a. amalgam måste sluta förföljas och i stället ges resurser för en sådan prövning.
Tidigare behandling m.m.
I proposition 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället - åtgärder för att minska riskerna med kemikaliehanteringen uttalade regeringen att diffus spridning av kvicksilver inte hör hemma i ett kretsloppssamhälle och att användningen av amalgam inom vuxentandvården bör upphöra så snart som möjligt, dock senast till år 1997. Jordbruksutskottet beredde socialutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen. Socialutskottet delade regeringens bedömning om avveckling av amalgamanvändning (1993/94:SoU2y). Jordbruksutskottet förordade samma målsättning för avvecklingen (betänkandet 1993/94:JoU23). Riks-dagen följde utskottet. För barn- och ungdomstandvården är målsättningen att amalgamanvändningen skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1995.
Utskottet har senast i betänkandena 1993/94:SoU21, 1994/95:SoU2 och 1994/95:SoU20 behandlat motionsyrkanden angående bl.a. forskning om hur tandvårdsmaterial som amalgam påverkar människors hälsa. Utskottet framhöll i det förstnämnda betänkandet (s. 10) betydelsen av forskning om amalgam och dess påverkan på människors hälsa men fann att något tillkänna-givande till regeringen om detta inte behövdes. I de följande betänkandena vidhöll utskottet sin tidigare inställning om behovet av dylik forskning. Samtliga motioner avstyrktes.
Kemikalieinspektionen har i augusti 1996 till regeringen avlämnat en rapport, Avveckling av amalgam inom tandvården, PM nr 4/96. I rapporten anges beträffande material som används som ersättning för amalgam bl.a. att användningen av allergiframkallande ämnen inom tandvården har ökat. Flera undersökningar visar att de yrkesrelaterade allergierna ökat, särskilt efter 1990 då nya bondingsystem introducerades. Problemet har uppmärksammats på olika sätt, bl.a. genom kartläggning av förekomsten av yrkesrelaterade allergier. Socialstyrelsen har enligt rapporten konstaterat att allergier hos tandvårdspersonal för kompositer är ett större problem än vad som hittills uppmärksammats. Forskning och utveckling av alternativ till amalgam pågår framför allt i USA, Japan, Tyskland och England, anförs det vidare. Ett projekt vid Tandläkarhögskolan i Köpenhamn har som mål att utveckla kompositer med samma slitstyrka som amalgam. Genom val av monomer och halten av denna kan de allergiska effekterna minskas. Vidare uppges i rapporten att helt nya mera emaljlika material och även de keramiska materialen är under utveckling. Enligt budgetpropositionen 1996/97:1 kommer Kemikalieinspektionens rapport att remissbehandlas.
Enligt professor Maud Bergman vid Odontologiska fakulteten, Umeå universitet, bedrivs omfattande forskning kring såväl amalgam som plast som tandfyllnadsmaterial. Sedan april 1996 finns ett nationellt register i Umeå där rapporter om biverkningar av tandvårdsmaterial samlas. Cirka hälften av rapporterna rör just skador av plaster.
MFR har enligt egen uppgift budgetåret 1995/96 satsat 1,1 miljoner kronor på forskning om tandmaterial och tandimplantat.
I juni 1995 uppdrog regeringen åt forskningsråden under Utbildningsdepartementet och åt Forskningsrådsnämnden att föreslå åtgärder som främjar tvärvetenskaplig forskning. I januari 1996 redovisades uppdraget till regeringen som i propositionen (s. 205 f.) anför att forskningsråden, inklusive bl.a. MFR, skall inrätta en samverkansgrupp för att bl.a. främja och stödja tvärvetenskaplig forskning.
Utskottets bedömning
Riksdagen har ställt sig bakom kraven på en snar avveckling av amalgam- användningen inom tandvården. Utskottet har vid flera tillfällen uttalat att forskning om amalgam och dess påverkan på människors hälsa är angelägen. Utskottet har inte ändrat inställning i dessa frågor. En omfattande forskning pågår också på området. Regeringen har vidare vidtagit åtgärder för att främja och stödja tvärvetenskaplig forskning. Motionerna So278 (mp) yrkande 5 och So296 (c) yrkande 9 får enligt utskottets mening anses i huvudsak tillgodosedda och avstyrks därför.
Av Kemikalieinspektionens rapport framgår bl.a. att tandfyllnadsmaterial som används som alternativ till amalgam lett till en ökande frekvens av allergiska symptom hos tandvårdspersonalen. En rikstäckande registrering av biverkningar till följd av användningen av olika tandvårdsmaterial pågår och forskning sker redan kring allergierna. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter beaktar behovet av att öka kunskapen om de alternativa tandfyllnadsmaterialen. Även motion So267 (kd) yrkandena 1 och 3 får enligt utskottets mening anses tillgodosedd. Motionen avstyrks därför.
Reumatologisk forskning
Motionerna
I motion 1996/97:So2 av Sigge Godin (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad prioritering av reumatologisk forskning. Enligt motionären satsas alldeles för lite pengar på denna typ av forskning. De reumatiska sjukdomarna är en av de största folksjukdomarna och cirka en miljon svenskar lider av någon form av reumatism. Trots detta går enbart ca 2 % av MFR:s forskningsanslag till reumatologisk forskning. Forskningen har de senaste åren gått kraftigt framåt. Om en kraftsamling gjordes skulle, enligt motionären, lösningen på gåtan om de reumatiska sjukdomarna kunna klaras ut inom en överskådlig framtid.
I motion 1996/97:So249 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m), som väckts under den allmänna motionstiden, begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om behovet av ökad forskning inom reumatologi såväl för läkare som för paramedicinare (yrkande 2). Enligt motionärerna råder det i dag obalans när det gäller forskning och kunskapsutveckling inom reumatologin. Forskningen kring de sociala och psykologiska konsekvenser som sjukdomarna medför är central men exempelvis vårdforskningen har länge släpat efter. Motionärerna gör gällande att det bland paramedicinarna finns mycket få forskare som har den kompetens som krävs för vetenskapligt förankrade projekt och utvecklingsarbeten och att det är angeläget att denna gren av reumaforskningen vidareutvecklas. Motionärerna anser att det behövs en ökad satsning på reumatologisk forskning, fler forskartjänster och professurer i reumatologi samt ökade förutsättningar för forskning för reumatologer och paramedicinsk personal.
Tidigare behandling m.m.
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat motioner om insatser mot reumatiska sjukdomar. I betänkandet 1989/90:SoU19 uttryckte utskottet att det är viktigt att forskning sker om reumatiska sjukdomar men att det bör ankomma på de ansvariga myndigheterna att på sedvanligt sätt bedöma vilka forsknings- och utvecklingsprojekt som bör beviljas medel. I betänkandet 1992/93:SoU25 angående den förra forskningspropositionen uttalade utskottet bl.a. att man redan tidigare hade framhållit vikten av att forskning sker beträffande reumatiska sjukdomar. Utskottet betonade angelägenheten av att forskningen om dessa sjukdomar skulle ges bättre förutsättningar än de då rådande. Utskottet utgick från att regeringen skulle beakta vad som anförts och avstyrkte en motion om ökad satsning på reumatologisk forskning. Utskottet vidhöll detta ställningstagande i betänkandet 1994/95:SoU2.
Enligt uppgift från MFR gav rådet budgetåret 1995/96 4,9 miljoner kronor i stöd till forskning om reumatologi.
Utskottets bedömning
Den reumatologiska forskningen är eftersatt, bl.a. som en följd av att området länge inte ansetts forskningsbart. De reumatiska sjukdomarna medför ett stort lidande för dem som drabbas, vilket främst är kvinnor. Studier pekar på att sjukdomarna medför kostnader för samhället på flera tiotals miljarder kronor per år. Förutsättningarna för att bedriva forskning om de reumatiska sjukdomarna anses nu ha förbättrats. Ett centrum för molekylär medicin är under uppbyggnad vid Karolinska sjukhuset och bl.a. kommer reumatologisk forskning att äga rum där. Utskottet har tidigare vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att forskning sker beträffande reumatiska sjukdomar och vidhåller denna uppfattning. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter beaktar detta utan något tillkännagivande från riksdagen. Motionerna So2 (fp) och So249 (m) yrkande 2 avstyrks.
Forskning på aborterade foster
Motionen
I motion 1996/97:So235 av Eva Goës och Tuve Skånberg (mp, kd) från den allmänna motionstiden hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts dels om att en grundlig utredning görs av hur hanteringen av aborterade foster sker i samband med forskning (yrkande 1), dels om att tydliga regler fastslås för forskare i syfte att värna det mänskliga livet från all form av experiment (yrkande 2). Motionärerna påtalar att en forskargrupp i Lund använt vävnad från aborterade foster, bl.a. näthinnor från tre till tio veckor gamla foster, för att sedan transplantera den på råttor och kaniner. Det mänskliga fostret har enligt motionärerna redan efter tre veckor ett hjärta som slår. Vid tio veckors ålder kan fostret känna smärta och är känsligt för beröring, ljus, värme och oljud. Motionärerna anför vidare att forskare hos forskningsetiska kommittén på Karolinska institutet har ansökt om att få använda en tång i stället för vacuumsug vid abort för att på så vis få ut levande foster för experiment. Motionärerna menar att man logiskt sett inte kan tillåta experiment på foster om man inte vill göra det på djur. Värnar man om djuren måste man också värna om den lilla människan. Motionärerna anser att det är oetiskt att använda aborterade foster i samband med forskning och kräver en utredning av hur hanteringen av aborterade foster sker i samband med forskning samt att tydliga regler fastslås för att värna det mänskliga livet från all form av experiment.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, bl.a. att forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall ges ökad uppmärksamhet (s. 40 f.). Den enskilde forskaren har en betydande frihet att själv bestämma över inriktningen av sin forskning och över publiceringen av forskningsresultaten, anförs det. För att respekten för forskarnas frihet skall kunna försvaras måste dessa emellertid upprätthålla av samhället godtagbara etiska principer för metoder i forskningsprocessen, t.ex. vad gäller experiment på människor eller djur. Enligt regeringens bedömning är det nu lämpligt att göra en ny analys av de forskningsetiska frågorna i vid mening. Regeringen avser att tillsätta en utredning med parlamentarisk förankring för att allsidigt belysa forskningsetiska frågor.
Bakgrund och tidigare behandling
Fostervävnad används för forskning inom bl.a. patologin, genetiken, cytogenetiken, endokrinologin, biokemin och molekylärbiologin. Ett av de tidigaste användningsområdena för fosterceller inom den biomedicinska forskningen gällde utvecklandet av vacciner. Även inom cancerforskningen används fostervävnad. Nervvävnad från aborterade foster används för att söka bot mot Parkinsons sjukdom. Det finns flera skäl till varför fosterceller anses lämpligare än celler från vuxna, exempelvis har celler från foster en tillväxtpotential som den vuxna cellen saknar. Den fostervävnad som används för bl.a. forskning härrör från legala aborter. Det är således endast frågan om döda foster utanför livmodern.
Sedan den 1 januari 1996, då den nya lagen (1995:831) om transplantation m.m. trädde i kraft, är användningen av vävnad från aborterade foster lagreglerad i Sverige. Enligt 11 § nämnda lag får vävnad från ett aborterat foster användas endast för medicinska ändamål. För att sådant material skall få tas till vara fordras dels att kvinnan som burit fostret samtycker till åtgärden, dels att Socialstyrelsen ger tillstånd härtill. Sådant tillstånd får lämnas endast om det finns synnerliga skäl. Den som med uppsåt använder eller tar till vara vävnad från ett aborterat foster i strid med lagen kan enligt 14 § dömas till böter. Enligt etiska riktlinjer utfärdade år 1988 av Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik får vävnad tas endast från döda foster.
I propositionen 1994/95:148 Transplantationer och obduktioner m.m., där regeringen föreslog införande av regler om användning av vävnad från aborterade foster, anfördes bl.a. följande. Utsikterna att i framtiden inom vård och behandling dra nytta av forskningen kring användning av vävnad från foster bedöms på flera områden vara goda. I ett längre perspektiv skymtar möjligheter att finna bot för allvarliga sjukdomar som inte är behandlings-bara med andra metoder. För att det skall vara etiskt försvarbart att ta vävnad från aborterade foster i anspråk för angelägna medicinska ändamål krävs att det sker på ett respektfullt sätt. Enligt regeringens mening finns det från principiell synpunkt inte något absolut hinder mot att fostervävnad används för behandling, forskning, undervisning eller läkemedelsframställning. Användningen skall dock tillfredsställa nyttokriteriet och ske på ett respektfullt sätt. Det skall stå klart att ändamålet är beaktansvärt och angeläget, liksom att det i det enskilda fallet har väsentlig betydelse för en människas livskvalitet. Vidare måste den tilltänkta åtgärden vara ett ändamålsenligt sätt att uppnå de nyttiga verkningarna. Kan ett jämförbart resultat uppnås genom någon alternativ metod bör den metoden väljas i första hand. Vävnad från ett aborterat foster får inte användas för medicinskt ändamål om den kvinna som burit fostret motsätter sig åtgärden. Det sätt att se på fostret som präglat kvinnans beslut om abort bör också vara avgörande för vad som skall ske med fostret efter aborten. Kvinnan måste ges ett tillfredsställande underlag för att kunna besluta om vävnad skall få tas från fostret. Upplysning bör lämnas om vilket slags medicinskt ändamål användningen avser, om det t.ex. gäller forskning eller behandling av viss sjukdom. Utskottet delade i betänkandet 1994/95:SoU21 (s. 19 f.) regeringens inställning att vävnad från aborterade foster endast skall få tas i anspråk för medicinska ändamål, bl.a. forskning. Utskottet underströk nödvändigheten av att fostret omhändertas på ett respektfullt sätt när vävnad skall tas. Den tilltänkta användningen måste vara i hög grad angelägen och vävnaden får endast tas i anspråk om det saknas en alternativ metod för att uppnå motsvarande resultat. Utskottet ansåg, med ändring av regeringens förslag om att särskilda skäl skulle föreligga för att få använda fostervävnad, att synnerliga skäl härför bör krävas. Prövningen skall göras av Socialstyrelsen efter inhämtande av etisk bedömning. Utskottet instämde vidare helt i regeringens förslag om att vävnad från ett aborterat foster endast får användas om den kvinna som burit fostret samtycker till det samt underströk att kvinnan måste få ett tillfredsställande underlag för att kunna fatta beslut i frågan. Ett samtycke är således giltigt enbart om kvinnan innan hon samtyckt till åtgärden informerats om vad åtgärden innebär och om hur fostervävnaden skall användas. Det skall också vara möjligt för kvinnan att begränsa användningen av vävnaden, t.ex. till ett visst angivet ändamål. Den som beslutar om användning av fostervävnad får inte vara samma person som den som utför aborten eller bestämmer tid och metod för denna. Utskottet var enigt i sin bedömning av frågan om användning av vävnad från foster. Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Vid behandlingen av propositionen 1994/95:148 med förslag till ny transplantationslag uttalade utskottet sig enhälligt om användning av vävnad från aborterade foster. Utskottet vidhåller sin inställning som den kommit till uttryck i betänkandet 1994/95:SoU21. Utskottet vill betona att enligt 11 § transplantationslagen får vävnad från ett aborterat foster användas endast för medicinska ändamål. De forskningsetiska frågorna kommer på regeringens initiativ att bli föremål för en omfattande parlamentarisk utredning. Motion So235 (mp, kd) får enligt utskottets mening anses tillgodosedd och avstyrks därmed.
Ansvaret för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete
Propositionen
Ansvaret för forsknings- och utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården är delat mellan staten och sjukvårdshuvudmännen, dvs. landsting och kommuner. I propositionen föreslås att ansvarsfördelningen skall förtydligas genom ett tillägg till hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och till lagen (1996:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård. Enligt den föreslagna lagtexten skall sjukvårdshuvudmännen medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Regeringen föreslår också att skyldigheten för huvudmännen att samverka med varandra och med berörda universitet och högskolor regleras i lag. Lagändringarna förslås träda i kraft den 1 januari 1997. Regeringen konstaterar att ansvarsfördelningen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen när det gäller klinisk forskning och utveckling är oklar. Detta beror bl.a. på att grundforskning, klinisk forskning och utvecklingsverksamhet ofta går i varandra samt på att de olika delarna ofta ingår som en del i det direkta hälso- och sjukvårdsarbetet. Regeringen förutsätter att sjukvårdshuvudmännen också tar ett betydande ansvar för att verksamheten utvecklas och utvärderas. Finansieringen av klinisk forsknings- och utvecklingsverksamhet sker huvudsakligen genom statliga medel. Sjukvårdshuvudmännen bidrar dock också med betydande belopp. Eftersom kliniker och mottagningar numera ersätts för faktiskt utförda prestationer måste man, anges det, hitta nya former för fördelningen av de resurser till forskning och utveckling som tidigare ingått i ett allmänt för hela verksamheten gemensamt anslag. Annars finns det en uppenbar risk att särskilt den patientnära forskningen oavsiktligt drabbas. Oavsett vilket finansieringssystem som tillämpas måste man, framhåller regeringen, sträva efter att förbättra styrningen och uppföljningen genom att utveckla kostnadsredovisningen så att det om möjligt går att särskilja kostnaderna för forskning, utveckling och klinisk utbildning från den direkt sjukvårdande verksamheten. Det är mot denna bakgrund som ifrågavarande lagändring om ansvarsfördelning har bedömts nödvändig. Regeringen betonar dock att det inte är fråga om att ålägga sjukvårdshuvudmännen något nytt ansvar utan snarare att bekräfta och lagfästa de förhållanden som redan råder. Till landstingens ansvar hör enligt hälso- och sjukvårdslagen att verka för en god hälsa hos befolkningen. Landstingens FoU-ansvar omfattar därför enligt regeringens mening även de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamheterna, dvs. folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Samverkan på regional nivå är enligt regeringens uppfattning en förutsättning för att FoU-verksamheten skall kunna utvecklas och för att kunna genomföra gemensamma satsningar på angelägna FoU- projekt. Det finns också ett ömsesidigt intresse av samverkan mellan forskare, sjukvårdshuvudmän, universitet och högskolor. Enligt propositionen saknas för närvarande behov av att reglera formerna för samverkan, dock bör betydelsen av samverkan betonas.
Motionerna
I motion 1996/97:Ub 411 av Carl Bildt m.fl. (m) från den allmänna motionstiden hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring dels i hälso- och sjukvårdslagen, dels i lagen om försöksverksamhet med kommunal primärvård i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandena 2 och 3). Vidare hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag om att landstingen skall få ett lagreglerat ansvar för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 36). I motionen anförs att regeringens förslag ökar risken för att kvaliteten i forskningen undermineras, samtidigt som den blir alltför målinriktad. Om sjukvårds-huvudmännen, om än i samarbete med de lokala universiteten och högskolorna, får ett lagbundet ansvar för forskning riskerar forskningen att bli föremål för partipolitiska prioriteringar, vilket motionärerna inte kan acceptera. Forsknings- och utvecklingsarbetet inom det viktiga sjuk- och hälsoområdet riskerar också att bli utsatt för en omfattande ryckighet genom förändrade politiska majoriteter, anförs det.
I motion 1996/97:So207 av Gullan Lindblad m.fl. (m), också väckt under den allmänna motionstiden, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och utveckling (yrkande 8). Motionärerna påpekar att gränserna mellan grundforskning och klinisk forskning samt mellan klinisk forskning och utvecklingsarbete kontinuerligt förskjuts och att vem som exakt finansierar vad har visat sig nästan omöjligt att utröna inom dagens landstingsmodell. I motionen föreslås införande av en allmän och obligatorisk hälsoförsäkring. Motionärerna menar att, vid ett genomförande av denna reform, patientnära klinisk forskning, med undantag av den stora andel som finansieras av det privata näringslivet, bör kunna finansieras av staten i samarbete med försäkringsgivare. Den statliga finansieringen av grundforskningen bör fortsätta och det rena utvecklingsarbetet bör vara ett ansvar för vårdgivarna i samverkan med försäkringskassan.
Tidigare behandling m.m.
Vid behandlingen av den förra forskningspropositionen anförde utskottet i sitt betänkande 1992/93:SoU25 (s. 12) bl.a. att en vidareutveckling av formerna för att organisera och bedriva hälso- och sjukvård kräver stora forsknings- och utvecklingsinsatser och att det därför är angeläget att olika lösningar prövas för att garantera att tillräckliga medel avsätts för forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för de förändrade styrsystemen. För att sjukvården skall kunna bedrivas rationellt krävs att de metoder som används har genomgått vetenskaplig utvärdering i fråga om effektivitet och kostnadsbild. Utskottet konstaterade att den tillämpade kliniska medicinska forskningen är ett gemensamt ansvar för staten och sjukvårdens huvudmän och att denna forskning måste öka och ges ett ökat stöd.
Hälso- och sjukvårdsutredningen, HSU 2000 har i betänkandet Landstingens ansvar för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete (SOU 1994:132) föreslagit att landstingens del av ansvaret för kliniskt forsknings- och utredningsarbete preciseras och lagfästs. Även Prioriteringsutredningen har fört fram ett likartat förslag i sitt betänkande Vårdens svåra val (SOU 1995:5). Hälso- och sjukvårdsutredningen konstaterade i sitt betänkande bl.a. att grundforskning är ett renodlat statligt ansvar, att ansvaret för den kliniska forskningen i princip är delat mellan staten och landstingen samt att utvecklingsarbetet får anses vara ett ansvar för sjukvårdshuvudmännen. I betänkandet angavs vidare att det vid en kommunalrättslig granskning visat sig vara tveksamt om det finns tillräckligt lagstöd för landstingen att finansiera klinisk forskning med kommunala medel och att den föreslagna lagändringen främst av detta skäl är nödvändig. HSU 2000 konstaterar att det med det preciserade legala ansvaret självfallet också för ett enskilt landsting eller landsting i samverkan följer en rätt att påverka inriktningen på de forskningsprogram som de medverkar i. Detta inflytande bör enligt kommittén i första hand ske genom att de politiska organen anger problemområden och de sjukvårdspolitiska målen för programmen medan de FoU-ansvariga väljer metoder för genomförandet. Flertalet remissinstanser som yttrat sig över förslagen har varit positiva. Bl.a. Socialstyrelsen och MFR har emellertid varit tveksamma till att lägga ett ansvar på sjukvårdshuvudmännen att medverka vid planering och genomförande av forskningsarbetet, detta med hänsyn till risken för att projekt som inte uppfyller de krav som bör ställas på vetenskaplig forskning får ekonomiskt stöd. Frågan om primärkommunernas ansvar för forskningsverksamhet inom sjukvården kommer att tas upp i ett senare betänkande från Hälso- och sjukvårdsutredningen.
I proposition 1996/97:27 Läkemedelsförmåner och läkemedelsförsörjning m.m. föreslås också en ändring i 2 § lagen (1996:793) om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård. Ändringen är en följd av en annan i propositionen föreslagen ändring, vilken tillstyrkts av utskottet i betänkandet 1996/97:SoU5. Ändringen har beaktats i det lagförslag som ingår i förevarande proposition.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare uttalat att den tillämpade kliniska forskningen är ett gemensamt ansvar för staten och sjukvårdens huvudmän. Utskottet delar regeringens inställning att det är nödvändigt att i lag klargöra att sjukvårdshuvudmännen har ett ansvar att bedriva kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område liksom folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. De föreslagna lagändringarna avser således endast att bekräfta vad som redan gäller. Omfattningen och inriktningen av den av landstingen finansierade FoU-verksamheten bestäms enligt propositionen av sjukvårdshuvudmännen. Enligt utskottets mening innebär förslagen att förutsättningarna för den tillämpade kliniska forskningen förbättras. Någon risk för att kvaliteten hos forskningen försämras genom förslagen finns inte. Till sjukvårdshuvudmännens ansvar hör även att bedriva utvecklingsverksamhet. Utskottet är ense med regeringen om att det ligger i sakens natur att sjukvårdshuvudmännen som en del av sitt ansvar för att tillhandahålla en god hälso- och sjukvård engagerar sig i utvecklings- och utvärderingsarbete. Någon reglering i lag av detta ansvar behövs inte. Utskottet instämmer även i värdet av samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och berörda universitet och högskolor, vilket betonas genom de föreslagna lagändringarna. Utskottet tillstyrker förslagen till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1996:793) om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård samt avstyrker motion Ub411 (m) yrkandena 2, 3 och 36. Även motion So207 (m) yrkande 8 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande forskning rörande de sociala trygghetssystemen att riksdagen avslår motion 1996/97:So3, 2. beträffande forskning om missbruk att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub8 yrkande 5 delvis, res. 1 (m, c, fp, kd) 3. beträffande forskning på det alkoholmedicinska området att riksdagen avslår motion 1996/97:So603 yrkande 2, 4. beträffande forskning om spelberoende att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub8 yrkande 5 delvis och 1996/97:So601, 5. beträffande forskning om barn och familj att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub8 yrkande 6, res. 2 (m, c, fp, kd) 6. beträffande forskning om äldre att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub8 yrkande 3, 7. beträffande invandrarforskning att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub8 yrkande 13, 8. beträffande folkhälsoforskning att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub8 yrkande 7, 9. beträffande forskning om folkhälsan i glesbygd att riksdagen avslår motion 1996/97:So4, 10. beträffande forskning om ojämlikhet i hälsa att riksdagen avslår motion 1996/97:So294 yrkande 13, res. 3 (v) 11. beträffande folkhälsoforskning med ett hälsoekologiskt synsätt att riksdagen avslår motion 1996/97:So276 yrkande 1, res. 4 (mp) 12. beträffande forskning om miljö och hälsa m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So285 yrkande 1 samt 1996/97:So279 yrkande 1, res. 5 (c) res. 6 (mp) 13. beträffande forskning om titandioxid att riksdagen avslår motion 1996/97:So285 yrkande 3 14. beträffande självmordsforskning att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub8 yrkande 8, 15. beträffande epidemiologisk forskning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So1 och 1996/97:Ub5 yrkande 21, res. 7 (fp) 16. beträffande smittskyddsforskning att riksdagen avslår motion 1996/97:So201 yrkande 10, 17. beträffande forskning om amalgam att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So296 yrkande 9 samt 1996/97:So278 yrkande 5, res. 8 (c) res. 9 (mp) 18. beträffande forskning om övriga tandvårdsmaterial att riksdagen avslår motion 1996/97:So267 yrkandena 1 och 3, 19. beträffande reumatologisk forskning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So2 och 1996/97:So249 yrkande 2, 20. beträffande forskning på aborterade foster att riksdagen avslår motion 1996/97:So235, 21. beträffande ansvaret för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:So207 yrkande 8 samt 1996/97:Ub411 yrkandena 2, 3 och 36 antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:736) och lag om ändring i lagen (1996:793) om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård. res. 10 (m)
Stockholm den 14 november 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Elisebeht Markström (s).
Reservationer
1. Forskning om missbruk (mom. 2)
Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Birgitta Wichne (m) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar med Utskottet instämmer och slutar med Motionen avstyrks bort ha följande lydelse: Mot bakgrund av de personliga tragedier och enorma samhällskostnader som alkohol- och narkotikamissbruk för med sig anser utskottet att forskning om missbruk bör vara prioriterad. Utskottet ser positivt på regeringens förslag att ge SFR ett samordningsansvar för alkoholforskningen. Enligt utskottets mening är det angeläget att forskningen belyser situationen för hela missbrukarfamiljen, i synnerhet för de cirka 100 000 barnen till alkoholister. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion Ub8 (kd) yrkande 5 delvis ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande forskning om missbruk att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub8 yrkande 5 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Forskning om barn och familj (mom. 5)
Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Birgitta Wichne (m) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med Svensk forskning och slutar med avstyrks därför bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är familjen samhällets viktigaste byggsten. I dag utsätts familjen för större tryck än någonsin samtidigt som vår kunskap om vilka konsekvenser detta för med sig är ofullständig. Vår kunskap om vilka ungdomar som kommer att hamna i riskbeteenden och hur detta skall kunna förebyggas är också bristfällig. Utskottet anser att forskning kring familjens situation och faktorer som bidrar till att hålla samman eller splittra familjen liksom kring tidig upptäckt och förebyggande av ungdomars riskbeteenden bör prioriteras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt konfliktlösning och utvärdering av familjerådgivning i syfte att kunna integrera forskningsrönen i skolans samlevnadskunskap och i föräldrautbildning.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande forskning om barn och familj att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub8 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Forskning om ojämlikhet i hälsa (mom. 10)
Stig Sandström (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 23 börjar med Problemet ojämlikhet och slutar med avstyrks därför bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den ickemedicinska forskningen behöver byggas ut. Dess inriktning måste vara alla människors möjlighet till en god hälsa. Folkhälsoforskning skall således prioriteras. FoU-verksamheten måste utveckla mål och metoder för det förebyggande arbetet att minska de sociala och klassmässiga skillnaderna i ohälsa. Utskottet anser att ökade ansträngningar behövs för att förklara och förhindra den negativa hälsoutvecklingen bland kvinnor, speciellt kvinnliga arbetare och invandrarkvinnor. För att detta skall uppnås måste samhället ta på sig ett betydligt större ansvar för att nödvändiga resurser finns. Detta ansvar måste också vara uthålligt och ge forskningen tid. Utskottet vill också betona att medelstilldelningen inte får bli beroende av tillfälliga nycker eller politisk kortsiktighet. Forskningen kan med fördel bedrivas i kliniska miljöer, dvs. ute på fältet, för att på så sätt bl.a. höja kompetensen för baspersonalen. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So294 (v) yrkande 13 ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande forskning om ojämlikhet i hälsa att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So294 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Folkhälsoforskning med ett hälsoekologiskt synsätt (mom. 11)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 23 som lyder Även motion So276 (mp) yrkande 1 avstyrks bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det är en viktig folkhälsopolitisk uppgift inför år 2000 att bygga en brygga mellan skolmedicin, miljömedicin och alternativmedicin. En av utgångspunkterna bör enligt utskottets mening vara att inom forskning utgå från ett hälsoekologiskt synsätt där man ser människan som en integrerad del av det ekologiska systemet och där speciell uppmärksamhet ägnas åt att fånga upp tidiga varningssignaler i den omgivande miljön av möjlig betydelse för folkhälsan. I ett historiskt och globalt perspektiv framgår tydligt att den ekonomiska utvecklingen, och därmed fördelningspolitiken, är av strategisk betydelse ur ett folkhälsoperspektiv. Utskottet anser att det i dag finns stor anledning att i ett hälsoperspektiv diskutera och analysera förändringar av skatte- och transfereringssystem samt effekten av olika lönepolitiska strategier. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So276 (mp) yrkande 1 ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande folkhälsoforskning med ett hälsoekologiskt synsätt att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So276 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Forskning om miljö och hälsa m.m. (mom. 12)
Roland Larsson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 23 börjar med Folkhälsoinstitutet konstaterar och slutar med det anförda bort ha följande lydelse: I artikel 24 i FN:s barnkonvention anges att barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Barn har också rätt till liv, överlevnad och utveckling. Enligt utskottets mening har barn därför rätt till en miljö som ger bästa möjliga förutsättningar för deras liv och utveckling. Detta innebär ett särskilt ansvar för barn och unga när det gäller miljöfaktorer som påverkar deras hälsa. Det är viktigt att kosten inte innehåller ämnen som är riskabla för barn. Vårt boende måste vara sunt. Inga material som hotar barns hälsa skall användas. Utskottet anser att det i Sverige arbetats alldeles för litet med att ta fram miljörelaterade hälsoproblem och att koncentrationen i stället varit inriktad på de psyko-sociala aspekterna. Ingen har utvecklat tanken om att det ställs större krav på den psyko-sociala miljön för t.ex. ett allergiskt barn. Dessutom leder barns sjukdomar och allergier till stor frustration i många hem med ständiga diskussioner om vem som skall vara hemma från arbetet. Enligt utskottets mening talas det alldeles för litet om sambandet mellan miljö och hälsa i vårt samhälle. Detta område borde dominera den medicinska forskningen men i stället prioriteras forskningen kring åtgärder när någon redan blivit sjuk. Riksdagen bör därför uttala nödvändigheten av att forskningsresurser i större utsträckning kommer detta område till del. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So285 (c) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. Motion So279 (mp) yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande forskning om miljö och hälsa m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So285 yrkande 1 och med avslag på motion 1996/97:So279 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Forskning om miljö och hälsa m.m. (mom. 12)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 23 börjar med Folkhälsoinstitutet konstaterar och slutar med det anförda bort ha följande lydelse: Omkring tre miljoner svenskar har i dag någon form av allergi eller annan överkänslighet. Allergierna har fördubblats under de senaste 20 åren och allergi är nu vår största folksjukdom, framför allt barnens. Över vart tredje skolbarn är drabbat. Omkring 1 200 personer uppskattas årligen dö med astma som direkt eller bidragande dödsorsak, dvs. dubbelt så många som i trafiken. Allergiska sjukdomar innebär stora förluster i livskvalitet både för den som drabbas och för omgivningen. Utskottet anser det därför nu vara dags att på alla politiska plan sätta in kraftfulla åtgärder för att motverka orsakerna till allergier och astma. Under allergiåret 1995 uppmärksammades allergifrågan av Folkhälsoinstitutet och många andra aktörer. Utskottet anser att forskning och information om allergier även i fortsättningen skall vara ett prioriterat område. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So279 (mp) yrkande 1 ges regeringen till känna. Motion So285 (c) yrkandena 1 och 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande forskning om miljö och hälsa m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So279 yrkande 1 och med avslag på motion 1996/97:So285 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Epidemiologisk forskning (mom. 15)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 23 börjar med Bland annat SFR och på s. 24 slutar med yrkande 21 avstyrks bort ha följande lydelse: Epidemiologi brukar definieras som läran om sjukdomars utbredning och uppkomst hos befolkningen. Epidemiologisk forskning ger svar på frågor som vem som drabbas av olika ohälsoproblem, vilka orsaker som kan ha ett samband med ohälsan, t.ex. miljöfaktorer eller läkemedel, hälsoproblemens konsekvenser och hur ohälsoproblemen skall kunna förebyggas. Utskottet konstaterar att Sverige, sett i ett internationellt perspektiv, har mycket goda förutsättningar att producera god epidemiologisk forskning, bl.a. tack vare patientdatabaserna. Den epidemiologiska forskningen möter dock en rad problem som behöver lösas. I propositionen föreslås att SFR skall få i uppdrag att utarbeta ett nationellt forskningsprogram för forskning om ojämlikhet i hälsa. Detta är enligt utskottets mening ett alltför snävt synsätt när det gäller att utnyttja den epidemiologiska forskningens möjligheter. Forskning om hälsorisker borde enligt utskottets mening ha betonats betydligt tydligare i den forskningspolitiska propositionen. Regeringen tar t.ex. upp problemet elallergi men inte de tandhälsoproblem som en del patienter har och tillskriver sina tandfyllningar. Regeringen tar inte heller upp behovet av studier av risker med olika behandlingsmetoder och exponering för olika miljöfaktorer. Det finns vidare en rad frågeställningar inom läkemedelsområdet som skulle behöva utredas med epidemiologisk metodik, t.ex. om vissa blodtryckssänkande medel ökar risken för cancer eller ej. Det finns få epidemiologer i Sverige. Utskottet anser därför att utbudet av kvalificerad forskarutbildning i epidemiologi behöver ökas och fler doktorandtjänster skapas. Epidemiologi är en ung disciplin i Sverige medan den i USA och England har en mångårig tradition. Utländska gästforskare bör därför stimuleras att tillbringa tid vid forskningsinstitutioner och nationella register för att tillföra oss sina kunskaper och erfarenheter. För att säkra kvaliteten på svensk epidemiologisk forskning behövs en internationell utvärdering av den forskning som nu bedrivs och av användbarheten av de nationella registren. Vad utskottet anfört om epidemiologisk forskning om hälsorisker, om forskarutbildning i epidemiologi, om internationella gästforskare och om en internationell utvärdering av svensk epidemiologisk forskning bör riksdagen ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande epidemiologisk forskning att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:So1 och 1996/97:Ub5 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Forskning om amalgam (mom. 17)
Roland Larsson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar med Riksdagen har och slutar med avstyrks därför bort ha följande lydelse: Den vetenskapliga kontroversen kring amalgam har nu pågått i nästan femton år. Utskottet konstaterar att det fortfarande inte finns någon hjälp att få för dem som inte lyckas komma till någon av de få läkare i landet som specialiserat sig på patienter med besvär av amalgam samt att Socialstyrelsen förnekar problemet. Utskottet anser det därför vara dags att släppa på prestigen och lyssna på de erfarenheter och kunskaper på området som finns. De forskare som vill pröva hypoteserna om hälsoeffekterna av amalgam måste nu slippa bli förföljda och i stället ges resurser för en sådan prövning. Vad som nu betraktas som vetenskap och beprövad erfarenhet kan inte sättas upp som krav för den nya forskningen eftersom det finns stora kunskapsluckor. Metallbiologiskt centrum i Uppsala är ett exempel på en institution som konsekvent arbetat med att finna lösningar på problemet med avvikande reaktioner på dentala material. Utskottet anser det viktigt att Metallbiologiskt centrum ges förutsättningar att fortsätta sitt arbete. Vad utskottet nu anfört bör med bifall till motion So296 (c) yrkande 9 och med anledning av motion So278 (mp) yrkande 5 ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande forskning om amalgam att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So296 yrkande 9 och med anledning av motion 1996/97:So278 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Forskning om amalgam (mom. 17)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar med Riksdagen har och slutar med avstyrks därför bort ha följande lydelse: De som drabbats av ohälsa på grund av tandlagningsmaterial behöver kvalificerad hjälp och tillgång till nya kunskaper. Enligt utskottets mening kan dessa kunskaper bäst komma fram i en bred tvärvetenskaplig forskningssatsning. Utskottet anser att företrädare för odontologi, medicin, toxikologi, biokemi, allergologi, materialkunskap, m.m. måste börja verka inom samma begreppsvärld. Ett bra exempel på tvärsektoriellt samarbete är Metallbiologiskt centrum vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Utskottet vill vidare betona att det krävs samma respekt för såväl kroppsliga som psykiska reaktioner och att dessa olika symptom hör ihop. Kroppslig sjukdom, t.ex. förgiftning eller annan störning, kan ta sig uttryck i psykiska symptom och tvärtom. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion So278 (mp) yrkande 5 och med anledning av motion So296 (c) yrkande 9 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande forskning om amalgam att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So278 yrkande 5 och med anledning av motion 1996/97:So296 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Ansvaret för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete (mom. 21)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif Carlson och Birgitta Wichne (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 34 börjar med Utskottet har och på s. 35 slutar med yrkande 8 avstyrks bort ha följande lydelse: Utskottet anser principiellt att den offentligt finansierade forskningen skall vara en angelägenhet för statsmakten. Statsmakten bör ansvara för finansieringen samt högskolor och universitet för genomförandet av forskningen. Den tendens som nu börjar skönjas i och med att landsting och kommuner själva upprättar forskningsenheter måste ifrågasättas. Kommunerna har sin huvuduppgift inom myndighetsutövning och, i vissa fall, i drift av gemensamma verksamheter. Landsting och kommuner är enligt utskottets mening för små organisatoriska enheter för att kunna upprätthålla den överblick, kompetens och kvalitet som krävs för en gedigen forskning. Regeringen föreslår att landstingen skall få ett lagreglerat ansvar för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete, bland annat vad avser finansiering och planering. Utskottet anser att förslaget ökar risken dels för att kvaliteten i forskningen undermineras och blir alltför målinriktad, dels för att forskningen blir föremål för partipolitiska prioriteringar. Forsknings- och utvecklingsarbetet inom det viktiga sjuk- och hälsoområdet riskerar också att bli utsatt för en omfattande ryckighet genom förändrade politiska majoriteter. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Ub411 (m) yrkandena 2, 3 och 36 och med anledning av motion So207 (m) yrkande 8 avslår regeringens förslag till lagändringar.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande ansvaret för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 2, 3 och 36 och med anledning av motion 1996/97:So207 yrkande 8 avslår regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lag om ändring i lagen (1996:793) om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård.
I propositionen framlagda lagförslag
Socialförsäkringsutskottets yttrande 1996/97:SfU4y
Forskning och samhälle
Till socialutskottet
Socialutskottet har den 24 september 1996 beslutat bereda socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över avsnitt 7 av proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle jämte ev. motioner i de delar som har samband med socialförsäkringsutskottets beredningsområde. Utskottet yttrar sig över propositionens avsnitt 7 såvitt gäller Socialvetenskapliga forskningsrådets (SFR) verksamhet inom utskottets beredningsområde samt forskning rörande de sociala trygghetssystemen. Utskottet yttrar sig också över motionerna 1996/97:So3 av Maud Björnemalm m.fl. (s) och 1996/97:Ub8 yrkande 13 av Tuve Skånberg m.fl. (kd).
Forskning rörande de sociala trygghetssystemen
Propositionen
I propositionen anges att forskning med relevans för socialförsäkringsområdet bedrivs vid universitet och högskolor inom flera olika fakultetsområden. Behovet av forskningsbaserad kunskap om de sociala trygghetssystemens funktion, effekter och effektivitet är stort i och med den snabba omställning som pågår av dessa system och av samhället i övrigt. Det är angeläget att få kunskap om hur förändringar påverkar medborgarnas vardagsvillkor och få indikationer på hur välfärdssystemen kan behöva utvecklas. Detta är ett av SFR:s prioriterade områden. Riksförsäkringsverket (RFV) har ansvar för att utvärdera trygghetssystemens effekter för individ och samhälle. Detta arbete sker för närvarande huvudsakligen inom RFV:s utvärderingsprogram men med viss forskarmedverkan. I en nyligen genomförd översikt över svensk forskning om välfärd som SFR låtit göra konstateras att viktiga delar av socialförsäkringsforskningen är av hög kvalitet men att det behövs mer och bättre forskning om effekter av offentliga åtgärder och av andra strukturella villkor. Det har dock hittills saknats lämpliga och lättillgängliga befintliga register att utgå ifrån. Inom RFV pågår emellertid konstruktion av en databas med vars hjälp longitudinella studier i stor skala kommer att kunna möjliggöras. Demografisk forskning är också av stor betydelse vid bedömning av bl.a. socialförsäkringarnas kostnader. Sådan forskning har inte nått tillräcklig omfattning i Sverige. I propositionen anges att forskning om rehabiliteringens villkor och effekter är mycket angelägen som underlag för ställningstaganden till eventuella förändringar i systemen. Vidare behövs mer tillämpad juridisk forskning om funktionssättet i befintliga socialförsäkringssystem. Regeringen konstaterar att de medel som SFR och RFV i dag avsätter för forskning inom allmän socialpolitik och socialförsäkring är mycket små i relation till socialförsäkringarnas totala omslutning. I Sjuk- och arbetsskadekommitténs betänkande liksom i SFR:s forskningsöversikt konstateras att det finns behov av utökad forskning på socialförsäkringsområdet. Regeringen avser därför att ge SFR och RFV i uppdrag att fördjupa analysen kring vilka forskningsbehov som är särskilt angelägna att prioritera ur samhällets och socialförsäkringsadministrationens perspektiv. RFV bör också få i uppdrag att undersöka möjligheterna att inom RFV:s verksamhetsområde finna utrymme för en flerårig satsning för att initiera forskning av relevans för socialförsäkringsområdet vid universitet, högskolor och centrumbildningar. En sådan satsning skulle utgöra ett värdefullt komplement till SFR:s forskningsstöd inom området. Forskning inom socialförsäkringsområdet ställer krav på tvärvetenskapligt samarbete varvid centrumbildningar med anknytning även till den regionala och lokala försäkringsadministrationen kan komma att vara viktiga för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och som rekryteringsbas för forskare.
Motion
I motion So3 av Maud Björnemalm m.fl. (s) hänvisar motionärerna till att Sjuk- och arbetsskadekommittén anfört att det behövs forsknings- och utvecklingsinsatser som grund för en teoribildning i fråga om arbetsförmågebedömning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Övergången mellan medicinska behandlingsinsatser och rehabiliterande åtgärder rymmer många komplexa frågor liksom återgången till arbetsmarknaden efter rehabilitering. Motionärerna delar kommitténs uppfattning men vill gärna se forskningen i ett vidare perspektiv. Det finns utredningar som visar att genom samverkan, helhetssyn och öppen attityd har många människor i behov av rehabilitering fått det stöd och den hjälp som behövts, trots att de befunnit sig i gränslandet mellan olika myndigheters ansvarsområden. Motionärerna anser att det är angeläget att snarast initiera forskning inom detta område.
Utskottet
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen påtalat behovet av ökad forskning på områden som rör socialförsäkringssystemen, inte minst mot bakgrund av systemens stora sociala och ekonomiska betydelse för såväl samhälle som individ. Den 28 maj 1996 höll utskottet en utfrågning med SFR, Rådet för arbetslivsforskning, Riksbankens Jubileumsfond samt Centrum för socialförsäkringsforskning vid Mitthögskolan. Syftet med utfrågningen var att utskottet skulle få information om pågående socialförsäkringsforskning, särskilt vad avser forskning med inriktning på rehabiliteringsfrågor. Av propositionen framgår dels att SFR nu lägger ökad vikt vid forskning på detta område, dels att regeringen avser att vidta åtgärder för att förbättra kunskaperna inom socialförsäkringsområdet. Utskottet ser positivt på denna utveckling. Utskottet förutsätter att de frågor som tas upp i motionen också kommer att uppmärksammas. Något uttalande med anledning av motion So3 är således inte påkallat och utskottet avstyrker bifall till motionen.
Migrations- och integrationspolitisk forskning
Propositionen
Ett av SFR:s verksamhetsområden är forskning om internationell migration och etniska relationer (IMER). Forskning inom det migrationspolitiska området, som huvudsakligen finansieras genom SFR, redovisas i propositionen i avsnitt 5.5. Där anges bl.a. att ökad kunskap om komplexiteten och de sammansatta orsakerna bakom asyl/migration samt en utvidgad teoribildning bakom asyl/migrationsbeslutet är önskvärda. Resultaten av skilda rättssystem för hantering av migranter och asylsökande behöver också utvärderas och belysas. Så gäller också komplexa situationer som skapar flyktingströmmar som kräver snabba politiska beslut. Mer kunskaper behövs om hur t.ex. bistånd och handelspolitik påverkar orsakerna bakom migration. Dessutom anges att hela återvändandeprocessens komplexitet behöver belysas genom ytterligare forskningsinsatser. Forskning inom det integrationspolitiska området redovisas i propositionen i avsnitt 15.4. Det är främst SFR som ansvarar för grundforskning och tillämpad forskning inom detta område. Mot bakgrund av svårigheterna för invandrare att integreras i det svenska samhället och de allvarliga samhälleliga konsekvenser som bristande integration kan få bör enligt regeringen forskning med anknytning till integration ges en hög prioritet av alla berörda offentliga forskningsfinansiärer. Särskilt viktiga områden är: - arbetsmarknad, arbetsliv, utbildnings- och försörjningsfrågor, - etniska relationer, rasism och etnisk diskriminering, - situationen och utvecklingen i segregerade bostadsområden, - invandrares delaktighet i samhällslivet, särskilt i det politiska livet och i folkrörelserna, - samhällets och samhällsinstitutionernas anpassning till den kulturella mångfalden. I propositionen framhålls också att regeringen i budgetpropositionen föreslår att anslaget Åtgärder mot främlingsfientlighet ökas och att det till en del även skall kunna disponeras av regeringen för finansiering av kunskapsinhämtning och utvärderingar.
Motion
I motion Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vill motionärerna prioritera forskning om på vilket sätt flykting-, migrations- och biståndspolitik samt en samordning av dessa politikområden kan bidra till att människor inte behöver emigrera för sin utkomst och överlevnad. Ett annat område som bör prioriteras är orsakerna till människors beslut att invandra, liksom frågor om etniska relationer och hur man kan undvika och förebygga etniska konflikter. Motionärerna begär i yrkande 13 ett tillkännagivande härom.
Utskottet
Enligt utskottets mening sker en omfattande forskning på såväl det migrationspolitiska som det integrationspolitiska området. Forskningen är också väl spridd över landet. Utskottet anser det viktigt med ökade kunskaper om invandrarkvinnornas situation i det svenska samhället och utskottet förutsätter att forskning sker också på detta område. Utskottet ser positivt på att också nya frågor uppmärksammas i forskningen, inte minst frågor om återvandring och hela den komplexa återvändandeprocessen. De frågor som tas upp i motionen ingår enligt utskottets mening i de forskningsområden som redovisas i propositionen. Något tillkännagivande är således inte påkallat, och motion Ub8 yrkande 13 avstyrks.
Stockholm den 24 oktober 1996 På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Ronny Olander (s), Mona Berglund Nilsson (s), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Åke Sundqvist (m), Marie Engström (v) och Karl-Göran Biörsmark (fp).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 1 Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:5 1 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996 2 Beredningen av ärendet i riksdagen 3 Utskottet 4 Socialdepartementets verksamhetsområde 4 Forskning rörande de sociala trygghetssystemen 5 Forskning om missbruk och spelberoende 7 Forskning om barn och familj 10 Forskning om äldre 11 Invandrarforskning 13 Folkhälsoforskning 15 Smittskyddsforskning 24 Forskning om tandvårdsmaterial 25 Reumatologisk forskning 28 Forskning på aborterade foster 29 Ansvaret för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete 31 Hemställan 35 Reservationer 37 Bilaga 1: I propositionen framlagda lagförslag 44 Bilaga 2: Socialförsäkringsutskottets yttrande 1996/97:SfU4y 46