Forskning inom Socialdepartementets verksamhetsområde
Betänkande 1992/93:SoU25
Socialutskottets betänkande
1992/93:SOU25
Forskning inom Socialdepartementets verksamhetsområde
Innehåll
1992/93
SoU25
Sammanfattning
I betänkandet behandlas dels förslag som regeringen lagt fram i proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg, avsnitt 5 (Socialdepartementet), dels 30 motionsyrkanden som framför allt rör forskningsfrågor inom utskottets beredningsområde. Proposition 1992/93:170 i övrigt behandlas i huvudsak av utbildningsutskottet i betänkandet 1992/93:UbU15. Utskottet har inhämtat socialförsäkringsutskottets yttrande beträffande vissa delar av propositionen jämte motioner. Utskottet tillstyrker i betänkandet förslagen i propositionen. Sålunda tillstyrker utskottet bl.a. regeringens förslag till övergripande målsättning för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) och för Socialvetenskapliga forskningsrådets (SFR) verksamhet. Vidare tillstyrks förslagen till medelsanvisningar till IPM och SFR. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats två reservationer från utskottets s-ledamöter.
Propositionen
I proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg har regeringen i avsnitt 5 (Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen tar del av vad regeringen anfört om forskning vid Smittskyddsinstitutet, att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin skall vara i enlighet med vad som i propositionen förordats i avsnittet Slutsatser, att riksdagen till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6943 000 kr, att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet skall vara i enlighet med vad som i propositionen förordats i avsnittet Slutsatser, att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 86740000 kr, att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5600 000 kr, att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet att inom en given ram -- utgörande en mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel -- besluta om fördelning av medel för en 6-årsperiod.
Motioner
Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170
1992/93:So30 av Rune Thorén och Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om formerna för inrättandet av en internationell professur i alkoholforskning.
1992/93:Ub101 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning om förebyggande åtgärder kring sjukdomar som drabbar kvinnor.
1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om äldre, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om missbruk och spelberoende, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om familj och barn, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringar för folkhälsoforskning, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringar för självmordsforskning, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringar för invandrarforskning.
1992/93:Ub104 av Jan Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till en utbyggnad av centrumbildningar för handikappforskning.
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 31. att riksdagen hos regeringen begär att SCB får i uppdrag att genomföra en ny levnadsnivåundersökning, 32. att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar 23 300 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 110 040 000 kr.
1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring alkohol och tobak, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läkemedelsepidemiologiskt nätverk.
1992/93:Ub133 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, c, kds, v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring kvinnors liv och hälsa.
1992/93:Ub147 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring kvinnors liv och hälsa.
1992/93:Ub149 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad satsning på reumatologisk forskning.
Motionerna 1992/93:Ub101, 1992/93:Ub103 yrkandena 1, 3, 4, 6 och 7, 1992/93:Ub104, 1992/93:Ub133 yrkande 2, 1992/93:Ub147 samt 1992/93:Ub149 har överlämnats till socialutskottet från utbildningsutskottet.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993
1992/93:So204 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av omfattningen av spelberoende, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring spelberoende.
1992/93:So221 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bred kartläggning av familjesplittringens orsaker och verkningar.
1992/93:So288 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om metodutveckling och forskning gällande incest.
1992/93:So404 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av förekomsten av "sektsjuka", 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring "sektsjukans" orsaker och behandling.
1992/93:So439 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och utveckling av sjukvård för kvinnor.
1992/93:So448 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om kvinnors ohälsa och dess behandling.
1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av kvinnors hälsa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring kvinnors ohälsa, dess orsaker och behandling, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om kvinnors psykiska hälsoproblem.
1992/93:Sf255 av Hans Gustafsson och Doris Håvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen snarast bör framlägga förslag till forskningsinsatser inom socialförsäkringsområdet.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda forsknings- och behandlingsmöjligheter av kvinnors sjukdomar.
Motionerna 1992/93:So475 yrkandena 2 och 11 samt 1992/93:A811 yrkande 28 har överlämnats till socialutskottet från utbildningsutskottet. Motion 1992/93:Sf255 har överlämnats till socialutskottet från socialförsäkringsutskottet.
Utskottet
Forskning vid Smittskyddsinstitutet
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) bedriver bl.a. forskning för att förbättra smittskyddet för befolkningen. Laboratoriet har också ansvar för landets vaccinförsörjning och andra statliga smittskyddsuppgifter. Riksdagen har beslutat godkänna att Smittskyddsinstitutet inrättas den 1 juli 1993 och att SBL avvecklas, sedan ett aktiebolag har övertagit ansvaret för produktion av vacciner m.m. och Smittskyddsinstitutet övertagit ansvaret för ifrågavarande statliga smittskyddsuppgifter (prop. 1992/93:46, bet. SoU7, rskr. 86). Föredragande statsrådet framhöll i den då aktuella propositionen bl.a. att Smittskyddsinstitutet skulle ha sin tyngdpunkt i ett kvalificerat forsknings- och utvecklingsarbete. De bästa betingelserna för detta skulle ges om det nya institutet fick möjlighet till ett nära samarbete med Karolinska institutet (KI), angavs det. I den utredning som ligger till grund för inrättandet av Smittskyddsinstitutet, Smittskyddsinstitutet -- ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner (1992:29), konstateras att samordningen med KI bör ske, förutom genom tre tidigare inrättade professurer i smittskydd, genom att ytterligare tre professurer inrättas i smittskydd med inriktning särskilt mot bakteriologi, epidemiologi resp. vaccinforskning och kombineras med tjänster på Smittskyddsinstitutet.
I den nu aktuella propositionen (s. 121 f.) föreslås att riksdagen skall ta del av vad som anförs om forskning vid Smittskyddsinstitutet. Det är av stor vikt att staten på nationell nivå har en högkvalificerad institution som kan kontrollera smittskyddsläget, bedriva kompetent forskning samt ta emot och anpassa den internationella utvecklingen inom smittskyddsområdet till landets behov, anges det i propositionen. Samtidigt bör den grundläggande forskningen i huvudsak ske inom högskolans ram, sägs det. De bästa förutsättningarna för att finna former för hur samarbetet mellan KI och Smittskyddsinstitutet bör byggas upp finns lokalt och i en dialog mellan de berörda myndigheterna. För att tydliggöra forsknings- och utvecklingssamarbetet och ge detsamma stabilitet, bör långsiktiga avtal träffas mellan KI och Smittskyddsinstitutet, anförs det vidare. I syfte att Smittskyddsinstitutet skall ha möjlighet att göra avvägningar mellan forsknings- och utvecklingsinsatser å ena sidan och andra uppgifter å andra sidan anser regeringen att medel bör disponeras av Smittskyddsinstitutet. När det gäller medelsfrågorna meddelar regeringen sin avsikt att återkomma i den reviderade finansplanen.
I proposition 1992/93:150, (kompletteringspropositionen), föreslår regeringen (bil. 4 s. 14) att riksdagen till Smittskyddsinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 80561000kr. Förslaget behandlas av utskottet i betänkandet 1992/93:SoU28.
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i proposition 1992/93:170 i denna del.
Statens institut för psykosocial miljömedicin (G 9)
Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till uppgift att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information.
Den övergripande målsättningen
Regeringen föreslår i propositionen (s. 124 f.) att riksdagen godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för IPM. Enligt propositionen skall institutet även för perioden 1993/94--1995/96 ansvara för praktiskt tillämpbar forskning inom den psykosociala miljömedicinen. IPM:s organisatoriska ställning som självständig myndighet bör kvarstå under planeringsperioden. Regeringen anser att IPM:s nuvarande tre verksamhetsområden arbetsmiljö och hälsa, allmän social miljö och hälsa samt vårdmiljö och hälsa bör utökas med ett fjärde med inriktning på invandrarmiljö och hälsa. Målen för IPM:s verksamhet skall enligt propositionen vara följande. -- IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt tillämpbar inom social-, hälsovårds- och arbetslivsområdena. Teoribildning och metoder för vetenskaplig forskning inom dessa verksamhetsområden skall utvecklas. -- För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna för psykosocial miljömedicinsk forskning skall institutet samverka med andra myndigheter, institutioner och organisationer inom de områden som institutets verksamhet omfattar. -- I samband med den pågående omstruktureringen av den offentliga sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med sådan information som kan minska de psykosociala påfrestningarna för de grupper som berörs.
Utskottets bedömning
En resultatanalys ger vid handen att IPM kan uppvisa goda resultat, såväl ur kvantitativ som kvalitativ synpunkt, framhålls det i propositionen. Vidare framgår det att IPM:s verksamhet har utvecklats mycket väl i förhållande till anvisade medel samt att verksamheten är flexibel och har hög samhällsrelevans. Utskottet, som redan tidigare framhållit att IPM gör ett angeläget arbete, vidhåller nu denna uppfattning. Den 1 januari 1993 inrättades Centrum för suicidforskning och prevention, som ett led i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa. Detta centrum hör organisatoriskt till Yrkesmedicinska kliniken inom Stockholms läns landstings nordvästra sjukvårdsområde men är lokalmässigt placerat i anslutning till IPM. Verksamheten, som omfattar medicinskt, socialt och psykologiskt förebyggande arbete, har sådan metodologisk och forskningsmässig anknytning till IPM att det enligt utskottets mening finns anledning att överväga en förändring av centrumets organisatoriska tillhörighet. För IPM skulle en anknytning till centrumet vara utvecklande, eftersom institutet därigenom skulle tillföras psykiatrisk kompetens. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen anfört beträffande de övergripande mål som skall styra IPM:s verksamhet under den kommande treårsperioden.
Medelsanvisningen
I propositionen föreslås att riksdagen till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6943000kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen, som inte har mött någon erinran i form av motioner.
Socialvetenskapliga forskningsrådet
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) började sin verksamhet den 1 juli 1990. SFR övertog därvid de pågående forskningsprojekt som finansierats genom de tidigare sektorsorganen Delegationen för social forskning (DSF) och Delegationen för invandrarforskning (Deifo) samt det ansvar för handikappforskning som tidigare legat på Forskningsrådsnämnden. SFR har till uppgift att stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap.
Den övergripande målsättningen m.m.
I propositionen (s. 127 f.) föreslår regeringen att riksdagen godkänner dels den övergripande målsättningen för SFR:s verksamhet, dels vad som i propositionen förordats i fråga om bemyndigande för SFR att inom en given ram -- utgörande en mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel -- besluta om fördelning av medel för en 6-årsperiod. Regeringen anser sålunda att rådet även för perioden 1993/94--1995/96 skall ha till uppgift att stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt informera om kunskapsläge och aktuell forskning. Med hänsyn till det stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom dessa områden anser regeringen att SFR genom ökade resurser skall ges möjlighet att förstärka forskningen på området. Rådet har självt den bästa kompetensen att pröva och ta ställning till hur dess uppgift bäst genomförs, påpekas det. Det kan dock enligt propositionen finnas stora fördelar att vinna med att koncentrera insatserna inom olika forskningsområden, t.ex. i form av programstöd eller andra former av stöd till sammanhållna forskarmiljöer och uppbyggnad av nationella nätverk. Grundläggande forskning bedrivs ibland inom sådana områden och med sådana metoder att det kan behövas ges långsiktiga förutsättningar i form av garanterad medelstilldelning för längre tid än det statliga budgetåret, anförs det i propositionen (avsnitt 8 s. 172). Som exempel nämns forskning om vissa biologiska processer eller långsiktiga sociala förändringar. Det är angeläget att forskningsråden kan besluta om fördelning av medel för längre perioder. Redan i dag kan rådens beslut om beviljande av medel avse treårsperioder. Regeringen föreslår att det skall bli möjligt för råden att fatta beslut för en sexårsperiod. Det är enligt propositionen inte rimligt att forskningsråden låser betydande delar av sina anslag på fleråriga engagemang, och det bör få ankomma på regeringen att ange vilken högsta andel av rådens anslag som får bindas av fleråriga beslut, sägs det vidare. SFR bör, enligt vad som förordas i propositionen, ges ett bemyndigande att göra sådana fleråriga ekonomiska åtaganden. Slutligen betonar regeringen det stora behov som föreligger av lättillgänglig överblick över kunskapsläget och aktuella forskningsinsatser inom olika forskningsområden, bl.a. inom de områden som SFR stöder. Det är viktigt att metoderna för denna forskningsinformation vidareutvecklas, anförs det.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning i fråga om att rådet i huvudsak självt bör ta ställning till nödvändiga prioriteringar. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den övergripande målsättning för SFR:s verksamhet som regeringen anger i propositionen. Utskottet har heller inget att erinra mot regeringens förslag ifråga om bemyndigande för rådet att besluta om fördelning av medel för en sexårsperiod. Utskottet återkommer till behovet av forskning på olika sakområden i det följande.
Medelsanvisningen
I propositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 1993/94 till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel anvisar ett reservationsanslag på 86740000kr och till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning anvisar ett ramanslag på 5600000kr. Den föreslagna medelsanvisningen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning har inte mött någon erinran i form av motioner.
I motion 1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar 23 300 000 kr utöver vad regeringen föreslår, eller således 110 040 000 kr (yrkande 32). Det arbete som utförs med SFR:s forskningsmedel är av strategisk betydelse, anser motionärerna. Forskningen bör intensifieras såväl när det gäller människor med missbruksproblem som beträffande vilka behandlingsinsatser som skall utvecklas för barn och ungdomar i svåra sociala situationer. (Motioner om missbruksforskning behandlas nedan under rubriken Forskning om missbruk.)
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att regeringen, med hänsyn till det stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom områdena socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap, föreslår att SFR får ökade resurser och därmed möjlighet att förstärka forskningen på området. Anslaget till SFR föreslås öka med drygt 13 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Utskottet finner den föreslagna medelstilldelningen avseende såväl Forskningsmedel som Förvaltning väl avvägd. Motion Ub121 (v) yrkande 32 avstyrks därmed.
Forskning inom områdena hälso- och sjukvård samt socialtjänst
I motion 1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) begärs ett tillkännagivande om forskning inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst (yrkande 5). Motionären påpekar att den svenska hälso- och sjukvården samt socialtjänsten för närvarande genomgår stora förändringar i syfte att åstadkomma effektivare insatser till lägre kostnader, samtidigt som man vill öka människors valfrihet. Det finns enligt motionärerna många signaler om både möjligheter och problem, men det saknas forsknings- och utvärderingsresultat som underlag för kommande, nödvändiga vägval. Det är därför viktigt att t.ex. försäkringskassorna får möjlighet att bygga in forsknings- och utvecklingsarbete i sin verksamhet. Likaså bör barnomsorg, äldreomsorg och handikappinsatser bli föremål för forsknings- och utvecklingsarbete, anförs det i motionen. Det är viktigt att personalen inbegrips i ett sådant arbete och att broar byggs mellan teori och praktik, sägs det vidare.
I motion 1992/93:Ub149 av Lena Öhrsvik (s) hemställs om ett tillkännagivande om ökad satsning på reumatologisk forskning. Trots att reumatismen tillhör de största folksjukdomarna i vårt land satsas enligt motionären alldeles för lite pengar på den reumatologiska forskningen. Motionären pekar på olika projekt inom den reumatologiska forskningen som varit framgångsrika, och menar att en intensifierad forskning skulle gagna inte bara den enskilde utan hela samhället. Öronmärkta pengar för forskartjänster och anslag över lång tid krävs för att forskarna skall kunna genomföra angelägna projekt snabbare än i dag.
Det är angeläget att den socialvetenskapliga forskningen byggs ut, inte minst som ett stöd för det svenska välfärdssystemets omvandling i riktning mot ökad hänsyn till personliga krav, sägs det i propositionen (s. 3). Den fortsatta utvecklingen och förnyelsen inom den sociala sektorn måste stödjas av en utökad forsknings- och utvecklingsverksamhet, sägs det i vidare (s. 112). Det gäller såväl inom ramen för olika discipliner vid universitet och högskolor som inom statens, kommunernas och landstingens verksamheter. Hälso- och sjukvården, liksom stora delar av de övriga sociala verksamheterna, är redan nu utpräglade kunskapsorganisationer, sägs det i propositionen. Kunskapsflödet mellan universitet/högskolor och den sociala sektorn bör emellertid kunna ökas ytterligare. Ny kunskap kring t.ex. organisations- och ledningsfrågor når inte alltid fram till praktisk tillämpning. Omvänt gäller att forskarna ibland inte låter sina val av forskningsproblem inspireras av den verklighet som finns inom de sociala verksamheterna. Kompetensen inom kommuner, landsting och myndigheter är här av stor betydelse, påpekas det. Förutom möjligheterna att bedriva eget forsknings- och utvecklingsarbete är kompetensen avgörande för att kunna formulera beställningar av forskningsinsatser inom t.ex. universitet och högskolor, liksom möjligheterna att rätt bedöma kvalitet och relevans i redan pågående forskning.
Vad beträffar det medicinska forskningsområdet uppgår anslagen till de medicinska fakulteterna för innevarande budgetår till ca 870 miljoner kronor. Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 130 % av fakultetsanslaget. Förutom att stödja inomvetenskapligt motiverad forskning av grundläggande och långsiktig karaktär har Medicinska forskningsrådet (MFR) till uppgift att ta initiativ till att stärka forskning inom medicinska områden, som har särskild betydelse för samhället samt att stärka internationellt forskningssamarbete och informera om forskningens resultat. För MFR anvisades budgetåret 1992/93 sammanlagt 340,9 miljoner kronor. Den kliniska utbildningen och forskningen kan endast bedrivas i anslutning till sjukvården, och verksamheterna där är starkt integrerade med varandra, sades det i den förra forskningspropositionen (prop. 1989/90:90 s. 221). Detta medför att staten och huvudmännen för den offentliga hälso- och sjukvården måste samverka, vilket bl.a. innebär att landstingskommunerna vid planering av hälso- och sjukvården skall beakta bl.a. forskningens behov. Staten betalar ersättningar till de berörda sjukvårdshuvudmännen. Ersättningarna skall ge kompensation för de kostnader sjukvårdshuvudmännen får genom att utbildning och forskning bedrivs inom sjukvårdsorganisationen. Enligt ett samarbetsavtal ersätter staten sjukvårdshuvudmännen för dessa kostnader. Avtalet reglerar bl.a. systemet för driftersättningar till sjukvårdshuvudmannen samt antalet timmar, som skall avsättas för forskning. Det råder enligt den nu aktuella propositionen enighet om att avtalet är av stor betydelse för klinisk forskning och utbildning i landet (s. 245). Budgetåret 1992/93 anvisades ca 1,3 miljarder kronor för detta ändamål.
Förändringar i sjukvårdsverksamheten med bl.a. införande av ett nytt ekonomiskt styrsystem har skapat svårigheter för den kliniska forskningen, framgår det av Karolinskas institutets (KI) anslagsframställning (s. 27). Den pågående identifieringen och fördelningen av de resurser som disponeras för forskning, utbildning och utvecklingsarbete är avgörande för den fortsatta utvecklingen, anförs det vidare.
När det gäller den kliniska medicinska forskningen intar universitetssjukhusen en nyckelställning, sägs det i propositionen. Här fullgörs såväl sjukvård som högkvalificerad forskning och undervisning (s. 60). Stora förändringar har gjorts i hälso- och sjukvårdens styrsystem inom flera landstingsområden under de senaste åren. Bl.a. har uppdelning gjorts på beställare och utförare. De ekonomiska styrsystemen har förändrats från att vara budgetbaserade till att vara prestationsrelaterade. I vissa system utgår ersättning till utförarna i förhållande till vilka behandlingar som ges. I propositionen påpekas det att de förändrade styrsystemen från flera håll setts som ett hot mot forskning och utveckling eftersom undervisningssjukhusen skulle kunna komma att förlora konkurrensen om patienterna och därmed få reducerade ekonomiska ramar. En vidareutveckling av svensk hälso- och sjukvård kräver fortsatt stora forsknings- och utvecklingsinsatser, vilket också ligger i sjukvårdshuvudmännens intresse, sägs det vidare i propositionen. Olika lösningar prövas för att garantera att tillräckliga medel avsätts för forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för de förändrade styrsystemen. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen inom området, anges det. I syfte att få underlag för att vidareutveckla framför allt den samhällsvetenskapliga forskningen av relevans för hälso- och sjukvården avser regeringen att låta kartlägga pågående forskning inom detta område, bl.a. i ett internationellt perspektiv, samt att utreda hur detta forskningsområde skall kunna förstärkas i framtiden (s. 117 f.).
En motion om forskning på det reumatologiska området behandlades av utskottet i betänkandet 1989/90:SoU19 (s. 28). Ryggradsreumatism drabbar många människor och utgör ett stort hälsoproblem, konstaterade utskottet. Det är viktigt, ansåg utskottet, att forskning sker om reumatiska sjukdomar. Det bör emellertid ankomma på de ansvariga myndigheterna att på sedvanligt sätt bedöma vilka forsknings- och utvecklingsprojekt som bör beviljas medel, uttalade utskottet. Motionen avstyrktes. Motioner om reumatologisk forskning har tidigare även behandlats och avstyrkts av utbildningsutskottet (1989/90:UbU25 s. 124, 1991/92:UbU15 s. 21).
Utskottet har i ärendet uppvaktats av representanter för Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) och för den reumatologiska forskningen.
Utskottets bedömning
Utskottet delar inställningen i propositionen och i motion Ub132 om behovet av utökade forsknings- och utvärderingsinsatser som stöd i det pågående utvecklingsarbetet inom välfärdssektorn. Inte minst har resultatet av sådan forskning betydelse som underlag för kommande, nödvändiga prioriteringar. Såvitt avser den samhällsvetenskapliga forskningen av relevans för hälso- och sjukvården avser regeringen att låta kartlägga pågående forskning på området och utreda hur denna forskning skall kunna förstärkas i framtiden. Utskottet ser positivt på en sådan kartläggning. Utskottet återkommer till behovet av forskning på vissa av de områden som nämns i motion Ub132 i det följande.
Inom den socialvetenskapliga forskningen har nationella studier ett stort värde. Det finns enligt utskottets mening starka skäl att inom forskningen även studera lokala och regionala förhållanden och skillnader, när det gäller förutsättningar och sätt att lösa problem och uppnå goda resultat i hälso- och sjukvårdsarbetet och i det sociala arbetet. Ökad kunskap om olika insatser inom vård och omsorg, som är präglade av lokala förhållanden -- bl.a. i form av kooperativ verksamhet -- skulle vara av stort värde, anser utskottet. Det finns enligt utskottets mening anledning att också stödja forskning på dessa områden på lokal och regional nivå.
Som tidigare nämnts har stora förändringar gjorts i hälso- och sjukvårdens styrsystem inom flera landstingsområden under de senaste åren. Förändringarna har ibland setts som ett hot mot forskning och utveckling. Här behövs en kritisk granskning av beställare--utföraremodellens inverkan på den kliniska forskningen. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen om att en vidareutveckling av formerna för att organisera och bedriva hälso- och sjukvård kräver stora forsknings- och utvecklingsinsatser. Utskottet anser därför att det är angeläget att olika lösningar prövas för att garantera att tillräckliga medel avsätts för forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för de förändrade styrsystemen. För att sjukvården skall kunna bedrivas rationellt krävs att de metoder som används har genomgått vetenskaplig utvärdering i fråga om effektivitet och kostnadsbild. Utskottet anser att den kritiska granskning av olika metoder för diagnostik och behandling i sjukvården som Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) utfört varit av stort värde. SBU har vid sin uppvaktning av utskottet framfört att det råder stor brist på klinisk medicinsk forskning vilket -- om någon förändring inte kommer till stånd -- i vissa fall kommer att omöjliggöra angelägen granskning av olika metoder, som används i vården. Utskottet konstaterar att den tillämpade kliniska medicinska forskningen är ett gemensamt ansvar för staten och sjukvårdens huvudmän. Utskottet anser att denna forskning måste öka och ges ökat stöd. Regeringen understryker i propositionen det angelägna i att effekterna av den pågående omstruktureringen av hälso- och sjukvården även på den kliniska forskningen följs upp (s. 245). Utskottet delar denna uppfattning och anser det angeläget att regeringen därvid beaktar denna forsknings behov av resurser. Regeringen bör överväga och eventuellt utreda lämpliga former för förstärkning och säkring av resurserna för detta angelägna forskningsområde. Därvid bör även olika finansieringsalternativ belysas.
Representanter för den reumatologiska forskningen har vid sin uppvaktning av utskottet bl.a. framfört att denna forskning nu står inför ett vetenskapligt genombrott och att tillgången på disputerade forskare på området nu är mycket god. Utskottet har redan tidigare framhållit vikten av att forskning sker beträffande reumatiska sjukdomar. Utskottet vill betona angelägenheten av att forskningen om dessa sjukdomar, som har mycket stor utbredning, ges bättre förutsättningar än för närvarande. Den resursförstärkning för den kliniska medicinska forskningen som utskottet i det föregående uttalat sig för kommer också att vara av betydelse för den reumatologiska forskningen. Utskottet utgår från att regeringen beaktar vad som nu anförts. Motionerna Ub132 (fp) yrkande 5 och Ub149 (s) får härmed i huvudsak anses tillgodosedda och avstyrks sålunda.
Äldreforskning
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om äldre (yrkande 1). Motionärerna understryker regeringens uttalande i propositionen om att forskning i geriatrik skall ha fortsatt hög prioritet samt att det är särskilt angeläget att finna en vetenskaplig grund för utvärderingar av kvalitets- och effektivitetsmätningar och av förändringar för äldre och deras ekonomi i ljuset av de omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår.
SFR har ett samordnande ansvar för forskningen om äldre med uppgift att löpande följa och bearbeta forskningsområdet. I propositionen (s. 114) behandlas även frågan om äldreforskning. Forskningsinsatserna på detta område skall bl.a. ses mot bakgrund av målen att äldre skall kunna känna sig trygga och veta att de får den omsorg de behöver, sägs det i propositionen. De skall själva få bestämma över sin livssituation och få behålla sin integritet och valfrihet även när vårdbehoven blir omfattande, heter det vidare. Forskning om äldre är en gränsöverskridande och interdisciplinär verksamhet, som berör ett flertal kunskapsområden. Efter förslag i 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90) anslogs nya resurser till forskning om äldre. Riksdagens beslut att inrätta tre professurer i psykologi, sociologi och socialt arbete med inriktning mot äldre har också skapat en förankring av äldreforskningen inom högskolan. SFR har prioriterat tre områden, nämligen forskning som rör omsorg och omvårdnad, utvärderingsforskning samt forskning inom området äldre och deras ekonomi. Dessa områden bör enligt propositionen även fortsättningsvis ha hög prioritet. Det är särskilt angeläget att finna en vetenskaplig grund för utvärderingar av kvalitets- och effektivitetsmätningar samt av förändringar för äldre och deras ekonomi i ljuset av de omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår, anförs det vidare i propositionen.
I samband med behandlingen av den förra forskningspropositionen behandlade utskottet flera motioner om äldreforskning (1989/90:SoU19 s. 23 f.). Motionerna avstyrktes, framför allt med hänvisning till de kraftigt ökade resurser för sådan forskning som föreslogs i den då aktuella propositionen.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att forskningen om äldre är angelägen och delar regeringens inställning i propositionen, bl.a. att denna forskning bör ha fortsatt hög prioritet. Utskottet anser att syftet med motion Ub103 (kds) yrkande 1 är tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Centrumbildningar för handikappforskning
I motion 1992/93:Ub104 av Jan Andersson (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om medel till en utbyggnad av centrumbildningar för handikappforskning. Centrumbildningarna, som är knutna till universitet och högskolor, har utvecklats för att ta till vara och stimulera tvär- och mångvetenskapliga aspekter på forskning om villkoren för människor med funktionsnedsättningar, anför motionären. Den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden har påverkats positivt genom utvecklingen av centrumbildningarna. Dessa har dock ingen fast finansiering, och det är svårt att finna medel till samordning och information, som är väsentliga för verksamheten. För att ge centrumbildningarna stabilitet och möjlighet till utveckling fordras att särskilda medel tillskjuts för en successiv utbyggnad, anförs det i motionen.
I 1990 års forskningsproposition framhölls de starka behoven av samhällsvetenskaplig forskning med inriktning mot handikapp. Bl.a. saknades tillräckliga kunskaper om de förhållanden i samhället som bidrar till att orsaka och vidmakthålla handikapp, sades det då. 1989 års handikapputredning har i sitt slutbetänkande Ett samhälle för alla, (SOU 1992:2), pekat på samma förhållande samt på behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskningssamverkan med utgångspunkt i de olika disciplinerna. I den nu aktuella propositionen (s. 114) sägs att det är viktigt att forsknings- och utvecklingsarbete om funktionshindrade och deras villkor ytterligare stärks. Det gäller bl.a. inom området habilitering för barn och ungdomar med svåra och komplicerade funktionshinder. Även studier av omfattningen av olika funktionshinder är eftersatta, heter det i propositionen. För närvarande saknas också nästan helt forskning med särskild inriktning på samhällsekonomiska studier, liksom forskning om arbetslivet och dess tillgänglighet. Ett annat viktigt område är forskning om sociala och miljömässiga faktorer och processer, som leder till att funktionshinder blir handikapp, anförs det vidare i propositionen. Olika nätverk och centrumbildningar har enligt propositionen skapat nya möjligheter för en positiv utveckling av interdisciplinär handikappforskning. Det gäller både i kontakterna mellan forskare och över fakultets- och disciplingränser samt i kontakterna mellan forskningen och dess användare. Centrumbildningarna har också en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och som rekryteringsbas för forskare (s. 63).
Motioner om behovet av tvärvetenskaplig forskning inom handikappområdet behandlades av utskottet i betänkandet 1989/90:SoU19 (s. 25 f.). Utskottet utgick från att SFR skulle komma att beakta behovet av tvärvetenskaplig forskning på området och avstyrkte de aktuella motionerna.
SFR har ett särskilt samordningsansvar för handikappforskningen. Denna forskning har utgjort ett prioriterat område för rådet och är den största anslagsmottagaren från rådet. Handikappforskningen har under den senaste treårsperioden sålunda erhållit nära 18 % av rådets resurser. Enligt uppgift är SFR mycket positivt till den verksamhet som bedrivs vid sådana centrumbildningar som diskuteras i motionen. Rådet ger också stöd till såväl nationella nätverk som centrumbildningar för handikappforskning. Arbetet inom beredningsgruppen för handikappforskning har bl.a. resulterat i stöd till fem forskarnätverk. Syftet med dessa är att forskare skall kunna träffas för bl.a. teori- och metodseminarier och att bidra till forskarutbildning. För att ge möjligheter för universiteten att engagera sig i initiativverksamheten och för att stödja ansträngningar att knyta samman teori- och metodkompetens inom landet anvisas medel för ytterligare stöd till de fem nätverken och till befintliga centrumbildningar, sägs det i rådets anslagsframställning (s. 11).
Utskottets bedömning
Behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskningssamverkan med utgångspunkt i olika discipliner är särskilt tydligt när det gäller forskning inom handikappområdet. I propositionen framhålls att olika nätverk och centrumbildningar har en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden på området. Det är enligt utskottets mening positivt att centrumbildningar ges möjlighet och resurser att växa fram och utvecklas. Utskottet konstaterar att SFR redan ger stöd till flera nationella nätverk och sådana centrumbildningar för handikappforskning som nämns i motion Ub104 (s). Något initiativ från riksdagen med anledning av motionen behövs inte. Motionen avstyrks.
Forskning om familjer och barn
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om familj och barn (yrkande 4). Familjelivet är en faktor som har stor betydelse för välfärd och livskvalitet, anför motionärerna och instämmer i vad som sägs i propositionen om att familjernas livsformer och levnadsförhållanden är av central betydelse. Det bör enligt motionärerna vara en prioriterad uppgift för forskningen att belysa familjens situation och de faktorer som håller samman eller söndrar familjen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt konfliktlösning i äktenskapet och utvärdering av familjerådgivningen, anförs det i motionen.
I motion 1992/93:So221 av Ingvar Svensson (kds), som väckts under den allmänna motionstiden, hemställs om ett tillkännagivande om en bred kartläggning av familjesplittringens orsaker och verkningar. I motionen sägs det att familjen i alla kulturer haft en central roll och att dess funktion handlar om samhällets överlevnad, såväl fysisk som psykisk. Den höga separationsfrekvensen i Sverige påverkar enligt motionären i hög grad barnens situation. Det finns därför ett stort behov av en intensifierad beteende- och socialvetenskaplig samt rättssociologisk forskning om familjesplittringens orsaker och verkningar.
I motion 1992/93:So288 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s), som också väckts under den allmänna motionstiden, yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om metodutveckling och forskning gällande incest. Forskningen på området är enligt motionärerna inte tillräckligt omfattande. Metodutvecklingen måste bygga på en stabil kunskapsbas, som tar sikte på såväl barnets situation och rehabilitering som förövarens. Motionärerna efterlyser ytterligare åtgärder från de forskningsstödjande myndigheterna och organen för att stimulera kvalificerad forskning om incest.
I propositionen (s. 115) anförs följande. Familjelivets utveckling och villkor har stor betydelse för välfärden och individernas livskvalitet. Familjernas livsformer och levnadsförhållanden är också av central betydelse för de flesta verksamheter inom såväl det sociala området som hälso- och sjukvårdsområdet. Forskningen inom området barn och familj sker inom ett stort antal discipliner -- främst vid samhällsvetenskaplig men även vid medicinsk, humanistisk och juridisk fakultet. En mycket stor del av forskningen är finansierad genom tidsbegränsade projektmedel. SFR har utlyst programstöd samt avsatt medel för forskarnätverk för forskning om barn och familj. Det är enligt propositionen angeläget att forskningen stärks ytterligare inom barn- och familjeområdet. Viktiga områden för fortsatt forskningsstöd är samspelet mellan den demografiska utvecklingen, samhällsutvecklingen i stort och familjepolitikens utformning och innehåll. Förändringar sker idag i samspelet mellan offentliga trygghetssystem, privata omsorgsformer och informella nätverk, sägs det i propositionen. Forskning som belyser förändringarnas innebörd och konsekvenser för barn och föräldrar är angelägen, liksom forskning om betydelsen i ett långsiktigt perspektiv av socialt förebyggande arbete för utsatta barn och ungdomar, uttalas det vidare.
SFR ger stöd till såväl familjesociologisk forskning som forskning om barn som far illa. Under våren 1992 har ett symposium inriktat mot familjeliv och familjeupplösning genomförts.
Utskottet har helt nyligen behandlat regeringens proposition om en Barnombudsman (prop. 1992/93:173). En viktig källa till kunskapsuppbyggnad hos Barnombudsmannen och dennes kansli blir att aktivt följa det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs om barn och ungdom, sägs det i den propositionen (s. 11). Kännedom om resultaten på olika forskningsområden är nödvändig när ombudsmannen inom sitt verksamhetsområde deltar i den allmänna debatten, besvarar frågor, gör uttalanden eller yttrar sig i lagstiftningsfrågor. I betänkandet Ombudsman för barn och ungdom, (SOU 1991:70), som föregått propositionen, ges en närmare beskrivning av samarbetet mellan ombudsmannen och dem som arbetar med forsknings- och utvecklingsarbete (s. 72). Utskottet har tillstyrkt att en befattning som Barnombudsman inrättas (bet. 1992/93:SoU21).
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har genomfört ett flerårigt forsknings- och utredningsprojekt beträffande sexuella övergrepp mot barn. Genom detta arbete har omfattande kunskap om gärningsmän, offer och risksituationer vunnits. Det är enligt BRÅ:s uppfattning ingen överdrift att säga att den forskning som finns inom detta område i Sverige i dag inte har någon internationell motsvarighet (BRÅ-PM 1992:4).
Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat motioner om sexuella övergrepp mot barn. I betänkandet 1992/93:SoU2 (s. 13 f.) finns en redogörelse för frågans tidigare behandling och ett konstaterande att utskottet i olika sammanhang framhållit betydelsen av att samhället ägnar stor uppmärksamhet åt barn, som av olika skäl har en särskilt utsatt ställning.
Utskottets bedömning
Familjernas -- och därmed också barnens -- levnadsförhållanden bör enligt utskottets mening inta en framskjuten position inom bl.a. den samhällsvetenskapliga forskningen. Det är därför enligt utskottets mening positivt att regeringen ser en förstärkning av forskningen inom barn- och familjeområdet som angelägen. Utskottet konstaterar att önskemålen i motionerna Ub103 (kds) yrkande 4 och So221 (kds) i huvudsak sammanfaller med de riktlinjer som anges i propositionen. Något tillkännagivande med anledning av motionerna behövs därför inte. Motionerna avstyrks.
I motion So288 efterlyses ökad forskning om incest. Utskottet delar motionärernas inställning i fråga om behovet av ökade insatser såvitt avser forskning och metodutveckling inom detta område. Det är enligt utskottets mening också angeläget att forskningsresultaten förs ut till olika personalkategorier, som kommer i kontakt med dem som drabbas. Barnombudsmannen har i det avseendet en viktig funktion att fylla. Utskottet utgår från att SFR beaktar behovet av ökade forsknings- och utvecklingsinsatser beträffande incest utan något initiativ från riksdagens sida. Motion So288 (s) avstyrks sålunda.
Forskning om missbruk
I motion 1992/93:So30 av Rune Thorén och Tage Påhlsson (c) yrkas att riksdagen begär en utredning hos regeringen om formerna för inrättandet av en internationell professur i alkoholforskning. Motionärerna efterlyser en stabil grund för dokumentation och vidareutveckling av befintlig alkoholforskning. För att också stimulera internationell alkoholforskning behövs en kvalificerad forskningsresurs på det internationella området. Motionärerna anser att en sådan tjänst bör knytas till Folkhälsoinstitutet.
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om missbruk (yrkande 3 delvis). Missbruksforskningen bör enligt motionärerna belysa situationen för hela missbrukarfamiljen, särskilt barnen i missbrukarfamiljer. Även behandlingsprojekt som ser till missbrukarfamiljen bör enligt motionärerna belysas. (Motionsyrkandet i övrigt behandlas nedan under rubriken Forskning om spelberoende.)
I motion 1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) begärs ett tillkännagivande om forskning kring alkohol och tobak (yrkande 6). Motionären efterlyser ett forskningscentrum, som skulle kunna knytas till Folkhälsoinstitutet. Uppgiften skall vara att bedriva vetenskapliga studier inom områdena epidemiologi och förebyggande insatser när det gäller såväl alkohol som tobak. För att finansiera forskningen föreslår motionären ett ianspråkstagande av löntagarfondspengar eller en särskild avgift på tobak och alkohol.
Missbruksfrågorna utgör ett för samhället svårhanterligt problemkomplex, och behovet av bred och väl underbyggd kunskap är mycket stort, sägs det i propositionen (s. 114 f.). Forskningen om missbrukets utbredning och orsaker liksom om vård och behandling av missbrukare samt metoder för att förebygga missbruk har betydande metodproblem, anförs det vidare. Forskningen om missbruk är i ett socialvetenskapligt perspektiv inriktat på såväl bruk som missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Hit hör forskning om resultat av alkohol- och narkotikapolitik samt om effekter av olika kontrollpolitiska åtgärder och av olika förebyggande insatser. Forskningen om förebyggande av missbruk är ett viktigt, men än så länge underutvecklat, område också inom folkhälsoforskningen, heter det i propositionen. Effekterna av den svenska alkohol- och narkotikapolitiken har endast i liten utsträckning intresserat forskare. Forskningen har hittills främst varit inriktad på behandlingsstudier. Trots detta saknas ännu kunskap på många områden. Forskning om alkohol- och narkotikapolitikens effekter samt behandlingsforskning bör prioriteras under den kommande perioden, sägs det i propositionen. Med hänsyn till den ökande internationaliseringen är det därvid önskvärt med forskning, som visar hur olika länder genom sin alkohol- och narkotikapolitik har lyckats förebygga och reducera skador och missbruksutbredning, anförs det vidare.
I samband med behandlingen av förra forskningspropositionen behandlades även ett antal motioner om missbruksforskning (1989/90:SoU19, s. 13 f.). Utskottet förutsatte därvid att missbruksforskningen skulle få en stark ställning i SFR:s verksamhet och avstyrkte då aktuella motioner. Vidare redovisade utskottet att forskningen om missbrukets påverkan på familjen samt om familjens roll i behandlings- och rehabiliteringsarbetet ägnats särskild uppmärksamhet samt att ett forskningsprogram om missbrukarna och deras familjer hade utarbetats 1988 av DSF för att stimulera forskning om socialt utsatta barn. Utskottet konstaterade att riksdagen redan tidigare hade uttalat att forskning i ämnet var angelägen och att det var särskilt viktigt att barnens utsatta situation belystes. Mot bakgrund av regeringens uttalande i den förra forskningpropositionen, att den utgick från att SFR skulle fullfölja det påbörjade programarbetet, ansåg utskottet att det inte behövdes något initiativ från riksdagen med anledning av då aktuella motioner.
Enligt uppgift från SFR är forskning om missbrukets påverkan på familjen ett prioriterat område. Ett forskarseminarium med missbrukets familjesociala konsekvenser och barnens situation i missbrukarhem som tema har anordnats i mars 1992. Såvitt avser epidemiologisk forskning och forskning om förebyggande insatser finns enligt SFR personell kompetens vid flera universitetsinstitutioner. Dessa ges stöd av rådet.
Motionsyrkanden om alkoholforskning behandlades senast av utskottet i betänkandet 1992/93:SoU17 om alkoholpolitiken (s. 23 f. och 26). Mot bakgrund av Folkhälsoinstitutets uppdrag att följa alkohol- och drogutvecklingen, stödja forskningsinsatser inom alkohol- och drogområdet samt att initiera eller självt genomföra forsknings- och utvecklingsarbete inom eftersatta områden ansåg utskottet att något initiativ av riksdagen inte behövdes. Motionerna avstyrktes.
Folkhälsoinstitutets stöd tar, när det gäller missbruksforskningen, framför allt sikte på förebyggande insatser. Såvitt avser tobaksforskning ger Folkhälsoinstitutet stöd till ett tvåårigt projekt angående snus. Den av regeringen tillsatta alkoholpolitiska kommissionen skall enligt sina direktiv (dir. 1991:124) bl.a. genomlysa de problem som föreligger inom vården av alkoholmissbrukare och bedöma behoven av förändringar av vårdformer och vårdinnehåll. Vidare skall kommissionen kartlägga och analysera missbrukets konsekvenser för missbrukarnas familjer.
Utskottets bedömning
Utskottet är ense med motionärerna om att missbruksforskningen är ett betydelsefullt forskningsområde. Forskning om missbrukets påverkan på familjen är prioriterad av SFR. Detta är positivt. Regeringen anser att bl.a. behandlingsforskningen bör lyftas fram under den kommande perioden. Utskottet delar denna uppfattning. Samtidigt vill utskottet understryka behovet av forskning om behandlingen av missbrukare med psykisk störning och kriminell belastning. Mot bakgrund av bl.a. SFR:s och Folkhälsoinstitutets arbete när det gäller att stödja forskningsinsatser på missbruksområdet samt alkoholkommissionens uppdrag behövs enligt utskottet inte något initiativ från riksdagen med anledning av nu aktuella motioner. Motionerna So30 (c), Ub103 (kds) yrkande 3 delvis och Ub132 (fp) yrkande 6 avstyrks därför.
Forskning om spelberoende
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om spelberoende (yrkande 3 delvis). Forskning om spelberoende och hjälpprogram för att befria spelberoende bör vara prioriterad forskning, anser motionärerna.
I motion 1992/93:So204 av Barbro Westerholm (fp) från den allmänna motionstiden begärs tillkännagivanden dels om kartläggning av omfattningen av spelberoende (yrkande 1), dels om forskning kring spelberoende (yrkande 2). Forskning behövs enligt motionären för att få svar på frågorna om hur ofta spelberoende förekommer, vilka spel som är aktuella och vilka personer som är riskindivider. Det behövs också forskning för att belysa eventuella biokemiska orsaker bakom spelberoende, liksom behandlingsforskning.
Som svar på en interpellation av Karin Israelsson (c) om åtgärder mot spelberoende anförde dåvarande socialministern i riksdagen den 5 december 1991 att han är väl medveten om de problem som kan uppkomma i anslutning till spelverksamhet. Socialministern fann det naturligt att både Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen uppmärksammar frågor om spelberoende inom ramen för sin löpande verksamhet.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om spelberoende. I betänkandet 1991/92:SoU15 (s. 90 f.) angav utskottet att forskning om spelberoendets omfattning har bedrivits vid bl.a. sociologiska institutionen vid Stockholms universitet och vid Socialhögskolan i Östersund. Enligt en undersökning har ungefär 1500 personer i landet allvarliga sociala problem orsakade av sitt spelberoende. Vid Huddinge sjukhus pågår ett projekt med 50 spelare, som har till syfte att kartlägga vad signalsubstanserna i hjärnan spelar för roll i missbrukssammanhang. Utskottet uttalade att problemen med spelberoende är kända för regeringen och torde komma att uppmärksammas av bl.a. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet i deras löpande verksamheter. Den då aktuella motionen avstyrktes.
Enligt uppgift från SFR ger rådet kontinuerligt stöd till sociologiska institutionen vid Stockholms universitet för forskning om bl.a. orsakerna till spelberoende.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare uttalat att problemen med spelberoende är kända och att de torde komma att uppmärksammas av bl.a. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Kontinuerligt stöd ges också redan till forskning om spelberoende. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker därmed motionerna Ub103 (kds) yrkande 3 delvis samt So204 (fp) yrkandena 1 och 2.
Forskning om självmord
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkas ett tillkännagivande till regeringen om prioriteringar för självmordsforskning (yrkande 7). SFR bör enligt motionärerna prioritera forskning om varför människor begår självmord. Forskningsrönen bör komma till en bred allmänhets kännedom och resultera i ett åtgärdsprogram, anser motionärerna.
Vid utskottets behandling av förra forskningspropositionen redovisade utskottet att det dåvarande sektorsorganet Delegationen för social forskning (DSF) gav stöd till projekt inom det psykiatriska området, som kunde hänföras till den folkhälsovetenskapliga forskningen. Det gällde bl.a. studier av orsakerna bakom självmord och självmordsförsök samt förutsättningarna för att förebygga självmord (1989/90:SoU19, s. 20). SFR har enligt uppgift under den senaste treårsperioden givit drygt två miljoner kronor i stöd till olika forskningsprogram om självmord.
I två betänkanden från hösten 1990, nämligen 1990/91:SoU4 och SoU6 (s. 34 f.), berörde utskottet motioner med anknytning till självmord. Efter en genomgång av statistik, pågående studier och forskning inom olika områden för att förebygga självmord ansåg utskottet att något initiativ från riksdagens sida inte behövdes. I sistnämnda betänkande redogjordes för en planeringsgrupp för suicidforskning, som arbetar i Medicinska forskningsrådets regi. Gruppen har gjort en inventering av tidigare och pågående suicidforskning och diskuterat möjligheter för förbättrad suiciddiagnostik, anfördes det. Vidare framgick att det finns forskartjänster i suicidologi, dels med tyngdpunkt på biologisk forskning, dels med samhällsmedicinsk inriktning. En översikt av behovet av självmordsforskning har gjorts av Forskningsrådsnämnden. Detta har varit grunden för ett program om självmordsforskning ur socialpsykiatriskt och samhällsvetenskapligt perspektiv.
Nyligen inrättades inom Stockholms läns landsting ett Centrum för suicidforskning och prevention, vars verksamhet omfattar medicinskt, socialt och psykologiskt förebyggande arbete. Ett övergripande mål för centrumet är, i enlighet med WHO:s mål, att antalet självmord skall minskas fram till år 2000. Till centrumets uppgifter hör undervisning, information, epidemiologisk bevakning och forskning. Frågan om centrumets organisatoriska tillhörighet har behandlats av utskottet i avsnittet om Statens institut för psykosocial miljömedicin.
Utskottets bedömning
Utskottet har redan tidigare framhållit vikten av att förebygga självmord. Utskottet har inte ändrat uppfattning. Forskning om självmord pågår redan. När det gäller nya forskningsprojekt bör det ankomma på ansvariga myndigheter att bedöma vilka projekt som bör beviljas medel. Utskottet anser inte att det behövs något initiativ med anledning av motion Ub103 (kds) yrkande 7. Motionsyrkandet avstyrks.
Forskning om vissa psykiska problem
I motion 1992/93:So404 av Barbro Westerholm (fp), som väckts under den allmänna motionstiden, yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av förekomsten av s.k. sektsjuka (yrkande 1) och om forskning kring "sektsjukans" orsaker och behandling (yrkande 2). Kunskapen inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten om s.k. sektsjuka är enligt motionären mycket begränsad. Motionären anser att man måste satsa på forskning för att klarlägga omfattningen av problemet och vilka individer som löper risk att hamna i denna situation samt på utveckling av vård, behandling och rehabilitering av dessa individer. Forskningen skulle enligt motionären lämpligen kunna knytas till en avdelning vid ett universitetssjukhus.
Motioner om en kartläggning av dessa problem och om psykologisk behandling i samband med engagemang i vissa sekter har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare. I betänkandet 1991/92:SoU1 (s. 25 f.) hänvisade utskottet till tidigare uttalanden innebärande bl.a. att, utöver samhällets hälso- och sjukvård, även kyrkor och andra frivilliga organisationer arbetade med dessa frågor samt att religionsfriheten sätter gränser för samhällets möjligheter att påverka enskilda individers uppfattning i religiösa eller principiella frågor. Utskottet vidhöll sin tidigare redovisade uppfattning att kvalificerad psykologisk behandling finns att tillgå inom samhällets hälso- och sjukvård för dem som behöver sådan till följd av sin anslutning till religiösa och andra sekter. I betänkandet 1991/92:SoU15 (s. 134) vidhöll utskottet sin tidigare uppfattning. Då aktuella motioner avstyrktes.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer med motionären om att det behövs mer kunskap om utbredningen av det problem som tas upp i motion So404. Utskottet förutsätter att ansvariga myndigheter och berörda frivilliga organisationer arbetar vidare med dessa frågor. Något initiativ med anledning av motion So404 (fp) yrkandena 1 och 2 behövs inte. Motionen avstyrks.
Forskning inom socialförsäkringsområdet
I motion 1992/93:Sf255 av Hans Gustafsson och Doris Håvik (s), som väckts under den allmänna motionstiden, önskar motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör lägga fram förslag till forskningsinsatser inom socialförsäkringsområdet. Kostnaderna för långtidssjukskrivningar, arbetsskador och förtidspensioneringar har ökat dramatiskt under senare år, anförs det i motionen. En åtgärd har varit att ge resurser till försäkringskassorna för rehabiliteringstjänster. Motionärerna beklagar att ingen nationell, systematisk utvärdering har genomförts, som kan visa på effekterna av de rehabiliteringsinsatser som gjorts. Försäkringskassan i Stockholm har etablerat samarbete med forskare på olika håll, och en redogörelse för de frågeställningar som är aktuella för forskningsstudier återfinns i motionen. Medel till denna forskningsinsats bör t.ex. kunna frigöras från socialförsäkringens rehabiliteringsanslag, anser motionärerna.
Behovet av forskningsbaserad kunskap om de ekonomiska trygghetssystemens funktion och effekter är betydande, inte minst mot bakgrund av den genomgripande översyn och omprövning av socialförsäkringens olika grenar som för närvarande pågår, anförs det i propositionen (s. 113). Omfattningen av socialvetenskaplig forskning med anknytning till de ekonomiska trygghetssystemen är fortfarande relativt begränsad med hänsyn tagen till socialförsäkringens stora betydelse för individens välfärd och för samhällsekonomin, anges det vidare. Betydande behov finns av mer forskningsbaserad kunskap om bl.a. faktorer och samband som ligger bakom de stora förändringarna i sjukfrånvaro och förtidspensionering under senare år, liksom om samspelet mellan socialförsäkringen och arbetsmarknaden. Det är enligt propositionen vidare angeläget med forskning kring de offentliga pensionssystemen, inte minst i förhållande till andra försäkringssektorer och hur detta påverkar sparande, kapitalbildning och arbetskraftsutbud. I propositionen påpekas det vidare att socialförsäkringarna är rättighetsstyrda genom ett omfattande och komplext regelverk. Regeltillämpningen är långt decentraliserad, vilket pekar på ett behov av tillämpad juridisk forskning. Satsningen på en mer aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och instrument ställs till försäkringskassornas och andra rehabiliteringsansvarigas förfogande. Detta skapar intressanta forskningsuppgifter för utvärderings- och implementationsforskning, heter det i propositionen. Det ökade internationella samarbetet på socialförsäkringsområdet, som aktualiserats genom EES-avtalet, innebär också att ett nytt angeläget område för forskningsinsatser öppnar sig, anförs det avslutningsvis.
Riksförsäkringsverket (RFV) skall bl.a. särskilt följa utvecklingen av de olika grenarna inom det ekonomiska trygghetssystemet och utvärdera effekter av dessa för individ och samhälle. Detta sker genom ett kontinuerligt samarbete med forskare och forskningsinstitutioner som stöd för de egna analyserna av kunskapsbehov och pågående FoU. Uppföljnings- och utvärderingsprogram upprättas årligen. Forskning om de ekonomiska trygghetssystemen har prioriterats av SFR. Rådet har kontinuerlig kontakt med Försäkringskasseförbundet genom återkommande forskarseminarier, som rådet givit ekonomiskt stöd åt. Vidare har rådet en nära samverkan med utvärderingsavdelningen på RFV.
Socialförsäkringsutskottet har inkommit med yttrande till socialutskottet beträffande forskningen om de ekonomiska trygghetssystemen (1992/93:SfU6y). Socialförsäkringsutskottet pekar på de höga kostnaderna för socialförsäkringssektorn och anför att det såväl för staten som för den enskilde är av utomordentligt stor betydelse att man har tillräckliga kunskaper om att de medel som tilldelas socialförsäkringsområdet också används på ett riktigt och ändamålsenligt sätt. De stora och snabba förändringar som skett inom området under senare år har enligt socialförsäkringsutskottet lett till att regelverket på området blivit komplicerat och i det närmaste oöverblickbart för medborgarna. Vidare har staten, landstingen och kommunerna tvingats att söka nya lösningar för att åstadkomma besparingar, många gånger utan att genomarbetade analyser gjorts av vilka övervältringseffekter detta kan innebära mellan de olika huvudmännens områden. Socialförsäkringsutskottet konstaterar att intresset för och möjligheterna till forskning på socialförsäkringsområdet har ökat men att omfattningen av socialvetenskaplig forskning med anknytning till de ekonomiska trygghetssystemen forfarande är relativt begränsad. Utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av mer forskningsbaserad kunskap på området och utgår från att SFR fortlöpande uppmärksammar och prioriterar sådan forskning. Socialförsäkringsutskottet understryker det angelägna i att samarbetet mellan forskare vid universitet och högskolor och försäkringskassorna utvecklas ytterligare. Särskilt viktigt är det enligt utskottet att effekterna av de rehabiliteringsinsatser som görs från försäkringskassornas sida blir föremål för forskning. Stödet till forskningen bör dock tillföras försäkringskassorna på annat sätt än genom medel som avsatts för rehabiliteringsinsatser. Avslutningsvis finner socialförsäkringsutskottet det angeläget att SFR lägger stor vikt vid att föra ut resultaten av forskningen till berörda intressenter. Socialförsäkringsutskottet anser att syftet med nu aktuell motion kan tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet instämmer i propositionens och socialförsäkringsutskottets bedömning när det gäller behovet av mer forskningsbaserad kunskap inom socialförsäkringsområdet. Socialutskottet utgår i likhet med socialförsäkringsutskottet från att SFR fortlöpande uppmärksammar och prioriterar sådan forskning. Även när det gäller samarbetet mellan forskare vid universitet och högskolor å ena sidan och försäkringskassorna å andra sidan samt vikten av forskning om effekterna av de rehabiliteringsinsatser som görs från försäkringskassornas sida ansluter sig socialutskottet till socialförsäkringsutskottets bedömning. Socialutskottet är ense med socialförsäkringsutskottet om att stödet till forskningen bör tillföras försäkringskassorna på annat sätt än genom de medel som avsatts för rehabiliteringsinsatser. Mot bakgrund av det anförda och att motion Sf255 (s) kan tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida avstyrker socialutskottet bifall till motionen.
Invandrarforskning
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om prioriteringar för invandrarforskning (yrkande 12). Motionärerna vill prioritera forskning om hur flykting-, migrations- och biståndspolitik samt en samordning av dessa områden kan bidra till att människor inte behöver emigrera för sin utkomst och överlevnad. Ett annat forskningsområde som bör prioriteras är enligt motionärerna orsakerna till människors beslut att utvandra liksom frågor om etniska relationer, vilken etnisk mångfald som är möjlig och hur etniska konflikter kan undvikas.
Enligt den förra forskningspropositionen (prop. 1989/90:90) borde invandrarforskningen under kommande treårsperiod få väsentligt ökade resurser. Det föreslogs bli en uppgift för SFR att närmare överväga hur dessa resurser skulle fördelas mellan enskilda forskningsprojekt och den mer långsiktiga kompetensuppbyggnaden på universitet och högskolor.
Med internationell migration och etniska relationer (IMER) avses enligt den nu aktuella propositionen (s. 116) in- och utvandring, orsaker till och effekter av befolkningsrörelser, statens reglering av dessa befolkningsrörelser samt integrationsfrågor i vid bemärkelse. Forskning på området har under senare år bedrivits i en ökande omfattning. Forskningen bedrivs inom ett flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Ett nationellt nätverk är under uppbyggnad och det internationella forskarsamarbetet utvecklas successivt, anförs det i propositionen. SFR har ett särskilt ansvar för stöd till forskning inom detta område. Enligt SFR:s bedömning behöver den demografiska, sociologiska, kulturgeografiska och ekonomiska forskningen om de internationella migrationsströmmarnas orsaker och verkningar på framför allt svensk arbetsmarknad och näringsliv stärkas, både till omfång och kvalitet. Mycket tyder enligt propositionen på att den internationella migrationen och därmed sammanhängande problemkomplex under många år framöver kommer att utgöra mycket centrala faktorer i samhällsutvecklingen, såväl i Sverige som i många andra länder. Med hänsyn till det stora kunskapsbehovet måste forskningen på området därför ges hög prioritet, sägs det vidare i propositionen. Vidare redovisar propositionen (avsnitt 11 s. 413 f.) många forskares och andra samhällsanalytikers åsikt att de stora befolkningsrörelserna med deras konsekvenser för alla kommer att vara den största mänskliga, sociala och ekonomiska frågan decennier framöver. Viktiga frågor att belysa är enligt propositionen bl.a. de frågor som omnämns i den nu aktuella motionen.
Även när det gäller frågan om internationell migration och etniska relationer har socialförsäkringsutskottet yttrat sig till socialutskottet. Socialförsäkringsutskottet delar regeringens bedömning att forskningen på området måste ges hög prioritet. Utskottet konstaterar att SFR:s stöd till området varit drygt 24 miljoner kronor under budgetåren 1990/91 -- 1992/93 och förutsätter att rådet också för den kommande treårsperioden kommer att stödja forskningen på området i minst samma omfattning som tidigare. Socialförsäkringsutskottet anser inte att någon åtgärd med anledning av motionen är påkallad.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet ansluter sig till regeringens och socialförsäkringsutskottets bedömning att forskningen på området bör ha en framskjuten plats. Denna forskning är särskilt viktig i en tid med omfattande internationell migration och en ökande invandring till Sverige. Mot bakgrund av den forskning som pågår inom området är motion Ub103 (kds) yrkande 12 tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
En ny levnadsnivåundersökning
I motion 1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Statistiska centralbyrån (SCB) får i uppdrag att genomföra en ny levnadsnivåundersökning (yrkande 31). För att få underlag till bedömningar som behöver göras om ändringar i fördelningspolitiken eller om nedskärningar, är levnadsnivåundersökningar av stort värde, anför motionärerna. SCB bör enligt motionärerna göra en ny översikt av levnadsnivån i Sverige, innefattande även en utblick över välfärden i världen i övrigt.
I samband med behandlingen av förra forskningspropositionen behandlade socialutskottet även en motion (c) om en ny levnadsnivåundersökning. Utskottet (1989/90:SoU19, s. 12) delade inställningen i motionen att en ny levnadsnivåundersökning skulle vara av stort värde, bl.a. för forskningen på det sociala området. Utskottet förutsatte att en ny levnadsnivåundersökning helt eller delvis kunde finansieras av SFR. Detta gavs regeringen till känna (rskr. 333).
SFR har därefter i samarbete med bl.a. Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Arbetsmiljöfonden och Forskningsrådsnämnden medverkat vid finansieringen av en ny levnadsnivåundersökning vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. SCB har medverkat såvitt avser insamlande av datamaterial. För närvarande analyseras det insamlade materialet, och en redovisning av undersökningen väntas inom något år.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att arbete pågår med att sammanställa materialet från den levnadsnivåundersökning som nyligen genomförts. Resultatet från undersökningen beräknas kunna redovisas inom något år. Dessförinnan bör enligt utskottet riksdagen inte besluta om någon ny levnadsnivåundersökning. Motion Ub121 (v) yrkande 31 avstyrks.
Folkhälsoforskning
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för folkhälsoforskning (yrkande 6). Motionärerna instämmer i det som sägs i propositionen om att folkhälsoforskningen skall vara ett prioriterat område.
SFR har ett ansvar för den grundläggande forskningen inom folkhälsoområdet, medan Folkhälsointitutet svarar för den tillämpade forskningen. Det förekommer ett nära samarbete mellan rådet och institutet när det gäller forskning på detta område. Även Medicinska forskningsrådet (MFR) har prioriterat folkhälsoforskningen för framtiden.
Även folkhälsoforskningen behandlas i propositionen (s. 116 f.). Regeringen anför att den svenska befolkningens hälsa har fortsatt att förbättras de senaste åren och att medellivslängden har ökat. Trots att hälsoutvecklingen i stort varit positiv finns det stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan könen, olika sociala grupper och mellan olika delar av landet. Också mellan infödda svenskar och invandrare finns det betydande skillnader, sägs det i propositionen. Folkhälsoforskningen är interdisciplinär. Till området räknas forskning om familjers, arbetslivets, miljöns och hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan. Således innefattas studier inom bl.a. epidemiologi, hälso- och sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets- och miljömedicin, kost- och beroendefrågor samt preventiv medicin och socialmedicin i bred bemärkelse. Regeringen har betonat att insatser för att ytterligare förbättra folkhälsan är angelägna, heter det i propositionen. En bred och kvalitativt god forskning har stor betydelse för att detta mål skall kunna nås, sägs det vidare. Det finns också ett behov av att utveckla metoder för utvärdering och att på ett mer systematiskt sätt utvärdera olika preventiva satsningar. Regeringen anser att folkhälsoforskning skall vara ett prioriterat område för SFR även under den kommande perioden. Även inom det medicinska forskningsområdet bör folkhälsoforskningen prioriteras. För att nå högsta möjliga effekt av de insatta resurserna är det angeläget att dessa insatser samordnas också med bl.a. Folkhälsoinstitutets forsknings- och utvecklingsstödjande verksamhet. Epidemiologisk metodik, som har en framträdande roll inom folkhälsoforskningen, kräver ofta stora och kostsamma datainsamlingar. Samtidigt är förutsättningarna för epidemiologiska studier ur ett internationellt perspektiv särskilt goda i Sverige, anförs det i propositionen. Det är därför väsentligt att möjligheterna för denna forskning fortsätter att utvecklas, bl.a. genom att tillgången till relevanta datamaterial förbättras. Delar av folkhälsoforskningen är fortfarande under snabb utveckling, och betydande satsningar görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det är angeläget att internationella erfarenheter tas till vara i den svenska forskningen och utvecklingsarbetet och att arbetet fortlöpande följs upp och utvärderas, avseende framför allt dess vetenskapliga kvalitet och relevans för folkhälsans utveckling, sägs det avslutningsvis.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer i att folkhälsoforskningen bör prioriteras under den kommande treårsperioden. Bl.a. SFR och Folkhälsoinstitutet har viktiga funktioner att fylla i detta arbete. Utskottet delar också regeringens bedömning att det finns ett behov av att mer systematiskt utvärdera olika preventiva insatser som görs på området. När det gäller forskning om hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan finns det enligt utskottet bl.a. ett behov av mer forskningsbaserad kunskap om hälsohemmens verksamhet. Syftet med motion Ub103 (kds) yrkande 6 får anses tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Forskning om kvinnors hälsa
I motion 1992/93:Ub101 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om behovet av forskning om förebyggande åtgärder kring sjukdomar som drabbar kvinnor. Enligt motionärerna behövs ytterligare resurser till forskning kring klimakteriets sjukdomstillstånd och de symtom som framträder i samband härmed för att kunna ge adekvat förebyggande hjälp och vård. Motionärerna nämner tre stora sjukdomsgrupper där behovet av forskning är stort, nämligen hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet och bröstcancer. Insatser på detta område skulle minska sjukvårdskonsumtionen och ge kvinnorna en bättre livskvalitet, menar motionärerna.
I motionerna 1992/93:Ub133 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, c, kds, v) (yrkande 2) och 1992/93:Ub147 av Gullan Lindblad (m) begärs ett tillkännagivande om forskning kring kvinnors liv och hälsa. Det behövs epidemiologisk forskning om ohälsans förekomst och orsaker bland kvinnor, anförs det i båda motionerna. Kvinnors hälsoproblem har i mycket mindre utsträckning än männens varit föremål för forskning. Mannen har varit normen för behandlingen. Vidare är självmord, rökning och alkoholmissbruk hos kvinnor frågor som forskningen bör ta sig an, anser motionärerna.
Även flera motioner från den allmänna motionstiden tar upp frågan om forskning kring kvinnors hälsa.
I motion 1992/93:So439 av Bo Holmberg m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om forskning och utveckling av sjukvård för kvinnor (yrkande 8). Kvinnors sjukdomar orsakas enligt motionärerna ofta av ett samspel av betingelser såsom arbetsbelastning, omsorgsansvar, förslitningseffekter, låga löner, långa arbetsdagar, monotona arbeten och lågt inflytande. Kvinnors sjukdomar får inte den uppmärksamhet inom forskning och hälso- och sjukvård som mera manliga sjukdomar får. Mot denna bakgrund är det viktigt att belysa hur dagens situation påverkar kvinnor i syfte att förebygga hälsoproblem, sägs det i motionen.
I motion 1992/93:So448 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) begärs ett tillkännagivande om forskning om kvinnors ohälsa och dess behandling (yrkande 2). Kvinnors hälsoproblem har varit föremål för studier och forskning i betydligt mindre utsträckning än manliga sjukdomar, anförs det i motionen. Inte heller har man tagit hänsyn till kvinnors annorlunda biologi, påpekar motionärerna. De anser att hälsoproblem, som drabbar kvinnor i högre utsträckning än män, såsom rörelseorganens sjukdomar, inkl. de reumatiska sjukdomarna, samt inkontinens och läkemedelsberoende, borde uppmärksammas ytterligare.
I motion 1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden om kartläggning av kvinnors ohälsa (yrkande 1) samt om forskning dels kring kvinnors ohälsa, dess orsaker och behandling (yrkande 2), dels om kvinnors psykiska hälsoproblem (yrkande 11). Motionärerna anser att det behövs en fullständig kartläggning av kvinnors ohälsa och orsakerna bakom den för att möjliggöra effektiva förebyggande och rehabiliterande insatser. Kvinnors hälsoproblem har i mycket mindre utsträckning än mäns sjukdomar varit föremål för forskning, sägs det i motionen. Forskningen kring ohälsan måste därför inriktas på att ta fram kunskap också om kvinnornas sätt att reagera. Forskningsrådsnämnden och Medicinska forskningsrådet bör enligt motionärerna känna ett särskilt ansvar för att denna forskning kommer till stånd. Vidare anförs det att bristande psykiskt välbefinnande nästan dubbelt så ofta rapporteras av kvinnor som av män. Det behövs mer forskning om orsakerna bakom kvinnors psykiska problem och om vilken behandling som ger bäst effekt.
I motion 1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om särskilda forsknings- och behandlingsmöjligheter såvitt avser kvinnors sjukdomar (yrkande 28). Det ökande ohälsotalet bland kvinnor är oroande, sägs det i motionen. Kvinnor utnyttjar sjukvården mer än män. Det är viktigt med en helhetssyn på kvinnans situation, särskilt vid behandlingen av klimakterieproblem, anser motionärerna, som förespråkar ytterligare forskning när det gäller kvinnors ohälsa.
I folkhälsopropositionen (prop. 1990/91:175, s. 16 f. och 80 f.) angavs bl.a. att livsvillkoren för män och kvinnor är mycket olika samt att kvinnors sjukdomar, symtom och skador orsakas av ett samspel av olika betingelser. Folkhälsoinstitutet skall främja för hela folket likvärdiga förutsättningar för en god hälsa genom att på bl.a. nationell nivå och med vetenskaplig förankring bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär. Samarbete skall ske med universitet och högskolor för att garantera långsiktig kunskapsutveckling och medverkan av forskare inom institutets verksamhet. Ett av institutets åtta program innefattar Kvinnors hälsa. Programmet är inriktat på ett könsspecifikt perspektiv på hälsan. Vidare ger Folkhälsoinstitutet ett årligt stöd till forskning och kunskapsutveckling vid Umeå universitet inom området Kvinnors hälsa. En nordisk konferens om kvinnomedicinsk forskning äger rum i Umeå kommande höst.
SFR har ställt sig mycket positivt till forskning inom detta område. Rådet har givit stöd till en internationell kunskapsuppbyggande forskningskonferens om kvinnors livsvillkor och hälsa ur olika aspekter. Konferensen skall äga rum år 1994 i Stockholm. En konferensstruktur har planerats som går från makro- till mikronivå med början på samhällsnivån (epidemiologi, sociologi, samhällsmedicin) och avslutning på den fysiologiska nivån. Även Folkhälsoinstitutet har givit stöd till konferensen. Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat motioner om forskning kring kvinnors ohälsa. Utskottet har därvid understrukit att forskningen med kvinnomedicinsk inriktning måste drivas framåt och att former för att på ett effektivt sätt föra ut forskningsresultat på området måste sökas. I betänkandet 1990/91:SoU4 (s. 46) redovisade utskottet att ett kvinnomedicinskt forskningscentrum hade inrättats vid Karolinska institutet, varvid man framför allt ville öka kunskaperna om medelålders kvinnors hälsa och sjukdomar. Efter det att regeringen lämnat ett särskilt uppdrag till Socialstyrelsen, som berörde kvinnors hälsa, överlämnade styrelsen våren 1991 en rapport över uppdraget till Socialdepartementet. För en sammanfattning av rapporten hänvisas till utskottets betänkande 1991/92:SoU15 (s. 143 f.). I sistnämnda betänkande omtalades att Forskningsrådsnämnden utlyst medel för stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning under budgetåret 1992/93. Bl.a. gällde det enligt nämnden att synliggöra förhållandet mellan kvinnors villkor i samhället och kvinnors hälsa. I betänkandet konstaterade utskottet (s. 145) att kvinnosjukvården var eftersatt och att kvinnors särskilda hälsoproblem inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Utskottet såg det angeläget att dessa frågor uppmärksammades ytterligare i framtiden. Folkhälsoinstitutet har här en viktig uppgift, uttalade utskottet. Utskottet hänvisade till pågående arbete och förutsatte att regeringen noga skulle följa utvecklingen. Då aktuella motioner avstyrktes.
Utskottets bedömning
Utskottet har redan tidigare uttalat att det är angeläget att frågan om kvinnornas särskilda hälsoproblem uppmärksammas ytterligare i framtiden. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Av stort intresse i sammanhanget är Folkhälsoinstitutets arbete med ett särskilt program om kvinnors hälsa. Olika forskningskonferenser med speciell inriktning på kvinnomedicinsk forskning planeras. Mot bakgrund av det arbete som sålunda pågår får motionerna Ub101 (s), Ub133 (fp, s, c, kds, v) yrkande 2, Ub147 (m), So439 (s) yrkande 8, So448 (fp, m, c, kds) yrkande 2, So475 (fp) yrkandena 1, 2 och 11 samt A811 (c) yrkande 28 anses tillgodosedda och avstyrks därför.
Läkemedelsforskning
I motion 1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) hemställs att regeringen ges till känna vad som anförts om läkemedelsepidemiologiskt nätverk (yrkande 7). Motionären hänvisar till en av regeringen tillsatt arbetsgrupp och dess förslag om en sammanhållande organisation för läkemedelsepidemiologi och förbättrad läkemedelsbehandling i rapporten Nätverk för läkemedelsepidemiologi -- NEPI. En av de första uppgifterna för nätverket skulle vara frågan om läkemedelsberoende, uppger motionären. I likhet med arbetsgruppen anser motionären att en stiftelse borde inrättas med uppgift att genom ett nätverk av specialister och grupper från olika ämnesområden verka för en utvecklad läkemedelsepidemiologisk samhällsservice och förbättrad läkemedelsbehandling.
I samband med utskottets behandling av propositionen om inrättande av Läkemedelsverket (prop. 1989/90:99) uttalade utskottet i betänkandet 1989/90:SoU21 (s. 17) att det ser positivt på att ett centrum med en hög vetenskaplig kompetens i läkemedelsepidemiologi bildas. Utskottet tog då också upp frågan om åtgärder mot läkemedelsberoende och läkemedelsmissbruk och uppgav att utskottet tidigare uttalat att det finns behov av insatser på en rad områden för att man skall komma till rätta med de problem som kan uppstå vid förskrivning av beroendeframkallande medel. Regeringen tillsatte i november 1990 en arbetsgrupp med uppgift att överväga och lämna förslag till ett centrum för läkemedelsepidemiologi och utveckling av läkemedelsterapier (dir. 1990:72, tilläggsdir. 1991:122). I september 1992 avlämnade arbetsgruppen rapporten Ds 1992:104, Nätverk för läkemedelsepidemiologi -- NEPI. Av rapporten framgår bl.a. följande. Det är enligt arbetsgruppens mening viktigt för svensk sjukvård att en kraftsamling för läkemedelsepidemiologi och utveckling av läkemedelsterapier sker. De som i dag arbetar inom området och ansvarar för utvecklingen, nämligen sjukvården, Läkemedelsverket, Apoteksbolaget och läkemedelsindustrin, Socialstyrelsen och universiteten är organisatoriskt helt skilda från varandra. Därför bör en nätverksmodell användas för att skapa en bred samverkan mellan organisationer och vetenskapsområden med en liten administrativ kärna som håller ihop verksamheten på ett rationellt sätt. Ett sådant sammanhållande nav med vetenskaplig kompetens skall hålla ihop och utveckla nätverket, samla uppdrag, ha överblick över tillgängliga forskningsresurser samt inventera behov av utvecklingsprojekt. Vidare skall navet ha till uppgift att stödja och driva projekt genom samarbete mellan befintliga organisationer och institutioner och på detta vis kostnadseffektivt nå samordningsfördelar vad gäller kunskapsuppbyggnad, forskning och utbildning inom ämnesområdena. Arbetsgruppen föreslår att en stiftelse inrättas med uppgift att genom ett nätverk av specialister och grupper från olika ämnesområden verka för en utvecklad läkemedelsepidemiologisk samhällsservice och förbättrad läkemedelsbehandling. En sådan organisation kan ge vinster för sjukvården och patienterna.
Rapporten om ett läkemedelsepidemiologiskt nätverk har varit föremål för remissbehandling och bereds för närvarande inom regeringskansliet.
När det gäller åtgärder mot läkemedelsberoende behandlade utskottet ett antal motioner i ämnet i samband med behandlingen av regeringens proposition 1991/92:107 om ny läkemedelslag m.m. Utskottet redogjorde därvid för innehållet i huvudbetänkandet från 1983 års läkemedelsutredning. För en utförlig redovisning hänvisas till utskottets betänkande 1991/92:SoU21 (s. 20 f.). Utskottet erinrade om att det vid upprepade tillfällen påtalat det angelägna i att åtgärder vidtas för att komma till rätta med beroendet och missbruket av läkemedel, som är ett stort problem för såväl samhället som de enskilda som drabbas. Utskottet påpekade att det redan tidigare givit regeringen till känna att berörda myndigheter snabbt borde vidta erforderliga åtgärder på området. Utskottet konstaterade vidare att en hel del insatser redan hade gjorts. Det är viktigt att detta arbete får en fortsättning i form av konkreta åtgärder för att begränsa felaktig användning av bl.a. bensodiazepiner och för att förbättra vården för dem som hamnat i ett beroende eller missbruk av dessa läkemedel, uttalades det. Enligt utskottets mening behövdes inte något ytterligare initiativ av riksdagen, varför motionerna avstyrktes. Genom sitt betänkande Bensodiazepiner -- beroendeframkallande psykofarmaka, (SOU 1993:5), har Psykiatriutredningen uppmärksammat problemen kring denna typ av läkemedel.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att rapporten om ett läkemedelsepidemiologiskt nätverk för närvarande bereds i regeringskansliet. En av de första frågorna för nätverket skulle enligt rapporten vara frågan om läkemedelsberoende. Beredningen bör enligt utskottet avvaktas, innan riksdagen tar ställning till frågan om inrättande av ett sådant nätverk som förordas i motion Ub132 (fp) yrkande 7. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande forskning vid Smittskyddsinstitutet att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna, 2. beträffande målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin att riksdagen godkänner i propositionen angiven övergripande målsättning för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin, res. 1 (s) 3. beträffande medelsanvisningen till Statens institut för psykosocial miljömedicin att riksdagen till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 6943000kr, 4. beträffande målsättningen för Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet att riksdagen godkänner i propositionen angiven övergripande målsättning för Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet,
5. beträffande bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats i fråga om bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet att inom en given ram -- utgörande en mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel -- besluta om fördelning av medel för en 6-årsperiod, 6. beträffande medelsanvisningen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 32 till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 86740000kr, 7. beträffande medelsanvisningen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 5600000kr, 8. beträffande forskning om hälso- och sjukvård samt socialtjänst att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub132 yrkande 5 och 1992/93:Ub149, 9. beträffande äldreforskning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 1, 10. beträffande handikappforskning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub104, 11. beträffande forskning om familjernas situation att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 4 och 1992/93:So221, 12. beträffande forskning om incest att riksdagen avslår motion 1992/93:So288, res. 2 (s) 13. beträffande forskning om missbruk att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So30, 1992/93:Ub103 yrkande 3 delvis och 1992/93:Ub132 yrkande 6, 14. beträffande forskning om spelberoende att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 3 delvis samt 1992/93:So204 yrkandena 1 och 2, 15. beträffande forskning om självmord att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 7, 16. beträffande forskning om vissa psykiska problem att riksdagen avslår motion 1992/93:So404 yrkandena 1 och 2, 17. beträffande forskning inom socialförsäkringsområdet att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf255, 18. beträffande invandrarforskning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 12, 19. beträffande en ny levnadsnivåundersökning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 31, 20. beträffande folkhälsoforskning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 6, 21. beträffande forskning om kvinnors hälsa att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub101, 1992/93:Ub133 yrkande 2, 1992/93:Ub147, 1992/93:So439 yrkande 8, 1992/93:So448 yrkande 2, 1992/93:So475 yrkandena 1, 2 och 11 samt 1992/93:A811 yrkande 28, 22. beträffande läkemedelsforskning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub132 yrkande 7.
Stockholm den 29 april 1993 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jerzy Einhorn (kds), Leif Bergdahl (nyd), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), Martin Nilsson (s) och Barbro Westerholm (fp).
Reservationer
1. Målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin (mom. 2)
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo Karlsson, Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "kommande treårsperioden." bort ha följande lydelse:
Vad utskottet anfört i fråga om centrumets organisatoriska tillhörighet bör riksdagen, med anledning av propositionen, som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen anfört beträffande de övergripande mål som skall styra IPM:s verksamhet under den kommande treårsperioden.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa: 2. beträffande målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin att riksdagen a) med anledning av propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) godkänner i propositionen angiven övergripande målsättning för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin,
2. Forskning om incest (mom. 12)
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo Karlsson, Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 17 som börjar med "Utskottet utgår från" och slutar med "avstyrks sålunda." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att SFR särskilt bör beakta behovet av ökade forsknings- och utvecklingsinsatser beträffande incest. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen, med anledning av motion So288 (s), som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa: 12. beträffande forskning om incest att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So288 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Socialförsäkringsutskottets yttrande
1992/93:SfU6y
Bilaga
Forskning för kunskap och framsteg
Till socialutskottet
Socialutskottet har den 25 mars 1993 beslutat bereda socialförsäkringsutskottet tillfälle att senast den 15 april yttra sig över proposition 1992/93:170 om Forskning för kunskap och framsteg, avsnitt 5, jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna berör socialförsäringsutskottets beredningsområde.
De delar av propositionen i avsnitt 5 som berör utskottets område är avsnitten 5.2 Forskning rörande de ekonomiska trygghetssystemen och 5.5 Forskning om internationell migration och etniska relationer. Medel för forskning inom dessa områden beräknas i propositionen under anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel.
Av de motioner som väckts med anledning av propositionen berör Ub132 yrkande 5 frågor under avnitt 5.2 och Ub103 yrkande 12 frågor under avsnitt 5.5. Under den allmänna motionstiden har vidare väckts motion Sf255 som berör frågor under avsnitt 5.2. Utskottet överlämnar den senare motionen till socialutskottet för fortsatt behandling.
Propositionen
I propositionen framhålls (avsnitt 5.2) att behovet av forskningsbaserad kunskap om de ekonomiska trygghetssystemens funktion och effekter är betydande, inte minst mot bakgrund av den genomgripande översyn och omprövning av socialförsäkringens grenar som för närvarande pågår. Betydande behov finns av mer forskningsbaserad kunskap om bl.a. de faktorer och samband som ligger bakom de stora förändringarna i sjukfrånvaro och förtidspensionering under senare år, liksom om samspelet mellan socialförsäkringen och arbetsmarknaden. Det är också angeläget med forskning kring de offentliga pensionssystemen, inte minst i förhållande till andra försäkringssektorer, och hur detta påverkar sparande, kapitalbildning och arbetskraftsutbud. Den långt decentraliserade regeltillämpningen inom socialförsäkringsområdet pekar på ett behov av tillämpad juridisk forskning. I propositionen framhålls också att satsningen på en mer aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och instrument ställs till försäkringskassornas och andra rehabiliteringsansvarigas förfogande, vilket skapar intressanta forskningsuppgifter för utvärderings- och implementationsforskning. Slutligen framhålls att det ökade internationella samarbete på socialförsäkringsområdet som aktualiserats genom EES-avtalet innebär att ett nytt angeläget område för forskningsinsatser öppnar sig och att metoder för studier på detta område behöver utvecklas.
Under avsnitt 5.5 erinras i propositionen om att forskning om internationell migration och etniska relationer bedrivs inom ett flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, att ett nationellt nätverk är under uppbyggnad och att det internationella forskararbetet utvecklas successivt. Mycket tyder enligt propositionen på att den internationella migrationen och därmed sammanhängande problemkomplex under många år framöver kommer att utgöra mycket centrala faktorer i samhällsutvecklingen, såväl i Sverige som i många andra länder. Med hänsyn till det stora kunskapsbehovet måste forskningen på området därför ges hög prioritet.
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) började sin verksamhet den 1 juli 1990 och övertog då de pågående forskningsprojekt som finansierats genom de tidigare sektorsorganen Delegationen för social forskning (DSF) och Delegationen för invandrarforskning (Deifo) samt det ansvar för handikappforskningen som tidigare legat på Forskningsrådsnämnden. Den fördjupade prövning som regeringen gjort av rådet har lett till slutsatsen att rådet även för perioden 1993/94--1995/96 skall ha till uppgift att stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt informera om kunskapsläge och aktuell forskning. Med hänsyn till det stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom de nämnda områdena anser regeringen att SFR genom ökade resurser skall ges möjlighet att förstärka forskningen. För innevarande budgetår har anslagits 79 175 000 kr för rådets verksamhet. I propositionen föreslås att för nästa budgetår skall anslås 86 740 000 kr för forskningmedel och på ett nytt anslag 5 600 000 kr för rådets förvaltningsuppgifter.
Motionerna
I motion Sf255 av Hans Gustafsson och Doris Håvik (s) erinrar motionärerna om de dramatiskt ökade kostnaderna för långtidssjukskrivningar, arbetsskador och förtidspensioneringar under senare år och att en åtgärd att möta detta har varit att ge försäkringskassorna ekonomiska resurser för att köpa rehabiliteringstjänster. Motionärerna erinrar också om att rehabiliteringsberedningen framhöll att socialförsäkring med rehabilitering i förgrunden är ett alltför viktigt FoU-område för att lämnas åt en slumpartad utveckling, men att någon nationell systematiskt genomförd utvärdering inte genomförts som kan visa på effekterna av de rehabiliteringssatsningar som gjorts. Motionärerna nämner i motionen olika forskningsstudier m.m. som initierats av Försäkringskassan i Stockholms län i samarbete med forskare och framhåller att det i dagsläget inte finns några möjligheter för huvudaktören på området -- Försäkringskassan -- att använda befintliga resurser för forskning inom rehabiliteringsområdet. Enligt motionärerna bör medel till de angivna forskningsinsatserna t.ex. kunna frigöras från de medel som socialförsäkringen utger till försäkringskassorna för rehabiliteringsinsatser. De begär ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör lägga fram förslag till forskningsinsatser inom socialförsäkringsområdet.
Även Barbro Westerholm (fp) berör i motion Ub132 försäkringskassornas möjlighet att köpa rehabiliteringstjänster som en del i det pågående förändringsarbetet i syfte att åstadkomma effektivare insatser till lägre kostnader. Hon understryker att det saknas forsknings- och utvärderingsresultat som behövs för kommande nödvändiga vägval och anser det viktigt att t.ex. försäkringskassorna får möjlighet att bygga in forsknings- och utvecklingsarbete i sin verksamhet tillsammans med universitet och högskolor.
I motion Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för invandrarforskning. Motionären anför att kunskaperna är små och otillräckliga om på vilket sätt flykting/migrations- och biståndspolitik samt en samordning av dessa politikområden kan bidra till att människor inte behöver emigrera för sin utkomst. Motionärerna vill också prioritera forskning om orsakerna till människors beslut att utvandra, etniska relationer, vilken etnisk mångfald som är möjlig och hur man kan undvika etniska konflikter.
Utskottets bedömning
De ekonomiska trygghetssystemen
De samlade utgifterna för det sociala trygghetssystemet motsvarar ca 36% av BNP. Knappt 260 miljarder kronor av de samlade utgifterna utgörs av transfereringar till hushållen. Staten och socialförsäkringssektorn svarar för ca 95 % av dessa transfereringsutgifter. Det är därför såväl för staten som för den enskilde av utomordentligt stor betydelse att man har tillräckliga kunskaper om att de medel som tilldelas socialförsäkringsområdet också används på ett riktigt och ändamålsenligt sätt. De stora förändringar som skett inom socialförsäkringsområdet under senare år har också, under trycket av landets hastigt försämrade ekonomi, många gånger måst genomföras utan sedvanligt grundläggande utrednings- och analysarbete av vilka slutliga samhällsekonomiska effekter som kan bli följden och hur förändringarna kan komma att styra de försäkrades beteende och efterfrågan på förmånerna. Därigenom har ett tidigare väl sammanhängande lagkomplex, i vilket de olika förmånsslagen utformats för att samspela med varandra och som ur administration- och informationssynpunkt varit lätthanterligt, komplicerats och blivit i det närmaste oöverblickbart för medborgarna. En kärv ekonomi har också tvingat de tre huvudaktörer på det sociala området, staten, kommunerna och landstingen, att söka nya lösningar för att åstadkomma besparingar, många gånger utan att genomarbetade analyser gjorts av vilka övervältringseffekter detta kan innebära mellan de olika huvudmännens områden.
Utskottet kan konstatera att intresset för och möjligheterna till forskning på socialförsäkringsområdet vid universitet och högskolor successivt har ökat under senare år. Emellertid är, som framhållits i propositionen, omfattningen av socialvetenskaplig forskning med anknytning till de ekonomiska trygghetssystemen fortfarande relativt begränsad med hänsyn tagen till socialförsäkringens stora betydelse för individens välfärd och för samhällsekonomin. Utskottet delar helt regeringens uppfattning om att det finns ett betydande behov av mer forskningsbaserad kunskap på detta område. Inte minst gäller detta forskning kring de offentliga pensionssystemen, i synnerhet i förhållande till andra försäkringssektorer, såsom avtalsförsäkringar. Utskottet utgår därför från att SFR, som för kommande treårsperiod föreslagits få ökade ekonomiska resurser, fortlöpande uppmärksammar och prioriterar sådan forskning. Med anledning av vad som framhållits i motionerna Sf255 och Ub132 om behovet av ett nära samarbete mellan forskare vid universitet och högskolor och försäkringskassorna kan utskottet med stor tillfredsställelse konstatera att många initiativ till sådana gemensamma forskningsansträngningar tagits under senare år och utskottet vill gärna understryka det angelägna i att ett sådant samarbete utvecklas ytterligare. SFR har också gett ekonomiskt stöd åt två forskarseminarier om välfärdssystemet, vilka arrangerats av Försäkringskasseförbundet och Centralförbundet för socialt arbete i samarbete med Västerbottens läns allmänna försäkringskassa och Umeå universitet. I motion Sf255 har särskilt framhållits vikten av forskning om effekterna av de rehabiliteringsinsatser som görs från försäkringskassornas sida. Samma område har särskilt nämnts i propositionen som intressant för utvärderings- och implementationsforskning. Mot bakgrund av att de nya satsningarna på rehabilitering innebär ett förändrat sätt att använda försäkringens resurser är det enligt utskottets mening särskilt viktigt att detta område blir föremål för forskning. Det ekonomiska stödet till forskningen i fråga bör dock tillföras försäkringskassorna på annat sätt än genom medel som avsatts för rehabiliteringsinsatser.
Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna Sf255 och Ub132 yrkande 7 kan tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Internationell migration och etniska relationer
Utskottet delar regeringens bedömning att med hänsyn till det stora kunskapsbehovet om den internationella migrationen och därmed sammanhängande frågor måste forskningen på området ges hög prioritet. Utskottet har också erfarit att dessa frågor under många år uppmärksammats inom forskningen och att 154 doktorsavhandlingar har skrivits inom forskningsområdet internationell migration och etniska relationer under perioden 1964--1992, varav 25 under åren 1990--1992. Som framhållits i propositionen är forskningen på detta område väl spridd över landet och ett nationellt nätverk är under uppbyggnad. Det internationella forskararbetet utvecklas också successivt, vilket enligt utskottets uppfattning är av stor betydelse. SFR:s stöd till området har under budgetåren 1990/91--1992/93 varit drygt 24 miljoner kronor. Utskottet förutsätter att SFR också för den kommande treårsperioden kommer att stödja forskningen på detta område i minst samma omfattning som tidigare. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon åtgärd med anledning av motion Ub103 yrkande 12 inte är påkallad.
Avslutningsvis finner utskottet det angeläget att SFR lägger stor vikt vid att föra ut resultaten av forskningen på de nu berörda områdena till berörda intressenter.
Stockholm den 20 april 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik (s), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Börje Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Chris Heister (m) och Bo Finnkvist (s).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motioner 2 Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170 2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993 3 Utskottet 4 Forskning vid Smittskyddsinstitutet 4 Statens institut för psykosocial miljömedicin (G 9) 5 Den övergripande målsättningen 5 Medelsanvisningen 6 Socialvetenskapliga forskningsrådet 7 Den övergripande målsättningen m.m. 7 Medelsanvisningen 8 Forskning inom områdena hälso- och sjukvård samt socialtjänst 9 Äldreforskning 13 Centrumbildningar för handikappforskning 14 Forskning om familjer och barn 15 Forskning om missbruk 17 Forskning om spelberoende 20 Forskning om självmord 21 Forskning om vissa psykiska problem 22 Forskning inom socialförsäkringsområdet 22 Invandrarforskning 25 En ny levnadsnivåundersökning 26 Folkhälsoforskning 27 Forskning om kvinnors hälsa 28 Läkemedelsforskning 31 Hemställan 32 Reservationer 34 Bilaga: Socialförsäkringsutskottets yttrande 1992/93:SfU6y 36