Forskning för kunskap och framsteg
Betänkande 1992/93:JoU18
Jordbruksutskottets betänkande
1992/93:JOU18
Forskning för kunskap och framsteg
Innehåll
1992/93 JoU18
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg i den del som berör Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde (avsnitt 14). Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som regeringen förordar. Det innebär bl.a. att forskning om biologisk mångfald, klimatförändringar och ett kretsloppsanpassat samhälle skall utgöra prioriterade forskningsområden. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning till miljöforskning, till Stockholms internationella miljöinstitut och till kretsloppsforskning. Ett antal följdmotioner och fristående motioner avstyrks med bl.a. den anmärkningen att de motioner som gäller miljöforskningens inriktning m.m. till stor del sammanfaller med regeringens överväganden eller kan antas bli tillgodosedda inom ramen för de föreslagna forskningsinsatserna.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s) och en meningsyttring (v).
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:170 avsnitt 14 (Miljö- och naturresursdepartementet) föreslagit
(B 4) 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som har angetts,
(B 4) 2. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 159 372 000 kr,
(B 11) 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för Stockholms internationella miljöinstitut som har angetts,
(B 11) 2. att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000 kr,
(B 12) 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling som har angetts,
(B 12) 2. att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 32 760 000 kr.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen presenteras regeringens forskningspolitik för åren 1993/94 -- 1995/96.
Propositionen inleds med några mer övergripande avsnitt om innehållet i en ny forskningspolitik m.m. Där finns bl.a. överväganden om miljöstrategisk forskning (s. 38) och forskning för en bättre miljö (s. 64 f.). Därefter redovisas regeringens konkreta förslag om riktlinjer för forskningen, anslag m.m. i 14 olika avsnitt, ett för varje departement som berörs. Förslagen inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde redovisas i avsnitt 14. Regeringen anger där bl.a. vilka forskningsområden som bör prioriteras och föreslår vissa anslagsförstärkningar på miljöforskningens område.
Motioner
Motioner väckta med anledning av propositionen 1992/93:Jo22 av Pär Granstedt och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den djurförsöksverksamhet som förekommer i Sverige, med hänsyn till dels metodernas relevans, dels försökens syfte,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för utvärdering av för närvarande tillgängliga alternativ till djurförsök,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildning i alternativa metoder för djurförsök skall ingå i högskolans grund- och forskarutbildning med medicinsk och biologisk inriktning,
4. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt program för forskning kring alternativa metoder i nästkommande forskningsproposition.
1992/93:Jo23 av Anna Corshammar-Bojerud (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående SEI:s verksamhet.
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöforskning,
22. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1993/94 anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 199372000 kr,
23. att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar 18 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 30 000 000 kr,
1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att adekvat forskning för att mäta måluppfyllelser angående biologisk mångfald bör prioriteras,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningen för ett kretsloppsanpassat samhälle,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samfinansiering av kretsloppsforskning med berörda branscher,
34. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 8 000 000 kr till Stockholms internationella miljöinstitut utöver regeringens förslag,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Stockholms internationella institut,
36. att riksdagen anvisar 32 000 000 kr till miljöforskning (anslag B4) utöver regeringens förslag,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöforskning,
39. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar ytterligare 11000000 kr under anslaget B 12 för inrättandet av ett "Centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning",
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om styrmedelsforskning och närmandet mellan ekologi och ekonomi.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:Kr515 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Naturvårdsverkets roll vad avser forskning med anknytning till turism och rekreation.
1992/93:Jo609 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundläggande forskning, konsekvensstudier samt skydd av sumpskogar.
1992/93:Jo635 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att vid oljesanering i bebodda hus använda mikrobiologiska saneringsmedel.
1992/93:Jo645 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkt forskning kring rinnande vatten.
Utskottet
Miljöforskning
Propositionen
Miljöforskningsutredningen har haft regeringens uppdrag att belysa hur relevant den sektorsfinansierade miljöforskningen är för samhället och hur resultaten sprids och används, samt att lägga förslag till prioriteringar av insatser inom detta område. Kungliga Vetenskapsakademien har haft i uppdrag att göra en utvärdering av den svenska miljöforskningens kvalitet och inriktning. Akademiens uppdrag har redovisats i rapporten "Svensk miljöforskning. Utvärdering av kvalitet och inriktning". Innehållet redovisas delvis i Miljöforskningsutredningens slutrapport Långsiktig miljöforskning (SOU 1992:68).
Under rubriken Regeringens överväganden anförs bl.a. följande. Utmärkande för svensk miljövård har varit att forskningsresultat har fått ett snabbt genomslag i form av konkreta åtgärder. Samtidigt är det viktigt att beakta miljöproblemens ändrade karaktär. Regionala och globala problem kommer alltmer i förgrunden. Sådana problem kräver internationella lösningar. Beslut och rekommendationer vid UNCED, FN:s konferens om miljö och utveckling, är viktiga exempel. Det utökade forskningssamarbetet med EG bör ses som en möjlighet att genom gemensamma forskningsresultat påverka EG:s miljöarbete. De samstämmiga synpunkterna från olika remissorgan på utredningen "Långsiktig miljöforskning" är att ökad uppmärksamhet måste ägnas miljörelaterad forskning utanför sektorsorganens miljöforskning, liksom att behovet av helhetssyn ytterligare bör uppmärksammas.
Under rubriken Regeringens bedömning anförs bl.a. att forskningsinsatserna i stort bör följa utredningens förslag. Regeringen anser också att de åtaganden som Sverige gjort i internationella överenskommelser kan komma att påverka prioriteringarna inom forskningsområdet. För att fullfölja intentionerna i konventioner och handlingsprogram från UNCED-konferensen kommer ytterligare forskning att krävas såväl nationellt som i internationellt samarbete. Forskning inom sådana områden där Sverige verkar för internationella miljööverenskommelser i övrigt bör stärkas. Regeringen vill därför framhålla betydelsen av forskningssatsningar inom områdena biologisk mångfald, klimatforskning, forskning för ett kretsloppsamhälle och ökade insatser för internationalisering (prop. s. 514--516).
Motionerna
I motion Ub121 yrkande 21 (v) begärs ett riksdagsuttalande om miljöforskningens inriktning på grundval av bl.a. en uppräkning i motionen av ett antal prioriterade områden. Miljöteknik och miljöanpassade produkter och processer är avgörande för Sveriges framtid ur flera aspekter. Avgörande för den samhällsekonomiska nyttan av FoU-insatser är att man satsar på framtidssektorer som kan ingå i det ekologiskt anpassade samhället. FoU inom miljöområdet måste också fortfarande vara på en hög nivå när det gäller grundfakta och datainsamling. Den allvarligaste kunskapsbristen för klimatförändringar och miljösituationen finns i u-länder och i Östeuropa. Bland prioriterade områden nämns i motionen miljömedicin, akvatisk kemi och atmosfärkemi, delar av den terresta ekologin, kustnära marinekologi, klorerade kolväten, kemiska och mikrobiella markprocesser, ekologi och genetik med anknytning till biologisk mångfald, klimatforskning, miljöteknik och avfallsteknik. Dessa prioriteringar får inte innebära att vissa områden försummas och att det tvärvetenskapliga arbetet försvåras. Stödet till industrins FoU bör koncentreras på förbättrad miljöutbildning främst för tekniker och ekonomer, stimulans till ökade kontakter mellan industrins produktutvecklare och högskolornas forskare, ökad satsning på forskningsinformation, stöd till kollektiv forskning, stöd till mindre och medelstora företag där miljöforskning och miljöanpassning är låg.
I motion Ub128 (s) anförs under rubriken Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde att motionärerna instämmer i regeringens prioritering när det gäller växthusgaser, ozonskiktet, marknära ozon, avfall samt samhällsvetenskaplig forskning. Särskilt vill man prioritera forskningen kring olika miljöpolitiska styrmedel. Forskningen om organiska och andra miljögifter måste få fortsatt stöd. Forskningen om hur användningen av genetiskt modifierade organismer påverkar miljön måste intensifieras liksom forskning som rör den biologiska mångfalden. I ett avsnitt rörande kretsloppsforskningen framhålls särskilt vikten av att styrmedelsforskningen ökas för att utveckla avgifter, skatter m.m. som kan minska andelen skadliga ämnen och delar i olika produkter. Motionärerna föreslår därför att ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Även den kommunaltekniska forskningen handlar om kretslopp och bör ges ökat stöd. Det gäller t.ex. utveckling av icke vattenburna avloppssystem. Delar av denna forskning bör bekostas i högre grad av branschen. Motionärerna föreslår att regeringen ges i uppdrag att diskutera möjligheterna till delfinansiering med berörda branscher samt med Kommunförbundet och de kommunala bolagen. Därmed skulle forskningsanslaget för ett kretsloppsanpassat samhälle successivt kunna öka och inom några år fördubblas. Motionen utmynnar i en rad yrkanden om att adekvat forskning för att mäta måluppfyllelse angående biologisk mångfald skall prioriteras (yrkande 21) och om tillkännagivande av vad i motionen anförts om kretsloppsforskning, samfinansiering av kretsloppsforskningen, miljöforskningens inriktning och styrmedelsforskning (yrkandena 32, 33, 37, 39 och 40). Den del av motionen som gäller kretsloppsforskningen samt inrättande av ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning behandlas dock i ett följande avsnitt.
I två fp-motioner från allmänna motionstiden anförs synpunkter rörande miljöforskningen och närliggande frågor. Båda motionerna utgör upprepningar av tidigare väckta motioner. Enligt motion Jo645 bör forskningen kring rinnande vattendrag förstärkas. Enligt motion Jo609 krävs mer grundläggande forskning om våtmarkernas funktion, sumpskogar m.m.
Utskottets överväganden
Utskottet hänvisar inledningsvis till regeringens mer övergripande uttalanden om forskningspolitikens syfte och inriktning. Det framhålls att denna politik syftar till att skapa förutsättningar för vetenskapen att nå kunskapens frontlinje. Den utgår från att forskningsresultat inte kan kommenderas fram utan skapas i det naturliga samspelet människor emellan. Utskottet vill särskilt framhålla att regeringen förklarat sig avstå från att själv i enskildheter avgöra hur forskningsförstärkningen skall fördelas. Det är, som framgår av propositionen, i första hand en uppgift för forskningsråd, forskningsnämnder och övriga organ inom universitets- och högskoleväsendet att mer i detalj styra resurserna till olika forskningsområden och forskningsprojekt. Genom den nya högskolelag som antogs av riksdagen i december 1992 tillförsäkras universiteten och högskolorna ökad frihet bl.a. vad gäller studieorganisation, utbildningsutbud, inrättande av professurer samt disposition av resurser för grundutbildning och forskning. När det gäller forskningen har principen om forskningens frihet kommit till uttryck bl.a. i 1 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434). I paragrafen föreskrivs som allmänna principer att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras.
I avsnitt 1.13 (s. 64 f.) anför regeringen bl.a. att det för att skapa en bättre miljö ställs stora krav på kreativitet, aktivitet och samarbete mellan företrädare för industri, myndigheter, universitet och högskolor. Miljöforskningen har hittills till stor del varit inriktad på att studera effekterna av miljöstörande aktiviteter, snarare än att precisera gränserna för olika typer av resursutnyttjande och finna goda lösningar. Effektstudierna behöver nu kompletteras med en ny, mer resultatorienterad forskning, för att få fram praktiskt tillämpbara kunskaper.
Miljöforskningen är interdisciplinär till sin karaktär. Universiteten och högskolorna bör underlätta gränsöverskridande forskning genom att skapa centra eller nätverk. Anslagsgivare bör stimulera gränsöverskridande forskning vid medelstilldelning och genom att initiera programforskning där sådant samarbete ges företräde. Regeringen föreslår därför satsningar innefattande såväl teknik som ekonomi och beteendevetenskap. Satsningarna måste bygga på ett samarbete mellan forskarvärlden, näringslivet och kommunerna så att nyvunna kunskaper snabbt kommer till användning (prop. s. 66).
Utskottet har ingen erinran mot de allmänna överväganden som görs i propositionen om miljöforskningen. Utskottet har i huvudsak ej heller några invändningar att rikta mot de synpunkter på miljöforskningens inriktning m.m. som framförs i motionerna Ub121 yrkande 21 och Ub128 yrkande 37. I väsentliga delar sammanfaller motionärernas förslag med de prioriteringar som görs i propositionen. Den omständigheten att regeringen i propositionen lyfter fram ett relativt litet antal forskningsområden torde inte innebära att de mer i detalj beskrivna ämnesområdena i motionerna kommer att tillmätas mindre betydelse. Det bör framhållas att de huvudämnen inom forskning och utveckling som nämns i propositionen -- biologisk mångfald, klimatfrågor och kretsloppssamhället -- inrymmer ett mycket stort antal underliggande/närliggande forskningsområden inom bl.a. de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga områdena. Utskottet utgår från att motionerna till stor del blir tillgodosedda inom ramen för de förstärkningar av miljöforskningen som propositionen innefattar och föreslår att de i angivna delar lämnas utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida. Det kan tilläggas att regeringen i det ovan nämnda inledningsavsnittet (s. 66) också uttalar sig angående prioriteringen av forskartjänsterna. Mot den bakgrund som där anges prioriteras tjänster inom följande områden: ekologi och genetik för biologisk mångfald, bärkraftigt naturresursbruk, riskvärdering/miljömedicin, klimatförändring, miljöanpassad teknikutveckling, samhällsvetenskap, kustnära marinekologi, atmosfärskemi och akvatisk kemi. Även dessa överväganden ligger delvis i linje med synpunkterna i motionerna Ub121 och Ub128.
Utskottet delar regeringens bedömning i avsnitt 14 (s. 513 f.) att forskningen behöver stärkas på flera områden i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Av särskild betydelse är behovet av att inom de areella näringarna vidareutveckla brukningsmetoder som i så stor utsträckning som möjligt är anpassade till de ekologiska systemens naturliga föryngringsprocesser. Särskilda insatser behövs för att i samarbete med de areella näringarna snabbt ta fram brukningsmetoder som upprätthåller en hög biologisk mångfald och samtidigt medger en hög produktion. Som framhålls i propositionen är det viktigt att kopplingarna till utbildning och rådgivning ses över. Det kan tilläggas att utskottet i betänkandet 1992/93:JoU20 behandlar regeringsförslag om rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen.
I anslutning till yrkande 21 i motion Ub128 vill utskottet framhålla att frågor om måluppfyllelse i forskning om biologisk mångfald rimligen måste ingå som ett naturligt led i många forskningsprojekt inom detta område. Utskottet utgår härvid från att motionärerna med måluppfyllelse avser t.ex. i vad mån olika brukningsmetoder eller bevarandeåtgärder ger mätbara resultat när det gäller bibehållen eller ökad artrikedom av växter, djur och lägre organismer. Utan att gå närmare in på de enskilda forskningsprojektens utformning vill utskottet framhålla att det i många fall torde vara svårt att bedriva meningsfull forskning om biologisk mångfald om man inte samtidigt beaktar behovet av metoder för att mäta måluppfyllelse i den mening som här avses. Motionen torde således i denna del bli tillgodosedd utan något särskilt riksdagsuttalande.
De forskningsfrågor m.m. som nämns i motionerna Jo609 och Jo645 -- sumpskogar, våtmarker och rinnande vatten -- karaktäriseras av att de avser viktiga biotoper för växter och djur. Det kan således förutsättas att de angivna forskningsområdena kommer att beaktas inom ramen för de ökade satsningarna på forskning om biologisk mångfald som regeringen föreslår. Dessutom vill utskottet framhålla att regeringen i proposition 1992/93:226 om skogspolitiken lagt fram förslag som bl.a. utgår från att pågående inventeringar av nyckelbiotoper och sumpskogar fullföljs så snart som möjligt. Motionerna är i huvudsak tillgodosedda och påkallar ingen särskild åtgärd.
När det gäller klimatforskning delar utskottet regeringens uppfattning att ytterligare forskningsinsatser krävs om de grundläggande mekanismerna för klimatförändringar. Systematiska analyser av klimatdata samt hydrologiska och oceanografiska data bör utföras med tyngdpunkt på Norden. Forskning kring effekter på ekosystem och samhällsfunktioner i ett nordligt klimat måste utföras grundad på olika scenarier. Det är också viktigt att Sverige bedriver forskning kring skogens roll som sänka för koldioxid. Utskottet har ingen erinran mot regeringens uttalande att det finns ett starkt behov att särskilt stödja den klimatrelaterade forskningen och skapa en nationell kommitté med uppgift att samordna denna forskning och svara för en sammanhållen rapportering till regeringen.
Beträffande forskning för ett kretsloppssamhälle anser utskottet i likhet med regeringen att det är nödvändigt att få större kunskap om de miljöproblem som hänger samman med industrisamhällets produkter och deras innehåll av olika ämnen, liksom om produkternas nedbrytningsprocesser och långsiktiga verkan i storskalig spridning. Här finns ett stort behov av ökad forskning om återvinning, återanvändning och avfallsbehandling men också forskning om utnyttjande av förnybara naturresurser inom nya användningsområden. Helhetssynen på problemen får inte gå förlorad. Det är av största vikt att hela kedjan råvara -- industriprocess -- distribution -- användning -- kvittblivning utforskas väl. Forskning kring ekonomiska mekanismer och incitament är central i sammanhanget.
Under rubriken Ökade insatser för internationalisering anför regeringen bl.a. att omfattningen och inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom den europeiska gemenskapen avgörs i fleråriga ramprogram. EFTA-länderna har hittills kunnat delta i forskningsprogrammen på program- och projektnivå. Det innebär att svenska forskare får delta i olika projekt och att deras deltagande finansieras av Sverige.
I det pågående tredje ramprogrammet inom EG har en förstärkning av miljöforskning och forskning i biologiska ämnen gjorts. Miljöforskning förekommer dels integrerat i flera delprogram, dels i det enskilda miljöforskningsprogrammet Environment, som startade år 1991 och avslutas år 1994. Budgeten uppgår preliminärt till 550 miljoner ecu. Miljöforskningen kommer att utgöra ett viktigt ämnesområde även i det planerade fjärde ramprogrammet.
En bedömning av den kommande treårsperioden är att antalet medverkande svenska forskare i EG:s miljöforskningsverksamhet kommer att öka. Utöver den inträdesavgift för deltagande som Sveriges regering genom avtal inbetalar till EG behövs finansiellt stöd för att bekosta den del av projektens kostnad som inte betalas av EG. Naturvårdsverket är genom sin forskningsnämnd den största svenska finansiären av svensk miljöforskning och har av regeringen utsetts till huvudansvarig svensk myndighet för EG:s miljöforskningsprogram.
Svenskt deltagande i EG:s miljöforskning utgör ett komplement till den nationella miljöforskningen. EES-avtalet innebär att EFTA-länderna inkl. Sverige aktivt kan delta i EG:s "Joint Research Centres". Eftersom miljöforskning är ett betydande inslag vid dessa är det mycket troligt att svenska miljöforskare och administratörer i olika grad involveras i verksamheten. I EES-avtalet tillkommer också möjligheten för svenska forskare att aktivt delta i EG:s omfattande program för Öst- och Centraleuropa. I detta program utgör miljöforskningen en väsentlig del.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i avsnittet om ökade insatser för internationalisering.
Anslagsfrågor m.m., fjortonde huvudtiteln
B 4. Miljöforskning
Propositionen
Regeringen delar Naturvårdsverkets bedömning att en förstärkning av miljöforskningen är nödvändig för att uppfylla de mål som riksdagen beslutade om år 1991 för miljöpolitiken.
Inom anslaget skall medel även fortsättningsvis avsättas för att täcka Sveriges kostnader för EG:s basprogram. Det är vidare angeläget att stödja enskilda forskningsprojekt för svenska forskare inom EG:s program.
Naturvårdsverket bör stödja den långsiktiga kompetensförsörjningen på miljöforskningsområdet genom att inrätta ytterligare forskartjänster på prioriterade områden. Långsiktiga avtal bör träffas med såväl universitet och högskolor som uppdragsmyndigheter. Naturvårdsverket bör vidare stödja sådana forskningsprojekt som kan ge en långsiktig kunskapsutveckling till stöd för arbetet med att skydda miljön.
Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 159 372 000 kr för budgetåret 1993/94.
Motionerna
I motion Ub121 påpekas att anslaget bl.a. belastats med kostnaderna för deltagande i EG:s miljöforskningsprogram med 11,5 miljoner kronor. Anslaget bör räknas upp utifrån behov, inflation, riksdagens målsättning och deltagandet i EG:s forskningsprogram med 40 miljoner kronor (yrkande 22).
Med hänvisning till vad som anförts i motion Ub128 om prioriterade forskningsområden yrkar Socialdemokraterna att anslaget höjs med 32 miljoner kronor (yrkande 36).
I motion Kr515 yrkande 3 (s) föreslås ett tillkännagivande om Naturvårdsverkets roll vad avser forskning med anknytning till turism och rekreation.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att anslaget till miljöforskning förstärkts kraftigt under den senaste treårsperioden, från drygt 112 miljoner kronor för budgetåret 1990/91 till ca 152 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. För nästa budgetår föreslås drygt 159 miljoner kronor. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning angående medelsbehovet och avstyrker motionerna Ub121 yrkande 22 och Ub128 yrkande 36.
Motiveringen till yrkande 3 i motion Kr515 saknar den tydlighet och utförlighet som krävs för att motionen skall kunna läggas till grund för något preciserat ställningstagande från riksdagens sida. I den mån motionen berör Naturvårdsverkets roll i forskningssammanhang vill utskottet erinra om att forskningsnämnden vid Naturvårdsverket, som framgår av propositionen, bekostar ett tjugotal forskartjänster vid olika universitet och högskolor. Enligt regeringens överväganden bör verket stödja den långsiktiga kompetensförsörjningen på miljöforskningsområdet genom att inrätta ytterligare forskartjänster på prioriterade områden. Motionen avstyrks i berörd del.
Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)
Propositionen
Under år 1992 har en utvärdering gjorts av SEI:s verksamhet. Regeringen anför, med instämmande i vad utvärderarna anfört, att institutet har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproblemen. Inriktningen bör vara i stort sett densamma under den kommande treårsperioden. Regeringen anser emellertid att institutet bör öka sina insatser att sprida forskningsresultaten, så att de kommer till större användning både nationellt och internationellt.
Regeringen anser att institutet i större omfattning bör kunna bli uppdragsfinansierat genom nationella och internationella uppdrag. Det statliga stödet bör på längre sikt kunna minskas. En neddragning av anslaget föreslås under den kommande treårsperioden. Med hänvisning till att SEI har vissa innestående medel föreslås för budgetåret 1992/93 ett bidrag om 12 miljoner kronor, vilket innebär en besparing med 13 miljoner kronor.
Motionerna
I motion Jo23 (c) understryks vad utvärderingen kommit fram till om SEI. Motionären framhåller att SEI bör få de möjligheter som behövs för att fullfölja sina uppgifter och därmed fortsätta att vara tongivande både nationellt och internationellt.
I motion Ub121 yrkande 23 understryks Sveriges internationella ansvar för kunskapsuppbyggnad på miljöområdet. Särskilt med tanke på ekonomiska och ekologiska villkor som gäller i u-länder och i Östeuropa torde en utvidgad verksamhet vara av stort intresse. Svenska forskares möjligheter att bedriva miljöforskning för och i u-länder och Östeuropa behöver kraftigt förbättras. Med hänvisning härtill yrkas en anslagsförstärkning med 18 miljoner kronor.
Enligt motion Ub128 (s) är det mot bakgrund av den positiva utvärderingen märkligt att regeringen föreslår en så kraftig reducering av anslaget. Motionärerna anser emellertid liksom regeringen att verksamheten kan bli mer uppdragsfinansierad genom nationella och internationella uppdrag och att det statliga stödet kan minskas något. Utöver regeringens förslag bör ytterligare 8 miljoner kronor anvisas av statliga medel till SEI (yrkandena 34 och 35).
Utskottets överväganden
Även utskottet anser att SEI har fullgjort en viktig funktion inom betydelsefulla områden av miljöforskningen och att institutet uppnått en internationellt erkänd ställning som vi bör slå vakt om. Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör vara möjligt att i större utsträckning finansiera verksamheten genom nationella och internationella uppdrag. Det får dock förutsättas att regeringen noga uppmärksammar effekterna för SEI:s verksamhet av den föreslagna neddragningen av det statliga stödet. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning och avstyrker motionerna Ub121 yrkande 23 och Ub128 yrkande 34.
De uttalanden som görs i motionerna Jo23 och Ub128 yrkande 35 om värdet av SEI:s verksamhet är relativt allmänt hållna och innebär ingen avvikelse från vare sig regeringens eller utskottets bedömning av denna verksamhet. Motionerna bör inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
B 12. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
Propositionen
Riksdagen har år 1990 beslutat om programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle (AFR -- prop. 1989/90:90, NU40). Målet är att stödja forskning för att åstadkomma en miljöanpassad produktutveckling, återvinning av restprodukter och ett miljöriktigt slutligt omhändertagande av avfall. AFR kommer vid budgetårsskiftet 1992/93--1993/94 att ha avslutat ett treårigt program för miljöanpassad produktutveckling och avfallshantering.
Enligt regeringens bedömning är detta ett område som även fortsättningsvis bör prioriteras. För den fortsatta verksamheten inom detta forskningsområde föreslår regeringen för budgetåret 1993/94 medel under ett nytt anslag B 12. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Redan för budgetåret 1994/95 krävs betydligt större belopp än vad som för närvarande står till förfogande. Frågan om finansiering av en ökning av anslagen är beroende av löntagarfondernas användning.
Den reservation som kan finnas vid utgången av budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtitelns anslag B 12. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering och under tolfte huvudtitelns anslag F 9. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling bör tillföras detta nya anslag. Ett reservationsanslag på 32 760 000 kr föreslås för nästa budgetår.
Motionen
Enligt motion Ub128 (s) bör styrmedelsforskningen öka för att utveckla skatter och avgifter m.m. som syftar till att minska andelen skadliga ämnen och delar i olika produkter. Därför bör ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Även den kommunaltekniska forskningen handlar om kretslopp och bör ges ökat stöd; det gäller t.ex. utveckling av icke vattenburna avloppssystem. Delar av den forskning som berörs, bl.a. produktutveckling, avfallshantering och annan kommunalteknisk forskning, bör i högre grad bekostas av branschen. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att diskutera möjligheterna till en sådan delfinansiering med berörda branscher samt med Kommunförbundet och de kommunala bolagen (yrkandena 32, 33, 39 och 40).
Det föreslagna centret för miljöekonomi och styrmedelsforskning bör enligt motionen behandla bl.a. följande frågeställningar:
strukturella effekter av miljöpolitiska beslut bedömning av kostnads/nyttoaspekter av miljöpolitiska beslut val av ekonomiska styrmedel forskning om Östeuropas möjligheter att minska miljöutsläppen juridiska analyser av internationella konventioner, EG:s lagstiftning m.m. analys av olika samhällssektorers möjligheter att klara miljöuppgifterna, t.ex. kommunernas ökade tillsynsansvar.
I institutets styrelse bör representanter ingå från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.
För inrättande av ett sådant centrum bör enligt motionen 11 miljoner kronor anvisas under anslaget B 12.
Utskottets överväganden
Syftet med FoU-verksamheten inom avfallsområdet är dels att identifiera de risker som en olämplig och ofullständig avfallshantering innebär för en god miljö, dels precisera de krav som behöver ställas på produktutveckling, konsumenter och avfallshantering för att minska avfallets mängd och farlighet. Riksdagen har år 1990 beslutat om programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle, AFR (prop. 1989/90:90, NU40). Målet är att stödja forskning för att åstadkomma en miljöanpassad produktutveckling, återvinning av restprodukter och ett miljöriktigt slutligt omhändertagande av avfall. AFR kommer att vid budgetårsskiftet 1992/93 ha avslutat ett treårigt program för miljöanpassad produktutveckling och avfallshantering.
Mot bakgrund av vad som anförts om AFR:s verksamhet och med hänsyn till det statsfinansiella läget är utskottet inte berett att föreslå att ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Utskottet avstyrker därför motion Ub128 yrkandena 39 och 40.
Yrkande 32 i motion Ub128 innebär såvitt utskottet kan bedöma ingen nämnvärd avvikelse från regeringens överväganden om kretsloppsforskningens inriktning. Motionärerna poängterar särskilt vikten av att öka styrmedelsforskningen för att utveckla avgifter, skatter m.m. Även den kommunaltekniska forskningen bör enligt motionen ges ökat stöd. Utskottet utgår från att dessa synpunkter inryms i den fortsatta forskningen för ett kretsloppssamhälle. När det gäller forskning om styrmedel hänvisar utskottet dessutom till regeringens uttalande (s. 515) i samband med forskning för ett kretsloppsanpassat samhälle att forskning kring ekonomiska mekanismer och incitament är central i sammanhanget. Utskottet utgår också från att regeringen tar till vara de möjligheter som finns att förstärka forskningen på detta område genom samfinansiering med industri och kommuner. Det bör här framhållas att de svenska FoU-satsningarna generellt sett karaktäriseras av att en mycket hög andel bekostas genom privatfinansiering. I propositionen (s. 16) nämns t.ex. att de samlade svenska FoU-satsningarna under budgetåret 1989/90 uppgick till ca 35 miljarder kronor och att nära 60 % av dessa finansierades med privata medel. Offentliga medel svarade för 38 %. Av FoU-verksamheten som sådan utförs 64 % inom näringslivet, medan universitets- och högskolesektorn svarar för 32 % och den övriga offentliga sektorn för 4 %.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 32 och 33 i motion Ub128.
Övriga forskningsfrågor
Enligt motion Jo635 (m) måste användningen av mikrobiologiska saneringsmedel, t.ex. vid oljeskador i bostadshus, utprovas bättre innan metoden generellt kan tillåtas.
Utskottet erinrar om att riksdagen antagit en lag (1991:639) om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel. Lagen täcker emellertid i sin nuvarande utformning inte saneringsåtgärder av det slag som anges i motionen. 1990 års Genteknikberedning har uppmärksammat frågan och föreslår i sitt slutbetänkande (SOU 1992:82) att lagen utvidgas så att den innefattar även användning av mikroorganismer m.m. för andra ändamål än bekämpning av skadegörare. Enligt förslaget skulle bl.a. användning av mikroorganismer för miljösanering innefattas. Remissbehandlingen av betänkandet har avslutats, och frågan övervägs i Justitiedepartementet. Även Miljöskyddskommittén har behandlat frågan om hur biotekniken och dess tillämpning skall lagregleras (SOU 1993:27). Betänkandet remissbehandlas för närvarande. I avvaktan på resultatet av den beredning som här angetts bör motionen inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
I motion Jo22 (c) upprepas några yrkanden om försöksdjursanvändningen som utskottet behandlat tidigare vid ett flertal tillfällen. Utskottet har i dessa sammanhang mycket utförligt redovisat de tungt vägande skäl som talar mot att t.ex. utpräglade forskningsfrågor behandlas i en central utredning eller utvärdering. Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande i betänkandet 1991/92:JoU16 och avstyrker yrkandena 1--3 i motionen. Utskottet är heller inte berett att nu göra något uttalande med avseende på nästa forskningsproposition och avstyrker även yrkande 4 i samma motion.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för miljöforskningen
att riksdagen godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som angetts i propositionen, avsnitt 14, och avslår motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 21 och 1992/93:Ub128 yrkandena 21 och 37,
res. 1 (s) men. (v) - delvis
2. beträffande forskning om våtmarker m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo609 och 1992/93:Jo645,
3. beträffande anslag till miljöforskning
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 22 och 1992/93:Ub128 yrkande 36 till Miljöforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 159372000 kr,
res. 2 (s) men. (v) - delvis
4. beträffande Naturvårdsverkets roll i viss forskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr515 yrkande 3,
5. beträffande riktlinjer för Stockholms internationella miljöinstitut
att riksdagen godkänner de riktlinjer för institutet som angetts i propositionen, avsnitt 14, och avslår motionerna 1992/93:Jo23 och 1992/93:Ub128 yrkande 35,
6. beträffande anslag till Stockholms internationella miljöinstitut
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 23 och 1992/93:Ub128 yrkande 34 till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 12000000 kr,
res. 3 (s) men. (v) - delvis
7. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskningen som angetts i propositionen, avsnitt 14, och avslår motion 1992/93:Ub128 yrkandena 32 och 33,
res. 4 (s) - delvis
8. beträffande anslag till kretsloppsforskning
att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 32760000 kr,
9. beträffande ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkandena 39 och 40,
res. 4 (s) - delvis
10. beträffande mikrobiologiska saneringsmedel
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo635,
11. beträffande försöksdjursanvändningen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo22.
Stockholm den 13 april 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lennart Fremling (fp), Lennart Daléus (c), Björn Ericson (s), Carl-Olov Persson (kds) och Claus Zaar (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Björn Ericson (alla s) har avgett följande reservationer:
1. Riktlinjer för miljöforskningen (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet har" och på s. 7 slutar med "Ub128" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de synpunkter som framförs i motion Ub128 på miljöforskningens allmänna inriktning. Som framgår av motionen deltar Sverige sedan länge i olika internationella forskningsprogram och ligger inom många områden vid forskningens frontlinje. Svenska forskningsresultat har haft stor betydelse för att driva på internationella förhandlingar, bl.a. när det gäller klimatfrågor och försurning. Det är viktigt att den svenska miljöforskningen kan behålla denna position. Det bör ske bl.a. genom att miljöforskningen tilldelas ökade statliga resurser (se res. 2 nedan) och genom att ytterligare forskningsområden prioriteras. Utöver denna ökning av de statliga resurserna bör ytterligare insatser vidtas för finansiering genom t.ex. industrins försorg.
Industrins ökade engagemang när det gäller livscykelanalyser och möjligheterna att ta hänsyn till miljöeffekterna av en produkt under hela tillverkningskedjan måste få genomslag i produktutveckling och annan teknisk forskning. Det är nödvändigt att ytterligare förbättra informationen och kontaktytorna mellan miljöforskare och företag.
Utskottet instämmer i regeringens prioritering av forskning kring växthusgaser, ozonskiktet, marknära ozon, fysisk påverkan, avfall samt den samhällsvetenskapliga forskningen. Särskilt bör forskningen kring olika miljöpolitiska styrmedel prioriteras. Utskottet föreslår i det följande (res. 4) att ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Det är angeläget att forskningen om organiska och andra miljögifter får fortsatt stöd. Forskningen om hur genetiskt modifierade organismer påverkar miljön måste intensifieras, liksom forskning som rör den biologiska mångfalden. Vad utskottet anfört med anledning av motion Ub128 yrkande 37 bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i stor utsträckning även motion Ub121 yrkande 21.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för miljöforskningen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 37 och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och i övrigt godkänner vad i propositionen anförts om riktlinjer för miljöforskningen,
2. Anslag till miljöforskning (mom. 3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 36" bort ha följande lydelse:
Som framgår av motion Ub128 går en allt större andel av Naturvårdsverkets forskningsanslag till forskningsprojekt inom EG:s ram. I årets budget uppgår de svenska insatserna i EG:s miljöforskningsprogram till omkring 20 miljoner kronor, varav Naturvårdsverket står för drygt 11 miljoner. Budgetåret 1994/95 beräknas kostnaden till 40 miljoner kronor. Utskottet anser det angeläget att svenska forskare deltar i dessa forskningsprogram, men forskningsanslaget måste tillåtas öka i motsvarande takt så att inte den inhemska forskningen om mer specifika svenska miljöproblem blir eftersatt. Med hänvisning härtill och till vad utskottet ovan anfört (res. 1) om prioritering av ytterligare forskningsområden föreslår utskottet, som tillstyrker yrkande 36 i motionen, en anslagsförstärkning med 32 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslag till miljöforskning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1992/93:128 yrkande 36 och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 22 till Miljöforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 191372000 kr,
3. Anslag till Stockholms internationella miljöinstitut (mom. 6)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Även utskottet" och slutar med "yrkande 34" bort ha följande lydelse:
Även utskottet -- -- -- (= utskottet) -- -- -- vakt om. Utskottet delar uppfattningen i motion Ub128 att det bör finnas möjligheter att öka inslaget av uppdragsfinansiering genom nationella och internationella uppdrag. Den anslagsreducering som regeringen föreslår redan för nästa budgetår är emellertid alltför långtgående och riskerar att försvåra SEI:s viktiga verksamhet. Utskottet gör samma bedömning som motionärerna i motion Ub128 yrkande 34 att det statliga anslaget bör höjas med 8 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 jämfört med regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande anslag till Stockholms internationella miljöinstitut
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 34 och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 23 till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 20000000 kr,
4. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling m.m. (mom. 7 och 9)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "Ub128" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer delvis i regeringens överväganden om forskning för ett kretsloppsanpassat samhälle. Denna forskning är av central betydelse för att nå en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. Särskilt vill utskottet understryka vikten av att styrmedelsforskningen ökas för att utveckla skatter och avgifter m.m. som kan bidra till att minska andelen skadliga ämnen och delar i olika produkter. Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag att ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Vidare instämmer utskottet i motionens yrkanden att delar av kretsloppsforskningen, framför allt produktutveckling, avfallshantering och annan kommunalteknisk forskning bör bekostas i högre grad av branschen. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att diskutera möjligheterna till en sådan delfinansiering med berörda branscher samt med Kommunförbundet och de kommunala bolagen. Därmed skulle forskningsanslaget för ett kretsloppsanpassat samhälle successivt kunna öka och inom några år fördubblas.
Det av utskottet föreslagna centret för miljöekonomi och styrmedelsforskning bör behandla följande frågeställningar:
strukturella effekter av miljöpolitiska beslut bedömning av kostnads/nyttoaspekter av miljöpolitiska beslut val av ekonomiska styrmedel forskning om Östeuropas möjligheter att minska miljöutsläppen juridiska analyser av internationella konventioner, EG:s lagstiftning m.m. analys av information och annat opinionsbildande arbete analys av olika samhällssektorers möjligheter att klara miljöuppgifterna, t.ex. kommunernas ökade tillsynsansvar.
I institutets styrelse bör representanter ingå från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. En del av institutets forskning bör vara uppdragsforskning för myndigheternas räkning. Det är angeläget att denna forskning snabbt kommer i gång och därför är det lämpligt att institutet läggs i anslutning till andra institutioner som bedriver sådan forskning, lämpligen universitetet i Stockholm eller Umeå.
Vad utskottet med anledning av motion Ub128 yrkandena 32, 33 och 40 anfört om kretsloppsforskning och styrmedelsforskning m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
För inrättande av ett sådant centrum som angetts ovan bör riksdagen i enlighet med motion Ub128 yrkande 39 anvisa 11 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.
dels att utskottets hemställan under 7 och 9 bort ha följande lydelse:
7. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkandena 32 och 33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och i övrigt godkänner vad i propositionen anförts om riktlinjer för forskningen,
9. beträffande ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkandena 39 och 40 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning samt för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 11000000 kr för detta ändamål.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
1. Riktlinjer för miljöforskningen (mom. 1)
Som anförs i motion Ub121 yrkande 21 är miljöteknik och miljöanpassade produkter och processer avgörande för Sveriges framtid ur två aspekter.
Samhället måste ställas om så att det blir ekologiskt anpassat. Svenskt näringsliv måste också övergå till produktion som är miljöanpassad -- både produkterna och processerna skall ingå i ett ekologiskt kretslopp. Svenskt näringsliv måste successivt kunna möta den utländska konkurrensen som gradvis alltmer baseras på dessa miljökrav. Internationella rapporter och forskare visar att miljöteknik i vid bemärkelse är den snabbast växande näringen och framtidssektorn. Verkligheten visar dock att viktiga delar av svenskt näringsliv har svårt att anpassa sig härtill.
En effektiv och konkurrensneutral metod som samhället har till förfogande för att stödja utvecklingen i miljövänlig riktning är att initiera och driva forskning och utbildning i önskad riktning. Utbildning och forskning är grundläggande för ett tekniskt högtstående land som Sverige. I takt med att produkterna blir alltmer högteknologiska, komplicerade och högförädlade kommer en allt större del av de totala investerings- och produktionsresurserna att utgöras av utbildnings- och forskningsinsatser. Avgörande för den samhällsekonomiska nyttan av FoU-insatser är att man satsar på framtidssektorer som kan ingå i det ekologiskt anpassade samhället.
FoU inom miljöområdet måste också fortfarande vara på en hög nivå när det gäller grundfakta och datainsamling. Den allvarligaste kunskapsbristen rör klimatförändringar och miljösituationen i u-länder och i Östeuropa.
Forskning om t.ex. kärnkraft skall hållas på en minimal nivå i syfta att endast garantera säkerheten vid avvecklingen och förvaring av kärnkraftsavfallet.
Miljöforskningen bör koncentreras till områden där Sverige har en högkvalitativ forskning och ligger bland de främsta forskningsnationerna. Följande områden bör prioriteras:
miljömedicin akvatisk kemi och atmosfärkemi delar av den terresta ekologin kustnära marinekologi klorerade kolvägen kemiska och mikrobiella markprocesser ekologi och genetik med anknytning till biologisk mångfald klimatforskning miljöteknik avfallsteknik.
Dessa prioriteringar och eventuella omstruktureringar av högskolorna får inte innebära att vissa områden försummas och att tvärvetenskapligt samarbete försvåras. En viss grundnivå på forskningen bör behållas inom många ämnesområden. Endast samhällsstyrd och samhällsfinansierad forskning som inte har ett omedelbart ekonomiskt vinstintresse kan garantera detta.
Stödet till industrins FoU bör koncentreras till följande insatser:
förbättrad miljöutbildning främst för tekniker och ekonomer stimulans till ökade kontakter mellan industrins produktutvecklare och högskolornas forskare ökad satsning på forskningsinformation stöd till kollektiv forskning stöd till mindre och medelstora företag där miljöforskning och miljöanpassning är låg.
Grunden för detta är att miljökraven formuleras så att de driver fram nya tekniska lösningar och att rimliga övergångstider medges.
2. Anslag till miljöforskning (mom. 3)
Enligt propositionen vill regeringen satsa på ett uthålligt samhälle och bevarad biologisk mångfald. Dessa målsättningar motsvaras inte av de ekonomiska resurser som föreslås. I praktiken innebär regeringens förslag att anslagen till Naturvårdsverkets miljöforskning minskar, eftersom anslaget bl.a. belastas med kostnaden för vårt deltagande i EG:s miljöforskning med 11,5 miljoner kronor. Anslaget bör räknas upp med 40 miljoner kronor till 199 372 000 kr i enlighet med förslaget i motion Ub121 yrkande 22.
3. Anslag till Stockholms internationella miljöinstitut (mom.6)
Stockholms internationella miljöinstitut har på kort tid fått ett internationellt erkännande. Institutet är engagerat bl.a. i u-landsproblematiken och i miljöproblemen i Östeuropa. Det är då anmärkningsvärt att regeringen föreslår en väsentlig minskning av anslaget till institutet. Särskilt med tanke på de ekonomiska och ekologiska villkor som gäller i u-länder och i Östeuropa är en utvidgad verksamhet och ökade statliga anslag av stort intresse. Anslaget bör därför, i enlighet med motion Ub121 yrkande 23, höjas med 18 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 3 och 6 borde ha hemställt:
1. beträffande riktlinjer för miljöforskningen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkande 21 och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 21 och 37 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt i övrigt godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som angetts i propositionen,
3. beträffande anslag till miljöforskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 22 och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 36 till Miljöforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 199372000 kr,
6. beträffande anslag till Stockholms internationella miljöinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 23 och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 34 till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 30000000 kr.