Förnyad behandling av ärende om samordnad länsförvaltning (Betänkande 1989/90:BoU9 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoU9

Förnyad behandling av ärende om
samordnad länsförvaltning

Ärendet

I betänkandet 1989/90:BoU4 behandlade utskottet proposition
1988/89:154 om ny regional statlig förvaltning jämte motioner. Vid
kammarbehandlingen av detta betänkande den 29 november 1989
beslöt riksdagen att återförvisa ärendet till bostadsutskottet. Utskottet
har tagit upp det återförvisade ärendet till förnyad behandling.

Sammanfattning

Utskottet föreslår riksdagen att göra två tillkännagivanden till regeringen,
båda avseende nämndorganisationen vid de nya länsstyrelserna.

Enligt utskottets mening bör det överlåtas åt den enskilda länsstyrelsens
styrelse att besluta om vilken nämndorganisation som skall knytas
till länsstyrelsen och hur den i så fall skall utformas. Utskottet föreslår
vidare att nämnderna i förekommande fall skall väljas av länsstyrelsens
styrelse och att de skall ha ett ojämnt antal ledamöter lägst fem högst
elva inkl. ordföranden. I normalfallet skall landshövdingen vara ordförande
i nämnderna.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning frångå de ställningstaganden
som gjordes i betänkandet 1989/90:BoU4.

24 reservationer har avgivits. 21 av dem är likalydande med reservationer
som avgivits också till betänkandet 1989/90:BoU4. Åtta särskilda
yttranden har avgivits, samtliga likalydande med särskilda yttranden
som avgivits till betänkandet 1989/90:BoU4.

Utskottet

Förtroendemannamedverkan

Nämnderna

I propositionen anförs att det är viktigt att den nya länsstyrelsen får ett
starkt förtroendemannainflytande. Detta säkras, enligt regeringsförslaget,
om det vid sidan av länsstyrelsens styrelse finns obligatoriska
nämnder. Dessa föreslås vara: utbildningsnämnd, nämnd för fysisk 1

1989/90

BoU9

1 Riksdagen 1989/90. 19 samt. Nr 9

planering, lantbruksnämnd, kommunikationsnämnd och miljönämnd.
Nämnderna föreslås få elva ledamöter. Landshövdingen föreslås i normalfallet
vara ordförande. Av övriga ledamöter föreslås fem utses av
landstinget och fem av regeringen. I propositionen anförs (s. 32) att det
avseende länsstyrelsen i Gotlands län och även för andra län kan vara
tänkbart att tillåta en annan nämndorganisation. I propositionen anförs
vidare att dessa frågor bör belysas inför genomförandet av reformen
och i lämplig form redovisas för riksdagen.

I tre motioner tas upp förslaget som sådant att vid sidan av länsstyrelsens
styrelse inrätta fem obligatoriska nämnder. I motionerna Bol7
(fp) yrkande 7, Bol9 (s) och Bo23 (m) yrkande 9 samtliga yrkanden
såvitt nu är i fråga yrkas avslag på förslaget om obligatoriska nämnder.
I motionerna anges bl.a. följande motivering härför.

I motion Bo 17 (fp) hänvisas till rådande variationer i de olika länen.
Enligt motionärerna är det opraktiskt att först besluta om ett antal
obligatoriska nämnder och därefter bli tvungen att tillåta en del
undantag.

I motion Bo23 (m) pekas på att förutsättningarna för länsstyrelsernas
verksamhet är olika i skilda delar av landet, något som talar för att
länsstyrelsernas organisation skall ges flexibilitet. Det bör därför enligt
motionärerna inte vara obligatoriskt att inrätta nämnder.

I motion Bol9 (s) anges att en ordning med obligatoriska nämnder
förstärker sektoriseringen jämfört med vad som gäller i dag och
minskar styrelsens samordnande möjligheter. Ett genomförande av
förslaget anges medföra en otydlig ansvarsfördelning. Förslaget medför
enligt motionen vidare en obalans mellan antalet förtroendevalda i
nämnderna och länsstyrelsens styrelse. Motionärerna pekar också på
att landshövdingen, som föreslås få bli ordförande i nämnderna, kommer
att bindas i återkommande interna sammanträden, dels i form av
nämndsammanträden, dels i form av förberedelser för dessa.

I ytterligare tre motioner behandlas nämndorganisationen i vissa
län. Det gäller vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 samt
motionerna Bo9 (s) och Bo31 (c).

I motion Bo31 (c) hänvisas till de skilda förhållanden som råder i
de olika länen, något som särskilt gäller storstadslänen. Motionären
hänvisar till den särskilda utredning om samordnad länsförvaltning i
Stockholms län som regeringen låtit statskontoret utföra. Enligt motionären
har regeringen inte i sitt förslag beaktat statskontorets slutsatser.
I motionen pekas på olika regionala organ i Stockholms län som den i
propositionen föreslagna lösningen inte passar för. Motionären anger
att motsvarande problem kan finnas även i Göteborgs- och Malmöområdena.
Yrkandena 2 och 3 i motionerna går ut på att obligatoriska
nämnder inte bör inrättas i storstadslänen. Propositionen bör avslås i
denna del.

I motion Bo9 (s) hemställs att de i propositionen föreslagna fem
obligatoriska nämnderna, såvitt gäller Stockholms län, skall utgå.

1989/90: BoU9

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 yrkande 6 hemställs
att Stockholms län samt Gotlands län skall undantas från nämndobligatoriet.
Enligt motionärerna har dessa båda län så speciella förutsättningar
att särlösningar fordras.

I de motioner vari yrkats avslag på förslaget lämnas vidare synpunkter
på vad som bör gälla om nämndobligatoriet inte genomförs. Motionerna
går i allmänhet ut på att länsstyrelsernas styrelse skall äga rätt
att besluta om inrättande av de besluts- och beredningsorgan den anser
sig behöva. Sådana synpunkter förs fram i motionerna Bo 17 (fp)
yrkande 8 och Bo23 (m) yrkande 9 dessa båda yrkanden såvitt nu är i
fråga och i Bo31 (c) yrkande 3. I de motioner som godtagit nämndobligatoriet
med vissa undantag hemställs i motion Bo9 (s) att nämndobligatoriet
i Stockholms län ersätts med en möjlighet för regeringen att
efter framställning från länsstyrelsens styrelse besluta om inrättande av
särskild nämnd/särskilda nämnder för specifika ämnesområden och i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 att regeringen, såvitt
gäller Stockholms län, återkommer med ett nytt förslag till nämndorganisation
efter det att storstadskommitténs förslag har remissbehandlats.

Det är enligt bostadsutskottets mening viktigt att även den nya
länsstyrelsen lar ett starkt förtroendemannainflytande. Detta slås fast i
propositionen och i vissa av de motioner som nu behandlas. I betänkandet
Samordnad länsförvaltning (SOU 1989:5) betonas bl.a. vikten av
att förtroendemannainflytandet i den nya länsförvaltningen kan bevaras
och förstärkas i de frågor och de sammanhang där det gör mest
nytta. I betänkandet erinras också om tidigare beslut rörande den
regionala statliga förvaltningen enligt vilka det ansetts motiverat att
länsstyrelserna i sin beslutsorganisation garanteras en lokal demokratisk
förankring och att de avvägningar som måste göras på länsplanet
görs i ett politiskt sammansatt organ. Också enligt bostadsutskottets
mening bör dessa principer ligga till grund för de riktlinjer efter vilka
förtroendemannainflytandet inom den nya länsstyrelsen bör utformas.
Med utgångspunkt i denna uppfattning och mot bakgrund av en
bedömning av skilda förslag avseende hur förtroendemannamedverkan
inom de nya länsstyrelserna bör komma till uttryck vill utskottet
anföra följande.

I propositionen föreslogs, som framgått ovan, att fem obligatoriska
nämnder i princip skulle inrättas vid sidan av länsstyrelsens styrelse.
Ett liknande förslag hade framförts av den ovan nämnda utredningen.

Som också framgått av det ovan refererade har i propositionen (s.
32) anförts att det i Gotlands län och även för andra län kan vara
tänkbart att tillåta en annan nämndorganisation. I propositionen anförs
vidare att dessa frågor bör belysas inför genomförandet av reformen
och i lämplig form redovisas för riksdagen.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det finns anledning
att ytterligare överväga utformningen av nämndorganisationen. Utskottet
vill anföra följande i frågan. Som anförs i vissa motioner bör redan
nu slås fast att det bör ankomma på den enskilda länsstyrelsens styrelse
att besluta om vilken nämndorganisation som skall finnas vid sidan av

1989/90: BoU9

1* Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 9

länsstyrelsernas styrelse. Det kan därvid för vissa länsstyrelser finnas
motiv för en lösning med fem nämnder i huvudsak i enlighet med
regeringens förslag. För andra länsstyrelser kan måhända en annan
nämndorganisation vara att föredra. Det kan också visa sig lämpligt att
vissa frågor som i några län kanske kommer att åvila en nämnd i
andra kommer att ligga på länsstyrelsens styrelse. Det kan t.ex. inträffa
att en fiskenämnd inrättas i ett län medan ansvaret för fiskefrågorna i
ett annat län kommer att handhas av lantbruksnämnden eller av
länsstyrelsens styrelse. Av vikt i sammanhanget är alltså att det skall
ankomma på länsstyrelsens styrelse att besluta om nämndorganisationens
omfattning och inriktning. Detta vill utskottet betona. Vad utskottet
nu anfört om en decentralisering av beslutsordningen m.m. till
länsstyrelsens styrelse avseende nämndorganisationen bör riksdagen
med anledning av propositionen och vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo5 yrkande 6 samt motionerna Bo9 (s), Bol7 (fp)
yrkandena 7 och 8, Bo23 (m) yrkande 9 de båda sistnämnda såvitt nu
är i fråga och Bo31 (c) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge
regeringen till känna. Vad i motion Bo 19 (s) såvitt nu är i fråga anförts
om nämndorganisationen låter sig inte förenas med vad nu föreslagits.
Motionen bör i denna del avslås av riksdagen.

Förslaget i motion 1988/89:K504 (s) om ett stärkt förtroendemannainflytande
i miljöfrågor är angeläget. Motionen bör dock inte nu
föranleda någon riksdagens åtgärd. Vid ett bifall till vad utskottet
anfört ovan om nämndorganisationens utformning bör det överlåtas åt
den enskilda länsstyrelsen att avgöra hur detta inflytande skall kanaliseras
på den regionala nivån. Motionen avstyrks med hänvisning till
det anförda.

I propositionen har föreslagits att en av nämnderna bör benämnas
utbildningsnämnd. Utan att nu gå in på nämndfrågan som sådan tar
bostadsutskottet med anledning av vad utbildningsutskottet anfört upp
frågan om det lämpliga i att ge nämnden denna benämning. Utbildningsutskottet
anser att om benämningen utbildningsnämnd behålls
förväxlingar kan ske mellan denna nämnd och landstingets utbildningsnämnd.

Bostadsutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning. För det fall
att en sådan nämnd inrättas bör den ges annan benämning. Frågan bör
övervägas i det fortsatta arbetet. Utan att ta ställning i sak bör därvid
övervägas om inte benämningen skolnämnd vore lämpligare. Vad
bostadsutskottet nu anfört om annan benämning pä utbildningsnämnden
bör ges regeringen till känna.

I detta avsnitt behandlar utskottet också vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo5 yrkande 3 vari yrkas att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att nämnd- och styrelseledamöter
bör fa initiativrätt och att detta skrivs in i en ny länsstyrelseinstruktion.
Konstitutionsutskottet anför följande i frågan.

I 21 — 23 §§ förordningen (1988:971) med länsstyrelseinstruktion anges
länsstyrelses styrelses ansvar och uppgifter. Styrelsen skall, utöver vad
som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) — där föreskrivs bl.a.
att styrelse skall besluta om sådana föreskrifter som riktar sig till

1989/90: Bo U9

enskilda, kommuner eller landstingskommuner — besluta om viktigare
frågor om samhällsplanering och regionala utvecklingsinsatser eller
andra för länets utveckling betydelsefulla åtgärder, viktigare frågor om
polisverksamheten, viktigare frågor om länsstyrelsens organisation, arbetsordning
eller verksamhetsinriktning samt viktigare frågor i övrigt
inom länsstyrelsens verksamhetsområden. Länsstyrelseinstruktionen innehåller
inte någon motsvarighet till den i den tidigare gällande
länsstyrelseinstruktionen (1986:1122) intagna bestämmelsen (23 § p. 7)
enligt vilken landshövdingen gavs möjlighet att till styrelsen hänskjuta
andra frågor än de i instruktionen särskilt angivna. — Enligt särskild
bestämmelse i den nya länsstyrelseinstruktionen skall verksförordningen
tillämpas på länsstyrelserna. Detta innebär bl.a. att styrelsen skall
ges tillfälle att yttra sig innan myndighetens chef (landshövdingen)
avgör viktigare ärenden (22 § första stycket verksförordningen).

I länsstyrelseinstruktionen (1988:971) anges inte närmare i vilken
ordning frågor eller ärenden skall föreläggas styrelsen för beslut. Beredningen
härav sker normalt inom länsstyrelsens kansli i samråd med
landshövdingen. Det är dock naturligtvis inget hinder för andra ledamöter
av styrelsen att ta upp frågor som vederbörande anser att
styrelsen bör behandla. Styrelsen får då ta ställning till om den anser
att frågan skall tas upp till handläggning eller ej. Ledamot har alltså på
sätt nu angivits redan enligt gällande ordning möjlighet att ta upp
frågor som han finner vara av vikt. Mot angiven bakgrund saknas det
enligt utskottet anledning att ta det i motionen begärda initiativet. Med
det anförda får motion Bo5 (vpk) yrkande 3 anses tillgodosedd.

Bostadsutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet anfört men
vill för sin del tillägga att frågan om initiativrätten för ledamöterna i
de nämnder som kan komma att inrättas bör, i den mån nämndverksamheten
kommer att regleras i författning, kunna utformas med
länsstyrelseinstruktionen som förebild. Bostadsutskottet förutsätter att
även denna fråga övervägs i det fortsatta arbetet. Därvid är det angeläget
att initiativrätten på ett starkare sätt kommer till uttryck såväl för
styrelsen som för nämnderna. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 yrkande
3 om initiativrätt för ledamöterna i länsstyrelsens styrelse m.m.

Val av ledamöter i nämnderna m.m.

Enligt förslaget i propositionen skall nämnderna bestå av elva ledamöter,
normalt med landshövdingen som ordförande. Av övriga tio ledamöter
föreslås fem utses av landstinget och fem av regeringen. Förslaget
skiljer sig från utredningens. Utredningen föreslog att nämnderna
skulle bestå av nio ledamöter inkl. landshövdingen. De skulle väljas av
landstinget. När det gäller länsstyrelsernas styrelse föreslås ingen ändring
i nu gällande ordning.

I motion Bo2 (c) yrkande 2, i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo5 yrkande 1 och i motion Bo21 (c) yrkande 3 såvitt nu är i
fråga föreslås att ledamöterna i nämnderna skall utses av landstinget.
Till stöd för yrkandena åberopas bl.a. länsdemokratiska skäl. Frågan
har också aktualiserats i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo5 och då i anslutning till frågan om sättet för val av ledamöter till
nämnderna.

1989/90: Bo U9

I motionerna Bo 17 yrkande 8 (fp) och Bo23 (m) yrkande 9 båda
yrkandena såvitt nu är i fråga lämnas förslag till hur ledamöterna skall
utses i de organ som motionärerna anser bör finnas vid sidan av
länsstyrelsernas styrelser. 1 motionerna föreslås att länsstyrelserna bör
välja ledamöter i de nämnder de anser behövs.

Utskottet har ovan föreslagit att det skall ankomma på länsstyrelsens
styrelse att besluta om nämndorganisationens utformning m.m. Vid en
sådan uppfattning är det naturligt att också ansvaret för att välja
ledamöter till de nämnder som kan komma att inrättas läggs på
länsstyrelsernas styrelser. Därmed tillgodoses inte bara vad i motionerna
Bo 17 (fp) yrkande 8 och Bo23 (m) yrkande 9 föreslagits båda
yrkandena såvitt nu är i fråga. Även vad i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo5 yrkande 1 och i motionerna Bo2 (c) yrkande 2
och i Bo21 (c) yrkande 3 detta yrkande såvitt nu är i fråga föreslagits
får till inte ringa del anses tillgodosett utan en riksdagens tillstyrkan
till motionerna. I dessa motioner föreslås, som framgått ovan att
landstinget skall välja ledamöter i nämnderna. Med den ordning som i
dag gäller för val av ledamöter till länsstyrelsens styrelse — landstinget
eller motsvarande utser samtliga ledamöter utom ordföranden — torde
det reella utfallet av vad utskottet nu förordat komma att bli i stort sett
detsamma som om landstingen direkt skulle utse nämndledamöterna.

Såvitt avser antalet ledamöter i nämnderna anser utskottet att nämnderna
skall ha ett ojämnt antal ledamöter dock lägst fem och högst
elva inkl. ordförande.

Aven vad utskottet nu anfört om sättet för val av ledamöter till
nämnderna och om antalet ledamöter bör riksdagen med anledning av
propositionen och motionerna Bol7 (fp) och Bo23 (m) som sin
mening ge regeringen till känna. En tillstyrkan till förslagen i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion och motionerna Bo2 (c) och
Bo21 (c) tjänar vid denna uppfattning inte något reellt syfte varför de
avstyrks.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 yrkande 2 och i
motionerna Bo21 (c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga samt Bo28 (s) tas
upp frågan om vem som skall vara ordförande i nämnderna. I den
förstnämnda motionen anförs att landshövdingeämbetet på sikt bör
avskaffas i sin nuvarande form. Landstinget bör då välja ordföranden i
länsstyrelsens styrelse. Den förordade ordningen bör enligt motionärerna
tillämpas när det gäller val av ordförande i nämnderna och då
redan när de inrättas vid halvårsskiftet 1991. Enligt c-motionen bör
någon knytning av ordförandeskapet till landshövdingen inte förekomma.
Motionärerna menar principiellt att landshövdingen inte bör vara
uppbunden av nämndernas beslut. Enligt motionen bör sektorssamordningen
kunna klaras genom kontinuerliga ordförande- och chefssamråd.
I den andra motionen förordas att länsstyrelsen själv beslutar
vem som skall vara ordförande i resp. nämnd. Enligt motionärerna
bör det normala vara att ordföranden hämtas bland de förtroendevalda
i nämnden, något som skulle stärka förtroendemannainflytandet. Motionärerna
anser att landshövdingen inte bör vara uppbunden av
nämndarbetet och involverad i nämndbesluten.

1989/90: BoU9

Beträffande denna fråga anförs i propositionen följande. Landshövdingen
har att ansvara för länsstyrelsens verksamhet inför regeringen.
Eftersom ansvar och befogenheter bör vara nära kopplade till varandra
är det enligt propositionen rimligt att landshövdingen har ett betydande
inflytande även i sådana ärenden där han eller hon inte beslutar
självständigt. Detta motiverar att landshövdingen inte bara ingår i
styrelsen och nämnderna utan också är deras ordförande. Enligt propositionen
kan det emellertid i något fell vara lämpligt att annan än
landshövdingen är ordförande i en nämnd. Det föreslås därför att
regeringen — om länsstyrelsen så begär — kan förordna annan än
landshövdingen att vara ordförande.

Bostadsutskottet delar i princip denna uppfattning. I de fall nämnder
kommer att inrättas bör i normalfallet landshövdingen vara ordförande
i dem. Om länsstyrelsens styrelse så begär bör emellertid regeringen
kunna förordna annan än landshövdingen att vara ordförande.
Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 yrkande 2 och motionerna
Bo21 (c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga och Bo28 (s) om
ordförandeskapet i nämnderna avstyrks med hänvisning till vad nu
anförts.

I motion Bo6 (s) begärs att den ordning som föreslås i propositionen
för val till de obligatoriska nämnderna även skall gälla vid val av
länsstyrelses styrelse. Enligt motionärerna skapas härigenom en god
balans mellan olika intressen som finns representerade i länsstyrelsens
styrelse.

Bostadsutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning beträffande
den bedömning som gjorts i propositionen att det inte finns skäl att nu
föreslå någon ändring av sättet att välja ledamöterna i länsstyrelsens
styrelse. Detta innebär alltså att bostadsutskottet föreslår att riksdagen
avslår motion Bo6 (s), vari som tidigare framgått begärts att ordningen
som föreslagits i propositionen för val till de obligatoriska nämnderna
även skall gälla vid val av länsstyrelses styrelse.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts samt i övrigt till betänkandet
1989/90:BoU4 hemställer utskottet

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bo2 yrkande 1,
1989/90:Bo21 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Bo24, 1989/90:Bo25
yrkande 1, 1989/90:Bo30, 1989/90:Bo31 yrkande 1, 1988/89:K229
och 1988/89:K247,

res. I (c, mp)

2. beträffande ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala
organ

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 1 och
1989/90:Bo23 yrkande 1 detta yrkande såvitt nu är i fråga.

res. 2 (m, fp)

1989/90: BoU9

3. beträffande ansvarsfördelningen mellan de nya länsstyrelserna
och de centrala ämbetsverken

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 2 och
1989/90:Bo23 yrkande 1 de båda yrkandena såvitt nu är i fråga,

res. 3 (m, fp)

4. beträffande utvärdering av de nationella målens genomslag
m.m.

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol7 yrkande 2 såvitt nu
är i fråga,

res. 4 (m, fp)

5. beträffande behandlingen i de nya länsstyrelserna av utbildningsfrågorna att

riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol7 yrkande 6,

6. beträffande utvärdering och tillsyn/inspektion vid beredningen
av utbildningsfrågorna inom den nya länsstyrelsen samt inrättande
av en fristående statlig skolinspektion m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bo23 yrkande 2 och
1989/90:Bo27 och som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

res. 5 (m)

7. beträffande vuxenutbildningsnämnderna

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bol9 såvitt nu är i fråga,

res. 6 (m) - motiv

8. beträffande vägförvaltningens roll

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bo5 yrkande 4 och
1989/90:Bol9 denna motion såvitt nu är i fråga,

res. 7 (vpk)

9. beträffande länsstyrelsernas roll i vissa ärenden som rör postoch
telekommunikationer

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo23 yrkande 3,

res. S (m)

10. beträffande särställning för lantbruksnämnderna

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo25 yrkande 2,

res. 9 (c)

11. beträffande sammanslagning av lantbruksnämnd och skogsvårdsstyrelse
m.m.

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo23 yrkandena 4 och 5,

res. 10 (tn)

12. beträffande skogsfrågornas ställning i den nya länsstyrelsen
att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol9 såvitt nu är i fråga,

1989/90: Bo U9

13. beträffande den regionala statliga fiskenadministrationens
framtida organisation

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bol, 1989/90:Bo3,
1989/90:Bo4, 1989/90:Bo7, 1989/90:Bo8, 1989/90:Bol0,

1989/90:Bol 1, 1989/90:Bol3, 1989/90:Bol5, 1989/90:Bol6,

1989/90:Bol7 yrkande 5, 1989/90:Bol8, 1989/90:Bo20,

1989/90:Bo22, 1989/90:Bo23 yrkande 7, 1989/90:Bo25 yrkande 4
och 1989/90:Bo29,

14. beträffande en utredning om trädgårdsnäringen
att riksdagen avsiår motion 1989/90:Bo25 yrkande 3,

res. 11 (c)

15. beträffande avveckling av länsbostadsnämnderna
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo23 yrkande 8,

res. 12 (m)

16. beträffande länsbostadsnämndernas anknytning till den nya
länsstyrelsen

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol9 såvitt nu är i fråga,

res. 13 (m) - motiv, villk. res. 12

17. beträffande resurserna vid länsbostadsnämnderna vid överflyttning
av vissa arbetsuppgifter till de nya länsstyrelserna och om
resurserna vid länsbostadsnämnden i Norrbottens län

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

res. 14 (m) - villk. res. 12

18. beträffande handläggningen av länsbostadsnämndernas kvarvarande
uppgifter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bol7 yrkande 4,

res. 15 (m) - motiv, villk. res. 12
res. 16 [fp)

19. beträffande lantmäteri och fastighetsregistrering

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo5 yrkande 5,

res. 17 (vpk)

20. beträffande överlantmätarens uppgifter i den nya länsstyrelsen att

riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo23 yrkande 6,

21. beträffande organisationen av den regionala och lokala
lantmäteriverksamheten

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol2,

res. 18 (vpk) - motiv

22. beträffande arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional
nivå

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol7 yrkande 3,

res. 19 (fp)

1989/90: BoU9

23. beträffande resurserna vid länsstyrelsernas sociala funktioner
att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bol4 och
1989/90:Bo26,

res. 20 (c, mp)

24. beträffande nämndorganisationen

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga och motionerna 1989/90:Bo5 yrkande 6,
1989/90:Bo9, 1989/90:Bol7 yrkandena 7 och 8, 1989/90:Bo23
yrkande 9 de båda sistnämnda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga och 1989/90:Bo31 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på
motion 1989/90:Bol9 denna motion såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 21 (c, vpk. mp)

25. beträffande förtroendemannainflytande i miljöfrågor

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1988/89:K504,

26. beträffande benämning på utbildningsnämnden

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

27. beträffande initiativrätt för ledamöterna i länsstyrelsens styrelse
m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo5 yrkande 3,

28. beträffande sättet för val av ledamöter till nämnderna och
om antalet ledamöter

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga och motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 8 och
1989/90:Bo23 yrkande 9 båda yrkandena såvitt nu är i fråga samt
med avslag på motionerna 1989/90:Bo2 yrkande 2, 1989/90:Bo5
yrkande 1 och 1989/90:Bo21 yrkande 3 det sistnämnda såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

res. 22 (c, vpk. mp)

29. beträffande ordförandeskapet i nämnderna

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bo5 yrkande 2,
1989/90:Bo21 yrkande 3 såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo28,

res. 23 (c, vpk, mp)

30. beträffande ordningen för val till länsstyrelsens styrelse

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo6,

31. beträffande förlängning av lagen (1985:1073) om försöksverksamhet
med en samordnad länsförvaltning

att riksdagen med bifall till förslaget i proposition 1988/89:154
antar det i propositionen intagna och som bilaga till detta
betänkande fogade förslaget,

res. 24 (c, mp) - villk. res. 1

1989/90: BoU9

32. beträffande de personalpolitiska frågorna

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga och med anledning av motion 1989/90:Bo5 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

33. beträffande länsstyrelsernas juridiska kompetens
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bol7 yrkande 9,

34. beträffande länsstyrelsernas ekonomiadministration m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bol9 såvitt nu är i fråga,

35. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen godkänner de i proposition 1988/89:154 förordade
riktlinjerna för en reform av den statliga förvaltningen.

Stockholm den 6 december 1989
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s),
Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar
Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl
(vpk), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Margareta Gard (m)
och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

av Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp).

Likalydande med reservation 1 i betänkandet 1989/90:BoU4.

Vid bifall till denna reservation förfaller utskottets hemställan under
mom. 2—6, 8—13, 16—17, 19—26 och 28—32.

2. Ansvarsfördelningen mellan statliga och
kommunala organ (mom. 2)

av Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Margareta
Gard (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Likalydande med reservation 2 i betänkandet 1989/90:BoU4.

1989/90: Bo U9

3. Ansvarsfördelningen mellan de nya länsstyrelserna
och de centrala ämbetsverken (mom. 3)

av Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Margareta
Gard (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Likalydande med reservation 3 i betänkandet 1989/90:BoU4.

4. Utvärdering av de nationella målens genomslag
m.m. (mom. 4)

av Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Margareta
Gard (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Likalydande med reservation 4 i betänkandet 1989/90:BoU4.

5. Utvärdering och tillsyn/inspektion vid beredningen
av utbildningsfrågorna inom den nya länsstyrelsen
samt inrättande av en fristående statlig skolinspektion
m.m. (mom. 6)

av Bertil Danielsson, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m).
Likalydande med reservation 5 i betänkandet 1989/90:BoU4.

6. Vuxenutbildningsnämnderna (morn. 7,
motiveringen)

av Bertil Danielsson, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m).
Likalydande med reservation 6 i betänkandet 1989/90:BoU4.

7. Vägförvaltningens roll (mom. 8)

av Jan Strömdahl (vpk).

Likalydande med reservation 7 i betänkandet 1989/90:BoU4.

8. Länsstyrelsernas roll i vissa ärenden som rör postoch
telekommunikationer (mom. 9)

av Bertil Danielsson, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m).
Likalydande med reservation 8 i betänkandet 1989/90:BoU4.

9. Särställning för lantbruksnämnderna (mom. 10)

av Agne Hansson och Birger Andersson (båda c).

Likalydande med reservation 9 i betänkandet 1989/90:BoU4.

1989/90: BoU9

10. Sammanslagning av lantbruksnämnd och
skogsvårdsstyrelse m.m. (mom. 11)

av Bertil Danielsson, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m).
Likalydande med reservation 10 i betänkandet 1989/90:BoU4.

11. En utredning om trädgårdsnäringen (mom. 14)

av Agne Hansson och Birger Andersson (båda c).

Likalydande med reservation 11 i betänkandet 1989/90:BoU4.

12. Avveckling av länsbostadsnämnderna (mom. 15)

av Bertil Danielsson, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m).
Likalydande med reservation 12 i betänkandet 1989/90:BoU4.

13. Länsbostadsnämndernas anknytning till den nya
länsstyrelsen (mom. 16, motiveringen)

Vid bifall till reservation 12

av Bertil Danielsson, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m).
Likalydande med reservation 13 i betänkandet 1989/90:BoU4.

14. Resurserna vid länsbostadsnämnderna vid
överflyttning av vissa arbetsuppgifter till de nya
länsstyrelserna och om resurserna vid
länsbostadsnämnden i Norrbottens län (mom. 17)

Vid bifall till reservation 12

av Bertil Danielsson, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m).
Likalydande med reservation 14 i betänkandet 1989/90:BoU4.

15. Handläggningen av länsbostadsnämndernas
kvarvarande uppgifter (mom. 18, motiveringen)

Vid bifall till reservation 12

av Bertil Danielsson, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m).
Likalydande med reservation 15 i betänkandet 1989/90:BoU4.

16. Handläggningen av länsbostadsnämndernas
kvarvarande uppgifter (mom. 18)

av Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp).

Likalydande med reservation 16 i betänkandet 1989/90:BoU4.

1989/90: BoU9

17. Lantmäteri och fastighetsregistrering (mom. 19)

av Jan Strömdahl (vpk).

Likalydande med reservation 17 i betänkandet 1989/90:BoU4.

18. Organisationen av den regionala och lokala
lantmäteriverksamheten (mom. 21, motiveringen)

av Jan Strömdahl (vpk).

Likalydande med reservation 18 i betänkandet 1989/90:BoU4.

19. Arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional
nivå (mom. 22)

av Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp).

Likalydande med reservation 19 i betänkandet 1989/90:BoU4.

20. Resurserna vid länsstyrelsernas sociala funktioner
(mom. 23)

av Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp).
Likalydande med reservation 20 i betänkandet 1989/90:BoU4.

21. Nämndorganisationen (mom. 24)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "Det är" och
på s. 4 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Beträffande nämndorganisationens utformning gör bostadsutskottet
följande bedömning. Utskottets ställningstagande bygger i allt väsentligt
på vad som anfördes i det återförvisade betänkandet 1989/90:BoU4 (s.
28—29). Denna del av betänkandet stöddes av en bred utskottsmajoritet
(s, c, vpk, mp). Utskottets bedömning i det nu nämnda betänkandet
är en lämplig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med länsstyrelsereformen
såvitt avser nämndorganisationen. I huvudsak med hänvisning
till det återförvisade betänkandet och till konstitutionsutskottets yttrande
i ärendet anför bostadsutskottet följande.

Bostadsutskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom de överväganden
som väglett regeringens förslag när det gäller att till länsstyrelsen
knyta en nämndorganisation. Som framgått av den ovan redovisade
sammanställningen av motionernas motiv har, med något undantag,
tanken på att nämnder i och för sig kan behöva knytas till länsstyrelserna
vunnit gehör. Vad motionärerna kritiserat är förslaget i propositionen
att det i princip skall vara obligatoriskt att inrätta vissa nämnder.
Motionärernas uppfattning är, som framgått av redovisningen
ovan, att den enskilda länsstyrelsen bör kunna besluta om och i så fall
vilka nämnder som kan behöva inrättas. Synpunkter av denna inne -

1989/90: Bo U9

börd förs fram t.ex. i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5,
i motion Bol7 (fp), i motion Bo23 (m) och i motion Bo31 (c); låt vara
att i den förstnämnda och sistnämnda motionen frågan begränsats till
att avse nämndorganisationen endast i vissa län.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning att det är lämpligt
att nämnder knyts till den nya länsstyrelsen. Bl.a. blir det då möjligt
att etablera och bibehålla ett breddat förtroendemannainflytande i
viktiga frågor av regional karaktär. Utskottet finner det väsentligt att
en ökad förtroendemannamedverkan kan komma till stånd. Vad det
närmast då gäller är att kanalisera denna medverkan. Förslaget i
propositionen innebär alltså att fem obligatoriska nämnder bör inrättas.
I sammanhanget vill utskottet erinra om vad i propositionen
anförs (s. 32) om att det i Gotlands län och även för andra län kan
vara tänkbart att tillåta en annan nämndorganisation. I propositionen
anförs vidare att dessa frågor bör belysas inför genomförandet av
reformen och i lämplig form redovisas för riksdagen.

Det synsätt som präglar regeringens förslag om inrättandet av nämnder
innebär sålunda att frågan kommer att övervägas ytterligare. Utskottet
förutsätter att regeringen vid dessa överväganden tar hänsyn till
de skiftande förhållandena som finns i olika län och att övervägandena
görs med beaktande av behovet att tillåta viss flexibilitet i nämndorganisationen;
dock under den förutsättningen att goda möjligheter måste
skapas för en fördjupad och breddad förtroendemannamedverkan.

Vad utskottet nu anfört om nämndorganisationen och om förberedelsearbetet
i regeringens kansli innebär sålunda att regeringen — enligt
vad som anförts i propositionen och vid ett riksdagens bifall till
utskottets nu intagna ståndpunkt — kommer att återkomma i ärendet
till riksdagen. I det kommande arbetet bör överväganden om nämndorganisationen
göras med utgångspunkt i vad i propositionen anförts
dock under beaktande av vad bl.a. i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo5 och i motion Bo31 (c) föreslagits. Det nu anförda
innebär att en viss flexibilitet vid utformningen av nämndorganisationen
bör finnas. Såvitt avser storstadslänen, Gotlands län och kanske
ytterligare några län kan det dock visa sig lämpligt med en annan
organisation. Nämnder skall dock inrättas i varje län.

Det finns alltså goda skäl för riksdagen att ånyo behandla frågan
innan den nya länsstyrelsen skall träda i funktion vid halvårsskiftet
1991 och då med utgångspunkt i ett regeringsförslag som tillgodoser de
nu framförda synpunkterna.

Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen med anledning
av regeringens förslag och de nu behandlade motionerna, utom
motion Bo 19 (s), som sin mening bör ge regeringen till känna vad nu
anförts om nämndorganisationen och om kommande överväganden
m.m. Motion Bo 19 såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till det
anförda.

1989/90:BoU9

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande nämndorganisationen
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga och motionerna 1989/90:Bo5 yrkande 6,
1989/90:Bo9, 1989/90:Bol7 yrkandena 7 och 8, 1989/90:Bo23
yrkande 9 de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga och
1989/90:Bo31 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på motion
1989/90:Bol9 denna motion såvitt nu är i fråga som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Sättet för val av ledamöter till nämnderna och
antalet ledamöter i nämnderna (mom. 28)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "de avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet får anföra följande. Om en ny statlig regional organisation
skall skapas får förslaget till ökat förtroendemannainflytande genom
inrättande av vissa nämnder vid sidan av länsstyrelsens styrelse anses
vara en viktig del av reformen. När det gäller val av ledamöter till
dessa nämnder anser utskottet emellertid inte att de skäl som anförts i
propositionen för att frångå det utredningsförslag som propositionen i
övrigt till stor del baseras på är hållbara. Enligt utskottet talar tvärtom
länsdemokratiska skäl starkt för att samtliga förtroendevalda i nämnderna,
såsom utredningen föreslagit, skall utses av de direktvalda
politiska församlingarna i landstingen. Vad utskottet sålunda anfört
med anledning av vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 och
motionerna Bo2 (c) samt Bo21 (c) bör ges regeringen till känna.
Propositionen avstyrks såvitt nu är i fråga samt motionerna Bo 17 (fp)
och Bo23 (m). Vad i propositionen förordats i denna del är endast
delvis förenligt med förslaget i vpk- och c-motionerna. Förslagen i m
och fp-motionerna är oförenliga med förslagen i de tre andra motioner
som nu behandlas.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande sättet för val av ledamöter till nämnderna och
antalet ledamöter i nämnderna

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo2 yrkande
2, 1989/90:Bo5 yrkande 1 och 1989/90:Bo21 yrkande 3 detta
yrkande såvitt nu är i fråga inte godkänner proposition
1988/89:154 såvitt nu är i fråga och avslår motionerna
1989/90:Bol7 yrkande 8 samt 1989/90:Bo23 yrkande 9 båda
yrkandena såvitt nu är i fråga och som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90: Bo U9

23. Ordförandeskapet i nämnderna (mom. 29)

av Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Bostadsutskottet
delar i princip" och slutar med "nu anförts" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att landstinget bör utse ledamöterna i de nämnder
som kommer att knytas till länsstyrelsen. De främst länsdemokratiska
motiv som anförts för en sådan uppfattning gäller också när det gäller
val av ordförande i nämnderna. Utskottet anser att riksdagen med
anledning av vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 och motionerna
Bo21 (c) och Bo28 (s) som sin mening bör ge regeringen
detta till känna. Propositionen avstyrks såvitt nu är i fråga.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande ordförandeskapet i nämnderna
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo5 yrkande
2, 1989/90:Bo21 yrkande 3 såvitt nu är i fråga och
1989/90:Bo28 inte godkänner proposition 1988/89:154 såvitt nu
är i fråga och som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

24. Förlängning av lagen (1985:1073) om
försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning
(mom. 31)

Vid bifall till reservation 1

av Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp).
Likalydande med reservation 28 i betänkandet 1989/90:BoU4.

Särskilda yttranden

1. Behandlingsfråga

av Bertil Danielsson, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m).

Likalydande med det särskilda yttrandet 1 i betänkandet
!989/90:BoU4.

2. Behandlingsfråga

av Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp).

Likalydande med det särskilda yttrandet 2 i betänkandet
1989/90:BoU4.

1989/90: Bo U9

3. Behandlingsfråga

av Jan Strömdahl (vpk).

Likalydande med det särskilda yttrandet 3 i betänkandet

1989/90:BoU4.

4. Inrättandet av en fristående statlig skolinspektion
m.m.

av Erling Bager (fp).

Likalydande med det särskilda yttrandet 4 i betänkandet

1989/90:BoU4.

5. Rennäringens ställning

av Kjell Dahlström (mp).

Likalydande med det särskilda yttrandet 5 i betänkandet

1989/90:BoU4.

6. Fiskeriadministrationens organisation

av Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp).

Likalydande med det särskilda yttrandet 6 i betänkandet

1989/90:BoU4.

7. En utredning om trädgårdsnäringen

av Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Margareta
Gard (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Likalydande med det särskilda yttrandet 7 i betänkandet

1989/90:BoU4.

8. Länsstyrelsernas juridiska kompetens

av Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp).

Likalydande med det särskilda yttrandet 8 i betänkandet

1989/90:BoU4.

1989/90:BoU9

Regeringens av bostadsutskottet tillstyrkta
Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1985:1073) om
försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning

Härigenom föreskrivs att lagen (1985:1073) om försöksverksamhet
med en samordnad länsförvaltning, som gäller till utgången av juni
1990' , skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1991.

1 Lagens giltighetstid förlängd senast 1988:974.

1989/90: Bo U9
Bilaga